Issuu on Google+



“en varumärkes- och utbildningsstrategi för ungdomar i Motherwell” LINNEA SUNDQVIST, MAGISTEREXAMENSARBETE, HDK 2007


INNEHÅLL Inledning

4 5 6 8 9 9 10

Kontext

11

Afrikansk design internationellt Diskussion av undersökning

38 40

Utvärdering, Val av projekt

41

Resultat, ett etiskt och socialt varumärke

45

Mitt val och Syfte Målgrupp, Avgränsning samt Vad jag inte ska göra

Bakgrund Global nivå Sydafrika idag Globaliseringens möjligheter Bakgrund Lokal nivå Townshipens gatukultur Motherwell Arbetssituationen för hantverkare

Värderingar Positionering 11 Varumärke och logotyp 11 Grafiisk profil 11 Visuell känsla 12 Grow - varför vad hur Grow ska utbilda 13 Varumärkets Verksamhetsområden 13 Grow ska verka för att utveckla turism 14 Turistutveckling i Motherwell 16 Tilltänkt plats för grow butik och produktion16 i Motherwell 17 Grow ska verka långsiktigt 18

Arbetsprocess

20

Undersökning del ett Sydafrika

27

Fakta sydafrika Port Elizabeth Motherwell

Bakgrund



Ett varumärke med medkänsla - en strategi Jag vill bidra till den globala debatten Mina tidigare erfarenheter av sociala projekt Tidigare erfarenheter Fältstudie Plats för mitt examensarbete

Problemformulering Fokusera på det positiva Tre koncept Trash factory En marknadsplats En varumärkes och utbildningsstrategi

21 22 23 24 25 26

Wula Nani och Street Wires Monkey Biz, CCDI och Community Creations Undersökning i Motherwell En möjlig turistutveckling i Motherwell

28 29 30 32

Undersökning del två Sverige

34

Aktuella sociala och etiska varumärken Misercordia Katherine Hamnet Globala företag agerar lokalt Möjliga samarbetspartners i mitt projekt

35 35 36 37 37

Varumärkets Kollektioner Varumärkes struktur Native Yard Collection Pantsula Collection Re-Used Collection Ubuntu Collection

43 44

46 47 48 49 50 62 63 64 65 66 67 68

69 70 71 72 73 74

Native Yard Collection, Process och Resultat 75 Utveckling av logotyp och etikett Brainstorming för kollektionerna Resultat Native Yard Collection

76 79 81

Pantsula Collection, Process och resultat

94

Diskussion Tack Referenser

106 107 108

Utveckling av logotyp Etikett Resultat Pantsula Collection

96 98 105







40% ARBETSLÖSHET 25% HIV/AIDS SMITTADE 50% LEVER I FATTIGDOM

VARFÖR BRY SIG?


Ett varumärke med medkänsla En strategi för att stärka ungdomar i Motherwell På många sätt beskrivs fortfarande Afrika med mörka ord i västvärlden. Men det finns en annan bild som sällan uppmärksammas. Bilden av ett sprudlande, hoppfullt och kreativt samhälle där en otrolig vilja finns att påverka och förbättra situationen. Jag har arbetat i ett Sydafrikanskt township, Motherwell, fullt av kreativa ungdomar och fullt av möjligheter. Det här är inget välgörenhetsprojekt. Jag har skapat ett etiskt och socialt varumärke som stödjer ungdomar. Genom att främja en handel där människan och lokalsamhällets utveckling sätts i centrum kan fattigdom och social utslagning undvikas. Jag vill genom mitt arbete visa hur man kan förhålla sig till personliga, etiska och sociala värden i relation till kommersiella behov. Utbildning är en viktig del av strategin som ska ske genom utbyte av kunskap, dialog och samverkan med designers från väst. Jag vill inspirera ungdomar till att utveckla nya produkter för en västerländsk marknad som ger bättre möjlighet till inkomst samt utveckla den lokala turismen. Varumärket ska på ett eget sätt förena inspiration från townshipkulturen med internationella trender. Detta har jag exemplifiera med två kollektioner som var och en har en spännande historia att berätta. Sydafrika växer snabbt. Klyftan mellan rika och fat-

tiga är större än någonsin och miljön ute i townshipen är fortfarande hård. Här är vardagslivet en skola när aids och arbetslöshet är nya problem att bekämpa och droger och knark är lättare än någonsin att få tag på. Jag vill berätta en historia om det Sydafrikanska townshipet Motherwell, båda bra och dåliga. Jag vill belysa dessa svåra frågor och med mitt arbete visa hur jag som designer kan stödja en positiv utveckling. Med liten möjlighet att skaffa arbete försöker många människor att skapa en inkomst genom att tillverka och sälja hantverksprodukter. Nästan alla arbetar individuellt och har ingen kunskap om design strategier eller hur de ska marknadsföra sina produkter. Detta resulterar i att en stor mängd av det som tillverkas och säljs ser likadant ut och har liten chans att konkurrera på marknaden. De får inte tillräckligt mycket betalt för att kunna försörja sig själva och sina familjer. Både internationella företag och biståndorganisationer finns i u-länderna. Principiellt är de där av helt olika anledningar men det kan finnas gemensamma intressen och beröringspunkter. En närmare samverkan mellan det offentliga biståndet och företagens verksamhet skulle kunna utvecklas med positiva resultat i u-länderna. Jag vill starta upp ett vinstdrivande företag som sät-

ter kreativiteten i händerna på människor som annars inte hade haft det och med mitt arbete bidra till den globala debatten om design som fattigdomsbekämpande och demokratifrämjande verktyg. Alla kommer att vara lika delaktiga och betydelsefulla i företaget vilket skapar glädje, stolthet och engagemang inför jobbet. En del av utbildningen är att designers coachar ungdomar med syfte att bredda deras referensvärld så att de gör produkter som folk i väst vill köpa. I slutändan är målet att initiativen ska komma från båda håll. Det ska vara ett samarbete med beslut som tas av båda parter. Ett nytt tankesätt såväl som ett nytt spännande sätt att göra design i Sydafrika. Vidare kan projektet leda till att den lokala produktionen och försäljningen utvecklas till en turistattraktion. Turister får en anledning till att besöka Motherwell. Det kan i sin tur göra att området växer med annan försäljning och tjänster riktade mot turism som skapar arbetstillfällen.






JAG VILL BIDRA TILL DEN GLOBALA DEBATEN OM DESIGN SOM FATTIGDOMSBEKÄMPANDE OCH DEMOKRATIFRÄMJANDE VERKTYG.

Ett socialt oc h etiskt varum ärke.





MINA TIDIGARE ERFARENHETER AV SOCIALA PROJEKT.



Costa Rica

Sakhuluntu Village, Motherwell Socialt, ekologiskt och etiskt tillverkade mรถbler fรถr lรฅgkostnadsboende.


Tidigare erfarenheter

Av en tillfällighet fick jag inför mitt kandidatexamensarbete på HDK 2005 en inbjudan av Sida att arbeta med ett bostadsprojekt i Motherwell. Det var väldigt spännande att få möjlighet att sätta sig in i en annan kultur och kontext som jag från början egentligen inte visste någonting om. Bilden jag hade från början var en blandning av intryck från medias mörka rapporteringar och apartheidregimens historia man fick läsa om i skolan. En ganska negativ bild som jag successivt fick bryta ner när jag väl var där. Jag fick genast kontakt med människor och förälskade mig i kulturen vilket har gjort det otroligt kul att arbeta i Sydafrika. Under mitt arbete, som den gången handlade om att formge möbler samt inreda en bostadsutställning i Motherwell, såg jag problem med utvecklingsprojekt som är för fokuserat på trygghetsskapande utan uppföljning om konsekvenserna. Motherwell utvecklas men sällan engageras människorna i kommunen vilket hos dem skapar en känsla av att de inte har någonting att säga till om. Att människor har möjlighet att delta i förändringarna, att demokratisera utvecklingen, tror jag är avgörande för hur väl man lyckas med ett projekt. Individen måste få ett större ansvar och möjlighet att påverka sin situation. Det är bättre

att aktivera en person istället för att sätta in pengar på ett konto eller ge bort ett hus. Gemensamhet, kunskap, dialog, samverkan och viljan till att pröva nya vägar tror jag är viktigt att arbeta med för en positiv och hållbar utveckling av världen. Jag åkte till Costa Rica sommaren 2006 för att undersöka och studera hur de jobbar med utvecklingsprojekt. Det visade sig vara totala motsatsen mot de erfarnheter jag hade från Sydafrika. Här planeras bostadsprojekt tillsammans med bland annat stadsplanerare, arkitekter och ingenjörer. Invånarna är delaktiga i hela processen och de organiserar sig sedan i ansvarsgrupper och bygger sina hus tillsammans. Unga som gamla, tjejer som killar, alla hjälps åt vilket skapar en stark gemenskap och projekten lever vidare starkt förankrat i kommunen. Detta gav mig en djupare förståelse av hur projekt ska drivas och betydelsen av ”empowerment” för att utveckla och stärka människor och hela samhällen.

Fältstudie inför examensarbetet Under tre månader vintern 2006/2007 utförde jag en fältstudie i Sydafrika inför mitt magisterexamensarbete. Den möjligheten fick jag tack

vare att jag tilldelades Sidas MFS stipendium. Jag undersökte hur situationen såg ut för hantverkare i Johannesburg, Kapstaden och Port Elizabeth. Detta var min fjärde resa till Sydafrika och jag ville fördjupa min kunskap och skapa kontakter med näringslivet inom social design. Vad fanns det för möjligheter för Sydafrikanska hantverkare som bor i Motherwell utanför Port Elizabeth att producera och utveckla sina produkter och kan dom konkurrera på marknaden? Jag dokumenterade exempel på företag som lyckats med detta och definierade behoven i Motherwell.




PLATS FÖR MITT EXAMENSPROJEKT: MOTHERWELL TOWNSHIP ZIMBABWE

NAMIBIA

BOTSWANA

MOZANBIQUE

MOTHERWELL

10 TSHWANE, PRETORIA JOHANNESBURG

ALGOA BAY SWAZILAND

MOTHERWELL

LESOTHO

CENTRUM PORT ELIZABETH CENTRUM PORT ELIZABETH

Atlanten

Indiska oceanen

KAPSTADEN

MOTHERWELL PORT ELIZABETH


Kontext

Port Elizabeth (Xhosa: Ibhayi)

Motherwell

Fakta Sydafrika

Port Elizabeth ligger i Östra Kapprovinsen och har smeknamnen ”The Friendly City” och ”The Windy City”. Staden ligger vid Algoa Bay och har en av landets största hamnar. Port Elizabeth grundades 1820 för att ge hem åt brittiska nybyggare som en strategi att stärka gränsregionen mellan Kaplandet och Xhosa stammen. Port Elizabeth har idag 1 miljon invånare och ingår i Nelson Mandela Bay Municipality tillsammans med Utenheige och Despatch. Sverige och Sydafrika skapade redan under kampen mot apartheid många och djupa förbindelser. Detta har sedan 1999 resulterat i ett vänortssamarbete mellan Göteborgs Stad och Nelson Mandela Bay - Port Elizabeth. De båda städerna har mycket gemensamt. De är bland annat viktiga hamnstäder och har en omfattande bilindustri. Det pågår sedan ett antal år tillbaka ett samarbete på avfallsområdet (Kretsloppskontoret) och ett miljösamarbete håller på att byggas upp (Miljöförvaltningen). Verksamhetsinriktningen som helhet innebär ett samarbete på bred front inom universitet/högskola, näringsliv, kultur, turism, sport och stadsplanering.

Motherwell är det största townshipet i Port Elizabeth, 20 km från centrum. Det är även Sydafrikas tredje största township med ca 200 000 invånare, en officiell siffra men många påstår att det är det dubbla. Här bor de flesta i statligt byggda hus på ca 50 kvadratmeter med en liten tillhörande tomt. Två rum och kök kan rymma en hel familj plus släktingar och vänner. På tomten bygger många familjer ett skjul som de kan hyra ut till en annan familj, som ännu inte fått ett hus tilldelat sig av kommunen. Trots att regeringens mål från 1994 att bygga en miljon bostäder har uppfyllts räcker det inte. Många lever fortfarande i extrem fattigdom och missnöjda röster höjs allt mer över att utvecklingen inte sker snabbt nog.

Yta, km2 , 1 221 000 Huvudstad: Administration, Pretoria Parlamentet, Kapstaden Befolkning 2003, miljoner, 46,9 Förväntad befolkning 2015, miljoner, 47,9 Befolkningstillväxt per år, procent, 0,2 BNP/invånare (USD ppp* 2003), 10 346 BNP per capita/tillväxt 1990–2003, 0,1 Det sammanlagda biståndet från alla länder i miljoner USD, 2003, 624,9 Det sammanlagda biståndets andel av BNP 2003 (procent), 0,4 Läskunnighet bland vuxna (procent), 82,4 Förväntad livslängd vid födseln (år), 48,4 Viktigaste näringar: Tillverkningsindustri, servicesektorn, finanssektorn samt gruvnäring och jordbruk Arbetslöshet: Ca 27% av arbetsför befolkning (statistiken varierar) Antal fattiga: Ca 40% av befolkningen lever på mindre än 2 USD per dag. Ca 10% lever på under 1 USD per dag. Andel med tillgång till adekvat sanitet (procent), 67 Andel med tillgång till rent vatten, 87 Andel som lever med hiv/aids i åldersgruppen 15–49 år (procent), 21,5 Ranking i Human Development Report 2005 (av totalt 177 länder), 120, (Sverige 6:e plats) källa: Human Development Report 2005 *ppp= purchasing power parity (dvs. köpkraften beräknad med hänsyn tagen till växelkursen - ett värde som används för jämföra levnadsstandarden i olika länder). BNP/invånare i Sverige (USD ppp 2003)=26750

11


BAKGRUND 12


BAKGRUND GLOBAL NIVÅ En titt på dagens rapportering från Afrika speglar en bild av en problemtyngd kontinent med rubriker om krig, sjukdomar och svält. Det är bild som Afrikas folk nu försöker bryta med. Visst finns problem där, men också ett pulserande liv som oftast förbises av omvärlden. Idag har också intresset för att utforska Afrikas historia väckts och i livliga debatter talas det om att låta kulturen, som i många fall näst intill tillintetgjorts under kolonialismen, återfödas. Det märks inte minst i konsthantverket som har blivit populärt igen där många inspireras av de gamla afrikanska traditionerna men utforskar även nya sätt att arbeta och kombinera nya material med gamla tekniker. Den sydafrikanske presidenten Thabo Mbeki har utsetts som hjärnan bakom den afrikanska renässansen trots att den egentligen föddes långt tidigare. Redan 1948 skrev sengalesen Cheikh Anta Diop essän “When we can begin to speak about an African Renaissance”. Egentligen var det nog så att Mbeki blåste liv i den slumrande skolan när han 1996 presenterade den nya konstitutionen för Sydafrikas parlament. Hans tal började med de redan nu bevingade orden “I am an African”. Tidigare var det ord som användes nästan uteslutande i nedsättande sammanhang, men nu stod han där stolt och

självsäker. Sedan blev det trendigt eller åtminstone politiskt korrekt att vara svart och stolt, och överallt började diskussionerna surra om hur den afrikanska kulturen ska pånyttfödas och föra kontinenten bort från krig och elände. Renässansen skulle också kunna beskrivas som en seriösare variant på 70-talets svarta medvetenhetsrörelse och Mbeki betonar gärna de moraliska frågorna. Han uppmanar varje afrikan att bli en rebell mot tyranni och korruption, och fördömer de ledare som för krig mot sina bröder och systrar för småsakers skull. Han menar också att det handlar om att återupptäcka den egna kulturen: “Vi måste vända våra öron mot musiken av Zao och Franco i Kongo och poesin av Mazisi Kunene i Sydafrika. Vi måste vända våra blickar mot målningarna av Malangatane i Mocambique och skulpturer gjorda av Dumile Feni i Sydafrika”. För andra handlar renässansen mest om identitet. Rastaflätor är åter på modet, unga designers hämtar sin inspiration från Afrikas traditionella dräkter och i townshipen har det fötts en ny fascinerande subkultur som har inspirerats både av den globala ungdomskulturen och traditionell afrikansk kultur. Men på ett djupare plan är dagens Sydafrika ett

exempel på att Afrika kan bryta med bilden av att vara en eländes kontinent. Försoningsprocessen har väckt beundran världen över och nu väntar arbetet med sociala reformer och utmaningen att sätta fart på det ekonomiska drevet.

Sydafrika idag Trots regeringens stora satsningar på att åtgärda fattigdomen har det inte räckt till och bland de fattiga höjs många missnöjda röster. Samtidigt måste regeringen lägga stora resurser p�� att bekämpa den svåra kriminaliteten och den utbredda korruptionen. De ekonomiska förutsättningarna är inte de bästa - omkring 40 procent av befolkningen är arbetslös och beräkningar visar att Sydafrika måste ha en 6procentig tillväxt om året för att ekonomin ska klara av att absorbera alla som varje år lämnar skolan och beger sig ut på arbetsmarknaden. Men trots svårigheterna finns det en initiativkraft som skapar en viss optimism. Landet har lyckats genomgå en häpnadsväckande politisk transformation och ledarna verkar vara beredda att anta utmaningen om att även skapa en djupgående ekonomisk förändring. Sydafrika är ett så kallat medelinkomstland. Infrastrukturen med vägar, järnvägar och hamnar håller

13


14

hög standard. Landet är en modern marknadsekonomi och tele- och elnäten är relativt väl utbyggda. Där finns stora naturtillgångar och goda förutsättningar att utveckla turismen. Men än så länge är det bara en minoritet som lever med den standard som man kan förvänta sig i ett utvecklat land. Sydafrika är ett av världens mest ojämlika länder och klyftan mellan rik och fattig är enorm. Nästan hälften av de 45 miljoner invånarna räknas idag som fattiga. Under apartheid tvångsförflyttade regeringen den svarta och färgade befolkningen till så kallade Townships som är placerade utanför stadskärnan med avsikt att hålla kontroll på människorna som enbart sågs som billig arbetskraft. Regeringen delade upp de svarta med hänsyn till kulturtillhörighet och språk i ett försök att kuva dem och de provocerade till och med fram konflikter mellan olika stammar. Miljön i townshipen är fortfarande hård. Fattigdom och arbetslöshet är nya företeelser som tillsammans med den snabba ökningen av HIV/AIDS skapar en dubbel hopplöshet bland människorna. 9,8 miljoner människor lever idag med HIV/AIDS i Sydafrika och många av dem är på grund av sin status diskriminerade i samhället. Det är inte bara i färg och form Sydafrika är väldigt

kontrastrikt. Ett stenkast från townshipet Alexandra i Johannesburg ligger det mest fashionabla området Sandton med ett stort shoppingcenter som höjer sig ur staden som Empire State Building. Att klyftan mellan rik och fattig är markant märker man snabbt när man plötsligt befinner sig i den rika delen och umgås med högutbildade. Förändringarna i Sydafrika har påverkat alla på olika sätt. Många högutbildade lämnar landet på grund av den höga kriminaliteten och chansen att få ett bättre jobb. Men det finns också en starkt växande svart medel-och överklass som är stolta och har ambitionen att vara med att bygga upp landet.

Globaliseringens möjligheter Det talas idag om globaliseringens positiva och negativa effekter. Snabba förändringar sker i världen just nu och många ser med oro på vad som händer. Globalisering associeras ofta med ord som imperialism, ekonomi och världsordning. Det finns många hot men också möjligheter. Anser man att alla har lika värde kan man inte nöja sig med hur världen ser ut idag där utvecklingen i vissa länder går bakåt, medan man ser att positiv utveckling är möjlig i andra. Det gäller att lära sig hantera globaliseringens negativa

effekter och jobba för att förbättra den positiva utvecklingen. Jag vill att man i framtiden ska tänka att den globala utvecklingen står för solidaritet, kunskap och möjligheter. Att man använder den kunskap och teknik som finns och sprider den till hela värden. “Empowerment” är ett begrepp som går ut på att stärka individer, organisationer och hela samhällen med rätt kunskap och verktyg som gör att människor känner att de kan uppnå sina mål, förändra sin situation och att det samtidigt känns meningsfullt och upplyftande. Den globala utvecklingen kan bidra till att öka förståelsen för olikheter och föra människor närmare varandra. Vår ökade kunskap om världen har lett oss fram till ett ställningstagande. Slut dig eller öppna dig och lär dig av omvärlden. Det mesta av det vi handlar tillverkas i andra länder. Det kan vara ananas från Costa Rica, en t-shirt från Cambodja eller tv- apparater från Kina. Som konsument kan vi få makt att styra produktionen mot en socialt hållbar utveckling. Då kommer även omedvetna företag bli tvungna att anpassa sig. Dagens möjlighet att hitta information och kunskap via Internet gör att världen krymper och att konsumentmakten ökar. Det bidrar till att öka kraven på företagen som alltmer kommer att tvingas till transparens


och etiskt tänkande för att bli trovärdiga hos konsumenterna. Världen börjar bli riktigt intresserad av att göra gott. Ta t.ex det faktum att omsättningen av tobak och alkohol tillsammans har blivit passerade av omsättningen av etiska produkter( ekologiska och rättvisemärkta varor) i Storbritannien.

15


BAKGRUND LOKAL NIVÅ

16

Ubuntu ungamntu ngabanye abantu, lyder ett gammalt ordspråk på xhosa som kan översättas till att Människor är människor genom andra människor. En inställning som från början var ett försvar mot det oberäkneliga klimatet som när som helst kunde drabba den afrikanska ursprungsbefolkningens olika grupper med långvarig torka eller häftiga stormar. Genom att utveckla ett socialt skyddsnät där alla var beroende av varandra för att överleva skapades ett samhälle där individens frihet var underordnad gruppen, men där generositet och gästfrihet var de viktigaste inslagen. Om en familj drabbades av katastrof kunde de alltid få hjälp av en annan familj, och samma förhållande rådde mellan hela byar och samhällen med vänskaps- och släktband till andra avlägsna samhällen. Så levde folken i södra Afrika när den vite mannen steg i land. Efter ett par århundraden hade de svarta folken tvingats bort från sin mark, underordnats ett socialt system där människor var människor tack vare andra människor, och deras välbefinnande hade förvandlats till djup fattigdom.

Townshi pens gatukultur Fattigdomen och förtrycket skapade, mot regering-

ens fasa, en stark gemenskap i stället. Det var här i townshihpen det demokratiska Sydafrika föddes, på gatorna, som än idag brinner med en oemotståndlig energi och ett överväldigande överflöd av hopp och kraft. Här är det sällan tyst. Marken vibrerar när minibuss-taxi-disco-bilarna som pumpar ut den senaste kwaito- eller hip hop musiken på högsta volym kör förbi och från nåt skuggigt gathörn lite längre bort stegras sakta ljudet av saxofoner där några gamlingar står och spelar. Gatukulturen hyllar den kraft, inspiration och kreativitet som finns trots alla motgångar och attityd finns överallt – i de handmålade gatuskyltarna, i ungdomarnas kläder, i containerkioskerna, i de färgstarka och personligt utsmyckade fasaderna och i stickers fastklistrade på minibussarna. Här är stil ett av de viktigaste inslagen i vardagen. ”Ser man bra ut mår man bra. Då glömmer man sånt som fattigdom och känner glädje över saker man har. Det har alltid varit så. Våra förfäder hade säkert tävlingar om vems spjut som blänkte mest” säger Monwabizi Mfobo, invånare i townshipet Langa (The Beautiful Struggle, 2006). Här lyssnar ungdomar på samma musik som ungdomar i resten av världen, tittar på samma tv program och äter likadan mat. Globaliseringen har mins-

kat avstånden och ungdomar i Sydafrika och Sverige är mer lika än man tror. Influenser från väst har format en ny subkultur med en stil som kan beskrivas som en mix av hip hop-kulturen från USA och traditionell afrikansk kultur med inslag av bla dansstilen Pantsula och musikgengren Kwaito. “Stil är ett av de viktigaste inslagen i townshipet. Det är coolt att klä sig snyggt och man känner att man är någon. Man kanske inte har bröd för dagen man satsar ändå sina sista slantar på det senaste modet. Townshipstilen är annorlunda, fastän vi har västerländska märken. Det är hur vi kombinerar kläderna som är unikt. När jag klär mig i dyrare kläder än de vita känner jag mig äntligen fri.” säger Mlamli Figlan, född och uppvuxen i townshipet Guguleto (The Beautiful Struggle, 2006). Mlamli Figlan beskriver också betydelsen av musik och dans. Kwaito och pantsula föddes i townshipen. Kwaito är dansmusik från gettot, det sound som definierar den unga svarta generationen i Sydafrika. Kwaito har inslag av hiphop, r&b, ragga, jazz, Sydafrikansk disco och en hel del house. Texterna, som är på gatuslang, en blandning av engelska, zulu, sesotho och tsotsi-taal, rappas till ackompanjemang av en en nedpitchad, tung housemusik. Kwaito började


dyka upp i Sydafrika på nittiotalet och är nu den näst största musik-gengren. Pantsula är en gatudans med rötter i townshipen. En pantsuladansare är någon som klär sig i Converse All Stars-sneakers, tajta jeans eller Dickies-byxor. Till det har man t-shirt och hatt. Dansstilen är en slags jive med inslag av locking och uprocking, och man dansar till house eller kwaito. Det gäller att konkurrera ut varandra genom att vinna publiken med humor och attityd. Mlamli Figlan pratar också om att man i townshipen möter ett annorlunda sätt att leva. “De bjuder in alla som vill se hur de bor. Negativa rubriker i tidningarna säljer och missgynnar de som lever här i högsta grad. Det finns en mycket mer nyanserad bild än mediamyten som är viktig att uppmärksamma. Här lever den gamla afrikanska filosofin ubuntu vidare och genomsyrar livet i townshipen. Det innebär att dina grannars problem är dina problem. Om en begravning äger rum sörjer hela omgivningen. När någon tar examen gör alla andra det också. En skada mot en är en skada mot alla. De delar med sig av sina känslor och firar tillsammans. Ubuntu är medmänsklighet och du är en människa tack vare andra människor”.

Motherwell Knallröda Vodacom telefoncontainrar, väggmålningar i regnbågens alla färger, 1,5 liters neon orange Fanta i glasflaskor bakom en omsorgsfull staplad pyramid av gröna äpplen i ett gatustånd. Det första man lägger märke till i Motherwell är alla färger. Ett uppror i färg mot smaklösheten av identiskt lika, uppradade små hus på rad efter rad i ett exceptionellt område 20 kilometer norr om Port Elizabeth. Sen förförs din blick av alla former. Allt ifrån virkade bikinis av begagnade plastpåsar eller söta små mönstrade handdukar som erbjuds på trottoaren till skimrande fyrkantiga ark av korrugerad plåt färdiga att monteras ihop till ett schack. Att människor är företagssamma märks överallt. Om det inte är en mobil frisersalong som öppnar sina dörrar på det lokala torget så är det smarta försäljare som strategiskt placerar sig vid korsningar och när rödljuset slår om är dom framme. Du kan köpa allt från tavlor, solglasögon, tidningar, rosor, sopsäckar och konstverk. Fantasin sätter gränsen. Trots den tyngdfyllda historien är det inte sorgmod och hämndkänslor man möter när man åker ut till Motherwell. Här möts man av en positiv inställning till det mesta, en stark tro på en ljusare framtid

17


18

och en vilja att förändra situationen. Motherwell är Sydafrikas tredje största township med ca 200 000 invånare, en officiell siffra men många säger att det är det dubbla. Här bor de flesta i statligt byggda hus på ca 50 kvadratmeter med en liten tillhörande tomt. Två rum och kök kan rymma en hel familj plus släktingar och vänner. På tomten bygger många familjer ett skjul som de kan hyra ut till en annan familj, som ännu inte fått ett hus tilldelat sig av kommunen. Trots att regeringens mål från 1994 att bygga en miljon bostäder har uppfyllts räcker det inte. Många lever fortfarande i extrem fattigdom och missnöjda röster höjs allt mer över att utvecklingen inte sker snabbt nog. Familjekonstellationerna ser annorlunda ut idag pga. den snabba spridningen av hiv som gör att familjer splittras upp och många barn har förlorat sina föräldrar. Ett problem som tydligt märks på den närliggande kyrkogården som snabbt växer. Det finns en hotbild mot unga tjejers framtid då många inte har något annat val än att prostituera sig för att ha råd med en utbildning eller bara överleva dagen. Riskerna att bli smittad av HIV är stora och det finns en oroväckande trend bland tonårstjejer att skaffar barn för att få det lilla bidraget staten ger till

barnfamiljer. Bristen på jämställda livsvillkor utgör ett stort problem. Mlamli Figlan beskriver också ett Sydafrika som länge levt under förtryck. ”Nu är vi äntligen fria. Friheten är vacker för den tillåter oss att ha drömmar. Nu kan jag äntligen plugga till läkare om jag vill. Men verkligheten är en annan. För de flesta är det en ständig kamp. Vi har bara haft demokrati i tolv år. Det är en ekonomisk och social kamp. Ingenting kommer att förändras över en natt. Men känslan av hopp är större i Sydafrika än någon annan stans i världen”.

Arbetssituationen för hantverkare Med liten möjlighet att skaffa arbete försöker många människor att skapa en inkomst genom att tillverka och sälja hantverksprodukter. Nästan alla arbetar individuellt och har ingen kunskap om design strategier eller hur de ska marknadsföra sina produkter. Detta resulterar i att en stor mängd av det som tillverkas och säljs ser likadant ut och har ingen chans att konkurrera på marknaden. Lägsta pris vinner. Trots att hantverk har blivit populärt igen i de stora städerna betyder inte det att det genererar en god inkomst för människor som lever i ett township. En del har tur och kan jobba för ett företag som säljer de hand-

gjorda produkterna i dyra butiker men den största delen av vinsten går till företaget och inte till hantverkaren. Under min research stötte jag bara på ett företag som hade anställningsavtal med fast månadslön och en arbetsplats där de anställda jobbade. På de andra företagen arbetar kvinnorna hemifrån och får betalt utefter hur mycket de producerar. Townshipens bristfälliga infrastruktur och stadsplanering hindrar försäljare att samlas och sälja sina produkter och likaså utbyta tjänster. Det finns få offentliga platser planerade så som marknadsplatser vilket gör att hantverkarna har svårt att etablera sig på marknaden. Den försäljning som sker idag är ganska oorganiserad. I mångmiljonstäderna Kapstaden och Johannesburg finns det planerade marknadsplatser i centrum dit turister kommer för att handla. Problemet är att hantverkarna har svårt att ta sig in till centrum, både ekonomiskt och när det gäller transport.


19


ARBETSPROCESS 20

Det finns oroande tendenserna till att människor som lever i townshipet Motherwell hamnar allt mer utanför samhället. Klyftorna är större än någonsin och arbetslösheten är ett stort problem. Det finns en hotbild mot unga tjejers framtid då många är tvungna att prostituera sig för att ha råd med en utbildning eller bara överleva dagen. Det finns tydliga bevis på att ökad satsning på kvinnors utbildning, arbete och hälsa är ett säkert sätt att påskynda ett lands sociala och ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att uppmärksamma jämställdheten både ur ett rättighets- och utvecklingsperspektiv. Med liten möjlighet att skaffa arbete försöker många att skapa en inkomst genom att tillverka

och sälja hantverksprodukter. Problemet är att en stor mängd av det som tillverkas och säljs ser likadant ut och kan inte konkurerra på den lokala marknaden. Kan de skapa unika produkter har de större chans till inkomst samt till att ta bättre betalt.


PROBLEMFORMULERING: HUR KAN JAG SOM DESIGNER STÖDJA UNGDOMAR I MOTHERWELL?

21


JAG VILL FOKUSERA PÅ DET SOM ÄR POSITIVT: KREATIVITETEN OCH HANTVERKSKUNNANDET.

22


ARBETS PROCESS DEL ETT Det har varit en utmaning att formulera ett projekt som känns bra att arbeta med i Motherwell utifrån kontexten i Sydafrika. Situationen och kulturen är annorlunda än den man är van att arbeta i. Innan jag åkte till Sydafrika hade jag tre olika idéer på koncept jag ville jobba med. Koncepten baserade jag på vad jag visste sedan tidigare studier, vilket är kvinnornas utsatta situation i Motherwell, människornas potential och platsens potential. Genom min fältstudie kom jag fram till vilket projekt jag ville fortsätta att arbeta med.

Fakta jag utgick ifrån: Arbetslösheten ligger på över 50% Kvinnor är extra utsatta och särskilt unga tjejer HIV/AIDS och prostitution är stora problem Potential finns i hantverkskunnandet och den otroliga kreativitet som finns i dagens ungdomskultur Motherwells avsaknad av turism

Vad jag vill uppnå: Skapa en hållbar ide om jobb för ungdomar Stödja ungdomar, i första hand tjejer Utbildning genom dialog, diskussioner och samverkan Att konceptet stödjer en hållbar turistutveckling vilket skapar arbetstillfällen.

TRE KONCEPTIDÈER

1

Trash Factory

2 Marknadsplats i Motherwell 3

En varumärkes- och utbildningsstrategi

23


TRASH FACTORY Den första idén bygger på att formge produkter av återvunnet material. Insamling sker i storstäderna som ett välgörenhetsprojekt, ungefär som brödet och fiskarna i Sverige. Produkterna är tänkta att säljas på en lokal marknad i Motherwell samt i en butik i centrala Port Elizabth.

24


EN MARKNADSPLATS Min andra idé bygger på att skapa en marknadsplats för lokala hantverkare där de har möjlighet att sälja sina produkter. Att man tillsammans med kommunen och hantverkare planerar en marknad som kan utvecklas till en turistattraktion. Genom att engagera invånarna kommer projektet att leva vidare starkt förankrat. En möjlighet kan vara att använda förbrukade containrar från hamnen och bygga hus som ett sätt att uppmärksamma Motherwell ur ett hållbarhetsperspektiv. Sedan att det säljs produkter av återvunnet material skulle stärka konceptet ytterligare.

25


EN VARUMÄRKES- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI Den tredje idén är att skapa ett etiskt och socialt varumärke som stödjer ungdomar i Motherwell. Ett varumärke med medkänsla. Det är tänkt som ett samarbete mellan designers från väst och ungdomar i Motherwell. Alla är lika delaktiga i företaget och vinsten fördelas på ett bra sätt. Varumärket ska på ett eget sätt förena inspiration från townshipens gatukultur och hantverkstraditioner med internationella trender.

26

ka till

a sten går tillb

et och vin ga i företag

kti är lika dela therwell. Alla o M i r je e tj e om ett samarbete me intresserad llan de ån väst och tjejer i Motherwell. Alla är lika delaktiga i företaget och vinsten går tillbaka till om ett samarbete mellan designers från väst signers frå rshfrintresserade eoch n g n si vä e st d oc n intresserade tjejer i arbete mella Motherwell. Alla är lik om ett sam a delaktiga i företage t och vinsten går till ba till om ett samarbete mellan designers från väst och intresserade tjejer i Motherwell. Alla är lika delaktiga i företaget och vinsten går ka tillbaka till om ett samarbete mellan designers från väst och intresserade tjejer i Motherwell. Alla är lika delaktiga i företaget och vinsten går tillbaka till


UNDERSÖKNING 27

DEL ETT SYDAFRIKA Min undersökning består av två delar. Den första delen gjorde jag i Sydafrika och består av besök på företag som arbetar med hantverk och social utveckling, en undersökning om hur försäljningen sker av hantverksprodukter i Port Elizabeth och Motherwell och vilka möjligheter det finns för turismen att utvecklas i Motherwell. Jag ville att så mycket som möjligt på plats öka mina kunskaper om hur företag som är socialt engagerade arbetar och hur situationen ser ut i Motherwell och vad kommunen har för framtida mål.


28

Socialt engagerade företag i Sydafrika

Street Wires

Wula Nani

Det var ett detektivarbete att hitta företag som arbetade socialt och etiskt med design och hantverk i Sydafrika. I Johannesburg hittade jag inte några alls så när jag kom till Kapstaden blev jag mycket positivt överraskad att det fanns så många. En anledning till att det inte finns liknande företag i Johannesburg kan vara att Västra Kapprovinsen där Kapstaden ligger har satsat på att utveckla hantverket till en stark ekonomisk sektor. Ingen annanstans i Sydafrika har det startat upp så många olika organisationer och företag. Jag insåg snabbt att de företag som lyckats bäst i Sydafrika har hittat en internationell marknad där den största delen av produktionen går till Europa och USA. De flesta av företagen jag besökte hade anställda som arbetade hemifrån. Bare ett företag, Street Wires, hade anställningsavtal och månadslön vilket visade sig vara väldigt ovanligt. Vanligast är att hantverkarna får betalt utefter hur mycket de producerar och levererar.

Wire Art kallas en konstform som växt fram i Sydafrika på senare år. Med sitt ursprung från de sydafrikanska storstädernas bakgator har nu ståltrådshantverken börjat ta plats i de finare utställnings- och designsalongerna. Det tillverkas radio-apparater, fruktskålar, smycken, lampor, elgitarrer och mycket annat, till stora delar skapat av återvunnen metall. Winston startade upp Street Wires 2000 och har idag runt 30 anställds. En viktig del anser han är designen och han själv plus två andra designers arbetar heltid med att formge nya produkter. Street wires är ett av få företag som har anställningsavtal vilket han tycker är viktigt. Det skapar en trygghet för arbetaren som i och med det har möjlighet att ta lån för att köpa bostad. Det mesta exporteras till Europa, USA och Australien men det finns även en stor turistmarknad i Sydafrika också.

Wula Nani är Xhosa och betyder ‘vi omfamnar och utvecklar varandra’. Det startades upp för att stödja människor som lever med HIV/AIDS att hjälpa sig själva. Wula Nani är en NGO grundad 1994 och arbetar aktivt med att stärka HIV positiva människors självförtroende och att de tar kontroll över sina liv. Genom rådgivning, utbildning och träning ökas deras självförtroende, värdighet och hopp. Wula Nani är inte kopplat till något politiskt parti och företaget stöttas av framstående Sydafrikaner från vitt skilda områden. Det är allt ifrån företag till musiker och religiösa ledare till akedemiker. Wula Nani har en designer anställd som arbetar heltid med produktutveckling. Kvinnorna arbetar hemifrån och får betalt utefter hur mycket de levererar. Den största delen av produktioen exporteras till Europa och USA.

Winston Rangwani, Kapstaden

Ryan Rode, Kapstaden


CCDI -

Cape Craft and Design Institute Mandisi Kibito and Marjorie Naidoo, Kapstaden

Community Creations

Monkey Biz

CCDI startades 2001 för att marknadsföra och stärka hantverket som en ekonomisk sektor i Västra Kapprovinsen i Sydafrika. CCDI är ett icke vinstdrivande företag som startades som ett samarbete mellan Västra Kapprovinsens regering och ‘Cape Peninsula University of technology’. Det finns fyra olika program som stödjer hantverkare och de arbetar med alla olik a delar i produkt-till-marknads kedjan. Det inkluderar hantverks återförsäljare, nationella kedjor, marknads agenter, exportering och tjänster såsom designers, produktutvecklare, träningsprogram, företagsutveckling och mentorer. Hantverkare får boka möten och betalar ca 50 rand (motsvarar ca 50kr) för varje tillfälle.

Community Creations har som mål att stärka Sydafrikas townships kommuner genom utbildning, ekonomiskt och genom partnerskap. Med hjälp från kommunen har de tränat de kunniga, okunniga, förståndshandikappade och rörelsehindrade för att skapa produkter som tilltalar folk över hela världen. Varje produkt är handgjord med sin unika karaktär och designad med inspiration av Syafrikas traditioner och de kombinationer av färg och tryck som används uttrycker kulturen. Den största delen av produktionen exporteras till USA och Europa och resten säljs på Waterfront i Kapstaden som är en stor turistattraktion.

Monkeybiz pärlprojekt har skapat jobb och möjligheter i de mest underutvecklade ekonomiska områdena i Sydafrika och investerar årligen 1,4 miljoner Rand (ca 1,4 miljoner kronor) i townshipkommunerna genom att betala ut löner till pärlhantverkarna för deras arbete. All vinst från försäljningen av pärlarbetena går oavkortat tillbaka till kommunen och till pärlhantverkarnas fördel. I och med att Monkeybiz inte är ett vinstdrivande företag sköts företaget från ett kontor som är donerat till dem av Carol Boys, ett annat framgångsrikt företag som säljer och designar hantverk. Pärlhantverkarna arbetar hemifrån och använder restmaterial från klädindustrin som stoppning av pärldockorna och djuren. De har också utvecklat gummi produkter som t ex smycken, ramar och handväskor av gummi från gamla bildäck.

Leonard Ikamva, Kapstaden

Mathapelo Ngaka, Kapstaden

29


Undersökning i Motherwell

30

Östra kapprovinsen i Sydafrika är landets näst största provins. Här finns en rik kulturtradition som människorna har omtolkat i unik konst och hantverk i århundraden. Idag anses konsthantverk som ett väldigt viktigt verktyg för att ge människor i provinsen en chans att uttrycka sig själva och då i ett hantverk de själva känner sig bekväma i. Dessutom bidrar det till att människor boende på landsbygden har en god chans att försörja sig. En utveckling som är viktigt att satsa på då många är tvungna att lämna landsbygden och bege sig in till Port Elizabeth i hopp om arbete och bostad i Motherwell. En dröm om ett bättre liv som oftast slutar med att de istället hamnar längst ner i samhället utan bostad och arbete. Motherwell är ett av åtta township i Nelson Mandela Bay Municipality, där Port Elizabeth ingår, som identifierades av staten 2001. Motherwell ,som ligger 20 km norr om Port Elizabeths stadscentrum, är även till yta och befolkningsmängd Sydafrikas tredje största township. Identifieringen baserades på: Fattigdomsnivån Arbetslöshetsnivån Kriminalitetsnivån Bristfälligheter i infrastrukturen Befolkningstillväxt

Socioekonomisk profil av Motherwell 60% av befolkningen är kvinnor och 40% är män. Över 50% av befolkningen har ingen livsfärdighet och 41% är arbetslösa. Den genomsnittliga inkomsten är ca 520 kr per månad. Rån är den mest vanliga typen av kriminalitet därefter inbrott i hus. Barnmisshandel är det minst vanliga brott som begås. MURP- Motherwell Urban Renewal Program Dessa mål har kommunen i Motherwell satt upp och vill uppnå till och med år 2020. Minska arbetslösheten Lämpliga och hållbara arbetsmöjligheter Hälsosama livsvillkor och levnadsförhållanden Ökad trygghet och skydd Hållbara bostadsprojekt Central för utbildad arbetskraft Väl utvecklad fysisk infrastruktur Stolthet inom kommunen och bland medborgarna

Försäljning av hantverk idag Lokal försäljning i Motherwell. Informella marknadsplatser i Motherwell. Containerkiosker i Motherwell. Marknadsplatser i Port Elizabeths turistområde. Butiker i Port Elizabeth (ofta ägda av vit medel klass).


31


En möjlig turistutveckling i Motherwell

32

I mångmiljonstäderna Kapstaden och Johannesburg är det vanligt att turister gör en “township tur” som en del av sin vistelse. På turen får de uppleva en inspirerande subkultur blandad med den traditionella sydafrikanska kulturen. Det finns skilda åsikter om konceptet “township tur”. En del tycker att det känns fel att åka och “titta” på hur de lever. Som på ett zoo ungefär. Andra ser positiva effekter av att människor träffas, diskuterar och utbyter tankar och idéer om varandras liv, vilket för människor närmare varandra och man får en personlig kontakt. Jag tror att man kan skapa en hållbar turistutveckling i Motherwell men som invånarna själva är med och styr över. Turism genererar pengar och arbetstillfällen som stannar i kommunen. Att det är möjligt finns det flera goda exempel på i townships utanför Johannesburg och Kapstaden där till och med vandrarhem har kunnat startas upp. En stor turistattraktion utanför Port Elizabeth är Addo Nationalpark. Vägen till Addo passerar Motherwell vilket gör det möjligt för researrangörer att planera in ett stopp i Motherwell. Idag finns det ingen synlig verksamhet i Motherwell som gör att turister vill stanna där. Den negativa mediebilden

och researrangörernas rekommendationer gör också att många är rädda att besöka townshipen. Därför är viktigt att visa en bild av Motherwell som är kreativ och hoppfull och där en stark vilja och engagemang finns för att förbättra livssituationen.

ADDO ELEFANTPARK

MOTHERWELL

PORT ELIZABETH


Motherwell centrum Centrumkärnan i Motherwell ligger bara 2 km bort från vägen till ADDO nationalpark. I området ligger ett kommunalt stödcenter, en klinik, ett nybyggt bostadsområde som heter Sakhuluntu Village, ett köpcenter och ett kulturcenter som ska byggas inom en snar framtid. I området är även en knytpunkt för lokaltrafiken tilltänkt med tågförbindelser in till Port Elizabeth. Området har många fördelar när det gäller tillgänglighet och kontakter till andra organisationer både för mitt projekt och för en möjlig turistutveckling.

1 2 3 4

Kyrka Marknadsplats Basketplan och plats för danstävlingar m.m Kvinnokollektiv som arbetar i en container

5 6 7 8

Köpcenter med mataffär och andra affärer Vårdklinik Sakhuluntu Village

9 10 11

Ett kulturhus ska byggas här Kommunalt stödcenter Jordbruksprojekt

Sportcenter med simbassäng

1 2

3

4

5

6 7

8

9 11

10

33


UNDERSÖKNING 34

DEL TVÅ SVERIGE I Sverige har mina undersökningar varit fokuserade på att titta på internationella och svenska företag eller projekt som arbetar utifrån ett socialt, etiskt, hållbart och globalt synsätt. Jag har ocksåt tittat på om det finns en möjlighet att biståndprojekt och företag har en närmare samverkan för att nå positiva resultat i u-länder. Jag har dessutom undersökt vad det finns för företag på den svenska och internationella marknaden som har inspirerats av Sydafrika i sin design.


Aktuella sociala och etiska varumärken När jag letade efter sociala och etiska varumärken hittade jag bland annat Misercordia och Katherine Hamnet som är väldigt intressanta och aktuella just nu. Misercordia startdes av två fransmän när de var på jakt efter ett välgörenhetsprojekt i Peru 2002. Deras kläder säljs idag på bland annat Colette i Paris som har stöttat dem sedan starten och sålt varje kollektion. Katherine Hamnet är en designer som har satsat allt hon äger för att skapa ekologiska och etiska kläder. Hon vill visa att en person kan vara betydelsefull och påverka och förhoppningsvis förändra klädindustrin som hon känner sådant förakt mot.

Misercordia Från en slummig förort i Lima till disken på hippa Parisbutiken Colette. Historien om Misericordia är just nu, när ”ethical fashion” (etiskt mode) är på tapeten, den mest omtalade. Två unga fransmän, Aurelyen Conty och Matthieu Reumaux, reste runt i Peru 2001 på jakt efter ett välgörenhetsprojekt. De hittade Nuestra Senora de la Misericordia, en skola för föräldralösa barn i den fattiga kåkstaden Zapalall utanför huvudstaden Lima. Barnen bar en retrosportig skoluniform som Conty och Reumaux såg potential i att

producera i Peru och sälja över hela världen. Ett år senare, 2002, grundades klädmärket Misericordia (barmhärtighet på spanska) som nu nått kultstatus i modevärlden. På deras hemsida kan du se exakt hur många kronor av varje såld WCT-jacka som tillfaller välgörenhet. Alla kläder designas och tillverkas i Cabaña of Alta Costura of Misericordia, det center som upprättats i Zapalall och där 16 arbetare från trakten anställts. I Misericordia-fabriken, ett av få hus i med elektricitet och rinnande vatten, har de anställda 25 procent högre lön än en genomsnittlig textilarbetare i Peru och dessutom en unik möjlighet till en månads betald semester och sjukförsäkring. – Arbetarnas välbefinnande och att vinsten vid all försäljning kommer tillbaka till människorna här i Peru var det viktigaste när vi startade Misericordia, berättar Aurelyen Conty. Sarah Lerfel, inköpare och delägare på trendsättande Colette, har stöttat Misericordia sedan starten och sålt varje kollektion. I Sverige hittar du Misericordia på Grandpa, Bspoke och Nitty Gritty (från och med januari 2007) i Stockholm, samt Bonnie&Clyde i Göteborg. Vårkollektionen från Misericordia består av enkla sportplagg som WCT-jacka, pikétröja och t-shirt i färgerna vitt (renhet), ljusblått (hopp) och mörkblått (stillhet).

35


Katherine Hamnet

36

Katharine Hamnett har satsat allt hon äger för att skapa hundra procent ekologiska och etiska kläder. Kollektionen är en blandning av Katharines kännemärken: komfort och stil. Mycket av designen tar upp tråden från åttiotalet, komplett med slagord. Då Katharine 1984 var inbjuden till Downing Street nr 10, hälsade hon på Margaret Thatcher klädd i en t-tröja med det tryckta slagordet “58 % Dont Want Pershing” (58 procent är emot Pershing-robotar). De nya slagorden lyder: “Clean up or Die” (Städa upp eller dö) och “Save the Rainforests”(Rädda regnskogarna). Katharine Hamnett försökte i flera år förändra modebranschen inifrån för att skapa en mer etisk och miljövänlig produktionskedja. När branschen inte visade något intresse bestämde hon sig för att göra det på egen hand. Hon har sålt sitt hus i Highgate i London för att säkra de 12 miljoner kronor hon behöver till sin nya klädproduktion. ”Jag vill visa att en människa kan vara betydelsefull och att hon kan påverka. Hur kan jag bara sitta här och inte göra någonting när tre fjärdedelar av världen lever under existensminimum?” säger Katharine i en intervju i DN 19 januari. Hon menar också att det är inte samma sak med

ekologisk bomull som med ekologisk mat, att du förbättrar din hälsa. “Men om vi köper ekologisk bomull förbättrar vi de afrikanska bomullsböndernas hälsa. Då slipper de riskera livet till följd av de bekämpningsmedel de tvingas bespruta bomullen med. Det var efter en resa till Afrika 2003, sponsrad av engelska välgörenhetsorganisationen Oxfam, som Katharine beslutade sig för att bryta med sina gamla leverantörer och starta eget. I Mali mötte hon Hawa Diakite, 22-årig hustru till en bonde som desperat kämpade för att försörja sin familj med bomullsodling. Hawa hade fött sju barn varav tre hade dött av undernäring. “Jag blir så otroligt förbannad när jag hör västvärlden säga att Afrika är så korrupt. Västvärlden samtycker ju stillatigande till denna korruption. Det är ju ironiskt att USA:s subventioner till sina egna bomullsbönder är större än hela deras biståndsbudget för Afrika!” fortsätter hon. Katharine Hamnett tror att förändringen kommer att ske genom konsumenterna. Med sitt nya projekt hoppas hon förändra klädindustrin som hon känner ett sådant förakt för. Hon berättar också att de har bomullsodlare i Afrika, Indien och Nordamerika. “Att kunna sälja en

miljövänlig etisk kollektion via Tesco är rena drömmen. Tesco har förbundit sig att ha direktkontakt med bönderna och garanterar att alla led i produktionen är ekologiska och etiska. Det är ett fantastiskt avtal. Vi tjänar inte mycket på detta. Men om det fungerar, kan vi skapa efterfrågan på ekologisk bomull och då måste fler följa i våra fotspår”. Hon avslutar intervjun med att berätta att hon inte vill skaffa sitt levebröd på bekostnad av dem som befinner sig längst ned i näringskedjan. ”Jag vill bevisa att det kan göras annorlunda och att det inte finns några fler ursäkter”.


Globala företag agerar lokalt

Både internationella företag och olika i-länders biståndorganisationer finns i u-länderna. Principiellt är de där av helt olika anledningar. Men det kan finnas gemensamma intressen och beröringspunkter. En närmare samverkan mellan det offentliga biståndet och företagens verksamhet skulle kunna utvecklas med positiva resultat i u-länderna. Skälen till att det inte görs i tillräckligt hög grad idag kan vara att företagens verksamhet inte anses kunna bidra till de positiva utvecklingseffekterna som definieras i givarländernas prioriteringar för sitt eget bistånd. Oberoende av motiven för närvaro i u-länder ger flertalet företag betydande positiva utvecklingseffekter i de länder där de verkar. Ett exempel : Den 10 maj 2006 tilldelades Tetra Pak och ytterligare nio företag av bland annat UNDP och ICC ”The 2006 World Business Award in support of the United Nations Millenium Development Goals”. Tetra Pak och de övriga företagen tilldelades detta pris för att de på ett innovativt sätt bidragit till en hållbar utveckling för att uppnå FN:s milleniummål. Det finns många exempel på hur företag på ett positivt sätt bidragit till u-länders ekonomiska och sociala utveckling. En möjlighet att få ytterligare genomslagskraft för dessa ansträngningar kunde vara att de företag som arbetar med projekt i u-länder som ligger i linje

med ländernas egna prioriteringar och som lever upp till högt ställda krav på ett socialt ansvarstagande i större utsträckning skulle kunna få del av biståndsfinansieringen. Denna typ av projekt skulle med säkerhet tjäna som goda exempel i berörda u-länder och få andra såväl internationella som nationella företag att än mer beakta de sociala och miljömässiga aspekterna av sin verksamhet. För att en sådan förändring ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt behövs en attitydförändring inte minst hos biståndsmyndigheterna, där den grundliggande inställningen måste vara att fråga sig vad man gemensamt kan göra tillsammans med näringslivet för att uppnå de biståndspolitiska målen.

Möjliga samarbetspartners i mitt projekt Vänortssamarbete i Sydafrika mellan Göteborgs Stad och Port Elizabeth Under kampen för demokrati och majoritetsstyre i Sydafrika skapades djupa relationer mellan människor och organisationer i Sydafrika och Sverige. Detta byggs nu vidare genom det partnerskap som utvecklas mellan städer och kommuner i Sydafrika och Sverige. Samarbetet genomsyras av fattigdomsbekämpning, resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, miljö och jämställdhet. SIDA Utgångspunkten för det svenska utvecklingssamarbetet med Sydafrika är att det ska bredda och fördjupa relationerna mellan de båda länderna. Målsättningen är att insatserna på sikt ska finansieras gemensamt. Det finns flera nya inslag i samarbetet med Sydafrika men de övergripande målen är desamma som i många andra av Sidas samarbetsländer, det vill säga att minska fattigdomen, befästa demokratin, öka respekten för mänskliga rättigheter och bekämpa hiv/aids

37


Afrikansk design internationellt

Nelson Mandela Bay Municipality Nelson Mandela Bay Municipality lanserade en vision för 2020 presenterad som nyckeln till en positiv utveckling. Det är en tydlig plan och uppmaning att öka den ekonomiska tillväxten och investeringar och att skapa hållbara arbetstillfällen som ger fattiga en chans att ta sig ur fattigdomen.

38

MACO I Motherwell finns en kulturförening som heter MACO. Det är en grupp unga killar och tjejer som utbildar barn i konst och hantverk, men också inom teater, dans och musik. MACO har sin verksamhet i det kommunala Stödcentret i Motherwell centrum men ska flytta till det nybyggda kulturhuset så snart det är klart. Handelshögskolan Hösten 2006 påbörjade jag och Carin Ohlson, även hon student vid HDK, ett samarbete med Kulturgeografi vid Handelshögskolan i Göteborg. Tanken är att samarbeta i ett projekt med mål att skapa en hållbar turistutveckling i Motherwell.

Jag har undersökt hur afrikansk design, särskilt Sydafrikansk, tas emot i väst. Jag besökte bland annat utställningen North Meets South på Nordiska Museet i Stockholm som tog upp likheterna i det Skandinaviska och afrikanska formspråket. Jag tog också reda på hur konceptbutikerna Springbook och Kamelo ser på den Sydafrikanska trenden. Skandinavisk och afrikansk design har mycket gemensamt, de speglar varandra och det beror på att de har samma design-dna. Det tror åtminstone den holländska trendkännaren Li Edelkoort, som med utställningen North Meets South på Formex ville visa länkarna mellan afrikanskt och skandinaviskt formspråk. Utställningen visade bruksföremål av skilda slag, vävda och tryckta textilier, handgjort och industritillverkat. Men föremålens ursprung är inte självklara. En finsk sked i ljust trä är som en spegelbild av en nigeriansk sked i mörkt trä. En grafiskt mönstrad samisk pläd påminner om en marockansk filt och en organiskt utformad dansk stol liknar en handgjord möbel från Elfenbenskusten. Philip Fimmano på trendbyrån Edelkoort Etc i Paris berättar att de upptäckte detta av en tillfällighet.

En delegation åkte till Afrika och en till Skandinavien för att handla olika föremål. När de kom hem upptäckte de stora likheter mellan de textilier, stolar, vaser och skedar som de inhandlat. Formspråken har båda flytande, feminina former utan krusiduller. Enligt Philip Fimmano beror det på att båda kulturer har en kärlek till naturen, som man är stolt över och vill förmedla. – Med vetskap om att den afrikanska kontinenten är mänsklighetens vagga och våra kulturers ursprung är det lättare att förstå likheterna. En intressant observation värd att nämna är fenomenet att samtida skandinavisk design litar mycket till svart, medan afrikansk design dras mot vitt. Att zebraskinn, zuluflätning och darkwood är hetare än någonsin bekräftar Brian Bosch på den sydafrikanska konceptbutiken Springbok i Göteborg. Det är ingen tillfällighet att hela världen just nu ropar efter Sydafrikansk design. Efter befrielsen 1994 åkte många sydafrikaner utomlands för att studera. Fem år senare blev området runt Kapstaden en knutpunkt för designers från hela världen.


Jag tror att Sydafrikas storhet ligger i att landet är en smältdegel av flera kulturer och att influenserna kommer från hela världen. Därför går sydafrikansk design också hem i stort sett överallt. Dessutom är det oerhört billigt att leva i Sydafrika, vilket leder till att många nyutexaminerade designers hamnar därnere. Att vi som aldrig förr hungrar efter lampskärmar med strutsfjädrar och mohairkuddar märker också Suzanne Hernestig på Kamelo, som är specialiserat på färgstarkt mode och inredning från Sydafrikas främsta designers. Trendigt eller ej spelar ingen roll, Suzanne säljer sydafrikansk design för att hon tycker så mycket om den. – Ingen har plockat ihop min kollektion, jag har själv åkt runt och träffat dem som tillverkar produkterna. Det gör att jag kan berätta en historia om allt det jag säljer, vilket kunderna uppskattar. – Efter it-boomens tid av hets och stress söker vi oss nu tillbaka till det jordnära och trygga. Vi cocoonar, boar in oss i våra hem, och söker inredning med själ, inte massproducerat från Asien.

Keramik från Elfenbenskusten och gul tekanna från Danmark i design av Ole Jensen.

39


Diskussion av undersökning

40

Det var väldigt svårt att hitta företag som arbetade med design och hantverk på ett socialt och etiskt sätt. I Johannesburg hittade jag inte några alls så när jag kom till Kapstaden blev jag mycket positivt överraskad att det fanns så många. En anledning till att det inte finns liknande företag i Johannesburg kan vara att Västra Kapprovinsen där Kapstaden ligger har satsat på att utveckla hantverket som en stark ekonomisk sektor. Ingen annanstans i Sydafrika har det utvecklats så många olika organisationer och företag. Att företag arbetar socialt för att stödja utsatta människor i samhället är väldigt positivt och det behövs fler liknande företag. Det visar att vinstdrivande företag medverkar till en positiv utveckling i underutvecklade områden. Det var tydligt att de företag som lyckats i Sydafrika har hittat en internationell marknad. Den största delen av produktionen går till Europa och USA. Mathapelo Ngaka på Monkeybiz började som formgivare men arbetar idag heltid med marknadsföring och åker världen över för att hitta nya försäljningskanaler. Av de företag jag besökte hade alla anställda bosatta i townships men bara två hade en arbetsplats där de anställda jobbade. De låg dessvärre i de

centrala delarna av Kapstaden vilket innebär att de anställda har en lång väg att resa varje morgon för att ta sig till jobbet. Det tar både tid och kan kosta ganska mycket pengar om man måste byta minibuss några gånger. Hos de andra företagen arbetade de anställda hemifrån med anledning att kvinnorna samtidigt kan ta hand om barnen och hemmet plus att det är problematiskt att ta sig in till stan där deras produktion i sånt fall skulle ligga. Kvinnorna levererar sedan de färdiggjorda produkterna och får betalt efter hur mycket de tillverkar. Det finns positiva och negativa aspekter i att de arbetar hemifrån, men om man ska utveckla ett långsiktigt fungerande företag tror jag att man istället ska arbeta med problematiken att townshipen är beroende av storstäderna och att det inte finns några dagis. Företaget kan då erbjuda den tjänsten för de kvinnor som är anställda. Det gäller att skapa möjligheter för kvinnorna och om man lägger produktionen i townshipet stärks kommunen och de anställda slipper att ta sig in till stan. Townshipen måste utvecklas till självständiga förorter med all nödvändig service och arbeten för att slippa vara beroende av storstäderna.

Platsens och människornas potentialer Centrumområdet i Motherwell har många fördelar när det gäller tillgänglighet och kontakter till det kommande kulturcentret, kulturföreningen och det kommunala stödcentret. Det finns en tydlig hotbild mot en positiv utveckling i Motherwell men det skymtas också många möjligheter om man tittar efter. Jag tror det är viktigt att fokusera på människornas potentialer och bygga vidare på det som är positivt. I Motherwell är hantverket och kreativiteten positiva saker. En möjlighet är att arbeta tillsammans och genom kunskap och utbildning stärka människor. Jag vill även arbeta utifrån kommunen i Motherwells mål om hållbara arbetsmöjligheter och då för ungdomar och särskilt tjejer i första hand.


UTVÄRDERING Val av projekt För att välja rätt projekt att arbeta vidare med satte jag upp för och nackdelar i varje koncept utifrån de kunskaper jag erhållit efter min research.

41


42

Trash Factory

En marknadsplats

En varumärkesoch utbildningsstrategi

Fördel Ett tankesätt som stödjer hållbar utveckling. Idén har ett tydligt samband med townshipkulturen. Av brist på resurser har människor skapat nya sätt att använda restmaterial och skräp i hantverk och skapat produkter som idag säljs över hela Sydafrika.

Fördel En marknadsplats skulle skapa större möjligheter för lokala hantverkare att sälja sina alster. Platsen kan skapa ett intresse hos turister och människor boende i Port Elizabeth att besöka Motherwell.

Fördel Konsumenter i väst blir allt mer medvetna och världen vill göra gott. Att starta ett etiskt/demokratiskt och socialt varumärke ligger rätt i tiden. Ett samarbete mellan designers från väst och unga kreativa ungdomar som på ett eget sätt kombinerar de olika kulturerna är ett nytt tankesätt och ett nytt sätt att göra design i Sydafrika. Genom inspiration och kunskapsutbyte ska nya produkter utvecklas för en västerländsk marknad och den lokala turistmarknaden som bättre kan bidra till en positiv utveckling. Alla är lika delaktiga i företaget och vinsten går tillbaka till kommunen. Vidare kan projektet leda till att den lokala produktionen och försäljningen utvecklas till en turistattraktion. Samarbetspartners med samma värderingar kan hittas över hela världen.

Nackdel Man kan inte anta att en insamling av material fungerar. Detta måste sedan sorteras och produktionen blir beroende av vad som samlas in. Svårt att genomföra på ett övertygande sätt och det blir mer ett konstprojekt.

Nackdel Det finns en stor problematik i att mycket av det som säljs ser likadant ut. Har man sett en marknad i Sydafrika har man sett alla. De som har unika produkter med hög kvalitet sticker ut och kan motivera ett högre pris.

Nackdel Ett långsiktigt projekt med många olika delar. Det gäller att hitta stabila långsiktiga samarbtespartners.


MITT VAL: ATT SKAPA ETT ETISKT OCH SOCIALT VARUMÄRKE

43

Jag valde varumärkes- och utbildningsstrategin som innehåller alla de värden jag vill arbeta med när det gäller deisgn och utveckling. Det är också det projekt som jag tror har störst potential att bidra till en positiv utveckling av Motherwell.

Syfte Att skapa ett etiskt och socialt Sydafrikanskt varumärke som blir välkänt världen över. Med liten möjlighet att skaffa arbete försöker många människor att skapa en inkomst genom att tillverka

och sälja hantverksprodukter. Nästan alla arbetar individuellt och har ingen kunskap om design strategier eller hur de ska marknadsföra sina produkter. Detta resulterar i att en stor mängd av det som tillverkas och säljs ser likadant ut och har liten chans att konkurrera på marknaden. Genom att arbeta med design och produktutveckling kan man öka värdet av lokalproducerade varor i Motherwell, Sydafrika. Genom att ladda varumärket med sociala och etiska värderingar kan detta projekt skapa bättre möjligheter för inkomst för ungdomar i Motherwell. Jag vill starta ett samarbete mellan designers från

väst och unga kreativa ungdomar i Motherwell som genom utbyte av kunskap, dialog och samverkan gör produkter som folk i väst vill köpa. Varumärket ska på ett eget sätt kombinera townshipkulturen och traditionell afrikansk kultur med internationella trender. Ett nytt tankesätt såväl som ett nytt spännande sätt att göra design i Sydafrika. Vidare kan projektet leda till att den lokala produktionen och försäljningen utvecklas till en turistattraktion. Turister får en anledning till att besöka Motherwell. Det kan i sin tur göra att området växer med annan försäljning och tjänster riktade mot turism som skapar arbetstillfällen.


MÅLGRUPP

1. Ungdomar/i första hand tjejer i Motherwell 2. Den andra målgruppen för projektet är medvetna konsumenter i väst samt turister i Sydafrika. Jag har valt att i detta skede börja lokalt med den lokala turismen men framtida mål är både en marknad i väst och Sydafrika.

AVGRÄNSNING

Definiera i stora drag varumärkets värderingar, positionering, grafiska profil och visuella känsla. Beskriva konceptet med utbildningsstrategin samt möjlig turistutveckling Formge två kollektioner för att visa exempel på hur produkter kan utvecklas.

VAD JAG INTE SKA GÖRA

Mitt arbete ser jag som ett långsiktigt projekt i olika steg. Just nu befinner jag mig i steg ett. Jag kommer inte att gå in i detalj hur varumärkets/företagets organisation ser ut. Likaså inte när det gäller hur utbildningen ska läggas upp. Tanken är att mitt arbete ska vara ett underlag för diskussion som man kan utveckla i detalj längre fram. Ekonomi kommer jag inte att gå in på alls. Det tycker jag inte intressant i nuläget, men är viktigt för att gå vidare i projektet.

44

Jag kommer inte att kontakta tilltänkta samarbetspartners för diskussion. Anledningen är att jag vill ha ett färdigt koncept att presentera så att en diskussion kan utgå ifrån det. Det ska ske i steg två. Jag har valt att inte gå in i detalj på varumärkets värderingar, kommunikationsplattform och varumärkesplattform.


RESULTAT: ett nytt etiskt och socialt varumärke Konsumenter får allt mer makt att styra produktionen mot en socialt hållbar utveckling. Det innebär att även omedvetna företag bli tvungna att anpassa sig till transparens och etiskt tänkande för att bli trovärdiga hos konsumenterna. Världen börjar bli riktigt intresserad av att göra gott. Det finns ytterligare en aspekt av ett starkt etiskt och socialt varumärke vilket är att det ökar värdet av varan. Det ger möjlighet att få ut mer pengar vid försäljning.

45


VÄRDERINGAR

46

Grow ska verka för att främja en handel där människan och lokalsamhällets utveckling sätts i centrum. Då kan fattigdom och social utslagning undvikas. För att lyckas måste man positionera varumärket som socialt och etiskt. Produkterna ökar då i värdet för köparen. Det måste tydligt signalera att produkten är socialt medveten och att köparen stödjer ungdomar i Motherwell. Jag vill skapa en relation mellan konsumenterna och Motherwell genom att kunden kan följa produktens väg från fabriken till butiken. Det finns ett tomrum som man kan fylla just när det gäller företag som placerar sig högt upp på den etiska linjen. Engagemang ökar bland konsumenter i väst som vill se flera valmöjligheter. Idag vill många hellre köpa en rättvisemärkt t-shirt och stödja dessa producenter än en billig, producerad i dåliga arbetsförhållanden. Det är viktigt att varumärket är demokratiskt och transparent i alla led och äger stort ansvarstagande. Affärsidén och produktionen ska bygga på mjuka värden. Tillexempel ska vinsten gå tillbaka till människorna och verka för att utveckla samhället. Både resurserna och eventuell vinst ska fördelas på ett bra sätt. Det ska komma alla till del i företaget. De anställda ska stärkas genom att ge dem en känsla

av värdighet som incitament i stället för bonusbetalningar. De kan bli en del av ledningen och erbjuder dem ägandeskap, så att de i slutändan investerar i företaget såväl som i sig själva. Det resulterar i att det är i deras intresse att arbeta hårt för att det gynnar företaget vilket bidrar till ett långsiktigt och hållbar utveckling. Delaktighet skapar glädje och engagemang inför jobbet och gör att alla i företaget arbetar både mer och bättre utan att för den skull känner att kraven blir högre. Grow ska verka för utveckling genom utbildning. Det är en viktig del som sker genom kunskap, dialog och samverkan med designers från väst. Kända designers är även tänkta att coacha fram produkter och i och med det bredda ungdomarnas referensvärd samtidigt som de medverkar genom sitt namn för att uppmärksamma och erkänna varumärket vilket ökar värdet. Varumärket ska på ett eget sätt förena inspiration från Sydafrikas townshipkultur och hantverkstraditioner med internationella trender. Grow handlar om att inspirera, inspirera i tolkningar av modern och township med Sydafrikanska referenser. Det kommer tydligare uttrycka en aktivare roll som omtolkare, designers och avsändare. Det ska vara ett ak-

tivt varumärke. Sydafrikas storhet ligger i att landet är en smältdeg av flera kulturer och att influenserna kommer från hela världen. Elva olika folkgrupper har hjälpt till att ge fler uttrycksmöjligheter. För att tillhöra sin samtid måste man vara en del av den. När jag använder ordet modern tänker jag snarare på samtida. I dag är folk mer benägna att ta emot och uppskatta allt mer speciella och unika berättelser eftersom utbudet är så enormt. Berättandet tar nya former inom nästan alla uttryckssätt: musik, mode, dataspel, yrkesliv, fritidssysslor, Internet etc. Detta leder i sin tur till en ökad öppenhet och nyfikenhet.


Positionering

Etiskt och socialt

Varumärkets positionering. Hög etik med högt värde. Misercordia Dem Collective Katherine Hamnet

47

Högt värde

Mindre värde

Mindra etiskt och socialt


Varum채rke och logotyp Mitt m책l var att skapa en modern logotyp som 채r inspirerad av den lokala townshipkulturen/grafitti med en inbyggd v채xtkraft.

48


Grafisk profil

C 85, M 80, Y 0, K 0

C 4, M 0, Y 90, K 0

Logotypen har tre grundfärger plus en neutral svart som även fungerar som negativ. Färgerna har jag valt utifrån en palett av husnummer från townshipet. Jag vill att Grow ska uttrycka färg men att den även kan vara neutralt svart eller vit när det behövs.

Huvudtypsnitt är Helvetica Insert som används för de allra flesta budskap, i rubriker och texter som inte är allt för omfattande. Franklin Gothic är typsnittet som ska användas för större textmängder.

Helvetica Insert Medium

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 12345678910

Franklin Gothic Book C 0, M 85, Y 93, K 0

Exempel på hur logotypen kan varieras

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 12345678910

49

I färg mot en färgad bakgrund

Franklin Gothic Demi Negativ

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 12345678910

Trensparent mot en bakgrundsbild


Visuell känsla Socialt engagemang, positivitet, mode, miljövänligt, framtid, frihet, utveckling, kraft, glädje, likheter, möjligheter, nutid, historia.

50

Att ta fram de olika bildkombinationerna som jag visar på de nästföljande sidorna har i sig varit en underökning. Jag vill med dem ge en känsla av hur varumärket kombinerar den sydafrikanska townshipkulturen med internationella trender. Genom att kombinera starka bilder har jag försökt hitta en slags nerv och en röd tråd. De ska också inspirera till hur produkter kan utvecklas. Den visuella känslan ska appellera till en medveten konsument.


51


52


53


54


55


56


57


58


59


60


61


Grow - Varför, Vad, Hur?

62

Varför: Det finns många exempel på hur företag på ett positivt sätt bidragit till u-länders ekonomiska och sociala utveckling. Med liten möjlighet att skaffa arbete försöker många ungdomar att skapa en inkomst genom att tillverka och sälja hantverksprodukter. De har ingen kunskap om design strategier eller hur de ska marknadsföra sina produkter vilket har resulterat i att en stor mängd av det som tillverkas och säljs ser likadant ut och har ingen chans att konkurrera på marknaden. Vad: Ett vinstdrivande företag sätter kreativiteten i händerna på människor som annars inte hade haft det. Grow ska utveckla produkter för en västerländsk marknad som bättre skapar möjlighet till inkomst. Om de kan tillverka unika produkter har de större chans att konkurrera både på den lokala och internationella marknaden.

Lokal produktion och försäljning kan utvecklas till en turistattraktion. Turister får en anledning till att besöka Motherwell. Det kan i sin tur göra att området utvecklas med annan försäljning och restauranger m.m Världen krymper och konsumentmakten ökar. Det bidrar till att kraven ökar på företagen som alltmer kommer att tvingas till transparens och etiskt tänkande för att bli trovärdiga hos konsumenterna. Hur: Ett nytt ansvarstagande företag som bygger sin affärsidé och produktion på mjuka värden. Både resurserna och vinst fördelas på ett bra sätt. Det ska komma alla till del i företaget. Alla får vara med och alla tar del av vinsten. Det är viktigt att stärka de anställda och ge dem en känsla av värdighet som incitament i stället för bonusbetalningar. De kan bli en del av ledningen och företaget så att de i slutändan investerar i företaget såväl som i sig själva. Det resulterar i att

det är i deras intresse att arbeta hårt för att det gynnar företaget vilket bidrar till en långsiktig och hållbar utveckling. Pengarna stannar i kommunen. Att öppna butiker på strategiskt utvalda platser inne i städerna i Sydafrika gör att de blir lättillgängliga och synliga för turister. Det kan skapa ett intresse att besöka Motherwell. Ett nytt varumärke som på ett eget sätt förenar inspiration från Sydafrikas townshipkultur och hantverkstraditioner med internationella trender. En aktiv hållning, själva omtolkandet, kommer troligtvis uppfattas som än mer relevant då världen krymper. Afrika och Sydafrika kommer att komma allt närmare. Det är rimligt att anta att det kommer dyka upp Afrikanska och Sydafrikanska företag och varumärken i Europa på sikt. (På samma sätt som fler och fler Kinesiska, Sydkoreanska, Japanska m.fl. företag etablerar sig i Europa.)


Varför: Kreativiteten flödar i townshipen men det finns en hotbild mot ungdomar och framför allt unga tjejer. Kunskap om HIV saknas och många har inget annat val än att prostituerar sig för att ha råd med utbildning eller bara för att överleva dagen. Många har också förlorat sina förädrar i AIDS. Potential finns i deras estetiska intresse och hantverkskunskaper. I brist på arbete försöker många försörja sig på att tillverka och sälja hantverk. I brist på kunskap har de svårt att konkurrera på marknaden. Kunskap är nyckeln till framgång och personlig utveckling vilket jag vill stödja. Vad: Genom att inspirera och utveckla ungdomar i design kan de göra nya produkter som skapar bättre möjligheter till egen inkomst. Det är ett nytt spännande sätt att göra design. Hur: Designers från väst coachar med kunskap, dialog, diskussion och samverkan. Det ger ungdomarna rätt kunskap och verktyg att arbeta med. Genom utbildning och inspiration ska de kunna utveckla nya produkter som bättre kan bidra till en positiv utveckling.

r Sverig 60-talet, nä dan på 19 re s de när Sverig t, la 1960-tale e på ig lades redan SverSverige iska Sydafrika g hoch Grunden till de nära relationerna mellan det demokrat -talet, när Sveri dafrika oc redan på 1960 ratiska Sy es ok lad m ge de eri t Sv och n de ka la fri el da m Sy a ka mokratis lationern nära re a mellan det de den till de nära relationern Grun Grunden till de

Grow ska utbilda

GÖTEBORGS STAD

PORT ELIZABETH

63


Varumärkets verksamhetsområden Jag anser att Grow ska arbeta inom många områden i samverkan men där var och en har sitt ansvarsområde. Varumärkets verksamhetsområden är Design, Utbildning, Produktion, Försäljning och Marknadsföring med fokus på den lokala marknaden till att börja med.

64 Framtida mål

BUTIKER I VÄST

INTERNET

BUTIK I MOTHERWELL

FÖRSÄLJNING

PRODUKTION

UTBILDNING

DESIGN

MARKNADSFÖRING

BUTIK I PORT ELIZABETH

FABRIK I MOTHERWELL

DESIGNERS FRÅN VÄST

UNGDOMAR I MOTHERWELL

EVENT, MÄSSOR TIDNINGAR, TV

COACHING

KOLLEKTIONER

BÖRJA LOKALT


Grow ska verka för att utveckla turism Varför: Turism genererar pengar som stannar i kommunen och skapar arbetstillfällen. Idag har Motherwell ingen turism och anledningen är att det inte finns något för turister att besöka. Den negativa mediarapporteringen och researrangörernas rekommendationer gör också att många är rädda för att besöka townshipen. Det är viktigt att visa en annan positiv bild av Motherwell som är kreativ och hoppfull och där en stark vilja och engagemang finns för att förbättra livssituationen.

Vad: Skapa ett intresse att besöka Grow-butiken och produktionen i Motherwell centrum som en del av semestern. Lokal produktion och försäljning kan utvecklas till en turistattraktion. Turister får en anledning till att besöka Motherwell. Det kan i sin tur göra att området utvecklas med annan försäljning som skapar arbetsmöjligheter.

Hur: Samarbeta med de lokala turistföretagen i Port Elizabeth som arrangerar townshipturer. Öppna butiker på strategiskt utvalda platser där turister vistas vilket gör att de blir lättillgängliga och synliga. Det kan skapa ett intresse att besöka Motherwell. ”Boardwalk” i Port Elizabeth är en bra plats att öppna en butik. Det är ett nöjesfält som alla turister besöker både dagtid som kvällstid. Starta ett samarbete med Internationella och nationella resebolag som säljer semesterresor. Nå turister innan de kommit till Port Elizabeth. Starta samarbete med hotell i Port Elizabeth som kan rekommendera turister att besöka Motherwell och Grow - butiken.

65


Turistutvecklingen i Motherwell Turistutvecklingen i Motherwell ska bygga på den lokala turismen i Port Elizabeth. Hit åker människor i olika åldrar och av olika andledningar. Det som lockar mest är shopping, strandliv, safari, sport, kultur samt mat & vin. Genom att koppla ihop dessa intressen med upplevelser i Motherwell kan man utveckla turismen.

Port Elizabeth

Motherwell

SHOPPING

HANDLA LOKALPRODUCERADE PRODUKTER (Grow)

STRANDLIV

66 SAFARI

ADDO ROAD GENOM MOTHERWELL

SPORT

KULTUR

UPPLEVA TOWNSHIPKULTUREN MED LOKALA GUIDER

MAT OCH VIN

TRADITIONELLA MATRÄTTER

“TOWNSHIP TOURS” TILL MOTHERWELL


Tilltänkt plats för Grow butik och produktion i Motherwell

Platsens potential Vägen in till Motherwell Centrum leder direkt till den tilltänkta platsen. En positiv fördel för att en turistutveckling kan ske. Platsen kan utvecklas till en marknadsplats med ytterligare lokalproducerad försäljning och så småningom bli ett landmärke för Motherwell.

Närhet till det kommunala stödcentret och det kommande kulturhuset där MACO kulturförening sitter stödjer ett nära samarbete.

67


Grow ska verka långsiktigt

MITT EXAMENSARBETE

68

FAS 6

FAS 1

FAS 2

FAS 3

FAS 4

FAS 5

FAS 1: Arbeta fram ett varumärkeskoncept och en utbildningsstrategi samt visa ideer på hur man kan arbeta med produktutveckling.

FAS 2: Presentera iden för kommunen i Motherwell och Port Elizabeth samt hitta andra intresserade samarbetspartners.

FAS 3: Starta upp ett samarbete med intresserade ungdomar i Motherwell samt designers från väst.

FAS 4: Produkt utveckling och utbildning.

FAS 5: Extern lansering

FAS 6: Säljstödjande aktiviteter Produktion Produktannonsering Webaktiviteter

Utveckla konceptet

Planering av lokaler och produktion

Profilerande kampanj Mässexponering Webaktiviteter PR Annonsering


VARUMÄRKETS KOLLEKTIONER I varje kollektion utgår jag ifrån en story. Det kan vara en personlig berättelse, en historisk händelse eller något aktuellt som händer i townshipen. Jag har valt att utveckla två kollektioner för att visa exempel på hur man kan utveckla produktens värde genom design. Man kommer inte kunna läsa storyn rakt av, men man kommer uppleva den, och därav inspireras. Butiken (så som jag har tänkt mig den men som jag inte kommer att visualisera i detta projekt) ska hjälpa till att berätta historien men produkterna kommer stå för huvuddelen av berättandet och vara huvudpersonerna i berättelsen.

69


Varumärkesstruktur Jag har valt att skapa undervarumärken för att enklare kunna berätta en historia. Grow kommer alltid vara utvecklaren av nya kollektioner som speglar livet i townshipet nu och då. Jag har valt att arbeta med två olika, Pantasula och native Yard som var och en har en egen historia och sortiment.

70

sortiment 1

sortiment 2


NATIVE YARD COLLECTION TEMA FÖR KOLLEKTIONEN Townshi p då och nu MOODBOARD STORY : ”Under apartheidregimen var det inte til�-

låtet för svarta att ha afrikanska namn. Gatorna i townshipen delades in med hjälp av nummer och sektionsbeteckningar. I Guguleto hette varje gata NY (Native Yard) följt av en siffra. När jag växte upp trodde jag att jag bodde på New York 11. Det lät så coolt. Det är viktigt att man bevarar gatunamnen för att inte glömma historien. Dagens unga måste kunna fråga vad NY betyder. Vi måste upplysa dem. Utbildning är inte bara det skrivna ordet. Att vara en förebild är också att utbilda. Om ungarna ser att man står och dricker vill de göra samma sak. Vardagslivet är en skola. Men miljön i townshipen är fortfarande tuff. Aids och arbetslöshet är nya företeelser att bekämpa i Sydafrika, och droger och alkohol är lättare än någonsin att få tag på.” Mlamli Figlan (The Beautiful Struggle, 2006)

71


PANTSULA COLLECTION TEMA FÖR KOLLEKTIONEN Humor & Attityd

STORY: Pantsula är en gatudans med rötter i

72

townshipen. En pantsuladansare är någon som klär sig i Converse All Stars-sneakers, tajta jeans eller Dickies-byxor. Till det har man t-shirt och hatt. Dansstilen ä ren slags jive med inslag av locking och uprocking, och man dansar till house eller kwaito. Det gäller att konkurrera ut varandra genom att vinna publiken med humor och attityd.

MOODBOARD


RE - USED COLLECTION TEMA FÖR KOLLEKTIONEN ’���������������������������������������� One persons rubbish is another person’s treasure’.

STORY: Kreativiteten flödar ute i townshipen. Här har recyckling blivit en naturlig del av människornas liv. Man använder det man hittar och många hus är byggda av ihopsamlade bitar av korrugerad plåt, papp eller andra material som finns tillgängliga. Därefter målas dem i regnbågens alla färger. ”Nu är vi äntligen fria. Friheten är vacker för den tillåter oss att ha drömmar. Nu kan jag äntligen plugga till läkare om jag vill. Men verkligheten är en annan. För de flesta är det en ständig kamp. Vi har bara haft demokrati i tolv år. Det är en ekonomisk och social kamp. Ingenting kommer att förändras över en natt. Men känslan av hopp är större i Sydafrika än någon annan stans i världen”. (Mlamli Figlan, The Beautiful Struggle, 2006)

MOODBOARD 73


UBUNTU TEMA FÖR KOLLEKTIONEN: Solidaritet och Gemenskap

74

STORY: Ubuntu ungamntu ngabanye abantu, lyder ett gammalt ordspråk på xhosa som kan översättas till att människor är människor genom andra människor. Det utvecklades från början som ett socialt skyddsnät där alla var beroende av varandra för att överleva i det hårda afrikanska klimatet. Ett samhälle skapades där individens frihet var underordnad gruppen, men där generositet och gästfrihet var de viktigaste inslagen. I townshipen möter man ett annorlunda sätt att leva. De bjuder in alla som vill se hur de bor. Här lever den gamla afrikanska filosofin ubuntu vidare och genomsyrar livet i townshipen. Det innebär att dina grannars problem är dina problem. Om en begravning äger rum sörjer hela omgivningen. När någon tar examen gör alla andra det också. En skada mot en är en skada mot alla. De delar med sig av sina känslor och firar tillsammans. Ubuntu är medmänsklighet och du är en människa tack vare andra människor.

MOODBOARD


NATIVE YARD COLLECTION PROCESS OCH RESULTAT STORY : ”Under apartheidregimen var det inte til-

låtet för svarta att ha afrikanska namn. Gatorna i townshipen delades in med hjälp av nummer och sektionsbeteckningar. I Guguleto hette varje gata NY (Native Yard) följt av en siffra. När jag växte upp trodde jag att jag bodde på New York 11. Det lät så coolt. Det är viktigt att man bevarar gatunamnen för att inte glömma historien. Dagens unga måste kunna fråga vad NY betyder. Vi måste upplysa dem. Utbildning är inte bara det skrivna ordet. Att vara en förebild är också att utbilda. Om ungarna ser att man står och dricker vill de göra samma sak. Vardagslivet är en skola. Men miljön i townshipen är fortfarande tuff. Aids och arbetslöshet är nya företeelser att bekämpa i Sydafrika, och droger och alkohol är lättare än någonsin att få tag på.” Mlamli Figlan (The Beautiful Struggle, Dokument Förlag, 2006)

75


Utveckling av logotyp och etikett. Grundiden med Native Yard var från början att arbeta med gatunumren i townshipen som grafiskt utgångspunkt. Detta utvecklades till att även omfatta de historiska aspekterna samt dagens uttryck. Resultatet av Grows första kollektion Native Yard, blev en klassisk gotesk utfallande i sitt format. Insidan av etiketten beskriver den unika historien bakom designidén.

Hej, Du håller i en Grow T-s hirt! Grow är ett etis kt och socialt varumärke som stödjer ung a tjejer i det Syd kanska Townsh afri i pet Motherwell. inspirerar och Vi utbildar dem i design. Resultatet håll er du i! Genom att köp a Grow T-shirte n förb trar Du mångas framtid i Motherw ätin på grow.com ell. Gå och läs mer om vilka vi är och vad vi gör! Varje T-shirt i kollektionen har en egen historia att berä tta från Sydafri kas Townshi p. Din T-shirts historia läsa om här ned kan du an skriven av Mlamli Figlan,född och uppvuxen i Gug uleto.

76

NY 1N2Y314253 4NY 5 8 911 6 7 869710 10 11

Native Yard Collection bygger på personliga berättelser från Sydafrikas township. Den här tröjan handlar om Mlamli Figlan, född och uppvuxen i Guguleto.

NATIVEYARD

“Under apartheidregimen var det inte tillåtet för svarta att ha afrikanska namn. Gatorna i townshipen delades in med hjälp av nummer och sektionsbeteckningar. I Guguleto hette varje gata NY (Native Yard) följt av en siffra. När jag växte upp trodde jag att jag bodde på New York 11. Det lät så coolt. Det är viktigt att man bevarar gatunamnen för att inte glömma historien. Dagens unga måste kunna fråga vad NY betyder. Vi måste upplysa dem. Utbildning är inte bara det skrivna ordet. Att vara en förebild är också att utbilda. Om ungarna ser att man står och dricker vill de göra samma sak. Vardagslivet är en skola. Men miljön i townshipen är fortfarande tuff. Aids och arbetslöshet är nya företeelser att bekämpa i Sydafrika, och droger och alkohol är lättare än någonsin att få tag på.”

Utvärderingen av designskisser resulterade i en grafisk ren etikettering med en tydlig signal.

NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD

rRY : ”’Under apa T-SHIRT STO tet var det inte tillå n. theidregimen ska nam kan afri ha att för svarta des in nshi pen dela Gatorna i tow seknummer och med hjälp av o hette gar. I Gugulet tionsbetecknin följt av (Native Yard) varje gata NY te upp trodde väx jag När en siffra. k 11. de på New Yor jag att jag bod att lt. Det är viktigt Det lät så coo för att gatunamnen man bevarar n. Dagens orie hist ma inte glöm na fråga vad NY unga måste kun . te upplysa dem betyder. Vi mås skrivna inte bara det Utbildning är också en förebild är ordet. Att vara man ungarna ser att ma att utbilda. Om vill de göra sam står och dricker la. Men sko en är et sak. Vardagsliv nde i pen är fortfara miljön i townsh tslöshet är nya arbe tuff. Aids och afrika, bekämpa i Syd företeelser att are alkohol är lätt och droger och på’. tag få att än någonsin


Färgsättning av tag- och etikettsystem Jag har valt att arbeta med Grows huvudfärger för att koppla ihop det med huvudvarumärket. Färgerna ska spegla det färgstarka townshipet.

77


78


BRAINSTORMING FÖR KOLLEKTIONEN

No time for tears

79

NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD NY NO TIME FOR TEARS

NY 1 2 3 4 5 NY 2 6 7 8 9 10 11

NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD

NY2

NY 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11


80

EKASI

LOXION TOWNSHIP

MOTHERWELL

TOWN SHIP


Resultat

Native Yard Collection Native yard kollektionen består av t-shirts, linnen och hoodies. Utifrån kollektionens tema har jag tagit fram olika mönster. Detta ska ses som exempel på hur man kan arbeta med kollektioner. De visar på möjligheter och ska inspirera till vidare arbete med ungdomar i Motherwell. Kollektionen är framtagen för målgruppen medvetna turister som är villiga att betala lite mer för att stödja utvecklingen i landet. Mönsterteman inom Native Yard: No time for tears

(Detta är en inställning som jag alltid möts av när jag åker ut till Motherwell och beundrar väldigt mycket. Trots den tyngdfyllda historien ser människor framåt istället för att gräva ner sig i sorg)

Steve Biko

(En frihetskämpe under apartheid)

Shack Chic

(Plåtskjulsestetik)

Ubuntu

(En gammal livsfilosofi som lever vidare)

Township

(Uttryck och text från Townshipet)

Numbers

(Syftar på hur områden delades in i nummer och sektioner under apartheid)

81


ven av Mlamli h uppvuxen i Guguleto.

Figlan,född oc

Hej, Du håller i en Grow T-s hirt!

82

Grow är ett eti skt och socialt varumärke som stödjer u nga tjejer i de t S ydafrikanska Townshi p et Motherwell . Genom att köp a Grow T-shir ten förbättrar Du många s framtid i Moth erwell. Gå in på www.grow .com och lä s m er om vilka vi är och vad v i gör! Varje T-shirt h ar en egen his toria att berätta från S ydafrikas Tow n shi p. Din T-shirts histo ria kan du läs a om här nedan skriven av Mlamli Fig lan,född och uppvuxen i Guguleto.

parRY : ”’Under a T-SHIRT STO åtet ll var det inte ti theidregimen mn. afrikanska na a h tt a a rt a v för s des in nshi pen dela Gatorna i tow seknummer och med hjälp av hette gar. I Guguleto tionsbetecknin t av lj ative Yard) fö (N Y N ta a g e varj trodde jag växte upp en siffra. När 11. e på New York d d o b g ja tt a jag gt att lt. Det är vikti Det lät så coo för att gatunamnen r ra a v e b n a m ns istorien. Dage inte glömma h d NY unna fråga va k te s å m a g n u dem. åste upplysa betyder. Vi m skrivna inte bara det r ä g in n d il tb så U förebild är ock n e ra a v tt A ordet. tt man ungarna ser a att utbilda. Om mma vill de göra sa r e k c ri d h c o står la. Men livet är en sko sak. Vardags nde pen är fortfara i h s n w to i n miljö r nya arbetslöshet ä tuff. Aids och afrika, ekämpa i Syd b tt a r e ls e te före ttare h alkohol är lä och droger oc att få tag på’. än någonsin


Native Yard Collection/No time for tears

83


Native Yard Collection/No time for tears

No time for tears

No

Tim e

For

Tea r

s

84


Native Yard Collection/Shack chic

85

NY 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11


Native Yard Collection/Ubuntu

86


Native Yard Collection/Ubuntu

87

NATIVEYARD


Native Yard Collection/Steve Biko

88


Native Yard Collection/Ubuntu

UBUNTU 89


Native Yard Collection/Township

90

NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD NATIVEYARD

NATIVE

YARD


Native Yard Collection/Township

MOTHERWELL

TOWN SHIP

EKASI

LOXION TOWNSHIP

91


Native Yard Collection/Numbers

92

NY 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11


Native Yard Collection/Numbers

NY NO TIME FOR TEARSGHJL T

93


PANTSULA COLLECTION 94

RESULTAT OCH UTVECKLING STORY: Pantsula är en gatudans med rötter i townshipen. En

pantsuladansare är någon som klär sig i Converse All Starssneakers, tajta jeans eller Dickies-byxor. Till det har man t-shirt och hatt. Dansstilen ä ren slags jive med inslag av locking och uprocking, och man dansar till house eller kwaito. Det gäller att konkurrera ut varandra genom att vinna publiken med humor och attityd.


Pantsula Collection Pantsula Collection är pimpade sneakers. Varje par är unika och ska vara designade av grafittiartister i Motherwell. Iden fick jag av att det är trendigt med Converse Allstars i townshipen och är en viktig detalj i outfitten om man är Pantsula dansare. Hip hop kulturen har också kommit för att stanna men omtolkas efter lokala trender. Om man gör sneakers som endast finns i begränsad upplaga blir det personligt och exklusivt. Av en slump hittade jag, när jag letade efter bilder på nätet, en grupp killar i USA som kallar sig ‘sneaker pimps’. De åker numera runt i världen på turne och har ‘live performence’ och utställningar av alla skor de har gjort. Sneaker Pimps kan absoulut vara samarbetspartners i mitt projekt! De bjuds in som proffs pimpare till Grow i Motherwell för att inspirera och har workshops med lokala grafittiartister. Det hela kan avslutas med en stor fest då alla skor ställs ut och sedan säljs. Pengarna går till Grow och det skapas uppmärksamhet i media. Grows egen produktion fortsätter sedan med nya intryck, kunskaper och ideer.

95


P

P

A

P

A

ANT

L COL

ECT

ION

ULA

UL

UL

A

COLLECTION

S

UL

96

COLLECTION

AN T S

COLLECTION

AN

T S

AN

T S

Resultatet av mitt utvecklingsarbete blev en logotyp som kändes bättre än de andra på grund av att den kan varieras på ett fint sätt och appelerar till målgruppen.

P

Utveckling av logotype


Logotype Jag har valt en rund form för att enklare kunna aplicera den på skor. Det är ett koncept där jag kan använda mig av många olika varianter vilket också speglar individualiteten och personligheten i produkten. Utseendet vaieras efter den lokala konstnären som designar skor men grunformen består alltid. Jag provade flera olika varianter men fastnade till slut i en spiralform som har en inbyggd rörelse i sig, en danskänsla.

97


Etikett Etiketten viks enkelt till en stjärna utifrån en kvadratisk form. Både logotyp och etikettbakgrund varieras efter designens unika mönster.

98


99


Resultat Pantsula Collection

100

Pantsula Collection är sneakers. Varje par är unika och ska vara designade av grafittiartister i Motherwell. Iden fick jag av att det är trendigt med converse allstars i townshipen och en viktig detalj i outfitten om man är Pantsula dansare. Hip hop kulturen har också kommit för att stanna men omtolkas efter lokala trender. Om man gör sneakers som endast finns i begränsad upplaga blir det personligt och exlusivt.


101


102

ll, rwe rke e h ä ! ot i M varum nom ers r k e a t e s t sne arti ocial du i! G i w t t ro h s ler afi ar G v gr iskt oc et hål id. p a t t et tat mt ade rie ign är ett Resul as fra e s l l e m . å d g w. n������������� ao ch . Grow rwell l må�������������� uh s o ro D ä g l / e a , l ti th ik om ika du Hej an r un ydafr r i Mo rar Duyspace.c k ä r tr S a ä a i m id pan , aH t je p nship ngdom ers bi gör på n t r E ä a rs r . k V ow er u sneach vad v t t be pen neake . j t i t d t a h ö e -s tt ns st ria n. row i är o tow l Stars ch ha ing, isto lectio i som öpa G vilka v h r o l k a e t k en ol roc rött se A hir att mer om har sula C ed onver an t-s ch up kurrer n o t m Läs i an m kt ns on iC go . olle n till P uda r sig et har ockin r att k ttityd t k a e ä l g j a d e e l r l l d v k l n l Va grun re gä m och ga . Ti la ä gon so byxor insla o. Det umor u bak s å nt sed ait dh : Pa re är n Dickie jive m er kw n me Y R e l STO dansa eller slags se el ublik u p s a sul jean ä ren till ho inna v a n t r t taj sstile ansa m at Dan man d a geno r och arand v t u


103


104


Pantsula sneakers 105


DISKUSSION

106

Jag har valt att arbeta i Sydafrika för att jag inte nöjer mig med hur världen ser ut idag där utvecklingen i vissa länder går bakåt, medan man ser att positiv utveckling är möjlig i andra. Bilden av social utveckling i u-länderna är splittrad. På många områden sker klara framsteg medan på andra områden är utvecklingen oroande (HIV/ AIDS, ökade fattigdomsklyftor inom olika länder). I vår allt mer öppna värld ökar möjligheterna men också riskerna. För att fattiga människor i u-länder ska kunna ha en chans till ett värdigt liv måste deras möjlighet till deltagande i ekonomin, politiken och samhällslivet i allmänhet stärkas. Jag har därför valt att inte arbeta med ett välgörenhetsprojekt som i många fall passiviserar. Jag ville istället skapa arbetstillfällen utifrån etiska och sociala värderingar vilket resulterade i ett varumärke som stödjer, inspirerar och utvecklar ungdomar genom utbildning. Både internationella företag och olika i-länders biståndorganisationer finns i u-länderna. Oftast är de där av helt olika anledningar men jag anser att det finns gemensamma intressen och beröringspunkter. Jag vill se ett närmare samarbete mellan bistånd och företag som skulle kunna utvecklas med positiva re-

sultat i u-länderna. Faktum är att ett vinstdrivande företag skapar arbetstillfällen som ger fattiga en chans att ta sig ur fattigdomen. I dagens västerländska samhälle har det blivit allt mer viktigt för företag att vara öppen/transparant och etisk/demokratisk i det man gör�������� och engagemang ökar bland konsumenter som vill se flera valmöjligheter. Jag ser ett tomrum som man kan fylla just när det gäller företag som placerar sig högt upp på den etiska linjen. Idag vill många konsumenter hellre köpa en rättvisemärkt t-shirt och stödja dessa producenter än en billig, producerad i dåliga arbetsförhållanden. V�������������������������������������� ärlden börjar bli riktigt intresserad av att göra gott. Därför ligger mitt projket helt rätt i tiden och mycket talar för att projektet kan bli verklighet. I dag är även folk mer benägna att ta emot och uppskatta allt mer speciella och unika berättelser eftersom utbudet är så enormt. Berättandet tar nya former inom nästan alla uttryckssätt: musik, mode, dataspel, yrkesliv, fritidssysslor, Internet etc. Detta leder i sin tur till en ökad öppenhet och nyfikenhet. Grow som på ett eget sätt kombinerar townshipkulturen med internationella trender har en ny spännande historia att berätta och har därför potential att utvecklas för den västerländska marknaden.

Det är mycket positivt att Sydafrika är på väg att bryta med bilden som väst har skapat av en eländes kontinent och de visar mer och mer upp vad de kan. ��� Sydafrikas storhet ligger i att landet är en smältdeg av flera kulturer och att influenserna kommer från hela världen. Elva olika folkgrupper alla med olika språk har hjälpt till att ge många uttrycksmöjligheter. ���� Jag anser att Grow handlar om att inspirera, inspirera i tolkningar av modern och township med Sydafrikanska referenser. Mitt mål med examensprojektet var att hitta en strategi för att stödja, inspirera och utveckla ungdomar i Motherwell. Jag tog fram ett varumärke som innehåller alla de värderingar jag vill arbeta med i en hållbar utveckling av världen. Jag hoppas att jag kan arbeta vidare och förverkliga det.


TACK! SIDA, som har givit mig möjlig heten att utföra fältstudien. Gustaf Asplund, Urban Adviser för Sida i Port Elizabeth, för ditt engagemang och stöd sedan 2005. Asanda Mbevu, som har gett mig en djupare insyn i den Sydafrikanska kulturen. Oscar Hafvenstein, Boys Don’t Cry, för alla intressanta diskussioner och workshops. Eveliina Säteri Hafvenstein, NOD, för ditt engagemang, stöd och intressanta diskussioner under mitt arbetes gång. Per Englund, Fotograf, vars bilder jag har fått använda i min rapport och utställning. Alla vänner i Sydafrika. Min Familj och vänner hemma i Sverige. Krisitna Sahlqvist, Professor i hållbar utveckling och rumsgestaltning vid HDK. HDK

107


Referenser Uta Grosenick & Burkhard Riemschneider, 2005, Art Now, Taschen

Contemporary African Disporan Art, Out of Africa, Mocada

Uta Grosenick& Burkhard Riemschneider, 2005, Art Now vol 2, Taschen

Per Englund, Mlamli Figlan, 2006, The Beautiful Struggle, Dokument Förlag & Distribution,

Young european designers, Daab 2005, isbn; 3-937718-42-7 Frame, Dress Code, Interior design for fashion shops, 2006, Frame publishers Herbert Ypma, 2003, Hip Hotels, s graphics Herbert Ypma, 2004, Hip Hotels City, s graphics 108

Herbert Ypma, 2005, Hip Hotels Orient, s graphics Tran & Disc Teller-Loumagne, 2005, The art of Knitting, Thames & Hudson ltd London, Printed in France Grant Scott and Samantha Scott-Jeffries, At home with the makers of style, Thames & Hudson, China C & C offset Printing co; ltd isbn 10; 0-500-51234-5 Kerstin Finger, 2005, Tape, An excursion through the world of adhesive tapes, Die Gestalten Veerlag Fore Front, The culture of shop window design, 2005, Frame, Shonquis Moreno et al. Publisher Amsterdam Angus Hylan and Roanne Bell, 2003, To Contemporary illustrations, Pentagon Design ltd Sarah E,Braddock Clarke and Marie O´mahong, 2005, Techno textiles, Revolutinary fabrics for fashion and design, Thames & Hudson, Cs Graphics Il Modo Italiano, 2006, Italian Design and Avant- Garde in the 20th century, Skira editore S.P.A

Carl-Eric Linn, 1985, Metaprodukten och marknaden, Liber förlag Daniel H- Pink, 2005, A Whole New Mind, Riverhead books M. Lanning, 2003, Life Soweto Style, Struik Publishers Frame, The great indoors, sept/okt 2005 Global Utmaning, Social utveckling i u-länder Rapport 1, 08Tryck Global utmaning, Digital välfärd Rapport 2, 08Tryck Svenska institutet, 2005, U-Design Global Utmaning, Global Utmaning Foton tagna av Per Englund på sid: 3, 7, 15, 17, 19, 21, 26, 27, 31, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 66, 71, 72, 73, 74, 81, 85, 86, 100, 104


Grow