Issuu on Google+

LI NC MAGAZINE #6 2014

Stefan Ingves VAL ÅR ET 2 0 1 4 : B OR G & A ND E RS S O N S U S A NNA CA MP BE L L IN B L I CK I F I X E D I NCOME S A L E S


EffRx Pharmaceuticals SA

Crunchfish AB

Tigran Technologies AB (publ)

Allenex AB (publ)

USD 10 million

SEK 17 million

SEK 40 million

SEK 33 million

Corporate Bond Issue

Private placement

Rights and warrants issue

Convertible bond redemption

September 2012

August 2012

July 2012

January 2012

The undersigned acted as sole financial advisor to EffRx Pharmaceuticals SA.

The undersigned acted as sole financial advisor to Crunchfish AB.

The undersigned acted as sole financial advisor to Tigran Technologies AB (publ).

The undersigned acted as sole financial advisor to Allenex AB (publ).

Freienbach, Switzerland

Malmö, Sweden

Malmö, Sweden

Stockholm, Sweden

Allenex AB (publ) Stockholm, Sweden

has acquired

SEK 155 million

Price not disclosed

Rights issue

January 2012

November 2011

The undersigned acted as sole financial advisor to the seller.

The undersigned acted as sole financial advisor to Allenex AB (publ).

Moberg Derma AB (publ) Bromma, Sweden

SEK 86 million

Biomain

Mannerheim Teknik Holding AB

SEK 6 million

SEK 28,5 million

Helsingborg, Sweden

Saltsjö-Boo, Sweden

Moberg Derma AB

Pre-IPO and IPO May 2011 The undersigned acted as financial advisor and selling agent for institutional investors.

EffRx Inc.

Convertible bond February 2011

Public Offer for VKG Energy Services AB February 2011

SEK 50 million Credit Facility Sole adviser July 2010

The undersigned acted as sole finacial advisor in the transaction

The undersigned acted as sole finacial advisor to Mannerheim Teknik Holding AB.

Nilsson Special Vehicles

Minesto AB

Shareholders

USD 8.8 million Bridge Loan

SEK 11 million Private Placement

SEK 22 million Private Placement

SEK 34 million Secondary placement of 1.25 million shares in LinkMed

Joint lead adviser July 2010

Sole adviser May 2010

Sole adviser May 2010

Sole adviser October 2009

Västra Hamnen Fondkommission AB | Jungmansgatan 12, Malmö | www.vhfondkommission.se


www.oncampus.citi.com

tomorrow is here Here is where you have an idea. Which inspires change. Making a difference to economies, businesses and communities all over the world. That's the beauty of here: it's where future thinking happens every day.

your place is here

Š 2012 Citibank, N.A. All rights reserved. Citi and Arc Design are registered service marks of Citigroup Inc. used and registered throughout the world. Citi Never Sleeps is a service mark of Citigroup Inc.


REDAK FINANSTIONEN

LI NC

MAGAZINE Carl Johansson Kasper Ahnhem Erik Lindstrand Oscar Wärme Stefanie Ravelli

Chefredaktör Redaktör Redaktör Sponsring Art director

SKRIBENTER Mathias Hellberg Jonathan Karlsson Magda Lukaszewicz Fredrik Åberg Viggo Nylén Kasper Ahnhem

Hans Byström Alexander Vitols Rikard Edvardsson Björn Hertzberg Oscar Wärme Erik Lindstrand

På omslaget: Stefan Ingves Foto: Riksbanken Ansvarig utgivare: Carl Johansson Tryckt av: Ljungbergs Tryckeri AB

LINC MAGAZINE 4

LINC MAGAZINE Ekonomicentrum Tycho Brahes väg 1 SE-220 07 Lund Sweden lincmag.tumblr.com


30 26 34

I det här numret av LINC MAGAZINE Redaktionen

4

En introduktion till value investing

28

Chefredaktören

9

Gästföreläsare: Stefan Ingves

30

Värdet av en Banking Tour

10

Valåret 2014: Borg & Andersson

34

Intervju: Att jobba på Pareto

12

Analysgruppen

40

Aktuellt: Inkasso på frammarsch

14

Aktuellt: Brexit & the City

42

Möt den nya styrelsen

16

Livsstil: Klockor

44

Aktuellt: Teknikföretagens nya roll

20

Från arkivet

46

Aktuellt Sverige: Den svenska modellen på utdöende?

22

Alumni: Vikten av ett bra CV

58

Byströms börstips

50

Aktuellt världen: Ryssland & Ukraina 24 Gästföreläsare: Susanna Campbell 26

LINC MAGAZINE  5


Begin a journey defined by you. Graduate & Internship Opportunities As we set out to shape the future of Barclays, we’re looking to our graduates to be a driving force. Your readiness to explore new ways to make things better will help us move forward. And our support will make sure that you progress too. Whichever part of Barclays you join, you’ll be in control of your future. The journey you take will broaden your horizons, and you’ll learn like never before. And it all starts today.

barclays.com/joinus

Barclays Bank PLC is authorised by the Prudential Regulation Authority and regulated by the Financial Conduct Authority and the Prudential Regulation Authority. Barclays Bank PLC is registered in England. Registered number 1026167. Registered Office: 1 Churchill Place, London E14 5HP.


Your development is our future. Together.

Find out more about us! Visit us at: sebgroup.com/career facebook.com/JobbSEB linkedin.com/company/seb/careers


Investment Banking Forum 2014 Nätverka med representanter från banker från Köpenhamn, Stockholm och London. 26 september 2014 Mer info i höst LINC  MAGAZINE  7


CHEFREDAK TÖREN Efter en hektisk vår med många långa möten, hundratals mail och telefonsamtal och otaliga sömlösa nätter är äntligen vårens upplaga av LINC Magazine ute. LINC är en fantastisk sammanslutning människor som alla är engagerade och brinner för samma sak, vilket är oerhört inspirerande. Inte minst är det till stor hjälp i jakten på en framtida karriär – förmodligen mycket viktigare i slutändan än vilket betyg du får i Mikro B. I detta nummer fortsätter vi att belysa föreningens verksamhet och vad LINC ger dig som medlem, men dessutom har vi med anledning av det intressanta läget på många fronter ett större fokus på olika skeenden runt om i världen. 2014 är ett hyperintressant år. Det är som bekant supervalår med val till både riksdagen och EU-parlamentet. Som alltid handlar mycket av den politiska debatten om den ekonomiska politiken, och i detta nummer har vi tagit tempen på både Anders Borg och Magdalena Andersson då de besökte Lund under våren. När det kommer till EU handlar det ofta om krona eller euro, och möjligheterna till att bedriva en egen penningpolitik. Vi är stolta över att kunna presentera en intervju med en av Sveriges tveklöst mäktigaste personer, riksbankschefen Stefan Ingves. Dessutom tar vi en närmare titt på vad som skulle hända med Londons finanssektor vid ett eventuellt brittiskt utträde ur EU och hur de finansiella marknaderna påverkas av krisen i Ukraina. Trevlig läsning! CARL JOHANSSON

LINC  MAGAZINE  9


LINCNY T T

Värdet av en B Varje år anordnar LINC resor till Köpenhamn, London och Stockholm där man får träffa och nätverka med banker, fondbolag och private equity-firmor. LINC:s ordförande Jonathan Karlsson har varit med på samtliga tre och berättar om varför du ska åka med nästa gång. Som ekonomistudent kan det vara svårt att veta vad man vill jobba med efter sin examen. Vissa har kanske ingen aning och har bara en vag uppfattning om vad man gör som konsult, revisor, bankir eller entreprenör. I mitt fall hade jag en förkärlek till aktier och att fundera på hur stora bolag fungerar och agerar med varandra, så jag visste att mitt framtida drömyrke fanns inom finansbranschen. Tyvärr innefattar finansbranschen allt ifrån investmentbanker till fondbolag, private equity-firmor och riskkapitalbolag, med en myriad av roller inom varje typ av företag. Detta gör det svårt att veta vad man faktiskt vill jobba med inom finans. Även om man sedan barnsben har vetat att man vill jobba som obligationstrader på Barclays i London så står man inför ett problem – hur får man jobbet? Att det är hård konkurrens om jobben är ingen hemlighet och om man inte känner någon kan det vara svårt att få in en fot. Om man LINC MAGAZINE 10

tampas med något av eller båda dessa problem är LINC:s så kallade Banking Tours en perfekt lösning. En Banking Tour är en resa till London, Stockholm eller Köpenhamn där man får besöka olika finansbolag, träffa deras anställda, träffa andra studenter som är nyfikna på finansbranschen och framförallt ha riktigt kul. Trots sitt namn innefattas inte bara investmentbanker, utan även fondbolag, private equity-firmor och nischbanker. Detta gör att man får en inblick i vad som skiljer de olika företagen och vad deras anställda faktiskt gör. Ett besök börjar oftast med att studenterna leds in i ett konferensrum där man spider ut sig runt ett eller flera bord och serveras fika. Sedan hålls en presentation där anställda från olika delar av företaget berättar om vad de gör och vad som skiljer dem från konkurrenterna. Här går det utmärkt att ställa frågor om det är något man undrar över eller vill ha förklarat. Efter alla presentationer brukar det vara en frågestund där man kan få chansen att höra deras åsikter om allt ifrån aktuella händelser till deras tips till studenter som vill få en praktikplats. Efter frågestunden brukar en representant från deras human relations berätta om ansökningsprocessen,


LINCNY T T

Banking Tour tillgängliga positioner och vad de värdesätter i en ansökan. Även här tillåts frågorna flöda. När HR-representanten är klar visas studenterna vanligtvis runt på kontoret, vilket ofta inkluderar ett tradinggolv. Beroende på om börsen är öppen eller inte kan det vara riktigt livat här. Slutligen brukar det vara en informell mingelstund där man får träffa fler anställda. Här får man ett fantastiskt läge att ställa lite mer personliga frågor och knyta kontakter som kan vara till stor hjälp när man ska skicka in sin ansökan. Allt det här och mycket mer fick jag erfara när jag åkte med på London Banking Tour förra hösten och det var så berikande att jag även åkte med till både Stockholm på vintern och Köpenhamn på våren. Genom att vara aktiv under frågeställningarna och samla visitkort under mingelstunderna fick jag mer tips och kunskap än jag hade kunnat ana och till råga på det lärde jag känna en massa fantastiska LINC:are som jag inte hade träffat annars. Vilken av resorna ska man åka på då? Vet man exakt var man vill jobba så är det självklart bäst att åka med på just den resan, men annars tycker jag att man ska söka till samtliga. Resorna till Stockholm och London innefattar flera dagar, vilket inne-

bär att man hinner med fler besök och fler roliga utekvällar (dessa är inte att underskatta), medan Köpenhamnsresan består av en heldag där man får spendera lite längre med två bolag och inte riskerar att hamna efter i skolarbetet i samma utsträckning. Eftersom resorna sker med flera månaders mellanrum finns det inget som säger att man måste välja en. Hur hjälpte resorna mig med min framtida karriär då? Med stor hjälp av de kontakter jag skapade lyckades jag ta mig till intervjuer på flertalet finansbolag och slutligen få två längre praktikplatser, en på ett fondbolag i Stockholm och ett på en investmentbank i London. I skrivande stund har jag avslutat det förstnämnda och det har gett mig en oändligt skarpare bild av finansbranschen och min framtida plats i den än jag hade kunnat ana när jag först sökte till London Banking Tour. I sommar kommer jag åka till London för att genomföra det sistnämnda och jag är övertygat om att även det kommer att bli en oförglömlig erfarenhet. Inget av detta hade hänt om jag inte hade åkt med och träffat bolagen. JONATHAN KARLSSON

LINC  MAGAZINE  11


INTERVJU: ARIN K AMANGAR

” Hela golvet applåderade efter att jag lagt på telefonen” LINC TRÄFFADE PARETO PÅ STOCKHOLMSRESAN OCH FICK ETT SAMTAL MED ARIN KAMANGAR PÅ FIXED INCOME SALES. Vad innebär fixed income sales praktiskt sett? – I grund och botten innebär det att förmedla poster i olika typer av värdepapper, men främst high yield-obligationer. Arbetet kan delas upp i två olika delar: primäroch sekundärtransaktioner. Primärtransaktioner, eller nyemissioner, är när vi hjälper företag att emittera nytt kapital antingen genom eget kapital eller ett lån. När emissionen sedan är avslutad kan dessa värdepapper omsättas i sekundärmarknaden.

min första månad på Pareto som kvällsarbetare inom back office fick jag också träffa de personer som arbetade på räntebordet. Arbetet i praktiken verkade intressant och bidrog till att jag till slut valde att satsa på räntespåret.

Vad har du för bakgrund? – Jag har en civilekonomexamen från Stockholms universitet med inriktning finansiering. Jag har tidigare arbetat med försäljning och administration vilket varit nyttiga erfarenheter.

Har du stor nytta av det du lärde dig på universitet? – Ja, absolut. Teorin jag har med mig från universitet är ovärdelig och hjälper mig mycket i mitt dagliga arbete, vare sig det handlar om att få en bild av ett företag på kort tid genom att analysera balans- och resultaträkningen eller om det handlar om att förstå varför en viss typ av obligationer är känsligare mot ränteförändringar än andra. Det finns inga system eller terminaler som kan ersätta det.

När förstod du att det var detta du ville hålla på med? – Intresset för företagsobligationer fick jag under mitt sista år på universitetet. Jag var innan dess företrädelsevis intresserad av aktier och handlade aktivt med både stamaktier och olika typer av aktie- och indexderivat. Det var under det sista året då jag läste kursen Fixed Income som jag började intressera mig mer för räntor. Under

I ditt arbete, är det mycket ”cold-calls” eller kommunicerar du till mesta delen med väletablerade kunder? – Jag är en av få juniora mäklare på Pareto och jag har fått bygga upp min kundstock från ”scratch” vilket innebär att jag varje dag behöver ”cold-calla” för att hitta nya kunder samtidigt som jag ska underhålla de jag hittills har fått in. Tiden är knapp och det är därför bra att planera att

LINC MAGAZINE 12


INTERVJU: ARIN K AMANGAR

la de jag hittills har fått in. Tiden är knapp och det är därför bra att planera att man vissa dagar ska ägna sig helt åt ”cold-calling”. Hur är det att jobba på Pareto? Det måste skilja sig en del från de typiska storbankerna. – Jag trivs mycket bra på Pareto. Min erfarenhet från storbanker är tyvärr mycket begränsad men från vad jag har förstått från branschbekanta har man i jämförelse en betydligt större flexibilitet i arbetet på Pareto. Vad tycker du är intressant med ditt arbete på sales? Är du sugen på att någon gång gå över till köpsidan? – Arbetet på sales präglas av hög puls och högt tempo. Det finns inga klara direktiv utan mycket handlar om att ha ett sunt förnuft och att ha en förmåga att leverera under hög press. Att bygga upp nya relationer och att lära känna nya människor är det klart roligaste. Jag har än så länge rätt liten erfarenhet från sektorn och ser gärna att jag bygger på mitt eget kapital innan jag väljer att göra några byten, men det är absolut en möjlighet i framtiden. Är det lätt att byta mellan dessa ”sidor”? Har du några kollegor som har gjort detta? – Inom Pareto har vi en och annan analytiker som tidigare har varit förvaltare och jag känner en del förvaltare som tidigare har haft analys- eller mäklarroller. Jag tror att det är nyttigt att ha varit på ena sidan och sedan byta till den andra. Är det svårt att få ihop privatlivet med arbetstimmarna? – Ja, ibland blir det tufft. Det är framför allt på helgerna som jag hinner umgås med vänner och familj, men det var jag inför-

stådd med innan jag började. Under de år du har jobbat, vad är ditt roligaste och jobbigaste minne? – Jag minns mycket väl en affär jag gjorde som var den största jag hittills gjort och att hela golvet applåderade efter att jag hade lagt på telefonen. Det kändes kul! En jobbig tid var när jag inte lyckades göra särskilt många affärer. Detta påverkade mig mycket och jag mådde inte bra av att veta att jag inte nådde upp till målen. Som tur var vände vinden efter ett tag och jag är idag glad för att jag inte gav upp. Är det något som du rekommenderar att man gör som student under studietiden? – Att sysselsätta sig med aktiviteter är alltid ett gott tecken på att man har en hög kapacitet och ett starkt driv. För vissa yrken och personligheter passar detta bra men det gäller inte för alla, så känn efter och prioritera rätt utifrån dina intressen. Betyg och extrajobb är värdefulla när ett CV ska sållas mellan hundratals andra men de har mindre betydelse om rätt kontakter är på plats. Vad har du för tips för de som vill hamna i dina skor? – Det krävs ett enormt driv och en stark karaktär. Försök att synas och närvara på relevanta events för att stifta bekantskap med branschfolk. Var påläst och följ med i utvecklingen i aktuella samhällsfrågor, dessa fungerar ofta som bra konversationsämnen både med nya och gamla kunder. Finns det något som du tycker ser intressant ut på marknaden nu? – High yield-obligationer ser hetare ut än någonsin... KASPER AHNHEM

LINC MAGAZINE  13


AK TUELLT

PRESSFOTO

Inkasso - en riktig kassako

LINC MAGAZINE 14


AK TUELLT

Marknaden för betalningar har förändrats snabbt de senaste åren. Kredithanterings- och betaltjänstbranschen, med företag som Klarna, Lindorff och Intrum Justitia i bräschen, är på stark frammarsch. LINC Magazine frågade Klarna om framtiden i branschen. Ett flertal finansföretag verksamma på den svenska marknaden har det senaste året stått i rampljuset – Klarna, Lindorff och Intrium Justitia – för att nämna några av de största. Sett till hela branschen har det varit en stor framgång, inte minst för de tre nämnda aktörerna. Klarna har gjort ett rekordår med över 1,5 miljarder kr i omsättning, fått nya investerare – Thomas von Koch och Harald Mix, som även är delägare i Lindorff. Bolaget är på väg att förändra betalningsmarknaden ytterligare med en C2C-tjänst riktad för betalningar mellan privatpersoner. Intrum Justitia är Sveriges och Europas största kredithanteringsbolag, har anmärkningsvärt bra relationer med sina kunder och aktien har det senaste åren stigit med över 30 %. Förväntningarna på priset för den kommande Lindorffaktien har ökat efter konkurrenten Arrows aktie lyckat noterades i London under 2013, och Lindorff är just nu på väg på mot börsnotering. En nyckel till framgången i branschen kan till stor del vara den tuffare kreditmarknaden som har rått i Europa som följd av finanskrisen och betalningssvårigheter. Frågan som naturligt dyker upp i tankarna är hur länge branschen kommer att kunna blomstra i denna takt. För att få en snabb inblick har LINC har fått möjligheten att ställa några frågor till Klarna om framtiden i branschen.

Vilka är de största utmaningarna på betalningsmarknaden? – Vi ser att det handlar om att skapa det enklaste och tryggaste betalsättet för både e-butiker och konsumenter. Detta samtidigt som man bygger en global organisation, som även ska anpassas lokalt per marknad. Vilka trender i branschen ser Klarna? – Att handla via mobilen. Handel via mobilen måste mer än någon annat vara kopplat till enkelhet och trygghet. Idag finns oändligt många lösningar ute på marknaden. Allt för många av dem försöker lösa problem som inte finns där, exempelvis försöken med att ersätta kreditkort i en vanlig fysisk butik, det är i princip ingen som upplever att det fungerar dåligt som det gör idag. Hur jobbar ni för att möta kundernas krav? – Genom att vara så tillgängliga och öppna som möjligt i så många kanaler som möjligt. Vi lyssnar och tar till oss av all input vi får från kunder och har utvecklat en process där kunders feedback blir en del av produktutveckling. Vad tror ni om framtiden i branschen? – Framtiden för e-handeln och framtiden för Klarna ser vi ljust på. Vi jobbar varje dag för att skapa enklare och tryggare ehandel. MAGDA LUKASZEWICZ

LINC MAGAZINE  15


LINC-NY T T

Möt den nya

styrelsen

KASPER AHNHEM Ekonomie kandidat, 2:a året Editor in Chief, LINC Magazine

JENS EDHOLM Ekonomie kandidat, 2:a året Head of Research and Analysis

Till hösten kommer jag att bli styrelsemedlem i LINC och axla rollen som chefredaktör för LINC Magazine. Detta betyder att jag kommer att ansvara för nyhetsbrevet som skickas ut en gång i veckan, samt LINC Magazine som utkommer två gånger per år.

BULL MARKET = a random market move-

Sedan ung ålder har jag intresserat mig för aktier och hur händelser i omvärlden påverkar den globala ekonomin. Detta ledde till att jag i höstas startade ett nyhetsbrev som ger en kort uppdatering om de viktigaste globala finansnyheterna. Sedan i våras är jag också en av redaktörerna till denna termins upplaga av LINC Magazine. Vi söker nu personer som har ett brinnande intresse för den finansiella marknaden och hur den påverkas av omvärldsfaktorer. Kontakta mig gärna om du har några idéer eller är sugen på att skriva för tidningen eller nyhetsbrevet!

LINC MAGAZINE 16

ment causing an investor to mistake himself for a financial genius

Som ung tajmade jag min entré på börsen med en bull market. Definitionen ovan beskriver min upplevelse väl. Jag fick blodad tand och har sedan dess analyserat bolag, investerat och handlat derivat, har jobbat med grain-trading, hedging och som analytiker. Nu lever jag efter ledorden kvalitet i kombination med en övertygelse om att majoriteten av de erfarenheter och den kunskap som egentligen är relevant kommer från andra källor än skolan. Med ett nytt partnerskap i hamn kommer analysgruppens analyser läsas av tusentals. Jag andas optimism inför analysgruppens framtid. Om du har ett brinnande intresse för börsen och grundläggande kunskap av bolagsanalyser, tveka då inte att söka som analytiker till analysgruppen efter sommaren.


LINC-NY T T

JOHAN HELGESSON Ekonomie kandidat, 2:a året Head of Events

om att ränta på ränta-effekten är ett utav världens underverk. Det är också min bästa kompis när det kommer till sparande.

Mitt intresse för politiska och ekonomiska samspel började tidigt mycket tack vare att jag växte upp strax utanför världens finanscentrum, New York. Jag exponerades vid ung ålder för ett internationellt förhållningssätt och tycker att stora makropolitiska händelser är bland det mest spännande som finns.

Mitt första kliv in i finansvärlden var när jag köpte min första aktie för att gå på Cloettas bolagstämma. Nu är mina investeringar mer långsiktiga och bättre motiverade.

Som Head of Events och medlem i styrelsen har jag fått förtroendet att få vara dragloket i att locka hit näringslivs- och finanstoppar som gästföreläsare och att få vara högst delaktig i Lunds studenters strävan efter att få en fot in i finansbranschen. LINC har ett långt track-record över framstående och inspirerande gästtalare där bara under det senaste året Susanna Campbell, Ingrid Bonde, Jonas Abrahamsson, Bo Lundgren m.fl. har talat. Vi får heller inte glömma årets största headliner, Stefan Ingves. Se till att hålla utkik efter våra eventannonser på hemsidan, Facebook och våra affischer i skolan så du inte missar nästa chans att närvara vid våra inspirerande gästföreläsningar! EMMA LUND Ekonomie kandidat, 2:a året Vice President Jag har sedan en ung ålder tyckt om att driva projekt och engagera människor. Jag brinner för att erhålla och förmedla kunskap. Detta fick jag göra då jag jobbade som föreläsare på gymnasieskolor där jag pratade om hur man kan komma igång och investera för att få en bättre privatekonomi. Jag håller helhjärtat med Albert Einstein

Som en del av styrelsen ser jag fram emot att få träffa alla drivna medlemmar under året och hjälpa till att ge er ett steg in i finansbranschen. Vi ska i höst hålla Investment Banking Forum som går av stapeln 26 september. Boka in datumet redan idag! DANIEL BROMÉE Ekonomie kandidat, 2:a året Head of Education För mig innebär utbildning så mycket mer än att studera och lära sig begrepp från en bok. Mitt mål för detta året är att kunna ge elever och lärare rätt verktyg för att lyckas i deras framtida yrkesliv och samtidigt erbjuda underhållande, interaktiva och minnesvärda lektioner och föreläsningar. Förutom de klasser som hålls i olika finansiella program, kommer det att finnas interaktiva klasser såsom en introduktion till banksektorn, tradingsimulering och flera andra nya aktiviteter. Vi söker nu lärare till hösten och om du känner att du vill vara mer delaktig i LINC är det en väldigt bra väg in. Du behöver inte några förkunskaper för att bli lärare, ett intresse och en vilja att lära är allt vi begär. Om du vill bli en del av vårt team, låt mig veta så hittar vi en plats till dig.

LINC  MAGAZINE  17


FINANS T T LINC-NY

ALJOSHA ELLMER Ekonomie kandidat, 2:a året Treasurer Sedan ung ålder har jag haft ett stort intresse för aktiemarknaden och den finansiella sektorn. Mitt första kliv in i finansvärlden var när jag bad mina föräldrar köpa H&M-aktier åt mig, vilket visade sig vara en bra affär. Efter gymnasiet fick jag möjligheten att arbeta hos PwC under 1 år, där jag fortsatte att utveckla mitt intresse för företag och den finansiella marknaden. Jag ser fram emot att vara en del av LINC-styrelsen under det kommande läsåret. Om min styrelsepost som ”skattmästare” finns det väl inte så mycket att säga, men jag kan försäkra er om att LINC:s ekonomi är i goda händer. MARCUS ÖSTERBERG Ekonomie kandidat, 2:a året Head of Membership Jag har studerat vid universitetet i lite mer än ett år och gick tidigt med i LINC. Genom föreningen hittade jag mitt intresse och det jag i framtiden vill jobba med, Investment Banking, närmare bestämt Mergers & Acquisitions. Jag tror på ideellt engagemang och jag har själv erfarenhet av att potentiella arbetsgivare värderar det högt. Jag tar mig an rollen som Head of Membership med målen att informera om möjligheterna till tidiga internships på investmentbanker i London för förstaårselever, samt att försöka få fler medlemmar att söka sig dit, och givetvis arbeta med frågor som vi tar upp i styrelsen. Tidigare erfarenheter innefattar personLINC MAGAZINE 18

lig expressleverans över hela världen med Tetra Pak, jobb på Nordea samt två investment banking spring weeks på Barclays och Citi i London. DAVID SUNDSTRÖM Industriell ekonomi, 4:e året Head of External Partnership Med ett CV som innehåller precis noll relevanta finanserfarenheter så exemplifierar jag kanske inte den vanliga LINC:aren. Men sist jag kikade så var det just mångsidiga grupper som lyckades bäst, så vem vet, kanske är det just min bakgrund som kommer att bli mitt viktigaste bidrag till LINC. Jag pluggar industriell ekonomi och har efter vändor på McDonald’s, IKEA och politiskt kampanjande konstaterat att det är finans som intresserar mig mest. I år vill jag jobba mot ett bredare företagsutbud för våra medlemmar. Men framförallt vill jag arbeta för ett bredare medlemsutbud mot våra företag. Om LINC ska fortsätta sin framgångsrika utveckling så måste vi erbjuda företagen det de vill ha, det vill säga kompetenta studenter från olika bakgrunder, kön och utbildningar. Se till att söka till årets alla events, gå på några föreläsningar och kom på våra AW:s. Det finns ingen förening i Lund som kan matcha LINC när det kommer till att ge sina medlemmar ett starkt kontaktnät på ett avslappnat, lundensiskt sätt.


FINANS

LINC MAGAZINE  19


AK TUELLT

Teknikföretagen på jakt efter nya marknader IT-företagen har de senaste åren tagit en allt större plats i samhället. Listan över världens högst värderade företag domineras numera av företag som Google, Apple, IBM och Microsoft, och deras snabba framfart har förändrat många branscher i grunden.

LINC MAGAZINE 20


AK TUELLT

Men teknikföretagen tycks fortfarande leta efter nya marknader i sin jakt på tillväxt. För vissa företag kan intåg på andra marknader ge svar på frågetecken kring deras förmåga att generera lönsamhet ur stora användarbaser. Andra har efter år av nyskapande produktlanseringar haft svårt att finna nästa steg och hålla uppe samma innovationstakt. De allra flesta letar dock oavsett anledning efter sätt att utveckla sina plattformar och erbjuda sina användare fler tjänster. I ett läge där banker fortfarande återhämtar sig från finanskrisen ser många teknikföretag en möjlighet att slå sig in. Facebook ansökte nyligen om ett tillstånd på Irland som skulle göra det möjligt för användare i EU att spara pengar på sitt konto och transferera mellan varandra. Google har redan lanserat ett betalkort för sitt Google Wallet, och möjligheten till fingeravtrycksavläsning hos iPhone och Samsung öppnar upp för framtida satsningar.

del av traditionella bankers intäkter.

Utvecklingen innebär stora utmaningar för banker, mycket på grund av att teknikföretagen på många plan är deras direkta motsats. Teknikföretagen älskas av sina konsumenter, medan få känner lika passionerat inför sin bank. Med sina oerhört starka varumärken och förmåga att ta fram enkla och användarvänliga produkter och tjänster finns potential att förändra hur vi ser på finansiella tjänster idag.

Risken finns att bankerna tilldelas en begränsad roll där de exempelvis fortfarande erbjuder lånet, med de regleringar och krav som följer, medan andra aktörer, icke-banker, sköter kontakten med konsumenter och därmed snor åt sig en stor del av intäkterna.

Med en lansering av finansiella tjänster följer dock också regleringar, något teknikföretagen inte är speciellt vana vid och som med största sannolikt lär dämpa deras entusiasm. Av den anledningen verkar därför fokus i första hand ligga på enklare och mindre reglerade tjänster, som olika former av betalningstjänster. Där finns det å andra sidan stora pengar att hämta. Betalningar beräknas svara för upp till en fjärde-

För bankerna är det största hotet kanske ändå risken att förflyttas till en roll i bakgrunden av konsumenternas finansiella liv. Förr bestod detta liv av personliga möten med sin bankman på hans kontor, medan konsumenterna idag sköter det mesta själva genom sin dator eller mobil. Det är en gynnsam utveckling inte minst för bankerna själva, men också en utveckling som skapat ett stort avstånd mellan konsument och bank. Många saknar idag direkt kontakt med sin bank och anledningen till att inte fler byter bank hänger oftare samman med att man upplever det som krångligt att byta än att man är nöjd med sina nuvarande villkor. Samtidigt har det blivit naturligt för dagens generationer att använda teknikföretagens olika plattformar i nästintill alla delar av sina liv. Det gäller oavsett om det handlar om att leta information, ta kontakt med sina vänner eller söka efter arbete.

Bankerna står alltså inför annorlunda utmaningar från ett helt nytt håll. Utmaningar som kräver att man tar en större plats i sina kunders liv och då inte bara i samband med de finansiella transaktionerna utan även före och efter. Den tidigare relativt stabila marknaden för finansiella tjänster lär oavsett vilket komma att förändras. RIKARD EDVARDSSON

LINC MAGAZINE  21


AK TUELLT: SVERIGE

PRESSFOTO

Den svenska modellen på utdöende

LINC MAGAZINE 22


AK TUELLT: SVERIGE

Den svenska modellen för ägarstrukturer karaktäriseras av ett fåtal kontrollerande ägare. Dock börjar Sverige och Europa gå mot den modell som främst återfinns i USA och Storbritannien som präglas av mer diversifierat och mindre kontrollerande ägande. Innebär det att modellen med starka ägande familjer håller på att försvinna i Sverige? För cirka trettio år sedan kunde man tydligt peka ut Wallenbergsfären som styrde svenskt näringsliv och hade makten över de svenska storföretagen. De hade stort inflytande över politikerna och det svenska näringslivet. Den svenska ägarmodellen karaktäriseras också av att kontrollen av företagen är koncentrerat till en eller två ägare och ofta är dessa svenska familjer. Idag ser bilden annorlunda ut eftersom ägandet börjar gå över till den internationella trenden där stora bolag inte kan kontrolleras av en enskild familj för att de helt enkelt är för stora. Istället har försäkringsbolagen och allmänhetens sparande i aktiefonder kommit in som ägarkonkurrenter. En annan anledning till den nya trend vi ser är att det kontrollerande ägandet som starka familjer har över sina bolag resulterar i en svag kapitalbas som gör modellen finansiellt och politisk instabil. Det finns en princip bland de stora kontrollerande ägarna att prioritera kontroll framför avkastning. Detta på grund av att de familjekontrollerade företagen investerar mindre än de jämförbara bolagen eftersom inströmningen av nytt kapital som erfordras vid en högre investeringstakt skulle späda ut familjens kontroll över företaget. Det leder till mindre expansion och man släpper heller inte in aktiefonder och försäkringsbolag. Om man jämför med USA kan man tydligt se att de stora finansfamiljerna som fanns under första halvan av 1900-talet inte längre utgör samma maktfaktor, utan

försäkringsbolag och fonder har blivit dominerande ägare med endast någon enstaka procent. Den första som utnyttjade denna trend i Sverige var Percy Barnevik genom fusionen av Asea och Brown Boveri 1987. Men samtidigt fick två stora ägarfamiljer dela på makten och dessutom fick aktiefonder och försäkringsbolag större plats i ägandeskapet. Denna fusion gav upphov till en aktie som ständigt steg och Barnevik kunde i och med det lyckade draget relativt obehindrat formulera strategier och mål för koncernen. Efter det skedde en rad andra fusioner inom Wallenbergsfären och för varje fusion blev Wallenbergs makt över bolagen svagare genom minskade röstandelar i bolagen och en rad olika förändringar i strategin som gjorde att deras auktoritet minskade. Men var kommer då makten att hamna? En internationell trend är maktförskjutning mot företagsledningen eftersom det uppstått ett gap när det privata ägandet ersatts av försäkringsbolag och passiva aktiefonder. Dock kan man inte bortse från att 15 av Sveriges rikaste finansfamiljer fortfarande kontrollerar ca 70 procent av Stockholmsbörsen och att dessa fortfarande har ett stort inflytande på svenskt näringsliv. Men en ny trend är definitivt framme med ett ägande som går mot mångfald i ägarstrukturen med en mängd olika aktörer och modellen med starka ägande familjer kan således försvagas. FREDRIK ÅBERG

LINC MAGAZINE  23


AK TUELLT: VÄRLDEN

RYSSLAND OCH UKRAINA I KRIG:

Hur påverkas världsekonomin?

LINC MAGAZINE 24


AK TUELLT: VÄRLDEN

Under våren har konflikten mellan Ryssland och Ukraina trappats upp och riskerar att leda till fullskaligt krig. Hur påverkar konflikten världsekonomin? I slutet av februari tog den politiska oppositionen över makten i Ukraina. Den tidigare presidenten, Viktor Janukovytj, hade under sin tid vid makten hållit sig nära Ryssland och Putin varför maktskiftet togs emot negativt av Ryssland och av den rysktalande majoriteten på Krimhalvön. I början av mars påbörjades Rysslands annektering av Krim och i dagsläget pågår en konflikt med hot, sanktioner och militära insatser mellan Ryssland och Ukraina tillsammans med västvärlden. Frågan är hur detta påverkar världsekonomin? Kapitalflykten från Ryssland är en direkt konsekvens av konflikten och försämrar en redan ansträngd ekonomi ytterligare. Andrej Klepatj, vice minister för ekonomisk utveckling i Ryssland, spår att BNPutvecklingen 2014 kan bli under 1 procent och Rysslands kreditbetyg har nedgraderats av flertalet kreditvärderingsinstitut. För att förhindra kapitalflykten har den ryska centralbanken höjt räntan som i dagsläget ligger på 7,5 procent. Moskvabörsen har i år fallit med 22 procent och den ryska rubeln faller vilket påverkar ekonomin i länder som har stor export till Ryssland, som till exempel Finland, negativt. För att sätta ytterligare press på rysk ekonomi har västvärlden, med USA i spetsen, infört sanktioner mot exportlicenser för ryska företag. Ryssland, å sin sida, står inte med bakbundna händer. Ryssland är den största leverantören av gas till Europa, vilket är en ställning Putin har utnyttjat med hot om sanktioner. Skulle hoten bli till verklighet

skulle världsekonomin drabbas allvarligt. Bedömare hävdar dock att sannolikheten att Ryssland stänger eller kraftigt förminskar exporten av gas är minimal, då det skulle bli än mer ödesdigert för den ryska ekonomin. Ett av de länder i Europa som skulle drabbas hårdast av sanktioner är Tyskland som är en stor importör av rysk gas. Sverige importerar gas från i huvudsak Danmark och Norge. Dock importerar Sverige stor del av sin olja från Ryssland (42 procent av den totala oljeimporten 2012). Med andra ord har även Sverige ett relativt kritiskt beroendeförhållande till Ryssland. Det är aldrig bra att vara beroende av energi från ett annat land och i takt med utvecklingen på Krim har flera röster höjts för att Europa måste reducera sitt gasberoende till Ryssland. USA:s energiminister, Ernest Moniz, säger att Rysslands maktställning i gasfrågan är något USA:s energidepartement kommer att ta hänsyn till när de tar ställning till de över 20 ansökningar om gasexport som föreligger. Detta är en åtgärd för att isolera Ryssland i syfte att åstadkomma en situation där Rysslands agerande i framtiden inte har lika stora effekter på världsekonomin. Hur konflikten kommer att utvecklas är svårt att bedöma, men uppenbart är att konflikten utgör en risk som hotar tillväxten i hela världen om den skulle trappas upp till fullskaligt krig. VIGGO NYLÉN

LINC MAGAZINE  25


GÄSTFÖREL ÄSARE: SUSANNA CAMPBELL

Susanna Campbell Det var en grå dag i Lund då Susanna Campbell, en regelrätt näringslivstopp med fötterna på jorden, besökte LINC. För visst var vi ganska nervösa där nere i styrelserummet minuterna innan näringslivets mäktigaste kvinna 2012, enligt Veckans Affärer, skulle komma på besök. Det tog dock inte lång tid innan nervositeten var försvunnen och nyfikenheten hade tagit över. – Fördelen med Norden är att det mesta går att göra över dagen. Ratos ämnar spegla nordiskt näringsliv, berättar hon och fortsätter: – Det ska finnas ett huvudkontor i Norden för att det ska vara ett Ratosbolag och vi går in med minst 300 miljoner när vi investerar, vilket innebär att vi inte arbetar med start-ups. Huruvida Ratos kan komma att agera utanför Norden kommenterar Susanna också. – Att vi enbart ska agera här är inte hugget i sten, utan känner vi att vi inte har mer att göra i Norden eller att det är överetablerat här kan vi absolut titta på annat. Men i nuläget är det givet att det är här vi har vår infrastruktur och vårt nätverk. Ratos är ett stort börsnoterat private equity-konglomerat och Susanna började där för lite mer än elva år sedan. Vägen till rollen som VD kan i efterhand se helt LINC MAGAZINE 26

utstakad ut, men hon håller inte med. – Det har blivit som det har blivit och ibland kan det se ut som att jag hade allt utstakat om man tittar tillbaka på min karriär, men så är faktiskt inte fallet. Det var inte alls självklart att jag skulle bli VD för Ratos förrän dess jag utsågs till det. Jag var inte alls någon kronprinsessa. För visst är det ändå lätt att konstatera att karriären har gått spikrakt för Susanna. Efter att hon blev klar med studierna vid Handelshögskolan i Stockholm 1996 började hon kort därefter jobba på Alfred Berg, där hon stannade fyra år, varav ett år i London. För att bredda sina kunskaper utöver det väldigt transaktionsfokuserade corporate finance-arbetet valde hon att bli strategikonsult på konsultbyrån McKinsey, både i Sverige och utomlands. – Då befann jag mig i en sådan fas av livet – man bara kastar sig in i det, det är ju väldigt kul! Man jobbar mycket men man lär sig än mer, säger hon. Det är tydligt att hon verkligen tycker om det hon gör, en förutsättning för att kunna lägga ner allt det hårda arbete som krävs för att göra karriär. Var det din ursprungliga tanke att börja jobba med detta när du gick ut Handels? – Nej, jag var nog en naiv och okunnig student. Jag fastnade för finansbranschen tack vare en väldigt duktig föreläsare på


GÄSTFÖREL ÄSARE: SUSANNA CAMPBELL

Handels. Han lyckades kopplade ihop de finansiella bitarna med de strategiska och lyfte det en nivå från endast siffror. Hur går då processen till som leder till att ni bestämmer er för att köpa ett bolag? – Det beror helt på, men det tar vanligtvis inte kortare tid än ett halvår, från att man får träffa ledningen till att gå igenom affärsplanen. Vi ska verkligen rycka i varenda liten del och bedöma vad vi tror man kan göra med bolaget, förhandla pris, förhandla avtal. Hos privata bolag måste det ju också finnas en villig säljare för att vi ska kunna få insyn i deras böcker. Vi börjar med ett indikativt bud och efter det fortsätter det flera förhandlingsrundor till. Ett vanligt verksamhetsår tittar Ratos ungefär på 250 bolag, vilket delvis speglar det oerhört hårda arbete som krävs för att hitta rätt portföljbolag. Hur ska vi studenter då göra för att hamna på Ratos och liknande bolag? – Jag tror på att skaffa sig en ganska bred erfarenhet, konsultfirma är bra och det är inte bara McKinsey utan BCG, Bain med flera. Det pratas mycket om hundår och sådant, men det är inte så himla illa som det låter! Det är väldigt mycket trevliga människor, jag har kontakt med många kollegor från den tiden. Dessutom är det bra att komma ut och arbeta på något vanligt företag. En sådan bakgrund är nog optimal om man vill komma till Ratos! Det är något av en dröm för många av oss studenter, men en väg som några av oss säkert kommer att välja. Utstakad eller inte – vem vet?

Susanna Campbell föddes den 25 maj 1973. Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm arbetade hon 1996-2000 vid Alfred Berg Corporate Finance och 2000-2003 vid McKinsey & Company. 2003 började hon jobba för Ratos. 2010 blev hon Investment Director och 2012 efterträdde hon Arne Karlsson som verkställande direktör. Veckans Affärer utsåg henne till det svenska näringslivets mäktigaste kvinna 2012.

ALEXANDER VITOLS

LINC MAGAZINE  27


VALUE INVESTING

Konsten att köpa en krona för femtio öre Investerare har genom tiderna beskrivit sina investeringsfilosofier på ett otal olika sätt. Lennart Israelsson, som många känner som aktiestinsen brukar säga att ”om man kan köpa en krona för 50 öre så säger det sig självt att det är en bra affär.” Peter Lynch hävdar att ”på lång sikt finns det ett hundraprocentigt samband mellan vad som sker i företaget och vad som händer med aktien”. För att inte göra den fundamentalt skolade besviken skall jag även citera den i mångas ögon största av dem alla, Warren Buffett, vars investeringsfilosofi han själv i korta drag beskriver ”köp enastående företag till rimliga priser och behåll dem sedan länge, länge”. Alla de tre ovan nämnda investerarna har skapat stora förmögenheter genom framgångsrika placeringar i en varierande skara företag med hjälp av en gemensam övergripande teori, value investing. Att definiera vad value investing innebär är dock inte helt okomplicerat. Mellan investerare världen över verkar det dock råda konsensus om att det handlar om att köpa aktier i bolag med en viss rabatt som baseras på skillnaden mellan ett företags fundamentala värde per aktie, enligt befintliga rapporter och en akties marknadspris. För att gå tillbaka till Lennart Israelssons inledande citat som för den okritiske kanske framstod som århundradets affärsidé och för den mer kritiskt lagda som århundradets största utmaning är det just denna skillnad mellan bolagsvärde och marknadsvärde som beaktas.

LINC MAGAZINE 28

Den mest framträdande kritiken som riktats mot dessa teorier är den effektiva marknadsteorin. Denna beskriver i förenklade drag att felaktigheter i marknadspriset inte förekommer då all tillgänglig information värderas korrekt av marknaden och på så sätt blir det inte heller möjligt att köpa aktier till rabatterade priser för att slå index, utan att ta en högre risk. Detta synsätt är dock i högsta grad teoretiskt och som investerare bör man därför förhålla sig kritisk till hur väl teorin fungerar i praktiken. Om man tittar på den årliga avkastningen hos de i artikeln omnämnda investerarna kan man se att de antingen haft en ofattbar tur då de alla i många år slagit index, eller mer troligt, att den effektiva marknadsteorin inte är vattentät. För den som är intresserad av hur man köper enkronor för femtioöringar eller för dig som bara vill tillrättavisa några av kapitalismens största profiler så rekommenderar jag en närmare granskning av vad value investing, eller enkelt översatt till svenska, värdeinvestering, innebär. Om man vill gå tillbaka till källan för ämnet som av många även kallats investerarens bibel är Benjamin Grahams bok ”The Intelligent Investor” att rekommendera med den synnerligen starka referensen uttalad av självaste Warren Buffett: ”By far the best book on investing ever written”. ERIK LINDSTRAND


Vinn 100 000 kr!

- Skriver du Årets Finansuppsats 2014? delar Söderberg & Partners ut finansbranschens största pris för bästa examensarbete. Priset går till kandidat- eller masteruppsatser som skrivits under höstterminen 2013 och vårterminen 2014. För sjätte året i rad

Uppsatsen ska belysa det årliga temat: Finansiellt sparande för privatpersoner Vad ska ansökan innehålla? • Din uppsats • Din betygskopia • Dina kontaktuppgifter • En signerad kommentar från din handledare

Maila ditt bidrag senast 27 juni 2014 karriar-student@soderbergpartners.se För mer information besök www.soderbergpartners.se LINC MAGAZINE  29


LINC MAGAZINE 30


Stefan

Ingves

I VÅR AS BESÖK TE HAN LINC OCH KNUT WICKSELLS CENTRUM FÖR FINANSVE TENSK AP. LINC MAGA ZINE FICK EN INTERVJU MED RIKSBANKSCHEFEN. TE X T: K ASPER AHNHEM

LINC MAGAZINE  31


INTERVJU: STEFAN INGVES

LINC Magazine fick chansen att intervjua riksbankschefen Stefan Ingves, då han besökte Lunds universitet i mars. Det var en intervju med mycket skratt och en del tuffa svar. Efter de 15 minuter jag fick med Ingves var det inte svårt att förstå varför han är vår riksbankschef. Hur hamnade du på Riksbanken? – En gång i tiden läste jag nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och blev oerhört intresserad av ämnet penningteori och hur den finansiella sektorn fungerade. Detta ledde till slut till att jag blev en ”practitioner”, jag insåg vad jag ville ägna min arbetskarriär åt. Sedan ledde det ena till det andra och till slut satt man som riksbankschef. Men jag kan ju inte säga att vägen dit var spikrak. Som ung student planerar man inte direkt att bli riksbankschef. Vi har haft en låg inflation under en längre tid nu och bitvis deflation, är det inte snart dags att sänka räntan? – Nej och nej, vi har inte haft deflation i Sverige och det är inte dags att sänka räntan. De KPI-siffror som har varit nära noll eller strax under noll, är en konsekvens av tidigare räntesänkningar framför allt. Samtidigt har vi ett konjunkturläge i Sverige som är gott och kommer att bli fortsatt gott. Detta innebär att när konjunkturen stärks så kommer priserna att följa med upp, vilket innebär att på några års sikt så kommer inflationen att vara tillbaka där den ska vara. Många experter snackar om att vi har en bostadsbubbla i Sverige, då kanske speciellt i Stockholm. Vad är dina tankar om detta? Ser du det som ett problem? – Ja, det är ett problem i den meningen LINC MAGAZINE 32

att lånen hos befolkningen stiger snabbare än inkomsten och det är inte långsiktigt hållbart. Samtidigt har vi också en ojämnvikt på bostadsmarknaden, det flyttar in fler personer till Stockholm än vad det byggs nya bostäder. Det är ett problem som Sverige behöver lösa och det är inte enbart är en fråga för Riksbanken, då det är många olika saker som behöver förändras och många olika parter som måste samarbeta för att klara av att hantera detta problem. Men kan det inte vara så att vi håller på att gå in i ett nytt skede, där folk är belånade i en större utsträckning? – Nja, det vet jag inte riktigt. Jag tycker det är en relativt vedertagen sanning att ju mer belånad man är, desto mer sårbar är man. Jag jobbar gärna för att det svenska folket ska bli mindre sårbara. På föreläsningen diskuterade du LCR (Liquidity Coverage Ratio) som ingår i Basel 3-avtalet [vilket förenklat betyder att en bank måste ha en likviditetsbudget som ska vara minst lika stort som nettoutflödet av pengar under 30 dagar i ett stressat scenario]. Dock är denna ratio väldigt hög för de svenska bankerna, som idag ligger på ungefär 200 %. Är det verkligen så positivt? Borde inte pengarna vara ute och ”jobba”? – Ja, det är positivt, på grund av att svenska bankerna har en så stor marknads-

”Som ung student planerar man inte direkt att bli riksbankschef ”


INTERVJU: STEFAN INGVES

utlåning, speciellt i dollar. En så pass stor utlåning har lett till att de svenska företagen är väldigt sårbara, vilket gör att en LCR-kvot på 200 % faktiskt är mycket bra. USA har påbörjat sin ”tapering”, alltså dragit ned på stödköpen. Dock går snacket åt det helt andra hållet i Europa, där man faktiskt pratar om att börja stimulera och dra igång stödköpen. Hur kommer detta att påverka Sverige? – Svensk penningpolitik är utformad efter svenska förhållanden, vi räknar med att räntan kommer ligga på den här nivån ett tag framöver och sedan börja höjas någon gång nästa år. Jag har inget skäl att kommentera vad andra centralbanker gör, jag kan endast hoppas att de gör sitt bästa utifrån deras ekonomiska förutsättningar. I en liten öppen ekonomi som den svenska så får vi anpassa oss när något annat land tar ett sådant beslut, men som sagt: ”we’ll cross that bridge when we get there”. Vad är ditt största bekymmer i världsekonomin idag? – Dels har vi den allmänna politiska oron som kommer och går, i närmaste skedet är det ju självklart de bekymmer vi ser i Ukraina och Ryssland. Men allmänt sett ser vi en god ekonomisk utveckling på den globala nivån. Personligen tror jag att vi är på väg att lägga en lång rad bekymmer bakom oss och att vi går mot ljusare tider. Dock är det viktiga att vi fortsätter hantera de problem som uppstår, som till exempel de vi nu ser arta sig i Ukraina. Är det någon person som har inspirerat dig eller någon som du skulle kunna kalla en förebild? – Under mina år har jag jobbat mycket med Stanley Fischer, som nu kommer att

bli nummer två på Federal Reserve och det har varit ett mycket givande samarbete och han har inspirerat mig under åren. Många av läsarna undrar säkerligen hur man ska gå tillväga för att få ett jobb på Riksbanken. Har du något tips till alla dessa studenter? – På Riksbanken finns det människor från alla möjliga bakgrunder, så man kan inte säga att det finns en ”typisk” väg för att få ett jobb på Riksbanken. Vi har många som har kommit från det privata, men som kanske söker en ”mer” intellektuellt stimulerande arbetsplats. Men samtidigt har vi många direkt från högskolan eller som har doktorerat ett par år. Men Riksbanken är en rolig och spännande plats att arbeta på, så det är bara att söka. KASPER AHNHEM

FEM SNABBA MED RIKSBANKSCHEFEN

Vin eller öl? ”(10 sekunders tystnad...) Då blir det nog vin” Buffett eller Soros? ”Det har jag ingen synpunkt på” New York eller Paris? ”New York” Smoking eller pyjamas? ”Det beror på vilka omständigheter, brukar dock föredra pyjamas” Lund eller Uppsala? ”Stockholm”

LINC MAGAZINE  33


Borg & Andersson I HÖST ÄR EN AV DEM SVERIGES FINANSMINISTER. LINC MAGA ZINE TOG TEMPEN PÅ DE BÅDA NÄR DE BESÖK TE LUND UNDER VÅREN FÖR AT T TAL A OM FR AMTIDEN FÖR SVENSK EKONOMI.

TE X T: CARL JOHANSSON & OSCAR WÄRME BILD: PRESSFOTO

LINC MAGAZINE 34


FINANS

Borg & Andersson LINC MAGAZINE  35


VAL ÅRE T 2014 FINANS

Ander När Anders Borg i mars föreläste på AFborgen var det för att tala om situationen i Ukraina, den föränderliga bilden av Ryssland och om Sveriges ekonomiska läge. Men det var det nya förslaget om sänkt studiebidrag som engagerade mest. Halvvägs in i finansministerns anförande blir han avbruten av en ung kvinna som uppenbarligen inte håller med honom i frågan, som tvingas ut av polis. Det mesta av föredraget handlar om hur väl Sverige tagit sig genom krisåren sedan 2008. Borg betonar hur speciella omständigheterna varit, med den längsta perioden av lågkonjunktur sedan 30-talet. Nu börjar vi se början på slutet – men vi är inte riktigt där än, menar han. Tillväxten drivs i hög grad av tillfälliga faktorer och låga räntor snarare än ökad produktivitet. Den stora utmaningen för svensk tillväxt har sin grund i den relativt låga tillväxten internationellt, framför allt i Eurozonen. Hade den internationella efterfrågan ökat som den borde hade det sett betydligt ljusare ut, med goda förutsättningar för svensk exportindustri med mycket kapital- och insatsvaror. Om svensk ekonomi ska växa med 2-3 % och Eurozonen med 1 %, måsLINC MAGAZINE 36

te därmed den inhemska efterfrågan driva tillväxten i större utsträckning. Därför är satsningar på att stärka hushållens ekonomi vitala, i form av bland annat sänkta skatter och förändringar på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är fortsatt stor, men sänkt arbetsgivaravgift för unga och restaurangmoms har varit två viktiga reformer för att minska den. De lärdomar Anders Borg anser att man kan dra från krisåren utgår ifrån de grundförutsättningar som finns för Sverige. Det är viktigt att man har utgångspunkten att Sverige är en liten, öppen ekonomi i en turbulent internationell miljö. Med en hög skuldsättning och låg tillväxt i Europa och USA har den ekonomiska politiken blivit hämmad och begränsad. Det är centralt att man kan driva en aktiv ekonomisk politik när omvärlden drabbas av kriser. Borg pekar på återkommande stimulansåtgärder varje år sen krisen inleddes. Han menar att det är rimligt att man gör det: är de offentliga finanserna starka och har man förtroende på marknaderna, så bör man stötta ekonomin i dåliga tider. Vidare talar han om vad man gjort för att förstärka tillväxten, med både en expansiv politik


VAL ÅRE T 2014

rs Borg och skapande av förutsättningar för långsiktig tillväxt. Man har gjort stora förändringar på arbetsmarknaden, med hänvisning till det återkommande mantrat att ”det ska löna sig att arbeta”. Kapitalstocken har stärkts, med såväl fysisk infrastruktur som forskning, utveckling och kunskap. ”Med tanke på vad jag har för jobb tycker jag att vi kunnat föra en väl avvägd politik under de här åren”. Han är helt enkelt nöjd. Och det har han väl skäl att vara. Sverige ligger mycket bra till i alla de grafer han presenterar i sin Powerpoint. Tillväxten är stabil, statsskulden låg och budgetunderskottet vänds till ett överskott. Det är dock inte direkt några nyheter. Det räcker med att öppna en tidning då och då, eller tio minuters googlande för att tillgodogöra sig vad finansministern presenterar under föredraget. Mest intressant blir det när han för att tillmötesgå kritiken från upprörda studenter berättar om sina nitton terminer vid universitetet. Att framtiden ser ljus ut för svensk ekonomi råder det inga tvivel om, men tyvärr är det inte mycket nytt under solen den här gången.

Anders Borg föddes 1968 i Stockholm, men växte upp i Lindö, en förort till Norrköping. Han studerade filosofi, ekonomisk historia, statskunskap och nationalekonomi vid både Uppsala och Stockholms universitet, men tog aldrig ut någon examen. 1991-94 var Borg politiskt sakkunnig i statsrådberedningen och arbetade bland annat som Carl Bildts talskrivare. 1994 lämnade han tillfälligt politiken för att istället arbeta inom bankvärlden, och var bland annat verksam vid Alfred Berg, ABN Amro, SEB och Riksbanken. 2002 rekryterades Borg till Moderaterna av dåvarande partiledaren Bo Lundgren som partiets chefsekonom. Efter den borgerliga valsegern 2006 utsågs han till Sveriges finansminister.

LINC MAGAZINE  37


VAL ÅRE T 2014

Magdalena Det är med energi Magdalena Andersson talar inför studenterna när hon föreläser om Sveriges och Europas ekonomi – det vill säga så mycket energi en politiker har i dagens Sverige. Hon är för många ett relativt nytt ansikte i politiken. Magdalena Andersson är dock en tungviktare med gedigen erfarenhet från den offentliga världen som tidigare rådgivare åt Göran Persson och överdirektör på Skatteverket. Från Handelshögskolan i Stockholm tog hon sin examen på 90-talet och ägnade sig sedan åt forskarstudier, bland annat på Harvard University, innan hon klev in i politiken på allvar. Magdalena Andersson börjar i Europa där de positiva tillväxttalen har börjat komma tillbaka men det finns en oroande utveckling mot en, enligt Andersson, alltför stor uppdelning mellan nord och syd. Framgångsrika exportländer som Tyskland drar stor nytta av att euron hålls nere till följd av problemen i Sydeuropa, samtidigt som länderna där är i behov av ökad export. Världsekonomin står dessutom inför ett skifte då BRICländernas ekonomier har gått om USA och EU15 i storlek enligt Magdalena Andersson. Här öppnar globaliseringen möjligheter för svensk export men även reindustrialisering, LINC MAGAZINE 38

när tillverkningskostnaderna ökar i takt med det ökade välståndet i tredje världen. Sveriges ekonomi återhämtar sig också, det är relativt låga men stabila tillväxtsiffror menar hon. Arbetslösheten kommer i fokus och Magdalena Andersson menar att den är förskräckande hög. Hon pekar ut långtidsarbetslösheten som central, en fråga som måste lösas, och att den kommande ekonomiska uppgången måste utnyttjas för att få in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden igen. Ungdomsarbetslösheten är också viktig att komma till bukt med och här levererar faktiskt Andersson ett konkret förslag. Publiken lyssnar nyfiket. Ungdomar som är arbetslösa och saknar en fullständig gymnasieexamen ska tillbaka till skolbänken samtidigt som de ska erbjudas deltidsjobb via kommunen. Vidare ska den sänkta arbetsgivaravgiften för unga tas bort, en reform som varit alldeles för ineffektiv enligt Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson. Utbildning är centralt och Magdalena Andersson stannar länge vid ämnet. Skolan och utbildningsfrågan som helhet är en av de hetaste politiska frågorna just, kanske den hetaste, och den kommer att kräva omfattade


VAL ÅREFINANS T 2014

a Andersson åtgärder framöver, menar hon. Sverige är en liten öppen ekonomi som är strakt beroende av export och ligger högt upp i förädlingskedjan. I en sådan ekonomi krävs utbildning, hävdar hon, och slår tillbaka på regeringen för att de minskat antalet högskoleplatser. Om Socialdemokraterna bildar regering efter valet i september i år så kommer skatterna att höjas. Det är Magdalena Andersson mer tydlig med inför studenterna i publiken än vad hon brukar vara i TV-rutan. För att täcka det budgetunderskott på 87 miljarder som den nuvarande regeringen är ansvarig för och för att finansiera de satsningar som Socialdemokraterna vill genomföra är det nödvändigt anser hon. Magdalena Andersson är inte lika arg och upprörd som hon kan upplevas i TV-rutan. Hon ger ett mer personligt intryck och framstår som mer objektiv och analytisk framför studenterna. Det vittnar väl i allra högsta grad om vad politik ibland faktiskt är - ett spel om makten där mycket kan offras för att nå hela vägen fram.

Magdalena Andersson föddes 1967 i Uppsala. Hon utbildade sig vid Handelshögskolan i Stockholm med civilekonomexamen 1992 och bedrev därefter forskningsstudier i nationalekonomi. 1996-98 var hon politiskt sakkunnig, för att sedan bli planeringschef i statsrådberedningen 1998-2004 och statssekreterare i finansdepartementet 2004-06. 2005-09 satt Andersson i styrelsen för den socialdemokratiska tankesmedjan Policy Network. 2007-09 var hon rådgivare till dåvarande socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin och 2009-12 överdirektör vid Skatteverket. 2012 utsågs hon till ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.

LINC MAGAZINE  39


ANALYSGRUPPEN

Mavshack - vär växande filmtjä

Mavshack är världens snabbast växande filmtjänst på internet, bäst beskriven som ett asienorienterat Netflix. Företaget är idag etablerat på fyra stora marknader för asiatisk film och underhållning: Filippinerna, Indonesien, Indien och Kina. Bolaget har två produkter lanserade i dagsläget, mavshack. com och en Facebook-sida som erbjuder gratis film till sina följare. Idag erbjuds ca 1 800 titlar på Mavshack India och 2 500 på Mavshack Filippinerna. Mavshack har för närvarande 155 400 användare som betalar 44 kr per år ,och antalet växer med en nuvarande takt om 55 % per månad. En kombination av publiciteten som bolaget fått under 2013, ledningens mål om två miljoner registrerade användare vid utgången av 2014 och de viktiga avtalen som bolaget ingått, gör att vi anser bolaget vara köpvärt och baserat på estimat ger vi en riktkurs på 0,57 kr under 2014, dvs. 73 % potential från nuvarande kurs. Mavshacks etablering i Kina, Indien, Indonesien och Filippinerna utgör tillsammans ca 795 miljoner internetanvändare och därmed potentiella kunder. Mavshack är den enda on-demand-filmtjänsten på samtliga av dessa marknader. Man har även framtidsplaner på att ta sig in på den europeiska marknaden inom en snar framtid, vilket skulle öppna upp ytterligare möjligheter. Företaget har under 2013 ingått i flertalet LINC MAGAZINE 40

avtal som speglar en positiv framtidspotential, så som distributionsavtal med 7-Eleven med 4 500 ombud samt ett avtal med Myphone där Mavshackapplikationen förinstalleras i de cirka 200 000 telefoner man säljer per månad. Avtalen gör Mavshacks erbjudande nära tillgänglig för konsumenterna och bidrar till Mavshacks varumärkesuppbyggnad. Nyligen har man även tecknat ett avtal med VoIP-operatören Rebtel. Avtalet innebär att Rebtels nuvarande ca 25 miljoner kunder (som passar väl in på Mavshacks målgrupp) kommer att prova på bolagets tjänster gratis. Om tillväxten fortsätter i samma takt skulle bolaget inom en snar framtid bli lönsamt och börja leverera avkastning till aktieägarna. Riktkursen på 0,57 SEK ger en uppsida på 73 %. Netflix tillväxt under bolagets första verksamhetsår uppgick till 58 %. Mavshacks antal registrerade användare ökade med 150 % under Q1 2014. Det är ett styrkebesked som återspeglar den potential i bolaget som vi anser att marknaden har missat. Skulle antalet registrerade användare 2014 överträffa våra och bolagets egna förväntningar kommer det resultera i en av årets ”börsraketer”. En estimerad riktkurs baserad på Netflix värdering om P/S 6,09 ger oss 0,57 SEK per aktie, dvs. 73 % över dagens kurs. Sett till bolagets snabba utveckling och den 150-procentiga ökningen av antal användare under Q1 2014


ANALYSGRUPPEN

rldens snabbast änst på internet estimerar vi att bolaget under 2018 kommer uppnå ett marknadsvärde om ca 6,9 miljarder kr med intäkter om ca 1,1 miljarder kr. Antal registrerade användare estimeras uppgå till ca 15,7 miljoner. Viktiga händelser framöver: • Notering på OMX First North (flytt från Aktietorget) sista veckan i maj – Första steget är en omvänd split 20:1 som beräknas genomföras efter periodens utgång. • Notering på SGX (Singapore Stock Exchange) – Intresset för Mavshack är stort, inte minst från utlandet. Denna notering blir spännande att följa. • Halvårsrapport 18 juli 2014 – Kommer att visa om Mavshack är på väg mot målet på 2 miljoner användare vid slutet av 2014. • Helårsrapport (2014) – Skulle de lyckas med målet på två miljoner användare 2014 så skulle intjäningsförmågan rimligtvis ligga på minst 88 miljoner kronor, då nuvarande intäkt per användare ligger på 11 kr per kvartal. Uppnås målet så kommer Mavshack kunna visa vinst redan i år. Analysen finns att läsa i sin helhet på www.analysgroup.se.

LINC:s research- och analysgrupp är delen av föreningen som ägnar sig åt equity research. Genom att tillämpa sin kunskap på riktiga fall får man erfarenhet som är högst relevant och mycket värdefull om man i framtiden vill jobba inom t.ex. investment banking, equity research eller management consulting. Vill du vara en del av LINC Research & Analysis team? Om du har ett brinnande intresse för börsen och grundläggande kunskaper om bolagsanalyser, tveka inte att söka till anlytiker.

LINC MAGAZINE  41


AK TUELLT

Brexit & the City

FOTO: MARCUS ÖSTERBERG

VARFÖR STORBRITANNIEN BÖR TÄNK A EF TER INNAN MAN L ÄMNAR EU

LINC MAGAZINE 42


AK TUELLT

Det blåser EU-skeptiska vindar i Storbritannien. Om David Cameron blir omvald som premiärminister nästa år har han lovat att landet ska folkomrösta om utträde eller fortsatt medlemskap i EU 2017. De flesta britter är inte några större fans av unionen. I en undersökning av Yougov skulle 50 % av befolkningen rösta ja till att lämna EU, medan 25 % skulle rösta nej. Ett utträde skulle emellertid kunna få stora konsekvenser för the City, Londons enorma finanscentrum. Även om politiker och företrädare för finansbranschen försökt bagatellisera och tona ned potentiella negativa effekter finns det fortfarande stora faror som riskerar att hota Londons ställning som Europas viktigaste finanscentrum. Den brittiska regeringen bör redan nu förbereda sig för ett eventuellt utträde – annars riskerar man att London blir omsprunget av exempelvis Frankfurt och Hongkong. David Cameron har hittills inte ägnat speciellt mycket tanke åt det. Inte heller har bankers och fondförvaltare legat sömnlösa om nätterna, och hänvisat till att London alltid varit ett viktigt finansiellt centrum, även innan EU existerade i sin nuvarande form, och att en eventuell folkomröstning skulle ligga för långt fram i tiden för att man ska kunna spekulera om dess potentiella konsekvenser på ett vettigt sätt. Vad som ändock inte går att blunda för är the Citys enorma betydelse för Storbritannien. Den finansiella sektorn svarar för närmare tio procent av landets BNP och genererar 11 procent av dess skatteinkomster. Om man lämnar EU står man inför utmaningen att å ena sidan lämna unionens intrikata regelverk och byråkrati och å andra sidan behålla så mycket företags- och banknärvaro som möjligt i London. Tusentals regler och fördrag skulle behöva om-

arbetas och omförhandlas, en process som skulle kunna ta åratal och i värsta fall kosta mångmiljardbelopp om den inte genomförs på rätt sätt. Vilka regleringar skulle man behöva hålla fast vid om Storbritannien drar sig ur unionen? Skulle t.ex. brittiska fondförvaltare kunna fortsätta rikta sina fonder mot europeiska investerare? Ungefär två tredjedelar av den totala summan investerat i fonder i EU är genom så kallade UCITSfonder. Dessa uppnår de strikta krav EU ställer på likviditet och rapportering och ger dem därmed praktiskt taget obegränsad tillgång till marknaden. EU skulle kunna ställa högre krav på, eller, i värsta fall, till och med förbjuda brittiska fondförvaltare att marknadsföra sig mot europeiska kunder helt och hållet. Så länge UCITS-fonder är så viktiga är någon form av överenskommelse skulle vara av kritisk betydelse för the City. Dessutom är en betydande del av de anställda i finanssektorn födda utomlands – vi talar om tusentals som skulle bli av med sina arbetstillstånd. I teorin är lösningen enkel, att man för detta ändamål beviljar nya, särskilda, arbetstillstånd. I praktiken är den svårare, eftersom man i så fall skulle få svårt att förklara varför man inte gör detsamma för de som blir av med sina jobb inom t.ex. sjukvård och utbildning. Det finns en rad potentiella faror politikerna måste se upp för om man lämnar EU. The Citys framtid måste ges högsta prioritet med tanke på dess betydelse för landets ekonomi. Annars riskerar man att investmentbankerna och fonderna ser sig om efter nya adresser på andra sidan kanalen eller Atlanten. CARL JOHANSSON

LINC MAGAZINE  43


LIVSSTIL

FOTO: JAEGER LE COULTRE PRESS

Din klocka återspeglar din personlighet

LINC MAGAZINE 44


LIVSSTIL

”Din klocka återspeglar din personlighet” är ett uttryck som man inte alltför sällan hör. Om det är sant eller ej kan diskuteras, men en sak är i alla fall säker: Om man som framgångsrik banker i London eller på Wall Street lever ett dyrt liv, tjänar bra med deg, kör lyxiga sportbilar samt bor flott så finns det en accessoar som man absolut inte får glömma. Den svindyra klockan. Visst har vi alla drömt oss bort när vi ser filmer som ”The Wolf of Wall Street” och ”Wall Street”-filmerna, att vi yrkesmässigt och pengamässigt var lika framgångsrika som dem? Avundsjukan växer sig ännu starkare när man ser vad de bär runt sin handled. Som student kan det dock vara både dumt och svårt att investera i Jordan Belforts riktigt dyra Bulgari i guld med ett CSN-lån. Som tur är finns det flera andra mycket bra kvalitetsklockor att köpa till ett mer skäligt pris. En bra kvalitetsklocka är för övrigt inte bara en tidvisare och ett smycke. Den kan även ses som en bra investering då märkesklockor i bra skick behåller sitt värde över tid, och i vissa fall till och med stiger i värde. Att köpa sig en ny klocka och börja bygga på sin klocksamling är inte alltid det lättaste, då det finns många saker att tänka på. Inte minst vad den ska användas till och i vilka sammanhang. Man kan antingen köpa en dyrare klocka som passar till allt, alternativt köpa flera billigare att variera mellan (eller många riktigt dyra och vräkiga). Något som man också bör tänka på är att en dyrare klocka av bra kvalitet håller mycket längre än en billig, vilket kan göra den ”dyrare” klockan billigare i längden. Exempel på bra klocktillverkare är Certina, Tissot och Victorinox. Alla dessa tillverkar sina klockor i Schweiz och kostar

cirka 3 000 kronor och uppåt. Vill man slå till på en lite dyrare kan man till exempel köpa en Omega, Breitling, Tag Heuer eller Rolex som alla kostar från ca 10 000 kr och uppåt. Om man köper en begagnad, lite finare klocka (från 10 000 kr och uppåt) finns det en hel del att tänka på. Främst ska man vara säker på att klockan är äkta, då det finns väldigt många kopior (Rolex är till exempel ett av världens mest kopierade lyxvarumärken). Om man vill att klockan ska behålla sitt värde över tid är det viktigt att man vid köpet får med äkthetsintyg, certifikat, originalboxar och gärna originalkvitto. Om klockan har blivit servad är det ett plus om det följer med kvitto även på detta. För att vara riktigt säker kan man göra upp affären hos en auktoriserad urmakare som kan intyga att klockan är äkta, men även för din säkerhet om du köper den kontant. Slutligen måste jag även bjuda på ett känt citat från en av världens mest berömda klocktillverkare, Patek Philippe: ”You never actually own a Patek Philippe, you merely look after it for the next generation” Lycka till med ditt klockköp! MATHIAS HELLBERG

LINC MAGAZINE  45


FRÅN ARKIVE T

I LINC-rummet

Alla studenter är inte fattiga – börshajarna på ekonom

Nere i styrelserummet hänger denna artikel inramad. Den publicerades ursprungligen i Skånska Dagbladet, onsdagen den 3 maj 2000. IT-bubblan hade ännu inte spruckit på allvar, och nere bland LINC:s medlemmar andades det minst sagt optimism.

grepp går det att få upp kurvor för hur det gått för en aktie eller ett index under valfri tidsperiod. De senaste nyheterna om enskilda företag eller annat som är intressant för marknaden kommer också sekundsnabbt.

LUND. Föreningen LINC:s börsrum på ekonomihögskolan i Lund är, jämfört med andra ideella organisationers, ett av de bäst utrustade i världen.

”Jag är i varje fall inte stressad att bli klar med mina studier av ekonomiska skäl”

Fyra olika system håller reda på nyheter och kurser. Trots att studenterna varken kan eller får handla därifrån, är det många som med hjälp av informationen gör affärer dagligen. Vissa av de unga handlarna behöver aldrig ta studielån. Ivrig skara Vid lunchtid flockas en ivrig skara bestående av till största delen unga män i tjugoårsåldern runt dataskärmarna i det lilla bunkerliknande rummet vid sidan om biblioteket på ekonomihögskolan. De är medlemmar i föreningen LINC, en studentorganisation som syftar till att bistå de ungefär 200 medlemmarna med praktisk finansiell kunskap. Detta sker genom kurser, föreläsningar, studiebesök och resor samt via det fullmatade börsrummet. Via Reuter, Bloomberg, Ecovision och Six får studenterna reda på hur det gått på världens marknadsplatser. De kan ta del av analyser och statistik. Med några enkla handLINC MAGAZINE 46

Kompletterande studier Det är inte utan att Björn Hertzberg, ordförande i LINC, är stolt över de förutsättningarna medlemmarna fått att förkovra sig. – Vad jag vet är vi ensamma i Norden om att ha Bloombergs system. Handelshögskolan i Stockholm har det inte. Det finns rykten som säger att det beror på att deras börsrum håller för låg kvalitet, säger han. Organisationen ska inte vara ett forum för riktig aktiehandel. Ändå är detta en viktig bit, även om själv köp- och säljorderna får läggas från andra datorer eller via mobilerna. – Vi har en mängd killar som kanske inte uppfyller de direkta kraven för att kallas day-traders, det vill säga att alla ens affärer ska vara avslutade vid dagens slut, men de


FRÅN ARKIVE T

et satsas det högt

mihögskolan kan tjäna sexsiffriga belopp på en vecka sitter och köper och säljer under börsens öppettider. 15-20 är väldigt aktiva, säger Björn Hertzberg. Kursraketer En del av dessa har kortsiktiga investeringshorisonter och är dessutom mycket riskvilliga. Ofta är det de små bolagen, de som inte är sönderanalyserade och därför kan vara felvärderade, som gäller för denna kategori studenthandlare. Hemlighetsfull – Enligt Björn Hertzberg har några av dem varit mycket framgångsrika, medan andra nog går på plus minus noll och kanske hade tjänat mer på att ligga stilla i aktiefonder. Tamur Umdu, en svartklädd långhårig man med pipskägg som ser ut som häxmästaren själv, hör definitivt till de förstnämnda, även om han är ovillig att tala om exakt hur bra det gått.

”Jag måste gå och plugga. Det var i det här rummet jag sumpade förra tentan”

– Jag är i varje fall inte stressad att bli klar med mina studier av ekonomiska skäl, säger han hemlighetsfullt. Hans specialitet är teknisk analys och inom det ämnet är det inte mycket han inte vet. Men hans spådomar för tillfället är inte särskilt muntra. En kortsiktig uppgång ligger framför oss. Till sommaren eller eventuellt något senare, vänder det och vi går in i en längre nedgångsperiod. Den kan vara upp till fem år. Risk för att fastna Den tekniska analysen är emellertid en omstridd vetenskap och Tamur Umdus prognos tycks inte göra särskilt sjupt intryck på Johan Berntorp, Markus Jalmerot, Athanasios Karagiannis och Ola Olsson som sitter lutade över dataskärmarna. Det finns även andra sätt att ta tempen på börsen, menar de. Fast någorlunda påminda om att allt inte bara går uppåt har de blivit under den senaste tidens turbulens. Athanasios Karagiannis hade till exempel satsat på IT-bolagen Turnit, Spray och Utfors och ligger fortfarande på minus. Johan Berntorp, som sett sina Columnaaktier dala med 70 procent, har blivit riktigt vis. Studierna måste trots allt komma i första hand. – Jag måste gå och plugga. Det var i det här rummet jag sumpade förra tentan, säger han och skyndar i väg. JOAKIM STIERNA

LINC MAGAZINE  47


ALUMNI

Konsten att skriva ett CV

? LINC MAGAZINE 48


ALUMNI

Ett bra CV är ditt sätt att göra ett gott första intryck och kan utgöra en genväg till intervju till drömjobbet. En som vet detta är Björn Hertzberg, tidigare ordförande i LINC, som ger sina bästa tips om hur man skriver ett vinnande CV. Gör head hunterns eller anställande chefs jobb så lätt som möjligt. Du konkurrerar med många andra högt kvalificerade sökande så det gäller att använda det man har på bästa sätt utan att gå över gränsen och ljuga. Som anställande chef är min första uppgift att göra en grovgallring. Varje CV tar mellan cirka 30 sekunder och två minuter, mindre om det är direkt fel, längre för att avgöra om det är tillräckligt rätt. Huvudsyftet med att läsa ditt CV är att förstå vem du är som person, din arbetskapacitet, vad som driver och motiverar dig och vad dina ambitioner är. En rekrytering kostar summa summarum ca 100 - 150 000 SEK så det är en viktig process för att hitta en person som vill göra ett fantastiskt jobb i minst två år. Därför letar jag efter en röd tråd i ditt CV som visar att du vill ha just det jobb jag erbjuder, kommer göra bra ifrån dig, utvecklas och stanna minst två år. Det jag letar efter är ett CV från en bra skola (men det sätter bara lägstanivån jag kan förvänta mig, och jag letar efter stjärnskotten), rimliga betyg (tänk 75:e percentilen eller bättre) och många engagemang utöver studierna (extrajobb, föreningar, nationer). Profilen kan ändå variera dramatiskt. En säljare behöver mycket mer sociala kontakter och då räcker det inte bara med LINC. Skall du däremot bli analytiker behöver du starkare betyg (framförallt i de numeriska och kvantitativa kurserna) och skall du kunna presentera för kunder behö-

ver du ändå göra bra ifrån dig vid presentationer. Det första stora felet du kan göra är att ha ett fult CV. Det avslöjar att du antingen inte behärskar ditt ordbehandlingsprogram eller inte bryr dig om detaljerna. I de flesta jobb behöver du bemästra bägge. Är ditt CV fult blir det inte automatiskt bortgallrat, men du slår definitivt från underläge därefter. De flesta ordbehandlingsprogram har fina mallar, använd dem! Det behöver inte vara mer avancerat än så, men kan du justera mallen för att passa ditt CV. Det andra stora felet du kan göra är att det saknas en röd tråd. Ditt CV spretar och jag vet därför inte vad du egentligen vill. Det blir därför riskabelt att anställa dig, för du kanske ångrar dig en kort tid därefter. Om du söker många olika roller (ex-vis både consulting och IB), var inte rädd för att skriva flera CV. Det bästa sättet att lära sig hur den röda tråden skall se ut är att lära sig jobbet man söker. Och be några vänner som du litar på läsa dem och ge konstruktiv kritik. Framför allt, tänk på att ett CV är ditt sätt att sälja in dig till intervjun. Jag som intervjuar dig kommer ha en idé om vem du är, men kan du inte bekräfta den bilden är du ute ur leken oavsett hur bra du egentligen är, alternativt blir du rekommenderad till en annan tjänst. BJÖRN HERTZBERG

LINC MAGAZINE  49


BYSTRÖMS BÖRSTIPS

b-index – ett alt utvärdera fonder o Trots sin socialistiska ådra är Sverige är ett land fullt av investerare. Vår ålderspension bestäms delvis av de placeringsval vi gör i PPM-systemet (premiepensionen) och det gör att många medborgare som annars inte är intresserade av finansmarknader faktiskt gästspelar på finansmarknaderna då och då. Naturligtvis finns det dessutom många svenskar som sparar privat, till pensionen eller till konsumtion i närtid, och därför löpande måste fatta aktiva placeringsbeslut. Och slutligen är andelen svenskar som ser investeringar som en hobby snarare än som en börda faktiskt ganska hög. Vad alla dessa svenska småinvesterare har gemensamt såväl med varandra som med professionella institutionella placerare är att de alla vill få hög framtida avkastning på sitt kapital. Tyvärr är det svårt att sia om framtiden och följaktligen är det som bekant inte alltid alla lyckas få sitt kapital att växa.

skap sedan ska kunna användas för att göra kloka placeringsval och för att generera högre framtida avkastning på ens investeringar. Det är detta denna artikel handlar om.

Många investerare baserar sina investeringsbeslut på den historiska utvecklingen hos aktier och fonder. Det är inget fel i det så länge man är medveten om att historien inte alltid upprepar sig. Trots kännedom om denna företeelse är jag av åsikten att historien har mycket att lära investeraren. En korrekt utvärdering av aktiers och fonders avkastningshistorik är åtminstone ett viktigt första steg i investeringsprocessen. Förhoppningen är förstås att denna kun-

I denna anda vill jag slå ett slag för ett egenproducerat mått som jag kallar b-index. I den korta artikeln An index to evaluate fund- and fund manager performance (publicerad i Applied Economics Letters) föreslår jag ett alternativt sätt att utvärdera fonder och/eller fondförvaltare. Mitt bindex är baserat på det s.k. Hirsch-indexet, även kallat h-index, som används för att ranka vetenskaplig produktion. Forskare utvärderas bl.a. utifrån antalet citeringar

LINC MAGAZINE 50

Det finns en uppsjö av sätt att utvärdera fonders och fondförvaltares historiska prestanda. Den genomsnittliga historiska avkastningen är kanske det vanligaste måttet. Andra enkla mått som ibland dyker upp är antalet år som fonden varit aktiv, antalet år som fonden slagit index eller något annat mer eller mindre slumpmässigt valt tröskelvärde, eller fondens avkastningar de fem eller tio bästa åren. Även den kumulativa fondavkastningen sedan start rapporteras ofta. För att ta hänsyn till olika fonders olika risknivå riskjusteras dessutom måt�ten ovan ibland. Sharpe-kvoten är t.ex. avkastningen dividerad med volatiliteten hos fonden.


BYSTRÖMS BÖRSTIPS

ternativt sätt att och fondförvaltare till deras verk och forskare får ett högre hindex ju fler välciterade publikationer de skrivit. Iden är nu att räkna ut ett index för att betygsätta fonder och/eller fondförvaltare, det så kallade b-indexet, enligt samma enkla princip som h-index: En fond/fondförvaltare har ett b-index lika med b om b är det högsta tal för vilket fonden/fondförvaltaren har presterat en årlig avkastning högre än b % åtminstone b år historiskt. T.ex. har en fond med ett b-index lika med 5 har haft en årlig avkastning på 5 % eller mer åtminstone fem gånger genom historien, men inte en årlig avkastning om 6 % eller mer fem gånger eller mer o.s.v. Idén är förstås att med en enda siffra summera en fonds prestanda. Jag hävdar inte att detta är det bästa måttet på fondprestanda någonsin utarbetat, men jag hävdar att det är ett enkelt (och ganska elegant) mått som summerar en hel del fondinformation i en enda siffra, d.v.s. i siffran b. Eventuellt kan det också användas som komplement till andra mått i valet av fonder eller fondförvaltare. Man kan modifiera b-index på olika vis, t.ex. för att riskjustera indexet eller för att mäta fondens relativa prestanda. Dessutom

kanske man kan använda det negativa b-indexet, d.v.s. det för historiska förluster, som riskmått. Tanken med min artikel ovan är att skapa diskussion kring dessa saker. Slutligen vill jag återknyta till diskussionen om prediktering av fondkurser. Jag har inte studerat det närmare men det är möjligt att b-index kan användas vid fondval. Kanske är det så att fonder och fondförvaltare med högre b-index fortsätter att prestera bättre än fonder med låga b-index även i framtiden. Detta är dock oklart i nuläget och är något som framtida (s.k. out-ofsample) studier får utvisa. Tills vidare får vi nöja oss med att studera historien. I artikeln ovan listar jag b-index för några välkända fonder och fondförvaltare, däribland min gamla hjälte Warren Buffett. Över 30-årsperioden 1976-2006 har Warren ett b-index på hela 16: d.v.s. över den perioden har Warrens (d.v.s. Berkshire Hathaways) aktieportfölj levererat mer än 16 % årlig avkastning 16 gånger (16 år). Jag tror detta är ett svårslaget rekord! Mitt eget b-index håller jag för mig själv men mitt h-index är i varje fall 12 (d.v.s. jag har publicerat 12 vetenskapliga artiklar som citerats 12 gånger eller fler). Jag kan avslöja så mycket att mitt b-index tyvärr är lägre än 12! Min ambition är dock att en vacker dag kunna uppvisa ett högre b-index än h-index… HANS BYSTRÖM

LINC MAGAZINE  51


FINANS

CARLBERG BR ACELETS C A R L B E R G B R A C E L E T S .T I C T A I L . C O M


LINC MAGAZINE #6 2014