Page 1

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 15 högskolepoäng på avancerad nivå

Gilla eller inte? Gymnasielärare och gymnasieelevers syn på och användning av sociala medier i undervisningen Like or dislike? Teachers’ and Students’ Views on and Use of Social Media in Upper Secondary School Education.

Linnéa Grönqvist

Lärarexamen 300 Hp Ämne: Svenska och engelska 2010-11-02

Examinator: Handledare: MarieAnge Leijon handledare Handledare: Björn Lundgren 1


2


Sammanfattning

Grönqvist, Linnea (2010) Gilla eller inte - Gymnasielärare och gymnasieelevers syn på och användning av sociala medier i undervisningen (Like or Dislike? Teachers' and Students' Views on and Use of Social Media in Upper Secondary School Education). Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Syftet med examensarbetet är att på en gymnasieskola som precis anslutit sig till ett en-till-en projekt undersöka hur sociala medier används och vad lärare och elever tänker om det. För att få reda på det har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever på den aktuella skolan. Frågeställningarna är: Hur ser elever och lärares privata användande ut? Hur används de konkret i undervisningen? Vad anser lärare och elever att sociala medier kan tillföra i undervisningen? Vad kan de se för negativt med användandet? Samt vilka förutsättningar krävs av skolan för att arbetet med sociala medier ska fungera bra?

Studien visar att det bland lärarna finns ett samband mellan användande på fritiden och användande i undervisningen men även de lärare som inte använder dem för tillfället kan se fördelarna och har planer på att börja använda dem i framtiden. Både lärare och elever är överlag positivt inställda och kan ge flera exempel på vad sociala medier tillför i undervisningen. Bland annat underlättar de det dagliga administrativa arbetet, det ökar insynen och ökar likvärdigheten och kan ge eleverna nya möjligheter till resultatredovisning samt hjälper till att utveckla deras digitala kompetens. Negativt med sociala medier är att det som läggs ut på internet omöjligt kan kontrolleras därför krävs det mer förberedelse från lärarnas sida när de utformar uppgifterna. För att arbetet ska fungera bra krävs också tillgång till nödvändig teknik. Att läraren har en egen dator är i närmaste en förutsättning. En annan förutsättning är kunskap från lärarnas sida.

Slutsatsen är att både lärare och elever på den aktuella skolan är positivt inställda till användandet av sociala medier i undervisningen men att det krävs både kunskap och teknik för att arbetet ska fungera väl. Nyckelord: Sociala medier, digital kompetens, IKT 3


4


Innehållsförteckning

Sammanfattning ................................................................................................................................... 3 Innehållsförteckning............................................................................................................................. 5 1. Inledning ..................................................................................................................................... 7 1. 2 Syfte .......................................................................................................................................... 9 1.3 Forskningsfrågor ........................................................................................................................ 9 2. Bakgrund .................................................................................................................................... 10 2.1 Definition av begrepp............................................................................................................... 10 2.1.1 Webb 2.0 ............................................................................................................................... 10 2.1.2 Sociala medier ....................................................................................................................... 11 2.1.3 IKT ........................................................................................................................................ 12 2.2 Litteraturgenomgång ................................................................................................................ 12 3. Metod ........................................................................................................................................ 19 3.1 Kvalitativ metod ....................................................................................................................... 19 3.2 Kvalitativ intervju .................................................................................................................... 19 3.3 Gruppintervjuer ........................................................................................................................ 20 3.4 Min roll som forskare............................................................................................................... 21 3.5 Urval och Avgränsningar ......................................................................................................... 22 3.6 Tillvägagångssätt ...................................................................................................................... 23 4. Resultat ..................................................................................................................................... 25 4.1 Lärare och elevers användning av sociala medier ................................................................... 25 4. 1. 1. Analys................................................................................................................................ 26 4. 2 Hur sociala medier används i undervisningen ........................................................................ 27 4.2.1. Analys................................................................................................................................... 30 4.3. Vad sociala medier kan tillföra i det pedagogiska arbetet ....................................................... 31 4.3.1. Analys................................................................................................................................... 33 4.4 Negativa aspekter med sociala medier ..................................................................................... 35 4.4.1 Analys.................................................................................................................................... 37 4.5. Förutsättningar för att arbete med sociala medier ................................................................... 38 4.5.1 Analys.................................................................................................................................... 39 5. Diskussion ...................................................................................................................................... 41 5.1 Förslag på framtida forskning .................................................................................................. 44 6. Källförteckning .............................................................................................................................. 45 Bilaga 1 .............................................................................................................................................. 47 Bilaga 2 .............................................................................................................................................. 48

5


6


1. Inledning

Få personer har nog lyckats undvika begreppet sociala medier. Allt från företag till myndigheter till politiker använder dem för att marknadsföra sig själva och nå ut med sin information. Att de även börjat leta sig in i skolans värld märks tydligt på flera sätt. Lärarnas tidning hade i april 2010 ett temanummer om sociala medier. Under Almedalsveckan i juli 2010 anordnade Lärarnas Riksförbund ett seminarium med namnet ”Sociala medier i skolan – är det dags för skola 2.0” där politiker, författare och lärare diskuterade hur skolan skulle ställa sig till dessa och hur de på bästa sätt skulle kunna användas som pedagogiskta redskap i undervisningen . Politiker, myndigheter, företag och opinionsbildare använder sig som tidigare nämnt ofta av sociala medier för att få fram sitt budskap. Det är därför viktigt att eleverna lär sig att kritiskt granska informationen i dessa på samma sätt som de måste lära sig att förhålla sig till annan typ av information i traditionell media och på internet. Skolan borde följaktligen försöka anpassa sig till det faktum att sociala medier spelar en större roll i samhället och i elevernas vardag och börja fundera på hur de kan inkluderas i undervisningen på ett naturligt sätt. Både genom att låta eleverna konkret använda dem i undervisningen men även genom att föra en diskussion kring dem. Eleverna måste få lära sig att använda verktygen korrekt för att kunna utnyttja dess många möjligheter och veta hur de kan undvika de faror som möjligtvis kan förekomma. För att detta ska fungera krävs både kunskap och intresse från lärarens sida, men framför allt kännedom om vad dessa medier skulle kunna bidra med i den egna undervisningen. För hur ska lärare kunna lära eleverna hur de ska ställa sig till och bete sig på sociala medier om de inte själva känner till hur dessa fungerar? En annan viktig uppgift skolan har i dessa tider då datorer blivit allt viktigare i alla instanser i samhället är att få eleverna att utveckla den digitala kompetens som krävs för att möta arbetslivets krav. IKT, eller informations och kommunikationsteknik, blir allt vanligare i skolor och sociala medier är en del av det begreppet då de är verktyg för kommunicerande och presenterande av information. När det talas om sociala medier i skolsammanhang är min uppfattning att det 7


ofta handlar om sociala nätverk som Facebook. Det diskuteras bland annat etiska dilemman rörande huruvida elever och lärare ska vara vänner på dessa eller ej; det vill säga, ha tillgång till varandras privata användarprofiler. Att Lärarnas Riksförbund precis sammanställt undersökningen

Elever och

lärare online – var går gränsen? (2010) är ännu ett tecken på ämnets aktualitet. Rapporten visar bland annat att majoriteten av eleverna på högstadiet och gymnasiet är positivt inställda till sociala medier i skolan men att lärarnas syn på saken är betydligt mer negativ. Även om frågor kring lärare och elevers relation på sociala forum och nätmobbing är viktiga att föra diskussion kring får det inte glömmas bort att sociala medier är mer än bara virtuella mötesplatser, de är verktyg för kommunikation och för delande av information, tankar, åsikter och produkter, och de kan på många sätt passa bra in i skolsammanhang. Förutom att deras innehåll går att tillämpa och användas i de flesta ämnen så kan de främja demokratiska arbetssätt genom att ge eleverna en röst på ett diskussionsforum eller en möjlighet att enkelt delta i samhällsdebatten i en blogg eller på Twitter. De kan öppna upp för nya redovisningsmöjligheter som passar flera olika lärstilar. De förespråkar interaktivitet och samarbete mellan elever, lärare och skolor världen över. De gör att elevernas arbeten kan få relevans även utanför klassrummet. Ur administrativ synvinkel kan de vara tidbesparande för både lärare och elever. De kan också öka likvärdigheten samt hjälpa till att förenkla och förbättra betygssättningen genom verktyg som wikis som gör det tydligt exakt vad varje elev bidragit med. Mitt eget intresse för ämnet väcktes under min Verksamhetsförlagda tid (VFT) då jag observerade hur en lärare arbetade aktivt med olika typer av sociala medier i sin undervisning och hur detta arbete intensifierades när skolan gick med i ett en-till-en projekt där alla elever och lärare fick tillgång till varsin bärbar dator. Men Lärarnas riksförbunds undersökning i åtanke vill jag med kvalitativa metoder ta reda på hur det konkreta arbetet med sociala medier ser ut i olika ämnen på en gymnasieskola där IKTinfluerad undervisning är vanlig. Tycker lärare och elever att sociala medier tillför något i undervisningen och kan de se några negativa aspekter med dem. Jag är även intresserad av att undersöka vilka förutsättningar som krävs av skolan för att arbetet ska fungera.

8


1. 2 Syfte Syftet med denna uppsats är att med kvalitativa metoder undersöka vilken roll lärare och elever anser att sociala medier har på en gymnasieskola som är med i ett en-till-en projekt och vilka tankar de har kring dessa som pedagogiska verktyg.

1.3 Forskningsfrågor  Hur beskriver lärare och elever sitt användande av sociala medier i skolan och på fritiden?  Vilka sociala medier berättar lärarna att de använder i undervisningen?  Vad tycker lärare och elever att sociala medier kan tillföra i undervisningen och vad tycker de är negativt?  Vilka förutsättningar krävs enligt lärarna för att arbetet med sociala medier ska fungera?

9


2. Bakgrund

2.1 Definition av begrepp I detta kapitel kommer jag ta upp några av de relevanta begrepp som behandlas i denna uppsats. Först kommer en förklaring av tanken bakom webb 2.0 som är själva grundförutsättningen för att sociala medier ska finnas. Därefter definieras själva begreppet sociala medier och några av de vanligaste varianterna. I kapitlet ingår även en kortfattad beskrivning av sambandet mellan IKT och sociala medier.

2.1.1 Webb 2.0 I början av internets dagar kontrollerades majoriteten av den information som fanns tillgänglig av ett litet antal dataföretag och personer med den tekniska kompetens som krävdes. (Greenhow, Robelia, Huges 2009). Få privatpersoner hade denna kompetens och var således enbart informationskonsumenter. Över tid började internet bli allt mer användarvänligt och det skapades fler och fler sidor där vem som helst kunde publicera information utan någon större teknisk kompetens. I och med denna förändring myntades begreppet Webb 2.0 år 2004 av företaget O’Reilly Media Inc i syfte att beskriva det nya sätt att använda internet som vuxit fram (Merchant 2009). Det som utmärker Webb 2.0 är att internets innehåll alltmer produceras av användarna själva; de är till synes både konsumenter och producenter. Merchant nämner fyra grunddrag som kan sägas karaktärisera Webb 2.0 Dessa är närvaro, modifikation, användargenererat innehåll samt social delaktighet. Deltagarna i webb 2.0 förväntas alltså vara aktivt närvarande genom att skapa någon form av användarprofil som en slags digital identitet från vilken kommunikationen sker. En personlig prägel sätts på de verktyg användaren brukar exempelvis genom att länka till sidor, bilder eller videos. Arenorna på webb 2.0 är skapade av användarna själva, inte av företaget eller personerna bakom webbsidan 10


varpå materialet återfinns. Bloggverktyget Blogger står exempelvis för utformningen av sidan men det är skribenten och dess läsare som tillsammans skapar innehållet. Det sista karaktärsdraget är social delaktighet vilket innebär att dessa sidor kräver att användarna är socialt aktiva genom att kommentera och sätta betyg på innehållet (Merchant 2009). I fortsättningen när det refereras till sociala medier är det verktyg som bygger på dessa principer av användardeltagande och skapande som jag har haft i åtanke.

2.1.2 Sociala medier Enligt

nationalencyklopedin

är

sociala

medier

ett

samlingsnamn

för

de

kommunikationskanaler där användarna kan kommunicera med varandra genom bl.a. text, ljud och bild. Vem som helst kan med dessa nya medier göra sin röst hörd till skillnad från traditionella medier som i större utsträckning är en form av envägskommunikation.

Sociala

medier

kan

användas

för

socialt

umgänge,

marknadsföring, informationsspridning, underhållning och kulturutbyte (Ne på nätet 2010-09-09). Ofta är sociala medier kopplade till olika företag som tillhandahåller servrar varpå kommunikationen sker. Exempel på kända företag är Facebook, YouTube, Twitter, MySpace. I Sverige används termen Sociala medier främst om de tjänster som kommer att behandlas i denna uppsats. Även i utländska sammanhang existerar begreppet Social Media men ofta när detta fenomen behandlas så är begreppet Webb 2.0 essentiellt. Tanken med Webb 2.0 är som beskrivits tidigare själva förutsättningen för att Sociala Medier ska existera. En blogg är en enkel hemsida där användaren skriver korta personliga inlägg som sedan sorteras i kronologisk ordning med det senaste överst. Dessa kan ha formen av dagbokinlägg, information, bilder eller länkar och kan kategoriseras efter ämne. De flesta bloggar tillhandahåller en kommentarfunktion där läsarna kan kommentera inlägget. Det är detta som skiljer bloggar från traditionella hemsidor och som ger den dess sociala karaktär. Twitter är som en blogg där varje inlägg kan endast kan bestå av 140 tecken (Carlsson 2010). En wiki är en gemensam hemsida vars innehåll produceras av deltagarna själva. Varje ändring som görs registreras och när som helst finns möjligheten att gå tillbaka till 11


en föregående version. Det finns även ett tillhörande diskussionsforum där användare kan diskutera de olika förändringarna som tillkommer. (Parker & Chao 2007). Den mest kända wikin är sannolikt Wikipedia. En tjänst som i sin struktur påminner om wikin är Google Pages, eller Google Sites som de nyligen bytt namn till (Google 2010). Sociala medier handlar mycket om att dela, samarbeta och skapa något tillsammans och det finns ett antal tjänster som tillåter användarna att dela allt ifrån filmer (Youtube), foton (Flikr) och dokument (Google Docs och Dropbox). Ett annat vanligt exempel på ett socialt medium är de sociala nätverk, eller ”online communities” där människor kan samlas och byta information (Findahl 2009). Facebook är förmodligen en av de mest kända. Andra typer av tjänster med social karaktär är IM som betyder Instant messaging och fungerar som direktkommunikation mellan två eller flera människor över nätet (Findahl 2009) Exempel på tjänster är Msn och Skype som både innehåller IM men även möjlighet att telefonera.

2.1.3 IKT Sociala medier i den bemärkelse som åsyftas här och dess kopplingar till lärande, skola och undervisning är en relativ ny företeelse därför har det varit svårt att hitta relevant forskning. Något som det däremot finns mycket forskning om är användandet av IKT, som betyder informations och kommunikationsteknik, i undervisningen. IKT kan sägas beröra allt som har med internet och datorer att göra, och sociala medier är således en aspekt av detta då de kräver digital teknik och har en kommunikativ funktion. De gånger jag i uppsatsen använder termen IKT så innefattar den även sociala medier.

2.2 Litteraturgenomgång I detta kapitel tar jag upp den relevanta litteratur som jag använt mig av. Min ambition var att använda mig av primärkällor och jag fann en del internationell forskning på databaser som ERIC och Google Scholar. De källor som inte kan anses vara primärkällor är ändå valda med omsorg, och hänsyn har tagits till författarens akademiska bakgrund som forskare. Enda undantaget är Will Richardsson som inte är någon forskare men som är erkänd för att vara en föregångare kring användandet av 12


sociala medier i undervisningen (Åkerlund 2008:23). Det finns flera anledningar till att forskare förespråkar ett ökat användande av IKT i undervisningen. Ett av de vanligaste argumenten syftar på den nya tekniken fått i dagens samhälle. Foeskaren Jonas Linroth menar att IKT ”ur ett sociokulturellt

perspektiv [är] en samhällsförändring som kräver att skolans innehåll anpassas, inte ett didaktiskt verktyg för att förmedla traditionella skolkunskaper” (Linderoth 2009:15). Det finns idag knappt en arbetsplats där digital teknik inte används. Dagens samhälle kräver en rad kunskaper och kompetenser och skolans innehåll måste spegla dessa (Erstad 2005). En relevant källa som använts som grund i denna uppsats är Publicistiska arbetssätt i skolan av Dan Åkerlund (2008). Han tar upp olika sätt att använda publicerande verktyg såsom bloggar och webbtidningar i undervisningen samt vad detta kan tillföra. Åkerlund menar att skolans IKT-användande måste anpassas till den värld som eleverna faktiskt lever i där datorer och internet tillhör en del av vardagen. Det är skolans ansvar att ”dra nytta av den nya tekniken och av ungas intresse för kommunicerande och publicerande” (Åkerlund 2008:13). Han kommer med flera argument för varför publicistiska arbetssätt borde användas i större utsträckning på alla nivåer i skolan. Det viktigaste argumentet är att eleverna faktiskt får en publik för det de skriver och producerar och att skolarbetet på så sätt får ett tydligare mål. Detta tror han kan leda till ett större engagemang från elevernas sida. Genom att öppna upp klassrummet för omvärlden och göra det möjligt för allmänheten att ta del av vad som faktiskt händer i skolan kan i det långa loppet leda till en ökad positiv syn på skolan. Åkerlund tror också att elever genom att skriva för en riktig publik görs medvetna om sina rättigheter att uttrycka sina åsikter samt sina möjlighet att påverka. De lär sig också vilka skyldigheter som kommer med den rättigheten. Detta kan kopplas till läroplanens stadgar att ”undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevens förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet” (Skolverket). Åkerlund uppmärksammar att det kan medfölja risker med att publicera texter och bilder av elever på nätet. Dock ställer han sig rätt kritisk till den rädsla som han anser finns inom skolan när det kommer till unga och internet. Han tror inte att ”skolors webbpublicering skulle öka risken för kränkningar” utan han tror snarare att denna typ av arbete är ett bra och konkret sätt att ta upp dessa frågor med eleverna (s. 84). Ett annat intressant begrepp som Åkerlund tar upp i detta sammanhang är det vidgade 13


textbegreppet som bland annat är inskrivet i kursplanerna för svenska och innebär förutom skriftlig och muntlig text även innefattar andra medier såsom bilder, film, ljud etc. (Skolverket 2010). Olika texter kräver olika läskunnighet menar Åkelund; vi läser inte en novell, ett veckoschema eller en budget på samma sätt. Likadant är det med de olika kommunikationsmedlen som existerar idag. När olika typer av sociala medier blir en allt större del av den information eleverna kommer i kontakt med måste de även ses som en del i det vidgade textbegreppet och eleverna måste lära sig att läsa dem på rätt sätt. De måste få lära sig att kritiskt granska den information som de omges av. Åkerlund ställer frågan om deras kritiska förhållningssätt till dessa medier ökar om de själva är med att skapa dem. En annan författare som behandlar användandet av olika typer av sociala medier i undervisningen är Will Richardson i Blogs, Wikis, Podcasts and Other Powerful Web Tools for Classrooms (2005). Han ser, precis som Åkerlund, flera positiva aspekter med att använda webb 2.0s unika förutsättningar som pedagogiska verktyg. Genom att publicera elevers arbeten på nätet får dessa inte bara relevans i klassrummet utan även för andra som läser och kommenterar dem på nätet. Internet har sedan dess intåg i skolans värld hjälpt till att öppna upp klassrummet för omvärlden, sociala medier tar denna process ett steg längre i och med dess unika samarbetsegenskaper som gör samarbete mellan klasser och skolor både enklare och mer varierat än tidigare. Richardson framhåller även de demokratiska aspekterna av dessa verktyg eftersom de passar flera olika typer av lärstilar. De elever som är blyga kan ha lättare att föra fram sina tankar och åsikter på lika villkor om diskussionerna sker på en blogg eller i en wiki. Han nämner också hur eleverna genom att använda IKT och olika former av digitala verktyg förvärvar sig den digitala kompetens som krävs i dagens informationssamhälle (Richardson 2006: 28). I ”Wiki as a Teaching Tool” (2007) förklarar Kevin R. Parker och Joseph T. Chao hur wikis kan användas som pedagogiskt redskap i undervisningen. De hävdar att de på flera sätt kan öka inlärningen och tar upp flera fördelar med att använda detta verktyg i utbildningssyfte. Det som gör wikin intressant ur utbildningssynpunkt är dess samarbetsfrämjande funktioner. Innehållet kan användas som gemensam kunskapsbank där alla elever får möjlighet att tillföra sitt bidrag. Den kan också användas som ett redskap för gemensam informationsdelning eller gemensamt skrivande. Genom att arbeta tillsammans med en wiki blir lärandet en gemensam aktivitet 14


Parker och Chao listar fler olika användningsområden för wikin i utbildningssyfte. Wikin kan användas för att dokumentera en forskningsprocess. Den kan användas för gemensamt utvecklande av idéer. Den kan användas för kartläggning av ett specifikt ämne eller fenomen och som en gemensam kunskapsbank. Den är även användbar som medel för redovisning och främjar

kamratrespons då det finns möjlighet för de

åhörande eleverna att kommentera direkt i anslutning till det presenterade materialet. Det effektiviserar även grupparbetsprocesser då eleverna istället för att skicka olika versioner av samma dokument emellan sig kan arbeta fram och redigera ett gemensamt resultat på wikin. Forskaren Harriet L. Schwartz reflekterar i ”Facebook – the new Classroom Commons?” (2010) över hur lärare och elever ska förhålla sig till varandra på Facebook då det är ett forum där de privata och professionella rollerna blandas. För hur privat en person än försöker vara på sin egen användarprofil går det aldrig att kontrollera vilka sammanhang som andra medlemmar väljer att involvera profilen i. Dessutom ställs läraren inför dilemmat att ta del av elevernas privatliv i form av statusuppdateringar, bilder och dylikt med allt vad det kan innebära. Schwartz berättar att hon skapat en grupp för sina studenter på Facebook där viktig information och länkar publicerats, och där elever kan nätverka och ställa frågor till varandra. Att använda dessa forum fungerar så länge läraren sätter gränser för när och hur denne ska finnas tillgänglig. Hennes slutsats är att så länge det finns ett ömsesidigt respekterande kan Facebook kan blir en förlängning av klassrummet. Genom att mötas på nätet ökar även möjligheterna för möten ansikte mot ansikte, då en del av den distans som kan finnas i en lärare-elevrelation brutits ner. Lärarnas Riksförbunds har i rapporten Elever och lärare online – var går gränsen (2010) undersökt inställningen till elev- och lärarkontakter på sociala nätverk. De drar slutsatserna att sociala medier har kommit för att stanna och skapat nya mötesplatser för lärare och elever. I och med att gränserna mellan privat och arbetsliv riskerar att suddas ut ställs kravet på en ny gränsdragning från lärarnas sida, för att värna om både deras och elevernas integritet. Undersökningen som bygger på enkäter till lärare, elever och föräldrar visar att majoriteten anser att kontakt mellan lärare och elever på dessa forum i första hand ska handla om att stödja eleverna i deras kunskapsinhämting. Det som eleverna gör på nätet är först och främst föräldrarnas ansvar och inte lärarens. Lärarnas Riksförbund tar även upp vilka förutsättningar som dessa nya medier ställer på skolan och efterlyser en nationell IT-strategi som ska handla om hur lärare på bästa sätt kan 15


använda IKT för att höja elevernas kunskapsnivåer. För att detta ska vara möjligt krävs fler datorer till lärarna eftersom det är förutsättningen för att utvecklandet av arbetet med sociala medier i undervisningen ska fungera. Annan typ av forskning som haft betydelse för mitt arbete är Ola Erstads Digital kompetense i skolen: en innføring (2005). Där diskuteras varför det är viktigt att använda IKT i skolan, något som även motiverar användandet av sociala medier då dessa båda begrepp som bekant är nära besläktade. Han anser bland annat att lärande inte längre är något som är isolerat till skolan, utan med dagens obegränsade tillgång till information är lärande något som sker överallt. Därför är det av yttersta vikt att skolan lär eleverna hur de kan ta till sig denna information. Detta kan enligt Erstad ske bland annat genom att de får utveckla digital kompetens. Detta jämför han med att lära sig läsa och skriva, som ju inte är målet i sig utan basfärdigheter för att kunna till sig mer avancerad kunskap. För att kunna ta till sig den information som omgärdar dem krävs bland annat att eleverna behärskar informationssökning, att de kan kritiskt granska webbsidor samt kunna använda digitala hjälpmedel. Skolan måste se till att eleverna tillägnar sig dessa basfärdigheter så att de kan använda dem i sitt eget lärande. De lärandestrategier eleverna utvecklar i skolan är viktiga för hur de lär sig senare i livet. Att endast kunna memorera och återge fakta är inte särskilt eftersträvansvärt längre, istället kräver arbetslivet att individen behärskar exempelvis problemlösning, kritiskt tänkande och analysförmåga. Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna på EU kommissionens lista för livslångt lärande. (Skolverket 2007) Men kompetens är enligt Erstad inte enbart kunskap och färdigheter utan innefattar även de nödvändiga strategier och rutiner som krävs för att kunna använda just dessa kunskaper och färdigheter i på ett framgångsrikt sätt. Digital kompetens kan i skolsammanhang brytas ner i mindre bitar. Fackmässigt bruk, som innebär bland annat textbehandling, Excel och Power Point. Specialiserat bruk,

som

rör

speciella

program,

bildbehandling,

videoredigering

etc.

Kommunikationsorienterat bruk, som handlar om att kunna skriva e-post och chatta och på andra sätt utnyttja de sociala funktioner som finns tillgängliga samt underhållningsorienterat bruk, som innebär att kunna surfa, lyssna på musik, se på film etc. Förutom grundläggande datorkunskaper listar Erstad även nio grundkomponenter som ingår i den digital kompetens som skolan behöver ge eleverna. Han understryker dock att betydelsen av olika komponenter ändras över tid i takt med att samhället och 16


tekniken ändras. Eleven måste kunna ladda ner information från internet, de måste kunna söka och veta var den kan finna information samt kunna navigera i de sidor och i de digitala nätverk de finner. De måste även kunna klassificera information och värdera dess relevans, objektivitet och nytta samt kunna sammanställa detta till en produkt. Dessutom måste de kunna kommunicera genom att kunna uttrycka sig i olika typer av medier, använda den digitala tekniken till samarbete samt skapa och producera och sammanställa egna digitala produktioner. Digital kompetens i sig har alltså en dubbel funktion. Det är både en förutsättning för användandet men även målet med det då det är ett eget kunskapsområde som eleverna måste lära sig om. Det är dock viktigt att användandet av IKT inte enbart blir ett mål i sig själv utan likväl ett medel för långsiktigt pedagogiskt arbete. Lärarens uppgift blir att ge användandet av de nya medierna ett bestämt innehåll med utgångspunkt från sina ämneskunskaper. Erstad menar att många lärare drar sig för att använda IKT eftersom de inte känner att de behärskar tekniken trots att de är väl bekanta med det innehåll som de vill förmedla. Webb 2.0 har gjort att man behöver vara extra noga med källkritik när man navigerar på nätet och använder sig av dess material. Detta förändrar på många sätt läromiljön i skolan. I ”In Search of Credibility: Pupils' Information Practice in Learning Enviroments” (2009) tar Olof Sundin och Helena Francke upp begreppet informationskompetens och hur gymnasieelever resonerar kring informationssökning. Att använda IKT och olika former av sociala medier i undervisningen förändrar lärarens roll då klassrumssituationen förändras av den nya tekniken. Tidigare bestämde skolan vilka läroböcker som skulle köpas in och skolbiblioteket ansvarade för sina samlingar men i takt med att internet blivit en allt vanligare i klassrummen minskar även skolans kontroll över de läromiljöer som eleverna kommer i kontakt med. De har tillgång till en omätbar mängd information, ofta i ostrukturerad form, vilket medför ändrade informationsvanor och ökat krav på kunskaper om informationssökning och kritiskt granskning från elevens sida. Sidor som Wikipedia och bloggar, skapade av sina användare har ökat vilket gör det svårare att kontrollera den information som finns tillgänglig. Gränserna mellan producent och konsument suddas ut och Sundin och Francke liknar sidorna vid en virtuell plats för kunskapande snarare än en statisk kunskapsbank. Det är när dessa resurser/källor blir en del av skolans läromiljöer som skolans traditionella roll som ”kunskapsförmedlare” förändras då det inte längre är möjligt att till fullo kontrollera den kunskap som förmedlas inom dess väggar. 17


I sin forskning redovisar de hur gymnasieungdomar resonerar kring och tar till sig den information de finner på Wikipedia och bloggar, hur de uppskattade dess trovärdighet som kunskapskälla. Eleverna använde alla Google för att söka efter information och då Wikipedia ofta kom upp som första sökalternativ var det ofta där de började. Dock var de flesta eleverna medvetna om att i skolan var Wikipedia inte accepterad som källa i skolarbeten och lärarens inställning till sidan påverkade elevernas. Eleverna uttryckte ingen direkt förståelse för hur dessa medier var uppbyggda. Det förekom inte diskussioner kring den historik-del där alla ändringar registrerats eller det diskussionsforum som finns kopplat till varje sida på Wikipedia, verktyg som kan användas för att bedöma informationens trovärdighet. Det måste de lära sig.

18


3. Metod

3.1 Kvalitativ metod Innan en undersökning startar måste forskaren ställa ett antal frågor. Vad är det som ska undersökas? Varför behöver detta fenomen undersökas? Forskaren måste också fundera över vilket tillvägagångssätt som är lämpligast att nyttja för att erhålla den information som erfordras. Det är dessa frågor som avgör vilken metod som väljs och ofta, åtminstone i samhällsvetenskaplig forskning, är valet mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Det som skiljer dessa båda forskningsmetoder åt är att det första alternativet främst har som syfte att beskriva ett fenomens utspridning medan de andra snarare försöker beskriva ett fenomen så grundligt som möjligt (Kjaer Jensen 1995). När forskaren är intresserad av att få kunskap om människors ”åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter utgör intervjuer med största sannolikhet en lämpligare metod” (Denscombe 2009:232). Då jag är intresserad av att undersöka och beskriva ett fenomen, nämligen gymnasielärare och gymnasieelevers tankar kring och erfarenheter av arbete med sociala medier som pedagogiskt verktyg i skolan valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer och gruppintervjuer för att få fram den informationen. Jag tror nämligen att genom att samtala med intervjupersonerna är det möjligt att få fram de kvalitéer som Donscome beskriver eftersom det är de aktuella personernas tankar och åsikter jag är intresserad av att undersöka.

3.2 Kvalitativ intervju ”En intervju är ett samtal som har en struktur och ett syfte” skriver Kavle i Den kvalitativa forskningsintervjun (1997:13). Syftet med en kvalitativ forskningsintervju är att man får en inblick i den intervjuades livsvärld och får information om hans eller hennes perspektiv på det problem eller fenomen man ämnar undersöka. Genom intervjuer försöker forskaren få fram otolkade beskrivningar av specifika situationer och 19


handlingsförlopp inte allmänna tankar och åsikter. Ofta är forskningsintervjun halvstrukturerad i den bemärkelsen att den följer en intervjuguide och rör sig kring några av forskaren förutbestämda teman (Kvale 1997). Dock är intervjuaren i detta fall flexibel när det gäller frågornas ordningsföljd och formulering. Frågorna är öppna och den som intervjuas ges möjlighet att utveckla sina idéer och tala mer fritt än vid en helt strukturerad intervju där det endast finns bestämda svarsalternativ (Denscombe 2009:234-235). Innan den första intervjun påbörjas ska stora delar av intervjuprojektet ha ägt rum. Först och främst måste intervjuaren ha införskaffat sig kunskap och förförståelse i ämnet för att kunna göra de metodologiska överväganden som kommer att ställas under intervjusituationen, exempelvis att ställa följdfrågor, be den intervjuade att utveckla vissa tankar och begrepp samt vara uppmärksam på nyanser och tonlägen i den intervjuades svar (Kvale 1997). Det var på detta sätt som även jag gick till väga när jag genomförde mina intervjuer. Efter att ha läst på om ämnet sammanställde jag en intervjuguide baserad på den förkunskap jag införskaffat mig. Den följde jag, men jag ställde också följdfrågor till den intervjuade och bad denna att utveckla de resonemang jag fann intressanta för min studie. Det finns olika faktorer som forskaren behöver ta hänsyn till när en intervju genomförs. Ett exempel är val av intervjuplats. Den ska gärna vara en plats där den intervjuade känner sig bekväm och där det finns möjlighet till lugn och ro (Denscombe 2009:252). Även detta var något jag tog i bektning när jag genomförde intervjuerna som alla ägde rum i ett av lärarrummen på skolan eller i ett ledigt grupprum.

3.3 Gruppintervjuer En negativ sida med enskilda intervjuer är enligt Denscombe att de begränsar antalet personliga synpunkter och åsikter. Genom att intervjua flera personer vid samma tillfälle får forskaren tillgång till fler svar och den kan även täcka ett bredare urvalsspektrum. För att undvika att gruppintervjuerna blir individuella utfrågningar i grupp kan forskaren försöka att interagera med deltagarna som grupp och inte som enskilda individer, vilket kan ge en ny dimension till resultatet. ”Det kan få deltagarna att svara som del av en grupp snarare än som individer”. (2009:236). Eftersom jag ville veta hur elever som grupp har för tankar kring sociala medier fungerade valet av metod 20


mycket bra i detta sammanhang. Anledningen till att jag inte gjorde gruppintervjuer med lärarna var att i det fallet var jag mer intresserad av de enskilda lärarna som individer som anvarar för undervisningen för en grupp elever. Till skillnad från intervjuer med endast en respondent så erbjuder gruppdiskussioner en möjlighet för deltagarna att spinna vidare och utveckla andras tankar och ger dem en möjlighet att reagera på något en annan person säger. Något som denne kanske inte skulle tänkt på annars. Det är alltså en möjlighet för forskaren att få tillgång till flera olika tankar och åsikter. Forskaren får även en bild av hur människor kollektivt uppfattar olika fenomen. Här går det att dra paralleller till den sociologiska uppfattningen symbolisk interaktionism som i korta drag menar att mening skapas i interaktion med andra (Bryman 2004). I detta fall hände det ofta att eleverna spontant diskuterade mina frågor med varandra och kom fram till saker som en följd av den diskussionen, aspekter som jag tror jag hade gått miste om ifall jag enbart intervjuat eleverna en och en.

3.4 Min roll som forskare Som forskare inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning måste man ställa sig till de forskningsetiska principer som forskningsrådet sammanställt. Det rör framförallt kontakten med undersökningsdeltagarna och deras rättigheter. Vetenskapsrådet (2010) nämner fyra huvudkrav. Informationskravet som försäkrar att deltagarna är väl informerade om undersökningens syfte och genomförande samt vad forskningen är tänkt att publiceras. Samtyckeskravet som handlar om att deltagarna måste ha lämnat sitt samtycke till sin medverkan. För personer som ej är myndiga särskild försiktighet iakttagas och förmyndaren ges detta ansvaret. Deltagarna ska även ha rätt att dra sig ut projektet när de vill. De ska även upplysas om att de kommer att ges största möjliga konfidentialitet och att varken deras namn, eller i det här fallet, namnet på den aktuella skolan, kommer att avslöjas. Det sista kravet som vetenskapsrådet ställer rör användningen av det insamlade empiriska materialet och att detta endast får användas för forskningsändamålet. Jag anser att jag har hållit mig inom ramen för dessa etiska principer när jag genomfört min undersökning. Alla respondenter informerades om undersökningens syfte och att deras svar var anonyma. Jag hade rektorns tillåtelse att genomföra 21


elevintervjuerna och alla mina elevrespondenter var myndiga och behövde därmed ingen tillåtelse från målsman.

3.5 Urval och Avgränsningar Jag valde att endast förlägga intervjuerna till en skola nämligen den gymnasieskola där jag för tillfället gör min verksamhetsförlagda tid. Detta både på grund av mina kontakter på skolan men även på grund av att skolan nyligen gått med i ett en-till-en projekt där varje lärare och elev fått tillgång till en egen bärbar dator. Detta antog jag skulle medfölja att fler lärare, om inte redan anammat nya undervisningssätt så åtminstone börjat fundera över möjligheten att i större utsträckning använda datorer i undervisningen, och som en naturlig fortsättning även vissa sociala medier. Det är även en fördel att använda sig av elever på skolan som efter lite mer än en termin in i projektet förmodligen kommit i kontakt med en hel del IKT-influerad undervisning och förhoppningsvis även fått erfara att använda sociala medier i undervisningen. När det gäller urval i mindre intervjuundersökningar kan valet av respondenter styras av andra faktorer än slumpmässiga val. ”De människor som ingår i urvalet har en tendens att medvetet väljas därför att de har något speciellt att bidra med, har en unik inblick eller en särskild position” (Denscombe 2009:251). Mina respondenter valdes främst på grund av att de arbetade på den aktuella skolan, hade viss erfarenhet av IKTinfluerad undervisning och var villiga att ställa upp på en intervju. Jag tog inte hänsyn till kön eller ålder utan jag såg det som viktigare att lärare med flera olika ämnen fanns representerade för att få en så bred bild av sociala mediers användningsområde som möjligt. Lärare 6 valdes specifikt eftersom hon även arbetar med att utbilda lärare på skolan i IKT och därför är mycket väl insatt i ämnet och själv använder sociala medier i sin egen undervisning. Eftersom jag spenderat en del tid på skolan i samband med min praktik var jag bekant för alla lärare sen tidigare. Detta tror jag i detta fall inte var något negativt eftersom det gjorde intervjusituationen avslappnad, både för mig och för dem. Negativa aspekter med mina val av intervjupersoner skulle kunna vara att den bild de förmedlar påverkas av en vilja att hjälpa mig i mitt arbete och eventuellt att visa sig själva i god dager då de vet om att arbetet även kommer att läsas av deras kollegor. En annan negativ aspekt med det faktum att jag är bekant med en del lärare sen tidigare är att 22


vissa saker omedvetet kan tas för givet. Här följer en mycket kortfattad beskrivning av mina lärarrespondenter.  Lärare 1 är en kvinna som undervisar i samhällsvetenskap och historia.  Lärare 2 är en man som undervisar i filosofi, religion, matematik och överlevnadskunskap.  Lärare 3 är en kvinna som undervisar i svenska och historia.  Lärare 4 är en kvinna som undervisar i geografi och historia.  Lärare 5 är en kvinna som undervisar i engelska och svenska.  Lärare 6 är en kvinna som undervisar i engelska och svenska samt arbetar 20% som IKT-utvecklare på skolan. Eleverna som intervjuades tillhörde två olika klasser i trean. Egentligen hade jag tänkt intervjua elever från tvåan också eftersom de läser olika kurser och därmed hade olika erfarenhet. Tyvärr blev tiden knapp och det fanns inte möjlighet att vänta på målsmans tillåtelse då de alla är under arton så jag fick begränsa mina elevintervjuer till myndiga elever i årskurs tre. Även i detta fall var jag bekant för en av klasserna sedan tidigare. Detta tror jag dock var till fördel för mig eftersom eleverna som kände igen mig var mer avslappnade och talade mer än den klass för vilken jag var okänd. Eleverna kontaktade jag genom att med tillåtelse från den undervisande läraren presentera mig och mitt forskningsprojekt vid en lektions början och fråga om det fanns några elever över arton år som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Jag informerade dem om att det var en anonym undersökning och att varken deras eller skolans namn skulle nämnas i uppsatsen. Intresset var tyvärr inte så stort men jag lyckades få ihop sex personer från varje klass som jag intervjuade i fyra grupper på tvåfyra personer.

3.6 Tillvägagångssätt Jag började min urvalsprocess genom att kontakta min handledare på skolan för att fråga om hon kunde ge mig några namn på lärare som var intresserade av IKT och sociala medier som hon trodde skulle vara intresserade av att ställa upp på en intervju. Av henne fick jag en lista på ett antal lärare som jag kontaktade via e-mejl. Jag presenterade mig själv, beskrev syftet med undersökningen och frågade om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. 23


Jag förberedde mig inför genomförandet av intervjuerna genom att läsa tidigare forskning samt mer populärvetenskapliga artiklar kring sociala medier. Jag använde mig också av de kunskaper jag själv besitter inom ämnet samt mina erfarenheter från min verksamhetsförlagda tid där jag observerat hur användandet av sociala medier faktiskt kan te sig i uttryck i undervisningen. Detta låg sedan till grund för mina intervjuer. Jag sammanställde två intervjuguider (Bilaga 1 och 2), en för lärare och en för elever. I intervjusituationen anpassade jag mig emellertid till det som sades genom att ställa följdfrågor beroende på vilket ämne respondenten kom in på. Särskilt när jag intervjuade eleverna lät jag ofta intervjuguiden vara och spann vidare på och ställde följdfrågor kring de ämnen som kom upp i gruppdiskussionerna. Intervjuerna med lärarna ägde alla rum på skolan i lärarnas gemensamma fikarum vid en tidpunkt då vi kunde samtala i lugn och ro utan att bli störda. Intervjuerna med eleverna ägde också rum på skolan i ett grupprum i anslutning till deras korridor. Intervjuerna tog mellan 10-35 minuter beroende på hur mycket respondenten eller respondenterna hade att säga. Alla intervjuer spelades in på band, diktafon eller med min mobiltelefon och transkriberades sedan för att möjligheten att missa något viktigt citat skulle vara så liten som möjligt. De utskrivna intervjuerna användes sedan när jag analyserade och sammanställde mitt resultat och min analys. Jag upplevde att det var ett lyckat val att intervjua eleverna i grupp istället för enskilt då de ofta spann vidare på varandras tankegångar eller diskuterade upplevelser och tankar dem emellan. Att de gick i samma klass och var bekväma i varandras sällskap tror jag gjorde att intervjusituationen inte kändes skrämmande för eleverna, utan de vågade alla uttrycka sina åsikter och säga vad de tyckte. Dessutom tror jag det spelade in i sammanhanget att en del av eleverna träffat mig tidigare. I den grupp där jag var okänd för eleverna uppkom få diskussioner och eleverna talade tystare och gav ett mer tillbakadraget intryck, trots att de förmodligen kände varandra väl sedan tidigare.

24


4. Resultat

Detta är resultatet av mina intervjuer. Det går förmodligen inte att dra några generella slutsatser utifrån materialet då det är en relativt liten grupp lärare och elever som intervjuats. Dock hoppas jag att resultatet ändå ska ge en viss fingervisning om hur gymnasielärares och gymnasieelevens syn på olika aspekter rörande sociala medier i skolan kan se ut i en en-till-en skola där IKT-arbete är utbrett. Jag har valt att organisera mitt material i fem teman utifrån de intervjufrågor och som även sammanfaller med mina forskningsfrågor. Detta för att få en tydligare struktur på mitt material samt underlätta för läsandet av analysen som kommer direkt efter resultatet i varje kapitel. Jag är medveten om att jag genom att göra på detta sätt tolkat mitt insamlade material och att möjligheten finns att jag missat vissa som hade framkommit om jag låtit materialet endast tala för sig själv.

4.1 Lärare och elevers användning av sociala medier Det första tema behandlar respondenternas kännedom om sociala medier som fenomen. Hur de definierar begreppet samt vilka de själva använder sig av. Lärare 5 definierar sociala medier som verktyg där ”folk interagerar kring någonting, att man delar nyheter eller att man delar musik eller att man delar filmer” (Lärarintervju 5).

Att det handlar om någon form av interaktivitet och socialt deltagande framhåller alla lärare utom en som främst ser sociala medier som något som är kopplat till datorer. Lärare 6 betonar att hon anser att sociala medier handlar om samarbete. De sociala medier som lärarna känner till och använder är Facebook, Twitter, bloggar, Skype, Spotify, Youtube, Digg och Google Docs, Google Pages och Wikipedia. Eleverna däremot har inte en lika tydlig bild av begreppet. När jag ber dem definiera vad sociala medier är så är det två stycken som först tänker på traditionella medier ”Kanske tv och sånt. Tidningar”, ”Ja, radio” (Elevintervju 2)

När eleverna väl kommit underfund med vad sociala medier är associerar till ungefär 25


samma tjänster som lärarna men utelämnar Spotify, Digg, Google Docs och Google Pages. Alla intervjuade, både lärare och elever, berättar att de använder sociala medier på sin fritid även om lärare 1 och 2 snarare ser sig själva som passiva användare. De medger dock att de har kunskap om dem, men har av tidsbrist eller av integritetsskäl valt att inte själva gå med. Några av de lärare som säger sig använda Facebook berättar spontant att de inte har elever som vänner på Facebook; det är endast gamla elever som de accepterar vänförfrågningar ifrån. Lärare 3 berättar att hon har två separata Facebook-konton, en som lärare och en som privatperson eftersom hon vill kunna skriva vad som helst på sin privata sida utan att behöva fundera över om det är lämpligt ur lärarsynpunkt. Trots att flera elever och lärare säger att de läser bloggar regelbundet är det ingen mer än lärare 6 som bloggar själv. En elev talar om att hon brukade göra det tidigare och en av lärarna har bloggat sporadiskt genom en förening som hon är medlem i på fritiden. Den flitigaste användaren av sociala medier är lärare nr 6 som använder: ”Facebook, Twitter och Skype […] och bloggar och Google Pages och Wiki Spaces. Och Spotify är också socialt. Wikipedia är ju också en form av socialt media” (Lärarintervju 6)

4. 1. 1. Analys Det är uppenbart att alla lärare är bekanta med begreppet sociala medier, även om en lärare snarare ser det som datorer. Under intervjuerna var det ibland otydligt om lärarna talade specifikt om sociala medier eller om det främst handlade om IKT i allmänhet. Detta ser jag som ett tecken på att sociala medier och IKT är begrepp som glider in i varandra. Både lärare och elever definierade sociala medier först och främst som sociala nätverk och nämnde tjänster som Facebook eller MSN. I andra hand nämnde de bloggar och liknande verktyg och endast en lärare och en elev nämnde Wikipedia. Detta tolkar jag som att uppfattningen om att sociala medier främst handlar om sociala nätverk är vanlig även i detta sammanhang. Utifrån de svar jag fick verkar det som om lärarna använder fler olika former av sociala medier än vad eleverna gör. Huruvida lärarna spenderar mer tid med sociala medier går ej att utläsa från endast intervjuerna. Precis som Schwartz (2010) skriver måste den lärare som finns tillgänglig på Facebook även fråga sig hur de ska förhålla sig till de elever som också är medlemmar 26


där och som kommer med vänförfrågningar. De lärare som använder Facebook har alla en bestämd uppfattning om var gränsen mellan privat- och yrkesliv går, och väljer att endast bli vän med de elever som lämnat skolan. En av lärarna löste dilemmat genom att ha två profiler, en som lärare och en som privatperson. Dock såg lärarna potentialen att använda Facebook som kommunikationskanal då det är ett forum där de flesta elever finns samlade och kunde lösa dilemmat genom att skapa stängda grupper där lärare och elev kan mötas, utan att behöva dela med sig av sina privatliv för varandra. Det kan även kännas lättare för elever att kontakta lärare över dessa verktyg eftersom det är arenor där de känner sig hemma, så precis som Schwartz skriver är det möjligt att relationen stärks genom bådas närvaro på sociala nätverk. I Lärarnas Riksförbunds rapport Elever och lärare online – var går gränsen (2010) har lärare, föräldrar och elever frågats huruvida de anser att lärare ska finnas närvarande på communitys och chattprogram och det framkom att lärare är betydligt mer negativt inställda än elever och föräldrar. De två senare tycker att sociala medier ska användas i utbildningssyfte då det handlar om att hjälpa eleven i skolarbetet. Lärarna på den här skolan verkar dock inte dela den åsikt som framkommer i undersökningen utan visar att det är möjligt för lärare och elever att mötas på sociala medier utan att behöva dela med sig av sitt privatliv. Genom att göra som lärarna på den här skolan har gjort och justerat inställningarna, behöver ingen av parterna dela några andra uppgifter än de som publiceras inom den gemensamma gruppen.

4. 2 Hur sociala medier används i undervisningen Mitt andra tema behandlar det lärarna berättar om hur de använder sociala medier i undervisningen. I detta avsnitt är det främst lärarnas röster som hörs då det är de som i större utsträckning väljer och bestämmer undervisningens innehåll. Även om eleverna också använder sociala medier framkom detta inte av mitt resultat lika tydligt som i lärarnas fall och därför lyser de lite med sin frånvaro. Lärare 4 berättar att hon använder datorer i stor utsträckning men att hon ännu inte har använt några sociala medier. Det har inte heller lärare 2 gjort, men han har planer på att använda sig av wikis. Lärare 3 undervisar främst elever från IVprogrammet som inte har egna datorer eftersom de bara går på skolan under en begränsad tid, och inte tre år som de andra programmen. På grund av de rådande 27


omständigheterna säger hon sig inte använda några sociala medier för tillfället. ”Lite av att använda det innebär att det måste finnas det rätt faktiska nämligen datorer och tillgång till det för att det ska fungera bra. Jag vill aldrig utgå ifrån att de har tillgång till det hemma”. (Lärarintervju 3)

Lärare 5 och 6 säger att de har använt sig av bloggar i flera olika moment i sin undervisning. Bland annat när en klass läste romaner. Eleverna fick då diskutera olika frågor från romanen på bloggen och tanken bakom valet av redovisningsmetod var att eleverna skulle läsa och kommentera varandras inlägg och på så sätt ta del av varandras reflektioner. Samma lärare använde även bloggar som redovisningsmetod i svenska c där bloggen skulle användas i argumenterande syfte. Lärare 6 använde bloggen i ett moment där eleverna övade sig i processkrivning. De elever som berättar att de använt bloggar i skrivundervisningen tyckte att det var positivt även om en av eleverna uttryckte att: ”Det var många som tyckte det var skitfjantigt och tråkigt att blogga” (Elevintervju 4).

Det som främst gjorde att de tyckte bloggandet tillförde något i processkrivningen var att det var mycket enklare att utföra redigeringsarbetet då det gjordes på datorn. ”Om man jämför det med att skriva för hand så tycker jag det var mycket bättre för att allting som har med datorer är mycket enklare, man kan skriva om texten där och då.” (Elevintervju 3).

Lärare 1, 5 och 6 berättar att de, som komplement till skolans interna lärplattform Pednet, använder bloggar och en grupp på Facebook för att informera elever om läxor, uppgifter och annan viktig information. På sidan finns all information som eleven kan tänkas behöva tillgänglig; kursupplägg, betygskriterier samt för ämnet användbara länkar. På klassbloggen, som ibland delas av flera lärare så att all information en klass behöver ska finnas tillgänglig på samma ställe, lägger läraren efterhand ut en kort sammanfattning av den gångna lektionen samt de uppgifter klassen arbetat med. Om en elev av en eller annan anledning missat lektionen kan denne då gå in på bloggen och göra de uppgifterna i efterhand. Viktiga papper som delas ut på lektionerna läggs även upp i digital form på bloggen så att eleven alltid har tillgång till dem. Lärare 1 beskriver hur hon i samhällskunskapen lät sina elever ta reda på hur de olika politiska partierna använde sociala medierna i sin marknadsföring inför valet, något som sedan skulle redovisas för den övriga klassen. Även om läraren inte upplevde att eleverna fångades av uppgiften nämner en av eleverna som deltog i momentet att: ”Det var kul, det var lite annorlunda ett annat sätt att jobba på. Man fick se att dom också använde sig av Facebook eller ja, sidor över huvud taget.” (Elevintervju 4)

28


Lärare 4 och 5 berättar att de ofta använder filmer utlagda på Youtube. Lärare 5 tycker att det är väldigt användbart eftersom man exempelvis kan hitta mycket pedagogiskt upplagt material som förklarar olika fenomen på ett annat sätt än hon kan göra enbart genom att stå framme vid tavlan och berätta. Eleverna berättar också om hur de har fått analysera Wikipediasidor i syfte att lära sig källkritik. Lärare 6 är den enda lärare som hittills utnyttjat sociala mediernas samarbetsinriktade funktioner. Hon använde sig av wikis i ett moment i engelskan, där eleverna fick samarbeta kring skrivandet av en berättelse. ”De hade en stafettskrivning på engelska. I Wikispaces. Och just det här att elever kunde samverka i grupp kring att producera en text, det har jag aldrig kunnat göra förr, för man kan inte veta vem som har gjort vad. Eller, man har kunnat göra det men man har inte kunnat använda det som underlag för betygssättning. Det pågick i fyra veckor tror jag. Varje grupp på fyra personer fick ett tema över de sju dödssynderna och så skulle de tillsammans, i fyra omgångar, skriva en berättelse på det temat, och innan de skrev sin del, så att säg, så diskuterade gruppen i forumet hur kan man inleda? Vad kan det handla om? Så att den personen som skulle skriva fick idéer, fick hjälp. Till skrivandet. Och sen när den första i gruppen skrivit sin del fick de andra i gruppen gå in och redigera och hjälpa till” (Lärarintervju 6).

Detta projekt blev mycket lyckat. Hon berättar att wikins funktioner gjorde att hon fick upp ögonen för enskilda elevers färdigheter på ett helt annat sätt eftersom det blev så tydligt vem som hade gjort vad. Samma lärare planerar även att använda sig av Google Docs när eleverna i en klass skriver projektarbete under det kommande läsåret. På så sett kan de tillsammans skapa en text, och det blir lättare för läraren att se vem som har bidragit med vad och på så sätt sätta rättvisa betyg. När lärarna fick frågan hur eleverna har reagerat på dessa nya arbetssätt vittnar många att de inte upplevt att intresset varit särskilt stort. ”De har nog inte varit lika euforiska sådär när jag introducerat saker som jag trodde att de skulle vara” (Lärarintervju 6)

Lärare 3 har sin tolkning till orsaken. ”Eleverna, upplever jag har en väldigt tydlig bild av vad skolan är och dom vill inte ha det. Många vill därifrån, dom vill göra nya grejer men när det väl görs nya grejer så blir de otrygga eftersom dom inte har stött på det innan och då lir som osäkra just i vad förväntas egentligen” (Lärarintervju 3)

När jag frågade de elever som använt olika former av sociala medier vad de tyckte fick jag ändå överlag positiv respons. De tyckte det var roligt att göra något nytt och få variation i skolarbetet.

29


4.2.1. Analys De lärare som i större utsträckning använder sociala medier på sin fritid är också de som ofta använder dem i sin undervisning. De lärare som inte ännu använder sociala medier i undervisningen känner ändå till dem och kan se fördelarna. Det är främst tidsaspekten som hindrar dem eftersom det är nya program att lära sig som de upplever tar mycket tid i anspråk. Gemensamt för de lärare som använder flera sociala medier i sin undervisning är att de har ett genuint intresse och på ett konkret sätt kan se vad det nya verktyget faktiskt kan tillföra. Flera olika typer av sociala medier finns representerade bland lärarnas arbetssätt, bloggar, wikis, Facebook, Twitter, Wikipedia och Google Docs. Det mest populära verktyget i utbildningssynpunkt på skolan verkar vara bloggen, och det är också den som ofta tas upp i litteratur skriven om sociala medier i undervisningen. Förmodligen på grund av att det är ett enkelt och smidigt verktyg att använda och går att tillämpa i de flesta ämnen. Genom att introducera eleverna för nya typer av medier ges de också kunskap om hur dessa fungerar, vilket är gynnsamt då de inte själva använder dem i särskilt stor utsträckning privat. Åkerlund (2008) betonade hur viktigt det var att eleverna lär sig läsa de nya typer av texter som används som kommunikationsmedel i dagens samhälle. Eleverna på skolan får inte bara använda sociala medier till att skapa egna texter och produkter, de får även chansen att använda den information de finner i dessa medier på ett konkret sätt. Till exempel vid genomgång av hur Wikipedia fungerar eller i momentet där eleverna fick använda information från Facebook och Twitter i samhällskunskapen. I det senare fallet bekräftade eleverna att de inte bara lärde sig om vad de olika partierna stod för på ett nytt sätt, de fick även upp ögonen för att sociala medier faktiskt används för annat än bara nöjen. På så vis lär sig eleverna även om hur de fungerar och används genom att genomföra liknande övningar. De kommer till insikt om att den politiska debatten inte bara försiggår på tidningarnas ledarsidor utan även på Facebook, på Twitter och på bloggar Det är intressant att begrunda varför elever som dagligen konsumerar sociala medier ofta är negativt inställda när de introduceras i undervisningen. Det ligger säkert något i det lärare 3 säger att det kan upplevas mödosamt att sätta sig in i nya arbetsformer, särskilt då eleverna inte riktigt vet vad som förväntas av dem. Detta är troligtvis något som inte går att undvika oavsett vilket arbetssätt som introduceras. IKT i 30


skolan ska inte vara ett mål i sig utan vara ett medel för långsiktigt pedagogiskt arbete skriver Erstad (2005) och därför är det viktigt att lärarna använder redskapen konsekvent och i situationer där de faktiskt tillför något, som i exemplet med stafettskrivningen. I det fallet lär sig eleverna både hur verktyget, i det här fallet wikin, fungerar samt hur det kan hjälpa dem att nå målen. Kan eleverna se fördelarna med att arbete med en wiki, kan de även använda sig av detta när de gör grupparbeten i andra ämnen, eller om de ska arbeta i ett projekt tillsammans med andra senare i livet. Det kan också bero på att eleverna först och främst ser dessa medier som en källa till nöje och inte kan se deras relevans i en skolsituation.

4.3. Vad sociala medier kan tillföra i det pedagogiska arbetet I detta avsnitt behandlar jag vad lärare och elever på skolan anser att sociala medier kan tillföra undervisningen i jämförelse med mer ”traditionella” arbetssätt. Flera lärare vittnar om att användandet av sociala medier kan underlätta i lärarnas administrativa uppgifter, något som i dagsläget tar mycket av den undervisningsfria tiden i anspråk. Att ha en klassblogg kan enligt lärare 1 ”[…] tillföra en kontinuitet. Om du inte är där, av någon anledning, då kan du kanske gå in på bloggen och kolla så har läraren skrivit några rader om vad man gjort på lektionen och dokument som delades ut i pappersformat finns i elektroniskt format att hämta ner” (Lärarintervju 1).

Klassbloggen var något som uppskattades oerhört av de berörda eleverna. ”Det underlättar jättemycket. Eftersom i princip alla använder datorerna dagligen så det är ju inte direkt... det tar ju några sekunder bara att gå in där och kolla om man har missat någonting” (elevintervju 3).

Eleverna medger att de ofta glömmer att logga in på Pednet och att informationen blir mer lättillgängligt på en blogg eftersom den nyaste informationen automatiskt hamnar överst på sidan. De tycker även att den hjälper dem att inte komma efter med skolarbetet. Skulle de missa någon lektion ligger alla uppgifter ändå ute på bloggen. En annan positiv effekt av klassbloggarna som eleverna vittnar om är att de slipper söka upp läraren lika ofta med frågor, och när informationen finns nedskriven är risken betydligt mindre att den feltolkas. Mer

än

en

lärare

nämnde 31

att

sociala

medier

erbjuder

nya


redovisningsmöjligheter som kan underlätta för de elever som inte känner sig bekväma med de mer traditionella sätten. ”De kan komma mer till tals. Det är mer deras arena, istället för att stå inför klassen och prata så kan det vara mycket enklare att kanske interaktivt chatta på ett forum eller på en blogg eller så. Så att många elever som kanske inte kommer till tals normalt kan komma fram lättare” (Lärarintevju 2).

Eleverna tycker framför allt det är bra med variation och att få göra saker som bryter mönstret, och de tror att det kan leda till att folk blir mer intresserade. En elev som bloggat som ett moment i undervisningen sa att hon ansträngde sig mer för att formulera sig korrekt när hon visste att andra än bara läraren skulle läste texterna. Flera elever uppskattade också att få kommentarer på de inlägg de skrivit. De tyckte dessutom att det var roligt att snabbt och smidigt kunna läsa varandras alster. ”Jag tycker det var mer motiverande efteråt eftersom man fick respons från mer än en person för annars när du skriver arbeten för läraren så är det bara hon som läser det och hon ger respons så då blir det liksom inget, vad ska man säga, inget skiftande”. ”Alltså om man får en bra respons från tio personer så känner man ju sig lite bättre än om man får från en” (Elevintervju 3).

Användandet av wikis och Google Documents gör det enligt lärare 6 möjligt för lärare att tydligare se elevernas individuella prestationer och på så vis göra en mer rättvis betygssättning. Lärare 2, som undervisar i bland annat filosofi och religion där diskussioner ofta förekommer, ser möjligheterna att låta eleverna diskutera frågor i diskussionsforum på nätet istället för enbart muntligt på lektionerna. Detta tror han kan underlätta för de elever som inte vill eller vågar prata inför klassen. ”Att man kan lägga ut en fråga, en större fråga som kan diskuteras och då kan man sortera på elever och se att han har gjort tre kommentarer och han har gjort 22 och den här har gjort tio och då kan man läsa dem och se djupet i funderingarna ” (Lärarintervju 2)

Eleverna hade ännu inte börjat använda Google Docs men var väldigt positiva till det faktum att det blir tydligt vem som har gjort vad. Särskilt ur betygssynpunkt, då det inte längre blir möjligt att åka snålskjuts på någon annan. ”Det blir mer bedömt per individ om man säger så, speciellt när man ska skriva slutrapporten. Då får man ju stå för vad man gjort. Har man gjort mindre än de andra ja då får man ju stå för det” (Elevintervju 3).

Arbetet med den gemensamma produkten tror de också kommer gå betydligt smidigare då de inte behöver mejla olika versioner mellan varandra utan de kan sitta och redigera i samma dokument samtidigt. Dessutom finns alltid dokumenten tillgängliga på ett ställe, 32


utan att riskera att försvinna om datorn skulle krascha eller gå sönder. Lärare 6 är övertygad om att sociala medier på sikt kan komma att ändra skolans struktur. Från att ha varit en ganska sluten värld gör sociala medier det möjligt för allmänheten att få en ny inblick som de inte haft tidigare. Men det gör även att omvärlden kommer närmare eleverna. ”Sociala medier bryter ner väggar. Dels kan lärare och elever i klassrummet blicka ut på ett annat sätt, man kan skriva för riktiga mottagare och inte enbart för läraren, som kan uppfattas som krystat och påhittat. Det blir även en transparens, en insyn i klassrummet som inte funnits där innan. Både från skolledares håll men även lärare och elever på andra skolor kan se hur man jobbar på andra ställen vilket kan inspirera dem. Föräldrar kan få reda på vad de gör i skolan, även intresserade politiker och allmänheten. Detta kan i sin tur leda till att likvärdigheten blir större eftersom man inte bara samverkar med sig själv utan även med andra.” (Lärarintervju 6)

Hon poängterar att sociala medier gör det möjligt att samarbete över klassgränser, skolgränser och till och med landsgränser. De gör det lättare att komma i kontakt med lokala aktörer och allt detta tror läraren bidrar till att ge eleverna en större helhetsbild av de olika fenomen som studeras. Flera lärare nämner att det är viktigt att eleverna lär sig hantera datorer och att kunna använda dessa som det arbetsredskap de är. Att använda sociala medier kan vara ett sätt att öka deras digitala kompetens. ”Vi har en uppgift att förbereda eleverna för vuxenvärlden, och för livet efter skolan och jag ser lite på webben, och till stor del de sociala medierna, lite som en ny kontinent. Och vi befinner och alla på den eftersom vi bor i västvärlden där alla har tillgång till den. Kan man inte språket, känner man inte till sederna, vet man inte vilka möjligheter som finns, hur man ska hantera dem eller vilka faror som finns så begränsar vi våra elever, då har de inte samma möjligheter, eller lika stora möjligheter som de borde ha när de lämnar oss.” (lärarintervju 6)

4.3.1. Analys Ska man introducera ett nytt arbetssätt måste det enligt Åkerlund (2008) finnas fördelar med det. (s.20) En av fördelarna i lärarnas fall är att klassbloggar underlättar det administrativa arbetet. Läraren kan använda den undervisningsfria tiden mer effektivt, och eleverna slipper komma efter i skolan om de missat en lektion. Det kan dock vara viktigt att understryka att en klassblogg inte ska ersätta mötet mellan lärare och elev, utan vara ett sätt att underlätta det gemensamma arbetet. Att läraren har en grupp på Facebook gör att information som eleven behöver alltid finns tillgänglig, var de än befinner sig. Det blir även ett forum där elever kan 33


fråga och hjälpa varandra om det är något de är osäkra på. Det kan alltså främja samarbete och gemenskap. Detta förutsätter givetvis att läraren kontrollerat så att alla elever faktiskt är medlemmar. På den aktuella skolan har eleverna egna datorer och kan därför lätt komma åt klassbloggen när som helst, men egna datorer tror jag inte är en förutsättning för att arbete med klassbloggar ska fungera. Det viktiga verkar vara att få eleverna att se fördelarna med detta arbetssätt samt att arbeta kontinuerligt. Några av de fördelar med att använda publicerande arbetssätt som Åkerlund tar upp bekräftas av lärare och elever. Bland annat att eleverna får en tydlig publik att skriva för och att detta kan göra deras engagemang större. Även om en del elever var negativt inställda till bloggandet verkar de ha insett fördelarna i efterhand, när de insåg att det faktiskt var många som läste det de skrivit och tyckte att de gjort ett bra arbete. Förutom att de ger dem ökat självförtroende blir de på ett konkret sätt medvetna om att det som skrivs i bloggar faktiskt når ut och kan påverkar andra. Richardson (2007) behandlar den demokratiska aspekten med att använda sociala medier i undervisningen eftersom det ger eleverna chansen att visa sina kunskaper på fler sätt. Särskilt positivt kan det vara för de elever som är blyga eller på andra sätt har svårt att hävda sig och bli sedda i klassrummet. Detta var något flera lärare var inne på. Jag tror det är viktigt att det finns ett samband mellan elevernas värld och den värld eleverna möter i skolan. Som lärare 3 nämner är det många elever som inte trivs i skolan och vill därifrån, kanske för att de har en bild av vad skolan är som de inte känner att de har något gemensamt med. Många elever är intresserade av digital teknik och skapar egna filmer, låtar, bloggar eller spel på fritiden. Genom att ta fasta på dessa intressen och låta elever använda det i utbildningssyfte tror jag lärarna kan fånga många elever och ge dem en chans att visa vad de kan genom att göra något de är bra på. Sociala mediers samarbetsfrämjande funktioner gör samtidigt att varje elev kan få en ökad möjlighet att bidra med det som just denne behärskar väl. Svagare elever får således en chans att vara med och skapa ett lyckat resultat, vilket sannolikt är stärkande för deras självkänsla. Lärare 6 nämnde hur sociala medier öppnar upp väggarna mellan skolan och samhället och att detta för med sig många positiva aspekter såsom transparens och likvärdighet. Att allmänheten får möjlighet att se vad som faktiskt händer i skolan, och förhoppningsvis få en mer positiv bild av dess arbete är ett annat argument till varför Åkerlund tycker att sociala medier borde användas i skolan. Det ger en ökad trygghet för eleverna eftersom insynen förhoppningsvis garanterar att läraren gör sitt jobb. 34


Kontakten med hemmet ökar då föräldrarna på ett konkret sätt kan se vad eleverna gör i skolan; på klassbloggen eller genom de produkter eleverna skapar. Ökad kontakt och samverkat bidrar till att lärare kan mötas och utbyta idéer på helt andra sätt än tidigare, men även elever kan inspireras av det som händer på andra skolor och komma med konkreta idéer till sina egna lärare. Att få en likvärdighet i betygssättningen är något jag upplevt att många lärare tycker är en svårighet. Det är mycket som ska räknas in och det är lätt att missa bitar när man har en klass på 30 individer. Sociala medier som exempelvis wikin eller Google Docs kan på många sätt förenkla denna process eftersom de gör det möjligt för läraren att se exakt vad varje elev bidragit med. Och som nämnts tidigare kan skapandet en gemensam produkt vara speciellt bra för svaga elever som får vara med att kreera ett positivt slutresultat genom att gruppens olika styrkor används. Två elever med skilda kunskaper och förutsättningar kan båda blir delaktiga i ett lyckat resultat, samtidigt som deras individuella prestationer blir bedömda individuellt. Risken blir mindre att någon bara förjer med och tar åt sig äran för någon annans arbete. Det blir tydligt vem som gjort vad, och det gör det möjligt för läraren att få en ny och tydligare bild över elevens förmågor och förhoppningsvis sätta det betyg som den förtjänar. Lärare 6 kopplar sociala medier till skolans uppdrag att förbereda eleverna för det samhället, och att det är viktigt att eleverna får den digitala kompetens som krävs för att de ska kunna navigera i dess informationslandskap. Enligt Erstad är tillägnandet av digital kompetens en förutsättning för livslångt lärande och ett sätt att förvärva de värdefulla lärstrategier som behövs för att kunna ta till sig den avancerade kunskap som behövs i dagens samhälle. Sociala medier kan vara ett medel för att åstadkomma detta. Flertalet av de nio komponenter för digital kompetens han nämner går att utveckla med hjälp av sociala medier. Eleverna kan sammanställa och ämnesklassificera blogginlägg, värdera en Wikipediasida, kommunicera i ett diskussionsforum, samarbeta kring ett gemensamt dokument i en wiki eller i Google Docs eller skapa en produkt och visa upp den i en blogg, på Youtube eller ett annat socialt nätverk.

4.4 Negativa aspekter med sociala medier I detta kapitel behandlas vad lärare och elever kan se för negativa konsekvenser med att använda sociala medier i skolan. 35


Många av lärarna har funderat på hur de ska förhålla sig till att publicera elevernas texter och berättar att elever ibland inte vill att andra ska se det de gör. I dessa fall kan bloggen göras tillgänglig endast för inbjudna, något som lärare 6 självklart accepterar men samtidigt tycker tar bort en del av poängen med deras användning. Det viktigaste är att läraren alltid ställer sig frågorna vem ser och vilka vill han eller hon ska se resultaten? Eleverna hade också funderat en del kring det faktum att det aldrig går att veta exakt vem som kan se ens text, men de verkade inte tycka att det var några större problem då de fick möjlighet att skriva under alias när de bloggade. Flera lärare resonerar som så att eleverna inte alltid mogna att avgöra om en text är för självutlämnande eller kan tänka i längre banor, det som inte känns pinsamt idag kanske gör det om tio år. Därför är det enligt lärare 2 väldigt viktigt att läraren tänker efter innan en uppgift konstrueras. ”Man kan ha en fråga som att: Så här uppkom religion. Den skulle passa utmärkt att jobba med genom nättjänster och interaktiva sociala medier men en fråga som: Det här är min religion därför att, det funkar inte lika bra. Eller: så här klarade jag mig igenom ett trauma. Eller; Jag tycker såhär om moral och etik. När det blir personliga frågor, det funkar inte lika bra. För då kan man avslöja för mycket om sig själv. Det ska ju helst undvikas, tycker jag” (Lärarintervju 2).

Lärare 3 anser att föräldrarnas tillåtelse krävs innan texter av elever som inte är myndiga publiceras på nätet vilket kan bli ett hinder. Hon nämner även att hon hindras av de upphovsrättsskyddande lagar som gör att lärare och elever inte har möjlighet att använda sig av texter och bilder som någon annan producerat. En annan aspekt som läraren måste ta hänsyn till är hur denne ska ställa sig till de eventuella negativa kommentarer som kan komma att dyka upp i bloggen; både från elever eller från utomstående. Detta är något som bland annat lärare 5 funderat över. Hon anser att det är läraren som har ansvar för de sidor denne skapar och ska se till att eleverna sköter sig och inte skriver elaka saker till varandra. Lärare 1 kan även se hur klassbloggar kan missbrukas då eleverna inte gör det de ska på lektionerna eftersom de vet att uppgifterna ändå ligger på bloggen och går att göra vid ett senare tillfälle. Detta var inget eleverna reflekterade över men de nämnde att

det

kan finnas

risk att

Facebook missbrukas

om

det

används

som

kommunikationskanal eftersom det finns risk att de fastnar där eller säger att de bara ska hämta uppgifterna om de blir påkommen att sitta där istället för att arbeta på lektionen. ”Ja, att folk missbrukar Facebook, alltså, bara för att man får vara inne så kommer dom att... så om läraren går förbi och ser att du är inne på Facebook så

36


kan de inte säga nått, fast det är andra grejer ” (elevintervju 2).

Det är även flera lärare som tar upp tekniken som ett hinder, både teknik som inte fungerar men även teknik som ska behärskas av både av lärare och elev för att arbetet ska fungera smärtfritt.

4.4.1 Analys Min uppfattning var att lärarna jag intervjuade var överlag positiva till användandet av sociala medier i undervisningen, så länge de hade tillgång till rätt teknik samt tid att sätta sig in i verktygen. Några nämnde ändå den risk som finns att eleverna skriver för självutlämnande och att det är lärarens ansvar att formulera uppgifter som hindrar att information om eleven inte hamnar i fel händer. Flertalet elever publicerar egna bloggtexter och lägger upp bilder och videos på sin fritid, men när de är i skolan är det lärarens ansvar att se till att det som sker inom ramen för skolan inte skadar eleverna eller deras integritet En av riskerna med internet är att det som läggs ut där aldrig kan försvinna. En text eller bild taget ur sitt sammanhang kan få en helt annan innebörd i ett annat forum än det som den var tänkt för från början, och det som inte anses pinsamt idag kanske gör det om tio år. Det går inte att komma ifrån att internet med dess möjligheter till anonymitet har medfört en råare ton och att nätmobbing är idag ett problem i många sammanhang. Men att skolan ställer sig utanför den världen stoppar inte fenomenet. Precis som Åkerlund (2008) skriver kan lärare genom att låta eleverna själva publicera texter och bilder på nätet skapa diskussion kring exempelvis vad som är tillåtet att publicera, hur man förhåller sig till nätmobbing och vad man kan göra för att förhindra det. Endast en lärare tog upp frågan om huruvida föräldrarnas tillåtelse krävs för att elever ska få skriva och publicera texter på nätet. Enligt Åkerlund finns det inga generella regler utan det är upp till varje kommun eller skola att bestämma hur de ska förhålla sig till den frågan (2008:89). Bortsett från de rättsliga aspekterna tar lärare också upp att det krävs lyhördhet till elevernas önskemål, alla kanske inte vill få sina texter publicerade och då måste läraren ta hänsyn till det. Bloggar och wikis har nästan alltid inställningar som gör att man kan lösenordsskydda hela eller valda delar. Det är därför viktigt att lärarna känner till verktygen innan de börjar använda dem, för att kunna minimera riskerna att de missbrukas.

37


4.5. Förutsättningar för att arbete med sociala medier Detta kapitel handlar om vad de intervjuade anser krävs av skolan, lärarna och eleverna för att arbete med sociala medier ska fungera på ett bra sätt. De lärare som använt sig av sociala medier vittnar om att det är viktigt att läraren känner till verktygen innan de introduceras för eleverna. Detta tror lärare 2 kan vara ett hinder för många som inte ännu börjat använda dem. För att kunna arbeta effektivt med sociala medier i skolan är lärarna eniga om att rätt teknik på skolan och att den fungerar är en förutsättning. Att eleverna har egna datorer är igen förutsättning men det underlättar. Lärarna har dock svårt att se hur arbetet med IKT och sociala medier hade fungerat om de inte hade haft egna datorer utan tvingats dela med kollegor. ”Man behöver en projektor, och man måste ha internetuppkoppling och läraren måste ha en dator” (Lärarintervju 5).

Lärare 6 nämner även fortbildning som en annan viktig förutsättning. Hon är även positiv till att skolledningen riktat fokus på datorerna och verkligen vill se att lärarna utnyttjar dem. Hon tror att risken annars hade varit att de blivit liggande på skrivbordet eller bara används som en vanlig stationär dator. Lärarna vittnar alla om att en del elever saknar vissa färdigheter som rör datorer och att detta blivit extra tydligt när datorn numera används så mycket på skolan. Att dagens unga skulle vara en digitalt infödd generation och därför behärska datorer och IT väldigt bra är inte något som lärare 6 håller med om. ”Dom är digitala när det gäller nöjen men inte som arbetsredskap och det måste skolan ge dem” (Lärarintervju 6).

Lärarna berättar att skolan inte längre har en obligatorisk kurs i datakunskap utan eleverna förväntas kunna hantera datorer, något som en del lärare vittnar om att de inte alltid kan. Lärare 2 upplever att de inte är särskilt vana vid att använda ordbehandlingsprogram eller att söka information på nätet, någon som han får medhåll av från lärare 1 och 3. Lärare 3 kan även tycka att eleverna ofta är väldigt enkelspåriga i sin informationssökning. Ska de hitta information om Selma Lagerlöf söker det på namnet rakt upp och ner och sen är det den första träffen som de anser vara viktig. De har svårt att tänka ett steg längre och även söka på svensk författarinna, 1800-tals författare eller liknande sökord. Detta tankesätt är inget eleverna verkar ha märkt från lärarnas sida. De upplever istället att lärarna förväntar sig att de kan mycket om datorer och att det är få lärare som 38


introducerar nya program som kan underlätta för dem i deras skolarbete. När eleverna får frågan om datorernas inverkan på skolarbetet är det flera som uttrycker att det kanske inte var någon bra idé av skolan att ge dem egna datorer. De upplever att det är svårt att koncentrera sig på skolarbetet när de har en dator framför sig och att det är lätt att göra annat som att besöka Facebook eller spela onlinespel om en lektion är tråkigt. Å andra sidan är de medvetna om att det är deras eget ansvar att vara uppmärksam på lektionerna.

4.5.1 Analys Tillgång till teknik och kunskap om verktygen verkar vara grundförutsättningarna för att arbetet ska fungera optimalt. Att skolan tillhandahåller den teknik som behövs är en av förutsättningarna. Kunskap är en annan. Precis som Sundin och Francke (2009) skriver har internet redan förändrat förutsättningarna i

skolan på många sätt.

Läraren

är

inte

längre ensam

kunskapsauktoritet i klassrummet. I och med webb 2.0 är allt mer av informationen på nätet skapat av användarna själv och det ställer högre krav på både lärare och elever att tillägna sig den informationskompetens som krävs. Deras studie visade att gymnasieelever ofta saknar kunskap om hur de ska värdera källor som Wikipedia. De vet om att de är skapade av användarna och därför mindre tillförlitliga men de känner inte till de specifika egenskaperna för en wiki och hur de ska orientera sig på sidan för att få en fingervisning huruvida informationen de finner är tillförlitlig eller ej. Därför är det en viktig förutsättning att läraren har kunskap om sociala medier och deras särskilda villkor så att de kan användas på rätt sätt.. En annan förutsättning är att eleverna har en viss digital kompetens, men framför allt att de lär sig använda sina datorer som arbetsredskap. Digital kompetens är enligt Erstad (2005) både en förutsättning och ett mål. Han listar de olika typer av bruk som ingår i digital kompetens i skolsammanhang. Jämförs dessa med det lärarna berättar blir det uppenbart att eleverna ofta behärskar det underhållningsorienterade och de kommunikationsorienterade bruket men att det på vissa håll finns brister i det fackmässiga och specialiserade bruket något som skolan måste arbeta med. Sociala medier kan vara gynnsamma verktyg att använda sig av då de ofta består av flera sammanfogade delar vilket leder till att elever lär sig om bland annat text, bild, ljud och 39


filmbearbetning. Det viktigaste, som många lärare betonar, är vikten av att lära eleverna att använda datorn som arbetsredskap. Att eleverna inte tycker att det var en bra idé att ge dem egna datorer tror jag hänger samman med att de främst ser datorn som ett redskap förknippat med nöjen. Därför tror jag att det är extra viktigt att lärarna arbetar aktivt med att få dem att använda datorerna på ett konstruktivt sätt så de även lär sig att använda dem som hjälpmedel. Användandet av sociala medier skulle kunna vara ett sätt. Sedan kan det förmodligen likväl röra sig om nyhetens behag, och att det efter ett tag inte är lika lockande för eleverna att ständigt vara uppkopplade. För att förutsättningarna för arbetet med sociala medier ska blir så bra som möjligt, ställs krav på alla parter. På skolan att tillhandahålla den teknik som behövs och uppmuntra medarbetarna att prova nya arbetssätt. På lärarna att de lär sig om hur de kan använda de olika verktygen i undervisningen. På eleverna att de tar ansvar och använder datorerna som ett arbetsredskap. När allt detta stämmer kan arbetet med sociala medier i skolan bli verkligt intressant.

40


5. Diskussion

De flesta lärare och elever är bekanta med begreppet sociala medier men det verkar flyta samman med begreppet IKT för en del lärare och med traditionella medier för en del elever. Antagligen för att det är ett relativt nytt fenomen som förändras i takt med tekniken. Jag frågade mig inledningsvis hur lärare och elever beskriver sin egen användning av sociala medier. Undersökningen visade att de lärare som konsumerar flera olika typer av sociala medier på fritiden också använder sociala medier i sin egen undervisning i större utsträckning än de som inte använde dem på fritiden. Detta beror förmodligen på att det krävs en del förarbete för den lärare som vill börja arbeta med dessa verktyg och känner man till hur de fungerar sedan tidigare är mycket av arbetet redan gjort. De lärare som ännu inte börjat använda sociala medier uppger att det främst är tidsbrist och okunskap som hindrar dem. Jag tror även generellt sätt att många lärare idag upplever webb 2.0 som en värld de inte känner till och som eleverna behärskar betydligt bättre än vad de gör. Lärare är ju traditionellt den person som kan mest i klassrummet och när så inte är fallet finns sannolikt en viss rädsla att visa sig okunnig vilket förmodligen hindrar många från att våga testa. Det stämmer säkerligen att elever kan mer än sina lärare om vissa specifika program och verktyg. Samtidigt visar denna undersökning att eleverna bara använder ett fåtal tjänster själva och att lärarna använder en mer varierad repertoar av sociala medier än vad eleverna gör. Följaktligen verkar det som att lärarna kan mer om sociala medier än eleverna på den aktuella skolan. De känner till tjänster som skulle kunna hjälpa eleverna i deras eget kunskapande som exempelvis wikin eller Google Docs. Och då lärarna vittnar om att eleverna har svårt att se datorn som ett arbetsredskap är det extra viktigt att de handleder dem och på konkreta sätt kan få dem att upptäcka det, möjligtvis genom att använda sociala medier. Jag tror det är viktigt att föra en dialog med eleverna och ta reda på vad de kan och vilka kunskapsluckor de har och sedan arbeta med att fylla dessa. Inte bara anta att de kan allt bara för att de växt upp med datorer och internet. 41


När det kommer till lärarnas användande av sociala medier uttrycker hälften av lärarna att de använder sociala medier i sin undervisning. De som inte gör det säger sig ha planer på att börja använda dem när det tillägnat sig mer kunskap om hur verktygen fungerar. De sociala medier som används av lärarna på skolan är främst bloggar men även wikis, Facebook, Google Docs, Youtube, Twitter och Wikipedia. Dessa används både som verktyg för att eleverna ska nå målen och som kommunikationskanal mellan lärare och elever. Information från dessa olika sidor kan också användas som underlag i olika ämnen. Exempelvis har eleverna fått analysera artiklar på Wikipedia för att lära sig källkritik eller använda den information som politiska partier publicerar på Facebook och Twitter i samhällskunskapen. Detta är positivt eftersom det ökar elevernas informationskompetens, en viktig förutsättning i dagens informationssamhälle (Sundin & Francke 2009). Det alltså finns en bred variation i användandet av sociala medier på skolan. De lärare som använder sig mest av sociala medier gör det i språkämnena vilket är rätt naturligt med tanke på att många av dessa bygger på det skrivna ordet. Dock är det inte alltid formen som är viktigast utan innehållet och det finns en medvetenhet även hos lärare i andra ämnen för vad sociala medier kan tillföra där. Både de intervjuade lärarna och eleverna är positivt inställda till användandet av sociala medier i undervisningen och kom med flera konkreta exempel på vad de kunde tillföra. Detta trots att flera lärare vittnat om att elever ofta är negativt inställda när nya arbetssätt introduceras. Kanske kan det ha att göra med, som lärare 3 uttryckte, snarare en motvilja mot nya arbetssätt än en motvilja mot sociala medier specifik. Det mest framträdande argumentet, från både lärare och elever, för arbete med sociala medier var att använda dem som kommunikationskanal. Detta underlättade det dagliga administrativa arbetet för bägge parter. Genom att publicera alla uppgifter och viktiga dokument på bloggen slipper elever komma efter i skolarbetet om de missat en lektion och risken för missförstånd minskar då informationen finns nedskriven. Precis som en av lärarna reflekterade över finns risken med detta system att eleverna inte tar det ansvar de borde eftersom de vet att allt ändå finns tillgängligt på bloggen. Å andra sidan så kan detta arbetssätt leda till att de elever som behöver extra stöd och tydliga instruktioner faktiskt klarar målen. Att skriva för en publik och på så sätt göra skolans arbete mer relevant för eleverna förs ofta fram som ett argument till varför sociala medier bör användas i skolarbetet (Åkerlund 2008). Eleverna upplevde inte att det var motiverande när de 42


skrev bloggarna, det var först i efterhand när de upptäckte att de faktiskt fick respons och feedback som de kunde se fördelarna. I det aktuella fallet använde eleverna bara bloggen vid ett tillfälle men det går att fundera över vilka konsekvenser ett mer långsiktigt arbete på detta sätt skulle ge. Det är möjligt att det skulle resultera i förbättrade resultat. Sociala medier kan medföra att insynen och likvärdigheten ökar. Skolan är en institution som berör många och som de flesta har någon form av relation till och en åsikt om. Sociala medier kan öppna upp den metaforiska klassrumsdörren och visa världen vad som faktiskt sker inom dess väggar (Åkerlund 2008). Både för föräldrar, skolledare, politiker och för den intresserade allmänheten. Detta ger en trygghetsgaranti till eleverna då det blir tydligt vad som faktiskt händer i klassrummet och förhoppningsvis säkerställer att läraren utför sitt uppdrag. Sociala medier kan likaså göra betygssättningen mer rättvis då det finns funktioner som wikis eller Google Docs som möjliggör för läraren att se exakt vad varje elev bidragit med i ett grupparbete. Detta upplevde eleverna också som mycket positivt eftersom det bidrog till att alla tog sitt ansvar och att det inte längre var möjligt att åka snålskjuts på någon annan. Det som lärare och elever upplever som negativt med sociala medier är det faktum att det aldrig till fullo går att kontrollera den information som läggs ut på nätet. Det ställer högre krav på läraren att tänka över uppgiften och formulera den på så sätt att det inte finns någon risk att elevernas integritet kränks eller skadas. Att läraren tvingas vara extra noggrann och tydlig med lektionens innehåll tror jag leder till att läraren reflektera extra över de pedagogiska frågorna vad, hur och varför vilket förhoppningsvis kan leda till ökad kvalité på undervisningen. Begreppet digital kompetens är högst relevant i sammanhanget när det kommer till de förutsättningar som krävs för att arbetet ska fungera. Eleverna måste utveckla en digital kompetens för att kunna ta till sig den information som finns i samhället samt kunna använda datorer och IKT i sitt kommande arbetsliv (Erstad 2005). Genom att gå med i ett en-till-en projekt tar skolan ett första steg i rätt riktning. Det andra steget måste lärarna hjälpa till att ta och det är att anpassa undervisningen så att dessa datorer utnyttjas på det sätt de är tänkt på, som ett arbetsredskap. IKT och sociala medier är sätt på vilket detta kan ske och som faktiskt används på den aktuella skolan. Den aktuella skolan har som precis nämnts nyligen gått med i ett en-till-en projekt och varje elev och lärare har således varsin egen bärbar dator. Skolan har även investerat i annan teknisk utrustning som behövs. Enligt lärarna är det ingen 43


förutsättning att varje elev har sin egen dator men de har svårt att se hur arbetet med sociala medier och IKT skulle fungera om de inte själva hade tillgång till en egen dator utan istället vara tvungna att dela med sina kollegor. I så fall skulle det vara svårt om flera lärare samtidigt arbetade med IKT. En annan förutsättning för att arbetet med sociala medier ska fungera som framkom i denna undersökning är kunskap från lärarnas sida. Den kunskap som finns på skolan för tillfället bottnar ofta i lärarnas eget intresse och engagemang kring IKT men skolledningen arbetar även aktivt för ett ökat användande. Sammanfattningsvis kan sociala medier tillföra mycket i undervisningen förutsatt att de används på ett genomtänkt sätt. De kan hjälpa eleverna att uppnå den digitala kompetens som arbetslivet kräver samtidigt som de tillhör ett forum som eleverna känner igen och känner sig hemma i. Arbetet förutsätter dock både teknik och kunskap från skolans håll. Personligen tror jag att det kommer bli allt vanligare med personliga datorer och det kräver en hel del av skolan och av lärarna. Undervisningen måste anpassas till dessa nya arbetsredskap, det går inte att bara fortsätta som tidigare och tro att datorerna ska lösa alla problem. Med tanke på vad som framkommit i denna undersökning kan sociala medier tillföra mycket i undervisningen om de används på rätt sätt.

5.1 Förslag på framtida forskning Då detta är ett relativ nytt ämnesområde finns det en hel del att forska vidare kring. Det hade varit intressant att göra en jämförande undersökning på en skola som inte är med i ett en-till-en projekt. Hur stor betydelse har egentligen datorerna? Är användandet lika utbrett där och skiljer sig arbetssätten åt? I denna studie har jag fokuserat på användandet av alla typer av sociala medier. Möjligheterna är många att välja ut en specifik form och undersöka hur den används och vad just den kan tillföra. Antingen i olika ämnen eller att koncentrera sig på ett, exempelvis bloggar i svenskämnet eller wikis i historieämnet.

44


6. Källförteckning

Bryman, Alan (2008) Social Research methods. Oxford: Oxford University press Carlsson, Lena (2010) Marknadsföring och kommunikation i sociala medier – Givande dialoger, starkare varumärke, ökad försäljning:-). Göteborg: Kreafon Denscombre, Martyn (2009) Forskningshandboken :för småskaliga forskningsprojekt Inom Samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur Erstad, Ola (2005) Digital kompetense i skolen:en innføring Oslo: Universitetsforlaget Esaiasson, Peter (2007) Metodpraktikan :konsten att studera samhälle, individ och marknad Stockholm: Norstedts Juridik Findahl, Olle (2009) Unga svenskar och internet 2009 (08.11.2010) http://www.wii.se/publicerat/rapporter.html Greenhow, Christine., Robelia, Beth., & Huges, Joan E., (2009) ”Learning, Teaching, and Scholarship in a Digital Age - Web 2.0 and Classroom Research: What Path Should We Take Now?” EDUCATIONAL RESEARCHER Vol 30 nr 4 s.246-259 Google (2010) http://www.google.com/sites/help/intl/en/overview.html (08.11.2010) Kjær Jensen, Mogens (1995) Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund:Studentlitteratur Kvale,Steinar & Torhell,Sven-Erik (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Linderoth, Jonas (2009) Individ, teknik och lärande. Stockholm: Carlsson Lärarnas Riksförbund (2010) Elever och lärare online – var går gränsen? (17.10.2010) http://lr.se/download/18.4ff660ce12b12fe7dbb80003310/Rapport+Elever+och+l %C3%A4rare+online.pdf Merchant, Guy (2009) “Web 2.0, new literacies, and the idea of learning through participation” English teaching: Practice and Critique vol 8 nr 3 s.107-122 Nationalencyklopedin (2010) “Sociala Medier” (18.19.20109 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/sociala-medier Parker, K. R & Chao, J.T (2007) ”Wiki as a teaching tool” Interdisciplinary Journal of Knowledge and Learning Objects, vol 3 s.57-72 Richardson, Will (2008) Blogs, wikis, podcasts, and other powerful web tools for 45


classrooms Thousand Oaks, Kalifornien: Corwin Press Schwartz, Harriet L. (2010) ”Facebook the New Classroom Commons?” Educational Diges,t vol 75 nr 5 s. 39-42 Skolverket (2007) ”Eleverna garanteras en digital kompetens” (14.10.2010) http://www.skolverket.se/sb/d/1818/a/8942 Skolverket (2010) ”Ett vidgat textbegrepp” (14.10.2010) http://www.skolverket.se/sb/d/561/a/1917 Skolverket ”Läroplanen för det frivilliga skolväsendet” (21.10.2010) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071 Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistiskSamhällsvetenskaplig forskning. (17.10. 2010). http://www.codex.vr.se/texts/HSFR/.pdf Åkerlund, Dan (2008) Publicistiska arbetssätt i skolan :webbtidningar, wiki, bloggar, webbteve och poddradio. Lund: Studentlitterat

46


Bilaga 1 Frågor till lärare Hur definierar du begreppet Sociala medier? Vilka Sociala Medier använder du privat? Använder du dig av Sociala Medier i din undervisning Vilka och på vilket sätt? Vad fick dig intresserad? Var fick du kunskap om Sociala medier? Hur har elevernas reaktion på att använda Sociala Medier i undervisningen? Vad krävs av dig som lärare och av skolan för att arbetet med SM ska fungera? Vad anser du att Sociala Medier kan tillföra undervisningen i dina ämnen? Ser du några negativa aspekter med att använda SM i skolan? Vad måste man som lärare känna till innan man börjar med att använda SM i undervisningen? Hur kompetenta upplever du att eleverna är när det kommer till Sociala Medier? Har det faktum att alla på skolan precis fått egna datorer fått dig mer intresserad av dessa frågor?

47


Bilaga 2 Frågor till elever Vilka sociala medier känner ni till och vilka använder ni privat? Berätta om era erfarenheter med att använda sociala medier i undervisningen? Tycker ni att det är ett bra sätt att lära er på? Vad tycker ni det tillför? Är det relevant för undervisningen? Tycker ni att användandet av sociala medier gör lektionerna intressantare? Vad kan ni se för negativt med att använda sociala medier i skolan? Vad tycker ni om att lägga ut texter eller skolarbeten som ni gjort på nätet? Har er dator hjälpt er mycket i ert skolarbete?

48

Linneas Examensarbete  

Mitt examensarbete om sociala medier i skolan

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you