Page 1

BYGD ETT SAMHÄLLSMAGASIN FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÄVLEBORG NR.5

2019

BRANDEN I HÄLSINGLAND - katastrofen samlade människorna

Trädgårdsinspiration Den gröna oasen i Hillevik

Hjältarna - vi hängde med på en tisdagsträning med Heros

Nordanstig - mer än bara vackraste namnet

Så lever du hållbart Lundbergs i Sandviken tog saken i egna händer

HEJ GÄVLEBORGARE • NYÅRSDIKT FRÅN STRÖMSBRO • KOLLEGOR OCH KOMPISAR • SJU FRÅGOR OM SKOGSBRAND

• KORSORD


LEDARE

BYGD

Ett samhälls­m agasin från Länsförsäkringar Gävleborg

#5 • 2019 Ansvarig utgivare Lena Bogren, Länsförsäkringar Gävleborg Grafisk form & produktion Erik & Martin Designbyrå www.erikochmartin.se Text Cecilia Klang Ola Liljedahl Lena Nyblad Liljedahl Omslagsfoto Peter Cederling Foto Peter Cederling Ulf Berglund Stéfan Estassy Peter Hoelstad Petter Persson Mats Nygårdh Carina Olsson Lena Siggstedt Sara Wennerqvist Nuno Laranjeira Anna-Karin Tillström Illustration Emma Harrysson Tryck Gävle Offset Papper 100/170 g Amber Graphic Upplaga 37 600 Vi reserverar oss för eventuella felskrivningar och villkorsföränd­ ringar. För aktuell information om Länsförsäkringar Gävleborgs produkter och tjänster, besök www. LFgavleborg.se

Viktigt att mötas

S

om kommunikationschef på Länsförsäkringar Gävleborg har jag 1) förmånen att varje dag arbeta för att berätta vad vi står för och 2) förmånen att i olika former hela tiden möta många av våra kunder. Det sista är oerhört roligt! Hälsingland och Gästrikland är vår bygd. Vi som företag har funnits här och bidragit till att bygga den här bygden i över 165 år och skapa trygghet för hälsingar och gästrikar. Vi finns här. Precis där vi verkar. Det är ovanligt idag. Det är en klyscha att säga att varje människa är unik. Men klyschor blir ofta klyschor just för att de är sanna. I mitt arbete inser jag varje dag att alla våra kunder är unika och jag hör ofta berättelser om fantastiska möten, intressanta händelser och idéer. Där någonstans föddes tanken på magasinet Bygd. Vi som gemensamt skapar det Gävleborg vi lever i bor i städer och byar, är unga och gamla, har bott här i femton generationer eller kom förra veckan. I Bygd strävar vi efter att låta er träffa varandra och, precis som vi som arbetar med Bygd gör, låta er inspireras av alla ni läser om. Vilka människor vi har här i Gävleborg! Vilken kraft! Vi har fått ett väldigt stort gensvar på Bygd från er läsare. Det är jag öd­ mjukt tacksam för. Magasinet görs ju för er och handlar om er som läser den. Det är vår gemensamma Bygd – på samma sätt som vi gemensamt är Länsförsäkringar Gävleborg. Kanske har just du någon reportage­ idé? Kanske känner du någon som borde uppmärksammas? Hör i så fall gärna av dig till mig på lena.bogren@LFgavleborg.se. Välkommen till ett nytt nummer av Bygd! Lena Bogren Chef Kommunikation Länsförsäkringar Gävleborg

30410965

2

BYGD 5 · 2019

Denna tidskrift är tryckt på ett tryckeri med miljöprofil.


INNEHÅLL# 4-7 Hej Gävleborgare

18-23 Resa: Sommar i Nordanstig

Gävleborg består av Hälsingland och Gästrikland och befolkas av ungefär 285 000 människor – och en massa djur förstås. Vi mötte Pernilla, Cleide, King och några andra.

Småföretag, spännande människor och vackra platser. Nordanstig visar att kommunen har mer än landets kanske vackraste kommunnamn.

8-13 REPORTAGE: BRANDEN SOM DRABBADE MÅNGA Ett blixtnedslag startade en skogsbrand som hela landet pratade om. Många drabbades och många lider fortfarande – men katastrofen födde också något annat.

14-17

Hjältarna i Heros

Tisdagsträning i en sporthall. Vi träffade ledare och aktiva i KF Heros och fick vara med på en lärorik, rolig och inspirerande träning.

24-25 Så lever du hållbart Vi hälsade på hos Lundbergs i Sandviken och fick både inspiration och en lektion i hur man kan leva hållbart.

26-30

Trädgårdsparadiset

Hos Anna-Karin i Hillevik, eller på hennes blogg, vill man bara dröja sig kvar. Vackert, inspirerande och med gröna tips för både ute och inne.

32-33 MEDARBETARNA Avan Zakholy och Sarmad Raqib är bästa kompisar sedan barnsben, pluggade tillsammans och hjälper nu båda två kunder hos Länsförsäkringar Gävleborg.

34 Länets historia En av landets mest kända dikter läses varje nyår på Skansen i Stockholm och sänds i TV. Vad många inte vet är att Strömsbro har en del i den…

35

Korsordet

Nytt Länskryss med fina priser.

BYGD 5 · 2019

3


GÄVLEBORGARE

HEJ

GÄVLEBORGARE VI ÄR MÅNGA. VI ÄR OLIKA. VI ÄR GÄVLEBORGARE. VI SA HEJ TILL ETT GÄNG ALLDELES OVANLIGA VANLIGA ELLER VANLIGA OVANLIGA MÄNNISKOR RUNT OM I LÄNET – OCH EN HUND OCKSÅ.

Barnkämpen Pernilla Dalborg hade ingen särskilt bra start på sitt liv. Paradoxalt nog är just det kanske bra för barn och unga i Gävleborg. - Det födde nog mitt engagemang. Jag har vigt mitt liv åt att arbeta för och med barn och unga. Först som lärare och rektor och nu som verksamhetschef för En bra start. En bra start, där hon nu leder arbetet sedan ett år, är en permanent verksamhet inom Brynäs IF Hockey vid sidan av det som pågår på isen. - Vi ser ju många unga som har det tufft. Jag tycker att det är viktigt att ingjuta hopp och framtidstro. Även de som kommer från tuffa omständigheter kan ha en bra framtid. Det är bra om en vuxen ser en och tror på en, säger hon. 18 500 barn och unga i Gävleborg kommer de i kontakt med varje år. Detta genom en rad verksamhetsområden där samarbeten med kommuner, organisationer, företag och föreningar är grunden. - Vi samarbetar till exempel med Länsförsäkringar Gävleborg som har stort fokus på vårt verksamhetsområde Vägen in som syftar till att sänka ungdomsarbetslösheten. Bland annat genomför vi speed dates runt om i Gävleborg, där Länsförsäkringar och flera andra företag, Arbetsförmedlingen och vi deltar och vårt föreningsnätverk använder sina företagskontakter. En rad unga har där fått möta vuxna, fått tips och råd, fått praktikplatser, fått uppleva gemenskapen på en arbetsplats… - Bara att få träffa en vuxen som berättar om sin resa kan betyda mycket. Många unga tror att den vuxna bara haft en väg från början och att det var förutsättningen för karriären. Men de flesta hade många vägar de tänkte på och valde mellan när de var unga. Det är viktigt att få höra. Idag är många stressade över att inte veta riktigt vad de vill, säger Pernilla Dalborg. Vilka hon håller på i ishockey? - Eh, jag var ju djurgårdare när jag växte upp men efter att ha bott i Gävle av och till sedan jag var 20 år är jag numera brynäsare. Självklart!

4

BYGD 5 · 2019

Foto: Stéfan Estassy


Foto: Mats Nygårdh

Sambadrottningen Ibland behöver Cleide Nygårdh lite samba i livet. Då bjuder hon in lite kompisar till Ljusdal, tar fram samba­ dräkterna och höjer musiken. Är man från Brasilien så är man. - Jag kom till Sverige och Ljusdal 2005, genom kärleken förstås, och trivdes direkt. Sedan bodde jag här ända till 2016. Då flyttade vi till Halmstad i södra Sverige. Det var väl fint men ganska blåsigt tyckte jag. Och så saknade jag snön! Så redan efter ett år flyttade vi tillbaka till Ljusdal. Nu lär jag mig till och med att åka lite slalom tillsammans med mina barn, som är 10 och 5 år, skrattar hon. Kontrasten mellan Ljusdal och jättelandet Brasilien (världens femte största land med cirka 200 miljoner invånare och ofta väldigt varmt klimat) är förstås stor. Hon kommer själv från en liten by, sju timmars bussresa norr om Rio de Janeiro, och gillar storleken på Ljusdal som samhälle. - Allt är lätt att hitta och ingenting tar någon tid. Och vinter, lite konstigt kanske eftersom jag är från Brasilien, är min absoluta favoritårstid här. När hon inte dansar loss i samban arbetar hon inom vården. Hon funderar på om hon saknar något från Brasilien. - Hm. Frukten skulle jag nog säga.

Älgspanaren Född i Hedesunda i Gästrikland, bor i Veckebo i Hälsingland. Så mycket mer gävleborgare än så kan man inte bli. Åtta veckor liten kom han i bil från Hedesunda till Veckebo där han nyfiket skuttade ut, nosade runt lite och nu snart har bott i fem år. På bilden spanar jämthunden King ut över åkrarna. Kanske i hopp om att se en älg? Som älghund är det ju det han brinner för och gör i hälsingeskogarna. Och när han får korn på en älgko eller älgtjur eller älgkalv, ja, då säger ryktet att han blir galet ivrig. - Charmig, kallar matte Carina det. - Envis, suckar husse Esbjörn. När King inte rusar runt i skogen efter älg fördriver han tiden med att försöka motionera sin husse och matte, käkar när han får och hinner, skäller ut någon med ojämna mellanrum och ligger däremellan mest och slappar. Ett jäkla hundliv, helt enkelt.

Foto: Carina Olsson

BYGD 5 · 2019

5


GÄVLEBORGARE

Krögarsystrarna Malin Söderström och Anna Söderström är systrar och vänner – och numera även kollegor när de tar över klassiska skärgårdskrogen Albertina i Skärså. - Utmanande, roligt och läskigt, skrattar Anna. Hon har sin bas inom inredning medan Malin är en av landets mest kända kockar med en merit­ lista som få slår: Första kvinna i Kocklandslaget, ansvarig för Nobel­middagen, driver både Moderna museets restaurang och prisbelönta The Fishery i Stockholm, ger ut kokböcker, syns i TV, fick nyligen krogbibeln White Guides utmärkelse ”Årets hyllning av en långtida betydelsefull gastronomisk gärning”… Malin konstaterar: - Vi är uppväxta på somrarna i Skärså och har sommarställe där nu. Vi har pratat om att ta över restaurangen i Skärså, men det har tidigare inte varit mer än en lekfull tanke. Somrarna har behövts för återhämtning. Men är man systrar så är man. - Det var nu eller aldrig kändes det som, säger Anna som tidigare hjälpt Malin i en del projekt. Sagt och gjort. På något sätt ska de den här sommaren säkert hinna med återhämtning också – men först och främst ska de bara fixa ditt och datt och det här och det där och det ena och det andra… Och ha lika roligt som de hade som barn i Skärså. Foto: Lena Siggstedt

Världsmästarsonen Mamma ”Billan” vann guld på 20 kilometer i VM 1987 i Oberstdorf och pappa Erik vann guld i stafett i samma VM. Då pratar vi längdåkning på skidor. Men sonen Alvin Östlund, 21 år, är numera stjärna i motocross. - Det blev så. Jag växte ju upp i Segersta, Hälsingland, och åkte mycket skidor tills jag var 15 år men valde sedan crossgymnasiet i Tibro och har satsat på den sporten sedan dess, berättar han. Trea i junior-VM visade att talangen fanns. - Problemet med Hälsingland är att det är för mycket snö, skrattar han, så därför har jag min bas i Belgien nu. Det är lite av ett Mecka för motocross och jag tävlar i VM numera och då innebär det resor över hela världen, berättar han fortfarande lite trött av tidsomställningen efter senaste loppet i Argentina. Mamma och pappa skidåkarna då? - Jodå, de åker med på så många tävlingar de kan och hinner, berättar Alvin som själv åker hem till Hälsingland när det fungerar tävlingsmässigt. - På höstarna blir det en del. Och jul förstås. Och ibland annars också.

6

BYGD 5 · 2019


Foto: Sara Wennerqvist

Naturfotografen

Foto: Nuno Laranjeira

Sara Wennerqvist konstaterar att hon redan i tonåren bestämde sig för att aldrig ha ett tråkigt jobb. - Jag var guide på späckhuggarsafari i Norra ishavet i fjorton år, naturguide på Svalbard, val­ inventerare åt norska staten, naturfotograf… Nu har hon landat i Kungsberg i Gästrikland. Där drog hon igång företaget Wild Nordic för att låta fler människor dela hennes passion för djur och natur – eller kanske rättare sagt djur i natur. - Jag är uppväxt här, gick skola i Åmot och Järbo, och insåg när jag kom tillbaka efter många år i Norge att Sandvikens natur är fantastisk med Dalälven i söder och stora skogar här där jag håller till. Det är en otrolig mångfald bland både däggdjur och fåglar, säger hon. För att göra en lång historia kort tog hon över en koja, renoverade och byggde ut och övergick från att privatspana själv på björnar och andra djur till att låta andra dela naturupplevelsen. - I maj 2016 startade jag med björnskådning. Jag hoppades på 25 personer. Det kom 150. Sedan har det bara rullat på. Några kom från Argentina bara för att få se björn. Andra har kommit från Australien, Mexiko, Nya Zeeland, USA, Holland, Belgien, Island, Danmark, Norge... Om hon känt björnrädsla någon gång? - Aldrig. Däremot har jag tagit emot några gäster som kommit hit för att lindra sin björnrädsla – och det har lyckats.

BYGD 5 · 2019

7


SKOGSBRANDEN 2018

8

BYGD 5 · 2019


Samling kring elden När blixten slog ner den 14 juli blev det starten på en brandkatastrof i Hälsingland. Många drabbades hårt. Många lider fortfarande. Det är det absolut viktigaste att komma ihåg. Men det fanns en positiv sida. Den mötte vi i Färila. text: Ola Liljedahl

›› Foto: Peter Hoelstad

BYGD 5 · 2019

9


SKOGSBRANDEN 2018

"Snart insåg vi som bor här att vi behövde hjälpa till. Vi vet att det finns stor kraft."

I

Färila längs Härjedalsvägen låg i många år Ericssons Färghandel. Länge basade Herbert där, sedan sonen Lars-Göran och så småning­ om såldes familjeföretaget till nya entreprenörer. Idag står lokalen tom som ett mo­ nument över hur tiderna förändras i Norrlands inland. Fast vänta lite… Den är ju inte tom nu. Hälsinglands museum har öppnat filial och flyttat in. Samling vid elden. Så heter en utställning som tagit över där färgburkar en gång stod. Fotografen Peter Hoelstad och skribenten PO Tidholm fick i uppdrag att följa den stora branden sommaren 2018 – för att se hur branden påverkade bygden och människorna. Först ska vi kanske betona att det är en utställning ingen hade önskat behövdes eftersom ingen önskar en sådan här brand. Det som började med blixtnedslag den 14 juli utvecklades till en katastrof när det brann i skogarna i tre veckor. Många, många drabba­ des hårt på olika sätt och många lider fortfarande. Det är det viktigaste att komma ihåg. Men det fanns en positiv sida. Samling vid elden. Det var ju vad som hände de där

10

BYGD 5 · 2019

sommarveckorna när Färila, Enskogen, Ängra, Kårböle och några andra byar hamnade i rampljuset. Media rapporte­ rade dygnet runt om hur branden spred sig, bekämpades, spred sig igen och inte minst berättades det om hur civilsam­ hället mobiliserade. A l l a hjälpte till. I den gamla färghandeln hänger en text som beskriver det hela bra. Efter några inledande rader om hur samhället förändrats sedan glansdagarna skriver PO Tidholm: ”Men sommarens bränder satte fart på byn. Folk överallt, och mötesplatser där folk kom samman och började prata med varandra igen. Som man inte gjort på så länge. Det stack i näsan och ögo­ nen rann när vinden låg på, det fanns en rädsla och samtidigt en beslutsamhet; att det gick att hjälpas åt hade man nästan glömt.” En av alla som var med och hjälptes åt var Ulf Mickelsson. Han minns: - Hela byn var som en krigszon. Ganska snart insåg vi som bor här att vi behövde hjälpa till. Vi vet att det finns stor kraft. När klubbstugan på Idrotts­ parken brann ner för några år sedan byggdes en ny av ideella krafter. Hela hans släkt, liksom många andra släkter och familjer, ställde upp i somras.

HETT När det brann som mest jobbade 1 300 personer. 10 länder bidrog med personal, utrustning och flygunderstöd. 10 myndigheter och samhälls­institutioner samarbetade.


BRANDEN KRÄVDE MYCKET 16 flygenheter involverades, varav 12 helikoptrar, när 9 500 hektar skog brandskadades.

Foto: Peter Hoelstad

Foto: Petter Persson/Försvarsmakten

Foto: Peter Hoelstad

BRÄNT Branden påverkade många. 150 fastighets­ ägare drabbades i olika grader.

- Morsan och farsan var nere på Färilaparken och hjälpte de evakuerade, ena sonen var med brandvärnet i Kårböle, andra sonen ringde företag för att be dem skänka saker, syrrorna med familjer hjälpte till och, ja, vi var väl 25-30 bara från vår släkt som var engagerade. Själv blev han transportansvarig när Folkets hus blev en samlingsplats för mat, dryck, prylar som behövdes. Färilaborna började samla in och fick snart assistans av människor från Ljusdal och Järvsö och plötsligt hörde hela landet av sig. Räddningspersonal kom från andra delar av Sverige och från flera europeiska länder och fick mer uppbackning än de vågat drömma om. Frivilligorganisationerna fick ett uppsving. Engagemanget uppmärksammades. Det pratades om en Färilaanda. Det samordnades, bland annat genom sociala medier, stora privata insatser för att stödja brandmän, hemvärn, militär, polis och frivilliga som arbetade med att släcka bränderna. Facebookgruppen ’Privatpersoner assisterar’ fick 7 000 medlemmar på några dagar. Till Folkets hus kom alla förnöden­ heter för att sedan spridas vidare. Åttio personer per dygn jobbade där när det var som mest intensivt. På långa bord staplades chips, chok­ lad, läsk, tvål, tandkräm, kläder… Någon beskrev det som ett litet Ullared. Ulf Mickelsson minns: - Det var som en känslomässig bergoch dalbana. Ena stunden var man ledsen för de drabbade, nästa stund var man nästan euforisk när man såg allt engagemang. I den nedlagda färghandeln vaktar träsnidaren Niklas Karlsson utställning­ en den här dagen. - Jag var med Börje Jonsson i En­ skogen och tog några brandskadade björkar. Nu sitter jag här och jobbar med dem och låter de bli skedar och annat. Och mellan varven kommer människor in och tittar på utställningen. Man märker att det finns ett stort intresse och ett behov att prata om det som hände, säger han. PO Tidholms utställningstext fortsätter: BYGD 5 · 2019

11


SKOGSBRANDEN 2018

”Bränderna dröjer sig kvar, både som traumatisk händelse och som något slags möjlighet. Frivilliga samlas igen, för att prata om vad det var som egentligen hän­ de de där veckorna. Och jaktlagen tar in skogsägare vars skog gått förlorad och dit både älg och jägare tvekar att ta sig in.” Många månader efter det att bran­ den släcktes pratar folk fortfarande om branden. Givetvis bland drabbade skogsägare, jägare och andra som lever nära det som elden tog. Gäster i byarna skjutsas ut till brandområdena och för­ fasas över naturkatastrofen. Men man pratar även om det positiva. Ulf Mickelsson: - Jag är så imponerad av färilaborna. En del ungdomar som jag träffade när jag tidigare var fritidsledare mötte jag under de där veckorna. Nu pekade de med hela handen, styrde, tog ansvar. Stöter jag ihop med dem nu, långt efter­ åt, bjuder jag på kaffe. Det var så mäk­ tigt att se unga människor verkligen ta tag i saker. Det ger hopp för framtiden. På väggen i färghandeln läser vi vidare: ”Enskogen, Finneby, Färila, Hus­ kölen, Karlstrand, Kårböle, Laforsen, Nyhed, Nötberget och några visade sig ruva på en styrka som många glömt bort. Hur får man fatt i den, även när det inte brinner?” När räddningstjänsten efter drygt tre veckor, den 7 augusti, meddelade att alla bränder nu var släckta pustade människor ut. Sår, både fysiska och själsliga, behövde läkas. En stöd- och tackkonsert i Kårböle med kända artister och självaste statsminister Stefan Löfvén på scenen blev någon form av slut. Men redan under branden och inte minst tiden strax efter började många reflektera över en fortsättning. Färilaandan måste gå att bygga vidare på. Medan den av inrikesministern tillsatta Skogsutredningen granskade hur myndig­ heter jobbade och ska jobba i framtiden funderades det i Hälsingland på hur det lokala engagemanget ska leva vidare. Ulf Mickelsson konstaterar: - Vi har en messengergrupp där vi skriver och spånar lite idéer. Vi brukar säga att om vi kunde ta tillvara bara 10 procent av den förmågan som vi såg under branden, ja, då skulle vi kunna åstadkomma mycket för byn. 12

BYGD 5 · 2019

VOLONTÄRER SLET 400-500 volontärer arbetade. Privatpersoner och företag skänkte. 46 300 matportioner serverades av Ljusdals kommun. Engagemanget blev till utställningen Samling vid elden när allt lugnade ner sig.

HIT MEN INTE LÄNGRE Begränsningslinjer skapades och flyttades och till slut fick man stopp på spridningen.

Foto: Petter Persson/Försvarsmakten


SJU FRÅGOR OM SKOGSBRAND Som Skadechef på Länsförsäkringar Gävleborg har Anders Sandström sett det mesta. Men branden i Hälsingland var något utöver det vanliga. Vi bad honom reda ut några frågetecken. Hur stort ärende är branden i Hälsingland för er? - Skogsbranden var den nästa största i modern historia (branden i Västman­ land 2014 var större). Vi står väl rustade för händelser som dessa, både lokalt och tillsammans med andra Länsbolag runt om i Sverige. I ett första skede fick flera skadereglerare arbeta långa pass. Det handlade om många evakuerade som behövde vår hjälp och skogsägare som hade frågor. När branden lagt sig tar en mer normaliserad skadereglering vid, där vi hjälper fastighetsägare att återbygga sina fritidshus och lämnar försäkrings­ ersättning för skadad skog.

Foto: Peter Hoelstad

TACKSAM Melvin, 8 år, har skrivit: ”Tack för att ni räddade Enskogen och min skidpark.”

Varför tar det lång tid att reglera en omfattande skogsbrand? - Det beror till stor del på att försäk­ ringsersättningen utgår ifrån brandska­ dat avverkat timmer. När det är fråga om så här stora brandskadade arealer tar det lång tid för markägarna att avverka sin skadade skog. Vilken typ av skador handlar det om vid en så här stor brand? - Våra kunder behövde vår hjälp med bland annat ersättningsboenden och merkostnader till följd av att de blev evakuerade. Några fritidshus brandhär­ jades. Största skadorna rent ekonomiskt och sett till areal är den brandskadade skogen. Men skog skadades också genom så kallade räddningsåtgärder när brandbekämparna gjorde brandgator och begränsningslinjer. Hur bedömer man generellt skador på skog? - Det är lite olika beroende på försäk­ ringsbolag. Generellt får man hos Läns­ försäkringar ersättning efter en i förväg fastställd summa per avverkad brand­ skadad volym. Summan är framräknad utifrån virkespriser, restvärden, maskin­ kostnader, kostnader för återplantering

Foto: Petter Persson/Försvarsmakten

med mera. Praktiskt innebär det att man tar beloppet man får per kubikmeter och multiplicerar det med hur mycket skadat timmer man avverkar i sin skog. Är det farligt för er att gå in i skogen? - Vi går inte in i den brandskadade skogen med egen personal. I de fall vi behöver en detaljerad uppfattning om brandskadorna gör opartiska besiktnings­ män detta, exempelvis Skogsstyrelsen men det finns också andra. Ersättningen beräknas efter avverkad volym tim­ mer och för detta får markägarna ett underlag från uppköpare eller direkt från avverkande skogsmaskin. Underlaget är grunden för att beräkna försäkrings­ ersättningen. Påverkar en så här stor händelse i förlängningen även de kunder som inte är drabbade skogsägare? - En enskild händelse som denna har en marginell påverkan på premierna. Men skulle det visa sig att det blir vanligare med varma och torra somrar som under 2018 kommer skogsbränder bli vanligare. Får vi fler skogsbränder kommer det påverka premierna på sikt. Är ni på något sätt involverade i arbetet, som rådgivare kanske, för att sådant här inte ska hända igen? - Vi har ett skadeförebyggande arbete där vi gör kampanjer och varnar för brandfaror när det blir så varmt och torrt som det var i somras. Vi har också säkerhetsföreskrifter för våra försäkrade skogsmaskiner för att försöka minimera farorna med bränder som startas av skogs­ maskiner.

BYGD 5 · 2019

13


IDEELLA LEDARE

HJÄLTARNA I HEROS Idrott när den är som allra bäst

Det finns många sorters hjältar. Några av dem hittade vi en tisdagskväll i en idrottshall med KF Heros. Både ledare och aktiva kämpade hårt. Föreningen växer kraftigt och är en av många som fått stöd av Länsförsäkringar Gävleborgs Samhällsfond. text: Lena Nyblad Liljedahl foto: Peter Cederling

olket på gatan i New York tittar upp. Vad är det som swishar förbi? Is it a bird? Is it a plane? No, it’s Superman… Inledningen på den amerikanska filmen om Superman är klassisk och en tisdagskväll i idrottshallen på Vallbacks­ skolan i Gävle kommer man plötsligt att tänka på den. Varför? Jo, kanske för att Lukas rusar med en innebandyklubba och sedan kommer fram och förklarar: - Jag är faktiskt snabb som en superhjälte. Att föreningen som bokat hallen den här kvällen heter Heros, som betyder hjälte på latin, spelar kanske också in. Nästan lika snabbt som Lukas rusar har antalet medlem­ mar i föreningen KF Heros ökat. Från 20 till 350 barn och ungdomar med olika funktionsvariationer har de gått sedan starten 2006. 14

BYGD 5 · 2019

Lukas är i gott sällskap där i idrottshallen på Vallbacks­ skolan i Gävle. Ett femtontal dyker upp på just den här tisdagsträningen. Plus ledare. Eftersom många behöver stöd och hjälp på olika sätt behövs många ledare. Ledargänget Hanna Ädel, Amanda Ryman Åkerberg och tre bröder Larsson - Kristoffer, Robin och Mattias – har varit på plats en stund för att förbereda och är taggade. Som vanligt. - Det är väldigt kul att göra det här. Jag tycker om att träffa människor och man får en väldigt nära relation till deltagarna, förklarar Hanna Ädel sitt engagemang. Hon har varit ledare sedan 2014 och jobbar annars i sjuk­ husets textilförråd och timmar på ett gruppboende. - Tidigare var jag här nästan varje kväll efter skola och jobb men det hinner jag inte längre, konstaterar hon. Populära tisdagsgruppen har blivit två grupper eftersom


Snabba ben, många skratt, engagerade ledare. En kväll med Heros bjuder på mycket.

BYGD 5 · 2019

15


IDEELLA LEDARE

alla blir sedda och hörda. Hon får inte sitta stilla länge för det är dags att leka ”Under hökens vingar kom” och flera vill ha hennes sällskap och hjälp. Kramarna blir många. Som besökare slås man av att verksamheten känns så fin och viktig. Men också att det skiljer sig från andra idrottsklubbar.

FAKTA KF Heros startade 2006 efter kontakter med grundsärskolan där man konstaterade att det inte fanns någon bra idrottsverksamhet som var anpassad för målgruppen. Heros startade därför gymnastikoch rytmikverksamhet för målgruppen. Genom åren har verksamheten utökats. Olika typer av prova-på-aktiviteter har så småningom blivit permanenta verksamheter.

Gemenskap. De ideella ledarna ser till att alla blir lyssnade på.

deltagarna var på lite olika nivåer och ville lite olika saker. - Alla får vara med, oavsett funktions­ variationer. Här är alla välkomna och vi försöker anpassa så att det ska passa, säger Hanna. Träningen börjar alltid med en gemensam samling med en enkel fråga som alla får svara på i tur och ordning. Vilket är ditt favoritdjur är dagens fråga och hund och katt ligger bra till. Fast för snabba Lukas är det kalkon som är favoritdjuret. 16

BYGD 5 · 2019

Vi frågar honom vad som är roligt med gruppen. Han funderar en stund och slår sedan fast: - Allt! Kan ett betyg vara bättre? Saga som ganska nyss börjat i gruppen håller med: - Jag känner både Pontus och Oliver sen tidigare och vi får göra kul saker, säger hon. Hon visar att hon kan flossa, den populära dansen, och Max hakar på. Hanna Ädel betonar: - I samlingen gäller det att se till att

Hanna Ädel förklarar: - Det behövs pengar till så mycket. Det fungerar inte som andra föreningar när man ska på cuper och sammandrag. Man kan inte åka i varsina bilar. Vi åker buss. Vi är väldigt glada över all sponsring så att vi kan göra roliga saker till exempel på våra sommarläger. Bland annat har de sökt och fått pengar från LF Samhällsfond. Mattias Larsson skjuter in: - Elhockeyn kostar en del, bara stolarna kostar 100 000 kronor styck och vi har elva stycken. De är specialbyggda i Danmark och det är väldigt kul att vi kan ha den här verksamheten. Föreningen fick förra året ett fint pris, det europeiska mångfaldspriset Diversity Award som delades ut av EFCS, Euro­ pean Federation for Company Sport. KF Heros fick priset för sina insatser inom just elhockeyn för funktionsnedsatta. Tisdagsgruppen fortsätter den här kvällen med doppboll och innebandy och det blir mycket spring och skratt. - När vi är här handlar det faktiskt


Härligt gäng. Många ledare och många aktiva skapar Heros populära tisdagsgrupp.

"När vi är här handlar det faktiskt mest om aktiviteterna, det är fullt upp hela tiden. Men vi har också sommarläger där vi gör olika saker tillsammans." mest om aktiviteterna, det är fullt upp hela tiden. Men vi har också sommar­ läger där vi gör olika saker tillsammans och då hinner man prata mer med alla, säger Hanna. Hon påminner Emil om när de åkte till Älgparken i Ockelbo förra sommaren.

- Minns du att du sa ”jag hatar älgar” mitt framför guiden, skrattar hon. Emil minns och berättar plötsligt att han har så himla ont i kroppen efter all skidåkning i helgen. Han berättar ingående om skidturen och om alla gånger han åkt.

Eller? - Nä, jag skojade bara, säger han plötsligt, jag spelade innebandy i sön­ dags. Hanna skrattar med honom: - Det händer hela tiden oväntade saker och sägs mycket roligt, konstaterar hon. Emil berättar att han gillar innebandy bäst ”såklart eftersom jag är innebandy­ kungen”. När det blivit tid för innebandy åker glasögon och västar på i en väldig fart och fort går det också i spelet. Men plötsligt får Hanna nackmassage av en av deltagarna och Oliver ropar ”time out!”. Lite oklart varför men det spelar ingen roll. Alla är med, mer eller mindre tävlingsinriktade, medan föräldrar och syskon tittar på. Vem vann, frågar någon efteråt. Alla, tänker man. Alla, både aktiva och ledare, känns som hjältar just den här tisdagen. Och heter man Heros så gör man. BYGD 5 · 2019

17


LÄNET RUNT

En somrig resa i

NORDANSTIG

Vackert namn, spännande historia, trevliga människor och underbara platser. Nordanstig visade sig från sin bästa sida när BYGD tog en tur till Gävleborgs nordligaste kommun. text: Ola Liljedahl foto: Ulf Berglund

18

BYGD 5 · 2019


STOCKA En av många vackra idyller i Nordanstig.

ordanstig. Smaka på namnet. Nordanstig. Få kommuner i landet har ett vackrare namn. Det finns, som någon sa, något poetiskt över namnet. Sådant tänker man på när man rullar runt i bil på väg 307 från E4:an mot kommunens centralort Bergsjö. Man tänker också på Dick Harri­ son, historikern, som skrivit om Nordanstig: ’Namnet sägs minna om ett gammalt medeltida folkland. Stämmer det?’ Det låter spännande. Folkland? Men först ett kort minne från San Jose i Kalifornien, huvudort för IT-industrins centrum Silicon Valley, bara någon månad tidigare. Vi går in i en butik på Santana Row, stans mest exklusiva gata. Ett par unga IT-miljonärer som ska campa till helgen letar utrustning och den ena utbrister: - Look at this! Gransfors! Sedan berättar han för kompisen om Gränsforsyxan som kommer från Sweden, eller om det var Schweiz, som alla säger är the best axe in the world. De köper varsin. Nordanstig igen. Vi tittar ut genom bilfönstret. Världen är märklig. Yxan de där IT-killarna pratade om är alltså tillverkad någonstans här i krokarna. Dick Harrison skriver vidare: ’Bakom uppfattningen att Nordanstig var en medeltida region, ett folkland eller en "treding", ligger det faktum att Hälsingland bevisligen hade två andra sådana territorier: Alir i söder och Sunded i norr.’ Frågan är alltså vilken den tredje var? Dick Harrison vet inte. Ingen historiker vet. Men många menar att det var Nord­ anstig som var den tredje regionen där under Medeltiden även om den tredje inte nämns vid namn i något som kallades Hälsingelagens rättegångsbalk. Anrika trakter är det i alla fall. Men nog med historia. Det vi vet om det Nordanstig som vi besöker den här dagen är i alla fall att det är resultatet av en kommunsammanslagning 1974, då de små kommunerna Bergsjö, Gnarp, Hassela och Harmånger slogs ihop och bildade Nordanstigs kommun. Med ungefär 9 500 invånare är det Gävleborgs näst minsta kommun (bara Ockelbo är mindre, Hofors marginellt större) och de senaste åren har kommunen fått mycket positiv uppmärksamhet för sin företagaranda. Barbro Björklund är näringslivsutvecklare i kommunen. - Vi är en småföretagarkommun, runt 700 företag utgör basen i näringslivet. Våra största företag är Plyfa AB, SMP Parts AB och Mitt Liv AB. Det är mycket i de små företagen, fåmansbolagen, som vi ser potentialen, berättar hon. De ser att kommunen klättrar stadigt uppåt i Nyföretagarbarometern (ett samar­ bete mellan Nyföretagarcentrum i Sverige och Bolagsverket). - 2018 blev vi en av tio kommuner som nominerades till Årets Nyföretagarkom­ mun. Tyvärr fick vi inget pris, men det var en stor ära att vara nominerad, säger Barbro Björklund. Lite av ett Gnosjö i Gävleborg beskrev någon det som. Och så kommer ju André Myhrer, OS-mästaren i slalom, härifrån. Det nämner a l l a vi träffar. Känner man inte André själv så känner man hans pappa Torbjörn, som haft ett finger med i det mesta kring idrott i trakten, eller mamma Christina, som ansvarar för skolskjutsarna i kommunen. Det är den typen av litet samhälle - och kanske just därför väldigt trevligt. Fotografen Berglund kör vår bil och får höra historien om IT-miljonärerna och Gränsforsyxan och påpekar plötsligt att där står en skylt som visar att Gränsfors bara ligger några kilometer bort. Vi blinkar höger och det känns som att resa tillbaka i tiden. BYGD 5 · 2019

19


LÄNET RUNT

Sommaridyll...

Linus Hejmer smider en Gränsforsyxa.

G

ränsfors Bruk ligger vackert. Här har kvalitetsyxor tillverkats se­ dan 1902 av skickliga smeder. Idag arbetar 32 personer med tillverkning och försäljning och 80 procent av produktionen går på export till ett 30-tal länder. Bland annat till butiken i San Jose. Erfarenheten och skickligheten hos sme­ derna är det som avgör kvalitet och känsla i yxorna. Varje yxa signeras med smedens initialer. Vi kollar på en som det står LH på. Linus Hejmer visar sig vara människan bakom initialerna. Han står och arbetar vid en smidespress från 1916. - Jag tyckte yrket verkade intressant, sökte jobb för några år sedan och fick det. Jag hade läst industriteknik och det här passade mig. Extra roligt är att vi har mycket besökande som kommer ner i själva tillverkningen och tittar när vi arbetar, det är ovanligt att det tillåts. Säg så här: med cirka 25 000 besökare per år innebär det att Linus, Martin Fors­ lund som vi också pratar med, och deras kollegor finns med på rätt många facebook-

20

BYGD 5 · 2019

MITT BÄSTA NORDANSTIGS-TIPS ”Jag håller på med hästar och det finns fina leder för ridning på många platser. Annars är stranden i Sörfjärden något extra. Hassela Ski Resort rekommenderar jag också.” Susanne Panzare, Gnarp

och instagrambilder… Och det går inte att undgå att bli imponerad. Det är inga förinställningar i maskinerna utan yxorna formas egentligen fram på fri hand. Ackord, som varit vanligt, är borta så att smeden kan lägga tid på att det ska bli bra. - Ögat är viktigt för att helt enkelt se att det blir bra, som en av smederna förklarar. I ugnen är det 1 200 grader och det känns när man står bredvid. Smederna svettas när de med en tång tar en avklippt bit rödgul glöd­ ande stål och bearbetar den i en stor press. Pressen slår med 80 slag i minuten och varje slag har en presskraft på ungefär 180 ton. Att titta på är både fascinerande och nästan meditativt och man kommer på sig själv med att aldrig vilja gå därifrån. Hur sa de där amerikanerna nu igen? ”The best axe in the world.” Skaften i hickoryträ, från Bröderna Smedberg i Småland, är en vetenskap bara det. Hela proceduren får man följa och har man efter det inte fått nog av yxor finns, förstås, ett litet yxmuseum där också. Eller så kan man läsa Yxboken som den


här dagen ligger där på svenska, engelska, tyska, franska, ryska, japanska, polska och nederländska som ett tecken på Gränsfors­ yxans rykte internationellt. Och har man inte fått nog av Gränsfors, och det har man inte, vill man gärna dröja sig kvar. Då går man förslagsvis in till Gränsfors Blomkruksfabrik i huset intill. Där väntar Nicklas Bergström. - Det känns fantastiskt att föra den svenska krukmakartraditionen vidare, även om det är svårt att producera i Sverige jämfört med i Asien. Jag är född in i det här och är uppväxt bara några hundra meter härifrån, berättar han. Han är fjärde generationen Bergström i fabriken. Han tog 2001 över efter pappa Hjalmar som i sin tur drev fabriken med sin bror Tage från 1955 och i sin tur hade tagit över efter sin pappa Karl-Johan och farfar Carl-Johan som drivit den sedan 1908. - Man måste hjälpas åt i en sådan här bygd. Vi drar kunder åt varandra hit till Gränsfors, säger Nicklas Bergström. En skylt där inne värmer: ”Om ingen är här – tag de krukor du behöver och lägg pengarna i kassan.”

Den säger också något om trakten och om människorna här.

N MITT BÄSTA NORDANSTIGS-TIPS ”Ät på En liten sjökrog i Sörfjärden. Utnyttja naturen genom att fiska eller vandra, kanske Valleden mellan fäbodvallarna. Besök Hassela Ski Resort.” Nicklas Bergström, krukmakare

ordanstig är litet till ytan. Mellanfjärden och Sörfjärden rekommenderar alla. Lite förvirrat inser vi plötsligt att Mellanfjärden ligger söder om Sörfjärden. Oklart varför. Vägen slingrar sig genom vackert land­ skap och ut mot havet. I Sörfjärden fortsät­ ter vi så långt vi kan förbi sommarstugor och sjöbodar som skulle platsa på vykort med texten Hälsning från Sverige. Nybyggnationer och pågående bygg­ projekt vittnar om att det är ett expansivt område. Folk söker sig ju gärna till folk. Ny camping och fin golfbana gör det lättare att sälja tomter och stugor i Sörfjärden. Längst ute vid havsbandet ligger En liten sjökrog. Ja, den heter så. Agneta Hedman och Annika Hedman, krögare från En liten krog i Sundsvall, har där vägen tar slut dragit igång denna lilla pärla i en helt fantastisk lokal med stora fönster rakt ut mot havet, horisonten och någonstans långt bortom den Finland.

Krukmakare Nicklas Bergström i sin anrika Gränsfors Blomkruksfabrik…

…där hans krukor och skålar pryder hyllorna.

BYGD 5 · 2019

21


LÄNET RUNT

Kan man äta inomhus mitt i naturen är det precis det man gör här. - Det skiftar hela tiden här, berättar Agneta och beskriver ljuset, färgerna och månen med mångatan på kvällarna. En kvinna, som visar sig vara stamkund, som vi stöter ihop med slår fast: - Det är precis lika fantastiskt här i kvällssol som i storm eller dimma. Strax norr om Sörfjärden, där vi trodde Mellanfjärden låg, visar det sig ligga ett klapperstensfält som är Norrlands största med gravrösen från bronsåldern och yngre järnåldern. Imponerande det också. Mellanfjärden är det sydligaste och största fiskeläget längs det som i turist­ sammanhang marknadsförs som Kust­ vägen mellan Hudiksvall och Sundsvall. Mellanfjärden är en idyll. Punkt. Havet glittrar och sjöbodar och bryg­ gor och båtar tävlar om att symbolisera svensk sommar. En liten bygata och en liten hamn bildar ett minicentrum där det finns konsthantverk, design, lanthandeln Affär’n i Fjärn, galleri, kafé, teaterlokal, fiskebutik, repslageri, camping, hotell… …och inte minst Restaurang Sjömärket. Eva Eriksson-Brusell tar emot i den. Tillsammans med maken Tommy har hon drivit och gjort Sjömärket till en institu­ tion längs kusten. Nu visar hon runt och plockar under tiden upp en servett som någon tappat innan hon rättar till en tavla som hamnat snett och småpratar med några lunchgäster. Det märks att det här är hennes hem­ maplan. - Maken körde buss i både Europa och Sverige. Vi insåg att allt som fanns där, dit han körde folk, fanns här hos oss också. Det var så det började 1983. And the rest is history. Mästerkocken och TV-personligheten Leif Mannerström, bäst i Sverige på fisk, käkade strömmingsflundra där den 11 maj 2016. Det skulle kunna bli nationaldag i Mellan­fjärden. För Mannerströms omdöme säger allt och har sedan dess lockat många gäster till platsen: - Det här var det godaste jag ätit på många år, utbrast nämligen Leif Mannerström. Själva äter vi en härlig lunch som avslutas med tårta från buffén. Eva skrattar och berättar: - Vi fick en beställning på tårta till en 70-årig dam som skulle firas. Men det säll­ 22

BYGD 5 · 2019

En liten sjökrog i Sörfjärden.

Mellanfjärden är ett turisthjärta i Nordanstig.


skapet dök aldrig upp. Så då får våra andra lunchgäster äta hennes tårta som en liten extra bonus. Till Mellanfjärden hör även Trollska skogen, ett besöksmål som började som en utomhusföreställning men växt till en stor attraktion där barnfamiljer numera hela sommaren får vara med om spännande, roliga och fascinerande äventyr i en upp­ byggd sagovärld.

M

en även trevliga dagar har ett slut. Camilla Eriksson Uddén och Ulla Lindqvist på Turistbyrån vid E4:an gör sitt bästa för att vi ska stanna längre – eller återkomma. - Det finns väldigt fin paddling här. Och hälsingegården Ersk-Mats får ni inte missa. Och Vallstigen och klapperstensfältet och, ja, naturen i sig och… Ni fattar. De kan sitt jobb. Exempel på exempel på allt vi missat levereras. Så det blir nog till att återvända till Nordanstig. Vilket namn! Stranden i Sörfjärden – något alldeles extra.

MITT BÄSTA NORDANSTIGS-TIPS ”Besök Stocka med Rönnskär, ta ett stopp i Sörfjärden som verkligen storsatsar och missa inte Gränsfors som både har yxfabriken och krukmakeriet men inte minst är en väldigt fin plats.” Eva Eriksson-Brusell, krögare och hotellägare Båtliv, förstås.

En rofylld plats.

BYGD 5 · 2019

23


HÅLLBARHET

Alla kan leva mer hållbart Hållbarhet, klimat, framtid… Det är stora frågor som diskuteras nu och de flesta är nog överens om åtminstone att vi alla kan dra vårt lilla strå till stacken. Men hur? text: Lena Nyblad Liljedahl foto: Stéfan Estassy

ur lever man hållbart? Det kan man fråga sig eller ännu hellre kan man kanske fråga Mats Lundberg i Sandviken för tips och inspiration. Han arbetar som Sustainable Business Manager på Sandvik Materials Technology och är i den rollen förstås mer expert än de flesta av oss andra. - I mitt arbete arbetar jag för att integrera hållbarhet i våra affärer. Vi strävar efter att våra produkter bidrar till att våra kunder blir mer hållbara. Det kan vara allt från förbättrad säkerhet till lägre koldioxidavtryck vid användning, säger han. Men yrkesliv är en sak – privatliv en annan. Familjen Lundberg har med åren valt att sätta allt större fokus på de här frågorna även hemma. - Vi gör det ytterst för att det handlar 24

BYGD 5 · 2019

om vår framtid. Att lämna ifrån oss en värld som är bättre än den vi började med. Vi har alla ett ansvar att bidra till det, säger han. - Min fru Anna och jag vill dessutom gärna vara förebilder för vår son Albin, som är 13 år, i de här frågorna. Egentligen inte bara för honom. Det som blir en förändring för oss blir förhoppningsvis vardag och en självklarhet för honom och hans kompisar. Det är viktigt att visa att det går och att vi försöker. Just att blanda små insatser med större är viktigt. Familjen Lundberg producerar lokal el i Sandviken, för eget bruk men också för försäljning genom Bixia. - Vi gjorde slag i saken i maj 2017, berättar Mats Lundberg medan han klättrar upp på taket för att visa famil­ jens 28 solpaneler.

- Vi kan följa hur många kWh vi producerar i en app. Först förbrukas den el vi producerar i huset och om det blir över säljs det. Lite hårddraget kan en granne som trycker igång kaffebryggaren på morgo­ nen kanske tacka Lundbergs för elen. I deras hem, som hos många andra, har det blivit ett större fokus på hållbar­ het de senaste fem åren. - Vi har en helt annan diskussion kring vad vi konsumerar och hur vi reser idag. Vi har en liten batteribil för kortpendlingen. Jag har även skaffat en elcykel. Vi har en dieselbil (Euro 6) för de längre sträckorna, men planerar att byta ut den mot en vätgasbil. Klimat­ samvetet gör att vi använder den mindre och mindre. Vi använder batteribilen så mycket det går och laddar med solel. Frågar man någon på gatan vad de gör


MATS LUNDBERGS TIPS: √ Var resurssnål. Du sparar både miljö och pengar! √ Stoppa energibovarna i hemmet. Dra ut kontakten på sådant som du faktiskt inte använder eller skaffa ett grenuttag med avstängningsknapp. √ Tänk på hur du reser. Din resa till affären med bil påverkar klimatet mer än matens transport från andra sidan jordklotet. √ Var noga med doseringen och överdosera inte. Det blir inte renare för att du använder mer rengöringsmedel och brödet blir inte bättre av för mycket mjöl. √ Spara på vatten och el. Kör alltid fulla maskiner om det går - tvätt, disk och torktumlare. √ Undvik att slänga mat. Gör matlådor!

"det är kul och väldigt lärorikt. Vi läser på och ställer mycket frågor." för hållbarhet brukar ”att inte använda plastpåsar” dyka upp tidigt. Mats Lundberg känner igen det: - Vi har sedan ett par år slutat köpa plastpåsar och återanvänder de påsar vi har så länge de håller. Tygpåsar eller papperspåsar tar vi med när vi handlar. I somras ersatte vi de flesta lampor med LED-lampor. Vi samlar regnvatten i tunnor för bevattning i trädgården för att minska vattenanvändningen. Några exempel, men det finns mer att göra, vi är på inget sätt perfekta. Hur ser du på detta med att köra bil och flyga? - Transporter är väldigt viktiga för fred och demokrati i världen. Genom att möta andra människor och kulturer och få nya insikter bygger vi ett bättre

samhälle. Transporter ur miljö- och klimatperspektiv är ett problem. Det vi behöver göra är att gå över till mer hållbara alternativ där elektrifiering och vätgas, med grön el, adresserar dessa problem. Det vi också måste göra är att minska eller till och med undvika nöjes­ konsumtionen. Går det att göra resan på ett annat sätt som påverkar miljön mindre ska vi sträva efter att göra det. Är det rent av kul att leva hållbart? - Ja, visst är det kul och väldigt lärorikt. Vi läser på och ställer mycket frågor. Det finns alltid något nytt pro­ jekt att ta sig an. Tillbaka till taket med solpanelerna. - Det bästa är egentligen när det är mycket sol och lite svalare väder. Då får man ut bäst effekt eftersom kapaciteten minskar lite när det är varmt. Återbetal­ ningstiden är ungefär 13 år, efter det är det gratis. Det är en bra pensionsförsäkring. Ändå ser han ekonomin som under­ ordnad. - Om det går plus minus noll spelar mindre roll eftersom man vet att man gör rätt. Det är lite som med ekologisk mjölk. Den smakar inte annorlunda, du tjänar ingenting - men du vet att du gör rätt.

√ Handla mer ekologiskt när du har möjlighet och handla efter säsong. √ Ät mer grönsaker. √ Konsumera mindre eller inte alls. Prioritera begagnat om det finns. Uppgradera inte bara för att du har råd. √ Välj miljömärkta produkter. √ Plastpåsebanta - återanvänd egna plastpåsar och ta till affären eller ännu hellre använd tygkasse/papperspåse. √ Kan du inte sätta upp solceller stöd www.jointrine.com eller mot­ svarande hållbara utvecklingsprojekt.

BYGD 5 · 2019

25


INSPIRATION

GRÖNT LIV

När trädgården gör gott för själen Sätt några kvistar i en vas, tärna ett äpple i morgongröten eller tryck fingrarna i jorden. Det gröna gör vardagen lite härligare, i alla fall om du frågar Anna-Karin Tillström. text: Cecilia Klang

D

en drygt tjugo år gamla benjaminfikusen som står på övervåningen i Anna-Karin Tillströms hus i Hillevik, en liten by vid kusten strax norr om Gävle, kan tyckas futtig som symbol för en odlings­ tokig, tulpanfrälst och bloggande trädgårdsfantast. Ändå är det just det den är; en grön metafor för ett liv som mer eller mindre alltid handlat om växter. – När jag flyttade från Borlänge till pappa i Landskrona för jättemånga år sedan var den där krukväxten det första jag köpte till mitt nya rum. Den var liksom viktigast. Viktigare än en säng. Sedan dess har jag släpat runt på den där plantan. Intresset för det gröna har alltid funnits där, men legat latent under många år och bara väntat på att få blomma ut, berättar Anna-Karin Tillström.

26

BYGD 5 · 2019

Foto: Anna-Karin Tillström


HAV AV TULPANER Tulpanerna ’Brown Sugar’, ’Verona’ och ’Copper Image’ som inte riktigt slagit ut blandas med hyacinterna ’Yellow Queen’ och ’ Gipsy Queen’. I förgrunden knoppiga tulpanerna ’Jackpot’ och 'Queen of Night’. BYGD 5 · 2019

27


INSPIRATION

Gräsmattan blev trädgård Intresset för det gröna har fått blomma ut. Benjaminfikusen följde 2007 med Anna-Karin och hennes man Martin från en hyresrätt i centrala Gävle till det gamla 1700-talshuset med havsutsikt och liten trädgård i Hillevik. Gräsmattan var det som lockade dem mest. Men inte för att odla på. Martin såg framför sig hur han skulle putta golfbollar och Anna-Karin hur hon skulle lägga sig och vila i solen en stund. Idag, tolv år senare, syns varken golfbollar eller solstolar till. Anna-Karins odlingar täcker i stort sett hela den 800 kvadratmeter stora tomten och trädgården, som i bloggvärlden går under namnet ”Landet Krokus”, lockar besökare från när och fjärran. Att det blev så; att Anna-Karins latenta trädgårdsintresse fick släppas loss, har sin förklaring i det smått magiska som kan uppstå när vi människor får jord under naglarna. – 2010 drabbades jag av utmattningsdepression och min läkare tyckte att det vore bra om jag hade något annat intresse än mitt jobb. Det enda jag ville göra var att hålla på i trädgården, så det gjorde jag, och startade samtidigt en trädgårdsblogg för att få kontakt med folk som var som jag. Bloggen blev snabbt populär och mitt intresse gick nästan över styr. Plötsligt hade jag grävt

om halva tomten och skapat ett stort växtsamlarintresse. Men ändå kändes det aldrig som ett jobb. Det gav hela tiden mer energi än vad det tog och så fort jag hade händerna i jorden så mådde jag bra. Nu senare har jag förstått att det finns kemis­ ka förklaringar till det där, att endorfinnivåerna i kroppen faktiskt går upp när man sätter ner händerna i jorden. Och jag förstår grejen. Samma sak som att krama träd. Det är något särskilt med levande växter och att få hålla fast vid något som är stabilt och konstant.

Grönt i allt Trädgården blev Anna-Karins väg ur depressionen och varje dag hjälper den henne att fortsätta hålla balansen i livet. Det gröna finns med i både inredningen och i kosten; en av matsa­ lens väggar är målad i knallgrönt, i de djupa fönsternischerna står krukväxter, snittblommor och kvistar från trädgården och i matlagningen är det sedan över tjugo år tillbaka mest vegeta­ riskt som gäller. – Över lag är det viktigt för mig med fina saker och vyer. Och att veta att det man stoppar i sig är bra. Jag är noga med att köpa ekologiskt och kravodlat och så har det alltid varit.

BLOMMANDE OAS Liljorna i förgrunden är krolliljor: lilium martagon 'Fairy Morning'. Bakom anas mörkbladig fläder, silverpäron, en lavendelhäck och ett luktolvon. Foto: Anna-Karin Tillström


KÄR VÄXT Benjaminfikusen i Anna-Karins vardagsrum har följt henne i mer än 20 år.

ODLING Sommarrudbeckia, blomstermorot, tagetes, lejongap och gräslök växer i en av trädgårdens pallkragar. Foto: Anna-Karin Tillström

Foto: Anna-Karin Tillström

Min mamma var med och startade vegandagis i Borlänge på 90-talet, vi åt bara sånt hemma. Hon odlade det mesta hemma i trädgården när jag och min syster var små. Man kunde gå ut och plocka det man ville. – Trädgården har hjälpt mig att komma tillbaka och att fortsätta må bra. Det är mitt gym; där jag rensar hjärnan, sliter mig trött i kroppen och umgås med mig själv. Att plocka ogräs och märka att man gör skillnad är en skön känsla. Jag tappar liksom tiden där ute.

Ett sätt att möta likasinnade För att kunna odla mer framöver vill Anna-Karin bygga ett växthus och omvandla förrådet till ett orangeri. Hon vill också odla mer snittblommor för att kunna göra buketter och kransar, något som hon tycker är kul och ger utlopp för kreativiteten. Bloggen och hennes Instagramkonto fortsätter att växa och låter henne varje dag möta trädgårdsentusiaster från hela världen. – Man får många nya vänner och bekantskaper genom det här. Flera personer som jag lärt känna genom bloggen har blivit nära vänner. Vi har mycket gemensamt och det är härligt att träffa likasinnade. Dessutom kommer det hit folk och tittar

på min trädgård varje sommar. Jag har haft öppen trädgård här minst en gång varje år. I somras kom det en busslast från Åland. Det är kul. Och att vi numera är så många som håller på. När jag började med det här var trädgård nästan töntigt. Jag tror ju att alla mår bra av att odla och om jag kan inspirera fler att komma igång och tänka grönt så är det fantastiskt. Och alla behöver inte ha en jätteträdgård. En växt i en kruka kan räcka väldigt långt.

FAKTA Namn: Anna-Karin Tillström Gör: Driver trädgårdsbloggen Landet Krokus och jobbar som grafisk formgivare och trädgårdsdesigner. Om trädgården: En cottage-trädgård med samlarambitioner. På bloggen landetkrokus.se och instagramkontot @ annakarin_landetkrokus finns bilder och information om trädgårdens rabatter och planteringar.

BYGD 5 · 2019

29


INSPIRATION

Anna-Karin om att odla i Gävleborg Det är klart att man drömmer sig till Skåne var och varannan dag, eftersom vårt klimat här uppe sätter vissa begränsningar. I Gävleborg går vi från växtzon 3, ute vid Gävlekusten, upp till zon 5 i norra Hälsingland. Varje zon kräver sitt, men man kan också skapa egna mikroklimat genom att skärma av och skydda. Vill man ha inspiration för att odla över zongränserna är Wij Trädgårdar ett bra tips. I deras rosenträdgård har de zon 2.

3 tips för en grönare vardag Odla sommarblommor. Många sorter är lättodlade, exempelvis ringblomma, och går att så direkt i en kruka och ställa på balkongen eller altanen. Har du trädgård är en välplacerad kruka eller korg ett enkelt sätt att piffa upp en utblommad rabatt. Plocka egen fredagsbukett av dina sommarblommor. Blanda i det du hittar av kvistar, ogräs och frökapslar. Inspiration hittar du på instagram under #fredagsbu­ ketten. Driv kvistar inomhus för att få det vårigt. Duscha kvistarna varmt och sätt dem i varmt vatten. Mina favoriter är forsythia, plom­ mon och körsbär. Men nästan vad som helst går bra.

Gör Anna-Karins gröna favorit-smoothie 2 dl grönkål i bitar (broccoli, spenat eller annat grönt går också bra) 1 stort ekologiskt äpple, gärna egenodlat 1 st avocado eller grön banan 1 tsk gurkmeja 1 tumstor bit färsk ingefära (skalad) 2 msk färskpressad citronjuice 1-2 dl vatten eller växtbaserad mjölk (havre-, mandel- eller sojamjölk) Mixa allt utom 1 dl vätska. Tycker du att smoothien blir för kompakt kan du fortsätta späda med resten av vätskan.

30

BYGD 5 · 2019


Stolta och glada. Men inte klara. SKI:s undersökningar visar att vi har Sveriges mest nöjda kunder. Men bra kan alltid bli bättre och vi siktar på ännu nöjdare kunder nästa år. Fram till dess – stort tack för förtroendet!

* Som namngivet företag.


MEDARBETAREN

Kollegor och kompisar 32

BYGD 5 · 2019

Sarmad Raqib och Avan Zakholy säger att de är som bröder. Det kanske blir så när man känt varandra sedan barnsben och till och med pluggat på högskolan ihop. Duon arbetar nu på Kundservice hos Länsförsäkringar Gävleborg i Gävle – och stortrivs. text: Lena Nyblad Liljedahl foto: Stéfan Estassy


e har känt varandra sedan de var barn och gran­ nar i Karlstad. De flyttade båda till Gävle för att plug­ ga ekonomi på högskolan och nu jobbar de - båda - inom kund­ service hos Länsförsäkringar i Gävle. - Vi är som bröder och gör nästan allt tillsammans, konstaterar Avan Zakholy och Sarmad Raqib. Det man slås av när man träffar Avan och Sarmad är att de hela tiden pratar om vi. ”Vi sökte till ekonomipro­ grammet vid högskolan i Gävle.” ”Vi lagar inte så mycket mat.” ”Vi trivs med jobbet.” Lite som TV:s radarpar Piff och Puff på julafton. - Det är nog många som kopplar ihop oss. Vi behöver inte ens prata för att förstå varandra. Det har varit enkelt i 20 år och jag tror inte att jag har tänkt att det varit krystat en enda gång under vår vänskap, berättar Sarmad. Det är han som pratar mest, det är de överens om. Men när Avan säger något är det något bra. Säger Sarmad… De båda kom med sina familjer från irakiska Kurdistan när de var fyra och fem år gamla. Familjerna bodde grannar i Kronoparken i Karlstad. Avan berättar att det är Sarmads förtjänst att det blev först Gävle och sedan även Länsförsäkringar för honom. Medan Sarmad under studietiden i Gävle valde att pendla mellan bankjobb i Stockholm och studier satsade Avan nämligen på ett jobb på Länsförsäkringar Gävleborg. - Jag började med att hoppa in extra och fick snart lära mig om både försäk­ ringar och bank. Jag jobbade på kund­ service i ett och ett halvt år efter examen och är skadereglerare sedan början av januari, berättar Avan. När sedan Sarmad tröttnade på Stockholm fanns det förstås bara en att ringa… - Jag insåg att Stockholm inte är för mig. Det är för mycket tid som går åt till pendling och stress. Jag flyttade till Gävle. Jag ville ha ett arbete där man känner sig betydelsefull, där man gör

lite skillnad. Där kom Länsförsäkringar Gävle­ borg in. - Avan tyckte att jag skulle söka och då gjorde jag det, konstaterar Sarmad, som fick jobb som innesäljare på kund­ service – med Avan som mentor. Sarmad trivs med jobbet. - Jag hjälper försäkringskunder med att teckna försäkringar och ändra i försäkringar och så hjälper jag även folk på bankdelen. Jobbet är väldigt olika dag för dag. Jag kan styra mina dagar till stor del och har stor frihet att välja. Vi alla har ett gemensamt mål. Vi på kundservice ska göra allting och kallas för sjukampare, skrattar han.

"Det är nog många som kopplar ihop oss. Vi behöver inte ens prata för att förstå varandra." De trivs båda med Gävle också. – Annars hade vi nog flyttat hem. Det är fem timmar hemifrån och våra mammor i Karlstad vill nog gärna ha oss närmare, säger de båda. De åker till Karlstad ungefär en gång i månaden, alltid tillsammans i Avans bil. Hemma i Värmland väntar mammornas mat och Sarmad hävdar att ”vi går upp typ tre kilo varje gång”. Båda tycker att det ska vara kul att gå till jobbet. - Men det hade inte varit lika kul och tryggt om inte Avan också skulle bo och jobba här, säger Sarmad. På jobbet äter de ofta lunch och fikar – tillsammans förstås. På fritiden umgås de, förstås, mest med varandra men även med andra på jobbet. I arbetet har de nytta av att känna varandra.

- Om det kommer en kund och be­ höver hjälp med en skada, då ringer jag Avan för jag vet hur han jobbar. Innan årsskiftet jobbade vi med varandra hela tiden, vad gäller kunder och administra­ tion. Avan är väldigt bra på system. Det är lätt att fråga honom. Avan kontrar: - Sarmad är väldigt professionell med kunder och mycket bra på bankdelen. Han kan ta de svåra ärendena. Han är väldigt lugn i telefon. Han lär sig snabbt och kommer alltid fram till en bra lösning. Jag skulle ha utbildning med honom i tre veckor, men han började jobba själv efter ett par dagar. Sarmad skrattar: - Ja, jag blir uttråkad av att bara lyssna. Jag är inte van vid att Avan pratar så mycket…hahaha. Vi är väldigt olika som personer men ändå väldigt lika. När det gäller jobbet tycker de båda att det finns bra utvecklingsmöjligheter. - Vi får ta mycket eget ansvar, konsta­ terar Avan. Sarmad håller med: - Vi jobbar mycket med medledar­ skap, man ska tänka efter själv. De konstaterar båda att de är som familj. Ett exempel: när Sarmad hade vunnit budgivningen på en lägenhet och glatt ringde och berättade för för­ äldrar, flickvän och förstås Avan så sa inte Avan ”grattis”. Nix. Han utbrast ”har vi köpt lägen­ het nu?”. Sarmad skrattar: - Sen hjälptes vi åt att måla om hela lägenheten. FAKTA Avan Zakholy, 25 år, skadereglerare Kundservice i Gävle. Sarmad Raqib, 24 år, innesäljare Kundservice i Gävle. Bor: Avan i lägenhet på söder i Gävle, Sarmad i lägenhet i centrala Gävle. Bakgrund: Kommer båda från Karlstad, har läst ekonomiprogrammet vid Högskolan i Gävle och jobbar nu på Länsförsäkringar Gävleborg.

BYGD 5 · 2019

33


LÄNETS HISTORIA text: Ola Liljedahl illustration: Emma Harrysson

Nyårseko från

Strömsbro

N

är Mikael Persbrandt på ny­ årsnatten i TV:s direktsändning från Skansen i Stockholm läste de klassiska orden ”Ring klocka ring…” var det ett eko från Strömsbro som hördes. Närmare bestämt ekot av en sommardag under ett träd på Strömsbro skola i slutet av 1880-talet. Men vi börjar i Stockholm. Där föddes en Edvard Fredin 1857. En pojke som snart blev en lovande ung svensk poet som dessutom drog in små pengar genom att översätta, bland annat Frankrikes nationalsång Marseljäsen. En bohem som rörde sig i konstnärskretsar och för det mesta var luspank. Han var större delen av sitt korta liv dessutom sjuk i tuberku­ los och flyttade runt i landet i hopp om

34

BYGD 5 · 2019

bättre luft att andas. Tuberkulosen, eller lungsoten som man sa, blev allt sämre när han passerat 25 år. I Hälsingland fann han renare luft och i det lilla samhället Strömsbro utan­ för Gävle i grannlandskapet Gästrikland fann han en riktigt god vän i Olov Da­ vidsson, skollärare och profil i trakterna. Hos Davidsson tillbringade han långa perioder för att vila och skriva. Bland annat diktverket Vår Daniel som han fick Svenska Akademiens stora pris för – och inte minst översatte han där den brittiske 1800-talspoeten Alfred Ten­ nysons dikt Ring Out, Wild Bells. Det sägs att Fredin satt en sommar­ dag under det där trädet vid den då rätt nybyggda Strömsbro skola och hittade de

klassiska orden: ”Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten mot rymdens norrskenssky och mar­ kens snö; det gamla året lägger sig att dö…” Edvard Fredins hälsa blev allt sämre. En tid innan sin död, strax efter sin 32-årsdag 1889, gav han ett hand­ skrivet papper med översättningen av Tennysons dikt till Anna de Wahl, en skådespelare han var nära vän med. När hennes son Anders de Wahl, även han skådespelare, några år senare fick en fråga att läsa en dikt på Skansen för att hälsa det nya året läste han just den dikten. Anders de Wahl läste sedan Nyårs­ klockan för stockholmarna, och med ti­ den även radiolyssnarna i hela landet, var­ je nyårsnatt till sin död 1956. En tradition som gick vidare i först radio och sedan TV och har ärvts av Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margaretha Krook, Jan Malmsjö, Loa Falkman, Malena Ernman, Pernilla August, Krister Henriksson och så nu senast Mikael Persbrandt. Och Strömsbro skola står kvar och minns kanske den unge poeten Edvard där under trädet...


Länskrysset

1:a pris: Brandpaket: 6 kg pulversläckare, brandfilt och brandvarnare – värde 750 kr 2-4:e pris: Förbandskudde och brandfilt – värde 390 kr

TÄVLA OCH VINN FINA BRA-ATT-HA-PRISER!

5-6:e pris: Förbandskudde – värde 190 kr HAR TVÅ SKROV UTBRÖT I BENDER

MÅLA TUNT

CEREMONI KAN MAN SAKER

STOR KOSTYMFEST

SMILAR

SKA FÖRSVARAS NATIONALPARK

ÄR SLÖFOCKAR DELAD HALVÖ GJORDE ETT UTTALANDE

ISANDE VIND

ISRAELS BRUKAR FÖRSTA GAMMALT ÖVERSTE- HUS BLI PRÄST

GÖR VI FRUSET OTÄCKT ELÄNDE TIDIGARE PRESIDENT GUILLOUFIGUR SLÅR MAN MED

KAN HÅLLA DÖRREN ÖPPEN

LUFTPREFIX

EN SÅN ÄR NIKKALUOKTA

KVINNONAMN

PADDLAS FRAM SÄLJS KAVIAR I

NEGATION NORRUT DJUR I KYRKAN?

CYKELTÄVLING SKA LÖVHÖGAR FAKTISKT MYCKET LITEN GNAGARE

SKA GE STÖD

VISA VÄGEN

TRADITION KAN MAN OM MÖTE

KAN LÅNET BLI

DEN RYMMER VÄXTER VANLIG I PARKER

PURE SES MÅNGA I HAMNAR

TITAN I KEMIN GORMA & RYTA

NÄRA I TIDEN

KAN BLI EN MUR VÄDERSTRECK KVICKT

LITEN BYGGSTEN ”SNACK” DANSK Ö

VERKAR MED SIG EN WEISE

HERMELINERNA KILLE I ”EKEN”

FINNS I TUBER KAN AVGÖRA LITE FINARE KVÄLL

EN MUSA KAN MAN OFFERT

DEN KAN PRATA FINT BOENDE

SÖTAR VI MED GREKISK GUDINNA

BALANSHJUL I KLOCKA

HUVUDSTAD

BUDBÄRARGEN KOLAMÄRKE

MINDRE VIKTIG LÄTT RÄTT

MUSIKSTIL

HELIOPOLIS I BIBELN

VANLIGT KVALSTER

BRUKAR MORGONEN

SATT IHOP

RENHÅLLARE? HÄLSADE ROMARE

CHARMIG DON LÄSER KORREKTUR

DEL AV KRUKA VARMT PLAGG

SKYMTA

NÄRA I TIDEN

SÄNKT A

AB HOS GRANNE HELIGT KÄRL

KAN BLI KLÄDER

KROSSAT

KAN STÅ PÅ LÅS

BERG PÅ KRETA

STORBRITANNIEN

SJÖ MED TRÄSK KOMMER HASTIGT

GÅR LÄTT AV BAKSTRÖM ANNEKTERA

MUSIKTERM

GAV BRA KRITIK LITEN FLICKA

GÖR VI DE SMÅ

KÄND BUSUNGE SPELAR BIROLL

TIDIGARE VIKTIG LÄROBOK

SLAG SOM LAVIN FÖLJER FARTYG SERVERING

STOPPSTÄLLE BEVITTNAR FORNT RIKE KORT FÖR FOT

OVÄDER MED HÅRDA VINDAR NÄSTAN VÄNNER HJORTRONMARK

KOMMER LITE EFTER KAN GLAS GÅ I

ÖDESDIGER

STYRT

MINSKAR SPILLET

Skicka in lösningen (meningen i de gula rutorna) med ditt namn, adress och telefonnummer till: Länsförsäkringar Gävleborg, att: Länskrysset, Box 206, 801 03, Gävle. Alt till: lanskrysset@LFgavleborg.se. Senast 31 maj 2019. Bland de rätta svaren dras 6 vinnare, som alla presenteras i nästa nummer av BYGD. Förra numrets vinnare var: 1:a pris: Tommy Nordin, Delsbo. 2:a pris: Monica Åkersten, Edsbyn. 3:e pris: Göran Karlsson, Gävle. 4:e pris: BYGDChristina 5 · 2019 35 Olsson, Ockelbo. 5:e pris: Inga-Lisa Sammalisto, Sandviken. 6:e pris: Rolf Johansson, Hofors.


Skydda det viktigaste du har

Ge ditt barn trygghet med en riktigt bra barnförsäkring som både täcker olycksfall och sjukdomar. Dygnet runt, året om. Läs mer om hur du skyddar det värdefullaste du har på vår webbplats.

Gävle Drottninggatan 35, 026-14 75 00 Sandviken Hyttgatan 18, 026-25 20 38 Hudiksvall Storgatan 34, 0650-48 79 00 Söderhamn Köpmangatan 11, 0270-24 14 00 Bollnäs Långgatan 7, 0278- 75 70 00 Ljusdal Postplan 14b, 0651-56 63 00 Internet www.LFgavleborg.se

lansforsakringar.se

Profile for Länsförsäkringar Gävleborg

Bygd #05 2019  

Bygd: Länsförsäkringar Gävleborgs magasin för gävleborgare - om gävleborgare! Detta är det 5:e numret och kom ut vecka 14 2019.

Bygd #05 2019  

Bygd: Länsförsäkringar Gävleborgs magasin för gävleborgare - om gävleborgare! Detta är det 5:e numret och kom ut vecka 14 2019.