Bygd #6 2019

BYGD ETT SAMHÄLLSMAGASIN FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÄVLEBORG NR.6

•

2019

Mäklaren & stylisten fixar bostaden Resa bland historier i

SANDVIKEN

Livsförändring - de bytte Stockholm mot Galvsbo

Frågor om VATTENSKADOR

Vagvisaren - Caroline jobbar i en mansdominerad bransch

HEJ GÄVLE BORGARE • SKIPPA AT TIT YDE N • HÄLSINGE FILME N • OSTE N SOM PRISAS • HANT VE RKSYRKE N I TIDE N

• KORSORD

LEDARE

BYGD

Ett samhälls­m agasin från Länsförsäkringar Gävleborg

Tankar om ett ord i tiden

H

#6 • 2019 Ansvarig utgivare Lena Bogren, Länsförsäkringar Gävleborg Grafisk form & produktion Erik Noréus Text Ola Liljedahl Lena Nyblad Omslagsfoto Peter Cederling Foto Peter Cederling Ulf Berglund Stéfan Estassy Kristoffer Juel Poulsen Tindra Liljedahl Britt Mattsson Stephane Lombard Illustration Emma Harrysson Tryck Gävle Offset Papper 100/170 g Amber Graphic Upplaga 37 600 Vi reserverar oss för eventuella fel­skrivningar och villkors­­föränd­ringar. För aktuell information om Länsförsäkringar Gävleborgs produkter och tjänster, besök www.LFgavleborg.se

ållbarhet. En snabb sökning på ordet gav över 7,5 miljon träffar.

Bara på svenska. Googlar jag det engelska ordet för hållbarhet, sustainability, blir det en halv miljard träffar.

Tänk då att det finns nära 7 000 språk i världen…

Poängen är att ’hållbarhet’ är ett av de ord som ligger mest i tiden nu.

För Länsförsäkringar Gävleborg känns det jättebra.

Vi arbetar sedan länge med hållbarhet. Bland annat genom våra skadeförebyggande besök – eller trygghetsbesök som jag gärna kallar dem.

Hållbarhetsbesök skulle man också kunna säga.

En del av vår kärnverksamhet är just att förhindra brand- och vatten­skador.

Vi gjorde därför närmare 1 500 sådana förebyggande besök hos kunder 2018.

Vi ger råd och tips om hur man undviker brand- och vattenskador, som påverkar vår miljö både direkt och indirekt. Jag ska inte trötta er med mer siffror men det finns uträkningar på miljöförstöringen vid till exempel en brand. Vi utvecklar faktiskt en digital tjänst kring detta i form av en app, Bopulsen. Den testas tillsammans med kunder under hösten. Jag tror den blir både intressant och nyttig för oss alla att använda.

I det här numret av Bygd möter du många gävleborgare som på olika sätt tänker eller arbetar med hållbarhet.

Hur tänker du som läser det här kring detta?

Själv cyklar jag till jobbet året runt. En liten insats för både miljön och min hälsa, men jag har turen att ha nära till jobbet så visst är det också av praktiska skäl när cykeln ju är enklaste sättet dörr till dörr.

Jag engagerar mig i ungdomsfotbollen, fixar middag av resterna i kylen och försöker göra annat hållbart också – men samtidigt gör jag säkert en massa mindre hållbart. Det viktiga är att vi alla gör någonting så att världen blir bättre. Den meningen, ”Världen blir bättre”, fick för övrigt bara 13 300 träffar vid en googling. Så vi har lite att jobba på. Tillsammans.

Välkommen till ett nytt nummer av Bygd!

30410965

2

BYGD 6 · 2019

Denna tidskrift är tryckt på ett tryckeri med miljöprofil.

Lena Bogren Chef Kommunikation Länsförsäkringar Gävleborg

INNEHÅLL#6 Hantverks­yrkeni tiden

4-7 Hej Gävleborgare

13

Ungefär 285 000 människor – och en massa djur förstås – bor i Gästrikland och Hälsingland. Vi mötte några av dem. Som fotbollstjejerna Signe & Sonia, kämpen William, folkmusikern Thuva...

Gamla yrken som ett tag såg ut att dö ut kan få ett uppsving.

Hållbarhetstankarna i samhället gör att fler vill laga och återställa – inte bara köpa nytt.

8-12 CAROLINES OVANLIGA YRKESVAL Vardagen är varierande för rörmokaren Caroline Bror. Bygd åkte till Rörberg och pratade om rörmokeri, om hållbarhet och om att vara kvinna i en mansdominerad bransch.

14-16 Fixa bostaden vid försäljning Homestyling kallas det, när man inför en försäljning av en bostad fixar till den för att göra den mer attraktiv – och ge köparen en bättre chans att se möjligheter.

18-23 Resa: Sandviken lockar både vinter och sommar Sandviken är en destination som lockar både vinter och sommar. Vi reste runt i kommunen och hittade vackra platser – och spännande historier.

24-27

Landsbygden lockarallt fler

Med en dator och en bra uppkoppling kan jobbet som webbutvecklare inom tech-industrin skötas varsomhelst. Razi och Jennie Kantorp Weglin valde Galvsbo i Hälsingland.

28-29 JOHANNAS NYTÄNKANDE GAV FRAMGÅNGAR Hantverket är gammalt men Johanna Hildingsson ung. Den kombinationen är ett framgångsrecept - inte bara på hälsingeostkaka.

30-31 Dags att skippa attityden!

Satsningen #skippaattityden genomförs av Gävleborgs Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna med stöd av Länsförsäkringars samhällsfond. Vinnare? Alla länets unga idrottare.

32-33

Medarbetaren:

Elin Clain jobbar på Länsförsäkringar Gävleborgs affärsstöd ”med allt som rullar” – och sedan åker hon hem och jobbar vidare med en massa annat…

34 Länets historia Filmen Hälsingar delade Sverige på 1920-talet. Var den bra? Eller dålig? Recensenterna visste förstås vad de tyckte – men de tyckte väldigt olika.

35

Korsordet

Nytt Länskryss med fina priser.

BYGD 6 · 2019

3

GÄVLEBORGARE

HEJ

GÄVLEBORGARE HÄLSINGAR OCH GÄSTRIKAR. TILLSAMMANS ÄR VI GÄVLEBORGARE. VI SA HEJ TILL NÅGRA AV OSS OCH FICK SMÅ INBLICKAR I ALLDELES VANLIGT OVANLIGA LIV.

Folkmusikern Vad betyder folkmusik för en bygd?

- Hm, det kan nog variera en del från bygd till bygd. I Dellenbygden tror jag att den är en källa till gemenskap och kontakt, även identitet och kreativitet för ganska många människor. Folkmusik är en av de genrer som utövas både professionellt och för det egna nöjets skull, för vissa rent av som ett livsstilsval. Det spelas, umgås och utbyts ofta gans­ka sömlöst inom genren. Folkmusik är inte heller begränsat av nationella gränser eller språk, säger Thuva Härdelin.

Hon om någon bör ju veta.

Riksspelman, verksamhetsledare för Riksförbundet för Folkmusik och Dans (RFoD), har uppdraget att utveckla och program­lägga Delsbostämman – och spelar dessutom förstås så mycket hon hinner.

- Mina rötter finns i Hälsingland, berättar hon, min familj har levt och verkat i bygden i många generationer, som bland annat musiker, körledare, teaterledare, folkbildare, präster, entreprenörer, fågelholksfabrikörer, trädgårdsmästare, spelmän och allt vad folk nu håller på med genom sina liv.

Hon konstaterar att Delsbo och Dellenbygden är hennes självklara hembygd oavsett var hon befinner sig.

Hon växte delvis upp där men har bott många år i både Malmö och Stockholm.

- När jag inte varit i Hälsingland längtar jag efter människor, vänner, familj. Stillheten, naturen och självklarheten. Man måste inte uppfinna sig själv varje morgon på samma sätt som i storstaden, åtminstone inte i något halsbrytande tempo. Som spelman och musiker kan jag också längta hem till Hälsingland för att liksom stämma av var i musiken jag befinner mig för tillfället. Numera tillbringar jag ungefär en tredjedel av min tid i Delsbo och har ett boende där, underbart att få ta del av båda världarna!

4

BYGD 6 · 2019

Foto: Kristoffer Juel Poulsen

Ljusdalsälskaren När Agnes Schoss hade gjort sin tandläkarutbildning hemma i Rumänien flyttade hon, sambon Ovidiu och dottern Rebecca till London.

- Vi bodde ett drygt år där, trettio minuter utanför London. Men livet var för stressigt där, inte minst för ett litet barn, berättar hon.

De funderade på vart de skulle flytta.

- Jag googlade faktiskt var det är bäst att ha barn och såg att det var i norra Europa. Men, nja, Norge kändes inte så lockande och inte Danmark heller men Sverige verkade bra.

Sagt och gjort.

Hon tittade på lediga tandläkararbeten både runt Jönköping och i Gävleborg.

- Vi funderade på Bollnäs och Hudiksvall och Ljusdal. Vi tittade på bilder och det såg väldigt fint ut i Ljusdal. I Rumänien har vi snö på vintern och det gillar jag, skrattar hon.

- Eftersom jag är utbildad inom EU var det inga problem med min utbildning. Däremot ställs ju ett språkkrav. Jag åkte till Spanien, där de har intensivkurser i svenska konstigt nog, och studerade i tre månader, berättar hon.

Själv tvivlande hon på sin svenska - trots att läraren sa att den var bra - men hon tyckte att språket lät vackert, nästan som en melodi.

- Men första dagen här i Ljusdal hade vi klinikmöte.

Arton personer satt och pratade hela tiden. Fort och på dialekt. Jag tänkte bara ”vad händer här?”, skrattar hon.

Idag pratar hon imponerande bra svenska.

Sedan snart tre år har de ett liv i Ljusdal och älskar området. Agnes som tandläkare och Ovidiu snart som lärare i franska och Rebecca, ja, som en lycklig fyraåring så där som kanske bara fyraåringar i Ljusdal kan vara.

Foto: Stéfan Estassy

Jägarveteranen Dennie Walldén, 75, klappar plotthunden Harry och tittar ut över åkrarna hemma i Hedesunda.

- Jag växte upp i Hemlingby/Hemsta men min farmor och farfar bodde här i Hedesunda, i huset intill det jag bor i nu. Så de här markerna var de första jag jagade på, berättar han.

Jakt har följt honom genom livet. Och hundar.

- Nu är jag sedan några år starkt engagerad i Svenska Plotthundklubben…

Han ser att man ser lite frågande ut och förklarar: - Många känner inte till plotthundar. De har inte funnits i Sverige särskilt länge i jämförelse med andra hundraser. Svenska Plotthundklubben bildades 2006 och arbetar för att utveckla rasens egenskaper som rovvilt- och vildsvinsspecialist, berättar han.

När vi träffas förbereder han som bäst björnjakt med sin egen plotthund Harry. Husvagnen ska packas för några dagar i Hälsingland.

Just björn är plotthunden extra bra på. En omröstning bland amerikanska jägare angående vilken ras man föredrog vid björnjakt säger en del: ”Rasen är överlägset minst till antalet, men besöker man landets björnjägare får man lätt uppfattningen att den är numerärt störst”.

Dennie klappar Harry och berättar att Harrys mamma Speja, som Dennie hade länge, var framgångsrik vid just björnjakt.

- Harry har fina förutsättningar. Av alla hundar jag haft är Harry för övrigt den som varit i särklass mest trofast, konstaterar han medan Harry lägger sig ner med blicken hela tiden kärleksfullt fäst vid husse.

Foto: Ola Liljedahl

BYGD 6 · 2019

5

GÄVLEBORGARE

Teknikfantasten

Foto: Stéfan Estassy

Fotbollstjejerna - Vad gör ni helst på fritiden?

- Tränar fotboll med laget.

- Vad gör ni när ni inte är på fotbollsträningar?

- Spelar fotboll hemma.

- Vad vill ni bli när ni blir stora?

- Fotbollsproffs.

För bästisarna, klasskamraterna och träningskompisarna Signe Zetterberg och Sonia Folkesson från Årsunda är det ingen tvekan om vad som är roligast här i livet. Fotbollen tar upp den mesta av deras tid. Två träningar i veckan, matcher mest varenda helg och ett evigt trixande med fotboll däremellan.

I brist på tjejlag i Årsunda spelar de med killarna.

- Det är bara vi två i laget som är tjejer men det gör inget. Vi är lika bra allihop och spelar tillsammans både på träningarna och på rasterna i skolan, berättar Signe.

Målet är att bli lika bra på fotboll som idolerna, Virgil van Dijk i Liverpool och Marcus Rashford i Manchester United.

- Jag tänker aldrig ge upp. Jag vill bli bättre hela tiden, säger Sonia medan hon dribblar med fotbollen.

På vintrarna tränar de utöver fotbollen också mycket längdskidåkning.

- Det är också kul men inte riktigt lika kul som fotboll. Det jag gillar mest med att åka skidor är att jag får bättre kondis inför fotbollssäsongen, förklarar Signe.

Men vad är det som är så kul med fotboll då egentligen?

- Jag tycker att det bästa är att man är ett lag som hela tiden utvecklas tillsammans. Man peppar varandra till att alltid orka lite till. Man kan till exempel vara väldigt trött efter en match men det finns alltid energi kvar till att orka spela lite mer, säger Sonia. Signe håller med.

- Vi har väldigt många matcher under säsongen och det är kul. Vi spelar på många olika ställen runt om i Gävleborg och ibland har vi turneringar ännu längre bort.

På sommarlovet är det också en del annat som ska hinnas med. Signe ska precis åka till Spanien på semester med sin familj. Man kan nästan gissa vad hon tycker är viktigast att ha med sig i resväskan.

- Fotbollen såklart, säger hon innan hon snabbt tar emot en passning från Sonia och springer mot mål. De är helt enkelt två riktigt coola fotbollstjejer!

6

BYGD 6 · 2019

Oskar Virtanen tar emot i huset på Kung Oscars väg i Storvik. Det är en fantastisk blandning av 174 kvadratmeter gammal sekelskiftesvilla och den absolut modernaste tekniken.

- Både jag och min sambo Linnea är teknik­ intresserade och jobbar som operatörer med automation på Sandvik, säger han.

Det märks…

Nu är det industriell automation på jobbet och hemautomation hemma. Och då pratar vi inte bara om utomhusbelysningen och vissa lampor inomhus som styrs av solens upp- och nedgång.

- Ett smart lås skaffade vi tidigt. Att kunna släppa in vänner, hantverkare eller en granne för att titta till huset oavsett var i världen man befinner sig är guld värt. Liksom att styra värmen från telefonen, säger han.

Rörelsesensorer finns uppsatta och används både för larm och för att styra belysning med olika scenarier beroende på tid på dygnet. Kameror filmar. Brandvarnare känner förutom rök även av snabba temperaturökningar. Givare i nästan alla rum mäter temperatur och luftfuktighet och larmar vid onormala förändringar. Sensorer som känner av vattenläckage finns på flera ställen, till exempel under diskmaskin, kyl och frys.

Oskar ser hundra nya möjligheter med deras så kallade Smarta hus.

Olle, en golden retriever, verkar också gilla den nya tekniken. Robotdammsugaren, som heter Jan-Clean Van Damm, är hans kompis numera.

Superkämpen

Foto: Stéfan Estassy

Foto: Tindra Liljedahl

Foto: Stéfan Estassy

Titta på bilden här intill.

Det är bilden av Årets Gävlebo 2018 – och bilden av en imponerande kämpe. William Österberg-Berglund, som för 21 år sedan föddes med en cp-skada, har en ovanlig förmåga att lyckas med det han bestämmer sig för.

Inte bara ett hyfsat färskt körkort bevisar det.

För två år sedan började han träna med Anders Bergström, en gång olympier i tyngdlyftning.

- Efter ett halvår ville jag köra traditionell bänkpress, inte bara i en maskin där stången sitter fast.

Min funktionsnedsättning gör mig lite ranglig i kroppen så första gångerna hade jag svårt att ens få upp stången på 20 kilo.

Nu trycker han upp 85 kilo i bänkpress och nosar mot 90 kilo.

- Grundsyftet med träningen var förstås att jag ville bli starkare. I styrketräningen går det att tävla mot sig själv också, säger han.

Kroppen har omvandlats.

- När jag började träna vägde jag 51 kilo, nu väger jag 63 kilo. Min funktionsnedsättning påverkar framförallt benen, men även de har blivit starkare, konstaterar han.

- Mina kompisar genom åren har inte varit funktionshindrade. Jag tror att det gjort att jag hittat en väg som fungerat för mig. Jag har accepterats för den jag är, vilket gett mig ett självförtroende. Jag vet att jag fixar det mesta.

Och på tal om att lyckas med det han vill.

Med hjälp av Anders Bergströms råd och sin egen vilja har William klarat att gå 10-15 meter på gymmet (med hjälpmedel, 10x5 repetitioner).

Filmen som blev viral när den lades upp på facebook bidrog till nomineringarna, och senare titeln, som Årets Gävlebo.

Han började plugga till byggnadsingenjör efter gymnasiet, tog sedan en paus och har jobbat på Gävle Energi i 1,5 år men funderar nu som bäst på framtiden.

- Jag vill egentligen kunna ha nytta av mitt funktionshinder i mitt arbete, säger han och lägger till: - Någon måste alltid gå först, någon måste visa vägen, någon måste bryta normer.

Ja, någon måste dessutom prata om det. Och det gör William mer än gärna. I en egen föreläsning, Ett liv som hjulbent, har han mött skolor och företag och pratat om detta.

BYGD 6 · 2019

7

HANTVERKSHÅLLBARHET

8

BYGD 6 · 2019

RÖR­ MOKAREN - Caroline om livet i en mansdominerad bransch text: Ola Liljedahl foto: Peter Cederling

Kranar som läcker, nya rördragningar som ska planeras, kopplingar som brustit och sprutar vatten. Vardagen är varierande för rörmokaren Caroline Bror.

Bygd hälsade på i Rörberg utanför Gävle och pratade om rörmokeri, om hållbarhet och om att vara kvinna i en mansdominerad bransch.

HÅRT JOBB Caroline Bror är rörmokare och trivs alldeles förträffligt med sitt jobb.

BYGD 6 · 2019

9

HANTVERKSHÅLLBARHET

N

10

BYGD 6 · 2019

Caroline Bror var länge både den första och enda kvinnan i länet som valt rörmokaryrket.

När Caroline Bror, 34, knackar på hos kunder händer det att den som öppnar liksom kikar över axeln på henne för att titta om det väntar någon riktig rörmokare där bakom.

Det vill säga en manlig rörmokare.

- En del blir väldigt, väldigt förvånade när de möter en kvinnlig rörmokare, skrattar hon.

Och det är kanske inte så konstigt.

Länge var hon både den första och den enda kvinnan i länet som valt rörmokeriet.

- Nu finns det vad jag vet en till, som faktiskt precis som jag bor i Valbotrakten, och jag vet en tredje som är intresserad av att utbilda sig. Och i övriga Sverige finns det ju några till, berättar hon.

Men det är fortfarande ovanligt.

- Fast jag måste säga att de flesta kunder, ja nästan alla, är väldigt positiva.

De blir förvånade men tycker att det både är bra och roligt.

Själv förstår hon inte varför så få kvinnor väljer rörmokaryrket.

- Det finns bra med jobb. Det är ofta ganska fritt. Och lönen är bättre än inom många andra branscher. Det är dessutom en kombination av praktiskt arbete och estetiskt tänkande.

Hon möter förstås många andra hantverkare ute på arbetsplatser.

- Generellt är det ovanligt med kvinnor. Jag träffar några kvinnliga målare ibland och någon elektriker.

Jag tror att det är viktigt att vi kvinnor som valt yrken som av tradition är mer manliga syns och visar att vi kan, oavsett om det handlar om att vara rörmokare, elektriker eller lastbilschaufför.

Det behövs, kort sagt, förebilder.

Sådant skapar förändring.

Vi träffas hemma hos Caroline som bor i Rörberg med sin sambo och hans två barn i ett ganska nybyggt hus på gården där hon själv växte upp – och där pappa Åke startade sitt företag, Valbo Rörmontage, för 25 år sedan.

Då gick Caroline i mellanstadiet och hade inga planer på att själv bli rörmokare.

Fast det var det där med en cykel som hon så gärna ville ha…

- Eftersom jag var yngst hade jag bara fått ärva mina systrars cyklar. När jag skulle fylla fjorton frågade jag om jag fick sommarjobba hos pappa, bara för

De var ett tjugotal i klassen när Caroline Bror började gymnasiet. Hon var den första tjejen på tio år på det programmet – och bara en hade gått där tidigare.

I över tio år har hon för övrigt varit tillbaka till Polhemsskolan, åtminstone en gång per år.

- Branschorganisationen, Installations­ företagen (tidigare VVS-företagen) delar ut ett stipendium och har bett mig göra det. Det är jättekul men jag är lika nervös varje gång, skrattar hon.

Hon funderar på frågan varför så få unga väljer VVS, plåtslageri och en del andra hantverksyrken där det är personalbrist.

- Ett problem är att det måste finnas praktikplatser under och efter utbildningar. Nya måste få tid att lära sig. Vi måste bygga på sikt. Många företag vill ha en färdig hantverkare som de kan skicka ut på jobb. Men en lärling måste i början få vara med, titta på och ställa frågor, slår hon fast.

Efter ungefär femton år i yrket är hon nöjd med sitt yrkesval. På gården står den stora, nya arbetsbussen som hon rullar omkring i. Vissa uppdrag, när de behöver vara två, gör hon och pappa tillsammans. Men det mesta sköter hon själv.

- Jag vet ofta inte riktigt vad det är som väntar. Därför försöker jag förbereda mig så gott det går. Jag har en hel del material och verktyg i bussen och vi har ett stort lager. De flesta jobb är ju planerade men

Med en rullande verkstad gäller det att packa rätt.

att jag ville tjäna pengar och spara till en cykel. Jag fick väl ingen rykarlön direkt, 30 kronor i timmen erbjöd han, men å andra sidan visste jag inte ens vad en skiftnyckel var på den tiden, ler hon.

Det blev extrapengar men ingen cykel.

Inte det året. Men sommaren efter var det dags. Hon hade sett en cykel på en bensinmack som hon absolut ville ha.

Och vill man något riktigt mycket gäller det att se till att det blir så.

I alla fall om man heter Caroline Bror och är 14 år.

- Jag bad dem därför lägga undan cykeln åt mig. Jag förklarade att jag inte hade pengarna ännu men snart så…

- Jag har aldrig varit rädd för att skita ner mig. I början fick jag hämta saker,

smörja grejer och märkte att jag lärde mig allt mer, minns hon.

Naturligtvis blev det en cykel.

Och där någonstans föddes även tanken på att det kanske inte var så tokigt yrke ändå.

- Fast det var fortfarande inte självklart på något sätt. Frisör eller restaurang lockade också. Men jag var definitivt inne på att söka mig till något praktiskt yrke. Jag hade aldrig gillat att plugga i skolan och är inte den som lägger mig ner och läser en bok. Det praktiska passar mig. Jag sökte och kom in på Energiprogrammet på Polhemsskolan i Gävle. På lov och klämdagar jobbade jag hos pappa. När vi i tvåan skulle välja inriktning valde jag VVS. BYGD 6 · 2019

11

HANTVERKSHÅLLBARHET

det blir en hel del utryckningar. Många försäkrings­ä renden!

Någon kommer hem och upptäcker att det sprutar vatten och då får de förstås lite panik, säger hon.

Själv är hon inte paniktypen. Hon tar det lugnt, tar tag i det som måste göras och ser till att det blir gjort. Oavsett om det handlar om att laga något akut eller installera en provisorisk duschkabin eller toalett i samband med en vattenskada eller brand.

- Det är ganska intressant när man kryper in under ett hus och inte riktigt vet vad som väntar. Som tur är har jag inga anlag för klaustrofobi och är inte så lång. Annars vore det jobbigt.

Ibland är det väldigt, väldigt trånga utrymmen.

CELLSKRÄCK? Nej, nej, nej.

Caroline bara skrattar åt frågan.

FEM FRÅGOR OM VATTENSKADOR Filip Kiltorp är byggnadstekniker på Länsförsäkringar Gävleborg och har sett många olika skador på fastigheter. Inte minst vattenskador. Och han har många, många gånger fått frågor om vattenskador. Här är fem av de vanligaste.

Hur mycket kommer det här kosta mig som privatperson?

- Det är alltid jättesvårt att säga. Det varierar helt enkelt från skada till skada, eftersom vi allt som oftast har ett ålderavdrag att ta hänsyn till enligt våra villkor.

Sedan har ju varje kund en självrisk också. Men är man noga med att sköta om sitt hus och gör renoveringar allteftersom så undviker man ofta stora kostnader.

Vad ska jag tänka på när jag ska renovera mitt badrum/kök?

- Att alltid följa dagens branschregler är en bra början.

Sedan kan man även ringa till oss och fråga om lite tips och råd om man är osäker. Det är det ganska många som gör och det uppskattar vi. Hos Länsförsäkringar Gävleborg finns en gedigen kunskap. Men mitt generella råd är att börja med branschreglerna och fråga alltid efter ett intyg av firman som utför jobbet när det kommer till just badrum. Gör gärna ett skriftligt avtal om du anlitar hantverkare. Det hjälper till att undvika oklarheter och missförstånd, vilket är bra för alla parter.

Diskussionerna om hållbarhet i samhället påverkar, förstås, även rörmokaryrket.

- Egentligen har vi alltid varit en del av det. Istället för att alltid köpa nytt ligger det ju i vårt jobb ofta att laga gamla saker, eller byta ut delar, så att de fungerar ett tag till.

Alltså det som hållbarhet handlar om i praktiken.

CAROLINE BRORS TIPS Är man osäker så bör man ta kontakt med hantverkare.

Greja inte så mycket själv. Ofta kommer vi ut där folk gjort egna lösningar. Det kan bli mycket tok.

Ta tag i saker i tid, som läckage. Annars kan det bli följd­ skador och dyrare att laga.

Ha lite koll på era saker hemma. Rör sig vattenmätaren även om inget vatten är på, hm, då är det något lurt.

Var noga med att tappa ur vattnet på de ställen där det blir kallt vintertid så att inget fryser sönder. Glöm inte att ta av trädgårdsslangen från vattenutkastaren till vintern.

12

BYGD 6 · 2019

Finns det några speciella regler jag ska tänka på vid renovering?

- Som sagt: håll dig uppdaterad om branschreglerna.

Gå gärna in och läs på GVK, Svensk Våtrumskontroll, när det gäller badrum (www.gvk.se). Handlar det om kök föreslår vi alltid att det ska finnas täta bottnar under diskmaskin, kyl och frys och även i eller under diskbänksskåpet. Det gör att man undviker de vanliga droppläckagen som kan ske i köket.

Vad ska jag tänka på när jag ska göra en fastighetsaffär?

- Oavsett om du ska köpa eller sälja, så se till att det är en överlåtelsebesiktning gjord innan. Det underlättar för dig som köpare/säljare om det skulle dyka upp några problem i efterhand.

Vilka är de vanligaste skadorna i hemmet?

- De vanligaste skadorna som år efter år toppar statistiken är vattenskador, framför­allt i badrum och kök. Det tål att tänkas på.

Foto: Shutterstock

FRAMTIDEN ÄR

l gamma

H

antverkarnas Riksorganisation är Sveriges näringslivs­organisation för hantverksföretag och hantverksföreningar med medlemmar över hela Sverige.

Nicole Pluntke, vd, ser relativt ljust på hantverksyrkenas framtid.

- Kvalitet är hållbart. I och med att Sverige står bakom FN:s Agenda 2030-mål och att regeringen har en ambition att ställa om till en mer cirkulär ekonomi ser vi inom Hantverkarna att en framtid utan hantverkare är helt omöjlig. Utan hantverkare finns ingen som kan laga skor och kläder, ingen som kan renovera byggnader och ingen som kan reparera möbler, säger hon.

Hon funderar på frågan om vilka yrken det behövs folk inom och slår sedan fast: - Ett yrke som det akut behövs folk till är konststopperska.

Just nu finns det bara, mig veterligen, en enda konststopperska kvar i Sverige. Hon arbetar med att exempelvis laga stickade kläder och gamla vävar.

Hon ser också att den ökande hållbarhetsmedveten­heten medför att företag, som annars är kända för slit-och-släng, öppnar egna reparationsateljéer för kläder och skor.

- Så skräddare och skomakare är yrken som kommer att behöva fler yrkeskunniga inom några år. Även inom flera byggnadsvårds­ yrken behövs utbildade hantverkare, till exempel finsnickare.

Stefan Källberg är ordförande i Gefle Handtverksförening, alltså den lokala organisationen. Han har arbetat med byggnadsvård ett helt yrkesliv och ser ett stort intresse: - Det har växt de senaste tio åren. Jag skulle säga att vi har

Gamla yrken som ett tag såg ut att dö ut kan få ett uppsving. Hållbarhets­tankarna i samhället gör att fler vill laga och återställa – inte bara köpa nytt.

det tänket, med återbruk och en försiktighet i material och val, inbyggt i verksamheten numera. Ofta. Han konstaterar att det i många yrkesgrupper råder brist på återväxt.

- VVS är det ofta svårt att hitta bra folk inom. Plåtslagare likaså. Senast idag pratade jag med en plåtslagare som konstaterade att de har hur mycket jobb som helst.

Han har ett tips till ungdomar: - Utbilda er inom hantverksyrken! Det finns jobb och kommer alltid att finnas. Många vill numera reparera och sköta om sina fastigheter. Och det är bra betalt och möjligheter att starta eget.

På gymnasiet finns en rad utbildningar för hantverkare. Det finns även yrkeshögskolor som utbildar inom så kallade smala hantverk, till exempel Hantverksakademin i Stockholm. Där kan man utbilda sig till bland annat: möbeltapetserare (som klär om möbler), möbelrenoverare, fönsterrenoverare, skräddare, väskmakare och skomakare.

Utbildningen är en lärlingsutbildning, där eleverna lär sig yrket direkt av en erfaren hantverkare. På Hantverksakademin består 20 procent av utbildningstiden av ämnen som förbereder eleverna för ett yrkesliv som egna företagare.

Hantverksakademin ligger i Hantverkarnas lokaler.

- När jag pratar med eleverna hör jag att många drivs av ett hållbarhetstänk. Hållbarhetstrenden växer sig starkare i samhället och människor blir alltmer medvetna om att de val de gör påverkar den planet vi alla bor på. De har valt hållbara yrken och vill hjälpa till att göra världen bättre, inte tära på dess resurser, säger Nicole Pluntke.

BYGD 6 · 2019

13

MÄKLARTIPS

Fixa huset inför försäljning - Mäklaren och stylisten tipsar

Bostaden ska säljas. Mormors gamla dukar är ju fina och måste finnas med på bild. Eller inte. Och den där fåtöljen som är så skön ska förstås synas. Eller inte.

Det är inte helt lätt. Tur därför att det finns proffs som Helena Skarp. text: Lena Nyblad foto: Stéfan Estassy

är Helena Skarp, som hjälper Länsförsäkringar Fastighetsförmedling med att göra bostäder redo för försäljning, ska sammanfatta sin strategi säger hon: - Vi har generellt för mycket saker framme och oftast handlar det om att plocka undan, flytta om och lägga till några smakfulla detaljer.

Syftet är att framställa bostaden på bästa sätt – både för säljaren som vill få bra betalt och för köparen som vill kunna se möjligheter.

Mormors dukar kanske hamnar för mycket i fokus. Den där jätte­ fåtöljen kanske skymmer spekulantens möblerings­drömmar.

Mäklaren Elin Ahlgren fyller i: - Det är viktigt att hitta den röda tråden genomgående i hela hemmet så att det inte blir så spretigt. Det är något jag upplever att många behöver hjälp med.

14

BYGD 6 · 2019

Det är här mina kunder har möjlighet att få hjälp av Helena.

Homestyling har blivit ett begrepp och en självklarhet för många som ska sälja sin bostad. Allt fler använder sig av tjänsten där en professionell stylist gör jobbet - men självklart kan mycket också göras själv.

- Jag har tidigare varit verksam som mäklare i Stockholm och där upplevde jag att det varit stort med homestyling under en längre tid. Jag har också sett vilket resultat styling kan ge och lägger därmed stor vikt vid att mina kunder både ska förstå och vilja använda sig av styling inför både fotografering, annonsering och visning, säger Elin Ahlgren.

Helena Skarp med sitt företag Skarp Stil har länge arbetat med inredning.

Under de 11 år hon drev en livsstilsbutik fick hon många frågor och jobb av kunder som ville ha hjälp med inredning. Home­

styling inför försäljningar har hon arbetat med på heltid i två år och stortrivs.

- Man är ödmjuk när man kliver in i ett hem. Jag börjar ofta med att säga att det inte handlar om vad som är fint eller fult. Det gäller att få fram lägenheten eller huset på det bästa sättet, säger hon.

Mest handlar hennes jobb om hem som är möblerade, men ofta också om att inreda helt tomma bostäder inför försäljning. Det är två helt olika sätt att tänka och arbeta.

- När det handlar om hem som är möblerade utgår jag från kundens befintliga möbler, plockar bort, flyttar om och kompletterar sedan med textilier, belysning, tavlor, mindre möbler, detaljer och annat som skapar harmoni och höjer helhetsintrycket. Potentiella köpare ska se möjligheter för sina egna saker samt känna att, wow, här vill jag bo.

- I tomma lägenheter och hus får jag

SKARP BLICK FÖR DETALJER Stylisten Helena Skarp hjälper till att fixa bostäder inför försäljning. Både säljare och köpare vinner på det.

BYGD 6 · 2019

15

MÄKLARTIPS

Elin Ahlgren och Helena Skarp snackar ihop sig.

Elin Ahlgren, mäklare.

16

BYGD 6 · 2019

möjlighet att vara kreativ och skapa helt fritt utifrån vad bostaden förmedlar för känsla. Jag har ett förråd med möbler och saker som jag använder mig av och ibland är soffan i mitt eget vardagsrum ute på styling, skrattar hon. Är det då inte lätt att det blir för likriktat och opersonligt? Klyschan som använts i ett antal humorprogram och shower är vitt, vitt, vitt och ljust och fräscht och en skål med citroner?

- När man går in i ett hem där det bor folk blir det inte likriktat. Då måste man använda det som redan finns där.

Om det står en röd soffa kanske man får tona ner lite med enfärgade kuddar och textilier. Det är lite skillnad med tomma lägenheter, men det är just det som är roligt med variationerna, och här får jag möjlighet att prova nya idéer.

Elin Ahlgren är övertygad om att allt fler kommer att använda sig av tjänsten.

- Jag tror att det är viktigt för oss mäklare att förmedla att det här handlar om en kunskap, en professionalitet. Det är inte naturligt att alla kan få till det lika bra som en stylist och vi behöver därmed förmedla skillnaden som blir av att faktiskt utnyttja den hjälp som finns, säger hon.

Reaktionerna är oftast positiva.

- De flesta är väldigt nöjda och det leder även till att de vill ha hjälp att skapa en trivsam inredning i sina nya hem. Ibland gör också folk mycket själva. Jag kan skriva listor rum för rum på vad som kan göras och så gör de det

själva, säger Helena Skarp.

Både hon och Elin Ahlgren är överens om att styling i slutändan generar ett högre slutpris och att affären kan gå lite snabbare.

Och sen är det ju det där med att leva som man lär…

Helena Skarp ler: - Om jag skulle sälja mitt hus? Hm. Jo, jag skulle också vara tvungen att ta bort saker. Man lever ju i ett hem med barn, barnbarn och vänner…

TIPS √ Renodla, rensa, plocka undan. √ Städa, det ska vara skinande rent. √ Samla tavlor och sätt dem på en tavelvägg i stället för att ha tavlor överallt. √ Samla prydnadssaker på ett ställe istället för att ha dem utspridda överallt. √ Textilier är viktigt. Soffa, kuddar, pläd och matta som knyter ihop färgmässigt gör jättemycket för ett vardagsrum. √ I sovrum är det viktigt att kuddar, täcken och plädar ger ett lugnt och ombonat intryck. √ Få in lite grönt i varje rum, någon växt eller så. √ Tänd ljus.

Vet du och din familj vad ni ska göra om det börjar brinna?

Delta i Sveriges största brandövning och gör ditt hem tryggare på 15 minuter.

Att rädda liv är enklare än du tror. Läs mer på sverigesstorstabrandovning.se

LÄNET RUNT

Sköna historier i SANDVIKEN text: Ola Liljedahl foto: Ulf Berglund

lla platser har sin historia.

Det tänker man på när man rullar in i Sandviken. Det är bara drygt 150 år sedan här bara var en sandig vik. Ingen bebyggelse, inga gator, inget Sandvik, ingen Tomas Ledin, inget VM i fotboll 1958, ingen Bangen, ingen bandy.

Om inte Göran Fredrik Göransson och gänget vid järnbruket i Högbo hade utvecklat något som kallades bessemermetoden och behövde mer vatten, ja, då hade den sandiga viken kanske fortfarande bara varit en sandig vik.

Men nu valde man 1862 att anlägga ett järnverk där.

Högbo Stål och Jernwerks AB. Och resten är historier.

Ja, historier i plural. För alla platser är sina människors historier. De skapar minnen och kanske en speciell anda.

Det är de gamla historierna och de historier som föds just nu som vävs ihop till platsens själ.

Det är möjligt att Hyttgatan är så mycket Sandviken det kan bli. Och det är fullt möjligt att Ingemar Dunker är stadens mest igenkända invånare idag.

Och en jäkel på att berätta just historier.

18

BYGD 6 · 2019

Därför känns det rätt att kliva in på Aldo’s Café på just Hyttgatan och ta en kaffe med trumslagare Dunker.

Han har kommit på cykel och klämt ner sina 197 centimeter i en stol och pekar lite neråt gatan.

- Ser du franska balkongerna där borta? Där växte jag upp, ovanför Arbetarbladets redaktion som låg där då. Morsan hade frisersalong och farsan sportaffär. Och det var ungar överallt här.

Han sveper med handen och pekar med fingrarna som mot det sena 1950-talet och tidiga 1960-talet. Det är nästan så man ser liten Dunker och Ronald Åhman, som senare skulle bli landslagsman i fotboll, och de andra busa omkring där.

Ingemar Dunker skrattar och minns: - Det känns som att det alltid var liv här, mitt i centrum. Vi lekte överallt.

Musik och idrott. Hur jag var som typ?

Haha, jag fick tidigt sitta längst fram i klassrummet redan i ettan för att jag var så busig. En dag stod lärarinnan röd som en tomat i ansiktet, stampade med fötterna och skrek.

Han härmar rösten när han tar sig tillbaka i minnet:

”Ingemar, vad ska det bli av dig?” ”Fröken, jag ska bli popstjärna.”

Och något sådant blev det ju. I alla fall har han bankat på trummor bakom snart sagt varenda svensk pop- och rockstjärna. Och en hel del utländska också. Född 1957, såg 1962 på tv när Chubby Checker sjöng The Twist för att året efter se Beatles i Drop In på samma tv två trappor upp på Hyttgatan.

Efter det var framtiden utstakad.

Ja, att gitarrlegenden Jimi Hendrix faktiskt uppträdde två gånger i kommunen 1967-68 gjorde knappast saken sämre. Fortfarande spelar Ingemar Dunker och ska den här dagen packa turnébussen. Igen. Spelning i Korså Bruk väntar.

- Men numera är jag faktiskt mer arrangör. Musikscenen i Sandviken är riktigt bra. Tro mig, vi slår Gävle alla dagar i veckan på sommaren. Det är en massa festivaler och konserter i olika musikgenrer.

Någon vi träffar säger att Dunker har ett finger med i det mesta som händer i stan.

BÅNGS En av landets vackraste väg­ sträckor med Storsjön på båda sidor.

BYGD 6 · 2019

19

LÄNET RUNT

I

Högbo Bruk möter vi en annan historia.

Ku Kue gallrar bland rödbetorna.

Han föddes i Burma men flydde som åttaåring inbördeskriget springande genom djungeln till Thailand. Där bodde han sedan i sjutton år i ett flyktingläger innan han som 25-åring, med bara två års skolgång, genom FN kom som kvot­flykting till Sverige.

- Nu bor jag i Björksätra. Jättebra!

När vi frågar vad han gjorde i lägret, om han jobbade med något, suckar han lätt: - Ingenting. Jag bara var i flyktinglägret.

20

BYGD 6 · 2019

PÅ STAMFIKET Ingemar Dunker, ofta igenkänd sandvikenbo, drar sköna musikhistorier.

Han och flera andra burmeser, som också kom som kvotflyktingar, arbetar nu med de stora odlingarna av grönsaker som används på Högbo Brukshotell eller säljs i gårdsbutiken.

Just den här dagen jobbar Ku Kue inte i något av växthusen utan i frilandet.

Det blir en fantastisk ordlek. Han från ett land där han inte var fri arbetar i frilandet.

Han rycker upp några rödbetor och berättar att hans favoritgrönsaker är gurka och tomat.

- Inte rödbeta, säger han och rynkar lite på näsan, det fanns inte i Burma.

Själv pratar han lite knackig svenska men förklarar stolt att hans barn pratar jättebra och så snabbt att han inte förstår mycket när de sätter igång…

Burmeserna i Högbo.

Det låter nästan som titeln på en roman. De har också blivit en del av Sandvikens historia - på samma sätt som vallonerna som några hundra år tidigare kom till Järnrikets alla bruk med sina smideskunskaper, ofta blev kvar och idag finns kvar som förfäder i många släktträd.

Sådant är fascinerande.

Bästa Sandvikentipset #1

KULTURHUSET Sandviken utsågs till Årets kulturkommun 2018. Kulturcentrum på Köpmangatan är navet.

Ku Kue flydde förföljelse i Burma och hittade friheten i Högbo.

Cykelparadis, matparadis, skidparadis…

Högbo Bruk levererar.

Tomas Lindqvist, smålänningen som blev hotelldirektör i Högbo, har många anledningar att känna sig nöjd med sin plats på jorden.

På ett helt annat sätt fascinerande är Högbo Bruk idag, när bara byggnader påminner om tiden innan all verksamhet flyttades till Sandviken. Högbo Bruk, med Högbo Brukshotell som en pärla, är idag ett unikt område.

På en cykel kommer Tomas Lindqvist, en smålänning som sedan många år kallar Gästrikland för hemma och är vd för hotellet, rullande över en av broarna på området. Det är förstås ingen till­ fällighet. Cykling växer som motionsform i hela landet och Högbo Bruk är en av de största destinationerna.

Lite oklart om han just den här dagen cyklat tremilsleden, Vasa 30, som är hans favoritsträcka på området.

- För hotellet är intresset för cykling fantastiskt. Vi har ju skidåkningen på vintern och numera cyklingen på sommaren. Plus golf, paddling, bad…

Och förstås gourmetmaten.

Den som ofta inte bara är närodlad utan till och med härodlad och skördas av Ku Kue och hans kollegor innan köket förvandlar det till de rätter som varje år är grunden till utmärkelser i matbibeln White Guide.

- Vi får många priser och fina om­ dömen. Men jag är nog mest stolt över att vi rankas som ett av de tio bästa hotellen i landet av TripAdvisor, alltså gästerna, säger Tomas Lindqvist som också konstaterar att de dubblat omsättningen på tio år.

- Från att ha varit en relativt tillbaka­ dragen anläggning har vi blivit en anläggning som det verkligen pratas om, säger han.

Och snacket bara fortsätter. Ett nytt stort växthus som dessutom ska bli en matsal växer fram nu.

- Det kommer att bli spektakulärt, lovar Lindqvist.

andvikens kommun har idag närmare 40 000 invånare och har haft en positiv befolkningsutveckling i många år nu.

Eller för att citera informationschefen Odd Westby som småstolt slår fast: - Innan sommaren var vi 39 235 stålmän, järnkvinnor och rostungar.

Han konstaterar vidare: - Sandviken delar många utmaningar med alla andra kommuner i landet. Som kompetensbrist i kombination med arbetslöshet och demografiska utmaningar med fler äldre i behov av vård samtidigt som fler barn och unga är i behov av barnomsorg och skola. Samtidigt har Sandviken unika möjligheter med länets i särklass starkaste näringsliv runt Sandvik och destinationer som Göransson Arena, Högbo Bruk och Kungsberget.

Och mer är på gång.

- Sandviken och Gävle förbereder nu även för Microsoft datacenter i Sverige och omfattningen av denna etablering har

S

vi bara sett början av, säger Odd Westby.

- Många, många år av positiv befolkningsutveckling bidrar till utmaningar inom till exempel bostadsbyggande men också till en positiv känsla och stolthet.

Både utmaningarna och den positiva känslan kommer säkert att förstärkas de närmaste åren genom Microsofts etablering.

En expert på just bostadsmarknaden i Sandviken är Ulrica Glaas, butiksägare på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Jodå, de håller till på Ingemar Dunkers gamla Hyttgatan…

- Bostadsmarknaden i Sandvikens kommun är fortfarande bra. Vi ser stor efterfrågan på både villor, bostadsrätter och fritidshus. Just nu har vi stort tryck på spekulanter som vill köpa villa. Då utbudet är mycket mindre än efterfrågan driver det budgivningar. I snitt har priserna på villor senaste året ökat med 14% i Sandvikens kommun. Även centrala tvåor och treor är väldigt eftertraktade, berättar Ulrica Glaas.

På fritidshusmarknaden är det störst efterfrågan kring Storsjön, helst med strandtomt, men även ”billigare” stugor är efterfrågade.

Var trumslagaren Ingemar Dunker bor?

I Gamla Bruket bara några stenkast från Hyttgatan i ett område som får de flesta besökare att sucka längtansfullt när de går omkring där bland Sandviks gula gamla tjänstebostäder.

BYGD 6 · 2019

21

LÄNET RUNT

Kungsberget har på några år gått från skidanläggning till skiddestination.

M

en ett centrum är ändå ett centrum.

När man rullar runt i kommunen slås man av all vacker natur. Kring Kungsberget i norra kommundelen bortanför Järbo, förstås. Kungsberget är numera på vintern en av Mellansveriges ledande skiddestinationer.

Första liften byggdes 1954.

För några år sedan gjordes en jätte­ satsning på att förvandla Kungsberget från skidanläggning till skiddestination. Stort hotell och många andra typer av boenden har byggts. Backen har numera 22 pister och 12 liftar och en omtalad snowpark.

Dagens alpina stjärnor som Sara Hector (storslalom) och Frida Lundblad (puckelpist) har tillbringat oändligt mycket tid i backarna.

En annan pärla är Årsunda, för många mest känt de senaste åren för att det var där världens snabbaste längdåkare, Emil Jönsson, tränade upp explosiviteten som fick honom att dominera sprint­ skidåkningen i många år. Och förstås gärna nämnde sitt Årsunda och sina fans därifrån i intervjuer.

Andra kopplar mer ihop Årsunda med vikingar och Vikingabyn. Åker man från Sandvikens centrum mot Årsunda passerar man Göransson Arena på vänster sida, noterar SAIK-­ spelarnas svarta bilar på parkeringen som

22

BYGD 6 · 2019

Bästa Sandvikentipset #2

THE CHURCH Gamla Baptistkyrkan byggdes om till restaurang och fick matbibeln White Guide att jubla.

Abib och Mamo dukar upp på Strandbaden – Gästriklands riviera.

vittnar om att det pågår träning och når sedan efter några kilometer Bångs. Vägen heter länsväg 272 och det låter kanske inte så sexigt. Att den är en del av Tidernas väg säger mer. Men vid Bångs är det, kort sagt, en av Sveriges vackraste vägsträckor.

När man kört vägen på en liten strand­ remsa med Storsjön på båda sidor vill man bara vända och köra den igen...

Men det gör vi inte. Så på Strand­ baden i Årsunda tio minuter senare träffar vi syrierna Abib Kobani och Mamo Kobani när de dukar upp ett bord på uteserveringen vid det som kallas Gästriklands Riviera.

- Strandbaden är i en egen klass. Jag har jobbat många år i Grekland. Det här är mycket finare, slår Mamo Kobani fast och fortsätter: - Och vägen mellan Sandviken och Årsunda. Så vacker! Fast lite för mörk på vintrarna.

Vi fortsätter den vägen och når Gysinge med vackra bruket och imponeras av Färnebofjärdens nationalpark, där nedre Dalälven utgör den biologiska gränsen mellan nord och syd.

Jo, det är sant och unikt.

Också det en historia.

Och på tal om historier måste vi bara återvända till Ingemar Dunker. Han sitter på trappan till sin gula fina brukskåk och minns en massa storheter han spelat med.

Gysinge.

Vackert på marken, vackert från ovan.

Ett av många paradis.

Gysinge med bruks­ miljö, byggnadsvård och sagolik natur.

Tomas Ledin, Ulf Lundell, Lasse Lindbom, Louise Hoffsten, Graham Parker, Dave Edmunds, Steve Gibbons…

- …men märkligast var nog Johnny Thunders (New York Dolls och The Heartbreakers) som var gästartist på ett ställe. Han var så hög, rent ut sagt, att han rasade omkull på scenen. Jag fick gå fram och hjälpa honom upp, minns han.

Dunker reste en svajjig Thunders, kikade ut över publiken och sa med presentationsrösten med touch av sandvikenmål: ”Jooohnnnny Thuuunders!!!”

Väl bakom trummorna igen tittade Dunker upp och såg Johnny Thunders rasa ihop igen. Med en suck lämnade Dunker trummorna och använde sina 197 centimeter till att lyfta upp magra Johnny Thunders i hans svarta skinnjacka och samtidigt påannonsera en annan, helt annorlunda, gästartist: ”Johnny Thunders tar en kort paus.

Mina damer och herrar, Susanne Alfvengren kommer in istället…”

Det var så att säga kontraster.

Sådana historier får man också höra i den sandiga viken som blev så mycket mer tack vare Göran Fredrik Göransson och den där bessemermetoden.

Människans utveckling är verkligen fantastisk.

Men det är en helt annan historia.

Färgprover på Gysinge Byggnadsvård.

Bästa Sandvikentipset #3

Ingemar Dunker hemma i Gamla Bruket.

PARKBADET Äventyrsbad som satsat stort i en stad som faktiskt redan 1897 fick den första svenska inomhusbassängen utanför Stockholm.

BYGD 6 · 2019

23

LIVSSTIL

Världens centr m i u Galvsbo - Flyttade jobb och liv från Stockholm

Med en dator och en bra uppkoppling kan jobbet som webbutvecklare inom tech-industrin skötas var som helst. New York? Hongkong? Silicon Valley? När Razi och Jennie Kantorp Weglin ville lämna Stockholm föll valet på, eh, Galvsbo. text: Lena Nyblad foto: Britt Mattsson

B

ilresan till Galvsbo vid sjön Galven i Ovanåkers kommun går genom skog och ängar.

Blommor kantar vägen, fåglar kvittrar, får bräker - och det är nästan löjligt vackert.

Paret Kantorp Weglin sitter och jobbar och har dukat fram kaffe och kakor på glasverandan.

- Vi blev störtkära på en gång när vi såg huset och byn. Vår första tanke var att vi får plats med alla våra prylar, säger Razi.

Jennie fyller i: - Vi gick runt och sa ”åhh, där är ännu en bod”. Där kan vi meka med cyklar

24

BYGD 6 · 2019

och där kan vi ha verkstad och där kan vi ha hönor och där kan folk bo…

Båda såg tidigt att det skulle funka med jobbet och att det andra livet skulle förändras rejält.

- Vi såg allt som en helhet, att det funkar och vi kör. Det är så många saker som förändrats till det bättre av att flytta hit. Bara det att man hela tiden får naturlig träning, vare sig man vill eller inte. Man måste mata fåren. Och vill det, konstaterar Razi.

Jennie menar att de jobbar med sin hobby och i Stockholm blev det därför ofta så att de jobbade konstant.

Det är stor skillnad nu.

- Det var roligt att jobba och vi hade inte så många andra saker som vi tyckte var kul att göra där. Vi åt väldigt dåligt när vi bodde i stan, kunde slänga in en panpizza i mikron eller käka chips till middag. Här lagar vi mat på riktigt. Vi fångar fisken och lagar den. Vi har köpt en köttkvarn och en halv ko som ligger i frysen…

Istället för att äta lunchen framför datorn kan det bli en fisketur, en promenad eller ogräsrensning.

Båda jobbar som UX-designers.

Det är grekiska för de flesta men själv-

Jennie och Razi Kantorp Weglin bytte livet i Stockholm mot Galvsbo i Hälsingland – och driver sitt företag därifrån.

BYGD 6 · 2019

25

LIVSSTIL

BRA UPPKOPPLING Ny teknik öppnar möjligheter i bygder som tidigare ansågs svåra att skapa jobb i. Razi och Jennie, och katten, trivs med sitt nya liv.

klart i deras värld.

- Ett ganska nytt koncept som handlar om interaktionsdesign eller User Experience. Det handlar om att bädda in flera faktorer i hur det är att använda olika applikationer och webbplatser.

- Mycket handlar om vilka behov användaren/kunden har. Vi både lyssnar och kommer med egna förslag. Vi har valt att köra lite mindre av grafisk design och jobbar med ett nätverk med ett 30-tal designers och utvecklare runt om i Sverige, berättar Razi.

Det mesta gör de tillsammans, även om kompetenserna är lite olika. Även om mycket förändrats är det ändå samma verksamhet som flyttat hit till Galvsbo som de förut drev på Knackeriet i Stockholm, ett kollektiv för olika frilansare.

- Eftersom vi har ett stort nätverk handlar mycket om projektledning.

Båda har koll och vi jobbar ihop i allt.

Vi har väldigt kul och vårt förhållande har 26

BYGD 6 · 2019

till stor del byggts på att jobba ihop sedan vi träffades för sju år sedan, berättar de.

De har varit gifta i fem år. Razi var inbiten stockholmare medan Jennie ursprungligen kommer från byn Gäddvik, inte långt från Galvsbo, där hennes familj fortfarande bor.

- Vi hade en stuga där förra sommaren och jobbade från våra laptops och kände att det skulle funka att jobba också utanför Stockholm. När huset dök upp kändes

det självklart, även om jag aldrig trott att jag skulle flytta hit igen, säger Jennie.

Som ung var det så självklart att flytta därifrån så fort som möjligt.

Båda har rest och bott på olika håll, Jennie sju år i England och Razi tre år i Israel bland annat.

- Vi kände nog båda två att vi var tvungna att se över vårt liv för att hitta ett hållbart sätt att leva. Nu kan vi jobba mindre än vi gjorde i Stockholm och

vi har som mål att komma ner till att jobba 50 procent med vår verksamhet och ägna resten av tiden åt lantbruk. Det gör att de 50 procent man jobbar med data­jobbet blir väldigt mycket mer effektivt, säger Razi.

De försöker att fokusera mer på hjärte­k under och inte ta projekt som inte känns etiskt hållbara.

De har börjat så smått med odling och testar vad som fungerar, har båt och båthus och fiskar nästan dagligen.

Det kött de äter ska vara bra.

- Vi tänker faktiskt att vi ska ta jaktlicens någon dag och så håller vi på att bygga hönshus för att få egna ägg, säger Jennie.

De har förstås mött många reaktioner.

- Många säger att det är modigt och att de önskar att de skulle kunna göra detsamma. Men att det inte går för jobbet.

Många vill komma hit och titta och hälsa på. Kanske skulle det kunna bli någon slags affärsverksamhet också av detta.

Planerna bubblar fram när de pratar.

- Kanske blir det utbildningar i grundläggande digital kompetens?

Vi har många nyanlända och mycket segregation. Kodning är ett universellt språk. En nyanländ och en inbiten svensk kan vara på samma nivå. Vi är lika dumma eller lika smarta. En kodskola kan bli en bra bro och dessutom finns det ett otroligt stort behov av arbetskraft inom kodning.

Vad som är centrum beror på perspektiv. Razi och Jennies yrke gjorde att de kunde placera sitt världscentrum i Galvsbo.

Medan övriga världen kommer till deras datorer njuter de av sitt centrum.

Grannarna i byn betyder mycket – och Jennie och Razi hjälper där de kan och får hjälp med sådant de behöver.

Som Barbro, 75 år, som de kallar en av sina bästa vänner, som fått hjälp med swish till sin loppis. Eller någon som

FÖREGÅNGARE Jennie och Razi såg möjligheter där andra såg problem.

kommer och säger att mobilen är för gammal för att användas till något som kräver nyare mobil.

Vikten av att hjälpas åt är alltid närvarande.

- Sven kommer med fisk. Altbergs här rakt över delar vi brunn och strand med och där bor det stockholmare som är här minst varannan helg. Och där har vi Danhards som vi har får från i år…

Listan med underbara grannar är lång och Razi sammanfattar det fint: - Vi känner nästan alla och har blivit så fint mottagna. Jag blev lite chockad faktiskt som är uppväxt i betongförort söder om söder i Stockholm.

FAKTA Namn: Jennie och Razi Kantorp Weglin. Ålder: 37 och 33 år.

Bor: I hus i Galvsbo i Ovanåkers kommun tillsammans med devon rex-katterna Gizmo och Hjalmar och fåren Linux, Sass och Docker.

Gör: Driver det egna företaget Krigio som gör webblösningar inom tech-industrin.

BYGD 6 · 2019

27

Johanna Hildingsson når framgångar med sina ostar.

MATHANTVERK

LYCKANS OST

-Både Johannas arbete och ostkaka prisbelönade Hantverket är gammalt men Johanna Hildingsson ung. Den kombinationen är ett framgångsrecept - inte bara på hälsingeostkaka. Nu har Johanna på Forsa Gårdsmejeri fått Länsförsäkringars pris Ung Växtkraft Gävleborg 2019. text: Ola Liljedahl foto: Stephane Lombard

ur bär man arvet från sexton generationer kvinnor som gjort ostkaka på en gård - varav de senaste tre generationerna tillverkat den professionellt för försäljning?

Det finns förstås tusen varianter. En av dem är Johanna Hildingssons. Hon minns ett samtal med mamma Annika för sju år sedan. Mejeriet tog för mycket tid. Mamma funderade på att lägga ner. Hon hade fullt upp med köttproduktionen.

Johanna skrattar: - Det var liksom, känn ingen press men tar du inte över bryts den här traditionen…

Man kan hantera sådant på två sätt.

Antingen blir tyngden så stor att man blir lika platt som 28

BYGD 6 · 2019

de slitna trägolven i hälsingegården – eller så kan kvinnokraften från tidigare generationer lyfta dig till nya höjder.

Behöver vi säga att Johanna valde den senare vägen?

Gammelmormor, mormor Birgitta, mamma Annika och de andra är hennes pinnar på stegen mot framgång. Deras kunskap, idéer och tankar förvaltar hon och utvecklar.

Det sista, att utveckla, är viktigt.

- Jag bestämde mig för att satsa på det här. Först gick jag parallellt med mamma i ett par år för att lära mig hantverket.

Sedan, när jag var 24, tog jag över och bestämde mig för att inte bara förvalta utan ta det ett steg till.

Sagt och gjort. Hon satte sig ner och gjorde en femårsplan.

Hon sökte investeringsstöd, pratade finansiering med banken och fick en mentor. Si och så skulle företaget utvecklas och det här och det där måste hon göra för att det skulle expandera.

Resultatet ser hon idag.

- Nya lokaler, dubblad produktion, fler produkter, kurs­ verksamhet. Jag gick en utbildning för att förstå kemin i mejeriprocessen. I de gamla recepten handlar mycket om att röra med en viss träslev åttio gånger i högervarv och inte när det regnar. Men det var ju för att de inte kunde ystning i grunden. Misslyckades det och det regnade ute gissade de att det berodde på regnet, ler hon.

Hon beskriver sig själv som en ”bondunge som inte gick lekis och fritids utan lekte på gården och sov middag på ett traktorgolv”. När hon nu köper 50-60 000 liter mjölk per år är det från bönder hon känner sedan barnsben i gårdar runt omkring.

Hälsingeostkakan är fortfarande grunden men hon gör numera även pressade hårdostar, halloumi och en del annat.

Och företaget växer. Snabbt.

- För mig är det viktigt. Jag ser mig inte enbart som mathantverkare. Jag är företagare också. Jag har gått in helt för att utveckla det här och att få pris, som när jag blev Årets Småföretagare på Hylla Hudikgalan förra året, och att få Ung Växtkraft Gävleborg-priset inspirerar mig bara att satsa ännu mer, säger hon.

Samma sak när hon vann guld i SM i Mathantverk.

I början fick hon bara frågor om ostkakan. Nu får hon allt oftare frågor om företagande också.

- När människor ber mig om råd säger jag nätverk, nätverk, nätverk… Gå på frukostmöten, håll er framme, engagera er i branschorganisationer, lyssna på människor som varit med, prata med myndigheter. Klart de har en massa kunskap. Ta hjälp!

FAKTA Namn: Johanna Hildingsson. Ålder: 30.

Bor: ”Med sambo, och häst, i Hög i Hälsingland.”

Gör: Driver Forsa Gårdsmejeri.

Läser: ”Inte så mycket, olika branschforum på internet.”

Lyssnar på: ”Poddar. Framgångspodden ger mig inspiration.

Jag är inte bara mathantverkare, jag är företagare som vill utvecklas också.” Äter sin ostkaka: ”Med jordgubbssylt och grädde.”

Aktuell: Tilldelades 2019 Länsförsäkringars pris Ung Växtkraft Gävleborg.

BYGD 6 · 2019

29

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Rätt attityd bygger laget En bra attityd stärker ett lag. En dålig attityd sänker det. Det måste man prata om – och det görs i satsningen #skippaattityden. text: Lena Nyblad foto: Britt Mattsson

ad får man egentligen säga till en klubbkompis? Hur får man säga det? När får man säga det?

Viktiga frågor som tål att tänkas på.

Men ibland behöver man hjälp att tänka – särskilt när man är ung.

Där kommer satsningen #skippa­ attityden in. Det genomförs av Gävleborgs Idrottsförbund och SISU Idrotts­ utbildarna med stöd av Länsförsäkringars samhällsfond.

- Vi brukar säga att det ska kännas bra i magen när du går till träningen. Och när du går därifrån, säger Robin Westlin, som arbetar med satsningen inom SISU. En arbetsgrupp där han ingår har tagit fram materialet till #skippaattityden. Det hela går ut på att träffa ungdomar mellan åtta och sexton år i länets olika idrotts­ föreningar och prata om attityder, jargong och hur man ska behandla varandra.

- Det är stor skillnad på om du är åtta eller sexton år, så det är upp till oss som gör det att hitta sätt och anpassa så att 30

BYGD 6 · 2019

man fångar alla, säger Olof Hansson, idrottskonsulent hos SISU. Den här kvällen är det Hille IF:s F12 som får besök och Olof och Robin håller i utbildningen. Annars har de ungefär 20 unga ambassadörer runt om i länet till hjälp.

- Många har sagt att det betyder mycket att det kommer någon extern som pratar om de här frågorna, inte bara ledarna som de träffar flera gånger i veckan. Det kommer en ny röst, en ny förebild som dessutom är en ung ledare.

Att kunna ta in våra ambassadörer är helt och hållet Länsförsäkringars förtjänst och det är vi väldigt tacksamma för, säger Robin Westlin.

I Hille är det den tredje träffen av fyra och tjejerna börjar bli vana vid konceptet.

Den här dagen diskuteras olika frågor och den första är vad som räknas som mobbning och var gränsen går.

Från de olika grupperna hörs spridda klokheter som ”när det håller på hela

tiden, när man inte tycker det är kul, när man försöker frysa ut någon, när man säger dumma saker…”

Maja Söderström, en av de tolvåriga flickorna som spelat fotboll länge, berättar: - Vi har det bra i laget och är bra kompisar. Men det som är bra med det här är att man lär sig mer om att man inte bara ska tänka på sig själv utan också de andra för att det ska bli så bra som möjligt för laget.

Hon får medhåll av sina lagkompisar och Robin Westlin skjuter in: - Det handlar ju om hur vi behandlar varandra, och det är lika viktigt inom idrotten som i övriga samhället.

Satsningen kommer att fortsätta både i år och nästa år och har gett ringar på vattnet även utanför Gävleborg.

- Vi har fått förfrågningar från andra distrikt och Västernorrland, Jämtland-Härjedalen och Västerbotten har fått hela konceptet och vi har förklarat hur vi jobbar, berättar Robin Westlin.

Tre exempel på attityd - och vad man kan göra Robin Westlin och Olof Hansson träffar ungdomar som pratar om vad och hur och när man kan säga saker utan att såra andra.

Kort sagt: Skippa attityden!

1

”I ett lag med väldigt hård jargong var vi specifikt ombedda att komma dit. ’Horunge’ var det vanligaste tilltalet. När vi frågade vilken den finaste människa barnen visste svarade nästan alla mamma. Det blev häftigt när de insåg själva att det var den finaste människan de visste, men använde horunge som ett normalt tilltal.”

2

”Två olika lag hade haft motsättningar i skolan och snackat illa om varandra. Tränarna bestämde sig för en gemensam träningsdag, där vi på förmiddagen körde utbildning för dem tillsammans och på eftermiddagen var för sig. Vi pratade om hur man är en bra vinnare och en bra förlorare. De fick prata med varandra och det blev bra.”

3

”Om vi frågar om alla är välkomna i er grupp blir svaret alltid att det självklart är så. När vi ställer en följdfråga om homosexuella börjar någon eller några kanske att skratta. Då kan man föra upp till diskussion hur de tror att det skulle kännas för någon som är homosexuell att höra det. Skulle den våga berätta det?

Där höjer man trösklarna för vad som är okej i en grupp.”

BYGD 6 · 2019

31

MEDARBETAREN

Full rulle på jobbet Det finns ett talesätt som säger att om man vill ha något gjort ska man fråga den som har mycket att göra. Man skulle kunna fråga Elin Clain. För när hon inte jobbar på LF affärsstöd ”med allt som rullar” jobbar hon också.

- Jag tycker om att ha saker att göra och poar på mest hela tiden, förklarar hon själv. text: Lena Nyblad foto: Stéfan Estassy

KÄRRA PÅ HJUL Här alldeles privat. Annars handlar jobbet för Elin Clain om det mesta som rullar.

32

BYGD 6 · 2019

ELIN CLAIN - Affärsstöd

en gamla gården i Utnora från början av 1900-talet hade legat i dvala i 30 år och var väldigt nedgången när paret Clain tog över och började rusta och riva.

- Vi har just flyttat ut till vår lilla, lilla stuga på 18 kvadrat som vi renoverat upp. Vi köpte gården 2015 och har hållit på sedan dess. Vi började med att riva ut stallet och bara det tog en väldig tid. Det var helt orört sedan 30 år tillbaka och där ska det bli någon form av verkstad nu, berättar Elin Clain.

Dessutom finns mark att odla. Visserligen ordentligt igenväxt. Men det stoppar inte Elin.

- Jag vill gärna odla och ska satsa på att göra en riktigt stor trädgård. Jag vill odla kål, morötter, potatis, bryssel­ kål… Mest för eget bruk men jag skulle gärna sälja överskottet på något sätt. Jag vill gärna ha höns och kanske får som betar av och…

Ni förstår. Planerna är många.

Det som väntar härnäst är att få tag på en timmerman som hjälper till att renovera timmerstommen på själva torpet och dessutom låta någon göra väg och uppfart.

- De flesta som kommer hit blir lite förskräckta, men vi ser en potential. Vi vill ha en damm också, en naturpool. Vi får väl se vad det blir av alla drömmar men inom fem år ska det väl ändå vara relativt dugligt, skrattar Elin.

Och apropå framtid: - Om jag skulle drömma så skulle jag nog vilja vara mer kreativ och jobba inom trädgård eller så. Nu har jag det mer som hobby. Både jag och min man tycker om att bygga och skapa.

- Vi har haft ett hus i Bomhus innan som vi renoverade. När vi flyttade däri­ från bodde vi i en hyreslägenhet på 40 kvadrat. Vi tänkte att vi då skulle få tid att kunna göra precis vad vi ville…men det blev istället så mycket tid och så mycket att välja på att vi inte visste vad vi skulle göra.

Elin Clain började på Länsförsäkringar

Gävleborg 2009, först som extra­personal i växeln som blev till fast jobb 2010 och sedan 2015 hittar man henne på Affärsstöd med inriktning på motor och betalningar.

- Jag jobbade i butik efter gymnasiet och när en kompis skulle sluta i växeln på Länsförsäkringar tipsade hon om mig.

Och på den vägen är det.

- Jag tänkte att jag ville prova nåt annat. Jag är ingen riktig säljartyp så då tyckte jag att det här passade mig bättre, att jobba lite bakom. Det fanns ett vikariat och då tog jag chansen och sedan blev det alltså ett fast jobb. Jobbet kan handla om av- och påställningar som inte fungerat, importförsäkringar, mycket betalnings- och utrednings­f rågor.

Dessutom utbildar vi våra säljare i system och om våra produkter. Det kan egentligen handla om allt som rullar, förklarar Elin.

Så vad är det bästa med jobbet?

- Att det är väldigt varierande, högt och lågt. Och så att det är ett väldigt öppet klimat, det är ingen hierarki. Man blir kompis med alla, det spelar ingen roll vilken position någon har. Vi gör ganska mycket saker tillsammans och det är väldigt bra stämning.

Jobbet betyder mycket men är ändå inte allt, konstaterar Elin.

Till exempel finns också hunden Buster, som är en Staffeblandning, som en viktig del i livet. Han räddades från Irland genom organisationen ’Hundar utan hem’.

- Han var fem år när han kom för ett år sedan. Nu börjar det blir bra men det har krävt en del, berättar hon.

Med hunden blir det mycket tid i naturen, ett annat intresse. Och apropå intresse så skulle hon vilja börja dreja där i stallet. Eller kanske ta upp den där tanken om att bli fotvårdsspecialist. Eller varför inte driva ett Bed and breakfast?

- Om jag inte skulle jobba på Länsförsäkringar Gävleborg och ha gården skulle jag nog vilja flytta till Frankrike och ha något litet ställe. Kanske blir det efter att vi gjort i ordning gården, funderar Elin.

Vem vet.

FAKTA Namn: Elin Clain. Ålder: 35 år.

Gör: Jobbar på Länsförsäkringar Gävleborg på affärsstöd med inriktning motor och betalningar.

Bor: På gård i Utnora norr om Gävle med maken Andreas och hunden Buster som är en Staffeblandning.

Fritid: Bygger och renoverar på gården, jobbar i trädgården och promenerar med hunden i naturen.

BYGD 6 · 2019

33

LÄNETS HISTORIA

illustration: Emma Harrysson text: Ola Liljedahl

Filmen som delade

"Ännu ett storslaget svenskt filmverk! Om man i Sverige vore mera affärsmässigt driftig, skulle snart de amerikanska filmerna konkurreras ut ur landet och dessutom skulle svensk film kunna vinna en framstående plats såväl på kontinenten som i Amerika.”

Regissören William Larsson, skådis som debuterade som regissör, njöt av det omdömet. Men ibland undrar man ju om recensenter sett samma film.

Svenska Dagbladet kallade Larssons regi amatörmässig och slog fast: "Hälsingar fyller långt gående krav på rörlighet och händelserikedom. Det är slagsmål och skojarkörning på landsväg, växelförfalskning och förförelser, upptåg och fyllekalas i en utsträckning, att det kunnat räcka till för flera filmer.”

Och Stockholms-Tidningens recensent suckade: "Djuren äro de bästa skåde­

SVERIGE Hälsingar hette en storfilm som det pratades om i Sverige 1923. En så kallad bygdefilm som var populära under 1920-talet. Hälsingar var en kärlekssaga om Jonas på Övergården vid Ljusnan som super och spelar kort och gör sextonåriga lillpigan Birgit med barn. Spelskulder, barnamord, elände och mer elände mynnar efter 123 minuter ut i ett lyckligt slut.

Den spelades in i Järvsö i juli och augusti 1923 och hade urpremiär den 29 oktober 1923 på två biografer. Odéon i Norr­köping och Sveabiografen i Söderhamn. En vecka senare gick den upp i Stockholm.

Filmen delade Sveriges kritikerkår.

Recensenten i Arbetaren var lyrisk: 34

BYGD 6 · 2019

spelarna. Sådan expressivitet som den lilla vilsegångna killingen visar ingen av de mänskliga skådespelarna. Dessa äro i några fall svaga, i andra fall medelmåttiga. Men aldrig bra.”

En sågning som slår det mesta.

Han ansåg dessutom att Adolf Niska i huvud­rollen som Jonas var för tjock för att spela snygging.

Hälsingar spelades in några år innan ljudfilmen kom och gjorde stumfilmen omodern. Redan 1933 gjordes därför en nyinspelning med ljud. Då med Inga Tidblad, en av de stora svenska skåde­ spelarna, i rollen som den unga Birgit. En finsk variant spelades dessutom in några år efter det. Sedan glömdes filmen bort.

Och tappades bort. Den fysiska filmens rullar med 2 293 meter film försvann helt enkelt och var borta i många år. Oklart i och för sig hur många som letade efter den. Av en slump dök en kopia upp igen 1997, restaurerades och finns numera bevarad i Svenska Filminstitutets arkiv.

Länskrysset

1:a pris: Brandpaket: 6 kg pulversläckare, brandfilt och brandvarnare – värde 750 kr 2-4:e pris: Förbandskudde och brandfilt – värde 390 kr

TÄVLA OCH VINN FINA BRA-ATT-HA-PRISER!

5-6:e pris: Förbandskudde – värde 190 kr ERKÄND IBLAND KAN SES I STALL

KAN MAN OFFERT SKOGSFÅGELN

EN SÅN ÄR USA

ÄR VISSA MARKER

SKIDORT I USA

BAR POLISEN TIDIGARE SORTER INLEDER VISS FORMEL

POSTADRESS TIDIGT MÅL FLOD I ÖSTEUROPA

DRA PÅ MUNNEN FISKRESTER

BAKMÅTT? MATFISK KALLADES VÄGGLUSEN

MILITÄR RANG BILDAR ETT PAR

KAN MAN CYKELN ORD SOM ÖPPNAR

ÄR BÄST INOM SITT OMRÅDE

BLIR KNAPPAST NÅGON I DAG

FUKTEN PÅ RUTAN TRÄFFAS

CIRKUSARENA LAGLÖST LAND KONSTRIKTNING

DET SLÄNGS I VATTNET

MÅSTE MAN I MÖRKRET

KAN VARA AVIG

GER INGEN VINST

ÄRLIG

BADPLATS GÖR MAN HÄSTHOV BILMODELL DELSTRÄCKA

KAN VÄXT PÅ VÅREN TRAKT

SLET UTAN LÖN SKRÄMD BRYTER SOM ATLE

TING

KALLAS PUCK

SLITA OCH SLÄPA

LYSSNAS DET PÅ

PRASSLADE FÖRR KISEL I KEMIN

IRRITERA SMÅ LÅDOR

KAN SES PÅ VÅGOR FICK ÖVERENS KAN UD SÄNDA KALLAS LÖGN UNDER ED RENTJUR

RÅD URLADDNING I MASTTOPP

BLODKÄRL

RÖR SIG SNIGELN FIN HALSDUK JAPANSK TEATER KAN LINGON SERVERAS

HAR MAN INTE TILL ALLT FINNS FÖR UTTAG

ÄR VAROR TILL VASAORT

KAN YXA VARA TVÄTTPLATS

KING COLE

KURORT

PERSON PÅMINNA NEGATION NORRUT

AV LIKA VÄRDE OLJEVÄXT

KAN RYMMA BLOMMOR

SÖKER MÅNGA SVAREN I KLOCKSLAG INGET I SPANIEN

OFFERT BRUKAR MUSIKER MUSIK

ÄR VISSA FÉER VISTAS VI OFTA

STÅR FÖR MOT KAN INLEDA

KORSORD LANDSKAPSTYP

NICKEL I KEMIN FÄRGLÖS OCH LUKTFRI GAS

KALLAS EN VISS RÅTTA

ÖKENLIKA

SÄREGEN

JOBBAR OFTAST TJUVAR

MODERNT

MYCKET TUNNA

KAN SES PÅ PÅKNAPP DEN GAMLA KRONDELEN

PLACERADE ÄR GOD RÖKT STRIKT ISOLERING

HAR LÄMNAT PLATSEN SLÅR MAN MED

SES I KYRKOR

RÖRA SIG TILL MUSIK KVINNONAMN

KLARA TILL HANDLING VINDBYN UTAN INNEHÅLL

SES MÅNGA I SKOGEN

SOM KATTTUNGOR

MYCKET FLITIG HUNDFÄRG

SES PÅ SLÄDAR OCH KÄLKAR

Skicka in lösningen (meningen i de gula rutorna) med ditt namn, adress och telefonnummer till: Länsförsäkringar Gävleborg, att: Länskrysset, Box 206, 801 03, Gävle. Alt till: lanskrysset@LFgavleborg.se. Senast 4 december 2019. Bland de rätta svaren dras 6 vinnare, som alla presenteras i nästa nummer av BYGD. Förra numrets vinnare var: 1:a pris: Vivian Mårtensson, Ljusdal. 2:a pris: Yvonne Rosennordh, Bollnäs. 3:e pris: Tony Sörfelth, Viksjöfors. 4:e pris: Nina Unefäldt, Edsbyn. 5:e pris: Roland Norgren, Gävle. 6:e pris: Thomas Fredriksson, Sandviken.

Oväntade utgifter?

Oavsett om du behöver en trygg gravidförsäkring, generös barnförsäkring, större bostad eller hjälp att se över din vardagsekonomi så finns vi nära. Alltid med bank, försäkring och fastighetsförmedling samlat under ett och samma tak.

Gävle Drottninggatan 35, 026-14 75 00 Sandviken Hyttgatan 18, 026-25 20 38 Hudiksvall Storgatan 34, 0650-48 79 00 Söderhamn Köpmangatan 11, 0270-24 14 00 Bollnäs Långgatan 7, 0278- 75 70 00 Ljusdal Postplan 14b, 0651-56 63 00 Internet info@LFgavleborg.se