Page 1

1894–2013

120 årgången

Christoffer Thomasfolk

21.2.2013 Nr 5 Läraren nu också som e-tidning Tidningen Läraren kan nu läsas på webben. I och med att vi introducerar Läraren som en e-tidning, laddar vi inte längre upp enskilda artiklar från tidningen på FSL:s webbplats. Bläddertidningen på webben omfattar allt material i tidningen, både redaktionellt och annonser. Kolla in www.fsl.fi/lararen

Ämnen i korgar i nya gymnasiet? Gymnasieutbildningen bör ses över rejält, anser Samlingspartiet. Riksdagsledamöterna Raija Vahasalo och Timo Heinonen, vilka bägge har lärarbakgrund har för Samlingspartiets riksdagsgrupp sammanställt ett program för den pågående översynen av gymnasiet. Ämnesstrukturen bör ruskas om, så att man samlar ämnen av samma typ i korgar. I korgarna finna sedan såväl obligatoriska som frivilliga kurser. De gemensamma studierna koncentreras till det första året, medan kunskaperna och färdigheterna fördjupas under det andra och tredje året i gymnasiet. I rapporten förespråkas ett systematiskt samarbete mellan gymnasierna och utbildningen på högre nivå. – Också universiteten gagnas av ett tätare samarbete. Studerandena ges redan i gymnasiet möjligheter att bli bekanta sig med den akademiska världen och de studiefärdigheter som krävs där, säger Raija Vahasalo. Rapporten, som är tillgänglig på finska, kan läsas på adressen kokoomus.fi

Fel rikta pengar till kommunerna

Visst påverkar miljön! Motivationen och arbetsglädjen mår bra, då utrymmena är fräscha och ändamålsenliga. I nyrenoverade Borgaregatans skola finns fem så kallade lärmiljöer. Det är små ellipsformade rum där eleverna kan samarbeta i grupp eller sitta och läsa, säger arkitekt Gerd Hytönen. Mera på sid.6.

Statsandelarna för utbildningen på andra stadiet bör också i framtiden gå till utbildningsanordnarna och inte till kommunerna, kräver lärarfacket OAJ och åtta andra organisationer. Utredaren Arno Miettinen presenterade i mitten av februari huvudlinjerna i sitt förslag till en översyn av statsandelssystemet. Statsandelarna för gymnasie- och yrkesutbildningen skall utredas, anser Miettinen som att grunderna för statsandelarna ska förenklas och göras klarare. Det kunde innebära att finansieringen av andra stadiets utbildning förs samman med övriga statsandelar. Organisationerna påminner om att i det gällande regeringsprogrammet beviljas och utbetalas statsandelarna direkt till utbildningsanordnarna. Kommunerna får inte bli ett mellansteg i fördelningen av de statliga pengarna. OAJ m.fl. befarar att kanaliseringen av statsandelarna kunde leda till begränsade valmöjligheterna för studerandena. Utbildningsenheterna kunde inte längre konkurrera om studerandena fritt, vilket kunde leda till sämre kvalitet. Vid sidan av OAJ står bl.a. Finlands näringsliv EK, fackcentralen FFC och yrkesoch gymnasiestuderandenas organisationer bakom uppropet.


2

21.2.2013

Etiskt forum fick moderatorer

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Sparavtal Kommunala ekonomin är i sämre skick än befarat, visar förhandsuppgifter. I fjol hade rentav 63 kommuner negativt årsbidrag. Antalet är nästan det dubbla jämfört med året innan, uppger Kommunförbundet. Många kommuner går alltså på knä och söker febrilt efter sparobjekt. Personalkostnader utgör en stor post och följaktligen riktas politikernas blickar i den riktningen. För lärarna handlar det om dubbla nedskärningshot. Många kommuner har dragit ner på resurserna för utbildningen och undervisningen. Det här ses bl.a. i större undervisningsgrupper, reducerade materialkostnader och även färre övertimmar. Samtidigt utsätts den kommunala personalen för äskanden om direkta ingrepp i lönerna. I en del fall handlar det om krav om s.k. sparavtal, som ofta går ut på att de anställda förväntas frivilligt byta ut semesterpenningen eller en del därav mot ledig tid. Här finns det skäl för envar att minnas att Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade (FOSU), som fungerar som kommunal huvudavtalsorganisation för bl.a. lärarna, har uttalat ett kategoriskt nej till liknande arrangemang. Enskilda lärare ska alltså inte befatta sig med liknande propåer från arbetsgivarens sida. Lärarna ska inte själva medverka till ett kaos i skolan. Det kan låta lockande med lediga dagar, men det betyder att kollegorna tvingas dra ett större lass. Fackorganisationerna bestrider självfallet inte att många, men ingalunda alla, kommuner dras med ekonomiska bekymmer. Men ekonomiska problem kan inte utgöra ett motiv för att man reducerar sina lagstadgade åligganden, alltså kärnområdena i verksamheten. Skolorna bör alltså fungera normalt också när det blåser kalla ekonomiska vindar. Resonemanget är det samma i fråga om permitteringar, som inte är en avtalsfråga. Här handlar det om ett ensidigt beslut från arbetsgivarens sida. Kan skolorna fungera normalt om lärarna tvingas utebli från sina arbetsplatser? Lärarfacken OAJ och FSL uttalar ett entydigt nej. Det är inte olagligt att permittera lärare, men permitteringen leder till olagligheter, då eleverna förvägras läroplansenlig undervisning. Arbetsron och tryggheten lider avbräck för en lång tid, alltså inte endast då lärarna är permitteringarna. Permitteringarna avspeglas i arbetet under en betydligt längre tid än så. Ojämlikheten i utbildningen är idag ett ledande tema i nära nog alla utbildningspolitiska diskussioner. Alla förslag, åtgärder och reformer synas med jämlikhetens argusögon. Det är bra, eftersom det är uppenbart att det har gått snett med jämlikheten. Därför är det obegripligt att tyngre politiskt artilleri inte sätts in i syfte att stävja lärarpermitteringar, som utgör en grogrund för ojämlikhet. Elever i permitteringskommuner försätts i en sämre position än elever i kommuner, som inte tar till liknande grepp. Återindrivning av statsandelar kunde vara ett effektivt grepp, eftersom permitteringar på detta sätt skulle förses med en dyr prislapp.

FSL har valt moderatorer för det interaktiva organ, som ska kommentera och ge synpunkter på läraretiska spörsmål. Avsikten är att bygga upp ett webbforum för etiska frågor, som inte konkurrerar med det förefintliga etiska rådet för undervisningssektorn. Det etiska rådet, som upprätthålls av lärarfacket OAJ, omfattar vetenskapsmän och dignitärer, som samlas fysiskt för att dryfta etiska frågor och vid behov ge uttalanden. I rådet finns endast en aktiv lärare. FSL:s etiska forum består av idel lärare och avsikten är att reagera snabbt och med låg tröskel. FSL:s styrelse utsåg den 11 februari fem moderatorer för det etiska webbforumet. Som moderatorer

fungerar Maria Karlsson, klasslärare i Saltvik, Inger Nabb, rektor i Vasa, Peter Larson, religionslärare i Helsingfors, Mikael Nylund, klasslärare i Åbo och Elisabet Söderström, lärare i religion, psykologi och filosofi i Nykarleby. Förbundet fjolår var rätt gott i ekonomiskt hänseende, kunde styrelsen konstatera utgående från de preliminära uppgifter som presenterades av förbundsekonom Agneta Roine. Styrelsen får de slutliga siffrorna vid följande möte. Styrelsen diskuterade situationen på arbetsmarknaden, det allmänna läget i samhällsekonomin och bl.a. minister Jukka Gustafssons utspel om kommande lagändringar rörande lärarnas befogenheter.

FSL medverkar i fyra OAJ-regionföreningar. Styrelsen utsåg kandidater för styrelseposter, som bestrids av FSL. I regionföreningen i Egentliga Finland föreslås Sinikka Vahalahti med Madeleine Karlsson som suppleant. Sonja Westerlund (suppleant Maria Hartman-Salminen) och Inger Damlin (suppleant Marina Räfsbäck) föreslås bestrida FSL:s styrelseplatser i föreningen i Österbotten. Tidigare har Christer Jakobsson (suppleant Anders Wiegner) nominerats för styrelseplats i Nyland. Den fjärde föreningen, som verkar i huvudstadsregionen, har styrelseval på agendan först i höst. C-E Rusk

Tvååriga examina stöter på patrull – Behövs inte, säger arbetsmark­ nadsorganisationerna om förslaget om förkortade högskoleexamina. Det är en arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet som föreslår att högskolornas utbildningsutbud görs mångsidigare, samtidigt som trösklarna för studier sänks. I praktiken vill man införa examina, som förutsätter studier i ca två år. Arbetsgruppen vill introducera nya helheter, benämnda högskolediplom, som består av delar av nuvarande examina. Arbetsgruppen

överlämnade sina förslag till undervisningsminister Jukka Gustafsson (SDP) i mitten av februari. Arbetsgruppen föreslår att under år 2013-18 genomförs ett försök, där högskolorna utvecklar högskolediplom, som förutsätter maximalt 120 studiepoäng. – Jag tror att frågan kan beredas i god anda med berörda intressegrupper, sade Jukka Gustafsson då han mottog rapporten. Men det lär nog bli si och så med den goda andan. Såväl löntagarcentralerna Akava, FFC och

STTK som arbetsgivarcentralen EK, som har varit representerade i arbetsgruppen, värjer sig mot de föreslagna nya diplomen. Till rapporten har fogats en avvikande mening, där dessa arbetsmarknadsorganisationer kraftfullt tar avstånd från dessa tankar. I uttalandet anges att det inte har utretts huruvida diplomen bygger på verkliga behov på arbetsmarknaden. I stället föreslås bl.a. utökade satsningar på öppna högskolestudier. C-E Rusk

Yrkesetiskt nej till sex med elever Lärarnas yrkesetiska råd i Sverige lyfter fram lärarens eget ansvar i diskussionen om sexuella relationer mellan lärare och elever. Rådet betonar att det i många fall är olagligt för en lärare att ha en sexuell relation med en elev, och i de fallen råder ingen tvekan om att det också är yrkesetiskt förkastligt. När det gäller relationer mellan vuxna går det inte att uttala sig lika generellt utan där måste varje lärare ta sitt eget ansvar utifrån de yrkesetiska riktlinjerna. Diskussionen kom i gång i början av februari, då Svenska dagbladet den 10 februari berättade om en kvinnlig gymnasiestuderande som hade sex med en 50-årig lärarvikarie. Hon gick i naturbruksgymnasium med internatboende och berättar att hon tidigare hade blivit sexuellt utnyttjad av sin far. Hon ville få stopp på liknande sexuella förhållanden mellan lärare och elever. SvD genomförde en undersökning bland elever på Stockholms sex största gymnasieskolor. Undersökningen visade att tre procent har haft ett sexuellt eller romantiskt förhållande med någon av sina lärare. Det är 20 av totalt 600 tillfrågade elever. En procent är fortfarande i ett sådant förhållande.

SvD vände sig till Lärarnas etiska råd och fick bl.a. följande svar: – Man kan inte förbjuda kärlek. Att tycke uppstår är inte konstigt, men vi måste fundera på hur vi hanterar det, sade ordförande Jesper Rehn på Lärarnas yrkesetiska råd. Uttalandet väckte uppmärksamhet och den 12 februari kom ett uttalande från yrkesetiska rådet, som påminner om att lärare har skyldighet att skydda elever mot skada och kränkning, att upprätthålla förtroendefulla relationer med sina elever och att inte låta sig otillbörligen påverkas vid bedömning och betygsättning. Allt detta kan ifrågasättas om en lärare har en sexuell relation med en elev, men det är samtidigt inte en självklarhet att så är fallet. – Om så många som en av 30 gymnasieelever har haft sex med en lärare finns starka skäl att tro att många av dessa lärare inte levt upp till yrkesetikens krav, säger Jesper Rehn i uttalandet. – Det är varje lärares eget ansvar att följa yrkesetiken. Lärarnas yrkesetiska råd kan bara uppmana varje lärare som har haft, har eller står inför möjligheten att inleda en relation med en elev att allvarligt fundera över vilka konsekvenser

detta kan få, framför allt för eleven, säger Jesper Rehn. Frågan har varit aktuell också i vårt land. Undervisningssektorns etiska råd yttrade sig redan år 2000 om relationer mellan lärare och elev. ”Det är vanligt och för det mesta till nytta, att elev och lärare känner förtroende för och accepterar varandra. En elev kan ibland känna beundran, förtjusning och till och med förälskelse. Till interaktionen hör ömsesidiga känslor och upplevelser. Därför måste det förutsättas att läraren känner sitt ansvar och håller sig strikt till det som är yrkesmässigt godtagbart, samtidigt som läraren måste ha förståelse för elevens reaktioner. Det här är viktigt också därför, att om eleven är ett barn, har ett sexualiserat förhållande mellan lärare och elev ofrånkomligen incestuösa drag sett ur ett psykologiskt perspektiv” anges i rådets uttalande. ”Läraren bör komma ihåg att han eller hon själv kan försättas i en besvärlig situation och utsättas för påtryckning ifall ett alltför intimt förhållande inleds med en elev”, säger etiska rådet på tal om en relation mellan en lärare och en vuxen studerande. C-E Rusk


3

21.2.2013

ORDförord

Syna i sömmarna! I vår sydligaste stad, Hangö, har bildningsnämnden beslutat att skära i medlen för undervisningsmaterial. På skolorna har det otrevliga uppdraget att bestämma hur man gör fallit på rektorerna. Vilka åtgärder man är tvungen att tillgripa kommer alltså att vara litet olika i i Hangöskolorna. I en del skolor blir det inga nya läroböcker och i en del drar man ner på andra tillbehör, dvs. papper, pennor och suddgummin. Att elever tvingas använda gamla, slitna skolböcker och fullskrivna uppgiftsböcker kan verka vara en bagatell. Så är det inte och det vet varje lärare. I synnerhet för dem som inte alltid har så lätt med inlärningen kan suddiga, nedklottrade böcker göra skolgången svår och besvärlig. Lösa pärmar och sidor som saknas visar på att utbildningsanordnaren glömt bort sitt uppdrag. I lokalradion säger bildningsdirektören i Hangö att det handlar om en storm i ett vattenglas. Det är ett nonchalant synsätt han gör sig till tolk för. I Finland har vi ett system där kommunerna bär upp grundskolan och ansvarar för i princip all grundläggande utbildning. Den ska vara likvärdig och alla barn ska ges samma förutsättningar. Här missar sådana utbildningsanordnare som inte uppfyller kraven på hur skolgången ordnas och som struntar i de kvalitetskriterier som finns. På nytt blir vi påminda om på hur svag och bräcklig grunden för utbildningen i Finland är. Vi tror att allt är bra, så länge som Pisa och andra undersökningar visar på goda

kunskapsresultat. Den viktigaste framgångsfaktorn sägs vara enhetligheten, likvärdet i skolan. Flickor och pojkar får gå i en ganska likadan skola oberoende om vi talar om stad eller landsbygd, norr eller söder, svenska eller finska som skolspråk. Vi har det rätt bra men varje fall i stil med Hangö gör att nivån på undervisningen naggas i kanterna. Varje förälder bör ställa sig frågan; är min hemkommun en bra huvudman för mina barns skola? Om man kommer till slutsatsen att det inte är så, ska man ställa beslutsfattarna till svars. Kommunen beslutar suveränt om resurstilldelningen och bakom varje beslut finns politiker och tjänstemän och deras göranden och låtanden bör tåla att synas i sömmarna.

Avvikande tider för a-kassan

ändrar kassan temporärt telefonservicetiderna. Från och med måndagen 18.2.2013 betjänar kassan per telefon från måndag till onsdag kl 9-15. På torsdag och fredag erbjuds ingen telefonservice. Kassan återgår till normal servicetid så fort som möjligt. Mera på opetk.fi

Lärarnas arbetslöshetskassa vill trygga en skälig behandlingstid trots ändringar i mängden ansökningar. Därför

i år av Anna-Lena Hollsten, medan vice ordförandeskapet sköts av Marianne Thomander. Som sekreterare utanför styrelsen fungerar huvudförtroendeman Madeleine Karlsson Kassörsuppgiften hanteras av Carla Wollsten, medan Carita Lagerspets är pressombud med ansvar även för föreningens klippbok och hemsida. Programoch infoansvarig är Nina Sjögren, medan även AnnKatrin Andersson, Gabriella Byman och Yvonne Lönnström har säte i styrelsen. Vårmötet hålls i Labbnäs den 16 april och då inbjuds även medlemmarna i den nya bildningsnämnden och svenska skolsektionen.

I Jakobstad har intres-

set för språkbad svalnat, omtalar Vasabladet den 5 februari. I fjol rymdes alla intresserade med, men så blir det inte i år. I motsats till de två tidigare åren blir det endast en grupp om 25 elever. Tidigare har grupperna varit två. Sammanlagt har 40 barn anmälts.

FSL-akademi kurs B 3 fredag-lördag 22–23.3.2013, Naantali Spa, Nådendal,

Rektorsseminarium torsdag 11.4.2013, Vasa Styrelsen onsdag 24.4.2013 Vanajanlinna, Tavastehus FSL:s förbundsfullmäktige torsdag-fredag 25–26.4.2013 Vanajanlinna,Tavastehus Facklig rådplägningsdag (privata sektorn) tisdag 7.5.2013, Helsingfors

utbildningsmiljön. Prorektor Christina Nygren-Landgärds är besviken och förvånad. – Jag tolkar det som att man inte riktigt vill eller vågar starta det här projektet i Sverige, säger NygrenLandgärds.

I Lappträsk genomförs en konditionsgranskning av kommunens samtliga skolbyggnader, omtalar Östra Nyland den 7 februari. Granskningen hänger samman med behovet av att se över skolnätet. Kommunen förbereder sig för en situation, där åldersklasserna minskar.

I Kristinestad är Margareta Rissanen, rektor för svenska gymnasiet, inte tänd på utredaren Erik Gebers förslag om att föra svenska och finska gymnasiet närmare varandra. Hon intervjuas i Syd-Österbotten den 5 februari. – Det är inte lagenligt. Studerandena har rätt att få undervisning på sitt modersmål. Men att vi kan ha mera samarbete är helt okej, säger Rissanen. Samarbetet äger rum inom idrotten och bildkonsten. En del svenska studerande ha avlagt modersmålskurser i finska gymnasiet och fått räkna dem tillgoda som finskkurser.

fått beskedet om att ÅA:s och Stiftelsen Viktor Rydbergs Skolors ansökan om att bedriva ämneslärarutbildning är i motvind, omtalar Vasabladet den 31 januari. Det är Universitetskanslerämbetet i Stockholm som sätter tummen ner för utbildningen. Enligt en bedömning, som ämbetet har beställt, finns det brister rörande lärarresurserna och

Lovisanejdens lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte på Sakura den 22 mars kl. 18.30. Gäst är personalchef Jan Rosenström.

Rektorsseminarium tisdag 9.4.2013, Helsingfors Dan Johansson är ordförande för FSL.

Rektor Kristiina Hellstrand tror att mediernas rapportering om inomhusluftens dåliga kvalitet har lett till det minskade intresset, medan bildningsdirektör Jan Levander talar om en normal variation i intresset.

I Vasa har Åbo Akademi

Styrelsen torsdag 21.3.2013 kl. 10.00, FSL:s kansli, Helsingfors

Facklig rådplägningsdag torsdag 4.4.2013, Mariehamn

Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Lena Malm (lena.malm@fsl.fi) Kimitobygdens lärare leds

Förtroendemannakurs onsdag–torsdag 6–7.3.2013, Aulanko, Tavastehus,

I Nykarleby vill Topeliusgymnasiet profilera sig med

hjälp av innebandy, omtalar Österbottens tidning den 5 februari. Gymnasiet har smakat på satsningen under detta läsår med två träningar per vecka under skoltid. Men inför nästa läsår vill man stärka satsningen och rekrytera studerande från hela Svenskfinland. Som tränare fungerar Jori Isomäki, rutinerad ligaspelare och tredubbel VMsilvermedaljör. Isomäki talar om en elitsatsning för studerande med ett brinnande intresse. I S:t Karins har den svenska skolan blivit en succé, omtalar Åbo Underrättelser den 12 februari. I höst inleder hela 34 nybörjare sin skolgång i skolan, som slog upp sina dörrar hösten 2011. Svenska skolan verkar i samma byggnad som finska Hovirinnan skolan. Tidigare gick svenska elever i skola i Åbo. Rektor Maria Engblom har tittat på befolkningsstatistiken och tror att kullar om 30 elever är vanliga också i framtiden.

Styrelsen tisdag-onsdag 4-5.6.2013 Svartå slott, Raseborg

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor. Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100. A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15. Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer 7.3.


4

21.2.2013

Extra skjuts för modersmålet – Jag vill duka upp ett smörgåsbord och visa på vad allt litteraturen kan erbjuda, säger Anna-Stina Lindholm om sin syn på undervisningen i litteratur och modersmål. Hon har satt ner extra energi och resurser på kursen MO 9, alltså Litteratur som glädje och kunskap, i gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Den extra energin står hon för, medan stiftelsen Pro Juventute nostra (PJN) har bistått med extra resurser. Lindholm fick hand om ett pilotprojekt, som handlar om att stärka modersmålets ställning. PJN har nämligen instiftat ett nytt stipendium till åminnelse av långvarige ordföranden Carl-Erik Bengelsdorffs gärning i stiftelsen. Lindholm, som brinner för litteratur och kultur, var självfallet med på noterna, när det gällde att utveckla en modell att stärka modersmålets och litteraturens ställning i gymnasiet. MO 9 är en fördjupad, frivillig kurs i gymnasiet. – Alla gymnasier bör alltså erbjuda den, men många studerande nöjer sig med de sex obligatoriska kurserna. Det är synd, eftersom min syn är att modersmålet är viktigare än så. Helst borde alla nationella kurser i modersmålet vara obligatoriska, säger Lindholm, som medger att hon självfallet talar i egen sak. Hon är i grunden litteraturvetare och hon hann jobba som forskare några år, innan lärarjobbet kom med i bilden. Lindholm medger att hon tände på idén om att få en guldkant på litteraturundervisningen. – Nu fick jag större möjligheter förverkliga tankar jag har haft! Jag gavs möjligheter att ge ordentliga arvoden till inbjudna gäster och alla som deltog i kursen fick avgiftsfritt välja en bok ur Schildts & Söderströms nätbokhandel. Jag kunde inte förhand tro att just möjligheten att få en egen bok skulle bli så pass populär som den visade sig vara, säger Lindholm. Diskussionen går av stapeln i Lärkan, som är ett attraktivt gymnasieval bland unga i hela huvudstadsregionen. Det betyder att studerandena är förhållandevis högpresterande och Lärkan finns i regel med på tio-itopp-listan, när resultaten i studentexamen rangordnas nationellt. Betyder det här att studerandena läser också skön- och faktalitteratur vid sidan av kursböckerna? – Nej, egentligen inte. Studerandena kan grovt taget indelas i två grupper: ena gruppen läser inte skönlitteratur frivilligt, medan studerandena i andra gruppen har läst mycket i lågstadieåldern, men läsningen har senare tappat terräng. Mycket beroende på att studierna är så pass krävande, säger Lindholm. Men finns det inte en tredje grupp, som läser förhållandevis flitigt vid sidan av gymnasiestudierna? – Vissa läser romaner på sommar- och julloven och säger att de gärna skulle vilja läsa mer hela tiden, men under terminerna är de aktiva litteraturläsarna nog försvinnande få. Lindholm säger att hon utgår från ett smörgåsbordtänkande, där alla upplever att litteraturundervisningen är meningsfull. – Just denna kurs kommer ju med i bilden under mitten eller slutet av gymnasie-

tiden, vilket betyder att studerandena är nästan vuxna och har en hel del perspektiv och erfarenhet. Det här beaktar jag förstås i upplägget, säger Lindholm. Barn och unga läser mindre än tidigare, har vi fått veta i olika undersökningar. Föga överraskande lyfter Lindholm fram tiden, eller snarare bristen på tid, som den stora boven. – Jag uppmuntrar till nya perspektiv på läsandet. Jag utmanar studerandena att hitta nya ställen och nya tider för läsning, t.ex. under buss- och tågfärder.

PJN-satsningen är alltså välkommen? – Det är ett bra och välkommet koncept, som säkert är minst lika välkommet i andra gymnasier. Inte minst på mindre orter. Vi finns ju här i Helsingfors, så det är lätt att ta sig t.ex. till teatern. Transportkostnaderna blir ju minimala, jämfört med andra gymnasier, säger Anna-Stina Lindholm. Senast lockade kursen 34 studerande, vilket ligger litet över genomsnittet om 30 elever. – En del kommer av intresse, medan andra har uppmanats att förkovra sina kun-

att på svenskt håll företräddes modersmålet endast av Jan Hellgren, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen. Språkvårdaren Anna Maria Gustafsson vid Institutet för de inhemska språken rymdes däremot inte med i nämnden. Sedermera bereddes Gustafsson dock en plats i nämnden, vilket gläder Anna-Stina Lindholm. – Anna Maria är väldigt duktig. Hon är dessutom också censor och med i utvecklingsgruppen för det nya modersmålsprovet, säger Lindholm. Anna-Stina Lindholm har också säte i gruppen, som utvecklar det nya provet på uppdrag av Studentexamensnämnden. Gruppen har uppgjort bedömningsgrunder för de nuvarande proven, men nu är fokus på det nya provet, som tas i bruk år 2016. – Tidtabellen är sträng, eftersom ett modellprov bör stå klart i höst. Studerandena måste ha vetskap om det nya provet redan när de inleder sina gymnasiestudier, säger Anna-Stina Lindholm. En handfull svenska gymnasier fungerar redan nu som pilotskolor för det nya studentprovet i svensk version. Anna-Stina Lindholm säger att det handlar om ett utmanande uppdrag inte minst eftersom de nya tankarna rörande modersmålet rimligen måtte stå i samklang med den kommande digitaliseringen av studentexamen. Men speglar inte dagens textkompetensprov allmänbildningen och förmågan till källkritik redan nu? – Det stämmer, men provet kan bli ännu bättre. Text och foto: C-E Rusk

Modersmålet och litteraturen borde ges mera tyngd i gymnasiet, anser Anna-Stina Lindholm.

Pojkarnas bristfälliga intresse för läsning är sedan ett annat sorgligt kapitel. Därför är Lindholm tilltalad av den framgång som David Lagercrantz bok om Zlatan har rönt. Pojkar, som annars läser väldigt litet, har gärna fördjupat sig i Zlatans liv och leverne. – Kaj Korkea-aho är ett annat exempel. Via Pleppo-komiken har han nått många, som också har valt att läsa hans romaner, som ju inte alls är komiska, säger Lindholm. Det samma gäller Jonas Gardell, som också har många sidor och skriver utmärkta seriösa böcker vid sidan av sina populära ståupp-shower. En snabb blick på kursens innehåll berättar bl.a. om författarbesök, film, teater och diskussioner under ledning av Yle-redaktörerna Anna Dönsberg och Petter Lindberg. – Det är en upplevelse för eleverna att få träffa unga finlandssvenska författare, såsom Sara Razai och Emma Pemberton som nyligen gett ut sin första bok och kan berätta om den upplevelsen.

skaper i modersmålet av studiehandledaren. Själv påminner jag gärna om att studentproven bygger på alla nio kurser, säger AnnaStina Lindholm. Hon pekar på att studentproven i modersmålet och litteratur är synnerligen krävande och förutsätter att studerandena besitter goda färdigheter, speciellt om de tar sikte på goda vitsord. – Dessutom är ju modersmålet en central nyckel till goda vitsord också i andra ämnen. Jag är ju faktiskt också lärare i filosofi och livsåskådning, säger Lindholm. Hon är involverad i förnyandet av det ena modersmålet, som uppställdes som mål i regeringsprogrammet. Avsikten är att det ena provet mera än tidigare ska spegla allmänbildningen och förmågan till källkritik. Läraren berättade i nr 4/13 om kritiken mot den stränga tidtabellen jämte uppståndelsen, när undervisningsrådet Pirjo Sinko inte längre fick plats i studentexamen. I sammanhanget väckte det uppmärksamhet

Jag uppmuntrar till nya perspektiv på läsandet. Jag utmanar studerandena att hitta nya ställen och nya tider för läsning, t.ex. under buss- och tågfärder.

,,


5

21.2.2013

M

odersmålsinriktad finska har kritiserats för att vara för teoretisk. Men mofi-läraren Tina Lindkvist i Kronoby håller inte med. Hon är i stället kritisk till att antalet timmar är för få och att ämnet i sin helhet har lämnats åt sitt öde. – Jag tycker inte att det har varit för mycket fokus på grammatik i modersmålsinriktad finska. Grammatiken är en viktig del av språket och jag har alltid strävat efter att mina elever ska lära sig korrekt finska för vi behöver inte koncentrera oss för mycket på vardagsfinskan med de tvåspråkiga eleverna. – Ser man till läroplanen har vi för få timmar för att hinna med allt stoff. Det bidrar kanske till att det finns de som upplever att det är för mycket teori, men jag delar inte den uppfattningen. Mofi-elever lär sig en fördjupad finska och då är teorin mycket viktig, säger Tina Lindkvist.

Läromedel saknas Hon arbetar som lärare i modersmålsinriktad finska (mofi) i Ådalens skola i Kronoby. En tjänst hon har haft sedan 1989. – Det finns en av Utbildningsstyrelsen godkänd läroplan, men mofi-undervisningen saknar tillräckligt med material och kontinuerlig fortbildning. Därför hävdar jag att mofin har lämnats åt sitt öde, säger hon. Det finns inget specifikt läromedel i mofi-undervisningen. Att mofi-lärarna inte kan stöda sig på en lärobok märks på eleverna, menar hon. – Dagens elever är ganska konservativa och vill helst ha en lärobok i varje ämne. Det skulle underlätta undervisningen mycket om vi hade tillgång till ett läromedel, säger hon. Och fortsätter: – Som det är nu använder vi material som finns omkring som till exempel artiklar och webben, men det räcker inte eftersom vi också måste ha ordlistor och övningar som stöd.

Egna initiativ På grund av avsaknaden av en lärobok är det upp till mofi-lärarna själva att ta initiativ för att undervisningen ska bli ändamålsenligt. – Hur undervisningen utformas beror helt och hållet på lärarens ork och initiativförmåga. För de lärare som är mer oerfarna vore en lärobok speciellt på sin plats. Men mofi är ett litet ämne i förhållande till andra och jag har förståelse för att det inte satsas resurser på läromedel. Men det hämmar tyvärr undervisningen i många fall, säger Lindkvist Det satsas inte heller några större resurser på fortbildning för mofi-lärare. Att så är fallet beklagar Lindkvist som efterlyser koordinerad fortbildning. – Det viktigaste för mofi-lärarna skulle vara att träffas och höra hur andra undervisar. Nu gör alla på sitt eget sätt, det vill säga utformar undervisningen enligt egna metoder. En del använder kanske den finska läroboken som finns för undervisningen i A-finska och baserar kanske också sin bedömning på den. – Jag kan tänka mig att innehåll och bedömning skiljer sig mycket från lärare till lärare, säger hon.

Mofi har lämnats åt sitt öde För litet fortbildning Fortbildning skulle enligt Lindkvist vara av stor vikt för att skapa en landsomfattande struktur, en gemensam linje för modersmålsinriktad finska. – Nu sker undervisningen i mofi på olika sätt runtom i landet. Mera fortbildning och tydligare riktlinjer skulle bidra till att mofin skulle befästas som ämne. Det skulle också ge en trygghet för många lärare att konkret veta vad som gäller. – För nu utformas undervisningen i mofi litet hur som helst beroende på läraren, säger hon. Lindkvist är medlem i Finsklärarföreningen som arbetar som intresseorganisation för de finlandssvenska skolornas finsklärare. Kunde inte den föreningen ta över en viss del av ansvaret för fortbildningen? – För det första är det fråga om en liten förening med knappa resurser. Dessutom fokuserar föreningen på den traditionella finskundervisningen. Men jag har olika projekt på gång med iPad-undervisning och kan tänka mig att ordna fortbildning om det åt finsklärarna. Lindkvist och alla andra mofi-lärare har på grund av avsaknaden av en enhetlig linje relativt fria händer att utforma undervisningen utgående från läroplanen. När hon undervisar använder hon ofta litteratur och finska webbsajter. – Jag har väldigt fria händer och hör till den grupp lärare som tycker om den friheten. Eftersom jag får och kan utforma undervisningen på mitt eget sätt har jag faktiskt inte själv lidit av det inte finns en lärobok, säger hon, men understryker att lärare med mindre erfarenhet kanske gör det.

Integrerar ämnen Lindkvists mofi-undervisning grundar sig också på att ta in flera olika ämnen. Hon vill därmed erbjuda sina elever mångsidig undervisning. – Min undervisning har koppling till flera olika ämnen. Till exempel med sjuorna brukar jag ta in geografi medan jag fokuserar mycket på litteratur på årskurs åtta. På nian brukar jag satsa mera på grammatik. – Jag behandlar också aktivt den finska kulturen på det viset att vi till exempel lyssnar på finska visor och bekantar oss med finskspråkiga författare, berättar hon. Undervisningen sker på finska och modersmålsinriktad finska riktar sig till tvåspråkiga elever som talar både finska och svenska. Men trots att finskan är stark bland eleverna varierar nivån mycket, vilket försvårar undervisningen för lärarna. Brokig bakgrund – Eleverna kan ha en mycket brokig bakgrund gällande finskan. En del kommer från hem där den ena föräldern pratar finska men hemspråket är ändå svenska. Därför måste jag satsa mycket på ordkunskap eftersom jag har identifierat behovet av ett utökat ordförråd. – När vi tränar ord använder jag ofta boken ”Harjoitus tekee mestarin” som är en läroboksserie för invandrare, säger hon. (Titeln kan översättas: Övning ger färdighet. Lärarens anm.) I dominant svenskspråkiga Kronoby, där över 80 procent av invånarna har svenska som modersmål, finns det åtta svenska lågstadier. Finskspråkiga elever går i skola i Karleby eller Kaustby.

Endast ett par svenska lågstadier erbjuder mofi-undervisning. Det hämmar undervisningen i årskurs 7-9. – Det är en stor skillnad mellan de elever som har fått mofi-undervisning i lågstadiet och de som inte gjort det när de kommer till Ådalens skola. De som har haft mofi har en helt annan inställning till ämnet och för de andra kan det vara en chock att få mofi-undervisning – trots att de kan finska ganska bra. – Undervisningen i mofi sker helt på finska och är betydligt mera krävande än A-finska, säger hon.

Öppnar dörrar Huvudmålet för henne är att ge fördjupade kunskaper i finska och bidra till att båda språken hålls levande. Ett annat av hennes uttalade mål är att de elever som har fått mofi-undervisning ska ha tillräckliga kunskaper för att välja antingen finsk eller svensk skola på andra stadiet. – De ökade kunskaperna i finska ska öppna fler dörrar för mina elever. Det är min förhoppning. I dagens läge får elever som har haft mofi-undervisning inga tilläggspoäng i den gemensamma elevansökningen. Att så är fallet är beklagligt, enligt Lindkvist. – De har en bredare utbildning gällande språket, men ställs på samma linje som de andra. I värsta fall kan deras vitsord i mofi också dra ner deras medelbetyg. Elever som har gått mofi borde vara värda högre poäng när de söker sig vidare. Text och foto: Christoffer Thomasfolk


6

21.2.2013

KOLUMNEN

Kommunala permitteringar:

År 1993 var annus horribilis Thomas Rosenberg är sociolog och skriftställare.

Musik och identitet En god vän till mig som jobbar med vård av dementa berättade en gång om hur viktig musiken är för att locka fram glädjen bland klienterna, och de goda minnena. Det gäller givetvis bland klienter överlag, men speciellt just bland personer med minnesproblem. Och då är det inte vilken musik som helst som gäller, utan det skall vara rätt musikstil och rätta artister. I våra tvåspråkiga boenden är det här ofta ett större problem än personalen (och ibland också de anhöriga) riktigt vill inse. Det går inte med Olavi Virta och ”Sellainen ol Viipuri” för svenska åldringar och dementa. Nej, det skall vara Edward Persson och ”Sånt är livet” (om de inte har sina rötter i Viborg, förstås). Jag hör till den generation som vuxit upp med Beatles och Rolling Stones, och deras efterföljare. Alltså barn av pop och rock ’n’ roll. De flesta i min generation tänder följaktligen omedelbart på band från sent 60-tal och 70-talet, och kan deras texter, skivkonvolut etc. utantill. Jag missade för egen del det mesta av detta eftersom jag sysslade med annat. Som att vara ute i naturen och se på fåglar, gärna med kaffe, en god bok och ett anteckningshäfte i ryggsäcken. Och under studietiden blev det mest annan, och mer klassisk form av musik. Det bidrar till att jag inte riktigt känner mig hemma i den musikaliska ljudmiljö som snart börjar bli efterfrågad också på äldreboenden, dvs. ståltrådsmusik. De som var unga då börjar faktiskt gå med käpp! ”Rollarna” är i sjuttioårsåldern, och vår egen Cay Karlsson (från bl.a. Cay and the Scaffolds) är redan pensionerad! Ändå känns det väldigt dumt att Svenska Yle drar åldersgränserna som de gör mellan Vega och X3M. Det finns få saker som väcker så mycken passion som radions musikutbud och -profil. Oftast handlar det om kritik mot alltför skränig musik på Vegakanalen. Det har under de senaste månaderna ofta hänt att jag satt på radion, och först trott att nån i familjen har rattat in X3M istället för Vega – för så ”extremaktig” har ljudbilden varit, både vad gäller musiken och radiopratarna. Högljutt, skränigt och slarvigt. Men det har faktiskt varit Vega. Jag vet visserligen att flera av de populäraste radiorösterna råkat gå i pension ungefär samtidigt (som Anki Schevelew, Eva Arrhenius, Jan Granberg och Cay Karlsson). Men det bottnar också i en alldeles medveten policy – och den känns inte klok. När X3M infördes var det uttryckligen för att ge ungdomarna en egen kanal, medan Vega skulle fredas för de äldre lyssnarna. Var åldersgränsen sattes kommer jag inte ihåg, men det var nånstans kring 25 år. Idag går den ungefär 10 år lägre, dvs. X3M:s uttalade målgrupp är numera ungdomar i yngre tonåren. (Exakt vilka gränserna är vet jag inte eftersom det helt saknas policyuppgifter av detta slag på Yles webbplats.) Inte alltså att undra på att Vegas profil börjat kännas främmande för många 50-plussare, eftersom den skall tillfredsställa också dem som är betydligt yngre. Inte bara medelålders utan också dem under 30, ja t.o.m. i övre tonåren! Inte att undra på att det bokstavligen skär sig i öronen på deras föräldrar! En irriterad insändarskribent föreslog nyligen i Hbl att gränsen borde dras vid 50 år, med det är ju nog att ta i. Men ungefär 20 år lägre ner borde väl den rimliga gränsen finnas, dvs. ungefär där den var då X3M grundades. Låt vara att diggarna av den ”skräniga” musikstilen redan börjat nå servicehusen. Skämt åsido. De upprepade debattomgångarna om musikvalet i radion är ett symptom på den suktan efter ungdomen som löper igenom stora delar av vårt samhälle. Organisationer, företag, föreningar och medier – alla gör desperata försök att locka ungdomen till sig. Nog så begripligt, och kanske nödvändigt med tanke på reproduktionen. Men det leder ofta till att man liksom bemböleborna kapar täcket i andra ändan, och skuffar ut de äldre ur sängen.

Permitteringar diskuteras åter i kommunerna, då beslutsfattarna dryftar åtgärder för att balansera ekonomin. I sammanhanget har också framförts äskanden om att semesterpenningen kunde bytas till ledig tid. Bl.a. förhandlingsorganisationen FOSU, som företräder lärarfacket OAJ och andra akademiska grupper, och hälsovårdsfacket Tehy har tidigare uttalat ett klart nej till liknande lösningar. FOSU, som bl.a. representerar lärarna, och Tehy har förbjudit sina lokala organisationer att underteckna sparavtal av olika slag. Tiderna har varit kärva också under tidigare år. Början av 1990talet var svår för samhällsekonomin och många kommuner sökte sparobjekt med ljus och lykta. En trevare ägde rum år 1993, då ett tjugotal kommuner ville permittera lärare sommartid. OAJ reagerade självfallet på tilltaget och förde ärendet till Arbetsdomstolen. Ärendet gällde Enare kommuns förfarande, men alla parter insåg självfallet att det handlade om ett prejudicerade domslut. Också

Kommunala arbetsmarknadsverket KA (som senare bytte namn till KT) var på den anklagades bänk, eftersom OAJ ansåg att KA inte har övervakat kommunernas agerande. Arbetsdomstolen konstaterade i sitt domslut att Enare hade förfarit fel. Lärare kan permitteras endast under skolornas läsår. Punkt slut för diskussionen om lärarpermitteringar under sommaren alltså. Men hur allmänna är egentligen permitteringar av personalen i kommunerna? OAJ och FSL har konsekvent motat permitteringar av lärare med hänvisning till elevernas rätt till läroplansenlig undervisning. Arbetet har burit frukt, såtillvida att permitteringar har varit sällsynta under de senaste åren. Kommunarbetsgivarna KT:s statistik bär syn för sägen. I fjol drabbades uppskattningsvis 0,1 procent av den kommunanställda personalen av permittering. Andelen var likaså 0,1 procent år 2011, medan den år 2010 var uppe i 1,4 procent. År

2009 permitterades 2,8 procent av personalen i kommunerna. Men dessa siffror ligger långt från år 1993, som gott kan betecknas som ”annus horribilis” i kommunekonomin. Under detta år permitterades hela 21,6 procent av personalen. Dessutom genomförde många kommuner drastiska nedskärningar av verksamheten. Kommunerna är stabila arbetsgivare, hörs ofta från Kommunförbundets och Kommunarbetsgivarnas håll. Det är onekligen sant, om man ser på statistiken över uppsägningar. Statistiken gäller uttryckligen uppsägningar av tillsvidare anställd personal. Den omfattar alltså inte vikarier och tillsvidareanställda, vilkas kontrakt inte har förlängts. Under det senaste decenniet har årligen 0,01–0,03 procent av den kommunala personalen sagts upp. Under 1990-talet var andelen aningen större, så att skräckåret 1993 åter sticker ut. Den kommunala personalstyrkan minskade 0,5 procent till följd av uppsägningar. C-E Rusk

Ingen skyldighet överlåta läromaterial avgiftsfritt I takt med att undervisningen digitaliseras allt mera ökar frågorna rörande lärarnas upphovsrätt till material som de har skapat för undervisningsändamål. Grundbulten i alla resonemang bör vara att skapandet av läromaterial, som används av andra, inte hör till lärarnas arbetsuppgifter. Lärarna har upphovsrätt till läromaterial, som de skapar. Ifall

någon, t.ex. arbetsgivaren eller en kollega, vill använda sig av detta läromaterial bör man avtala om detta med upphovsmannen, alltså i detta fall läraren bakom materialet. Det är uttryckligen lärare som bestämmer om villkoren, då hen överlåter materialet för andras bruk. Det kan handla om att materialet får användas avgiftsfritt,

men läraren har ingen skyldighet att överlåta materialet gratis. Såvida materialet delas gratis är det viktigt att detta sker av fri vilja. Det finns en materialbank på nätet om lärarnas upphovsrätt. Lärarfacket OAJ deltar i projektet, som finns under adressen www. operight.fi. Här finns material på finska och svenska. C-E Rusk

Krigets vardag med barnögon Krigets barn är en arkivpedagogisk temahelhet om vinter- och fortsättningskriget ur barnets synvinkel. Materialet i publikationen baserar sig på originalhandlingar i Svenska litteratursällskapets arkiv och består av delarna I Finland och Till Sverige. Tillhörande arbetsuppgifter ingår. Krigets barn kan användas

i högstadiets undervisning i historia och modersmål. Dokument ur arkivet berättar om hur det var att vara barn under krigstiden 1939–1945; om krigets vardag, evakueringarna, arbetsplikten, talkoarbetet, barnförflyttningarna och mycket annat. Skoluppsatser, teckningar, brev, dagboksanteckningar, fo-

tografier, tidningsklipp m.m. ger en djupare förståelse för den här tiden. Krigets barn finns endast att låna som klassuppsättning. På vår hemsida www.sls.fi/skolan kan materialet också läsas digitalt. Kontakta nelly.laitinen@sls.fi för närmare information.

UBS byggde lokal modell för skolutveckling Utbildningsstyrelsen gnor för att prioritera utbildningen och undervisningen i kommunerna. Riktlinjerna för utbildningspolitiken uppgörs i vårt land på nationell nivå, medan de avgörande besluten tas på lokal nivå. UBS har därför byggt upp en modell för lokala utvecklingsplaner för utbildningen. Modellen syftar till att hjälpa utbildningsanordnarna att binda den nationella

målen till de lokala behoven av att utveckla utbildningen. Modellen utg år från fyra perspektiv: elevernas inlärning, undervisningspersonalens kunnande, bestående välfärd jämte ledarskap. Granskningen syftar till att identifiera utvecklingspunkter, som man på lokal nivå tar itu med. Generaldirektör Aulis Pitkälä vid UBS efterlyser ett tydligare

ansvar för den nationella och lokala utvecklingen. – På nationell nivå borde utvecklingsarbetet knytas upp till omfattande program och helheter, som det är möjligt att behärska i volymhänseende. Effekten av projekt borde dessutom värderas mera effektivt. Utbildningen borde ha en central roll i det kommunala beslutsfattandet, anser Pitkälä.


7

21.2.2013

Längre yrkesbanor men ocksü längre liv Pü 2000-talet har finländarnas yr­k es­b anor fÜrlängts. Under de senaste ürtiondena har emellertid ocksü tiden som pensionerad ocksü Ükat. Det är en Üverraskande liten skillnad i hur länge arbetare och tjänstemän lever som pensionärer, omtalar Pensionsskyddscentralen (PSC). PSC mätte finländarnas yrkesbanor utgüende frün tiden i pensionsfÜrsäkrat arbete. År 2011 hade nypensionerade bakom sig 32,5 ür i arbete i genomsnitt, beräknat utifrün samtliga nypensionerade. Den genomsnittliga yrkesbanan

fÜr dem som gütt i invalidpension var 25,4 ür. De som hade gütt i ülderspension hade arbetat nästan 36 ür i genomsnitt. En granskning av üldersgrupperna visar att äldre personer idag har längre yrkesbanor än fÜrr. Bland medelülders personer konstaterades ingen Ükning av arbetet jämfÜrt med tidigare grupper vid samma ülder. Unga personer hade arbetat lite mer. Ju hÜgre utbildning en person har, desto längre kan han eller hon fÜrväntas stanna kvar i arbetslivet. Bland män har tiden i arbete Ükat

pü alla utbildningsnivüer, men bland lügutbildade kvinnor har den minskat. – Det är en god nyhet att tiden i arbete fÜrlängs, men tiden som ülderspensionär Ükar ocksü. Yrkesbanorna müste bli längre fÜr att pensionen inte ska bli liten, säger avdelningschef Mikko Kautto pü Pensionsskyddscentralens forskningsavdelning. Kvinnor är pensionerade längre tider än män. Skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper i früga om tiden som pensionär är Üverraskande smü med tanke pü att

Rum att skriva och skapa Den 7-8 och 21-22 mars ordnar Axxell City en inspirationskurs i ord och bild. Pü kursen für deltagarna mÜjlighet att prÜva pü nya saker med hjälp av olika Üvningar och temahelheter som stimulerar fantasin, kombinera skrivande och mülande och se vad som händer i mÜtet mellan ord och bild. Kursledare är bildkonstnär Magdalena Åberg och skrivarkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Kursplats: ateljÊn i G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

sionär, fÜrtydligar Mikko Kautto. Enligt utredningen kan hÜgre tjänstemän fÜdda pü 1940-talet fÜrvänta sig ca 20 levnadsür som pensionärer och män i arbetaryrken ca 18 ür. Kvinnor lever ca 25 ür som pensionärer.

Stiftelsen Pro Juventute Nostra lediganslĂĽr

Carl-Erik Bengelsdorffs litteraturstipendium att sÜkas av ett eller flere finlandssvenska gymnasier i Nyland fÜr en kurs i litteratur (M09 Litteratur som glädje och kunskap)

Åsküdligt om tobakshosta Tobakens skuggsidor belyses i ett nytt läromaterial, som riktas till grundskolelever. Det är nätverket Läkare mot tobak (DAT) som med stÜd av Erkki Poikonens stiftelse har producerat en slideserie. Den kan lärare, hälsovürdspersonal och andra som har att gÜra med ungdomar, använda fritt. Som stÜd fÜr bildserien kan man pü internet printa motsvarande material fÜr att delas ut bland de unga eller att hängas upp som broschyr. Materialet är testat bland elever i grundskolans ük 6-7. Enligt enkäten fick de unga ny kunskap: vad allt tobaken innehüller och vad tobaksindustrin dessutom blandar in i den. Lungcancer är inte heller den skadeverkning, som orsakar mest dÜdsfall utan hjärt- och kärlsjukdomarna. Den kroniska obstruktiva lungsjukdomen (�tobakshosta�) var ny fÜr münga, liksom det att tobaken fÜrsämrar utläkningen av sür och benbrott. Tändernas missfärgning, tandsten och tandkÜttsinflammation intresserade münga. En stor del kände inte till snusets skadeverkningar, t.ex. att snuset inte alls fÜrbättrar utan fÜrsämrar prestationsfÜrmügan och att det innehüller samma skadliga ämnen som rÜktobak. Materialet für uppladdas fritt frün www.suomenash.fi/fi/dat

skillnaderna i früga om tiden i arbete och livslängden är rätt stora. – Tjänstemännen für ülderspension under en längre tid, medan det har varit vanligare med fÜrtidspension i arbetaryrken. Det jämnar ut den sammanlagda tiden som pen-

Stipendiet kan användas till: www.turku.fi/arbetsplatser

Åbo stad är en viktig arbetsgivare. Staden har Üver 13 000 anställda som arbetar med uppgifter som kräver müngsidig yrkeskunskap och kompetens. Vür personal bygger upp staden som är en bra hemort fÜr 176 000 übobor. Bildningssektorn sÜker:

ĂŹ REKTOR vid Sirkkala skola

– – – – –

anskaffning av en egen bok till varje kursdeltagare enligt elevens eget val gästbesÜk av t.ex. fÜrfattare, sküdespelare, redaktÜrer teaterbesÜk biobesÜk bokmässebesÜk

AnsÜkan kan gÜras elektroniskt via vür hemsida www.projuventute. com under perioden 11–31.3.2013.

Ă…k 1-6

ĂŹ 5(.725YLG&\JQDHXVVNROD Ă…k 1-6

Ï 5(.725YLGÅbo svenska arbetarinstitut Närmare uppgifter om rektorstjänster ges av direktÜren fÜr svensksprükig fostran och undervisning Liliane Kjellman, tfn 02 262 9201.

Ï &\JQDHXVVNROD§N 2 KLASSLÄRARE 1 SPECIALKLASSLÄRARE FÖR SMÅGRUPPSUNDERVISNING Närmare uppgifter om klasslärartjänster/specialklasslärartjänsten ges av t.f. rektor Nicke Wulff, tfn 040 670 4248

Ï 6LUNNDODEDFNHQVVNROD 1 TIMLÄRARE pü heltid, tillsvidare, speciallärare/specialklasslärare, ük 7-9 1 TIMLÄRARE fÜr läsüret 2013-2014, speciallärare/ specialklasslärare, ük 1-9 Närmare uppgifter om speciallärar-/specialklasslärartjänster ges av fÜrestündare Johanna Lindfors, tfn 02 262 9234, 040 137 1585 AnsÜkan gÜrs genom att fylla i en elektronisk arbetsplatsan sÜkan pü Åbo stads webbsida/Lediga platser. Om man inte har mÜjlighet att gÜra ansÜkan elektroniskt kan ansÜkningshand lingarna sändas till Svenska sektionen vid nämnden fÜr fostran och undervisning under adress: Ämbetsverket fÜr fostran och XQGHUYLVQLQJ3%‡ERHOOHUXQGHUHSRVWDGUHVV fostranochundervisning@turku.fi. Till ansÜkan bifogas intyg Üver behÜrighet samt meritfÜrteck ning. AnsÜkningarna bÜr vara inlämnade senast 11.3.2013 kl.15.00. Den som väljs bÜr uppvisa godtagbart läkarintyg och straffregisterutdrag. Tjänsterna besätts huvudsakligen frün 1.8.2013 med sex münaders prÜvotid.

Ă…bo, 13.2.2013 DirektĂśr fĂśr den svensksprĂĽkiga servicen

Chatta med facket MĂĽste jag själv ordna vikarie när jag är tjänstledig? Vilka regler vid rastkustodiering? Vad gĂśr facket ĂĽt usk-orättvisorna? Nu kan du chatta med FSL om lĂśn, anställning och arbetstid. Tisdagen den 12 mars kl. 15-17 kan du chatta med ombudsmännen pĂĽ FSL:s kansli. DĂĽ svarar Christer Holmlund och Jan-Mikael WikstrĂśm pĂĽ dina frĂĽgor om lärares och rektorers anställningsvillkor. FSL:s ombudsmän är experter pĂĽ de kollektivavtal och lagar som reglerar undervisningspersonalens anställning. Chatten hittar du via www.fsl.ďŹ eller FSL:s Facebooksida. Du behĂśver inte logga in eller identiďŹ era dig fĂśr att delta i chatten.

ium r REKTORS a n i sem

I april ordnar FSL tvĂĽ seminariedagar fĂśr rektorer. Delta i vĂĽrt seminarium i Helsingfors eller i Vasa. Rektorsseminarierna ordnas • 9.4.2013 i Helsingfors, Akava-huset • 11.4.2013 i Vasa, Borgaregatans skola Teman fĂśr seminariedagarna är bland annat dokumentering av trestegsstĂśdet och arbetstidsfĂśrsĂśk. Under seminariet fĂśreläser ocksĂĽ Ă…A-professor Petri Salo om skolledarskap och RegionfĂśrvaltningsverkets jurist Thomas Sundell om studerandevĂĽd och disciplinfrĂĽgor. VĂĽra rektorsseminarier är Ăśppna fĂśr alla skolledare. Anmäl dig till Vasa- eller Helsingforsseminariet senast tisdagen den 26 mars till anita.stark@fsl.ďŹ . Läs mera om seminarierna och kolla programmet pĂĽ www.fsl.ďŹ .

Välkommen!


8

21.2.2013

Skola med sting och rymd

I nyrenoverade Borgaregatans skola finns fem så kallade lärmiljöer. Det är små elipsformade rum där eleverna kan utföra till exempel samarbeten eller sitta och läsa.

Tidigare var det här en så kallad atriumgård. Nu är det den viktigaste samlingspunkten i Borgaregatans skola. Här finns matsalen, mediatek, auditorium och utrymmet kommer också att utnyttjas kvällstid.

F

ör ett år sedan inleddes arbetet med att rusta upp Borgaregatans skola (åk 7–9) i Vasa. Nu är renoveringen klar och snart kan verksamheten i de nya utrymmena inledas. Det känns som en dröm att få flytta tillbaka, säger rektor Seppo Kallio. I det amerikanska tv-programmet ”Extreme makover: Home edition” förvandlas gamla och förfallna hus till toppmoderna och imponerande hem. En liknande upprustning har skett i Borgaregatans skola. I ett år har fastigheten renoverats grundligt och i början av mars kan verksamheten inledas på nytt. – Jag kan knappt tro att det är sant. Vi har kämpat i så otroligt många år att få fastigheten renoverad – och nu är arbetet klart. Vi är alla jätteglada och ser fram emot att få börja arbeta här igen, säger Borgaregatans skolas rektor Seppo Kallio. Bredvid honom sitter Birgitta Höglund,

skoldirektör för Vasas svenskspråkiga avdelning för grundutbildning. Hon var med 1977 när fastigheten byggdes och arbetade flera år som lärare. – Då tyckte vi skolan var fin och hade ändamålsenliga utrymmen för att bedriva undervisning i. Men den slets hårt under åren och förföll i lång utsträckning. Att få vara med om att skolan rustas upp är mycket givande och resultatet slår utan tvekan det för trettio år sedan, säger hon och skrattar. Kallio håller med. – Jag vågar nästan påstå att Borgaregatans skola hör till de absolut finaste renoverade skolorna i Svenskfinland i och med många fina speciallösningar som arkitekten planerat åt oss. De sitter i den nya bottenvåningen som tidigare var en atriumgård. I dag har den lilla utomhusgården förvandlats till ett stort och öppet utrymme. Här finns en ny gemensam matsal (tidigare serverades lunchen på tre

olika avdelningar), mediatek och elevkårens kiosk med barstolar och höga bord. Utöver finns också auditoriet kvar i anslutning och på bottenvåningen hittas också danssal och gym. – Det här är den största förändringen som den nyrenoverade skolan har genomgått. Det här är inte bara en mötesplats för skolans elever och personal utan utrymmet kan också utnyttjas kvällstid. Möten, fester, föreläsningar, kulturkvällar – allt går att ordna här, säger Höglund. Det är arkitekt Gerd Hytönen som har planerat renoveringen. Hon har bevarat den ursprungliga idén med tre avdelningar. Tidigare hade de färgerna gul, blå och grön men i dag är avdelningarna blå, gul och röd. –Att bevara hemavdelningen var ett önskemål från lärarnas sida och jag tycker konceptet passar. Vi har försökt spinna vidare på 1970-talsdesignen med starka färger men samtidigt skapa en fräsch och modern miljö, berättar Hytönen. Hytönen har arbetat mycket med ljuset och för att öka det i mörkare delar av fastigheten används starka färger på golvet. Men det som hon är nöjdast med är lärmiljöerna i glas. – Det finns fem sådana här lärmiljöer som är små rum av glas där eleverna kan sitta och jobba. Orsaken till att de är ellipsformade är jag vill ha en brytning mot de typiskt kantiga formerna som präglar byggnaden. En annan intressant detalj är solpanelerna på taket. De genererar cirka 15 000 kilowattimmar på årsbasis och i skolan visar mätare förbrukningen. – Solenergin är byggd främst i pr-syfte men vi kan också använda tekniken i fysik och kemi och i skolans tillvalsämne matematik och science.

Klassrummen för kemi och fysik har också fått toppmodern och helt ny utrustning, berättar Kallio. Det är fråga om en grundlig renovering. Taket är helt nytt, alla fönster och dörrar är nya, likaså alla vägg- och golvytor. Det kanske viktigaste av allt är att ventilationssystemet är dimensionerat för en skola med över 300 elever. – Det har en otroligt stor betydelse för motivationen och arbetsglädjen att utrymmena är fräscha och ändamålsenliga. Jag är övertygad om att en sådan här miljö bidrar till en trivsam lärmiljö och skapar förutsättningar för lärande, säger Kallio. – Tidigare var luften dålig och fastigheten sliten och i väldigt dåligt skick. Nu blir det här en plats som främjar inlärning, fortsätter Höglund. Text och foto: Christoffer Thomasfolk

Borgaregatans skolas tak har det installerats solpaneler. På den här skärmen kommer information om energin som används att synas. På årsbasis producerar panelerna cirka 15 000 kilowatt som är tillräckligt för att försörja ett stort egnahemshus.

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi Redaktion: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. Chefredaktör Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. VIK.Redaktör Lena Malm, tfn 044–555 26 63, e-post lena.malm@fsl.fi. Prenumerationer/adressändringar Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi. Annonschef Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, Prenumeration: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.

Profile for lena malm

Läraren 5 2013  

fsl:s facktidning

Läraren 5 2013  

fsl:s facktidning

Profile for lenamalm
Advertisement