Page 1

Calamnius Nytt 2010 - 1 I detta nummer… • Avgående ordförandens tal • Uppgifter om er nya ordförande • Det nya släktrådet • Om jubileums festen • Nya medlemmar • Bortgångna medlemmar Gruppfoto från jubileumsfesten 2010

• Bemärkelsedagar

Avgående ordförandens tal

* Jorma’s hälsning

När jag senaste sommar överlät ordförandeskapet åt Lars Holm, så gjorde jag det med gott samvete, för i honom får vi en ordförande som är en så kallad man inom branchen. Min 5-års period dominerades av en gradvis förflyttning till elektronisk information, samt att få släktföreningens webbsidor färdiga. Under 2007 fick vi en god början på det, och efter det har utvecklingen varit snabb. Vårt andra evighetsproblem har varit att få nya medlemmar, speciellt att få de yngre generationerna att ansluta sig. Inom den sektorn började det hända när det blev möjligt att ansluta sej via nätet. I slutet av min period kunde vi konstatera, att vi fått ett rekordstort antal nya medlemmar.

I de nya släktgrenarnas djungel känner jag att jag både på grund av min släktgren (EVI) och min ålder representerar våra grundgenerationer. Därför känns det naturligt att jag fortsätter som släktråd för att bevaka de gångna generationernas arv. Samtidigt är jag glad över den utveckling som kommer vår förening till godo via vårt nya släktråd.

• Medlemsinfo • Genealogiska Samfundets hälsning framfördes av FM P. T. Kuusiluoma

En fridfull Jul och framgång under de kommande åren!

Sinikka Pyötsiä

Ordförandeskapets överlåtelse.

Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1


Uppgifter om er nya ordförande

Lasse

Lasse i Tihány i Ungern

Don Lorenzo på Monte Faito 1200m över havet, i bakgrunden Vesuvius och den Napoletanska bukten

När jag började skriva detta, så tänkte jag först, att alla känner ju apan, men kanske det i alla fall inte är så. Jag är Lars Holm, men kalla mig Lasse. Jag är född 1951 i Norrmark utanför Björneborg. Mina föräldrar var Leif Holm (f. 1918) och Karin Ahlberg (f. 1929). Min farmor var Cely Fanny Mercedes Wikander (f. 1887), och hennes föräldrar var Wilhelm Wikander (f. 1842) och Alma Matilda Calamnius (f. 1848), båda ättlingar till Josef Calamnius (f. 1703). Dom var fyrmänningar sinsemellan. Mitt intresse för släktforskningen började vid mitten av 60-talet, när jag fick 8 maskinskrivna sidor om släkten Holm av min faster. Utredningen var väldigt bristfällig, och jag började forska och fylla på med mer uppgifter. Men som med alla andra hobbyn man har så blev det ett längre stopp i forskningen pga. att jag jobbade inom den inhemska bilindustrin. Arbetet medförde att jag var på resande fot runt Norden och Europa ungefär 140 dagar per år i långt över tio år, detta gav inte mycket tid över för forskningen. Min forskning kom igång på nytt först på 90-talet, då fanns det redan helt andra förutsättningar, kyrkoböcker och andra dokument började vara tillgängliga via Internet i digitalt format, detta underlättade forskningen helt otroligt, nu behövde man inte beställa dokumentkopior från församlingarna, annat än i fallen man inte litade på publicerade dokument, eller de inte hade all den information man behövde. Intresset för släktforskningen bara växte, så när det just hade grundats en släktforskarförening i Borgå, så anslöt jag mig till den år 2001.

Sida 2

När man inte kan vara tyst i alla lägen, så blev jag snart medlem i föreningens styrelse, och har därefter också varit föreningens ordförande i två perioder. Sedermera har jag också blivit invald i styrelsen för Genealogiska Samfundet i Finland. Jag kom med i Calamnius släktförening som medlem år 2005. Sedan år 2007, då föreningen började förnya sina webbsidor, har jag varit inbjuden rådgivare i släktrådet. På grund av detta nya media har vi fått många nya medlemmar de senaste åren. Vi har också skapat en egen grupp i FaceBook, där vi når de yngre generationerna av vår släkt. Detta har också gett oss nya medlemmar. Det goda med att vi är närvarande i de moderna medierna har också medfört att våra fjärran släktingar hittar oss, och kompletterar vårt register med uppgifter om sådana släktingar som vi inte skulle ha haft möjlighet att hitta med våra små resurser. Vi har fått massor med uppgifter om våra helt okända grenar av släkten, såväl inhemska som utländska, detta bara för att de har hittat oss på nätet. Mängden av personer i vår släktdatabas har mer än fördubblats under de senaste 2-3 åren, för tillfället känner vi till runt 75.000 namn på släktingar, inräknat också de ingifta och deras föräldrar. Tyvärr fattas det fortfarande massor av uppgifter på många släktgrenar, så vårt arbete är inte över ännu. Som er nya ordförande lovar jag att försöka leva upp till samma standard som våra föregående ordförare haft.

Kära släktingar, jag vill önska er En God Jul och ett Gott nytt År 2011 !

Lasse

Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1


Det nya släktrådet • Lars J W Holm, ordförande

Gruppfoto av delar av det nya släktrådet

60-årsjubiléet 10–11.7.2010 Släktföreningens 60-årsjubileum på Hotell Vuoranta i Helsingfors hade lockat c. 80 medlemmar, av vilka sju kom ända från Sverige. Med var gamla trogna deltagare men också glädjande många som kom för första gången. De flesta av deltagarna var ättlingar till de ”traditionella” släktgrenarna efter Gabriel och Carl, men även en ättling till Sara och en till Susanna hade lockats att komma med. De äldsta jubilarerna, båda trogna släktmötesveteraner, närmade sej sina 90 år, de var Marjatta Iltatähti Kianto och Marja Lehto, och de yngsta, Hertta Kalajoki och Nuura Kianto, hade ännu inte fyllt ett enda år. Under den smakande festmiddagen hörde vi bl.a. ett hälsningstal av P.T. Kuusiluoma från Genealogiska Samfundet i Finland, sånger ur sångspelet Iki Ilmarinen samt en släktkrönika som Iki Kianto hade skrivit anno dazumal. Som en munter detalj vid middagen må nämnas den på förhand uttänkta bordsplaceringen som mixade medlemmarna huller om buller och således fick alla att bekanta sej med ”nya” släktingar. På lördagens agenda stod också Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1

• Anneli Kotisaari, sekreterare • Jorma Kalajoki, vice ordförande • Suvi Kauhanen, ekonomi • Sinikka Pyötsiä, rådgivare • Hannu Helasterä, rådgivare • Kari Räntilä, rådgivare • Monica Lundin-Andersson, kontaktperson Norden • Leo Siipola, IT, Internet • Torsti Ruokoski, kontaktperson, Amerika, Australien • Leena Viitala, kontaktperson, Europa • Jaakko Rajaniemi, kontaktperson, Asien, Fjärran Östern

det officiella årsmötet, där en ny ordförande valdes och också släktrådet tog ny gestalt, då flera gamla släktråd drog sig tillbaka för att ge plats åt de yngre. Ljus tändes för släktingar som avlidit eller fötts under den gångna femårsperioden. På söndag morgon åkte delegationer till Sandvikens och Månsas begravningsplatser för att lägga ner blommor på Sixtus och Wolmar Calamnius’ samt Pentti Reiniläs och Reino Kalajokis gravar. Tillbaka i möteslokalen höll Jorma Kalajoki en andaktsstund, varefter vi fick höra den avgående ordförandens avskedstal och den nyas hälsning.

Anna, Bertil och Linda Calamnius

Gruppfotot på första sidan kan beställas via vår sekreterare. Följande storlekar finns:

Flera gemensamma måltider, kaffestunder och andra pauser erbjöd fina tillfällen att prata med gamla bekanta och lära känna nya släktingar.

13 X 18 cm ungefär A4

Jag är övertygad om att alla mötesdeltagarna är ense om att festkommittén förtjänar ett stort tack för den välorganiserade festen som vi alla fick njuta av.

De som vill kan också ladda en zip-fil från våra hemsidor. Filen innehåller två olika gruppfoton som man själva kan skriva ut på fotopapper.

á á

6€ 10 €

Priserna innehåller post och förpacknings kostnaderna.

Suvi Kauhanen Sida 3


Nya medlemmar 2005 - 2010 Medlem

Släktgren

2005

Leo Siipola Suvi Kianto Meri Kianto Lars Holm

Carl C1 Gabriel B1+ Gabriel B1+ Gabriel B2

2006

Gunnevi Hagnäs (Bonekamp) Anne Katarina Ekstam Karl Georg Martin Bonekamp Johanna Maarit Ranta-Ylitalo Mikaela Christina Asplund Jaana Marie Tiikkaja Janne Kristian Hätälä

Gabriel B1 Gabriel B1 Gabriel B1 Carl C1 Gabriel B1+ Gabriel B1+ Gabriel B1+

2009

Riitta Pirkkalainen Veera Räsänen

Gabriel B1 Gabriel B1+

2010

Tero Ahava Erik Borén Jari Haavisto Sari Susanna Flynn Timo Himanka Lauri Lundbom Monica Lundin Andersson Torsti Ruokoski Simon Svedin Mari Toivari Antton Uusimäki Anna-Leena Uusimäki Zetterlund Hannele Zirath Jaakko Rajaniemi Pentti Kamberg Pentti Rahkola Mariitta Siirilä Simon Hällfors Sari Uttula Satu Bäckmand-Liimatta

Beata B1 Carl B1 Carl C1 Gabriel A2 Susanna B1 Gabriel A1 Gabriel A2 Sara C1 Carl C1 Gabriel A2 Carl C1 Carl C1 Susanna K1+ Carl C1 Sara D5 Susanna A1 Sara D5 Sara D1 Margareta D3 Carl C1

Foto från festen

Sång med fri tonhöjd, synd att detta ej kom att fastna på videon.

Sinikka Pyötsiä, festens ordförande.

Sida 4

Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1


Minnesstund Juhani Rajaniemi talade kort vid minnesstunden över de bortgångna medlemmarna under perioden.

Juhani Rajaniemi Föreningens medlemmar på gravgårdsbesök för att hedra avlidna släktingar

Bortgångna medlemmar 2005 - 2010 Namn

Datum

Marja Calamnius Karin Kylä-Tuomola (Mattson) Pentti Reinilä Ulla Kalling Anna Bertha (Bella) Calamnius Heikki Nyrhilä Juhani Sarasalo Marjatta Kianto (Helle) Raida Tsikko Heikkilä Ilma Kalajoki Rune Saming Veikko Siipola Anneli Kalajoki Ossian (Ossi) Eerik Räntilä

2005 2005 2005 2005 2006 2006 2006 2007 2008 2008 2009 2009 2009 2010

Som ett vackert band blir årens dagar till ett minnenas band av pärlor

Sinikka, Suvi, Juhani och Timo besöker Reino och Ilma Kalajokis samt Pentti och Elna Reiniläs gravar. Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1

Sida 5


Nästa år, 2011, firar vi följande medlemmar:

Marjatta Iltatähti framträder

Foto från festen

Namn

Släktgren

Ålder

Rajaniemi Juhani

Carl C1

70

Asplund Ragnhild Marianne

puoliso

70

Kianto Marjut

Gabriel B1+

70

Kivimaa Anni

Carl C1

85

Kianto Marjatta Iltatähti

Gabriel B1+

90

Helasterä Martti

Gabriel B1

70

Helasterä Hannu

Gabriel B1

70

Jokela Kimmo

Gabriel B1+

80

Calamnius Britta

Gabriel B2

75

Kalling Ulf Göran

Carl B10

75

Calamnius-Lundin Marianne

Gabriel B2

85

Lohikoski Sinikka

Carl C1

80

Kalling Carl

Carl B10

70

Rajaniemi Kerttu Inkeri

puoliso

75

Järventaus-Perälä Kaarina

Gabriel B1+

75

Siipola-Henttonen Anna-Liisa

Carl C1

75

Rajaniemi Heino

Carl C1

90

Foto från festen

Sida 6

Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1


Bästa släktingar! Troligen är jag inte den enda Calamnius som reser omkring. Om oron ligger i de egna generna, det kan var och en fundera på. Hela livet är ju en resa. Och inte så vidare enformig heller – ibland en riktig BERG- OCH DALBANA, som går UPP och NER. Bilden här bredvid är uppe i Lappland: min sommarvandring på Halti-fjället. Lasse simultantolkar Jormas tal

Händelser Men min egentliga advents- och julhälsning kommer ändå nerifrån, från min resa till Israel och Jordanien för ett år sedan. Ordet NER kom att särskilt tilltala mej där. Då vi körde från Jerusalem mot ”Salthavet”, sänkte vi oss på en halvtimme 1200 meter, och sista slutligen rörde vi oss på jordens lägsta ställen 400 meter under havsytan. Jag kom ihåg att Jesus också vandrade där. I Markus’ tionde kapitel berättas det, hur Han just i Jeriko – som fortfarande är världens lägst liggande stad i Döda havets dal - gav synen åt den blinde Bartimaios. Jesus vandrade verkligen både fysiskt och historiskt på världens lägsta stigar och gator. Där räddade och helade han människor. En gammal andlig sång berättar också om detta: ”Han steg NER på världens lägsta platser bärande sitt kors, med blod på sin mantel, och törnarna sårade hans rena huvud...” Ja, det är ju ingen julsång precis, men passar dock julen ändå. Detta samma budskap står nämligen också att finna i Julevangeliet. Gud steg från sin egen helighet NER bland de syndiga människorna i en krigande värld. I det lilla hjälplösa barnet uppenbarade sig vår Himmelske Faders gränslösa kärlek mot oss vanliga och på många sätt ofullkomliga syndiga varelser. Därför kräver inte julen, att vi ska försöka höja oss UPP till Gud och försöka vara helare och starkare för att duga åt Honom. Tvärtom: vi får sluta vår möda, vända vår uppmärksamhet från falsk otillräcklighet och självupptagenhet och utlämna oss härnere i Guds nåd, som bär, tack vare Jesus’ fullbordade försoningsdöd... Detta var vad vårt resefölje försökte lära sig genom att konkret flyta på Döda havets vågor. Och som vi vet, bär vattnet även sådana som inte kan simma.

Sö 16.01.2011 Firas det Ilmari Kianto dagen i Suomussalmi. Jorma Kalajoki talar i den vackra kyrkan kl. 10, varefter annat program om Ilmari. För mer uppgifter kontakta Raija-Liisa tel. 040-7320637

DVD från festen Nu är den färdig, dokument DVD:n från festen!

Order instruktioner på vår hemsida under medlemsprodukter till salu..

I dylika tankar önskar jag er en Fridfull Jul!

Jorma Kalajoki Senaste vinter fotot © Lasse Holm

Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1

Sida 7


Årlig medlemsavgift för perioden: 2011 – 2015 är 10 € Föreningens bankuppgifter: NORDEA IBAN: FI5121422000160623 BIC: NDEAFIHH Föreningens hemsida: www.calamnius.fi

Medlemsinfo och påminnelser. Efter släktträffen i somras och nu i början av en ny femårsperiod har sekreteraren och skattmästeren gått igenom föreningens släktregister. På listan finns många personer som inte har betalat sin medlemsavgift på flera år, och i flera fall vet vi inte om de är medlemmar eller inte. Många saknar tillräckliga uppgifter i personregistret. Vi vill gärna uppdatera släktregistret och matrikeln, vilket kunde försäkra oss om att rätt person får släktbrevet. Var alltså vänlig och skicka eventuell adressändring och information om dej själv till Anneli Kotisaari (ea.kotisaari [at] gmail.com)!

Ordförandens e-post: lhsoft [at] gmail.com

Släktrådet har nyligen beslutit, enligt föreningens regler, att personer som försummat att betala sin medlemsavgift anses ha gått ut ur släktföreningen. Det här är således det sista släktbrevet som skickas till alla, även till dem som inte betalat.

Sekreterarens e-postl: ea.kotisaari [at] gmail.com

Du minns väl att personer som fyllt 80 år är befriade från medlemsavgiften!

Skattmästarens e-postl: suvi.kauhanen [at] gmail.com

Försäkra dej om din plats i föreningen!

Meddela oss din e-post, så vi kan sända våra brev elektroniskt, och spara dyra tryck- och postkostnader. Gratis e-post kan fås från addressen nedan.:

www.gmail.com

En blyg önskan är också, att du berättar när det händer förändringar i din närkrets, en ny baby, bröllop, någon dör eller skiljer sej, eller något annat som borde stå i släktregistret. Vi vill försäkra oss om, att vi inte skickar t.ex 80-års gratulationer till någon som redan avlidit, vilket ju vore ganska snopet. Eftersom en av föreningens uppgifter också är att berätta om släktmedlemmarnas prestationer, både goda och mindre goda, hoppas vi, att alltid när du ser eller hör något om en släkting på TV, i tidskrifter eller var som helst, att du informerar oss och t.ex. skickar kopia av eventuell publikation. Om det är fråga om en bok, var vänlig kontakta vår sekreterare. Allt som allt, vi vill ha all information som gäller vår släkt. Era årliga medlemsavgifter ger oss möjlighet att samla dessa uppgifter för kommande generationer, så att de inte behöver börja alldeles från början när de i sinom tid vill veta varifrån de härstammar.

Lasse Holm

Senaste vinter, Fotot © Lasse Holm

Sida 8

Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1


Genealogiska Samfundet i Finlands hälsning framfördes av FM P. T. Kuusiluoma Ärade festpublik, bästa calamnialer! Tänä vuonna on sukututkijoiden keskuudessa jälleen kerran pohdiskeltu kuka ansaitsee tulla julistetuksi suomalaisen harrastusluontoisen sukututkimuksen isäksi. I år har det åter diskuterats om vem som kan anses som den finska hobbysläktforskningens fader. Denna ära har ibland erbjudits den svenska jesuitprästen och historieforskaren Johannes Messenius. Han gav släktutredningarna i det svenska riket en aktiverande injektion när han, för att smickra kung Karl XI, i början av 1600-talet framlade fantiserade utredningar om Vasa-släktens sagolika förgångna. År 1616 publicerade Messenius en samling adliga släktutredningar, vilka kom till nytta då Riddarhuset tio år senare grundades. Varje släkt som ville registrera sig där var tvungen att skriftligen bevisa sin adliga härkomst . Flera släkten kunde inte visa upp konungens rälsbrev, men den uppskattade historieskrivarens släktforskning öppnade Riddarhusets dörrar för många av dem. Hur sanningsenliga härstamningspåståendena var hade ringa betydelse. Messenius dömdes för landsförräderi till livstidsfängelse och placerades först i Kajanaborg i Finland, men fick senare tillstånd att flyttas till Uleåborg, där han sedan avled. Det faktum, att Sveriges förnämsta släktforskare vistades i Finland har fått många att föreslå att Messenius skulle utnämnas till den finska släktforskningens fader, men på grund av mannens ytterst livliga fantasi har man inte velat genomföra benämningen. Också en annan svensk Johannes – Johannes Bureus – har kunnat tänkas bli utnämnd till den finska släktforskningens fader. Han var Sveriges första riksarkeolog, som på 1620-talet blev bibliotekarie i Kungliga Biblioteket i Stockholm. Bureus presterade en utförlig text om Sveriges historia, för vilken han började fältforskningen c. år 1600, då han inventerade Norrlands runskrifter. Texten innehåller också uppgifter om Buresläkten ända från medeltiden till 1600-talet.

Medlemsprodukter till salu DVD från festen Calamnius frimärke Smycken; pins, slipsnål, bola, brosch, halssmycke Släkt-CD Foto-CD I Foto-CD II T-skjorta Postkort En Calamnius fingerring planeras Mer uppgifter på våra hemsidor: www.calamnius.fi

I likhet med Messenius representerar även Bureus den götiska historieforskningen som uppkom på 1500-talet och som framhävdar Sveriges lysande förflutna. Enligt den härstammar svenskarna från Noas son Maagog. Eftervärlden har uppskattat Bureus’ släktforskning betydligt högre än Messenius’. Bure-genealogin – även efter rensningen – anses även idag som en klassisk släkt. Måhända anses Bureus vara en skickligare forskare än sin kollega Messenius. Båda har en speciell relation till Finland: Bureus’ far var ursprungligen kyrkoherde i Pernå, men detta är heller inte tillräckligt för att utnämnas till den finska släktforskningens fader. I början av år 1660 startade biskopen i Åbo, Johannes Terserus, som var hemma från Dalarna, sin forskningsresa till Österbotten. Han, utnämnd till biskop av Drottning Kristina, var en ivrig teolog, som försökte förnya såväl kyrkans anda som församlingslivet och gjorde därför talrika visitationsresor i sitt stift. En av orsakerna till resorna i Österbotten var praktiken att församlingens nya präst alltid skulle väljas ur den egna provinsen. På detta vis uppstod prästsläkter, som i flera släktled kunde tjäna samma församling. Biskopen var den som skulle godkänna valet. I någon socken gick så långt, att om församlingen inte godkände prästen, bars denne ut och kastades över kyrkogårdens mur, och tillbaka fick han inte komma. Det var i sådana ärenden som Terserus färdades i Österbotten och kom att lägga märke till att så många prästsläkter var besläktade med varandra. Han blev mycket intresserad av detta fenomen och började systematiskt samla uppgifter om släktförhållandena. Länge hann han inte hålla på, för på grund av en teologisk tvist fick han avgå från ämbetet 1664. Efter en kort tid blev han ändå utnämnd till biskop i Lidköping.

Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1

FM P.T.Kuusiluoma

Sida 9


Biskop Terserus framhävde vikten av att lära folket katekesen och uppmanade prästerna att bokföra folkets kristendomskunskaper. På så sätt påbörjade han ett system som i sinom tid ledde till skrivande av kyrkoböcker, vilka är släktforskningens viktigaste källa. Biskop Johannes Terserus har länge haft äran att anses ha börjat den finska släktforskningen. Under sina resor samlade han rikligt med material och skrev en utförlig text om de österbottniska prästernas släktförhållanden. Manuskriptet förstördes i Åbo brand, men till all lycka fanns det kopior, och redan Henrik Gabriel Porthan planerade att publicera texten i Åbo Akademi. Johannes Terserus var såningsmannen och andra fortsatte hans arbete, som gav skörd ungefär 200 år senare, då prosten Elias Robert Alcenius i Lapvärt år 1850 gav ut Genealogia Sursilliana. Den anses vara den finska släktforskningens grundverk, vilket den i många avseenden är. Den är den första omfattande släktpublicationen utgiven i Finland och grundar sig på ett par hundra års forskning. * * * Kvällens speaker Kari Räntilä

Dom avgående släktråden fick Diplom för gott arbete för föreningens bästa.

Toimitus - Redaktionen: Päätoimittaja - Huvudredaktör Lars J W Holm

Finska släktforskare firar i år släktforskningens 350 års jubileum. Beskyddaren är president Tarja Halonen. Genealogiska Samfundet i Finland anordnade jubileumsårets fest på Ständerhuset i början av februari. Åbolands och hela Finlands ärkebiskop, Dr Jukka Paarma – biskop Johannes Terserus’ efterträdare – sade i sitt festtal följande: ”Släkten Sursill har i flera generationer varit ett fint exempel på vilken fascinerande hobby släktforskning kan vara. Historieforskare säger gärna att man kan förstå nuet och framtiden bara om man känner till det förflutna och hur man kommit till den dagen som är. Detsamma gäller människan. Inom var och en av oss bor historien om hur vi blivit den vi nu är. Vi bär med oss vårt biologiska arv oberoende av om vi vill det eller inte. För att lära känna oss själva måste vi känna våra föräldrar och förfäder, men det är ändå inte allt vi behöver. Vi är ju inte endast gener och kemiska processer. Vi är individer, personer med egna mer eller mindre djupa rötter, biologiska men också andliga rötter i olika kulturmiljöer.” I dessa ord finns hela programförkunnelsen för såväl släktintresserade som släktföreningar.

Ärade festpublik! På Genealogiska Samfundet i Finlands vägnar framför jag mina varma gratulationer på 60-årsjubileet och önskar Släktföreningen Calamnius framgång i sin verksamhet även framledes!

Avustajat - Medhjälpare: Anneli Kotisaari Suvi Kauhanen Raija-Liisa Kianto Käännökset – Översättningar: Raija-Liisa Kianto

Vuosikerta – Årgång: 1 Joulukuu 2010 nro 1 December 2010 nr 1

Sida 10

Jul 2010 ’ Årgång 1 * Nummer 1

Calamnius Nytt 1 2010  

Calamnius släktföreningens tidning 1

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you