Page 1

HÅLLBAR PRODUKTUTVECKLING Handbok för integrering av miljö- och hållbarhetsaspekter i produktutveckling


ISBN 978-91-977295-0-5. EQ Integration, Lund, 2009 Denna publikation kan beställas från EQ Integration info@eqintegration.se alt. via www.eqintegration.se

© EQ Integration


”Continue to contaminate your own

bed, and you will one night suffocate in your own waste.” Chief Seattle

”Earth provides enough to satisfy every man´s need, but not every man´s greed.” Mahatma Gandhi

”Love the hole world as a mother loves here only child.” Budda

”Education is the most powerful weapon

which you can use to change the world.” Nelson Mandela


Förord Idag utvecklas och produceras produkter alltmer i samverkan med global handel. Detta innebär bl.a. att en allt högre grad av produktion och komponentinköp sker i s.k. lågprisländer. Miljöfrågor som kan kopplas till produkter kräver därmed ett bredare angreppssätt som också bör omfatta frågeställningar kring hållbar utveckling. Detta innebär att produkter bör analyseras och utvecklas utifrån en hållbar produktutveckling. Sett ur ett västerländskt perspektiv är vi på väg att överkonsumera jordens tillgångar i en sådan takt att det krävs fler och fler jordklot för att tillgodose vår konsumtion. Exempel på detta är dagens frågeställningar kring klimatfrågan, kemikalieanvändningen och förbrukningen av råvaruresurser. En betydelsefull åtgärd är att bättre hantera vår produktion och vår konsumtion utifrån ett livscykelperspektiv som utgår från en för alla hållbar utveckling. Det i dag ohållbara produktions- och konsumtionsmönstret måste brytas om vi skall klara av en någorlunda jämn fördelning av jordens resurser. De globala miljö- och orättviseproblemen har emellertid börjat uppmärksammas alltmer av organisationer och företag som inser behovet av aktiva insatser. Denna handbok för hållbar produktutveckling integrerar miljöaspekter i produktutvecklingsprocessen och belyser sociala hållbarhets- och rättvisefrågor för företag. Handboken är en vidareutveckling av tidigare material producerat inom Stiftelsen TEM vid Lunds universitet. Underlaget baseras på erfarenheter från företag som deltog i processen för den metodutveckling som ingick i FoU-projekt inom NUTEK-programmet om metodik för miljöanpassad produktutveckling. Efter diverse omarbetningar och kompletteringar med samlade erfarenheter utges handboken i en helt ny version. I denna publikation har ytterligare vikt lagts vid att sammanföra metodiken för hantering av miljöaspekterna och de tekniska aspekterna i produktutvecklingsprocessen. Kopplingen till socialt ansvarstagande ligger övergripande på ett strategiskt plan för företag, men utgör också en betydelsefull faktor i det praktiska operativa arbetet som behöver synliggöras i produktframtagningen. Lars Siljebratt har ansvarat för sammanställningen av handboken och de olika miljöavsnitten medan Per Abrahamsson ansvarat för material om den tekniska produktutvecklingen. Båda har mångårig erfarenhet från utbildning inom ämnesområdet och arbete med industriellt miljö- respektive teknikutvecklingsarbete. Första utgåvan publicerades i januari 2008. Denna upplaga utgör en andra uppdaterad och justerad version.

Lund 2009 Lars Siljebratt


Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Introduktion och läsanvisningar TEORIBOK 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6

Miljöarbetets förändring i företag Fokus på processtekniska lösningar Produkterna i fokus Breddning från miljö till hållbar utveckling Från nationellt till internationellt myndighetsperspektiv Helhetssyn och aktivt agerande Produktutveckling med vidgat miljötänkande

1-1 1-1 1-3 1-6 1-8 1-10 1-12

2 2.1 2.2 2.3

Hållbar utveckling med socialt ansvar Introduktion Spelregler och synsätt för införande av hållbara produkter Genomförande av den sociala dimensionen

2-1 2-1 2-3 2-12

3 3.1 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4

Initiering av utvecklingsprojekt Drivkrafter för hållbar produktutveckling Förberedelser och organisation Introduktion till det praktiska arbetet Ledningens engagemang och stöd Organisation och etablering av projektgrupp och produktråd Val av produkt vid införande av miljödriven produktutveckling

3-1 3-1 3-4 3-4 3-4 3-5 3-7

4 4.1 4.2 4.3 4.3.1 4.3.2 4.3.3 4.3.3.1 4.3.3.2 4.3.3.3 4.3.3.4 4.4 4.4.1

Översikt över metodik för produktutveckling Produktutveckling i ett historiskt perspektiv Sambandet mellan integrerad och systematisk produktutveckling Systematisk produktutveckling Produktutveckling som problemlösare Produktutvecklingsprocessen Produktutvecklingens etapper och arbetssteg Produktplanering och produktförnyelse Specifikation Framtagning av koncept Produktframtagning Integrering av miljö i produktutvecklingsprocessen Kopplingen mellan miljö och systematisk produktutveckling

4-1 4-1 4-4 4-5 4-6 4-7 4-8 4-8 4-9 4-10 4-10 4-12 4-12

5

Specifikation - Identifiering och analys av produkters Livscykelfaser och miljöbelastning Allmänt om LCA Identifiering och beskrivning av livscykelfaser Beskrivning av produktens miljöpåverkan Värdering med hjälp av miljöindex

5-1 5-2 5-3 5-4 5-7

5.1 5.2 5.3 5.4


Innehållsförteckning

6 6.1 6.2 6.3 6.4

Specifikation - Intressentmodell/QFD Introduktion QFD som produktutvecklingsinstrument QFD med koppling till miljö Modiferad QFD- modell

6-1 6-1 6-2 6-5 6-7

7

Utvecklingsstrategier för miljöhänsyn

7-1

8 8.1 8.2

Miljöinformation om produkter Standardisering av miljöinformation för produkter Miljönyckeltal

8-1 8-2 8-4

9 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5

Integrering i verksamhetssystem Introduktion Integrering i kvalitetssystem Integrering i miljöledningssystem Ledningssystem för socialt ansvarstagande Kommunikation

9-1 9-1 9-2 9-4 9-7 9-9

ARBETSBOK A1

Arbetsmoment vid genomförande av hållbar produktutveckling med socialt ansvar Introduktion Planera Kartläggning/riskanalys Policydokument Mål, riktlinjer och handlingsplaner Genomföra Utbildning Dokumentation Kontrollera Revision samt intern och extern kommunikation Förbättra Ledningens uppföljning och beslut

A1-1 A1-2 A1-2 A1-2 A1-5 A1-5 A1-6 A1-6 A1-6 A1-7 A1-7 A1-8 A1-8

A2.1 A2.2 A2.3 A2.4

Vägledning för identifiering och analys av produkters livscykelfaser och miljöbelastning Identifiering och beskrivning av livscykelfaser Beskrivning av produktens miljöpåverkan Värdering med miljöindex - Eco-indikatorer Kunskap kring miljöeffekter och konsekvenser för miljön

A2-1 A2-2 A2-5 A2-8 A2-10

A3 A3.1 A3.2 A3.2.1 A3.2.2 A3.2.3 A3.2.4 A3.2.5 A3.2.6

Arbetsmoment för specifikation med intressentmodell/QFD-modell Introduktion och bakgrund till intressentmodellen (QFD) Miljöspecifikation med QFD Identifiering och analys av intressenternas miljökrav/-önskemål Viktning av miljöönskemålen Konkurrentjämförelse av miljöönskemål Miljöegenskaper – identifiering och prioritering Konkurrentjämförelse av miljöegenskaper Nuvarande värde för miljöegenskaper

A3-1 A3-2 A3-4 A3-4 A3-7 A3-10 A3-11 A3-14 A3-15

A1.1 A1.1 A1.1.A A1.1.B A1.1.C A1.2 A1.2.A A1.2.B A1.3 A1.3.A A1.4 A1.4.A A2


Innehållsförteckning

A3.2.7 A3.3 A3.3.1 A3.3.2 A3.3.3 A3.3.4 A3.3.5

Målvärde för miljöegenskaper Teknisk/ekonomisk specifikation med QFD Introduktion Breddning av produktutvecklingsproblemet Produktspecifikationer Analys med stöd av QFD (Quality Function Deployment) Uppdelning av konstruktionsproblem i delprojekt

A3-15 A3-16 A3-16 A3-17 A3-17 A3-19 A3-20

A4 A4.1 A4.2 A4.3

Vägledning vid användning av utvecklingsstrategier Struktur för användning av modellen Beskrivning och tolkning av modellen och utvecklingsstrategierna Exempelsamling över Utvecklings-/Ecostrategier

A4-1 A4-2 A4-2 A4-5

A5 A5.1 A5.2 A5.3 A5.4

Vägledning för produktplanering inom systematisk produktutveckling Introduktion Produktplaneringens strategiska verksamhet Produktplaneringens operativa verksamhet Produktförnyelseprojekt

A5-1 A5-2 A5-2 A5-4 A5-4

A6

Vägledning för framtagning av koncept inom sytematisk produktutveckling Introduktion av koncept Skapa koncept Utvärdering av koncept Introduktion Utvärderingsmetoder Kontroll av konkurrerande produkter

A6-1 A6-2 A6-3 A6-11 A6-11 A6-11 A6-17

Vägledning för produktutformning inom systematisk produktutveckling Introduktion Konkretisering Utveckling av funktioner Arbetssteg Utvärdering av produkten Utveckling av funktioner Utvärdering av prestanda Utvärdering av produktkostnader Tillförlitlighet och felanalys

A7-1 A7-2 A7-2 A7-3 A7-3 A7-10 A7-10 A7-11 A7-16 A7-17

A6.1 A6.2 A6.3 A6.3.1 A6.3.2 A6.3.3 A7 A7.1 A7.2 A7.2.1 A7.2.2 A7.3 A7.3.1 A7.3.2 A7.3.3 A7.3.4

BILAGOR B1 B1.1 B1.2

Underlag till miljöarbetets förändring inom företag Miljökvalitetsmål för hållbar utveckling De tre dimensionerna för hållbar utveckling

B1-1 B1-2 B1-4

B2 B2.1 B2.2

Underlag till ”Hållbar utveckling med socialt ansvar” Internationella företagskoder/Uppförandekoder Exempel på policydokument från företag

B2-1 B2-2 B2-6

B3 B3.1

Exempel med att identifiera och beskriva produkters miljöbelastning Checklistor för identifiering i olika livscykelfaser

B3-1 B3-2


Innehållsförteckning

B3.2 B3.3 B3.4 B3.5

Exempel på processflöden Exempel med framtagning av MERU-matris Underlag för beräkning av Eko-indikatorer Introduktion till miljöeffekter och miljöeffektmatris

B3-4 B3-6 B3-9 B3-15

B4 B4-1 B4.1.1 B4.1.2 B4.1.3 B4.1.4 B4.1.5 B4.1.6 B4.1.7 B4.1.8 B4.2 B4.2.1 B4.2.2 B4.2.3

Exempel på enskilda moment inom Intressent-/OFD-modellen Exempel med miljö-QFD Identifiering av interna och externa miljöintressenter Identifiering och insamling av miljökrav Sammanställning av miljöönskemål Viktning av miljöönskemål Konkurrentjämförelse av miljöönskemål Identifiering av miljöegenskaper Konkurrentjämförelse av miljöegenskaper Framtagning av målvärden för planerad produkt Exempel med teknisk/ekonomisk-QFD Exempel på teknisk/ekonomiska kravlista Exempel på parvis jämförelse av teknisk/ekonomiska önskemål Exempel på dokumentation i QFD/Intressent-modellen

B4-1 B4-2 B4-2 B4-4 B4-7 B4-11 B4-15 B4-16 B4-18 B4-19 B4-21 B4-22 B4-23 B4-24

B5

Exempel på konceptetappens analys samt miljöanalys under produktutformning Introduktion Framtagning av principlösningar i konceptetappen Utvärdering av koncept Utformning av produkt Miljöfaktorer vid utvärderingsstrategi Miljöfaktorer vid komponentval Miljöfaktorer vid utveckling av konstruktionsdetaljer Miljöfaktorer vid utvärdering av produkt

B5-1 B5-2 B5-2 B5-4 B5-10 B5-10 B5-11 B5-14 B5-16

B5.1 B5.2 B5.3 B5.4 B5.4.1 B5.4.2 B5.4.3 B5.4.4

REFERENSER

ÖVNINGSBOK Övningsuppgift – företagets sociala ansvarstagande Övningsuppgift – miljöaspekter i produktutvecklingsprocessen

Ö-2 Ö-4


Introduktion och läsanvisningar

Introduktion och läsanvisningar Handboken är uppdelad på två delar. Den första delen, Teoribok, består av bredare beskrivning av moment för en hållbar och miljödriven produktutveckling där olika metoder och verktyg presenteras. Den andra delen, Arbetsbok, innehåller bakgrundsmaterial och redovisning av hur man praktiskt kan arbeta med metoderna och verktygen som presenteras i teoriboken. Till arbetsboken finns ytterligare ett steg, Bilagor, som är fördjupning med konkreta exempel inklusive olika checklistor mm. Till arbetsboken finns ett komplement med separat Övningsbok som innefattar övningsuppgifter kopplat till de olika metoderna som beskrivs i handboken. För att underlätta möjligheten till fördjupning och förståelse av metoder och synsätt som beskrivs finns referenser inklusive hänvisningar till hemsidor. Referenser finns dels i direkt anslutning till respektive kapitel och dels i en egen sammanställning för hela handboken. Målsättningen med handboken är att ge kunskap och vägledning till en integrering av miljöoch hållbarhetsaspekter i produktutvecklingsarbetet och handboken lämpar sig för • utbildning i miljö- och produktutvecklingsfrågor • som stöd för företags sätt att strukturera och lägga upp ett utvecklingsprojekt • praktisk tillämpning av metoder och verktyg för miljö- och hållbarhetsaspekter • praktisk tillämpning och metodutveckling för en systematisk produktutvecklingsprocess

Handboken skall kunna användas på flera sätt. För det första som en beskrivning och presentation av enskilda moment som är betydelsefulla för produktutvecklingsarbetet. Detta innebär att olika avsnitt och kapitel kan läsas fristående från varandra. För det andra skall handboken vara möjlig att användas som en manual för processen med ett miljödrivet och hållbart produktutvecklingsarbete. Detta gäller främst inriktningen med miljöspecifikationen, men också för de olika etapperna av tekniskt produktutvecklingsarbete. Utgående från miljöaspekter har det skett en breddning till hållbar utveckling omfattande betydelsefulla strategiska moment hur man i produktutveckling och produktion bör förhålla sig till ett brett ansvarsfullt företagande. Det kan rekommenderas att innehållet i handboken studeras i block omfattande teorikapitel med koppling till arbetsboken och tillhörande exempel i respektive bilaga.

Presentation av innehållet och läshänvisningar Handboken utgår från en allmänt vedertagen process för produktutveckling som kan benämnas på lite olika sätt och vars etapper kan ha olika rubriker. Processetapperna är emellertid i de flesta teoretiska modeller likvärdiga. Innehåller i handboken omfattar huvudsakligen de etapper som framgår av figur på kommande sida över systematisk produktutveckling. Introduktion-1


Introduktion och läsanvisningar

Produktplanering

Specifikation

Koncep t

Utform ning

Första etappen med produktplanering innebär att planera genomförande och välja produktförnyelseprojekt. Specifikation innebär att identifiera och analysera de olika produktutvecklingsaspekterna med miljö- och hållbarhetsaspekter, tekniska-, ekonomiska- och designmässiga aspekter. Från specifikationen övergår produktutvecklingen till att ta fram konceptet för produkten med dess olika funktioner till att detaljutforma produkten under utformningsetapp. Manualen begränsas i omfång till dessa etapper men tar i korthet upp moment kring lansering och produktion vad gäller miljökommunikation och styrning med koppling till ledningssystem.

Kapitel 1 Miljöarbetets förändring I detta inledande kapitel behandlas hur företags miljöarbete har förändrats från ett processorienterat mot Re stett allt mer produktRåvaru/M aterialProduktion Användning hantering framställning orienterat synsätt, med fokus på produktens eller tjänstens miljöbelastning i dess olika livscykelfaser. Denna syn på miljöarbete med ett livscykelperspektiv, illustrerat i figuren, utgår från att miljöfrågorna inte bara bör beaktas i den egna verksamheten utan i hög grad även hur hänsyn bör tas i andra faser av produktens livscykel. Förutsättningarna för detta hänsynsstagande bygger på att det bedrivs ett ansvarsfullt produktutvecklingsarbete. I kapitlet görs också kopplingen till ett bredare miljöperspektiv där miljöarbetet bör ske utifrån en hållbar utveckling. Detta innebär att också perspektiven med socialt och ekonomiskt ansvarstagande bör kopplas till produktutvecklingen för att uppnå ett hållbart och ansvarsfullt företagande. Dagens syn på ett aktivt miljöarbete innebär ett betydligt bredare engagemang som påverkar de flesta verksamhetsområden. Detta exemplifieras genom att visa hur miljöarbetet på bred front genomsyrar verksamheten i det danska företaget Hartman A/S.

LCA-ba sed environmental policy & product strategy

De sign for environment

Green distribution

Management Product development

Distribution Life cycle management

Procurement

Green procurment

Sales & marketing

Production

Cleaner production

Introduktion-2

Green marketing


Introduktion och läsanvisningar

Kapitel 2 Hållbar produktutveckling med socialt ansvar Kapitlet är helt fokuserat på hur det sociala ansvarstagandet skall kunna Affärsetik/ Strategiska integreras i produktutvecklingspromoral frågor cessen. Av den sociala dimensionen behandlas främst det externa globala Uppför andeGlob ala regler/ko der miljö villkor ansvarstagandet och inte de interna arbetsmiljöfrågorna. Vår globala Intressen tProd uktStan dard er Kom muni katio n dialog planeri ng handel medför att de flesta företag CSR och organisationer på något sätt LCAberörs av ställningstagande till sociperspekti v Praktisk produktala arbetsrättsliga och mänskliga Intressen tutveckling anal ys aspekter i kontakten med omvärlden. Prod uktDetta formas bland annat utifrån de informati on krav och önskemål som olika intressenter ställer på verksamheten. PRO DUKT Utgångspunkten i kapitlet är behovet av intressentdialog som tas upp som ett inledande moment. Intressenter som idag börjar ställa krav på det sociala ansvaret är bl.a. investerare och aktieägare vilka i hög grad påverkar en verksamhet. I kapitlet presenteras och behandlas en modell som på bred nivå knyter samman de olika aktiviteterna och strukturerna som kan behövas för att systematisera det sociala ansvarstagandet på lednings- och operativ nivå. De olika momenten som ingår i modellen behandlas både utifrån ett teoretiskt perspektiv med referenser till diverse fördjupningsmoment samt i kapitel i arbetsboken där en praktisk beskrivning till hur man stegvis kan introducera de olika komponenterna för socialt ansvarstagande i en verksamhet. Ämnesområdet i detta kapitel utgör i sig underlag till en separat handbok, men avsikten är först och främst att ge en introduktion hur frågeställningen kan hanteras i samband med produktutveckling. Innehållet skall därmed mer uppfattas som en introduktion till det sociala ansvarstagandet med ett globalt perspektiv än en komplett genomgång.

Kapitel 3 Initiering av utvecklingsprojekt Här beskrivs kortfattad olika drivkrafter som motiverar att beakta miljö- och hållbarhetsaspekter. De faktorer som behandlas och illustreras i figuren kan delas upp på externa och interna drivkrafter. Till externa aktörer hör kunder, konkurrenter, intresseorganisationer, myndigheter, allmänheten m.fl., medan gruppen av interna aktörer utgörs av ägare, företagsledning, anställda, banker/investerare och försäkringsbolag.

Förlängt producentansvar Miljöledningsystem

Kostnadseffektivisering

Prof ilering Produkt/Företag

Miljö märkning

Företagets behov av HP U A nsvar vid leverantörsf örbindelser

Ökad produktkvalité

Miljöekono miska styrmedel

Introduktion-3

Miljölagstif tning

Miljöorienterad produktpolitik


Introduktion och läsanvisningar

De olika drivkrafterna kan uppfattas på olika sätt antingen som hot eller som möjlighet. För företag med en proaktiv inställning till miljöfrågor kan drivkrafterna utgöra möjligheter för nya marknader och skapa motivation till det betydelsefulla ställningstagandet till ett hållbart och ansvarsfullt företagande. I kapitlet ges också en introduktion till förberedelse och organisation kring utvecklingsprojekt. Viktigt är ledningens engagemang och stöd för att bedriva ett engagerat och hållbart produktutvecklingsarbete. Organisatoriskt är det numera allt vanligare att företag bedriver produktutvecklingen via ett produktråd i företaget bestående av olika centrala funktioner. Kort beskrivs lite om betydelsen av valet av projekt att starta med. Här gäller det att välja utgående från att skapa engagemang samtidigt som projektet bör vara lämpligt utgående från förutsättningar att relativt enkel kunna använda metodiken liksom möjlighet att synliggöra initiativet gentemot kunder.

Kapitel 4 Översikt över metodik för produktutveckling

Handboken i sin helhet bygger på att i praktiskt utformande integrera de olika aspekterna för produktutvecklingen där teknisk-, ekonomiska, design- och miljöaspekter skall kunna hanteras med samma verktyg. Den gemensamma nämnaren i denna process utgörs av QFDmetodiken. Den förberedande miljöanalysen beskrivs också i korthet.

Arbetssteg

Etapper

Situatonsanalys Produktidéer Utvärdering Förnyelseprogram

Produktförnyelse

Konstruktionsgenomgång Problembreddning Specifikation Produktspecifikation Uppdelning i delprojekt Konstruktionsgenomgång Totalfunktion Delfunktioner Dellösningar Totallösning Utvärdering

Koncept

Dokumentation

I detta kapitel presenteras den historiska kopplingen till olika modeller för produktutvecklingsprocessen. Av beskrivningen framgår att modellerna har en likvärdig struktur med grundläggande etapper i form av planering, specifikation, koncept och detaljutformning. Efterföljande etapper med produktionsförberedelser och lansering är etapper som i begränsad omfattning behandlas i handboken. Den modell som handbokens innehåll anpassas efter är en generell modell för systematisk produktutveckling, se vidstående modell. I kapitlet beskrivs kortfattat de fyra stegen med produktplanering/produktförnyelse, specifikation, koncept och produktutformning. Från dessa avsnitt finns hänvisningar till de mer detaljerade blocken för respektive etapp.

Konstruktionsgenomgång Konkretisering Utvärdering av prestanda och kostnader Produktutformning Slutförande

Konstruktionsgenomgång

Kapitel 5 Specifikation - Identifiering och analys av produkters livscykelfaser och miljöbelastning För specifikationen behandlar hur man systematiskt steg för steg tar fram underlag för en produkts miljöbelastning. Metodiken går ut på att skapa en bild över de olika livscykelfaserna för produkten. Väsentligt i sammanhanget är om utgångsläget är en befintlig produkt eller det är fråga om nytt produktkoncept. För befintlig produkt finns möjligheter att få fram kvantitativa Introduktion-4


Introduktion och läsanvisningar

data, medan nyutveckling i specifikationsfasen mer blir att skapa en form av kvalitativa utgångspunkter.

Ek oMateri al

Ene rgi

in dikator

Re stproduk ter Utsläpp

Värdering av miljöeffekter

Produktion a v

Modellen som används är en form av förenklad livscykelanalys, MERU-matris (Material, Energi, M iljö belastning Restprodukter och Utsläpp). Genom att registrera data både kvalitativt och kvantitativt ges en översikt över de olika miljöbelastande komponenterna för produkten. Detta kan sedan genom en grovanalys med Ekoindikatorer ge en bild över produktens ”hotspots”, vad gäller miljöbelastande aktiviteter. Den beskrivning som ges i teoridelen ger en bakgrund till modellen och i arbetskapitel samt bilaga ges en detaljerad handledning hur arbetsprocessen kan bedrivas. Livscykelfaser

delkom ponenter

Om händertag ande

Kapitel 6 Specifikation - Intressentmodell/QFD

Marknad Marknad

önskemål -- önskemål

önskemål önskemål

Sambandsmatris Sambandsmatris

Konkurrentjämförelse Konkurrentjämförelse

Intressenternas Intressenternas

Teknik Teknik

Egenskaper Egenskaper

Viktning Viktning

En specifikation av miljöaspekter kan alternativt till beskrivningen i kapitel 5, med MERU-matris, utgå från intressenternas krav och önskemål vilka analyseras med hjälp av en modifierad intressentmodell eller QDF-modell. I det förra fallet med förenklad livscykelanalys krävs kunskap och information om vilka aktiviteter som kan kopplas till produkten. Gäller produktutvecklingen en helt ny produkt finns inte bakgrundsinformationen utan här krävs det att identifiera och beskriva vilka krav som kunder och andra intressenter kan tänkas ställa på produkten.

Beräknad Beräknad prioritet prioritet Konkurrentjämförelse Konkurrentjämförelse -- egenskaper egenskaper Nuvarande Nuvarande värde värde egenskaper egenskaper DFE/OH/Intressentmodell-basll Målvärde DFE/OH/Intressentmodell-basll Målvärde för för egenskaper egenskaper

I den teoretiska delen beskrivs bakgrunden till QFD som metodik och framtagningen av den modifierade modellen. En specifikation med hjälp av QFD-modell medför att integrering kan ske i produktutvecklingsprocessen genom att teknisk-ekonomiska aspekter och miljöaspekter kan analyseras med samma modell som bas. I den praktiska handledningen som ges i arbetsbok och bilagor återfinns detaljerad handledning för alla momenten inom den anpassade QFD modellen.

Kap 7 Specifikation - Utvecklingsstrategier för miljöhänsyn De två förgående kapitlen beskriver detaljerade metoder för hur en produkts miljöaspekter kan analyseras. I detta kapitel presenteras en mer generell och grov analys för vad som kan ingå i det fortsatta produktutvecklingsarbetet utifrån miljöhänsyn. Med ett antal olika utvecklingsIntroduktion-5


Introduktion och läsanvisningar

strategier, Ekostrategi-hjulet, sker ett val efter vad som kan vara lämpligt för det aktuella utvecklingsprojektet. Skall strategierna användas på ett systematiskt sätt bör det också finnas ett fullgott underlag. I metodhandboken används ekostrategierna därför som en del i specifikationsetappen för miljöhänsyn tillsammans med MERU-matris och Miljö-QFD. Därmed ger Ecostrategi-hjulet fokus på den ”röda tråden ” för miljöspecifikationen och lyfter fram och förtydliga inriktningen på miljöarbetet under den fortsatta processen av produktutvecklingen.

Optimering av funktioner/ U tveckling av nytt koncept 1 Optimera hanteringen av restprodukter

Minska påverkan under användningen

8

Välj rätt material

2

7

6

+

3

Minska Mängden material

4

Optimera D istributionen

Optimera produktionen 5 Optimera produktens livslängd

I den praktiska delen i arbetsboken ingår en exempelsamling som utifrån respektive utvecklingsstrategi visar på olika möjliga inriktningar och aktiviteter av miljöanpassning.

Kapitel 8 Miljöinformation om produkter Handbokens fokus är på produktutvecklingsprocessen från planering till utformning. En utvidgning utgörs av en kortare summering kring miljöinformation kring produkter vilket är en väsentlig del i kund- och intressentinformationen. Olika former av standardiserad miljöinformation redovisas med ISO systemen för Miljömärkning, Egendeklarationer och Certifierade miljövarudeklarationer. Det seriösa och systematiska miljöarbetet kräver en kontinuitet och uppföljning vilket ställer krav på miljönyckeltal. Beskrivning av nyckeltal och dess innehåll ges i kapitlet.

Kapitel 9 Integrering i verksamhetssystem Teoridelens avslutande kapitel behandlar hur en hållbara produktutveckling skall förankras och synliggöras i verksamheten genom att integreras i verksamhetssystem.

Plan

Act Förbättra

Allt ledningsarbete med att skapa förändring bygger på samma grundstruktur med PDCAcirkeln. Denna struktur är också tillämpbar för införandet av en hållbar produktutveckling.

Introduktion-6

Planera

Kontrollera Genom -föra Check

Do


Introduktion och läsanvisningar

Förankring i ledningssystem är motiverat både avseende kvalité och miljö. Åtskilliga kvalitetsbrister är också direkt kopplade till miljöfaktorer. Naturligt är att miljöfrågorna för produkter synliggörs och integreras i miljöledningssystem, vilket kort beskrivs i kapitlet. Introduktion ges också till standarder för socialt ansvar med SA 8000 och ISO-standarden 26000. Miljökommunikation presenteras utifrån företagsperspektivet med miljöredovisning och hållbarhetsredovisning med hänvisning till Global Reporting Initiative (GRI).

Introduktion-7


Frรฅn kris till mรถjligheter?

Illustration: Hans Lindstrรถm


Kapitel 1

KAPITEL 1 MILJÖARBETETS FÖRÄNDRING I FÖRETAG

Företags miljöarbete har under de senaste årtiondena genomgått betydande förändringar. Från en klart myndighetsstyrd profil till att företag idag alltmer tar egna initiativ och driver miljöarbetet längre än ramen för myndigheternas krav och lagstiftning. Teknikinsatserna har också gått från det processorienterade med direkta insatser koncentrerade till den egna fabriken eller verksamheten till att se lösningarna i ett vidare perspektiv. Detta innebär att man förebygger miljöproblemen genom att gå till källan och åtgärda orsakerna i stället för symtomen inom produktionen samt att mer fokusera på insatser kopplade till produkterna. Det nya synsättet är framdrivet dels av insikten att det faktiskt är företagsekonomiskt bättre att arbeta proaktivt i miljöarbetet men intressenter såsom miljöorganisationer, kunder och konsumenter har också varit betydelsefulla pådrivande aktörer. Med fokus på produkterna ökat kraven på helhetssyn och miljöarbetet har breddats till att ta ett livscykelperspektiv som utgångspunkt i miljöarbetet, vilket bl.a. kräver nya verktyg och metoder för produktutvecklingen. Globaliseringsfrågorna har också kommit att bli en fråga av vital betydelse i miljöarbetet genom att dagens produktion och konsumtion av varor och tjänster kraftigt tär på jordens resurser samtidigt som vi också fått en betydande snedbalans mellan de som har och de som inte har. Miljöperspektivet liksom socialt och ekonomiskt ansvarstagande, vilka tillsammans utgör grunden för en hållbar utveckling, är komponenter som alla bör beaktas vid framställning och konsumtion av produkter och tjänster. I den nya verkligheten har myndighetsrollen i produktfrågor blivit mer internationell med världsomspännande konventioner och EU:s lagstiftning som viktiga element i företags agerande inom produktutveckling. I de olika avsnitten i kapitlet ges de nämnda ämnesområden en kort presentation.

1.1 Fokus på processtekniska lösningar Historiskt har fokus för industrins miljöarbete varit att åtgärda de direkta utsläpp som verksamheten genererar till luft, vatten och som restprodukter. Produkterna som framställs har i detta sammanhang varit av underordnad betydelse. De tekniska lösningarna som utnyttjats har på olika sätt åtgärdat symptomen för miljöbelastningen. Generellt kan man tala om tre olika traditionella angreppssätt som använts för att lösa industrins miljöbelastande utsläpp, vilka framgår av figur 1.1. Den första generationens lösning var att späda ut föroreningar t.ex. att för en vattenförorening tillsätta ett ökat vattenflöde som medför att man kan klara myndighetskrav med gränsvärde för förorenande ämnen. Mängden totalt förorenande ämnen blir dock inte mindre. 1-1


Kapitel 1

Miljöproblemen skjuts istället på framtiden. Detta angreppssätt har vi i Sverige till stor del lämnat bakom oss, men typen av tekniklösningar existerar fortfarande.

ng dni ä p Uts

Filte r

tekn ik

Återvinning

Figur 1.1 Traditionella former för miljötekniska lösningar

Den lösning som tog över och till stor del ersatte utspädningsfilosofin var att åtgärda miljöproblemen genom att föroreningarna koncentreras och fångas upp i olika filterlösningar. Exempel på denna strategi är spärrfilter för luftförorenande utsläpp och filter för att fånga upp olika vattenförorenande ämnen. Vi får koncentrerade avfall som bidrar till att minska de totala utsläppen. Samtidigt skapas en problematik med att omhänderta de koncentrerade föroreningarna. Filtertekniken som sådan är fortfarande tillämplig och används i stor utsträckning, även om sättet att lösa miljöproblem långt ifrån är optimalt. En strategi som går längre är att återvinna ämnena som förorenar. Detta synsätt för enskilda lösningar började användas redan på 1970-talet. Tanken att återvinna och återföra ämnen är en sund strategi i förhållande till tidigare förhållningssätt med utspädning och filterteknik som i princip inte minskar föroreningen utan mer förflyttar problemen i tids- och rumsperspektivet. Syftet med återvinning var att avfallet nu var en resurs som kan användas på nytt. Åtskilliga projekt har lanserats med att ersätta jungfruliga råvaror med återvunna ämnen. Problemet är ofta att kostnaderna för de återvunna materialen skjuter i höjden och inte blir konkurrenskraftiga mot jungfruliga råvaror. Detta är särskilt tydligt i de fall myndighetskrav flyttas fram med ständigt ökade krav på högre återvinningsandel. De tre nämnda strategierna - utspädning, filterteknik och återvinning - medför i olika grad att ett företags miljötekniska lösningar av processtekniken blir bakåtsträvande och investeringarna löser inte grundproblemen samtidigt som kostnaderna drar iväg. Här finns sannolikt en av orsakerna varför miljöinvesteringar alltför ofta bara kopplas samman med kostnader och inte med möjliga vinster och framtidsmöjligheter. Förhandlingspositionen gentemot myndigheterna blir heller inte den bästa eftersom initiativen mer ligger i myndigheternas händer än på den enskilda verksamheten. Det var därför moget för ett nytt och mer genomgripande synsätt hur företagets miljötekniska lösningar bör hanteras. De olika utvecklingsstrategierna kan betecknas som dåligt optimerade både för att lösa miljöbelastningen och med avseende på kostnadseffektivitet. En form av paradigmskifte kom när man istället började tänka utifrån att lösa själva orsaken till miljöbelastningen, med start under 1980-talet. Denna filosofi utvecklades först i USA med 3M-koncernen som en av de främsta förebilderna inom företagsvärlden och med diverse delstatsprogram i USA inriktade på satsningar med förebyggande insatser (Pollution Prevention Programs). Dessa underlag och förebilder blev ”stilbildande” för ett europeiskt och övrigt internationellt synsätt där initiativet 1-2


Kapitel 1

inom miljöfrågor mer ligga på företagen själva och att det faktiskt går att tjäna pengar på ett miljöarbete som drivs med rätt förutsättningar. Det nya är att åtgärda miljöproblemen vid källan där problemen uppstår. I princip börjar detta redan vid ritbordet, med framtagningen av produkterna. Inriktningen på de förebyggande lösningarna avser; • • • •

Byte av råvaror till mindre miljöbelastande material och ämnen Ändring av processer och utrustning Förbättrad styrning av råvaru- och materialflöden Ändring av produkter

Själva grundtanken är att ifrågasätta varför en miljöbelastning uppträder, vilket innebär ett producentansvar som sträcker sig utanför produktionsanläggningen. Genom att analysera vilka material och ämnen som stoppas in i processen, hur processtekniken som sådan kan effektiviseras och hur styrningen av flöden skall förbättras kommer man med automatik in på vad det är som produceras. Detta medför en fokusering som flyttar sig från det processorienterade angreppssättet mot ett mer produktorienterat synsätt. För svensk del vidtogs FoU-satsningar på det nya sättet att hantera miljölösningar i slutet av 1980-talet. En sådan satsning var det s.k. ”Landskrona-projektet” som utgjordes av diverse delprojekt för olika industribranscher och tekniklösningar. Alla med syfte att synliggöra och kommunicera möjligheterna för att skapa miljöanpassade lösningar och samtidigt visa på att detta också är sunda företagsekonomiska lösningar (Backman, 1989 och Siljebratt, 1990). Med det förebyggande synsättet blev det logiskt att koppla samman processerna med vad som kommer ut från produktionen, dvs. produkterna. Inledningsvis var den förebyggande miljöskyddsstrategin mer inriktad att åtgärda de processorienterade miljöproblemen än att förändra produkterna, men kopplingen blev tydlig mellan processer och produkter. Detta var också något som kunde synliggöras genom att den totala miljöbelastningen för olika produkter mer började kopplas till varornas och produkternas användning än till tillverkningsindustrins produktionsprocesser. Exempel på det nya synsättet som började förmedlas officiellt i Sverige under sent 1980-tal och början av 1990-talet var Miljödepartementets utredning ”Från vaggan till graven” med studier av sex varors miljöpåverkan, se referenslistan.

1.2 Produkterna i fokus Ett antal studier har under de senaste decennierna belagt att det vanligen är produkterna som ger upphov till den största miljöpåverkan och inte tillverkande företags processer. Exempel på detta är spridningen av metaller i vår stadsmiljö från diverse olika produkter. Till detta kan också kopplas att miljöpåverkan har förändrats från lokal till global spridning. Denna förskjutning av miljöpåverkan är både kopplad till bristande omhändertagande av slutprodukter och en alltför sen reaktion och okunskap kring effekterna av de ämnen vi stoppar in i produkterna. Ett bra exempel på detta är kylanläggningar med kylskåp, kyldiskar etc där man tidigare använde ammoniak som var giftigt vid läckage och kom att ersättas av freoner som uppfattades som miljöriktiga och oskadliga kylmedier. Detta gällde tills man upptäckta att freonerna förstör vårt skyddande ozonskikt. Det ofarliga hade efter lång tids användning konstaterats som det riktigt farliga med långtidsverkan. Genom att fokusera på produkters miljöbelastning ur ett livscykelperspektiv ges en breddning och möjlighet till helhetsgrepp för att se problemen liksom de möjliga lösningarna. Angreppssättet med att beakta produktens samtliga livscykelfaser innebär att minimera negativ miljöpåverkan och maximera utnyttjande av naturresurser. Detta innebär att ha ett ”vaggan till graven perspektiv” på produkten, se nedanstående generella översiktsbild, figur 1.2. 1-3


Kapitel 1

Råvaru/M aterialframställning

Produktion

Användning

Re sthantering

Figur 1.2 Övergripande bild av livscykelperspektiv

I detta synsätt ingår att beakta och ta hänsyn till aktörerna i hela produktkedjan. En analys som utgår från att skapa en helhetssyn ger förutsättningar för att undvika suboptimeringar. Exempelvis vid tillverkning av en elarmatur är det kanske inte materialspillet i produktionen man skall prioritera, utan i stället se till att konstruera produkten så att den förbrukar minimalt med energi vid användning under hela produktens livslängd. Detta är något som klart framgår om man analysera produktens miljöpåverkan inom dess olika livscykelfaser. Ett livscykelperspektiv i produktutvecklingsarbetet innebär att betydande ansträngning bör ske för att analysera de olika faserna av produktkedjan. Från framställning av råvarorna till produktionen och hur produkten omhändertas som uttjänt vara. Ofta framgår att produktionsledet inte är det mest miljöbelastande och det är vanligen den länk i produktkedjan där produkten har kortare uppehållstid i jämförelse med t.ex. användningen. Livscykelanalys LCA (Life Cycle Assessment) är en teknik för att analysera produkters miljöbelastning utifrån ett ”vaggan till graven perspektiv”. Som metod har LCA utvecklats under ca 20 års tid och används i varierande grad av industrin världen över. Orsak till att metoden inte används så frekvent är bl.a. avhängigt av att den kräver betydande resurser och att det inte alltid är så lätt att få fram data kring de olika stegen i produktlivscykeln. LCA är en kvantitativ analysmetodik med krav på omfattande data. Efterhand som LCA metodiken har utvecklats och förfinats har två varianter utkristalliserats, den tidiga fullskaliga LCA och en mer förenklad variant, screening LCA. Till detta kan också fogas ett bredare s.k. LCA-perspektiv vilket mer bygger på att man i produktutvecklingsarbetet lägger ett större helhetsperspektiv utan att ingående analysera varje detaljerad del av produktkedjan. En fullskalig LCA ställer höga krav på formen för hur analysen genomförs, kraven på insamlade data och inte minst att den som genomför analysen har god LCA-kompetens. För att få en likformighet i strukturen vid upprättande och genomförande av LCA finns idag standarder som är till god hjälp i arbetet. Inom ISO-standarderna är det ISO 14040-serien som behandlar olika aspekter på livscykelanalys. En orsak att inte använda sig av ”renodlad” LCA-metod vid ett produktutvecklingsarbete kan vara bristen på tillförlitliga data, men också tidsaspekten kan vara betydelsefull liksom kostnaderna. Det är naturligtvis också väsentligt vad LCA-studien skall användas till, gäller det utveckling av en helt ny produkt eller förändring av en befintlig. Produktutvecklingsprocessen i företag har över tiden också tenderat att ha allt kortare cykler vilket medför tidspress. Vid produktutveckling ställs man inför ett stort antal val eller vägskäl där det gäller att få svar åt vilket håll man skall gå inte sträckan fram till nästa vägskäl. Detta förhållningssätt är tillämpbart för flera produktparametrar inklusive miljöaspekter. Synsättet beskriver det väsentliga av att veta i vilken riktig man skall arbeta och se till att underlaget är så pass tillfredsställande att man inte tappar fokus på vad som är de betydelsefulla miljöaspekterna. Ovanstående motiverar att beroende på förutsättningarna använda mer kvalitativa metoder 1-4


Kapitel 1

för att definiera vad som är viktiga miljöaspekter för produkter eller tjänster. Till metoder av mer kvalitativ karaktär, i förhållande till LCA, hör följande; • • • • • • •

Massbalans eller s.k. input/output analys för produktions- eller produktkedja Miljöbelastningsmatris Feleffektanalys baserad på produktens miljöaspekter (FMEA) Marknadsanalys/Intressentanalys med hjälp av QFD (Quality Function Deployment) Livscykelkostnader (LCC) DFE-Strategier (DFE - Design for Environment) DFX – X = R-recycling/D-Disassembly

De listade kvantitativa metoderna ingår till större delen i olika kapitel i denna handbok, se även referenslistan för kapitel 1. Konceptet att integrera livscykelperspektivet och miljöaspekter i produktutveckling kan benämnas på olika sätt där följande är ett axplock av svenska och engelska uttryck: • • • • • •

Miljöanpassad produktutveckling Ecodesign Design for Environment Green Design Miljödriven produktutveckling Sustainable Design/ Hållbar produktutveckling

Av de benämningar som ingår i ovanstående lista är tolkningen av begreppen bredare ju längre ner på listan man kommer. Begrepp som miljöanpassad produktutveckling kan generellt uppfattas som ett mer statiskt ställningstagande till miljöaspekter medan miljödriven produktutveckling som begrepp bör tolkas bredare och mer fråga om en aktiv förändringsprocess. I titeln till denna handbok vill vi poängtera det breda perspektivet på miljö genom att integrera hållbar utveckling och därmed används begreppet ”Hållbar produktutveckling”. I detta begrepp inkluderas inte bara den miljömässiga dimensionen utan även hänsyn till den sociala respektive ekonomiska dimensionen i hållbarhetsbegreppet (se avsnitt 1.3). Begreppet hållbar produktutveckling kan också översättas direkt från engelskans ”Sustainable Design” som har en bred tolkning på engelska. I dagens samhälle med globalisering av handel och produktion är det naturligt att bredda begreppsbilden utanför miljöperspektivet. Detta torde också öka värdet och intresset för att värdera miljöfrågorna som centrala och betydelsefulla delar i produktutvecklingen för att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling med produkter och konsumtion i bättre balans med vår samtid och framtid. Syftet med att ta upp miljöaspekter och andra hållbarhetsfaktorer i produktutvecklingsprocessen är förutom att förbättra produkters miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv att det också bör leda till ett företagsekonomiskt lönsamt agerande. Detta är också synligt genom att olika insatser kan resultera i bl.a.; • • • • • •

minskad resursförbrukning förbättrad effektivitet kostnadsbesparing i tillverkning och användning förbättrad konkurrenskraft stärkt marknadsposition gott anseende bland kunder och andra samhällsaktörer

1-5


Kapitel 1

På olika sätt framgår betydelsen av ekonomi som en väsentlig faktor i produktutvecklingen och då även med koppling till miljöfrågorna. Med ett angreppssätt som utgår från livscykelperspektiv är det också naturligt att inkludera kostnadsaspekter kopplat till olika moment av en produkts livscykelfaser. Inledningsvis omnämndes miljöbelastningen för en elektrisk armatur som mer belastande under användningen än under produktionsledet. På samma sätt går det att beräkna kostnaderna kopplat till olika livscykelfaser. För elarmaturen är livscykelkostnaden (Life Cycle Costing eller LCC, se referenser) helt dominerande under användningen genom kostnaden av förbrukad elenergi. En dyrare armatur med eleffektiv teknik betalar sig vanligen flera gånger om för användaren/brukaren av utrustningen. Livscykelkostnader har bl.a. med hänsyn till ovanstående möjlighet att synliggöra kostnadsbilden börjat användas som marknadsföringsinstrument.

1.3 Breddning från miljö till hållbar utveckling För att miljöarbetet skall vara framgångsrikt i ett företag är det viktigt att det är väl förankrat i dess ledning och organisation, men även ha ett tydligt förhållande till omvärlden och de krav som finns för att skapa ett hållbart samhälle. En bred samstämmighet finns idag om att hållbar utveckling måste vara den övergripande inriktningen för hela samhällsutvecklingen. Detta deklarerades vid FN-konferensen i Rio 1992 med ett handlingsprogram för Agenda 21 som syftar mot hållbar utveckling. En viss otydlighet råder dock kring begreppet hållbar utveckling och innehållet ger utrymme för skilda tolkningar. Riokonferensens handlingsprogram för 2000-talet pekar ut tre dimensioner av samhällsutveckling som måste samverka för att utvecklingen skall vara hållbar: den sociala, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen (miljö och naturresurser). Hållbar utveckling kopplat till globaliseringsfrågor och den orättvisa resursfördelningen i världen behandlades vid FN-konferens i Johannesburg 2002. Vid mötet konstaterades att orättvisorna består med snedbalans av konsumtions- och produktionsmönster, de globala skadorna på miljön och en allt mer intensiv global handel som till betydande del befäster ojämlikheterna i världen. För svensk del påtalades efter Johannesborg att tydligare spelregler för marknaden måste till. Regeringen startade projektet ”Globalt ansvar” för att få svenska företag att stimuleras att leva upp till internationella spelregler. Mot bakgrund av ovanstående kan det vara motiverat att omnämna den definition som FN via Brundtlandkommissionen definierade 1988 (Vår gemensamma framtid, 1988) enligt följande; ”En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Detta inrymmer två nyckelbegrepp: • begreppet ”behov”, särskilt de grundläggande behoven hos världens fattiga, som måste

ges allra högsta prioritet; och • tanken att teknologinivån och samhällsorganisationen utgör begränsningar av miljöns

möjligheter att tillfredsställa nuvarande och kommande behov. ” De tre dimensionerna av hållbar utveckling är i ett längre perspektiv en förutsättning för varandra, figur l.3. Av naturliga skäl läggs tyngdpunkten olika beroende på förhållanden som råder i olika delar av världen. Sociala och ekonomiska aspekter betonas i det korta perspektivet mer i länder där grundläggande livsvillkor som föda, hälsa och bostäder är eftersatt medan den ekologiska dimensionen med hög resursförbrukning och miljöbelastning är av högre prioritet i industriländer. Alla tre dimensionerna måste dock beaktas samtidigt för att på ett tillfredsställande sätt skapa en hållbar utveckling. Basen i vår gemensamma värld är dock att vi har en jord där vi miljömässigt kan existera och skapa en möjlig fungerande framtid. 1-6


o Ek

hå llb a

rt

Kapitel 1

rt

Ek o

a llb hå

no m

t isk

isk t

lo g

Hållbar utveckling

Socialt ansvar

Figur 1.3 De tre dimensionerna för hållbar utveckling

För svensk del har den ekologiska dimensionen betonats mest i arbetet med hållbar utveckling eftersom övriga dimensioner redan har beaktats under lång tid. På nationell nivå har arbetet resulterat i många olika förslag och aktiviteter. Ett viktigt exempel på detta är arbetet med de nationella miljökvalitetsmål som antogs av riksdagen 1999. De 16 miljökvalitetsmålen för Sverige beskriver de miljökvaliteter som måste uppnås för våra gemensamma natur- och kulturresurser, se underlag i bilaga 1. Det övergripande målet är att inom en period av 25 år uppnå en hållbar samhällsutveckling. Miljökvalitetsmålen skall fungera som riktmärken för allt miljöarbete inom alla olika verksamheter. De är även vägledande vid tillämpningen av miljöbalken. Miljökvalitetsmålen vidareutvecklas idag till både regionala och lokala mål där industrin på olika sätt är deltagande i aktiviteter. Globalisering och ökad internationell handel med råvaror och varuproduktion kräver att företag agerar med omvärlden så att en hållbar utveckling kan främjas och att samspel sker mellan de tre dimensionerna. Myndigheter och olika intressentgrupper inklusive enskilda företag och kunder ställer krav på förändring. Till detta kommer olika former av frivilliga nationella och internationella överenskommelser där hållbar utveckling pekas ut som en grundläggande värderingsgrund för företag. Genom att företag anammar ett hänsynstagande till hållbar utveckling och då också kopplat till verksamhetens produktutveckling är det relevant att använda begreppet hållbar produktutveckling i stället för miljöanpassad eller miljödriven produktutveckling. Med begreppet hållbar produktutveckling, och då inte främst kopplat till produkternas fysiska hållbarhet utan till de tre dimensionerna, breddas miljöaspekterna betydligt. Det bredare perspektivet medför ytterligare skäl och argument för att beakta miljö- och hållbarhetsaspekter som viktiga och betydelsefulla aspekter i produktutvecklingsarbetet. På så sätt kan den miljömässiga basen förstärkas i produktutvecklingsprocessen. I arbetet med hållbarhetsfrågor inom företag har några svenska verksamheter varit bland föregångarna, bland dessa verksamheter hör ITT Flygt och ABB. Idag är alltfler företag angelägna om att beakta hållbarhetsfrågor bl.a. som en följd av den globalisering som synliggörs genom ”outsourcing” av produktion. Hållbarhetsfrågor aktualiseras också i allt större utsträckning genom att företag som tidigare utfört publika miljöredovisningar idag övergår till hållbarhetsredovisning. För detta område finns det idag mer eller mindre standarder genom olika guidelines såsom ”Global Reporting Initiative” (GRI), se kapitel 2. Intresset för hållbarhetsfrågor synliggör att företag behöver förhålla sig till fler dimensioner för att ge struktur i arbetet med hållbar utveckling. Ett förhållningssätt kan därför vara att införa ytterligare tre dimensioner i form av etik, kvalitet och långsiktighet förutom grunderna med miljö-, social- och ekonomisk dimension, se figur 1.4 1-7


Ek on hå o mi llb skt ar t

Kapitel 1

Etik

tet a li Kv

kt gis o lo r t Ek å llba h

Socialt ansvar Långsiktighet

Figur 1.4 Utökat perspektiv av hållbar utveckling på företagsnivå (Källa: Oskarsson, 2003)

Etik kan sägas vara en grundläggande värdering och dimension för att kunna genomföra hållbar utveckling. Ett annat grundläggande element för att skapa rätt förutsättningar är att gå från ett kortsiktigt till ett långsiktigt perspektiv. Till detta kommer också att processen i sin helhet bör ske utifrån en dimension av kvalitetstänkande i genomförande av handlingar och beslut. Konkreta kopplingar till de strategiska frågorna och hur ett hållbart produktutvecklingsarbete kan gestaltas redovisas i kapitel 2.

1.4 Från nationellt till internationellt myndighetsperspektiv Krav på produkter och därmed på produktutvecklingen sker i diverse olika regleringar och lagstiftning, men också genom olika former av standarder som gäller för produktområdet. Krav på lagstiftningen har främst gällt den nationella men idag regleras alltmer via överstatliga krav från bl.a. EU som övertas av den nationella lagstiftningen. Då produkter inte har några nationella gränser för sin spridning är denna utveckling naturlig. Den svenska miljölagstiftningen är idag till stor del samlad i den ramlag som miljöbalken (MB) utgör. I miljöbalken hanteras olika restriktioner som företag skall följa för sin verksamhet och hur man skall utveckla produkter som följer MB:s krav är mindre synliggjort. Intentionerna med MB är att lagstiftningen skall bidra till en hållbar utveckling av samhället. Detta speglas bl.a. i de hänsynsprinciper som ingår i kapitel 2 i miljöbalken. Till hänsynsregler som också utgör styrande faktorer gentemot produkter och produktframtagning kan följande nämnas; Försiktighetsprincipen, saknas kunskap kring ett ämnes miljö- och hälsopåverkan bör man avstå eller inhämta ny kunskap innan ämnet används. Principen om att förorenaren skall betala, har verksamheten bidragit till en negativ miljöpåverkan är man ansvarig för att skadan åtgärdas. Produktvalsprincipen, man skall välja kemiska produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön. 1-8


Kapitel 1

Hushållningsprincipen, verksamheten skall hushålla med råvaror och energi och utnyttja möjligheter för att recirkulera på bästa sätt. Kretsloppsprincipen, det som utnyttjas från naturen på ett uthålligt sätt skall kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och skada på naturen. Kunskapskravet, innebär krav på att skaffa kunskap som behövs för att avgöra vilka miljöeffekter som kan uppträda. Styrning av kemikalieanvändning sker främst genom Kemikalieinspektionens (KI) regleringar. För produktutveckling utgör de förbuds- och utfasningsämnen som KI upprätthåller en viktig ingrediens vid produktutveckling. Dessa kemikalielistor är också vanligen de som i olika grad ingår i kundföretags kravlistor såsom Volvos eller Skanskas kravlistor. Även EU-direktiv är i hög grad styrande såsom RoHS-direktivet för utfasning av vissa kemikalier inom elektriska och elektroniska produkter, vilket började gälla från den 1 juli 2006. Till detta är också kopplat ytterligare ett direktiv, WEEE-direktivet, för hantering av avfall från samma produktområden. Reglering med producentansvaret för skilda produkter påverkar produktutvecklingen. Denna reglering har varit nationell, men kommer också som EU-lagstiftning. Vi har länge levt med olika producentansvar på förpackningar. En utökning har skett med bl.a. producentansvar för bilar och producentansvar för elektroniska produkter. Producentansvaret innebär att producenten/importören har ansvar att uttjänta produkter omhändertas på ett ansvarsfullt sätt, vilket resulterat i olika former av pantsystem. För producenterna blir det högre krav att bl.a. kunna identifiera komponenter, finna smarta lösningar att demontera och se till att komponenterna är återvinningsbara. En väsentlig aktör för miljökrav vid upphandling är idag den offentliga sektorn, stat och kommuner, genom de krav som ställs vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorns upphandling uppgår till ca 500 miljarder kronor. Som kravställare har inköpare hjälp av webbaserad databas omfattande bl.a. förslag på miljökrav vid upphandling av produkter och tjänster, se hemsida för Miljöstyrningsrådet (www.msr.se - Upphandling). De miljökrav som finns är uppdelade i obligatoriska krav (s.k. skall-krav) och utvärderingskriterier (s.k. bör-krav). Som utgångspunkt i kravkriterierna finns bl.a. all den lagstiftning som på olika nivåer ställer krav på att beakta miljö- och hållbarhetsaspekter. EU:s gemensamma lagstiftning på miljöområdet omfattar mer än 250 miljödirektiv. Dessa täcker områden som biologisk mångfald, regleringav avfall, miljöfarlig verksamhet och farliga kemikalier, EU:s miljödirektiv finns tillgängliga både via våra nationella myndigheter och via EU-organisationer. Inom EU sker en samordning mellan miljö och andra ämnesområden som transport och handelspolitik men också till hållbar utveckling. I vissa fall har det från svensk del uppfattats som att miljöfrågor får ge vika i förhållande till handelspolitikens krav på fri rörlighet inom den inre EU-marknaden. Miljöfrågorna kan dock i andra sammanhang förstärkas genom att de också integreras i andra sektorer såsom EU-lagstiftningen för offentlig upphandling. Ny kemikalielag inom EU, kallad Reach, började gälla f.o.m. den 1 juni 2007 och gäller för hela den inre marknaden. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation of Chemicals, information om Reach finns på Kemikalieinspektionens hemsida, (www.kemi.se). Lagstiftningen berör alla som tillverkar eller hanterar kemikalier. För dessa verksamheter ställs stängare krav på att kemiska ämnen skall granskas innan de släpps ut på marknaden. I dag finns cirka 30 000 kemiska ämnen inom EU varav endast cirka 5000 har genomgått en utförligare 1-9


Kapitel 1

granskning och riskbedömning. Som industriell användare av kemiska ämnen och produkter kommer det att ställas ansvar på delaktighet i riskhanteringen av kemikalier. Utifrån ett producentansvar blir det därmed betydelsefullt vad man stoppar in i sina produkter med avseende på hur produkterna kommer att användas och hur de skall hanteras som uttjänta produkter. Både i Sverige och inom den Europeiska unionen pågår för närvarande arbete med att utveckla och förstärka den produktrelaterade miljöpolitiken. Syftet med detta program från EUkommissionen, kallat ”Integrated Product Policy” (IPP) och på svenska miljöorienterad produktpolitik, är att främja en marknad för mer miljöanpassade produkter, se referenser ”Grönbok om integrerad produktpolicy”. IPP innebär främst att de beslut som tas integreras med de viktigaste aktörerna längs produktkedjan. Genom att utveckla och förbättra befintliga styrmedel och verktyg som möjliggör produktion av miljöanpassade produkter, samtidigt som en efterfrågan på sådana produkter stimuleras, kan goda resultat nås. Ett sätt för företag att nå resultat i enlighet med IPP är genom metoder för en hållbar produktutveckling. Konsumentinformation är i detta sammanhang också en viktig insats för ett framgångsrikt arbete. Det är alltså många faktorer som stimuleras via den EU-gemensamma satsningen på IPP och många faktorer pekar på en utveckling som kommer att resultera i positiva företagsekonomiska effekter. Information om IPP finns på EUkommissionens hemsida om IPP, (http://ec.europa.eu/environment/ipp/) och hur arbetet i Sverige fortskrider går att följa på Naturvårdsverkets hemsida, (www.naturvardsverket.se). Ett av resultaten av IPP-arbetet utgör Europaparlamentets och rådets direktiv med krav på ekodesign för energianvändande produkter (2005/32/EG). Ramdirektivet innehåller krav på ökad energieffektivitet och poängterar att åtgärder bör vidtas redan under den energianvändande produktens designfas. Syftet med direktivet är att uppnå en ”hög skyddsnivå för miljön genom att minska de energianvändande produkternas potentiella miljöpåverkan”. Det påtalas också att ”förbättra produkternas energieffektivitet bidrar till att trygga energiförsörjningen, vilket är en förutsättning för sund ekonomisk verksamhet och följaktligen för hållbar utveckling”. Hänvisning i direktivet görs till standarder såsom ISO 14040 (Standard för Livscykelanalys) som användbar modell för produktutveckling vid företag. Ecodesigndirektivet har också under 2008 införts i svensk lagstiftning (Lagen om ecodesign SFS 2008:112). En kontinuerlig utvidgning kommer att ske av direktivet som medför att fler produkter kommer att omfattas genom att breddning är på väg mot energirelaterade produkter. Det pågående arbetet inom EU-kommissionen omfattar också bl.a. handlingsplan för hållbar produktion och konsumtion, vilket är ytterligare ett viktigt steg i EU-arbetet med att skapa en bred hållbar utveckling för Europa. Bland insatsområden som påtalas för att minska miljöpåverkan är förbättrade produkter, effektivare produktion med ökad effektivitet samt behov av ändrade konsumtionsmönster. Förlaget till handlingsplanen presenterades under 2008 och omfattar även ett antal förslag kring närliggande ämnesområden. Bakgrundsdokument finns tillgängligt på hemsida (http://ec.europa.eu/environment/eussd/escp_en.htm). I ett brett internationellt perspektiv utgör de olika internationella konventionerna betydelsefulla faktorer som bör ingå i hänsynstagande vid produktframtagning och hantering av produkter. Till de övergripande och idag angelägna frågorna hör klimatfrågorna där FN har antagit en ramkonvention som också följts upp med det s.k. Kyotoprotokollet i vilka olika länder utfäster sig att begränsa utsläpp av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Arbete pågår med ett nytt klimatprotokoll som skall ta vid år 2012 då Kyotoprotokollet upphör. Då all förbränning av fossila bränslen är en del av de flesta produkters miljöbelastning i olika livscykelfaser är klimatfrågan något som i hög grad bör beaktas inom produktframtagning. Till detta kommer diverse andra konventioner på miljöområdet, se vidare kapitel 2.

1-10


Kapitel 1

1.5 Helhetssyn och aktivt agerande Företagens miljöarbete har i betydande grad förändrats under de senaste årtiondena. Kravställare som myndigheter ställer fortfarande krav utifrån lagstiftningen, men idag är fokus mer på kundernas krav, vilket kan likställas med kvalitetsarbetets krav att skapa kundtillfredsställelse. Myndigheternas krav utgör minimikrav som man skall uppfylla. Kundernas krav kan vara betydligt mer vittgående och dessa går inte att ta avstånd eller söka dispens från. Kundkraven i form av företagskunder styrs i sin tur från konsumenternas krav, vilket kan framgå av direkta konsumentkrav eller fångas upp som förväntade krav. Globaliseringen är en annan faktor som tillkommit, vilket medför att hänsynstagandet blir än mer omfattade. En miljöanpassning av en verksamhets produkter kräver en helhetssyn. I denna bör alla delar av verksamheten beaktas från produktframtagningen till produktionen och hur verksamhetens ledningsorganisation beaktar miljöaspekter och vad som i övrigt kan hänföras till en hållbar utveckling för ett ansvarstagande företag. En helhetssyn på hur miljöarbetet kommer in i ett företags olika verksamhetsområden och funktioner illustreras väl utifrån insatserna vid det danska företaget Hartman A/S, refererat i studie av Remmen, 2003, se figur 1.5. LCA-ba sed environmental policy & product strategy

De sign for environment

Green distribution

Management Product development

Distribution Life cycle management

Procurement

Green procurment

Sales & marketing

Production

Green marketing

Cleaner production

Figur 1.5 Olika verksamhetsområden som ingår i det produktorienterade miljöarbetet vid Hartman A/S (källa: Remmen, 2003)

Med det produktorienterade miljöarbetet som Hartman bedriver blir miljöarbetet något som integreras i hela verksamheten. I produktframtagningen bedrivs arbetet enligt förutsättningar för en miljödriven produktutveckling bl.a. basera på livscykelanalyser och ett brett livscykelperspektiv, inköpsfunktionen bedriver en grön inköpspolitik och köper in komponenter och tjänster utifrån uppställda miljökriterier, produktionen tillämpar förebyggande miljöskyddslösningar i produktionstekniken, försäljnings- och marknadsfunktionen bedriver en grön marknadsföring med miljöprofilering av produkterna, distributionsfunktionen ser till att transporterna sker utifrån miljömässiga krav. Den sammanhållande management-/ledningsfunktionen ser till att verksamheten har de styrmedel med policy och strategidokument som krävs inklusive resurser för att genomföra det holistiska synsätt som man tagit på sig att driva. 1-11


Kapitel 1

Bilden av Hartman ger en god illustration av att miljö- liksom hållbarhetsfrågorna berör en verksamhet utifrån ett antal olika infallsvinklar. Företaget hör också till de mer framstående och lönsamma verksamheterna i Danmark. Hartmans sätt att arbeta är inte unikt och går att tillämpa oberoende av verksamhetens storlek.

1.6 Produktutveckling med vidgat miljötänkande I föregående avsnitt presenterades hur det produktorienterade miljöarbetet kan genomsyra olika verksamhetsområden i ett företag. Som avslutning på detta inledande kapitel behandlas här ett annat brett helhetsperspektiv på produktutveckling baserat på de visioner som ingår i boken ”Cradle to Cradle” av arkitekten William McDonough och kemisten Michael Braungart. Deras vision är att ändra på synsättet att våra produkter och företag måste orsaka skada på vår miljö. I stället utgår de från naturen själv som modell för att skapa produkter. Livscykelperspektivet som används idag är kopplat till att studera produkter från ”vaggan till graven”, vilket skapar ett förhållningssätt att produkterna försvinner ut från kretsloppet. Alternativet är istället att se produkterna från perspektivet av en cykel med ”källa till källa” (Cradle to Cradle). Detta synsättet, att produkten som uttjänt utgör en källa på likvärdig kvalitetsnivå, ställer ett nytt fokus för produktutvecklingen. Produktutvecklingsarbetet bör alltså starta med att göra rätt från början inte bara justera till och begränsa se miljöskador som produkten ger upphov till. I Cradel to Cradle lanseras begreppet ”eco-effectiveness” som ställs mot ”eco-efficiency”, där effectiveness innebär att arbeta med rätt förutsättningar för rätt produkter, service och system i motsatts till att göra fel saker mindre dåliga. I de nya designanvisningar som ställs upp ingår bl.a. följande; • Byggnader bör i likhet med träden i naturen producera mer energi än de konsumerar

och rena det förorenade vattnet som genereras, • Fabriker som ger upphov till flytande avloppsprodukter skall ha ett utgående vatten

som är drickbart, • Produkter skall när de är uttjänta inte vara värdelöst avfall utan bör vara ett tillskott

till marken som föda för plantor, djur eller näringsämnen för jorden. Alternativt bör produkten återföras till industricykeln som underlag för högkvalitativ råvara för nya produkter. Synsättet i den produktfilosofi som framförs är att samhället brett bör ha ett synsätt som förhåller sig enligt den bärande principen ”källa till källa” för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Detta innebär också att mångfald bör uppmuntras med bl.a. lokala material och energiflöden och med lokala sociala, kulturella och ekonomiska krafter. Monokulturer står också mot mångfald av olika slag där lösningen är att i varje steg mot verklig ”ecoeffictiveness” skapa möjligheten att se framåt mot nästa steg och därmed se dagens produkter i ett större bredare perspektiv. En 5-stegsprocess lanseras som ett hjälpmedel för företag att skapa förutsättningar för ett konstruktivt arbete med ”eco-effektiveness”. Detta är bl.a. att frigöra verksamheten från ”kända” försyndelser, att följa personliga erfarenheter och positiva checklistor som man aktivt följer upp. Material kring synsättet med Cradle to Cradle finns förutom i boken också på hemsida (www.mbdc.com samt www.cradletocradle.se). Författarna har genomfört diverse större och mindre projekt enligt principen med Cradle to Cradle. En form av miljöinriktning i produktframtagning som också ingår i ovanstående produktfilosofi är ekologisk design. Detta är produktutveckling där konstruktionselement och konstruktioner utformas efter ekologiska principer hämtade från djur eller växtvärlden eller andra naturformer. Ekologisk design kan sägas utgöra en egen form av produktutformning med naturen som förebild och utgör en egen nisch inom ecodesign.

1-12


Kapitel 1

Referenser Amundsen A., Miljoteknologi og renere produksjon, Universitetsforlaget, Olslo, 1993 Backman, M., Huising, D, Siljebratt, L., Resursbevarande teknik och strategi i Landskrona Erfarenheter och resultat från etapp 1, Reforsk-rapport nr 34, 1989 Bartha S (red.), Ekologisk design, Exempelsamling, 1984 Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2005/32/EG, Ekodesign för energianvändande produkter, 2005 Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2002/95/EG, RoHS– direktivet om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, 2003 Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2002/96/EG, WEEE-direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter, 2003 Europeiska kommissionen, Grönbok om integrerad produktpolicy, KOM(2001)68, 2001 McDonough W, Braungart M, Cradle to Cradle, North Point Press, New York, 2002 Metaller i stad och land - Miljöproblem och åtgärdsstrategier, Rapport 5184, Naturvårdsverket, 2002 Miljödepartementet, En strategi för miljöorienterad produktpolicy, 1999/2000:114, 2000 ISO: Environmental management - integrating environmental aspects into product design and development, ISO TC 207/WG3 WD3, ISO/PTDR 14062.3, 2001 Miljödepartementet, Från vaggan till graven – Sex studier av varors miljåpåverkan, Ds 1991:9, Allmänna förlaget, Sth, 1991 Olesen J, Wenzel H, Hein L, Andreasen M M, Miljoriktig konstruktion, UMIP, Miljostyrelsen, Dk, 1996 Oskarsson K., Integrerade ledningssystem som metod för att nå hållbar utveckling, Magisteruppsats Miljövetarprogrammet, Lindköpings universitet, 2003 Persson, P.O. (red), Miljöskyddsteknik – Strategier & teknik för ett hållbart miljöskydd, Industriell ekologi, KTH, Stockholm, 2005 Remmen A. & Munster M, An introduction to Life-Cycle Thinking and Management, Env.news No 68 - 2003 , Danish EPA, Dk, 2003. Siljebratt, L., Persson, E., Backman, M., Förebyggande miljöskyddsstrategi och miljöanpassad teknik i Landskrona - Erfarenheter och resultat från medverkande företag etapp 2, Reforskrapport nr 48, 1990 SOU 1997:105, Agenda 21 i Sverige – Fem år efter Rio – resultat och framtid (Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21), Miljödepartementet, 1997 Svensk författningssamling, SFS), Lag (2008:112) om ekodesign, Näringsdepartementet Tillämpad LCC-metodik i teknikupphandling Nr 3704:02, (konferensmaterial Sth 7-8 dec 1999), STF affärsutveckling, 1999 Towards greener products, Report 5296, Naturvårdsverket, Stockholm, 2002 Vår gemensamma framtid, Rapport från världskommissionen för miljö och utveckling (Brundtland-kommissionen), Prisma, Stockholm, 1989

Internetkällor Cradle to Cradle: www.mbdc.com/ cradletocradle.se Miljöanpassad offentlig upphandling: www.msr.se, sök Upphandling Information Reach: www.kemi.se Integrerad produktpolitik IPP: http://ec.europa.eu/environment/ipp/ Verktyg för livscykelkostnader; Full cost accounting (FCA): www.epa.gov, sök (FCA) Total cost Accounting: http://teexcit.tamu.edu/tca Handlingsplan för hållbar produktion och konsumtion: http://ec.europa.eu/environment/eussd/escp_en.htm 1-13


Kapitel 2

KAPITEL 2 Hållbar produktutveckling med socialt ansvar

2.1 Introduktion Den ökade globaliseringen ställer allt större krav på god planering och ett strukturerat strategiskt ställningstagande för att kunna upprätthålla en god nivå av hållbart företagande. Detta är något som synliggjorts allt tydligare under senare år med trenden att lågprisländer används som produktions- och leverantörsled medan produktutveckling sker i egen regi. De risker som finns med utvecklingen av den globala handeln är att humankapitalet (arbetskraft) missutnyttjas liksom att råvaruuttag går till konsumtion hos oss som redan överkonsumerar. Därtill kommer att miljöstörningarna blir allt mer förödande i dessa för Sverige och västvärldens s.k. ”leverantörsländer”. Globaliseringen medför ökade krav att företag vidgar sitt affärsperspektiv från att tänka i kortsiktiga termer av produktionskostnader, kvalitétsfrågor och leveranssäkerhet till att bättre beakta mjuka faktorer som miljö, hållbarhet och humankapitalet. Väsentligt i sammanhanget är också att det finns kravställare och då inte bara av kunder utan också av andra samhällsaktörer. Nedanstående figur 2.1 ger en schematisk bild med exempel på olika intressenter som driver producenter av varor och tjänster att agera med ett större samhällsansvar. De krav och önskemål som ställs kan vara mer eller mindre konkret uttalade, som att NGO/Miljöorganisationer via massmedia pekar på företag som beter sig etiskt oacceptabelt gentemot sina leverantörer till att som investerare och förvaltningsbolag avstå från aktieplacering i företag som visar otillfredsställande samhällsansvar.

Investerare

Företagskunder Leverantörer

Försäkringsbolag

Entreprenörer Banker Konkurrenter Personal Konsumenter Myndigheter NGO

Grannar Media

Figur 2.1 Intressenter med krav och önskemål på företag

2-1


Kapitel 2

Framsynta företag ser i hotet av mer krav och önskemål möjligheter till nya marknader och produkter. Det är också dessa företag som är de vinnande med goda framtidsutsikter och lönsamhet. Generellt kan nedanstående faktorer ses som grundläggande utgångspunkter för ett strategiskt och proaktivt arbeta med hållbarhets- och miljöfrågor; • • • • • •

utgå från egenansvar, ifrågasätt befintligt synsätt, utgå från att aktivt förebygga, tänk utifrån ett helhetsperspektiv, använd systematiska arbetsrutiner, utgå från kontinuitet.

Avseende egenansvar har länge påtalats att det är den egna verksamheten som skall se till att alla aktiviteter fungera utan konflikt med samhällets mål på olika områden. Ett agerande där företaget överlåter till utomstående t.ex. myndigheter att driva på beslut medför snart att man inte kan styra sin egen verksamhet. Ett ifrågasättande av befintliga positioner och agerande skapar ofta de kreativa förutsättningarna till positiv förändring. Ofta kan det finnas behov av att en extern part med ”nya ögon” kommer in och analysera och hjälper att styra upp verksamheten. Med aktivt förebyggande avses att inte hamna i en situation där verksamheten tvingas till reaktiva handlingar. Detta kan handla om att tidigt byta ut kemikalier eller material som man vet kommer att beläggas med olika restriktioner eller att avstå från leverantörer som man tror inte kan svara upp till grundläggande sociala rättvisekrav. Handla utifrån ett helhetsperspektiv innebär att skapa lösningar som inte överför problem till ett annat ämnesområde. Traditionellt har miljöproblem förts över från ett media till ett annat genom att ett utsläpp till luften genom tekniska lösningar istället måste hanteras som ett problem med fast avfall. Sett i perspektivet av miljö- och sociala aspekter håller vi idag på att överföra våra miljö- och arbetsmiljöproblem från svensk industri till ”lågprisländer”. Införa systematiska arbetsrutiner är ett sätt att möjliggöra ständiga förbättringar på olika ämnesområden där ledningssystem och andra verktyg är redskapen för systematiken. Alla aktiviteter sker alltmer efter snäva prioriteringar där fokus sätts främst på dagsaktuella krav. En fungerande verksamhet måste på alla områden arbeta med en kontinuitet och inte statiskt om verksamheten skall vara bärkraftig både ekonomiskt och utifrån ett hållbarhetsperspektiv. En hållbar och miljödriven produktutveckling innebär en process som kan komma att påverka företaget i betydande grad t.ex. vid inköp av material och komponenter, hur processtekniken bör vara utformad och hur underlag för lansering av produkterna ska se ut. Denna process betyder en förändring som kräver ett tydligt engagemang och stöd från företagsledningen och ägarintressen och kan inte ske utan riktlinjer och strategier som stödjer förändringsarbetet. Intresset och engagemanget för miljöfrågor har idag alltmer flyttats in i företagsledningen från att tidigare hanterats på lägre beslutsnivåer. En viktig orsak till denna förändring är kravet på deltagande från företagsledningen inom ramen för miljöledningssystem. Miljöfrågor är också något som idag kräver ett ställningstagande från ledningen då det mer och mer blir kundkrav på aktivt miljöarbete och inte bara något baserat på myndighetskrav. Ett engagemang från ledningen är alltså av stor vikt för att miljö- och hållbarhetsfrågor framgångsrikt skall kunna integreras i produktutvecklingen. Detta engagemang kan vara av olika typ, allt från ett uttalat beslut att satsa på ämnesområdet, till att personer i företagsledningen är direkt delaktiga i aktiviteterna. När ett positivt ställningstagande finns till miljö- och hållbarhetsfrågor inom produktutvecklingen krävs uttalade riktlinjer från företagsledningen hur företaget skall agera och handla. Detta kan vara synliggjort på olika sätt, från att ingå i företagsvision och affärspolicy till speciellt uttalade riktlinjer fastställda i miljöpolicy, miljömål och miljöhandlingsprogram. 2-2


Kapitel 2

Saknas dokumenterat ställningstagande till miljö- och hållbarhetsfrågor bör detta upprättas. Har företaget ett miljöledningssystem i någon form bör redan här finnas ett dokumenterat ställningstagande till företagets syn på produkter. En helhetssyn på produkter utifrån hållbar produktutveckling kan kräva ett bredare och djupare ställningstagande än vad som vanligen finns i en miljöpolicy som anger att ”företaget skall tillverka miljöanpassade produkter och verka för hållbar utveckling”. För tillfredsställande resultat krävs uppbyggnad av struktur kring det strategiska miljöarbetet för produkter. Detta är också något som bör introduceras successivt för att skapa en bättre förankring och genomslagskraft inom verksamheten.

2.2 Spelregler och synsätt för införande av hållbara produkter Spelregler och verktyg för ett seriöst och aktivt arbete kring hållbarhetsfrågor med inriktning på produkter, tjänster och produktion kräver en systematik som omfattar ett antal olika strategiska ämnesområden. I nedanstående modell, figur 2.2, görs ett försökt att sammanställa viktiga komponenter både på ledningsnivå och operativ nivå.

Affärsetik/

Strategiska frågor

moral

Uppför anderegler/ko der

Stan dard er

Praktisk produktutveckling

Glob ala miljö villkor

Intressen tdialog

Prod uktplaneri ng

Kom muni katio n CSR

LCApers pekti v Intressen tanal ys Prod uktinformati on

PRO DUKT

Figur 2.2 Modell över strategiska frågors koppling till praktisk produktutveckling

Modellen visar ett antal förhållnings- och spelregler som bör iakttas av företag som vill vara proaktiva och arbeta med hållbara produkter och tjänster för ett positivt samhällsbyggande i samverkan med kunder och andra intressenter. Överst i modellen finns affärsetik/moral som en förutsättning för att alla aktiviteter och handlingar som utförs sker på ett godtagbart sätt. De övriga komponenterna utgörs av ”Uppföranderegler/-koder”, ”Standarder”, ”Globala miljövillkor” och ”Kommunikation”, vilka kan betraktas som mer specifika referensramar för det proaktiva arbetet. I modellens övre del finns också upptaget ”Produktplanering” och 2-3


Kapitel 2

”Intressentdialog” som mer skall betraktas som processteg i produktutvecklingsarbetet kopplad till ledningsnivån i företaget. De olika komponenterna bör inte beaktas som att de bara är en fråga på ledningsnivå utan de skall naturligtvis integreras och anpassas för att användas i den praktiska produktutvecklingen liksom i produktionen. Komponenterna förklaras och beskrivs nedan var för sig. I den praktiska produktutvecklingen eller operativa delen har fokus lagts på tre komponenter; ”LCA-perspektiv”, ”Intressentanalys” och ”Produktinformation” som väsentliga komponenter. Dessa komponenter beskrivs ingående under enskilda kapitel i boken. Produktutvecklingen bör också kopplas till den fysiska produktionen med en produktionsanläggning, vilken också skall bygga på ett miljömässigt hållbart agerande med ett förebyggande synsätt vad gäller produktionsteknik och materialflöden. Alla faktorer som tas upp i modellen avser att i slutändan ge företagets produkter en sådan profil att de är konkurrenskraftiga utifrån de kunder och övriga intressenter som ställer krav på ett proaktivt och hållbart sätt att driva en verksamhet.

Förklaring till de olika faktorerna på strategisk-/ledningsnivå

Affärsetik/ moral

Uppför anderegler/ko der

Stan dard er

Intressen tdialog

Glob ala miljö villkor

Prod uktplaneri ng

Kom muni katio n CSR

Figur 2.3 De strategiska elementen med koppling till socialt ansvarstagande

Affärsetik/moral Alla företag har någon form av företagskultur, dvs bedriver sin verksamhet utifrån värderingar och synsätt som visar hur man organiserar arbetet samt hanterar relationerna med kunder och medarbetare. Genom företagskulturen ger företaget också sin syn på arbetsplatsens klimat med avseende på relationer inom verksamheten och till sin omgivning. För företagets anseende både internt och externt torde utveckling av den rådande företagskulturen och införande av nya värderingar och synsätt vara en betydelsefull länk till framgång. Här visar det sig att flera svenska storföretag som Ikea, ITT Flygt och ABB varit tidigt ute internationellt för att proaktivt driva företagets sociala ansvarstagande, vilket blivit förebilder för andra verksamheter. Inledningsvis i kapitlet noterades ”egenansvar” som en betydelsefull utgångspunkt i ett proaktivt arbete. Detta ligger också helt i linje med trenden att styrning av förhållningsregler mer övergått från att vara reglering i lagar och föreskrifter till att mer bygga på ett ledarskap utifrån företagets kultur och idéer med medarbetarna i centrum. Till detta kommer också att aktieägare som enskilda personer och institutioner alltmer avstår att investera i verksamheter som upp2-4


Kapitel 2

fattas som etiskt oacceptabla. Denna utveckling pekar på att det är angeläget för företag att göra affärsetik och moralfrågor till något som är väsentligt att beakta och visa upp i sina relationer med olika intressenter. Med etik menas här förenklat att ta ställning och bedöma handlingarnas värde, dvs. vad man i sitt agerande ska eftersträva respektive avstå från. Inom arbetsetiken talar man om två olika varianter den minimalistiska och den maximalistiska etiken. Den minimalistiska etiken utgår från ramar där den anställde kan röra sig fritt. Den maximalistiska däremot utgör en företagsetik som baseras på en vision av vilka ideal som företaget efterstävar. Man kan här säga att det mer är fråga om en värdeplattform som utgör basen för hur medarbetarna i en verksamhet skall förhålla sig till företagets intressenter (källa Stefan Philipsson, Företagskultur, http://www.etik.com/analys.doc) Etik och moral är begrepp som har en nära koppling till livsåskådningsfrågor, vilket medfört att flera aktörer med religiös ingång deltagit i diskussionen och debatten kring ställningstagande kring företagsetiska värderingar. Till dessa aktörer hör Lennart Koskinen som bl.a. skrivit boken ”Etik, ekonomi och företagets själ”, vilken refereras till avseende visst sakinnehåll för begreppet affärsetik/moral. Begreppet etik och moral används ofta som synonymer. Etik kommer från grekiskan ethos som betyder sed, sedlighet, vilket kan kopplas till dess innebörd av morallära. Etik indelas idag i normativ etik och deskriptiv etik där den förstnämnda beskriver hur man skall handla i olika situationer och den senare hur olika individer och samhällen anser att man skall handla vid olika situationer. I det praktiska agerandet använder vi oss av normer och regler med kopplingar till värderingar och prioriteringar hur man bör förhålla sig under olika omständigheter. Här kommer också fram vilken människosyn som bör prägla beteendet i mötet mellan individer och organisationer. De ledarskapsprinciper som företaget använder blir också normgivande för organisationen. I synen på företags agerande beskriver Koskinen vikten av att se företagets själ både i synliga och osynliga värden. Detta återspeglas i den etik man eftersträvar och den man i det praktiska handlandet använder. Till detta kopplas företagets kollektiva självkänsla och identitet, vilket blir resultat av idealen och det praktiska handlandet, se figur 2.4.

Utta lade e ller outtalade Ideal

De värderi ngar so m styr företagets faktiska agerande

Företagets kollekti va självmed ve tande

Figur 2.4 Kopplingen mellan ideal och faktiskt agerande (källa: Koskinen, 1999)

Till centrala begrepp som anses som viktiga i alla företags verklighetsuppfattning är; samhällssynen, människosynen och kunskapssynen. Det är naturligtvis betydelsefullt hur företag ser på samhällets olika institutioner liksom vilken människosyn man vill ge företräde för, den kritiskt tänkande eller den lättlurade styrda individen. När det gäller kunskapssynen framhålls idag social och emotionell kompetens som viktig kunskap vid sidan om den rent traditionella. 2-5


Kapitel 2

Koskinen beskriver det ”goda företaget” där det är angeläget att vara lyhörd för medarbetarnas individuella behov och preferenser och att utveckla en människovärdig och livsvänlig arbetskultur. Detta är också något som i högsta grad bör gälla i en verksamhets relation till sina intressenter med leverantörer etc. Till det ”goda företaget” påtalar Koskinen sju dygder som varje företag bör reflektera över; vänlighet, lyhördhet, pålitlighet, lojalitet, stolthet och vikänsla, fasthet och tydlighet samt rättrådighet. Detta är begrepp som väl beskriver attribut som ett företag bör beaktas i alla relationer både internt och externt. Den bästa ”kontrollanten” av ett företags affärs- och företagsetiska uppträdande är marknaden själv. Detta ställer naturligtvis krav på att marknadens företrädare använder och bygger upp frivilliga riktlinjer och överenskommelser som skapar ett förtroende för att man företräder en syn av hållbart och ansvarsfullt företagande. Exempel på dylika riktlinjer är det som beskrivs under uppförandekoder med bl.a. att ställa krav på att följa internationella konventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt Global Compacts principer.

Uppföranderegler/-koder Affärsetik och moralfrågor kan betraktas som basen i en verksamhets företagskultur. Med användning av ”Uppföranderegler/-koder” förstärks denna bas utifrån förutsättningen att skapa en företagskultur som bygger på ett hållbart och socialt ansvarsfullt företagande. Inom ramen för uppföranderegler/-koder inkluderas olika styrmedel i form av internationella och andra övernationella överenskommelser som avser att styra utvecklingen i riktning mot en mer global hållbar utveckling av produktion och konsumtion. De ämnesområden som ingår ligger inom de dimensioner som är grunden för hållbar utveckling, dvs miljö-, socialt- och ekonomiskt ansvarstagande. Det bör noteras att de internationella överenskommelser till största delen är avtal som upprättas mellan länder där dessa på olika sätt påtar sig vissa förpliktelser. Det gäller alltså inte avtal som direkt kopplas till företag men indirekt och i andra fall direkt påverkar företag genom att avtalen ofta kopplas till inhemsk reglering i lagar och förordningar. Frivilligheten i anpassning till dessa internationella ”normer” är därmed något som måste värderas inom den enskilda verksamhetens företagskultur. Grundelement för dessa uppföranderegler/-koder för företag utgörs av olika internationella konventioner och direktiv vanligen fattade på FN-nivå eller ”likvärdig” internationell nivå såsom OECD och EU. Vad gäller konventioner som bör beaktas och inkluderas i ett företags ansvarstagande för sin produktion och produktutveckling avses här främst miljöområdet, arbetslivsfrågor och mänskliga rättigheter. Dylika konventioner utgör vanligen utgångspunkten för upprättande av mer övergripande företagskoder såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag och Global Compact, se vidare material i bilaga 2. För att skapa trovärdighet för sitt agerande krävs inte bara att företag deklarerar att man ställer upp på de åtaganden som deklareras i konventionerna och företagskoderna utan det krävs också en aktiv uppföljning hur företaget beter sig i verkligheten. Detta ställer krav på rapportering hur företaget uppfyller de olika kraven som man påtar sig, dvs kommunikation både extern och intern. Detta är upptaget som en enskild faktor i modellen (figur 2.2), se avsnitt Kommunikation - CSR. När det gäller de internationella konventionerna som främst bör påtalas avseende ett socialt ansvarstagande gäller detta grundkonventionerna inom arbetslivsfrågor och mänskliga rättigheter. Arbetslivsfrågor regleras av FNs fackorgan för arbetslivsfrågor (ILO) med syfte att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor samt att värna om fackliga fri- och rättigheter, se ILOs hemsida (www.ilo.org). Inom ILO tas åtta kärnkonventioner upp inom fyra olika områden; A. Föreningsfrihet och organisationsrätt 1. ”Föreningsfrihet och skydd för rätten att organisera” - Konvention 87 2. ”Rätten att organisera och förhandla kollektivt” - Konvention 98 2-6


Kapitel 2

B. Tvångsarbete 3. ”Förbud mot tvångs- och straffarbete” - Konvention 29 4. ”Avskaffande av tvångsarbete” - Konvention 105 C. Diskriminering 5. ”Lika lön för lika arbete oavsett kön” - Konvention 100 6. ”Om diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning” - Konvention 111 D. Barnarbete 7. ” Minimiålder för arbete” - Konvention 138 8. ”Mot de värsta formerna av barnarbete” - Konvention 182 De åtta konventionerna utgör en form av grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet och är i olika delar invävda i de mer övergripande företagskoderna som t.ex. Global Compact. Det andra ämnesområdet av konventioner som är angeläget att beakta för ett hållbart företagande gäller mänskliga rättigheter. En rad dokument finns upprättade inom FN:s ram med internationella såväl regionala konventioner för mänskliga rättigheter. Till de mer centrala FN konventionerna hör; FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966 samt Konventionen om medborgliga och politiska rättigheter även denna från 1966. Exempel på indelning av frågeställningar som behandlar ämnesområdet kan vara;

• • • • • • •

Medborgliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Skydd mot diskriminering Nationella minoriteter och urbefolkningar Barnets rättigheter Kvinnors rättigheter Asylfrågor

Konventionerna behandlar de mänskliga rättigheterna mellan respektive stat och enskilda människor. Relationen till företag och verksamheter blir mer indirekt via statens normsystem, men detta hindrar inte företag till ett aktivt ställningstagande i sina affärsrelationer. Många konventioner och avtal som berör mänskliga rättigheter ligger också inom ramen för ILOs verksamhetsområde med arbetslivsfrågor. Detta är naturligt då många frågeställningar är kopplat till arbetslivet och därmed också nära relaterat till företag och dess syn på anställda och samhällsmedborgare. Ett land blir bundet till att följa en konventions regler när man ratificerat konventionen, dvs undertecknat konventionen vilket vanligen görs av den lagstiftande församlingen (i Sverige av riksdagen). Sverige har idag undertecknat ett 40-tal konventioner om mänskliga rättigheter från FN, ILO och Europeiska rådet, inklusive olika tilläggsprotokoll, se regeringens webbplats om mänskliga rättigheter (www.manskligarattigheter.gov.se) Idag finns inom FN ett råd för mänskliga rättigheter MRK (FN:s kommission för mänskliga rättigheter). MRK har bl.a. aktualiserat frågan kring företags ansvar och deras roll kopplat till mänskliga rättigheter. Detta medför att frågan idag också är aktuell på EU-nivå för en gemensam EU-politik kring företags ansvar. Aktuellt i sammanhanget är ett kompetenscentrum för företags sociala ansvar. De internationella avtal och konventioner som omnämnts ovan har inte fokus på miljöfrågor vilket naturligtvis också är självklar att beakta som ett företags grundläggande arbete för ett hållbart och ansvarsfullt företagande. Det finns mer än hundra miljökonventioner. De områden som är föremål för internationella miljökonventioner vilka Sverige anslutit sig till är följande; 2-7


Kapitel 2

• • • • • • •

Klimat/luft Vatten som resurs Naturvård, biologisk mångfald och nyttjande av levande resurser Avfallshantering Kemikaliehantering Rätt till information och deltagande Övriga områden såsom industriolyckor mm

Sett ur ett företagsperspektiv med arbete kring produktutveckling, men också produktion torde de flesta konventionerna på något sätt beröra alla företag. Detta tydliggörs speciellt när man beaktar ett brett livscykelperspektiv med ett hänsynstagande från råvaruanskaffning till hantering av uttjänta produkter. Information om miljökonventioner finns att tillgå via hemsidor för Naturvårdsverket och Regeringskansliet (www.naturvardsverket.se samt www.regeringen.se). Konventionerna och de olika internationella avtalen är inkluderade i vår egen lagstiftning och via EU:s reglering. Många av de centrala konventionerna, inom det sociala ansvarstagandet med arbetslivsfrågor och mänskliga rättigheter samt miljöområdet, fångas upp och finns som grundelement inom de mer övergripande företagskoderna eller uppförandereglerna. Företagskoder såsom OECD:s riktlinjer och Global Compact är något som ett enskilt företag direkt kan ansluta sig till och implementera i sin verksamhet. Detta gör att den egna mallen hur företaget bör och skall förhålla sig vid externa och interna kontakter kan förenklas. OECD:s riktlinjer för multinationella företag är från 1976 och reviderades år 2000. Dessa riktlinjer med betoning på större företag täcker en stor del av de arbetslivsfrågor som behandlas inom ramen för ILO:s konventioner, se bilaga 2. Med koppling till OECD:s riktlinjer finns det också organisationer som nära följer hur företagen svarar upp till de uppställda villkoren. Exempel på dylika organisationer är the Centre for Research on Multinational Corporations (SOMO) som är en holländsk oberoende forsknings- och rådgivningsbyrå som bedrivit granskning av företag under ett antal decennier en annan organisation är Amnesty Business Group. Ett annat exempel på företagskod som är relevant att ta upp gäller den av FN initierade uppförandekoden, Global Compact som lanserades 1999. Syftet är att främja ett socialt och miljömedvetet ansvarstagande hos företag genom att stödja tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och mot korruption. Som företag kan man ansluta sig till Global Compact och i praktisk handling visa att man stödjer och använder de tio principerna i sin verksamhet och i relationerna med omvärlden. Anslutningen till Global Compact bygger på frivillighet och systemet innebär inga övervakande aktiviteter utan utgår från att medverkande företag och organisationer utgår från en seriös och affärsetiskt ansvarstagande. Ett antagande av principerna medför dock att andra aktörer än Global Compact, såsom Amnesty International, Greenpeace och olika rättviseorganisationer kan granska och ta fasta på hur företaget uppfyller de olika principerna man åtar sig att följa, se vidare bilaga B2 och webbplatsen för Global Compact (www.unglobalcompact.org).

Globala miljövillkor På lednings- och strategiska nivån noteras begreppet ”Globala miljövillkor”. Detta skall naturligtvis kopplas till den praktiska produktutvecklingsprocessen, men det är också angeläget att grundläggande resonemang kring miljövillkor synliggörs och beaktas i ett tidigt planeringsstadium av företagets strategiska förutsättningar. De miljövillkor som valts att ta upp gäller det som allmänt benämns ”De fyra systemvillkoren” samt ”Faktor 10 begreppet”, vilka bägge utgör viktiga grundförutsättningar och mål för en hållbar och ansvarsfull företagskultur.

2-8


Kapitel 2

De fyra systemvillkoren vilka Det Naturliga Steget identifierat som en bas för miljöarbete utgör en övergripande modell för en hållbar utveckling, se vidare Det Naturliga stegets hemsida, (www.detnaturligasteget.se). Systemvillkoren utgår från fysikens termodynamiska lagar som styr naturens och med detta människans förutsättningar att fungera och verka. Detta är ingen ny kunskap men däremot alltför undanträngd i den globala ekonomi som idag är rådande. Systemvillkoren utgår från att ”ingenting försvinner”, dvs material och energi försvinner inte eller nyskapas det kan endast ske en omvandling till andra former. Därtill kommer att ”allting sprider sig” dvs materia och energi sprids spontant så att mer och mer oordning uppträder och ämnen vi hanterar förr eller senare läcker ut i naturen. För att upprätthålla balansen i naturen är det angeläget att vi inte stör naturens kretslopp som skapar förutsättningar för livet på vår jord. De fyra systemvillkoren som vi har att förhålla oss till som övergripande livsbetingelser är följande: 1. Ämnen i jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen. Detta innebär att vårt uttag av mineraler av olika slag från jordskorpan inte får vara större än vad som också kan återföras till jordskorpan. Resultatet av obalansen blir att föroreningar av olika slag förorenar atmosfären och våra jordar. 2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen. Detta medför att de ämnen vi ger ifrån oss inom olika aktiviteter i samhället, som synliga och osynliga biprodukter och avfall måste vara sådana att de kan ingå i kretsloppet igen och användas för att bygga upp nya resurser. Dagens upplagring av långlivade och naturfrämmande ämnen (t.ex. flamskyddsmedel, freoner, mjukgörare etc.) är ingen hållbar lösning utan det måste till en betydande åtstramning som styr i rätt riktning. 3. Naturen får inte systematiskt utsättas för undanträngning genom överuttag eller manipulation. Därmed menas att vi inte får förbruka mer resurser än vad vi tar ut, dvs. vi lever på ”räntan” av vad naturen ger oss inte på kapitalet. Detta medför att vi inte kan fortsätta med att tränga undan naturen i form av t.ex. skogsskövling, förstörelse av grundvattenflöden och ökenspridning liksom genmanipulation med negativa effekter. 4. Effektiv och rättvis resursfördelning för att tillfredsställa mänskliga behov. Detta villkor utgår från att vi måste utnyttja de knappa resurser som vi förfogar över så effektivt och rättvist som möjligt för att ge förutsättningar för grundläggande mänskliga behov för alla. I detta ingår att resursfördelningen måsta vara rättvis, dvs. vi måste övergå till en resurssnålare livsstil som skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt med en god livskvalitet för hela mänskligheten inte bara för de som redan sitter på resurserna. Denna form av globala miljövillkor bör utgöra en viktig aspekt när man behandlar och tar beslut kring ett företags ställningstagande både vid produktutvecklings- och produktionsfrågor. Systemvillkoren kan och bör uppfattas som en bred bas för ställningstagande. Ett mer lättillgängligare begrepp är det s.k. faktorbegreppet kopplat till vad naturen tål av mänsklig påverkan inom en rättvis global fördelning. Faktor 10 är ett etablerat begrepp för att synliggöra hur vi bör effektivisera vår användning av material och energi som utgår från att befintliga resursutrymmet är begränsat. Begreppet etablerades redan på 1970-talet utgående från forskningsinsatser vid Wuppertal Institutet i Tyskland. Faktor 10 har blivit accepterat som ett internationellt synsätt och målformulering för hållbar utveckling där också FN antagit detta som ett mål för ämnesområdet. Konkret innebär Faktor 10 att resursanvändningen måste begränsas till 1/10-del av dagens förbrukning av material och energi inom en generation. Syftet är att vi skall kunna uppnå en för jorden hållbar resursanvändning som också bygger på en rättvis fördelning för alla. Den begränsning av 2-9


Kapitel 2

resursuttag som bör gälla, för oss som redan överkonsumerar i den industrialiserade delen av världen, skall klaras genom en effektivisering av de resurser som står tillbuds. En dylik s.k. eco-effektivitet i synen på utveckling av ny teknologi, produkter och tjänster är på gång även om takten är begränsad och otillräcklig. Ett exempel på detta är energieffektivisering genom utvecklingen av lågenergilampor där effektiviteten ökat med en faktor 4. Olika studier har genomförts och genomförs där analysen utgår från hur vi skall kunna effektivisera våra resurser, exempel på bra källor utgör IVL (www.ivl.se) och Naturvårdsverket (www. naturvardsverket.se). I forskningssammanhang diskuteras idag faktor 10-begreppet som otillräckligt för att uppnå en hållbar och rättvist uttag av resurser. Det påtalas att industriländernas konsumtion mer bör ha målet inställt på faktor 20, dvs ställa in sig på ett resursuttag av endast 5% i förhållande till vad vi konsumerar idag. Som verktyg för konkreta insatser att arbete med miljö och sociala frågor ter sig Faktor 10-begreppet som ett enkelt mätinstrument hur effektiv man är och planerar bli i sitt uttag av resurser. Konceptet kan på olika sätt skapa nya mönster för synen på produkter och tjänster t.ex. att studera möjligheten till funktionsförsäljning som innebär att man säljer en funktion istället för en produkt. Detta innebär att producerande företag levererar en större tjänst men behåller ägandet till produkterna och därmed möjlighen till förbättrad styrning och kontroll över material- och energihanteringen kopplad till funktionen. Exempel på funktionsförsäljning inom tillverkningsindustrin är t.ex. ITT Flygt som till reningsverk kan sälja tjänsten av en viss pumpeffekt för ett vattenreningsverk. Detta innebär att man ansvarar för att tekniken och produkten skall fungera över en viss tidsperiod och gör uppgraderingar som kan vara resurseffektiva.

Standarder ”Standarder” finns med som en faktor i modellen. Denna koppling är naturlig eftersom de sociala frågorna och miljöfrågorna bör införlivas i det löpande arbetet i verksamheten. Genom den systematisering och struktur som möjliggörs med internationella standarder (ISO) skapas förutsättningar för ett ansvarsfullt och hållbart företagande där etik och moralfrågor och uppförandekoder ingår som naturliga baselement. Kvalitetsledningssystem, ISO 9000, utgår från att tillfredsställa intressenternas inklusive kundernas behov. Intressenter inklusive kunder som ställer krav på ansvarsfulla leverantörer innebär naturligt att leverantörernas företagskultur och agerande blir betydelsefulla frågor. Ett kvalitetsarbete kan heller inte bedrivas utan en ansvarsfull företagskultur som bygger på grundläggande internationella principer för god företagssed. Miljöledningssystem med ISO 14001 möjliggör att inte bara fånga upp miljöfrågor utan även sociala frågor med koppling till produktion och produktutveckling. Detta kan t.ex. ske genom dokumenterat förhållningssätt vid inköp från leverantörer där krav ställs inklusive det egna sättet att svara upp till uppförandekoder med internationella riktlinjer mm. Kvalitets- och miljöledningssystem behandlas i kapitel 9 där också kopplingen till det sociala ansvarstagandet kommenteras. Varken kvalitets- eller miljöledningssystem har fokus på de sociala frågorna vilka har aktualiserats mer genom den ständigt ökade globala handeln. Detta omfattar även små och medelstora företag via inköp av komponenter och utlokalisering av produktion. Standard för socialt ansvarsstagande finns för närvarande i form av SA 8000 som är en amerikansk standard från 2001 (se www.sa-intl.org). Denna standard omfattar kortfattade riktlinjer kring vilka internationella konventioner och avtal företag bör beakta och ta ställning till, främst inom områdena mänskliga rättigheter och arbetslivsfrågor. Det internationella standardiseringsarbetet inom ISO är också på gång med en standard, ISO 26000, som är inriktad på socialt ansvarstagande. ISO 26000 kommer att vara en ”Guidance on Social Responsibility”, dvs. av typen riktlinjer som inte bygger på tredjepartscertifiering och omfattar inte ”skall-krav”, se vidare presentation i kapitel 9. 2-10


Kapitel 2

Kommunikation En viktig och angelägen del av att skapa och få förtroende till ett företags agerande kring socialt och hållbart ansvarstagande är att det följas upp och dokumenteras. I detta sammanhang är ”Kommunikation” väsentlig och då offentlig som riktar sig till olika intressenter. Inom miljöledningssystemen har offentlig information blivit vanlig genom publicering av miljörapporter. Inom ramen för EU:s miljöledningssystem EMAS är detta ett krav men inom ISO en frivillighet. Företag som tar sitt ansvar och betraktar kunder och andra intressenter som en tillgång för verksamheten ser också klart behovet av dylik kommunikation kring sin verksamhet. Med inriktning på det sociala ansvarstagandet har företag idag börjat övergå till att ta fram årliga hållbarhetsrapporter i stället för miljörapporter. Dessa hållbarhetsrapporter visar hur verksamheter både tar sitt sociala och miljömässiga ansvar. I dokumentationen används olika typer av indikatorer som speglar resultatet av arbetet. En mer standardiserad form av information kring sociala och miljömässiga indikatorer finns idag genom de riktlinjer som utarbetats genom Global Reporting Initiative (GRI). GRI är en oberoende organisation med olika intressenter och koppling till FN:s miljöprogram UNEP. Riktlinjer för hållbarhetsredovisning utarbetas för olika typer av verksamheter inklusive indikatorer för olika ämnesområden, se arbetsbok kap 2. Uppdaterad information om hållbarhetsredovisning finns på GRI:s hemsida (www.globalreporting.org), se även kapitel 9.

Intressentdialog och Produktplanering Inom modellen noteras ”Intressentdialog” samt ”Produktplanering”. Dessa faktorer kan betraktas som analysinstrument/metodsteg i processen att fånga upp och möjliggöra införande av de övriga faktorerna som tas upp på strategisk nivå. De används dels med avseende på att identifiera väsentligheterna för verksamheten och dels för att processa innehållet kring vad som skall hanteras i inledningen av produktutvecklingsprocessen och den strategiska beslutsprocessen . I kapitlets inledning behandlas kort olika intressenter som driver krav och önskemål ställda mot företaget. Här kommer intressentdialogen in som ett hjälpmedel att analysera omvärlden. Intressenter är alla de aktörer som är påverkande eller påverkar företagets verksamhet. Exempel på intressenter som finns med i den inledande figur 2.1 omfattar investerare/ägare, anställda, företagskunder, leverantörer, konkurrenter, myndigheter, media och miljöorganisationer. Intressenter kan ändras över tiden beroende på företagets agerande och vad som händer i omvärlden. För att analysera vad intressenterna förväntar sig av företaget krävs det inledningsvis att intressenterna identifieras. Begreppet intressentdialog innebär att det måste till ett utbyte med intressenterna där deras förväntningar på verksamheten kan fångas upp och bidra till företagets förändringsarbete. För verksamheten är det också angeläget att dialogen med intressenterna bidrar till att skapar stabila relationer till omgivningen. Med avseende på företagets överlevnad är naturligtvis vissa intressenter eller intressentgrupper mer betydelsefulla som kravställare. Det är emellertid viktigt att kunna hantera alla intressenter på ett sådant sätt att ett fungerande samspel kan upprätthållas. Intressenternas krav och önskemål kan med fördel fångas upp i ett företags arbete med kvalitetsuppföljning inom kvalitetsledningssystemet, där intressenterna ”kundbehov” är en naturlig del i processen. Kopplat till ett sociala ansvarstagande torde övervakande organisationer såsom Amnesty International m.fl. vara av högre prioritering än när ämnesområdet endast berör teknisk produktutveckling. I handboken finns en bred koppling till intressentdialog genom användningen av QFD (Quality Function Deployment) som används för identifikation och värdering av mer specifika önskemål och krav i produktutvecklingen, se kap. 6.

2-11


Kapitel 2

Produktplanering är som begrepp kopplat till processen för produktutveckling och används i senare kapitel där etapperna i produktutvecklingen beskrivs, se kap.4. Det som avses här gäller den första etappen, med produktförnyelseprojekt. I denna etapp ingår bl.a. att kartlägga förutsättningarna för nya produkter och tjänster, söka efter produktidéer och utvärdera dessa. I detta arbete bör koppling ske till kravbilden som skall ställas på produktutvecklingsarbetet och kommande produktion utifrån företagets profilbild på det breda hållbarhetsperspektivet med socialt och miljömässigt ansvar.

2.3 Genomförande av den sociala dimensionen Ett sätt att beskriva ett företags eller verksamhets miljöanpassning är att använda en trappstegsmodell där stegen symboliserar olika nivåer från det miljöpassiva, myndighetsstyrda, miljömedvetna och det miljöanpassade företaget. För varje nivå kan man definiera gränserna för respektive nivå, vilket på en grov skala kan göras relativt enkelt utifrån de använda begreppen. Många svenska företag definierar sig sannolikt själva till de högre stegen på trappan. Detta är naturligtvis ur ett omvärldsperspektiv betydelsefullt för att framstå som ett ansvarsfullt och framåtsträvande företag. Vanligt torde vara att ett företag kan definieras som miljöanpassat eller miljömedvetet inom en begränsad del av verksamheten, men ofta saknas helheten med att bedriva ett proaktivt miljöarbete som omfattar både miljöanpassade produktionslösningar, ett aktivt ledningsarbete och ett miljödrivet produktutvecklingsarbete. Den koppling som görs till fler dimensioner än miljö, med socialt och ekonomiskt ansvarstagande, medför att ytterligare ett steg bör integreras i modellen. Detta är hållbart företagande, vilket innebär en breddning som medför att miljö- och hållbarhetsfrågorna blir integrerade och bättre synliggjorda gentemot företagets intressenter, se figur 2.5. Det bör noteras att ett företag som vill arbeta efter principer för ett hållbart företagande naturligtvis bör utgå från en nivå av ett miljöanpassat företag. Det kan ytterligare påpekas att de övre nivåerna av modellen inte är ett statiskt tillstånd utan hela tiden är en dynamiskt och föränderligt tillstånd som utgår från omvärldens syn och olika intressenters agerande.

Hållbart företagande Miljöanpassat företag Miljömedvetet företag Myndighetsstyrt företag Miljöpassivt företag

Figur 2.5 Trappstegsmodell som illustrerar företags status inom miljö- och hållbarhetsperspektivet

2-12


Kapitel 2

Det proaktiva miljö- och hållbarhetsarbetet kan ses som en process över tiden där de proaktiva företagen driver och deltar i arbetet med alla tre dimensioner kring hållbarhet. Historiskt kan man dela upp de olika aktivitetsstegen för ett framsynt miljöarbete i förebyggande miljöskyddslösningar kopplat till produktionen, införande av miljöledningssystem och de förbättringsåtgärder som systemet motiverar, miljöanpassning av produkter bl.a. baserat på användning av ett livscykelperspektiv på produkter och ett fjärde steg med hållbarhetsarbete inriktat på ett socialt ansvarstagande. Denna modell som framgår av figur 2.6 kan ses som en spegling av utvecklingen från tidigt 1990-tal fram till idag (modellen är återgiven i studien ”An introduction to Life Cycle Thinking and Management” av Remman, 2003).

Hållbar utveckling socialt ansvarstagande

Miljöanpassade produkter livscykelper spektiv

Miljöledningssystem ständiga förbättringar

Förebyggande miljöskyd d stekni k

Figur 2.6 Utvecklingsetapper för ett hållbart företagande (källa; Remmen., 2003)

De olika aspekter som tagits upp kring en hållbar produktutveckling innehållet med stor sannolikhet behov av att introducera olika aktiviteter som presenterats i kapitlet. Hur denna introduktion och stegvisa anpassningen skall ske är naturligtvis högst individuellt. Metodiken för förändringsprocessen kan däremot utgå från samma systematik. Ett väl beprövat sätt till att arbeta med förändringsprocesser är det sätt som är allmänt förekommande inom ledningssystem med utnyttjande av den sk. PDCA-cykeln för att skapa ständiga förbättringar. PDCA – står för Plan/Planera, Do/Göra, Check/Kontrollera och Act/Följa upp. En struktur för genomförande av olika aktiviteter och moment som kan vara aktuella att föra in i verksamheten framgår av arbetsboken, kapitel A1.

Referenser Clark D., The Rough Guide to Ethical Living, Penguin Books, London, 2006 Larsson L., Corparate Governance och Hållbar Affärsutveckling, Ekerlids Förlag, Falun, 2005 Koskinen L., Etik, ekonomi och företagets själ, Prisma, Stockholm, 1999 Manual til udarbejdelse om verksomhedens sociale engagement, Green Network, Vejle, Dk, 2003 Meddelanden från Kommissionen om företagens sociala ansvar –näringslivets bidrag till en långsiktig stabil utveckling, KOM(2002) 347, Bryssel, 2002 Möjligheter och hinder på väg mot Faktor 10 i Sverige, IVA arbetsdok. 1998:15, IVA, Stockholm, 1998 2-13


Kapitel 2

Remmen A. & Munster M, An introduction to Life-Cycle Thinking and Management, Env.news No 68 - 2003 , Danish EPA, Dk, 2003. Smedberg, M., Uppförandekoder och köprättsligt image – fel, Juridiska inst., Handelshögskolan, Göteborg, 2003 Social Accountability 8000, (SA 8000), Social Accountability International, New York, 2001

Internetkällor Amnesty - undergrupp Amnesty Business Group: www.amnestybusinessrating.se Centre for Research on Multinational Corporations (SOMO): www.somo.nl Det Naturliga Steget: www.detnaturligasteget.se Ethical Trading Initiative: www.ethicaltrade.org Fair Trade: www.rattvisemarkt.se Fair Trade Center: www.fairtradecenter.se Global Compact: www.unglobalcompact.org Global Reporting Initiative: www.globalreporting.org Human Right Watch: www.hrw.org Kravställare - Fjärde AP-fonden: www.ap4.se OECD riktlinjer: www.oecd.org Principer för ansvarsfull investering (PRI): www.unpri.org Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter; www.manskligarattigheter.gov.se Social Accountability International: www.sa-intl.org Stefan Philipsson, Företagskultur: www.etik.com/analys.doc Sveriges forum för hållbara investeringar (SWESIF): www.swesif.se SwedWatch: www.swedwatch.org

2-14


Kapitel 3

KAPITEL 3 Initiering av utvecklingsprojekt

3.1 Drivkrafter för hållbar produktutveckling Drivkrafter för produktutveckling som beaktar miljö- och hållbarhetsaspekter omfattar krav och önskemål från ett flertal olika intressentgrupper, se kapitel 2 och figur 2.1. De intressenter och aktörer som ställer krav på ett hållbart agerande är inte bara externa aktörer till företaget såsom myndigheter, intresseorganisationer, kunder, konkurrenter etc. även företagsinterna intressenter är betydelsefulla som kravställare. Intressenternas krav liksom önskemål är drivkrafter som utgör grunden till olika strategiska beslut att bedriva ett framsynt produktutvecklingsarbete med integrering av miljö- och hållbarhetsaspekter i företagets produktutveckling.

Förlängt producentansvar Miljöledningsystem

Kostnadseff ektivisering

Prof ilering Produkt/Företag

Miljö märkning

Företagets behov av HP U A nsvar vid leverantörsf örbindelser

Ökad produktkvalité

Miljöekono miska styrmedel

Miljölagstif tning

Miljöorienterad produktpolitik

Figur 3.1 Drivkrafter för hållbar produktutveckling

Varje enskild drivkraft kan beroende på det enskilda företagets agerande och ställning ses antingen som en möjlighet dvs. att i slutändan finna nya marknader och förstärkt konkurrenskraft eller utgöra ett hot som man retirerar från. Det är angeläget att analysera vilka faktorer som kan påverka det egna agerandet i produktutvecklingsprocessen. I figur 3.1 framgår ett 3-1


Kapitel 3

antal drivkrafter vilka ofta också samverkar med varandra för att uppnå en hållbar produktutveckling (HPU). De externa drivkrafterna kan ofta vara gemensamma från flera olika intressenter såsom kunder, konkurrenters aktiviteter, intresseorganisationer, allmänheten och myndigheter. Nedan ges ett förtydligande till de drivkrafter som tas upp i figur. • Förlängt producentansvar innebär ett krav på att producentföretag skall ta ett ansvar för

hur produkterna skall omhändertas när de är uttjänta. Med krav på producentansvar finns en direkt fokusering på miljöaspekter kopplade till produkter. Hittills har producentansvaret främst fokuserat på förpackningar av olika slag. Ansvaret utökas emellertid successivt med allt fler produkter och inrymmer idag också elektronik, bilar, bildäck mm. Producentansvaret är idag reglerat på nationell nivå, men också kopplat till EU direktiv. Detta gör att regleringen av produkterna blir klart mer samordnad inom den Europeiska unionen. Produkter som inordnas i ett producentansvar med utökade krav utanför den egna produktionen kommer sannolikt också att kontinuerligt utökas med allt fler produktområden. • Krav från kunder att producenter skall ha ett miljöledningssystem är i första hand något som

kopplas till ledningen av företaget och inte till produkterna. Inom ramen för miljöledningssystem är vanligen produkternas miljöaspekter viktiga att beakta i företagets operativa miljöarbete. Detta motiverar behovet av en god systematik hur miljöarbetet med produkterna skall bedrivas. En koppling till hållbarhetsaspekter finns också inom miljöledning då resurs- och fördelningsfrågor bör beaktas inom ramen för ledningssystem. • Krav på miljömärkning av produkter kommer från både företagskunder och från konsumen-

ter. Till detta kommer också påtryckningar från bl.a. miljöorganisationer, konsumentorganisationer och myndigheterna via miljökrav för offentlig upphandling. Konsumenter ställer krav på att kunna göra ett val mellan produkter baserat på en märkning av produkten, t.ex. ”Bra miljöval” eller ”Svanen-märkning”. För en företagskund är inte denna miljöinformation tillräcklig utan då krävs vanligen någon form av miljövarudeklaration som ger en mer detaljerad beskrivning utifrån ett livscykelperspektiv. Med koppling till en hållbar utveckling tillkommer också bl.a. olika former av rättvisemärkning utifrån ett socialt ansvarstagande. • Ansvar vid leverantörsförbindelser kan kopplas till hur företaget hanterar sina leverantörer

med avseende på att pressa priset i förhållande till att negligera under vilka sociala och ekonomiska förhållanden som leverantören kan tvingas till. Ett socialt ansvarstagande och att inte bli uthängd som en oseriös kund i media och andra granskande organ är viktigt för bl.a. egen goodwill och anseende. Kraven i dessa sammanhang ställs idag i stor grad via de frivilligorganisationer som tagit på sig att granska företag såsom, Fair Trade Center, Fair Trade, SwedWatch, Amnesty Business Group m.fl. men också krav från enskilda konsumenter är drivande. De synliga resultaten av denna påverkan kan vara uppmärksammade granskningsrapporter i massmedia, rättvisemärkningar, krav direkt till företag mm (se vidare kap. 2). • Miljöorienterad produktpolitik (”Integrerad produktpolicy”, IPP) är som kort beskrivits i

kapitel 1 ett EU:program för att förstärka den produktrelaterade miljöpolitiken. Syftet är att utveckla och förbättra befintliga styrmedel och verktyg som möjliggör produktion av miljöanpassade produkter och att skapa en efterfrågan på sådana produkter. För företag är ett deltagande i olika aktiviteter idag en frivillighet, men kan på sikt omprövas beroende på vilket resultat som uppnås. Kunskapen om IPP torde idag vara begränsat till större företag men aktiviteter på nationell och EU-nivå avser att stimulera till ökat engagemang (se referenser till kap 1). • Miljölagstiftningen fångar på olika sätt upp krav på produkter. I miljöbalken talas bl.a. om

miljömål för hållbar utveckling och hänsynsregler som ställer krav på hushållning av resur3-2


Kapitel 3

ser och restriktioner för kemiska produkter vilket är tillämpbart vid utveckling av produkter. Miljölagstiftningen är idag också allt mer reglerad på EU-nivå där olika direktiv lägger betydande restriktioner för hur produkter kan utvecklas. Exempel på detta är RoHsdirektivet där användningen av ett antal miljö- och hälsofarliga kemikalier förbjuds. • När det gäller miljöekonomiska styrmedel finns det både de som fungerar som morot i form

av skattelättnader och bidrag och de som fungerar som piska med skattar och avgifter för att driva en utveckling mot mindre miljöbelastning. Som exempel på skattelättnader hör lägre skatter och avgifter för användning av miljöbilar, vilket gynnar efterfrågan och därmed produktionen av miljöbilar. Till skatter hör bl.a. skatt på utsläpp av luftförorenande ämnen i form av koldioxidskatt, svavelskatt och avfallskatter, vilka driver på utvecklingen mot olika slag av ny teknik. Därtill kommer marknadsbaserade styrmedel som t.ex. handel med utsläppsrätter av koldioxid. Detta är ett nytt inslag inom hela EU-området som ställer krav på anläggningar för produktion, men blir också direkt drivande för hur hela produktkedjan av en produkt hanteras. De ekonomiska styrmedlen är kopplade till nationella och andra miljömål, vilket medför en stimulans mot teknisk utveckling som avser att gynna kostnadseffektiva lösningar för processer, produktutveckling och ändring av konsumtionsmönster. Information kring styrmedel finns bl.a. via Naturvårdsverket och EU kommissionen. Till interna drivkrafter kan noteras krav som kommer från den egna organisationen med ägare, företagsledning och övriga anställda eller närstående aktörer såsom banker och försäkringsbolag. De externa aktörernas krav blir ofta också egna krav som förmedlas vidare. Till renodlade egna krav och önskemål som noterats i figuren kan nedanstående kommentarer ges. • Profilering av produkter/företag är idag en viktig intern fråga. Miljö- och hållbarhetsaspek-

ter är i detta sammanhang ett viktigt ämnesområdena för att skapa en god image för företag, vilket i förlängningen möjliggör breddning och förstärkning av marknaden och därmed betydelsefulla företagsekonomiska förutsättningar. Miljöprofileringen av produkter utifrån interna krav skiftar från bransch till bransch och är beroende av externa krav och det interna engagemanget för miljöfrågor. Verksamheter som är inblandad i någon form av globala handelsrelationer blir också alltmer bevakade och granskade utifrån hur man hanterar sitt sociala ansvarstagande som företag, vilket förstärker behovet av eget engagemang. • En operativt betydelsefull faktor är att skapa kostnadseffektivisering i företaget. Produktut-

veckling som utgår från en metodik att integrera miljöaspekter skapar förutsättningar bl.a. utifrån perspektivet att effektivisera och optimera användningen av insatsvaror och minimera restprodukter och biprodukter. • Ökad produktkvalité är en faktor som delvis kan inrymmas under de övriga punkterna. Det

är dock angeläget att trycka på produktkvalité som begrepp då ett företags varumärke är så intimt förbundet med hur en produkt hanteras från ”vaggan till graven” avseende att göra rätt i varje steg för att minimera både miljö- och övriga hållbarhetsaspekter. Detta med avseende att produkten bör skapa en nyttighet som är positiv för samhället i ett långsiktigt perspektiv. Produktkvalité kan här också kopplas till rent kvalitetstänkande för att beakta kostnader i form av kvalitetsbristkostnader som uppträder i den egna verksamheten men också hos andra aktörer utmed produktkedjan. Dessa kostnader är sådana som företaget

ofta kan begränsa och få ekonomisk vinning av, men också kostnader som i andra sammanhang överförs till samhällskostnader i form av sjukvårdskostnader, resursslöseri etc.

3-3


Kapitel 3

3.2 Förberedelser och organisation 3.2.1 Introduktion till det praktiska arbetet Vid genomförande av projekt och inte minst vid introduktion av ett kontinuerligt miljödrivet och hållbart produktutvecklingsarbete krävs ett helhetsgrepp kring den förändringsprocess som detta innebär. Det måste därför till ett samspel som omfattar företags organisation, utveckling och kunskapsuppbyggnad för personalen samt system av metodik och verktyg för att konceptet skall nå framgång. Initialt är det viktigt med företagsledningens och organisationens acceptans och anpassning till ett brett produktutvecklingsarbete som inkluderar miljö- och hållbarhetsaspekter. Detta kan kräva justering av ansvar och befogenheter inom organisationen liksom ställningsstagande till miljöfrågornas strategiska betydelse. För personalen som blir inblandad är frågor kring personalutbildning med anknytning till miljöaspekter och olika metoder och verktyg av betydelse. När det gäller metodik och verktyg gäller att dessa måste anpassas till företagets egna förutsättningar vilket innebär att det sannolikt krävs en individuell anpassning för att få en fungerande struktur som effektivt kan ge förväntade resultat med bättre miljöanpassade produkter vid företaget.

3.2.2 Ledningens engagemang och stöd Hållbar produktutveckling innebär att en process införs som kan komma att påverka företaget i betydande grad, i allt från inköp av material och komponenter och hur processtekniken bör vara utformad till hur underlag för lansering av produkterna ska se ut. En sådan process betyder en förändring som kräver ett tydligt engagemang och stöd från företagsledningen. Det bör också finnas någon form av riktlinjer och strategi som kan användas för att stödja processen med att miljöanpassa företagets produkter. I tidigare arbete med förebyggande miljöskydd inriktat på förändring av företags produktionsprocesser visade det sig möjligt att genomföra beslut som utgick från mellanchefsnivå. Miljöprofilering av produkter, dvs. vad som kommer ut från produktionen, måste däremot ha en tydlig förankring i företagsledningen. Intresset och engagemanget för miljöfrågor har också idag alltmer flyttats in i företagsledningen, bland annat genom det ökade intresset och krav om deltagande från ledningen i miljöledningssystem. Miljöfrågor är också något som kräver ett ställningstagande från ledningen då det mer och mer blir kundkrav på miljöarbete och inte bara baseras på myndighetskrav. Ett engagemang från ledningen är alltså av stor vikt för att ett utvecklingsprojekt skall få framgång. Detta engagemang kan vara av olika typ, allt från ett uttalat beslut att satsa på ämnesområdet, till att personer i företagsledningen är direkt delaktiga i projektet. Det sistnämnda blir ofta fallet om projektet drivs av ett ”produktråd” i företaget. När ett positivt ställningstagande finns från företagsledningens sida krävs uttalade riktlinjer för hur företaget skall förhålla sig till olika miljöfrågor. Detta kan vara synliggjort på olika sätt, från att ingå i affärspolicy till speciellt uttalade riktlinjer fastställda i miljöpolicy, miljömål och miljöhandlingsprogram. Saknas dokumenterat ställningstagande till miljöfrågor bör detta upprättas. Har företaget ett miljöledningssystem i någon form bör redan här finnas ett dokumenterat ställningstagande till företagets syn på produkter. En helhetssyn på produkter utifrån en miljödriven och hållbar produktutveckling kan dock kräva ett något bredare och djupare ställningstagande än vad som vanligen finns i en miljöpolicy och som kanske bara har en rubricering av typen att ”företaget skall tillverka miljöanpassade produkter”. Detta kräver uppbyggnad av struktur kring det strategiska miljöarbetet för produkter, vilket kan löpa under en längre tid för att skapa en välfungerande förankring och genomslagskraft inom verksamheten. Ett sätt att utveckla, alternativt vidareutveckla, strategiarbetet kring produkter i relation till övrigt miljöarbete är att utföra en SWOT-analys. 3-4


Kapitel 3

3.2.3 Organisation och etablering av projektgrupp och produktråd För att underlätta införande av en förändringsprocess krävs inte bara systematiska tekniska verktyg och arbetsmetoder, det förutsätter att företaget även inbegriper organisering och etablering av projektgrupp eller produktråd och kompetensutveckling för berörd personal. För att möjliggöra etablering och få igång fungerande projekt visar erfarenheter från olika studier och projekt att det är betydelsefullt att arbetet leds via en projektgrupp eller produktråd i företaget. Därigenom skapas en bredare kunskapsbas bland personalen i företaget genom att möjligheten till diskussion och utbyte av erfarenheter kan ske. I produktutvecklingsarbetet ingår personer med olika funktioner kopplade till framtagning av produkter och det är därför naturligt med denna organisationsform i många företag. Dessa grupper kan förstärkas med miljöansvariga där denne normalt inte ingår i produktrådet. Förändringsarbete inriktat på produkternas miljöbetingelser kräver allmän miljökunskap och kunskap om tillvägagångssätt med metoder och verktyg. Denna kunskap måste tillföras så att dess värde blir bestående och anpassas efter de individuella förutsättningarna. Här krävs ofta någon form av kunskapsanalys för att identifiera behovet av kunskap för projektgruppens medlemmar liksom vad som kan behövas för övriga personalkategorier. När produktutvecklingsprojekt omfattar miljö- och hållbarhetsfrågor är det lämpligt att arbeta utifrån en enskild produkt som ett lärande exempel. Kring denna produkt bygger man upp det system av metoder och verktyg som krävs för en miljöspecifikation. Baserat på resultatet från de olika miljöverktygen skapas miljökriterier och miljömål som utgör de miljömässiga förutsättningarna för produktutvecklingen. Dessa kriterier skall tillsammans med övriga kravspecifikationer som normalt ingår i produktutvecklingen såsom tekniska, ekonomiska, design etc. bidra till att skapa en process för en hållbar produktutveckling vid företaget. Projektgruppen Det är viktigt att projektgruppen för ett utvecklingsprojekt har en sådan bredd att den omfattar väsentliga erfarenheter och kompetens som krävs för att driva projektarbetet framåt. Projektgruppen måste omfatta både kravet på specifika kunskapskompetenser och förmåga att leda och skapa kreativa idéer för ett miljödrivet koncept för produkter. En lämplig sammansättning av projektgrupp omfattar vanligen följande funktioner: • • • • • •

produktion/produktionsteknik produktutveckling/konstruktion marknad inköp miljö kvalitetsarbete

Uppräknade funktioner berör produktutvecklingen och ingår vanligen i ett företags ”produktråd”. Då produktutveckling är viktigt för många företag är dessa produktråd vanligen väl förankrade i företagsledningen genom att respektive funktionsansvarig ingår i rådet. Förutom de uppräknade funktionerna som bör ingå i projektgruppen finns även andra funktioner som kan vara aktuella, t.ex. service och underhåll samt ekonomi. Projektgruppen bör lämpligen omfatta tre till sex personer. Beroende på den enskilda organisationen kan dock flera funktioner ingå i en persons arbetsuppgifter, vilket påverkar gruppens storlek. Frågeställningarna skiftar i de olika momenten med fokus på skilda ämnen, allt från produktionsteknik till marknadsfrågor med kundkrav mm. Detta medför att projektgruppens deltagare också kan variera beroende på vad som skall avhandlas.

3-5


Kapitel 3

Projektgruppen som utses att arbeta med införande av miljö- och hållbarhetsaspekter i produktutveckling bör ha ett ansvar som kort kan uttryckas enligt följande: • Framtagning av miljökriterier och miljömål för tänkt produkt • Tillse att kriterier och mål används vid framtagningen av produkten

För att få en välfungerande arbetsgrupp är ansvarsfrågan viktig. Det är därför liksom i all projektverksamhet lämpligt att utse projektledare att ansvarar för att leda och samordna projektet. Projektgruppen har en operativ roll kring utnyttjande av metoder och verktyg som kan formuleras enligt följande; • Se till att få in bakgrundsinformation kring;

• • • • •

- produktens livscykel - miljöpåverkan - intressenters miljökrav Sammanställa, analysera och värdera dagens produkt/koncept för att få fram miljökriterier, miljömål och hållbarhetsaspekter inom produktområdet Analysera behovet av förändring av befintlig metodik för produktutvecklingsprocessen Säkerställa att arbetet med projektet fortgår Bidra/ansvara för att konceptet införs i hela verksamheten Utvärdera utfallet av hela projektet

Summering: förberedelser och avgränsning av projektgrupp eller produktråd Följande är viktiga aspekter för ett införande och arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor i produktutvecklingsprocessen; • • • • •

Se till att få ledningens engagemang och stöd Ta fram företagets visioner, ambitioner och mål för miljöarbetet samt övriga hållbarhetsaspekter som kan vara aktuella Se till att berörd personal har tillräcklig kunskap Organisera inblandad personal i projektgrupp eller produktråd Anpassa de tekniska systemen och de verktyg och metoder som används efter företagets och personalens behov och förutsättningar

3-6


Kapitel 3

3.2.4 Val av produkt vid införande av hållbar produktutveckling För att starta ett utvecklingsprojekt med syfte att introducera en hållbar produktutveckling rekommenderas att man arbetat med en enskild produkt eller produktgrupp som ett lärande exempel. Med avseende på produktutveckling kan detta ske utifrån två förutsättningar, dels baserat på befintlig produkt, dels baserat på framtagning av helt ny produkt. Inledningsvis kan det vara idé att ta utgångspunkt i befintlig produkt kring vilken kunskapsbasen är större i förhållande till utveckling av helt ny produkt. Med ambitionen att arbeta in ny metodik för hur miljöarbetet skall ske kring produkter är det inledningsvis metodiken som bör vara i fokus, varför det blir enklare om projektet utgår från produkt som redan existerar. Detta utesluter på intet sätt möjligheten att starta ett projekt i syfte att förutsättningslöst skapa helt ny produkt. Vid valet av produkt bör detta ske utifrån analys av den uppskattade marknadspotentialen för produkten, den möjliga potentialen för miljöförbättring och givetvis utifrån möjlighet för att det skall vara tekniskt genomförbart. Det är naturligtvis inte fel att i valet av initial produkt satsa på en produkt som kan synliggöra konceptet både gentemot kunderna och inom organisationen. Metodiken bli inledningen till en dynamisk process där miljöfokus är på produkterna vilket sannolikt kommer att skapa förutsättningar till många nya influenser.

3-7


Kapitel 4

KAPITEL 4 Översikt över metodik för produktutveckling

4.1 Produktutveckling i ett historiskt perspektiv Det har gått mer än tiotusen år sedan människan började konstruera produkter. Historiskt sett har det sedan skett en språngvis accelererande utveckling av produktutvecklingsprocessen. De stora sprången har skett dels vid fundamentala innovationer och dels vid stora samhällsförändringar. Några av dessa innovationer och dess ungefärliga upptäckt presenteras i figur 4.1 F l i n treds k ap

E lde n

1 M fK r

5 00 00 0 fK r

S yn å l

Yxa

1 00 00 0 fK r F is k nä t P i l båg e

B rö d Öl L e rs kå l B ro ns

5 0 0 00 fK r

1 0 0 00 fK r

L im Ab a cus ka lku la to r Va tte n h ju l

0 (K r f)

F l yg

1 85 0

H äs ts ko

Vin d k ra ft K o m pas s L ins

R a ke t

G l as H ju le t

P a ppe r J ä rn

5 00 0 fK r F o to g r a fi

B o k tr yc k n i ng

1 00 0

Ån g m as k in

1 50 0

T e l e fon R ad io S ym as ki n TV J e tm o to r IC PC E l g e ne ra to r/m o to r A to m b om b T r ans is to r T e tra Pa k

1 90 0

Vi n F a rtyg

1 80 0 In te r n e t M o b il r ad io

1 95 0

1 99 0

Figur 4.1 Fundamentala innovationer sett i ett tidsperspektiv. (Logaritmisk tidsskala).

Under förhistorisk tid var konstruktör, tillverkare och brukare av en produkt ofta en och samma person. Utvecklingen skedde genom kunskapsöverföring från generation till generation. När duktiga hantverkare började kunna försörja sig genom att byta sina alster mot andra produkter och tjänster skildes framställningen och brukningen åt, man fick leverantörer och kunder. Produkten i sig var den enda dokumentationen av arbetet och kunskapen överfördes från mästaren till lärlingen. Under 1500- och 1600- talet föddes ingenjörskonsten. Tillsammans med utvecklingen av skriv- och ritkonsten kunde så småningom även konstruktion och tillverkning skiljas åt genom specialisering. Utvecklingen av nya produkter baserades ofta på 4-1


Kapitel 4

erfarenheter och skedde intuitivt baserat på tidigare lösningar och med hjälp av utprovning varvat med förbättringar som kunde ta ganska lång tid. Arbetssättet var tids- och resurskrävande och blev därmed mycket kostsamt. Under den industriella revolutionen ökade kraven på arbetsmetoder och produkter vilket ställde nya krav på effektivisering av konstruktionsprocessen. Detta accentuerades under de två världskrigen. Speciellt skedde detta i Tyskland. En bra sammanfattning av denna utveckling presenteras i Engineering design (Pahl och Beitz, Engineering design, 1995). Dessa personer var de ledande forskarna inom området på 1970- till 90-talen. I Sverige var Fredy Olsson vid Lunds tekniska högskola föregångare inom forskningsområdet på 1970- och 80talen (Olsson, Systematisk konstruktion, 1976). Metoderna kan grovt delas in i metod som a) inriktar sig på produktens egenskaper och hur de skall uppnås, och b) metoder som mer fokuserar på produktutvecklingsprocessen. Bland metoderna i den första gruppen kan nämnas teknisk system- och domänteori, axiomatisk konstruktion samt f-m-modellering (Functions – means). Dessa metoder beskrivs övergripande i Johannesson, Produktutveckling, 2004. I den andra gruppen, som här benämns systematisk produktutveckling, är det framförallt de metoder som presenterats av Pahl och Beitz som varit inflytelserika på utvecklingen. Figur 4.2 visar att produktutvecklingsprocessen är indelad i etapper från varje etapp redovisas resultatet. Processen är också indelad i fyra faser; fas I Specifikation, Fas II koncept, fas III-IV utformning. Metoderna har sedan vidareutvecklats av bl.a. Pugh, Total design, 1990 , Hubka, Engineering design, 1992, Ullman, The Mechanical Design Process, 1997 samt Ulrich och Eppinger, Product design and development, 1995.

Figur 4.2 Generell modell för produktutvecklingsprocessen (källa: Pahl & Beitz, 1995)

4-2


Kapitel 4

En del av de metoder som forskats fram på universitet och högskolor, ofta i samarbete med industrin, har så småningom anammats av industrin. Av dessa har framförallt metoder för systematisk produktutveckling dominerat. Metoder för att stödja utveckling av miljöanpassade produkter dök inte upp i litteraturen förrän i mitten på 1990-talet. På samma sätt som med metoder för industridesign var och är fortfarande dessa isolerade från den övriga produktutvecklingsmetodiken. Det är inte förrän under de senaste åren som miljöaspekter börjat integreras i de metoder för produktutvecklingsprocessen som presenterats i litteratur såsom Pahl & Beitz och i Ullmans lärobok The Mechanical Design Process, 1997. Verksamhetssystem med ISO-standarder för kvalitet och miljö har i ökad utsträckning bidragit till att stärka produktutvecklingsprocessen genom olika former av dokumentstyrning och målformulering för miljö- och kvalitetsfrågor. År 2002 tillkom också ett nytt ramverk kring hur miljöaspekter skall integreras i produktutvecklingsprocessen. Detta dokument är ingen standard utan en rådgivande teknisk rapport ISO/TR 14062. I dokumentet presenteras kortfattligt grundläggande strategiska frågor, ledningen och dess roll, produktfrågor med struktur kring miljöpåverkan sett utifrån produktens livscykel med principer för ett proaktivt handlande för att beakta miljöaspekter och slutligen metodik för integrering av miljöaspekterna i produktutvecklingsprocessen. Den indelning av produktutvecklingsprocessen som beskrivs i ISO-dokumentet, se figur 4.3, beskriver typiska etapper i produktutvecklingsprocessen som väl stämmer överens med modeller som allmänt förekommer och som presenteras i detta kapitel.

Figur 4.3 Generell modell för att integrera miljöaspekter i produktutveckling (Källa: ISO/TR 14062:2002)

4-3


Kapitel 4

4.2 Sambandet mellan integrerad och systematisk produktutveckling Integrerad Produktutveckling Integrerad Produktutveckling, IPU, har sina rötter i det arbete som formulerades i mitten av 1970-talet av professor Fredy Olsson, institutionen för Maskinkonstruktion vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Modellen har sedan vidareutvecklats, dels vid LTH, dels vid Danmarks Tekniske Højskole Andreasen & Hein, Integrated Product Development, 1987. En modell för denna integrering visas i figur 4.4.

Figur 4.4 Modell för integrerad produktutveckling (källa: Andreasen & Hein, 1987)

Anledningen till IPU är att det behövs en samordning, integrering, av produktutvecklingsprocessen i företaget därför att den har blivit mycket komplex. De fem viktigaste integrationsområden är: 1. Fyra uppgifter skall lösas samtidigt. Med detta menas att de olika verksamheterna marknad, konstruktion, produktion och ekonomi måste samordnas för att undvika suboptimering av totalverksamheten. 2. Hänsyn måste tas till tre tidsramar. De tre tidsramarna är: a) Kortsiktig produktvård, produktion och försäljning av befintliga produkter. b) Utveckling av nya produkter på något längre sikt. c) Produktplanering, som ofta är mycket långsiktigt. 3. Tre aktivitetsnivåer med ett gemensamt mål. Människor från olika organisationsnivåer skall vara överens om mål, medel och resultat för verksamheten, nämligen: a) Ledningen som skall fastställa strategiska aspekter, b) ledningen för produktutvecklingsverksamheten, c) de som skall utföra den operationella verksamheten. 4. Koordinering av olika produktutvecklingsprojekt. Olika projekt kan pågå samtidigt. Vissa projekt kan vara stora och långsiktiga medan andra kan vara små och ge säkrare avkastning på kort sikt eller vara nödvändiga kundanpassningar. Risken är stor att de långsiktiga projekten får en låg prioritet om inte projekten integreras och styrs effektivt. 5. Styrd samverkan mellan utvecklingsaktiviteter. Många element i ett dynamiskt företag måste ständigt utvecklas för att anpassas till förändringar av omgivningens krav och ledningens mål. På en hög nivå finns organisations-, marknads-, produkt- och produktionsutveckling. På en lägre nivå måste till exempel kvalitets-, ekonomi– och materialstyrning, försäljning, förpackning, annonsering och konkurrentbevakning ständigt utvecklas. 4-4


Kapitel 4

Även om spridning av information om produktutvecklingsarbetet i företaget kanske är det viktigaste resultatet av IPU är en av de väsentligaste uppgifterna att lösa de problem som uppstår på grund av produktutvecklingens komplexa karaktär och differentiering samt att effektivisera denna problemlösning. IPU strävar därvid inte efter att integrera avdelningar, verksamheter eller ledningens uppgifter utan att införa integrerade procedurer, mål, attityder och metoder i produktutvecklingsarbetet. IPU fokuserar på aktiviteter inom produktutvecklingsområdet. Därför kommer aspekter som t ex organisationsstruktur, kreativitet, styrning/ledning, strategi, design, analytiska metoder etc i bakgrunden. En grundsten för IPU är att produktutvecklingen sker i multidisciplinära projektgrupper där alla företagets olika verksamheter samt leverantörer och kunder kan delta. Detta innebär att förutom normala kompetenser som ingenjörs-, marknads-, ekonomi-, produktions-, kvalitetskompetens behövs professionalism i projektarbete. Det måste finnas generalister som har överblick över verksamhetens aktiviteter och sammanhang mellan dessa, kunskaper i att genomföra projekt och produktutvecklingens olika strategier, metoder, verktyg, beslutsmodeller och villkor.

Systematisk produktutveckling Integrerad produktutveckling är ett överordnat begrepp över hela produktutvecklingsprocessen med inriktning mot samordning av alla produktutvecklingsaktiviteter i företaget. Därvid innefattas aktiviteter som produktionsutveckling, marknadsutveckling, ekonomiutveckling etc. som är nödvändiga vid utveckling av nya produkter. En sådan aktivitet är konstruktion av själva produkten. Vid integrerad produktutveckling måste konstruktionsverksamheten struktureras och organiseras så att den passar in i företagets övriga verksamheter. Under de senaste tjugo åren har ett stort antal nya metoder tagits fram för att stödja de accelererande kraven på produktutvecklarna. Många av dessa metoder har blivit möjliga genom en explosionsartad utveckling av datorer. Efterhand som nya hjälpmedel och metoder utvecklats har dessa införts i konstruktionsprocessen utan att helhetssynen betraktats, vilket medfört att metoderna många gånger gjort mer skada än nytta. Den traditionella produktkonstruktionen, där nya hjälpmedel och metoder används ostrukturerat, har spelat ut sin roll och måste ersättas av ett helhetssynsätt där produktutvecklingsprocessen måste systematiseras. För att nå upp till de krav som ställs på företagen om produktsäkerhet och kvalitet (ISO 9001) måste processen dessutom formaliseras, det vill säga vara skriftligt beskriven. Denna formaliserade beskrivning av produktutvecklingsprocessen benämns i detta arbete för systematisk produktutveckling. Den berör i första hand de två första integrationsområdena i integrerad produktutveckling, dvs. integrering med de fyra olika verksamhetsområdena marknad, konstruktion, produktion och ekonomi samt hänsyn till tidsramar för produktutvecklingsarbetet.

4.3 Systematisk produktutveckling Efterhand som globaliseringen ökat och metoder för marknadsföring och konkurrentbevakning förfinats, har marknaden för produkter fått karaktären av ett metaforiskt slagfält. Huvudvapnet på detta ”slagfält” är nya innovationer och krav på ständigt nya och förbättrade produkter, med högre prestanda, kvalitet och miljötänkande, som måste tas fram på allt kortare tid och på ett kostnadseffektivare sätt. Detta ”marknadskrig” avgörs av hur konkurrenskraftiga innovationerna är och hur snabbt de kan tas fram.

4-5


Kapitel 4

En ständigt ökande teknologisk förändringstakt driver fram nya uppfinningar och har lett till större ekonomiskt välstånd. Högre inkomster ger mer sofistikerade konsumenter, som är mer öppna för nya produkter. Resultatet är att konsumenternas behov, smaker och attityder växlar snabbt. Företagens övergång till marknadsförings- och konkurrensmedelssynsätt har dessutom gett hårdnande konkurrensinriktade marknader. Denna accelererande jakt på nya och bättre produkter ställer stora krav på produktutvecklarna. De flesta problem med nya produkter - som inte fungerar bra, som tar för lång tid att få ut på marknaden och som kostar för mycket - är resultatet av dåliga produktutvecklingsmetoder. Myndigheters och allmänhetens krav på produktansvar och miljöanpassade produkter har ytterligare ökat kraven på produktutvecklarna. Därför krävs ett radikalt nytänkande inom tillverkningsindustrin. Ett nytänkande där funktionen står i centrum – inte produkten. Detta innebär att koncentrera sig på vad produkten skall utföra och inte hur det skall ske. I detta tänkande koncentreras produktutvecklingen på hur produkten kan uppfylla behovet på det mest resurssnåla och ekonomiska sätt. Ett exempel på detta funktionstänkande är de stora möjligheter som Internet och digital-TV kan medföra. En ”nättidning” eller tidning som man kan läsa på samma sätt som Text-TV kräver varken papper, transport, destruktion eller återvinning. Musik förmedlad via Internet kräver på samma sätt varken produktion, distribution eller återvinning av Cd-skivor eller Cd-spelare.

4.3.1 Produktutveckling som problemlösare Problemlösning är en naturlig förmåga. Baserat på vår förståelse av problemet och potentiella lösningar för det, utvärderar vi de olika lösningarna genom att jämföra olika alternativ och beslutar vilket som är bäst. När vi gör detta utför vi fem olika aktiviteter: 1. 2. 3. 4.

Fastställer behovet eller inser att ett problem behöver lösas. Lär oss förstå problemet och definiera det. Tar fram potentiella lösningar för problemet. Utvärderar lösningarna genom att jämföra potentiella lösningar och bestämmer vilken som bäst löser problemet. 5. Dokumenterar arbetet om vi vill förmedla resultaten av vårt arbete till andra eller notera det för senare användning.

Systematisk produktutveckling bygger på de fem aktiviteterna i ovanstående generella problemlösningsmodell. Produktutvecklingsprocessen är uppdelad i huvudetapper med arbetssteg som stöds av olika metoder, se figur 4.5. Metoderna har ofta samma grundidé men generellt kan man säga att ju mer konkret en produkt blir desto konkretare är metoderna. Varje etapp baseras på en eller fler av de fem aktiviteterna i den generella problemlösningsmodellen. Den 5:e aktiviteten, dokumentation av arbetet, ingår normalt i alla etapper och arbetssteg. En viktig filosofi i ovanstående modell är att arbeta på bredden. I stället för att utveckla första bästa idé, hur lovande den än må vara, är det viktigt att under konceptetappen ta fram så många lösningar på problemet som möjligt. Ju fler lösningar desto större chans att hitta en bra lösning i nästa steg. Genom att varva utvärdering av lösningar med en tillräcklig vidareutveckling för att en ny utvärdering är möjlig, kan arbetet begränsas samtidigt som inga potentiellt bra lösningar glöms bort.

4-6


Kapitel 4

4.3.2 Produktutvecklingsprocessen Produktutvecklingsprocessen startar normalt med ett behov som skall tillfredsställas eller ett problem som skall lösas och leder fram till en produkt som är färdig att använda. Denna process kan ske på många olika sätt och leda till många olika produkter som alla kan tillfredsställa samma behov eller lösa samma problem. Detta innebär att det finns många lösningar till ett produktutvecklingsproblem. Produktutvecklarnas kunskap om produktutvecklingsprocessen och problemområdet bestämmer resultatet. Som framgår av modellen är produktutvecklingsprocessen uppdelad i etapper med olika arbetssteg. De fyra huvudetapperna benämns: - produktförnyelse - specifikation - koncept - produktutformning. Arbetssteg

Etapper

Situatonsanalys Produktidéer

Produktförnyelse

Utvärdering Förnyelseprogram

Konstruktionsgenomgång Problembreddning Produktspecifikation

Specifikation

Uppdelning i delprojekt

Totalfunktion Delfunktioner

Koncept

Dellösningar Totallösning Utvärdering

Dokumentation

Konstruktionsgenomgång

Konstruktionsgenomgång

Konkretisering Utvärdering av prestanda och kostnader

Produktutformning

Slutförande

Konstruktionsgenomgång

Figur 4.5 Etapper och arbetssteg i produktutvecklingsprocessen

4-7


Kapitel 4

Mellan de olika etapperna hålls konstruktionsgenomgångar, som är formella möten där projektgruppen rapporterar sitt arbete till ledning och de verksamheter i företaget som är direkt eller indirekt berörda av projektets utgång. I samband med dessa konstruktionsgenomgångar beslutas också om projektet skall fortsatta enligt (reviderade) planer, vissa delar omarbetas eller om projektet skall avslutas. Genom att integrera produktutvecklingen i hela företaget kan tiden för produktutveckling hållas nere samtidigt som projektet får tidig återkoppling från företagets marknads-, konstruktions-, produktions- och ekonomiverksamheter.

4.3.3 Produktutvecklingens etapper och arbetssteg Nedan ges en sammanfattande redovisning av de olika huvudetapperna i systematisk produktutveckling samt de viktigaste metoderna för de olika arbetsstegen, utförligare redovisning finns i arbetsboken kapitel A5-A7 samt i bilagor. Arbetsstegen motsvarar de olika aktiviteterna i den generella problemlösningsmodellen, se avsnitt 4.3.1. Samtliga etapper innefattar framtagning och/eller revidering av en utvecklingsplan och rekommendationer för hur arbetet skall bedrivas i de följande etapperna.

4.3.3.1 Produktplanering och produktförnyelse Innan ett produktutvecklingsprojekt kan starta måste det beslutas om vilken produkt som skall utvecklas och hur omfattande projektet skall vara, d v s om det är fråga om nyproduktutveckling, omkonstruktion av en befintlig produkt eller produktvård. Arbetet innebär att fastställa de produktförslag som företaget skall utveckla samt att fastställa grunderna för den resterande delen av produktutvecklingsarbetet. Detta arbete kan ske kontinuerligt i form av produktplanering eller i projektform och kallas i det senare fallet för produktförnyelseprojekt. I detta skede är produktförslagen ofta mycket abstrakta, många gånger enbart i form av en funktion som skall utföras eller ett behov som skall tillfredsställas. Det är för tidigt att låsa fast sig vid specifika lösningar, varför de använda metoderna måste vara mer kvalitativa (resonerande) än kvantitativa (bygga på numeriska metoder). Samtidigt som hela denna etapp motsvarar aktivitet 1 vid generell problemlösning, att fastställa behovet eller inse att ett problem behöver lösas, så innehåller etappen i sig själv alla de fem aktiviteterna vilket behövs för att fastställa vilket behov eller problem det är fråga om. Här följer en kort sammanfattning av de olika arbetsstegen och de använda metoderna. (Motsvarande aktivitet i den generella problemlösningsmodellen inom parentes).

Situatonsanalys Produktidéer

Produktförnyelse

Utvärdering Förnyelseprogram

Aktivitet 1 vid generell problemlösning, att fastställa behovet eller inse att ett problem behöver lösas, bevakas normalt av företagets produktplanering som är en viktig del av företagets planering för en långsiktig överlevnad. I produktplaneringens strategiska arbetet ingår bl.a. formulering av målet för produktutvecklingen och hur målet skall kunna nås. Metoder som används är framförallt framtagning och bevakning av affärsplaner och konkurrentanalyser. Arbetssteg 1, Situationsanalys (Förstå problemet och definiera det) Framtagning av en situationsanalysen innebär: a) Klarläggning av projektet, företagets styrka och svagheter, möjligheter och hot etc. b) Studium av existerande produkthistorik, produktsortiment, tjänsteutbud samt marknads- och teknikläget. c) Målsättning för projektet. d) Bestämning av absoluta krav och önskemål på den önskade produkten för att kunna utvärdera produktidéerna i steg 4. 4-8


Kapitel 4

Arbetssteg 2, Produktidéer (Ta fram potentiella lösningar för problemet) Förslag till olika produktidéer eller problemlösningar tas fram. Arbetssteg 3, Utvärdering (Utvärdera lösningarna genom att jämföra potentiella lösningar och bestämma vilken som bäst löser problemet). Produktidéerna grovgallras först mot de absoluta krav som tagits fram under steg 1. De kvarvarande idéerna vidareutvecklas varefter ett slutligt val sker genom en inbördes bedömning om hur väl idéerna klarar önskemålen från steg 1. Arbetssteg 4, Förnyelseprogram (Dokumentera arbetet om vi vill förmedla resultaten av vårt arbete till andra eller notera det för senare användning. Utvecklingen av de framtagna produktidéerna dokumenteras och den kommande utvecklingen planeras i ett förnyelseprogram. Hänvisning En mer detaljerad beskrivning av ”Produktplanering och produktförnyelse” framgår av arbetsboken kapitel A5 se även kapitel 3 Initiering av utvecklingsprojekt. Miljöhänsyn De moment som är kopplade till miljöområdet i denna planeringsfas är av mer övergripande karaktär och kunskapsuppbyggnad kring olika miljöfrågor relaterade till produkter, se kapitel 1-3 och arbetsbok kapitel A1.

4.2.3.2 Specifikation Medan produktförnyelse motsvarar steg 1 i den generella problemlösningsmodellen så motsvarar specifikationsetappen steg 2, att förstå problemet och definiera det. Etappen startar med att bredda problemställningen för att minska risken för att fel problem löses. Väsentligt resultat av denna etapp är en klar beskrivning av konkurrentsituationen samt krav, önskemål och önskade produktegenskaper för de produktförslag som skall utvecklas.

Problembreddning Produktspecifikation

Specifikation

Uppdelning i delprojekt

QFD (Quality Function Deployment) är en metod som stödjer arbetet med att ta fram miljö- och tekniskt/ekonomiska inriktade produktspecifikationer. Resultatet av denna etapp leder ibland till att produktutvecklingsproblemet måste uppdelas i mer lättstyrda delproblem som utvecklas i samordnade projekt. Hänvisning I kapitel 6 samt i arbetsboken kapitel A3 och bilaga 4 beskrivs specifikationsfasen mer i detalj och koppling sker med praktisk tillämpning med framtagning av både miljö och teknisk/ ekonomisk specifikation. I underlaget ges strukturen för hur intressentmodellen baserad på QFD är uppbyggd och hur de olika delmomenten kan hanteras, vilket gäller både för miljöspecifikation och teknisk/ekonomisk specifikation. Miljöhänsyn I specifikationsfasen för produktutvecklingen gäller att miljöspecifikation tas fram parallellt med den teknisk/ekonomiska specifikationen. 4-9


Kapitel 4

4.2.3.3 Framtagning av koncept Resultaten från den föregående etappen användes i denna etapp för att skapa produktkoncept och utvärdera dessa. Produktkoncepten möjliggör att fastställa hur produkten kommer att byggas upp och fungera utan att ännu ha bestämt produktens utformning. Etappen innehåller steg 3 och 4 i den generella problemlösningsmodellen; framtagning av potentiella lösningar (steg 3) och utvärdering av lösningarna (steg 4), se avsnitt 4.2.1.

Huduvfunktion Delfunktioner Dellösningar

Koncept

Totallösning Utvärdering

Arbetet innebär att först identifiera problemets kärna och bestämma en huvudfunktion med hjälp av en metod kallad abstraktion. Därefter delas huvudfunktionen upp i delfunktioner och en funktionsstruktur byggs upp. Sökandet efter lämpliga lösningsprinciper för delfunktionerna och kombinationer av dessa leder sedan fram till produktkoncept som utvärderas för att fastställa ett antal alternativa huvudkoncept. Framtagning och utvärdering av lösningsprinciper är en iterativ process, dvs. de olika arbetsstegen upprepas ett antal gånger. Efterhand som lösningsprinciperna utvärderas skapas nya idéer som behöver utvärderas osv. Då iterationer är billigare i denna etapp än i kommande etapper skall detta stimuleras innan produkten är för långt utvecklad. Resultatet av etappen representeras av ganska grova skisser, rimlighetsuppskattningar och skriftliga beskrivningar. Under etappen fastställes principen för den kommande produkten och därmed stora delar av produktens kostnader, kvalitet, prestanda etc. Trots detta är denna etapp vid traditionell produktkonstruktion den minst styrda, den minst dokumenterade och den minst förstådda. Hänvisning Konceptfasens mer detaljerade innehåll samt praktiska exempel med koppling till sammanvägningen av olika produktutvecklingsaspekter framgår av arbetsboken kapitel A6 samt i bilaga 5. Miljöhänsyn I denna etapp kombineras den teknisk/ekonomiska specifikationen med miljöspecifikationen för en gemensam utvärdering av lösningsprinciper och koncept.

4.2.3.4 Produktutformning När principlösningarna har tagits fram och utvärderats skall de bästa förslagen vidareutvecklas fram till färdiga produkter. Denna etapp är den mest tidskrävande etappen i produktutvecklingsprocessen. Den startar med koncept och slutar med ett underlag för tillverkning av en bruksfärdig produkt. Denna etapp baseras på samtliga fem aktiviteter i den generella problemlösningsmodellen.

Konkretisering Utvärdering av prestanda och kostnader Produktutformning Slutförande

Vid traditionell konstruktion börjar tyvärr många projekt i denna etapp utan att ha gått igenom och dragit nytta av de föregående etapperna. Denna typen av konstruktion leder ofta till produkter med dålig kvalitet och i många fall leder detta till kostsamma ändringar senare i produktutvecklingsprocessen, produktionsprocessen eller ännu värre, efter lansering av produkten på marknaden.

4-10


Kapitel 4

På grund av att denna etapp under lång tid varit den mest uppmärksammade finns det ett ständigt ökande antal metoder och hjälpmedel tillgängliga för att stödja arbetet. Det mest kända är datorstöd som CAD, FEM, CFM etc och ett stort antal metoder som kan sammanfattas med DFX (Design For X) där X står för olika områden som M = manufacturing, A = assembly, Q = quality, R = reliability, E = environment etc. Några av dessa metoder är FMEA (failure mode and effect analysis), robust konstruktion, felträdsanalys, försöksplanering och livscykelanalys. Det inses lätt att om inte dessa metoder sätts in i sitt rätta sammanhang så kan de mer stjälpa än hjälpa. Till skillnad från de föregående etapperna så är produktutformningen starkt disciplinberoende. Metoder för utveckling av produkter inom områden som till exempel maskinteknik, elteknik, elektronik, datateknik, kemi, livsmedel och läkemedel är mycket olika. Inom vissa områden är metoderna dessutom inte så långt utvecklade. I de flesta produktutvecklingssituationer ingår dessutom utveckling av tjänster. Det är därför omöjligt att generalisera denna etapp. Generellt kan dock nämnas att systematisk produktutveckling bygger upp en stegvis metodik på samma sätt som vid de övriga etapperna, där varje arbetssteg är baserat på de fem stegen i den generella problemlösningsmodellen, enligt följande sammanfattning: Konkretisering

Bestämning av form, material och produktionsteknik.

Utvärdering av prestanda

Utveckling av funktioner, prestanda och tillförlitlighet.

Utvärdering av kostnader

Bestämning av tillverkningskostnader, monteringsriktighet, tillförlitlighet, testbarhet och underhållsvänlighet.

Slutförande

Framställning av dokumentation, patent och instruktioner.

Hänvisning En detaljerad beskrivning med praktiska exempel kring teknisk/ekonomisk aspekter framgår av arbetsboken kapitel A7. Exempel med miljöaspekter i produktutformningen återfinns i bilaga 5. Miljöhänsyn Miljöhänsyn i produktutformningen kommer in både i en övergripande nivå och vid detaljutformning. ♦ På det bredare planet gäller att utgångspunkten och bedömningsmallen för miljöhänsynen skall utgå från en vald och fungerande utvecklingsstrategi som är överordnad och gällande för allt i produktutformningen. ♦ Miljöhänsyn på detaljnivån kommer in vid val av inköp av färdiga komponenter och utformning av egna konstruktionsdetaljer. Även vid sammanfogning av komponenter till färdig produkt är olika specifika hänsynsstagande till miljöaspekter aktuella såsom tillverkning med eventuell ytbehandling mm, energihushållning, demonterbarhet, returhantering etc. ♦

Vid slutlig utvärdering av hela produkten skall denna ställas i relation till de målvärden för enskilda miljöegenskaper som fastställts samtidigt som utvärdering skall ske mot bl.a. uppställd utvecklingsstrategi.

4-11


Kapitel 4

4.4 Integrering av miljö i produktutvecklingsprocessen 4.4.1 Kopplingen mellan miljö och systematisk produktutveckling Vid miljöhänsyn som syftar till att vara en del av arbetet med framtagning av nya produkter är det viktigt att se till att de miljömoment som används inte blir isolerade moment som saknar förankring i den tekniska produktutvecklingsprocessen. Ett systematiskt produktutvecklingsarbete består av ett stort antal delmoment spridda över en tidsaxel, vilket också i högsta grad bör tas i beaktande för att skapa rätt förutsättningar för att miljöhänsyn skall kunna integreras på rätt nivå i produktutvecklingsprocessen, se figur 4.6.

Miljöanalys

Produktutvecklingsprocessen

Steg Steg 11

Steg Steg A A Steg Steg BB

Steg Steg 22 Steg StegCC Steg Steg 33

Steg StegD D Steg Steg X X

Steg StegN N

Tillverkning av miljöanpassad pro dukt

Figur 4.6 Miljöanalys integrerad med produktutvecklingsarbetet

Den struktur som föreliggande metodik baserats på och som ligger till grund för denna metodikhandledning omfattar följande; • Bred specificering av miljöproblematiken utifrån analys av en produkts eller

produktgrupps miljöbelastning. • Länkning av miljöaspekter till företagets produktutvecklingsprocess. • Komplettering av produktutvecklingsprocessen för likvärdig utvärdering mellan

miljöaspekter och andra produktutvecklingsfaktorer såsom teknik, ekonomi mm. När miljöfrågor skall kopplas till produktutvecklingen är det viktigt att beakta att dessa måste integreras i produktutvecklingen. I annat fall är det stor risk att miljöarbetet fastnar på några få individer i verksamheten och då mer fokuseras på myndighetsarbete och det som berör de egna processerna. Ett miljöarbete med fokus på framtagning av produkter bör klart förankras i en fungerande struktur för produktutvecklingen. De flesta företag med produktutveckling har någon form av struktur och system för produktutvecklingsprocessen även om denna inte strikt följs. I vårt arbete utgår vi från den metodik som beskrivits för systematisk produktutveckling, se avsnitt 4.3, vilken kompletteras med integrering av miljöhänsyn med hjälp av ett antal moment med specifik miljöinriktning. Miljömomenten som införs följer och integreras i de

4-12


Kapitel 4

etapper som gäller för den systematiska produktutvecklingsprocessen beskriven enligt flödet och etapperna som visas i figur 4.7.

Produktförnyelse

Specifikation

Koncept

Produktutformning

Figur 4.7 Produktutvecklingens olika etapper Produktförnyelse

Vid miljödriven produktutveckling är det fråga om att bland annat ta beslut om att starta ett första projekt kring att miljöanpassa en produkt i företaget och eventuellt initiera ett koncept som skall lägga grunden för företagets hela produktsortiment med inriktning på ökad miljöprofilering av produkterna. I detta fall krävs ett förberedande arbete dels kring att förankra miljöarbetet med produkter i företagsledningen och i ledningsdokument, dels att praktiskt skapa en fungerande arbetsorganisation för att driva en miljödriven produktutveckling, se kapitel 3 Initiering av utvecklingsprojekt. Specifikation Resultatet av denna etapp skall vara en klar beskrivning av konkurrentsituationen samt krav och produktegenskaper för de produktförslag som skall utvecklas. För att uppnå detta krävs en bred problemställning för att minska risken att fel problem löses. För att inte utveckla fel produkt är det viktigt att till fullo förstå problemet och identifiera förutsättningarna innan utvecklingen av principlösningar kan starta. I specifikationsfasen skall alla aspekter för produktutvecklingen definieras såsom tekniska aspekter, ekonomiska aspekter, designaspekter och med betoning på hållbar produktutveckling också miljö- och hållbarhetsaspekter. Med hänsyn till att det är olika faktorer som skall processas genom produktutvecklingens olika etapper är det viktigt att ge en gemensam ram så att de kan utvärderas med likvärdig metodik. Detta gäller inte minst för att skapa förutsättningar så att miljöaspekterna kommer att hanteras med samma prioritetsnivå som tekniska- och ekonomiska aspekter i den fortsatta produktutvecklingsprocessen, se figur 4.8. Metodik som stödjer en analys att brett fånga upp specifikationen för en ny produkt och möjliggöra en överföring till den fortsatta produktutvecklingen är analys baserad på QFD (Quality Function Deployment).

4-13


Kapitel 4

is k a nom Ek o k te r as pe j öMi l te r De s k ig n as pe as p ek t er Te k n is as pe k a k te r

Koncept Utformning Tillverk ning produkt

Figur 4.8 Olika aspekter för specifikation av produktutvecklingsarbetet Koncept

Resultaten från specifikationsfasen inklusive miljöspecifikationen användes i denna etapp för att skapa produktkoncept och utvärdera dessa. Produktkoncepten möjliggör att fastställa hur produkten kommer att byggas upp och fungera utan att ännu ha bestämt produktens utformning. Etappen innehåller arbetssteg med framtagning av koncept baserat på funktionstänkande, framtagning av dellösningar och en kombination av dessa. I utvärderingen av de potentiella lösningarna kommer miljöaspekterna med som viktiga förutsättningar för att få miljömässigt fungerande koncept. Denna utvärderingen sker i fyra steg. Först utvärderas principlösningarna mot sunt förnuft. För de lösningar som kvarstår kontrolleras att de kan tillverkas med känd teknologi så att det är fråga om utveckling och inte en ”osäker” forskning samt att produkten är kontrollerbar under hela dess livscykel. I det tredje steget släpps bara lösningar igenom som uppfyller absoluta krav i specifikationen, såväl teknisk/ekonomiska krav som miljömässiga krav. Slutligen bedöms de kvarvarande lösningarna utifrån fastställda önskemål med tekniskt/ ekonomiska- och miljömässiga aspekter baserade på genomförd intressent-analys/QFD (enligt metodiken i kapitel 6).

Produktutformning Utvärdering av miljöaspekter återkommer under varje moment i produktutformningen. Vid utvärderingen av ”slutprodukt” används alla teknisk/ekonomiska aspekter och miljöaspekter som tagits fram i specifikationsetappen. Miljökraven bör också vara styrande inslag vid framtagningen av lösningar vid utformning av alla dellösningar, vilket kan omfatta val av material och komponenter, val av produktionsteknik, produktens förutsättningar för återanvändning/ återvinning, energiförbrukning mm. I produktutformningen liksom de övriga etapperna hålls miljöaspekterna levande bland annat utifrån upprättande av en utvecklingsstrategi för produktutvecklingen. Denna strategi utgör den ”röda tråden” att utgå från vid hänsyn till miljöaspekter ställt i relation till de övriga faktorerna som ingår i produktutvecklingen.

4-14


Kapitel 4

Referenser Abrahamsson, P., Systematisk Produktutveckling, Ormanäs, 2006 Andreasen, M., & Hein, L., Integrated Product Development, IFS (Publications) Ltd, Bedford, GB, 1987 Johannesson, H. et al. Produktutveckling – effektiva metoder för konstruktion och design. Liber, 2004. Hubka, V. och Eder, W. E. Engineering design: General procedural model of engineering design. Ed. Heurista, Zürich, 1992 Olsson, F. Systematisk konstruktion (Doktorsavhandling), Inst. för maskinkonstruktion, Lunds tekniska högskola, 1976. Pahl, G. och Beitz, W. Engineering design. A systematic approach. Springer-Verlag, 1995, (Kom ut på tyska 1977 och på engelska första gången 1984) Pugh, S. Total design: Integrated methods for successful product engineering. AddisonWesley, Wokingham, 1990. Ullman, D. G, The Mechanical Design Process, Second edition, McGraw-Hill, New York, 1997. Ulrich, K. T. och Eppinger, S. D. Product design and development, McGraw-Hill, 1995

4-15


Kapitel 5

KAPITEL 5 Specifikation - Identifiering och analys av produkters livscykelfaser och miljöbelastning

I kapitlet beskrivs processen med framtagning av data för produkters livscykelfaser och hur en miljövärdering kan utföras. Introduktion till begreppet livscykelanalys (LCA) som ett verktyg för produktutveckling och uppdelningen på fullskalig respektive förenklad eller screening LCA, beskrivs kortfattat i kapitel 1. Den metodik som används här är den förenklade varianten som är en blandning mellan ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt för att identifiera och analysera en produkts miljöpåverkan. Motivet till att använda förenklad LCA-metodik är att tidsinsatsen kan begränsas och att man i produktutvecklingsarbetet ofta kan beskriva insatserna som att välja väg ett antal gånger än att erhålla en exakt kvantifiering av enskilda moment. Inom produktutveckling finns en avgörande skillnad i förutsättningarna för att beskriva och identifiera data för produkters livscykelfaser. Detta gäller om avsikten är att analysera en befintlig produkt eller om det gäller utveckling av en helt ny produkt. Generellt är det främst befintliga produkter där kvantitativa data kan samlas in. För ett nytt produktkoncept eller produkt får detta arbete ske på ett mer översiktligt och kvalitativt plan t.ex. kan man ta fasta på uppgifter kring produktgruppen i sin helhet och på vad som kan vara möjligt utifrån en tänkt produkt inom företagets produktområde. I alla sammanhang krävs att så tydligt som möjligt beskriva livscykelfaserna för produkten som skall förändras eller nyutvecklas. Detta innebär att livscykelfaser identifieras både före den egna tillverkningen, under egna tillverkningssteg och produktens kommande faser med bl.a. distribution, användning och sluthantering. Dessa insatser krävs både för att genomföra kvantitativa fullskaliga livscykelanalyser och de mer kvalitativa studier med metodik som presenteras i denna handbok. Insamlad data sammanställs på ett överskådligt sätt i t.ex. matrisform. De kvantitativa data för produkten kan sedan kompletteras med en värdering som bygger på LCA. I figur 5.1 illustreras övergripande den process som redovisas i detta kapitel för att identifiera en befintlig produkts miljöbetingelser. . Kunskapshämtning kring miljöeffekter

Dokumentation av komponenter

Sammanställning i processträd

Sammanställning i miljöbelastningsmatris

Värdering med hjälp av miljöindex

Figur 5.1 Arbetsmoment för framtagning av en produkters miljöpåverkan

5-1

Identifierad miljöpåverkan


Kapitel 5

5.1 Allmänt om LCA Metodiken i LCA är betydelsefull och relevant struktur för att göra bedömning och analys av miljöaspekter för produktutvecklingen. Inledningsvis ges därför en kortfattad förklaring till grunderna i LCA metodiken. För att standardisera tillvägagångssättet med LCA finns inom ISO 14000-serien en grupp av standarder, ISO 14040-serien, som formaliserat tillvägagångssättet vid LCA. I figur 5.2, ingår i ISO 14040, framgår de faser som LCA-studier formellt delas upp i.

Def . av mål och omf attning

ResultatInventerings-

tolkning

analys

Beskrivning av miljöpåverkan

Figur 5.2 Faser inom LCA studier

Steg 1 Definiera mål och omfattning Detta inledande steg avser att fastställa avgränsningen för det produktsystem som skall undersökas. Med andra ord gäller det att klart definiera hur omfattande del av livscykeln för produkten eller produktsystemet som skall studeras. Skall begränsning göras som utesluter vissa råvaruled, skall sluthanteringen med etc. Systemgränserna för studien bestäms av flera faktorer såsom syftet med analysen samt data- och kostnadsbegränsningar som också är betydelsefullt för gränsdragningen. Steg 2 Inventeringsanalys Detta steg omfattar den systematiska kartläggningen av data för produktens olika livscykelfaser som man definierat att ta med i analysen. Enligt standarden ställt det olika former av kvalitetskrav för data på de inflöden och utflöden som finns för produktsystemet. Momentet är ofta ett tidskrävande arbete som också ställer höga krav på förmåga att strukturera och skapa relevanta antaganden kring svårtillgängliga datauppgifter. Till exempel kan det gälla delar av råvaruledet med allt från energi-, transportoch kemikaliedata som ofta kan vara otillgängliga och kräva olika former av antaganden. Steg 3 Beskrivning av miljöpåverkan Momentet innebär att utvärdera betydelsen av de miljöeffekter som det undersökta produktsystemet kan ge upphov till. Sammanställning av data från inventeringsanalysen sker genom att först klassificera indata efter typen av miljöeffekt som uppkommer för att sedan slå samman till gemensamma enheter, t.ex. växthuseffekt eller ozonuttunning. Som ett tredje steg i miljöpåverkan kan sedan olika system för värdering av den totala miljöeffekten tillämpas såsom ekoknapphetsmetoden eller effektkategorimetoden. Desto längre man går i denna stegvisa bedömning av miljödata ju mer subjektivt blir resultatet. Metoderna för att behandla de totala miljöeffekterna har olika fokus, dvs betonar skilda miljö- hälsoeffekter med olika prioritering. Någon absolut sanning finns alltså inte. Betydelsefullt i sammanhanget är också felmarginalerna som byggts in genom de antaganden som vanligtvis alltid finns med i inventeringsfasen. 5-2


Kapitel 5

Steg 4 Resultattolkning Genomförd LCA för en produkt eller produktsystem skall sedan kunna användas och måste därmed på något sätt tolkas, dvs. vad har resultatet blivit. Här gäller det att också väga in andra faktorer som kan vara av betydelse för hur produkten skall förändras t.ex. tekniska aspekter samt ekonomiska och sociala aspekter av betydelse. Den metodik som används i handboken med en förenklad LCA utgår från samma struktur som anges i ovan beskrivna standardiserade modell. När det gäller värderingen av miljöpåverkan för olika miljöbelastande faktorer utgår detta från en värderingsmetod som ger ett totalindex enligt miljöräkenskapsmetoden med utnyttjande av s.k. Eko-indikatorer, beskrivs närmare under avsnitt 5.4.

5.2 Identifiering och beskrivning av livscykelfaser Beroende på utvecklingsprojektens begränsning, förnyelse av befintlig produkt eller nyutveckling, sammanställs de data som är möjliga att få fram kring produktkedjan. Utgångsläget är att samla data, kvalitativa som kvantitativa, utifrån en grundmodell som kan illustreras med figur 5.3. Systemets avgränsningar bör klargöras, dvs. finns processteg som inte tas med eller ges projektet ett specifikt fokus.

Inflöde

Framställnin g av baskomp onenter

Utflöde

Biprodukter

Transport

Tillverknin g

Luftföro rening

Energ i Transport

Distribution/ Handel

Material

Vattenförorening Fast avfall

Transport

Andra miljöaspekter Användning Transport

Omhändertagande

Figur 5.3 Avgränsningar för datainsamling

Första momentet är att kartlägga vilka olika aktivitetssteg som finns för produkten och därefter vad de innehåller. En generell arbetsgång som kan tillämpas vid identifiering och dokumentation kring en befintlig produkts livscykelfaser kan lämpligen ske enligt följande steg; Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6

Upprätta förteckning över produktens ingående komponenter Identifiera komponenterna utifrån material och leverantör Sammanställ information över leverantörernas processer Beskriv den egna produktionens processer Identifiera fakta kring distribution, användning och sluthantering Sammanfatta underlaget i en översiktsbild

När samtliga faser av produktlivscykeln är identifierade ska respektive process eller aktivitet som ingår identifieras och analyseras. För varje steg sammanställas uppgifter om vilken 5-3


Kapitel 5

miljöbelastning som kan uppträda. Denna information ger underlag till kommande arbete med beskrivning och analys av produktens miljöbelastning. Metod för att analysera flödet av aktiviteter kring varje enskilt processteg eller aktivitet sker lämpligen genom s.k. materialbalans eller input/output-analys på lämplig detaljnivå. Exempel på detaljnivå för dylik analys framgår av figur 5.4. Komponent (in) Material Tillsatsämnen Energi Transporter

Restprodukter PROCESS/ AKTIVITET

Utsläpp Energiförlust

Förädlad komponent (ut)

Figur 5.4 Input/output-analys

En sammanfattande bild över produktens olika livscykelfaser ges genom att sammanställa de olika stegen av produktkedjan till ett processträd för produkten omfattande boxar med processidentitet och förbindelselänkar till angränsande steg. På detta sätt erhålls en överskådlig bild som hjälper till att strukturera och få överblick över produktkedjans olika delar, se modell i figur 5.5. Processträd

Le v.le d

Ege n tillve rkning

Dis tr ibution

Användning

Omhändertagande

Figur 5.5 Modell för upprättande av processträd

Exempel på genomförd kartläggning av en produkt med hjälp att upprätta ett processträd och använda input/output-analys framgår av arbetsboken, kapitel A2 .

5.3 Beskrivning av produktens miljöpåverkan I föregående avsnitt beskrevs vilka aktiviteter och processer som kan kopplas till den aktuella produkten. De aktiviteter som ingår bidrar med olika former av miljöbelastande faktorer såsom materialanvändning, energianvändning, utsläpp till luft och vatten från processkemikalier och transporter som ger förbrukning av drivmedel och utsläpp av miljöbelastande ämnen. Denna baskunskap är den data som nu kan användas för att skapa en bild av produktens miljöbelastande faktorer inom livscykeln från materialframställning och leverantör av komponenter till sluthantering av produkten. 5-4


Kapitel 5

Olika modeller finns för att ge en generell och översiktlig bild av produktens miljöbelastning. Vanligast är någon form av matris som åskådliggör flödet med de olika livscykelfaserna och produktens miljöbelastningsfaktorer med både kvalitativa och kvantitativa data samlade. Dessa former för analysmodeller kan betraktas som s.k. screening LCA eller förenklad livscykelbedömning. Matrisen som används här utgår från en holländsk modell, MET-matris (MET, dvs. Material, Energi och Toxicitet, beskrivs i Brezet H m.fl. se referenser), vilken modifierats i olika varianter, se figur 5.6. Denna ”matris-axel”, som åskådliggör den undersökta produktens miljöbelastning/-effekt kan modifieras i olika grad. Den egna varianten som används i denna handbok ingår i figuren som steg 1. Det som ändrats är att i stället för toxicitet (T:et), som kan uppfattas som ett svårhanterligt begrepp, ersatts av R (= restprodukter) och U (= utsläpp). Restprodukter och utsläpp torde vara enklare att hantera i ett praktiskt sammanhang. En variant är det som bl.a. kommit att användas i Danmark (bl.a. av dk-Teknik och Danmarks Tekniska Universitet) där toxicitet bytts ut mot K (= kemikalier) och A (= Andet, dvs. andra möjliga aspekter). En ytterligare variant av matrisen som är mer detaljerad har använts i Australien ( Centre for Design at RMT) där miljöbelastningen beskrivs i form av olika miljöeffekter, illustreras som steg 2 i figuren – Avfall, växthuseffekt, ozonförtunning, luftförorening, vattenförorening, fast avfall etc.

Miljöbelastning/ effekt

Matrisd iagram

Livscykelfas

Re sursLuft förbrukning Mate rial

Vatten

Ene rgi

Mate rial

Avfall

Växthuseffekt

Re stproduk ter Energi

Utsläpp

Toxi cite t

e tc.

S teg 2

S teg 1 Re fe rens

MET-m atri s Råvaruu ttag Ti ll ve rkning Distri bu tion

Vär dering: 0-3

An vän dning Sluth ante ring

Figur 5.6 Matriser för beskrivning av en produkts miljöbelastning

Sammanställningen i matrisform ger en enkel och överskådlig bild över den undersökta produktens miljöpåverkan. Innehållet beror naturligtvis på vilken information som varit möjlig att samla in kring produkten. Ett önskemål från användare är naturligtvis att man från sammanställningen skall kunna utläsa någon form av resultat av vad som är viktigt att ta hänsyn till när produkten skall förändras. I den holländska MET-matrisen har man löst detta med att införa en värdering av de olika miljöaspekterna i en skala 0 – 3, där en 3:a är det mest miljöbelastande. Detta är naturligtvis en subjektivt sätt att bedöma, men beroende på den kunskap som den eller de aktörer som utfört analysen besitter ger det dock en vägledning för miljöbedömningen. Den subjektiva bedömningen med enkel gradering kan uppfattas som alltför trubbig som mall för miljöbedömning. I utvecklingen av modellen används därför ytterligare ett steg. Detta eftersom det är viktigt att verktyget som sådant skall kunna användas av praktiker inom industrin med krav på en verklighetsförankrad bedömning. Naturligtvis krävs en viss miljö5-5


Kapitel 5

kompetens och kunskap kring miljöpåverkan med den här typen av metodik, men det är angeläget att det också kan utföras i det enskilda företaget som inte har specialkompetens på miljöområdet. Ett sätt att förfina modellen är att använda miljöindex som kan belysa och utgöra värderingsgrund till de olika miljöbelastande faktorerna. Med miljöindex menas i detta sammanhang ett sammanvägt totalindex som speglar hur miljöbelastande en specifik faktor är som t.ex. ett material, eller en viss typ av transport. De miljöindex som finns bygger på genomförda livscykelanalyser för den specifika miljöbelastningsfaktorn. Två allmänt förekommande totalindex för miljöbelastning har kommit till allmän och relativt bred användning i Europa. Detta är ”Eco-indicator” som lanserats i Holland av företaget Pré Consultant samt ELU-värden som ingår i EPS-systemet framtaget vi Chalmers i Göteborg. Båda systemen har utvecklats i samarbete med olika aktör från industrin och forskningsvärlden. I denna handbok används Eco-indikatorer beroende på att strukturen är enkel och lätt att använda samt att den har fått en bred användning inom bl.a. industridesign. Detta uteslutet inte att modellen lika väl kan kombineras med att använda ELU-värden. Matrisen med koppling till ett totalindex för miljöbedömning framgår av figur 5.7. Ek oEne rgi

Re stproduk ter Utsläpp

Produktion av

Livscykelfaser

delkom ponenter

M iljö belastning

in dikator

Värdering av miljöeffekter

Materi al

Om händertagande

Figur 5.7 MERU-matris med miljöindex

Den kombination som görs mellan grundmatrisen och Eko-indikatorer medför att kvantifiering av respektive miljöbelastande faktor blir en nödvändighet. Avsikten är ju att öka värdet och nyttan av modellen så att den bättre kan användas för att bedöma produktens miljöbelastning. Den noggrannhet som sker i insamlingen och dokumentationen av data återspeglar möjligheten att erhålla användbart material till miljöbelastningsmatrisen. Hur detaljerad sammanställningen skall vara är mycket en resursfråga som får avgöras från fall till fall. Det bör påpekas att förutsättningarna för datainsamlingen kring produktkedjan blir klart begränsad när det gäller att ta fram helt nya produkter. I detta fall blir det mer en fråga att utnyttja den mer kvalitativa modellen med intressentanalys, se kapitel 6. I forskningsprojektet som utgjort förarbetet till denna handbok förelåg tveksamhet att göra koppling med miljöindex eftersom den ger en grov värdering med hög osäkerhetsfaktor. Detta skall då ställas mot nyttan av att på ett relativt enkelt sätt erhålla en ”kompassriktning” på väsentliga miljöaspekter för produkten, s.k. hotspots. De företag som deltog i forskningsprojektet visade ett klart intresse av att få den direkta koppling med en tolkning av betydelsefulla miljöaspekter. Det blir därför naturligt att introducera miljöindex som en komplettering till MERU-matrisen. Speciellt med avseende på att produktutveckling ofta innefattar ett stort antal valsituationer medför detta att det är viktigt med en första vägledning av vad som är väsentligt 5-6


Kapitel 5

ur miljöhänsyn. Detta är särskilt betydelsefullt när produktutvecklingscykeln i företag haft en klar tendens att krympa under det senaste årtiondet, vilket ställer krav på tidig och snabb information. Det praktiska tillvägagångssättet för arbetet med insamling, strukturering av material och utnyttjande av matris och miljöindex redovisas i arbetsboken, kapitel A2.

5.4 Värdering med hjälp av miljöindex Miljöindex, Eko-indikatorer och ELU-värden, för att värdera miljöbelastningen i ett livscykelperspektiv är en grov värderingsmetodik. Syftet är inte att ge de absoluta måtten hur miljöbelastande en produkt är utan skapa en rimlig förutsättning för acceptabel miljöbedömning som är snabb och enkel. Då andra verktyg som presenteras utgör kompletterande moment och produktutvecklingen innehåller fler beslutsparametrar än miljöaspekter torde metodiken vara acceptabel i syfte att finna vägen till miljöanpassning. Eko-indikatorer utgår på färdiga miljöindex för olika material och processer. Dessa ekoindikatorer skapar en bild över vilka miljöbelastningsfaktorer som är mest miljöbelastande i undersökt produkt. De mest arbetskrävande momenten i sammanställningen av miljöbelastningsmatrisen (MERU-matrisen) är miljöbelastningsfaktorer och kvantifiering av dessa, medan indikatorerna relativt enkelt kan införas som komplettering i matrisen. Eko-indikatorerna ger inte någon detaljerad bild, utan är en överblick av produktens miljöegenskaper. En begränsning är att indikatorer finns framtagna för material, produktionsprocesser, transporter, energiframställning och avfallsscenarier, men saknas för bl.a. de flesta kemiska ämnen. Eko-indikatorer har utvecklats av PRé Consultants i Amersfoort, Nederländerna (www.pre.nl). De har funnits tillgängligt sedan mitten av 1990-talet och finns idag i version ”Eco-indicator 99”. Denna version omfattar drygt 200 färdiga indikatorer, men kan med egna insatser kompletteras, vilket dock innebär behov av extra resurser. Nedan beskrivs metodiken för Eko-indicator 99. Då miljö är ett vittomfattande begrepp har man i ”Eco-indicator 99” begränsat termen till att gälla tre typer av skadeverkningar på miljön; • Människors hälsa • Ekosystemens kvalitet • Naturresurser

Framtagandet av Eko-indikatorer sker i tre steg; • Inventering av utsläpp, uttag av naturresurser och markanvändning från de processer

som kan kopplas till materialets/produktens livscykel. • Beräkning av den skada ovanstående flöden orsakar på människors hälsa, ekosystem

och naturresurser. • Viktning av de tre ”skadekategorierna” (dvs. betygsättning av betydelsen) som

sedan slås ihop till en Eko-indikator. Bedömningen och beräkningen av skadeverkan baseras huvudsakligen på Europeiska data, dvs. på antal och storleken av de skador och effekter som utsläpp, markanvändning och resursuttag ger upphov till i Europa. Undantaget är skador på naturresurser, och skador orsakade av klimatförändringar, uttunning av ozonlagret, luftutsläpp av cancerframkallande och oorganiska ämnen som har långväga spridning samt vissa radioaktiva ämnen. Viktningen har utförs av en panel bestående av drygt 350 personer från en schweizisk intressentgrupp för LCA. Viktningsmomentet i Eko-indicator 99 skiljer sig från en traditionell LCA där vanligtvis tio eller fler kategorier viktas. Exempelvis används vid ELU-tal (EPS5-7


Kapitel 5

systemet) de största miljöproblemen såsom försurning, växthuseffekt, övergödning etc. Här har man minskat antalet kategorier till tre skadekategorier, vilket underlättar för den panel som utfört viktningen. Genom värdering med hjälp av Eko-indikatorer sker en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Praktiskt hanteras indikatorerna genom att tillfoga ytterligare kolumn som anger Eko-indikatorer som är möjliga att använda för den studerade produkten. För att illustrera resultatet av en utförd studie omfattande identifiering av en produkts komponenter och kvantifiering av olika miljöbelastande faktorer redovisas i figur 5.8 delar av en MERU-matris med miljöindex. I exemplet framgår data baserat på 1000 produktenheter. De olika miljöbelastande faktorerna anges med en kvantifiering i exemplet; stålplåt som är obehandlad, plast av polyeten och ABS, energiförbrukning i produktionen, energi för leverantörstransporter etc. Till dessa olika material, energislag och restprodukter har Eko-indikatorer hämtats från tabellmaterial för Eko-indikatorer. Indikatorerna multipliceras med angiven kvantitet, vilket ger ett unikt värde för respektive miljöbelastningsfaktor. Högt värde (uttryckt i ”millipoints”) medför en hög miljöbelastning. Värde som är negativa, restprodukter vilka återvinns, medför att man får tillbaka dvs. miljönytta istället för miljöbelastning. Resultatet från exemplet visar att de mest miljöbelastande faktorerna är förbrukningen av stålplåt följt av energiförbrukning i produktionen samt belastningen från leverantörstransporter av stål och plastmaterial. Praktisk genomgång av Eko-indikatorer och kopplingen till miljöbelastningsmatris framgår av arbetsboken, kapitel A2 . Indikatorerna redovisas i sin helhet i bilaga B3.

Ventilation AB Livscykelfas/ aktivitet Materialfasen

Matris för beskrivning av miljöbelastning för ventilationsprodukt "ventilatorn" baserad på 1000 enheter Mängd

Eko-indikatorer EI 99 [mP] Totalt [mP] 8500 kg 116 986 000

Material [kg] Stålplåt obehand.

Produktion material Underleverantörer

Plast PC/ABS Plast PE

400 kg

487

194 000

360

380

137 000

37000

22

814 000

1 400 800

-70 -70

-98 000 -56 000

33 000 8 000

22 22

726 000 176 000

Egen tillverkning Energi [kWh] Ventilation AB

Energiförbrukning: Maskinpark, met bearbetning, ytbehandling, lokaler Restprodukter /Utsläpp [kg] Metallrester: Stål obehandlat Metallrester: Stål galvat

Transporter

Energi [ton*km] Intransport: Stål, plast, ca Uttransport

Figur 5.8 MERU-matris med exempel på miljöbelastande faktorer och beräknade Ekoindikatorer

5-8


Kapitel 5

Referenser Brezet, H & Van Hemel, C: Ecodesign – A Promising Approach to sustainable production and consumption, UNEP, 1997 Caspersen, N. & Wenzel, H., Vejledning i kritisk gennemgang af LCA, Miljoprojekt nr 687 – 2002, Miljostyrelsen, Dk, 2002 Gertsakis, J. et al., A Guide to EcoReDesign, Centre for Design at RMIT, Melbourne, Au, 1997 Goedkoop, M. & Spriensma R., The Eco-indicator 99 A damage orientred method for Life Cycle Impact Assseement, Methodology Annex, PRé Counsultants B.V. Amersfoot, Nl, 2000 ISO 14040 Miljöledning - Livscykelanalys - Principer och struktur, SIS, Stockholm, 1997 ISO 14042 Miljöledning – Livscykelanalys - Miljöpåverkansbedömning, SIS, Stockholm, 1997 Weidema, B., Wenzel, H, Petersen. C., Produkt, funktionel enhet og referensstromme i LCA, miljonyt nr 64 –2004, Miljostyrelsen, Dk, 2004

5-9


Kapitel 6

KAPITEL 6 Specifikation – Intressentmodell/QFD

6.1 Introduktion Föregående steg i specifikation hade fokus på att beskriva miljöbelastningen för en produkt utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv med hjälp av LCA-perspektivet. Detta ställer krav på tillgång till kvantitativa data för produkten eller produktgruppen som skall studeras, vilket innebär att metodiken främst går att använda för befintliga produkter. Produktutveckling med fokus på nyutveckling innebär att tillgängligheten på kvantitativa data ofta är begränsad. Ett tidigt steg i specifikationen är att också identifiera och analysera vilka önskemål och krav som existerar från olika intressentaktörer. I detta fall krävs en betydligt vidare analys kring förutsättningarna för den tänkta produkten eller tjänsten. När vi talar om produktutveckling är önskemålet att kunna synliggöra alla aspekter för produktutvecklingen såsom tekniska, ekonomiska, design och miljöhänsyn. Ett vidgat perspektiv från miljö till att omfatta även olika dimensioner kring hållbarhet medför en ytterligare bredd t.ex. synen på leverantörer mm. Detta fångas emellertid främst upp på ett övergripande strategiskt plan, men skall beaktas också i produktframtagningen. Behovet finns alltså för ett verktyg som kan fånga upp produktutvecklingsaspekter där kunskapen inte bara utgår från en befintlig produkt utan ger möjligheter att tidigt identifiera underlag för nyutveckling. Därtill skall verktyget stödja en analys som brett beaktar olika aspekter för specifikationen av ny produkt. De olika aspekterna skall även kunna överföras till den fortsatta processen i produktframtagningen, se figur 6.1.

is k a nom Ek o k te r as pe öMi l j e r t De s k ig as pe as pe nk te r Te k n is k as pe k a te r

Koncept Utformning Tillverkning produkt

Figur 6.1 Samordning mellan aspekter i produktutvecklingsprocessen

6-1


Kapitel 6

Metodik som stödjer den beskrivna formen för specifikation av nya produkter och koppla aspekterna till en process av systematisk produktutveckling är QFD (Quality Function Deployment). I följande avsnitt görs en koppling till den allmänna QFD-metodiken som vi också har anpassat till att fungera för miljöaspekter.

6.2 QFD som produktutvecklingsinstrument Quality Function Deployment (QFD) kan översättas till kundcentrerad eller kundorienterad planering vars syfte är att fokusera på kundperspektivet i produktutvecklingen. Metodiken har sitt ursprung från Japan. Generellt tar metodiken fasta på att identifiera kunders och intressenters subjektiva information av produktönskemål och därefter översätta dessa till mer objektiva mätbara faktorer som kan användas i processen med produktframtagning. Det finns ett antal faktorer som gör metodiken intressant och användbar i produktutvecklingsarbetet. Metodiken har; • Kundfokus vilket innebär att stor vikt läggs på kunders och andra intressenters behov i form av önskemål och krav kopplade till produkten. • God koppling mellan olika funktioner som deltar i företagets produktutvecklingsarbete genom att metodiken ger koppling mellan kundönskemål och tekniska utvecklingsfaktorer. Detta skapar bl.a. bättre kommunikation och förståelse mellan de olika aktörer som deltar i produktutvecklingen t.ex. marknads- och produktutvecklingsavdelningen. • Helhetsperspektiv, dvs. alla produktutvecklingsaspekter kan fångas upp vilket är en klar fördel för att undvika suboptimeringar. Viktigt är att möjligheterna finns att beakta de mer ”mjuka aspekter” såsom miljöfrågor inklusive andra dimensioner av hållbar utveckling och koppla dessa till rent tekniska produktaspekter. • Modellens nackdelar är främst att den kan upplevas som tung och i vissa fall subjektiv genom att svar kan bli olika vid skilda tillfällen frågor ställs. Det kräver också en inte oväsentlig insats för att fånga upp ett bra underlag för kundönskemål.

Kvalitetsnedbrytning

K

va

é lit

kn Te

ol

i og K

os

tn

ad

er

ö llf Ti

t rli

t he li g

la iel ec gar p s in ra t n nd ry A ed b n

Service

Tillverknin g

Berednin g

Funktionsnedbrytning

Konstruktion

Kvalitet

Plannin g

Quality Function Deployment

Syftet med att använda QFD var från början att kvalitetssäkra produktutvecklingsprocessen så att olika kritiska faktorer beaktades och att processen gavs fokus på förbättringar utifrån kundperspektivet. Genom att fånga upp olika kundrelaterade önskemål och översätta dessa till produktutvecklingsfaktorer förbättras kundtillfredsställelsen, vilket skapar bättre kundrelationer. I den japanska modellen (Mizuno & Akao, 1994), figur 6.2, sätts fokus på nedbrytning av kundönskemål och krav inom viktiga områden för produkten vilket ställs mot koppling till en funktionsuppdelning.

Figur 6.2 Bred modell för QFD enligt japansk modell (källa: Mizuno & Akao 1994)

6-2


Kapitel 6

Ovanstående modell är inte den enda QFD-modellen. Skillnaderna mellan dem är att de har olika fokus t.ex. inriktning på totalkvalite eller på utnyttjande av resurser. En definition med ursprung från föregångarna för QFD-metodiken är; (QFD är) ”ett system för att översätta kundens önskemål till, för företaget, relevanta specifikationer i varje steg av produktutvecklingsprocessen. Från marknad till utveckling, produktion och försäljning/service" (källa: Gustavsson, 1998) Gemensamt för de olika formerna av QFD är fokus på kunderna och deras önskemål och krav samt att verksamheten har förmåga att följa upp och översätta önskemålen till konkreta produkter och tjänster.

Del egenskaper

T illverkningsoperat ioner

II

Produktutformning

T illverkningsinstrukt ioner

III

Processplanering

Tillverknin gsop erationer

Kvalitetshus

Delegenskap er

I

Produktegenskap er

Kundönskemål

P roduktegenskaper

IV

Produktionplanering

Figur 6.3 Modell med fyra faser för kundtillfredsställelse (källa Hauser, 1988)

En modell av QDF bygger på fyra faser för överföring av kundens önskemål/krav till produktionen. Modellen är utvecklad på 1980-talet (Hauser och Clausing, 1988), figur 6.3. De olika matriser som igår i modellen utgår från en första fas I ”House of Quality” som på svenska bruka benämnas ”Kvalitetshuset” och är den viktigaste delen av QFD. Denna matris inleds med listning av ”Vad”, vilket vanligen utgörs av kundönskemål men kan också vara andra aspekter för produktutvecklingsprocessen t.ex. övergripande strategiska frågor och visioner. Avsikten är att möjliggöra en överföring av mer subjektiva faktorer i produktutvecklingsprocessen till underlag för konkreta lösningar. Genom att i matrisen översätta önskemålen till mätbara produktegenskaper erhålls en bild av de prioriterade eller kritiska faktorerna utifrån kundperspektivet. Produktegenskaperna utgör input i fas II där kritiska delar på en produkt sammanförs. Inom fas III analyseras processplaneringen med identifiering av kritiska moment av tillverkningen för att i fas IV fokusera på kontroll över tillverkningen utifrån kundtillfredsställelse. Utnyttjande av den beskrivna modellen ger god kunskap kring vad som påverkar utvecklingsarbetet i olika aktivitetssteg, vilket bl. a. konstaterats i studie av Gustavsson (Gustavsson, 1998). Modellen är emellertid inte enkel speciellt om det är fråga om komplexa produkter. Detta bidrar till att den i liten utsträckning kommit till användning inom svenska verksamheter.

6-3


Kapitel 6

En annan modell benämnd ”Matrisen av matriser” utgör en hel verktygslåda av varierande matriser som avser att passa i olika faser av produktutvecklingen. Den modell som är vår basmodell för att använda QFD är det sk. Kvalitetshuset med dess olika delar (baserat enligt Zairi, 1993) illustrerad i figur 6.4

8

Hur

2

Korre lationsmatrix

Produktegenskaper

Vad

Kundönskemål

3

4

5

Samband mellan önskemål och produktegenskaper

V ikt

1

6 7

Markandsvärdering

Produktjämförelse

Målvärden för ny produkt

Figur 6.4 Kvalitetshuset

Denna grundmodell har åtta olika moment; 1. Kundönskemål, vad vill kunden. 2. Produktegenskaper, hur ska företaget uppfylla kundegenskaperna. 3. Sambandet, mellan önskemålen och produktegenskaperna vilka beskrivs genom styrkan av sambandet. 4. Kundvikting, dvs prioriteringen mellan de olika önskemålen. 5. Marknadsutvärdering, där de egna sammanställda kundönskemålen ställs mot vad en konkurrerande produkt kan uppfylla. 6. Produktjämförelse, hur förhåller sig egna produkter och konkurrenters produkter avseende framtagna produktegenskaper 7. Målvärden, för framtagna egenskaper i planerad produkt 8. Korrelation, hur de olika produktegenskaperna påverkar varandra. Modellen har i olika studier vidareutvecklats baserat på teoretisk liksom på praktisk användning. I flera fall trycker man på betydelsen av sambandsmatrisen som skall återge kopplingen mellan kundönskemålen och produktegenskaperna. Vissa modeller ger exempel med olika symboler för att beskriva sambandet, om det är svagt eller starkt. Ett moment i matrisen, korrelationsmatrisen, som utgör taket i matrisen noteras i viss litteratur (bl.a. Gustavsson, 1998) som arbetskrävande och därmed användbar i begränsad utsträckning. De kundrelaterade kraven i produktutveckling är idag ett alltmer betydelsefullt moment. Detta inte minst utgående från ökade krav kring kvalitetsfrågor och med koppling till frågor med anknytning till kvalitetsledning. Metodiken med QFD har funnits tillgänglig sedan 1970-talet med start i Japan. Till Sverige kom metodiken först i slutet av 1980-talet. Den allmänna användningen av QFD har hittills varit begränsad, vilket Gustavsson noterar i sin publikation. Orsaken till den begränsade användningen torde mycket bero på en alltför teoretisk nivå och 6-4


Kapitel 6

att inte anpassning skett utifrån en praktiskt fungerande arbetsstruktur. Detta kan bekräftas av egna erfarenheter dels i samband med FoU-projektet som ligger till grund för föreliggande publikation, dels i övriga kontakter med industriföretag. Exempel finns där man i manualer för produktutveckling beskriver att QFD skall användas men praktisk kunskap och utbildning saknas varför metodiken inte utnyttjas.

6.3 QFD med koppling till miljö Japanska erfarenheter av Miljö-QFD I Japan finns lång erfarenhet av att arbeta med QFD-modeller vid produktutveckling. Vid Japan Environmental Management Association for Industriy antogs 2001 ett 3-årigt program för praktiskt arbete med bl.a. Miljö-QFD. Studier genomfördes bl.a. vid två företag inom elektroteknikindustrin. Dessa studier utgick från traditionell QFD med kombination av miljöaspekter i produktutvecklingen. I konferenspaper (Tomohiko, 2001) redovisas hur man arbetar med QFDE och även kombinerar med LCA.

9

1

1

9

rate of recycled materials

amount of energy consumption

1

1

1

1

1 1

9

9

9

9

9

9 3 1 9

3 9 1 9

3 9 1 9

3 9 1 9

3 9 9 9 9 9

9

9

3 1

1 9 3 3

9

9 3

3

1 9

82

71

19

84

179

158

18

79

51

63

63

63

186

0,04

0,01

0,04

0,09

0,08

0,01

0,04

0,03

0,03

0,03

0,03

0,1

3

0,04

0,06

9

1

95

112

Relative weight

1 1 1 1 1 9 1

1

0,05

Raw score

235

1

1 1 1 1 1 9 1

1

90

1 1

0,12

1 1 1 1 1 1 1

1

1

1 1 1 3 1 1 3 1

1

1 9 1

1 1

biodegradability

1

1 1 3 1 3 9

3

9

toxicity of materials

1

9

1

3

mass of soil pollutant

9 3

1 1 9

1 1 1

1 1 9 9 1 9 1

mass of water pollutant

9

3 1

1

physical lifetime

3

hardness

9

likelihood to get dirt

3 1

mass of air pollutant

1

9 1 1

3 9 3

noise, vibration, electronmagnetic wave

9

3 3 1

number of types of materials

1

number of parts

1

9 3 3 1 3 3 3 3 3 1 3

volume

3 1 1 9 1 3 9 1

weight

1 1 9 9 1 3 3 3

240

easy to smash easy to sort safe to incinerate safe to landfill harmless to living environment safe emission possible to dispose at ease

1 3 1 9 3 9 1 1 1 1 9 9 1 1 1 3 3 1 3 9 1 3

0,13

high I/Q density small size good radiation capability ability of protecting IC light reliability good high frequency characteristic less material usage easy to transport and retain easy to process and assemble less energy consumption high durability easy to reuse easy to disassemble easy to clean

0,05

Weights

Voices of Customer (VOC)

high frequency characteristic

Environment Phase I

radiation capability

QFD for

I/Q density

Engineering Metrics

Figur 6.5 QFD-matris över önskemål och egenskaper (Källa: Tomohiko, 2001)

6-5


Kapitel 6

I matrisen, figur 6.5, ges ett exempel på sammanställning av önskemål där man kombinerar tekniska önskemål med miljöönskemål. Modellerna av QFD som används är inriktade på det traditionella sättet med principerna för en gradvis länkning av sambanden med definitionen från svagt (1) medel (3) och starkt samband (9). I den kombinerade matrisen är miljöönskemålen grönmarkerade. De samlade erfarenheterna från refererat paper är att det går väl att kombinera QDFE med LCA. Man hänvisar också till att det inom japansk industri finns goda erfarenheter från metodiken med QFD och LCA. Andra studier som ingick i det japanska programmet visar att det nya sättet med QFDE (Miljö) gav positiva förutsättningar för utvecklingsprocessen. Det framhålls att QFDE har använts för att kombinera olika aspekter systematiskt och effektivt, att produktteamet undviker subjektiva diskussioner och att miljöprofilen från QFDE uppfattades som likvärdig med metodik baserad på LCA. Svårigheter som påtalades var hanteringen av flera matriser inom QFD och hur beräkningen skulle ske. Som framgår av matrisen i figuren ovan görs inga förenklingar i sambandsmomentet för QFD-modellen: Detta torde vara en bidragande orsak till svårigheterna med metodiken. Dansk studie med Miljö-QFD I dansk studie (Olesen, 1997) dokumenterades projekt med Miljö-QFD. Projektet var ett förprojekt för att utveckla metodiken med miljö-QFD och tillämpades i ett utvecklingsprojekt för ett nytt koncept för kylanläggning/aircondition i bilar. Projektet visade på möjligheten att utnyttja LCA och QFD integrerat vid beslutsprocessen kring miljöinsatser. Arbetsgruppen som genomförde projektet bestod av en sammansatt projektgrupp med marknadsföringsfunktion, produktutvecklingsfunktion och miljöspecialist. Erfarenheten var att allas kravbild på utvecklingsprocessen kunde synliggöras och komma fram. I summeringen från projektet framhålls att fördelen med Miljö-QFDn är att; • • • •

projektgruppen tvingas till en helhetssyn vilket ökar motivationen och målinriktningen, proaktiva verksamheter förebygger negativa reaktioner från marknaden, LCA som metodik synliggörs och görs begriplig, det skapas en grund för kommande marknadsföringsinsatser.

För medverkande företag i utvecklingsprojektet påtalas att väsentligt resultat som uppnåtts var att det skapats en överblick över intressenternas miljöönskemål, hur produktkonceptet bör optimeras med hänsyn till både minimering av miljöpåverkan och maximering av miljömässig konkurrenskraft, kritiska aspekter för den miljömässiga marknadsföringen samt hur miljö- och kvalitetsegenskaper skall prioriteras i utvecklingsprojektet. Det praktiska arbetet startade med kartläggning av olika livscykelfaser, vilket utgjorde underlag för identifiering av olika intressenter. Intressenternas betydelse viktades i fem olika klasser från mycket hög vikt till mycket låg betydelse. I intervjuer av olika intressentgrupper noterades totalt 400 - 500 önskemål. Dessa utgick från 10 konkreta frågeställningar kring det aktuella utvecklingsprojektet. Miljöönskemålen har sedan reducerats genom att klassificeras i olika grupper av önskemål. Den slutliga sammanställningen i QFD-matrisen blev relativt omfattande inte minst då man använder sig av viktat samband mellan önskemål och egenskaper i mittfältet med sambandsmatrisen. I forskningsprojekt har det inte skett någon vidareutveckling av miljö-QFD, vilket delvis får tillskrivas det faktum att anslag för huvudprojekt inte beviljades och att den praktiska delen av metodiken inte vidareutvecklades.

6-6


Kapitel 6

6.4 Modifierad QFD- modell Modellen med kvalitetshus för QFD som används i denna handbok baseras på de teoretiska grundmodellerna men också underlag kopplat till utfört FoU-projekt. Detta gäller både erfarenheter från teoretisk studie utfört som examensarbete vid IIIEE, Lunds universitet (Davidsson, 1998) och direkt koppling till FoU-projektet med vunna erfarenheter tillsammans med deltagande industriföretag. Det är viktigt att betona att metodiken syftar till att synliggöra miljöaspekterna som en väsentlig delmängd i produktutvecklingsarbetet. I moment med MERU-matris gjordes detta genom att värdera miljöaspekter utifrån ett naturvetenskapligt sätt ”verkliga miljöproblem”, vilket kräver ett betydande mått av kvantitativa data. QFD-metodiken är företrädesvis ett verktyg möjligt att använda där det saknas kvantitativa data som input, utan baseras mer på subjektiva data, som är fallet i nyutveckling av produkter eller tjänster. Miljöaspekter som uppträder i detta fall är mer en fråga om att fånga upp aktörernas ”upplevda miljöproblem” vilka sällan är kvantifierade. I figur 6.5 illustreras de olika utgångspunkterna för miljöaspekter.

Intressenternas krav & önskemå l -”Upplevda miljöproble m” Interna intressenter

Råvaruproducenter

D istributörer

Leverantörer

Tillverkare av slutprodukt

Miljöeffekter

Miljöeffekter

Miljöeffekter

Konsumenter Brukare

Miljöeffekter

Sluthanterare

Miljöeffekter

Summa: produktens miljöeffe kter-” Ve rkliga miljöproble m”

Figur 6.5 Miljöproblematik kopplat till produktens livscykelfaser (källa: Davidsson, 1998)

Av figuren framgår att de upplevda miljöproblemen har fokus på de aktörer som finns efter den egna produktionen, medan verkliga miljöproblem mer speglar alla produktens livscykelfaser. I QFD-modellen inkluderas både de verkliga och de upplevda miljöproblemen. Med en väl utförd analys bör alla verkliga miljöproblem också ingå i intressenternas ställda önskemål och krav, vilket styrs främst av hur intressentgruppen identifieras. Som inledningsvis beskrivs i kapitlet skall QFD-modellen användas för att fånga upp inte bara miljöaspekter utan också övriga såsom tekniska-, design- och ekonomiska aspekter. Diverse litteratur och erfarenheter kring användning av QFD pekar på att det är en metodik som kräver resurser och tenderar att bli datamässigt omfattande. Egna inledande erfarenheter pekade på ett klart behov av förenkling för att praktiskt kunna hantera modellen. QFD arbetet har därför delas upp i två delar, en etapp som omfattar miljö-QFD (M-QFD) och en etapp som omfattar en teknisk/ekonomisk QFD (TE-QFD). Vissa moment av kvalitetshuset har också begränsats

6-7


Kapitel 6

detta gäller korrelationsmatrisen det s.k. taket i modellen som utgår dessutom har sambandsmatrisens värdering begränsats. Modellen som används för miljö respektive teknisk/ekonomisk specifikation framgår av figur 6.6.

Marknad

- önskemål

Konkurrentjäm förelse

önskemål

Sam ban dsm atris

Teknik

In tressentern as

Viktning

Egensk ape r

Be räknad pri ori tet Konkurrentjäm förelse egenskaper Nu varan de värde egensk ape r Mål värde för egenskaper DFE/O H/Intressentmodell-basll

Figur 6.6 Översikt över QFD-modellen för miljö- respektive teknisk/ekonomisk specifikation.

I modellen sammanförs två perspektiv; • Ett marknadsperspektiv där produktens intressenter avseende krav och önskemål tas fram och analyseras och där en marknadsstudie för bedömning av konkurrenters miljöposition i förhållande till den egna produkten/produktgruppen genomförs. De önskemål och den prioritering som ges av dessa används i senare produktutvecklingsetapp med utvärdering av principlösningar som sker i konceptetappen, se kapitel 4 och arbetsbok kapitel A6. • Ett teknikperspektiv där den planerade produkten beskrivs tekniskt genom dess mätbara miljöegenskaper, samt jämförelse sker mot konkurrenters produkter för motsvarande egenskaper. Prioritetsordning för egenskaperna erhålls från de viktade önskemålens koppling till produktegenskaperna. Avslutande moment omfattar framtagning av relevanta målvärden. Dessa används i slutetappen med utvärdering av detaljlösningar som ingår i produktutformningen , se kapitel 4 och arbetsbok kapitel A6. I arbetsboken, kapitel A3, sker en detaljerad genomgång av samtliga delmoment. Denna genomgång baseras på en miljö-QFD men de olika momenten är i princip likvärdig för hantering av indata för teknisk/ekonomisk-QFD. I slutet av kapitlet finns också redovisning av den teknisk/ekonomiska specifikationen. Exempel återvinns i bilaga B4. 6-8


Kapitel 6

Referenser Akao, Yoji. Quality function deployment: integrating customer requirements into product design.(Originaltitel:Hinshitsu tenkai katsuyo no jissai). Cambridge, Mass., 1992. Productivity Press, 1992. Andersson, Roland. QFD: ett system för effektivare produktframtagning. Lund, Studentlitteratur,1991. Cohen, Lou. Quality function deployment: how to make QFD work for you. Reading, Mass. Addison-Wesley, 1995. Davidsson, B: Modified Product Quality Tools for Improved Environmental Design in Small and Medium-Sized Enterprises, The International Institute for Industrial Environmental Economics, Lund University, 1998 Hauser, J. & Clausing D., The house of Quality, Harward Business Review (may-june) pp 63-73, 1988 Guinta, Lawrence R. and Praizler, Nancy C.. The QFD book: the team approach to solving problems and satisfying customers through quality function deployment. New York. 1993. New York : Amacom. 1993. Gustafsson, A, QFD - Vägen till nöjdare kunder i teori och praktik, Studentlitteratur, 1998 Malene, A., et al, Markedsorienteret miljøkommunikation, Miljø- og Energiministeriet Miljøstyrelsen, Dk, 1997 Miljødialog med leverandører, Miljonyt nr 48 –2000, Miljøstyrelsen Miljø- og Energiministeriet, Dk, 2000 Miljødialog med kunder, Miljonyt nr 46 –2000, Miljøstyrelsen Miljø- og Energiministeriet, Dk, 2000 Nilsson, C., Handbok i QFD: kundorienterad produktutveckling. Stockholm, Mekanförbundet 1990. Mizuno, S., & Y Akao, QFD The Constomer - Driven Approach to Quality Planning and Deployment, Asian Productivity Center Tokyo, Japan, 1994 Norell, M, DFA, FMEA och QFD I produktutveckling; erfarenheter från sex företag, Inst. för Maskinelement KTH, Stockholm, 1992, Olesen, J., Schmidt A., Petersen A., Synliggorelse af produkters miljoegenskaper, Arbetsrapport fra Miljostyrelsen nr 4 1997, Miljostyrelsen , Dk, 1997 Study on the Introduction and Promotion of Environmentally Conscious Business Activities, Japan Environmental Management Association for Industry, Japan, 2001 Tillrettelaeggelse af miljodialog, Miljonyt nr 43 –2000, Miljøstyrelsen Miljø- og Energiministeriet, Dk, 2000 Tomohiko Sakao, Current status of Eco-design in Japan and Quality Function Deployment for Environment (QFDE), , Paper presented at APO Conference, 2003, Taipei Tomohiko Sakao et al, QFDE and LCA: an effective combination of tools for DfE, Paper, Mitsubishi Reseach Inst, 2001, Japan Zairi, M., Quality function deployment: a modern competitive tool. TQM Practition Series, The European Centre for Quality Management; Technical Communications (Publishing), Uk, 1993

6-9


Kapitel 7

KAPITEL 7 Utvecklingsstrategier för miljöhänsyn

Miljöanpassning av befintlig produkt eller nyutveckling av produkt bör utgå från ett strategiskt tänkande där man prioritera det som är mest angeläget att beakta ur miljöhänseende. I tidigare redovisade modeller med förenklad LCA genom användning av MERU-matris och den kundorienterade modellen baserad på QFD-metodik erhålls relativt specifika data på insatsområden. Dessa metoder kan beroende på typen av utvecklingsprojekt behöva kompletteras och förstärkas med övergripande riktlinjer som bör gälla för produktutvecklingsarbetet. Det gäller att skapa en utvecklingsstrategi - ”röd tråd” - för att fånga upp helheten i produktutvecklingen under konceptframtagning och detaljutformning. Att synliggöra möjliga strategiska inriktningar för miljöhänsyn kan också vara ett startmoment för ett projekt. De frågeställningar som då blir aktuella är hur produktens miljöbelastning ser ut från ett livscykelperspektiv. Detta medför att miljöaspekter måste synliggöras genom att backa tillbaka och identifiera produktens miljöbelastning, t.ex. att utföra de moment som krävs för att upprätta en miljöbelastningsmatris. Utnyttjande av utvecklingsstrategierna utgår från ett livscykelperspektiv vilket ger möjlighet att förstärka och öka fokus på en miljödriven produktutveckling. Modellen som används baseras på holländsk modell med s.k. ”Ekostrategihjul”, se referens (Brezet, 1997). Ekostrategihjulet ger möjlighet att välja fokus mellan ett antal utvecklingsstrategier, vilka baseras på typen av miljöbelastning/miljöeffekt som kan tänkas vara kopplad till produkten och dess livscykel. Utvecklingsstrategierna som ingår i spindeldiagrammet, i figur 7.1 på näst sida, ger förutom att välja fokusering på insatsområde en möjligheter att beskriva hur väl olika strategier uppfylls för en befintlig produkt i förhållande till en tänkt ny produkt. Detta möjliggörs genom att gradera hur väl produkten är anpassad till respektive utvecklingsstrategi (illustrerat i diagrammets inre del med olika skraffering för respektive produkt).

7-1


Kapitel 7

Optimering av funktioner/ U tveckling av nytt koncept 1 Optimera hanteringen av restprodukter

Minska påverkan under användningen

8

Välj rätt material

2

7

6

+

3

Minska Mängden material

4

Optimera D istributionen

Optimera produktionen 5 Optimera produktens livslängd

Figur 7.1 Utvecklingsstrategier enligt ”Ekostrategihjulet”

Modellen omfattar utvecklingsstrategier som är väsentliga utifrån ett miljöperspektiv. Strategierna följer ett livscykeltänkande från att fokusera på produktens funktioner till val av material och vidare fram till att beakta omhändertagande av uttjänt produkt (strategi 1-8). Den inledande ”prioriterade utvecklingsstrategin” har fokus på att utveckla nytt koncept för produkten och att optimera funktioner. Detta kan direkt kopplas ihop med vad som är överordnat i produktutvecklingen från ett tekniskt perspektiv där just funktionerna för produkten står i fokus. Det bör nämnas att modellen går att använda på två sätt enligt följande;

• att identifiera de mest ”gångbara” strategierna för det fortsatta produktutvecklingsarbetet, • att använda som allmän checklista för att kontrollera att alla strategierna har beaktats så bra som möjligt i utvecklingsarbetet. Som beskrivits ovan är syftet med modellen att den skall användas för att förstärka inriktningen på rätt miljöåtgärder och ge en röd tråd för de väsentliga utvecklingsstrategierna som skall beaktas från ett miljöperspektiv. Det bör nämnas att även om modellen används som en allmän checklista är det väsentligt att veta vilken typ av miljöbelastning som är aktuell för den produkt eller produktgrupp som planeras. Detta kräver alltså någon form av analys av miljöbelastande faktorer för planerad produkt av typen förenklad LCA eller QFD. I den holländska manualen påpekas att ekostrategihjulet kan användas för olika syften. Primärt är att fokusera på en röd tråd för miljöhänsyn i produktutvecklingen. Ett annat användningsområde är på ”managementnivå” för att från kort till långt tidsperspektiv skapa rätt fokus på vilka miljöaspekter som bör vara i fokus vid produktförändring. Slutligen talar man om möjligheten att använda metoden som ett instrument för att kreativt och systematiskt följa upp möjliga förändringar kring produkternas miljöaspekter (Brezet, 1997). Metoden kan alltså användas ganska brett där vi valt att använda samma primära inriktning som i den holländska formen, dvs att skapa fokus för de väsentligaste och centrala utvecklingsstrategierna. Det vill säga att först identifierat och värderat vilka miljöaspekter som är väsentliga och därefter identifiera lämpliga utvecklingsstrategier för produkten. De enskilda strategierna innehåller ett antal olika underordnade insatsområden som i olika grad minskar miljöbelastningen. Exempelvis omfattar strategin ”Minska mängden material” 7-2


Kapitel 7

dels en inriktning på att ”reducera vikten av material” som kan utföras på olika sätt, dels en inriktning att ”reducera transportvolymen”. I arbetsboken, kapitel 4, finns en fördjupad beskrivning av utvecklingsstrategierna och exempel kopplat till strategierna. Vid nyutveckling bör speciell uppmärksamhet riktas på den övergripande strategin ”Utveckling av ett nytt koncept”. Detta innebär fokus på att klargöra vad det är för funktioner som produkten eller tjänsten skall uppfylla. Här finns också kopplingen till strategiska frågor med ett förebyggande synsätt på miljöfrågor, liksom andra berörda ämnesområden som teknisk funktion mm. I processen är det betydelsefullt att inte bara acceptera produkten med mindre justeringar utan att ifrågasätta om produkten tillfredsställer de funktioner den är avsedd att utnyttjas för. Detta medför att denna utvecklingsstrategi är viktig att alltid beakta och sätta fokus på. Först därefter bör kopplingen till de övriga strategierna analyseras. Utvecklingen av nytt koncept bör också beaktas i ett bredare perspektiv där man från miljödimensionen utökar till ett hållbarhetsperspektiv som även beaktar hänsyn till social- och ekonomisk hållbarhet. I detta sammanhang är det relevant att ställa sig frågan vilken samhällsnytta produkten kan ge och hur den kan bidra eller inte bidra till en hållbar utveckling. Modellen kan användas för att först identifiera lämpliga strategier och därefter göra en direkt studie där befintlig produkt ställs mot vad man vill uppnå för en planerad produkt. Detta medför att modellen kan användas i olika skeden av produktutvecklingsarbetet. Används den på detta sätt rekommenderas att studera den holländska manualen enligt referensen. Modellen kan också användas bredare än de strategier som framgår och anpassas utifrån egna önskemål och förutsättningar där nya strategier kompletterar modellen utifrån de egna branschspecifika förutsättningarna. I vårt arbete används modellen som ett kompletterande verktyg till miljöbelastningsmatrisen (MERU-matris) och intressentmodellen (QFD). Vi förenklar också modellen till att vara en lista av de aktuella utvecklingsstrategierna och utesluter den jämförande analysen mellan befintlig och planerad produkt. Lämpligt kan även vara att bredda strategibegreppen med att utöka produktkedjan att i större grad beakta kunderna och konsumtionsmönster för att skapa en bred miljödriven och hållbar produktutveckling. Detta innebär att en ”resurseffektiv konsumtion” kan tillföras som en kompletterande strategi. De utvecklingsstrategier som därmed kan ingå i valet av strategisk inriktning för produkten eller produktgruppen kan beskrivas enligt nedanstående sammanställning.

Utvecklingsstrategier för befintlig produkt eller vid ny produkt:

• • • • • • • • •

Optimera mot den funktion produkten skall tillhandahålla Använd mer miljöanpassade material Minska materialåtgången Använd mer miljöanpassade tillverkningsmetoder Förläng produktens livslängd Effektivisera transport och logistik Effektivisera energi- och resursutnyttjande under användning Slut materialflödena Underlätta för en resurseffektiv konsumtion 7-3


Kapitel 7

I arbetsboken, kapitel A4, ges en beskrivning hur strategierna tillämpas och exempel ges inom olika produktområden. Det kan här vara lämpligt att påpeka att den produktutvecklingsfilosofi som tas upp i kapitel 1, under avsnitt 1.6, med ”Cradle to Cradle” kan vara ett bra underlag före ett praktiskt arbete med modellen för Ecostrategier.

Referenser Brezet, H & Van Hemel, C: Ecodesign – A Promising Approach to sustainable production and consumption, UNEP, 1997 Norrblom, H.L., Jörnbrink A.K., Dahlstöm, H., Ekodesign – praktisk vägledning, IVF, Mölndal, 2000 Ritzen, S., & Ölundh, G., Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter – en studie av tre svenska tillverkningsföretag, rap. 5234 2002, Naturvårdsverket, 2002

7-4


Kapitel 8

KAPITEL 8 Miljöinformation om produkter

Handboken är inriktad på integrering av miljö- och hållbarhetsfrågor i produktutvecklingsprocessen som slutar med utformning av produkten. Utöver detta tillkommer, efter produktion, också lansering med kundernas mottagande av produkten. Detta omfattande bl.a. uppföljning av kundtillfredsställelse och övriga intressenters krav och önskemål. I kapitlet presenteras olika frågeställningar kring lanseringen med koppling till miljöfrågor.

Produktförnye lse

Lansering Specifik ation

Koncept

Utformning

av produk t e ller tjäns t

En inriktning där större fokus riktas på miljöaspekterna i produktutveckling kan innebära att företaget har en önskan att aktivt marknadsföra sitt miljöarbete. Detta gäller både det som är direkt kopplat till produkterna, men också vad som kan gälla verksamheten i sin helhet. De miljökrav som kunder ställer idag formaliseras alltmer i kravlistor som berör både företags tillverkningsprocesser och dess produkter. Kravlistorna har delvis kommit till som ett resultat av krav som kundföretag ställer på leverantörer inom ramen för miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS. Kravlistorna tenderar ofta att vara generella och ibland mycket omfattande. Som leverantör av en produkt riskerar man bli översvämmad av listor med kundkrav, men ofta är de relativt likvärdiga genom att utgå från samma ursprungskällor. När det gäller produktkrav torde det vara relevant att påstå att de till stor del handlar om olika kemikalier som man inte vill ha i produkterna eller som absoluta miljökrav då de inte skall ingå i produkten. Kemikaliekraven baseras huvudsakligen på Kemikalieinspektionens PRIO-guide och på den bredare kravställning som tillkommit via EU:s kemikalierestriktioner med Reach. 8-1


Kapitel 8

I kapitel 1 redovisades kortfattat för den offentliga sektorn som kravställare. Den stora kundgrupp som denna utgör innebär en betydelsefull faktor för kravbilden på produkter och tjänster. Statens ställningstagande för en hållbar utveckling ställer krav att inköp sker med utgångspunkt från miljö- och hållbarhetsperspektiv. Med verktyget för miljöanpassad och hållbar upphandling (se www.msr.se –Upphandling) kan inköpare inom offentlig sektor ställa krav på sina leverantörer. I databas finns bl.a. miljökriterier för ett antal olika produktgrupper, exempelvis möbler och inredningar, IT-produkter, kontorsmateriel, textilier och transport-tjänster, vilka offentliga inköpare har till hjälp i upphandling gentemot leverantörer och producenter. Med avseende att förebygga och se till att möta olika kravställare är det som enskild producent och produktutvecklare bra att ha kunskap och förståelse kring hur den offentliga upphandlingsprocessen tar miljöhänsyn och ställer bredare hållbarhetskrav. Sättet att hantera miljöinformation med att endast besvara kunders kravlistor på verksamheten och dess produkter är ett passivt agerande. Ett aktivt agerande bör utvecklas parallellt med att tillfredsställa specifika kundkrav. En miljöinformation kring produkten eller produkterna bör lämpligen ta fasta på den miljöinformation som idag är strukturerad enligt standardiserade former som ingår i ISO 14000-familjen.

8.1 Standardisering av miljöinformation för produkter Miljöinformation baserad på ISO systemets krav och riktlinjer utgår från de standarder som ingår i ISO 14020-serien. Den miljöinformation som tas upp klassificeras efter tre typer enligt följande: • Typ I Miljömärkning certifierad av tredje part t.ex. Svanen, Bra Miljöval och

EU-blomman • Typ II Företagets egendeklarationer, dvs. miljöargument (i reklam) • Typ III Certifierade miljövarudeklarationer

Alla typer av miljömärkning innebär mer eller mindre arbete med att identifiera produktens olika miljöbelastande faktorer inom hela livscykeln. Informationen skall i olika former dokumenteras och redovisas. Ett väl utfört arbete med dokumentation kring miljöaspekter vid produktframtagningen medför att stora delar av dokumentationen till miljöinformationen redan är utförd, vilket sparar resurser i lanseringen och marknadsföringen av produkten.

Typ I - Miljömärkning Miljömärkning såsom ”Svanen” och ”EU-Blomman” innebär en märkning av produkten i fråga. Antalet produkter som kan märkas enligt ”Typ I” är begränsade då bedömningskriterier finns framtagna endast för vissa produktgrupper. Själva kravformuleringen inom ”Typ I” följer ISO 14024 (Guiding Principles and Procedures). Speciellt för miljöinformation enligt ”Typ I” är att en tredje part utför certifieringen, SIS Miljömärkning. Har man produkter som inte inryms inom de produktgrupper där det finns miljöbedömningskriterier framtagna ställer det sig också svårt att genomföra en märkning. Den detaljeringsgrad som krävs

8-2


Kapitel 8

kring uppföljningen av produktens miljöbelastning medför att det ofta krävs ett omfattande arbete med dokumentationen. Produkter som företrädesvis miljömärks enligt ”Typ I” är konsumentprodukter av olika slag t.ex. kemisktekniska produkter, pappersvaror, hushållsmaskiner, trädgårdsprodukter mm. Denna märkning direkt på produkten riktar sig huvudsakligen till slutkunder/konsumenter som står i valet att välja mellan olika produkter. För miljömärkning tas det ut en avgift relaterad till omsättningen för produkten i fråga. Underlag för miljömärkning finns att tillgå bl.a. på Miljömärkningen Svanen - www.svanen.nu , Naturskyddsföreningen - www2.snf.se/bmv/ och webbplatsen www.miljomarkarna.se

Typ II - Företagets egendeklarationer Egendeklaration, enligt ”Typ II”, innebär att tillverkaren gör egna uttalanden om produkter och dess miljöegenskaper. Inom ISO finns en standard även att följa här i form av ISO 14021. Standarden talar om att alla egna miljöuttalanden ska vara verifierbara och tydliga krav skall ställas på den vetenskapliga bevisningen. Liksom vid miljömärkning enligt ”Typ I” gäller också för ”Typ II” att det är viktigt att miljöbelastningen identifieras för produktens olika livscykelfaser. En betydligt öppnare tolkning finns dock i jämförelse med ”Typ I”, vilket beror på att egendeklarationer ger möjligheter att deklarera alla typer av produkter. Det ligger ett tydligt ansvar på företaget att hålla sig till fakta och god etik eftersom deklarationen bygger helt på egna uppgifter. Egendeklarationer riktar sig främst till inköpare som har behov av bredare information än vad som gäller miljömärkningen på produkten till konsumenter. Idag är egendeklarationerna den klart dominerande miljömärkningen vid sidan av märkning av konsumentprodukter. Inom t.ex. byggbranschen finns ett frivilligt åtagande om egendeklarationer som har en bred förankring inom producentledet för byggvaruprodukter. Dessa s.k. ”Byggvarudeklarationer” har arbetats fram av Byggsektorns Kretsloppsråd i samarbete med branschaktörer.

Typ III - Certifierade miljövarudeklarationer Den tredje typen av miljöinformation är ”Certifierade miljövarudeklarationer”. I detta fallet krävs att fullständig livscykelanalys (LCA) utförs på produkten. Värdering sker inte av tredje part utan bygger på de kvantitativa data som dokumenteras genom LCA-studien. Möjlighet att informera enligt denna typklass finns för alla produkter. En begränsning som finns är att kravet på fullständig LCA innebär ett resurskrävande arbete, vilket begränsar miljöinformation enligt denna typ. För att minska behovet av individuella insatser har inom ett antal branscher arbete bedrivits att gemensamt ta fram underlag för produktgrupper. Även för certifierade miljövarudeklarationer finns en kvalitetssäkring med standard, ISO 14025. Deklarationerna utförs av företaget, certifieras av oberoende tredje part och distribueras av Miljöstyrningsrådet i elektronisk form. De höga krav som ställs på utförandet av miljömärkningen har medfört att antalet deklarerade produkter i dag är relativt få. Deklarationerna vänder sig i princip till samma grupp av användare som ”egendeklarationerna”, dvs. professionella inköpare och upphandlare. Underlag kring certifierade miljövarudeklarationer och produkter som är certifierade finns på Miljöstyrningsrådets hemsidan (www.msr.se).

8-3


Kapitel 8

Rättvisemärkning och Klimatmärkning Nya märkningssystem som tillkommit under senare tid gäller märkning kopplat till ett bredare socialt ansvarstagande och hållbar utveckling. Ett av de märkningssystem som finns med koppling till etiskt och socialt ansvarstagande är rättvisemärkning enligt Fare Trade. Rättvisemärkt utgår från kriterier med de grundläggande ILOkonventionerna om arbetslivsfrågor (se kapitel 2). Märkningen med rättvisemärkt gäller företrädesvis olika livsmedelsprodukter såsom kaffe, bananer, kakao mm. Andra produktområden gäller tropiska frukter och snittblommar och märkningen är under utökning till fler produktområden. Bakom rättvisemärkt står en förening och ett bolag. Verksamheten har också en internationell bredd som också omfattar ett internationellt kontrollorgan FLO, Fairtrade Labelling Organization. FLO svarar för kontrollen av producenter och utarbetar också kriterier för nya produktgrupper för märkning. Information om den svenska rättvisemärkningen enligt Fare Trade finns på verksamhetens hemsida (www.rattvisemarkt.se). En nytillkommen form av märkning som aktualiserats under de senaste åren gäller klimatmärkning av livsmedelsprodukter. Märkningen avser utsläpp av koldioxid. En orsak till klimatmärkningen är den tydliga skillnaderna mellan olika livsmedelsprodukters utsläpp av koldioxid. Utsläppen är kopplade till livsmedelsproduktionens behov av fossila bränslen i allt från produktionen till transporter. Enligt uppgift från FN:s klimatpanel svarar den totala köttproduktionen i världen för 20% av världens totala klimatpåverkan, vilket ställer krav på att välja rätt produkter för att möjliggöra en reducering av utsläppen. Klimatmärkningen av livsmedel kommer att administreras av KRAV, för aktuell information se hemsidan (www.krav.se/klimat). Med avseende på dagens miljöfrågor med klart fokus kring olika klimatrelaterade frågor torde klimatmärkning med stor säkerhet att spridas till andra produktområden. Detta medför att kunder och konsumenter skall kunna göra mer klimatsmarta val vid köp av produkter (klimatmärkning diskuteras brett i en Masteruppsats vid IIIEE vid Lunds universitet, Ouellette, 2007). Klimatmärkning för livsmedel och en bredare form när den kommer medför förstärkta krav att i produktframtagning beakta och optimera olika aktiviteter kopplat till utnyttjande av fossila bränslen.

8.2 Miljönyckeltal Miljönyckeltal avser att användas för att utvärdera hur resultatet av olika miljöinsatser utfallit. Detta kan gälla verksamheten i sin helhet och då kopplas till ledningssystem, men kan också appliceras på produkternas miljöprestanda vid framtagning av nya produkter. Avsikten med miljönyckeltalen är att de skall kunna användas för att kommunicera utfallet av miljöarbetet både internt och externt. Nyckeltal kan vara på varierande nivåer dels för miljöinformation om företaget i allmänhet, dels på produktnivå. I arbetet med miljöledningssystem och dess hantering av olika miljöaspekter är nyckeltal ett vanligt förekommande sätt att uttrycka företagets miljöprestanda. 8-4


Kapitel 8

För miljöprestanda finns en vägledande ISO standard ISO 14031 samt en med exempel. I ISO 14031 ges bl.a. vägledning för datainsamling och hur utvärdering kan ske. För att beskriva en produkts miljöbelastning med miljönyckeltal bör dessa kunna uttryckas som fysiska mått relaterade till produkten eller produktgruppen. Med beskrivning av prestanda för en produkt är det relevant att få nyckeltal som täcker alla delar av produktens livscykel. Exempel på möjliga miljönyckeltal som beskriver material och produktionsfas är följande; Ingående material: • Energiförbrukning/komponent • Andel icke förnyelsebara resurser/produkt • Andelar av olika materialslag/produkt

Egen tillverkning: • • • •

Restprodukter/produkt Energiförbrukning/produkt Utsläpp till vatten/produkt Utsläpp till vatten/produkt

Underlaget i denna handbok är upplagt för att kunna utnyttja resultaten av de olika miljöverktygen som beskrivs. Genom MERU-matris och intressentmodellen som underlag ges data för att både jämföra tidigare produkt mot ny produkt och separat kunna beskriva miljöprestanda för ny produkt. De moment varifrån underlag till miljönyckeltal främst kan hämtas från gäller: • MERU-matris med kvantitativ beskrivning av miljöbelastningen (befintlig/ny produkt). • Intressentmodellen med registrerade miljöegenskaper

Utöver detta tillkommer att hela underlaget och utvecklingsarbetet vid produktframtagning i sig genererar data som ger ”input” till miljönyckeltal för produkten. När nyckeltal skall tas fram är det väsentligt att ställa upp de yttre begränsningarna för vilka miljönyckeltal som skall identifieras. Följande frågeställningar kan vara relevanta att ställa; • Skall underlaget vara för internt och/eller externt bruk? • Hur stor del av livscykeln för produkten skall tas med? • Är nyckeltalet kommunicerbart, dvs. förståligt?

Handbokens rubricering med hållbar produktutveckling innebär också när det gäller nyckeltal att dessa bör vidgas och även omfatta förhållanden kring den sociala dimensionen, dvs hur är det planerat att produkten skall produceras. Finns det konfliktsituationer där det krävs att produkten bör beskrivas utifrån ett hållbart och ansvarsfullt företagande bör detta också synliggöras. Exempelvis kan det uppstå situationer kopplat till avvikelser från att följa internationella konventioner (se vidare om GRI i kapitel 9).

8-5


Kapitel 8

Referenser Att köpa grönt!, Handbok om miljöanpassad offentlig upphandling, EU kommissionen, 2005 Egna miljöuttalanden - rätt eller fel, SIS, Stockholm, 2007 Indikatorer för hållbar utveckling – baserade på miljöekonomiska och social statistik, Rapport 2003:3, SCB, Örebro, 2003 ISO 14020 Miljömärkning och miljödeklarationer – Allmänna principer, SIS, Stockholm 2001 ISO 14021 Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning), SIS, Stockholm, 2000 ISO 14024 Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ I miljömärkning - Principer och procedurer, SIS, Stockholm, 2000 ISO 14025 Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ III miljödeklarationer, SIS, Stockholm, 2000 ISO 14031 Miljöledning – Utvärdering av miljöprestanda - Vägledning, SIS, Stockholm 2000 Ouellette C, Empowering consumers choice: A new eco-label revealing environmental impact of products and services, IIIEE, Lund University, Lund, 2007

Internetkällor Fare Trade - Rättvisemärkt: www.rattvisemarkt.se Krav - Klimatmärkning: www.krav.se/klimat Miljöstyrningsrådet: www.msr.se Naturskyddsföreningen: www2.snf.se/bmv Svanenmärkning: www.svanen.nu Webbplatsen: www.miljomarkarna.se

8-6


Kapitel 9

KAPITEL 9

Integrering i verksamhetssystem

9.1 Introduktion Processen för produktutveckling som beskrivs i handboken omfattar i huvudsak två moment; framtagning av metodik för en miljödriven och hållbar produktutveckling samt integrering av denna i den teknisk-ekonomiska produktutvecklingsprocessen. För att skapa förutsättningar för kontinuitet för miljö- och hållbarhetsaspekter i produktutvecklingsarbetet bör de olika metoderna och verktygen som används integreras och säkerställas i företagets verksamhetssystem. Inledningsvis gäller att komplettera den befintliga produktutvecklingsprocessen med metoder och enskilda miljöverktyg som ingår i miljöspecifikationen. Detta innebär att anpassa och modifiera komponenterna i miljöspecifikationen efter verksamhetens egna förutsättningar och möjligheter. Som framgår av presenterad metodik ges också underlag till att styra upp den tekniska specifikationen och att komplettera de följande etapperna av produktutvecklingen, dvs. koncept och produktframtagning med miljöaspekter. Dessa moment är viktiga när produktutvecklingsprocessen i sin helhet skall anpassas till en för verksamheten hållbar produktutveckling. För att säkerställa kontinuitet integreras lämpligen metodiken i företagets kvalitets- och/ eller miljöledningssystem. Nedan följer en beskrivning av kopplingen till och integreringen i dessa verksamhetssystem. Avseende kopplingen till hållbar utveckling är de sociala och ekonomiska dimensionerna betydelsefulla att inte bara allmänt ta hänsyn till utan att också göra detta med den systematik som ledningssystem innebär. I kapitel 2 som behandlar ”Hållbar produktutveckling med socialt ansvar” finns kopplingen till ledningssystem för socialt ansvar med befintliga SA 8000 samt kommande ISO 26000. Dessa system beskrivs också kortfattat i detta kapitel. Förändringsarbetet med genomförande, uppföljning och vidareutveckling av ledningssystem i allmänhet utgår från processen som illustreras i PDCA-cirkeln. Denna arbetsmetodik för att skapa en förändringsprocess ingår i allt ledningsarbete, se figur 9.1.

9-1


Kapitel 9

Plan

Act Förbättra

Planera

Kontrollera

Genom -föra Do

Check

Figur 9.1 PDCA-cirkeln

9.2 Integrering i kvalitetssystem Kvalitetssystemet syftar till att säkerställa att verksamhetens arbete och dess produkter drivs med fokus på ständig förbättring av kvalitetsnivån. Kravstandarden ISO 9001:2008 är klart kundinriktad och processorienterad. Organisationen skall därmed säkerställa att ett mervärde skapas i processerna och att kundens önskemål översätts till produkter som motsvarar dennes behov. Till kundkraven tar standarden också upp krav som kan finnas i lagar och förordningar. ISO 9000 utgår från att ett antal grundläggande principer som skall beaktas och utgöra fundament för kvalitetsledningen inom organisationen. De åtta principerna och dess inbördes samverkan framgår av figur 9.2 Grundläggande principer Medarbetarengagemang Ledarskap

Systemangreppssätt

Kund foku sering

Kvalitetsledningssystem

Ständiga förbättringar

Proce ssangreppssätt

Faktabaserade beslut Relationer med leverantörer

Figur 9.2 Grundläggande principer för kvalitetsledning

Miljö- och hållbarhetsaspekter som skall integreras i produktutvecklingen berör alla de principer som ingår i kvalitetsledningen. Kundfokuseringen är helt given då det gäller att fånga upp kundernas miljökrav vilket också bör ses i det vidare perspektivet av intressenter. Medarbetarnas kunskapsbas är en förutsättning för att kvalitetssäkra arbetet liksom att förutsättningarna måste kopplas till ledningsprocessen. Relationen till leverantörer med inköp av komponenter och råvaror är viktig. Beslutsprocessen skall vara faktabaserad, vilket utgör basen även i den systematiska produktutvecklingsprocessen som denna handbok beskriver. Den processorienterade strukturen i ISO 9001 kan delas in i fyra etapper utgående från kundkraven med syfte att skapa mervärde och uppnå kundtillfredsställelse, se modell i figur 9.3. 9-2


Kapitel 9

Ständiga förbättringar av kvalitetsledningssystemet Ledningens ans var

K u n d

K r a v

Mätning, analys, förbättring

Hantering av resurser

Utfall Ins ats

Framtagning av produkt

T i l l f r e d s s t

K u n d

Produkt

Figur 9.3 Modell med huvudavsnitten som ingår i kvalitetsledningssystemet (Källa: Förstå Nya ISO 9000, SIS FORUM)

Kvalitetssystem med fokus på kunder, både utifrån kundkrav och kundtillfredsställelse, ansluter väl till den metodik som ingår i produktutvecklingsprocessen. Med hjälp av intressentmodellens olika moment (QFD-modellen) skapas och säkerställs processen med kundperspektivet. Detta är speciellt påtagligt i momentet ”Framtagning av produkt” med processteg som berör ”Överensstämmelse med kundernas önskemål” samt naturligtvis kvalitetssäkring som krävs för ”Konstruktion/utveckling”. Andra processer som berörs för att kvalitetssäkra också ett miljö- och hållbarhetsperspektiv är ”Inköp” av såväl råvaror, komponenter och tjänster. Andra avsnitt i kvalitetsledningssystemet som behöver säkerställas gäller ”Ledningens ansvar” strukturerat i bl.a. strategier, policy och mål där miljö- och övriga parametrar för en hållbar utveckling vid produktutvecklingen bör ingå. Momentet med ”Mätning, analys och förbättringar” berörs också. I metodiken med QFD-modell finns uppföljningsprocessen redan inkluderad då modellen innehåller moment för målvärden, vilka skall mätas för ny produkt. Detta bör dock säkerställas i rutiner inom kvalitetsledningssystemet. Utgående från de erfarenheter som erhållits i samband med framtagningen av handboken kan följande konstateras: • Vid revisioner av kvalitetsledningssystem har i flera fall påtalats behovet av en bättre

specifikation inom produktutvecklingsprocessen. Denna brist kan direkt kopplas till att det erfarenhetsmässigt läggs betydligt mindre vikt vid specifikationen än moment av produktutformning. Vanligt är att man relativt snabbt vill över till produktutformning. Denna fokusering på etappen med produktutformning straffar sig vanligen när produkten är klar och reklamationerna för produkten blir betydligt mer kostsamma att åtgärda i förhållande till att mer tid läggs ner på specifikationsetappen.

9-3


Kapitel 9

• Kvalitetsledningssystemet kräver att man lägger resurser på att följa upp kundkrav och

kundtillfredsställelse. Denna kravbild som påtalas i ledningssystem medför att metodiken i handboken är väl strukturerad för att hantera dessa frågeställningar. Ovanstående genomgång visar på vikten av en bra struktur för att skapa kontinuitet vid användning av metoder och verktyg för ett hållbart produktutvecklingsarbete, vilket lämpligen sker genom integrering av aktiviteterna i verksamhetens kvalitetssystem. Ett sätt kan vara att inledningsvis strukturera miljökonceptet i dess helhet som integrerade delar i produktutvecklingsprocess vilken sedan kvalitetssäkras genom ledningssystemet.

9.3 Integrering i miljöledningssystem Ett koncept för kontinuerligt arbete med miljöaspekter i produktutvecklingen har självklart en naturlig koppling till miljöledning. Syftet med miljöledning är nämligen att genom en planerad process göra det möjligt för företag att ständigt förbättra sig på miljöområdet och genom förebyggande insatser förhindra negativ miljöpåverkan. De två former för miljöledning som utvecklats utgår från den internationella standarden inom ISO 14000-familjen respektive EU:s förordning avseende miljöstyrning och miljörevision (EMAS). Den senare varianten av miljöledning är idag strukturerad till stor del enligt ISO-standarden, varför här uteslutande beskrivs kopplingen till ISO. Miljöledningsstandarden är uppdelad på två huvudområden under vilka olika standarder utarbetats varav följande kan nämnas: • Organisation;

Miljöledningssystem ISO 14001/ISO 14004 Miljörevision ISO 14010 – serien/ISO 19011 Miljöprestanda ISO 14030 – serien • Produkt/Tjänst;

Livscykelanalys ISO 14040 – serien Miljömärkning och deklarationer ISO 14020 – serien Miljöanpassad produktutveckling ISO 14062 Det är enligt Miljöledningssystemet, ISO 14001, som företaget kan certifieras. Denna standard kan därför sägas vara en överordnad struktur, medan övriga standarder syftar till att miljösäkra de olika processer som ingår i miljöledningssystemet och tillämpbara i olika moment av PDCA-cirkeln. Utvecklingen av befintliga och nya standarder pågår kontinuerligt. Detta arbete sker övergripande i en teknisk kommitté som i olika underkommittéer arbetar fram de olika standarderna. Verksamheter som infört ett miljöledningssystem eller planerar att göra det bör självfallet i systemet integrera en strukturerad process för hantering av miljöaspekter för produktutvecklingen. De övriga standarder i ISO 14000-familjen har också en klar koppling till produktutvecklingsprocessen. Detta gäller speciellt ISO/TR 14062 som direkt berör produktutveckling. Denna standard är enligt ISO klassad som en teknisk rapport (TR) vilket innebär att den endast ger riktlinjer och råd hur miljöaspekter kan integreras i produktutvecklingsprocessen. Innehållet i miljöledningssystemet ISO 14001 illustreras i figur 9.4

9-4


Kapitel 9

Miljöutredning/ Miljöaspekter MILJÖPO LICY • Ledni ngens genom gång

• Miljömål Åtgärda

Planera

• Miljöledningsprogram

Ständiga förbättringar

• Redovisande dokument

• Organisation • Utbildni ng

• Ö vervakning & mätning Följa upp • Avvikelser, korrigerande & förebyggande åtgärder

• Kommunikation • Dokumentation Genomföra • Dokumentstyrning • Verksamhetsstyrning • Nödläges beredskap

• Miljörevision

Figur 9.4 Moment och arbetssteg som ingår i ISO 14001

Införandet av ett miljöledningssystem bör utgå från ett strategiskt beslut i företagsledningen att man aktivt skall satsa på styrning av företagets miljöarbete. Med utgångspunkt från detta utförs en miljöutredning som identifierar och analyserar företagets olika miljöaspekter. Denna utredning skall utmynna i en identifikation av miljöaspekter som är centrala och viktiga att driva i riktning att ständigt förbättra. I miljöaspektlistan är det angeläget att se till så att företagets produkter och tjänster blir väl belysta och prioriterade efter dess miljöpåverkan inom hela produktkedjan. Miljöutredningen och framtagna miljöaspekter utgör grunden för företagets miljöpolicy som är central för styrning av miljöarbetet i företaget. Miljöaspekterna utgör också grunden för verksamhetens miljömål. Målen för verksamheten kan delas upp i övergripande långsiktiga miljömål samt detaljmål som skall ha en klar tidsgräns och vara mätbara. I miljöledningsprogram fastläggs de projekt och aktiviteter som påtalas i miljömålen. Programmets aktiviteter är alltså centrala för att uppnå det förbättringsarbetet som är syftet med miljöledningssystemet. Vanligt är att undervärdera produkternas betydelse vid målformuleringen varför de heller inte blir prioriterade i programaktiviteterna. Genomförande med införande och drift av miljöledningssystemet kräver inledningsvis en organisationsstruktur och ansvarsfördelning av de olika aktiviteterna kopplat till systemet. Kunskapshöjande utbildningsmoment för olika personalkategorier krävs och fastställs. Kommunikation både intern och extern av hanteringen av organisationens olika miljöaspekter är viktig för ledningssystemet implementering. Den externa kommunikationen berör både kravbilden mot leverantörer och intressenternas krav på den egna verksamheten. Systemet bygger på att organisera och strukturera ett aktivt miljöarbete, vilket då självklart innehåller moment med hantering av dokumentation och styrning av dokumentationen. Verksamhetsstyrningen är en fråga om att i rutiner dokumentera hur hanteringen av olika aktiviteter sker i företaget. Alla delar av verksamheten som påverkas av miljöpolicyn, miljömålen, övergripande som detaljerade, skall styras genom särskilda rutiner. Nödlägesberedskap ägnas speciell uppmärksamhet i systemet där vikten påtalas av att upprätta och underhålla rutiner för att dels identifiera olycksrisker och dels att kunna reagera om olyckor och nödsituationer uppstår.

9-5


Kapitel 9

Uppföljningen av systemet utgår från att genomföra interna och externa miljörevisioner för att identifiera brister i systemet. Uppföljningen omfattar också hur övervakning och mätning skall ske av enskilda miljöparametrar. För styrningen och uppföljningen av förändringsarbetet skall det också finnas olika redovisande dokument för att analysera verksamhetens miljöprestanda. Det ständiga förändringsarbetet kräver slutligen en koppling till att åtgärda de områden som inte klarats av, liksom att fastställa nya ambitioner och mål i systemet vilket sker genom ledningens genomgång. Ledningsgruppen för miljöledningssystemet kan vara identisk med företagsledningen. Om inte detta gäller bör arbetet i vart fall vara klart förankrat i företagsledningen. Många av de moment och rutiner som byggs upp i ett miljöledningssystem är snarlika de moment som finns i ett kvalitetssystem enligt ISO 9000. Detta medför att det finns stora samordningsvinster att göra mellan de olika ledningssystemen, vilket inte minst gäller styrningen av miljö- och hållbarhetsaspekter för produktutvecklingsprocessen. Kopplingen mellan kvalitets- och miljöledning är väl synliggjord när det gäller att kvalitetssäkra företagets produktutveckling och produktion utifrån kvalitetssystemets arbetar med att identifiera och eliminera olika kvalitetsbristkostnader. Kvalitetsbrister såsom kassation, brister i lagerhantering, brister i kvalitetskontroller/rutiner innebär att produkter ofta måste ersättas med nya och alla aktiviteter detta innebär är också miljöbelastande. Brister i kvalitetsarbetet kan därför direkt sägas vara belastande ur miljöhänseende samtidigt som de också medför onödiga kostnader. I Sverige finns cirka 3500 företag som är certifierade enligt ISO 14001. Egna erfarenheter från olika utvecklingsprojekt och flera utförda studier pekar på att förbättringsarbetet till följd av ett införande av miljöledningssystem i många fall är begränsat. En orsak till detta är som tidigare påpekats att miljöledning fram till idag mycket varit fokuserat på processerna och i mindre grad beaktat de produkter och tjänster som är resultat från verksamheten. Detta kan vara synliggjort bl.a. genom att miljöaspekterna för produkter och tjänster inte värderas som betydelsefulla, vilket medför att strukturen för hela ledningssystemet i mindre grad ger fokus på behovet av miljöanpassade produkter eller tjänster. Historiskt kan detta också kopplas till att myndighetsutövandet mer har varit och fortfarande är fokuserat på att kontrollera och begränsa verksamheters restprodukter och utsläpp. Klart mindre insatser har skett på området att ifrågasätta och begränsa användningen av produkter som är miljöbelastande. Denna företeelse torde vara en betydelsefull faktor som påverkat den inriktning som miljöledningssystem haft med fokus på verksamhetens processer. Livscykelperspektivet med verksamhetens hela miljöbelastning med hanteringskedjan av produkterna tappas ofta bort. I figur 9.5 ges exempel på områden där produkter/tjänster bör synliggöras inom miljöledningssystemet. Målformulering både övergripande och detaljerade kan t.ex. innehålla formulering i vilken takt man skall införa olika instrument för ett miljödrivet produktutvecklingsarbete. Det kan också innehålla formulering kring hur stor del av produktsortimentet som man har för avsikt att specifikt skapa miljöanpassad profil för etc. Miljöledningsprogrammet kan innehålla formuleringar om att olika projekt skall initieras inom en viss tidsram. I verksamhetsstyrningen är kopplingen konkret till produktutvecklingsprocessen där rutiner kan skrivas kring vilka metoder och verktyg som skall användas och kopplingen till funktioner om hur inköp skall hanteras t.ex. specifika checklistor för krav mot olika leverantörer mm.

9-6


Kapitel 9

Centrala områden där processen för ett miljödrivna produktutvecklingsarbete bör beskrivas Område Beskrivning Miljöutredning

Analysera produkternas miljöpåverkan i förhållande till övrig verksamhet

Miljöaspekter

Har produkterna en betydelse bör aspekterna också ges hög prioritering

Miljöpolicy

Klargöra att verksamhetens produkter skall utvecklas miljöanpassat

Planera Miljömål

Målformulering som beaktar en miljödriven produktutveckling

Miljöledningsprogram

Program/projekt för införande av miljödrivet produktutvecklingsarbete

Genomföra Utbildning Kommunikation Verksamhetsstyrning

Personalgrupper som är involverade i produktutveckling bör ges särskild utbildning kopplad till produkters miljöbelastning Informationsspriding av olika former är starkt kopplat till produktutveckling – struktur för insamling av intressentkrav, produktinformation etc Inom flera processer bör rutiner fastställas för att säkerställa användningen av metoder och verktyg, upphandlig av komponenter och råvaror mm

Följa upp Miljörevision

Genom att rutiner införts för MPU kan nu detta revideras i interna och externa revisioner Rutiner kan formuleras för mätning av miljöprestanda för nya produkter

Mätning Åtgärda Ledningens genomgång Figur 9.5

Integreras som en del i genomgången kan resultera i nya strategier för produktutvecklingsprocessen

Koppling till dokumentation inom ett miljöledningssystem

9.4 Ledningssystem för socialt ansvarstagande Standard för socialt ansvarsstagande finns sedan 2001 i form av en amerikansk standard SA 8000 (www.sa-intl.org). En ISO-standard är också under utarbetande inriktad på socialt ansvarstagande. ISO 26000. Denna finns i ”draftversion” och planeras att vara tillgänglig i slutlig version 2010. Dessa standarder utgår från olika internationella konventioner inom mänskliga rättigheter och arbetslivsrätt vilka man som företag har att förhålla sig till. SA 8000 är utgiven av Social Accountability International (SAI) som standard för tredjepartscertifiering. Förutom att utge en standard driver SAI bl.a. utbildningsinsatser i olika delar av världen. Dessa utbildningar gäller t.ex. kurser för revision av SA 8000 och kurser för leverantörer, kunder och arbetstagarrepresentanter. Standarden är relativt kortfattad men arbetet med införande av SA 8000 kan också stödjas med rådgivande dokument. Standarden innehåller huvudsakligen tre kapitel: • beskrivning av de normativa dokument som standarden bygger på och som företag

skall följa för att kunna certifieras • allmänna definitioner av olika objekt inom standarden • sociala ansvarskrav som uppställs avseende barnarbete, tvångsarbete, hälsa och

säkerhet, organisationsrätt, diskriminering, disciplinära åtgärder, arbetstider, lön och ledningssystem.

9-7


Kapitel 9

Idag har cirka 1000 företag i värden certifierat sig mot SA 8000, vilket är en relativt liten andel med tanke på de problemställningar som finns kring globala handelsfrågor och relationerna med humankapitalet/arbetskraften. Av certifierade företag återfinns ca 1/3-del i Italien följt av Kina och Indien. I Sverige finns möjlighet till utbildning baserad på SA 8000 konceptet men inga företag är certifierade i Sverige. För arbetet med ISO 26000 ligger ansvaret i Sverige på Swedish Standards Institute, SIS (www.sis.se). Liksom SA 8000 blir ISO 26000 en rådgivande standard som kan utvärderas av en tredje part. Standarden kommer inte att innehålla ”skall-krav” som finns inom t.ex. ISO 14001. Standardens fokus blir på organisationen och dess olika intressenter. Detta ställer krav på en väl genomarbetad analys av verksamhetens intressenter och vilka konfliktsituationer som kan uppträda i förhållande till olika internationella konventioner och regelverk med anknytning till sociala ansvarstagandet, se presentationen i kapitel 2. Inom ämnesområdet utgör olika typer av frivilligorganisationer en betydelsefull fokusgrupp genom deras olika aktiviteter allt från att bevaka och följa olika företags verksamheter till att fungera som utbildare och initiativtagare av olika insatser. ISO 26000 bygger på grundläggande principer som kan illustreras i nedanstående figur 9.6 hämtad från SIS informationsmaterial.

Källa: SIS informationsmaterial om ISO 260000

Figur 9.6 Grundprinciper son ingår i ISO 26000

Syftet med ISO 26000 är flera till vilka hör; - att bistå organisationer att införa och upprätthålla ett arbete med socialt ansvarstagande, - att bistå med konkreta former för socialt ansvar för att skapa en hållbar utveckling, - att bistå med att förbättra en trovärdig kommunikation - att stimulera till en öppen och konstruktiv intressentdialog. Alla typer av organisationer i form av företag, offentliga organisationer som myndigheter, kommuner och landsting, frivilligorganisationer m.fl. har möjlighet att införa standarden. Införandet av standarden kan ske utifrån den process som ingår som grund i tidigare beskriva standarder för kvalitet och miljö med hjälp av strukturen i PDCA-cirkeln - planera, genomför, kontrollera och förbättra. Ytterligare underlag för ett arbete med införande av socialt ansvarstagande finns beskrivet i arbetsbokens kapitel A2.

9-8


Kapitel 9

9.5 Kommunikation Föregående kapitel har behandlat miljöinformation kopplat till produkter. Det är dock relevant att kort behandla miljöinformation som avser företag i sin helhet där produkter och tjänster också är väsentliga ämnesområden för extern kommunikation. Vid företag som upprättat miljöledningssystem är det vanligt att man också för trovärdigheten till systemet utge någon form av miljöredovisning. Inom ISO 14001 är detta en frivillig åtgärd medan EMAS har det som en integrerad del i systemet. Det kan också tilläggas att miljöinformation idag är obligatoriskt moment i årsredovisningen. Miljöredovisning kopplat till ISO 14001 är den mest spridda formen för information. Då den inte ingår i ledningssystemet krävs för trovärdighetens skull att det sker en extern granskning av själva redovisningens innehåll, vilket vanligen sker av någon etablerad redovisningsbyrå. Som produkt är miljöredovisningen en av de viktiga formerna för att kommunicera verksamhetens miljöarbete inklusive miljöinformation om produkter och tjänster till olika intressenter som kunder, investerare och andra kravställare. I takt med att miljöbegreppet utökats till att omfatta hållbar utveckling har det skett en ändrad fokusering av miljöredovisningen till att idag inrikta sig också på s.k. hållbarhetsredovisningar. Företrädesvis är det större företag med betydande internationella relationer och med leverantörskedjor inom den globala handeln som upprättar dessa hållbarhetsredovisningar exempelvis IKEA, ABB, Skanska, SKF, Volvo, Scania, SCA, ITT Flygt m.fl. Det är viktigt att formerna för rapportering sker enligt någon form av samordnad struktur. För att åstadkomma detta har olika initiativ tagits. Ett tidigt och idag etablerat initiativ är Global Reporting Initiative (GRI) som bildades 1997. GRI har i olika versioner utgivet riktlinjer för hur företags rapportering av hållbarhetsfrågor bör ske. GRI är ett oberoende internationellt institut med olika intressentgrupper för rådgivning och stöd till verksamheter för utveckling av hållbarhetsrapportering. Stark koppling finns också till andra initiativ som FNs Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag, se kapitel 2. De guidelines/riktlinjer som GRI tillhandahåller omfattar allmänna principer för rapportering, råd kring struktur för rapporter och den betydelsefulla frågan med nyckeltal som beskriver verksamhetens resultat. Den struktur som är basen bland GRI-dokumenten är Sustainability Reporting Guidelines (version 3.0) I detta dokument framgår strukturen för hållbarhetsredovisningen enligt GRI, se figur 9.7.

Figur 9.7 Modell för GRI-redovisning (källa GRI RG version)

9-9


Kapitel 9

De riktlinjer som beskrivs enligt GRI består av två delar ”Principles & Guidance” samt ”Standard Disclosures”. Under Principles & Guidance” som på svenska kan översättas till ”Redovisningsprinciper och vägledning” beskrivs tre centrala element i redovisningsprocessen. Under definition av innehållet i redovisningen poängteras fyra redovisningsprinciper; väsentlighet, intressentmedverkan, hållbarhetskoppling samt fullständighet. Det andra området gäller kvaliteten av den redovisade informationen där redovisningsprinciperna utgörs av balans, jämförbarhet, noggrannhet, aktualitet, tydlighet och tillförlitlighet. Det tredje området gäller gränsdragningen eller ramarna för innehållet i redovisningen. En hållbarhetsredovisning skall enligt GRI vara en balanserad och trovärdig redovisning som tar upp både positiva och negativa aspekter hur verksamheten påverkar sin omgivning. I dokumentets andra del redovisas olika standardbilagor som behandlar de olika prestationsindikatorerna som skall beaktas i rapporteringen omfattande ekonomi, miljö samt socialt ansvar som uppdelas under arbetsmetoder och anständighetsarbete, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. För vidare information se rapporten Sustainability Reporting Guidelines (version 3.0) och andra GRI-dokument via hemsidan (www.globalreporting.org). Det är svårt att generellt ge en kort saklig bild över innehållet i hållbarhetsredovisningar från svenska företag. Subjektivt kan man emellertid påstå att fokus ofta fortfarande är att beskriva miljöförhållandena. I övrigt ingår vanligen beskrivning av företagets del av samhällsutvecklingen, presentation av företagskod som stöder eller utgår från någon etablerad uppförandekod såsom Global Compact, beskrivning av företagets intressenter och den eventuella dialog som upprätthålls. Sociala ansvarstagande har ofta en fokusering på den egna produktionen inklusive redovisning av nyckeltal som kopplas till arbetsmiljöförhållanden, mångfald mm. Vanligt är att utgå från de nyckeltal som GRI tar upp i sina riktlinjer.

Referenser ISO 14001 Miljöledningssystem Krav och vägledning, , SIS, Stockholm 2004 ISO 14004 Miljöledningssystem Allmän vägledning för principer, system och stödjande metoder, SIS, Stockholm 2004 ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet – Krav (ISO 9001:2008), SIS, Stockholm 2008 ISO 9004 Ledningssystem för kvalitet - Vägledning till verksamhetsförbättring (ISO 9004:2000), SIS, Stockholm 2008 ISO 14001 för små och medelstora företag, SIS ForumCenter, 2007 Kvalitet och miljö i samverkan – ISO 9000 och ISO 1400, SIS ForumCenter, 1997 Sustainability Reporting Guidelines (version 3.0), Global Reporting Initiative, Amsterdam, 2006

Internetkällor Global Reporting Initiative (GRI) www.globalreporting.org SIS (standarder): www.sis.se SA 8000: www.sa-intl.org

9-10


Arbetsbok

Innehåll i arbetsboken A1

Arbetsmoment vid genomförande av hållbar produktutveckling med socialt ansvar

A2

Vägledning för identifiering och analys av produkters livscykelfaser och miljöbelastning

A3

Arbetsmoment för specifikation med intressentmodell/QFD-modell

A4

Vägledning vid användning av utvecklingsstrategier

A5

Vägledning för produktplanering av systematisk produktutveckling

A6

Vägledning för konceptutvecklingen av systematisk produktutveckling

A7

Vägledning till produktutformningsetappen av systematisk produkt utveckling


Arbetsbok kapitel 1

KAPITEL A1 Arbetsmoment vid genomförande av hållbar produktutveckling med socialt ansvar

Innehåll A1.1 A1.2 A1.2.A A1.2.B A1.2.C

Introduktion Planera Kartläggning/riskanalys Policydokument Mål, riktlinjer och handlingsplaner

A1-2 A1-2 A1-2 A1-5 A1-5

A1.3 A1.3.A A1.3.B

Genomföra Utbildning Dokumentation

A1-6 A1-6 A1-6

A1.4 A1.4.A

Kontrollera Revision samt intern och extern kommunikation

A1-7 A1-7

A1.5 A1.5.A

Förbättra Ledningens uppföljning och beslut

A1-8 A1-8

A1-1


Arbetsbok kapitel 1

A1.1 Introduktion Det skall inledningsvis noteras att fokus i den beskrivning och redovisning som görs av den sociala dimensionen ligger på verksamheters externa kontakter, dvs. förhållningssätt till leverantörer, kunder och andra externa intressenter. I detta sammanhang utgör den globala handelns villkor basen för vad som behandlas. Den sociala dimensionen kopplat till verksamhetens egna interna förhållanden som arbetsmiljöfrågor i form av hälsa, säkerhet, jämställdhet, etnisk bakgrund mm tas inte upp i materialet. Dessa villkor ingår naturligtvis också i hur verksamheten tar sitt sociala ansvarstagande. I teorikapitlet hänvisas till arbetsmetodiken med PDCA-cirkeln, framtagen av en amerikansk kvalitetsexpert. Strukturen följer en generell logisk metodik för att införa olika former av förändringsarbete och utgör metodik som tillämpas bl.a. i ledningssystem för kvalité och miljö, men lämpar sig väl också inom föreliggande ämnesområde, se figur A1.1.

Plan

Act Förbättra

Planera

Kontrollera

Genom -föra Do

Check

Figur A1.1 PDCA-cirkeln

A1.2 Planera I princip kan det inledande moment jämställas med en form av riskanalys hur företaget hanterar aktiviteter som kan skapa en negativt eller dåligt anseende hos någon av företagets olika intressentgrupper allt från investerare till kunders krav. I princip kartläggs de risker där en konfliktsituation till företagets olika sociala aspekter kommer fram. Här kan koppling göras till miljöledningssystem där en inledande kartläggning/analys görs över vilka miljöaspekter verksamheten bör prioritera. I detta fall blir det en kartläggning som tar fram företagets betydande ansvarsaspekter. Kartläggning och analys av riskfaktorer utgör grunden för det fortsatta arbetet med att ta fram de olika styrinstrument som krävs för att verksamheten skall kunna upprätthålla sitt sociala ansvarstagande. De komponenter som kan vara aktuella att ta fram kan gälla t.ex. policydokument, strategier, antagande av uppförandekod, mål, riktlinjer och handlingsplaner som svarar upp till företagets ambitionsnivå.

A1.2.A Kartläggning/riskanalys Det inledande momentet bör kartlägga de kontaktytor där verksamheten påverkar eller kan påverkas av olika företeelser kopplat till den sociala dimensionen. Frågor som kan ställas är; • Var inom verksamhetens arbetsfält inklusive leverantörsled kan det

tänkas att arbetslivsförhållanden, mänskliga rättigheter eller miljöfrågor kan vara problematiska utifrån ett godtagbart socialt ansvarstagande? A1-2

A C

P (Plan)

D


Arbetsbok kapitel 1

• Hur förhåller sig verksamheten till dessa ämnesområden kopplat till de internationella

konventioner som finns på respektive område? • Finns det led i verksamheten, utifrån ett livscykelperspektiv, där information saknas och hur får vi tag på dylik information? • Vilka funktioner eller avdelningar är det som berörs inom verksamheten? • Vad behövs i förhållande till önskemål och krav som olika intressenter till företaget ställer eller kan tänkas ställa, se exempel på företagsintressenter i kapitel 2 figur 2.1 Frågeställningarna kan vara en inledning för att skapa underlag för det fortsatta arbetet. För strukturerad sammanställning kan det vara idé att använda det insamlade underlaget även för att upprätta en SWOT-analys, se figur A1.2. Denna ger en bild över verkligheten och möjlighet att ta fram strategier för det fortsatta arbetet (SWOT, står för Strength/Styrkor, Weakness/ Svagheter, Opportunities/Möjligheter och Threats/Hot), se nedanstående figur. Med analysen som bas ges möjligheter att gå vidare och formulera visioner och mål för verksamheten. Tillfällen

Hinder

Företag

Styrkor (Strengths)

Svaghet (Weakness)

Omvärld

Möjligheter (Opportunities)

Hot (Threats)

Figur A1.2 SWOT-analys

I modellen för SWOT-analys ingår omvärldsanalys, vilket innebär att företagets intressenter kommer in i analysen under möjligheter och hot. Vilka intressenter som man bör ta med i SWOT-analysen och en bredare intressentdialog är en bedömning för det enskilda företaget. Med avseende på behovet av att identifiera olika intressenter kan det vara relevant att dela upp dessa i olika kategorier. Den sammanställning som görs i kapitel 2 är en generell lista över allmänna intressenter. För att fånga upp de sociala aspekterna för verksamheten kan det vara relevant att göra en uppdelning dels på ”Primära” respektive ”Sekundära” aktörer, dels på typen av intressentaktörer baserat på ”Sociala intressenter” och ”Allmänna intressenter”. Begreppen primära respektive sekundära grundar sig på graden av direkt koppling till verksamheten, medan uppdelning på sociala respektive allmänna intressenter utgår från vilken urvalsgrupp man lämpligen tar med vid intressentdialogen. Baserat på listningen i kap 2 kan följande uppdelning göras; Primära – Sociala intressenter Konsumenter/Företagskunder Investerare/Banker Personal Leverantörer Sekundära – Sociala intressenter Media NGO/Miljöorganisationer Myndigheter A1-3


Arbetsbok kapitel 1

För en djupare analys av olika intressenters inställning till företagets hållbarhetsarbete kan en bredare intressentdialog vara motiverat. En dylik dialog bör utgå från att skapa ett utbyte mellan företaget och aktören/intressenten, dvs. inte bara ett enkelspårigt informationsinsamlande av intressentens önskemål och krav utan en möjlighet för kontinuerligt utbyte och ”feedback” med intressenten. I detta sammanhang går vi inte vidare in på hur upprättande av processen för dialog med intressenterna kan etableras. Nedanstående exempelsamling visar några krav på socialt ansvarsstagande som några olika intressenter kan ställa på företag; Investerare Fjärde AP-fonden Till betydelsefulla investerare i Sverige hör de statliga pensionsfonderna med Fjärde APfonden som en av dessa. Investeringar görs både i svenska och utländska företag. Fonden har upprättat bl.a. ägarpolicy, etik och miljöpolicy samt etiska riktlinjer där krav ställs på vad som är god etik och hur man som investerare ser på miljöfrågor. Övergripande synsätt är att de företag man gör investeringar i skall följa alla de internationella konventioner som Sverige antagit. Detta gäller konventioner inom arbetslivsfrågor med ILOs kärnkonventioner, konventioner om mänskliga rättigheter, miljökonventioner mm. Fonden har också en kontinuerlig etik- och miljöanalys av de verksamheter där man gör investeringar. Här sker också en samordning med de övriga tre AP-fonderna. För mer information se Fjärde APfondens hemsida (www.ap4.se, ytterligare information via www.swesif.se). Internationellt finns en koppling till ansvarsfull förvaltning där investerare/fondbolag kan utnyttja vedertagna principer för bolagsstyrning med miljö och socialt ansvar. Dessa principer, Principles for Responsible Investment (PRI), ansluter sig allt fler investerare till, se vidare information på webbplats för PRI (www.unpri.org). Företagskund -Ericsson Ericsson har en uppförandekod, Ericsson Code Of Conduct, som man antog 2002. Koden innehåller utfästelser kopplat till mänskliga rättigheter, arbetslivsfrågor, miljö och mot korruption baserat och anpassat efter FNs Global Compact. I uppförandekoden begär Ericsson att både leverantörer och deras underleverantörer uppfyller Ericssons uppförandekod eller liknande ”standarder”. Det ställs också krav på att leverantörerna skall kunna verifiera detta samt att Ericsson skall ges tillgång att på plats följa upp hur leverantören följer Ericssons krav. Kraven på leverantörerna och underleverantörerna är inte bara att man skall följa landets egna lagar (i t.ex. låglöneländer) utan det kan behövas en högre internationell standard, se vidare Ericssons hemsida (www.ericsson.se) Företagskund –ABB Sverige ABB Sverige har antagit en Social policy som bygger på FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, ILOs grundläggande principer för arbetsrätt, OECDs riktlinjer för multinationella företag och Social Accountability 8000 (SA 8000). Policyn innefattar 13 olika punkter med olika ställningstagande som gäller inom ABB. För leverantörer anges att dessa skall väljas efter deras förmåga att tillgodose kraven i ABB:s sociala policy och övriga sociala principer. Dokumentation krävs också hur leverantörerna uppfyller kraven, se vidare ABBs hemsida (www.abb.se)

A1-4


Arbetsbok kapitel 1

NGO/Miljöorganisation - Amnesty Business Group (ABG) ABG är en del av den svenska sektionen av Amnesty International och har tagit som uppgift att arbeta med mänskliga rättigheter i olika form av aktiviteter för att skapa ökad uppmärksamhet och att företag i högre grad beaktar mänskliga rättigheter (MR) i sina globala handelsrelationer. Aktiviteter sker bl.a. i form av s.k. Landriskgrupp; arbetar med sammanställning av företag som riskerar att kränka MR i olika länder och Informationsgrupp; arbetar med spridning av MR-information via seminarier, utställningar till företag och allmänheten. De olika aktiviteterna förändras över tiden, men ABG arbetar aktivt för att företag skall driva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. ABG driver parallellt aktiviteter för att skapa opinion kring frågor kopplat till mänskliga rättigheter. Information kring ABG:s aktiviteter finns på hemsidan (www.amnestybusinessrating.se).

A1.2.B Policydokument Liksom när det gäller ledningssystem för miljö, kvalité, säkerhet etc krävs det en referenspunkt till hur företaget och dess personal skall förhålla sig till ämnesområdet. Här bör finnas med både företagets vision och de åtaganden man som organisation tar på sig. För det sociala ansvarstagandet förekommer olika sätt att rubricera dessa dokument såsom företagets ”Policy för etik och moral”, ”Policy för ansvarsfullt företagande” och ”Uppförandekod/Code of Conduct”. Policydokumentet bör utformas och beslutas under företagsledningens överseende. Skall policyn få betydelse är det viktigt att den kommuniceras både internt och externt. Det kan också redan på detta stadium vara lämpligt med vissa utbildningsmoment som berör grundläggande innehåll kring det sociala ansvarstagandet. De policydokument som företag idag upprättar behandlar vanligen det sociala ansvarstagandet både för interna och externa relationer. Det som lämpligen bör ingå, vilket tas upp i de flesta policy som företag utformar, är att följa olika internationella konventioner samt anslutning till innehållet i någon uppförandekod som Global Compact och /eller OECDs riktlinjer för multinationella företag. Exempel på policy från några företag framgår av bilaga B2.

A1.2.C Mål, riktlinjer och handlingsplaner I planeringsarbetet är policydokumentet viktigt för utan vision och idé hur arbetet med det sociala ansvarstagandet bör utformas blir innehållet magert. Väsentligt är därför att upprätta olika former av riktlinjer eller mål och att följa upp med handlingsplaner som beskrivet på vilket sätt aktiviteterna skall introduceras. Formen för införande av de sociala aspekterna kan likställas med kopplingen till ledningssystem för miljöarbetet. När mål formuleras är det angeläget att dessa utformas så att de blir mätbara. Sker inte detta blir det svårt att följa upp resultatet av insatserna. För mätbarhet i de uppsatta målen är det också angeläget att formulera nyckeltal som går att följa upp. Därtill kommer naturligtvis behovet av resurstilldelning, tidsgränser och ansvarsfördelning, vilket är allmänt vedertagna behov för ett fungerande genomförande av aktiviteter. Nyckeltal som belyser företagets förbättringar av det sociala ansvarstagandet är en faktor som vanligen lyfts fram i de redovisningar som presenteras gentemot interna och externa intressenter. Vad som skall lyftas fram i verksamheten är naturligtvis helt individuellt beroende på verksamhetens art och vilka omvärldskontakter man har. Naturligt är att det sociala ansvarsA1-5


Arbetsbok kapitel 1

tagandet startar med de interna intressenterna med bl.a. relationer till medarbetarna varefter externa intressenter kommer in med leverantörer etc. Som noterats tas i denna handbok inte upp relationerna kring den egna arbetsplatsen utan fokus är på externa aktörer. För exempel på olika typer av nyckeltal eller indikatorer kan hänvisas till Global Reporting Initiative (GRI) som i olika guidelines behandlar lämpliga indikatorer för hållbar utveckling, se referenser samt hemsidan för GRI (www.globalreporting.org).

A1.3 Genomföra I detta steg gäller att de åtaganden av olika slag som man tar på sig skall genomföras i praktiskt handlande och integreras i verksamhetens olika aktiviteter med allt från orderhantering, inköp, produktutveckling, produktion till försäljning. En betydelsefull aktivitet kan vara behovet av kompletterande kunskap kring sociala aspekter, vilket kräver olika typer av utbildningsmoment beroende var i organisationen insatser behöver genomföras.

A C

P (Plan)

D (Do)

I verksamhetsutövningen kan det vara fråga om kompletteringar i och till de dokument som finns för t.ex. organisatoriskt ansvar, inköp, utlokalisering av produktion till underleverantörer och hantering av frågeställningar vid försäljning. Den sociala dimensionen bör naturligtvis också kopplas till arbetslivsfaktorer inom den egna verksamheten.

A1.3.A Utbildning Sannolikt finns utbildningsbehov kring de sociala aspekterna både vad gäller de interna åtagandena kring arbetslivsfrågor på arbetsplatsen och olika typer av ansvarstagande gentemot externa intressenter. Utbildningsbehovet kan gälla olika grupper, såsom styrelsen, företagsledningen, alla anställda, introduktion för nyanställda och de särskilda behov av fördjupade kunskaper som kan krävas för medarbetare som upprätthåller funktioner där kontaktytan är stor till sociala ansvarsfrågor. Utbildningsbehovet (externa sociala faktorer) gäller dels kunskap om vad ämnesområdet omfattar, dels introduktion för hur verksamheten skall utforma sitt program och vad det innehåller. Ett bredare behov bör täcka ämnen kring internationella konventioner, uppförandekoder och etik/affärsmoral. En betydelsefull del i grundläggande utbildning kan vara att studera exempel hur andra verksamheter gör som redan arbetar med socialt ansvar tillsammans med externa intressenter. Liksom för ledningssystem är innehållet i det egna handlingsprogrammet och strategidokument som t.ex. företagets uppförandekod viktiga att kommunicera via någon form av internutbildning. De grupper av medarbetare som sköter kommunikation med olika externa intressenter t.ex. inköp, entreprenörskontakter och försäljning är strategiskt viktiga grupper för utbildning vid sidan om företagsledningen.

A1.3.B Dokumentation Exempel på dokumentation som krävs gäller allt från ansvarsfrågor och riktlinjer för inköp till praktiska checklistor som behandlar olika krav vid inköp av komponenter och tjänster. En viktig del utgör också de riktlinjer som bör finnas mellan inköp och företagets marknad/ A1-6


Arbetsbok kapitel 1

försäljning kring kommunikationen av företagets ansvar från leverantörer till kunder. I enskilda fall kan de enkla checklistorna för hur inköp skall ske räcka, men ämnet kan ofta kräva betydligt mer omfattande dokument allt beroende på hur verksamhetens styrning i övrigt fungerar.

A.1.4 Kontrollera I detta steg är det fråga om att följa upp och analysera hur den planerade bilden stämmer med verkligheten. Skall verksamheten granskas är det betydelsefull att det går att följa upp de målformuleringar och aktiviteter som företaget har påtagit sig att göra. Fungerande nyckeltal för att beskriva den enskilda aktiviteten är här en viktig del.

A

P (Plan)

C

D

(Check)

(Do)

Företagets leverantörer bör följas upp (revision) avseende deras sätt att ta ansvar för den sociala dimensionen. Detta är speciellt angeläget om leverantörer eller utlagd produktion finns i s.k. ”låglöneländer”. Inom det kontrollerande och uppföljande steget är det betydelsefullt att bedriva en fungerande kommunikation internt såväl externt. I den externa kontakten är olika typer av redovisningar viktigt för att visa på företagets trovärdighet.

A1.4.A Revision samt intern och extern kommunikation För att få bekräftelse på att verksamheten genomför det man har påtagit sig att göra krävs det uppföljning. Detta är naturligtvis klart enklare när det gäller de sociala aspekter som berör kopplingen till den egna interna verksamheten med arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen än när det gäller olika leverantörer och deras sätt att ta ansvar. Någon form av regelbunden uppföljning/revision bör utföras på leverantörerna över de krav man ställt på dem kring t.ex. hur man följer ILOs kärnkonventioner och inte kränker mänskliga rättigheter. Granskningen skall naturligtvis också omfatta det egna sättet av ansvarstagande i relationerna med leverantörer. Vid uppföljningen till sitt ansvarstagande är det högst relevant att en dialog förs med verksamhetens olika intressenter. Detta är betydelsefullt både utifrån att skapa goda relationer och ett ökat utbyte men också som en del i möjligheten att kommunicera ut resultatet av vad man gör. Som noterats inledningsvis finns det olika former för kommunikation av resultatet. Dialog med intressenterna kan vara ett sätt. Gentemot olika externa aktörer är både en hemsida som behandlar ämnesområdet och eventuellt en s.k. hållbarhetsrapport bra former att kommunicera. Tidigare har Global Reporting Initiative omnämnts, vilka i guidelines tagit fram mallar hur en hållbarhetsrapport bör utformas, se hemsidan för GRI (www.globalreporting.org). Den ovan omnämnda revisionen avser internrevision med företagets egen kontroll av genomförandet. Tidigare har påtalats att det finns olika externa intressentgrupper som har intresse av att följa upp och granska hur företag klarar sitt sociala ansvarstagande. Dessa aktörer kan vara allt från investerare till olika NGO:s/Frivilligorganisationer som Amnesty och Fair Trade Center (se referenser till kapitel 2).

A1-7


Arbetsbok kapitel 1

A.1.5 Förbättra A1.5.A Ledningens uppföljning och beslut I ett fjärde och sista steget innan man på nytt går igenom de olika momenten gäller det att utvärdera hur bra verksamheten har uppfyllt sina åtaganden och hur man ytterligare kan förstärka sitt sociala ansvarstagande. Denna uppföljning är i likhet med vad som görs inom ledningssystemens struktur en fråga som skall behandlas och bearbetas i företagsledningen där nya initiativ bör tas.

A

P

(Act)

(Plan)

C

D

(Check)

(Do)

Utifrån en kontinuerlig dialog med olika intressenter och kravställare finns det förutsättningar att ständigt söka och driva förbättringar i företagets relationer med både interna och externa intressenters krav och önskemål, Detta utgör också förutsättningarna för att kontinuerligt stärka företagets anseende och varunamn, vilket bidrar till en utveckling som också är företagsekonomiskt gynnsamt om man vill vara en framtidsaktör på marknaden.

Referenser till innehåller återfinns i teoriboken under kapitel 2 samt den separata referenslistan.

A1-8


Arbetsbok kapitel 2

KAPITEL A2 Vägledning för identifiering och analys av produkters livscykelfaser och miljöbelastning

Innehåll A2.1 Identifiering och beskrivning av livscykelfaser

A2-2

A2.2 Beskrivning av produktens miljöpåverkan

A2-5

A2.3 Värdering med miljöindex - Eco-indikatorer

A2-8

A2.4 Kunskap kring miljöeffekter och konsekvenser för miljön

A2-10

A2-1


Arbetsbok kapitel 2

A2.1 Identifiering och beskrivning av livscykelfaser I teorikapitlet (kap. 5) noterades sex steg för identifiering och datainsamling för en produkts olika livscykelfaser, vilka framgår nedan.

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6

Upprätta förteckning över produktens ingående komponenter Identifiera komponenterna utifrån material och leverantör Sammanställ information över leverantörernas processer Beskriv den egna produktionens processer Identifiera fakta kring distribution, användning och sluthantering Sammanfatta underlaget i en översiktsbild

Det bör påtalas att förutsättningarna att identifiera och beskriva livscykelfaserna är väsentligt olika om det gäller analys kring en befintlig produkt eller om det är fråga om utveckling av en helt ny produkt. För nyutveckling får man gå mer på kunskap som kan finnas kring produktgruppen än den enskilda produkten. Omfattar produktutvecklingen ett helt nytt koncept är detta steg i specifikationen mer fråga om grova antaganden som kan ske kring aktivitetssteg som är definierbara och mer av kvalitativ art. För nytt produktområde bör miljöspecifikationen utgå från intressentmodellen som beskrivs i kapitel 6. Vid identifiering av data för olika delar av produktens livscykelfaser kan riktade checklistor för enskilda delar av produktkedjan vara till hjälp. I bilaga 3 finns exempel på checklistor som kan vara användbara för informationsinsamlingen.

Steg 1 Upprätta förteckning över produktens ingående komponenter Den information som krävs för att upprätta en förteckning över delar för befintlig produkt finns ofta redan i företaget. Informationen behöver däremot kanske samlas in från olika avdelningar och sammanställas på ett nytt sätt. Det kan vara god idé att i inledningsskedet vara så noggrann som möjligt och få med detaljerad information med kvantitativa uppgifter kring komponenter såsom antal, vikt, materialslag, typ av ytbehandling, leverantör etc. När förteckningen upprättats är det lämpligt att basera indelningen utifrån produktens funktionella enheter. Uppdelningen på funktionella enheter kommer också till användning i senare moment av produktutvecklingsarbetet. Metodiken exemplifieras med ett öppningsbart träfönster för att beskriva de olika momenten. Förteckning över vad som ingår i produkten framgår av figur A2.1 på omstående sida.

A2-2


Arbetsbok kapitel 2

Karm

Båge

* Trädelar * Rostfri spik * Trälist av gummi

* Trädelar * Låshus (galvat stål) * Bågbleck (aluminium) * Handtag (ytbehandlat) * Rostfri spik

Låsningsenhet

Öppningsmekanism

Glasenhet

Förpackning

* Svängbeslag * Toppbeslag * Mittbeslag

* 2-glaselement * Glaslist (trä) * Glasskena

* Träram * Häftklämmor (stål)

Figur A2.1 Förteckning över funktionella enheter och komponenter för ett träfönster

Beroende på ambitionsnivån kan man utveckla underlaget på olika detaljnivåer. För att möjliggöra kommande arbetssteg är det lämpligt att också kvantifiera underlaget. Kvantifiering är även användbart i andra sammanhang t.ex. vid upprättande av miljövarudeklarationer för produkten mm.

Steg 2 Identifiera komponenterna utifrån material och leverantör Från sammanställningen över komponenterna identifieras materialslag och leverantör. Informationen sammanställs lämpligen i flera steg där detaljnivån får baseras på tillgängliga resurser inom projektgruppen. Ett sätt att systematisera arbetet kan vara enligt följande; • gruppera komponenterna efter typ av komponent • identifiera ingående material för varje komponent • härled komponenten till leverantör

Underlaget som nu är tillgängligt är utgångspunkt för kontakter med leverantörer av komponenterna. I detta sammanhang kan information redan finnas som gör att det går att skapa en första bild av vilka moment och processoperationer som finns i leverantörsledet. Med avseende på resursbehovet för kontakter med leverantörer bör det ske ett urval baserat på vilka komponenter som kan uppfattas som mest miljöbelastande och som först kan bli aktuella att följas upp. Vid kontakter med leverantörer kan checklistan i bilaga 3 vara till hjälp. I figur A2.2 ges exempel på beskrivning för komponenter som ingår i två av de funktioner som identifierats i föregående steg. Produktkomp.

Produkttyp/material

Leverantör

Svängbeslag

Stål: gulkromatering

Företaget AB

Toppbeslag

Stål: gulkromatering

Företaget AB

Mittbeslag

Stål: obehandlat

Företaget CD

Planglas Aluminiumprofil Aluminiumprofil

Företaget EF Företaget GH Företaget IJ

Öppningsmekanism

Glasenhet

2-glaselement Glaslist Glasskena

Figur A2.2 Exempel på material och leverantörer till träfönster

A2-3


Arbetsbok kapitel 2

Steg 3 Sammanställa information över leverantörernas processer En väsentlig och besvärlig frågeställning vid insamling av information från leverantörer är hur detaljerad den bör vara. Skall information sökas kring komponenten i flera leverantörsled eller räcker det med första leverantörsledet? Hur mycket data skall samlas in med tanke på de svårigheter som ofta finns med att få tag på information kopplat till en enskild komponent? Dessa frågor har inte något enkelt svar. En annan faktor är tidsfrågan, vad går att klara av? En tumregel kan vara att begränsa arbetet till de mest väsentliga komponenterna och information som gäller de leverantörer som kan ha betydande miljöbelastande processteg för enskilda komponenter. Detta kan t.ex. vara stor energiförbrukning, stor kemikalieanvändning eller stor materialåtgång. Den information som sammanställs för enskilda komponenter baseras lämpligen på frågeställningar som framgår av checklistan i bilaga 3. Underlaget i checklistan ger förutsättning att bl.a. upprätta input/output-analyser för processteg eller aktiviteter. Förfarandet kan vara tidskrävande, men är också en dokumentation som i viss utsträckning bör avkrävas leverantörer.

Steg 4 Beskriv den egna produktionens processer Den egna produktionen är lättast att beskriva och att identifiera relevanta processteg av betydelse. Beskrivningen görs lämpligen genom input/output-analys som så detaljerat som möjligt beskriver ingående processteg och vad som tillförs av material, tillsatsämnen, energi, transportbehov och utgående produkter samt rest- och biprodukter. Checklista för genomgång av den egna produktionen framgår av bilaga 3, här finns också ett referensexempel över den egna tillverkningen/verksamheten. Praktiskt kan det vara lämpligt att insamla uppgifterna och dokumentera den egna produktionen parallellt med uppgiftsinsamlingen från leverantörer eftersom data från leverantörer har en tendens att dra ut över en längre tidsperiod.

Steg 5 Identifiera fakta kring distribution, användning och sluthantering Efter den egna produktionen passerar produkten ett antal aktörsled i produktkedjan fram till slutligt omhändertagande av uttjänt produkt. Dessa livscykelfaser kan grovt indelas i distributions- och handelsledet användare- och brukarledet sluthantering, ofta med flera steg Inom dessa steg av livscykeln finns ett antal aktörer som hanterar produkten och på olika sätt bidrar till att påverka den totala miljöbelastningen. Kunskapen kring vad som händer med produkten ur ett miljöperspektiv är ofta bristfällig. Informationen som vanligen finns är koncentrerad till de direkta kundkontakterna, vilket utgör en viktig kunskapsbas för informationsinsamling. Informationsinsamlingen bör ta fasta på att få en bred allmän kunskap om vad som händer med produkten efter att den lämnat den egna verksamheten. Vanligen utgör användare- och brukarfasen den fas där produkten har längsta uppehållstiden. För t.ex. byggvaruprodukter kan uppehållstiden i användarledet omfatta flera årtionden, vilket har stor betydelse med tanke på resursbehovet för att använda och underhålla produkten under denna tidsperiod. Det är därför viktigt att få en bild över de resurser och insatser som krävs för att upprätthålla funktionerna på produkten under användarfasen. Detta medför på intet sätt att övriga livscykelfaser med distribution och sluthantering får gömmas bort.

A2-4


Arbetsbok kapitel 2

Sammanställning av informationen görs lämpligen på liknande sätt som för övriga delar med ett flödesschema som identifierar de olika aktörerna inom livscykelfaserna och dokumentation av vad som tillförs respektive bortgår från produkten. Lämpligen kan arbetsmomenten utföras med hjälp av input/output-analys. I bilaga 3 beskrivs en möjlig generell bild över hanteringen av träfönster efter producentledet.

Steg 6 Sammanfatta underlaget i en översiktsbild Med underlag från den information som kan samlas in enligt tidigare beskrivna steg kan det vara bra att få en bred översikt kring de viktigaste aktiviteterna och processerna för produkten. För att erhålla detta kan det vara lämpligt att summera produktens olika faser i ett s.k. processträd. I figur A2.3 framgår en summarisk sammanställning över exemplet med träfönster. Informationen som nu är insamlad och dokumenterad utgör underlag för att sammanställa kvalitativa och kvantitativa data kring produktens livscykelfaser i någon form av summerande tabell eller matris.

S tå lfra m stä lln in g

S tå lb e sla g k ro m ate ra t

A lfra m stä lln in g

S k o g sa v v e rk n in g n o rrlä n d sk fu ru

M a terialfra m ställn in g

L im m a t fu ru ä m n e

D e lk o m p o n en t X

A lp ro fil

T illv e rk n in g fö n ster D istrib u tio n - G ro ssiste r - H u sfa b rik a n ter - Å terfö rsälja re

B y g g n atio n

A n v ä n d n in g

Å te rb ru k

S lu th an te rin g Å terv in n in g D e p o n e rin g

Figur A2.3 Exempel på processträd för träfönster

A2.2 Beskrivning av produktens miljöpåverkan Grundmodellen för miljöbelastningsmatrisen baseras på tidigare refererad holländsk modell med uppdelning av miljöbelastningsfaktorerna på material, energi och toxicitet, MET-matris. Begreppet toxicitet är komplext och består av ett antal olika delar som kan vara svårt att tydliggöra varför begreppet förenklats till restprodukter och utsläpp. Modellen som används utgår från grundelementen, Material (M), Energi (E), Restprodukter (R) och Utsläpp (U) till luft och vatten och benämns fortsättningsvis MERU-matris, se figur A2.4. A2-5


Arbetsbok kapitel 2

Material

Energi

R estprodukt er

U tsläpp

Produktion av kom ponenter

Egen tillverkning

Distribution

Användning - Drif t - Ser vice

Om händertagande f örbrukad produkt

Figur A2.4 Modell för MERU-matris

Med hjälp av matrisen kan miljöbelastningen dokumenteras för produktens olika livscykelfaser. Matrisen har av praktiska skäl begränsats till fem kategorier av livscykelfaser för produkten; startar med produktion av komponenter (leverantörsfas) och slutar med omhändertagande av förbrukad produkt. För de olika faserna kan det behövas en individuell anpassning allt efter egna behov. Exempelvis kan det vara aktuellt med uppdelning på olika leverantörsled och en uppdelning av flera faser i den egna tillverkningen liksom olika steg vid omhändertagandet av förbrukad produkt. Vid den praktiska användningen av verktyget ställs man inför frågor bl.a. kring var i matrisen de olika miljöbelastningsfaktorerna skall placeras, är det vid källan eller är det där aktiviteten ger en miljöeffekt. Svaret är inte helt givet, men utgångspunkten bör vara att aktiviteten som utgör en miljöbelastningsfaktor bör placeras inom den livscykelfas där miljöeffekten uppkommer. Denna problematik gäller kanske speciellt placeringen av tillsatsämnen (kemikalier) och material där frågeställningen gäller om registreringen skall ske under den egna produktionen eller under leverantörsfasen. En tumregel kan vara att sker det ingen förändring av materialet eller kemikalien i ”egen tillverkning” sker registrering under leverantörsfasen. Genereras däremot någon form av restprodukt eller utsläpp noteras detta under den livscykelfas där detta uppträder. Exempelvis noteras användningen av stålplåt i materialfasen under leverantörsledet medan plåtspill genererat i tillverkningen noteras under ”egen tillverkning”. De kategorier av miljöbelastande faktorer som ingår i matrisen utgör indelningsgrund för diverse aktiviteter som kan registreras i matrisen. I nedanstående ruta framgår några tips kring indelningsgrunden. Tips för hantering av de olika kategorierna av miljöbelastningsfaktorer: Material Restprodukter

Energi

Utsläpp

tillförsel av material och tillsatsämnen i form av kemikalier och naturresurser material som bortförs i form av spill/restprodukter vid framställning av komponenter hos leverantörer, kassation eller annat spill och avfall, emballageavfall hos kund etc. energiförbrukning som krävs för att producera en produktenhet. Förutom åtgång av energi till framställning av material, komponenter och den egna tillverkningen tillkommer energi för t.ex. transporter, energiförbrukning vid bruk av produkten, bidrag till energiförluster i olika led inklusive brukarledet etc. avser all form av utsläpp till luft, vatten och mark av förorenande ämnen i olika delar av produktens livscykel.

A2-6


Arbetsbok kapitel 2

För att förenkla arbetet kan man till en början fokusera på att dokumentera kvalitativa data, dvs. de processer och aktiviteter som är miljöbelastande. De kvantitativa uppgifterna som anger storleken på processen eller aktivitetens miljöbelastande faktorer kan sedan fyllas på successivt. Hur långt man går med att kvantifiera olika miljöbelastningsfaktorer är en avgränsningsfråga som får bedömas från fall till fall beroende på tillgängliga resurser och typen av utvecklingsprojekt. Sammanställningen i MERU-matrisen avser att spegla hur produktens miljöförhållanden ser ut under hela livscykeln, vilket innebär att i användarfasen måste hänsyn tas till hur lång livslängd man kalkylerar för produkten. Livsländsbegreppet kan ses utifrån två perspektiv. Produktens tekniska livslängd, dvs. hur länge kommer produkten att hålla och vad som händer under denna tidsperiod. Ett annat perspektiv är att ta fasta på produktens funktionella livslängd, dvs. hur länge kan användaren tänkas ha produkten tills det är tid att byter ut den mot en ny p.g.a. att produkten inte känns modern eller i övrigt önskvärd längre. Den funktionella livslängden kan ofta vara betydligt kortare än den tekniska livslängden, men torde vara ett realistiskt sätt att se på produkter. Som exempel kan vi ta mobiltelefoner vars tekniska livslängd vanligen är betydligt mycket längre än när de i verkligheten byts ut. I detta fall skall miljöbelastningen för produkten koncentreras på en kortare tidsperiod. Detta kan ställas i motsatts till ett förvaringsskåp för verktyg för hemmabruk vilket kan har en obegränsad livslängd.

Från kvalitativa till kvantitativa data En matris omfattande kvalitativa data ger en översikt över miljöbelastande faktorer kopplat till den enskilda produkten. Denna bild räcker inte för att ge en uppfattning av vad som är väsentlig påverkan av miljön. Till detta krävs en kvantifiering av komponenter som tagits upp som miljöbelastande faktorer. Detta är också ett måste om materialet skall ligga till grund för värdering av produktens miljöpåverkan. I det praktiska arbetet stöter man ofta på miljöbelastningsfaktorer som är besvärliga att kvantifiera vilket innebär att det krävs antaganden kring processer och komponenter. Antagandena kan t.ex. bygga på att man uppskattar förbrukning på månadsbasis eller årsbasis. För att få bättre täckning med kvantitativa data kan det vara idé att övergå från att studera den enskilda produktenheten till att basera den kvantitativa beskrivningen på årsbasis. På detta sätt blir det ofta lättare att få fram kvantitativa uppgifter t.ex. på hur mycket som en produkt totalt genererar av restprodukter, luftutsläpp, energiförbrukning etc. I detta fall blir det en avvägning som får ske utifrån vilka krav som ställs på studien. Metodiken med förenklad LCA utgör ett grovt instrument, varför det måste göras avvägning utifrån rimliga tidsinsatser för datainsamlingen. Arbetsgång som kan vara lämplig att följa framgår nedan. Lista (miljöbelastningsfaktorer) aktiviteter, material, restprodukter/utsläpp inom livscykeln för produkten (1)

Registrera de kvalitativa miljöbelastningsfaktorerna i MERUmatris (2)

Sammanställ kvantitativa data dokumenterade för respektive miljöbelastande faktor (3)

Slutför registrering i MERU-matrisen av kvantitativa data för respektive miljöbelastningsfaktor (4)

Arbetsgång

I bilaga 3 används träfönster som exempel på sammanställning av data i MERU-matrisen. A2-7


Arbetsbok kapitel 2

A2.3 Värdering med miljöindex - Eko-Indikatorer Användning av ett miljöindex med Eko-indikatorer eller ELU-värden som skall summera miljöpåverkan för den enskilda miljöaspekten är som tidigare påtalats en grov värderingsmetod men samtidigt en metod som är praktisk och relativt enkel att genomföra. Syftet är inte att ge den absoluta nivån på hur miljöbelastande en miljöaspekt är, utan endast en vägledning och kompassriktning som visar vilka miljöbelastningsfaktorer som är mest betydelsefulla. I denna handbok utnyttjas Eko-indikatorer som både är ett snabbt och enkelt sätt att göra värderingen. Praktiskt utföras momentet genom att MERU-matrisen kompletteras med Eko-indikatorerna för respektive miljöaspekt utifrån de data som finns med indikatorvärden. Modellen som redovisats i teorikapitlet återges på nytt i figur A2.5

Ma teria l

Energi

R estprodukt er

U tsläpp

Eko indikator

Produktion av kom po nenter

Eg en tillverkning

Distribution

A nvändning - Drif t - Ser vice

Om händertag ande f ö rbrukad pro dukt

Figur A2.5 MERU-matris kompletterad med Eko-indikatorer

Exempel på beräkning av Eko-indikator Eko-indikatorer utgör ett av de miljöverktyg som det holländska företaget PRé Consultants har tagit fram inom LCA-området (www.pre.nl). Totalt finns 200 indikatorer för olika material och processer definierade enligt den aktuella sammanställningen ”Eco-indicators 99”, hela listan med Eco-indicators finns i bilaga 3. De områden där indikatorer tagits fram gäller följande: • Produktion av järnmetaller • Produktion av icke järnmetaller • Framställning/tillverkningsprocesser för olika metaller • Produktion av plastgranulat • Framställning av plastkomponenter • Produktion av gummi • Produktion av förpackningsmaterial • Produktion av vissa kemikalier • Produktion av byggnadsmaterial • Uppvärmning med olika energikällor • Solenergi • Framställning av elenergi i olika europeiska länder • Olika transportslag • Återvinning av restprodukter • Avfallsbehandling A2-8


Arbetsbok kapitel 2

Möjlighet finns att vidga antalet indikatorer med anpassning till egen verksamhet genom att utnyttja beräkningsmodeller i Sima Pro, finns att tillgå via PRé Consultants. Detta ställer dock krav på mer kvalificerade data för produktens olika livscykelfaser samt kompetens att hantera dataverktyget. Eko-indikatorerna kan generellt utnyttjas på två skilda sätt; • Användning i en gemensam sammanställning med miljöbelastande faktorer. Detta görs i

denna handbok där matrismodell med alla miljöaspekter tas fram och kombineras med Eko-indikatorer. Avsikten är att få fram de mest betydelsefulla miljöaspekterna inom produktens livscykel sk. hotspots. • Vid granskning och val av ett enskilt material, process, transportsätt eller avfallsbehand-

ling erhålla en värdering av vilka alternativa lösningar som har den lägsta miljöpåverkan. Detta kan lämpligen göras i utvecklingsarbetet när det är aktuellt att välja material t.ex. jungfruliga råvaror eller återvinningsmaterial som skall användas och i logistiklösningar kan indikatorerna vara till hjälp att välja lämpliga transportlösningar som är bra ur miljöhänseende. Med detta sätt att använda indikatorerna blir underlaget en form av checklistor för att avstämma valet mellan en bra och mindre bra miljölösning. Låt oss titta på de enskilda eko-indikatorerna. I figur A2.6 ges exempel på några enskilda miljöbelastande faktorer för en produkt inom ventilationsutrustning. Stålplåt har fått ett totalvärde uttryckt i antal eko-indikatorer och PE-plast ett annat osv. Eko-indikatorn uttryckts i milliponts (mp), dvs värdet för aspektens miljöbelastning kan bestå av en kombination av flera indikatorvärde, dels en miljöbelastning som är identifierad för produktionen av själva grundmaterialet stålämne eller ett plastmaterial mm, dels en faktor som är kopplad till miljöbelastningen med förädlingen av materialet t.ex. ett ark stålplåt eller en process för framställning av en plastkomponent. Nedan redovisas ett exempel på hur indikatorvärdena i figur A2.6 kommit till. PE-plast, framställd komponent av HDPE Indikatorvärd: produktion ger 330 millipoints (mp) och formpressning ger 21 millipoints (mp)/kg Resultat: 360 kg x 330 mp + 360 kg x 21 mp = 126 360 mp Eftersom talen i sig, gäller LCA i allmänhet, innehåller olika antaganden är det lämpligt att i matrisen ange i helt 1000-tal, dvs PE-plasten i exemplet genererar en miljöbelastning motsvarande 126 000mp

Vid första kontakten med Eko-indikatorer är det svårt att relatera det absoluta värdet till en miljöpåverkan. Dess användning är främst tänkt att användas i relation till andra miljöbelastande aktiviteter där jämförelse går att göra mellan de olika nivåerna av miljöbelastning relaterat till det beräknade värden uttryckt i eko-indikatorpoäng. I tabellerna över Eko-indikatorer anges de i tusendels poäng (millipoints) per kg, tonkm, m2 eller annan relevant enhet. I exemplet finns restprodukter för metaller upptaget. Dessa värden anges med ett minustecken (-) framför storheten, vilket innebär att de ger ”miljönytta” genom att tas tillvara och användas på nytt. Miljönyttan som man får som ”bonus” när materialet återvinns beror helt på typen av material och kan kopplas till hur energiintensiv framställningsprocessen är för ett enskilt material. I exemplet med stål framgår att för utnyttjade av nyproducerat material återfås ca 50% av ”miljöbelastningen” som miljönytta när den kasserade produkten återtas för materialåtervinning.

A2-9


Arbetsbok kapitel 2

Ventilation AB Livscykelfas/ aktivitet Materialfasen

Matris för beskrivning av miljöbelastning för ventilationsprodukt "ventilatorn" baserad på 1000 enheter Mängd

Eko-indikatorer EI 99 [mP] Totalt [mP] 8500 kg 116 986 000

Material [kg] Stålplåt obehand.

Produktion material Underleverantörer

Plast PC/ABS Plast PE

400 kg

487

194 000

360

351

126 000

37000

22

814 000

1 400 800

-70 -70

-98 000 -56 000

33 000 8 000

22 22

726 000 176 000

Egen tillverkning Energi [kWh] Ventilation AB

Energiförbrukning: Maskinpark, met bearbetning, ytbehandling, lokaler Restprodukter /Utsläpp [kg] Metallrester: Stål obehandlat Metallrester: Stål galvat

Transporter

Energi [ton*km] Intransport: Stål, plast, ca Uttransport

Figur A2.6 MERU-matris med Eko-indikatorer för några livscykelfaser av en produkt

Högt värde (uttryckt i ”millipoints”) medför en hög miljöbelastning. Resultatet från exemplet visar att de mest miljöbelastande faktorerna är förbrukningen av stålplåt följt av energiförbrukning i produktionen samt belastningen från leverantörstransporter av stål och plastmaterial. Det är alltså dessa faktorer man bör sätta in resurser för att finna bättre miljömässig lösningar. Ytterligare detaljer och exempel återfinns i bilaga 3 tillsammans med listan över ekoindikatorer.

A2.4 Kunskap kring miljöeffekter och konsekvenser för miljön För att hantera miljöaspekter i produktutvecklingen är det viktigt att det inom arbetsgruppen och även i företaget i övrigt finns vissa baskunskaper om miljöfrågor. Inom ett ämnesområde som produktutveckling är naturligtvis miljöfrågor som är kopplade till framställning och användning av produkter i fokus. Exempel på centrala områden där det finns behov av miljörelaterade baskunskaper gäller; • materialval, • kemikalier, • energianvändning, • transporter. Bra källor för information kring de olika ämnesområdena är Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen samt miljöorganisationer som Sveriges Naturskyddsförening och Greenpeace. A2-10


Arbetsbok kapitel 2

Framställning och användning av produkter innebär behov av ett antal olika samhällsaktiviteter. En samhällsaktivitet, t.ex. transporter av en produkt, ger ofta upphov till olika former av miljöbelastning, dvs. mänsklig påverkan på natursystemen. Miljöbelastningarna kan sedan ge upphov till olika mätbara miljöeffekter. I naturen påvisade negativa miljöeffekter värderas av samhället och kan då upplevas som ett miljöproblem. Som exempel kan nämnas användningen av freoner som kylmedia i luftkonditionsanläggningar. Dessa freoner utgör en miljöbelastning när de läcker ut till omgivningen. Freoner av olika typer ger upphov till en negativ miljöeffekt när de på hög höjd i atmosfären bidrar till nedbrytningen av jordens skyddande lager av ozon. De miljöproblem detta skapar är att den UV-strålning som skulle bromsas upp av ozonskiktet istället träffar jorden och ger upphov till skador på de flesta levande organismerna. Bland annat med ökad frekvens av hudcancer för människan. Ett annat aktuellt miljöområde gäller utsläpp från förbränning av fossila bränslen vilket ger upphov till miljöeffekt med ökade växthusgaser. Från förbränning är det främst koldioxid som visat sig kraftigt ökat under vår industriella utvecklingsperiod. Miljöproblem som idag kan kopplas till de ökade växthusgaserna är extrema vädertyper som börjar bli alltmer frekventa med bl.a. katastrofala översvämningar och extrem torka som följd. Hanteringen av problemet kräver betydande omställning av energiförsörjning till förnyelsebara energislag och minskad användning av olja och kol. Detta ställer krav på våra produkter vilket kan gälla uttag av råvaror med dess energianvändning och transportberoende, den globala transporthanteringen av komponenter och färdigvaror, frågeställningar kring ett hållbart konsumtionsmönster mm. Sambandet mellan miljöbelastning och miljöeffekter är ännu inte fullständigt kartlagda men de två storheterna har det gemensamt att de är, åtminstone teoretiskt, objektivt mätbara. Ett miljöproblem är en subjektivt värderad storhet som kan variera med tiden utan att det faktiska tillståndet i miljön förändras, sambandet åskådliggörs i figur A2.7.

Aktivitet Aktivitetii samhället samhället

MiljöMiljöbelastning belastning

Miljöeffekt

MiljöMiljöproblem problem

Figur A2.7 Samband mellan aktivitet, miljöbelastning, miljöeffekt och miljöproblem

Vid analys av produkters miljöpåverkan finns ofta bara kunskap kring typen av miljöbelastning eller vilken form av aktiviteter som ingår, t. ex. behovet av transporter, och i mindre grad vilka typer av miljöeffekter som uppträder. Orsaken är att sambandet mellan miljöbelastning som en produkt orsakar i sin livscykel och de faktiska miljöeffekterna som kan påvisas och som upplevs som miljöproblem sällan är fullständigt klarlagda. Det förekommer att inte ens de faktiska miljöbelastningarna från enskilda aktiviteter är kända. Man kan t.ex. veta att produkten kommer att transporteras utan att veta med vilket transportslag eller att den kommer att förbruka energi utan att känna till energislag. Grundtanken bakom analysen bör vara att man genom en minskning av miljöbelastning eller vissa aktiviteter kan uppnå en minskning av miljöeffekterna och miljöproblemen i samhället utan att man för den skull har kopplingen dem emellan fullständigt kartlagd. I detta sammanhang kan noteras sambandet mellan miljöproblem och kundkrav. Om en viss miljöbelastning orsakad av produkten ger upphov till ett miljöproblem som kunden vill ha åtgärdat bör detta i princip ses som ett kundkrav. A2-11


Arbetsbok kapitel 2

För att förstå miljöproblematiken kring den produkt som skall utvecklas och även kring befintliga produkter är kunskap om olika miljöeffekter och de miljöproblem som en produkt kan ge upphov till betydelsefull. Det är alltså viktigt att ur ett naturvetenskapligt perspektiv införskaffa kunskap om de miljöeffekter som aktiviteter i produkternas livscykel skapar. De 16 nationella miljökvalitetsmålen som Sveriges riksdag antagit avser att fungera som riktmärke i det svenska miljöarbetet. Målen anger de kvaliteter som miljön och de gemensamma natur- och kulturresurserna måste ha för att på sikt vara ekologiskt hållbara. Mer om de nationella miljömålen finns att läsa i bilaga 1. I arbetet med att minska produktionens eller produkters miljöbelastning är det dock svårt att utgå från dessa miljökvalitetsmål utan vanligtvis väljer man att utgå från ett antal miljöeffekter. Kopplingen finns dock direkt till miljökvalitetsmålen då dessa grundas på vissa prioriterade miljöeffekter. Att utgå från miljöeffekter är både mer praktiskt och pedagogiskt, eftersom man lättare kan illustrera vilka effekter som existerar inom ramen för en produkts livscykel. Miljöeffekter är också det begreppsområde som används som grund i livscykelanalyser. De produktrelaterade miljöeffekter som kan anses vara mest prioriterade med hänsyn taget till den yttre miljön framgår nedan. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12.

Växthuseffekten – Klimatpåverkande gaser Uttunning av ozonskiktet Försurning Marknära ozon och fotokemiska oxidanter Tätorternas luftföroreningar och buller Övergödning av mark och vatten Giftiga metaller Organiska miljögifter och främmande ämnen Hot mot biologisk mångfald Uttag av icke förnyelsebara naturresurser Överuttag av förnyelsebara naturresurser Restprodukter

I bilaga 1 finns en kort förklaring till de olika kategorierna. Bilagan inkluderar också en modell med enkel övning kring att sammanställa miljöbelastande faktorer för en produkt (miljöeffektmatris). Avsikten är att med hjälp av modellen ge en diskussionsövning för att skapa ökad förståelse kring produkters olika miljöeffekter. Referenser till innehåller återfinns i teoriboken kapitel 5 samt den separata referenslistan.

A2-12


Arbetsbok kapitel 3

KAPITEL A3 Arbetsmoment för specifikation med intressentmodell/ QFD

Innehåll A3.1.

Introduktion och bakgrund till intressentmodellen (QFD)

A3-2

A3.2. A3.2.1 A3.2.2 A3.2.3 A3.2.4 A3.2.5 A3.2.6 A3.2.7

Miljöspecifikation med QFD Identifiering och analys av intressenternas miljökrav/-önskemål Viktning av miljöönskemålen Konkurrentjämförelse av miljöönskemål Miljöegenskaper – identifiering, samband och prioritering Konkurrentjämförelse av miljöegenskaper Nuvarande värde för miljöegenskaper Målvärde för miljöegenskaper

A3-4 A3-4 A3-7 A3-10 A3-11 A3-14 A3-15 A3-15

A3.3. A3.3.1 A3.3.2 A3.3.3 A3.3.4 A3.3.5

Teknisk/ekonomisk specifikation med QFD Introduktion Breddning av produktutvecklingsproblemet Produktspecifikationer Analys med stöd av QFD (Quality Function Deployment) Uppdelning av konstruktionsproblem i delprojekt

A3-16 A3-16 A3-17 A3-17 A3-19 A3-20

A3-1


Arbetsbok kapitel 3

A3.1 Introduktion och bakgrund till intressentmodellen (QFD) Den modell som presenteras i kapitel 6 beskrivs här utifrån en miljö-QFD (M-QFD). Metodiken vid teknisk/ekonomisk-QFD (TE-QFD) är likvärdig med miljövarianten förutom att ingående intressentönskemålen skiljer. I bilaga 4 finns ytterligare fördjupningsmoment med detaljerade exempel från olika moment av QFD-processen. I de modeller för QFD som beskrivs används vanligen ”kund” som begrepp. Fokus i denna manual är på integrering av miljö- och hållbarhetsaspekter i produktutvecklingen, vilket kräver att kundbegreppet utökas till att omfatta intressenter som på något sätt berörs av produktutvecklingen (se kopplingen till intressentdialog i kapitel 2). Verktyget visar på flera positiva egenskaper som kan utnyttjas t.ex. ett förebyggande perspektiv, ett flexibelt användningssätt och möjlighet att användas både framåt och bakåt i produktkedjan. QFD-metodiken kan uppfattas som omfattande och arbetskrävande varför det är viktigt att ge en god introduktion till metoden vilket är syftet med denna fördjupade handledning där varje moment behandlas inklusive beskrivning med exempel. Modellen med QFD benämns fortsättningsvis intressentmodellen och består av ett antal separata moment som metodiskt bör hanteras under ledning av företagets produktutvecklingsgrupp/produktråd, se modellen i figur A3.1

4

Sam ban dsm atris

Marknad

4

3 - miljöön skemål

mil jöönskemål

4 Teknik

In tressentern as

2

Viktning

1

Konkurrentjäm förelse

Mil jöegenskape r

Be räknad miljöpri ori tet

5 Konkurrentjäm förelse miljöegenskaper 6 7

Nu varan de värde mil jöegenskape r Mål värde för miljöegensk ape r D FE/O H/Intressentmodell-basll

Figur A3.1 Intressentmodellen kopplad till miljöaspekter

Produktutvecklingsgruppen bestämmer vilka moment som skall tas med i arbetet, vissa moment är dock grundläggande och bör därför inte uteslutas. Bakom varje moment ligger ett antal delmoment som antingen kan utföras som gemensamt arbete eller separat av den enskilde medarbetaren. Genom att produktutvecklingen engagerar de flesta funktioner i företaget flätas kunskap och engagemang samman till en gemensam förståelse för marknads- respektive teknikinriktningens behov. Intressentmodellen kan därför ses som en karta eller process att arbeta efter och diskutera kring snarare än ett färdigt formulär som fylls i av enskilda medarbetare. I det praktiska arbetet, tidigare FoU-projekt, tillsammans med företag visade det A3-2


Arbetsbok kapitel 3

sig att flera verksamheter fick en upplevelse av att intressentmodellen var förträfflig för den gemensamma fokuseringen i arbetet. Till exempel att göra ”benchmarking” gentemot konkurrenter där marknadsansvariga kunde kombinera sitt egna fokus i en dialog med produktionsteknik och deras tekniska förutsättningar för att gemensamt skapa realistiska målvärden till utvecklingsarbetet.

Intressentmodellens olika delmoment Marknadsperspektivet i modellen består av insamling och analys av information kring vilka miljöönskemål som olika intressenter ställer på företagets produkter. För önskemålen upprättas en prioritetsordning. Detta underlag används därefter för jämförande analys av hur bra konkurrerande produkter uppfyller de önskemål som tagits fram som viktiga för den egna produktgruppen eller produkten. Konkurrentanalysen bygger på en aktiv medverkan från företagets marknads- och försäljningsavdelning. Dessa moment ger en s.k. ”benchmarking” på miljöområdet som blir viktig för vad som skall formuleras som miljöfokus för den egna produktutvecklingen i förhållande till konkurrenter. Marknadsperspektivet integreras med det tekniska perspektivet genom att överföra de mer abstrakta önskemålen till konkreta mätbara egenskaper. I detta fall krävs en insats av kompetens som mer inriktar sig mot produktutvecklingsfunktionen. Genom registrering av mätbara egenskaper för miljöönskemålen kan också motsvarande tekniska egenskaper identifieras för konkurrerande produkter. Detta ger sedan förutsättningar för att upprätta målvärden för den planerade produkten. Marknadsavdelningens kunskaper kring konkurrerande produkter är även här viktig. Det bör noteras att modellen analyserar intressentkrav som betecknas som önskemål och inte absoluta krav. För dessa gäller att de skall uppfyllas utan undantag om man vill vara leverantör av en produkt. Modellen kan indelas i mindre och mer hanterliga arbetsmoment. Lämplig arbetsgång är följande (numrering enligt figuren);

1

2

3

4

Steg 1 Identifiering och analys av intressenternas miljöönskemål, är det första steget som hela modellen utgår från. Här bör ingångsdata utgå från ett livscykelperspektiv för tänkt produkt/produktgrupp. En identifiering görs också över vad som betraktas som absoluta krav respektive önskemål, beskrivs i under A3.2.1. Det som kan noteras som skillnad mot en teknisk/ekonomisk genomgång är att miljöQFD:n har ett klart fokus av att täcka produktens hela livscykel medan den tekniska mer riktas mot kundens önskemål och krav. Steg 2 Viktning av miljöönskemålen, momentet ger prioritetsordningen vilket bygger på underlaget från produktbeskrivning och produktens miljöbelastning, viktningsprocessen beskrivs i avsnitt A3.2.2. Steg 3 Konkurrentjämförelse av miljöönskemålen, innebär att konkurrerande produkter skall identifieras och jämföras mot hur de egna miljöönskemålen tillfredsställs, beskrivning i avsnitt A3.2.3. Steg 4 Miljöegenskaper identifieras för respektive miljöönskemål och prioriteringen registreras. I momentet ingår kopplingen mellan det enskilda önskemålet och dess mätbara egenskaper som noteras i modellens mittsektion ”sambandsmatris”. Till detta kopplas också den prioritering av miljöegenskaperna som erhålls genom

A3-3


Arbetsbok kapitel 3

utförd viktning för respektive miljöönskemål. Momenten framgår av avsnitt A3.2.4.

5

Steg 5 Konkurrentjämförelse av miljöegenskaper, är ett moment där konkurrerande produkters värden för respektive miljöegenskap identifieras, beskrivs i avsnitt A3.2.5.

6

Steg 6 Nuvarande värden för miljöegenskaper på egen befintlig produkt identifieras, beskrivs i avsnitt A3.2.6. Saknas egen befintlig produkt utesluts detta steg.

7

Steg 7 Avslutande moment består av att ta fram, Målvärde för miljöegenskaper avseende planerad produkt, se avsnitt A3.2.7.

Förutom en grundläggande beskrivning av de olika delmomentet finns till de olika avsnitten utförliga exempel redovisade i bilaga B4.

Uppdatering av data Intressentmodellen omfattar ett antal moment där det krävs insamling av data och information av olika slag. Behovet av ny data för varje enskilt utvecklingsprojekt varierar. När det gäller data kring modellens marknadsinriktade moment, framtagning av miljökrav och miljöönskemål, viktning av miljöönskemålen och jämförelse av miljöönskemålen mot konkurrentprodukter, kan dessa data vanligen användas i ett antal utvecklingsprojekt. Miljöönskemålen för produktgruppen bör revideras om nya miljökrav ställs på produktgruppen. En revision och uppföljning bör därför göras med lämpligt tidsintervall. För tekniska moment med framtagning av miljöegenskaper för planerad produkt, jämförelse mot konkurrerande produkt, samt framtagning av målvärden, är detta underlag unikt för det enskilda utvecklingsprojektet.

A3.2 Miljöspecifikation med QFD A3.2.1 Identifiering och analys av intressenternas miljökrav/-önskemål

teknik

Momentet består av sammanställning och analys av miljöönskemålen. De huvudsakliga aktiviteterna är; A. identifiera de intressenter som ställer krav och har önskemål på produkten utifrån miljöperspektiv, B. identifiera vilka miljökrav och miljöönskemål som ställs, C. sammanställa miljöönskemålen respektive absoluta miljökrav. D FE /OH/Intressentmodell-basll

A

Identifiering av externa och interna miljöintressenter

Det är av stor vikt vid användningen av intressentmodellen att relevanta och aktuella miljökrav identifieras. Brister denna del så att verkliga miljökrav inte kommer med i modellen leder detta till felaktiga förutsättningar, dvs. man får inte fram de miljökriterier som är relevanta att ställa i produktutvecklingsprocessen. Mot denna bakgrund är det angeläget att beakta både de A3-4


Arbetsbok kapitel 3

miljökrav som ställs inom den egna organisationen och vad som kan identifieras från externa intressenter med intresse för miljöfrågor. Som underlag för att identifiera intressenter som ställer miljökrav, fortsättningsvis benämnda miljöintressenter, används tidigare utförd identifiering av produktens livscykelfaser (se kapitel 5). Nedanstående livscykelfaser kan vara lämplig nivå att beakta i samband med identifieringen av miljöintressenter. Materialutvinning & -förädling

Produktion slutprodukt

Distribution

Användning

Omhändertagande

Med produktens miljöintressenter avses aktör eller grupp som har intresse av eller påverkas av en produkts miljöbelastning. Dessa intressenter ställer miljökrav som bör ses i ett brett perspektiv kring miljöfrågor kopplade till resursutnyttjande, miljöbelastning, miljörisk, hälsa etc. Intressenterna kan delas upp på två kategorier. Interna miljöintressenter avser representanter inom den egna organisationen exempelvis den grupp av personer som är involverad i produktutvecklingsarbetet, dels övriga från företaget såsom ledningsgrupp, specialister, VD m.fl. Externa miljöintressenter avser parter som har intresse eller påverkas på något sätt, dvs. ställer krav eller har önskemål på produkten under dess livscykel - kunder, myndigheter, återvinningsföretag, miljöorganisationer etc. Den intressentgrupp man som producent främst vill skapa sig en bild av är naturligtvis företagets kunder med deras önskemål och krav. Kundernas miljökrav är vanligen beroende av hur ett flertal andra aktörer ser på produkten såsom kundernas egna kunder, myndighetskrav, massmedias bevakning av olika miljöfrågor etc. Utgående från exempel med byggvaruprodukter kan kedjan med aktörer efter producentledet bli lång då det innehåller allt från distributörsled på flera nivåer, byggföretag, installatörer, boende, bostadsförvaltare, serviceaktörer, sluthanterare av uttjänta produkter m fl. För att få en så bred bild som möjligt av vilka miljökrav som gäller i produktkedjan efter den egna tillverkningen bör man identifiera lämpliga intressenter som skall tillfrågas, se checklista för identifiering av interna och externa miljöintressenter i bilaga 4. Det bör noteras att det kan vara motiverat att ta upp miljön, i form av naturen, som en miljöintressent. I vissa fall kan det nämligen vara så att miljöaspekter hamnar vid sidan av vad som bevakas av annan part i form av myndighet, miljöorganisation etc. För att inte riskera att åsidosätta viktiga miljöaspekter kan det vara relevant att studera den upprättade miljöbelastningsmatrisen (se kap. 5). De miljöbelastningsfaktorer som i MERU-matrisen värderats som viktiga och angelägna att bevaka bör formuleras som krav eller önskemål i intressentmodellen. På detta sätt kan det naturvetenskapligt perspektivet med ”verkliga miljöproblem” integreras i sammanställningen av miljöönskemål som betecknas som ”upplevda miljöproblem”.

B

Identifiering och insamling av miljökrav

För att få svar på vilka miljörelaterade krav som intressenterna ställer krävs vanligen någon form av traditionellt insamlingsförfarande genom marknadsstudier, intervjuer eller frågeformulär. Till detta kommer olika skriftliga källor från respektive intressent eller som täcker en intressents ämnesområde. Exempel på källor är miljöredovisningar, skriftliga miljökrav från A3-5


Arbetsbok kapitel 3

kunder, propositioner och utredningar från myndigheter, skrifter mm från miljöorganisationer. Hur omfattande arbete som läggs ner för att identifiera miljökraven är en resursfråga. Det bör emellertid påpekas att denna arbetsuppgift är grundläggande för att intressentmodellen skall kunna ge önskvärt resultat med att spegla de verkliga miljökraven som ställs på planerad produkt/produktgrupp. Momentet kan ses som parallellt moment till den bredare intressentdialogen som hänvisas till i kapitel 2. Av resursskäl kan det vara relevant att i intressentdialogen också komma in på konkreta frågeställningar kring produktframtagning när detta är möjligt. Vid insamling av miljökrav för produktutvecklingsarbetet kan det vara lämpligt att beakta produktgruppen i stället för en enskild produkt. Detta är lämpligt då det ofta är svårt för aktörer att identifiera miljökrav som är unika för en enskild produkt. Kraven är vanligen tillämpbara för en hel produktgrupp som företaget producerar exempelvis produktgruppen; belysningsarmaturer, köksinredningar, etc. Detta medför att underlaget har en bredd som kan tillämpas på en stor del av verksamhetens produkter och materialet blir mer allmängiltigt. Uppdatering av intressenternas miljökrav för produktgruppen bör ske med ett lämpligt intervall baserat på vad som förändras för den aktuella produktgruppen. Lämpligen bör det ske en revidering av materialet en gång per år där olika delar kan testas gentemot enskilda miljöintressenter. Det kan noteras att det inom kvalitetssystem enligt ISO finns ett krav att följa upp kundtillfredsställelse, vilket direkt kan knytas till den här typen av arbetsuppgifter. Exempel på underlag för enkäter och intervjuer med interna och externa miljöintressenter återfinns i bilaga B4. C

Sammanställning av miljökrav

När miljökraven från tillfrågade intressenter är insamlade skall materialet sammanställas på ett överskådligt sätt. Inledningsvis har man i detta läge vanligtvis ett stort antal ostrukturerade miljökrav, bruttolista, som på något sätt måste formuleras entydigt, grupperas och begränsas i antal. Ett praktiskt sätt är att för respektive huvudkategori, externa och interna miljökrav, dela in dessa i grupper kopplade till produktens livscykelfaser/aktivitetsområden. Exempelvis kan en indelning baseras på vad som kan identifieras till materialfasen, egna tillverkningen, distributionsfasen, användare-/brukarfasen och sluthanteringen. Alternativt kan en indelning ske utgående från olika typer av miljöaspekter såsom energifrågor, materialanvändning, återvinning etc. När materialet grupperats inom lämpliga kategorier vidtar att reducera antalet krav genom att plocka bort överlappande krav, dvs. intressenter som gett ett svar som kan vara liktydigt med ett annat krav som ställts. I detta skede gäller att få så väldefinierade och tydliga krav som möjligt då det annars kan skapa problem med tolkningen i kommande arbetsmoment. Det är därför angeläget att redan i kontakten med miljöintressenten, extern som intern, specificera betydelsen av miljökravet. Denna specifikation bör ske i kategorierna absoluta miljökrav och miljöönskemål. Till kategorin ”absoluta miljökrav”, definieras det som är absolut nödvändigt att uppfylla för produkten. Hit hör främst kopplingen till restriktioner med olika kemikalier upptagna på kemiska begränsningslistor från myndigheterna. Även andra lagstadgade krav kan förekomma såsom producentansvar, förbud mot deponering mm. Till kategorin hör dessutom kundkrav vilka anges som absoluta krav, dvs. krav som är en förutsättning för att kunden skall köpa produkten. Övriga miljökrav som kravställaren framför är att betrakta som miljöönskemål som det ställs förväntningar på att i olika grad få uppfyllda.

De absoluta miljökraven för planerad produkt bör tas upp på en separat lista då dessa inte används i intressentmodellen utan ingår direkt i konceptetappen när olika lösningsalternativ utvärderas, se arbetsbok kapitel A6. De kvarvarande miljöönskemålen används i intressentmodellen. A3-6


Arbetsbok kapitel 3

Vanligt vid insamling av miljökrav är att man också får med andra krav kopplade till produkterna. Detta kan vara företagsrelaterade krav som exempelvis att leverantören skall ha ett miljöledningssystem. Dylika företagsövergripande krav bör avföras från lista som används i intressentmodellen, men får för den del inte negligeras utan bör behandlas som värdefull information att hanteras vid sidan om direkt produktrelaterade krav. Den slutliga listan av miljöönskemål som införs i modellen bör vara relativt begränsad. I arbetet med industriföretagen i FoU-projektet visade det sig att det var praktiskt hanterbart med upp till ett 20-tal miljöaspekter för den slutliga listan över miljöönskemål. För den fortsatta hanteringen av dessa miljöönskemål är det lämpligt att skriftligen göra en definition av vart och ett av miljöönskemålen. På detta sätt minskar man risken för att de skall misstolkas och man får en bredare tolkning än vad som varit avsikten från kravställaren. Detta kan jämföras med arbetet med miljöaspekter i miljöledningssystem där det också är betydelsefullt att ha god förståelse av miljöaspekternas innehåll och omfattning. I figur A3.2 framgår exempel på en sammanfattande lista över miljöönskemål för produktgruppen köksskåp. Ytterligare underlag för processen med att reducera dokumenterade miljökrav till en hanterbar nivå för intressentmodellen återfinns i bilaga B4 avsnitt B4.1.3. Miljöanpassade material • Minimal miljöpåverkan från spånskivor • Inga kemikalier från restriktionslistor över kemiska ämnen Miljanpassad tillverkning • Miljöanpassad ytbehandling • Optimera energianvändningen Kretslopp • Lätt att källsortera/återanvända efter brukartid • Komponenter skall vara märkta Emballering • Miljöanpassat emballage Begränsad miljöstörning under användning • Lång hållbarhetstid • Reparerbar på plats Effektiva transporter • Transporteffektiv - låg vikt/volym • Samordning av transporter till nybyggnation A3.2 Exempel på miljöönskemål uppställda för köksskåp

Miljöönskemål som införs i modellen skall rangordnas så att dess inbördes betydelse klart framgår. De rangordnade miljöönskemålen utgör sedan den viktiga länken till vilka miljökriterier, i form av mätbara miljöegenskaper, som är viktigast vid framtagningen av en ny produkt.

teknik

A3.2.2 Viktning av miljöönskemålen

D FE/O H/Intressentmodell-basll

Den rangordning som arbetsgruppen gör bör baseras på en samlad syn för hur alla miljöintressenter ser på miljöaspekterna. Vi står här inför ett val med värderingar som bör utgå från att uppfylla vissa miljöönskemål. Generellt borde dessa olika infallsvinklar vara lika, dvs. en bra A3-7


Arbetsbok kapitel 3

yttre miljö, men i verkligheten finns skillnader i prioriteringen mellan de olika intressenterna. Med utgångspunkt att uppnå en miljödriven produktutveckling är det naturligt att i viktningsprocessen betona miljöhänsynen baserat på verklig miljöpåverkan för miljöaspekter som kan kopplas till produkten. Det måste påpekats att avsikten är att uppnå en säljbar produkt som efterfrågas bl.a. utifrån miljöönskemål som ställts från kunder. När det gäller de absoluta miljökraven som identifierats är detta baskrav som skall ställas som förutsättning att de uppfylls. Viktningsprocessen är ingen enkel process. Samtidigt är den av stor betydelse för vad som skall uppfattas som viktiga miljöaspekter som bör beaktas. För att genomföra viktningen krävs vissa inledande moment innan själva viktningen utförs. Viktningen i sig kan ske efter flera olika modeller, men bör hållas så enkel som möjligt eftersom syftet är att de viktigaste önskemålen ska skiljas från de mindre viktiga. En metod är att basera viktningen på s.k. parvis jämförelse som utgår från att jämföra alla önskemål med varandra. Problemet när det gäller viktning av miljöaspekter är att det finns så många olika hänsynstaganden som måste ställas mot varandra, vilket gör processen mer besvärlig än när det gäller teknisk-ekonomiska aspekter. Viktningens betydelse medför krav på ett bra underlag. Detta medför krav att den arbetsgrupp som utför momentet har en bas att stå på dels med allmänna grundkunskaper inom miljöområdet, dels att det finns underlag från olika moment av tidigare redovisade miljöanalyser. Till detta hör också behov av information kring företagets ställningstagande i olika miljöfrågor uttryckt i t.ex. miljöpolicy och miljömål för verksamheten. Av betydelse är även de ställningstaganden som företaget gör i strategiska frågor som behandlats under kapitel 2 kring bredare områden med hållbar utveckling. Ett tillvägagångssätt för processen är att vikta miljöönskemålen enligt illustrerat flöde i figur A3.3. Naturligtvis kan annat förfarande ske, men bredden av hänsyn vid viktningen är betydelsefull.

Intressenternas m iljöönskemål

MERU-matris

Företagets - affärsstrategi - miljöpolicy - mål etc Genomgång av miljöbelast ningsfaktorernas miljöpåverkan + Eko-indikat orer

V iktning genom parvis jämf örelse

Prioriterade miljöönskemål för produktgruppe n

Figur A3.3 Illustration av moment som ingår i vikningen

A3-8


Arbetsbok kapitel 3

Utgående från momenten i figuren kan följande praktiska vägledning användas; Steg I - Miljöbelastningsmatrisen (MERU-matris) för en befintlig produkt • Miljöbelastningsmatrisen studeras och miljöaspekterna kopplade till miljöönskemålen identifieras • Miljöönskemål som listats placeras i MERU-matrisen så att önskemålen lätt identifieras till rätt livscykelfas för produkten. Analysera möjlig miljöbelastning t.ex. vilka miljöeffekter kan genereras om miljöönskemålet negligeras. Steg II – Värdering av miljöbelastningsfaktorerna i matrisen med hjälp av Eko-Indikatorer • Analysera miljöönskemål med perspektivet av befintlig produkt kopplad till EkoIndikatorer. De miljöaspekter i MERU-matrisen som har höga belastningsvärden (Eko-indikator) bör framhållas framför andra miljöaspekter/miljöönskemål. Steg III – Identifiering av företagets miljövision och miljömål • Identifiera det egna företagets övergripande miljövision, vad vill man uppnå • Finns det miljömål kopplade till produkter och i så fall vilka • Har strategiska ställningstagande tagits kring hållbar utveckling som kan kopplas till önskemålen för produktutvecklingen Steg IV – Viktning genom parvis jämförelse av miljöönskemålen • Den parvisa jämförelsen genomförs i tabellform Steg V – Registrering av viktningstalen i intressentmodellen • Viktningstalen registreras i intressentmodellen. Dessa viktningstal kan sägas utgöra prioritetsordning för vilka miljöönskemål som har betydelse för produktgruppen Vid den parvisa jämförelsen ställs samtliga miljöönskemål mot varandra. Detta utförs lämpligen i en excel-mall, se figur A3.4. Man jämför önskemålen i raderna med de andra önskemålen i kolumnerna. I exemplet gäller att önskemål A är viktigare än önskemål B. Därför får önskemål A en 1:a i korsningen mellan raden för önskemål A och kolumnen för önskemål B. På samma sätt får önskemål A en 1:a i korsningen mellan raden för önskemål A och kolumnen för önskemål C eftersom önskemål A bedöms viktigast. Sedan fortsätter man så för alla önskemålen. Nästa steg är att summera antalet nollor i varje kolumn. Antalet sätts in i den gröna rutan i kolumnen. T.ex. innebär en nolla i korsningen mellan rad C och kolumn D att önskemål D bedöms viktigare och får sin etta i den gröna rutan. Vid sammanräkningen av poängen tar man även med summorna i de gröna rutorna. Den sammanlagda poängen för respektive önskemål summeras, vilket sedan översätts till en viktning i förhållande till totala antalet önskemål. Önskemål A Materialspill minimeras B Materialmärkta komponenter

Jämförelse av A med B, C och D

Poäng

Vikt

A

B

C

D

0

1

1

1

3

50%

0

1

1

2

33%

0

0

0

0%

1

1

17%

6

100%

C Interna transporter minimeras D Förpackningar återbrukbara

Totalt Figur A3.4 Exempel på viktning med parvis jämförelse

A3-9


Arbetsbok kapitel 3

Med en viktning av önskemålen har företaget tagit ett strategiskt betydelsefullt steg för synen på företagets arbete med produktrelaterade miljöaspekter. Underlaget kan också användas i annat sammanhang än i arbetsprocessen med intressentmodellen. Det kan även vara relevant att i enskilda delar kommunicera med intressenter för att få synpunkter på de ställningstaganden som gjorts kring vad man avser att fokusera på i den kommande produktframtagningen. Utförligt exempel med den kompletta processen med viktning av miljöönskemål framgår av bilaga B4 avsnitt B4.1.4.

A3.2.3 Konkurrentjämförelse av miljöönskemål Marknadsperspektivets andra momentet i modellen omfattar en marknadsöversikt av hur konkurrerande produkter uppfyller ställda miljöönskemål i förhållande till den egna produkten eller produktgruppen. Presentationen ges grafiskt med hjälp av stapeldiagram

Marknadsöversikt genom identifiering av konkurrerande produkter tar i första hand sikte på att finna de bästa produkterna på marknaden och de i övrigt viktigaste konkurrenterna. Jämförelse sker mot den egna produktgruppen eller produkten i förhållande till likvärdig produkt hos konkurrent. Saknas jämförelse med produkt kan en funktion ställas mot motsvarar funktion hos den egna produkten. Det bör påpekas att modellen vanligen utgår från uppställda miljöönskemål för produktgruppen och ej för specifik produkt, men detta påverkar inte analysen. En överskådlig bild över det egna företagets position erhålls genom att samtliga ställda miljöönskemål undersöks genom att upprätta en enkel diagramprofil över konkurrerande produkters uppfyllelse av ställda miljöönskemål. Resultatet från konkurrentundersökningen kan dels användas för att fastställa och förändra det egna företagets miljöstrategi för produkten, dels för egen positionering av produkt, etc. Resultatet av konkurrensstudien åskådliggörs i intressentmodellen i form av ett enkelt stapeldiagram för respektive konkurrent. Ett syfte med detta är att företagets marknadsavdelning blir aktivt involverade i produktutvecklingen genom att dels ge underlag för produktutveckling och dels ge ”feedback” i modellen. Detta är även viktigt för att skapa samsyn inom företaget för det fortsatta miljödrivna produktutvecklingsarbetet. Diagrammets grafiska utformning har två fält där mittlinjen representerar den egna produkten för det aktuella miljöönskemålet (förutsätter befintlig produkt). Då det undersökta önskemålet inte når upp till positionen för den egna produkten, dvs uppfyller påståendet sämre än för den egna produkten, sker positionering till vänster om mittlinjen. Om det undersökta konkurrentföretaget bättre uppfyller uppställda miljöönskemål markeras det i högra delen av diagrammet. Resultatet av en konkurrentanalys blir en diagramprofil. Denna profil tas fram för respektive konkurrerande produkt. Lämplig gradering vid utökad skala till fem nivåer är ”mycket sämre”, ”sämre”, ”egna produktens position”, ”bättre” samt ”mycket bättre”. Nedanstående exempel i figur A3.5 illustrerar positionen för konkurrerande produkter i förhållande till den egna produkten. Går det inte att fastställa hur en konkurrerande produkt uppfyller ett visst miljöönskemål lämnas detta önskemål blankt eller formuleras med ett frågetecken. Utförligare exempel med miljöprofil återvinns i bilaga B4 avsnitt B4.1.5.

A3-10


Arbetsbok kapitel 3

Miljöönskemål

Konk. 1

Konk. 2

Konk. 3

Konk. 4

Minskade energiförluster vid användning Bättre demonterbarhet Inga kemikalier från begränsningslistor Mindre emballage till kund (relation till den egna produkten)

mycket sämre

sämre

egen position = mittlinje

bättre

mycket bättre

Figur A3.5 Miljöprofiler för konkurrerande produkter

Checklista • Identifiera konkurrerande produkter. • Bedöm i vilken grad konkurrerande produkt uppfyller miljöönskemålen i förhållande till egen produkt. • Resultatet av bedömningen införs för respektive önskemål som staplar i modellen. Varje konkurrerande produkt ges en egen stapelkolumn. • De erhållna positionerna för respektive produkt ger en unik diagramprofil för varje enskild konkurrerande produkt. Detaljanalys sker av individuella skillnader.

A3.2.4

Miljöegenskaper – identifiering, samband och prioritering

Momentet är teknikinriktat och avser att överföra de identifierade miljöönskemålen till mätbara egenskaper, s.k. miljöegenskaper (produktegenskaper). De mätbara egenskaperna anger hur miljöönskemålen fysiskt skall mätas för den tänkta produkten. Till arbetsmomentet kopplas även sambandsmatrisen och prioriteringen av egenskaperna. A

Identifiera miljöegenskaper

I momentet, miljöegenskaper, övergår man från att ha utnyttjat miljöönskemål relaterade till en hel produktgrupp (t.ex. produktområdet köksinredningar, elarmaturer etc.) till att hantera en enskild produkt eller produktkomponent. Det finns i detta fall två alternativa utgångspunkter i produktutvecklingsarbetet: I

Omkonstruktion av en befintlig produkt. Produkten skall förbättras baserat på miljöönskemål för produktgruppen. Miljöegenskaperna bör formuleras baserat på önskemål om en idealprodukt sett ur miljöhänseende.

II

Nykonstruktion. En ny produkt skall utvecklas baserat på ett konkret behov eller ett problem. Exempel: ”Utveckla en miljöanpassad vändbar skåpsdörr”. I detta fall är det fråga om aktuella produktutvecklingsproblem som kan omfatta allt från enskilda delar till en hel produkt. A3-11


Arbetsbok kapitel 3

De miljöegenskaper, dvs. mätbara egenskaper för respektive önskemål, som tas upp i modellen skall vara relevanta för den produkt som skall utvecklas. Det kan därför finnas önskemål vilka upptagits för produktgruppen men inte är aktuella för den specifika produkt man planerar att ta fram. Utöver detta kan ett miljöönskemål behöva beskrivas med flera olika egenskaper beroende på vilken produkt eller produktkomponent som skall utvecklas. Med miljöegenskaper avses dels fysiska produktegenskaper (exempelvis vikt, energiförbrukning etc.), dels aktiviteter som produkten genomgår i tillverkningen eller någon form av kringaktivitet som berör produkten. Exempel på aktivitet som berör tillverkningen av produkten är uppkomst av biprodukter i produktionen. Som exempel på kringaktiviteter kan nämnas transportarbetet. Praktiskt går momentet ut på att för varje enskilt miljöönskemål identifiera hur detta skall kunna mätas, dvs. att identifiera lämpliga mätparametrar och mätenheter, se exempel. Önskemål Stor andel returmaterial Prioritera förnyelsebart material Minimera energiåtgång, tillverkning

Miljöegenskap (+ mätenhet) - Andel returmaterial i produkten (%) - Viktandel förnyelsebart material (%) - Tillverkningsenergi (Wh/produkt)

I vissa fall kan ett miljöönskemål vara direkt mätbart och kan då föras in direkt under mätbara miljöegenskaper, se exempel. Önskemål Minimera materialanvändningen

Miljöegenskap (+ mätenhet) - Vikt på uttaget material (kg) - Spillprocent för material (%)

Miljöanpassad impregnering

- Mängd impregneringsvätska (gram/produkt) - Andel lösningsmedel (%) - Mängd aktiv substans (gram/produkt)

De miljöegenskaper som krävs för att mäta ett miljöönskemål måste praktiskt fungera vid företaget. För att mäta ett önskemål skall bara så många mätbara egenskaper (miljöegenskaper) som är nödvändigt användas. Optimalt är att ett miljöönskemål kan översättas till bara en mätbar egenskap, se ovanstående exempel. I bilaga B4 beskrivs ett exempel som redovisar kopplingen mellan miljöönskemål och miljöegenskaper. Miljöegenskaper, kan ses som en form av miljöindikatorer som uttrycks med hjälp av mätbara fysiska storheter. Enheter för miljöegenskaper ges främst med SI-enhet (standardiserade enheter), i andra hand relativ bedömning där fysiska storheter inte kan identifieras eller bestämmas. Exempel på mätbara fysiska enheter är t.ex. längd (m), volym (l), effekt (W) materialåtgång (kg). Checklista • De mätbara miljöegenskaper som speglar de enskilda önskemålen fastställs. Endast de miljöegenskaper som är nödvändiga för att mäta det enskilda önskemålet tas fram. • Miljöegenskaperna kompletteras med mätbara enheter, i första hand SI-enheter eller genom relativ indexering. • Identifierad miljöegenskap, tillsammans med dess mätbara enhet, förs in i modellen. A3-12


Arbetsbok kapitel 3

B

Sambandsmatris

Momentet i modellens centrum syftar till att koppla sambandet mellan miljöönskemål för produktgruppen och framtagna miljöegenskaper (mätbara egenskaper) för en enskild produkt/ produktkomponent. Med momentet sker en överföring av viktningen av miljöönskemålen till en prioritering också för de tekniska egenskaperna för produkten som skall utvecklas. Sambandet som registreras mellan miljöönskemål och miljöegenskaper är endast de direkta sambanden som råder, dvs. kopplingen till de miljöegenskaper som krävs för att registrera och mäta ett enskilt miljöönskemål. I praktiken är detta samband redan identifierat när man radvis går igenom de olika önskemålen. I sambandsmatrisen registreras det direkta sambandet med att ange en 1:a i aktuell ruta (alternativt ett kryss eller ring). I raden för respektive miljöönskemål registreras alltså samtliga miljöegenskaper som skall användas för att mäta det aktuella miljöönskemålet med en 1:a medan alla övriga rutor i den aktuella raden i sambandsmatrisen lämnas tomma. Sambandsmatrisen är därmed nedprioriterad i förhållande till traditionell QFD. Den prioritering som i stället utgör grunden i arbetet är viktningen av önskemålen som ger underlag för att ta fram prioriterade egenskaper. Denna ändring av QFD-modellen medför en klar förenkling i hela QFD-arbetet men begränsar inte förutsättningarna för att använda QFDverktyget. För koppling till praktiskt exempel, se exempel i bilaga B4 avsnitt B4.1.6. Checklista • För varje miljöönskemål noteras vilka mätbara miljöegenskaper som tagits upp i modellen genom en markering (1) i den gemensamma rutan i sambandsmatrisen. Sambanden registreras radvis.

C

Prioritering av miljöegenskaper

Momentet består av att överföra viktningen av önskemålen via kopplingen i sambandsmatrisen till en beräknad miljöprioritet för miljöegenskaperna på planerad produkt.

Genom att varje noterat samband givits en markering (1) och genom att varje önskemål har viktats så erhålls ”miljöprioriteten” enkelt genom multiplikation (viktningsvärde för miljöönskemålet x 1). I de fall att en egenskap kan användas för att mäta flera önskemål används endast det högsta värdet. Arbetsmomentet illustreras i figur A3.6. ME 2

ME 3

ME 4

Önskemål 1

Vikt ME 1 12 1 (12)

Önskemål 2

5

1 (5)

1 (5)

1 (5)

Önskemål 3

10

Miljöönskemål

Beräknad miljöprioritet

12

Prioritering - miljöegenskaper

1

5

5

Direkt samband ger 1 poäng, ofylld ruta inget samband vilket ger 0 poäng ME = miljöegenskap Matematisk viktningstal inom parentes

Figur A3.6 Exempel på beräkning för prioritering av miljöegenskaper

A3-13

ME 5

1 (10)

1 (10)

10

10

2

2


Arbetsbok kapitel 3

Den totalpoäng som erhålls ger riktlinjer för vilka egenskaper (mätbara parametrar) som utifrån miljöperspektiv bör prioriteras. De högsta värdena antyder vilka egenskaper som har störst betydelse för produktens utformning, d.v.s. där störst insats för förbättring bör sättas in. Varje beräknad prioritering måste emellertid diskuteras individuellt för att undvika felaktig kravställning. Absoluta miljökrav som ställs från miljöintressenterna skall, som tidigare angivits, inte viktas då de är att betrakta som förutsättningar för verksamheten. Krav från myndigheter finns vanligen med i verksamhetens tillståndsvillkor och kan lämpligen definieras separat. De miljökrav som kan definieras till enskild produkt skall med i utvärderingen av produktutvecklingen både i koncept- och utformningsfasen. Lämpligen tas dessa miljökrav upp som en separat kravlista. Checklista • Värdet av viktningen registreras för respektive ruta i sambandsmatrisen. • Värdet i respektive kolumn införs i raden ”Beräknad miljöprioritet”. Endast högsta värdet i en kolumn (egenskapsruta) används. • Rangordna de högsta värdena under ”Beräknad miljöprioritet” i raden ”Prioritering – miljöegenskaper” och gör därefter en individuell analys för att undvika felaktig kravställning.

A3.2.5

Konkurrentjämförelse av miljöegenskaper

Momentet beskriver hur konkurrenters produkter förhåller sig till de egna mätbara parametrarna för planerad produkt. Syftet är att ge underlag för att upprätta väl underbyggda målvärden.

De viktigaste konkurrenterna analyseras avseende de miljöegenskaper som registrerats i modellen. Momentet utförs på motsvarande sätt som marknadsundersökningen där identifierade önskemål jämförs mellan egen produkt och konkurrerande produkt. Detta innebär att den egna produktens egenskaper, inklusive processrelaterade faktorer och olika kringfunktioner, jämförs med motsvarande eller likvärdig produkt för de bästa och viktigaste konkurrenterna. Exempelvis kan jämförelsen gälla egenskapen ”materialvikt” för de viktigaste konkurrerande produkterna. Den metod för produktjämförelse som lämpligen kan användas är en numerisk jämförelse, dvs. registrering av det numeriska värdet för miljöegenskaper för konkurrenters produkter, se exempel i figur A3.7 samt exempel i bilaga 4. I modellen medför detta att för varje konkurrerande produkt man jämför med erhålls en rad med värden som representerar den konkurrerande produkten. Numerisk jämförelse Konkurrent 1

Egenskap Egenskap Egenskap C A (g/m2) B (%) (kg) 10 g/m2 5% 2 kg

Konkurrent 2

8 g/m2

2%

3 kg

Figur A3.7 Exempel på teknisk jämförelse mot en konkurrerande produkt

A3-14


Arbetsbok kapitel 3

Liksom vid konkurrentjämförelsen avseende direkta miljöönskemål kommer det att bli miljöegenskaper som inte går att identifiera för konkurrerande produkt. Detta gäller främst önskemål och därmed sammanhängande mätbara egenskaper som speglar processer och kringfunktioner som inte är offentligt tillgängligt eller på annat sätt identifierbart hos konkurrenterna. I dessa fall får man liksom vid jämförelsen av önskemålen lämna den aktuella miljöegenskapen obesvarad (?). Checklista • Identifiera möjliga miljöegenskaper för konkurrerande produkter. • Identifiera det numeriska värdet för respektive miljöegenskap hos konkurrerande produkter. • Resultatet av bedömningen införs i respektive kolumn för varje enskild konkurrerande produkt. Ny rad i modellen ges för varje konkurrerande produkt.

A3.2.6

Nuvarande värde för miljöegenskaper

Momentet är tillämpligt om produktutvecklingsprojektet gäller omkonstruktion av befintlig produkt. De framtagna mätvärdena används dels som underlag för att upprätta målvärden för egenskaper till planerad produkt, dels i ett skede av produktutvecklingen när jämförelse med ny produkt kan utföras. De nuvarande värde som gäller för respektive miljöegenskap representeras av ett absoluta mätvärde eller relativt index för den befintliga produktens olika komponenter, detaljer eller funktion, d.v.s. mätbart värde för dess fysiska form, geometri, uppbyggnad, material, storlek, prestanda, etc. Den produkt som avses är den befintliga produkter som ska förbättras/utvecklas (beräkning per produktenhet). Det värde som produkten representerar har samma enheter som registrerats inom arbetssteget ”miljöegenskaper” såsom längd (m), yta (m2), volym (l), effekt (W), ytbeläggning (index), materialåtgång (kg), etc. Checklista • Registrera befintligt mätvärde för respektive miljöegenskaper hos befintlig produkt (anges per produktenhet).

A3.2.7

Målvärde för miljöegenskaper

Framtagning av målvärden utgör modellens slutmoment. Med målvärden avses de värden på respektive egenskap man önskar uppnå för en ny eller förbättrad produkt.

Framtagningen av målvärden syftar till att ge individuella mätvärden för varje egenskap som uppfattas som väsentlig för miljöhänsyn. Med miljöspecifikationen ges underlag för egenskaper som bör uppnås för varje specifik del eller komponent av produkten. Målvärdena kommer in i produktutvecklingsprocessen främst vid detaljutformningen vid utvärderingen under produktutformningsetappen, se kapitel 4 och arbetsbok kapitel A7. A3-15


Arbetsbok kapitel 3

Finns specifika lagkrav för ett specifikt material eller komponent används lämpligen detta som ingångsvärde (ett minimikrav) vid upprättande av målvärden. I de fall specifika lagkrav inte finns anges realistiska målvärden som speglar företagets miljöpolicy och strategi för en hållbar och miljödriven produktutveckling. Målvärden identifieras gemensamt av arbetsgruppen eller produktrådet för att uppnå enighet och lika bedömningsgrund. Det bör noteras att konkurrentjämförelsen är ett värdefullt underlag att använda vid analysen av vilka målvärden som skall ställas upp för den egna produkten. Av strategiska skäl kan det vara god idé att vara bättre än konkurrerande produkter för minst några av de miljöönskemål som ställs på ny produkt. Uppnådd förbättring kan beräknas genom jämförelse mellan nuvarande värde för en miljöegenskap jämfört med åstadkommen miljöförbättring (gäller om likvärdig produkt existerar). Målvärdet anges med samma enheter som för de framtagna egenskaperna för att möjliggöra direkt jämförelse. Checklista • Målvärden tas fram som numeriska värden. Utgångsläget vid fastställandet av dessa bör vara att produktens målvärden skall vara högt ställda. Underlag från konkurrentjämförelse är en viktig komponent vid målformuleringen liksom företagets egen framtidsstrategi för miljöprofilering och hur man beaktar en hållbar utveckling. I bilaga B4 redovisas exempel kring målformulering och exempel som omfattar alla momenten av den anpassade QFD-modellen.

A3.3 Teknisk/ekonomisk specifikation med QFD Detta avsnitt beskriver den teknisk/ekonomiska specifikationen för en produkt med användning av QFD-modellen som metodik. Förfaringssättet för de olika momenten av QFDmodellen är likvärdig med vad som behandlats under miljöspecifikationen. Tillvägagångssättet i användningen av modellen kan därför utgå från vad som återges under miljöspecifikationen och det som redovisas i detta avsnitt samt under exemplet i bilaga B4.

A3.3.1

Introduktion

Det är viktigt att ett problem inte okritiskt accepteras som det först kan uppfattas utan kritiskt granskas för att sätta in det i sin helhet. Först när problemet är fullt fastlagt tas en produktspecifikation fram. De flesta produktutvecklingsproblemen är från början dåligt definierade. Detta innebär att det verkliga problemet först måste fastställas så att inte fel produkter utvecklas. Mycket tid och pengar kan förloras genom att lösa fel problem. Att finna det ”rätta” problemet kan verka enkelt, men tyvärr är det oftast tvärtom. Ibland blir inte ens problemet helt tydligt förrän det är partiellt löst. Därför är det ett mycket viktigt arbete att så tidigt som möjligt under projektet försöka definiera det. Efterhand som produkten utvecklas kan sedan även specifikationen utvecklas. Den teknisk/ekonomiska specifikationen med QFD tas lämpligen fram parallellt med miljöspecifikationen som beskrivits tidigare i kapitlet.

A3-16


Arbetsbok kapitel 3

A3.3.2

Breddning av produktutvecklingsproblemet

En breddning av ett problem genom en utökning eller till och med ändring av den ursprungliga problemställningen kan leda till en bättre problemförståelse eller kanske till och med en omformulering av det. Karakteristiskt för angreppssättet är att problemformuleringen utarbetas så brett som möjligt i flera steg. Med andra ord, befintliga eller uppenbara formuleringar accepteras inte som självklara utan skall breddas systematiskt. Med breddning menas att studera problemet i sitt sammanhang, hur helheten ser ut. Detta kan stå i konflikt mot redan tagna beslut, men öppnar nya perspektiv. Breddningen kan ske på olika funktionsnivåer, se figur A3.8. När det grundläggande problemet är fastställt blir nästa steg att ta fram produktspecifikationer. Mäta vätskeflöde

Högre funktionsnivå

Mäta bensinförbrukning

Mäta volym

Bred formulering Mäta bränslevolym

Smal formulering

Visa volymändring

Lägre funktionsnivå

Visa bränsleförbrukning

FigurA3.8 Breddning av problem på olika funktionsnivåer

A3.3.3

Produktspecifikationer

En produktspecifikation är en första beskrivning av den produkt som skall utvecklas. Vid utveckling av nya produkter kan specifikationen inte formuleras på samma sätt som för omkonstruktion av existerande produkter, d v s som ett antal faktorer som är specifika just för den produkten. För att vara användbar i utvecklingen av en ny produkt måste specifikationen formulera problemet mer generellt eftersom den slutliga produkten fortfarande är ganska abstrakt. Specifikationen skall också uttrycka vad som innefattas i en ideal produkt. Faktorer som ingår i specifikationen skall vidare ha avsevärd påverkan på den bästa lösningen samt få utvecklingsprocessen att konvergera mot en bestämd lösning. Detta innebär bland annat att önskemål och krav i specifikationen bör vara lösningsneutrala. Innehållet och detaljrikedomen i specifikationen skall anpassas till konstruktionens frihetsgrader, d v s hur radikalt nya lösningar man önskar utveckla. Specifikationen skall vidare ta hänsyn till produktens olika livscykler; produktutveckling, produktion, försäljning, brukning och sluthantering. Produkten skall ha sådana egenskaper som gör den till den bästa möjliga under hela dess livslängd. A3-17


Arbetsbok kapitel 3

Den första ”grundspecifikation” som tas fram för produkten kan därför innehålla: Problemspecifikation, som omfattar motivering för produkten, bakgrund, mål, avgränsningar etc. Stora delar av problemspecifikationen kan ofta hämtas från projektspecifikationen (projektplan) och från resultatet av tidigare etapper, t ex ett produktförnyelseprojekt eller en framkomlighetsanalys. Företagskrav/specifikationer på produkten, d v s generella, eller företagsspecifika krav som ställs på lösningarna. Kraven kommer från företagets allmänna policy, branschorganisationer eller generella normer för produktområdet och gäller alla produkter på företaget. Produktkrav, dvs. de egenskaper eller kvaliteter som är specifika för den aktuella produkten. Produktkraven kan delas upp i absoluta krav och önskemål. De absoluta kraven måste den blivande produkten absolut uppfylla. Önskemål är karakteristika attribut eller egenskaper hos produkten som bidrar positivt till produktens värde men som inte är absolut nödvändiga. Anmärkningar i form av öppna frågor eller kommentarer som kan överföras till krav, önskemål eller önskade produktegenskaper efterhand som arbetet framskrider och större insikt nås. Specifikationen används som bas för att bedöma konkurrenter och för att bestämma produktens önskade egenskaper. Produktkrav och produktegenskaper används senare i utvecklingsarbetet för att utvärdera lösningsförslag och för att bedöma produktens kvalitet. Grundspecifikationen utvecklas sedan parallellt med produkten. Utvecklingen av specifikationen är en väsentlig del av produktutvecklingsarbetet. Förutom att specificera hur den slutliga produkten kommer att bli så stöder arbetet styrningen av produktutvecklingsarbetet. Målet är att ha en komplett specifikation framme då utformningsetappen börjar. Denna kan då innehålla: Miljöfaktorer, dvs. de faktorer som primärt är miljörelaterade, enligt utförd miljöspecifikation. Funktioner, dvs. produktens delfunktioner och villkor för dessa. Produktegenskaper behövs för att kunna utvärdera produkten under utformningsfasen då den blivit så konkret att den går att mäta, t ex i form av en prototyp. Produktuppbyggnad som innefattar produktens relationer till det system den skall ingå i och produktens uppdelning i eventuellt kända delsystem. Detta inkluderar även eventuellt beslutade ingående delar eller principer. Brukning, dvs. produktens användning, in- och utgångsdata, betjäning, man-/maskinrelationer etc. Kvalitet, som fastlägger yttre kvalitetsegenskaper och företagets kvalitetsnivå, testning, produktansvar, godkännandekrav etc. Marknadsföring, som visar produktens försäljningsidé, viktiga och karakteristika säljargument, försäljningens krav på emballage, färdigställande för försäljning, informationsmaterial, distribution, service etc. Dessutom skall eventuellt behov av varianter, relationer till existerande produkter, viktiga konkurrenter och produktens position relativt konkurrenternas produkter ingå. Produktion, det vill säga total tillverkningsvolym, framtida årlig produktion, inköpsförhållanden, eventuella fastlagda produktionsförhållanden (processer, montage, kvalitetskontroll) etc.

A3-18


Arbetsbok kapitel 3

A3.3.4 Analys med stöd av QFD (Quality Function Deployment) QFD är ett sätt att bestämma sin position i början av utvecklingsarbetet. Den kan också tydas som ett sätt att formera den blivande produktens funktioner i kvalitetshöjande syfte. Modellen är närmare specificerad under miljöspecifikationen tidigare i kapitlet. Här följer dock några generella kommentarer samt genomgång av skillnaden av användning vid miljöspecifikation och en teknisk/ekonomisk specifikation.

A3.3.4.1 QFD-metoden I Japan där QFD-metoden utvecklades kunde t ex Toyota reducera kostnaderna för att ta fram en ny bil med över 60% och minska utvecklingstiden med en tredjedel. Detta resultat erhölls samtidigt som bilens kvalitet ökade. Stora företag använder nu vanligen metoden men många små och medelstora företagen tycks ännu ej förstått dess stora fördelar. Metoden kan som tidigare påpekats verka något tidkrävande men dess effektivitet innebär att den bör användas i alla produktutvecklingsprojekt. Nedan följer sammanfattande kommentarer om egenskaper hos QFD-metoden: Metoden kan användas för hela problem och/eller för ett delproblem. 1. De ofta mycket diffust formulerade kraven måste omformas till entydiga produktegenskaper som går att mäta under produktutvecklingsarbetet. Det går t.ex. inte att utveckla en dörr som är ”enkel att öppna” om man inte vet vad som menas med ”enkel”. Innebär ”enkel” en liten öppningskraft, få handgrepp, komfortabelt grepp eller något annat? Svaret måste bli entydigt definierat innan mer tid och resurser investeras i utvecklingsansträngningarna. 2. Det är viktigt att först ta reda på vilka problem som skall lösas och först sedan dessa är helt klarlagda, hur produkten skall se ut och fungera. Våra kognitiva resurser leder oss normalt till att försöka uttrycka funktionella krav (vad som skall utvecklas) i termer av fysiska former (hur det skall se ut). Dessa minnesbilder favoriserar sedan utvecklingsarbetet i en viss riktning och vi låses av dem. QFD-metoden hjälper oss att komma över dessa begränsningar. 3. Det kan vara lämpligt att ta fram produktspecifikationen stegvis och parallellt med utvecklingsverksamheten. Detta gäller speciellt vid nyproduktutveckling där det är mycket svårt att tidigt ta fram de önskade produktegenskaperna utan att samtidigt binda sig till speciella lösningar. Vid utveckling av en helt ny produkt kan det ibland vara lämpligt att vänta med konkurrentanalys och framtagning av målen för produktegenskaperna tills i slutet av konceptetappen eller i början av utformningsetappen då den blivande produkten börjar ta konkret form. Det mest uppenbara resultatet av QFD-arbetet är en jämförelse av hur den kommande produkten klarar sig jämfört med befintliga konkurrenter samt en specifikation av krav och hur dessa skall mätas i form av miljö- och produktegenskaper. Under arbetet sker dessutom en omedveten kunskapsuppbyggnad som underlättar framtagning av lösningar till produkten.

A3.3.4.2 Skillnader med QFD-metoden i miljöspecifikation och teknisk/ ekonomisk specifikation Även om många av de krav som specificeras i en teknisk/ekonomisk QFD också innebär en miljöpåverkan så gäller generellt att alla krav som i första hand är miljöpåverkande specificeras i miljö-QFD, medan övriga krav specificeras i teknisk/ekonomisk QFD. Anledningen till att dela upp specifikationen i en miljöspecifikation och en teknisk/ekonomisk specifikation är A3-19


Arbetsbok kapitel 3

framförallt att det finns risk att miljökriterier prioriteras lägre när de direkt jämförs med de tekniskt/ekonomiska aspekterna. Vid teknisk/ekonomisk specifikation specificeras en produkt, dvs den som skall förbättras eller nyutvecklas. Då miljökraven ofta är de samma för en hel produktgrupp är det enklare att specificera miljökrav och miljöönskemål för hela produktgruppen. När dessa sedan översätts till mätbara miljöegenskaper gäller de senare också för den planerade produkten. Därmed underlättas framtagningen av specifikationer för andra produkter inom produktgruppen.

A3.3.5

Uppdelning av konstruktionsproblem i delprojekt

Resultatet av specifikationsetappen leder ofta till att utvecklingsproblemen blir så komplexa att de måste uppdelas i mer lättstyrda delprojekt. Som ett extremfall kan nämnas att en Boing 747 består av över fem miljoner olika detaljer i ett stort antal delsystem. Varje delsystem är ett utvecklingsproblem i sig själv och kan många gånger uppdelas ytterligare i nya delsystem. I en ideal situation, under denna första produktutvecklingsetapp, kan det övergripande utvecklingsproblemet uppdelas som i figur A3.9. Varje block nedanför det övergripande blocket representerar ett separat delsystem som är funktionellt oberoende av andra delsystem.

Problem Huvudsystem

Delsystem 1

Delsystem 2

Delsystem n

Delsystem 2.1

Delsystem 2.m

Anordning 2.1.1

Detalj 2.1.1

Funktion

Anordning 2.1.i

Detalj 2.1.j

Form

Detalj 2.1.1.1

Detalj 2.1.1.k

FigurA3.9 Uppdelning av produktutvecklingsproblem i delsystem

Uppdelning av ett problem skapar många nya problem som måste lösas. Ofta är det uppenbart hur ett problem skall delas upp, detta gäller speciellt vid omkonstruktion eller modifiering av tidigare produkter. Vid nykonstruktion är det däremot inte så tydligt hur en uppdelning kan ske i detta tidiga skede av projektet. Det finns alltid en risk att uppdela ett problem för tidigt då detta kan låsa andra bättre lösningssätt som kan bli tydliga under projektets gång. Uppdelning begränsar de potentiella lösningarna för produktutvecklingsproblemet till delproblemlösningar, vilket innebär att huvudproblemet kan bli omöjligt att lösa. Här finns alltså en paradox: För att göra ett problem lösbart måste det oftast uppdelas i mindre problem, men för att uppdela ett problem fordras potentiellt begränsande antaganden. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på förbisedda uppdelningar och försöka att förutse de begränsningar som en specifik uppdelning kan medföra. En teknik för att styra detta behandlas vid framtagning av koncept, se arbetsbok kapitel A6. A3-20


Arbetsbok kapitel 3

Vid uppdelning i delproblem har antagits att varje delsystem kan lösas oberoende av andra delproblem, vilket ofta inte gäller i maskinkonstruktion då de flesta funktioner kräver flera detaljer och varje detalj kan utföra många funktioner. Vid utveckling av komplicerade produkter kan det därför vara bra att projektledaren för en grupp ingår som gruppmedlem i andra närliggande projektgrupper. Exempel med teknisk/ekonomisk QFD återfinns i bilaga B4 avsnitt B4.2. Referenser till innehållet återfinns i teoriboken under kapitel 4 och 6 samt i den separata referenslistan.

A3-21


Arbetsbok kapitel 4

Kapitel A4 Vägledning för användning av utvecklingsstrategier

Innehåll A4.1. Struktur för användning av modellen

A4-2

A4.2. Beskrivning och tolkning av modellen och utvecklingsstrategierna

A4-2

A4.3. Exempelsamling över utvecklingsstrategier

A4-5

A4-1


Arbetsbok kapitel 4

A4.1 Struktur för användning av modellen I figuren A4.1 framgår hur modellen med utvecklingsstrategier används i vår produktutvecklingsprocess, dvs. att förstärka miljöfokus genom att ge en ”röd tråd” för den fortsatta integreringen av miljöaspekter. De två inledande stegen, steg 1: MERU-matris och steg 2: Miljö-QFD (Intressentmodellen) utgör underlag med kvalitativa och kvantitativa data för att identifiera och välja lämplig strategisk fokusering. I princip används verktyget med Ecostrategier för att ge en bekräftelse på vad som identifierats inom de två inledande stegen. Beroende på tillgången av data för produktutvecklingsprojekt bl.a. om det är en befintlig produkt som skall förändras eller om det är ett projekt för nyutveckling varierar underlaget från steg 1 och 2. Det är därför viktigt att förstärka och bekräfta vilka miljöområden som bör prioriteras i det fortsatta produktutvecklingsarbetet.

1 MER U -matris

2

3 ”Ekostrategihjulet”

Miljö-QFD

-

Teknisk/ekonomiskQFD

+

4

Integrering i forts att P Upr ocess

Figur A4.1 Arbetssteg för anpassning mot ekostrategihjulet

Den stegvisa strukturen för miljöspecifikationen som används utesluter inte att modellen med Eco-strategier utnyttjas fristående. Som påtalats i teorikapitlet behövs emellertid någon form av analys av utvecklingsprojektet för att inledningsvis identifiera vad som kan vara miljöbelastande för den planerade produkten. Valda utvecklingsstrategier riskerar annars att ge en felaktig inriktning av prioriteringen. Möjligheten att använda strategierna som en form av allmän checklista är också relevant om detta av olika anledningar uppfattas som tillförlitligt och tillräckligt för projektet.

A4.2 Beskrivning och tolkning av modellen och utvecklingsstrategierna Som framgår av kapitel 7 och nedanstående sammanställning har grundmodellen kompletterats med en strategi som breddar produktens livscykelperspektiv genom att också inkludera konsumenterna. Den kompletterande strategin med ”Underlätta en resurseffektiv konsumtion” A4-2


Arbetsbok kapitel 4

innebär aktiviteter som på olika sätt stödjer hur konsumenter och användare skall bruka produkten så att dess miljöbelastning minimeras, utvecklingsstrategierna framgår av figur A4.2.

Utvecklingsstrategier för befintlig produkt eller vid ny produkt:

• • • • • • • • •

Optimera mot den funktion produkten skall tillhandahålla Använd mer miljöanpassade material Minska materialåtgången Använd mer miljöanpassade tillverkningsmetoder Förläng produktens livslängd Effektivisera transport och logistik Effektivisera energi- och resursutnyttjande under användning Slut materialflödena Underlätta för en resurseffektiv konsumtion

Figur A4.2 Utvecklingsstrategier för miljöaspekter i produktutvecklingsprojekt

De olika utvecklingsstrategierna beskrivs mer ingående och exemplifieras längre fram i texten. Underlaget för att identifiera lämplig eller lämpliga strategier sker genom att beakta både naturvetenskapliga data via MERU-matisen (enkel LCA över produktens miljöbelastning) och med intressenternas miljöönskemål via Miljö-QFD, se nedanstående figur A4.3.

1 MER U -matris

2 Miljö-QF D

3 ”Eko strateg ihju let”

-

+

Figur A4.3 Processen för valet av strategier

Metoden med Eko-strategier används för att söka fokusering för miljöhänsynen i produktutvecklingsprocessen. Detta innebär att det bör ske ett urval från strategierna hur produkten bör förändras ur ett miljöperspektiv. Lämpligt kan vara att i ta fram två till tre möjliga utvecklingsstrategier för vilka man också kan ger en prioritetsordning om så önskas. A4-3


Arbetsbok kapitel 4

I valet av strategier för ett aktuellt produktutvecklingsprojekt gäller; • att för varje enskild produkt välja lämpliga strategier, • att de strategier man väljer är framkomliga vägar för utvecklingsarbetet. Med dessa förutsättningar följer här ett exempel hur utvecklingsstrategier, ”röda tråden”, kan identifieras i ett enskilt fall, se figur A4.4. Moment A; Lista miljöönskemål och dess viktning/prioritering Moment B; Precisera och gruppera miljöönskemålen efter de olika begränsningarna för omnämnda utvecklingsstrategier Moment C; Identifiera strategierna utifrån den erhållna viktningen av önskemålen På detta sätt utnyttjas det tidigare utförda viktningsarbetet dels utifrån hur belastande olika miljöaspekter kopplade till strategin är, dels hur företaget planerar att förhålla sig baserat på miljöpolicy, affärsstrategi och miljömål. Det är viktigt att produktrådet/projektgruppen för en diskussion kring valet av strategier och tar hänsyn och värderar betydelsen av nya händelser interna som externa vilka kan påverka valet av strategier.

Figur A4.4 Exempel med val av utvecklingsstrategier

Av sammanställningen framgår hur de fastställda och viktade miljöönskemålen har klassificerats under respektive strategi. Viktningen av miljöönskemålen ger underlag för vilka strategier som bör vara prioriterade i produktutvecklingsprojektet. I detta fall har valet fallit på ”Använd mer miljöanpassade tillverkningsmetoder” och ”Effektivisera transport och logistik”. Dessa A4-4


Arbetsbok kapitel 4

utvecklingsstrategier skall vara den övergripande prioriteringen under etapperna med konceptoch produktutformning. För de två strategier som valts gäller att dessa områden omfattar ett stort antal enskilda aktiviteter, vilka tillsammans skall bidra till att uppfylla den strategiinriktning som valts för det specifika utvecklingsprojektet. Finns det produktutvecklingsprojekt som är besläktade och relativt likvärdiga kan ofta strategivalet vara detsamma för flera produktutvecklingsprojekt. Val av utvecklingsstrategi är enkelt att utföra när det finns ett bakgrundsmaterial som direkt kan användas. Saknas detta underlag bör projektgruppen bygga sina antaganden från andra underlag t.ex. om det finns kunder som ställt speciella miljökrav, upprättad miljöpolicy eller andra underlag. Det kan klart konstateras att det är betydelsefullt att baskunskap finns tillgänglig för att erhålla en fungerande utvecklingsstrategi.

A4.3 Exempelsamling över utvecklingsstrategier I nedanstående sammanställning beskrivs olika aktiviteter som kan kopplas till respektive utvecklingsstrategi. Underlaget bygger på egna exempel i kombination med vad som presenteras i den holländska manualen ”Ecodesign - A promising approach to sustainable production and consumption” samt IVFs publikation Ecodesign – praktisk vägledning, se referenserna.

Optimering av funktionen/Utveckling av nytt koncept Optimering av funktionen och identifiering av denna är central i metodiken för systematisk produktutveckling. Analysen kring strategier bör därför alltid utgå från att granska och värdera vilken/vilka funktioner som produkten eller tjänsten skall tillfredsställa. I detta sammanhang är det också väsentligt att tänka förebyggande och från början undvika att bygga in miljömässigt dåliga lösningar, vilka ofta också blir kostsamma i vart fall för kunder och användare. Vikten av att fundera över funktionen och först därefter bestämma vad man skall utvecklas framgår av följande exempel från verkstadsområdet. Produktidén framställd av en innovatör gällde utveckling av en produkt som klarade av att samla in kundvagnar. Huvudfunktionen är att samla in kundvagnar bl.a. vid stora parkeringsytor. Under ett flerårigt intensivt utvecklingsarbete lyckades man i utvecklingsprojektet få fram en fungerande batteridriven kundvagnstransportör, se bilden nedan. Vad man tappade bort under resans gång var den djupare analysen av huvudfunktionen att samla in kundvagnar, vilket kan lösas på smartare sätt. Andra aktörer löste problemet genom att utveckla en enkel myntbox som ett pantsystem där kunden själv svarar för insamlingen, se bilden. Döm själv vilken lösning som fått marknadens gehör genom att se dig om på stormarknader. Funderar man dessutom på resurshushållning med energi och material så finns det också bara en vinnare.

Produktutveckling med begränsat funktionsperspektiv

Enkel produkt för pantsystem med låg resursförbrukning

A4-5


Arbetsbok kapitel 4

För optimering av funktioner och utveckling av nytt koncept kan indelning göras på tre olika insatsområden enligt följande; Sälja funktioner istället för produkt, vilket innebär att förutom att utveckla en produkt även beakta de servicefunktioner som kan vara aktuella att knyta till funktionen som skall tillfredsställas. Ett exempel är försäljning av pumpar som förutom den fysiska produkten kan omfatta de servicefunktioner som krävs för att en kund som ett vattenreningsverk skall kunna upprätthålla rätt nivå av pumpeffekt för en bestämd tidsperiod. Vid försäljning av lekredskap för lekplatser säljs inte bara produkterna med gungor och klätterställningar mm utan service och underhåll av lekplatsen, liksom att lekmiljön skall tillfredsställa barnens önskemål och behov under en viss bestämd tidsperiod. Andra klassiska exempel är kopieringapparater och kaffemaskiner som levereras med olika former av serviceprogram. Den breda funktionen att sälja med olika service- och underhållsprogram medför ett ökat inflytande över fler delar av produkternas livscykel. Detta skapar förutsättningar till bättre resurshantering som kan minska miljöbelastningen. Funktionsförsäljningen ger också företagen nya marknadssegment med tjänster som ger större ekonomiska möjligheter (mer om funktionsförsäljning framgår av referenslistan). Integrera funktioner, vilket innebär att man slår ihop flera funktioner i samma produkt. Exempel på detta finns i stor mängd inom IT-området t.ex. skrivare som också innehåller funktioner som kopiator, fax och telefon i samma produkt. Resultatet blir att ett flertal miljöbelastande faktorer kan reduceras såsom materialresurser, energi och transporter. Dematerialisering, innebär att mindre material används samtidigt som produkten eller tjänsten görs smartare med funktioner som på olika sätt reducera behovet av material. Exempel på detta är vårt sätt att idag via dator och mobil förmedla musik och bilder utan användning av vinylskivor, cd-skivor eller pappersbilder, vilka på olika sätt sparar resurser och begränsar miljöbelastningen. Kommunikation via e-post är ytterligare ett sätt där den digitala världen möjliggjort att minska resursbehov i form av papperskonsumtion.

Välj rätt material Välja material och kemiska ämnen med låg miljöpåverkan För att nå ett helhetsperspektiv på området är det betydelsefullt att se material och kemiska ämnen utifrån dess livscykel. Det är alltså inte bara råvaruuttaget som kan vara miljöbelastande utan också användning och sluthantering. Hjälpmedel för att välja rätt är att beakta olika kemiska begränsningslistor från Kemikalieinspektionen, EU och olika kundaktörer. EU:s kemikalieprogram Reach kan också ge vägledning. Miljöindikatorerna (Eco-Indicators) som beskrivs i kapitel 5, ger också en vägledning om vad som är mer eller mindre miljöbelastande. Exempel på produktområden där det idag A4-6


Arbetsbok kapitel 4

finns alternativ gäller bromerade flamskyddsmedel. Steg ett är naturligtvis att förebygga behovet genom att begränsa mängden brännbart material eller att övergå till naturmaterial som är mindre brännbart om möjlighet finns till detta. Alternativa flamskyddsmedel börjar också komma som en följd av att fler restriktioner ställs på olika bromerade produkter. Ett alternativ utgår från fruktsalter, använda inom livsmedelsindustrin, med nya produkter inom alltfler applikationsområden. Reducera mängden material och ämnen som bidrar till emissioner vid tillverkningen För detta insatsområde gäller det att beakta vad man tillför produktionsprocesserna och att effektivisera tillverkningen så att emissioner till luft och vatten minimeras. Det gäller alltså att använda så rena insatsvaror som möjligt t.ex. att inte arbeta med material som är förorenade med tungmetaller eller innehåller stora mängder lösningsmedel etc. Reducera användningen av material som inte är förnyelsebara eller i övrigt globala bristråvaror Till material som inte räknas som förnyelsebart hör uttag av råolja och dess olika förädlingsprodukter samt brytning av metaller. Förnyelsebara resursuttag omfattar t.ex. sol, vind och vatten för energikonsumtion, skogsråvaror och de grödor vi odlar. Det är därför angeläget att styra över till större andel förnyelsebara råvaror. Exempel på detta är etanol och biogas som drivmedel. Med avseende på globala bristvaror finns behov av en mer rättvis fördelningspolitik vilket medför att man bör vara återhållsamma med de flesta icke förnyelsebara råvaror. Detta återspeglas också idag bl.a. genom en kraftig prisökning på ett antal strategiska metaller och plastråvaror. Kemikalier som ingår i olika begränsningslistor från myndigheter och kunder bör undvikas eller reduceras I detta fall finns klara och tydliga riktlinjer för kemikalier som bör fasas ut och de som är s.k. svartlistade av myndigheter och kunder. Kemikalieinspektionen har en guide för kemikalier, prioriteringsguiden (PRIO), vilken är en vägledning till kemikalier som är acceptabla ur hälsooch miljösynpunkt (www.kemi.se/prio). Som producent kan dock krav ställas från kunder som går längre än bara myndigheternas kravnivåer. Använda återvunnet material och inte jungfruliga råvaror där detta är möjligt För många råvaror visar olika miljödata att material som redan är upparbetade och förädlade är betydligt mindre miljöbelastande att återvinna och ta i bruk för nya produkter. Speciellt gäller detta ur ett energiperspektiv. Exempel på data som visar detta gäller jämförelser med Ecoindicators (se bilaga B3 avsnitt B3.4) av produktion baserad på jungfruligt respektive återvunnet material. Används exempelvis återvunnet aluminium åtgår endast ca 10% energi och i beräkningen av värdet på Eco-indicator slutar miljöbelastningsindexet på ca 7% jämfört med icke återvunnen aluminium . Använda material skall hanteras så att de är anpassade till recirkulering Vid anpassning av materialen i en produkt för kommande recirkulering krävs eftertänksamhet under produktutvecklingen. Detta kan vara att reducera antalet material i produkten. Vid kombination av material gäller det att välja sådana som gemensamt kan recirkuleras och att märka materialen så att de är lätta att identifiera. A4-7


Arbetsbok kapitel 4

Minska mängden material Reducera ingående mängd av materialet God kännedom om ett material och dess egenskaper kan bidra till att bättre dimensionera hur mycket material som verkligen behövs för en teknisk lösning. Priset med en konstant ökning av vissa materialslag bidrar också att bättre ta hänsyn till vad som krävs och att finna smarta konstruktionslösningar. Prisbilden på t.ex. koppar, nickel, polypropen mm har ökat 2-3 gånger under en 3-4 årsperiod till följd av ökad konsumtion och efterfrågan bl.a. i Asien. Incitamentet att spara på råvarorna förstärks alltså genom prismekanismen. Ett enkelt exempel på att spara material är t.ex. dagens konstruktioner att i trämöbler använda ben som är ihåliga i stället för massiva. Länge har vi också använt oss av olika fanermaterial istället för att producera med dyrare och mer svårtillgängligt massiva material. Minska transportbehovet för produkten Skall transportbehovet minska är det viktigt att i designarbetet beakta att minska transportvolymen. Detta är något som insetts av företag med leverantörer och distribution/försäljning med spridd lokalisering. Bilden illustrerar detta med stapelbara vattenkannor som IKEA designat med hänsyn till transporter och miljöaspekter. Reducera transportvolymen är speciellt betydelsefullt för produkter med stor transportvolym. För produkter som dessutom har en låg vikt och kanske inte betingar så högt värde blir det än mer angeläget att minska volymen. Lösningen är att i olika grad distribuera platta paket, eller moduler och låta mottagaren stå för monteringen. Även i detta fall är IKEA ett utmärkt exempel på tekniska lösningar som ger en miljövinst. Anpassa materialet efter planerad livslängd Material bör anpassas efter den planerade och funktionella livslängden för produkten. Om syftet är att produkten skall ha en livslängd på maximalt 5 år finns det inte anledning att använda material eller dimensionera efter att produktens livslängd utifrån materialvalet motsvarar en livslängd på 25 år.

Optimera produktionen Använda förebyggande tekniska lösningar i produktionen För produktionen är det viktigt att inledningsvis fokusera på att finna tekniska lösningar som åtgärdar miljöbelastningen vid källan och inte bara inriktar sig på att lösa symptomen. Detta innebär att det är viktigt att se till att insatsvaror såsom materialval, energianvändning, typen av processteg mm effektiviseras så att produktionsprocessens miljöbelastning minimeras. Historiskt exempel är industrins övergång från lösningsmedelsburen lackering till pulverlackering och vattenburen lackering. Minska antalet produktionssteg Optimera processtekniken genom bättre styrning och logistik kan bidra till att i bästa fall ta bort enskilda processmoment. Ett annat alternativ kan vara insikten av att vissa produkter inte behöver behandlas i en process t.ex. kan en bra lagerhantering i rätt klimat bidra till att vissa produkter inte behöver blästras eller avfettas.

A4-8


Arbetsbok kapitel 4

Använda processer så att insatsvarorna kan optimeras i förhållande till bi- och restprodukter Den optimala processen är där alla insatsvaror tillförs produkten utan att det uppkommer några bi- eller restprodukter. Ett sätt i strävandena för detta är att upprätthålla en modern och effektiv maskinpark. Viktigt i sammanhanget är också ett välfungerande kvalitetsarbete där input respektive output från varje process är väldefinierade så att kvalitetsbristerna i processen i sin helhet minimeras. Minska produktionsspill Produktionsspill är liksom genereringen av bi- och restprodukter intimt förknippat med verksamhetens kvalitetsarbete. En begränsad kvalitetshänsyn vid produktspecifikationen ger ”spill” eller kassationer i olika produktionsmoment. Det är därför angeläget att styra processerna så att produktkvalitén blir optimal i förhållande till specifikationen/beställningen. För att praktiskt minimera spill kan det t.ex. i ett enskilt fall vara fråga om att anpassa konstruktionsdetaljer för att så många produktenheter som möjligt får plats vid stansning och tillskärning. Tillse att produktionen uppfyller hög kvalitetsnivå Kvalitetsarbete på en allmänt hög nivå skapar förutsättningar för en optimal produktion. Detta gäller inte bara det tekniska kvalitetsarbetet i produktionen utan i lika hög grad kvalitetsarbetet inom verksamhetens administrativa delar. Fungerar t.ex. order- eller inköpshanteringen dåligt får detta följder med brister i effektivitet i produktion, vilket kan leda till kassationer etc. Produktionen skall ske med en god och tillfredsställande arbetsmiljö I produktionen av det angeläget att arbetsmiljöfrågorna kontinuerligt har en hög prioritet. Ett sätt att nå detta är att se till att inte få in några kemikalier eller material som är miljöbelastande med olika typer av utsläpp till omgivningen. Viktigt är också att undvika processteknik som innebär exponering med kemiska ämnen eller dåliga ergonometriska förhållanden med värme, kyla, arbetsställningar etc.

Optimera produktens livslängd Förlänga produktens tekniska livslängd Kan den tekniska livslängden för en produkt förlängas blir detta också positivt för miljön genom att miljöbelastningen kan fördelas över en längre tidsperiod. Det gäller samtidigt att tillse att den tekniska livslängden står i balans med den funktionella livslängden, dvs. så länge brukaren anser att produkten är funktionell och modern nog att tillfredsställa hennes behov. För att få goda betingelser för en lång livslängd krävs att produkten är av god kvalité och uppfyller de funktioner som brukaren ställer på produkten. Det kan vara fråga om att använda material som är anpassade och lätta att hålla i god funktion. När det gäller produktens utformning är en tidlös design att föredra vilket ökar den funktionella livslängden liksom den tekniska om dessa aspekter beaktas tillräckligt i produktutvecklingen. Enkel och tidlös design med kvalité återfinns med många exempel inom möbelbranschen t.ex. Bruna Mattssons fåtöljer.

A4-9


Arbetsbok kapitel 4

Tillse att produkten är enkel och lätt att reparera Möjlighet till att enkelt och lätt byta ut olika delar i en produkt medför naturligt att det finns bättre förutsättningar för utökad livslängd. Exempel på områden där man eftersträvar enkelhet i byte av delar är bilindustrin med dess stora omfång av reserv och utbytesdelar. Andra med begränsade produktområden kan gälla enskilda maskiner med specifika slitage. Utveckla produkten efter moduluppdelning Utveckling mot sammansatta komponenter i olika moduler medför att de enskilda funktionerna som ingår i en modul lättare kan bytas ut och produkten därmed förnyas. På så sätt kan produkten uppgraderas utan att hela produkten ersätts likaså att service och underhåll kan utföras med begränsade krav på specialistkunskap. Moduluppdelade produkter finns på allt från elektronikområdet till motorer för bilar. Stärka relationen mellan produkt och användarbehovet Allt vanligare är att utvecklingsarbete för produkter och tjänster sker i samarbetet mellan producenter och kunder. Genom att stärka relationen produkt-kund skapas också förutsättningar att utveckla och anpassa efter kundens önskemål och behov. Därmed möjliggörs att produkternas livslängd utökas genom att kundens ansvar och uppskattning av produkten förstärks, vilket bl.a. kan uppnås genom bättre förutsättningar till välfungerande service och underhåll när kunden varit deltagande i processen.

Optimera distributionen Konstruera för att minska transportvolymen Distributionen av en produkt utgör ofta en viktig miljöbelastande faktor, speciellt om man beaktar hela produktkedjan från råvaruframställning till distribution till kund. I varje fas är det betydelsefullt att se till att begränsa produktvolymen. Förbättra förpackningar och paketeringssätt så att volymen begränsas Transportvolymen kan begränsas om förpackningen anpassas utifrån miljöhänsyn t.ex. återanvändbara material, returemballage, förpackningens storlek står i rätt proportion till förpackad produkt. Ett generellt förhållningssätt som också är viktigt är att anpassa efter transportförutsättningarna, med EU-pallar är det viktigt att logistik och paketering sker så att pallens dimensioner kan utnyttjas maximalt. Detta medför i slutändan att det kanske går att få plats med betydligt mer gods på transportbilen. Ett exempel som Tetra Pak länge använt i sin miljöprofil är skillnaden att på bil transportera mjölk i Tetraförpackning i förhållande till glasflaskor. Välja och ställa krav på transportmedel Miljömässigt är det av yttersta betydelse vilket transportslag som används. Där tågtransport och båtfrakt tillhör de minst miljöbelastande. Det mest miljöbesparande är naturligtvis att avstå från X tonkm i sin distribution, vilket ofta kan göras med en god logistikhantering. Det vanligaste transportsättet för varutransport på lokal och regional nivå och dessvärre också för fjärrtransporter är med lastbil. I detta sammanhäng går det dock som transportköpare att ställa krav på allt från typ av drivmedel, material och till ”ecodrivning”. Tillse att en god logistik upprätthålls För att upprätthålla en välfungerande distributionshantering och transporter är det generellt viktigt med en god logistik. Saknas detta medför detta behov av diverse aktiviteter med fler interna och externa transorter vilka på olika sätt ökar den totala miljöbelastningen. A4-10


Arbetsbok kapitel 4

Minska påverkan under användning Begränsa energibehovet för produkten För producenten är begränsning av energibehovet i användarledet en fråga om att producera så energieffektiva produkter som möjligt. För armaturer gäller detta att de förses med energieffektiv teknik men också t.ex. använda effektivare reflektormaterial. För andra produktområden kan det vara väsentligt att konstruera med god isoleringsförmåga som minskar energibehovet. I andra fall att konstruera så att spillvärme begränsas t.ex. i olika datorutrustning där det idag krävs tillförsel av kyla för att tekniken skall fungera. Den bästa tekniken är naturligtvis de lösningar som trots förbrukning av energi ändå inte kräver något externt tillskott av energi. Teknik som är på väg i denna riktning gäller t.ex. passiva energihus som är så konstruerade och isolerade att de inte kräver energitillskott för uppvärmning. Andra områden gäller produkter som via solenergi kan alstra sitt eget energibehov. Välja miljöanpassade energislag För den energi som krävs gäller det att välja de mest miljöanpassade alternativen om miljöbelastningen skall minska. Detta medför att fossila bränsleslag som olja och kol, men också kärnkraft om möjligt bör ersättas med förnyelsebara energislag som utgår från sol, vind eller vatten som energikälla.

Begränsa behovet av förbrukningsmaterial under användning I konstruktions- och designarbetet är det viktigt att beakta att användarledet inte bidrar till onödigt resursslöseri med krav på olika miljöstörande insatsvaror för t.ex. underhåll och rengöring. Önskemålet är att produkterna skall vara så underhållsfria att det inte krävs några insatsvaror under användningen. Detta kan t.ex. ske vid valet av material som klarar användning utan underhåll eller konstruktioner med recirkulerande system. Klassiskt exempel på förbrukningsmaterial är behovet av kaffefilter i papper till kaffebryggare vilket kan bytas mot ett returfilter. Inom hushållssektorn har man också olika vattenkrävande maskiner som tvättmaskiner och diskmaskiner där förutsättningar finns för recirkulerande vattensystem. Konstruktioner med smutsavvisande ytor bidrar till minskat behov av rengöring t.ex. fönster belagda med smutsavvisade yta. Inom rengöring och städning har det i övrigt skett revolutionerande utveckling genom produkter bestående av mikrofiber vars huvudsyfte är att minimera behovet av rengöringsmedel och vattenförbrukning. Generellt är det angeläget att vid konstruktion och design av produkter men också tjänster att analysera utifrån LCA-perspektivet vad som kan komma in som miljöbelastande faktorer i brukarledet. En produkt kan också ha olika dolda förutsättningar som inte är synliggjorda t.ex. krav på speciell service/underhåll pga att produkten är dåligt användaranpassad.

Optimera hanteringen av restprodukter Den optimala lösningen är att produkten kontinuerligt kan användas på nytt med minimala insatser av underhåll och service. En form av prioritetsordning som alltid bör tillämpas är följande: 1. Fortsatt användning t.ex. med visst underhåll eller med en sekundär brukare . 2. Återanvändning där produktkomponenter kan placeras i nya produkter. A4-11


Arbetsbok kapitel 4

3. Materialåtervinning som innebär att respektive material kan separeras och tas tillvara för att ingå som material i nya produkter. 4. Energiåtervinning vilket innebär att produktens energiinnehåll kan återvinnas via förbränning. 5. Deponering med säkerställande av miljöhänsyn så att enskilda ämnen och kemikalier inte sprids. Skapa förutsättningar för fortsatt användning av produkten Förutsättningar att produkten skall kunna användas av brukaren är naturligtvis att produkten är funktionell och svarar upp till en fungerande design som bidrar till att produkten inte ”kastas i förtid”. Här gäller liksom synen att optimera livslängden att en klassisk design som är tidlös och utgår från kvalitetshänsyn i materialval mm har större förutsättningar än en produkt med ”dålig” kvalité som kanske dessutom är en modefluga. Skapa förutsättningar för återanvändning Möjligheterna att återanvända en produkt ökar om det finns förutsättningar för enkelt underhåll och service, att komponenter lätt kan bytas ut, att det finns system och funktioner som kan bistå med återanvändning. För underhåll kan gälla att det finns manualer och servicehandböcker som är funktionella och användarvänliga. När en komponent gått sönder måste det vara enkelt att dels identifiera fel, dels att byta ut den enskilda komponenten. Skall en återanvändning ske av annan brukare är det viktigt att strukturer finns för att förmedla informationen vidare. Exempel på detta är bilindustrins återtag av olika produktkomponenter för att sälja vidare som rekonditionerade produkter. Skapa förutsättningar för materialåtervinning För att materialåtervinning skall fungera måste det dels finnas en marknad för återvinningsmaterialet och dels finnas leverantörer som kan leverera rätt material. Exempel på struktur för detta gäller det producentansvar som idag finns på diverse produkter allt från förpackningsmaterial till bilar och elektriska produkter. Hos tillverkaren av en produkt är det viktigt att i konstruktionen synliggöra vilka material som ingår t.ex. märkning om behov finns för detta, se vidstående exempel på standardiserad märkning av olika plastmaterial. Ett sätt för en fungerande materialåtervinning är att se till att begränsa antalet material och att inte kombinera material som är svåra att materialåtervinna. Konstruktionen bör också anpassas så att komponenter och material lätt och på kort tid kan demonteras. I hanteringen av återvinningsmaterial är det viktigt med ett fungerande samarbete i hela kedjan av aktörer om ett material skall kunna hanteras på ett miljömässigt och samhällsekonomiskt godtagbart sätt. Säkra hanteringen för komponenter som inte kan användas eller återvinnas Finns inte förutsättningar att produkten kan användas på nytt eller materialåtervinnas måste produkten kunna förbrännas eller deponeras på ett miljösäkert sätt. Detta medför att produkten inte får innehålla några okända eller miljöfarliga ämnen eller material som inte kan hanteras på ett säkert sätt. Stor uppmärksamhet bör tas till olika restriktionslistor över kemiska ämnen som är skadliga och kan orsaka miljöolägenheter vid destruktion och omhändertagande av produkten. A4-12


Arbetsbok kapitel 4

Underlätta resurseffektiv konsumtion Tillverkare och producenter kan på olika sätt genom tekniska lösningar, förmedling av rätt hantering och underhåll av produkten mm hjälpa användaren till en resurseffektiv konsumtion. I nya bilar med hög miljöprofil finns diverse inbyggda funktioner som kan bidra till att bilisten kan miljöanpassa körningen t.ex. instrument som visar bränsleförbrukningen, farthållare som ger jämnare körning. Skrivare till datorer kan förses med prioriterad dubbelsidig utskrift. Tillverkare av maskindiskmedel säljer portionsförpackat diskmedel, vilket medför att det inte blir överdimensionerat uttag. Referenser till innehåller återfinns i teoriboken under kapitel 7 samt den separata referenslistan.

A4-13


Arbetsbok kapitel 5

KAPITEL A5 Vägledning för produktplanering inom systematisk produktplanering

Innehåll A5.1 Introduktion

A5-2

A5.2 Produktplaneringens strategiska verksamhet A5-2 A5.3 Produktplaneringens operativa verksamhet

A5-4

A5.4 Produktförnyelseprojekt

A5-4

A5-1


Arbetsbok kapitel 5

A5.1 Introduktion Produktplanering är en verksamhet som ingår i ett företags planering för en långsiktig överlevnad. I det strategiska arbetet ingår bl.a. formulering av målet för produktutvecklingen och hur målet skall kunna nås. En mer operativ uppgift är övervakning och styrning av produktsortimentet, vilket bland annat innefattar systematisk sökning och urval av lovande produktidéer. Detta innebär även att produktplaneringsfunktionen förväntas aktivera företagets produktförnyelse samt följa företagets produktutveckling och bevaka marknadens beteende.

Produktplanering • Kontinuerligt pågående arbete • Långsiktig planering av produktsortimentet • Strategisk och operativ verksamhet Produktförnyelseprojekt • Arbetet sker under en begränsad tid • Framtagning av förslag till nya produkter • Operativ verksamhet

Produktplanering är normalt en kontinuerligt pågående verksamhet på företaget. Om arbetet sker under en begränsad tid och med huvudsaklig inriktning att ta fram förslag till nya produkter benämns verksamheten produktförnyelseprojekt. Produktplaneringens operativa verksamhet innefattar även att övervaka den återstående livskraften på marknaden för företagets produkter, besluta om avveckling av föråldrade produkter samt att genom licenstillverkning och samarbetsavtal utöka företagets ”produktportfölj” med produkter som ej skall utvecklas av företaget. Produktplaneringen skall således fastställa dels vilka produkter företaget skall satsa på, dels vilka marknader som företaget skall agera på. Detta innebär att det inte är framtagning av nya produkter som skall styra företagets framtida inriktning, det är produktplaneringen, styrd av företagets strategi för långsiktig överlevnad, som skall styra vilka produkter som skall tas fram. Vid genomförande av projekt och inte minst vid introduktion av ett kontinuerligt miljödrivet produktutvecklingsarbete krävs ett helhetsgrepp kring den förändringsprocess som detta miljöarbete innebär. Det måste därför till ett samspel som inbegriper företags organisation, utveckling och kunskapsuppbyggnad för personalen samt system av metodik och verktyg för att konceptet skall nå framgång. Initialt är det viktigt med företagsledningens och organisationens acceptans och anpassning till det miljödrivna produktutvecklingsarbetet, vilket kan kräva justering av ansvar och befogenheter inom organisationen liksom ställningsstagande till miljöfrågornas strategiska betydelse. För personalen som blir inblandad är frågor kring personalutbildning med anknytning till miljöaspekter och olika metoder och verktyg av betydelse. När det gäller metodik och verktyg gäller att dessa måste anpassas till företagets egna förutsättningar vilket innebär att det sannolikt krävs en individuell anpassning för att få en fungerande struktur som effektivt kan ge förväntade resultat med bättre miljöanpassade produkter vid företaget.

A5.2 Produktplaneringens strategiska verksamhet Ett av resultaten av produktplaneringens strategiska verksamhet är en affärsplan. Affärsplanens syfte är att vara en strategi för företagets framtida verksamhet. Planen är ett redskap för att styra verksamheten genom att: • Observera företagets karaktär och kompetens. • Öka företagets förutseende av förändringar i omvärlden för en snabb anpassning

till teknisk och ekonomisk utveckling, konkurrenter, marknad och samhälle. A5-2


Arbetsbok kapitel 5

• Samordna företagets beslut och handlande. • Ligga som grund för företagets målsättningar och verksamhet, genom att agera utifrån

egna speciella förutsättningar för kompetens, resurser och miljö. • Förbereda investeringsbeslut med långsiktiga verkningar. Planen måste vara realistisk och genomförbar. Affärsutvecklingen bör ske i korta steg och aldrig för långt ifrån företagets existerande kompetens. Även om det är genomförandet av planen som är huvudmålet är arbetet med att ta fram planen viktig eftersom det då ofta framkommer väsentliga faktorer som annars lätt förbises i den löpande verksamheten. Arbetet med affärsplanen kan delas upp i fyra steg inkl. efterföljande kontinuerlig revision: • Analys av företaget och dess omgivning. • Framtagning av målsättningar och handlingsplaner. • Tillämpning av affärsplanen. • Kontinuerlig uppföljning och revision av planerna. Med jämna mellanrum bör dock

hela affärsplanen omarbetas (steg 1 och 2). En marknadsanalys samt fastställande av företagets potential och mål är några av de viktigaste första stegen för en lyckad produktplanering. Snabb upptäckt och korrektion av vinstnedgång är mycket viktigt varför marknadsanalysen först och främst bör inriktas på omsättnings- och vinstsituationen. Därutöver kan analysen utökas med yttre aspekter som politiska och miljöbetingade krav (inklusive lagar och förordningar), gränser för företagets tillväxt, den allmänna marknadsutvecklingen, det ekonomiska tillståndet och den teknologiska utvecklingen på den aktuella marknaden. Dessutom är analys av interna data, representerat av företagets potential och dess aktuella situation, en viktig verksamhet. Även om situationsanalyser ofta är osäkra på grund av marknadsfluktuationer, produkternas minskande livstidscykler och osäkra prognoser ger de ofta en ökad insikt om produktens möjligheter och är dessutom en god plattform för framtagning av realistiska produktspecifikationer. Förutom yttre och inre data behöver produktplaneringen en klar definition av företagets mål. Sådana mål kan t.ex. innehålla: • Hög marknadstillväxt och stor marknadsandel. • Hög flexibilitet vid marknadsfluktuationer. • Hög vinstnivå och god likviditet. En produktutveckling som också inkluderar miljö- och hållbarhetsaspekter innebär att en process införs som kan komma att påverka företaget i betydande grad. Detta kan gälla allt från produktutformning till inköp av material och komponenter, hur processtekniken bör vara utformad och hur underlag för lansering av produkterna ska se ut. En sådan process betyder en förändring som kräver ett tydligt engagemang och stöd från företagsledningen och påverkar formuleringen av företagets mål från mer kortsiktiga till mer strategiskt långsiktiga riktlinjer. Förutom ovanstående företagsmål kan det bli aktuellt att beakta relationer till ett brett ansvarstagande inom miljöområdet och företagets sociala ansvarstagande. Båda områdena med betydande koppling till företagets varumärke och anseende, vilket i förlängningen har direkt koppling till företagets ekonomiska utveckling. När ett positivt ställningstagande finns till en hållbar produktutveckling från företagsledningens sida krävs uttalade riktlinjer hur företaget skall verka. Detta kan synliggöras på olika sätt, från att ingå i affärspolicy till speciellt uttalade riktlinjer fastställda i miljöpolicy, policy för ansvarsfullt företagande, miljömål och miljöhandlingsprogram mm. Saknas dokumenterat ställningstagande till miljö- och hållbarhetsfrågor bör detta upprättas. Har företaget ett A5-3


Arbetsbok kapitel 5

miljöledningssystem i någon form bör redan här finnas ett dokumenterat ställningstagande till företagets syn på produkter.

A5.3 Produktplaneringens operativa verksamhet I den operativa verksamheten ingår framförallt övervakning och styrning av produktsortimentet. En viktig del av detta arbete, som närmast föregår den egentliga produktutvecklingen, är framtagning av förslag till nya produkter. Eftersom detta är likartat för den operativa delen av produktplanering och för produktförnyelseprojekt behandlas det i avsnitt 5.4.

Operativ verksamhet – Bestämning och bevakning av produktsortimentet • Systematisk sökning och urval av produktidéer • Aktivering och uppföljning av företagets produktförnyelse • Bevakning av marknadens beteende • Övervakning av den återstående marknadslivskraften • Besluta om avveckling av föråldrade produkter • Licenstillverkning och samarbetsavtal

A5.4 Produktförnyelseprojekt Forcerad framtagning av förslag till nya produktidéer kan ske i så kallade produktförnyelseprojekt. Anledningen kan vara att företaget snabbt behöver förnya produktsortimentet på grund av oförutsedda händelser i företaget eller dess omgivning. Till skillnad från den kontinuerliga produktplanering sker produktförnyelseprojekt normalt i projektform vilket bl.a. innebär att arbetet har definierade start- och slutpunkter och således måste planeras på ett något annorlunda sätt. För att genomföra projekt baserat på en hållbar produktutveckling visar erfarenheter från många olika studier och projekt att det är av vikt att arbetet leds via en projektgrupp eller produktråd i företaget. Därigenom skapas en bredare kunskapsbas bland personalen i företaget genom att möjligheten till diskussion och utbyte av erfarenheter kan ske. Inom tidigare utfört forskningsprojekt bestod projektgruppen vanligtvis av företagets ”produktråd”, se vidare beskrivning av produktgruppen i kapitel 3 avsnitt 3.2.3 Organisation och etablering av projektgrupp och produktråd. Förändringsarbete inriktat på produkternas miljöbetingelser kräver allmän miljökunskap och kunskap om tillvägagångssätt med metoder och verktyg. Denna kunskap måste tillföras så att dess värde blir bestående och anpassas efter de individuella förutsättningarna. Här krävs ofta någon form av kunskapsanalys för att identifiera behovet av kunskap för projektgruppens medlemmar liksom vad som kan behövas för övriga personalkategorier. När konceptet med hållbar produktutveckling introduceras är det lämpligt att arbeta utifrån en enskild produkt/produktgrupp som ett lärande exempel. Kring denna produkt bygger man upp det system av metoder och verktyg som krävs för en miljöspecifikation. Baserat på resultatet från de olika miljöverktygen skapas miljökriterier och miljömål som utgör de miljömässiga förutsättningarna för produktutvecklingen. Dessa miljökriterier inklusive hållbarhetsaspekter skall tillsammans med övriga kravspecifikationer som normalt ingår i produktutvecklingen såsom tekniska, ekonomiska, design etc. bidra till att skapa en hållbar produktutveckling vid företaget. Produktförnyelseprojekt räknas i denna handbok som den första etappen i produktutvecklingsprocessen vilket inte alltid är så självklart. När etappen startar har man ofta inte en aning om vilken typ av produkt som skall utvecklas.

A5-4


Arbetsbok kapitel 5

Liksom all annan problemlösning i systematisk produktutveckling följer arbetet den generella problemlösningsmetodiken: • när behovet är fastställt eller man insett att ett problem behöver lösas, • lära sig förstå problemet och definiera det, • därefter ta fram potentiella lösningar för problemet, • utvärdera lösningarna genom att jämföra potentiella lösningar och bestämma vilken som bäst löser problemet, • dokumentera arbetet. Produktförnyelseprojekt kan därför delas upp i fyra steg: Steg 1. Situationsanalys Steg 2. Sökning efter produktidéer Steg 3. Utvärdering och val av produktidéer Steg 4. Framtagning av förnyelseprogram

Steg 1 – Situationsanalys Om arbetet skall ske i projektform skall först en projektgrupp bildas och dokumentationssystemet bestämmas. Sedan skall förutsättningarna för produktförnyelsen kartläggs. Arbetet innebär att klarlägga följande: a. Projektet. Klarläggning av projektets syfte, tillgängliga resurser och projektförutsättningar samt planering av resterande delen av -projektet. b. Företaget. Uppdatering av företagshis-torik, företagets styrka och svagheter, möjligheter och hot etc. c. Produkter. Studium av existerande produkthistorik, produktsortiment, tjänsteutbud, produktpolicy samt marknads- och teknikläget. d. Kriterier. Uppställning av kriterier för utvärdering av produktidéer. Arbetet i punkt a till c innebär normalt en uppdatering och sammanfattning av den strategiska delen vid löpande produktplanering varför information till stora delar bör kunna hämtas från företagets affärsplan eller resultatet av det långsiktiga arbetet. Kriterier (punkt d). För att kunna utvärdera de förslag till nya produkt som skall tas fram under nästa steg måste ett antal urvalskriterier bestämmas. Det är viktigt att detta sker innan produktsökningen startar då det annars finns en stor risk att lösningarna styr urvalet av kriterier istället för att det verkliga behovet skall styra valet av utvärderingskriterier. Utvärderingen sker lämpligen som beskrivs i steg 3 nedan, dels i en första grovgallring av idéer, dels genom ett slutligt val av de produktidéer som skall utvecklas.

Kriterieframtagning • Varifrån? Vem kan ställa krav? • Vad? Prestanda, ekonomi, tid, miljö etc? • Vad menas? Är formuleringen rätt? • Täckning? Tillräckligt många och brett formulerade? • Kriteriesamband. Samverkan eller motverkan? • Betydelsen. Är alla kriterier lika viktiga?

Kriterier för den första grovgallringen kan vara relativt få (4 - 6) men väsentliga för företagets produktpolitik. Kriterierna skall vara ställda som en fråga så att det klart framgår om förslaget klarar kriteriet eller inte, så kallade absoluta krav. Om ett förslag inte klarar alla de absoluta kraven skall förslaget ej föras vidare.

A5-5


Arbetsbok kapitel 5

Några exempel på sådana frågor (kriterier) är: • Överensstämmer idén med företagets produktpolitik? • Är den lämpade för företagets resurser? • Har den tillräcklig marknadspotential? • Är den miljöanpassad? För det slutliga valet tas andra viktiga kriterier fram. Dessa skall vara önskemål som uppfylls mer eller mindre av de olika förslagen. Exempel på önskemål: Marknad Existerande eller potentiellt behov? Påverkan på nuvarande produkter?

Vinstmöjligheter? Konkurrensläget?

Teknik Patentmöjligheter? Ökning av teknikkunnandet?

Erfarenheter? Utvecklingsresurser?

Produktion Utveckling av produktionsprocessen?

Befintlig utrustning?

Miljö Energisnål produkt? Inga skadliga kemikalier?

Återanvändbara material? Material med låg miljöbelastning?

Figur A5.1 indikerar hur några typiska önskemål kan värderas för att kunna användas vid utvärdering i så kallade profilscheman, se steg 3 nedan.

Utvecklingskostnad

< 0,1 Mkr 0,1 – 0,5 Mkr 0,5 - 1 Mkr 1 - 2 Mkr > 2 Mkr Patent/licensläget Patent klart Går att patentera Patent oväsentligt Svårt att skydda Patent finns utom företaget Förnyelsebara material > 90% 70 – 90% 50 – 70% 20 – 50% < 20%

5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1

Figur A.5.1. Gradering av några typiska önskemål

Steg 2 – Sökning efter produktidéer En av de viktigaste uppgifterna i den operativa delen av produktplanering och i produktförnyelseprojekt är det systematiska sökandet efter nya produktidéer. Man kan ta hjälp av övriga anställda på företaget genom olika typer av riktad förslagsinsamling eller genom att söka extern hjälp i form av uppfinnare, kunder, högskolor etc. Förutom detta medvetna sökandet förekommer dessutom ofta en spontan sökning genom enskilda initiativ hos företagets

A5-6


Arbetsbok kapitel 5

anställda och övriga intressenter som leverantörer, kunder etc. Eftersom det systematiska sökandet ibland kan ha en hämmande effekt på kreativiteten är oftast en kombination av systematiskt och spontant sökande att föredra. I detta tidiga skede gäller det framförallt att hitta problem som skall lösas eller behov som skall tillfredsställas, inte så mycket färdiga lösningar. Detta innebär att det är mer en funktion som skall beskrivas än en fysisk produkt. Att omforma funktionen till en fysisk produkt sker sedan under de kommande produktutvecklingsetapperna. När vi pratar om produkter i detta skede menar vi således oftast en abstrakt beskriven funktion som skall lösa ett problem eller tillfredsställa ett behov. För att inte gå miste om möjligheter som inte är så uppenbara är det viktigt att basera sökningen på en medveten strukturering. I det första skedet av produktsökningen är det dessutom viktigt att föreslå så många idéer som möjligt. Detta stöds genom att kombinera ett strukturerat arbete med idégenereringsmetoder som brainstorming eller idé-skiftesmetoden. Information kan komma dels utifrån, det vill säga från marknaden, dels inifrån företaget. Några exempel på yttre information är: • Tekniskt och ekonomiskt föråldrande av företagets produkter som identifieras framförallt genom minskning av omsättningen. • Upptäckten av nya forskningsdata, procedurer eller teknologier. • Nya marknadskrav som t ex krav på miljövänliga produkter eller miljöskyddande produkter. • Ekonomiska eller politiska förändringar som t ex nya lagar, förordningar och standards. • Teknisk och ekonomisk överlägsenhet hos konkurrerande produkter. • Tillgänglighet av nya teknologier. Exempel på inre information: • Kapacitetsöverskott i företaget. • Minskning av lönsamheten. • Nya upptäckter av företagets forskningsavdelning. • Införandet av nya produktionsmetoder. Arbetet kan dessutom stödjas genom att: • Undersöka brister hos existerande produkter. • Söka efter latenta behov och önskemål. • Stimulera okonventionell syn på behov och deras tillfredsställelse. • Söka information i massmedia samt vid mäss- och konferensbesök etc.

A5-7


Arbetsbok kapitel 5

Steg 3 – Utvärdering av produktidéer När idéerna börjar sina bör produktsökningen avslutas och ett första urval av de mest in -tressanta produktförslagen kan ske. Utvärderingen består dels av en bedömning av hur bra förslagen klarar de uppställda kriterierna, dels av att välja ut de förslag som skall vidareutvecklas. Utvärderingen kan dock endast bli grov i detta skede då det fortfarande är mycket lite känt om införan-

Utvärderingen bygger på: • Förnuft och erfarenheter. Fördelar och nackdelar, styrka och svagheter jämföres och rangordnas. • Uppskattningar. Grova numeriska uppskattningar som t ex energibalanser, totala dimensioner etc är normalt bättre än ren intuition. • Försök/experiment. Experiment kan verifiera rimligheten för okonventionella idéer.

det av förslaget eller vilka egenskaper den kommande produkten får. Man får alltså inte frestas att använda numeriska metoder i tron att bedömningen blir noggrannare. Utvärderingen sker i två steg med en mellanliggande vidareutveckling. Grovgallring. För den första utvärderingen användes lämpligen gå/stoppmetoden. Baserat på de krav som tagits fram under steg 1 undersöks vilka av de olika förslagen som klarar kraven och skall gå vidare. Alla produktidéerna jämförs därför med de absoluta kraven som togs fram under steg 1. De idéer där någon av frågorna besvaras med ett klart nej skall inte vidareutvecklas (stopp) medan alla andra vidareutvecklas under nästa steg. Vidareutveckling av valda förslag. De förslag som återstår efter grovgallringen vidareutvecklas genom att man undersöker om några förslag kan slås ihop till ett förslag eller om vissa förslag kan kombineras. Förslagen studeras sedan djupare och beskrivs mer ingående med hjälp av funktionsbeskrivningar och enkla skisser. Slutligt val. De vidareutvecklade förslagen bedömes sedan mot önskemålen som togs fram under steg 1 och de eller det förslag som skall fortsätta till ett utvecklingsprojekt väljs ut. Vid detta produktval kan lämpligen metoden med profilscheman användas, se figur A.5.2. Ett profilschema kan definieras som en strukturerad checklista. Varje önskemål ges ett värde mellan 1 och 5, se steg 1 – Situationsanalys. Baserat på värdet ritas staplar med baslinjen 3 som utgångspunkt. Önskemål 1 i figuren har bedömts till värdet 4, önskemål 2 till värdet 1 och önskemål 3 till värdet 3. Värderingen kan förtydligas genom att staplarna på vardera sidan om baslinjen får olika utseende, t.ex. olika streck och färg. Därvid erhålls en grafisk profil som visar hur väl respektive förslag tillfredsställer de olika kriterierna. Annan form på profilschema återfinns i miljöspecifikationen kapitel A3 avsnitt A3.2.3

1

2

3

4

5

Önskemål 1 Önskemål 2 Önskemål 3 Önskemål 4 Önskemål 5 Önskemål 6 Önskemål 7 Önskemål 8

Figur A.5.2 Profilschema

Eftersom produktförslagen fortfarande är mycket abstrakta är det ännu för tidigt att kvantifiera utvärderingen med numeriska metoder. Profilscheman skall därför användas för att ge en bild av ”tyngdpunken” för de olika förslagen och som ett diskussionsunderlag. Det är därför viktigt att motivera val av förslag genom kommentarer om kriteriernas uppfyllelse etc.

A5-8


Arbetsbok kapitel 5

Metoden med profilscheman har följande fördelar: • Den utgör en försäkran om att de viktigaste önskemålen beaktas. • Den riktar uppmärksamheten mot starka och svaga sidor hos förslagen. Genom att försöka undanröja svagheterna hos ett förslag kan även till synes dåliga förslag kanske föras vidare. På samma sätt kan kanske starka sidor hos i övrigt svaga förslag överföras till de andra förslagen och förstärka dessa. Exemplet i figur A5.2 har en relativt positiv profil med undantag av önskemål 2 och till viss del av önskemål 8. Man bör därför undersöka om de positiva önskemålen överväger och om det går att förbättra förslaget så att önskemål 2 tillfredsställs bättre. Vid det slutliga produktvalet bör man sträva efter att endast de förslag som har en rimlig chans att passera genom företagsledningens ”nålsöga” vidareutvecklas.

Steg 4 – Framtagning av förnyelseprogram En väsentlig del av affärsplanen är en strategi för företagets produktpolitik, dvs. vilka produkter som företaget skall satsa på för att uppnå målen i affärsplanen. Detta kan lämpligen uttryckas i ett förnyelseprogram som är en del av företagets affärsplan. Förnyelseprogrammet skall visa vilka projekt som skall drivas under olika tidsperioder samt rangordningen mellan dem. I förnyelseprogrammet skall all resurskrävande produktutveckling finnas med, även den ofta försummade men viktiga produktvården. Bland lämpliga projekt gäller det att göra ett urval och kombinera programmet så att det blir tillräckligt allsidigt och möjligt att genomföra. Framtagningen av ett förnyelseprogram stöds av att betrakta följande aspekter: • Förändringar, dvs. om införandet av produkten kommer att kräva liten eller stor företagsförändring. • Risker, dvs. om projektets tekniska respektive kommersiella risker är höga eller låga. • Finansiering, dvs. om projektet kräver stora eller små ekonomiska resurser. • Kapacitet, dvs. olika resursers kapacitet respektive beläggning i samband med utvecklingsprojekt. Fördelningen av kapaciteter måste medföra en så jämn beläggning som möjligt. • Tider, dvs. om det tar kort eller lång tid att genomföra projektet (hur snabbt resultatet kan eller måste nås). • Utvecklingsskede, dvs. när projektet skall starta eller om det befinner sig i ett tidigt eller sent utvecklingsstadium. Det förnyelseprogram som företaget sedan skall arbeta efter måste sammansättas så att företagets behov av kort- eller långsiktiga, mer eller mindre förändringskrävande projekt kan genomföras med tillgängliga eller anskaffningsbara ekonomiska, materiella och personella resurser utan kollision av för många projekt i samma utvecklingsstadium. Förnyelseprogrammet kan fungera som det första steget i att ta fram en projektspecifikation. När förnyelseprogrammet är godkänt i beslutande organ, oftast företagsledningen, kan det egentliga produktutvecklingsarbetet börja. Referenser till innehåller återfinns i teoriboken under kapitel 4 samt den separata referenslistan.

A5-9


Arbetsbok kapitel 6

KAPITEL A6 Vägledning för framtagning av koncept inom systematisk produktutveckling

Innehåll A6.1

Introduktion av koncept

A6-2

A6.2

Skapa koncept

A6-3

A6.3 A6.3.1 A6.3.2 A6.3.3

Utvärdering av koncept Introduktion Utvärderingsmetoder Kontroll av konkurrerande produkter

A6-11 A6-11 A6-11 A6-17

A6-1


Arbetsbok kapitel 6

A6.1 Introduktion av koncept När produktutvecklingsproblemet är specificerat har man kommit långt på vägen att förstå problemet. Målet för arbetet i denna projektetapp är att utveckla koncept baserat på den kunskap som erhållits under produktspecifikationen, se figur A6.1. För att nå detta mål identifieras först problemets kärna och en huvudfunktion tas fram. Därefter delas eventuellt huvudfunktionen upp i delfunktioner och en funktionsstruktur byggs upp. Sökandet efter lämpliga lösningsprinciper för delfunktionerna och kombinationer av dellösningarna leder sedan fram till principlösningar som utvärderas med de metoder som beskrivs i avsnitt A6.3 "Utvärdering av koncept". Det bör noteras att under konceptfasen sammanförs de olika specifikationerna, dvs. miljöspecifikationen och den tekniska/ekonomiska specifikationen för att gemensamt utvärderas.

A

B1

A. Framtagning av huvudfunktion

B2

B3

B. Uppdelning i delfunktioner

C1a

C2a

C3a

C. Framtagning av dellösningar till delfunktioner

C1b

C2b

C3b

C1c

C3c

D1

D2

E

D. Kombination av dellösningar till totallösningar

E. Utvärdering och val av totallösning

Figur A6.1 Konceptetappen

Redan under specifikationsetappen har troligen en del principlösningar börjat ta form, då vi för att kunna förstå problemet måste associera med föremål som vi redan känner till. Tyvärr så är det mycket vanligt att man favoriserar någon idé mycket tidigt i produktutvecklingsarbetet och snabbt sätter igång att utveckla denna till en färdig produkt. På så vis är det lätt att missa en kanske mycket bättre idé, men som inte är så uppenbar. Därför är det viktigt att skapa många idéer tidigt under produktutvecklingsarbetet när det fortfarande är relativt billigt att göra ändringar. Myndigheters och allmänhetens krav på produktansvar och miljöanpassade produkter har ytterligare ökat kraven på produktutvecklarna. Därför krävs ett radikalt nytänkande inom tillverkningsindustrin. Ett nytänkande där funktionen står i centrum – inte produkten. Detta innebär att först koncentrera sig på vad produkten skall utföra och inte hur det skall ske. I detta tänkande koncentreras produktutvecklingen på hur produkten kan uppfylla behovet på det mest resurssnåla och ekonomiska vis, inklusive minskat behov av resurskrävande återvinning. Ett exempel på detta är de stora möjligheter som Internet och digital-TV kan ge. En ”Internettidning” kräver varken papper, transport, destruktion eller återvinning. Musik förmedlad via A6-2


Arbetsbok kapitel 6

Internet kräver på samma sätt varken produktion, distribution eller återvinning av band- och Cd-spelare, Cd-skivor eller bandspelarband.

A6.2 Skapa koncept Då många produktkrav för den blivande produkten redan är beskrivna i form av funktioner måste de metoder som används vid framtagning av koncept kunna överföra dessa funktioner till lösningar. Grundfilosofin är därför att först tydliggöra de funktioner som den tilltänkta produkten skall utföra och sedan skapa lösningar för dessa. Den metod som beskrivs i detta avsnitt stöder uppdelningen av problemet i delproblem på ett sätt som ger förståelse av problemet och förutsättningar för kreativa lösningar av det.

Arbetet fokuseras på fyra arbetssteg: 1. 2. 3. 4.

Abstraktion för att ta fram huvudfunktionen Uppdelning i delfunktioner Utveckling av dellösningar från delfunktioner Kombination av dellösningar till en totallösning

Steg 1 – Abstraktion för att ta fram huvudfunktionen För att förstå metoden måste först begreppet funktion beskrivas närmare. Funktion. En funktion beskriver vad produkten måste utföra, medan produktens form och uppbyggnad visar hur den gör det. Vi måste därför först behandla vad som skall utvecklas och utvecklar sedan hur. Vid produktutveckling kan en funktion definieras som ”en människas eller maskins uppträdande som är nödvändigt för att uppfylla specifikationen”. Funktioner kan dels vara aktiva, dvs. de representerar en process, eller passiva. Färg eller form med funktion att vara vackra eller estetiskt tilltalande är exempel på passiva funktioner. Huvudfunktionen. De flesta produktutvecklingsproblemen kan beskrivas med en eller några få huvudfunktioner. Baserat på krav och önskemål från specifikationsetappen, är målet i detta steg att hitta ett enda koncist påstående om huvudfunktionen. Specifikationen analyseras därför med utgångspunkt från de funktioner som produkten skall uppfylla samt de väsentliga begränsningar. Denna analys, kopplad till en stegvis abstraktion, tar fram de generella aspekterna och accentuerar de väsentliga känneteck-nen för den kommande produkten. Abstraktion. Redan under framtagningen av specifikationerna har kraven utvecklats så långt att de kan utgöra lösningar eller idéer till lösningar. Dessa fixeringar kan kraftigt begränsa möjligheterna till bättre men kanske okonventionella lösningar. För tidiga fixeringar kan lösas upp med hjälp av abstraktion och problemställningen kan sedan utvidgas för att stödja framtagningen av nya lösningar. Därefter kan de väsentligaste funktionerna för den kommande produkten fastställas. Syftet med abstraktionen är att frigöra förutfattade meningar om hur problemet skall lösas. Detta sker genom att försöka förtränga det som är speciellt eller tillfälligt och koncentrera sig på det allmänna och väsentliga. Därvid fastställes vad som lösningen skall åstadkomma A6-3


Arbetsbok kapitel 6

”totalfunktionen” och under vilka förhållanden detta ska ske, det vill säga en lösningsneutral formulering av problemet. Baserat på specifikationen kan den stegvisa abstraktionen ske enligt följande: a. Försök undertryck personliga favoritkrav i specifikationen. b. Utelämna krav som inte har tillämpning på den tilltänkta produktens funktioner och de väsentliga begränsningarna. c. Förändra kvantitativa (mätbara) till kvalitativa (ej mätbara) uttryck och reducera dem till väsentliga påståenden. d. Generalisera resultatet av steg a till c ytterligare genom upprepningsprocess. e. Formulera problemet i lösningsneutrala termer. Exempel på stegvis abstraktion En bränslemätare för fordon skall utvecklas. Abstraktionen baseras på nedanstående sammanfattning av den tekniskt/ekonomiska specifikationen.

Steg a, att undertrycka personliga favoritkrav, och steg b, att utelämna de krav som inte har tillämpning på den tilltänkta produktens funktioner och de väsentliga begränsningarna, resulterade i följande uppställning: • Volym: 20 l till 160 l • Behållarform: bestämd eller ospecificerad (styv) • Topp- eller sidoanslutningar • Behållarhöjd: 150 mm till 600 mm • Avstånd mellan behållare och mätare: 0, 3m till 4m • Bensin, temperaturområde: -25°C till 65°C • Utsignal från givaren: ospecificerad signal. • Yttre energi: (DC med 6 V, 12 V, 24 V). • Minimum mätbart innehåll: 3% av maxvärde A6-4


Arbetsbok kapitel 6

Genom att förändra kvantitativa (mätbara) till kvalitativa (ej mätbara) uttryck och reducera dem till väsentliga påståenden, under steg c erhölls följande uppställning: • Varierande volym • Varierande behållarform • Varierande anslutningar • Varierande innehåll (vätskenivåer) • Avstånd mellan behållare och mätare: > 0 • Vätskekvantitet varierar i tiden • Ospecificerad signal (med yttre energi) Steg d, att generalisera resultatet av steg a till c ytterligare resulterade i följande: • Varierande volym • Varierande behållarform • Överföring över varierande avstånd • Mätning av kontinuerlig ändring av vätskevolym

Steg e slutligen, att formulera problemet som en huvudfunktion i form av lösningsneutrala termer resulterade i: Kontinuerligt mätning av: • förändrad kvantitet vätska • i en behållare av ospecificerad storlek och form samt • mätvärdesvisning på varierande avstånd från behållaren

Steg 2 – Uppdelning i delfunktioner Det är ofta svårt att hitta en dellösning direkt från huvudfunktionen. Målet med det andra steget är därför att dela upp huvudfunktionen i mer lätthanterliga delfunktioner. Uppdelningen skall ske så långt som är nödvändigt för att skapa dellösningar för delfunktionerna. Det finns tre anledningar för detta: 1. Resultatet av uppdelningen styr sökandet efter lösningar. Då funktionerna styr framtagningen av principlösningar måste funktionerna tillfullo klarläggas innan tid läggs ner på att ta fram principlösningarna. Annars är risken stor att man löser fel problem. 2. Uppdelning i delfunktioner leder till bättre förståelse av produktutvecklingsproblemet. Även om allt detta detaljarbete låter motsägelsefull till kreativitet kommer de flesta goda idéerna från den fulla förståelsen av produktutvecklingsproblemets funktionella behov. 3. Uppdelning av funktionerna kan leda till insikten att det kan finnas existerande detaljer som kan utföra en del av de krävda funktionerna. Allt för fin uppdelning bör dock undvikas. Risken finns att uppdelningen då blir så lösningsstyrande att det begränsar lösningsmängden. En finare uppdelning kan i stället ske efterhand som lösningarna konkretiseras. I de fall att produkten är mycket enkel behövs det kanske ingen uppdelning alls. För enklare produkter, med ett fåtal delfunktioner, kan uppdelningen ske med hjälp av så kallade funktionsträd. Detta gäller speciellt passiva funktioner som inte deltar i en process. För mer komplicerade funktionsstrukturer och aktiva funktioner är ett stegvis uppbyggande av funktionsblocksdiagram en god hjälp. Figur A6.2 visar dels ett exempel på ett funktionsblocksdiagram och dels ett funktionsträd för en och samma huvudfunktion, att mäta volym i en bränsletank. Aktiva funktioner kan i funktionsblockdiagrammet beskrivas i termer av logiska flöden av energi, material och signaler. De tre typerna av flöden är sällan möjliga att separera. Till exempel kan de mänskliga styrsignalerna och energin aldrig separeras men det är viktigt att A6-5


Arbetsbok kapitel 6

notera att båda förekommer och avges av människan. Här följer en kort beskrivning av de olika typerna av flöden.

Påfyllning bräns le

Bränslef ör v aring

Töm n ing

Voly m m ä tning

Voly mv isning

Signal om voly m < m in. v olym

Vis ning av m inv ol y msignal

Energi Material Signal

Ins tällning av m in. voly m

Proces blocks diagram

Vol y mmätning

Visning av minv ol y msignal

Signal om v ol ym < min. v olym

Tömn ing

Vol y mv isning

Bränslef örv aring

Inställning av min. v ol ym

Påfyllning bränsle

Voly m m ätning

Proces s träd

Delfunktioner: 1) Bränsle fylls på. 2) Bränslet förvaras i tanken. 3) Bränslet pumpas till motorns insprutningsmunstycke. 4) Volymen mäts. 5) Mätvärdet visas för föraren, a) dels i form av visuellt värde för kvarvarande volym, b) dels i form av en signal då en förutbestämd Figur A6.2. Exempel på Processblockdiagram och Processträd

Energi. Funktioner som anknyter till energiflöde kan klassificeras både med utgångspunkt från typ av energi och dess verkan i systemet. Energityper som kan identifieras i mekaniska system är: • mekanisk energi • elektrisk energi • flödesenergi (ex. pneumatik och hydraulik) • termisk energi När dessa typer av energi ”flyter” genom systemet kan de omvandlas, lagras, överföras (ledas), tillföras och bortföras (Energin kan dock inte försvinna enligt termodynamikens lagar). Detta är systemets eller energins ”verksamheter”. Alla termer som beskriver energiflödet är verksamhetsord, som är karakteristiskt för beskrivning av alla funktioner. A6-6


Arbetsbok kapitel 6

Material. Materialflödesfunktioner kan indelas i tre huvudtyper: 1. Genomloppsflöde, eller materialbevarande process. Materialet påverkas att byta läge eller form. Några termer som normalt används vid denna typ av materialflöde är positionera, lyfta, hålla, stödja, flytta, rotera och styra. 2. Divergerande flöde, som innebär uppdelning av materialet i två eller fler delar. Typiska termer som beskriver divergerande flöde är demontera och separera. 3. Konvergerande flöde, med vilket menas att olika material sammanföres, t ex vid montering eller fogning. Signaler. Signalflödesfunktioner kan förekomma i form av mekaniska och elektriska signaler eller som datorprogram. Vanligtvis används signalerna som en del i automatiska styrsystem eller som kommunikation mellan produkt och människa. Uppdelning av huvudfunktionen i termer som flöde av energi, material och signaler i ett funktionsblockdiagram ökar den detaljerade förståelsen för den blivande produktens funktioner. Även om metoden här används för framtagning av principlösningar är den också användbar för att förstå redan färdiga produkter och kan användas såväl för konkurrentjämförelse och omkonstruktion som för nyproduktkonstruktion. Arbetsgång vid framtagning av funktionsblockdiagram Använd funktionsblocksdiagram för att dela upp aktiva funktioner. Alla funktioner representeras med ett block och energi-, material- och signalflöden med pilar mellan blocken. Markera de olika flödena olika, t ex materialflöde med tjock linje, energiflöde med tunn linje och signalflöden med streckad linje. Flödenas riktning skall också anges, t ex med hjälp av pilar, se figur A6.3. Funktionerna uttrycks med ett verb och flödena med ett substantiv och som styrs av verbet. I exemplet ”Lyfta last till högre nivå” är verbet lyfta funktionen och last utgör ett materialflöde till en högre nivå. I nedanstående tabell återfinns några typiska funktioner som är vanliga vid produktutveckling:

Ändra Öka/minska Foga Skilja Montera Demontera

Likrikta Föra, leda Lagra Bekräfta Placera, lokalisera Frigöra

Upplösa Förflytta Orientera Lokalisera Säkra Flytta

Förvandla Starta/stoppa Lyfta Klargöra Stötta, stödja Anskaffa, lämna

Dokumentera vad, inte hur. Det är absolut nödvändigt att enbart betrakta behov som kan uttryckas med vad. Detaljerat betraktande av hur det skall ske måste dämpas. Detta kan vara svårt på grund av att vi brukar komma ihåg en funktion som dess fysiskt konkreta form. Om det är omöjligt att fortsätta en specifik problemlösning utan att göra några grundläggande antaganden om dess form eller struktur skall dessa antaganden dokumenteras. Använd om möjligt standarduttryck. För en del system finns det väletablerade metoder för att bygga funktionella blockdiagram. Exempel är scheman för elektriska kretsar och rörledningar. Blockdiagram användes också för att representera överföringsfunktioner i reglerteknik. Det kan vara användbart med logiska relationer mellan funktionerna för att fastställa deras sekvens. Logiska samband som ”och”, ”ej” och ”eller” är ofta viktiga vid funktionella flöden. Boolsk algebra (algebra med variabler av endast två tillstånd vanligen sant eller falskt) kan användas för att beskriva dessa förgreningar.

A6-7


Arbetsbok kapitel 6

Dela upp funktionen så mycket som behövs för lösningssökningen. Detta sker lämpligast genom att utgå från huvudfunktionen och stegvis dela upp den i block. Börja med första nivån och dela om möjligt upp delfunktionerna en efter en till nästa nivå och så vidare, se figur A6.3.

Energi Material Signaler

Huvudfunktion

Energi Material Signaler

Nivå 1

Delfunktion

Nivå 2

Nivå 3

Figur A6.3 Exempel på uppdelning av funktionsblockdiagram i olika nivåer

Matcha ingångar och utgångar. Ingångar till varje funktion måste stämma överens med utgångar från föregående funktion. Ingångar och utgångar representerar flöden av energi, material och signaler. Flödet mellan funktioner skall visas som överföring av energi, material eller signaler utan förändring eller förvandling. Uppdelning av funktioner kan normalt inte göras utan att använda en upprepningsprocess och det är ett mödosamt arbete att ta fram funktionsdiagrammen, men faktum kvarstår att produkten kan bara bli så bra som förståelsen av funktionerna är. Arbetet är samtidigt ett steg i förståelsen av problemet och det första steget i utveckling av lösningsidéer. Då det är meningen att funktionsdiagrammen skall uppdateras och vidareutvecklas efter hand som projektet framskrider är det lämpligt att använda någon typ av datorhjälpmedel vid uppritning av diagrammen.

Steg 3 – Skapande av dellösningar från delfunktioner I det tredje steget vid utveckling av principlösningar används de identifierade delfunktionerna för att stimulera skapandet av dellösningar. Målet för detta arbete är att försöka hitta så många dellösningar som möjligt för de identifierade delfunktionerna. Här är kunskap och kreativ förmåga av avgörande betydelse för en lyckad produkt. I detta skede är det viktigt att ej tänka på rimligheten i lösningarna, en vild idé kan leda in tankarna på andra kanske bättre idéer. Om det är omöjligt att hitta några lösningar, eller kanske bara en enda, för någon funktion så kan det bero på att funktionen är feldefinierad och bör arbetas om. Orsaken kan vara: 1. Ett fundamentalt antagande om form eller struktur har skett omedvetet. 2. Funktionen är inriktad mot hur istället för vad. 3. Kunskap om området saknas. I detta fall behövs hjälp från någon som är familjär med området. Det är bra att försöka hålla lösningarna så abstrakta som möjligt i detta första skede och framför allt, att hålla alla lösningarna på samma abstraktionsnivå. Detta för att underlätta dels A6-8


Arbetsbok kapitel 6

representationen av många lösningarna, dels för att få en neutral utvärdering vid den kommande utvärderingen.

Steg 4 – Kombination av dellösningar Resultatet från steg 3 är ett antal dellösningar för varje delfunktion. I detta steg skall dessa kombineras till en komplett totallösning för huvudfunktionen. Målet är att hitta de kombinationer av dellösningar som bäst klarar de specificerade kraven och önskemålen. Arbetsgången är att först ta fram ett antal trovärdiga principlösningar och sedan att utvärdera dessa med de metoder som redovisas i avsnitt A6.3 ”Utvärdering av koncept”. Det finns emellertid en del fallgropar att ta hänsyn till. För det första finns det normalt alldeles för många möjliga kombinationer att hantera. För det andra kan man knappast anta att alla funktionerna är oberoende av varandra. För det tredje så kan varje dellösning ofta uppfylla många funktioner. För det fjärde så kan vissa kombinationer ibland inte verka vara möjliga varför metoden även kan innebära en viss utvärdering. Uppmärksamhet måste därför riktas mot att undertrycka för tidiga utvärderingar i denna etapp då man därmed kan förlora bra idéer som är utvärderade på felaktiga grunder. Här följer några råd om hur arbetet kan effektiviseras. Strukturera dellösningarna. Börja med att strukturera alla dellösningar, t ex enligt följande: • Strukturera delfunktionerna i samma ordning som i funktionsstrukturen. Skilj eventuellt de olika flödestyperna åt. • Ordna eventuellt de olika dellösningarna efter någon ytterligare parameter, som t ex energiform. • Representera dellösningarna med skisser och kort verbal beskrivning. • Ange dessutom för varje dellösning dess viktigaste kännetecken och egenskaper. • Använd gärna en morfologisk tabell där delfunktionerna är kolumnrubriker och alla tänkbara lösningar för respektive delfunktion sätts in i tabellen under respektive delfunktion. Morfologisk analys Morfologisk analys är speciellt lämplig för att söka efter nya lösningar som baseras på existerande egna eller konkurrerande produkter. Morfologi innebär att studera objektets generella uppbyggnad av ingående delar. Metoden innebär ett systematiskt angreppssätt med syfte att studera alla tänkbara lösningar genom att kombinera dellösningar på olika sätt. För att uppnå detta skall tre huvuduppgifter utföras: • Systematisk framtagning av problemets delfunktioner. • Skapandet av dellösningar för varje delfunktion. • Kombination av lämpliga dellösningar för varje delfunktion. För att tillförsäkra att alla lösningar som är möjliga betraktas innefattar metoden en kartläggning av dessa på ett systematiskt sätt i en morfologisk tabell, se figur A6.4. Dellösningarna sätts in i tabellen som rubriker för varje kolumn. Delfunktionerna sätts in som rubriker för tabellens rader. I varje kolumn markeras sedan de dellösningar som tillförsäkrar respektive delfunktion, till exempel med en fylld ring. Ett antal totallösningar tas fram genom att kombinera dellösningar på ett sådant sätt att varje delfunktion tillförsäkras. Detta kan ske genom att sammanbinda dellösningarna med streck, se figuren. Då antalet kombinationer kan bli mycket stort bör först alla omöjliga eller inkompatibla kombinationer strykas.

A6-9


Arbetsbok kapitel 6

Figur A6.4 Exempel på morfologisk tabell

Kombinera dellösningarna. Arbetet med att kombinera dellösningarna kan underlättas genom att inledningsvis välja bort de totallösningar som: • inte klarar specifikationen, inklusive kostnadsramarna. • inte är kompatibla (energislag etc.). • inte är realiserbara avseende prestanda, utförande etc. Därefter prioriteras de totallösningar som: • tillfredsställer många delfunktioner. • verkar lovande. Fastställ också varför dessa verkar lovande. • har inbyggd säkerhet eller bra ergonomi. • överensstämmer bäst med företagets kunnande, procedurer, processer, materialanvändning och patentsituation. Även om principlösningarna ännu kan vara ganska så abstrakta och för det mesta uttryckta verbalt så kan nu enkla skisser börja bli användbara i utvecklingsarbetet. Anledningen är: • Det är lättast att komma ihåg funktioner genom dess form. • Det enda sättet att konstruera ett något så när komplext föremål är att använda skisser för att utöka vårt korttidsminne. • Skisser i konstruktionsboken utgör en klar redogörelse för utvecklingen av principlösningarna och produkten. Här följer nu en period av kreativt skapande av kombinationer av dellösningar. Då det fortfarande fattas ingående kunskap om hur denna skapar- och kombinationsförmåga fungerar och därför troligen även är för komplex att systematisera är det oftast den personliga förmågan och erfarenheten som spelar avgörande roll för resultatet av denna verksamhet. Kom dock ihåg att inte gå in på detaljer då målet är att utveckla principlösningar. A6-10


Arbetsbok kapitel 6

Miljöhänsyn

Miljöfrågorna, under konceptetappen, är aktuella när olika principlösningar skall utvärderas för att finna en specifik lösning som skall vidareutvecklas under produktutformningen. Miljöhänsyn är också en del under sökandet och det kreativa skapandet av möjliga dellösningar för att tillfredsställa en enskild delfunktion.

A6.3 Utvärdering av koncept A6.3.1 Introduktion I detta avsnitt diskuteras metoder för att utvärdera de principlösningar som tagits fram under konceptetappen. Arbetet skall leda fram till ett tillräckligt underlag för att kunna välja de lösningar som har största förutsättningen att resultera i en lyckad produkt. I detta delmoment skall nu både miljöspecifikationen och den teknisk/ekonomiska specifikationen utvärderas under likvärdiga betingelser. Det största problemet vid detta arbete är att välja den bästa lösningen trots att det fortfarande finns en begränsad mängd information att basera detta val på. Som en extra kontroll av de viktigaste konkurrenterna kan det dessutom vara bra att även kontrollera hur de klarar utvärderingen. Metoderna som beskrivs i kapitlet går ut på att utvärdera de oftast abstrakta, omätbara och dåligt detaljerade principlösningar utan att alla idéerna måste vidareutvecklas så långt att de kan jämföras med de önskade produktegenskaperna i specifikationen. Det är dock först av intresse att definiera uttrycket utvärdering.

A6.3.2 Utvärderingsmetoder Med utvärdering menas här både jämförelse och beslutsfattande. För att få tillräckligt med information för att kunna fatta ett beslut om utvecklingspotentialen för en principlösning måste lösningen dels jämföras med andra lösningar, dels med annan information som kan påverka valet. De olika lösningarna som jämförs bör därför uttryckas med likartat beskrivningssätt (verbalt, analytiskt, grafiskt och fysiskt) och uppträda på samma abstraktionsnivå. Detta för att få en så objektiv bedömning som möjligt. Ett stort problem är att abstrakta principlösningar ofta är oklart beskrivna och när de vidareutvecklas kan de dessutom avvika från vad man ursprungligen tänkt sig. Ju mer man vet om principlösningen, desto mindre överraskningar. Det finns två typer av jämförelser, absolut och relativ. Vid absolut jämförelse jämförs alla principlösningarna med samma uppsättning kriterier. Vid relativ jämförelse jämförs alla lösningar inbördes. Av de fyra jämförelsemetoderna som beskrivs i följande avsnitt är de tre första absoluta och fungerar som filter för den fjärde metoden, beslutsmatris, som är relativ. Figur A6.5 är en översikt av de fyra metoderna visat som ett flödesdiagram. Vid miljödriven produktutveckling kan de olika metoderna antingen a) användas separat för de tekniskt/ekonomiska aspekterna och miljöaspekterna b) miljöaspekter och tekniska/ekonomiska aspekter integreras eller c) en kombination av a och b. Till exempel kan miljöaspekter och tekniska/ekonomiska aspekter integreras i de första två metoderna medan de senare två görs separat för respektive aspektområde. Vilken modell som används och vikten av de olika utvärderingarna, bör styras av den miljöprofil som projektgruppen/produktrådet vill uppnå med A6-11


Arbetsbok kapitel 6

sitt miljöarbete. Ju större vikt företaget lägger på miljöarbetet desto mindre integrering mellan metoder och desto större vikt för de miljöstyrda utvärderingarna. När miljö-QFD används vid specifikationen förutsätts dock att beslutsmatris används separat för miljöönskemål och tekniska/ekonomiska önskemål. Bas för jämförelsen Sunt förnuft Teknologins tillgänglighet

Möjlighetsbedömning

Typ av jämförelse Absolut

Teknologisk tillgänglighet

Absolut

Absoluta krav

Gå/stopp

Absolut

Önskemål

Beslutsmatris

Relativ

Figur A6.5 Metoder för utvärdering av principlösningar

Utvärdering baserad på möjlighetsbedömning När en principlösning har framkommit som inte är uppenbart framkomlig får man ofta en av tre omedelbara reaktioner: 1. Den är inte möjlig, den kommer aldrig att fungera. 2. Den kan fungera om något annat inträffar. 3. Den är värd att undersöka. Denna bedömning bygger på ”sunt förnuft”, en jämförelse med tidigare erfarenheter lagrad som produktutvecklingskunskap. Nedan diskuteras innebörden av de olika reaktionerna närmare. a) Lösningen är inte möjlig. Även om en principlösning verkar omöjlig eller oanvändbar skall man ändå undersöka varför den inte verkar möjlig. Det kan finnas många orsaker: 1) Det kan vara klart teknologiskt omöjligt. 2) Det kan vara uppenbart att det inte klarar de specificerade kraven. 3) Det kan bero på att det avviker från traditionella tänkesätt. 4) Det kan också bero på att bara för att det inte är en ny idé så saknas det entusiasm för det. Om det tycks vara teknologiskt omöjligt som i det första argumentet kan lösningen passera till nästa metod, där den teknologiska tillgängligheten utvärderas. På samma sätt kan lösningen gå vidare om osäkerheten beror på att lösningen inte tycks klara de specificerade kraven som i det andra argumentet. Detta utvärderas i de två sista metoderna. Beträffande det tredje argumentet, ett avvikande förslag, så har vissa människor en naturlig tendens att föredra tradition före förändring. Detta innebär att det kan vara lättare att förkasta en ny idé än en som redan är utprovad, vilket i och för sig inte är fel då en traditionell princip redan är bevisad funktionsduglig. Det finns dock en viss risk att detta tänkesätt kan hämma förbättringar på produkten och man bör försöka bedöma skillnaden mellan en möjlig positiv förändring och en dålig princip. Ofta styrs detta tänkande av företagets standards. Samtidigt som standards underlättar utvecklingen av produkter med väl beprövade lösningar kan de också vara begränsande då de är baserade på gammal information.

A6-12


Arbetsbok kapitel 6

Det fjärde argumentet, att det inte är en ny idé är ofta baserat på den något egotillfredsställande inställningen att andras idéer är sämre, ”den är inte uppfunnen här”. Många gånger kan det vara bättre att låna idéer från andra, vilket faktiskt är en av anledningarna till konkurrentjämförelsen i QFD:n, som beskrivs i specifikationsdokumentet. En annan anledning för att inte omedelbart förkasta förslag som inte tycks vara lämpliga är att de kan ge insikt i problemställningen. Nya idéer kan uppkomma från det genom återgång tillbaka till idéfasen. b) Lösningen är villkorlig. Den första reaktionen kan vara att bedöma en principlösning som användbar om något annat inträffar. Typiska sådana faktorer kan vara lättillgängligheten för teknologin, produktionsförutsättningar, möjligheten att få fram information som inte är tillgänglig eller utvecklingen av andra delar av produkten etc. I det fallet bör man undersöka om det är intressant att vänta på att villkoret kan uppfyllas. Ofta tar produktutvecklingen så lång tid att villkoret kanske kan uppfyllas i tid. Det är dock viktigt att bedömningen av detta vilar på säkra grunder. c) Principen är värd att undersöka. De svåraste principlösningarna att utvärdera är de som inte är uppenbart bra eller dåliga men som tycks vara värda att undersöka. Vid denna typ av utvärdering spelar tekniska kunskaper och erfarenheter stor roll. Om tillräcklig kunskap inte är direkt tillgänglig för utvärderingen måste kunskapen utvecklas. Detta sker genom att ta fram modeller som kan utvärderas. Härvid kan i huvudsak de tre typerna av beskrivningssätt användas; grafiskt, fysiskt och analytiskt. När alla olämpliga lösningar valts bort kan utvärderingen fortsätta till nästa metod.

Utvärdering baserad på tillgänglighet för utnyttjad teknologi Den andra typen av utvärdering bygger på metoden att fastställa tillgängligheten för den teknologi som är nödvändig för att utveckla en lösningsprincip. Metoden vidareutvecklar lösningen genom att stödja en absolut jämförelse med den använda teknologins nuvarande utvecklingsstatus. En teknologi som skall användas vid produktutveckling måste vara så mogen att det blir frågan om ett utvecklingsarbete, inte ett forskningsarbete. Detta gäller för majoriteten av teknologier, men som tidigare nämnts är utnyttjande av den senaste teknologin ett viktigt konkurrensmedel. Därför måste man försöka bedöma om teknologin som produkten skall baseras på är redo att användas i produkten. Figur A6.6 visar, förutom att teknologiutvecklingen går allt snabbare, att det har tagit många år från det att utvecklingen startat för en teknologi tills dess att en produkt förverkligats. Förutom den grundläggande teknologin har alla produkterna som utnyttjat teknologin dessutom utnyttjat många andra, senare tillgängliga teknologier för att vara möjliga. Att försöka konstruera en produkt innan den nödvändiga teknologin är färdig leder antingen till en lågkvalitetsprodukt eller till ett projekt, som på grund av tids- och resursbrist, läggs ner innan någon produkt når marknaden.

A6-13


Arbetsbok kapitel 6

Figur A6.6 Mognadstid för olika teknologier

En mogen teknologi karakteriseras av följande: 1. Produkter som utnyttjar teknologin måste kunna tillverkas med kända tillverkningsmetoder. Om inte produktionsprocessen är färdigutvecklad måste detta ske innan teknologin utnyttjas i en ny produkt. 2. De kritiska parametrarna som styr produktens funktioner måste vara identifierade. Alla principlösningar har speciella parametrar som är kritiska för produktens funktion, som t ex vissa dimensioner, materialegenskaper eller andra egenskaper. Det är därför viktigt att veta vilka dessa parametrar är. Till exempel är några kritiska parametrarna för en enkel böjfjäder dess längd, dess böjmoment runt neutralaxeln, avståndet från neutralaxeln till det hållfasthetsmässigt mest belastade materialet, materialets elasticitetsmodul och sträckgräns. Dessa parametrar tillåter att fjäderkarakteristik och haveririsken kan beräknas. De tre första parametrarna beror på geometrin och de senare två på materialegenskaper. 3. Produktfunktionernas känslighet för variation av de kritiska parametrarna, och det område inom vilket parametrarna kan variera utan att riskera funktionen, måste vara känd. Under vidareutvecklingen av en principlösning till en produkt kan parametrarna behöva ändras för att erhålla önskat uppträdande eller för att tillverkningsanpassa produkten. Det är därför viktigt att veta parametrarnas begränsningar och produktens känslighet av dessa. Detta kan endast göras överslagsmässigt i denna tidiga konstruktionsfas men blir av avgörande betydelse under utvärderingen i nästa etapp, produktutformningsetappen. Robust konstruktion och FMEA (Failure Mode and Effects Analysis) är mycket användbara metoder för att utvärdera en produkts funktionssäkerhet. 4. Ovanstående tre punkter skall vara bekräftade i praktiska försök. Det mest betydelsefulla mått på en teknologis mognad är tidigare användning i laboratoriemodeller eller i andra produkter. Har inte detta skett är troligen inte teknologin mogen än och man måste tillförsäkra sig om att den blir det i god tid innan tillverkningen startar. 5. Teknologin skall vara styrbar under hela produktlivscykeln. Detta innebär att produktutvecklarna även ansvarar för att senare delar av produktlivscykeln, tillverkning, distribution, brukning, sluthantering etc säkerställs av teknologin. Exempel på frågor: Vilka biprodukter skapas vid användning av teknologin? Kan biprodukterna omhändertas på ett tillfredsställande sätt? Hur skall produkten sluthanteras? Kommer den att åldras på ett säkert sätt? A6-14


Arbetsbok kapitel 6

Utvärdering baserat på absoluta krav – Gå/stopp När det har klargjorts att den använda teknologin är mogen skall jämförelsen baseras på de absoluta krav som finns i företagets överordnade produkt- och miljöspecifikationer eller som tagits fram under specifikationsetappen. Eftersom produkten fortfarande inte är tillräckligt utvecklad för att kunna kontrolleras med de mätbara produkt- eller miljöegenskaperna används de mer abstrakta absolutkraven. De viktade önskemålen används i den sista metoden. (Användningen av de mätbara produktegenskaperna måste vänta till dess att lösningarna har vidareutvecklats så långt att mätningar kan göras på fysiska modeller av produkten). I Gå/stoppmetoden skall alla principlösningar således jämföras med de absoluta kraven. Dessa kan dels hämtas från överordnade produkt- och miljöspecifikationer och dels från steg 2 i QFD-tabellen (teknisk/ekonomiska krav) respektive QFD-tabellen (miljökrav). Enklast görs detta genom att de absoluta kraven uttrycks som en fråga som skall besvaras för alla lösningarna, t ex ”Är kravet möjligt att uppfylla med den aktuella lösningen?” Frågorna skall besvaras med antingen ja eller kanske, för att lösningen skall gå vid till nästa metod, eller nej för att lösningen inte skall gå vidare. Denna typ av utvärdering sållar inte bara ut principlösningar som ej skall vidareutvecklas, den hjälper också till att skapa nya idéer. Om t ex en lösning har enbart något enstaka nej-svar kan det vara värt att modifiera lösningen på dessa punkter hellre än att förkasta den. Denna typ av utvärdering pekar snabbt ut de svaga områdena för en principlösning så att den kan bli tillrättad eller modifierad för att rätta till problemet. Under tillrättaläggandet bör även den funktionella uppdelningen och lösningssökningen ses över och eventuellt uppdateras eftersom mer kunskap har tillkommit under utvärderingen.

Utvärdering baserad på önskemålen – Beslutsmatris Metoden som kallas beslutsmatris eller Pugh's metod, efter uppfinnaren Stuart Pugh, är mycket enkel men har visat sig vara mycket effektiv vid jämförelse av olika principlösningar som inte utvecklats tillräckligt för att kunna utvärderas direkt mot de önskade produktegenskaperna.. I stort sett går metoden ut på att betygsätta de olika principlösningarna inbördes i relation till hur de motsvarar de viktade önskemålen från specifikationsetappen. Metoden är mycket flexibel och kan även användas i andra sammanhang än för produktutveckling som t.ex. vid val av arbetssökande och vid olika typer av större inköp. Pugh´s metod undersöker om önskemålen är kompletta och helt förstådda, som snabbt identifierar de bästa lösningarna och hjälper till att vidareutveckla nya lösningar. Metoden är effektivast om varje gruppmedlem gör individuella bedömningar varefter resultatet jämföres. Resultatet av jämförelsen av de individuella utvärderingarna kan leda till omarbetningar som pågår till dess att gruppen är nöjd med resultatet. Som visas i figur A6.7 utföres metoden i fyra steg.

Figur A6.7 Arbetssteg vid utvärdering med beslutsmatris

A6-15


Arbetsbok kapitel 6

Steg 1: Val av kriterier för jämförelsen. Det är först nödvändigt att veta på vilken bas som de olika principlösningarna skall jämföras. Liksom i det förra steget kommer de krav som togs fram under specifikationsetappen att användas. Eftersom det efter den förra metoden endast återstår lösningar som klarat de absoluta kraven skall utvärderingen nu baseras enbart på de viktade önskemålen. Steg 2: Val av beskrivningssätt för lösningar som skall jämföras. Det är mycket viktigt att lösningarna som skall jämföras, jämföres på lika villkor. Detta innebär att de olika lösningarna måste vara beskrivna på samma abstraktionsnivå och med samma beskrivningssätt (verbalt, grafiskt, analytiskt eller fysiskt). Vid omkonstruktion t ex bör man därför försöka abstrahera den aktuella produkten, som ju är konkret fysiskt beskriven, till samma nivå som de lösningar som den skall jämföras med. Steg 3: Betygsättning av lösningarna. Vid detta läge i utvecklingsprocessen har de flesta medlemmarna i projektgruppen sina egna favoritlösningar. Denna lösning väljs som utgångspunkt, referenslösning, för respektive person och alla andra lösningar jämföres med denna hur bra de klarar önskemålen. Varje principlösning skall betygssättas relativt referenslösningen. Vid betygsättningen får den bedömda lösningen betyget 1 om den bedömes bättre än referenslösningen för det bedömda önskemålet. Om den bedömes som ungefär likvärdig får den betyget 0 och om den bedöms som att den klarar önskemålet sämre än referenslösningen får den betyget -1. Värdet sätts in i tabellens mittfält. Om det är omöjligt att jämföra en lösning relativt ett visst önskemål så måste mer information tas fram. Detta kan kräva mer analys, ytterligare experiment eller bättre visualisering. Det kan även bli aktuellt att vidareutveckla principlösningen och sedan återvända till utvärderingen igen. Steg 4: Beräkning av poängsumman. Vid beräkningen av poängsumman skall den viktade totalsumman användas. Den viktade totalsumman beräknas genom att först multiplicera alla betygen från steg 3 med viktningen som gjordes för önskemålen under specifikationsetappen och sedan summera dessa värden för varje lösning. Denna beräkning innefattar också att referenslösningen får nollor i samtliga resultaten då man ju utgår från denna. En lösning som får positivt resultat vid uträkningen är alltså bättre än referenslösningen. Då utvärderingen är relativ får ej resultatet av jämförelsen användas som ett absolut mått utan skall enbart användas som vägledning vid val mellan olika lösningar. Resultatet av jämförelsen kan tolkas på många olika sätt. Om en principlösning eller en grupp av liknande lösningar har en hög poängsumma eller många positiva betyg är det viktigt att notera vilka fördelar de olika lösningarna har, dvs. vilka önskemål de klarar bättre än referenslösningen. På samma sätt, genom att undersöka alla negativa betyg, kan en lösnings nackdelar relativt referenslösningen bedömas. Det kan förekomma att de flesta principlösningar får samma betyg för ett speciellt önskemål. Har önskemålet låg relativ viktning bör man inte lägga så mycket tid på att fundera över varför. Om det har hög viktning och betyget genomgående är negativt bör önskemålet granskas närmare. Det kanske är nödvändigt att utveckla mer kunskap inom området för önskemålet för att kunna ta fram bättre lösningar. Det kan också bero på att önskemålet är oklart, det tolkas på olika sätt av gruppmedlemmarna, eller är olika tolkat från lösning till lösning. För att lära sig ännu mer om problemet bör man göra om jämförelsen, men nu med den högst betygsatta lösningen som utgångspunkt. Denna upprepningsprocess bör göras tills en klart bästa lösning framkommer. A6-16


Arbetsbok kapitel 6

När alla gruppmedlemmar har färdigställt resultatet från jämförelsen skall gruppen jämföra de individuella resultaten. Vid denna jämförelse bör, efter en tids diskussion, en eller några principlösningar kunna väljas ut för att vidareutvecklas. Om detta inte är möjligt måste gruppen antingen förtydliga kundkraven eller ta fram mer principlösningar. Som förklaring till metoden se även exempel i Bilaga B5, sida B5-8 och B5-9.

A6.3.3 Kontroll av konkurrerande produkter I detta skede kan det vara bra att jämföra de utvalda principlösningarna med konkurrerande produkter. Detta kan lämpligen ske genom att sätta in de bästa koncepten i teknisk/ekonomiskQFD och miljö-QFD bredvid de konkurrerande produkterna och bedöma hur de klarar de absoluta kraven och önskemålen. Bedömningen sker på samma sätt som gjordes med de konkurrerande produkterna. Om jämförelsen visar att de egna principlösningarna inte klarar kraven bättre än konkurrenterna bör en diskussion tas upp om konceptetappen skall göras om helt eller delvis eller om projektet skall läggas ner. Exempel på utvärdering av koncept med olika principlösningar framgår av bilaga B5. Referenser till innehållet i kapitlet återfinns i teoriboken under kapitel 4 samt den separata referenslistan.

A6-17


Arbetsbok kapitel 7

KAPITEL A7 Vägledning för produktutformning inom systematisk produktutveckling

Innehåll A7.1

Introduktion

A7-2

A7.2 Konkretisering A7.2.1 Utveckling av funktioner A7.2.2 Arbetssteg

A7-2 A7-3 A7-3

A7.3 A7.3.1 A7.3.2 A7.3.3 A7.3.4

A7-10 A7-10 A7-11 A7-16 A7-17

Utvärdering av produkten Utveckling av funktioner Utvärdering av prestanda Utvärdering av produktkostnader Tillförlitlighet och felanalys

A7 - 1


Arbetsbok kapitel 7

I kapitel A5 till A6 beskrevs produktplanering och utvecklingen av produktkoncept. Detta kapitel behandlar utvecklingen av koncept fram till en produkt som är klar för tillverkning och användning. Efter en kort introduktion i avsnitt A7.1 beskrivs utvecklingsmetodiken i avsnitt A7.2. I avsnitt A7.3 beskrivs utvärdering av produkten som helhet och dess delar.

A7.1 Introduktion Denna etapp benämnes i denna bok för produktutformning. Motsvarande engelska beteckningar för etappen är: The product design phase, hardware design, shape design eller embodiment design, vilka alla innebär att ge mer "kött på benen" på de idéer som utvecklats fram till principiella produktförslag. Utvecklingen av produkten kan delas upp i ett antal arbetssteg. Dessa beskrivs närmare i avsnitt A7.2. Först utvecklas konceptet fram till en preliminär användar- och produktionsriktig produkt som ofta verifieras med hjälp av en eller flera prototyper. Efter det att eventuella problem rättats till och prototypen godkänts brukar produkten testas under en kortare tid hos lämpliga kunder i en så kallad nollserie varefter eventuella fel och brister korrigeras så att en slutlig användnings- och produktionsriktig produkt erhålles. En viktig uppgift i denna etapp är att uppdela produkten i mindre enheter, konstruktionsdetaljer och komponenter. Varje enhet genomgår sedan en vidareutveckling. Vidareutvecklingen sker i arbetssteg med mellanliggande utvärderingar i en iterativ process (upprepning). Vid produktutformning är vidareutvecklingen av produkten och utvärderingen av den mer integrerad än vid konceptutvecklingen. Detta innebär att de steg som omfattar vidareutveckling av produkten och som beskrives i avsnitt A7.2 även innefattar utvärdering vilket behandlas i avsnitt A7.3. Utvärderingen sker bland annat med hänsyn till, kvalitet, kostnader och miljöbelastning. Kvalitet i detta sammanhang är ett mått på hur produkten uppfyller målen för de produktegenskaper som tagits fram under specifikationsetappen (kapitel A5) samt dess tillverknings- och monterbarhet. Vid traditionellt konstruktionsarbete är det vanligt att starta med produktutformningsetappen, speciellt vid enklare omkonstruktioner. Ofta leder dock "enkla omkonstruktioner" till omfattande konstruktionsarbete med en dålig produkt som följd, på grund av att man har missat möjligheten att påverka produktens kostnader och kvalitet i de tidiga etapperna. All produktutveckling, även den till synes rutinartade, bör därför starta med åtminstone en snabb genomgång av de metoder som presenteras i kapitel A5 och A6. Till skillnad från tidigare etapper är produktutformningen inte disciplinoberoende. Att utveckla en elektromekanisk produkt skiljer sig mycket från t.ex. ett läkemedel, en ny kemikalie, en tjänst eller ett datorprogram. För att göra produktutvecklingsprocessen överskådlig är resterande delen av beskrivningen koncentrerad till produktutformning av mekatronikprodukter (elektroniskt styrda, elektriskt drivna, mekaniska produkter). Arbetet med att konkretisera lösningarna från konceptetappen omfattar vidareutveckling av ofta mycket abstrakta idéer fram till en komplett produkt. I arbetet ingår dels att bestämma vilka färdiga komponenter som kan användas, dels vilka konstruktionsdetaljer som måste utvecklas specifikt för den aktuella produkten.

A7.2 Konkretisering Under en problemlösningsprocess sker ett kontinuerligt skapande av lösningar och utvärdering av dessa. I detta skede av produktutvecklingsarbetet är målet att: 1. Styra och följa upp produktens funktioner och förändringar av dessa. 2. Utveckla produkten så långt att den kan jämföras med målen för produktegenskaperna som tagits fram under QFD-arbetet, se kapitel A3. A7 - 2


Arbetsbok kapitel 7

Figur A7.1. Ömsesidig påverkan mellan funktion, form, material, produktionsteknik och miljö

A7.2.1 Utveckling av funktioner Huvudmålet för utvecklingen i detta skede är att styra den tilltänkta produkten mot de önskade produktegenskaperna, men det är också viktigt att följa upp förändringar som gjorts för produktens funktioner. Konceptet utvecklades genom att först ta fram funktionsmodeller för problemet, som t.ex. funktionsträd eller funktionsflödesdiagram, och baserat på dessa modeller skapa potentiella lösningar som uppfyller funktionerna. Efterhand som lösningarna utvecklas till en produkt så sker samtidigt en vidareutveckling av funktionerna. Den huvudsakliga anledningen för vidareutvecklingen av funktionerna är att detta tydligt klargör vilka funktioner som produkten och dess delar måste utföra. Nästan alla beslut om utformningen av en detalj tillför något, önskvärt eller ej önskvärt, till detaljens funktion. Det är därvid viktigt att inte ta bort, förändra eller lägga till funktioner som försämrar de önskade egenskaperna. Förutom värdet av att följa upp förändringar som sker av produktens funktioner, så stöder även vidareutvecklingen av funktionerna arbetet med att utvärdera potentiella felkällor, vilket behandlas i avsnitt A7.3.

A7.2.2 Arbetssteg Under denna etapp är samtidig utvecklingen av produkten och produktionssystemet viktigt. Detta innebär att hänsyn måste tas till fyra fundamentala konstruktionsfaktorer, funktion, form, material och produktionsteknik, och deras ömsesidiga påverkan, se figur A7.1. Dessutom skall hänsyn tas till den omgivande miljön. Centralt för dessa element är, som också visas i figuren, produktens funktion. Funktionen styr form, material och hur den skall produceras. Materialvalet styr möjligheterna för produktionsteknik som styr möjlig utformning och så vidare. Om man till exempel väljer att utföra en detalj i plast så kan det vara lämpligt att formspruta detaljen. Detta i sin tur möjliggör helt andra former än om detaljen t.ex. skulle utföras i plåt. Den ömsesidiga påverkan som finns innebär att det är svårt att följa en generell struktur i arbetet. Eftersom dessutom många aktiviteter sker samtidigt och ändring av en detalj kan påverka andra delar skall det förslag till en arbetsplan för etappen som visas i figur A7.2 bara användas som en struktur för utvecklingsarbetet. I figuren antyds de huvudsakliga återkopplingarna mellan arbetsstegen med streckade linjer. Arbetsplanen baseras på den kunskap som byggts upp om funktioner, se kapitel A6. Steg 1: Utvecklingsstrategi. Som tidigare antytts är metodiken för utformningsetappen inte så generell som tidigare etapper. Under utformningsetappen är det stor skillnad på att utveckla en ny produkt och att förbättra en befintlig produkt, att utveckla en enstycksprodukt och en produkt som skall tillverkas i stora serier, eller att utveckla en elektromekanisk produkt och en A7 - 3


Arbetsbok kapitel 7

Figur A7.2. Arbetssteg för produktutformningsetappen

kemisk process, för att nämna några exempel. Under detta steg skall därför en grov strategi dras upp för produktutvecklingens inriktning och konsekvenserna för detta. Ett antal faktorer som påverkar produktutformningen är listade i figur A7.3. Steg 2: Identifiera väsentliga produktegenskaper. Under detta steg identifieras och struktureras de egenskaper som kan ha väsentlig påverkan på utformningen. Som stöd för arbetet används de produktegenskaper som tagits fram under arbetssteg 5 och 6 vid QFD-arbetet under specifikationsetappen (kapitel A5). Detta är framförallt produktegenskaper som styr; • uppbyggnaden av produktens delar, d.v.s. delarnas inbördes placering. • val av komponenter som t.ex. effektbehov, anslutningar etc. • val av material som t.ex. motstånd mot korrosion, elektrisk resistans, värmeledning etc. • flöden, rörelse, placering av delar etc. • säkerhet, ekonomi och miljöpåverkan. Steg 3: Bestämning av utrymmesbegränsningar. En annan kategori produktegenskaper är krav på utrymmesbegränsningar för produkten. Dessa begränsningar omfattar även krav på anslutningar och fundament som kan ge gränser för utformningen av produkten. Efterhand som produkten vidareutvecklas kommer även utformning av de olika delarna att ge begränsningar för andra delar. Om t.ex. två delar måste sammanfogas kan konstruktionsbeslut för den ena Disciplin (bransch)

Anledning

Komplexitet

Mål

Elektromekanisk

Produktplanering

Anläggningar

Miljöförbättring

Kemi och process

Kundorder

Maskiner

Funktionsoptimering

Transport

Delproblem

Anordningar, delar

Kostnadsminimering

Tjänster , mjukvaror

Produktionsändringar

Storleksändring

Prestanda Estetik

Organisation

Produktion

Nyhetsgrad

Ergonomi

Produktorienterad

Enstyck, små serier

Ny produkt

Viktminimering

Problemorienterad

Massproduktion

Kundanpassning

Utvecklingsetapp

Tillverkning, montering

Omkonstruktion

Figur A7.3 Påverkansfaktorer på produktutformningsetappen

A7 - 4


Arbetsbok kapitel 7

detaljen komma att påverka den andra. Detsamma gäller för delar som rör sig, genom att de t.ex. måste gå fria från andra delar. Steg 4: Produktuppbyggnad. Normalt består en produkt av ett antal delar som sätts ihop på ett lämpligt sätt. Anledning till att det behövs separata delar kan motiveras av bl.a. följande skäl: • Delarna rör sig relativt varandra. • Delarna måste vara av olika material på grund av funktionen. T.ex. om ett område på produkten måste överföra värme och ett annat måste vara värmeisolerat. • Delen måste vara öppningsbar. T.ex. för att komma åt att montera, eller att underhålla, andra delar. • Delen måste anpassas till de begränsningar i material och produktionsteknik som diskuterats i steg 3. • Anpassning till standardiserade eller redan fastställa komponenter. • Flera enkla separata delar kan bli billigare än en komplicerad. I detta steg bestäms produktens preliminära uppbyggnad preliminärt, d.v.s. dels uppdelningen i delar, dels delarnas inbördes placering. Det är lämpligt att i detta skede ta fram några alternativa lösningar som sedan utvärderas under steg 7. Steg 5: Komponentval. I de flesta produkter ingår dels färdiga komponenter, vars verkningssätt och egenskaper är kända, dels konstruktionsdetaljer, d.v.s. detaljer som måste utvecklas speciellt för produkten. Under detta arbetssteg bestäms väsentliga komponenter. Vid korta serier är det billigare och medför mindre risktagande att köpa komponenter som klarar produktkraven än att utveckla motsvarande detaljer. Anledningarna är flera: • Tiden för konstruktionsarbetet kan nedbringas avsevärt. • Komponenter är ofta väl utprovade och deras verkningssätt och egenskaper är väl kända.

Genom att använda dessa minskas det tekniska risktagandet. • De ofta höga startkostnaderna för utveckling, tester, inköp av specialmaskiner för

tillverkning etc. kan slås ut på ett stort antal komponenter. Man bör dock vara medveten om att det finns fall, speciellt vid stora seriestorlekar, där det kan löna sig att utveckla en ny komponent även om det finns liknande komponenter att köpa. Det finns också en risk att nytänkandet hämmas genom användning av färdiga komponenter och att den tekniska utvecklingen därvid löper risk att stagnera. Val av komponenter innebär att hitta och utarbeta komponentlösningar vars verkningssätt och egenskaper bidrar på bästa sätt till att nå målen för de produktegenskaper som ställts på produkten i sin helhet under specifikationsetappen. Detta kan utföras i fem steg: 1. Bestäm vilka dellösningar från konceptetappen som skall utföras som komponenter. 2. Specificera uppgifter och egenskaper för komponenterna, t.ex. med en förenklad komponentspecifik QFD. 3. Undersök vilka komponenter som existerar och dess verkningssätt, egenskaper, prestanda, leverantörer och kostnader. 4. Utvärdera likartade komponenter mot specifikationen i steg 2 ovan. 5. Välj komponenttyp och leverantör samt dimensionera komponenterna. Praktisk komponentinformation kan erhållas genom bl.a. följande källor: • Andra komponentanvändare. • Erfarna konstruktörer på företaget eller i kontaktkretsen. • IVF-resultat. Utges av Industrilitteratur.

A7 - 5


Arbetsbok kapitel 7

• Varuregister och leverantörsregister som t.ex. Telias företagskatalog och Bonniers

"Kompass". Dessa kan nås via Internet, t.ex.: http://katalogen.kthnoc.se/index.html http://gulasidorna.eniro.se/ http://www.kompass.se http://www.stortele.com • Broschyrer och kataloger från leverantörer. • Leverantörers kundtjänst och representanter. • Företagsinterna uppslagsverk. -

Steg 6: Konstruktionsdetaljer. Delar som inte finns färdiga eller som är olämpliga att köpa måste konstrueras. Konceptetappen resulterar bland annat i ett antal principiella lösningar som också kan innehålla förslag till detaljlösningar. Under detta steg skall dessa vidareutvecklas. Arbetet kan delas upp i 6 delmoment: a. Bestäm vilka dellösningar från konceptetappen som skall vidareutvecklas. b. Specificera uppgifter och egenskaper för detaljen. c. Välj preliminärt material och produktionsteknik. d. Skapa och specificera gränssnitt (anslutningar) mellan ingående delar. e. Sammanbind gränssnitten med material. f. Välj den bästa lösningen. De sex delmomenten beskrivs närmare nedan: a. Bestäm vilken dellösning från konceptetappen som skall vidareutvecklas. Kontrollera vilken dellösning som specificerats under konceptetappen, se kapitel A6. Detta arbete har redan utförts under konceptetappen men bör nu kontrolleras. b. Specificera uppgifter och egenskaper för detaljen. Normalt har de olika delarna i en produkt olika uppgifter och egenskaper. Dessa skall nu specificeras. Detta arbete stöds dels av resultatet från funktionsuppdelningen under konceptetappen, dels av relevanta produktegenskaper som tagits fram under specifikationsetappen. Arbetet stöds av en förenklad detaljspecifik QFD, se avsnitt A5.4. Dessutom bestäms detaljutformningen delvis av redan beslutade delar. c. Välj preliminärt material och produktionsteknik. Innan utarbetandet av en konstruktionsdetaljs utformning påbörjas bör materialet som den skall byggas upp av identifieras och den produktionsteknik som skall användas vid tillverkningen preliminärt klarläggas. Dessutom skall de krav som ställs i samband med detta medvetandegöras då detta påverkar den kommande framtagningen av detaljens uppbyggnadssätt och utformning. Materialval och produktionsteknik vidareutvecklas sedan under delmoment e, ”Sammanbind gränssnitten med material”. Målen för de önskade produktegenskaperna som togs fram under specifikationsetappen kan nu påverka utvecklingen på olika sätt. Seriestorleken för produkten har en avsevärd påverkan på valet av tillverkningsprocess för konstruktionsdetaljerna. Vid enstyckstillverkning och små seriestorlekar, där verktygskostnaderna inte kan slås ut på så många enheter, måste helt andra tillverkningsmetoder användas än vid masstillverkning. Vid t.ex. formsprutning är formkostnaden ofta den dominerande kostnaden för produkten. Tillverkningsprocessen är i sin tur ömsesidigt beroende av detaljens form och material, se även avsnitt A7.2.1 ”Utveckling av funktioner”. En annan viktig påverkan på val av material och tillverkningsprocess är kunskapen om vad som använts tidigare vid liknande applikationer och tillgänglighet på material och produktionskapacitet. Kunskapen kan dock vara både på gott och på ont. Den kan styra valet mot en gammal pålitlig konstruktion men också förhindra användandet av nya och bättre lösningar. d. Skapa och specificera gränssnitt (anslutningar) mellan ingående delar. Detta är ett fundamentalt steg där de funktioner som identifierats under konceptetappen utnyttjas. Metoden A7 - 6


Arbetsbok kapitel 7

baseras på antagandet att funktioner normalt uppträder i gränssnitt mellan delarna. (Ett undantag är dock om detaljens uppbyggnad ombesörjer funktionen, som t.ex. dess massa, styvhet eller hållfasthet). Målet för detta steg är därför att specificera dessa gränssnitt. Vid detta arbete kan följande råd användas: • Gränssnitten måste innefatta kraftjämvikt och innehålla funktionsflöden av energi, material och signaler (information). Detta arbete stöds av framtagna funktionsflödesdiagram, se kapitel A6. • Alla delar som samverkar i ett visst gränssnitt måste betraktas och eftersom enbart gränssnitten mot omgivningen är känd initialt måste dessa yttre gränssnitt betraktas först. • Därefter bestäms de inre gränssnitt som innehåller de mest kritiska funktionerna, det vill säga de som tycks svårast att uppnå eller de viktigaste funktionerna. Vid utveckling av detaljerna är det viktigt att skapa ett funktionellt oberoende som innebär att en förändring av viktiga dimensioner bara bör påverka en funktion. Om till exempel en spiralfjäder måste utföras med mindre ytterdiameter för att passa i ett befintligt hål påverkas fjädringskonstanten och fjäderns hållfasthet. För att klara hållfastheten måste kanske fjädern göras längre och då påverkas fjäderns övriga gränssnitt. Om hålet inte kan ändras på grund av dess funktion, eller kanske till och med senare måste minskas, måste fjäderns ytterdiameter minskas ytterligare. På motsvarande sätt kan fjäderns fjädringskonstant inte heller ändras genom att öka ytterdiametern. I detta fallet bör man undvika att anpassa fjäderns ytterdiameter till befintliga utrymmesbegränsningar, som här är det befintliga hålet. Uppdelning av en konstruktion i separata delar måste ske med stor vaksamhet. Utvecklingsarbetet kompliceras ofta av att en funktion måste utföras av många detaljer samtidigt som att en detalj utför många funktioner. Detta kan tvinga fram funktionsuppdelning som resulterar i nya funktioner eller kräver en detaljering av funktionsuppdelningen. Efterhand som gränssnitten för produktens delar görs mer konkreta kan det bli nödvändigt att ta fram nya delar. Ett steg i utvärderingen av detaljerna är att fastställa hur varje ny delar ändrar produktens funktionsstruktur, det vill säga en studie av funktionsuppdelningen, se kapitel A6. e. Sammanbind gränssnitten med material. När de funktionella gränssnitten är fastställda skall dessa sammanbindas. Även här är det lämpligt att ta fram ett antal alternativa lösningar som sedan utvärderas under delmoment f i detta arbetssteg. Normalt är bara ett fåtal mått väsentliga för en produkts prestanda. Anledningen till detta är att det mesta materialet i en detalj finns där för att sammanbinda de funktionella gränssnitten. Det finns därför stora möjligheter att variera utformningen av detaljerna. Som exempel studeras utformningen av ett fäste till en hydraulcylinder. Utrymmesbegränsningarna och gränssnitten för detaljen visas i figur A7.4. Den viktigaste funktionen för fästet är att överföra kraft från cylindern till en schackel. Gränssnittet på cylindern är den skuggade ytan med de fyra hålen. Gränssnittet på schackeln är dess raka cylindriska axel. Figur A7.5 visar några olika lösningar på problemet. Lösning (a) baseras på en profil som kapats i lämplig längd. Lösning (b) är maskinbearbetade från massivt material. Lösning (c) är sammansvetsad av två maskinbearbetade detaljer. Dessa tre lösningar är bra om enstaka fästen skall tillverkas. Om många fästen skall tillverkas kan det gjutna utförandet (d) vara en bättre lösning. Dels går det åt mindre material, dels blir stycketillverkningen enklare och billigare. En kostnadskalkyl kan avgöra vilken lösning som är mest ekonomisk. Lägg märke till att alla fyra lösningarna har samma gränssnitt mot hydraulcylindern och schackeln. Den enda skillnaden är sättet att ansluta gränssnitten till varandra. Alla fyra lösningarna är potentiellt acceptabla och det kan vara svårt att avgöra vilket som är bäst. För att utvärdera detta kan t.ex. en beslutsmatris användas, se kapitel A6.

A7 - 7


Arbetsbok kapitel 7

Figur A7.4 Gränssnitt mellan hydraulcylinder och schackel

Figur A7.5 Lösningar till fäste till hydraulcylinder

Materialet har normalt tre uppgifter: 1) att överföra krafter eller andra former av energi mellan gränssnitten; 2) att fungera som avgränsande område eller styrning för andra delar; 3) att bilda en estetisk yta. Vid materialvalet måste hänsyn tas till hållfasthet, styvhet, temperaturöverföringsegenskaper, elektriska egenskaper, vikt, storlek, form etc., om uppgift 1 i föregående stycke dominerar. Dessutom måste ytegenskaper som förslitning, behov av smörjning, korrosion samt friktionskrafter och friktionsvärme beaktas. De under delmoment c preliminärt valda materialen och produktionsmetoderna vidareutvecklas efterhand som produkten konkretiseras. Detta sker dels genom att materialval och produktionstekniken specificeras mer detaljerat men också genom sammanjämkning eller anpassning utan att någon ytterligare detaljering sker. Om t.ex. aluminium valdes under arbetssteg 3 för en detalj utan att specificera valet närmare skall materialvalet nu specificeras noggrannare och anpassas till den aktuella kunskapen om produkten. Detta kan ske enligt följande steg: Aluminium → 4338 → 4255 → 4255–06 Här har valet av aluminium först specificerats till (SS) 4338 som är plastiskt bearbetad aluminium med koppar och mangan som legeringsämnen. Detta har sedan ändrats till 4255, som är en gjutlegering av aluminium med kisel som legeringsämne, på grund av att produktionsprocessen har ändrats. Genom ytterligare specificering till 4255-06 har det också angetts att materialet är kokillgjutet och ej värmebehandlat. Denna vidareutveckling av materialet är typisk under arbetet med att konkretisera principlösningarna fram till en färdig produkt. Under arbetet med att sammanbinda gränssnitt med material kan flera typer av vidareutveckling urskiljas: • Kombination. Sker genom att låta en detalj utföra många funktioner eller genom att ersätta flera detaljer.

A7 - 8


Arbetsbok kapitel 7

• Uppdelning. Detta innebär att dela upp en detalj i många individuella detaljer. När nya

• • •

detaljer eller anordningar utvecklas genom uppdelning rekommenderas att de första fem stegen i detta avsnitt utföres för varje del. Det är också värt att undersöka om identifieringen av en ny detalj eller anordning skapar ett nytt behov, och i så fall starta om produktutvecklingsprocessen med detta behov. Förstoring. Utföres genom att göra en detalj eller någon av dess egenskaper större än omgivande delar. Genom att överdriva storleken eller antalet kan förståelsen ofta ökas. Minimering. Genom att göra en detalj eller en av dess egenskaper mindre, strömlinjeformad eller till och med eliminera den, kan ibland en konstruktion förbättras. Omflyttning. Omflyttning av detaljer eller dess egenskaper leder ibland till nya idéer eftersom den omflyttade delen stimulerar omprövning av hur detaljerna fyller funktionerna. Det kan därvid vara till hjälp att även omordna funktionerna i funktionsflödesdiagrammet som togs fram under konceptetappen. Ersättning. Detta innebär att identifiera andra idéer, detaljer eller egenskaper som kan användas i stället för den betraktade delen. Detta måste ske med försiktighet då nya idéer ibland kan medföra nya funktioner. Ibland kan det bästa angreppssättet härvid vara att återgå till metodiken under konceptetappen som stöd för idéskapandet.

Överdriven vidareutveckling kan medföra problem. Om utvecklingen stoppas upp av att problemet inte kan lösas så kan ytterligare ansträngningar vara bortkastad tid. Användning av följande tre förslag kan då avhjälpa problemet: • Återgå till metoderna i konceptetappen. Försök att utveckla nya koncept baserade på den funktionella uppdelningen och idéskapandet som beskrivs i kapitel A6. • Överväg om vissa konstruktionsbeslut har förändrat eller minskat kunskapen om en funktion eller detalj. Efterhand som produkten utvecklas tas många beslut, det är därvid lätt att oavsiktligt ändra en detaljs funktion i denna process. Om problem med en detalj stoppar upp utvecklingen är det därför alltid värt att undersöka vilka funktioner detaljen fyller. • Om funktionsstudien ej hjälper till att lösa problemet bör man överväga om det är för höga krav på produkten. Det är möjligt att målen för produktegenskaperna från QFDarbetet är orealistiska. Bakgrunden för dessa bör då ifrågasättas. f. Välj den bästa lösningen. Utvärdering av bästa lösningar görs med hjälp av de metoder som beskrivs i steg 7 nedan. Här baseras dock utvärderingen på de krav som specificerats under delmoment b i detta arbetssteg. Steg 7: Utvärdera produkten. Utvärderingsmetoderna under konceptetappen är ganska grova på grund av att lösningarna är relativt abstrakta. Efterhand som lösningarna konkretiseras blir mer noggranna utvärderingsmetoder tillgängliga. Dessa metoder presenteras närmare i avsnitt A7.3. Målet för utvärderingen i denna etapp är att ta fram tillräckligt med information för att kunna jämföra produkten med målen för produktegenskaperna som togs fram under QFDarbetet. Resultatet av utvärderingen kan leda utvecklingsarbetet i fyra riktningar: 1. Utvecklingsprocessen har nått så långt att det är dags att besluta om produktion. 2. Det kan bli nödvändigt att starta om från en tidigare etapp (specifikations- eller konceptetappen) för att öka förståelsen för problemet. 3. Resultatet av utvärderingen leder till att produkten måste vidareutvecklas i denna etapp, varefter en ny utvärdering måste göras. 4. Det kan till och med vara så illa att projektet måste läggas ner. Det är dock troligt att ett nedläggningsbeslut hade kommit tidigare under alla de tidigare utvärderingarna.

A7 - 9


Arbetsbok kapitel 7

A7.3 Utvärdering av produkten Under en problemlösningsprocess sker ett kontinuerligt skapande av lösningar och utvärdering av dessa. Utvärderingen är mer integrerad med det övriga utvecklingsarbetet i denna etapp än i konceptetappen. I detta skede av produktutvecklingsarbetet är utvärderingens mål att: 1 Styra och följa upp produktens funktioner och förändringar av dessa. 2 Utveckla produkten så långt att den kan jämföras med målen för produktegenskaperna. Dessa mål kan uppnås med hjälp av ett stort antal metoder. Här beskrivs några av de mest effektiva: • Utveckling av funktioner (Avsnitt A7.3.1) • Utvärdering av prestanda (Avsnitt A7.3.2) • Utvärdering av kostnader (Avsnitt A7.3.3) • Utvärdering av tillförlitlighet, testbarhet och underhållsvänlighet. (Avsnitt A7.3.4) Under QFD-arbetet, som avhandlats i kapitel A5, beskrevs bland annat framtagningen av de produktegenskaper som den blivande produkten bör ha. För varje produktegenskap sattes ett specifikt mätbart mål. När produkten utvecklats så långt att numeriska mätningar kan utföras blir inriktningen för utvärderingen att jämföra konstruktionen med dessa produktegenskaper. Vid utvärderingen av koncepten som beskrevs i avsnitt A6.3 var produkten fortfarande så abstrakt att utvärderingen måste ske med relativt abstrakta metoder. Sekvensen med de fyra metoder som beskrevs då är dock fortfarande användbar vid utvärderingen av produktens prestanda, men måste kompletteras med direkt jämförelse med målen för produktegenskaperna. Detta kan ske genom att i ”Gå/ stoppmetoden” använda de produktegenskaper som har sitt ursprung i absoluta krav samt att i beslutsmatrisen använda de produktegenskaper som kan kopplas till önskemålen. Dessutom bör utvärderingen kompletteras med modellering, se figur A7.6.

Möjlighetsbedömning

Teknologistatus

”Gå/stopp”

Beslutsmatris

Modellering

Figur A7.6 Utvärderingsmetoder under utformningsetappen

A7.3.1 Utveckling av funktioner Huvudmålet för utvärderingen i detta skede är att uppfylla målen för produktegenskaperna, men det är också viktigt att följa upp förändringar som gjorts för produktens funktioner. Koncepten utvecklades genom att först ta fram funktionsmodeller (funktionsträd och funktionsflödesdiagram) för produktidén och baserat på dessa modeller skapades koncept som uppfyller dessa funktioner. Efterhand som koncepten vidareutvecklas till en produkt så sker samtidigt en vidareutveckling av funktionerna. Den huvudsakliga anledningen för vidareutvecklingen av funktionerna är att detta tydligt klargör vilka funktioner som produkten och dess delar måste utföra. Nästan alla beslut om utformningen av en produkt tillför något, önskvärt eller inte önskvärt, till produktens funktioner. Det är i det sammanhanget viktigt att inte lägga till funktioner som är motstridiga mot de önskade egenskaperna, eller att ta bort funktioner som är nödvändiga.

A7 - 10


Arbetsbok kapitel 7

Förutom värdet av att följa upp förändringar som sker av produktens funktioner så stöder även vidareutvecklingen av funktionerna arbetet med att utvärdera potentiella felkällor vilket behandlas i avsnitt A7.3.5.

A7.3.2 Utvärdering av prestanda Målet för utvärdering av konstruktionens prestanda är att tillförsäkra att den klarar alla målvärden för produktegenskaperna. Dessutom skall en effektiv utvärdering klart visa vad som behöver ändras för att få bristfälliga konstruktioner att klara kraven, samt visa konstruktionens okänslighet för variationer i produktionsprocessen och i produktens användningsomgivning. Detta innebär att utvärderingen av produktens prestanda måste: 1. Resultera i numeriska mått som medger jämförelse med de produktegenskaper som togs fram under QFD-arbetet. Dessa måttenheter måste vara av tillräcklig noggrannhet och precision för att jämförelsen skall vara pålitlig. 2. Ge en viss indikation om vilka egenskaper hos konstruktionen som eventuellt behöver ändras och hur mycket de behöver ändras för att nå målen för produktegenskaperna. 3. Även innehålla påverkan av variationer på grund av produktionstoleranser, åldringseffekter samt ändringar hos omgivningen. Okänslighet mot denna typ av störningar, samtidigt som målen för målen för produktegenskaperna uppfylls, resulterar i en kvalitetsprodukt. Som stöd för utvärderingen kan modeller eller simulering av konstruktionen användas. Vid utveckling av mekatronikprodukter används många typer av modeller, de vanligaste är listade i figur A7.7 som visar beskrivningssätt och abstraktionsnivå. Modellerna består normalt antingen av analytisk, fysisk eller grafisk representation av produkten, eller någon viktig egenskap hos den. Abstraktionsnivå

Fysiska modeller (form och funktion)

Analytiska modeller (vanligen funktion)

Grafiska modeller (vanligen form)

Abstrakt modell

Laboratoriemodeller

Överslagsberäkningar

Skisser

Principmodeller

Ekonomisk kalkyl

Utslagsritningar

Friformsmodeller

Klassisk spänningsanalys

Detaljritningar

Prototyper

FEA

Sammanställningsritningar

Nollserier

Simulering

3D-modeller

Konkret modell

Figur A7.7 Exempel på olika modeller lämpliga under utformningsetappen

Under konceptetappen är modelleringsmetoderna grova men kräver små resurser att ta fram och använda, oavsett beskrivningssätt. Efterhand som produkten blir mer konkret måste modellerna bättre förutsäga den slutliga produktens prestanda. De vanligaste framställningssätten av den slutliga produkten, innan tillverkning börjar, är friformstillverkade modeller, prototyper, detalj- och sammanställningsritningar samt grafiska 3D-modeller. Modellering för utvärdering av prestanda. Även om framtagning av olika modeller varierar, ger stegen som visas i figur A7.8 och nedanstående diskussion en rad viktiga övervägande som måste tas med vid framtagningen av en lämplig utvärdering. Nedanstående diskussion är koncentrerad till analytisk och fysisk modellering. Grafisk modellering och ritningar används ofta för att stödja dessa modelleringssätt då detta hjälper till att förstå resultatet av analyser samt fungerar som underlag för framtagning av de fysiska modellerna. Här bör dessutom återigen påpekas de stora möjligheter som är tillgänglig med den senaste tidens datorbaserade modelleringsprogram där integrering av analytiska, grafiska och fysiska modeller redan kommit långt och nya möjligheter snabbt utvecklas. A7 - 11


Arbetsbok kapitel 7

Steg 6. Redovisa resultatet Steg 5. Modellera och analysera Steg 4. Välj modell Steg 3. Identifiera påverkande faktorer Steg 2. Bestäm noggrannhet för mätvärdena Steg 1. Identifiera de egenskaper som skall mätas

Figur A7.8 Arbetssteg vid modellering

Steg 1. Identifiera de parametrar som skall mätas (beroende parametrar). Målet för utvärderingen är ofta att undersöka om en ny idé är framkomlig eller inte. Även vid ett dåligt definierat mål måste de parametrar som uttrycker produktens prestanda identifieras. Om t.ex. en viktig produktegenskap är att en viss acceleration måste uppnås, så är parametrar som kraft och massan som skall accelereras väsentliga då ju F=m·a. Vid framtagning av produktegenskaperna och målet för dessa under specifikationsetappen identifieras många av dessa parametrar. Efterhand som konstruktionen vidareutvecklas kan dessa egenskaper, och/eller målen för dessa, förändras och nya kan dyka upp. Steg 2. Bestäm noggrannhet för beroende parametrar. I de tidigare skedena i produktutvecklingen kan det vara tillräckligt att uppskatta storleksordningen för vissa parametrar. Överslagsberäkningar är då ofta tillräckligt för relativ jämförelse av prestanda. Vid jämförelse med målen för produktegenskaperna måste modellernas exakthet öka. Eftersom kostnad och tiden för beräkningar i regel ökar kraftigt med ökad noggrannhet, är det viktigt att veta hur noggrant resultatet måste vara innan modelleringen börjar. I exemplet ovan med en massa som skall accelereras kanske det räcker med att sätta en viss tolerans som x ± 0,3 m/s2. Steg 3. Identifiera påverkande faktorer (oberoende parametrar). De faktorer som påverkar resultatet för mätningar av de beroende parametrarna i steg 1 bestäms. Ibland är det svårt, kanske till och med omöjligt, att bestämma dessa om inte en modell tas fram. Ibland kan den framtagna modellen visa att de faktorer som antagits vara viktiga inte är det och att andra, viktigare faktorer, har glömts bort. I exemplet i steg 1 är t.ex. materialets densitet och dess volym påverkande faktorer på massans storlek. Förutom att identifiera de oberoende parametrarna, är det också bra att veta begränsningarna på deras värden. Detta innebär inte att parametrarnas verkliga värden behöver vara kända, men att deras fysiska begränsningar skall uppmärksammas. (Se t.ex. mätning av teknologisk mognad i avsnitt 7.3). Steg 4. Välj modell. Som tidigare nämnts används i huvudsak tre typer av modeller vid utvärdering, analytiska, grafiska och fysiska. Nedan diskuteras de olika typernas användbarhet i olika situationer. Analytiska modeller. Normalt är det billigare och snabbare att använda analytiska modeller än fysiska. Analytiska modellers användbarhet är dock beroende av kravet på resultatets noggrannhet och tillgängligheten av lämpliga metoder. För enkla belastningsfall och former på produkten, som t.ex. beräkning av styvheten för en trampolin, kan klassisk spänningsanalys användas. I analysen antas sviktbrädan bestå av ett enda materialstycke med konstant A7 - 12


Arbetsbok kapitel 7

prismatiskt tvärsnitt vars tröghetsmoment är känt. Lasten från simhopparen kan dessutom antas vara en konstant punktlast. Genom denna analys kan de viktiga beroende parametrarna uppskattas, d.v.s. sviktens energilagringsegenskaper, dess utböjning och maximal mekanisk spänning. Genom att använda mer avancerade datorbaserade modeller för töjningsanalys kan modellens exakthet ökas. Till exempel kan beräkningar göras på såväl sviktens struktur, avsmalning etc. som den fördelade lasten på svikten från simhopparen, både i tid och rum. De beroende parametrarna förblir oförändrade. Mer oberoende parametrar kan användas i en mer laboratoriemässig och noggrann utvärdering. Slutligen kan ännu noggrannare beräkningar utföras med hjälp av FEM (Finita Element Metoder), oftast med högre kostnader som följd, framförallt i form av tid, expertis samt hård - och mjukvara. De tidigare nämnda datorbaserade 3D-modelleringsprogrammen kan normalt kopplas till FEM som ofta är mycket enkla att använda, men då med lägre noggrannhet. De tre ovan beskrivna analytiska utvärderingsmetoderna (klassisk spänningsanalys, avancerad töjningsanalys och FEM) har vissa brister. Även om exaktheten varierar för metoderna anger ingen av dem variationer i t.ex. i styvheten; alla tre metoderna är deterministiska och ger ett enda svar som är opåverkat av variationer hos de beroende parametrarna. Ett antal frågor togs upp i ovanstående diskussion: • Vilken nivå för exaktheten behövs? Analytiska modeller kan endast användas i stället

för fysiska modeller om deras exakthet kan säkerställas. • Finns det tillgängliga modeller som ger den önskade exaktheten? Om inte så krävs

fysiska modeller. • Är det tillräckligt med deterministiska lösningar? I tidiga utvärderingssituationer är fallet ofta så, men efterhand som produkten slutförs behövs mer kunskap om störningar på de beroende parametrarna för att ta fram en kvalitetsprodukt. • Om det inte finns några färdiga analytiska metoder tillgängliga, kan sådana utvecklas? Vid utveckling av nya teknologier läggs ofta en del av ansträngningarna på att utveckla metoder för att modellera prestanda. Under utvecklingen av en ny produkt är det dock oftast inte tid till att utveckla avancerade analytiska hjälpmedel. • Kan analysen utföras inom de begränsade resurserna av tid, pengar, kunskap och utrustning? Som tidigare diskuterats i kapitel A5 är tid och pengar två av måtten på utvecklingsprocessen. De är ofta begränsade och har en stark påverkan på vilken modelleringsteknik som kan användas. Begränsningar för tid och pengar är ofta ett större problem än tillgänglighet av kunskap och utrustning. Fysiska modeller. Fysiska modeller representerar produkten eller delar av den i en form som gör det möjligt att betrakta och känna på den på ett mycket verklighetsnära sätt. Detta är inte minst viktigt för att tidigt kunna presentera produkten för företagets olika funktioner vid integrerad produktutveckling. På samma sätt som vid användning av analytiska modeller påverkas möjligheterna att ta fram fysiska modeller av begränsade resurser i form av tid, pengar, utrustning och kunskap. Normalt begränsas användningen av fysiska modeller av att de oftast är relativt dyra att ta fram. Vid utveckling av produkter som skall tillverkas i stora serier är det dock vanligt med ett flertal prototyper för olika tester, samt en eller några s.k. nollserier som testas av utvalda kunder. I samband med den revolutionerande utvecklingen av grafiska modelleringsmetoder som tidigare berörts pågår också utveckling av nya metoder för prototyptillverkning. Detta kommer troligen att vända alla begrepp om resursbrister på ända. Redan nu finns det flera mycket snabba och billiga metoder för framtagning av fysiska modeller direkt från 3D-baserade grafiska modeller, s.k. friformsmodeller. De flesta av dessa fysiska modeller kan dock

A7 - 13


Arbetsbok kapitel 7

fortfarande endast användas som åskådningsmaterial men utvecklingen går snabbt mot mer hållfasta modeller som kan användas för utprovning. Fysiska modeller kommer också till användning vid statistisk försöksplanering som vanligen används i samband med robust konstruktion, se nedan. Dessutom används ofta fysiska modeller för att verifiera teoretiska modeller. Val av den mest lämpade metoden. Det finns inget som är så tillfredsställande i tekniskt arbete som att modellera ett system både analytiskt och fysiskt och få resultaten att överensstämma. Oftast tillåter dock inte resurserna att använda båda typerna av utvärdering. Därför måste den metod väljas som ger den önskade exaktheten med minsta förbrukning av resurser. För att utvärdera den bästa metoden kan de utvärderingsmetoder som presenterades i kapitel A6 användas. Steg 5. Modellera och analysera. Analysen verkställes med hjälp av de valda metoderna. Vid utprovning av fysiska modeller är det av yttersta vikt att säkerheten för provpersonalen tryggas. Det kan finnas faror som tidigare inte uppmärksammats. Beroende av produkttyp kan utprovningsarbetet dessutom vara reglerat av normer och standards. Steg 6. Redovisa resultatet. Dokumenteringen av arbetet kan innehålla en bekräftelse på att målen har uppnåtts eller ge en klar indikation om vilka parametrar som behöver ändras, i vilken riktning de behöver ändras och hur mycket. Resultatet av utvärderingen skall redovisas i en sådan form att det kan användas för att ändra och vidareutveckla konstruktionen. Därför skall redovisningen förutom att innehålla resultatet av analyser och utprovningar också ge antydningar om vad som skall ändras och hur mycket. Vid analytisk modellering är detta möjligt genom känslighetsanalys, som diskuteras i nästa avsnitt. För fysiska modeller kan detta ske genom att utföra modellen med enkelt justerbara anordningar. Annars kan det vara mycket svårt att förstå vad som skall förändras för att uppnå målen. Robust konstruktion. Två uppgifter som avsevärt påverkar den färdiga produktens kvalitet är parameterbestämning och toleranssättning. Dessa två uppgifter, som är ömsesidigt beroende, kommer i regel ganska sent i produktutvecklingsarbetet. Uppgifterna innefattar: 1. Att bestämma slutliga dimensioner, materialegenskaper och andra parametrar 2. Att fastställa lämpliga toleranser. Parameterbestämning kan enklast förklaras med ett enkelt exempel. Betrakta konstruktionen av en vätsketank. Konceptet har resulterat i en cylindrisk tank med inre radien r och med en inre längd l. Tankens volym kan således uttryckas med ekvationen: V = π ⋅ r2 ⋅ l Tankens innehåll är korrosivt och temperaturen kommer att variera i tiden. Dessutom innefattar kundkraven att tanken skall vara så utförd att den skall rymma 4 m3 så exakt som möjligt. Detta verkar vara ett enkelt problem. Med V = 4 m3 blir ekvationen: r2 ⋅ l = 1,27 m3 Som visas i figur A7.9, på nästa sida, finns det ett oändligt antal lösningar på problemet. Tanken vid punkt c t.ex. är kort och bred medan tanken vid punkt d är lång och smal. Det är inte klart vilken tank som är bäst på att rymma ”exakt” 4 m3 vätska. Det är uppenbart att det fordras mer omtanke om hur tanken skall utföras på bästa sätt för att rymma 4 m3 så exakt som möjligt.

A7 - 14


Arbetsbok kapitel 7

l

5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0

c

d 0

0,5

1

1,5

2

r

Figur A7.9 Möjliga tankdimensioner

Då tanken skall tillverkas är dess radie och längd inte exakta utan har tillverkningsavvikelser. De oberoende parametrarna r och l varierar därför runt ett nominellt värde. Eftersom r och l har toleranser kan inte heller den beroende parametern V ha ett exakt värde utan även den ha en tolerans. Problemet blir därför att fastställa radiens och längdens påverkan på volymens tolerans, samt att fastställa de värden för r och l som gör volymen så exakt som möjligt. Den korroderande vätskan kommer att efterhand etsa tankväggarna så att r och l kommer att öka. Eftersom temperaturen dessutom kommer att variera så kommer r och l att variera på grund av värmeutvidgning. Trots dessa problem med tillverkningsvariationer, åldringseffekten samt förändringar p.g.a. omgivningens påverkan på temperaturändringarna är målet att göra tankens volym så nära 4 m3 som möjligt. Problemet är alltså att välja de värden på r och l som gör V så okänsligt som möjligt mot störningar p.g.a. tillverkning, åldring och omgivningen. Normalt finns det två sätt att hantera liknande problem. Det första är att göra störningarna så små som möjligt genom att minska tillverkningsvariationerna (ofta mycket dyrt) samt skydda produkten från åldring och omgivningens påverkan (ibland svårt och ofta omöjligt). Det andra är att göra produkten okänslig mot störningarna. En produkt som är okänslig för störningar från tillverkningsprocessen, åldring och omgivning är en robust produkt och uppfattas som en högkvalitetsprodukt. Om robusthet kan uppfyllas kommer produkten att kunna monteras som den konstruerats och bli tillförlitlig i drift. Huvudfilosofin vid robust konstruktion är därför: Att bestämma värden på parametrar så att bästa prestanda uppnås. Detta skall baseras på toleranser som medger okomplicerade tillverkningsmetoder samt minimering av störningar från åldring och omgivningen. Med bästa prestanda menas att målet för produktegenskaperna klaras samtidigt som produkten är okänslig för störningar. Om okänsligheten mot störningar inte kan uppfyllas genom att justera parametrarna så måste toleranserna minskas och produkten skyddas från påverkan från åldring och omgivningen. Med en sådan filosofi kan kvalitet konstrueras in i produkten. Som ett exempel kan nämnas att 1981 gick 3% av Xerox detaljer ej att montera som de var konstruerade. Genom att använda robust konstruktion förbättrades monterbarheten för deras produkter så att 1989 motsvarande andel uppgick till endast 0,001%. Robust konstruktion kallas ofta för Taguchi's metod efter Genichi Taguchi som populariserade metoden i USA och Europa under slutet av 1980-talet. Införandet av robust konstruktion är mycket komplicerat. Normalt används statistisk metodik för att prediktera förväntad tillförlitlighet för komponenter och system. Metoden kallas statistisk försöksplanering och kräver djup insikt i reduktion av statistisk data, vilket ligger utanför detta ämne. Av denna anledning hänvisas till speciallitteraturen, se t.ex. referens (Bergman, 1992).

A7 - 15


Arbetsbok kapitel 7

Samtidigt med arbetet med att få produkten mer robust måste även säkerhets- och tillförlitlighetskrav tillförsäkras. För detta kan FMEA användas både för delar och för hela system. Metoden behandlas kortfattat i avsnitt A7.3.4.

A7.3.3 Utvärdering av produktkostnader I detta avsnitt studeras utvärderingskriterier som påverkar produktkostnaden, produktionskostnader, produktionsriktighet, tillförlitlighet, testbarhet och underhåll. En viktig men svår uppgift under utvecklingsarbetet är uppskattningen av den blivande produktens produktionskostnader. Redan under konceptetappen eller i början av produktutformningsetappen tas grova kostnadsuppskattningar fram för att utvärdera produktförslag inbördes eller relativt kundkraven. Efterhand som produkten mognar måste kostnadsuppskattningarna konvergera mot de slutliga kostnaderna. Detta kräver ofta att prisuppgifter tas fram från leverantörer eller att specialister på kostnadsuppskattning måste anlitas. Som tidigare nämnts svarar företagets produktutveckling ofta för en mycket liten del av produktionskostnader, men har en dominerande påverkan på produktkostnaderna. Detta gäller speciellt de direkta kostnaderna; verktygskostnad, arbetskostnad, materialkostnad och kostnad för inköpta komponenter. Även om många företag har företagsekonomer som kan utföra kostnadsuppskattningar så måste ofta dessa utföras av produktutvecklarna. Anledningen är att det är mycket svårt för en lekman att bedöma kostnader för produkter som saknar färdigt produktionsunderlag. Det är därför väsentligt att även produktutvecklare kan göra åtminstone grova kostnadsuppskattningar. Redan under de första utvärderingarna av koncepten är det vanligt att dessa utvärderas gentemot ekonomiska krav. Efterhand som lösningarna vidareutvecklas är det också möjligt att göra noggrannare kalkyler. Proceduren för kostnadsuppskattning är beroende av de ingående delarnas ursprung. Det finns tre huvudtyper för anskaffning av produktdelar: 1. Inköp av färdiga komponenter från leverantörer. 2. Detaljer som konstrueras på det egna företaget läggs ut på underleverantörer eller legotillverkare. 3. Egen tillverkning av konstruktionsdetaljer som utvecklats på det egna företaget. 4. En fjärde typ av anskaffningsfilosofi håller på att växa fram. Denna innebär att leverantören även utvecklar produkterna mot en specifikation. Denna typ är dock mycket närliggande den första typen där det sedan länge har varit vanligt att leverantörerna är villiga att specialanpassa sina produkter åt stora kunder. Valet av anskaffning för de olika detaljerna är ofta komplicerat och kan inte enbart baseras på detaljernas kostnader utan även på avskrivning av produktionsutrustning, personalsituationen, planer för framtida tillverkning av liknande produkter etc. Oavsett om detaljerna skall köpas eller tillverkas så är det nödvändigt att göra en kostnadsuppskattning. Det är dock lämpligt att överlåta dessa uppskattningar till ekonomi- och produktionspersonal. Figur A7.10 på nästa sida ger en indikation om hur andra faktorer som toleranser och bearbetning (ytfinhet) påverkar kostnaderna. Den kraftiga ökningen av kostnaden med finare toleranser och ytfinhet innebär att toleranser och ytfinhet skall hållas så grova som möjligt utan att produktens egenskaper allvarligt påverkas.

A7 - 16


Arbetsbok kapitel 7

400 350 300 250 200 150 100 50 0

±0.8

±0.4

±0.2

±0.1

±0.05

±0.02

±0.01

±0.005

Nominella toleranser Grovsvarvning

Svarvning

Hening

Slipning

Finsvarvning Maskinbearbetning

Figur A7.10 Kostnad som funktion av toleranser och bearbetning.

A7.3.4 Tillförlitlighet och felanalys Tillförlitlighet är ett mått på hur en produkt bibehåller sin kvalitet i tiden. Kvalitet uttrycks här vanligen som ett mått på uppfyllelsen av produktegenskaperna under specificerade användningsförhållanden. Otillfredsställande kvalitet betraktas som en felaktighet, varför en produkts tillförlitlighet kan förutses med en metod som identifierar potentialen för felaktigheter. Metoden benämns FMEA (Failure Mode and Effect Analysis). Metoden är användbar även för bedömning av faror. (En felaktighet kan vara en fara, men är det inte nödvändigtvis. Den är endast en fara om konsekvenserna av den är tillräcklig allvarlig.) Traditionellt är ett produktfel definierat som en förändring av storlek, form eller materialegenskaper för en detalj eller ett system som gör produkten oförmögen att utföra sin avsiktliga funktion. För ett system måste också fel i styrsystem uppmärksammas. En felaktighet kan orsakas av förändringar på grund av åldringseffekter (som t.ex. slitage, nedbrytning av materialegenskaper, krypning etc.) eller omgivningens tillstånd (t.ex. överbelastning, temperatureffekter eller korrosion). Ett produktfel är därför alla förändringar eller konstruktions- och produktionsfel som omöjliggör en detaljs eller systems utförande av de funktioner som de är ämnade för. Baserat på denna definition har ett produktfel tre beståndsdelar; dels den påverkade funktionen, dels förändringen av brukningsförmågan och dels konstruktions- och/eller produktionsfel. Typiska källor för fel eller felformer är slitage, utmattning, materialflytning, låsning, svaghet i förband, egenskapsförändringar, knäckning, obalans etc. FMEA. Feleffektanalysen infördes inom flygindustrin 1957 av flygplanstillverkaren Boeing. Orsaken var de ökande tillförlitlighetskrav som kom att ställas på produkterna på grund av allt mer tekniskt avancerade produkter. Metoden fick sitt genombrott under den stora rymdkapplöpningen i början av 1960-talet. I Sverige började metoden att användas under 1970-talet. Det var inom kärnkrafts-, flyg-, försvars-, och bilindustrin som metoden fick sitt genombrott (Electrolux, Volvo, SAAB och SKF). En nyligen genomförd studie (Janhaher, 2002) visar att 30 % av svenska industriföretag använder FMEA i samtliga produktutvecklingsprojekt och att ytterligare drygt 25 % använder FMEA i vissa av sina projekt. Det bör uppmärksammas att olika branscher använder sin variant av metoden, men syftet och resultatet var detsamma, nämligen att finna kritiska felkällor. Därför är den metod som beskrivs nedan en av många möjliga. A7 - 17


Arbetsbok kapitel 7

Det huvudsakliga syftet med FMEA är således att försöka hitta alla tänkbara fel som kan uppträda hos produkten, samt att bedöma felens sannolikhet, allvarlighet och möjlighet till upptäckt. Dessutom ingår i metoden att försöka rätta till felen innan produktutvecklingen kommit för långt. När FMEA används systematiskt i företaget är det också ett verktyg med syfte att utveckla bättre produktutvecklare. Genom att identifiera svaga punkter i en konstruktion kan kompetensen ökas i att utveckla bra produkter. Metoden FMEA är snarare ett sätt att lära och förebygga än att rätta till akuta fel. FMEA kan användas vid många olika situationer. De vanligaste är: • System-FMEA används i ett tidigt skede av ett produktutvecklingen när den första kravspecifikationen har utförts. • Konstruktions-FMEA är lämplig under produktutformningsetappen, då det fortfarande är relativt billigt att göra förändringar. • Process-FMEA utgör en del av tillverkningens beredningsarbete som en hjälp att välja bearbetningsoperationer, tillverkningsmaskiner, kontrollmetoder etc. • På senare år har också en särskild miljö-FMEA (E-FMEA) tagits fram (Lindahl, 2000) Konstruktions-FMEA är den vanligaste och den som beskrivs i detta kapitel. För information av de övriga metoderna hänvisas till referenser (Janhaher, 2002, Bogren, 1989, Lindahl, 2000, Olsson, 2000). Den största fördelen med FMEA är att potentiella fel kan upptäckas på ett tidigt stadium i produktutvecklingen då det fortfarande är relativt billigt att åtgärda dessa. Metoden innebär dessutom en kontinuerlig uppbyggnad av erfarenheter hos utvecklingspersonalen. Ett problem är att metoden är relativt tidskrävande. Tillsammans med att effekten av feleffektanalysen framkommer först i ett sent skede gör att produktutvecklarna, som ofta är fullt sysselsatt med att lösa akuta problem, inte anser sig ha tid med FMEA. Metoden tar inte heller hänsyn till hur olika fel kan samverka och leda till nya feleffekter. För att lösa detta måste någon annan tillförlitighetsmetod användas, till exempel felträdsanalys. FMEA kan utföras i arbetssteg som följer innehållet i figur A7.11 enligt nedan. Efterhand som resultatet kommer fram antecknas det i blanketten. Figur A7.11 Exempel på FMEA-blankett FMEA Projekt:

Sida:

Ansvarig:

Datum: Version:

1 Fel

2 Feleffekt

3 Felorsak

4

5

Kontroller Felsannolikhet

6

7

Allvarlighet

Upptäckt

8 RPF

9 Åtgärder

Kolumn 1: Potentiella fel: Identifiera påverkade funktioner. För varje funktion som identifieras ställs frågan: ”Vad händer om denna funktion upphör att fungera?” Om utveckling av produkt och funktioner sker samtidigt är detta steg lätt att utföra, funktionerna är ju redan identifierade. Identifiera också hur andra delar i systemet påverkas av felen. Med andra ord, om felet uppträder, vad kan mer hända? Dessa effekter kan vara svårt att identifiera i system där funktionerna A7 - 18


Arbetsbok kapitel 7

inte är oberoende. Många katastrofer har resulterat från ett lindrigt fel i ett system som överbelastat ett annat på ett oväntat sätt och då skapat en extrem fara. Om funktionerna har gjorts oberoende av varandra kan konsekvenserna av varje fel spåras. Om detaljerad information saknas om funktionerna kan detta steg utföras genom att anteckna alla funktioner för produktens alla delar. Alla förändringar eller konstruktions- och produktionsfel som kan orsaka felet antecknas. Orsakerna kan organiseras i tre grupper: konstruktionsfel (K), produktionsfel (P) och förändringar under brukningsperioden (B). Anteckna nu i blanketten de delar som krånglat och på vilket sätt, t.ex. brott, lossnat, knäckts eller fastnat. Kolumn 2: Möjlig effekt av fel: Ange vilka följder felet kan få, t.ex. oljud, startsvårigheter, ökad effektförbrukning, dåligt utseende eller prestandanedsättning. Det är speciellt viktigt om följderna kan vara personskador eller lagstridigheter. Kolumn 3: Möjlig orsak till fel. Tänkbara orsaker till felet noteras. Orsakerna kan t.ex. vara felaktigt material, monteringsfel, korrosion eller förslitning, bortglömda delar, för stora belastningar etc. Det kan naturligtvis finnas flera orsaker till felen. Det är inte alltid klart hur man skall ordna uppgifterna i kolumn 1 – 3, eftersom det nästan alltid finns en lång orsakskedja till det som händer. Det viktiga är dock att felet är rätt uppfattat och att en vettig bedömning görs av de slutgiltiga konsekvenserna. Kolumn 4: Existerande kontroller. Här anges vilka kontroller man idag har för att upptäcka ett eventuellt fel. Det kan röra sig om ankomstkontroll, tillverkningskontroll, slutfunktionstester, laboratorietester, prototyper, nollserier etc. Sannolikhet p0 Värde Kolumn 5: Sannolikhet för förekomst (po). Felets frekvens, d.v.s. hur ofta felet kan tänkas uppträda, oavsett om felet upptäcks eller ej, värderas. 1 betyder låg sannolikhet för felet – 10 betyder hög sannolikhet. Bedömningen är mycket subjektiv, men tidigare erfarenhet av liknande fall är naturligtvis den bästa grundvalen för bedömning. Bredvidstående tabell kan användas som stöd för värderingen.

Mycket låg

1

Låg

2-3

Måttfull

4-6

Hög

7-8

Mycket hög

9-10

Kolumn 6: Allvarlighet. Här bedöms hur allvarlig konsekvensen av felet är, om det inträffat (det är viktigt att man här förutsätter att felet faktiskt har inträffat). Tabellen på nästa sida ger förslag till värdering konsekvensen av om felet uppstår. Kolumn 7: Sannolikhet för upptäckt (pd). I kolumn 7 bedöms sannolikheten för att orsaken upptäcks innan felet utbryter eller får några konsekvenser. Det förutsätts alltså att orsaken till felet verkligen finns. Tabellen nedan ger ett stöd för värderingen. Analysen visar att det är viktigt att åtgärda felen innan produkten marknadsintroduceras. Konsekvens

Anmärkning

Värde

Mycket liten

Felet kommer troligen inte att upptäckas eller ha märkbar inverkan.

Liten

Obetydlig inverkan. Kunden kommer att uppfatta det som en lätt irritation.

2-3

Måttfull

Märkbar inverkan, t.ex. som oljud eller viss funktionsnedsättning.

4-6

Allvarligt

Avsevärd olägenhet som nödvändiggör reparation.

7-8

1

Mycket allvarligt Mycket allvarligt. Risk för personskada eller lagbrott. Sannolikhet pd

Anmärkning

9-10 Värde

>99,9 % Mycket otroligt att felet kommer att nå kunden. >99 % Låg risk att felet når kunden.

1 2-3

90-99 % Moderat risk att felet når kunden.

4-6

50-90 % Hög risk att felet når kunden.

7-8

<50 % Mycket hög risk att felet når kunden.

A7 - 19

9-10


Arbetsbok kapitel 7

Kolumn 8: Riskprioritetstal (RPT, ibland även RPN). Siffrorna från kolumnerna 5-7 multipliceras till ett tal mellan 1 och 1000. Ju högre tal är desto allvarligare är felet. Kolumn 9: Rekommenderad åtgärd. Med utgångspunkt från storleken på riskprioritetstalet görs sedan en bedömning av vilka fel som är de allvarligaste och som därför skall angripas och åtgärdas först. För de punkter som nått en hög poäng genomförs lämpliga korrigerande åtgärder. Det kan vara fråga om att införa fler kontroller, att byta material eller komponent, att göra fler laboratorietester etc. För varje konstruktions- och produktionsfel som identifierats bestäms de åtgärder som skal tas för att tillförsäkra att felet inte skall uppträda. Den framtagna informationen används också för att upptäcka feltyper som kan uppträda på grund av förändringar under brukningsperioden. Detta kan innebära att det är nödvändigt att konstruera om produkten så att felen som kan uppträda på grund av förändringar under brukningen påverkar funktionen så lite som möjligt. Detta kan också innebära att nya delar, som t.ex. säkringar och filter, måste läggas till. I detta fall måste även felpotentialen för dessa nya anordningar undersökas. Omkonstruktionen kan t.ex. innebära några av följande moment: • • • • •

Inför redundans i systemet för att minska sannolikhet för förekomst. Inför en säkring av något slag. Byt material. Ändra geometri, form, dimensioner. Förbättra produktens semantik för att minska risken för felanvändning, alternativt upprätta eller förbättra användningsinstruktioner. • Inför krav på förebyggande service för produkten Efter det att felen åtgärdats bör en ny FMEA genomföras och resultatet jämföras med tidigare genomgångar. Testbarhet. Med testbarhet menas hur enkelt kritiska funktioner kan mätas. Ett exempel är att vid konstruktion av integrerade elektriska kretsar, VLSI, konstrueras funktioner in som medger testning av kretsarnas kritiska egenskaper. Mätningar kan göras under tillverkningen för att kontrollera så att inga fel byggs in i kretsen eller senare under kretsens brukning för att möjliggöra diagnos av eventuella fel. För mekaniska produkter är det nästan omöjligt att bygga in funktioner för att underlätta tester under utprovning och brukning. Genom att utöka metoden för att identifiera fel som beskrevs i det föregående avsnittet kan åtminstone en del mått på produktens testbarhet tas fram. T.ex. krävs att alla felkällor identifieras. Genom ett tillägg i arbetet med att söka efter potentiella fel kan även testbarheten poängteras. Detta innebär att försöka identifiera de parametrar som orsakar respektive fel. Om det finns många fel där dessa parametrar inte kan mätas har produkten dålig testbarhet. Det finns inga bestämda riktlinjer för en acceptabel testbarhetsnivå. Det vilar dock på produktutvecklarna att tillförsäkra att de parametrar som påverkar de kritiska funktionerna kan testas. Genom detta ökas möjligheterna att diagnostisera produktionsproblem och eventuella fel under brukningsperioden. Underhållsvänlighet. Underhållsvänlighet, servicevänlighet och reparationsvänlighet används ofta synonymt för att beskriva enkelheten att diagnostisera och reparera en produkt. Under 1980-talet fanns en dominerande filosofi att utveckla engångsprodukter eller bygga upp en produkt av engångsmoduler som kunde avlägsnas och bytas ut. Dessa moduler innehöll ofta många felfria delar men uppbyggnaden av modulerna tvingade fram utbyte och kassation av både felaktiga och felfria delar. Produkter som tillverkats under den perioden är ofta svåra att reparera men lätta att byta ut.

A7 - 20


Arbetsbok kapitel 7

En helt annan filosofi är att konstruera produkter som är enkla att diagnostisera, demontera och reparera på alla funktionsnivåer. Att bygga in diagnosmöjligheter är som tidigare nämnts möjligt, men kräver tid och därmed kostnader. Detta bör dessutom kombineras med att göra produkten lätt att demontera och reparera. Riktlinjerna för monteringsvänlig konstruktion leder inte alltid till en konstruktion som är lätt att demontera. Därför är det viktigt att i detta fall behandla demontering lika ingående som montering, t.ex. att snäppen går att knäppa upp etc. Miljöaspekter vid utformning redovisas i bilaga B5.

Referenser Bergman, B., Industriell försöksplanering och robust konstruktion. Studentlitteratur. 1992. Bergman, B., Klevsjö, Bengt: Tillförlitlighet. Högskolan i Luleå, 1996. Bergman, B., Klevsjö, Bengt: Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur, 1995. Bogren, T.; Ohlsson, M.: FMEA i teori och praktik, Examensarbete LiTH-IKP-Ex-765, Linköping: Linköpings universitet, 1989. Janhager, J.; Persson, S.; Warell, A.: Survey on Product Development Methods, Design Competencies, and Communication in Swedish Industry, TMCE 2002 - The fourth International Symposium on Tools and Methods of Competitive Engineering, China, 2002 Lindahl, M.; Tingström, J., Liten lörobok om miljöeffektanalys; Inst. För teknik vid Kalmar högskola, Kalmar, 2000 Olsson, K.-O.: Konstruktionsarbete och kvalitet, Kursmaterial KT-PU. Avdelningen för maskinkonstruktion, Linköpings universitet, 2000 Ross, Phillip J.: Taguchi techniques for Quality Engineering. MC Graw-Hill, New York, 1996.

A7 - 21


Bilagor

Innehåll i bilagor B1

Underlag till miljöarbetets förändring inom företag

B2

Underlag till ”Hållbar utveckling med socialt ansvar”

B3

Exempel - identifiering och beskrivning av produkters miljöbelastning

B4

Exempel - enskilda moment inom Intressent-/OFD-modellen

B5

Exempel på utvärdering av konceptetappen och produktutformning


Bilaga 1

Bilaga 1 Underlag till ”Miljöarbetets förändring inom företag”

Innehåll B1.1 Miljökvalitetsmål för hållbar utveckling

B1-2

B1.2 De tre dimensionerna för hållbar utveckling

B1-4

B1-1


Bilaga 1

B1.1 Miljökvalitetsmål för hållbar utveckling Följande material är hämtat från Naturvårdsverkets hemsida (www.naturvardsverket.se). För miljömålen finns också en särskild hemsida som ingående behandlar de olika miljömålen (www.miljomal.nu). Mer om miljömålen finns också på olika miljöorganisationers hemsidor där arbetet med miljömålen kan följas.

Uppdelning på nationella, regionala och lokala miljömål I april 1999 antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål för Sverige, vilka senare har kompletterats med ytterligare ett till totalt 16 miljökvalitetsmål. Målen beskriver de miljökvaliteter som måste uppnås för våra gemensamma natur- och kulturresurser. Det övergripande målet är att inom en 25 årsperiod uppnå en hållbar samhällsutveckling. Miljökvalitetsmålen skall fungera som riktmärken för allt miljöarbete inom alla olika verksamheter. De är även vägledande vid tillämpningen av miljöbalken som är en samlad lagstiftning inom hela miljöområdet. De nationella miljökvalitetsmålen har även brutits ned till regionala mål och till lokala mål för kommuner. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

B1-2


Bilaga 1

Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Storslagen fjällmiljö Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. God bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett rikt växt och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

B1-3


Bilaga 1

På regional nivå är det länsstyrelserna som svarar för miljömålsarbetet. Här ges de regionala förutsättningarna för hur målen skall hanteras i regionerna med dess olika förutsättningar. Målen är på olika nivåer nedbrutna till delmål och tidsatta för att konkretisera insatser och möjliggöra uppföljning. Målen riktar sig med insatser för individer, myndigheter och företag. Målen kan för företag konkretiseras till diverse insatser som berör både produktion och produkter/produktframtagning. Exempelvis insatser kopplat till inköp, transporter, energiförbrukning, kemikalier och farliga ämnen, avfall, vatten och avlopp och utsläpp av olika slag. Till insatserna på regional och kommunal nivå hör diverse informativa insatser med informationsmaterial mot företag och andra aktörer med tips hur man som företag kan arbeta med miljömålen. På lokal nivå i kommuner bedrivs idag diverse projekt där företag engageras i arbetet för att genomföra aktiviteter kopplat till olika miljömål gällande allt från klimat- och energifrågor till giftfri miljö.

B1.2 De tre dimensionerna för hållbar utveckling Nedanstående sammanställning är hämtad från rapporten Agenda 21 ”Fem år efter Rio – resultat och framtid SOU 1997:105”. Sammanställningen ger en översiktlig bild över innehållet i de tre dimensionerna för hållbar utveckling, vilka samtliga bör beaktas och utvecklas för att uppnå ett hållbart samhälle. Exempel på faktorer som medverkar till hållbar utveckling Sociala

Ekonomiska

Ekologiska

• Hälsa och livskvalitet

• Resursfördelning mellan länder och människor

• Begränsa utsläpp av restprodukter till luft, mark och vatten till nivåer som natur och människor tål

• Bostäder

• Möjlighet till arbete och försörjning

• Bevara biologisk mångfald

• Utbildning

• Internationellt utvecklingssamarbete/ bistånd

• Hushålla med ändliga resurser

• Makt och inflytande över egen livssituation

• Internationell handel som befordrar hållbar utveckling.

• Bevara produktionsförmåga och motståndskraft hos ekosystemen samt övriga livsuppehållande system

• Demokrati/möjlighet att påverka samhällsutvecklingen

• Hållbara produktions- och konsumtionsmönster

• Skydda och bevara estetiska och kulturella värden förknippade med naturen

• Tillgång till fri information

• Konsumenternas inflytande

• Möjlighet att utöva sin kultur

• Näringslivets betydelse och ansvar

• Religions- och yttrandefrihet

• Teknikutveckling

• Jämställdhet mellan könen

B1-4


Bilaga 2

Bilaga 2 Underlag till ”Hållbar utveckling med socialt ansvar”

Innehåll B2.1 Internationella företagskoder/Uppförandekoder

B2-2

B2.2 Exempel på policydokument från företag

B2-6

B2-1


Bilaga 2

B2.1 Internationella företagskoder/Uppförandekoder OECD:s riktlinjer för multinationella företag Riktlinjerna har en bred förankring som bygger på gemensamma rekommendationer till företag från 38 regeringar. De har förhandlats fram i samarbete med fackföreningarnas, arbetsgivarnas och NGO:s representanter vid OECD i Paris. Riktlinjerna arbetades fram första gången 1976 och har reviderats i flera omgångar senast år 2006. För de multinationella företagen är riktlinjerna frivilliga principer och normer för hur man bör bedriva ett ansvarsfullt företagande. De utgår från olika internationella konventioner och avtal utan att dessa direkt ingår i den direkta skrivningen i riktlinjerna. Ämnesområdena som tas upp gäller förhållningssätt till mänskliga rättigheter, arbetslivsvillkor och miljö. En kortfattad och förenklad form av riktlinjerna framgår av nedanstående punkter hämtat från sammanställning på Regeringens hemsida (www.regeringen.se) under rubriken ”OECD:s riktlinjer för företag”: Allmänt: Respektera mänskliga rättigheter, bidra till en hållbar utveckling och de anställdas fortbildning. Information: Ge god information om sin verksamhet och sina produkter och tjänster, såväl finansiell som annan. Anställda: Respektera de anställdas fackliga rättigheter, samarbeta på olika sätt med de anställdas representanter och motarbeta barnarbete. Informera om och lindra negativa konsekvenserna av nedläggningar. Miljö: Sträva efter kontinuerlig förbättring. Skydda miljö, hälsa och säkerhet till exempel genom miljöledningssystem och att tillämpa försiktighetsprincipen. Utveckla och tillhandahålla produkter och tjänster utan olämplig miljöpåverkan. Korruption: Inte ge mutor, främja öppenhet och de anställdas medvetenhet om företagets policy mot mutor. Konsumentintressen: Ge information om produkter till konsumenter och etablera rutiner för att lösa konsumenttvister. Vetenskap och teknik: Sträva efter att överföra teknik och kunskap till värdlandet. Konkurrens: Inte samarbeta med konkurrenter så att konkurrensen begränsas.

B2-2


Bilaga 2

Utifrån de riktlinjer/guidelines som finns för multinationella företag (MNF) finns det också diverse organisationer som tagit på sig uppgiften att granska och följa hur dessa MNF agera på den internationella marknaden. En dylik organisation är SOMO (Centre for Research on Multinational Corporations) som är en holländsk forskningsorganisation. SOMO publicerar kontinuerligt rapporter från sin verksamhet med granskning av MNF, se hemsida www.somo.nl Riktlinjerna är avsedda för multinationella företag och utgör därmed mer en referensbas som små och medelstora företag kan utnyttja för att få förståelse och kunskap kring företagskoder.

Global Compact Global Compact är ett initiativ från FN som lanserades 1999 för att främja ett socialt och miljömedvetet ansvarstagande hos företag som är verksamma på den internationella marknaden. Konceptet med Global Compact presenterades vid ett tal till World Economic Forum av Kofi Annan, med avsikt att föra samman olika aktörer på arbetsmarknaden och i samhället för att stödja de tio principerna som omfattar mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och mot korruption. Inom FN tillkom också en organisation för att hantera Global Compact och driva den breda internationella initiativet. Ansluta sig till Global Compact går att göra som enskilt företag men också organisationer som näringslivsorganisationer, fackföreningar och andra intressenter kan delta. Global Compact har i dag organisationer/verksamheter som anslutit sig från alla delar av världen och lokala nätverk byggs. I dagsläget är det ca 5000 företag och andra intressenter från 130 länder som antagit och arbetar efter Global Compacts principer. Det finns två målsättningar med Global Compact vilka är att • göra de tio principerna till norm för hur företag i hela världen bör agera i sin verksamhet • utgöra drivkraft för att stödja FN:s visioner.

Nedan följer en kortversion av de tio principerna, för komplett version se hemsidan (www.unglobalcompact.org): Mänskliga rättigheter Princip 1 Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan verkar; och Princip 2 försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. Arbetsvillkor Princip 3 Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar; Princip 4 avskaffande av alla former av tvångsarbete; Princip 5 faktiskt avskaffande av barnarbete; och B2-3


Bilaga 2

Princip 6 avskaffande av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. Miljö Princip 7 Företaget ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker; Princip 8 ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och Princip 9 uppmuntra utveckling och spridning av miljöanpassad teknik. Korruption Princip 10 Företaget bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.

Företag som antagit Global Compacts tio principer för ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt företagande skall lämna in en årlig rapport till organisationen som beskriver hur arbetet framskrider. Detta är den form av uppföljning som sker för att säkerställa att verksamheten också bedriver ett aktivt arbete. Lämnas ingen rapport uppfattas detta som en avvikelse som innebär att organisationen kan uteslutas. Som granskande aktörer i övrigt utgör olika frivilligorganisationer/miljöorganisationer också en viktig del av kontrollfunktionen att företag följer vad man utfäst sig att göra. En avvikelse som upptäcks på detta sätt ger ofta företaget/organisationen en dålig publicitet och därmed dåligt rykte gentemot olika intressenter.

Andra källor för information och riktlinjer OECD:s riktlinjer och Global Compact från FN utgör de mest använda riktlinjerna vid utarbetande av företagskoder. Det finns även andra organisationer som tagit fram liknande riktlinjer för företag med underlag från olika internationella konventioner. Caux Round Table affärsprinciper tillkom utifrån marknadens egna aktörer med investerare, företagare, politiker m.fl. vilka varje år samlas i Schweiz på slottet Caux, dvs. inte baserad på någon enskild internationell organisation. Förebild för affärsprinciperna är bl.a. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter vilket resulterade i dessa principer som formulerades 1993. Grunden för affärsprinciperna bygger på två utgångspunkter dels att leva och arbeta tillsammans för det gemensamma bästa dels att detta skall ske med s.k. mänsklig värdighet. Sammantaget har man formulerat sju affärsprinciper med syfte att vara vägledning för företagsledare i ett ansvarsfyllt ställningstagande i företagets beslutsprocesser och agerande (Koskinen, 1999). När man ansluter sig till ett deltagande att följa en företagskod/uppförandekod innebär detta också att den skall implementeras i verksamheten. Detta innebär ett arbete med att se till att alla delar av verksamheten följer intentionerna och i relationer med olika intressenter handlar efter de riktlinjer som koden ställer som krav. I detta sammanhang gäller att koden anpassas efter de förutsättningar och beröringspunkter som företaget har till de olika elementen som ingår i kodens olika delar. I England finns en organisation, Ethical Trading Initiative, som arrangerar utbildning, tar fram publikationer och webbaserade resurser för praktisk rådgivning och stöd för den globala handeln (www.ethicaltrade.org). ETI har en egen ”Base Code” med nio ämnesområden B2-4


Bilaga 2

kopplat till olika arbetslivsförhållanden med underlag från ILO:s olika konventioner. ETI riktar sig till alla verksamhet stora som små för att säkerställa ett ansvarsfullt agerande i den globala handeln. I Sverige finns ett antal organisationer som påtagit sig att granska och följa upp hur olika verksamheter tar sitt samhällsansvar och följer olika spelregler för en hållbar utveckling. Exempel på organisationer som arbetar med denna ”granskning” är: - Fair Trade Center (www.fairtradecenter.se), - Fair Trade (www.rattvisemarkt.se), - SwedWatch (www.swedwatch.org) - Amnestys undergrupp Amnesty Business Group (www.amnestybusinessrating.se). Samtliga dessa organisationer deltar i olika internationella nätverk för uppföljning hur verksamheter uppför sig i den globala handeln. Diverse olika granskningsrapporter hur företag arbetar gentemot leverantörer etc finns att tillgå på respektive organisations hemsida. Organisationerna arbetar också aktivt med att skapa opinion för ett större samhällsansvar både gentemot konsumentledet och producenter, dvs. företag. På respektive hemsida finns råd och tips hur företag kan få mer kunskap och information kring det sociala och miljömässiga ansvarstagandet.

B2-5


Bilaga 2

B2.2 Exempel på policydokument från företag Policydokument inom Strålfors källa (www.stralfors.se)

B2-6


Bilaga 2

Policy dokument inom Haldexkoncernen Källa (www.haldex.com) Haldex sociala policy bygger på FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s initiativ för Global Compact, Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande principer för mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Socialt ansvar Haldex i samhället Bidra till att förbättra de ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållandena genom en öppen dialog med relevanta intressentgrupper i de samhällen Haldex verkar. Mänskliga rättigheter Stödja och respektera bevarandet av internationellt påbjudna mänskliga rättigheter. Barnarbete Se till att minderåriga skyddas på ett tillfredsställande sätt och att som grundprincip inte anställa barn eller stödja barnarbete — utom när det ingår i av regeringar godkända utbildningsprogram för ungdomar, till exempel praktiktjänstgöring. Avtalsfrihet Se till att medarbetare tar anställning i företaget av fri vilja. Hälsa och säkerhet Erbjuda en säker arbetsmiljö vid alla arbetsplatser och vidta åtgärder för att förhindra olyckor och arbetsskador genom att så långt det är möjligt minimera riskerna i arbetsmiljön. Lika möjligheter Erbjuda alla medarbetare lika möjligheter, och inte diskriminera på grund av etiskt eller nationellt ursprung, religion, kast, handikapp, kön, ålder, sexuell läggning, medlemskap i fackförening eller medlemskap i politisk organisation. Leverantörer Använda lämpliga metoder för att värdera och välja leverantörer efter deras förmåga att tillgodose kraven i Haldex sociala policy och övriga sociala principer samt dokumentera att de kontinuerligt uppfyller kraven. Affärsetik Tillämpa högt ställda krav på affärsetik och integritet, och att städja nationella och internationella organisationers arbete att etablera och upprätta strikta etiska normer för alla företag. Rapport om avvikelse Rapport om avvikelse från denna policy kan göras anonymt och konfidentiellt till koncerndivisionernas respektive personalavdelningar, koncernens personaldirektör eller ordföranden i Haldex revisionskommitte enligt Haldex Whistle-Blowing Policy. Den person som rapporterar i god tro kommer inte att drabbas av negativa konsekvenser.

B2-7


Bilaga 2

Policydokument inom Nolatokoncernen

Källa (www.nolato.com)

Code of Conduct I en global koncern med såväl kulturella skillnader som olika värderingar blir det egna företagets värdegemenskap extra viktig. Nolatos Grundbultar kompletteras och förtydligas av ett antal övergripande riktlinjer och policies. Nolatos Code of Conduct (uppförandekod) visar vad vi står för avseende miljö, socialt ansvar och arbetsmiljö. Nolatos Code of Conduct understöds av följande policies: Miljöpolicy, Arbetsplatspolicy och Policy för kontakter med leverantörer. Nolatos verksamhet ska utföras i enlighet med följande principer: • Vi respekterar individens rättigheter samt agerar i enlighet med god affärs- och marknadsföringssed. • Vi följer lagar och förordningar, sköter verksamheten med integritet och ärlighet, samt tar ansvar för våra handlingar. • Vi försöker ständigt minska vår verksamhets påverkan på den omgivande miljön och människors hälsa. • Vi deltar inte i olagligt branschsamarbete. • Vi accepterar inte att mutor erbjuds, begärs eller tas emot. Vi uppmuntrar våra anställda att undvika situationer där lojaliteten mot företaget kan komma i konflikt med andra, personliga intressen. (Från uppförandekoden hänvisas också till följande) * Arbetsplatspolicy * Miljöpolicy * Leverantörspolicy

Arbetsplatspolicy Vår grundläggande princip är att vi respekterar våra anställda och deras mänskliga rättigheter.

• • • • • • • •

Vi ska inte särbehandla anställda när det gäller anställning eller arbetsuppgifter på grundval av kön, religion, ålder, invaliditet, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt eller socialt eller etniskt ursprung. Vi ska respektera våra anställdas rätt att företrädas av fackföreningar och andra arbetstagarrepresentanter. Vi ska samarbeta med våra anställda för att kontinuerligt skapa säkrare arbetsplatser. Vi ska utbilda våra anställda i arbetsmiljö och säkerhetsfrågor. Löner ska utbetalas enligt överenskommelse och i rätt tid. Övertid kompenseras i vederbörlig ordning. Vi värdesätter goda insatser och extra ansträngningar. Vi anser att det är viktigt att anställda har en sund balans mellan arbete och fritid. Vi tillåter inte barnarbete. Minimiåldern för att få arbeta på våra anläggningar är 15 år. Arbetstagarna får inte vara under åldern för obligatorisk skolgång i respektive land. Vi tillåter inte att olagligt tvångsarbete tillämpas inom någon del av vår verksamhet.

B2-8


Bilaga 2

Miljöpolicy Vi ansluter oss i vår syn på miljöfrågorna till nationella och internationella åtaganden att sträva efter ett långsiktigt uthålligt samhälle. Vår målsättning är att aktiviteterna inom Nolatokoncernen inte ska orsaka miljöpåverkan eller negativ påverkan på människors hälsa.

• • • • • • • • •

Vi ska hushålla med energi, vatten och andra naturresurser. Miljöaspekterna ska beaktas då vi väljer råvaror, kemiska produkter och distributionssätt. Vi ska minska avfallsmängderna och utsläppen från våra produktionsanläggningar och från vår övriga verksamhet. Vi ska ha säkra och sunda arbetsplatser samt utbilda våra medarbetare så att de kan utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Vi ska i vår forsknings- och utvecklingsverksamhet sträva efter miljömässigt sunda teknologier, produkter och förpackningar. Vi ska ta vara på möjligheten att göra miljöanpassningar då vi förändrar processer, anläggningar och produkter. Vi ska ha god nödlägesberedskap genom att systematiskt utvärdera risken för olyckor, bränder och okontrollerade utsläpp i miljön. Vi ska ge öppen och saklig information om vårt miljöarbete till medarbetare, allmänheten och myndigheterna. Vi ska uppfylla gällande miljölagstiftning och ha framförhållning avseende nationell och internationell lagstiftning på miljö- och arbetsmiljöområdet. Vi ska uppfylla kraven i ISO 14001 vid våra produktionsanläggningar. Arbetsuppgifter och ansvarsförhållanden inom ramarna för miljöledningssystemet ska vara klarlagda. Miljömål och handlingsplaner ska utarbetas vid varje anläggning.

Policy för kontakter med leverantörer Nolato ska arbeta med leverantörer som ställer sig bakom våra kvalitetskrav och affärsprinciper. Vi strävar efter att stödja positiva förändringar när det gäller kvalitet, miljö och arbetsmiljö.

• • • • •

Vi ska stödja och löpande utvärdera våra leverantörers prestationer. Vi ska uppmuntra leverantörerna att införa certifierbara kvalitets- och miljöledningssystem. Vi ska insistera på att våra leverantörer följer de lagar och förordningar som gäller för deras verksamhet och kontinuerligt arbetar för att minska negativa miljö- och hälsoeffekter av processer, tjänster och produkter Vi ska se till att miljökrav och sociala krav ingår i avtalen med våra leverantörer. Mer specifikt tillåter vi inte: (I) diskriminering av anställda, (II) osäkra arbetsförhållanden, (III) barnarbete, (IV) olagligt tvångsarbete, (V) medvetet brott mot miljölagstiftning. Om det framkommer att en leverantör inte följer ett avtalat krav kommer vi att besluta om lämpliga åtgärder, däribland krav på korrigerande åtgärder, eller avsluta samarbetet.

B2-9


Bilaga 3

Bilaga 3 Exempel med att identifiera och beskriva produkters miljöbelastning

Innehåll B3.1 Checklistor för identifiering i olika livscykelfaser

B3-2

B3.2 Exempel på processflöden

B3-4

B3.3 Exempel med framtagning av MERU-matris

B3-6

B3.4 Underlag för beräkning av Eko-indikatorer

B3-9

B3.5 Introduktion till miljöeffekter och miljöeffektmatris

B3-15

B3-1


Bilaga 3

B3.1 Checklistor för identifiering i olika livscykelfaser 1.A Checklista - Leverantörer Frågeställningar till leverantörer Övergripande miljöarbete: − − − −

Har företaget etablerat något miljöledningssystem (ISO 14001 eller EMAS)? Planerar man att införa ett miljöledningssystem och i så fall när? Finns miljöpolicy och handlingsprogram för miljöarbetet? Sker inköp av komponenter från ”lågprisländer” om så är fallet hur garanterar företaget sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande?

Processinriktade frågeställningar: − Vilka processteg genomgår komponenten hos leverantören? − Finns det underleverantörer som svarar för enskilda moment vid förädlingen av − − − − − −

komponenten? Finns information om produktionsförhållandena hos dessa underleverantörer? Vilka material och kemikalier ingår i de enskilda processtegen (leverantörer och dess underleverantörer) och i vilka mängder? Vad kommer ut som avfall och emissioner vid respektive process och i vilka mängder? Finns det processutrustning med hög energiförbrukning? Information om utnyttjandegrad av råvarumaterial inom leverantörsledet? Innehåller komponenterna några kemikalier som ingår i myndigheters begränsningslistor?

1.B Checklista – Den egna verksamheten Frågeställningar vid tillverkning av produkt – egen produktion Vilka miljöaspekter uppträder i den egna produktionsprocessen? − Vilka produktionsprocesser förekommer inom verksamheten? − Vilka tillsatsvaror (kemikalier och andra insatsvaror) krävs för produktionen och i vilken omfattning? − Finns hantering av kemikalier som är belagda med någon form av restriktioner från myndigheter eller kunder? − Hur stor är energiförbrukningen i tillverkningen? − Vilka biprodukter och restprodukter uppkommer och i vilken omfattning? − Finns moment som läggs ut på legotillverkning och vad omfattar dessa moment? − Vilka kemikalier används? − Beskriv och kvantifiera transportarbetet för leverans av komponenter?

B3-2


Bilaga 3

1.C Checklista – Hantering efter egen tillverkning I. Distribution av produkt Vilka miljöproblem kan uppkomma vid distribution av produkt till kunden? − Vilken sorts transportförpackning, bulkförpackning och detaljhandelsförpackning används? − Sker återbruk – återvinning av förpackningar och i vilken grad? − Vilka distributionssteg finns för produkten fram till slutlig konsument/användare? − Vilka transportmedel används? − Hur effektivt är transporten organiserad för produkten? − Ställs krav på transportörer om så är fallet vilka krav ställs?

II.

Konsumtion/användning av produkt

Vilka miljöproblem kan uppstår vid användning, drift, underhåll och reparation av produkt? − Hur mycket och vilket slags energi krävs? − Hur mycket och vilken typ av material och tillsatsvaror behövs? − Hur lång är den tekniska livstiden för produkten? − Hur mycket underhåll och reparationer behövs? − Kan produkten plockas isär av en lekman? − Kräver produkten lösa reservdelar? − Vilken livstid kan produkten tänkas ha utifrån dess stil/modernitet?

III. Sluthantering Vilka miljöproblem kan uppkomma vid sluthantering av produkten? − Vilka tar hand om produkten när den är ”förbrukad” i det första användarledet? − Hur sker den löpande ”återvinningen” av produkten? − Återanvänds komponenter eller material? − Vilka komponenter är möjliga att återanvända? − Kan komponenterna plockas isär med bibehållen funktion? − Vilka material är möjliga att återanvända? − Går materialet att identifiera? − Kan materialen särskiljas snabbt och effektivt? − Går det lätt att demontera miljöfarliga komponenter? − Uppstår problem vid förbränning av icke återvinningsbara komponenter?

B3-3


Bilaga 3

B3.2 Exempel på processflöden Limmat furumaterial

Energi

Impregneringsprodukt

Träbearbetning Kapning/fräsning/ hyvling

Vakuumimpregnering

Träavfall Energiförlust Rester impregnering

Färg ( vattenbaserat ) 2-komp. grund

Målning

1-komp. topp

grund + topplack

Energi

Färgslam

Tork

Energiförlust

Sammansättning Lim: 1- komp. Båge 3-glasenhet Gummilister

Karm

Limrester

Glasinläggning

Beslag Montering Skruv Kartong Trämaterial Häftor Ev . plastfilm

Båge + fönster

LagerEmballering

hållning

Leverans

Figur B3.1 Producentledet för träfönster

Ett processflöde i likhet med ovanstående figur B3.1 kräver en viss insyn i verksamheten och är i produktutvecklingssammanhang mer angeläget att göra för den egna verksamheten än att göra för leverantörer. Det kan dock ställas önskemål vid förfrågan till leverantörer om vad som finns beskrivet för verksamheten, se i övrigt checklista för leverantörer. B3-4


Bilaga 3

Processflöde efter egen tillverkning/produktion I figur B3.2 åskådliggörs flödet för färdigt träfönster med livscykelfaser som följer efter det egna produktionsledet. Denna information kan för de flesta verksamheter samlas in relativt enkelt och beroende på resurser med varierande detaljnivå. Beskrivningen kan kompletteras med data från de olika aktörerna och därmed skapa förutsättningar för en god överblick av vad som händer med produkten. Detta gäller som tidigare noterats när man har en befintlig produkt som går att följa och blir i studier kring helt nya produktkoncept mer summariskt, men är en viktig del av att skapa en uppfattning kring en produkts totala miljöbelastning.

Fas i produktlivscykeln

: Aktörer efter producentledet Transport av fönster

Grossister

Byggbolag

Husfabrikanter

Återförsäljare

Återförsäljare

Byggbolag

Export

Privat kund

Transport

Byggnation

Emballagerester Färg

Fönsterputsning

Vatten Tvättmedel

Användare Bostad/Kontor

Lösningsmedel

Reparation/ underhåll Energiförlust

Rivning

Transport Sluthantering Återbruk underhåll

Återvinning - material - energi

Deponering

Figur B3.2 Exempel på produktkedjan efter tillverkning av ett träfönster

B3-5

Färgavfall


Bilaga 3

B3.3 Exempel med framtagning av MERU-matris Arbetsgång Lista (miljöbelastningsfaktorer) aktiviteter, material, restprodukter/ utsläpp inom livscykeln för produkten (1)

Registrera de kvalitativa miljöbelastningsfaktorerna i en MERUmatris (2)

Slutför registrering i MERU-matrisen av kvantitativa data för respektive miljöbelastningsfaktor (4)

Sammanställ kvantitativa data dokumenterade för respektive miljöbelastande faktor (3)

1. Underlag för matris För att beskriva produkten med hjälp av MERU-matris krävs data som kan identifieras i enlighet med tidigare beskrivning. Ett väsentligt moment är att bl.a. utgå från beskrivningen som erhålls genom komponentförteckningen, se arbetsbok A2. Det bör noteras att för varje miljöaspekt som beskrivs är en noggrann dokumentation betydelsefull så att möjlighet ges att gå tillbaks och följa upp underlaget. I olika moment av produktlivscykeln kan det finnas behov av att göra antaganden vilka måste dokumenteras. Vid tveksamhet till att notera en viss miljöaspekt är det relevant att inledningsvis ta med den, avgränsningar görs senare. Arbetsprocessen kan i mycket likställas med att upprätta s.k. miljöaspektlista vilket krävs inom ramen för införande av miljöledningssystem.

2. Beskrivning av livscykelfaserna Nedanstående rubriker med kommentarer utgör förklaringar till de data som ingår i MERUmatrisen som redovisas som 4:e moment i arbetsgången, se figur B3.3. Produktion av komponenter • För komponenter till fönsterprodukten har dessa grupperats i s.k. produkttyper baserade på material, materialbeläggning, funktion och leverantörstillhörighet. Antalet detaljer av vardera komponent har noterats och viktbestämts. På detta sätt har ett antal materialslag kunnat grupperas och kvantifierats under ”Material”.

B3-6


Bilaga 3

Egen tillverkning • Under kategorin ”Material” dokumenteras tillsatskemikalier som tillförs i framställningen av den färdiga produkten. Här ingår också förpackningen/emballaget för att skydda produkten fram till att den i detta fall monteras i ett husobjekt. Under ”Energianvändning” noteras energikrävande processer, om möjligt bör också noteras energibehovet/produktenhet. Utsläpp som dokumenteras avser samlad kvantitet organiska lösningsmedel till luft från grund- och topplack samt förtunning. Distribution • Beroende på hur produkten förmedlas till slutanvändare kan ett antal olika miljöbelast-

ningsfaktorer vara aktuella med koppling till transport- & lagerhantering. För fönsterprodukten har endast noterats att det sker en lastbilstransport. Här är det också befogat att mer detaljerat beskriva transportformen, fordon och energibehov/drivmedelsförbrukning per produktenhet mm. Byggnation • Denna livscykelfas tillkommer vid hantering av alla byggvaruprodukter inklusive fönster-

produkter. För fönsterprodukten består miljöbelastningen av det emballage som i denna fas blir restprodukter som skall omhändertas. Användning • Användningsfasen är en viktig del att beskriva och här krävs vanligen ett antal antaganden

kring hanteringen av produkten. Ett väsentligt sådant gäller att uppskatta produktens funktionella livstid. För fönstret har livslängden antagits till 30 år. För ett fönster är det energiförlust som sker genom konstruktionen som är av stort intresse (i exemplet har bara U-värdet noterats). Det kan noteras att glasytan ger mindre värmeförlust än övriga delar av konstruktionen. För alla produkter som studeras är det angeläget att dokumentera och följa upp eventuella energiflöden då denna miljöfaktor vanligen har en stor betydelse för produkter med lång livslängd. Omhändertagande av förbrukad produkt • För fönster kan allt material noterats som restprodukter. Bilden av omhändertagande av en produkt är vanligen mer komplicerad och leder också ofta till ett flertal frågeställningar kring materialinnehåll och former för omhändertagande mm.

3. Beräkning av kvantitativa data Exempel på antaganden kring användarfasen med målning och fönsterputsning: Aktivitet: Frekvens: Material:

Kvantitet: Material: Utsläpp: Restprodukt:

Underhållsmålning Uppskattning görs att det krävs 1 underhållsmålning vart 5:e år Färg baserad på org. lösningsmedel (30% VOC) Förtunning (100% VOC) Målning med lösningsmedelsburen färg på hela konstruktionen Förbrukning av färg + förtunning 0,2 l per målningsomgång Medför 160 g vilket totalt ger ca 75 g VOC Total förbrukning under 30 år – 800 g Total utsläppsmängd under 30 år - 375 g Kasserat färgemballage 3 st stålburk (0,3 l) á 85 g – 255 g

B3-7


Bilaga 3

Aktivitet: Frekvens: Material: Kvantitet: Material: Utsläpp: Restprodukt:

Fönsterputsning 2 ggr/år under 30 år Fönsterputsmedel (Fabrikat: FönsterPuts) innehåller 12 vikts-% etanol Putsning (insida + utsida) ger en förbrukning av 20 ml = 16 g 30 års förbrukning medför 60x16 = 960 g Utsläpp av etanol 960x0,12 = 115 g Plastemballage av PE-plast total förbrukning under 30 är 3 st flaskor á 40 g medför 120 g plastavfall

4. Registrering i MERU-matris Föns te r AB Li vscyk el fa s/ a k ti vi tet k om pone nte r Underleverantörer

M iljöbe las tnings m atris för Träföns te r (Produk t AB) data/produk te nhe t M il j öbel a stni ngsfa k torer M ate rial 1: Järn -gulkromaterat 2: Järn - galvat

k vant. Ene rgi 1800 g 225 g

3: Al-prof il 4: Furuträd - limmad 5: Plastmaterial - PVC

200 g 8300 g 250g

10: Gummi 6: Glas

100 g 4500 g

Re s tproduk te r 4: Träavf all 800 g

Uts läpp

Träavfall 800 g

2: VOC till luf t - 60 g

Ege n tillve rk ning 1: Impregnering 2: Grund+topplack+ lösnm.

300 g Impreg.process 190 g Torkprocess Energif örbruk. X W/prod.

Emballage; * Pappmaterial * Järn -obehand. (häf tor)

700 g 25 g

Dis tribution LB-transport X tonkm

Byggnation Emballagerester 700 g * papp 700 g * träribbor 560 g * stålklämmor 25 g Användning 1: Färg (org. lösn.) 1: Förtunning (org. lösn.) 2: Fönsterputsmedelt

800 g

Energif örlust (30 år) U-värde 1,55 W/m2 K

1: Färgemball. 255 g 2: Emb. PE 120 g

1: VOC till luf t 375 g 2: Et-OH till luf t 115 g

960 g

Om hände rtagande Träkomponenter 8300 g Metallkomponenter 2225 g Plastkomponenter 250 g

ANM. Fönstrets livslängden är beräknat till 30 år

Figur B3.3 Meru-matris med kvantitativa och kvalitativa data för ett fönster

Kommentarer till matrisen Detaljnivån för matrisen är som framhålls i teorikapitlet (kap. 7) en fråga om tillgängliga data och vad man vill använda matrisen till. Ett grundläggande steg är att den skall ge en översiktlig bild över den befintliga produktens viktiga miljöaspekter. Skall underlaget även användas att göra värdering av miljöaspekternas miljöpåverkan med miljöindex krävs en relativt hög detaljeringsgrad, minst i nivå med ovanstående matris. En praktisk hantering av data är att generalisera innehållet till en högre aggregatnivå t.ex. för 100 enheter eller 1000 enheter alternativt årsproduktionen för produkten. Därmed kan det bli enklare att utnyttja existerande statistik i företaget med bl.a. uppgifter över energi och utsläppsdata för hela produktionen. B3-8


Bilaga 3

B3.4 Underlag för beräkning av Eko-indikatorer Nedanstående listor omfattar ”Eco-Indicator 99” som är publicerade av PRe Consultants i Amersfort, Holland (Annexe to the Eco-indicator 99, Manual for Designers, version 2, april 2000). Till indikatorerna finns också en metodhandbok att tillgå på företagets hemsida (www.pre.nl).

B3-9


Bilaga 3

B3-10


Bilaga 3

B3-11


Bilaga 3

B3-12


Bilaga 3

B3-13


Bilaga 3

B3-14


Bilaga 3

B3.5 Introduktion till miljöeffekter och miljöeffektmatris Det är betydelsefullt att en viss baskunskap byggs upp kring vilka olika miljöeffekter som kan kopplas till företagets produkter. Därmed ges förståelse och underlag för att finna lösningar som förbättrar produkternas miljöegenskaper. I nedanstående schema ges en schematisk bild hur allmän miljökunskap kan knytas ihop med en enkel studie och diskussion kring produkters miljöeffekter och miljöpåverkan.

Arbetsgång

Allmän miljökunskap

Inhämtad miljökunskap kring produkter

Gruppövning; Upprättande av en miljöeffektmatris för representativ produkt/

Diskussion kring miljöeffekter som kan härledas till livscykelfaser för en produktgrupp

Fokus på miljöfrågor kopplade till produkter

B3.5.1 Beskrivning av miljöeffekter Nedan följer en kort sammanfattning av de miljöeffekter som finns listade i arbetsboken avsnitt A2.4. För mer information kring miljöeffekter hänvisas till hemsidorna under referenskapitlet, speciellt miljöorganisationerna samt Naturvårdsverket.

1. Växthuseffekten – Klimatpåverkande gaser Jordens atmosfär består av olika gaser. En del av dessa gaser kan effektivt fånga upp en del av den värmestrålning som reflekteras av jordytan. Gaserna fungerar precis som glaset i ett växthus och följden blir att temperaturen i atmosfären blir högre. De gaser som har förmåga att absorbera strålning är främst vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid och freoner. Dessa gaser är, förutom freonerna, naturligt förekommande som alltid förekommit i atmosfären. Växthuseffekten är således ett naturligt fenomen och utan dessa gaser i atmosfären skulle medeltemperaturen på jorden vara ca -15ºC. Men människans aktiviteter på jorden har gjort att atmosfärens koncentration av dessa gaser ökat och därmed även atmosfärens förmåga att absorbera strålning, med ökning av medeltemperaturen som följd. Än så länge har temperaturen inte ökat särskilt markant, men till år 2100 förväntar temperaturen öka desto mer. FN:s klimatpanel (IPPC) med olika internationella experter pekar på att vi kan förvänta oss att världens genomsnittstemperatur kommer att öka med 1,8-4,0 grader inom hundra år och nya scenarios visar på riskerna för än högre temperaturstegringar. En förhöjd medeltemperatur B3-15


Bilaga 3

skulle leda till många olika effekter bl.a. talar experterna om förändrade vattenbalanser, höjning av havsytan, förändrad artsammansättning och extremare vädervariationer. Särskilt märkbar är ökningen av koldioxid. Allt sedan vi i stor skala började använda oss av fossila bränslen har vi successivt ökat koldioxidhalten i atmosfären. Så länge vi använder oss av biologiska bränslen kan naturen ta hand om den koldioxid som bildas och binda in den i ny växtlighet. Men då vi använder fossila bränslen släpper vi ut mer koldioxid än vad naturen kan ta hand om och kolets naturliga kretslopp mellan växtlighet och atmosfär bryts. 2. Uttunning av ozonskiktet I atmosfärens övre del, stratosfären, som ligger mellan 15-30 km från jordytan, omvandlar solljuset ständigt en del av atmosfärens syre till ozonmolekyler. Det ozonskikt som bildas av syreomvandlingen har en förmåga att absorbera farlig ultraviolett strålning (UV-B) från solen och på så sätt förhindra att denna når jorden. Normalt absorberar ozonskiktet ca 99% av all UV-B-strålning. Strålningen är så energirik att den kan sönderdela molekyler och om den skulle nå jorden skulle den ha förödande effekt på människor, djur och växter. Ozon är en reaktiv molekyl som förstörs lätt. Ozon i marknivå omvandlas snabbt eftersom det reagerar med andra ämnen. Tack vare att ozonlagret finns på så hög höjd hinner de flesta ämnen brytas ned långt innan de når ozonlagret. På 1970-talet insåg forskarna att freoner (CFC, HCFC) och haloner var tillräckligt flyktiga och stabila för att mycket långsamt transporteras till ozonlagret. Väl där möts de av mycket intensiv solstrålning, tillräckligt intensiv för att till sist brytas ned. I denna nedbrytningsprocess reagerar freonerna med ozonmolekylerna som snabbt förstörs. Det som gör freonerna så stabila är att de innehåller klor eller brom i kombination med fluor (CFC = Chlorinated Fluro Carbons). Det är just klor och brom som är de farliga beståndsdelarna som deltar i sönderdelningen av ozonmolekylen. Nedbrytningen förvärras av att en enda frigjord klor- eller bromatom kan bryta ned tusentals ozonmolekyler. Idag sker avveckling av freoner och haloner genom internationella avtal som infogats i svensk lagstiftning. Sedan industrin börjat använda ersättningsprodukter har de svenska utsläppen av freoner och haloner minskat drastiskt, men miljöeffekterna kvarstår under en betydande tidsperiod. 3. Försurning Försurningen orsakas av svaveldioxider, SO2 och kväveoxider, NOx, som släpps ut till atmosfären vid förbränning av framför allt fasta och flytande bränslen, samt av ammoniak, NH3, som till största delen kommer från djurhållning och gödselhantering. Svaveldioxid bildas ur det svavel som finns i bränslet, framförallt i olja och kol. Kväveoxider bildas vid alla typer av förbränning genom att syre och kväve i förbränningsluften reagerar då temperaturen blivit tillräckligt hög. I atmosfären omvandlas kväve- och svaveloxider till salpetersyra och svavelsyra. Då syrorna kommer i kontakt med vatten sönderdelas de till vätejoner och nitrat- respektive sulfatjoner. Det är vätejonerna som står för den försurande effekten. Ammoniak reagerar med vatten och bildar ammonium som har försurande effekt först då det bryts ned i marken av mikroorganismer. Försurningen har blivit speciellt uppmärksammad i Sverige eftersom vi på grund av vår växtlighet och markförhållanden är särskilt utsatta för markförsurning. Skandinaviens kalkfattiga berggrund gör att marken har dålig motståndskraft mot de försurande vätejonerna. Kalkhaltiga jordar kan nämligen genom vittring neutralisera det sura nedfallet och på så sätt skydda marken mot försurning. Försurningens effekter märks genom skogsdöd, utslagna sjöar och utlakning av tungmetaller. En insats för att motverka miljöeffekten är bl.a. kalkning som sker av både skogsmark och sjöar. B3-16


Bilaga 3

4. Marknära ozon och fotokemiska oxidanter Ozon hör till fotokemiska oxidanter som är en grupp av föreningar som bildas i atmosfären genom solljusets inverkan. Fotokemiska oxidanter kan även bildas nära marken genom omvandling av luftföroreningar, främst i form av koldioxid och flyktiga kolväten (VOC) med hjälp av solenergi. Både kolväten och kväveoxider härstammar framför allt från utsläpp från trafik och övrig förbränning. Men lokalt kan utsläpp av lösningsmedel från t.ex. ytbehandling bidra till bildning av marknära ozon. I takt med att trafiken blir allt intensivare ökar även halterna av marknära ozon och andra fotokemiska oxidanter. Faktum är att i södra Sverige överstigs de satta gränsvärdena för marknära ozon stora delar av sommarhalvåret. På grund av sin reaktivitet är de fotokemiska oxidanterna aggressiva föreningar och kan orsaka skada bland annat genom att reagera med slemhinnor, växters klyvöppningar och polymera material. 5. Tätorternas luftföroreningar och buller Utsläpp till luft i städerna härstammar från en mängd olika aktiviteter, där industriella processer och trafik står för en stor del. Luftföroreningarna innehåller en mängd olika ämnen bl.a. svaveldioxider, kväveoxider, kolmonoxid, kolväten och sot. Luften i tätorterna har blivit bättre jämfört med för ett halvt sekel sedan, men den kan ändå inte anses vara tillfredsställande. Biltrafiken har ökat avsevärt och står för den största delen av utsläppen av kolmonoxid, kolväten och kväveoxider. Till viss del har bilarnas utsläppsökning kompenserats av industrins åtgärder för utsläppsminskningar. Förorenad luft kan leda till en mängd olika hälsoeffekter, där astmatiker och andra känsliga personer främst drabbas. Regeringen har infört miljökvalitetsnormer för vissa ämnen i utomhusluft, i syftet att minska tätorternas luftföroreningar. 6. Övergödning av mark och vatten Övergödning innebär att naturen tillförs ett överskott av näringsämnen, vanligen kväve och fosfor. Överskottet stör balansen eftersom dessa näringsämnen normalt finns tillgängliga för djur och växter i begränsad mängd och fungerar som tillväxtreglerare. I marken orsakar övergödningen framför allt ändrad artsammansättning hos växter och djur. Om överskottet blir så stort att växterna inte kan ta till vara på all näring, lakas dessa ut i grund- och ytvatten. I sjöar och hav medför övergödningen att tillväxten av alger och växtplankton ökar kraftigt. Tillväxten gynnar planktonätande fisk som mört och braxen medan rovfiskar minskar i antal. I kraftigt övergödda vatten kan tillväxten av alger bli så häftig att vattnet grumlas och missfärgas, man pratar om algblomning. Vissa alger kan bilda gifter som vid algblomning kan finnas i så stor mängd att det blir skadliga för omgivningen. Den ökade växtligheten leder i sin tur till större syreförbrukning vid nedbrytning av dött växtmaterial. I värsta fall kan syret helt ta slut på botten, vilket då leder till bildning av svavelväte i nedbrytningsprocessen. Kväve och fosfor härstammar framför allt från jordbruk och vatten- och avloppssektorn. Men kväve tillförs även naturen genom kväveoxider från trafik och annan förbränning. 7. Giftiga metaller Metaller är naturliga beståndsdelar i naturen och många fyller viktiga funktioner i naturens olika processer. Men metaller kan även, om de förekommer på fel ställe och i för hög koncentration, vara skadliga för växter, djur och människor. Särskilt gäller detta vissa tungmetaller så som kvicksilver, kadmium och bly som i många fall kan orsaka skada redan vid låga koncentrationer i miljön. Flera tungmetaller kan lagras i levande vävnader och bli kvar under mycket lång tid. Metaller sprids på många olika sätt i samhället, dels genom förbränningsprocesser och B3-17


Bilaga 3

vid utvinning och bearbetning och dels genom de produkter vi använder framför allt då dessa produkter behandlas som avfall. Metaller kan i naturen bilda organiska föreningar som kan vara farligare än metallerna själva. Exempel på detta är metyl- och etylkvicksilver och tributyltenn. Hälsoeffekterna vid metallexponering är många, bl.a. kan metaller orsaka hormonella störningar, cancer, allergiska reaktioner och nervskador. 8. Organiska miljögifter och främmande ämnen Vi lever i ett kemikaliesamhälle. I Sverige används uppskattningsvis ca 15 000 - 20 000 kemiska föreningar i olika typer av produkter. En kemikalies miljöfarlighet beror på ett antal faktorer som är relativt lätta att ta reda på. Kemiska ämnen kan dels ha akut giftighet dels kronisk giftighet. Akut giftighet är ofta sammankopplat med ämnen som hanteras i stora volymer eller höga koncentrationer och som lätt reagerar med andra ämnen. Kronisk giftighet innebär smygande effekter efter en längre tids exponering. Ämnet har antingen kontinuerligt lagrats i kroppen till en så hög koncentration att det blivit farligt eller så har exponeringen skett sammanhängande med korta avbrott, t.ex. vid lösningsmedelanvändning. Typiskt för ämnen som kan vara kroniskt giftiga är att de är stabila (persistenta), kan lagras i kroppen och är fettlösliga. Farliga ämnen kan i princip spridas till miljön genom fyra olika sätt. Spridning kan ske genom bekämpningsmedel, industrikemikalier som aldrig varit avsedda att spridas till miljön, biprodukter från olika tillverknings- och förbränningsprocesser samt genom ämnen i produkter. För att minska riskerna för spridning av farliga ämnen är den primära åtgärden att utvärdera om ämnet över huvudtaget behövs eller om det kan ersättas med ett mindre miljöpåverkande ämne. Om detta inte är möjligt är det viktigt att se till att ämnet hanteras på bästa sätt för att minska spridningen och att informera om riskerna. 9. Hot mot biologisk mångfald Den biologiska mångfalden eller artrikedomen omfattar allt som lever samt alla de miljöer där detta sker. Den biologiska mångfalden varierar mellan olika områden, och ser självfallet olika ut beroende på om man befinner sig i en svensk urskog eller på en havsatoll i söderhavet. Oftast diskuteras biologisk mångfald i den lilla skalan, t.ex. vid skydd av en viss art, men det är viktigt att komma ihåg att mångfalden är viktig även ur ett större perspektiv. Omgivningens utseende och förutsättningar bestäms till stor del av den biologiska mångfalden som har stor inverkan på klimatet och olika ämnens kretslopp. En förutsättning för biologisk mångfald är att tillräckligt många områden av olika typer bevaras. Växt- och djurarter har under lång tid anpassat sig efter förutsättningarna på en specifik plats. En förändring av förutsättningarna kommer obönhörligt att slå ut ett antal arter. I svensk lagstiftning finns flera olika medel för att skydda den biologiska mångfalden. De allmänna hänsynsreglernas lokaliseringsprincip säger att man vid etablering av ny verksamhet ska placera denna där det är bäst ur miljösynpunkt. Naturreservat, nationalparker och fridlysning av arter är andra medel för att skydda mångfalden. Inte bara exploatering av särskilt sårbara områden hotar den biologiska mångfalden, utan även andra miljöeffekter varav en del beskrivs ovan, kan skada artvariationen och samspelet i naturen. Sedan 1993 finns en internationell konvention om biologisk mångfald som syftar till att bevara mångfalden över hela världen. 10. Uttag av icke förnyelsebara naturresurser Uttaget av icke förnyelsebara resurser i form av metaller och fossila bränslen är utan tvekan ett stort problem i det långsiktiga perspektivet. Dessa naturresurser finns i begränsad mängd och för att de ska räcka så länge som möjligt måste uttaget begränsas. En annan aspekt är att B3-18


Bilaga 3

naturens förmåga att ta hand om de restprodukter som bildas vid användning och utvinning av de ändliga resurserna inte kan påverkas. I dag utvinner och använder vi mer än vad naturen klarar av, vilket får allvarliga miljöeffekter som följd. För en hållbar framtid måste vi alltså minska vår användning av icke förnyelsebara resurser och skapa fungerande system för att ta hand om dess restprodukter. 11. Överuttag av förnyelsebara naturresurser Uttaget av förnyelsebara resurser som skogsråvaror och växtprodukter måste stå i relation till naturens produktionsförmåga. För stora uttag leder till utarmning av naturresurserna och naturens kretslopp påverkas. Dessutom leder för stora uttag till att naturen inte klarar av att ta hand restprodukterna som i sin tur bildas. Uttaget av naturresurser får alltså inte vara större än nybildningen. För ett hållbart utnyttjande krävs effektiva system för utvinning, tillverkning, användning, återvinning, återanvändning och avfallsbehandling, dvs. längs produktens hela livscykel. 12. Restprodukter Bildning av restprodukter går hand i hand med hur effektivt vi använder oss av råvaror och möjligheten till återanvändning och återvinning. Trots att systemen för behandling av restprodukter blivit effektivare och vi återvinner och återanvänder som aldrig förr fortsätter avfallsmängderna att öka. Men det är inte bara mängden restprodukter som är avgörande utan även sammansättningen. Ju mindre farliga och ju mer lättnedbrytbara ämnen desto lättare är det att behandla produkten som avfall på ett ur miljösynpunkt så säkert sätt som möjligt. Avfall och restprodukter är idag en stor fråga som kommer att bli dyrare att ta hand om i framtiden, vilket konsumenterna får betala i slutändan.

B3.5.2 Exempel på gruppövning med miljöeffektmatris Summering av de kunskaper som finns och som på olika sätt inhämtats kring miljöeffekter för produkter kan sammanställas i en s.k. miljöeffektmatris för den produktgrupp eller produkt som kan vara aktuell. Uppgiften genomförs som en gruppövning/gruppdiskussion eller individuellt. Resultatet av genomförda insatser kan bli en matris som har ett utseende enligt figur B3.4 på näta sida. Denna figur illustrerar hur komponenter och aktiviteter i ett träfönster kan belasta miljön i olika livscykelfaser. I matrisens vänsterkolumn, ”Ingående komponenter och aktiviteter”, listas olika typer av miljöbelastande komponenter/aktiviteter som kan kopplas till produkten, träfönster. Exempelvis stål, PVC- material, gummimaterial, energikälla för produktionen, transporter med lastbil, underhåll med målning, metallkomponenter till återvinning etc. För matrisens övriga kolumner omfattande miljöeffekter finns en gruppering uppdelad på globala, regionala och lokala miljöeffekter. Inom rutorna för respektive miljöeffekter markeras för varje enskild komponent eller aktivitet vilka typer av miljöeffekter som kan tänkas förekomma, markering genom skraffering av aktuell ruta. Totalt definieras de 3-5 viktigaste miljöeffekterna per aktivitet genom att mörkmarkera rutan. I detta moment kan man också om så önskas gå ett ytterligare steg med fördjupning och notera vad det är som medför att ”rutan” markerats. Exempel på detta finns för markeringen organiska lösningsmedelsrester/marknära ozon. Detta förutsätter att arbetet dokumenteras i dator med hjälp av excelfil. B3-19


Bilaga 3

Som tidigare påtalats är inte målet med att upprätta miljöeffektmatrisen att ge en detaljerad naturvetenskaplig analys. Syftet är att skapa en grov bild över de ingående komponenternas och aktiviteternas allmänna miljöeffekter. Med matrisen som underlag kan det sedan vara möjligt att föra en bred diskussion och reflektion kring hur miljöeffekterna skall hanteras och vad man kan och vill arbeta med.

Miljöeffektmatris Träfönster Ingående komponenter och aktiviteter

Globala effekter

Regionala och lokala effekter

1. Växt- 2. Ozon- 3. Försur- 4. Mark- 5. Luft- 6. Över- 7. Spridhusgödning ning av uttunning ning näraozon föroeffekten reningar av vatten metaller/ tungmetaller

8. Orga- 9. Hot niska mot miljöbiologisk gifter & mångfald främmande ämnen

Produktion av delkomponenter Furumaterial Järnkromaterat/galvat Aluminium Plast-PA/PE Plast- PVC Gummi-produkt Pappkartong Glas

Utsläpp av lösningsmedel, i kombination med bilavgaser och solljus bidrar till bildande av marknära ozon som bl.a. skadar växter

Grundlack/topplack Org. lösingsmedel Limprodukter Impregneringsmedel Pappmaterial Egen tillverkning Energi - maskiner- el Energi - flis Trärester Org lösningsm. rester Färgrester Transporter Biltransporter Byggnation/ installation Rester- träpall Rester pappmaterial Rester-plastemballage Användning Grundlack/topplack Org. Lösingsmedel Putsmedel: org lösn Omhändertagande förbrukad produkt Träkomponentrester Metallkomponenter

Figur B3.4 Exempel på miljöeffektmatris upprättat för träfönster

B3-20

10 Uttag av icke förnyelse -bara naturresurser

11. Uttag 12. Restav förny- produkter else-bara naturresurser


Bilaga 4

Bilaga 4 Exempel på enskilda moment inom intressent-/ QFD-modell

Innehåll B4.1. Exempel med miljö-QFD B4.1.1 Identifiering av interna och externa miljöintressenter B4.1.2 Identifiering och insamling av miljökrav B4.1.3 Sammanställning av miljöönskemål B4.1.4 Viktning av miljöönskemål B4.1.5 Konkurrentjämförelse av miljöönskemål B4.1.6 Identifiering av miljöegenskaper B4.1.7 Konkurrentjämförelse av miljöegenskaper B4.1.8 Framtagning av målvärden för planerad produkt

B4-2 B4-2 B4-4 B4-7 B4-11 B4-15 B4-16 B4-18 B4-19

B4.2. Exempel med teknisk/ekonomisk-QFD B4.2.1 Exempel på teknisk/ekonomiska kravlista B4.2.2 Exempel på parvis jämförelse av teknisk/ekonomiska önskemål B4.2.3 Exempel på dokumentation i en QFD baserade intressentmodellen

B4-21 B4-22 B4-23 B4-24

B4-1


Bilaga 4

B4.1 Exempel med miljö-QFD B4.1.1 Identifiering av interna och externa miljöintressenter Nedanstående underlag är en beskrivning av möjliga intressenter och deras krav och önskemål på produkter.

Exempel på interna miljöintressenter Företagsledningen De krav och önskemål som finns inom ramen för befintlig miljöpolicy, miljömål eller andra uppsatta miljökriterier inklusive bredare koppling till hållbar utveckling. Här kan också komma in krav utifrån företagets affärsidé och affärsvision. Inköpsfunktion Restriktioner utifrån miljökrav och önskemål man lägger på inköp av olika typer av insatsvaror till de egna produkterna. Betydelsefullt är också det utvidgade perspektivet med hållbar utveckling som ställer krav på ett socialt ansvarsfullt uppträdande gentemot olika leverantörer. Produktionsfunktionen Krav och önskemål kring en resurseffektiv produktionsapparat och tillverkningsprocess för produkten. Insatsvaror (material, hjälpkemikalier, energi, processteg etc. ) som inte ingår i den färdiga produkten utan blir avfall eller biprodukter är ett resursslöseri, vilket också direkt i den egna produktionen eller i tidigare led ger upphov till negativa miljöeffekter. Produktionsteknik/produktutveckling Krav och önskemål hur man från produktionsteknik och produktutveckling effektivast och på ett miljömässigt riktigt sätt producerar en produkt. Logistikfunktionen Miljörelaterade krav och önskemål avseende transporthantering och förpackningsfrågor samt materialflödet i stort är viktiga frågeställningar. Miljö-/Kvalitétsfunktionen Miljöfunktionen har ansvar för alla frågor som gäller hur företaget påverkar omgivningen i miljöhänseende inklusive uppföljning av myndighetskrav mm. Här kan också ligga arbetsmiljöfrågor som naturligt har en koppling till yttre miljö t.ex. bidrar en kemikalier ofta till en olägenhet både i arbetsmiljön och för omgivningen. Kvalité utgör också en funktion som berör miljöfrågor bl.a. genom att kassation bidrar till en ökad miljöbelastning p.g.a. ökat resursuttag. Marknadsfunktionen Funktionen har egentligen inga egna interna krav eller önskemål utan är förmedlare av externa kunders och marknadens miljöönskemål. Som förmedlare har marknadsfunktionen en viktig roll att fylla. Eventuellt kan det finnas egna krav som täcker miljöaspekter med koppling till miljökommunikationen av produkten. Ekonomifunktionen Verksamheten med ekonomisk planering kan ställa krav på att få underlag för kalkylering av olika typer av miljökostnader som en del av övriga verksamhetskostnader. B4-2


Bilaga 4

Exempel på externa miljöintressenter Externa miljöintressenter inom hela produktens livscykel kan gälla direkta aktörer i form av olika kundgrupper, men också aktörer som är indirekta krav- och önskemålsställare genom allmänt samhällsansvar mm. I nedanstående bild ges exempel på intressenter kopplat till byggvarubranschen. Råvaruutvinning & -förädling

Tillverkning slutprodukt

Distribution

Användning

Externa miljöintressenter

Externa miljöintressenter:

Samhället: - kringboende - kommunal miljöförvaltning - regionala & nationella miljömyndigheter Finansierings- och försäkringsbolag Miljöorganisationer: - Naturskyddsföreningen - Green Peace etc. Massmedier

Speditionsföretag Kunder: - Byggföretag - Återförsäljare - Grossister m. fl. Branschorganisationer Bostadsförvaltare Huskonstruktörer/Arkitekter Boende Serviceverksamheter Miljömyndigheter Miljöorganisationer Massmedia

Sluthantering

Externa miljöintressenter: Miljömyndigheter Bostadsföretag/ Enskilda fastighetsägare Byggföretag Avfallsbolag Miljöorganisationer Återbruksföretag

Det skall noteras att intressenterna inte alltid är de samma om man arbetar med omkonstruktion och ny produkt. För ny produkt gäller att analys bör omfatta även nya kundkategorier som kan vara aktuella. Exempel på miljömyndigheter och miljöorganisationer som kan vara lämpliga att följa upp avseende miljökrav och bredare krav kring en hållbar utveckling är följande; • • • • • • •

EU-kommissionen Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Länsstyrelsen Svenska Naturskyddsföreningen Green Peace Amnesty International

B4-3


Bilaga 4

B4.1.2 Identifiering och insamling av miljökrav Insamling av miljökrav kan ske på olika sätt där intervjuer och olika former av enkätundersökningar torde vara det allmänt mest förekommande. Nedan ges en allmän vägledning kring denna informationsinsamling. Underlag för intervjuer/enkätundersökning Intervjuer med intressenter bör göras med så öppna frågeställningar som möjligt så att den intervjuade själv förklarar och motiverar sina svar. För att säkerställa att kraven på produkten blir så heltäckande som möjligt kan det dock vara motiverat att arbeta efter vissa allmänna checklistor. De exempel på frågeställningar som ges bör uppfattas som en allmän checklista, vilken individuellt kan behöva kompletteras och anpassas efter den aktuella situationen. Beroende på förutsättningarna kan arbetet alternativt utföras som enkätundersökning. Med enkät får man dock beakta att svaren blir mer begränsade och svårtolkade. Vid insamlingen av uppgifter underlättas det fortsatta arbetet om det klart går att identifiera miljökraven utifrån vad som kan uppfattas som absoluta miljökrav respektive miljöönskemål. Den definition vi använt oss av är följande: ”absolut miljökrav”, utgör ett krav som är absolut nödvändigt att uppfylla för att produkten skall kunna säljas. Främst gäller detta kopplingen till restriktioner med olika kemikalier upptagna på kemiska begränsningslistor från myndigheter. Även andra lagstadgade krav kan förekomma såsom producentansvar, förbud mot deponering mm som kan påverka produktens utformning. Till kategorin hör dessutom kundkrav som är absoluta krav, dvs. krav som kunden ställer som förutsättning för att köpa produkten. Övriga miljökrav är att betrakta som ”miljöönskemål”. Analys av vissa intressenter kan begränsas till upplysningar från skriftliga källor, vilka gäller speciellt myndigheternas krav. Även här kan det dock vara en fördel om man kan kombinera med t.ex. telefonkontakter. Det bör noteras att frågeställningar som är direkta tekniska krav och önskemål indirekt kan relateras till produktens miljöprestanda och därmed bör formuleras som miljökrav. Vid insamling av kundkrav är det naturligtvis en fördel om det går att kombinera insamlingen både av miljökrav och tekniska krav till samma tillfälle. I nedanstående checklista behandlas däremot endast frågeställningar kopplade till miljökrav. Vid identifiering av produktkraven är det viktigt att inledningsvis kartlägga den information som finns inom den egna verksamheten. Detta gäller både den inre cirkeln för produktframtagning (produktrådet eller dylik grupp) och en bredare kategori inom företaget. En variant av att sätta igång denna process kan vara att använda checklistan ”Exempel på frågeställning Interna miljöintressenter”. Detta utesluter inte att man i produktutvecklingsgruppen använder t.ex. ”brainstorming” för att identifiera kraven då det också krävs bredare fundering kring vilka önskemålen som finns inte bara idag utan kanske vad som gäller i tidsperspektivet av 10-15 år framåt. En sådan tidshorisont är inte ovanlig med avseende på produkters livslängd och med tanke på faktor 10 begreppet som på något sätt bör kopplas in i företags syn på produktutveckling (se kapitel 2 om faktorbegreppet som målsättning i ett långsiktigt perspektiv för en hållbar produktframtagning, ytterligare aspekt som är viktigt att beakta gäller kopplingen till miljökrav enligt offentlig upphandling).

B4-4


Bilaga 4

Exempel på frågeställning - Interna miljöintressenter Företagsledning Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka absoluta krav respektive önskemål på produkter framgår av företagets miljöpolicy? Vilka absoluta krav respektive önskemål uttalas om produkten i företagets miljömål? Vilka miljöfrågor prioriteras i företagets miljöarbete? Finns det några goodwilleffekter med att göra produkten miljödriven? Finns det krav på produktutvecklingen utifrån ett socialt och ekonomiskt ansvarstagande? Vad påtalas utifrån företagets affärsstrategi? Inköpsfunktionen Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka absoluta krav ställs på ingående komponenter och material? Vilka önskemål ställs på ingående komponenter och material? Vilka konfliktsituationer kan uppstå gentemot leverantörer avseende en god etisk uppförandekod? Produktionsfunktionen/Produktionsteknik Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka absoluta krav ställs på en resurseffektiv tillverkning för produkten? Vilka önskemål ställs för att få optimala produktionsbetingelser för produkten? Produktutveckling Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka egna absoluta krav och önskemål finns för att optimala utvecklingsbetingelser för produkten? Logistikfunktionen Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka transporttekniska krav och önskemål ställs? Vilka önskemål ställs på optimala förpackningsbetingelser? Miljö/Kvalité Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka absoluta krav och önskemål uttalade av myndigheter som berör produkten? Hur kan företagets miljöarbete förstärkas? Vilka krav ställer lagstiftning och annan reglering, nationell som internationell, kopplat till produkter? Marknadsfunktionen Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka egna absoluta krav respektive önskemål finns inom marknadsavdelningen? Vilka önskemål finns från speditörer och transportörer? Vilka absoluta krav och önskemål har förmedlats från kunder och konsumenter? Ekonomifunktionen Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka önskemål ställs som kan underlätta försäljning och marknadsföring av produkten? Finns det önskemål på investeringar kopplat till miljöaspekter för produkten?

B4-5


Bilaga 4

Exempel på frågeställning - Externa miljöintressenter Miljömyndigheter Avser Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen , Miljödepartementet, Länsstyrelsen och Kommunal Miljöförvaltning. Internationella krav med koppling till EU:s lagstiftning och direktiv samt FN och dess olika konventioner bör fångas upp på något sätt, se kapitel 2. Detta är främst kopplat till företagets övergripande strategiska planering, men kan påverka ett enskilt produktområde. Miljökrav som ställs på företaget och dess produktion? Miljökrav som direkt är relaterade till produkten? Icke uttalade krav i form av riktlinjer, råd, önskemål om hur företaget bör uppträda i miljöfrågor som berör produktionen och de produkter som tillverkas? Förväntas nya regleringar eller krav som kan påverka produkten/företaget? Frågeställningarna kan utvidgas till att också omfatta bredare aspekter kring hållbar utveckling. Intresseorganisation Avser både branschorganisationer och miljöorganisationer. Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Finns det produktkomponenter, kemiska ämnen och produkter mm som organisationen har uttalat restriktioner emot? Kunder Avser första kundledet som företaget står i kontakt med som t.ex. andra företag, återförsäljare, grossistföretag eller privata kunder. Finns miljökrav som kan urskiljas som absoluta miljökrav enligt tidigare redovisad definition bör detta särskilt noteras och förklaras. Allmän checklista som bör följas upp vid kundanalysen antingen som intervju, enkät eller annan insamlingsform kan omfatta följande: Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Ingår miljöfrågor som en del vid köp av produkten? Har materialval någon betydelse vid valet av produkt? Finns det några restriktioner för användning av speciella kemikalier i produkten? Har de lokala miljöförhållandena vid produktion av produkten någon betydelse? Har förorening eller avfall som genereras vid användning någon betydelse vid valet? Har insatsen av service/underhåll hos brukaren av produkten betydelse? Har livslängden någon betydelse för valet? Har det någon betydelse hur sluthantering av uttjänt produkt går till? Skall miljöegenskaperna för produkten vara tydliga och mätbara? Är miljöriktig emballering en viktig fråga? Är transportfrågan viktig? Finns önskemål om detaljerad miljöinformation över produkten? Är globala miljöfrågor viktiga att ta hänsyn till vid valet av produkt och i så fall vilka? Finns det krav hur leverantören utför inköp, lägger ut produktion externt eller annat kopplat till produktområdet, relaterat till att företaget tar sitt ansvar för bredare hållbarhetsfrågor? Samtliga frågor leder vanligen till ett antal olika följdfrågor om Vad? och Hur? producenten bör agera. Det är ytterst viktigt att dessa följdfrågor ställs om inte kunden själv spontant ger svaren. B4-6


Bilaga 4

Sluthanterare - Avfallsbolag/Återbruksföretag Nämn de fem viktigaste miljökraven/önskemålen på produkten? Vilka krav och önskemål finns på demonterbarhet? Vilka krav och önskemål finns på identifiering av material- och kemikalieinnehåll? De ovan givna checklistorna innehåller frågeställningar inom de flesta leden av produktkedjan och skall mer betraktas som stöd för att själv vidareutveckla checklistor anpassade för det egna verksamhetsområdet än listor för direkt kopiering.

B4.1.3 Sammanställning av miljöönskemål I figuren beskrivs processtegen med att sammanställa de insamlade miljökraven till en lista av önskemål som fungerar att hantera i intressentmodellen. Principen för att sammanställa de teknisk-ekonomiska kraven är likvärdig, men omfattar vanligen inte lika många aktörer som för miljökraven.

Arbetsgång Dokumentera miljökraven i lista för interna respektive externa intressenter (1)

Avskilj absoluta miljökrav (2)

Miljö-

önskemål Absoluta krav

Utsortera liktydiga önskemål (3)

Sammanställ gemensam lista över interna och externa önskemål (4)

Lista som sparas till produktutvecklingsetapp - koncept

Avskilj liktydiga önskemål och ej produktinriktade miljöönskemål (5)

Upprätta sammanfattande lista över kvarvarande miljöönskemål (6)

Lista separat de önskemål som kan tillföras den tekniska specifikationen

Inför upprättad lista över miljöönskemål i intressentmodellen

B4-7

Upprätta definitioner över uppställda miljöönskemål (7)


Bilaga 4

Nedanstående exempel utgör en del av miljökraven dokumenterade inom området materialhantering och egen tillverkning med slutresultatet som återges i intressentmodellens vänstra modul, se figur B4.3 sidan B4-14. Initialt kan det vara idé att dokumentera miljökraven efter livscykelfaser, alternativt olika miljöaspektområden. På detta sätt erhålls direkt en konkret koppling till vilka aktörer som främst berörs. I exemplet med köksskåp definieras den första gruppen av miljökrav till ”Miljöanpassade material”, vilket syftar på krav som främst kan hänföras till materialfasen/ leverantörsledet. Den andra gruppen av önskemål har grupperats under ”Miljöanpassad tillverkning” som upptar krav riktat på den egna produktionen eller tillverkningen. Så tidigt som möjligt i processen bör miljökraven delas upp på miljöönskemål och absoluta miljökrav. Önskemålen är just önskemål om vad man vill att produkten skall uppfylla utan att därmed ställa kravet att detta måste uppfyllas. De absoluta kraven innebär ett krav man inte viker från som intressent eller kund, dvs som kund avstår man från produkten om inte kravet uppfylls. De absoluta kraven kan specificeras separat då de inte används i QFD-analysen utan kommer in som prioriterade krav senare i produktutvecklingen, under konceptfasen. I det nedanstående exemplet används utveckling av nya köksskåp som underlag för att belysa hur bearbetning av kraven kan ske fram till slutliga önskemål som infogas i intressentmodellen. I bearbetningen är det betydelsefullt att så strukturerat som möjligt reducera antalet önskemål till ett hanterligt antal i annat fall kommer matrisen att bli svår att hantera. Det är vanligt att insamlingen av önskemålen ges ett betydande antal krav som är likvärdiga och därmed kan sammanfattas i ett önskemål. På så sätt kan önskemålen sammanfattas i en minde grupp (det är värdefullt att ha dokumentationen kvar med ursprungligt material för eventuellt kommande bruk).

Dokumenterade interna miljökrav MILJÖANPASSADE MATERIAL

− Miljöanpassat materialval för komponenter − Minimal miljöpåverkan från spånskiva, MDF, lådor − Låg formaldehydhalt i spånskiva och MDF − Begränsa formaldehydhalten (finns med i PRIO-lista) − Råvaror och halvfabrikat som ingår skall vara ofarliga för kunder − Noga testade råvaror − Miljövänligt material

MILJÖANPASSAD TILLVERKNING − − − − − − − − − −

B4-8

Miljöanpassad ytbehandling - lucka Ytbehandlingen miljöanpassad Begränsa utsläpp av org. lösningsmedel Minimal miljöpåverkan från t.ex. färger Låg lösningsmedelsförbrukning Bra förbehandling för att minimera påläggsmängden färg Minimera elförbrukning vid framställning Miljöanpassa tillverkningsprocesser Begränsa antalet processoperationer Öka återvinning av metaller, plast mm


Bilaga 4

Dokumenterade externa miljökrav MILJÖANPASSADE MATERIAL

− − − − − − − − − − − − − −

MILJÖANPASSAD TILLVERKNING

Miljösäkra alla komponenter Spånskivor miljösäkras Giftfria råvaror Spånskivor med höga miljökrav Så lite plastdetaljer som möjligt Följa gällande miljölagstiftning Inga kemikalier från Skanskas kemikalielistor Materialen skall inte innehåller hälsofarliga ämnen Begränsa andelen ändliga råvaror i produkten Inga emissioner från produkten av kända hälsofarliga ämnen Begränsad miljöpåverkan från material Materialen utgår från förnyelsebara resurser Inga toxiska ämnen i komponenter Allmän bred miljöhänsyn vid val av komponenter

− Miljöhänsyn vid ytbehandling − Miljöhänsyn vid impregnering − Energi- & resursanvändning optimeras i tillverkningen − Miljövänliga lacker − Inga miljö- & hälsofarliga ämnen i − tillverkningen − Miljöbelastningen från produktionsprocesser − bör begränsas − Begränsade restprodukter och utsläpp från produktionen

Ovanstående två bruttolistor från interna respektive externa miljöintressenter krävs en reducering av önskemålen så att de praktiskt blir hanterbara i modellen. Vanligt är att krav/önskemål är likvärdiga genom att vara direkt liktydiga eller vara snarlikt formulerade. Ett första steg är att utsortera dessa liktydiga önskemål i respektive lista. Nästa steg blir att slå ihop samtliga kvarvarande interna och externa önskemål till en gemensam lista, vilket medför att fler liktydiga önskemål kan utsorteras. Önskemålen blir nu kraftigt reducerade till nedanstående innehåll.

Lista för inplacering i intressentmodellen MILJÖANPASSAD TILLVERKNING (B) MILJÖANPASSADE MATERIAL (A) Kvarvarande önskemål: − Minimal miljöpåverkan från spånskivor − Miljöanpassat materialval -delkomponenter − Låg formaldehydhalt i spånskiva och MDFskivor − Inga kemikalier från Skanskas kemikalielistor − Begränsa andelen ändliga råvaror i produkten

Kvarvarande önskemål: − Miljöanpassad ytbehandling − Bra förbehandling för att minimera påläggsmängden färg − Begränsa processoperationer − Begränsade restprodukter och utsläpp från produktionen − Optimera energiförbrukning i tillverkningen

I den sammanfattande listan över önskemålen kan en sista uppstramning och tydligare formulering göras. Det kan samtidigt vara motiverat att ge respektive önskemål en identitet med t.ex. nummer eller bokstav, detta förenklar sammanställningen när önskemålen hanteras under den parvisa jämförelsen som är ett kompletterande moment för hanteringen av önskemålen. B4-9


Bilaga 4

Slutliga korrigerade önskemål

• • • • • •

Minimal miljöpåverkan från spånskivor (A 1) Inga kemikalier från restriktionslistor över kemiska ämnen (A 2) Begränsa andelen icke förnyelsebara råvaror i produkten (A 3) Miljöanpassad ytbehandling (B 1) Begränsa processoperationer (B 2) Begränsade restprodukter (B 3)

Som uppföljning till de önskemål som används i modellen är det relevant att önskemålen definieras på ett sådant sätt att arbetsgruppen kan referera till önskemålet utan att det sammanblandas med övriga önskemål. Detta är också betydelsefullt den dag när listan över önskemål skall revideras mot en förändrad omgivning. Nedanstående sammanställning är ett försök till definition av önskemålen. •

Minimal miljöpåverkan från spånskivor (A 1)

Minimal miljöpåverkan från skivmaterial avser att produkterna skall vara så fria som möjligt från miljöbelastande tillsatser, exempelvis innehåll av formaldehyd. Energiförbrukning per produktenhet är en betydelsefull faktor. Produkter med hög andel restprodukter av trämaterial är också miljömässigt bra i förhållande till jungfrulig skogsråvara. •

Inga kemikalier från restriktionslistor över kemiska ämnen (A 2)

Med detta menas att produkten och komponenter samt tillsatsämnen i den egna produktionen inte bör innehålla kemiska ämnen och kemiska produkter som finns upptagna på olika typer av listor med restriktioner över kemikalier. Detta gäller allt från Kemikalieinspektionens PRIOlista till kunders kemikalielistor och andra framtagna listor med restriktioner eller önskemål om begränsning av oönskade kemiska ämnen eller produkter. •

Begränsa andelen icke förnyelsebara råvaror (A 3)

Icke förnyelsebara material (metaller, plastmaterial etc.) skall begränsas. Dylika produkter som tas ut från jordskorpan är att betrakta som mer miljöbelastande än vad som gäller för icke ändliga ämnen eller s.k. förnyelsebara resurser såsom skogsråvaror. •

Miljöanpassad ytbehandling (B 1)

Med detta menas en ytbehandling (målning/lackering/oljebehandling) inklusive förbehandling och efterbehandling som ger så lite miljöbelastning som möjligt. Detta omfattar allt från hantering av miljöbelastande tillsatsämnen innehållande t.ex. organiska lösningsmedel, energibehov för torkprocesser till miljöbelastande restprodukter som kräver externt omhändertagande.

B4-10


Bilaga 4

Begränsa processoperationer (B 2)

Med begränsning av processoperationer avses den miljöstörning som främst är kopplat till energibehovet för maskinpark och spillhantering. Fler processoperationer ger vanligen en högre energiförbrukning och därmed en ökad miljöbelastning kopplad till denna energianvändning. Processer som är direkt kopplade till ytbehandling tas upp under punkt B 1. •

Begränsa restprodukter (i produktionen) (B 3)

Restprodukter definieras som allt från kemiska restprodukter till materialspill, rester från leverantörers emballage etc. Miljöbelastningen i detta avseende härrör dels från kravet på intern hantering dels från kedjan för externt omhändertagande. Begränsning av restprodukter är optimal när biprodukter inte lämnar företaget. De eventuella restprodukter som uppkommer används istället internt i produkt eller del av processen. Restprodukter som härrör från ”målning/lackering” bör definieras inom ramen för ”Miljöanpassad ytbehandling”, dvs. B 1.

B4.1.4 Viktning av miljöönskemålen Processtegen för att ta fram viktningsvärden för önskemålen framgår av nedanstående bild. Arbetsgång Analysera MERU-matris för befintlig produkt/ besläktad produkt, med eller utan kopplade Eko -indikatorer Genomför miljöutbildning om så erfordras avseende miljöeffekter

Miljöönskemålen klassificeras efter livscykelfas och typ av miljöbelastning

Identifiering av företagets miljövision och miljömål samt affärsvision (2)

(1) Underlag

Genomför parvis jämförelse av miljöönskemålen (3)

Registrera vikningsresultatet i intressentmodellen (4) Steg som beskrivs begränsas till steg 1-4

B4-11


Bilaga 4

1.

Miljöönskemål kopplas till lämplig livscykelfas enligt modellen med MERU-matris MILJÖANPASSADE MATERIAL Minimal miljöpåverkan från skivmaterial (A 1) Inga kemikalier från restriktionslistor över kemiska ämnen (A 2) Begränsa andelen icke förnyelsebara råvaror (A 3) MILJÖANPASSAD TILLVERKNING Miljöanpassad ytbehandling (B 1) Begränsa processoperationer (B 2) Begränsa restprodukter i produktionen (B 3)

Inplacering av miljöönskemålen i MERU-matrisen framgår av figur B4.1. Avsikten med momentet är att skapa förståelse för var i livscykeln för produkten som miljöönskemålen hör hemma och även grovt värdera önskemålens tänkbara miljöbelastning. Möjligheterna för att bedöma de olika önskemålens betydelse som miljöbelastande faktorer underlättas om underlag finns med en befintlig produkt/besläktad produkt där miljöbelastande faktorer registrerats och eventuellt även värderats med någon form av miljöindex. Förfarandet ger underlag för ställningstagande kring vilka av de olika miljöönskemålen som kan uppfattas vara mer miljöbelastande än andra för den planerade produkten.

Köksinredning AB

Livscykelfas/ aktivitet

Matris för beskrivning av interna och externa miljöönskemål för köksinredningar vid Köksinredning AB

Matrialfasen

Material

Energi

Restprodukter/Utsläpp

M inimera påverkan från skivmaterial Produk tion material Underleverantörer

Inga kemikalier från k restriktionslistor Begränsa andelen icke förnyelsebara råvaror

Egen tillverkning

Aktiviteter M iljöanpassad ytbehandling

"Produk tionsfasen"

Begränsa restprodukter

Begränsa processoperationer (inkl. energisnål tillverkning)

Figur B4.1 Miljöönskemål inplacerade i MERU-matrisens livscykelfaser

2. Identifiering av företagets miljövision och miljömål Exempel på miljövision och miljömål för Köksinredningar AB kan formuleras enligt nedan. Miljövision (utgående från dagens miljöpolicy): • Hela vår organisation skall i alla delar verka mot ett slutet kretslopp

B4-12


Bilaga 4

Miljömålen för att nå vår vision (uttryckt i företagets miljöprogram) gäller följande: • Företaget skall fortlöpande arbeta för att minimera sin miljöpåverkan, med syfte

att minska föroreningar till luft, vatten och mark. • Ta hänsyn till miljöfaktorer vid utveckling av våra produkter • Överträffa kraven i lagar, förordningar och regler • Minska vår energiförbrukning • Utbilda all personal i grundläggande miljötänkande • Verka för att minska miljöpåverkan vid transporter till/från företaget

Genom att identifiera företagets miljövision och utnyttja uppställda miljömål har man en del av den bakgrund som krävs för ett ställningstagande hur olika miljöönskemål skall värderas utifrån ett strategiskt ställningstagande i företaget. I den parvisa jämförelsen kopplas också värderingen av respektive miljöönskemåls miljöbelastande betydelse till ett naturvetenskapligt perspektiv.

3. Parvis jämförelse av miljöönskemålen Bilden i figur B4.2 visar en genomförd viktning av de aktuella miljöönskemålen. A1 A2 A3 B1 B2 B3

A1 Minimera påverkan från spånskivor A2 Inga kemikalier från restriktionslistor A3 Begränsa andelen ändliga resurser B1 Miljöanpassad ytbehandling B2 Begränsa processoperationer B3 Begränsa restprodukter

0 1 1 0 0 1 0 0 0 3

0 1 1 1 1

1 1 0 1 1 1

20 20 7 33 13 7

2 2 4 1 3 4

100 %

Figur B4.2 Parvis viktning av miljöönskemål

Viktningen sker genom att parvis jämföra vilket av två önskemålen som uppfattas som mest betydelsefullt. Miljöönskemålet ”Minimera påverkan från spånskivor” (A 1) ställs mot varje övrigt önskemål var för sig. Det är viktigt vid utförandet av den parvisa jämförelsen att endast relatera betydelsen mellan de två önskemålen man skall vikta och inte samtidigt blanda in de övriga uppställda önskemålen, dvs. man skall endast beakta de två önskemålen man viktar. I exemplet gäller att önskemålet ”Minimera påverkan från spånskivor” (A 1) i steg 1 relateras till ”Inga kemikalier från restriktionslistor” (A 2) I detta fall har arbetsgruppen kommit fram till att ”A 1” är viktigare än ”A 2”, varför ”A 1” ges en 1:a. Steg 2 blir att vikta mellan ”A 1” och ”A 3” – Begränsa andelen ändliga resurser". Även i detta fall blir beslutet att ”A 1” är viktigare än ”A 3” och ”A 1” ges därmed en 1:a. I diskussionen kring viktningen mellan önskemålen är det betydelsefullt att arbetsgruppen är överens om viktningen eftersom detta B4-13


Bilaga 4

skall vara ledstjärna för företagets synsätt på betydelsen av miljöönskemål i produktutvecklingsarbetet och utifrån hur företaget i stort skall förhålla sig till de olika miljöaspekter som respektive miljöönskemål representerar. I jämförelse mellan ”A 1” och ”B 1” – Miljöanpassad ytbehandling” gör arbetsgruppen den bedömningen att ”B 1” är viktigare än ”A 1” (kan kopplas till att i exemplet finns mål uppställda kring luftutsläpp och att företaget har miljökrav från myndigheter). Detta resulterar i att rutan för A1/B1 registreras med en 0:a. Den parvisa jämförelse fortgår tills samtliga upptagna önskemål har behandlats. I dokumentationen sker en omräkning till heltal genom att överföra värdena till procentuell andel av samtliga önskemål. Med detta förenklas registreringen i intressentmodellen. Det kan samtidigt också vara värdefullt att rangordna önskemålen för att tydliggöra resultatet av viktningen. I momentet kan det vara värdefullt att även behandla de önskemål som erhållit en låg prioritering (viktsprocent) och t.o.m. blivit noterade med 0 procent. För de lågt viktade kan alternativet vara att utesluta dessa från intressentmodellen vilket förenklar det fortsatta arbetet med de betydelsefulla aspekterna. Antalet miljöönskemål som slutligen registreras i intressentmodellen bör av praktiska skäl inte överstiga 15-20 önskemål. För de önskemål som utesluts bör orsaken till detta beslut dokumenteras. Det kan också noteras att det är en fördel att dokumentation sker kring diskussionen av viktningen, vilket underlättar arbetet vid senare upprepning av viktningsprocessen. Hur ofta viktning av en produktgrupp bör ske skiljer från fall till fall. Men det torde vara motiverat att årligen se över miljökraven och de miljöönskemål som kan urskiljas. Vanligast torde vara att viktningen upprepas när behov uppstår att tillföra ett enskilt nytt miljöönskemål, vilket då skall viktas mot samtliga övriga önskemål. De viktade miljöönskemålen kan under mellantiden användas som underlag vid framtagning av alla nya produkter inom produktgruppen.

4. Inplacering i intressentmodellen De önskemål som viktats genom den parvisa jämförelsen, och inte uteslutits på vägen, registreras i intressentmodellens vänstra modul, se figur B4.3 och kompletteras med värdet för viktningen i separat kolumn (uttryckt som viktsprocent).

Figur B4.3 Modell med inplacerade önskemål och viktning

B4-14


Bilaga 4

B4.1.5 Konkurrentjämförelse av miljöönskemål Processtegen för att genomföra en matchning mot konkurrerande produkter framgår av beskrivningen enligt arbetsgången i figuren.

Arbetsgång Identifiera ”skarpa” konkurrentprodukter (1)

Identifiera och diskutera ”synliga” miljöönskemål för konkurrentprodukter (2)

Positionera konkurrentprodukt gentemot miljöönskemål

Registrera i modellen (4)

(3)

Nedanstående arbetssteg sammanfaller med figurens numrering

1. Identifiering av konkurrentprodukter Utvärdering skall ske av hur bra konkurrerande produkter klarar av de miljöönskemål som det egna företaget har ställt upp. Det är betydelsefullt att jämförelsen sker mot vad som betraktas som viktiga konkurrerande produkter. Jämförelsen görs generellt mot miljöönskemål för produktgruppen som behandlas, ej mot enskild produkt. För identifierade konkurrentprodukter är det däremot vanligen en enskild produkt som är jämförelseobjektet. Det är fullt möjligt att jämföra mot egen ”konkurrerande produkt” om dylik finns.

2. Identifiering av miljöönskemålen för konkurrerande produkter I jämförelsen som arbetsgruppen gör över hur bra konkurrerande produkter uppfyller de egna identifierade miljöönskemålen finns vanligen ”icke synliga” önskemål. Detta gäller kopplingen till konkurrerande produkter där information saknas, vilket främst gäller information kring konkurrenternas interna produktionsprocesser och produktionsdata. Exempelvis kan det vara svårt att veta nivån av produktionsspill och utsläpp hos konkurrenter. Källor för information om konkurrenters produkter torde internt finnas i varierande grad inom försäljnings-/markandsfunktionen och produktutvecklingsfunktionen. Till extern information som är lättillgänglig hör offentliga källor t.ex. produktinformation från företaget, företagets årsredovisningar och den årliga miljörapporten till länsstyrelsen (gäller för tillståndspliktig verksamhet).

3. Positionering till uppställda miljöönskemål Tillvägagångssättet att upprätta s.k. miljöprofiler baseras på att relatera produkter från konkurrenter mot de egna miljöönskemålen. Graderingen för bedömningen av konkurrentprodukter finns beskrivet i arbetsboken kapitel A3 figur A3.5. Enligt exemplet gäller att ett antal identifierade konkurrentprodukter ställs mot de identifierade önskemålen. I dokumentationen som utförs inom projektgruppen är det lämpligt att vid sidan av den grafiska registreringen i modellen även föra anteckningar kring den diskussion som utgjort underlaget till bedömningen.

B4-15


Bilaga 4

20 20 7 33 13 7

Konkurreentprodukt Kalle

Minimera påverkan från skivmaterial Inga kemikalier på kemikalielistor Begränsa andelen ändliga resurser Miljöanpassad ytbehandling Begränsa processoperationer Begränsa restprodukter

Konkurrentprodukt Bertil

Miljöönske m å l

Viktning

Miljöegenskaper

Konkurrentprodukt Axel

Utgående från exemplet kan ett scenario dokumenteras i intressentmodellen enligt figur B4.4.

?

Konkurre nt-jä m före lse a v m iljöönske m å l

Beräk nad miljöprioritet Rangordning av miljöprioriteringen Konk urrentjämf. Nuvarande värde Målvärde för miljöegensk aper

Figur B4.4 Modell med konkurrentanalys

4. Registrering i intressentmodellen I den profil som anges för respektive konkurrentprodukt innebär en markering till höger om mittlinjen att det aktuella miljöönskemålet uppfylls bättre i den konkurrerande produkten. Markering till vänster om mittlinjen medför att konkurrentprodukten uppfyller miljöönskemålet sämre än för den egna produktgruppen. Uppfattas det att konkurrentprodukten uppfyller miljöönskemålet likvärdigt med den egna verksamheten blir mittlinjen oförändrad och är situationen den att man i projektgruppen inte kan värdera det aktuella önskemålet sker markering med ett frågetecken (?).

B4.1.6 Identifiering av miljöegenskaper Processtegen för att översätta önskemålen till tekniska egenskaper framgår av nedanstående arbetsgång. Arbetsgång Listade miljöönskemål

Identifiera hur önskemålen kan mätas

Beräkna vikten av egenskaperna via viktningen för önskemålen (4)

Registrera egenskaperna i modellen (2)

Registrera prioriteringen för egenskaperna(5)

B4-16

Registrera kopplingen önskemål/egenskap i sambandsmatrisen (3)


Bilaga 4

1. Identifieringen av miljöegenskaper och mätenheter I tabellen figur B4.5 redovisas för respektive miljöönskemål hur detta kan mätas och dess mätenhet. Det bör noteras att de egenskaper som identifierats bör vara egenskaper som är mätbara. Man bör också se till att det klart går att fånga in de väsentliga egenskaperna för önskemålet samtidigt som det inte bör ingå alltför många egenskaper som måste mätas för att tillfredsställa önskemålet. Optimalt med avseende på arbetsinsatserna är om miljöönskemålet kan tillfredsställas med bara en mätbar egenskap.

Figur B4.5 Koppling mellan önskemål och dess egenskaper

2-5. Överföring till intressentmodellen samt registrering av sambandet miljöönskemål - egenskaper och egenskapernas prioritering De identifierade egenskaperna registreras i intressentmodellen, dvs. de mätbara parametrar som planeras att användas för att beskriva den planerade produkten, matrisens övre modul. Här noteras även de enheter som respektive miljöegenskap mäts i. Som ett led i att överföra miljöönskemålen med dess viktning (prioritetsordning) till tekniskt mätbara enheter markeras sambandet i den centrala matrismodulen i modellen. Markeringen görs lämpligen med en 1:a. Detta innebär att viktningstalet för miljöönskemålet direkt kan överföras till viktning av egenskaperna, vilket registreras under ”Beräknad miljöprioritet”.

B4-17


J/m 3

st

g/m 2

Energi - ytbehandling

Antal processoperationer

Restprodukter

g/m 2

%

Utsläpp av lösn.m edel

g/m 2

J/m 3

g/m 3

Bilaga 4

1

1

Beräknad miljöprioritet Rangordning av miljöprioriteringen Konk urrentjämf. Nuvarande värde

1

Andel ändliga resurser

1

Äm nen på kem ikalielistor

20 20 7 33 13 7

Energi-fram ställn

Minimera påverkan från spånskivor Inga kemikalier från restriktionslistor Begränsa andelen ändliga resurser Miljöanpassad ytbehandling Begränsa processoperationer Begränsa restprodukter

Form aldehydhalt

Miljöönskemål

Viktning

Miljöegenskaper

1 Konk urrentjämförelse miljöönsk emål

1 1 1

20 20 20 2

2

7

2

33 33 13 7 1

1

Målvärde för miljöegensk aper

Figur B4.6 Modell med önskemål och dess egenskaper med överförd miljöprioritering/rangordning

Av modellen i figur B4.6 framgår att den högsta prioriteten bör läggas på att reducera utsläpp av lösningsmedel tillsammans med att begränsa energiförbrukningen i ytbehandlingen.

B4.1.7 Konkurrentjämförelse av miljöegenskaper Processtegen för den tekniska jämförelsen med egenskaper framgår av bilden nedan. Arbetsgång Identifiera mätbara miljöegenskaper på konkurrentprodukten A, B, C etc. (1)

Registrerbart värde

Mätbart värde saknas

Markera med frågetecken (?) i intressentmodellen (2) B4-18

Registrera värdet för respektive miljöegenskap i intressentmodellen (3)


Bilaga 4

Arbetsgången är i princip samma som gäller för att identifiera konkurrenternas uppfyllelse av miljömålen. Det som skiljer är att koppling sker direkt till den produkt som är målet med produktutvecklingsprojektet.

1-2. Identifieringen av mätbara miljöegenskaper Jämförelse görs mot direkt mätbara tekniska miljöegenskaper som går att identifiera och mätas för de konkurrerande produkter som ingår i analysen. Liksom för den mer generella jämförelsen avseende miljöönskemålen torde det finnas ett antal egenskaper som inte är mätbara på konkurrentprodukter pga bristande information. Detta gäller naturligtvis främst sådana parametrar som berör produktionen vid konkurrerande företag. I dessa fall lämnas de aktuella egenskaperna med notering i form av ett frågetecken.

3. Registrering i intressentmodellen Se det kompletta exemplet med modellen i figur B4.7 i nedanstående avsnitt.

B4.1.8 Framtagning av målvärden för planerad produkt Stegen för det sista momentet av intressentmodellen med målformulering framgår av den beskrivna arbetsgången nedan Arbetsgång Analysera konkurrentjämförelsen av miljöönskemålen (1)

Analysera konkurrentjämförelsen av egenskaperna (2)

Identifiera miljöfaktorer som konkurrenterna är bra på/själv mindre bra Stöd från miljöpolicy/ miljöstrategi (5)

Nuvarande värde på miljöegenskaper – befintlig produkt (4) Upprätta målvärden för miljöegenskaper och registrera i modellen (6)

Framtagning av målvärden för egenskaperna för planerad produkt är något som bör hanteras utifrån en bred diskussion. De underlag som tagits fram inom intressentmodellens olika moment är väsentliga för formuleringen av dessa målvärden. Detta gäller både analysen kring konkurrerade produkter och koppling till eventuell befintlig eller besläktad produkt samt företagets allmänna miljöhänsyn och strategiska riktlinjer. B4-19


Bilaga 4

1-3. Underlag och bedömning av konkurrentprodukterna Det är naturligt att beakta hur bra konkurrerande produkter uppfyller kriterier både vad gäller de mer generella miljöönskemålen och de mätvärden som kan registreras för konkurrentprodukter i de tekniska mätbara parametrarna. Kravet som bör gälla från detta underlag är att den egna planerade produkten bör vara bättre avseende miljöegenskaperna på minst några av de aktuella egenskaperna för att ge en konkurrenskraftig miljöprofil.

4-5. Underlag från den egna verksamheten Finns en befintlig eller besläktad produkt som är relevant bör naturligtvis befintliga värden för egenskaperna tas fram och utgöra underlag för målvärden för ny produkt. Målvärden bör också på olika sätt bygga på stöd från företagets miljöstrategiska uttalanden i olika policydokument inklusive koppling till företagets ställningstagande i ett ansvarstagande för en hållbar utveckling.

6. Upprätta målvärden och registrera i intressentmodellen De målvärden som tas fram skall ha en inriktning mot en ideal produkt ur miljöhänseende. Samtidigt bör också målvärdena vara så realistiska att de är möjliga att uppnå. Upprättade målvärden används i etappen med produktutformningen där slutproduktens miljöegenskaper skall avstämmas mot de uppställda målvärdena. De enskilda målvärdena för egenskaper kan i olika sammanhang användas som viktiga nyckeltal för produkten bl.a. vid produktinformation. I figur B4.7 framgår exemplets samtliga moment av intressentmodellen. Det bör noteras att exemplet endast omfattar en begränsad del av de miljöönskemål som kan vara aktuella för produkten köksskåp.

Figur B4.7 Exemplet med samliga moment av intressentmodellen

B4-20


Bilaga 4

B4.2 Exempel med teknisk/ekonomisk-QFD Nedan anges arbetsgången för sammanställning av teknisk/ekonomiska krav med hjälp av intressentmodellen ♦

Arbetsgång

EXEMPEL

Upprätta en teknisk/ekonomisk kravlista

♦ ♦

EXEMPEL

Separat lista med absoluta krav

Upprätta en prioritetsordning för önskemålen

Genomföra en konkurrentanalys av önskemål och tekniska egenskaper

Identifiera mätvärden för befintlig besläktad produkt

Upprätta målvärden för egenskaper som inte tidigare erhållit målvärden

EXEMPEL Upprättad dokumentation i intressentmodell

Inför dokumentationen i intressentmodellen

B4-21

Identifiera teknisk/ ekonomiska krav Specificera kraven på önskemål resp. absoluta krav Identifiera mätbara parametrar för önskemålen Definiera och bestäm målvärden för de mätbara egenskaperna då underlag är tillgängligt

Genomför en parvis jämförelse av samtliga önskemål


Bilaga 4

B4.2.1 Exempel på teknisk/ekonomiska kravlista I nedanstående figur B4.8 ges ett exempel på teknisk/ekonomisk kravlista utgående från samma exempel med köksskåp som används för miljöspecifikationen.

Figur B4.8 Exempel på teknisk/ekonomisk kravlista

B4-22


Bilaga 4

Förklaringar till kravlistan Identifieringen av tekniska och ekonomiska krav sker lämpligen i samband med att även miljökraven identifieras. För tekniska och ekonomiska krav är vanligen den interna kunskapen betydligt större än vad fallet är för miljökraven. Kunskapen om tekniska krav hör till produktutvecklingsavdelningens vardag och i den projektgrupp/produktråd som arbetar med produktutvecklingsfrågor finns ytterligare bredd. När det gäller produktutvecklingen är det dock angeläget att också få en bredd och fånga upp de krav som de externa intressenterna med kunder och andra kravställare kan tänkas ställa på nya produkter. Ett sätt att få in denna information styrs över kvalitetssystemets krav på att följa upp kundtillfredsställen. För de miljömässiga kraven redovisas en struktur för detta återfinns i inledningen av denna bilaga. Insamlingen av de tekniska kraven kan mycket väl ske efter samma modell som gäller för miljökraven även om informationen om tekniska krav också kan erhållas på annat sätt. I exemplet på kravlista återges en kravbild som ställts för köksskåp. Kraven sammanställs lämpligen utifrån en rubricering med olika kravställare exempelvis användare, branschbestämmelser etc. I exemplet har sammanställningen gjorts så att absoluta krav respektive önskemål erhålls genom att enkelt avskiljas genom en kryssmarkering. Det är viktigt att vara precis i definitionen av vad som är absoluta krav så begränsningen sker till det som skall var absoluta krav rubriceras under denna benämning. Vid arbetet med att sammanställa en kravlista är det lämpligt att direkt diskutera och dokumentera hur kravet också skall kunna mätas. I exemplet har målvärden för de tekniska egenskaperna också tagits med. Går det inte att identifiera målvärden på detta stadium får man avvakta bl.a. underlag kring hur konkurrenterna uppfyller de önskemål och egenskaper som ställs på den planerade produkten. Här gäller liksom på miljöområdet att det kan vara strategiskt riktigt att ligga steget före konkurrerande produkter eller de produkter som kan användas som referenser.

B4.2.2 Exempel på parvis jämförelse av teknisk/ekonomiska önskemål Baserat på kraven/önskemålen från upprättad kravlista genomförs en parvis jämförelse för att erhålla en rangordning av önskemålen i likhet med exemplet över miljöönskemålen, se figur B4.9.

Figur B4.9 Parvis jämförelse av teknisk/ekonomiska önskemål

B4-23


Bilaga 4

Förklaringar till utförd parvis jämförelse Det föreligger en väsentlig skillnad i att utföra den parvisa jämförelsen avseende tekniska önskemål jämfört med miljöönskemål. De tekniska önskemålen kan vanligtvis värderas utgående från befintlig kunskap och erfarenhet i produktgruppen/produktrådet. Detta till skillnad mot det betydligt mer komplicerade fallet för miljöönskemål som kräver ett brett fördjupningsarbete bl.a. med kunskap till värdering av miljöaspekter för att möjliggöra att värderingen mellan två miljöönskemål sker på ett så objektivt sätt som möjligt.

B4.2.3 Exempel på dokumentation i QFD/Intressentmodellen

Produktegenskapernas viktning Rangordning av produktegenskaperna Konkurrentjäm förelse produktegenskaper Målvärde för produktegenskaper

antal Demonteringssteg

Konk. C

antal Material

Konk. B

antal

Komponenter

Reklamationer

Kostnad

1

Koncentration

Inga specialverktyg

1

Utvärderingspanel

Antal verktyg

6 9 11 12 3 12 11 11 9 5 2 11

Inget underhåll

Begränsad vikt Enkel att underhålla Enkel montering hos kund Design/utseende Låg formaldehydhalt Låg tillverkningskostnad Hög tillförlitlighet Minimera antalet komponenter Minimera antalet bearbetningsmoment Enkla komponenter Enkel emballering Enkel demontering

Maximal vikt

Teknisk/ekonom iska önskem ål

Viktning

Produktegenskaper

Konkurrentjäm förelse önskem ål

Konkurrent A

antal

Monteringsmoment

antal

Bearbetningsmoment

%

kr

mg/m3 luft

poäng

Ja/Nej

st

Ja/Nej

kg

Enhet

I figur B4.10 finns samtliga moment sammanställda baserad på det teknisk/ekonomiska exemplet.

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

6

9

11 2

11 2

12 1

20

N

2

N

8

3

12 1

11 2

11 2

9

5

2

11 2

0,1 400

1

12

5

5

1

J

Figur B4.10 QFD-modell med teknisk/ekonomisk specifikation

Förklaringar till innehållet i intressentmodellen För modellen i sin helhet kan momenten i princip hanteras på samma sätt som gäller för utarbetande av en miljöspecifikation. Den största skillnaden torde vara det förenklade sättet för identifikation, sammanställning, analys och prioritering av de teknisk/ekonomiska kraven jämfört med miljökraven. Övriga moment med produktegenskaper, konkurrentjämförelse, kopplingen av sambandet mellan önskemål och produktegenskaper samt målformulering kan i stort bygga på vad som beskrivs under de olika miljöavsnitten.

B4-24


Bilaga 5

Bilaga 5 Exempel på konceptetappens analys samt miljöanalys under produktutformning

Innehåll B5.1 Introduktion

B5-2

B5.2 Framtagning av principlösningar i konceptetappen

B5-2

B5.3 Utvärdering av koncept

B5-4

B5.4 Utformning av produkt B5.4.1 Miljöfaktorer vid utvärderingsstrategi B5.4.2 Miljöfaktorer vid komponentval B5.4.3 Miljöfaktorer vid utveckling av konstruktionsdetaljer B5.4.4 Miljöfaktorer vid utvärdering av produkt

B5-10 B5-10 B5-11 B5-14 B5-16

B5-1


Bilaga 5

B5.1 Introduktion Den tidigare etappen med specifikation utgör handbokens fokus då det är där som de olika metodverktygen främst används. I koncept- och utformningsetapperna presenteras metodik och viss praktisk tillämpning i arbetsbokens kapitel A6 och A7. Tekniskt detaljerade exempel i likhet med tidigare bilagor blir i dessa etapper svårare att återge då det krävt en ytterligare fördjupning i enskilda produkter. Exemplifieringen kring koncept och utformning beskrivs därför på en mer allmän nivå med ett fokus på integrering av miljöhänsyn i produktutvecklingsprocessen, en generell bild av detta framgår av figur B5.1.

Produktförnyelse Miljöstrategi

Specifikation

Koncept

Utvärdering:

Utformning

Checklistor:

- Absoluta krav

- Materialval

- Önskemål

- Kemikalier etc Utvärdering ny produkt: - MERU-matris - Miljö-QFD; målvärden

Figur B5.1 Analysfaktorer under koncept och utformningsetapp

Från första utvecklingsetappen med produktförnyelse bör företagets miljöstrategiska ställningstagande beaktas i samband med utformningsetappen. Detta kan gälla övergripande strategiska aspekter som hur företaget vill positionera sig i miljö- och hållbarhetsfrågor gentemot kunder och intressenter, t.ex. kan detta gälla var komponenter skall köpas och under vilka villkor. I konceptfasen utgår utvärderingen från QFD-modellen/intressentanalys där de samlade önskemålen för miljö och teknisk/ekonomiska faktorer skall sammanlänkas för att finna gemensamma konceptlösningar. Detta är ett av de viktiga momenten i integreringen mellan miljö och teknik i produktutvecklingsprocessen. I etappen ingår också att överordnat ta hänsyn till de eventuella absoluta krav som skall gälla för produkten. Utformningsetappen där produkten mer konkretiseras i detalj omfattar ett flertal olika utvärderingar av miljöaspekter vid sidan av tidigare nämnda miljöstrategiska förutsättningar. Detta gäller både det som direkt härrör från metodiken i specifikationen och mer konkreta faktorer vid val av produktkomponenter och produktionsbetingelser. Det bör nämnas att innehållet är koncentrerat till beskrivning kopplat till produkter producerade av industriföretag.

B5.2 Framtagning av principlösningar i konceptetappen Resultatet från specifikationsetappen används i denna etapp för att skapa produktkoncept och att utvärdera dessa. Produktkoncept innebär framtagning av de breda principlösningar som skall vara underlag för kommande etapp med utformning som skall ge de detaljerade lösningarna för den slutliga produkten.

B5-2


Bilaga 5

Konceptetappen innefattar stegen med framtagning av; • huvudfunktion, • delfunktioner, • dellösningar, • principlösningar, • utvärdering av möjliga principlösningar.

I nedanstående framgår inledningsvis en sammanställning över funktioner och lösningar baserade på exemplet med köksskåpet som används i specifikationen. Därefter beskrivs de olika utvärderingsstegen i konceptetappen. Identifiering av funktioner och lösningar för köksskåp

Val av principlösningar

Förklaring till arbetsmoment med huvudfunktioner fram till principlösningar De två tabellerna visar sammanställningen av funktioner och lösningar inom konceptetappen. Den första tabellen kan indelas i tre steg. Första steget innebär att identifiera och analysera huvudfunktionen. I det andra steget delas huvudfunktionen upp i delfunktioner och i det tredje skapas möjliga dellösningar till delfunktionerna. Den andra tabellen visar möjliga principlösningar. Detta åstadkoms genom sammankoppling av dellösningar för att skapa möjliga principlösningar. Det tidsmässigt mest omfattande momentet torde vara att kreativt finna och identifiera så många dellösningar som möjligt. B5-3


Bilaga 5

B5.3 Utvärdering av koncept Arbetsgång för utvärdering av koncept

EXEMPEL Möjlighetsbedömning

Utvärdering utifrån

Möjlighetsbedömning

Kombination av nya dellösningar till totallösningar

OK Kräver annan lösning

EXEMPEL Teknologisk tillgänglighet

Utvärdering utifrån teknologisk tillgänglighet OK Kräver annan lösning

EXEMPEL

Absoluta krav

Utvärdering utifrån absoluta teknisk/ekonomiska och miljömässiga krav OK Kräver annan lösning

EXEMPEL Önskemål

Utvärdering utifrån teknisk/ ekonomiska och miljömässiga önskemål OK

Kräver annan lösning

Vald(a) principlösning(ar) till produktutformning

B5-4


Bilaga 5

Identifierade och prioriterade önskemål och absoluta krav för exemplet med köksskåp Underlaget för prioriterade önskemål är hämtat från QFD-modellerna i bilaga B4, figur B4.7 och B4.10. Miljöönskemål - köksskåp Minimera påverkan från skivmaterial

Viktning (%)/ prioritering 20

Inga kemikalier från restriktionslistor

20

Begränsa andelen ändliga resurser

7

Miljöanpassad ytbehandling

33

Begränsa processoperationer

13

Begränsa restprodukter

7

Absoluta krav Inget absolut krav identifierat

Teknisk/ekonomiska önskemål köksskåp Begränsad vikt

Viktning (%)/ prioritering 6

Enkel att underhålla

9

Enkel montering hos kund

11

Bra design/utseende

12

Låg formaldehydhalt

3

Låg tillverkningskostnad

12

Hög tillförlitlighet

11

Minimera antal komponenter

9

Minimera antal bearbetningsmoment

9

Enkla komponenter

5

Enkel emballering

2

Enkel demontering

11

Absoluta krav Enkel montering hos kund Gränsvärdet för formaldehyd måste klaras

B5-5


Bilaga 5

Utvärdering steg 1 Möjlighetsbedömning

Principlösning 2

Principlösning 3

Lösning kan fungera

Principlösning 1

Övergripande moment utgör en bedömning om de olika lösningarna bygger på ”sunt förnuft”, dvs. är allmänt möjliga att genomföra. I denna utvärdering kan det vara lämpligt att göra detta i en enkel tabell enligt nedan.

G

G

G

Lösningen förenad med villkor Lösningen värd av undersöka Lösningen är inte möjlig Klarar möjlighetsbedömning

OK OK OK G=gå

S=stopp

Förklaringar till möjlighetsbedömning De olika principlösningarna värderas utifrån förutsättningen om den aktuella principlösningen är möjlig att genomföra baserat på ren ”förnuftsmässig” bedömning. Ett positivt ställningstagande medför att lösningen är ”OK” och lösningen kan gå vidare till nästa utvärderingssteg. Fungerar inte lösningen rent förnuftsmässigt kan den trots detta bli aktuell för vidare behandling. För en lösning som inte direkt godkänns kan alltså två varianter till ett direkt stopp fungera. Dessa varianter är att lösningen är möjlig men förutsätter någon form av villkor alternativt att lösningen är värd att följas upp. Ett stopp för en aktuell principlösning kan medföra att det går att gå tillbaks och se om lösningen kan kombineras med andra dellösningar för att kunna bedömas på nytt.

Klarar utvärderingen

Principlösning 2

Principlösning 3

Teknologiskt "mogen" lösning

Principlösning 1

Utvärdering steg 2 Teknologiskt tillgängligt

G

G

G

OK OK OK G=gå

S=stopp

Förklaringar till teknologiskt tillgänglig I detta steg tas ställning till om lösningen är tillgänglig, dvs. existerar lösningen i befintlig tillgänglig teknologi. Klarar inte principlösningen denna värdering blir det ”Stopp”. Antingen letar man då efter andra dellösningar till denna kombination eller så lägger man ner denna principlösning och går vidare endast med övriga. B5-6


Bilaga 5

Utvärdering steg 3 Absoluta krav

Vilka absoluta krav har identifierats för produkten (köksskåp): Miljö:

Saknar identifierade absoluta miljökrav

Tekniskt/ekonomiskt:

Enkel montering hos kund Gränsvärdet för formaldehyd måste klaras

Principlösning 3

Principlösning 2

Principlösning 1

Absoluta tekniska/ekonomiska krav för exemplet med köksskåp

Enkel montering hos kund

G

G

G

Gänsvärde formaldehyd skall hållas

G

G

G

OK

OK

OK

Klarar samtliga tek/ekonomiska krav

Förklaringar till absoluta tekniska/ekonomiska krav Från det tidigare arbetet med att värdera kraven utnyttjar man här de krav som blivit bedömda som absoluta tekniska/ekonomiska krav. För varje enskilt absolut krav som ställs mot den planerade produkten värderas om respektive principlösning klarar (Går vidare) eller riskerar att inte klara av (Stopp) det enskilda kravet. Liksom för tidigare utvärderingssteg gäller att möjligheten finns att backa tillbaks och söka en annan kombination av dellösningar för att få en principlösning som fungerar. Alternativet är att lägga ner vidare utvärdering av den aktuella principlösningen. Absoluta miljökrav Absoluta miljökrav är ofta att hänföras till kemikaliehantering baserade på myndighetskrav. Till detta kommer även krav från kunder som kan ha listor med oönskade kemikalier där restriktioner ges att vissa kemikalier över huvud taget inte accepteras i produkter. Finns absoluta miljökrav gäller liksom i ovanstående exempel att principlösningen inte accepteras om det existerar ett eller flera absoluta miljökrav som inte uppfylls. Processen får då hanteras på liknande sätt som vid de tekniska kraven.

B5-7


Bilaga 5

Utvärdering steg 4 Önskemål Tekniska önskemål

Förklaringar till tekniska/ekonomiska önskemål Utvärdering av de tekniska/ekonomiska önskemålen utgår från de listade önskemålen i intressentmodellen och viktningen för dessa önskemål. Varje enskilt önskemål skall värderas mot respektive totallösning. Värderingen sker genom att först välja ut en principlösning som får fungera som referensobjekt. I detta fall har ”Principlösning 1” valts som referenslösning. För övriga principlösningar relateras hur varje önskemål tillfredsställs i referenslösningen respektive övriga principlösningar, dvs. är övriga lösningar bättre eller sämre på att uppfylla uppställt önskemål. Exempelvis uppfyller ”Principlösning 2” ett önskemål sämre än ”Referenslösningen” erhåller principlösning 2 värdet -1, klarar denna lösning önskemålet bättre än referenslösningen blir värdet +1 och klarar referenslösningen och den aktuella lösningen önskemålet lika bra blir värdet 0 (noll). Varje ruta i tabellen multipliceras sedan med den viktningspoäng som erhållits från tidigare utförd intressentanalys. För varje principlösning summeras den totala poängsumman och en summa erhålls som kan jämföras mellan de olika principlösningarna. Den principlösning som har fått högst poäng blir enligt denna utvärdering den ”bästa” lösningen att gå vidare med. Här får man som tidigare påtalats också göra en bedömning utifrån en allmän diskussion om relevansen av de olika lösningarna. För att förhöja värdet av en enskild lösning gäller liksom i tidigare utvärderingsetapper att man kan backa tillbaka och söka bättre kombinationer av enskilda dellösningar för att tillfredsställa ett önskemål på ett bättre sätt.

B5-8


Bilaga 5

Miljöönskemål

Förklaringar till miljöönskemål Modellen för miljöönskemålen följer samma struktur som för de tekniska/ekonomiska önskemålen, varför tidigare förklaring också kan användas.

Slutlig utvärdering inom konceptetappen Utvärdering av steg 1-4 Bästa lösning är principlöning 1 Den slutliga utvärderingen av konceptet är att väga ihop de teknisk/ekonomiska önskemålen med miljöönskemålen. Detta består av jämförelse av summan för respektive värdering. I ovanstående fall visar det sig att ”Principlösning 1” med summan 0 poäng är den bästa lösningen utgående från den beräknade värderingen. Eftersom värderingen bygger på en relativt abstrakt produktkoncept bör det också ske en rent förnuftsmässing diskussion om det realistiska i detta val av lösning.

Det bör påpekas att QFD-verktyget i produktutveckling hittills använts i begränsad omfattning inom svensk industri. Detta medför att underlag för den tekniska produktutvecklingen idag kanske inte innehåller hantering av denna metodik. Sannolikt existerar det dock diverse former av ”QFD-liknande” metodik som används inom industrin. Detta medför att teknisk metodik kan kombineras och eventuellt utvecklas för att integreras med miljöspecifikation utifrån QFD-metodiken. Saknas QFD-strukturen kan det vara lämpligt att inom ramen för miljöprojekt introducera QFD också för den tekniska produktutvecklingsprocessen.

B5-9


Bilaga 5

B5.4 Utformning av produkt Från utvärderingen av lämpligaste principlösning(ar) övergår utvecklingsarbetet till detaljutformning som sker i den avslutande utformningsetappen. Denna process följer ett antal arbetssteg som beskrivits i arbetsbokens kapitel A7 och återges i figur B5.2. Bilden visar ett kontinuerligt flöde med ett antal steg, men ofta krävs det återkoppling tillbaks till föregående steg varför ordningen mellan stegen kan variera.

Figur B5.2 Arbetssteg inom utformningsetappen

Redovisningen under detta avsnitt begränsas till att behandla miljöfaktorer. Miljöhänsyn kommer in under alla arbetsstegen. Detta underlag begränsas dock till de steg där miljöfrågor torde vara mest i fokus med utvecklingsstrategi, komponentval, konstruktionsdetaljer och utvärdering.

B5.4.1 Miljöfaktorer vid utvärderingsstrategi För utvecklingsstrategier vid utformningen är det från miljöhänsyn betydelsefullt att beakta vilka strategier man valt utifrån Ecostrategierna, dvs. att den röda tråden följs (se kapitel 8 och arbetsboken kapitel A4 samt nedanstående figur). Utvecklingsstrategier för befintlig produkt eller vid ny produkt: •

Optimera mot den funktion produkten skall tillhandahålla

Använd mer miljöanpassade material

Minska materialåtgången

Använd mer miljöanpassade tillverkningsmetoder

Förläng produktens livslängd

Effektivisera transport och logistik

Effektivisera energi- och resursutnyttjande under användning

Slut materialflödena

Underlätta för en resurseffektiv konsumtion

B5-10


Bilaga 5

Andra faktorer att beakta är de övergripande strategier och visioner som verksamheten satt upp/beslutat med miljö- och hållbarhetsfaktorer t.ex. affärsidé/vision, policy och målformulering. Exempelvis kan detta gälla att verksamheten har ett mål kring klimatfrågan eller kemikaliehantering som utesluter ett visst agerande i produktframtagningen.

B5.4.2 Miljöfaktorer vid komponentval Komponentval innebär att verksamheten gör inköp av färdiga komponenter till produkten, se den tekniska beskrivning avsnitt A7.2.2 sidan A7-5. I detta steg finns miljöhänsyn som bör beaktas både utifrån miljöanpassning och perspektivet med hållbar utveckling. Följande faktorer kommer att behandlas:

• • • •

Komponent/Materialval Ingående kemikalier Energihushållning Återvinning

Materialval Generell gäller att välja komponenter och material med låg miljöbelastning samtidigt bör också sociala ansvarsfaktorer beaktas, dvs. var och under vilka omständigheter framställs komponenten eller materialet. Här gäller att beakta, vilken policy eller riktlinjer finns vid inköp av komponenter/material från lågprisländer? Tas hänsyn t.ex. till Global Compacts principer för ansvarstagande? I valet av komponenter och material bör hänsyn tas till förekomst av ingående miljöfarliga ämnen. Detta kan ske genom att identifiera kemiska ämnen/produkter från Kemikalieinspektionens PRIO-guide (prioriteringsguide för kemikalier) och allmän kontroll baserad på EUs olika direktiv och förordningar t.ex. RoHs-direktivet omfattande förbud mot användning av kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och vissa flamskyddsmedel i nya elektriska och elektroniska produkter. Valet av komponent/material är betydelsefullt utifrån produktens planerade livslängd. Skall produkten ha en begränsad livslängd kanske det inte krävs en viss typ av ytbehandling eller så kan detta vara motiverat för att skapa en produkt med planerad lång livslängd. I senare fallet kan miljöbelastningen per tidsenhet bli mindre i förhållande till en mer kortlivad produktlivslängd. Betydelsefulla faktor ur miljöhänsyn är förutsättningarna att använda återvunnet material i stället för jungfruliga material och att använda förnyelsebara råvaror istället för icke förnyelsebara. En miljöeffekt som direkt kan kopplas till ovanstående faktorer är behovet av energi, vilket är direkt kopplat till klimatpåverkan för produkten. I nedanstående figur B5.3; hämtad från ”Handbok i miljöanpassat material” (Dahlström et.al. 2000), finns en enkel jämförelse över energiförbrukningen för några metaller vid användning av återvunnet respektive jungfruligt material.

B5-11


Bilaga 5

Materialslag Aluminium

MJ/kg Jungfruligt material 150

MJ/kg Återvunnet material 10

Koppar

70

14

Magnesium

126

7

Stål

30

7

Rostfritt stål

50

10

Zink

50

17

Mässing

60

14

Figur B5.3 Energiåtgång för materialframställning (Källa: Dalhstöm, 2000)

För valet av plastmaterial av olika slag bör noteras att utveckling pågår med olika förnyelsebara råvaror såsom stärkelsebaserade produkter, plaster från majs och plaster med polysackarid som råvara. Plastbranschen har också satt upp som övergripande mål att alla plaster ska tillverkas av förnyelsebara råvaror. En sådan utveckling medför att plast från olja kan reduceras liksom behovet av energislukande framställningsprocesser och därmed följande klimatpåverkan. För information om utvecklingen av plastmaterial är Plast & Kemiföretagen en bra kunskapskälla (se www.plastkemiforetagen.se). Vid valet av komponent/material kan de Eco-indikatorerna som återfinns i bilaga B3 användas som en första enkel ledtråd av vad som är mer eller mindre miljöbelastande material. Här framgår t.ex. tydligt skillnaderna i miljöbelastning mellan att använda återvunnet material i förhållande till jungfruliga material som råvara. Förutom miljöaspekter som kan ställas vid materialval utgör resursfrågan en betydelsefull aspekt. Här gäller att den globala efterfrågan på begränsade resurser skruvat upp prisbilden. Både metaller och plaster har under den senaste 5-års perioden stigit kraftigt beroende på den stora efterfrågan från nya expansiva marknader i Asien. Under perioden 2002-2005 svarade Kina för mer än hälften av världens totala konsumtionsökning av metaller. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta och även omfatta andra råvaror. Prisutvecklingen medför ett behov av att spara på material, vilket samtidigt medför en ren miljövinst. Exempel på prisutvecklingen på metaller och plastråvaror går att följa på diverse olika råvarubörser. Ingående kemikalier Kemikalier kan kopplas till de enskilda komponenterna och materialen, men kan också vara en fråga om enskilda ämnen/produkter i produktframtagningen t.ex. vid sammansättning och sammanfogning av komponenter. Som noterats under materialval är det viktigt att ha noggrann kontroll över vilka kemiska produkter som tillförs slutprodukten och vad som krävs under produktionen. Kemikalieinspektionens PRIO-guide är en viktig utgångspunkt för att ha denna koll över vad som inte bör tillföras produkten. Överordnad lagstiftning genom EU:s kemikalielagstiftning REACH medför också en restriktiv hållning för kemikalieanvändningen. Vid kemikalieinköp är det viktigt att detta sker på ett samordnat sätt i verksamheten och med en standardiserad struktur för hur nya kemiska produkter tillförs i verksamheten. I ett strukturerat miljöarbete är det angeläget att det finns en klar ansvarsfördelning för inköpen liksom fungerande hanteringsrutiner. Säkerhetsdatablad med de riskfraser som finns bör avstämmas mot Kemikalieinspektionens PRIO-guide för att säkerställa kontrollen.

B5-12


Bilaga 5

Av vidstående figur (hämtad från Kemikalieinspektionens PRIO-guide) framgår processflödet för informationssökning kring olika kemiska ämnen som kan vara aktuella i samband med produktutveckling. Generell sett bör man ur miljöhänsyn se till att ha full kontroll och inte få in kemiska ämnen som saknar tillfredsställande datainformation vilket kan kräva villkor för hantering eller olika restriktioner kring slutprodukten. Stor uppmärksamhet bör gälla vid inköp av komponenter, material och kemikalier som importeras från länder utanför EU. Detta då EU:s och svensk kemikaliekontroll inte ligger till grund för externt importerade produkter. Exempel på detta är de senare årens ständiga inflöde av produkter från lågprisländer där diverse otillåtna och förbjudna kemiska ämnen visat sig ingå i produkter som saluförs i Sverige och övriga Europa. Kunders restriktioner kring oönskade kemikalier är naturligtvis betydelsefullt att följa upp vid det egna valet av komponenter. Vanligtvis gäller att kundkraven utgår från de restriktioner som myndigheterna ställt upp och då vanligen begränsade till ett mindre antal ämnen. Inom olika branscher finnas särskilda ”begränsningslistor” och ”svartlistade kemikalier”. Exempelvis har bilindustrin med Volvo som förebild sedan ett antal år s.k. svart respektive grå kemikalielista. Byggföretag har också begränsningslistor för kemikalier som omfattar både förbudslistor och avvecklingslistor. Energihushållning Vid komponentval är det angeläget att identifiera och analysera om det finns energislukande aktiviteter som berör komponentens olika livscykelfaser. Detta gäller dels vad som kan härledas till komponenten före den egna produktionen, dels vad som kan tänkas uppträda i senare livscykelfaser med användning etc. Med avseende på komponentvalet gäller det att välja alternativ med låg energiförbrukning. Energifrågan är inte bara en fråga om resursförbrukning utan är direkt överförbar till den betydelsefulla klimatfrågan där alla verksamheter bör se till att arbeta på ett så ansvarsfullt och hållbart sätt som möjligt. Energiförbrukningen kan förutom koppling till själva produkten också kopplat till transportarbetet av produkten/komponenten, vilket ofta utgör en betydande miljöbelastning. I detta fall är goda logistiklösningar betydelsefullt liksom att ställa olika former av miljökrav på transportörer. Återvinning Valet av komponenter och material bör ske från förutsättningar att det skall vara optimalt för att återföras till ny produkt med så små material- och energiförluster som möjligt. Här gäller bl.a. att inte blanda olika typer av material som kan begränsa möjligheterna för fungerande återvinning av materialen. Vid inköp av komponenter är det utifrån producentansvaret för slutprodukten angeläget att göra de olika materialen identifierbara, dvs. där det finns fungerande märkningssystem skall detta beaktas och finnas med på komponenten. Detta gäller främst olika plastkomponenter där det idag finns en standardiserad märkning, se figur sidan A4-12. Vid komponentval är det viktigt att beakta förutsättningarna för demonterbarheter, vilket har med konstruktionen att göra liksom att komponenterna skall vara identifierbara avseende materialinnehållet. Mer kring demonterbarhet finns under steget med konstruktionsdetaljer. B5-13


Bilaga 5

Det som tagits upp ovan är konkreta insatser för fungerande återvinning. Det bör poängteras att ett övergripande synsätt måste till där strategin för återvinning bör vara att produkterna inte skall hamna som uttjänta produkter som kräver omfattande resurser för återföring i ett cirkulerande kretslopp. Målsättningen bör istället ha fokus på konceptet ”Cradle to Cradle” (källa till källa), dvs. en vara/produkt skall ge förutsättningar att utnyttjas som material på samma kvalitetsnivå och i sig själv bidra till en miljövinst. Exempelvis kan detta gälla att en byggnad inte skall ge en negativ miljöbelastning utan konstruktionen och tekniken i byggnaden skall vara utformad för att ger ett positivt miljövärde genom att t.ex. leverera ett energiöverskott för externt utnyttjande. ”Cradle to Cradle-konceptet” finns beskrivet i teoriboken kapitel 1.

B5.4.3 Miljöfaktorer vid utveckling av konstruktionsdetaljer Detta arbetssteg i utformningen gäller delar som inte finns färdiga eller som är lämpliga att själv konstruera, se den tekniska beskrivningen under avsnitt A7.2.2 sidan A7-6. Moment som beskrivs i den tekniska beskrivningen är bl.a. valet av material och lämplig produktionsteknik samt arbetet med sammanbindning av gränssnitten mellan delar/material. Utformning av egna konstruktionsdetaljer medför att verksamheten har större möjlighet att ha kontroll över hela processen med komponenterna. Detta skapar ökade förutsättningar att styra utvecklingen mot bättre miljöval i förhållande till att endast förlita sig på inköp av komponenter. Vid den egna konstruktionen av komponenter gäller generellt samma underlag som behandlas under miljöhänsyn vid komponenter, varför hänvisning görs till materialet under komponentval. Det som tas upp här gäller frågor kring demontering/återvinning och produktionsteknik. Miljöriktiga konstruktionsprinciper innebär att produkten och dess livscykelfaser tekniskt bör anpassas så att negativa miljöeffekter från produkten minimeras. Detta gäller t.ex. hur produkten skall konstrueras med avseende på produktion, distribution, användning och återvinningsbarhet. Exempelvis bör miljöhänsyn beaktas vid teknisk konstruktion när valet gäller om funktionen skall vara elektrisk, hydraulisk eller manuell, val av material utifrån dess miljöbelastande framtagningsprocesser, materialvikt etc. Distributionen är viktig om det skall vara ett platt icke skrymmande paket, av typ ”IKEA-paket”, eller om produkten skall vara färdigmonterad vid leverans. Miljöhänsyn vid användning är viktig sett från behovet av olika insatsvaror under användarfasen. Exempelvis medför energibehov under användning ofta att miljöbelastningen för produkten är koncentrerar till denna fas. För en belysningsarmatur utgörs miljöbelastningen upp till 90% av energiförbrukning under användningen, vilket medför att det gäller som konstruktör att skapa en eleffektiv produkt. Demonteringsbarhet är avgörande för hur en produkt skall kunna omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Reparerbarhet, demonteringsbarhet, materialseparation och återvinning En produkt bör ut miljöhänsyn främst konstrueras så att den ges en lång livslängd som möjligt samtidigt som den är funktionell, se underlag med Ecostrategier med optimering av livslängd sidan A4-9. En väsentlig aspekt under konstruktionen är att se till så att produkten är reparerbar. För att åstadkomma detta bör hänsyn tas till att följande faktorer kan klaras;

• • • • • • • •

Enkel och skadefri demontering Enkel och miljöanpassad rengöring av delar Enkel kontroll och sortering Enkel omarbetning där olika former av bearbetning krävs Enkel ommontering utan specialverktyg Reducera behovet av nya delar Begränsa slitage till vissa delar som är enkla att byta Underlätta identifiering av slitage och hur det kan minskas B5-14


Bilaga 5

• Minimera korrosion • Välja fästelement som är enkla att öppna Möjlighet för att skapa fungerande återtag av uttjänta produkter kräver att konstruktionen är utformad så att hänsyn tas till god demonterbarhet. Detta ställer krav på följande;

• • • • • • •

Anpassning för demontering av konstruktionsdetaljer Gränssnitt av kontaktytor och fästpunkt är väldefinierade Möjlighet att använda enkla demonteringsverktyg Skapa förutsättningar för automatiserad demontering Komponenter skall vara märkta där detta krävs Konstruktionen bör inte innehåller miljöskadliga komponenter/ämnen Där miljöskadliga material används skall dessa vara enkla att definiera och demontera

I konstruktionsarbetet krävs att producentansvaret beaktas med avseende på förutsättningarna för att produkterna som är uttjänta hanteras på ett miljöriktigt sätt. Bland annat gäller att beakta kraven som finns kopplat till producentansvaret för olika produkter både gällande svensk och europeisk nivå. Här kan nämnas producentansvaret för elektronikkomponenter och därmed tillhörande EU-direktiv för elektronikskrot (WEEE). Även om produkterna enligt dessa regleringar skall hanteras på ett miljöriktigt sätt så hamnar produkter vid sidan av systemet. Detta ställer krav att anstränga sig ytterligare i konstruktionsarbetet så att miljöskadliga material och ämnen minimeras och helst inte ingår i produkterna. Nedanstående bild är exempel på dumpning av elektronikskrot i Nigeria (Puckett J, 2005).

Energihushållning vid egen konstruktion Till skillnad från steget med inköpta konstruktionsdetaljer finns större möjlighet att ta kontroll och att påverka energianvändningen vid utformningen av egna konstruktionsdetaljer. I detta skeda är det väsentligt att skapa en helhetssyn över produktens energianvändning för samtliga livscykelfaser för produkten så att den blir så energieffektiv som möjligt. B5-15


Bilaga 5

Med avseende på energihushållning bör påpekas, beskrivits i kapitel 1, att det på EU-nivå finns ett direktiv med krav på ekodesign för energianvändande produkter. I direktivet framhålls att ”åtgärder bör vidtas redan under den energianvändande produktens designfas, eftersom det är då den förorening som produkten vållar under sin livscykel bestäms och större delen av kostnaderna uppstår” (direktiv 2005/32/EG). Fokus på energifrågan och därmed sammankopplad miljöbelastning bör därför vara en uppenbar signal till uppmärksamhet i produktutformningen. Val av produktionsteknik Vid val av produktionsteknik är naturligtvis utgångsläget att man vanligen utgår från den produktionsapparat som existerar, men i vissa fall kan nya produkter innebära behov av nyinvesteringar. Både vid utnyttjande av befintlig produktionsutrustning och vid nyinvesteringar gäller att produktionsapparaten bör utgå från grundprincipen att produktionen skall optimeras avseende miljöhänsyn. Principen som bör gälla är att insatsvarorna till produktionen skall optimeras i förhållande till vad som kommer ut i form av slutprodukter. Biprodukter och restprodukter av olika slag är resultat av begränsningar av effektiviteten i produktionsanläggningen och ”dåligt” konstruktionsarbete. Ovanstående innebär att man bör sträva mot en verkningsgrad av insatsvaror som ger 100procentigt utbyte kopplat till utfallet av slutprodukter. Detta kan göras genom att i alla moment söka förebyggande miljötekniska lösningar som åtgärdar orsakerna till miljöbelastningen istället för att bara åtgärda symtomen, dvs. resursslöseri med insatsvaror i form av material, energi, kemikalier, vattenförbrukning mm., ineffektiva processer som ger dåligt utbyte, användning av miljöbelastande kemikalier som bidrar till restprodukter som ger utsläpp till luft och vatten eller andra föroreningar. Insatser med att förbättra och effektivisera produktionsapparaten är också i hög grad kopplad till ett effektivt kvalitetsarbete där processflödet av aktiviteter optimeras för att begränsa kvalitetsbristkostnader och ”miljöbristkostnader”. I det strategiska arbetet både med den befintliga produktionsapparaten och vid nyinvesteringar gäller att arbetet med tekniska lösningar där restprodukter hanteras utifrån en prioriteringsordning enligt följande; 1. Förhindra uppkomst av restprodukter/föroreningar 2. Reducera kvarvarande miljöbelastning 3. Intern återvinning för de restprodukter/avfall som finns krav 4. Externt omhändertagande/återvinning För analys och insatser kring produktionsteknik hänvisas till kapitel 1 och referenser till detta kapitel.

B5.4.4 Miljöfaktorer vid utvärdering av produkt I utformningens sista moment med utvärdering av produkten finns bättre förutsättningar både för miljömässig och teknisk utvärdering än tidigare i processen. Målen för utvärderingen är dels att kontrollera produktens funktioner och dess förändring, dels att kontrollera målen för miljö- och produktegenskaperna från specifikationen. För att ge tillfredsställande måluppfyllelse skall målvärden som fastställts under specifikationen inte bara behandlas i utvärderingssteget utan måste också vara ”levande” under hela utformningsetappen. Utvärdering av målvärden från QFD-analysen Den konkreta delen från specifikationen som tas upp här gäller slutresultatet från Miljö-QFD (se sidan B4-20 återges på nästa sida) och Teknisk-QFD (sidan B4-24) med identifierade

B5-16


Bilaga 5

målvärden för miljö- respektive produktegenskaper. Det kan nämnas att i föregående etapp med koncept utgjorde önskemålen underlag för utvärderingen. De målvärden som dokumenteras i QFD-modellen är baserade på en långtgående process. Denna bygger på framtagningen av önskemål i en inledande identifieringsprocess varefter önskemålen viktats, vilket bör ske i en arbetsgrupp med ansvar för produktutvecklingsfrågor. Denna prioriteringsordning utgör grunden för produktens eller produktgruppens strategiska fokus för miljöområdet respektive teknisk/ekonomiska önskemål. Processen fram till att skapa målvärden innehåller också moment med värdering utifrån en jämförelse med konkurrerande produkter. Målvärdena bör genom denna process vara väl underbyggda och utgör därför en viktig parameter i värderingsetappen av produktutformningen.

Samstämmighet med valet av utvecklingsstrategier från specifikationen En av utvärderingsparametrarna som också noteras i det inledande steget av utformningen och återkommer här avser hur väl produktframtagningen följer de valda utvecklingsstrategierna (Eco-strategier) som definierats i specifikationsfasen, se underlag i arbetsboken kapitel A4. Det kan noteras att i den kreativa konstruktionsfasen kan det vara motiverat att beakta och analysera hur produkten kan anpassas och optimeras till alla utvecklingsstrategierna. Detta innebär att alla underordnade lösningar kan användas som en kreativ checklista för att miljöanpassa produkten.

Jämförelse mellan befintlig och ny produkt Avser produktframtagningen utveckling av en befintlig produkt finns i utvärderingssteget möjlighet att göra diverse miljömässig jämförelse mellan den planerade nya produkten och referensobjektet med befintlig produkt. Parametrar som från miljöhänsyn är värdefullt att analysera gäller faktorer, såsom miljöbelastning kopplat till materialvalet, behov av kemikalier

B5-17


Bilaga 5

och dess art, produktens energibehov i olika led av livscykeln, demonterings- och återvinningsbarhet. Verktyget med miljöbelastningsmatris (MERU-matris) kan vara ett hjälpmedel i analysen i denna utvärdering liksom möjligheten att använda miljöindex med Eco-indikatorer kopplat till den nya produkten.

Brett miljö- och hållbarhetsperspektiv Den planerade produkten bör brett analyseras och bedömas utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv avseende;

• Energieffektivitet sett både från eget energibehov i olika livscykelfaser och energi kopplat till produktens transportbehov

• Resursbehov i material/komponenter baserat på jordens ändliga resurser och resursfördelning baserat på perspektiv av ett hållbart socialt ansvarstagande

• Ingående kemiska ämnen/produkter och dess kända och potentiella negativa miljöegenskaper En bed analys av den planerade produkten enligt ovanstående och tidigare steg skapar förutsättningar för att produkten är försvarbar utifrån en hållbar produktutveckling där hänsyn tagits till betydelsefulla värden som klimatpåverkan, begränsning av miljöfarliga kemikalier och ett socialt ansvarstagande. Klimatfrågan är idag en ständigt återkommande frågeställning som också allt fler företag börjar inse betydelsen av. De konkreta insatserna för klimatfrågan är inte bara att köpa utsläppsrättigheter eller andra former för externa klimatinsatser. Klimatfrågan är kopplat till aktiviteter som skapar resursuttag av fossila bränslen med kol och olja vilket krävs vid energianvändning och transportbehov med bränsleförbrukning. Detta är aktiviteter som i högsta grad kan hänföras till produkter i alla dess livscykelfaser. Ett aktivt arbete med produktframtagning är därför en högst väsentlig faktor om vi skall klara av att vända och minska tillförseln av växthusgaser till atmosfären. Utvecklingen med ökningen av växthusgaser som driver på temperaturstegringen är en avgörande faktor för vår planet. I de scenarios som FN:s klimatpanel (www.ipcc.ch) tagit fram är behovet av insatser överhängande, se figur B5.4 med klimatscenarios.

Figur B5.4 Scenarios över jordens temperaturökning enligt IPCC (källa: IPCC, 2007)

B5-18


Bilaga 5

Insatserna för att begränsa temperaturstegringen (2-3 0C), vilken i sig kommer att medföra diverse miljöpåverkan, är att vi omgående måste utveckla resurseffektiva produkter inom en resurseffektiv produktion. Kraven bör också ställas högre på de länder som i ett globalt perspektiv överkonsumerar till vilka bl.a. Sverige bör räknas. De klimatmål som hittills ställts upp med en låg begränsningsnivå för bl.a. Sverige, är inte hållbart för att bryta trenden mot kraftigt ogynnsamma klimatscenarios. Det som idag är aktuellt är klimatmål för svensk, EU och global nivå att reducera koldioxidutsläppet med 25-40 % fram till 2020. Detta är utsläppsnivåer som redan är passé om vi på ett effektivt sätt skall stoppa den mänskliga klimatpåverkan och dess effekter för vår närmaste framtid dvs. 2100-talet. Till insatserna för att klara nya klimatmål ställs höga krav på ett aktivt miljöarbete med bl.a. ny teknik, utveckling av produkter som minimerar klimatpåverkan och effektivisering (se referenser nedan). Kravbilden för ett aktivt miljöarbete i produktutvecklingen förstärks ytterligare om koppling görs till faktor 10-begreppet (redovisas i kapitel 2). Detta synsätt utgår från en vetenskaplig grund av ett behov att begränsa uttaget av resurser i form av material och energi till 1/10-del av dagens resursförbrukning under en 40-års period. Forskare inom ämnesområdet påtalar idag att detta inte räcker utan att behovet nu uppgår till en minskning till faktor 20, dvs. endast förbruka 5% av dagens resursnivå. Detta torde utgöra en klar utmanig vid produktframtagning.

Underlag miljöprestanda för produkten I utformningsetappen finns efter de olika arbetsstegen ett underlag av olika miljöparametrar som möjliggör en dokumentation som kan användas vid lanseringen av produkten. Detta kan gälla underlag för miljömärkning, egen deklaration eller certifierad miljövarudeklaration, se kapitel 8. Med avseende på morgondagens produkter är det troligt att alltfler produkter förutom livsmedel också kommer att klimatmärkas avseende bidraget till klimatpåverkan. Detta poängterar ytterligare att energi och transporter i alla dess led är centrala frågeställningar i produktframtagningen. I underlag för lansering finns från utformningsetappen också förutsättningar att använda materialet till beräkning av livscykelkostnader. Ett dylikt underlag kan vara motiverat att ta fram för att stödja försäljningsargument vid marknadsföring. Kalkylerna visar ofta att en viss investering som ger resurssparande betalar sig snabbt genom minskade service och driftkostnader, för LCC-metodik se referenser till kapitel 1.

Referenser Azar C., Makten över klimatet, Bonniers förlag, 2008 Brown L. R., Plan B 3.0 Uppdrag: Rädda jorden!, Addera förlag, Stockholm, 2008 Dahlström H, Jörnbrink A-K, Brohammar G, Handbok i miljöanpassat material, IFV, Göteborg, 2000 Puckett J, The Digital Dump - Exporting Re-use and Abuse to Africa, Basel Action Network, Seatttle WA. 2005

Internet FNs klimatpanel: www.ipcc.ch B5-19


Referenser

Referenser

R-1


Referenser

Allmänna referenser Astrup Jensen A. & Remmen, A, (red) Background Report for a UNEP Guide to Life Cycle Management A bridge to sustainable products, UNEP, Paris, F, 2005 Behrendt, S., et. al, Life Cycle Design – A manual for small and medium-sized Enterprises, Springer New York/Berlin, 1997 Brezet, H & Van Hemel, C: Ecodesign – A Promising Approach to sustainable production and consumption, UNEP, 1997 Byggeth, S. H., Integration of Sustainability Aspects in Product Development, avhandl. avd för fysisk resursteori CTH, Göteborg, 2001 Cramer, J., Towards Sustainable Business, Society and Enterprise Foundation, Nl, 1999 Hanssen, O J (m fl): Subtainable Product Development, Siftelsen Østfoldforskning, 1995 Hanssen, O J: Substainable Industrial Product Systems, Stiftelsen Østfoldforskning, 1997 Gertsakis, J. et al., A Guide to EcoReDesign, Centre for Design at RMIT, Melbourne, Au, 1997 Karlsson, M., Green Concurrent Engineeering – A model for Dfe Management programs, IIIEE, Lund University, Lund, 2001 Keoleian, G A & Menerey, D: Life Cycle Design Guidance Manual, Univ. of Michigan, 1993 Kun Mo Lee, Towards Sustainable Product Design, The Surrey Institute of Art & Design University College, 2000 Lagerstedt, J., Functional and environmental factors in early phases of product development – eco Functional Matrix, KTH, Stockholm, 2002 Lewis, H. & Gertsakis, J. et. al , design + environment a global guide to designing greener goods, Greenleaf publishing, UK, 2001 Lindahl, M & Tingström J: En liten lärobok om miljöeffektanalys, Inst. för teknik Högskolan i Kalmar, 2000 Luttropp, C & Persson, J-G: Life Cycle Design’98, KTH, Stockholm, 1998 Johansson, A-M: Opportunities and Obstacles Faced by SMEs in Adopting Design for Environment, The International Institute for Industrial Environmental Economics, 2000 Morup, M., Design for quality, Inst. For Engeenering Design, DTU, Lyngby, Dk 1993 Norrblom, H.L., Jörnbrink A.K., Dahlstöm, H., Ekodesign – praktisk vägledning, IVF, Mölndal, 2000 Ritzén, S: Integrating Environmental Aspects into Product Development –Proactive Measures. KTH, Stockholm 2000 Ryding, S.O., et. al., Miljöanpassad produktutveckling, Förlags AB Industrilitteratur, Stockholm, 1998 Schmidt, K., et. al., Håndbog i produktorienteret miljøarbejde, Miljøstyrelsen miljonytt nr 53, 2000 Simon, M., Evans, S, et. al., Ecodesign Navigator – A key resource in the drive towords environmentally efficient product design, Manchester Metropolitan University/Cranfield University, UK, 1998 Tukker, A. et. al., Eco-design: European state of the art, Institute for Prospective Technological Studies Seville, 2000 Weenen, H: Design for Sustainable Development Practical Examples of SMEs, European Foundation, Dublin, Ireland, 1999

R-2


Referenser

Wenzel H. & Caspersen, N: Livscykluscheck, Instituttet for Produktutdvikling, Lyngby, Dk, 1999 Wenzel H., Olesen J., et. al., Miljøriktig konstruktion, Inst. for produktudvikling, DTU, Dk, 1995 Winter G., Ekologisk företagsledning, Antoni publishing, Göteborg, 1990

Referenser kapitel 1; Miljöarbete med fokus på produkter Amundsen A., Miljoteknologi og renere produksjon, Universitetsforlaget, Olslo, 1993 Backman, M., Huising, D, Siljebratt, L., Resursbevarande teknik och strategi i Landskrona Erfarenheter och resultat från etapp 1, Reforsk-rapport nr 34,1989 Bartha S (red.), Ekologisk design, Exempelsamling, 1984 Dahlström H, Jörnbrink A-K, Brohammar G, Handbok i miljöanpassat material, IFV, Göteborg, 2000 Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2005/32/EG, Ekodesign för energianvändande produkter, 2005 Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2002/95/EG, RoHS– direktivet om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, 2003 Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2002/96/EG, WEEE-direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter, 2003 Europeiska kommissionen, Grönbok om integrerad produktpolicy, KOM(2001)68, 2001 McDonough W, Braungart M, Cradle to Cradle, North Point Press, New York, 2002 Metaller i stad och land - Miljöproblem och åtgärdsstrategier, Rapport 5184, Naturvårdsverket, 2002 Miljödepartementet, En strategi för miljöorienterad produktpolicy, 1999/2000:114, 2000 ISO: Environmental management - integrating environmental aspects into product design and development, ISO TC 207/WG3 WD3, ISO/PTDR 14062.3, 2001 Miljödepartementet, Från vaggan till graven – Sex studier av varors miljåpåverkan, Ds 1991:9, Allmänna förlaget, Sth, 1991 Olesen J, Wenzel H, Hein L, Andreasen M M, Miljoriktig konstruktion, UMIP,Miljostyrelsen, Dk 1996 Oskarsson K., Integrerade ledningssystem som metod för att nå hållbar utveckling, Magisteruppsats Miljövetarprogrammet, Lindköpings universitet, 2003 Persson, P.O. (red), Miljöskyddsteknik – Strategier & teknik för ett hållbart miljöskydd, Industriell ekologi, KTH, Stockholm, 2005 Remmen A. & Munster M, An introduction to Life-Cycle Thinking and Management, Env.news No 68 - 2003 , Danish EPA, Dk 2003. Siljebratt, L., Persson, E., Backman, M., Förebyggande miljöskyddsstrategi och miljöanpassad teknik i Landskrona - Erfarenheter och resultat från medverkande företag etapp 2, Reforskrapport nr 48,1990 SOU 1997:105, Agenda 21 i Sverige – Fem år efter Rio – resultat och framtid (Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21), Miljödepartementet, 1997 Tillämpad LCC-metodik i teknikupphandling Nr 3704:02, (konferensmaterial Sth 7-8 dec 1999), STF affärsutveckling, 1999 Towards greener products, Report 5296, Naturvårdsverket, Stockholm 2002 R-3


Referenser

Vår gemensamma framtid, Rapport från världskommissionen för miljö och utveckling (Brundtland-kommissionen), Prisma, Stockholm, 1989 Internetkällor Cradle to Cradle: www.mbdc.com samt www.cradletocradle.se FNs klimatpanel: www.ipcc.ch Information Reach: www.kemi.se Integrerad produktpolitik IPP: http://ec.europa.eu/environment/ipp/ Miljöanpassad offentlig upphandling: www.msr.se, sök Upphandling Verktyg för livscykelkostnader; Full cost accounting (FCA): www.epa.gov , sök (FCA) Total cost Accounting: http://teexcit.tamu.edu/tca Handlingsplan för hållbar produktion och konsumtion: http://ec.europa.eu/environment/eussd/escp_en.htm

Referenser kapitel 2; Hållbar produktutveckling med socialt ansvar Clark D., The Rough Guide to Ethical Living, Penguin Books, London, 2006 Larsson L., Corparate Governance och Hållbar Affärsutveckling, Ekerlids Förlag, Falun, 2005 Koskinen L., Etik, ekonomi och företagets själ, Prisma, Stockholm, 1999 Manual til udarbejdelse om verksomhedens sociale engagement, Green Network, Vejle, Dk, 2003 Meddelanden från Kommissionen om företagens sociala ansvar –näringslivets bidrag till en långsiktig stabil utveckling, KOM(2002) 347, Bryssel, 2002 Möjligheter och hinder på väg mot Faktor 10 i Sverige, IVA arbetsdok. 1998:15, IVA, Stockholm, 1998 Remmen A. & Munster M, An introduction to Life-Cycle Thinking and Management, Env.news No 68 - 2003 , Danish EPA, Dk, 2003. Smedberg, M., Uppförandekoder och köprättsligt image – fel, Juridiska inst., Handelshögskolan, Göteborg, 2003 Social Accountability 8000, (SA 8000), Social Accountability International, New York, 2001 Internet Amnesty - undergrupp Amnesty Business Group: www.amnestybusinessrating.se Centre for Research on Multinational Corporations (SOMO): www.somo.nl Det Naturliga Steget: www.detnaturligasteget.se Ethical Trading Initiative: www.ethicaltrade.org Fair Trade: www.rattvisemarkt.se Fair Trade Center: www.fairtradecenter.se Global Compact: www.unglobalcompact.org Global Reporting Initiative: www.globalreporting.org Human Right Watch: www.hrw.org Kravställare - Fjärde AP-fonden: www.ap4.se OECD riktlinjer: www.oecd.org R-4


Referenser

Principer för ansvarsfull investering (PRI): www.unpri.org Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter; www.manskligarattigheter.gov.se Social Accountability International: www.sa-intl.org Stefan Philipsson, Företagskultur: www.etik.com/analys.doc Sveriges forum för hållbara investeringar (SWESIF): www.swesif.se SwedWatch: www.swedwatch.org The Centre for Research on Multinational Corporations (SOMO): www.somo.nl

Referenser kapitel 4; Översikt över metodik för produktutveckling Abrahamsson, P., Systematisk Produktutveckling, Ormanäs 2006 Andreasen, M., Hein, L., Integrated Product Development, IFS (Publications) Ltd, Bredford GB, 9187 Bergman, B., Industriell försöksplanering och robust konstruktion. Studentlitteratur. 1992. Bergman, B., Klevsjö, B., Tillförlitlighet. Högskolan i Luleå, 1996. Bergman, B., Klevsjö, B., Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur, 1995 Bogren, T., Ohlsson, M., FMEA i teori och praktik, Examensarbete LiTH-IKP-Ex-765, Linköping: Linköpings universitet, 1989. Hubka, V. och Eder, W. E. Engineering design: General procedural model of engineering design. Ed. Heurista, Zürich, 1992 Janhager, J., Persson, S.; Warell, A.: Survey on Product Development Methods, Design Competencies, and Communication in Swedish Industry, TMCE 2002, The fourth International Symposium on Tools and Methods of Competitive Engineering, China, 2002 Johannesson, H. et al. Produktutveckling – effektiva metoder för konstruktion och design. Liber, 2004 Lindahl, M., Tingström, J., En liten lärobok om miljöeffktanalys,, Institutionen för teknik Högskolan i Kalmar, Kalmar 2000 Olsson, F., Systematisk konstruktion. (Doktorsavhandling). Inst. för maskinkonstruktion, Lunds tekniska högskola, 1976 Olsson, K.,O., Konstruktionsarbete och kvalitet, Kursmaterial KT-PU. Avdelningen för maskinkonstruktion, Linköpings universitet, 2000 Pahl, G. , Beitz, W. Engineering design. A systematic approach. Springer-Verlag, 1995. (Kom ut på tyska 1977 och på engelska första gången 1984). Pugh, S. Total design: Integrated methods for successful product engineering. AddisonWesley, Wokingham, 1990. Ross, Phillip J., Taguchi techniques for Quality Engineering. MC Graw-Hill, New York, 1996. Ullman, D. G. The Mechanical Design Process, Second edition, McGraw-Hill. New York. 1997. Ulrich, K. T. och Eppinger, S. D. Product design and development, McGraw-Hill, 1995.

R-5


Referenser

Referenser kapitel 5; Identifiering och analys av produkters livscykelfaser och miljöbelastning Brezet, H & Van Hemel, C: Ecodesign – A Promising Approach to sustainable production and consumption, UNEP, 1997 Caspersen, N. & Wenzel, H., Vejledning i kritisk gennemgang af LCA, Miljoprojekt nr 687 – 2002, Miljostyrelsen, Dk, 2002 Gertsakis, J. et al., A Guide to EcoReDesign, Centre for Design at RMIT, Melbourne, Au, 1997 Goedkoop, M. & Spriensma R., The Eco-indicator 99 A damage orientred method for Life Cycle Impact Assseement, Methodology Annex, PRé Counsultants B.V. Amersfoot, Nl, 2000 ISO 14040 Miljöledning - Livscykelanalys - Principer och struktur, SIS, Stockholm 1997 ISO 14042 Miljöledning – Livscykelanalys - Miljöpåverkansbedömning, SIS, Stockholm 1997 Weidema, B., Wenzel, H, Petersen. C., Produkt, funktionel enhet og referensstromme i LCA, miljonyt nr 64 –2004, Miljostyrelsen, Dk 2004 Internetkällor Pré Consultant (Eco-indikatorer): www.pre.nl

Referenser kapitel 6; Intressentmodell/QFD Akao, Yoji. Quality function deployment: integrating customer requirements into product design.(Originaltitel:Hinshitsu tenkai katsuyo no jissai). Cambridge, Mass., 1992. Productivity Press, 1992. Andersson, Roland. QFD: ett system för effektivare produktframtagning. Lund, Studentlitteratur,1991. Cohen, Lou. Quality function deployment: how to make QFD work for you. Reading, Mass. Addison-Wesley, 1995. Davidsson, B: Modified Product Quality Tools for Improved Environmental Design in Small and Medium-Sized Enterprises, The International Institute for Industrial Environmental Economics, Lund University, 1998 Hauser, J. & Clausing D., The house of Quality, Harward Business Review (may-june), pp 63-73, 1988 Guinta, Lawrence R. and Praizler, Nancy C.. The QFD book: the team approach to solving problems and satisfying customers through quality function deployment. New York. 1993. New York : Amacom. 1993. Gustafsson, A, QFD - Vägen till nöjdare kunder i teori och praktik, Studentlitteratur, 1998 Malene, A., et al, Markedsorienteret miljøkommunikation, Miljø- og Energiministeriet Miljøstyrelsen, Dk, 1997 Miljødialog med leverandører, Miljonyt nr 48 –2000, Miljøstyrelsen Miljø- og Energiministeriet, Dk, 2000 Miljødialog med kunder, Miljonyt nr 46 –2000, Miljøstyrelsen Miljø- og Energiministeriet, Dk, 2000 Nilsson, C., Handbok i QFD: kundorienterad produktutveckling. Stockholm, Mekanförbundet 1990. Mizuno, S., & Y Akao, QFD The Constomer - Driven Approach to Quality Planning and Deployment, Asian Productivity Center Tokyo, Japan, 1994 R-6


Referenser

Norell, M, DFA, FMEA och QFD I produktutveckling; erfarenheter från sex företag, Inst. för Maskinelement KTH, Stockholm, 1992, Olesen, J., Schmidt A., Petersen A., Synliggorelse af produkters miljoegenskaper, Arbetsrapport fra Miljostyrelsen nr 4 1997, Miljostyrelsen , Dk, 1997 Study on the Introduction and Promotion of Environmentally Conscious Business Activities, Japan Environmental Management Association for Industry, Japan, 2001 Tillrettelaeggelse af miljodialog, Miljonyt nr 43 –2000, Miljøstyrelsen Miljø- og Energiministeriet, Dk, 2000 Tomohiko Sakao, Current status of Eco-design in Japan and Quality Function Deployment for Environment (QFDE), , Paper presented at APO Conference, 2003, Taipei Tomohiko Sakao et al, QFDE and LCA: an effective combination of tools for DfE, Paper, Mitsubishi Reseach Inst, 2001, Japan Zairi, M., Quality function deployment: a modern competitive tool. TQM Practition Series, The European Centre for Quality Management; Technical Communications (Publishing), Uk, 1993

Referenser kapitel 7; Utvecklingsstrategier Brezet, H & Van Hemel, C: Ecodesign – A Promising Approach to sustainable production and consumption, UNEP, 1997 Norrblom, H.L., Jörnbrink A.K., Dahlstöm, H., Ekodesign – praktisk vägledning, IVF, Mölndal, 2000 Ritzen, S., & Ölundh, G., Funktionsförsälning och produkters miljöaspekter – en studie av tre svenska tillverkningsföretag, rap. 5234 2002, Naturvårdsverket, 2002

Referenser kapitel 8; Miljöinformation om produkter Att köpa grönt!, Handbok om miljöanpassad offentlig upphandling, EU kommissionen, 2005 Egna miljöuttalanden - rätt eller fel, SIS, Stockholm 2007 Indikatorer för hållbar utveckling – baserade på miljöekonomiska och social statistik, Rapport 2003:3, SCB, Örebro, 2003 ISO 14020 Miljömärkning och miljödeklarationer – Allmänna principer, SIS, Stockholm 2001 ISO 14021 Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning), SIS, Stockholm 2000 ISO 14024 Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ I miljömärkning - Principer och procedurer, SIS, Stockholm 2000 ISO 14025 Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ III miljödeklarationer, SIS, Stockholm 2000 ISO 14031 Miljöledning – Utvärdering av miljöprestanda - Vägledning, SIS, Stockholm 2000 Ouellette C, Empowering consumers choice: A new eco-label revealing environmental impact of products and services, IIIEE, Lund University, Lund, 2007 Inernet Fare Trade - Rättvisemärkt: www.rattvisemarkt.se Krav - Klimatmärkning: www.krav.se/klimat Miljömarkarna: www.miljomarkarna.se R-7


Referenser

Miljöstyrningsrådet: www.msr.se Svanenmärkning: www.svanen.nu

Referenser kapitel 9; Integrering i verksamhetssystem ISO 14001 Miljöledningssystem Krav och vägledning, , SIS, Stockholm 2004 ISO 14004 Miljöledningssystem Allmän vägledning för principer, system och stödjande metoder, SIS, Stockholm 2004 ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet – Krav, SIS, Stockholm 2004 ISO 9004 Ledningssystem för kvalitet - Vägledning till verksamhetsförbättring (ISO 9004:2000), SIS, Stockholm 2005 ISO 14001 för små och medelstora företag, SIS ForumCenter, 2007 Kvalitet och miljö i samverkan – ISO 9000 och ISO 1400, SIS ForumCenter, 1997 Sustainability Reporting Guidelines (version 3.0), Global Reporting Initiative, Amsterdam, 2006 Internetkällor Global Reporting Initiative (GRI) www.globalreporting.org SIS (standarder): www.sis.se SA 8000: www.sa-intl.org

R-8


Övningsbok

Övningsbok

Innehåll 1. Övningsuppgift - företagets sociala ansvarstagande

Ö-2

2. Övningsuppgift— miljöaspekter i produktutvecklingsprocessen

Ö-4

Ö-1


Övningsbok

1. Övningsuppgift – företagets sociala ansvarstagande Uppgiften är kopplad till ett företags externa ansvarstagande och exkluderar intern arbetsmiljö och koppling till integration mm.

Förutsättningar vid ElectroToys Förutsättningarna som ges utgörs av det fiktiva företaget ElectroToys (ET) med antaganden för produkterna, marknaden och produktionen enligt nedanstående.

Produkterna Företagets produktportfölj består av ett stort antal produkter där över 50 % består av elektroniska ”leksaksprodukter”, dvs. bygger på datakomponenter med mjukvara för styrning och fysiskt består av plastkomponenter med elektronik. Strömtillförsel kan vara batteridrift, nätdrift eller solceller som också börjat användas. Det andra produktområdet som företaget arbetet med är skolartiklar för barn i grundskolan (väskor, pennskrin, pennor etc.). För den senare produktgruppen svarar man endast för design/produktidéer medan all produktion sker på lego. Produkterna som företaget utvecklar och säljer riktar sig till barn i åldersgruppen 5-15 år.

Marknaden Marknaden består av kunder främst i Norden men också i övriga Nordeuropa. Företaget omsätter idag 250 miljoner inom området med elektroniska leksaker och ytterligare 100 miljoner på andra produkter, skolartiklar. Marknaden med både elektroniska leksaker och skolprodukter expanderar och ledningen räknar med 10-15 %-ig omsättningsökning per år under den kommande 5-årsperioden. Ett antal försäljare kommer att anställas under kommande år, vilket skall bidra till att öka marknadsföringsinsatserna mot detaljister och grossister. Vid skolstart bedrivs ofta större kampanjer kring skolprodukterna med olika demonstrationer och medverkan av barnskådespelare. Konkurrensen är hård i branschen med mycket direktimport till grossist-detaljhandel. För att klara situationen (elektroniska leksaker) läggs betydande delar av komponentframställningen ut på leverantörer i Kina, medan man själv svarar för slutmonteringen av komponenterna. Företaget har krav på sig från nya ägare/finansiärer att företagets produkter skall vara miljöanpassade och även svara upp till ett bra företag utifrån perspektivet av hållbar utveckling. Denna profilering skall också vara tydlig i kommunikationen både till distributörer/butiker och till slutkonsumenter.

Produktion ET har sin verksamhet förlagd till Kalmar med försäljning, produktutveckling och viss produktion med slutmontering av elektronikleksakerna. Här finns också distributionsavdelningen som svarar för skolartiklarna som är direktimporterade. De elektroniska komponenterna kommer till största delen från Kina och då via handelshus för elektroniska produkter. Chassi och skal till produkterna monteras i viss utsträckning hos elektronikleverantörerna medan ca 50% av plastkomponenterna i elektronikleksakerna kommer från svenska leverantörer och slutmonteras vid ET.

Ö-2


Övningsbok

Skolartiklar tas fram via designers som ET anlitar och all produktion läggs ut på tillverkare i Kina, Thailand och Indien. Allt material till produkterna är tillverkade i respektive land och följer den inhemska lagstiftningens praxis. Företagets ägare och företagsledningen har ett klart önskemål att driva ett ansvarstagande företag bl.a. med tanke på att målgruppen är barn. Några krav på miljöprofilering med miljöledningssystem har inte ställts från någon kundkategori varför detta inte ansetts behövligt. Företaget har dock begränsade delar av ledningssystem som en del i sin miljöprofilering.

Uppgifter Övningsuppgiften har en koppling till kapitel 2 ”Hållbar utveckling med socialt ansvar” samt arbetsboken kapitel A1 som är en handledning till arbetet med det sociala ansvarstagandet.

Affärsetik/ moral

Uppför anderegler/ko der

Stan dard er

Intressen tdialog

Glob ala miljö villkor

Prod uktplaneri ng

Kom muni katio n CSR

Uppgift 1. Identifiera de olika intressentgrupper som kan tänkas finnas till företaget inklusive de aktörer som kan finnas i leverantörskedjan? Uppgift 2. Utför en riskbedömning kopplat till vilka olika kontaktytor där företaget kan tänkas beröras utifrån förutsättningar att man vill ansluta sig till villkoren som tas upp i uppförandekod enligt Global Compacts tio principer (se bilaga B2 samt hemsida). För underlag kring olika tänkbara konflikter/risker studera underlag och rapporter producerade av olika NGOs, se referenslista kap. 2 med hemsidor till bl.a. Fare Trade Center och Swedwatch. Uppgift 3. Policydokument - Upprätta ett policydokument som kan vara relevant utifrån de förutsättningar som givits och det Du identifierat som angeläget att ta ställning till för verksamheten. Dokumentet skall vara företagets Code of Condact/Policy för etik och moral. I detta dokument bör för helhetens skull också beaktas de interna sociala aspekterna. Uppgift 4. Mål och handlingsprogram - Med bakgrund från de föregående uppgifterna tas mål och handlingsprogram fram för att säkerställa företagets sociala ansvarstagande. Målformuleringen bör omfatta en insatsperiod av 2-3 år. En del av uppgiften kan vara en första checklista med förklaringar hur man i företagsledningen bör prioritera insatserna. Glöm inte att beakta den aktuella omvärldssituationen och vad som kan vara i fokus just nu. För målformulering och programmet är det betydelsefullt att liksom för alla ledningsstrukturer visa på verifierbarhet, dvs. mätbara mål. Ovanstående uppgifter utgår från det fiktiva företaget ElectroToys. Liknande uppgifter kan ställas utifrån den egna verkligheten och då också kopplas till en fortsättning enligt den struktur som ges i arbetsboken kapitel A1. Ö-3


Övningsbok

2. Övningsuppgift – miljöaspekter i produktutvecklingsprocessen Förutsättningar med en befintlig produkt - kontorsstol Förutsättningarna som ges för en produkt kan av olika skäl inte omfatta alla uppgifter kring produktens hela livscykel utan det blir fråga om ett urval av uppgifter. Detta medför att det krävs egna antaganden både vad gäller produktens innehåll, processteg mm. Som underlag till övningsuppgifterna presenteras här fakta kring en kontorsstol. Stolsmaterial Sitts och ryggstöd

Uppfästning och mittben

Träram med textilöverdrag Träramen av homogent björkträ (tot. vikt 6 kg) Textil – polyestermaterial behandlat med flamskyddsmedel Stoppning Skumplast (PUR) (vikt ca 0,5 kg)

Sänk- och höjfunktion i pressad stålplåt (tot. vikt 0,8 kg) Hydraulkolv – aluminium (tot. vikt 1,2 kg)

Armstöd

Fotkryss

Plast av ABS-plast (övre del) (2 st tot. vikt 0,7 kg) Stål svartlackerat (vinkel från undersida upp till armshöjd) (2 st tot. vikt 2,6 kg)

Metallkonstruktion i aluminium gjutgods (tot. vikt 3,5 kg) Hjul (5 st) hård PVC (tot. vikt 0,5 kg)

Övrigt

Antag

Diverse skruvar och muttrar (tot. vikt 0,5 kg) Förpackningsemballage Kartong (tot. vikt 0,6 kg)

Stål: andel återvunnet mat. x % Aluminium: återvunnet mat. x %

I underlaget för materialen finns inga givna förutsättningar för kemikalierna. Det ingår dock diverse mer eller minde miljöfarliga ämnen som flamskyddsmedel med bromerade flamskyddsämnen, kemikalier i skumplasten, olika tillsatskemikalier som finns i plastmaterial mm. Dessa ämnen kan tänkas ingå i förutsättningarna när man analysera med hjälp av intressentmodellen men kan bortses från i de två första uppgifterna.

Ö-4


Övningsbok

I leverantörsledet kan analysen förenklas till att beakta produktion av materialet medan förädlingen eventuellt kan bortses från eftersom det krävs en mer detaljerad bild över de olika komponenterna som ingår i produkten (gäller vid analys med eco-indikatorer). Den egna tillverkningen kan begränsas till framställning av ryggstöd och sitts medan övriga komponenter köps in och endast omfattar montering av den slutliga produkten. Vid tillverkningen erhålls träavfall från bearbetningen av sits och ryggstöd, restmängd 0,5 kg per stol, vilket hanteras via container för återvinning. I produktionen erhålls även metallrester från enklare kapning mm totalt 0,3 kg per stol, vilket lämnas till återvinning. I verksamheten finns en maskinpark där energiförbrukningen kopplat till produktionen av kontorsstolen kan beräknas till totalt 25 kWh per produktionsenhet. När det gäller distribution kan man göra egna antaganden t.ex. hanteringen gäller transporter från produktionsorten till fyra huvudkunder (på ett avstånd av 200 km, 250 km, 350 km och 500 km med fördelning av produktvolymen enligt egna antaganden). Ett annat transportbehov gäller intransporten av komponenter. I detta fallet kan man göra antaganden med förutsättningarna att det finns 10 olika leverantörer av de olika komponenterna och att alla finns inom en radie av 250 km. Antaganden får utgå från en viss kvantitet t.ex. leveranser som skall täcka produktionen av 1500 kontorsstolar. Lämpligen byggs hela modellen utifrån en produktion på denna nivå eller en antagen nivå för årsproduktionen. Antaganden bör också göras kring användarledet och vad som händer när produkten är uttjänt. I användarledet kan det antas att denna produkt i ringa grad behöver några tillsatsprodukter eller annan hantering som är miljöbelastande. Här är en klar skillnad mot t.ex. en produkt som kräver energi eller ett kontinuerligt underhåll av annat slag. Livslängden för produkten kan vi anta till 8 år då den av konsumenten/användaren uppfattas vara förbrukad och man vill ersätta den. Detta är användarens funktionella livslängd, vilket inte behöver vara detsamma som produktens tekniska livslängd. Ett omhändertagande av kontorsstolen kan vara att den lämnas på en återvinningsstation och där placeras i container för metallåtervinning. Vid sidan om ovanstående specifikation för produkten kan Du behöva göra olika antaganden kring produkten vilket får upprättas enligt egna förutsättningar och värderingar. De förutsättningar som ges här utgår från att använda en produkt som övningsobjekt. De första övningsuppgifterna med miljöbelastningsmatris liksom modellen med ecoindikatorer kan också användas för att jämföra två produkter och hur de skiljer sig åt ur miljöhänseende. Denna typ av övningsuppgift går själv att bygga upp utifrån egna konkreta produkter eller produktgrupper.

Uppgifter Livscykel och miljöbelastning Uppgift 1 Identifiering och beskrivning av livscykelfaser (underlag kapitel A2 samt bilaga B3). Uppgift 1A Komponentförteckning Upprätta en förteckning över produktens ingående komponenter (använd förutsättningarna för produkten eller utgå från en egen likvärdig produkt)?

Ö-5


Övningsbok

Uppgift 1B Processträd/processflöde för produkten Beskriv tänkbara processer/aktivitetssteg från råvara till färdig produkt inom livscykelfaser från råvaruuttag till sluthantering av produkt. Underlaget sammanfattas i ett processträd i likhet med figur sid. A2-5 samt figur sid. B3-4 och B3-5. Detaljeringsgraden får anpassas efter egna förutsättningar att identifiera och konkretisera produktens olika livscykelfaser och innehåll.

Uppgift 2 Upprättande av miljöbelastningsmatris (MERU-matris) för produkten (underlag kapitel A2 samt bilaga B3). Uppgift 2A Dokumentera aktivitetsstegen i matrisen

Material

Aktivitets- och processteg identifierade under uppgift 1 placeras in i matrisens olika identifierade livscykelfaser, matrisens vänstra kolumn.

Energi

Restprodukt er

Utsläpp

Produktion av kom ponenter

Egen tillverkning

Distribution

Uppgift 2B Dokumentera miljöbelastande faktorer

A nvändning - Drif t - Ser vice

De olika miljöbelastande aspekterna med material, energi, utsläpp och restprodukter noteras för respektive livscykelfaser.

Om händertagande f örbrukad produkt

I detta skede bör en matris finnas som ger en kvalitativ bild av den befintliga produkten som studerats. För att gå vidare krävs att de olika miljöbelastande faktorerna kan kvantifieras. Vissa kvantitativa data framgår av förutsättningarna för övningsprodukten. I övrigt kan relevanta antaganden göras utifrån vad som kan tänkas vara relevant för produkten. Uppgift 2C Kvantitativa data dokumenteras Komplettera matrisen med kvantitativa data. (se exempel i figur sid. A2-10 och figur sid. B3-8). Uppgift 2D Beräkna Eco-indikatorer och dokumentera Komplettera matrisen med miljöindex i form av Eco-indikatorer så att det går att identifiera ”hotspots”, dvs de mest miljöbelastande aspekterna (för underlag se avsnitt A2.3 inkl figur A2.6 samt lista över Eko-indikatorer i avsnitt B3.4 sid. B3-9, ytterligare information finns på PRe Consultants hemsida (www.pre.nl). När man skall tolka den nu framställda förenklade livscykelanalysen för produkten är det väsentligt att utgå från att detta är en grovanalys, dvs. det man erhåller är en form av kompassriktning över vad som är de mest betydelsefulla miljöbelastande aspekterna för produkten. Vid identifieringen av Eco-indikator får Du anpassa efter de förutsättningar som ges och göra vissa egna antaganden. Antalet indikatorer är också begränsat vilket gör att Du i vissa fall inte kan använda någon indikator, markera då med ett frågetecken.

Ö-6


Övningsbok

Intressentmodellen Uppgift 3 Specifikation med intressentmodell (underlag från kapitel 6 och arbetsbok kapitel A3). Intressentmodellen är det steg som kan användas för att integrera de olika produktutvecklingsfaktorerna, såsom miljö, teknik, ekonomi och designfaktorer. Övningsuppgift kopplat till denna modell kan utgå från en fortsättning baserad på specifikation för en kontorsstol. Uppgiften kan också utgå från att ta fram förutsättningar för en helt ny produkt. De praktiska förutsättningarna återfinns i kapitel A3 samt bilaga B4.

Marknad Marknad

önskemål -- önskemål

Sambandsmatris Sambandsmatris

Konkurrentjämförelse Konkurrentjämförelse

önskemål önskemål

Teknik Teknik

Intressenternas Intressenternas

Viktning Viktning

Egenskaper Egenskaper

Beräknad Beräknad prioritet prioritet Konkurrentjämförelse Konkurrentjämförelse -- egenskaper egenskaper Nuvarande Nuvarande värde värde egenskaper egenskaper DFE/OH/Intressentmodell-basll Målvärde DFE/OH/Intressentmodell-basll Målvärde för för egenskaper egenskaper

Uppgift 3A Identifiera miljöintressenter och önskemål/krav från dessa. Underlag kan utnyttjas från bilaga B4 med bl.a. checklistor kopplat till olika intressenter. Uppgiften kan lämpligen kombineras med att upprätta likvärdig lista över teknisk/ekonomiska krav (se slutlig lista över miljöönskemål sid. B4-10 samt teknisk/ekonomisk lista sid. B4-22). För att identifiera intressenterna och önskemålen krävs att egna antaganden görs kring produkten. Uppgift 3B Viktning av önskemål Ett av de centrala momenten i Intressentmodellen/QFD är att vikta, dvs. identifiera och skapa prioriteringsordningen mellan de olika önskemålen. Denna viktning som görs blir själva strategin i vad som skall uppfattas som betydelsefulla moment i miljöspecifikationen respektive den teknisk/ekonomiska specifikationen. Strukturen för viktning baserad på parvis jämförelse (framgår av avsnitt A3.2.2 sid. A3-7 samt i bilaga B4 med exempel i figur sid. B4-13). Utför viktning av önskemålen utifrån den summerade bilden av önskemålen för miljö och/eller tekniska önskemål. Observera att det som definieras som skall-krav inte skall viktas eftersom dessa är överordnade och ingår i första prioriteringen. Uppgift 3C Dokumentera i intressentmodellen Beroende på hur mycket data som nu finns tillgängligt kan olika moment dokumenteras i intressentmodellen (för miljöspecifikationen se figur sid. B4-20 samt teknisk/ekonomisk specifikation figur sid. B4-24). Genomför främst moment; listning av önskemål, viktningsvärden samt överföring av önskemål till egenskaper. För miljöegenskaper se sid. B4-16 och för teknisk/ekonomiska egenskaper se figur sid B4-24. Momenten i modellens nedre modul genomförs efter individuella förutsättningar.

Ö-7


Övningsbok

Utvecklingsstrategier med Eco-strategihjul Utvecklingsstrategier kan användas på två sätt, antingen för att välja fokus med 2-3 strategier för att förbättra produkten eller som en bred checklista för att avstämma en produkt enligt alla strategierna (som underlag se kapitel 7 och arbetsboken kapitel A4). Som övningsuppgift kan allt efter intresse båda dessa former användas. Välj själv att analysera/diskutera kring en lämplig produkt.

Optimering av funk tioner / Utveckling av nytt koncep t R esurseffektiv ko nsumtion

1 9 2

Optimera D istributionen

8

Optimera resthan tering en

Minska påverkan und er använ dning en

+

3

7

Optimera produktionen

4 6

Minska män gden material

Välj rätt material

5 Optimera Genom att använda alla tre metodp ro duktens livslängd verktygen i specifikationen av miljöaspekter för produkten, dvs. genomföra analys med först miljöbelastningsmatris därefter intressentmodellen och slutligen momentet med att välja en identifierad ”röd tråd” genom lämpliga utvecklingsstrategier, minimeras riskerna för suboptimering. Som enklare övning kan det vara lämpligt att kombinera MERU-matrisen med Eco-strategihjulet där den första modellen ger kompassriktningen på vad som är väsentligt och där man sedan utifrån detta väljer lämpliga strategier för förändringsarbetet.

Den produkt som väljs att granska bör följas upp så att man också fördjupar analysen och ger förslag till vilka möjliga lösningar som kan stå till buds inom respektive strategi (se arbetsboken kapitel A4). Dessa lösningar bör sedan vara underlag till de miljölösningar som skall sammanföras med de teknisk/ekonomiska lösningarna till en färdig produkt.

Ö-8

Profile for lars.siljebratt-tele2

Hållbar produktutveckling  

Handbok i hållbar produktutveckling med teori och praktiska exempel.

Hållbar produktutveckling  

Handbok i hållbar produktutveckling med teori och praktiska exempel.

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded