Page 10

Foto: Robert Blombäck

SKOLANS VÄRDEGRUND

”Filosofiska samtal kan hållas i alla ämnen men med olika perspektiv”, säger Liza Haglund.

”Våga utmana elevernas tankar!” Kan det vara bäst att inte få bestämma själv? Är det rätt att stjäla ibland? Och när börjar egentligen kvällen? Lärarutbildaren Liza Haglund lär elever och lärare att samtala filosofiskt — för att rusta eleverna att ta hand om världen. ”Ta dagens filosofistund medan du ­diskar”, står det på en lapp över vasken i köket på Institutionen för kultur och ­lärande vid Södertörns högskola där Liza Haglund undervisar. – Förut stod det ”Diska eller dö”, säger hon. Tonen ska vara trevlig, precis som i de filosofiska samtal med barn som Liza 10

LÄRA #4/2014

Haglund leder på Södra Teatern när hon inte utbildar lärarstudenter här eller skriver filosofiböcker för barn. När Liza Haglund själv var barn var hon inte särskilt filosofisk och hon visste inte att filosofiska frågor kunde disku­ teras på allvar. Hon hade lätt för sig i skolan men hon hade tråkigt, och när hon till slut, efter 30, började studera filosofi på universitetet öppnades en ny värld. Fortfarande kan hon tänka på hur mycket mer motiverad hon skulle ha bli­ vit i skolan om hon hade utmanats med filosofiska frågeställningar där. Filosofins förmåga att fördjupa kun­ skapen är en drivkraft till hennes enga­ gemang. Men den mest grund­läggande

drivkraften är helt enkelt att det är roligt att prata filosofiskt, både för samtals­ ledaren och för barnen. Och att det är viktigt. Liza Haglund menar att barn ofta inte får sina tankar tillräckligt utmanade. – De har ofta politiskt korrekta åsikter som de har tillägnat sig hemma eller i skolan. Som att mobbning är dåligt. Men varför är det dåligt? För att den som blir mobbad blir ledsen. Men vad är proble­ met med det, ledsen kan man ju bli bara av att gå till tandläkaren? Att samtala filosofiskt är att alltid tänka och prata ett steg längre, runt nästa hörn. Liza Haglund menar att den förmågan är central för demokratin. Elever som tror att läraren eller föräldrarna alltid har rätt riskerar att växa upp till medborgare som lyder vilken ledare som helst. – Det är ju barnen som ska ta hand om världen i framtiden – vi kommer inte ens att vara där för att hjälpa dem. Så vi vill få dem att tänka att det kan vara så att mamma och pappa har rätt för att det de säger är rätt, inte för att de är mamma och pappa. Och att ibland har de fel. I handboken ”Att slippa tänka själv” (2014), som Liza Haglund är en av redaktörerna för, finns en modell för hur de filosofiska samtalen kan föras i skolan. Samtalsledaren introducerar en utgångspunkt, till exempel en liten berättelse som slutar med ett filosofiskt dilemma – kanske om hur invånarna i en fiskeby bör hushålla med fisken i sjön. Eleverna får formulera var sin frå­ ga utifrån vad de hört och sedan röstar de fram vilken fråga de ska samtala om. Tankepauser behövs mellan momenten och efter varje pass. Att välja utgångspunkt för samtalet är en balansgång. Eleverna blir mest intel­ lektuellt stimulerade av sådant de aldrig har tänkt på. Samtidigt är det viktigt att anknyta till deras verklighet. – Då kan de gå i gång på politisk filo­ sofi utan att de vet att det är det de gör, säger Liza Haglund. Hon har nyligen, i Riksteaterns regi, lett samtal och handlett samtalsledare i ett projekt där 200 högstadieklasser – 5 000 elever – i Sörmland och Västman­ land fick se pjäsen ”Den goda människan

LÄRA Stockholm #4 2014  

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

LÄRA Stockholm #4 2014  

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

Advertisement