Page 1

LÄRA

#1/2013 STOCKHOLM

Sven-Eric Liedman:

Frihet åt skolan! God hälsa ger resultat på Lindeparken | Hög tid söka lärarlegitimation Här behövs nya skolor i Stockholm | ”Lexikonet kunde flyga och fara”


Form: b-e-r-g.se | Fotograf: Robert Blombäck

ii

Välkommen till SETT 2013 Skandinavien har sedan i våras en alldeles egen mässa och konferens inom området det innovativa och moderna lärandet. Till premiären kom 4 500 besökare och bara till konferensen hisnande 2 400 deltagare. Det gör SETT till Skandinaviens största mässa/konferens inom det moderna lärandet. Den 17–18 april genomförs SETT 2013 som vänder sig till dig som är lärare, skol­ledare, förskollärare, pedagog eller jobbar med förvaltnings­frågor kopplat till skolutveckling.

Läs mer på settdagarna.se

utbildningsförvaltningen


Foto: ulrica zwenger

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #1/2013 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Helene Lumholdt, Filippa Mannerheim, Katarina Lycken Rüter, Pernilla Rönnlid, Marianne Hühne von Seth och Ingela Ösgård.

10

ISSN 1654-7330. Upplaga: 16 500 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Problemen med hedersrelaterat våld och förtryck angår i högsta grad skolan. Vi berättar om några vanliga varningstecken.

Foto: robert blombäck

Tryck: Östertälje Tryckeri AB, ­Stockholm, 2013.

Foto: mark femenia

Grafisk form: b-e-r-g.se

12

I vår blir det nya webbverktyget obligatoriskt för alla stadens skolor och många håller nu på att utveckla sin nya webbplats. Magnus Johansson, rektor på Vinstagårdsskolan i Hässelby, ser det som en självklarhet att skolledningen är engagerad i hur skolan profileras. illustration: hans von corswant

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

20

”Arbetslagsledarnas uppdrag är för otydligt”, säger Simon Elvnäs. Möt honom i en intervju om skolans arbetsorganisation.

30

Skolmåltiderna på Hökarängsskolan har fått ett rejält lyft på senare år. Intendent Helena Håkansson är lika nöjd som eleverna.

Dessutom ...

Omslag: Professor Sven-Eric Liedman fotograferad på utbildningsförvaltningen av Ulrica Zwenger.

Hälsoinriktning som gett resultat

4

Rapport från lärarnas egen forskningskonferens 28

Vår krönikör fick nytt fokus i Indien

13

”Finland har en annan modell”

29

Sven-Eric Liedman om tillståndet i skolan

14

Succé för boksamtal i bloggform

32

Hög tid att söka lärarlegitimation

19

Stora möjligheter med ny VFU

34

”IQ är också en bokstavskombination”

22

Assistenterna är ofta skolans nav

35

Författarbesök i skolan lockar till läsning

24

Nämnd & Nytt

36

Hallå där, Maud Hell

25

Serie: ”Livets hårda skola”

36

Här behövs nya grundskolor

26

Sista ordet

39


GYMNASIESÄRSKOLAN

Mira kör ett pass på motionscykeln i Lindeparkens eget gym. Alla elever på skolan har minst 30 minuters fysisk aktivitet varje dag.

4

LÄRA #1/2013


GYMNASIESÄRSKOLAN

God hälsa ger resultat TEXT: Agneta Berghamre Heins FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Lindeparkens gymnasiesärskola i Enskede är hälsodiplomerad och efter sju år med hälsoinriktning är resultaten entydigt positiva.   — Att ge eleverna kunskaper när det gäller en sund livsstil är en viktig uppgift för skolan. God hälsa ökar elevernas förmåga att nå sina mål, säger rektor Gunn Östlund.

LÄRA #1/2013

5


GYMNASIESÄRSKOLAN

Oscar tränar i skolans idrottssal inför basketturneringen. En annan favorit är ”boostball”, en racketsport som eleverna själva hittat på.

D

ubbelt så många idrottstim­ mar, en anställd hälsopedagog, hälsocoacher i arbets­lagen, hälsoråd och högt uttag av friskvårdstimmar, ekologisk kost och inte minst kulturakti­ viteter och internationellt utbyte. Listan över Lindeparkens hälsofrämjande satsningar kan göras lång. Redan 2005 startade Lindeparkens gym­ nasiesärskola projektet ”Friskare, smartare, gladare” eftersom många elever på skolan var överviktiga. Relativt snabbt utökades in­ riktningen från enbart fysiska aktiviteter till hälsa i vidare bemärkelse. Sedan fem år är livsstilsfrågor en del av skolans pedagogiska plattform. – Vårt hälsoarbete har vetenskapligt stöd. Redan från starten valde vi att samarbeta med forskare inom området för att på så sätt få in mer kunskaper, men även för att sprida de goda resultat vi uppnår, säger Gunn Östlund. Skolans fokus på hälsa inkluderar mycket mer än bara fysisk aktivitet och kost. Lika ­viktig är den sociala delen samt kultur och miljö. Det betonar hälsopedagogen och idrottsläraren Josefina Ström, som är koordi­ nator för Lindeparkens numera permanentade hälsoinriktning.

Och efter sju år med hälsoinriktning är resul­ taten entydigt positiva. Gunn Östlund och ­Josefina Ström säger sig dagligen se bevis på att eleverna är piggare och gladare och fram­ för allt att de tar till sig undervisningen bättre, att det helt enkelt blir en god spiral på skolan. – Framför allt upplever vi att elevernas kon­ centration har förbättrats. Det är ett lugnare och mer fokuserat arbetsklimat på skolan än det var för sju år sedan. Hälsosamma vanor 6


GYMNASIESÄRSKOLAN

Gisela går på bild- och hantverksprogrammet. Här målar hon en del till ett tittskåp som hon gjort på temat ”Ett sommarminne”.

Grön flagg ■■Grön flagg är en internationell certifiering för skolor och förskolor som arbetar handlingsinriktat med hållbar utveckling. ■■Lindeparkens gymnasiesärskola är certifierad inom områdena livsstil och hälsa, konsumtion och kretslopp. ■■Grön flagg erbjuder ett nätverk med över 2 500 skolor och förskolor. ■■Läs mer på stiftelsen Håll Sverige Rents webbplats www.hsr.se.

Det är ett lugnare och mer fokuserat arbetsklimat på skolan.

påverkar inlärning, självkänsla och även so­ cial samvaro, slår Gunn Östlund fast och fort­ sätter: – Skolans pedagogiska profil bygger på indi­ viduellt anpassad undervisning med hög flexi­ bilitet i alla lärsituationer. Likaså har s­ ocial samvaro och dialog hög prioritet på Linde­ parken. – Vi tar alltid tillfället i akt att samtala med eleverna. Det gäller i allt lärande, oavsett om det är teoretiska eller praktiska ämnen. Elev­ erna ska kunna se sammanhang i det de gör på skolan; olika ämnen ska ha koppling till varandra, säger Gunn Östlund och tar ett när­ liggande exempel från svenskundervisningen i årskurs 1. Hon berättar att eleverna får i uppgift att träna på att åka tunnelbana, vilket inkluderar att lära sig titta på kartor, promenera till tun­ nelbanan och skriva om utflykten, om vad de har sett och lärt sig. – Den här uppgiften möjliggör ämnesöver­ gripande lärande i bland annat matematik, svenska och bild men inkluderar även fysisk aktivitet och social samvaro. Eleverna hos oss ska inte bara göra saker utan också förstå var­ för de gör just det de gör, även när det gäller hälsa och livsstil, poängterar Gunn Östlund och Josefina Ström förklarar hur viktigt det är att personalen är goda förebilder: — Vår hälsoprofil omfattar allt och alla här på

Rektor Gunn Östlund.

skolan. Lika självklart som att eleverna ska gå en stärkande 30-minuterspromenad varje dag, är det att all personal tar sig tid till det. Här finns gåstavar, cyklar, skridskor och an­ nat som kan bidra till fysisk aktivitet. Vi har även köpt in tandemcyklar och ”trehjulingar” för att så många elever som möjligt ska kunna delta, vilket hela tiden är vår målsättning.

– Vi satsar mycket på kompetensutveckling för all personal, som erbjuds kurser, regelbund­ na expertföreläsningar på skolan och möjlig­ het att ta del av olika externa evenemang som rör hälsofrågor i stort, säger Josefina Ström och understryker att det är tack vare att all perso­ nal är involverad och jobbar mot samma mål som skolan lyckats så bra. Gunn Östlund berättar att även rekrytering­ en av personal sker utifrån skolans inriktning på hälsofrågor. – När vi anställer ny personal är det viktigt att de är med på tåget och verkligen vill jobba med vårt synsätt som ”bränsle” på skolan. Det kan exempelvis innebära att man måste vara beredd att vidareutbilda sig men framför allt arbeta ämnesövergripande, flexibelt och förstå vikten av att ha en helhetssyn på varje enskild elev. Om den fysiska aktiviteten står högt i kurs på Lindeparken, ligger inte satsningarna på kosten och kulturen långt efter. Med drygt 50 procent ekologiska råvaror i skolmaten vill skolan försöka ta ännu ett steg inom Grön flagg-certifieringen. – Kultur är central på vår skola. Genom kulturen kan vi erbjuda våra elever en mängd möten med olika människor. De rustas helt enkelt än mer socialt, vilket är extra viktigt för våra elever, som alltför ofta kommer hit med dålig självkänsla och bristande social förmåga. Ett av de senare kulturprojekten är ett ut­ byte med en vänort i Ghana. Ett projekt som, liksom många andra, finansierats via olika fonder och stipendier. – Vi lägger mycket energi på att hitta olika vägar att få fram pengar till utbytesresor till andra länder. Det tar lite tid men ger så >> 7


GYMNASIESÄRSKOLAN

Lavrentiy är en av skolans kamratstödjare. I snickeriet jobbar han med ett konstverk till ”Lugna klassrummet”. Kompisen Anton putsar på en egentillverkad klädgalge.

>> ­oerhört mycket tillbaka, säger Gunn Östlund

och berättar att skolan gör flera längre resor om året med eleverna. – De erfarenheter och kunskaper eleverna får på resor till andra länder integreras i un­ dervisningen. Självkänslan växer på ett fan­ tastiskt sätt av resorna, säger Josefina Ström. När det gäller Ghanautbytet är det ett sam­ arbete med Svenska kyrkan, som i våras bjöd in en kör med elever med utvecklingsstörning från Ghana till Sverige. – Vi hakade på och eleverna kom till oss på studiebesök. Bra kontakt uppstod och sedan 8

LÄRA #1/2013

sökte vi pengar för en vänresa som vi gjorde nu i höstas – helt fantastiskt, säger Gunn Öst­ lund. Att Lindeparkens skola är en fena på att få pengar till olika verksamheter förstår man. Men hur gör de då för att ha råd med bra mat, hälsopedagog, eget gym och idrottsartiklar utöver det vanliga? Får de även extra anslag? – Nej, det handlar om prioriteringar. Vi har valt att lägga budgeten så att vi sparar på an­ nat för att exempelvis kunna köpa in utrust­ ning till gym och idrottssal och satsa på nyttig

Hälsopedagog Josefina Ström.


GYMNASIESÄRSKOLAN

Tydligare koppling till arbetslivet Hösten 2013 sjösätts den nya gymnasiesärskolan, Gysär 13. Det övergripande målet är att fler ungdomar ska bli bättre rustade för att få ett arbete efter sin utbildning. – Vi har haft god tid att förbereda oss för den nya gymnasiesärskolan, som innebär rätt omfattande förändringar, säger Catharina Sackemark Larsson, projektledare vid utbildningsförvalt­ ningen. – Reformen är väldigt positiv, och vi är glada för den. Kunskapskraven tydliggörs och skolan knyts betydligt närmare arbetslivet, vilket kommer att underlätta för eleverna att komma in på arbetsmarknaden. Reformen ska också stärka samver­ kan mellan gymnasieskolan och gym­ nasiesärskolan, något som Catharina Sackemark Larsson välkomnar. – Vi har arbetat fram flera vik­ tiga nätverk, både för skolorna inom Stockholms stad och för att öka sam­ verkan med andra kommuner. Bland annat har vi bildat ett storstadsnät­ verk. Gymnasiesärskolans program består

av nationella och individuella pro­ gram. Nytt är att antalet nationella program utökas från åtta till nio. En annan förändring är att det individu­ ella programmet inte längre ska vara indelat i yrkesträning och verksam­ hetsträning. Utbildning på ett indi­

och god mat till våra elever. Sparar gör vi genom att handla smart och framför allt köpa begagnat. Mitt skrivbord köpte vi på Blocket, säger Gunn Östlund men betonar samtidigt att det gäller att inte slå sig till ro och tro att skolans hälsoinriktning rullar på av sig själv. – Elevernas bästa är alltid utgångspunk­ ten. Allt som görs ska bottna i Lindeparkens pedagogiska plattform, som ytterst syftar till att rusta eleverna för ett självständigt vuxen­ liv. Kan de få med sig goda levnads­vanor re­ dan från skoltiden, lägger vi grunden för ett sunt vuxenliv. Det senare borde vara en själv­

Eleverna är piggare och gladare och tar till sig undervisningen bättre.

viduellt program ska erbjudas elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt program. På det individuel­ la programmet läser man ämnesom­ råden och där sätts heller inga betyg. På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs. Alla elever som har gått i gymnasiesärsko­ lan, oavsett program, får ett gymnasie­ särskolebevis som beskriver vilka kun­ skaper och erfarenheter eleverna har. – Den nya gymnasiesärskolan ställer krav på ökad flexibilitet inom många olika områden. De arbetsgrupper vi har inom staden jobbar intensivt för att förbereda för reformen och kunna möta elevernas behov, oavsett om de går nationella eller individuella pro­ gram. Det som står klart är att refor­ men stärker elevernas valmöjligheter, och inte minst deras rättssäkerhet, sä­ ger Catharina Sackemark Larsson. I dag går sammanlagt 376 elever på

de fem kommunala gymnasiesärsko­ lor som finns i Stockholms stad: Kista gymnasium, S:t Eriks gymnasium, Stockholms hotell- och restaurang­ skola, Enskede Gårds gymnasium/ Lindeparken och Stockholms RH-gym­ nasium. De två senare kommer att slås samman till en enhet nästa höst. Totalt går 587 elever i Stockholms stad i gymnasiesärskolan: i Stock­ holms stads skolor, i andra kommu­ ners skolor eller i fristående skolor. n Agneta Berghamre Heins

klarhet för alla landets skolor, säger Gunn Östlund och skickar stafett­pinnen v­ idare innan hon och Josefina Ström går ner för att vara med på en av skolans många idrotts­ lektioner. I dag är det basket och ”boostball” på sche­ mat, det senare en racketsport som eleverna själva hittat på. Garanterad jobbig men super­ kul, intygar flera av eleverna efter matchen. n

Eleverna har själva valt att framträda med bara sitt förnamn.

LÄRA #1/2013

9


HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

”Fånga frågan i flykten!” Skolan behöver förstå att alla elever inte är fria — och tro på elever när de berättar om hedersrelaterat förtryck.   — Barn och ungdomar behöver känna att det finns vuxna som vill hjälpa dem, att de är inte ensamma, säger Juno Blom som har lång erfarenhet av att arbeta mot hedersvåld och med drabbade personer. Hedersrelaterat våld och förtryck har uppmärksammats mycket de senaste tio åren, också inom skolan. Morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal blev start­ skottet för en debatt om unga kvinnors utsatthet och på senare år har också poj­ karnas situation uppmärksammats. – Medvetenheten och engagemanget bland skolpersonal har ökat men mycket återstår, säger Juno Blom, utvecklings­ ledare för insatser mot hedersrelaterat våld på Länsstyrelsen Östergötland. I läroplanen står att skolan ska ”låta varje enskild elev finna sin unika egen­ art och därigenom kunna delta i sam­ hällslivet genom att ge sitt bästa i an­ svarig frihet”. Juno Blom tror att skolan måste bli bättre på att förstå att många elever är ofria och vad det innebär. – Skolan måste förstå ofrihetens roll. Vi utgår från att alla barn är fria, men i praktiken är det inte alla barns verklig­ 10

LÄRA #1/2013

het. Vi behöver bli medvetna om att det kan se olika ut och få det här tänket att sitta i ryggmärgen. Skolan är en viktig arena när det gäller att förebygga hedersvåld och förtryck, och frågor om demokrati och mänskliga rättigheter måste få ta plats och göras mer levande för eleverna, me­ nar Arhe Hamednaca, som 2002 starta­ de projektet ”Sharaf hjältar” på Fryshu­ set för att förebygga hedersförtryck. Han har också utbildat skolpersonal och polis om hedersrelaterat förtryck. I dag är han tjänstledig och sitter i riksdagen för soci­ aldemokraterna. – Det är viktigt att lyfta fram hur Sveri­ ge har utvecklats när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, så att eleverna kan få hopp om att deras kultur också kan ändras, säger Arhe Hamednaca. De unga männens attityder och syn på kvinnan behöver till exempel förändras. – Det är de som fostras och hjärntvät­ tas av pappor, farbröder och äldre brö­ der och det är de som ska gifta sig med de unga kvinnorna. De är också blivande föräldrar och de måste kunna ta hand om och respektera sina barn oavsett om de är flickor eller pojkar. Skolan behöver också jobba med rik­ tade insatser. Det kan handla om projekt

Hedersvåld ■■Att upprätthålla en familjs heder innebär framför allt att kontrollera den unga kvinnans sexualitet, så att hon inte drar skam över familjen. ■■Det hedersrelaterade våldet backas upp av familjen och släkten. Genom våldet eller mordet återställs äran. ■■Även unga män kan bli bortgifta mot sin vilja. Homosexuella, bisexuella och transpersoner förtrycks. ■■Enligt Ungdomsstyrelsens upplever 70 000 ungdomar i åldern 16—25 år att de inte fritt kan välja vem de ska gifta sig med. ■■Läs mer i Skolverkets stödmaterial ”Hedersrelaterat våld och förtryck” som kan laddas ner på www.skolverket.se/ heder. ■■Mer information hittar du även på www.dinarattigheter.se, en webbplats med fokus på hedersrelaterade frågor för barn och ungdomar, översatt till nio språk.


illustration: hans von corswant

Som lärare bör man känna till de vanligaste varningstecknen.

som tar upp hedersrelaterade frågor eller att läraren använder litteratur i under­ visningen för att starta en process hos eleverna. – Vad händer om tjejer bryter mot det som är vanligt? Utgå från Pippi, Ronja Rövardotter eller andra unga flickor som gjort motstånd, säger Juno Blom. Flickor behöver få möjlighet i skolan att reflektera och prata om känslor och tankar kring hedersförtryck. De behö­ ver informeras om lagar och uppmanas att se upp med resor till föräldrarnas hemland. Skolan kan också ge kuratorn i uppgift att prata med flickor innan de åker till hemlandet, menar Arhe Hamed­ naca. Elever som lever under hedersrelate­ rat förtryck kan visa det på olika sätt. Som lärare måste man våga lita på sin magkänsla. — Man behöver fånga frågan i flykten,

kanske när man ser den rädda, slock­ nade blicken. Börjar man fråga kommer eleverna att känna att här finns någon som belyser det som har med deras verk­ lighet att göra och kan sedan våga visa signaler, säger Juno Blom. Även om man misstänker att en elev överdriver, är det ändå viktigt att tro på eleven.

– Om någon ljuger låt dem ljuga. Du får inte ifrågasätta, du måste lyssna och tro på dem. Bagatellisera aldrig. De flesta som berättar är bevakade, trakas­ serade och förtryckta. De kommer inte tillbaka om du inte lyssnar, säger Arhe Hamednaca. Astrid Schlytter, docent i rättssociolo­ gi vid Stockholms universitet, som fors­ kar om hedersvåld, menar att genom att ställa två frågor blir det tydligare om det handlar om tonårskonflikter eller om he­ dersförtryck: Vad är det du vill göra som du inte får göra? Vad är det du måste göra som du inte vill göra? – Då kan man få perspektiv på vad det handlar om. Det handlar om att aldrig ha varit på videokväll, på en fika efter skolan, att inte få var kär i någon eller att ha svårt att hinna med skolan för att man tar hand om syskonen, eller om att åka till hemlandet och förlova sig. Det rör sig om att barnen inte har rätt till re­ lationer, fritid och kompisar – grundläg­ gande rättigheter, säger Juno Blom. Att hålla på ett förtroende för länge kan innebära fara för eleven. Misstänker skolan att ett barn far illa är den skyldig att anmäla till socialtjänsten. Är skolan osäker om det finns skäl för anmälan går det att ringa och konsultera socialtjäns­ ten utan att nämna elevens namn.

Ett bra samarbete med socialtjänst och polis är nödvändigt för att hjälpa ut­ satta elever. – Skolan behöver kunna lita på de ak­ törer som man ska samverka med. Det här väcker starka känslor hos oss och alla som jobbar med det behöver vara trygga med sitt eget ansvarsområde, men också med vad de andra aktörerna ska göra, säger Juno Blom. Pedagoger och elevhälsa – men också

rektorn – behöver vara insatta i frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, menar Juno Blom. – Att jobba ensam med de här frågor­ na är jättetufft, ingen klarar det. Att ha ledningen med sig ger stöd och trygghet och är viktigt för att man ska kunna göra ett bra jobb. Varje skola behöver ha konkreta ruti­ ner som följs vid misstanke om heders­ relaterade frågor. – Tänk kokboksinstruktioner, säger Juno Blom. Vem kan jag vända mig till? Hur hanterar jag detta en fredag klockan 15.30, eller veckan före sommarlovet? För det är då det händer. n Pernilla Rönnlid

LÄRA #1/2013

11


Rektor Magnus Johansson — skissade själv webbplatsen sida för sida.

Foto: Ulrica Zwenger

SKOLORNAS WEBBPLATSER

vår nya. Nu kan vi lägga mer fokus på innehållet och inte bekymra oss lika mycket om formen. Det känns bra. Innan kursstarten arbetade han till­ sammans med den övriga skolledningen fram ett basinnehåll för webbplatsen, vad den skulle signalera till besökaren, vilka funktioner de ville ha och under vilka rubriker informationen skulle placeras. – Jag satte mig med några tomma vita ark och skissade strukturen för webb­ platsen, sida för sida. Den grundskissen använde jag sedan som en sorts check­ lista under arbetet. Att ha ett grundkoncept att utgå ifrån

”Självklart engagera mig i webben” I vår blir det nya webbverktyget obligatoriskt för alla stadens skolor. Ut­ över de tidigare 19 är nu över 70 skolor redan i full gång att utveckla sina nya webbplatser. En av de första ut är Vin­ stagårdsskolan i Hässelby. – För mig som skolledare är det självklart att vara engagerad i hur vår verksam­ het profileras utåt, säger rektor Magnus Johansson. – Vi är en personlig, entreprenöriell skola där varje elev uppmuntras att odla sin egen ”ta sig för-samhet”. Det hoppas jag avspeglas på vår nya webbplats, sä­ ger Magnus Johansson. Han var en av de första som a ­ nmälde sig till utbildningsförvaltningens webb­ utbildning inför de kommunala skolor­

nas övergång till en gemensam webb­ plattform våren 2013. Medan två av skolans lärare gick redaktörsutbildning­ en, var han ensam rektor i höstens kurs­ grupp för administratörer. – Vi vet att vår webbplats är mycket betydelsefull för nyrekrytering av elev­ er. Som rektor känns det angeläget att involvera sig redan under utvecklingsfa­ sen, säger han. Tillsammans med andra representan­ ter från Stockholmsskolor fick Magnus Johansson basutbildning i Drupal, ett publiceringsverktyg som han själv be­ skriver som enkelt och bekvämt så fort man tagit sig över den första tröskeln. – Vår gamla webbplats såg okej ut, även om den var litet tråkig, men den hade inte alls samma funktionalitet som

redan under utbildningen underlätta­ de, anser han, och det är en metod han varmt rekommenderar andra skolor att följa. – Från dag ett kunde vi sätta i gång och jobba på riktigt med vår webbplats i stället för att sitta och träna de olika funktionerna separat, som vissa skolor gjorde. Det sparade vi mycket tid på. Uppskattningsvis tar det mellan sex och tio veckor att skapa webbplatsen, även om det inte handlar om heltids­ arbete under denna period. För Vins­ tagårdsskolan gick det dock betydligt snabbare – från första kurstillfället till publicerad webbplats tog det tre veckor! Magnus Johansson skrattar och skyl­ ler sin effektivitet på ett eget engage­ mang och ett förflutet som mediepeda­ gog. Några extra arbetskvällar blev det givetvis, men det var en spännande pro­ cess att se webbplatsen växa fram. Reaktionerna från föräldrar, elever och andra utanför skolan har varit posi­ tiv. Webbplatsen är mer överskådlig med givna huvudrubriker på ingångs­sidan, ett eget innehåll i kombination med

Tips inför webbplatsarbetet

12

Utse en eller två webbredaktörer, en eller två webbadministratörer och en skolledare som ansvarar för arbetet. Det kan vara en fördel att ha samma personer som webbredaktörer och webbadministratörer.

platsen som ni sedan kan utveckla efter lanseringen.

webbplatsen. Delegera och entusiasmera!

märkande för er skola genom bilder, filmer och texter.

Effektivisera. Ta fram en grundstruktur för webbplatsen innan ni går utbildningen. En enkel skiss med papper och penna fungerar bra.

Involvera många. Ta vara på informell kompetens på skolan. Involvera dem som tycker att det är roligt att skriva och fotografera.

Sikta lagom högt. Ta fram en första basversion av webb-

En engagerad skolledning är viktigt för arbetet med

Profilera skolan genom innehållet. Lyft fram vad som är ut-

Ge besökaren ett ansikte. Satsa på uttrycksfulla fotografier. Vad vill ni att bilderna ska ge för intryck av skolan? Fotografera elever och personal i aktivitet.

LÄRA #1/2013


krönika

stadsgemensamma informationstexter om Stockholms stads grundskolor och en tydlig layout. En påtaglig förbättring är de nytagna personalbilderna i anslut­ ning till kontaktinformationen. – När vi får besök känner de igen oss från bilderna på webbplatsen. Vi har blivit personer, inte funktioner, säger Magnus Johansson. Resterande skolor som kommit i gång

med webbarbetet under hösten lanseras i omgångar en bit in på det nya året. De övriga skolorna kommer att sätta i gång med sina nya webbplatser under våren. Grundskolorna är först ut och sedan är det dags för gymnasierna. – Vi har frågat när de olika skolorna vill komma i gång. Utifrån det planerar vi in utbildningstillfällen enligt ett rul�­ lande schema under hela våren, säger Susanna Uppling som är projektledare för skolornas webbplatser vid utbild­ ningsförvaltningen. Även om publiceringsverktyget Drupal har olika funktionsmoduler att välja mel­ lan utifrån den enskilda skolans behov, är Magnus Johansson positiv till initiati­ vet att ge stadens skolor en mer enhetlig utformning, i synnerhet på längre sikt. – Alla kommunala skolor har haft helt olika design, verktyg och lösningar på webbplatserna. Jag har själv reagerat över att det spretat. Med ett uppdaterat och skolunikt ny­ hetsflöde och levande bilder som fångar verksamheten tänker Vinstagårdsskolan nu profilera sin verksamhet. Ett arbete som handlar om att skapa ett brett en­ gagemang på skolan så att så många som möjligt vill bidra till webbplatsens innehåll. Magnus Johansson tycker att man som

skolledare ska ta tillvara på alla infor­ mella kompetenser som finns på arbets­ platsen. Det är heller inte uteslutet att eleverna kan få vara med och bidra till nyheter så småningom. – Vi har precis utlyst en fototävling där vi gett eleverna i uppdrag att ta egna bilder på skolan. Vinnarna får sina bilder publicerade på webbplatsen. Jag är övertygad om att man som elev blir extra stolt när man får vara med och ge sin skola ett personligt ansikte. n Filippa Mannerheim

signerat: KATARINA LYCKEN RÜTER

Lexikonet kunde flyga och fara

V

i väntade på Mr San­ tjeev, matematik­ läraren, som i vanlig ordning fastnat i Banga­ lores kompakta trafik­ kaos. På skolutbytets sista kväll hade vi bjudit ut våra värd­ lärare; vi tänkte oss en avspänd middag som ett sätt att ta upp stafettpinnen. I maj är det vi som tar emot våra indiska vänner i Stockholm. Två veckor i Bangalore hade rusat förbi, fyllda av upplevelser. Litteratur­ lektion i en årskurs 9, där engelsk­ läraren Mrs Punja förde klassen genom en dikt av T S Eliot (!) och diskuterade kolonialism, genusfrågor, dödens obe­ veklighet och historiens ironi. Samma lärares genomgång av Tennessee Willi­ ams ”Linje Lusta” med en tolva, där frå­ gor om valmöjligheter i livet då och nu korsades av ”Fifty shades of grey” och frågan om vad vi egentligen har littera­ tur till. Musiklektion med tablasläraren som konstaterade att tablas fungerar till allt – och sedan visade det genom att ackompanjera när vi sjöng ”Den bloms­ tertid”. Matematiklektion där boken var tung som Dostojevskijs samlade verk och talen på en nivå skyhögt över Gy 11. Samtal med eleverna som just fått en gruppuppgift om konflikter i Indien att diskutera och redovisa. Och utanför skolbyggnaden barfotabarn springande i dammet med varken skor eller skolgång i sikte. Kontraster svåra att ta in, svåra att förhålla sig till. Mina kolleger och jag hade kommit till en skola där elever och lärare håller en ömsesidigt vänlig och respektfull ton till varandra. En skola där undervisning i naturvetenskap, samhällsvetenskap och olika typer av konstnärlig verksam­ het pågår sida vid sida, som naturliga delar av kursplanerna och självklara delar av en helhet. Vi hade mött elever med engagemang i studierna och fokus på kommande universitetsstudier, lärare med tydliga vetenskapliga meriter och

”a passion for teaching” – men mycket sällan med lärarutbildning. Vi hade sett en hel del vi kände igen, annat vi inte kände igen, mycket vi kunde önska oss och somt vi var glada att slippa. Och nu var det avskedsmiddag och ”på återse­ ende”. Till slut kom då Mr Santjeev. Han satte sig, såg lite förstrött på menyn, beställde in en het curry, vände sig mot mig med sitt vänliga leende och sa: ”Hur gör du för att få med de där eleverna som inte har så lätt att förstå?” Det blev ett långt och intensivt mid­ dagssamtal. Vilka metoder fungerar i ditt klassrum? Var är läraren som viktigast? Hur skapas motivation och studiero, engagemang och utvecklings­ vilja? Vilken är din viktigaste drivkraft? Och över kallnande heta rätter letade vi i didaktiska verktygslådor, vände på ämnesmässiga särdrag och vred på strukturella ramars begränsningar och nödvändiga mothåll. Konversationslexi­ konet kunde flyga och fara: här hand­ lade det om viktiga saker – om lärande och pedagogik. Det är 700 mil mellan Stockholm och Bangalore. Därtill kommer historiska, religiösa, ekonomiska, politiska och kul­ turella skillnader som svårligen låter sig omfångsbestämmas. Är det inte märk­ ligt att det då blir så givande att möta kolleger och nya vänner i diskussion om lärandets förutsättningar och villkor? Eller är det kanske just så att olikheter och avstånd gör det möjligt att få per­ spektiv och nytt fokus? Jag bär med mig tankar jag fick av Mr Santjeev. Vi fortsätter samtalet i maj.

Katarina Lycken Rüter är lärare i svenska och religion på Östra Real

LÄRA #1/2013

13


SAMTALET

14

LÄRA #1/2013


SAMTALET

”Hattandet har varit förödande” TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER

Han ger inte upp, idéhistorikern Sven-Eric Liedman. I böcker, artiklar och föredrag kämpar han för att ge ­skolan den frihet som han menar har gått­ ­förlorad.  Katarina Bjärvall har träffat honom för ett samtal om tillståndet i skolan 20 år efter kommunaliseringen och friskolereformen.

S

ven-Eric Liedman, professor eme­ ritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, har just klivit av tåget från Skara. Där har han kvällen innan hållit det 105:e föredraget om sin bok ”Hets”, en svidande vidräkning med vad han ser som missriktad elitism inom dagens svenska skola. Nu står han här, skåningen som blivit götebor­ gare, i ett av utbildningsförvaltningens konfe­ rensrum på Kungsholmen, och ger oss stock­ holmare några reflektioner kring byggnadens historiska ursprung. Historien är ständigt synlig under ytan för Sven-Eric Liedman. Och idéerna.

Vilka idéer ser du under den svenska skolans yta i dag?

– En idé som är stark och förs fram uppifrån är att skolan ska vara internationellt konkur­ renskraftig, man ska konkurrera med Kina, Indien och Finland. Utbildningen ska vara extremt nyttig i den meningen att den ska leda till ett yrke som är ekonomiskt gott både för den studerande och för samhället. Och så att alla ska bli goda entreprenörer. Det bety­ der inte bara att man ska bli företagsam utan också att man ska starta sitt eget företag helt enkelt. Och en idé är också att skolan måste övervakas väldigt noga. Vilket väl har att göra med att vi, genom kommunalisering och friskolereform, har fått en bristande likvärdig­ het med en del skolor som är mycket mer favo­ riserade än andra. Alla de idéerna känns förhållandevis nya. Finns det andra som är mer idéhistoriskt bärande?

– Man kan hitta motsvarigheter långt bort i historien till flera av de idéerna, till exempel detta med en oerhört nyttig skola. Just när det här huset byggdes, i mitten av 1700-talet, präglades Sverige väldigt mycket av idén om att man skulle vara nyttig. Till exempel inför­ des ekonomiämnen på universiteten. Den svenska skolans resultat har ju försämrats mycket på 25 år. Varför?

– Det beror på två stora problemkomplex som är delvis beroende av varandra. Det första

är kommunaliseringen och friskolereformen. Man släppte kommunerna alldeles för fria och sen kom friskolereformen året efter. Det ska­ pade ett kaos som man märker mer och mer av nu. Det finns många lärare i friskolor som är bra, men den viktiga idén på ägarsidan är att få skolorna att gå med vinst. Om man sparar in på tillräckligt mycket så får man en massa cash. Friskolorna sätter kunskap högt men i en väldigt begränsad mening som går ut på att det ska vara ordning och reda och man ska prestera vissa resultat. – Det andra problemet är den allt större seg­ regationen. Bara en sådan fundamental sak som att löneskillnaderna generellt i samhället har blivit större. Och vi har bostadssegregatio­ nen som är otroligt påfallande här i stan. Hur har dessa klasskillnader slagit mot skolans resultat?

– Skillnaderna i skolornas villkor har blivit mycket större. I den gamla grundskolan var den stora ambitionen att gapet mellan klas­ ser, mellan olika människors villkor, skulle minimeras. Alla skulle gå i samma skola med samma möjligheter. Här i Stockholm visar en avhandling av sociologen Jenny Kallste­ nius, ”De mångkulturella innerstadsskolorna” (se LÄRA Stockholm 5/2011), att det finns föräldrar ute i de besvärliga förorterna som skickar in sina barn till innerstadsskolorna till exempel just här på Kungsholmen. Då flyttar många av Kungsholmsföräldrarna sina barn till friskolor. Där ser man väldigt tydligt hur mekanismen verkar, att man får en förstärk­ ningseffekt. Och vad blir konsekvenserna av det?

– Det är uppenbart att resultaten blir sämre. På högskolor som KTH har man mycket svåra­ re att få studenter som har varit högpresteran­ de i gymnasiet på kurser som anses nödvän­ diga för till exempel en ingenjörs­utbildning. Lika allvarligt är att läskunnig­heten försäm­ ras. Vi har nu en skola där tjejer är väldigt mycket bättre än killar och gapet tycks bli större och större när det gäller läsförmåga och läslust. >> LÄRA #1/2013


SAMTALET

>>

– Att vi får en stor grupp människor som läser dåligt innebär inte bara att alla inte läser Strindberg, som de kanske borde, utan också att möjligheten att delta i samhällsdebatten minskar. Det ger konsekvenser för demokra­ tin. Förutsättningarna för den demokrati som byggdes upp i Sverige i slutet av 1800-talet skapades i hög grad av folkskolan. Vi har fort­ farande kvar viktiga instrument för detta, som folkbildningsorganisationerna och folkhög­ skolorna. Men det är ändå få av de unga som får en andra chans, en tredje, en fjärde chans. Sådant passar inte in i den här jakten på ef­ fektivitet. Vad har hänt med lärarens roll?

– Läraren har varit misstrodd länge, och det har att göra med att skolpolitikerna har velat göra om skolan från grunden gång på gång. Ett ständigt hattande som har varit för­ ödande. I Finland har de en mycket starkare kontinuitet och där har vi ett läraryrke som är eftertraktat. För det krävs tilltro och tillit. Att vidmakthålla en auktoritet är inte lätt när man hela tiden får höra att man inte är bra, att vi måste ha mycket bättre lärare. Du skriver om paideia, utbildningens frigörande kraft, men finns det en sådan kraft i dag?

– Det blir lustigt när utbildningsministern säger att vi behöver djärvare forskare men samtidigt bygger upp en skola där man bara belönar elever som skriver alla rätt, gör sina läxor och sitter tysta. Är lärarna ofria?

– Opponenter inom lärarkåren är inte väl­ sedda. Det finns ett övervakningssystem inte bara i skolan utan inom vården och på andra håll. Det ska fyllas i en kolossal massa formu­ lär, blanketter och enkäter, och man ska gå på en mängd möten. De flesta kloka lärare fyller i de där blanketterna snabbt och nonchalant för att koncentrera sig på undervisningen. För det finns möjligheter! Som jag hörde en lärare säga i går i Skara, och som jag har hört många gånger tidigare: när en välfungerande lärare med någorlunda motiverade elever stänger klassrumsdörren så händer någonting och då kan man bortse från alla påbud uppifrån. Ge­ nom kunskapen kan man utveckla och utöva sin frihet. Med en parallell till läkarkonsten förespråkar du undervisning som konst. Har lärare konstnärspotential?

– Nej, det är någonting som borde odlas både bland läkare och lärare. Detta att det inte bara är teknik. Att bli en hyfsad lärare tar tid. Det tog mig tio år att känna att jag blev en hyggligt bra forskarhandledare. Och konst 16

LÄRA #1/2013

Man släppte kommunerna alldeles för fria och sen kom friskolereformen året efter. Det skapade kaos.

har ju att göra med att allt inte är givet. Som lärare kan man inte tänka att ”jaha, då har jag en teknik som jag kan köra”, utan det är något som måste växa fram. Man lär känna de här eleverna, man ser hur de reagerar. Vad tycker du om att de estetiska ämnena får allt mindre plats?

– I de ämnena finns mycket lekfullhet. Man får gå utanför sina gränser. Den friheten är viktig, det är där man utvecklar sin fantasi. Fantasi är precis som minnet något som måste tränas. Och man vet att det hjälper också an­ dra förmågor. Du kan inte hitta någon god matematiker som inte säger att det behövs stor fantasi för ett matematiskt genombrott. Som den engelske matematikern Roger Penrose, han är också väldigt skicklig på att skriva och så är han en mycket duktig tecknare. Han säger att han aldrig skulle kunna göra några genombrott inom geometrin om han inte hade sin förmåga att teckna. Teckna helt bisarra ­figurer och sedan börja reflektera över dem. Är de estetiska ämnena viktiga bara för att de är användbara?

– Ingenting är diskvalificerat för att det är användbart. Det fina är att de här ämnena är nyttiga och också ger en större rikedom, en större frihet. Du vill se mer lek i skolan ända upp på gymnasiet. Men är det inte redan mycket lek, framför allt tävlingslekar, typ ”vem läser flest böcker”?

– Jag menar inte tävlingar och belöningar. Jag syftar på lekinslaget i inlärningen, detta att man kan göra på olika sätt. Det finns ju vissa vuxna verksamheter där leken är full­ ständigt självklar. Konstnärer leker ju, och författare och musiker och forskare – de måste


SAMTALET

leka, pröva sig fram, flytta på omständigheter­ na för att komma på något nytt. Det är väldigt viktigt, för ju mer man tycker att man kan på­ verka sitt arbete desto större tillfredsställelse ger det.

den för att kunna värdera det man hittar på Internet?

– Man kan inte förstå någonting om man inte vet vad man ska förstå. Men det är inte så att man först lär sig en massa fakta och sen lägger man på förståelsen som grädde på mo­ set. Fakta och förståelse måste gå hand i hand. Matematiken belyser det. Om man förstår var­ för man kan göra si eller så för att lösa en upp­ gift har man kommit längre än om man bara vet exakt hur man ska göra.

Kan det inte vara så att friheten också kommer in till exempel genom just idén om entreprenörskap?

– Jo, själva ordet entreprenör, från fran­ skan, betyder att man företar sig någonting och det tycker jag gör det till ett väldigt bra ord. Men i skolan handlar det mycket om att alla ska kunna starta sina egna företag och det blir bisarrt. Det påtvingade entreprenörskapet är väldigt besvärligt, som när frisörer tvingas hyra sin egen stol och driva ett eget företag, oavsett om de kan få det att gå ihop eller inte.

Men sådant där som många barn och ungdomar tycker är helt onödigt, som att lära sig alla Sveriges landskap? Behövs det?

Hur ser du på frihetens uttryck i klassrummet, till exempel i olika pedagogiska modeller som katederundervisning kontra eget arbete?

– Det är precis som att ibland passar det bra med föreläsningar, ibland måste man ha semi­ narier i mindre grupper. Katederundervisning är ju att en röst går ut till alla på en gång och det kan fungera ibland. Om vi tar matematik – där har man haft modellen att läraren har visat hur man löser en viss typ av problem och sedan har eleverna fått sitta med sina trista mat­ teböcker och räkna genom dessa tal. Det har visat sig vara otroligt ineffektivt. Boken ”The learning gap” av Harold Stevenson och James Stigler visar hur man i stället jobbar i Japan. Läraren ger en viss typ av uppgift som eleverna får fundera på hur de ska lösa. Nästan alltid träffar man på flera olika möjliga lösningar. Det ger en helt annan känsla för vad matematik är för någonting – inte en militär exercisövning utan ett sätt att handskas med strukturer. Ju friare man gör det, ju fler möjligheter man ger, desto bättre och roligare blir det. – Sedan är det i dag, i alla fall från slutet av mellanstadiet, väldigt mycket eget arbete. Elever måste ta stort ansvar och man har en koncentration på läxor. Jag tror att det är svårt att komma ifrån läxor, men det blir någonting stolligt när man ska göra rätt stora uppgifter hemma. Man kan tänka sig till exempel de somaliska systrar som en lärare berättade för mig om. Deras pappa finns inte i Sverige eller kanske inte ens i livet, mamman är säkert an­ alfabet och brodern säger att skolan inte är så viktig. Att en sådan tjej, eller kille, lämnas åt sitt öde av skolan, det är naturligtvis inte bra. Du skriver att skolan borde betona förståelse mer än faktainlärning. Många barn och ungdomar skulle hålla med — fakta kan man alltid googla fram. Men måste man inte ha faktagrun-

I Finland har vi ett läraryrke som är eftertraktat. För det krävs tilltro och tillit.

– Det är en svår fråga. Landskapen betyder ju ingenting administrativt, men det är fortfa­ rande genom landskapen det talas om Sverige. Har du läst Qaisar Mahmoods bok ”Jakten på svenskheten”? Han talar och skriver perfekt svenska, han jobbar centralt inom svensk ad­ ministration, han är kvalificerad på alla sätt, men ändå får han hela tiden frågan var han kommer ifrån. Det är ju helt förfärligt! Så han reser runt och försöker hittar det där riktiga svenska. Dalarna, Värmland och Småland – det är förslag han får på vad som är typiskt svenskt. Sverige blir ett antal landskap. Men den mekaniska inlärningen av alla landskap tycker jag är fånig. Mikael Niemi beskriver i ”Populärmusik från Vittula” hur han kommer ner och ser åarna i Halland, som har spelat en så stor roll i hans skolgång, och hur små de är jämfört med älvarna i norr. Så det är orättvist vad man får lära sig i skolan. Stereotyperna spelar fortfarande roll. Även när det gäller betyg tycker du att man ska värdera mänsklig mognad snarare än faktakunskaper. Finns det inte en risk med det för elever som är lite omogna men som kanske kan trycka i sig multiplikationstabellen?

– Betygen infördes vid en tid, slutet på 1700-talet, när de adliga privilegierna till de eftertraktade högre ämbetena började urhol­ kas och man fick ökad konkurrens om dessa poster. Yngre borgarsöner gav sig in och täv­ lade och då behövdes ett verktyg för gallring. Den funktionen hos betygen tror jag alltid kommer att finnas. Men bara betyg räcker inte. Ta det som förenar en grupp läkarstuden­ ter – att alla har haft högsta betyg. Men prak­ tiserande läkare och givetvis sköterskor måste också ha ett intresse för andra människor. Men är det inte ännu svårare att ringa in sådant på ett rättvist sätt? Är inte betygen ändå ett mått som i mindre utsträckning missgynnar till exempel elever som inte har medelklassbakgrund? >> LÄRA #1/2013

17


SAMTALET

>>

– Just bakgrunden spelar en stor och nu växande roll för vilka betyg man får. Det förs en debatt om gymnasiet, om huruvida alla gymnasieprogram bör vara högskoleförberedande eller om man ska ha kvar de yrkesförberedande programmen som får allt färre elever. Du verkar säker på att alla program bör vara högskoleförberedande?

– För det första vill jag säga att nästan alla arbeten är handens arbete. Handen är så avgö­ rande. Hjärnan använder otroligt stort utrym­ me för att klara av handens uppgifter – jag tror att det är minst hälften av det utrymme som går åt till att styra hela kroppen. Så att ned­ värdera det vore fullständigt idiotiskt. Men jag tycker att handens och intellektets arbete ska hålla sig nära varandra. Låt oss ta en kirurg; hon eller han är ju i allra högsta grad en han­ dens arbetare och måste träna upp handen. Men kirurgens arbete uppfattas inte som ett hantverksjobb utan som ett väldigt högkvalifi­ cerat arbete, vilket det ju förvisso är, eftersom det också kräver en kolossal massa kunskap om kroppen och dess funktioner. – Ambitionen måste alltid vara att männis­ kor ska kunna välja långt fram i sin ungdom vad de vill bli. Det är bisarrt att vissa avgö­ rande val fattas när man är 14 år. Detta är ing­ enting nytt, jag tyckte till exempel att det var roligare att räkna än att läsa engelska. När jag LÄRA #1/2013

då i tidiga tonåren greps av ett intresse för lit­ teratur fick jag reda på att för att läsa litteratur på universitetet måste man ha läst latin. Så jag valde motvilligt latinlinjen och jag kommer ihåg det som lätt motbjudande åtminstone i början. Det var problematiskt att bestämma sig så tidigt och det vill du bespara dagens ungdomar?

– Ja, jag tycker att det här tidiga valet av livsbana är en kapitulation. Men kanske är det omöjligt att göra på något annat sätt, många har blivit ointresserade av vissa teoretiska saker. Varför det, tror du?

– Det finns ju i dag en oändlig massa service­jobb som är väldigt mekaniska och standardiserade. Min drömpedagogik är där man kan visa hur det här teoretiska och prak­ tiska hänger samman. Hur ska skolan hitta en ny kraft och trovärdighet i framtiden?

– Hur får man, för det första, läraryrket att bli mer attraktivt? Lön är en viktig symbolfrå­ ga och säkert är den löneökning lärarna har fått nu alldeles för liten. Men lönen ger inte automatiskt status och realfrågan är större än så. Man måste tro någonting om de blivande lärarna. Och då måste man stötta lärarutbild­ ningen. Inlärningens trollformel är lust och motstånd och just motstånd behövs det mer av

Fakta och förståelse måste gå hand i hand. Matematiken belyser det.


LÄRARLEGITIMATIONEN

där. Utbildningen måste kräva mycket av dem som går där, både fackkunska­ per och pedagogisk träning. De som studerar måste känna att de utför ett arbete 40 timmar i veckan. Det besvär­ liga är att studiefinansieringen tvingar många studenter att jobba vid sidan om. Så studiefinansieringen måste förbättras och studentlägenheter ska inte kosta så svindlande mycket. – Och så detta att politiker och Svenskt näringsliv säger att man måste belöna lärare genom att ge vissa mer betalt. Det tror jag är rena dumheter. Jag tycker att varje yrke i offentlig sektor ska ha sin lön. Det ska inte sitta en rektor el­ ler liknande och belöna vissa. Det är som med betygen, det blir ofta smilfinkarna som får de största belöningarna. Vad kommer att krävas av en riktigt bra lärare i framtiden?

– Jag hoppas att det från förskolan och hela vägen upp blir en större jämvikt mel­ lan män och kvinnor. Det går inte att ha 5 procent män och 95 procent kvinnor. – Och alla lärare måste bli bra på detta med datorer och Internet. Jag säger inte att man måste vara på samma nivå som sina elever, för det finns de som har hål­ lit på från fem års ålder, men det gäller att vara så väl bevandrad att man vet hur man söker på Internet, hur man ställer frågor till denna enorma uppslagsbok. Inom ämnen som man kan någorlunda, där kan man söka rätt på väldigt mycket, men inom ämnen där man är novis, där hittar man inget av värde på Internet utan endast det fullständigt slumpmäs­ siga. n

Hög tid söka leg Den 1 juli 2015 blir lärarlegitimation ett villkor för att få tillsvidareanställning i yrket med rätt att ha ansvar för planering, undervisning och betygsättning. Men redan från den 1 december 2013 måste förskollärare och lärare som byter tjänst ha legitimation för att få undervisa och sätta betyg. Ännu finns ingen statistik på hur många lärare i Stockholm som sökt legitimation hos Skolverket. – Det är den enskilde lärarens ansvar och det är viktigt att sätta i gång och söka eller ta reda på vilka komplette­ ringar som behövs redan nu, uppmanar Astrid Norderfeldt, personalchef på ut­ bildningsförvaltningen. Hon tror att det finns många lärare som ännu inte ansökt men som ganska okomplicerat kan få sin legitimation. För att kunna kartlägga samtliga lä­ rares behörighet och legitimationer har utbildningsförvaltningen upphandlat ett digitalt kompetensverktyg. Men det nya systemet är försenat sedan upphandling­ en överklagats. – När systemet väl är utbyggt ska alla lärare själva kunna registrera sin kompe­ tens och då kan vi se det verkliga beho­ vet av kompetensutvecklingsinsatser på individnivå, säger Astrid Norderfeldt. Lärosätena avgör vilka kompletterande studier som krävs för att läraren ska få sin behörighet, och de lärare som behö­ ver komplettera sina studier för att få ut legitimationen har olika vägar att gå. Stockholms universitet har börjat med vägledning och validering av lärares kompetens och här finns också möjlig­ heter att gå till exempel Lärarlyftet II, vidareutbildning av lärare utan lärarex­ amen (Val) och utländska lärares vida­ reutbildning (Ulv). – I Stockholm finns betydligt fler ­lärare än dem som anmält sig i höst som skulle kunna gå Lärarlyftet II, säger Ast­ rid Norderfeldt.

Till Lärarlyftet II kan de lärare söka som redan har en lärarexamen men un­ dervisar i ett ämne de inte är behöriga i. Stockholms stad har till exempel många lärare som är behöriga i svenska/SO för grundskolans tidigare årskurser men som också undervisar i matematik/NO. Stockholms universitet har också olika projekt som riktar sig exempelvis till de tillsvidareanställda förskollärare och lära­ re som enbart har lokal behörighet, vilket inte alltid ger rätt till lärarlegitimation. I Stockholms stad finns en ganska stor grupp erfarna lärare som har undervisat i upp till 20 år utan att vara riktigt klara med sin lärarexamen, berättar Astrid Norderfeldt. – Ett vanligt scenario är att de erbjöds tillsvidareanställning efter sin sista prak­ tik, men de blev inte färdiga med uppsat­ sen. På den tiden var de 5–7 p ­ oäng ifrån en lärarexamen, i dag är det 30 högskole­ poäng som fattas. Vi för diskussioner med universitetet om hur dessa lärare på bästa sätt ska kunna validera sin erfarenhet och få en lärarexamen. Än en gång påpekar Astrid Norderfeldt att tidsmarginalerna krymper och att det är viktigt att redan nu ansöka om lärarlegitimation eller fundera på vilka kompletteringar som kan behövas och diskutera detta med sin chef. – Den som inte har sin lärarlegitimation den 1 juli 2015 kommer att påverkas både vad gäller arbetets innehåll, arbetsvillko­ ren och den framtida löneutvecklingen. Enligt Skolverket ska sammanlagt ungefär 180 000 redan examinerade och yrkesverksamma lärare legitimeras. Fram till årsskiftet 2012/13 har myndig­ heten fått in cirka 123 000 ansökningar och 60 000–65 000 legitimationer har utfärdats. Under 2013 räknar Skolver­ ket med att behöva handlägga mellan 80 000 och 90 000 ansökningar. n Ingela Ösgård

LÄRA #1/2013

19


ARBETSORGANISATION

”Arbetslagsledare behöver mandat” Arbetslagsledare i skolan har ett otydligt uppdrag och svårt att få gehör från medarbetarna. Det kan leda till ostrukturerade arbetslagsmöten och rentav bortkastad tid. Forskaren Simon Elvnäs har receptet för en bättre arbetsmodell. Han är doktorand vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och ämnet för avhand­ lingen är ”Tillämpad beteendeanalys i arbetsledning”. Den handlar bland annat om samspelet mellan arbetslags­ledare och resten av arbetslaget i några av Stockholms skolor. 80 arbetslagsledare från 13 olika sko­ lor ingår i underlaget. Uppdraget som arbetslagsledare utgör som regel en min­ dre del av tjänsten. Kärt barn har många namn och titeln växlar från skola till skola. Men oavsett om man är arbets­ lagsledare, språkrör eller samordnare är den gemensamma nämnaren att rektor är uppdragsgivare och ett antal lärare är medarbetarna. Som ett led i studien har Simon Elvnäs gett arbetslagsledarna en kamera med uppdrag att filma möten med arbetsla­ get. En film visar ett uppföljningsmöte inför aktiviteter på ”Skolans dag” några dagar senare. På kortsidan sitter arbets­ lagsledaren vänd mot sina medarbetare. I rummet ser man lärare som går runt och hämtar smörgåsar och pratar i mun­ nen på varandra, medan arbetslagsleda­ ren försöker sammanfatta vad mötet ska handla om. För den utomstående betraktaren är mö­ tet ostrukturerat. Arbetslagsledaren stäl­ ler frågor om uppgifter som de tidigare åtagit sig men som nu visar sig inte vara gjorda. Biljetter till en aktivitet har kom­ mit bort och arbetslagsledaren tappar trå­ den. Mötesdeltagarna gör ett okoncentre­ rat intryck och pratar med varandra utan att bli avbrutna av mötesledaren. 20

LÄRA #1/2013

– Så här ser möten på mellanchefsnivå ut i de flesta branscher som jag har tittat på, säger Simon Elvnäs. Avhandlingen inkluderar studier av 13 branscher, varav skolan är en. Efter att ha studerat filmerna klassificerar han innehållet utifrån hur mötestiden an­ vänds. Hur stor del av tiden används för instruktioner? Hur stor del är återkopp­ ling? Hur lång tid går åt för att ställa frå­ gor? Hur lång tid utgör ovidkommande stickspår? — Därefter träffar jag arbetslagsledaren igen och vi går igenom analysen med hjälp av cirkeldiagram och effektsche­ man. Där kan man avläsa exakt tidsåt­ gång för varje typ av kommunikation. I analysen ingår också en kartlägg­ ning av hur tydlig arbetslagsledaren har varit på mötet. De resonerar kring vad arbetslagsledaren vill åstadkomma och vad hon eller han vill få de övriga att göra samt, inte minst: hur ska man åstadkom­ ma detta? Simon Elvnäs återkopplar med handfasta tips hur man som arbetslagsle­ dare kan uppnå bättre resultat. – Ett delproblem är att arbetslagsleda­ rens uppdrag är otydligt. Det kan finnas dokument som beskriver rollen men de är abstrakta. Formuleringar som att ”ar­ betslagsledaren ska leda och fördela ar­ betet i gruppen” säger inget om hur detta rent praktiskt ska göras. Simon Elvnäs pekar också på det fak­ tum att de övriga lärarna i arbetslaget sällan vill bli arbetsledda, vilket gör le­ darens uppdrag än svårare. I samtal med arbetslagsledaren pe­ kar han på tänkbara framgångsfakto­ rer. Det är viktigt att förbereda mötena och att tydliggöra syftet. Frekvensen för mötena varierar ofta och den kan behöva systematiseras. Trots att mö­ teslängden varierar från gång till gång upplever arbetslagsledarna att de inte hinner med.

– Men tiden är inte faktorn som gör mötet otillfredsställande, utan innehål­ let, säger Simon Elvnäs. Efter genomgång och återkoppling har det visat sig att arbetslagsledarna når högre kvalitet på mötena och att kom­ munikationen med medarbetarna ökar. Detta går att belägga genom att möten på nytt filmas och Simon Elvnäs analy­ serar innehållet på nytt. Diagrammen visar tydligt hur tiden för instruktion, frågor och återkoppling ökar kraftigt. Men det finns också faktorer som är svå­ rare att påverka för arbetslags­ledarna. Mö­ teslokalerna på en skola är improviserade. I många fall hålls möten i rum som inte är anpassade för det, enligt Simon Elvnäs. Han tror att hans forskning ska kunna hjälpa skolor och förvaltningar i arbetet med att utveckla dagens organisatoriska modeller, oavsett om det kan innebära en avveckling av uppdragen som arbets­ lagsledare eller om de utvecklas till ett tydligare mandat. – Det viktigaste är att ge arbetslags­ ledarna förutsättningar för att göra jobbet och att göra klart vem som är uppdragsgivaren, i praktiken rektor. Den personen ska ge svar på arbetslagsleda­ rens frågor: ”Vad ska jag göra?”, ”När ska jag göra det?”, ”Hur ofta ska jag göra det?” och ”Hur ska jag göra det?”. Eva Rökaeus är samordnare vid chefsenheten på utbildningsförvaltning­ en, som gett Simon Elvnäs uppdraget att arbeta med arbetslagsledarrollen i Stockholms skolor. Hon är väl medveten om de problem som hans forskning lyfter fram och ser samarbetet som ett led i att höja kvaliteten i organisationen. – Simon Elvnäs arbete är oerhört upp­ skattat. Det ger en direkt feedback som innebär en handledning i skolans inre ar­ bete. Alla skolor som deltagit har fått inspi­ ration och inlett ett förändrings­arbete. n Marianne Hühne von Seth


ARBETSORGANISATION

Doktoranden Simon Elvnäs har studerat möten med skolornas arbetslag. ”Lärarna vill sällan bli arbetsledda”, konstaterar han.

LÄRA #1/2013

21


Foto: Ulrica Zwenger

”IQ är också en bokst Föreställningen att smarta elever alltid är privilegierade och har en gräddfil in i samhällets topp tar Camilla Wallström effektivt kål på i sin bok ”Se mig som jag är — om särbegåvade barn i skolan”.

”Kunskapen om särbegåvade elever behöver öka”, säger Camilla Wallström som har skrivit en bok i ämnet.

Camilla Wallström har ett förflutet inom skolans värld som lärare, rektor och för­ valtningschef men är i dag egen företa­ gare. Det var som sådan hon för ett par år sedan fick uppdraget att utreda Nacka kommuns fråga: Hur möter vår skola elever med goda studieförutsättningar? Genom uppdraget fick Camilla Wall­ ström kontakt med en hel rad mycket begåvade personer, för vilka skolgången trots det bara inneburit misslyckanden. Några av dem berättar sin historia i hen­ nes bok och att de som intervjuas verkli­ gen är särbegåvade bekräftas genom att de i dag är medlemmar i Mensa. – Särbegåvade barn är mycket van­ ligare än man tror. Man brukar räkna

med en eller två per hundra elever. Att deras begåvning inte upptäcks och tas om hand är förstås en förlust för samhäl­ let men framför allt väldigt tragiskt för många barn, säger hon. Ofta förväxlas särbegåvade elever med högpresterande. Men medan hög­ presterande elever med intresse och glädje svarar på frågor, lär sig snabbt, tar emot information, förstår idéer och ar­ betar hårt så ställer de särbegåvade elev­ erna frågor, ifrågasätter, har till synes tokiga idéer, tänker abstrakt, skapar nytt och visar starka åsikter. Det är inte så svårt att föreställa sig vil­ ken grupp elever som passar bäst in i skolsystemet. Problemen för de särbegå­ vade barnen uppstår ofta redan i de för­ sta årskurserna. Elever som redan kan läsa, skriva, tänka och räkna på en mer avancerad nivå än sina klasskamrater stöter ofta på patrull. De får inte stött­ ning eller tillräckliga utmaningar och

VI VAR DÄR

Särlösningar ofta negativa Hur kan man arbeta med olikheter som möjlighet och redskap i undervisningen? Det försökte konferensen ”Normala, avvikare och alla däremellan”, arrangerad av Lärarfortbildning AB, ge svar på under en heldag i oktober. Ett 70-tal personer, varav majoriteten lärare och spe­ cialpedagoger, hade samlats för att lyssna. Specialpedago­ 22

LÄRA #1/2013

gen Fredrik Ahlén var först ut med att fundera över när, om och i så fall varför man ska diagnosticera och kategorise­ ra elever, utifrån sin bok ”Stå upp, stå ut, stå kvar”. Hans uppskattade verk­ lighetsanknutna föreläsning följdes av att motivations­ forskaren Joanna Giota, Göteborgs universitet, fick representera forskarvärldens mer abstrakta och teoretise­ rade värld. Hon ägnade stora

delar av sin tid till att redo­ visa den enkät om särlös­ ningar som landets rektorer fått besvara. Enkäten visade att nivågrupperingen ökar och att särlösningar är van­ liga på många håll, samti­ digt som hon i sin forskning också har kunnat konstatera att särgrupper inom skolan oftast har negativ betydelse. Eleverna känner sig stig­ matiserade, utpekade och mindre värda och klarar sig

också sämre än andra senare i livet. Efter kaffepausen gavs det möjlighet för publiken att dryfta olika frågor och funde­ ringar i ett samtal med Fred­ rik Ahlén och Joanna Giota, vars forskning fick utstå en del ifrågasättanden. Den retoriska publikfrå­ gan ”Är det bättre att de sitter kvar i klassrummet fast de inte förstår något?”


SÄRBEGÅVADE ELEVER

stavskombination” reagerar med att tappa koncentrationen, bli uttråkade. De ser inte själva mening­ en med att gå i skolan. Där får man ju bara lära sig sådant man redan kan. Flera av de intervjuade i boken berättar hur deras lärare negligerat eller till och med direkt motarbetat deras önskan om att lära mer och få större utmaningar. – Hur vanligt det är att lärare blundar för elevers särbegåvning vet jag inte, men att det förekommer är jag säker på, säger Camilla Wallström. I den nya skollagen finns en starkare skrivning än tidigare om vikten av individualiserad undervisning, men samtidigt vet vi att vardagen för lä­ rare är jättetuff. De är trängda mellan alla krav och slåss med hur de ska få till indi­ viduella lösningar för alla elever. – Min förhoppning är ändå att om kunskapen om de särbegåvade elev­ erna ökar, så ökar också möjligheterna att upptäcka dem och att ge dem de ut­ maningar de behöver för att lyfta. Det skulle gynna alla elever.

inhöstade en rejäl spontan­ applåd. Från forskarvärlden flytta­ des därefter fokus till Gustav Adolfsskolan i Alingsås. Här var det andra tongångar. Sko­ lan som fått beröm av Skol­ inspektionen för sin förmåga att utgå ifrån elevernas behov och förutsättningar i sin un­ dervisning representerades av rektor Ann-Christin Pinola och läraren Nina Jansson. Di­ rekt nedstigna från den van­ liga skolvardagen stod de där och berättade om en skola som fungerar! En skola där lärarna ser varje enskild elev,

I Danmark finns särskilda skolor för de särskilt begåvade, men vilka Jan Björk­ lund i första hand har tänkt på när det gäller den svenska satsningen på spets­ utbildningar vet inte Camilla Wallström. – Jag har svårt att tolka hur han tän­ ker, men jag tror att satsningen passar bäst för de högpresterande eleverna. In­ tervjuer och studier visar att många sär­ begåvade helst vill gå i vanlig klass, i en vanlig skola. ”Vi vill vara som alla andra barn men gå i vår egen takt.” — Dessutom kommer spetsutbildning­ arna ofta för sent under skolgången, me­ nar Camilla Wallström. Det har byggts upp en motsättning mellan satsningar på elever i behov av särskilt stöd och elever med särskilda be­ gåvningar. I själva verket kan det alltså röra sig om samma elever. – Man kan inte sätta likhetstecken mellan dem men säkert förekommer särbegåvade barn bland dem som får en

där goda relationer, ett gott bemötande och positiva för­ väntningar banar väg för en välfungerande undervisning, där de hellre talar om MBC (Maximal Brain Capacity) än om MBD (Minimal Brain Dysfunction, diagnosen som var föregångare till damp och adhd). Många i publiken gick till lunch med en stigande känsla av förtröstan efter deras före­ läsning: kan de så kan väl vi! Efter lunch hade Camilla Wallström det tveksam­ ma nöjet att hålla vad hon själv kallade ”The Digestive

bokstavsdiagnos. ”IQ är också en bok­ stavskombination” som Hanna i boken konstaterar. I flera länder i världen, inte minst i USA och Sydafrika, har forskningen och insatserna för att fånga upp barn med särskild begåvning rönt stor uppmärk­ samhet, men här i Sverige har frågan hittills inte lyckats lyfta. Camilla Wall­ ström tycker ändå att hon börjar skönja ett ökat intresse. – Att min föreläsning fanns med på konferensen är ju ett tecken på det, säger hon. n Helene Lumholdt

Mensa är en världsomspännande förening vars syfte är ”att identifiera och främja mänsklig intelligens, så att den kan komma mänskligheten till godo”. För att bli medlem krävs en IQ (intelligenskvot) på 130 eller över.

Speech”, alltså att föreläsa in­ för en publik med fulla magar och tunga ögonlock. Om hen­ nes tankar kring särbegåvade barn kan ni läsa i artikeln här intill. Den värmländske barnpsy­ kologen Hans-Gunnar Storm fick avsluta dagen. Värdig sitt efternamn ruskade han om publiken under rubriken ”Gråzonsbarnen – så rustar vi dem för ett bättre liv”. Med humorn som främsta vapen gav han mängder av exempel på elever han mött i sitt arbete, både små otäcka

”gnölunga” och storväxta tuffa grabbar som bredbent ställt sig i vägen både för sig själva och bokstavligt för ho­ nom. Så många konkreta svar på hur man arbetar med olik­ heter i skolan gav konferen­ sen inte heller, men dagen bjöd likafullt på många glada skratt, åtskilliga tankestäl­ lare, en skopa inspiration och en välgörande dos förtröstan. Det kan räcka långt. n Helene Lumholdt

LÄRA #1/2013

23


Foto: Ulrica Zwenger

LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

Med spännande berättelser ur verklighet och fantasi fångar författaren Monica Zak åttondeklassarnas uppmärksamhet. Från vänster Gustavo De Armas Bardet, Nahro Gailan Abdelkader och Tuka Abdul-Rasool Abdullah Al Dahri.

Författarmöte lockar till läsning På Hjulsta grundskola är det självklart att vara med i ”Läsning pågår”. Under hösten fick eleverna i årskurs 8 träffa en riktig favoritförfattare. LÄRA Stockholm var med när Monica Zak kom på besök. Förväntan är påtaglig när dörren till In­ foteket öppnas och eleverna går in. Snart ska de möta författaren Monica Zak, vars böcker de arbetat med de senaste veckorna. De slår sig ner på stolarna som står uppställda i en ring mitt bland bok­ hyllorna. Cilla Dalén är skolbibliotekarie och den som håller i det praktiska kring be­ söket. Att Monica Zak skulle komma var från början ett önskemål från skolans elever, som hon vidarebefordrade till Medioteket. När listan över medverkan­ 24

LÄRA #1/2013

de författare för höstens ”Läsning pågår” kom fanns Monica Zak med och blev sko­ lans förstahandsval. – Hittills har det alltid blivit den för­ fattare vi valt i första hand. Förberedelserna är viktiga för att be­ söket ska bli lyckat. Cilla Dalén har skött kontakterna mellan Författar­centrum, författaren och lärarna. Alla ska veta vad som kommer att hända. Från att bekräf­ telsen på bokningen kom tog det ett par veckor att få böcker från cirkulations­ biblioteket och att köpa in fler exemplar till skol­biblioteket. — Eleverna kom i gång med läsningen

efter höstlovet. Det är en fördel med en författare som skrivit mycket, då finns det många böcker att läsa, berättar Cilla Dalén.

På Hjulsta grundskola har det blivit både högläsning och tyst läsning. Några elever har läst ”Pojken som levde med strutsar” på arabiska med sin moders­ målslärare. Någon minut efter att eleverna har satt sig kommer så författaren. En elev drar efter andan. – Där är hon! Monica Zak ställer sig framför klas­ sen och presenterar sig. På ett litet bord ligger några av de 52 böcker hon har skrivit. – Vilka har ni läst? Eleverna räknar upp flera titlar: ­”Kasta syra”, ”Alex Dogboy” och ”Jag är en pojke med tur”. Under den kommande timmen talar Monica Zak fritt utifrån de böcker elev­ erna har läst. Hon inleder med att berätta


LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

hur hon började skriva barnböcker. Det visar sig vara ett riktigt äventyr med en Atlantsegling, barnafödsel och möten med indianer. Eleverna lyssnar andaktsfullt. En och annan har svårt att sitta still, men så snart det hettar till i berättelsen råder en kompakt tystnad kring författa­ ren och hennes ord. Vissa stunder tycks ingenting kunna rubba den kontakt som uppstår mellan Monica Zak och elever­ na. Knackningar på dörren och tjut från korridoren kommer och går utan att nå­ gon tar notis. Under dagen möter Monica Zak fyra olika klasser. Hon berättar om resor, möten och böckernas tillkomst – hela tiden i samspel med eleverna, som stäl­ ler frågor. – Finns Alex Dogboy på riktigt? Hur kunde strutspojken äta stenar? Ibland vänder författaren på det och kommer med motfrågor. – Hur tror ni jag såg att han var gatu­ barn? Varför tror ni att strutsarna tog hand om en människa? Det märks att eleverna är intresserade och gärna vill förstå. Nästan alla har ett annat modersmål än svenska. Då och då räcker någon upp handen för att fråga om ett ord. – Vad betyder tuva? Detektiv? ­Prydlig? Mot slutet fiskar Monica Zak upp ett litet skrivblock ur väskan.

– Jag skriver just nu på en fortsätt­ ning om strutspojken. På tunnelbanan på vägen hit fick jag några idéer till slut­ kapitlet. Monica Zak uppmuntrar även elev­ erna att skriva. – Utifrån min bok ”Jag är en pojke med tur” skulle man kunna göra en uppgift där eleverna fantiserar om hur det skulle vara om det blev krig här, eller skriver om sina egna liv, föreslår hon. Cecilia Pertlwieser är lärare i svenska och SO på Hjulsta grundskola. Hennes elever har fått läsa om gatubarn, både i Monica Zaks böcker och i aktuella ar­ tiklar från olika tidningar. Det har blivit många diskussioner. – Jag är glad att Monica Zak kommer, det skapar ett verkligt engagemang. Det finns en miljon gatubarn i världen. En elev sa: ”Tänk att det just nu finns ett barn som sover i en kartong!” Gunilla Nilsson är också lärare i svenska

och SO. Hon ser att dagens besök ger ringar på vattnet. – Eftersom Monica Zaks böcker ut­ spelar sig i olika delar av världen blir det naturligt att ta fram kartor och tala om olika klimat. Hon tror också att författarens röst i sig kan vara utvecklande, inte minst för språket.

– Att höra olika människor som talar utan att tillrättalägga gör att eleverna behöver anstränga sig mer för att förstå. Alla är överens om att besöket får eleverna att läsa mer. Flera elever vill låna en bok direkt. De börjar också re­ kommendera böcker till varandra. – Vi läser alltid mycket, men läsning­ en får fart av ett författarbesök, säger ­Gunilla Nilsson. n Annelie Drewsen

Författarbesök i skolan ■■”Läsning pågår” erbjuder författarbesök till ett subventionerat pris (800 kronor per lektion) för årskurs 5 och 8. ■■Under hösten deltog 106 klasser i 33 olika Stockholmsskolor. ■■Ett författarbesök kostar normalt 2 500 kronor per lektion. Vid bokning av fler lektioner blir det billigare. Kontakta Anna Rosenqvist på Författarcentrum Öst eller gå in på www.forfattarcentrum.se. ■■”Läsning pågår” är ett samarbete mellan Författarcentrum Öst, utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen. Läs mer på www.stockholm.se/ medioteket. ■■”Skapande skola” är en möjlighet för grundskolor att arbeta tillsammans med en författare eller annan professionell kulturaktör i ett längre projekt. Kontakta Lena Fontin på utbildningsförvaltningen för mer information.

Foto: Jan Moraeus

HALLÅ DÄR ...

… Maud Hell, som har skrivit boken ”Författarbesök i skolan — kreativ läsning, samtal, fantasi och kritiskt tänkande” (BTJ förlag, 2012).

Vad krävs för att ett författarbesök ska bli lyckat?

– Att alla på skolan vet om det och att besöket är väl förberett. Att sätta upp affischer är bra. De flesta författare vill att man ska ha läst någon av deras böcker och kanske tänkt ut frågor. Besök kan se olika ut, men det är viktigt att lä­ raren är med hela tiden. Hur passar författarbesök in i skolans ordinarie verksamhet?

– Man brukar främst anknyta till svenskunder­

visningen, men även andra ämnen kan med fördel vara inblandade. Författa­ rens besök gör ämnet med levande, det är något mer än att bara läsa boken. Elev­ erna kan få en helt annan synvinkel på texten efter att ha pratat med författaren. Efteråt berättar lärarna ofta att eleverna läser mer. Det finns också många sätt att arbeta vidare, till exempel genom att skriva på blog­ gar eller besöka platser som finns i boken.

Har du några tips till skolor som vill komma i gång med författarbesök?

– Fråga eleverna vad de tycker om för böcker och försök hitta en författare som passar. Fråga Förfat­ tarcentrum eller ta hjälp av deras databas. Skolbibliote­ karien och Medioteket kan också ge råd. I min bok finns många tips på hur man kan lägga upp ett författarbesök. Många författare medverkar i boken och ger sin syn på att besöka skolor. n Annelie Drewsen

LÄRA #1/2013

25


STOCKHOLM VÄXER

Förändring i antal invånare 6–15 år för perioden 2012–2020

Solhemsskolan

400–1 000 300–399 200–299 100–199 1–99 –1 000–0

Nälstaskolan

Här behövs nya grundskolor

Beckombergaskolan

Antalet grundskoleelever i Stockholm ökar kraftigt. Befintliga lokaler ­behöver utnyttjas bättre och med en gemensam modell skapar staden ­också nya skolor.   — Vi behöver lokaler som är effektiva, smarta och flexibla, säger grundskoledirektör Håkan Edman. De närmaste tio åren kommer elev­ antalet att öka med runt 27 000 i Stockholm. 18 000 av dem beräknas gå i kommunala skolor. För att möta det ökade antalet elever byggs redan nu nya skolor i Marie­häll och Hammarby sjöstad. Ytterligare nio nya skolor plane­ ras och flera befintliga skolor byggs ut. ­Ytterligare 9 000 skolplatser planeras nu inom projektet ”Skolbyggnation för ett växande Stockholm”. Behovet ökar inte i samma omfattning i hela Stockholms stad. I Rinkeby läggs Bredbyskolan ner nästa år, och i Tensta har Bussenhusskolan slagits samman med Gullingeskolan. Grundskoledirektör Håkan Edman ser utbyggnaden av Stockholms skolor som en stor utmaning, men han tycker också att den ger positiva möjligheter. – Att jobba i en verksamhet som är så expansiv innebär att vi kan tänka posi­ tivt och nytt. 26

LÄRA #1/2013

Det växande antalet elever berör inte bara de skolor som byggs ut. Större krav ställs även på övriga skolor och deras organisation. – Alla påverkas av att Stockholm växer. Skolorna fylls på i en helt annan takt än tidigare. För att klara alla nya elever be­ höver skolornas lokaler användas effekti­ vare och den befintliga lediga kapaciteten behöver tas tillvara bättre, säger Thomas Eriksson, projektledare för ”Skolbyggna­ tion för ett växande Stockholm”. Han sitter också med i den projektgrupp

som just nu arbetar fram en modell för hur stadens skolor ska byggas framö­ ver. Den ska vara klar i april 2013 för att sedan kunna användas när nya skolor byggs. – Då behöver vi inte börja från noll varje gång vi planerar en ny skola. Det gör att vi kan förkorta planeringstiden, säger Håkan Edman som också är ord­ förande för projektets styrgrupp. Modellen bygger på vilka funktioner en skola är beroende av. – Vi vill säkerställa att vi får med alla funktioner som grundskolan behöver och vi vill att lokalerna ska möjliggöra ett mer effektivt och flexibelt användan­ de med maximalt utbyte mellan pedago­ ger och elever, säger Thomas Eriksson.

Kungsholmens grundskola Hägerstenshamnens skola

Kämpetorpsskolan Herrängens skola I nybyggnadsområden ökar behovet av skolplatser mest. Hit flyttar många familjer med små barn och till en början behövs det därför förskolelokaler. I takt med att barnen blir äldre behöver loka­ lerna på ett enkelt sätt kunna anpassas för äldre elever. – Det klassiska exemplet är sköt­ rummet i förskolan som blir grupprum för grundskolelever, säger Thomas ­Eriksson. Stockholms nya skolor byggs enligt en

modell med ”hemvist”, som är elevens hemmabas, det vill säga lokaler som används gemensamt av ett antal klasser för hygienutrymmen, kapprum, per­


STOCKHOLM VÄXER

Skola som avvecklas

■■Kungsholmen ■■Norrmalm (Hagastaden) ■■Hjorthagen ■■Hammarby Sjöstad ■■Årstafältet ■■Midsommarkransen ■■Årstadal

Skola där byggnation planeras

F d Sveaplans gymnasium

Kristinebergsskolan

Rödabergsskolan Engelbrektsskolan Vasa Real

Lugnets skola

Örbyskolan

Sandåkraskolan Sköndalsskolan

Långbrodalsskolan

sonalarbetsplatser och pedagogiska ut­ rymmen som kan användas hela dagen, oavsett om det är skola, fritidshem eller fritidsklubb. Specialsalarna i de nya skolorna sam­ las i anslutning till entréhallen som är skolans gemensamma mötespunkt. Mat­ sal och idrottssal placeras så att de kan utnyttjas även efter skoltid och för andra verksamheter. Utrymmen som just mat­ sal och idrottssal blir ofta för trånga när

en skola växer. Därför ska man redan på planeringsstadiet ta hänsyn till om sko­ lan behöver kunna expandera och hur det kan göras. Med hjälp av inredning skapas rum i rummen – mindre rumsbildningar i större rum. – Vi vill skapa en variation för att kun­ na möta elevernas behov, men det hand­ lar också om en möjlighet att snabbt anpassa lokalerna efter vilka behov som

illustration: hans von corswant

Mariehällsskolan

Skola som har byggts ut

här finns också planer på nya skolor­

finns pedagogiskt, säger projektkommu­ nikatör Mikael Lindberg. På nya eller utbyggda skolor ska det vara möjligt att bedriva pedagogisk verksamhet på ställen som man traditio­ nellt inte har använt för undervisning. Till exempel kan korridoren bli inred­ ningsbar och utemiljön anpassas genom strömförsörjning, tillgång till vatten, lampor, bänkar och underlag som fung­ erar pedagogiskt. – Alla ytor ska kunna användas som pedagogisk yta. Det ställer krav på flexi­ bilitet. Vi vill också se till att alla lokaler kan användas hela tiden och inte stå tomma, säger Thomas Eriksson. Möjligheten till variation gör att pedago­ gen kan välja den bästa platsen för un­ dervisningen. – Lokalerna ska så långt som möjligt stödja pedagogiken, det är syftet, säger Mikael Lindberg. Vid årsskiftet 2014/2015 avslu­ tas projektet ”Skol­ byggnation för ett växande Stock­ holm”. Då ska det finnas beslut om planering, eller beslut om ombygg­ nationer, för skolor i nästan alla stads­ Håkan Edman. delar. Till 2020 ska de flesta skolorna stå klara. Det ökade antalet elever inne­ bär inte bara nya och utbyggda skolor, understryker grundskoledirektör Håkan Edman. – Vi kommer också att behöva rekry­ tera omkring 3 000 nya lärare. Det är en utmaning som heter duga. n Foto: björn tesch

Bussenhusskolan Bredbyskolan

Skola som håller på att byggas ut

Pernilla Rönnlid

LÄRA #1/2013

27


VI VAR DÄR

”Utgå från lärarnas egna frågor” ”Lärarnas forskningskonferens” var det adekvata namnet på den konferens som hölls den 30 oktober på S:t Eriks gymnasium. För första gången samlades ett hundratal lärare för att presentera och diskutera sina egna och sina kollegers forskningsprojekt. Katarina Arkehag, chef för utbildnings­ förvaltningens forsknings- och utveck­ lingsenhet, berättade att konferensen är ett led i att tillsammans med Stock­ holms universitet bygga Stockholm teaching and learning study, en läns­ övergripande plattform för att samordna undervisnings­utvecklande ämnesdidak­ tisk forskning. – Det handlar om forskning av, med och för lärare, betonade pedagogikpro­ fessor Ingrid Carlgren i sitt inlednings­

anförande och konstaterade att histo­ riskt sett har den mesta forskningen varit på skolan och lärarna. Lärares professionella objekt, det vill säga hur man åstadkommer kunnande hos elever, är i stort sett outforskade, menade hon. Ett tiotal pågående eller avslutade forskningsprojekt presenterades under dagen. ”Är det språket eller matematiken?” undrade lärarna Djordje Petrovic och Elham Yousef samt modersmålslärarna Meral Akgün och Selahattin Hersin som tillsammans har undersökt varför elever med utländsk bakgrund ofta har stora svårigheter i matematik och sämre resul­ tat än infödda svenskar. De 21 elever i årskurs 8–9 som ingick i studien hade alla godkänt i sitt moders­

mål och i svenska alternativt svenska som andra språk. Vid två olika tillfällen fick de ett matematiktest, ena gången på svenska och andra på sitt modersmål. Selahattin Hersin berättade att lärar­ na hade trott att eleverna skulle prestera bättre på sitt modersmål, men det visade sig att de snarare hade svårare att förstå texten och lösa uppgiften då. – Förklaringen är att matematiken inte finns med i modersmålsunder­ visningen och att elevernas skolspråk har blivit svenska, tror lärarna som gärna vill få möjligheter att fördjupa sin ­studie. ”Kan Petter och hans fyra getter stärka och utveckla barnens språk?” frågade sig My Froster när hon startade ett tema­ arbete med titelns barnbok som grund.

”Finland har en annan ­modell” I höstas höll Vetenskaps­ rådet sin årliga konferens med resultatdialoger om utbildningsvetenskaplig forskning, denna gång i samarbete med Stockholms stad på hotell Hilton ­Slussen. Utbildningsförvaltningens FoU-samordnare Pernilla Lundgren och Attila Szabo agerade också samtalsledare för några av konferensens seminarier.

28

LÄRA #1/2013

Årets resultatdialoger lyfte fram ett 30-tal projekt som fått forskningsmedel från Utbildningsvetenskapliga kommittén. Forskningspro­ jektet ”Pedagogik för elever med förmåga och fallen­ het för matematik i en skola för alla” presenterades av Inger Wistedt, professor vid Stockholms universitet och Linnéuniversitetet, som kon­ staterade att de senaste årens studier visar att svenska

elever har blivit sämre i ma­ tematik. En förklaring är hur skolan tar hand om de elever som har särskild fallenhet för matematik. Annat som påverkar, en­ ligt Wistedt, är sociala fakto­ rer, som hem och skola, som starkt samspelar med det biologiska arvet. En annan viktigt slutsats är att skolan måste skapa bättre förut­ sättningar rent organisato­ riskt och pedagogiskt för att

lärarna ska lyckas med sitt uppdrag att stimulera och utveckla elever med särskild fallenhet för matematik. Under rubriken ”Vad ska en

matematik­lärare kunna?” ta­ lade professor Andreas Ryve, Stockholms universitet, om mate­matiklärarkunskap på lärarutbildningen. Han slog inledningsvis fast att det råder stor skillnad mellan svenska elevers skolresultat,


VI VAR DÄR

Hon var lärare i en förskoleklass med en majoritet elever med annat modersmål än svenska. Svaret på hennes fråga var jakande och My Froster visade bilder ur sagobo­ ken och förklarade hur hon på olika sätt skapade verksamhet kring den både vad gällde läsförståelse, matematik och na­ turkunskap. – Eleverna lärde sig nya ord och be­ grepp. Och de lärde sig fakta om djur, ordningstal och geometriska former. Konferensen avslutades med en panel­ diskussion med pedagogikprofessor Inger Eriksson som moderator. Tillsam­ mans med bland andra Ingrid Carlgren leder hon en forskarskola för lä­ rare i Learning study. Lärardriven forskning är vik­ tig, ansåg Lena Lindblad Pe­ tersen, rektor för Sjöstads­ skolan: – Jag fick chansen att starta en ny skola 2006 och att vi forskar på sko­ lan handlar för mig om att kvalitetssäkra skolan. Hon berättade att hon för några år sedan hörde ett föredrag om Learning study, och nu har skolan

som stadigt sjunkit de senaste åren, och finländska elevers. En förklaring, menade Ryve, går att hitta i klassrummet. I Sverige är det typiska un­ dervisningssättet individuellt inriktat med fokus på en elev i taget. Finland däremot har en annan modell, där elev­ erna delas in gruppvis efter kunskapsnivå. Ryve efterlyste även fler ämnesgrupper för matema­ tiklärare ute på skolorna

hunnit med nio studier. En av dem presen­ terades under dagen. – Det är viktigt med bra handledare på plats och att alla på skolan är med, ansåg hon och berättade att hittills har 30 lä­ rare deltagit i någon Learning study. Karin Hermansson, forsknings- och

utvecklingsansvarig på Skolportens dotter­bolag Ifous (Innovation, forsk­ ning och utveckling i skolan), ville hellre tala om behovsdriven och praktikdriven skola än om lärardriven skola. – Man måste starta i behoven, resul­ taten är inte viktiga om de inte leder till utveckling på bred front, menade hon. Hon fick mothugg av Sol­ weig Eklund, redaktör för tidskriften Forskning om undervisning och läran­ de, som konstaterade att lärarna i dag är mer styr­ da utifrån än någonsin. – Då är det nödvändigt att utgå ifrån lärarna och lita på de forskningsfrå­ gor som de själva tycker är viktiga. Anna-Maija Norberg, lärare tillika forskarstude­ rande i ämnesdidaktik vid

som en väg till konstruktiva samtal. Professor Anders Jakobs­ son från Malmö h ­ ögskola ­presenterade projektet ”Elevers prestationer i natur­ vetenskap – ökade k ­ lyftor mellan svenska skolor”, som visar att det är främst låg- och mellanpresterande elevers resultat som försäm­ rats i de naturvetenskapliga ämnena. Med hjälp av kvali­ tativa metoder har Jakobsson

Stockholms universitet, ansåg att huvud­ saken är att forskning i skolan sker ­utifrån elevernas behov. – Och jag är övertygad om att om lä­ rare initierar forskning så kommer det eleverna till nytta. Hur får vi utrymme för den här typen av forskning? undrade Inger Eriksson. – Kanske behöver skolan omstrukture­ ra, alla lärare behöver inte göra allt. Till exempel behöver kanske inte alla gå på alla konferenser, sa Solweig Eklund. Lena Lindblad Petersen höll delvis med: – Forskningen får inte urvattnas, det handlar ju inte bara om att lära ut en metod. Men alla lärare ska kunna ta del av den. Lärarnas forskningskonferens kom­ mer att bli ett årligen återkommande forum på höstlovet. – Förhoppningsvis får vi minst 200 anmälningar till nästa år, avslutade ­Katarina Arkehag. n Ingela Ösgård

Mer om forskning och utveckling hittar du på www.pedagogstockholm.se/utveckling/ forskning-och-utveckling.

och hans kolleger även för­ sökt se bakom resultaten av kunskapsmätningar som Pisa för att utröna hur rättvisande och säkra svaren är. Lars Adiels, lärare i matema­

tik och fysik vid Norra Real, var en av de cirka 200 delta­ garna under de två dialog­ dagarna. – Det har varit många spännande seminarier. Inger Wistedts forskning om hur

vi bemöter begåvade elever var tankeväckande, liksom många av de andra forskar­ nas presentationer, sa han. Även FoU-samordnaren At­ tila Szabo tyckte att resultat­ dialogerna gav mer­smak. – Och det var en ära och ett trevligt uppdrag att få vara samtalsledare. ­Publiken var engagerad och ställde många intressanta frågor. n Agneta Berghamre Heins

LÄRA #1/2013

29


SKOLMAT I VÄRLDSKLASS

I dag gillar både elever och personal maten på Hökar­ ängsskolan. Bland annat erbjuds alltid ett vegetariskt alternativ. På bilden Norma Cueto Celis i 8C.

30

LÄRA #1/2013


ENKÄT

Ett lyft för måltiderna Varierad matsedel, mer mat som lagas från grunden och en trevligare matsal gör att både personal och elever på Hökarängsskolan är nöjda med skolmåltiderna. Hökarängsskolans förändrings­arbete med skolmåltiderna inleddes 2010. Då började mer mat lagas från grun­ den, halvfabrikat som köttbullar och korv minskade, och smakförstärkaren gluta­mat togs bort. I dag är det större variation på rätterna. De ekologiska produkterna är fler, 25 procent, och salladsbuffén har utökats. Från förra hösten erbjuds eleverna alltid två rät­ ter, varav en är vegetarisk. – Vi ville att alla skulle få möjlighet att välja vegetariskt. Nu finns verkli­ gen två olika matalternativ, inte till exempel falukorv ­eller sojakorv. Det är mycket uppskattat, säger Helena Håkansson, intendent och ansvarig för skolköket. För att variera menyn använder skolan ­sedan i höstas Menytjänst, en receptbank med näringsberäknade recept som följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Lammgrytan och fiskrätterna har blivit favoriter hos många och sopporna får beröm av elev­ erna. – I dag sa en av de yngre eleverna ”världens godaste soppa” om blomkåls­ soppan, berättar Helena Håkansson. Både elever och personal gillar maten och för skolmåltidspersonalen har för­ ändringarna blivit ett lyft. – De tycker att det är roligt att ut­ veckla m ­ aten och de har tagit sig an det som en utmaning. Och de får beröm både från elever och vuxna. Personalen har fått utbildning i livs­ medelssäkerhet och specialkost och skolan är med i satsningen ”Skolmat i världsklass”. Där får personalen ut­ bildning i att inspirera och leda andra,

Vem var din bästa lärare?

ge bra service i skolmatsalsmiljön och hantera tuffa elevsituationer som kan uppstå. I våras gjordes matsalen trivsam­ mare. Nu finns bordstabletter och de­ korationer. I fönstren står blommor och myslampor. Det senaste tillskottet är stora gröna växter för att skilja av och dämpa ljud. – Trivseln i matsalen har ökat väl­ digt mycket och det är stor skillnad när man kommer in i matsalen i dag. Jag är övertygad om att eleverna uppskattar det, säger Helena Håkansson. Skolan har sedan länge matråd där elever deltar. Här kan de framföra syn­ punkter och nya rätter provsmakas. Under hösten sattes en kryddhylla upp i matsalen efter önskemål från eleverna. 2011 deltog Hökarängsskolan i stu­ dien Skolmat Sverige och det ledde till att arbetet med bland annat matavfall förändrades. I dag blir matresterna biogas och nu ska svinnet i matsalen ses över. Hökarängsskolan vill börja använda Menytjänst även för mellanmålen och en enkät planeras bland elever och personal för att utvärdera ­arbetet med skolmåltiderna. Helena Håkansson kan redan se att arbetet gett resultat. – Vi är stolta och glada över det arbe­ te vi har gjort och den goda respons vi får. Den här utvecklingen är ett arbete som vi gör steg för steg. Linn-Linn Thun är kostchef på utbild­ ningsförvaltningen. Hon pekar på att Hö­ karängsskolan har tagit till sig flera delar av de verktyg som skolorna erbjudits. – De har satt upp en tydlig riktning för framtiden och kan fortsätta att ut­ veckla de olika delarna för att uppnå ytterligare en dimension. För mig är det en annan känsla i matsalen i dag än för ett år sedan. En känsla av ”före och efter”. n

Tommy Blom, slöjdlärare, Lindeparkens gymnasiesärskola — Det var absolut min slöjdlärare på Näsbydalsskolan, Egon Spaak. Han var fantastiskt bra på att prata med oss elever så att vi verkligen lyssnade. Det var helt klart hans förtjänst att jag själv blev slöjdlärare. Stefan Hedlund, matematiklärare, Kämpetorpsskolan­ — Min klasslärare Margareta Drakenberg på Kämpetorpsskolan. Hon hade värme, var väldigt rättvis och gjorde saker och ting intressanta. Jag kände mig alltid speciell, hon såg alla elever. På avslutningarna kunde hon skriva personliga dikter till oss. Hon har nog bidragit till att jag själv blev lärare. Inga-Lena Nyman, lärare, Johan Skytteskolan — Det var på lärarhögskolan, en lärare i svenska som hette Roland. Jag kommer från Finland och var van vid rätt strikt undervisning. Roland använde sig av andra redskap i klassrummet för att lära ut, exempelvis drama. För mig var det väldigt inspirerande. Anders Rönnkvist, slöjdlärare, Lindeparkens gymnasiesärskola — Bildlärare Berndt. Jag hade honom på högstadiet. Han var en person som verkligen såg varje elev och alltid tog sig tid. Som bildlärare var han också en bra pedagog. Han väckte mitt intresse för konst och hantverk. Erturk Tarhan, vaktmästare, Bredängsskolan — Det var min klasslärare Johnny Karlsson på Ålgryteskolan i Bredäng. Han kunde verkligen ta eleverna på rätt sätt. Han var öppen, ställde frågor och brydde sig om alla. Vi fick alltid fler chanser att visa vad vi kunde. Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Pernilla rönnlid

LÄRA #1/2013

31


Foto: robert blombäck

IT I UNDERVISNINGEN

”Hur påverkar kärleken människan?” var en av de frågor som bibliotekarien Sofia Malmberg (till vänster), klassläraren Kerstin Naenfeldt och ITpedagogen Teo Graner fick eleverna att diskutera i det lyckade projektet ”Digitala boksamtal”.

Succé för boksamtal i bloggform ”DBS — de tre bokstäverna som förändrade vår klass.”   Så lyder titeln på den dikt där femteklassarna Miranda Jäderling och Elinor Fahlén beskriver sin upplevelse av Adolf Fredriks musikklassers projekt ”Digitala boksamtal”. Förra året fick en av skolans IT-pe­ dagoger, Teo Graner, möjlighet att förverkliga en idé han länge burit på. Tillsammans med bibliotekarien Sofia Malmberg satte han i gång ett pilot­ projekt med boksamtal i bloggform. Tanken var att eleverna med hjälp av den digitala tekniken dels skulle ut­ vecklas som reflekterande läsare, dels skulle etablera och förfina sin person­ liga uttrycksstil. Under tolv veckor på vårterminen drev Teo Graner och Sofia Malmberg tillsammans med klassläraren Kerstin Naenfeldt projektet i dåvarande klass 32

LÄRA #1/2013

5D. Alla elever läste Philip Pullmans bok ”Jack och Fågelskrämman” för att sedan skriva inlägg och kommentarer om innehållet på sin egen projektblogg. Projektet som nu passerat pilotstadiet drivs helt i linje med Lgr 11, med ämnes­ övergripande undervisning. Svenska är huvudämnet men både historia och bild ryms inom dess ramar. Upp till fem lek­ tionstimmar samt enstaka läxtillfällen i veckan ägnas åt projektet där läsande, bloggande, kommenterande och bemö­ tande utgör huvudspåren. Grunden sta­ vas netikett. – Netikett är en kärnkunskap som om­ fattar reflektion och eftertanke och som sedan genomsyrar hela projektet, säger Kerstin Naenfeldt. Projektets allra första lektion rör tankar

kring social interaktion på nätet. – Vi tar upp vad man kan skriva där, och inte. Vi tar också upp insikten att det

man en gång lägger upp på nätet stan­ nar kvar där, säger Teo Graner. För att ämnet inte ska bli för tungt, har Sofia Malmberg och Teo Graner valt att ha med humor som en viktig ingre­ diens i det pedagogiska rollspel som de framför under netikettlektionen. När projektet denna höst har gått från att vara pilot till att bli ett ”riktigt projekt” med tre femteklasser involverade, finns det detaljer som uteslutits, ändrats eller kommit till, men det mesta är sig likt. Projektet består av två spår där det ena går ut på att eleverna läser Pullmans bok uppdelad på fyra etapper. Efter varje delmål får eleverna ett antal bloggfrå­ gor som Teo Graner, Sofia Malmberg och Kerstin Naenfeldt formulerat. Utifrån frå­ gorna får eleverna sedan föra diskussio­ ner om moral, vänskap, annorlundaskap och utanförskap på bloggen. – Frågorna är formade utifrån Aidan Chambers tankar gällande boksamtal


IT I UNDERVISNINGEN

med ett engagerande och tydligt dutilltal. Det är viktigt att eleverna känner att diskussionen utgår från dem själva. Boken vi har valt är också bra i det avse­ endet, den har ett innehåll som relaterar till elevernas egen begreppsvärld, säger Sofia Malmberg. Hon betonar att läsning är en i högsta grad individuell upplevelse och att det inte finns något rätt eller fel när man lä­ ser en bok. – När Pullman har fått frågan ”Vad menar du med det här?” om något visst stycke i sin bok, har han svarat ”Det säger jag inte, du får bestämma vad det betyder för dig”, berättar hon. Alla elever läser samma bok men tex­ ten kan läsas och förstås på olika nivåer beroende på hur van läsaren är. – Alla ska kunna ta till sig litteratu­ ren på sin nivå. De som har svårigheter att läsa har fått hjälp av andra medier som till exempel Daisyskivor. Det är hos elever med lässvårigheter som vi har sett den allra största läs- och skrivutveck­ lingen under projektets gång. Några svå­ righeter att få med eleverna i projektet har det inte varit. Alla vill delta, bloggen har blivit en gemensam angelägenhet för klassen, förklarar Teo Graner. När eleverna skriver sina inlägg gör de det först på papper. Projektgruppen går igenom meningsbyggnad och rättar stavfel. Därefter skriver eleverna in tex­ terna på bloggen. – Det ger dem en trygghet i att inte några större fel slipper igenom och syns på bloggen. Genomgången av texterna ger en bra översikt av elevernas språkutveck­ ling. Därför är det också ett område som projektgruppen allteftersom ska lämna över till lärarna själva. Kommentarer och bemötanden kontrolleras däremot inte i förväg. Dem kan eleverna skriva in närhelst de har tid och lust; hemma, på rasten eller – om de har en smarttelefon – på tunnelbanan. – Det eleverna gör blir mer synligt på nätet och det ger dem som inte hörs i klassrummet andra möjligheter att delta i samtalet. Eleverna upptäcker nya sidor hos varandra. Det stämmer också bra överens med läroplanens skrivningar om det entre­ prenöriella tänkandet att elevernas läran­ de ska synliggöras, säger Sofia Malmberg.

Alla elever måste göra minst ett inlägg och en kommentar. Det blir mycket för projektgruppen att läsa, men det är det värt. – Det är så intressant att få en inblick i elevernas tankevärldar, säger Sofia Malmberg. I projektets andra spår som löper paral­

lellt med läsningen och bloggandet föl­ jer eleverna bokens väg från förlag till tryckeri och till bokhandeln. – Vi har spelat in tre filmer som illus­ trerar förlag, tryckeri och bokhandel ur ett historiskt perspektiv. Filmerna rym­ mer historiska fakta men också mycket humor. Det är viktigt ur ett pedagogiskt perspektiv att eleverna har roligt i sitt arbete, säger Sofia Malmberg. Filmerna ger en koppling till historien. Det gör också de affischer som eleverna skapar med utgångspunkt i filmerna och sedan redovisar muntligt. På det viset vävs såväl svenska som historia och bild­ ämnet in i projektet. När boken är färdigläst och delmålen avklarade, ska eleverna skriva en essä utifrån boken men ur en annan karak­ tärs synvinkel än huvudpersonernas. Se­ dan blir det fest. Gala och glimmer eller åtminstone saft och bullar och diplom

till alla deltagare. Alla elever får ett personligt och belönas till exempel för ”underfundigaste kommentar” eller som eleven som fick DBS fredspris för kom­ mentaren ”Varför ska man kriga, man kan väl bara köra sten, sax och påse?” De digitala boksamtalen verkar ha kommit för att stanna på Adolf Fred­ riks musikklasser. Sofia Malmberg och Teo Graner är mer än nöjda och Kerstin ­Naenfeldt likaså. Hon har sett hur elev­ erna kunnat träna sin formuleringsför­ måga och sitt reflekterande och tydligt märkt hur de har utvecklats. – Dessutom har samarbetet över yrkes­kategorier varit mycket givande. Det är berikande att se saker ur olika perspektiv, säger Kerstin Naenfeldt. Många andra, både elever och lärare, har också uttryckt sitt intresse för att delta i projektet. – Jag har aldrig tidigare varit med om att ett projekt skapat ett sådant intresse, säger Sofia Malmberg. n Helene Lumholdt

En Daisyskiva är en talbok där läsaren kan förflytta sig mellan kapitel, underrubriker, sidor och sätta ut bokmärken.   Du hittar elevernas blogg från pilot­ projektet på www.digitalaboksamtal.com.

utbildningsförvaltningen

er och medarbetare ev el a ig kt du la al ... a tolkningar av som gjort fantastisk er” under året. ”Ett halvt ark papp al för nuari är det stor fin Söndagen den 20 ja våra ulturhuset då flera av K på et år gs er db rin St a verk. skolor presenterar sin ar kpapper . se w w.etth alvt läs mer på w

LÄRA #1/2013

33


ÖVNINGSSKOLOR

Stora möjligheter med ny VFU Pilotprojektet med övningsskolor för lärarstudenter förstärks till en femårig försöksverksamhet. I Stockholm tillkommer fyra nya skolor som i samarbete med Stockholms universitet ska höja kvaliteten i lärarutbildningen.

– Tanken är att man ska ha samma handledare hela tiden. Vi är övertygade om att en bra verksamhetsförlagd utbild­ ning (VFU) utgör en bra merit när de exa­ minerade lärarna så småningom ska söka arbete, säger projektledaren Doris Undin.

Knutbyskolan i Rinkeby har varit med från starten 2010. Skolan har 310 elever fördelade på årskurserna F–6. Ungefär 20 lärare är här utbildade handledare och tar denna termin emot 30 lärarstu­ denter från universitetet. – Det är mycket positivt för vårt om­ råde och höjer också skolans anseende. Vi har fått öppna kanaler till den akademis­ ka delen av utbildningen. Lärare på lärar­ utbildningen vid universitetet kommer hit och bidrar med sin kompetens, säger Lena Hellström, rektor på Knutbyskolan. Lärarstudenterna kommer att vara knutna till sin övningsskola alla fyra ut­ bildningsåren. Redan första året är de på plats och deltar i alla de arbetsuppgifter som hör till läraruppdraget. De deltar också i gemensamma seminarier som handledarna anordnar.

Hon och Lena Hellström hoppas att på

Foto: Ulrica Zwenger

sikt få verksamhetsnära forskning till Knutbyskolan, något som också ingår i visionen för satsningen. Utbildningsdepartementet gav i bör­ jan av 2012 Stockholms universitet i uppdrag att utöka projektet för att samla erfarenhet som kan användas nationellt. De nya skolor som tillkommit i Stock­ holm är S:t Eriks gymnasium, Stureby­ skolan och Skarpnäcksskolan. Sedan tidigare är, utöver Knutbysko­ lan, också Bäckahagens skola i Stock­ holms stad och Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka särskilda övningsskolor (tidi­ gare kallade fältskolor). Katarina Arkehag är chef för utbild­ ningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet som samordnar den verksamhetsförlagda utbildningen i

Jan Björklund mötte elever på Bäckahagens skola. Här Brin Barwari och Hisham Badawi (i bakgrunden).

Bäckahagen ett bra exempel Övningsskolor bidrar till att höja kvaliteten på lärarutbildningen. Det anser utbildningsminister Jan Björklund, som nyligen besökte Bäckahagens skola i södra Stockholm. 34

LÄRA #1/2013

– Jag tycker att den verksam­ hetsförlagda utbildningen i huvudsak ska koncentreras till övningsskolor, säger Jan Björklund (FP) och menar att det han hörde och såg på Bäckahagens skola i Band­

Stockholms stad. Hon tycker att samar­ betet med universitetet är spännande och öppnar många möjligheter. – Förhoppningen är att kopplingen mellan den akademiska delen och den praktiska kommer att attrahera lärarstu­ denterna. Huvudfokus ligger på samar­ betet mellan Stockholms universitet och övningsskolorna, säger hon. Lärarstudenterna kommer efter examen

genom denna nya VFU-modell att vara väl förberedda för undervisningen på sina arbetsplatser. De kommer också att vara attraktiva för arbetsgivarna som vet att de får en medarbetare som redan har en god praktisk yrkeserfarenhet, tror Ka­ tarina Arkehag. Utöver de studenter som redan ingår i pilotprojektet har nu tillkommit studen­ ter som börjat den nya lärarutbildning­ en. De institutioner som ska bidra med extra lärarresurser kommer att få för­ stärkning och skolorna får extra resurser för handledarna. n

hagen stärkte den uppfatt­ ningen. Grundskolan med 500 elever i årskurserna 1–9 i har under många år tagit emot lärarstudenter för den verk­ samhetsförlagda utbildning­ en (VFU). När Jan Björklund i december besökte skolan var han särskilt intresserad av att lyssna på lärarstuden­ ternas erfarenheter. Martin Johansson, Nadia Pietrzyk och Petra Kerschin­ sky är mycket nöjda med att ha en fast skola där de får all sin praktik under hela ut­ bildningstiden, med samma handledare som följer deras utveckling. De tillbringar tre perioder på Bäckahagens sko­ la, första gången redan under första terminen. – Det känns tryggt att lära känna sin handledare, säger

Marianne Hühne von Seth

Petra Kerschinsky, som går den nya lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Jan Björklund konstaterar att VFU har fått kritik under 20 år och att inrättandet av övningsskolor har inneburit en vändpunkt. Det blir högre kvalitet med det nära samar­ betet med universitetet. Rektor Sabine Albertson instämmer: – Vår roll är att vara del­ aktig i lärarutbildningen. Vi ger studenterna möjlighet att träna på en vanlig kommu­ nal skola med stor variation i våra klasser. Samtidigt får eleverna möta många vuxna med pedagogisk kompetens. Vi märker vid rekryteringen av nya lärare att vi som öv­ ningsskola är en attraktiv arbetsplats. n Marianne Hühne von Seth


KOMPETENSUTVECKLING

Assistenter ofta ­skolans nav Hur tidrapporteringen för timanställda ska gå till var en av många viktiga frågor som stadens skolassistenter fick svar på när utbildningsförvaltningen bjöd in till det sista av höstens fem utbildningstillfällen. – Det har varit en mycket uppskattad vidareutbildning. Alla 90 skolassistenter som deltagit har varit väldigt engage­ rade, säger Margareta Clasén, kursan­ svarig för ickepedagogisk personal vid utbildningsförvaltningen. Sista utbildningsdagen för skolassis­ tenter handlade om tidrapportering och arbetsrättsliga regler. Ulf Bergman från personalavdelningen hade fullt upp med att svara på frågor och redogöra för vad som krävs för att man ska följa den arbetsrättsliga lagstiftningen på ett kor­ rekt sätt. Vid sin sida hade han Ljubica Zovko från serviceförvaltningen, som gick igenom blanketten för tidrapporte­ ring rad för rad för att alla frågetecken skulle rätas ut. Det senaste året har kompetensut­ veckling för skolassistenter varit en prioriterad fråga. Utbildningen för sko­

lassistenter som personalavdelningen anordnat är ett första led i denna sats­ ning. Den har som mål att ge övergri­ pande information och kunskap om de stödverktyg som finns när det gäller per­ sonalfrågor, ekonomi, löneadministra­ tion, arbetsmiljö, arkivering och stadens organisation. Förfrågan gick ut till samtliga 230 sko­ lassistenter och ett 90-tal tackade ja. – Assistentrollen är ofta hektisk och assistenterna är oftast navet på skolorna. Då kan det vara svårt att komma ifrån. Men vi kommer att erbjuda fler tillfäl­ len till vidareutbildning, då det har varit mycket uppskattat. Vi hoppas att skol­ assistenterna känner sig stärkta i sin roll efter att ha gått den här utbildningen, säger Margareta Clasén. Och skolassistenterna Marianne Brändström och Rolf Wrelf tycker att de fått ut mycket av de fem utbildnings­ dagarna under hösten: – Att vi skolassistenter ges möjlighet att träffas så här och få vidareutbildning är bra. Bara att få kännedom om var man hittar kontaktuppgifter till service­ gruppen på nätet gjorde det väl värt att

gå utbildningen. Som spindeln i nätet på skolan har vi assistenter ofta fullt upp. Vi har ytterst sällan tid att ta kontakt med kolleger på andra skolor, men ge­ nom kursdagarna fick vi möjlighet att dela våra erfarenheter, säger Marianne Brändström, skolassistent på Farsta gymnasium. – Det är ett jättebra initiativ från ut­ bildningsförvaltningen. Kul att de vill satsa på oss skolassistenter. Vi är ju trots allt navet på skolorna. Alla praktiska tips som underlättar och förbättrar våra ruti­ ner på skolorna är värdefulla, säger Rolf Wrelf, skolassistent på RH-gymnasiet i Skärholmen. – Vi har fått mycket av den varan un­ der de här utbildningsdagarna även om det ibland var lite väl mycket korvstopp­ ning. Samtidigt har det funnits gott om tid för att utbyta erfarenheter med kol­ leger på andra skolor. n Agneta Berghamre Heins

vinn biobiljetter Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till!

3. Vad är Grön flagg? 1. Stockholms stads utmärkelse för ett aktivt miljöarbete. X. Utbildningsförvaltningens program för ekologisk skolmat. 2. En internationell certifiering inom området hållbar utveckling.

1. Med hur mycket kommer antalet grundskoleelever i Stockholm att öka på tio år? 1. 9 000 elever. X. 18 000 elever. 2. 27 000 elever.

4. Var hölls ”Lärarnas forsknings­ konferens” i höstas? 1. På Skolforum i Älvsjö. X. På Norra Latin. 2. På S:t Eriks gymnasium.

2. Hur många kommunala gymnasie­ särskolor finns det i Stockholms stad? 1. Tre. X. Fyra. 2. Fem.

5. Vad står DBS för bland eleverna på Adolf Fredriks musikklasser? 1. Den bildade samhällsmedborgaren. X. Det bästa samtalet. 2. Digitala boksamtal.

Skicka din tipsrad senast den 29 januari till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Anna Engström, Avdelningen för uppdrag kring lärande och hälsa, Mikael Fridberg, Björkhagens skola, och Szilvia Teszarik, Stockholms RH-gymnasium. Rätt tipsrad var X, X, X, X, X.

LÄRA #1/2013

35


Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

linus wallin: Livets hårda skola

notiser

Hög trivsel och trygghet i gymnasierna Så många som 98 procent av gymnasieeleverna trivs i skolan och känner sig trygga. Det kan man läsa om i elevhälsorapporten för Stockholms stad för läsåret 2011/12. De flesta elever upplever också att de får stöd i sitt lärande, och i gymnasieskolan har stödet förbättrats enligt elevhälsoenkäten. Liksom ­tidigare år upplever eleverna att de inte är tillräckligt delaktiga i skol­ arbetet. Regeringen satsar extra på elevhälsan under åren 2012—2015. För Stockholms stads kommunala skolor innebar det för år 2012 cirka 7 miljoner kronor i statsbidrag för att förstärka elevernas tillgång till skolpsykologer, skolkuratorer och skolsköterskor.

Spånga grundskola får spetsutbildning

biologi, fysik och kemi som kommer att utgöra behörighetskrav och urvalsgrund till utbildningen.

Spånga grundskola kommer att kunna erbjuda spetsutbildning i matematik, biologi, fysik och kemi. Det handlar om en försöksverksamhet för maximalt 30 elever i varje årskurs under fem läsår från och med 2013/14. Spånga grundskola är den första kommunala grundskolan i Stockholms stad som Skolverket beviljat rätt att anordna riksrekryterande spetsutbildning på högstadiet. Det är enbart de sökandes kunskaper och färdigheter i ämnena matematik,

Behovet av lärare stort i Stockholm En enkät till kommunerna i Stockholms län som KSL (Kommunförbundet Stockholms län) gjort visar att en generellt sett stor efterfrågan på lärare är att vänta. Mest efterfrågade kommer lärare inom matematik, naturvetenskap, moderna språk, engelska i tidiga år samt förskollärare, fri-

tidspedagoger och lärare i särskolan att bli. Lite mindre efterfrågan väntas på lärare i SO-ämnen och idrott. Vid Stockholms universitet pågår ett arbete för att rekrytera studenter till ämneslärarutbildningen med naturvetarinriktning. Ett samarbete med KTH är på gång, liksom interna kampanjer för att förmå naturvetarstudenter att välja lärarbanan. — Det är oerhört viktigt att vi nu intensifierar rekryteringen inom kanske framför allt matematik/ naturvetenskap och moderna språk. När det gäller förskollärare

och fritidspedagoger kan vi öka antagningen ytterligare, säger Anders Gustavsson, vicerektor vid Stockholms universitet. Det kommunerna kan göra för att öka läraryrkets attraktivitet, enligt Stefan Quas, handläggare på KSL, är allt ifrån att starta informationskampanjer till åtgärder för att höja läraryrkets status och läraryrkets varumärke. Kommunerna har påbörjat diskussioner om att genomföra gemensamma insatser.

Mo Yan besökte Rinkeby.

Alvin E. Roth på Kärrtorps gymnasium.

Foto: kungl. vetenskapsakademien

Foto: filippa mannerheim

Foto: ömer saygin

Kämpetorpsskolan får högstadium

Serge Haroche och David J. Wineland kom till Globala gymnasiet.

Nobelpristagare på besök i tre skolor Nobelpristagaren i litteratur Mo Yan besökte tra­ ditionsenligt Rinkeby där han mottogs av elever från Rinkebyskolan och Askebyskolan. Globala gymnasiet fick besök av fysikpristagarna Serge Haroche och David J. Wineland som uppfunnit och utvecklat metoder för att styra och mäta en­ skilda kvantpartiklar. Alvin E. Roth, en av de två

36

LÄRA #1/2013

ekonomipristagarna, besökte Kärrtorps gym­ nasium för att bland annat berätta om effektiva matchningar för olika typer av marknader. – Det är inspirerande att lyssna på personer som lyckats inom sina områden och få höra hur de resonerar, tyckte eleven Gustav Wettermark. n

Kämpetorpsskolan i Älvsjö byggs ut till en F—9-skola och får ytterligare drygt 700 elevplatser. Det ger kapacitet för totalt 1 020 elever när byggnationen ska vara färdig år 2017. Vid skolan kommer även en idrottshall att byggas då det råder brist på idrottshallar i området. Under de närmaste tio åren kommer antalet elever i Stockholms grundskolor öka från dagens cirka 75 000 till över 100 000.

110 utbildade för skolmat i världsklass Restaurangakademien utbildade i höstas 55 skolkockar i praktisk matlagning under ledning av Andreas Hedlund, Årets kock 2002. Dessutom gick 55 kökschefer en utbildning i sensorik som handlar om hur våra sinnen samspelar i uppfattningen av en måltid, till


Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Gymnasister möttes i ­Ungdoms­parlamentet

• Hur kan Stockholms stad minska skillna­ derna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda? • Hur ska Stockholms stad bli fossilbräns­ lefritt till 2050? • Vad kan Stockholms stad göra för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i staden? • Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?

exempel hur grundsmaker, kyla, hetta och textur påverkar matupplevelsen. Utbildningarna ingår i stadens satsning ”Skolmat i världsklass”, som cirka 80 av stadens grundskolor anmält sig till. Utbildning har även anordnats i ledarskap, näringslära, service och bemötande.

Foto: björn tesch

I november deltog ungdomar från tolv gymnasieskolor i Ungdomsparlamentet som arrangeras av utbildningsförvaltning­ en varje år. Under hösten hade eleverna fördjupat sig i de samhällsfrågor som engagerat dem mest och arbetat fram motioner inom dessa frågeställningar:

• Vad kan Stockholms stad göra för att minska och motverka alkohol- och drog­ missbruk bland ungdomar?

Som pedagog arbetar du fritt utifrån temat och väljer författarskap, illustrationer eller böcker som kan inspirera dina elever. Anmäl deltagande senast 23 januari. Läs mer om tävlingen och ”Barn och böcker” på Pedagog Stockholm.

Brännkyrka och Farsta läggs ner Vård och omsorg med egen identitet Sedan i höstas är utbildningarna inom Vård- och omsorgscollege i Stockholm förlagda till lokaler på Campus Konradsberg. Nu kommer skolan att kunna etableras mera långsiktigt och vid behov expandera i lokalerna. För att kunna marknadsföra sig på den tuffa gymnasiemarknaden har skolan fått en egen identitet genom namnet Kungsholmen Västra gymnasium. Drygt 200 gymnasieelever och cirka 60 vuxenstuderande går på skolan.

Dags för anmälan till ”En bok i världsklass” Gränslös vänskap är temat för tävlingen ”En bok i världsklass” som avslutas på Skansen i maj med evenemanget ”Barn och böcker”. Tävlingen som är öppen för årskurserna F—6 är till för att locka till läsning av böcker från hela världen. Tävlingsbidraget kan antingen vara ett gemensamt alster, ett collage eller ett bidrag som väljs ut från klassen.

Antalet ungdomar i gymnasie­ åldern i länet har under de senaste åren minskat och kommer enligt prognoser att minska ytterligare. Staden behöver därför använda lokalytorna på ett så effektivt sätt som möjligt och se till att skolorna är ekonomiskt bärkraftiga. Mot denna bakgrund har utbildningsnämnden stoppat antagningen till Brännkyrka gymnasium som avvecklas efter läsåret 2013/2014. En ny gymnasieskola, Midsommarkransens gymnasium, inrättas i Brännkyrka gymnasiums lokaler med första antagning till höstterminen 2013. Eleverna på Frans Schartaus gymnasiums nationella program flyttas till Midsommarkransens gymnasium. Antagningen till Farsta gymnasium kommer även den att stoppas och skolan avvecklas efter läsåret 2014/2015. Antagning till NIU (nationellt godkänd idrottsutbildning), som tidigare gjorts till Farsta gymnasium, görs i fortsättningen till Midsommarkransens gymnasium.

Vid en avslutande plenarsession i Stads­ husets rådssal debatterade de och röstade om vilka motioner som skulle antas. Vid sessionen inledningstalade skolborgar­ rådet Lotta Edholm (FP). Veckan efter Ungdomsparlamentet ägde ett dialog­ seminarium rum där några av ungdo­ marna träffade ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige för att diskutera de lösningar Ungdomsparlamentet kommit fram till i motionerna. Syftet med Ungdomsparlamentet är att öka ungdomars intresse för och kunskap om demokratin, det politiska beslutsfat­ tandet och aktuella samhällsfrågor, samti­ digt som det ger en praktisk tillämpning i ett demokratiskt arbetssätt. Motionerna finns att läsa på stockholm. se/ungdomsparlamentet. n

Hans Rosling öppningstalar på Matte/NO-biennette Den 26 januari blir det Matte/NObiennette på Stockholm Waterfront Congress Centre. Över 100 talare presenterar den senaste forskningen inom matematik- och NO-didaktik. Först ut är professor Hans Rosling, Karolinska Institutet, som ska tala om en faktabaserad världssyn. Syftet med Matte/NO-biennetten är att inspirera förskolepedagoger och lärare i grund- och gymnasieskolan i deras dagliga arbete med matematik och naturvetenskap samt att visa upp forskning och utvecklingsarbeten inom dessa ämnesområden. Arrangör är Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Reinfeldt besökte Husbygårdsskolan Statsminister Fredrik Reinfeldt ville informera sig om digitaliseringen av undervisningen. Därför valde han att besöka Husbygårdsskolan i november. Förutom att tala om arbetsmetoder och motivation med en grupp lärare, hälsade han på i en femteklass som fick visa hur de jobbar med surfplattor.

Nya skolskjutsanvisningar Kommunfullmäktige har beslutat om de reviderade anvisningarna för skolskjuts som gäller från och med den

1 januari 2013. Anvisningarna anger bland annat vilka elever som omfattas av färdtjänstavtalet och vilka elever som kan beviljas skolskjuts i form av terminsbiljett (skolkort) alternativt vissa elevresor för gymnasieelever, eller skolskjuts med skolskjutsfordon. Anvisningarna och ansökningsblankett finns på stockholm.se.

Gemensam förskolekö utreds Kommunstyrelsen utreder i samråd med utbildningsnämnden förutsättningarna för en gemensam förskolekö. Det skulle innebära att alla förskolor är sökbara via e-tjänsten ”Min barnomsorg” på stockholm.se. Utgångspunkten är att det ska vara enkelt att vara stockholmare.

Återvandringskontor i Bagdad öppnat Utbildningsförvaltningen har öppnat ett återvandringskontor i Bagdad, Irak. Syftet är att underlätta återintegreringen av flyktingar som återvänt till hemlandet. Återvandringskontoret i Stockholm finns inom utbildningsförvaltningens organisation under avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa. Kontorets uppgift är att ge stöd till enskilda flyktingar i Sverige som frivilligt vill återvandra till hemlandet. Förvaltningen har tidigare öppnat återvandringskontor i Bosnien och Herzegovina.

LÄRA #1/2013

37


Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Strindbergsåret avslutas på Kulturhuset Söndagen den 20 januari avslutas Strindbergsåret 2012 på Kulturhuset. Då kommer Stockholmseleverna att visa upp hur de har jobbat och inspirerats av vår nationalskald. Besökarna kommer bland annat att kunna lyssna på elever från Södra Latin som läser novellen ”Ett halvt ark papper” tillsammans med Stockholms saxofonkvartett. Elever från Östra Real har manipulerat och lagt på effekter på inlästa röster från ”Ett halvt ark papper”. Inspirerade av Swedish House Mafia har de även gjort egen musik med hjälp av enkla ljudprogram. En ”kockshow” är utlovad av Stockholms hotell- och res­ taurangskola. Kockeleverna ska berätta om mat från August Strindbergs tid och delar ut smakprov. Elever och lärare från Blackebergs gymnasium visar Strindbergs alkemiska experi­ ment och guldtillverkning. Thorildsplans gymnasiums elever visar en film som de gjort om ”Ett halvt ark papper”. En rad grundskolor bidrar bland annat med dramatisering­ ar av novellen, digitala bildspel och bloggar. Johan Rabaeus som läst in novellen på flera språk kommer också att med­ verka under dagen på Kulturhuset. Inför dagen gör Medio­ teket en geocache (en form av skattjakt med hjälp av GPS) på temat Strindberg. n

Mejla dina lästips till info.utbildning@stockholm.se

38

LÄRA #1/2013

Estetiken inom idrottsämnet ifrågasätts Ninitha Maivorsdotter har lagt fram avhandlingen ”Idrottsutövandets estetik: En narrativ studie av meningsskapande och lärande” vid Örebro universitet. Hon har samlat in och undersökt berättelser om idrottsupplevelser skrivna av bland annat blivande lärare i idrott och hälsa. Den estetiska upplevelsen i samband med idrottsutövande är enligt Ninitha Maivorsdotters definition upplevelsen av att vara på väg mot fulländning eller från fulländning. Det är den rådande normen eller smaken som föreskriver vad som är fulländning, ingen naturlag. Lärare — oavsett ämne — måste därför bli medvetna om att de är bärare och förmedlare av normer. I stället för att exempelvis lära ut hur man enligt gällande norm hjular på mest estetiskt tilltalande vis, kan man inrikta sig på känslan och upplevelsen av att ha huvudet upp och ner, föreslår Ninitha Maivorsdotter. Det som överraskade Ninitha Maivorsdotter mest under arbetet med avhandlingen var att studenterna faktiskt kunde berätta vad de lärt sig under en lektion. När hon talade om för sina kolleger att hon tänkte be studenter skriva berättelser om sitt lärande sa de att det är omöjligt, men det kunde de. Kanske säger det något om ämnet idrott och hälsa, menar Ninitha Maivorsdotter.

”Rinkeby 163 — Världens by” I boken ”Rinkeby 163 ­­— Världens by” beskriver elever i årskurs 1­— 6 på Kvarnbyskolan sitt Rinkeby. Under ett läsår har eleverna tecknat, fotograferat och skrivit om sin mång­fasetterade hembygd. 163 är början på Rinkebys postnummer. Boken kostar 150 kronor, mejla till kvarnbyskolan@stockholm.se.

På nytt jobb

Jessica Forsberg, IT-samordnare, tillhandahållaravdelningen. Tom Hagman, rektor, Skarpnäcks skola. Lillemor Hultman, rektor, Katarina Norra skola. Nina Isaksson, handläggare, tillhandahållaravdelningen. Mikael Larsson, IT-samordare, tillhandahållaravdelningen.

Henrik Nöbbelin, rektor, Blackebergsskolan. Mirko Peric, IT-samordnare tillhandahållaravdelningen Helena Wallin, handläggare, tillhandahållaravdelningen. Rikard Werge, IT-samordnare, tillhandahållaravdelningen.

Vi gratulerar … Foto: robert blombäck

illustration: anders bergkvist

Lästip s

Lili Kapper ­— nöjd lärare.

Klastorpsskolan vann i First Lego League Klass 4A på Klastorpsskolan vann den regionala finalen av First Lego League, en årlig internationell tekniktävling. Årets tema var Senior Solutions. Eleverna intervjuade 26 seniorer om deras liv, utbildning, fritid och sjukdomar och tog emot förslag på problem som behövde ­lösas. Ulla, 91 år, tyckte att ensamhet var ett stort problem. Då bjöd klassen in ett företag som berättade hur man gör appar och skapade sedan appen ”Yngre hjälper äldre”. I regionfinalen nominerades klassen till priser i samtliga kategorier: marknadsföring, forskning, teknisk presentation och samarbetspriset. Klassen vann marknadsförings­priset och den stora champion­pokalen i sin åldersgrupp. I december tävlade klassen i den skandinaviska finalen i Oslo.

Skolverkets ”För det vidare” fick pris Kampanjen ”För det vidares” webbplats som drivs av Skolverket vann Svenska Publishing-prisets digitala avdelning. Sajten är till för att lyfta fram läraryrket och locka fler till att utbilda sig till lärare. På sajten kan man bland annat hylla en lärare och testa sin lämplighet för läraryrket. Juryns motivering till valet av v ­ innare löd: ”För en hel­gjuten sajt som kombinerar illustrationer, läsbarhet och navigation på ett ­utmärkt sätt.” Du hittar webbplatsen på fordetvidare.se.


sista ordet: THOMAS PERSSON

Läraren avgörande för elevernas utveckling Vi är till för alla barn och elever, för att hjälpa dem att nå sina drömmar. Vi är också till för att vår demokrati ska leva. Finns det några viktigare yrken än sko­ lans? frågar sig utbildningsdirektör Tho­ mas Persson i årets första ”Sista ordet”.

som väcker intresse och kunskapstörst. Det är utgångspunkten för både förskola, grundskola och gymnasieskola. Skolan ska ge alla barn och ungdomar – oavsett bakgrund – möjligheter att utvecklas så långt som möjligt.

Hur tar skolan ställning för demokratin?

Hur kan elevernas möjligheter till utveckling se ut?

– Skolan är inte värdeneutral utan ska ta ställning för allas lika värde, männis­ kolivets okränkbarhet och demokratin. Läro- och kursplaner är utformade så att eleverna ska utvecklas till medborgare både i sitt eget land och i världen som helhet. Barn är en utsatt grupp runt om i världen. Hur hänger våra lagar och regler om skolan ihop med barnens rättigheter?

– Det är för att värna barnens rättig­ heter som vi i Sverige har gjort grund­ skolan obligatorisk och kommunerna skyldiga att erbjuda förskola, grund­ skola och gymnasieskola. Det är också därför vårdnadshavare har små möjlig­ heter att påverka vad elever ska lära sig i skolan. De kan inte heller hålla barn hemma från grundskolan. Det finns dessutom läro- och kursplaner, byggda på vetenskaplig grund, och regler kring hur skolverksamheten kan organiseras. Det kan till exempel vara att det inte får förekomma konfessionella inslag i sko­ lan. Eleverna ska inte behöva utsättas för religiös påverkan.

– Utveckling förutsätter både indivi­ duellt arbete och samspel med andra. Det är få idéer, innovationer och kun­ skaper som utvecklas av individer i ett vakuum. I de allra flesta fall utvecklas de genom att människor utbyter tankar och erfarenheter med varandra. Det är bland annat därför vi samlar elever i grupper. Läraren och undervisningen är avgöran­ de för hur eleverna utvecklas. Lärare, skolledare och andra som jobbar i skolan är med andra ord väldigt betydelsefulla?

– Vi som arbetar i skolan har en myck­ et angelägen uppgift. Vi är till för alla barn och elever, för att hjälpa dem att nå sina drömmar. Vi är också till för att den demokrati vi lever i ska leva vidare. Skolan är en viktig del av det svenska samhällsbygget. Kan det finnas viktigare och mer ansvarsfulla yrken än dem vi finner i skolan?

Vilken är då kärnan i skolans verksamhet?

– Alla ska ha rätt till en bra skolgång i trygg miljö och med en undervisning

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

STOCKHOLM #2/2013

• Lång intervju med professor Ebba Witt-Brattström om språkets betydelse. • Bildreportage från en av länets mest populära gymnasieskolor. • Sjöstadsskolan satsar på Learning study och matematik i förskolan. • Vi träffar Pelle Friman, som dragit i gång ”medpratarsamtal” i Tensta.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 1 mars. LÄRA #1/2013

39


b-e-r-g.se

Dags att välja skola 15 jan –15 feb på www.stockholm.se/skolval

Profile for Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA Stockholm nummer 1 2013  

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

LÄRA Stockholm nummer 1 2013  

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Advertisement