Page 17

SAMTALET

”Lusten växer när man blir respekterad för det man kan”

P TEXT: Katarina Bjärvall Foto: Daniel Rudeland

Lärarna behöver enas, inte splittras, säger Ulla Karin Nordänger, docent i pedagogik vid Linné­ universitetet. Hon är kritisk till satsningar på till exempel utval­ da förstelärare. Som lärarutbildare ser hon att lärarna törstar efter att utvecklas tillsammans.

å en av de kringbyggda inner­ gårdarna på Linnéuniversitetet i Kalmar spankulerar en övervux­ en måsunge runt i väntan på att vingarna ska bära den ut i vuxen­ världen. Annars är universitet nästan tömt på ungdomar – det är sommar och lärarutbildaren Ulla Karin Nordänger är på väg till landet på Öland. Men hon rör sig ge­ nom korridorerna med ett visst höstdriv. I höst leder Ulla Karin Nordänger en ut­ bildning för en grupp förstelärare i Kalmar kommun och samtidigt ska hon som fors­ kare bearbeta svaren från en årlig enkät till 87 l­ ärare som gick ut lärarutbildningen 1993. Utgångspunkten är två frågor som de nykläckta lärarna fick: Vad ser du mest fram emot i ditt arbete och vad tror du att du kom­ mer få mest problem med? Nu ska forskarna matcha verkligheten mot förväntningarna och far­hågorna.

Vad har du sett av tidigare enkäter under de här tjugo åren — hur väl stämmer de nyblivna lärarnas bilder med vardagen i skolan?

– Många har mycket positiva framtidsbilder och de tycker sedan också att jobbet är roligt. De älskar det! Och vad det gäller det proble­ matiska – när de gick ut 1993 var många mest rädda för att få problem med bråkiga barn och föräldrar. Fem år senare handlade alla problem om arbetsvillkoren. Att de har för mycket att göra och att pengar saknas. Det där med bråkiga barn har sjunkit undan – det som oroar lärarna är samarbeten med kolleger, med soc (socialtjänsten), med BUP (barn- och ungdomspsykiatrin). Problemen finns alltså i systemen som ska ­hantera bråkigheten?

– Ja, det är i alla fall en helt annan diskurs efter fem år. Med utgångspunkt i din forskning och det här långa perspektivet, kan du förklara varför Sverige har halkat så mycket efter i internationella kunskapsmätningar?

– De duktiga blir bättre och de svaga blir sämre, det är ett av skälen till att vi tappar mark. Segregationen måste förhindras. Men när jag ser på den svenska skolan blir jag all­ tid imponerad över hur bra den är! Så jag för­ står inte riktigt, men jag tror att de försämra­ de resultaten delvis är ett mätproblem. Dels handlar det om kulturella skillnader mellan länderna och dels handlar det om sättet att mäta. – Frågan är också om man kan jämföra den typen av vetande med kunnande i verklig­ heten. Jag kan bli lite trött när jag kommer till Finland och frågar tjugofem personer på ga­ tan var man kan hitta en bankomat och ingen kan göra sig förstådd på engelska. Och det är världens bästa land i alla mätningar! Det är en sak att svara på frågor i klassrummet och en annan sak att våga prata med människor. Folk som kommer till Sverige på studiebesök från andra länder är imponerade av svenska barns framåtanda. De är ju också rätt så eftertrakta­ de när det gäller att få jobb i andra länder. Jag är inte särskilt orolig. Men det är ju inte bara mätningarna, det har också kommit rapporter från universitetslärare som menar att deras studenter inte kan läsa och skriva ordentligt. Märker du sådant?

– Ja, särskilt bland dem som studerar till fritidspedagoger och förskollärare finns det en del sådana problem. Vi kan ju inte sätta till stödundervisning, så de som har läs- och >> LÄRA #5/2013

17

LÄRA Stockholm nr 5 2013  

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad,

LÄRA Stockholm nr 5 2013  

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad,

Advertisement