LÄRA Stockholm nummer 2 2013

LÄRA

#2/2013 STOCKHOLM

Ebba Witt-Brattström:

Alla ska med!

Tullgårdsskolan rev sina osynliga murar | Makalösa lärare gör skillnad Helén Nissling: ”Nu eller aldrig!” | Hit går pengarna i årets skolbudget

1 rosa på 2 röda.

Du har säkert redan sett den, den rosa Verksamhetsplanen för 2013. Nu kan du som skolledare beställa snabbversionen som på blott 20 sidor ger dig en bra översikt över samtliga 18 nämndmål och de förväntade målbilderna. Översikten är tänkt att underlätta din planering och dina prioriteringar för att nå målen. Varje nämndmål har en tydlig hänvisning till Verksamhetsplanen där du hittar fördjupningar och detaljerade beskrivningar.

Om du vill ha flera exemplar till din skola beställer du Verksamhetsplan 2013 Mini i tryckt eller digital form via intranat.stockholm.se/tryck.

Foto: björn tesch

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #2/2013 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se.

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Lilian Edvall, Agneta Berghamre Heins, Alice Härdin, Helene Lumholdt, Filippa Mannerheim, Pernilla Rönnlid och Ingela Ösgård.

24

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

Upplaga: 16 500 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

10

Nelson Mandela-pristagaren Pelle Friman har tagit initiativ till ”medpratare”. Han vill få sfi-eleverna att tala svenska.

12

Begreppsbubblor och omvända klassrum stod på dagordningen när Matte/NO-biennetten arrangerades i slutet av januari.

Foto: robert blombäck

ISSN 1654-7330.

illustration: woo /Dennis Eriksson

Tryck: Östertälje Tryckeri AB, S ­ tockholm, 2013.

På Björkhagens skola undervisas F­—5-eleverna i retorik ­— och kan utveckla sin förmåga att lyssna, tala, argumentera och analysera. Amela Afrah Raghe i 4C gillar retoriklektionerna och tycker att hon har blivit bättre på att koncentrera sig tack vare dem.

Foto: robert blombäck

Grafisk form: b-e-r-g.se

20

På Sjöstadsskolan har två tredjedelar av lärarna genomfört minst en learning study. Under våren sätts tallinjen i fokus.

Dessutom ...

Makalösa lärare på Kungsholmen

Omslag: Professor Ebba WittBrattström fotograferad hemma i Gamla stan av Ulrica Zwenger.

4

Så används pengarna i årets skolbudget

28

Alice Härdin: ”De vet inte vad de talar om”

13

Profilen: Helén Nissling på Knutbyskolan

30

Ebba Witt-Brattström blickar österut

14

De rev skolans osynliga murar

33

Innehållsrik Strindbergsfinal

19

Läs tidningen och vinn biobiljetter

36

Vinster på alla plan för Gärdesskolorna

22

Nämnd & Nytt

37

Enkät: Har du sökt lärarlegitimation än?

23

Serie: ”Livets hårda skola”

37

Hallå där, Gunlög Å Lindell

27

Sista ordet

39

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Makalösa lärare gör skillnad Text: Helene Lumholdt

Foto: Robert Blombäck

4

LÄRA #2/2013

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

”Våra lärare är fantastiska. Den energi som de lägger på sitt läraruppdrag har jag aldrig sett maken till”, säger Annica Tengbom Ödén, rektor för den svenska sektionen vid Kungsholmens gymnasium.

Tre sektioner — tre rektorer — en skola. Och inte vilken som helst utan en av länets mest populära bland elever med de högsta betygen. På Kungsholmens gymnasium trängs 1 150 elever fördelade på en svensk och en internationell sektion — och så Stockholms musikgymnasium med sin körutbildning i topp på det.

LÄRA #2/2013

5

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

H

ögt över marken tornar den upp sig, den mer än hundra år gamla byggnaden som rymmer Kungsholmens gymnasium och Stockholms musikgymnasium. Den som tittar upp mot fasaden nerifrån Hantverkargatan känner sig liten och får nästan nackspärr på kuppen.

I dag delar 1 150 elever och 70 lärare på skolans utrymmen, som förresten fick en efterlängtad och nödvändig renovering och tillbyggnad i mitten av 90-talet. Renoveringen till trots finns mycket kvar från gamla tider.

Porträtten på rektorerna i personalrummet, jugendinredningen i aulan, de uppstoppade djuren i glasskåpen och inte minst respekten för kunskap. Ändrat sig rejält har däremot synen på undervisning, på lärarnas uppdrag och elevernas roll.

Här råder ingen kadaverdisciplin, inga förskrämda elever stryker längs väggarna rabblandes latinska verb. Tvärtom råder en nästan lite uppsluppen stämning i korridorer och trapphus. Överallt står, sitter och rör sig elever och lärare som gärna slänger en kommentar till varandra när de passerar. I bibliotekets facksal är det knökfullt med elever som diskuterar, läser böcker och kollar på datorer, både på skolans fasta och på egna bärbara.

Och högst upp under taknocken tränar elever i musikgymnasiets tredje årskurs. Himmelska klanger svävar ut genom gliporna i den stängda dörren och fyller luftrummet.

– Många tror felaktigt att Stockholms musik­g ymnasium är en musikskola, där man kan välja olika instrument, men det här är en ren körutbildning. Av de 280 eleverna kommer ungefär 70 procent från Adolf Fredriks musikklasser, berättar musikgymnasiets rektor Ove Sköld.

6

LÄRA #2/2013

De allra flesta som kommer hit har hittat tjusningen i att lära sig saker.

Diplom och affischer från Italien, Kina och andra avlägsna platser pryder skolans väggar.

Köreleverna håller hög klass och deltar ofta i stora internationella evenemang. På hemma­ plan förgyller de sina skolkamraters tillvaro med konserter, musikaler och festliga avslutningar.

– De andra eleverna är stolta över sina kompetenta kompisar, berättar Ove Sköld.

Stolthet är för övrigt en vanligt förekommande känsla hos både elever och personal på Kungsholmens gymnasium.

– Elever som kommer hit säger: tänk att man får vara duktig här, att man får säga att man pluggar! En del har nästan blivit mobbade och kallade plugghästar på sina tidigare skolor, berättar Lesley Brunnman, rektor för den internationella sektionen.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Eleverna som söker och kommer in på den här skolan har betyg i toppklass, är studiemotiverade och har siktet inställd på högskolan och prestigefyllda utbildningar. Nästan alla elever, 99 procent, har högskolebehörighet när de går ut och många av dem söker sig vidare till utländska universitet som till exempel Oxford och Cambridge.

– Det handlar om positiva cirklar: många elever vill gå här, därför blir eleverna som går här stolta och det ökar deras motivation. Motiverade elever stimulerar lärarna, som känner sig stolta över det arbete de utför, vilket leder till att många elever vill gå här, säger Annica Tengbom Ödén, som är rektor för den svenska sektionen.

Det humanistiska programmet, där Eva Tarandi främst undervisar i tyska och latin, har inte haft lika höga antagningspoäng som övriga program, men elevernas förväntningar där är lika högt ställda.

– Till Kungsholmens gymnasium kommer elever som vill lära sig mycket och det gör det

lätt att genomföra lektionerna. Samtidigt ställer det höga krav på mig som lärare och det tycker jag är roligt. Läraryrket kräver att man är lyhörd och öppen för att ta in nya saker, att man diskuterar och reflekterar tillsammans med elever och kolleger. Som lärare blir man aldrig klar, säger Eva Tarandi.

De allra flesta som kommer hit tycker om att gå i skolan och har hittat tjusningen i att lära sig saker. Dessutom är de ofta vana vid att vara bäst i klassen. När de upptäcker att den nya klassen består av elever lika duktiga och intresserade som de själva, blir det en smärre chock.

– Det är påtagligt och hela det första året går åt till att jobba med att skapa en god miljö.

Drivkraften hos eleverna kan inte längre vara att vara bäst. Det håller inte här. Det gäller för oss att få eleverna att se att alla har något att >>

”Eleverna tycker att det är härligt att de får vara duktiga här”, säger Lesley Brunnman, rektor för den internationella sektionen.

LÄRA #2/2013

7

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

>> vinna på varandras goda förkunskaper och en-

gagemang, säger Annica Tengbom Ödén och betonar samtidigt att det inte bara är eleverna som är fyllda av lust och kunskapstörst.

– Våra lärare är fantastiska. Den energi som de lägger på sitt läraruppdrag har jag aldrig sett maken till. När jag kom hit för sex år sedan ingick inte ens i min fantasi vad lärarna här gör för sina elever, säger hon och får medhåll av sina båda rektorskolleger.

Anders Jonsson, lärare i biologi och kemi, beskriver hur lärmiljön på Kungsholmens gymnasium stimulerar utvecklingen för både lärare och elever.

– Jag har haft en professionell utveckling sedan jag började här för 15 år sedan. Det handlar mycket om att hitta sätt att jobba tillsammans med och för hela elevens utveckling.

8

LÄRA #2/2013

I arbetslagen arbetar vi för att hitta gemensamma mål över ämnesgränserna. Det kan vara svårt, men jag har lärt mig mycket genom att samarbeta framför allt med lärare i andra ämnen. Det har gett mig andra sätt att tänka och närma mig mitt eget, säger Anders Jonsson.

Ove Sköld betonar att lärarna på skolan är och måste vara mycket kunniga.

– De som inte har en mycket hög kunskapsnivå blir inte långvariga på skolan. Eleverna avslöjar dem direkt, säger han.

Lärarnas kompetens, den höga antagningspoängen och elevernas studievilja är alla viktiga bidrag till skolans popularitet. Skolans tre sektioner en annan.

– Jag är övertygad om att om du frågar eleverna svarar de att mixen är betydelse-

IB (International Baccalaureate Programme) vänder sig till elever som studerar på gymnasienivå i ett annat land än sitt hemland. Ämnen och läroplaner är internationellt överenskomna för att vara gångbara över stora delar av världen.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Många elever söker sig vidare till utländska universitet.

”Hit kommer elever som vill lära sig mycket. Det ställer höga krav på mig som lärare och det tycker jag är roligt”, säger Eva Tarandi, lärare i tyska och latin, här med Lovisa Sars som går i årskurs 3 på det samhällsvetenskapliga programmet.

Nedan: Ove Sköld är rektor för Stockholms musikgymnasium, en ren körutbildning med 280 elever.

full. Skolan står på tre ben och alla behövs.

Skolan är visserligen homogen utifrån att det enbart är elever med höga betyg som kommer in här, men mixen av ämnen finns och eleverna kommer från många olika håll, säger Ove Sköld. Även om eleverna går i olika klasser möts de över sektionsgränserna i de 40 olika elevföreningar som finns på skolan. I ett rum samsas bland andra skolans fotoförening, Amnesty International och Credo med entusiastiska golfare och föreningen Knug – Kungsholmens unga gentlemän.

– Systemet med elevföreningar präglar hela skolan. Precis som alumntraditionen som vi har här, säger Ove Sköld.

Där kommer stoltheten igen. Äran att tillhöra dem som går eller har gått på Kungshol-

mens gymnasium är starkast hos musikeleverna och i den internationella sektionen.

– Jag är en kungsholmare, säger de och känner stolthet, berättar Lesley Brunnman.

Skolans elever kommer från hela länet, innerstan såväl som Järfälla, Märsta och Lidingö.

På den internationella sektionen går elever från hela världen. Här råder också delvis andra regler kring antagning och styrdokument.

– Runt 100 av de knappt 500 eleverna på den internationella sektionen utgörs av IBelever. Det är prioriterade elever som har föräldrar med diplomatstatus, som är forskare eller affärsmän som är här tillfälligt. De har inte samma betygskrav på sig vid antagningen, men de måste behärska engelska så att de kan tillgodogöra sig undervisningen, säger Lesley Brunnman.

Ett vanligt missförstånd är att IB-delen är synonym med den internationella sektionen, men så är det alltså inte. Tvärtom sker undervisningen för de runt 400 eleverna på programmen Natural Science och Social Science enligt de svenska styrdokumenten – fast på engelska.

– Nytt för oss är att eleverna som tas in på den internationella sektionen från och med nu också måste ha betyg i svenska från årskurs 9, berättar Lesley Brunnman.

Nytt i och med Gy 11 är också att skolans körundervisning nu genomförs som ”nationellt program med särskild variant”.

– Kravet på elevernas teoretiska studier har ökat och det har inneburit att tiden för körundervisning har krympt lite grand. Vår körutbildning håller väldigt hög nivå och detta ställer stora krav på skolan att anpassa undervisningen, berättar Ove Sköld.

Annica Tengbom Ödén framhåller också att den svenska sektionen sedan tio år erbjuder naturvetenskapsprogrammet och att det har haft stor betydelse för att locka elever till skolan.

Naturvetenskapsprogrammen oavsett sek-

tion är de som har allra högst antagningsgräns, mellan 310 och 315 poäng de senaste åren (av maximala 320 poäng).

– Folk brukar säga till mig: ”Ni som tar emot så duktiga elever behöver väl inte anstränga er. Det är väl bara att flyta på.” Men vår utmaning ligger i att eleverna ska gå ut härifrån bildade, engagerade och väl förberedda för framtiden. Vi måste upprätthålla de höga nivåerna på undervisningen, säger Annica Tengbom Ödén. n LÄRA #2/2013

9

SPRÅKUTVECKLING

”Fantastiskt

Foto: Robert Blombäck

Pelle Friman verkar ständigt vara i gång, och på språng. Han söker pengar, han informerar intresserade volontärer, han pratar oavbrutet om det som blivit hans skötebarn: att få in svenskar i klassrummen med sfi-undervisning.

Allt för att uppmuntra, ja tvinga sfielever att prata svenska.

10

LÄRA #2/2013

Det är inte bara Pelle Friman som tycker att lärarna i svenska för invandrare (sfi) har ett av de svåraste pedagogiska jobben som finns. Detta har blivit extra märkbart nu när många lågutbildade människor kommit till Sverige, varav en stor grupp från Afrikas horn. Numera finns det analfabeter i vårt land.

Lågutbildade nybörjare sätts i speciella sfi-grupper, men utmaningarna kan vara gigantiska. De ska inte bara lära sig svenska, först av allt ska några av dem knäcka läskoden. Och detta på ett annat språk än sitt eget. Ofta också utan att de kan ta genvägen över engelska.

– Sfi-lärarna är fantastiska men de kan inte trolla med knäna, säger Pelle Friman.

Han var själv sfi-lärare i några år vid Sfi Västerort i Tensta. Han berättar om en verklighet med ibland lågmotiverade elever utan studievana. Ofta var det bara på sfi-lektionerna som eleverna praktiserade svenska. På helgerna talade de sitt inhemska språk och såg på sina egna tevekanaler.

– Sfi är i många fall tre och en halv timme per dag. Man representerar ett undantag i deras liv.

Efter ett längre lov kunde Pelle Friman märka hur elevernas svenskkunskaper gått tillbaka. Med oro såg han hur majoritetssamhället blev alltmer främmande för flera av dem. Många kände sig uppgivna, ja deprimerade, när de

SPRÅKUTVECKLING

när språket kommer” tänkte på chansen att någonsin få ett jobb. Ibland stötte han på häpnadsväckande missförstånd. Som att någon kunde tro att om man som förälder sa till sitt barn att det var tvunget att vara hemma en viss tid på kvällen, kunde barnet gå till polisen som sedan kunde ta barnet från föräldrarna.

En del av lösningen, tänkte en alltmer frustrerad Pelle Friman, vore att svenskarna kom till sfi-eleverna precis där de satt, i sina klassrum i till exempel just Tensta.

Det var så det började. År 2007 startade han projektet ”Internationella bekantskaper” och fyra år senare fick han Stockholms stads Nelson Mandela-pris för den verksamheten. Inspiration hade han fått från Röda Korsets språkverkstäder, men skillnaden var att där skulle man själv ta sig till deras undervisningslokaler.

Pelle Friman dammsög sin bekantskapskrets och tapetserade Stockholm med lappar om att oavlönade ”medpratare” söktes. I smågrupper fick dessa, först på hans egna lektioner, sitta och prata med eleverna. För det är pratet – och mötet – som allt hänger på, menar Pelle Friman.

– En grund till främlingskap och missförstånd är oförmågan att tala det svenska språket. Människor kan ha bott här i 15 år och de kan fortfarande inte göra sig förstådda.

Mindre grupper gör att alla kommer till tals, menar han. Funderingar av allehanda slag har lättare att komma fram där än i storklass. Och medpratarna får sig till livs historier som gör att de känner sig berikade när de går därifrån.

I dag åker drygt 20 medpratare varje vecka till Sfi-skolan i Tensta. Varje med-

pratare är knuten till en lärare, som ger tips inför samtalen.

– Sfi-läraren ger trovärdighet och pondus till verksamheten, säger Pelle Friman.

Viktigt är också att det sker på lektionstid. Då når man dem som allra mest behöver det, säger han, exempelvis kvinnor som lever i patriarkala familjer och där rörelsefriheten är begränsad. Men till sfi-undervisningen får de i alla fall gå.

Som ringar på vattnet har verksamheten utökats med läxhjälp till barnen vissa kvällar. Detta sedan sfi-elever kontaktat Pelle Friman och sagt att ”nu har jag barn i den åldern att jag inte längre kan hjälpa dem med läxorna”. Till läxhjälpen kommer även föräldrarna för att förhindra stim och stoj och för att få möta andra vuxna som intresserar sig för deras barn.

Verksamheten med medpratare har utökats till Åsö vuxengymnasium, för elever som kommit längre i sin språkinlärning, och till ytterligare en sfi-skola i Högdalen. Nya volontärer är alltid mer än välkomna eftersom behovet är obegränsat, hälsar Pelle Friman.

frikort. Slottet, Gamla stan och Parkteatern är andra utflyktsmål. Sedan fikar man på föreningens lokal på Söder, allt under gemytliga former där småpratet frodas.

– Utflykterna är väldigt omärkvärdiga, säger Pelle Friman.

För drygt två år sedan sa han upp sig som sfi-lärare för att på heltid ägna sig åt ”Internationella bekantskaper”. Precis före jul fick han besked om att verksamheten tilldelats pengar för två år från Järvalyftet, och han kan nu ta ut lön för sitt arbete.

– Det är en stor lättnad att slippa jaga pengar.

Tidigare i fjol fick verksamheten Stockholms läns hembygdsförbunds kulturpris.

Eftersom Pelle Friman inte nöjer sig med det som redan är gjort startade han nyligen ”Språkstödjare till nyanlända skolungdomar” i åldrarna 16–20 år på Brännkyrka gymnasium, som i praktiken innebär att volontärer hjälper ensamkommande flyktingungdomar med den talade svenskan.

– Det är fantastiskt kul att se när språket kommer, säger han. n Lilian Edvall

Av bara farten tog han sig också an ett

annat problem. Han märkte att hans elever sällan lämnade Tensta-RinkebyHusby. De övriga delarna av den vackra staden Stockholm förblev obekanta för många. Nästa steg blev därför att ordna promenader i staden. Han kallade dem ”Internationella promenader” och de äger numera rum varje helg året om, även här med volontärer som följer med.

Man träffas vid Slussen eller någon annan plats som de flesta känner till och gör något som är gratis. Till Skansen har Pelle Friman exempelvis lyckats ordna

Stockholms stads Nelson Mandela-pris har delats ut sedan 1998. Priset delas ut för att belöna och uppmärksamma goda exempel i arbetet för en mer integrerad stad.

Vill du också bli medpratare? Mejla pelle. friman@bekantskaper.se för mer information.

LÄRA #2/2013

11

vi var där

Begreppsbubblor och omvända klassrum — Ingen elev behöver fråga: ”Vad ska vi göra i dag?”. Det är en av fördelarna med The flipped classroom, sa Daniel Barker, lärare i matematik och fysik på Norra Real och en av föreläsarna på Matte/NO-biennetten som hölls den 26 januari på Stockholm Waterfront Congress Centre.

Det omvända klassrummet innebär att eleverna förbereder sig inför lektionen genom att titta på en filmad föreläsning som Daniel Barker spelat in om det kursmoment som eleverna ska lära sig. Metodens upphovsman är Harvardprofessorn Eric Mazur.

– Det tar kanske 15 minuter att titta på filmen, medan motsvarande genomgång i klassrummet skulle kräva 55 minuter.

Nu kan jag starta lektionen där filmen slutar och har tid att prata med alla 32 eleverna och hjälpa dem där de kört fast, förklarade Daniel Barker som berättade att han ibland också använder sig av mentometerknappar för att få koll på om eleverna förstått.

USA-inspirerad var även lärarna Karin Andréns och Matilda Östmans föreläs12

LÄRA #2/2013

ning om metoden concept cartoons, eller begreppsbubblor, som de prövat på elever i årskurs 4–6 som ett annorlunda sätt att arbeta med matematiken. Tecknade figurer får i pratbubblor föreslå olika lösningar på ett matematiskt problem.

Föreläsarna exemplifierade bland annat med frågan: om man adderar tre udda tal, till exempel 5, 7 och 9 – hur blir summan? Tre pratbubblor hade var sitt svarsalternativ: ”Alltid ett udda tal”, ”Alltid ett jämnt tal” eller ”Både och”.

Eleverna får rösta och argumentera kring den rätta lösningen, förklarade före­läsarna. Fler lösningar kan vara rätt, dock inte i det här fallet.

Problemet går också att fördjupa beroende på vilken nivå eleverna befinner sig på, påpekade de. Gör det någon skillnad om de udda talen är ensiffriga eller flersiffriga? Hur blir det om man adderar udda med jämna? Är svaret alltid udda/ jämnt, eller beror det på antalet tal man adderar?

– Concept cartoons hjälper eleverna att prata och argumentera inom matematiken, att utveckla sina åsikter och

ställa egna frågor. Dessutom synliggör den vanliga missförstånd, fastslog de båda föreläsarna och konstaterade att eleverna också kan skapa egna begreppsbubblor.

På ett av de fulltecknade arbetsseminarierna visade lärarutbildarna Elisabeth Hector och Linda Öhlund vid Stockholms universitet hur man kan ge barn ända ner på förskolenivå en god taluppfattning.

– Att få en uppfattning om vad talet 100 är kan till exempel vara att hoppa 100 gånger, föreslog de.

Seminariedeltagarna själva fick dock pröva på mindre fysiskt krävande aktiviteter som att kasta tärningar och räkna prickar eller sortera färgglada knappar efter storlek, färg eller form.

– Genom att räkna och sortera antalet föremål i olika sammanhang övar barnen sin tankeförmåga och lär sig utveckla olika matematiska begrepp, sa lärarutbildarna.

Laura Caligari och Elisabet Gaunitz, båda F–3-lärare från Askebyskolan i Rinkeby, var nöjda med dagen. De valde att gå på samma seminarier, bland annat

krönika

signerat: Alice Härdin

De vet inte vad de talar om

illustration: woo /Dennis Eriksson

det om begreppsbubblor och ett annat om språkets betydelse för elevers matematiska tänkande.

– Det gäller att ta tag i det vi har blivit inspirerade av direkt när vi kommer hem, annars faller det i glömska, säger Elisabet Gaunitz, vis av erfarenhet efter flera matematikbiennetter och biennaler.

— Vi är sju lärare från skolan, så vi får väl också dela med oss till varandra och till de kolleger som inte var med, säger Laura Caligari.

Matte/NO-biennetten arrangerades av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet och samlade närmare 1 000 deltagare och föreläsare från hela landet. I stället för den obligatoriska blomman fick de gästande föreläsarna ett gåvobevis från Unicef på att de skänkt studiemateriel som räcker i ett år för två skolbarn i något av världens katastrofområden. n Ingela Ösgård

U

nder flera år utvecklade jag en strategi för att få min pappa att diska på rätt, det vill säga mitt, sätt. I början skällde jag på honom: ”Vattendropparna torkar in, det blir kalkfläckar på glasen!”, ”Kastrullerna blir oljiga!”.

Det resulterade bara i att han diskade ännu mer på sitt eget sätt. Sedan hade jag en period där jag demonstrativt lyfte glasen mot ljuset under middagen. Det gav inte heller några resultat. På toppen av vårt diskkrig använde pappa högtryckstvätten.

Det är svårt att ge kritik, men det är kanske ännu svårare att ta emot den.

För lärare är det förra en självklar del av jobbet, men även det senare har blivit en viktig del i och med att skolan har blivit ett alltmer allmänt samtalsämne.

Alla har en åsikt om lärarna. På ledarsidorna turas man om att berätta hur undervisningen borde bedrivas. På Facebook kritiserar lärarna sig själva.

På föräldramötena har varje förälder sin egen pedagogiska idé. De debatterande auktoriserar sig med att de faktiskt själva har gått i skolan en gång i tiden.

Jag har aldrig hört någon argumentera för hur ett sjukhus bör drivas genom att börja med orden ”Jag har faktiskt själv varit sjuk”.

Det görs helt enkelt ingen större skillnad mellan dem som har fem års utbildning och erfarenhet av yrket och dem som inte har det.

Jag funderar på hur kritiken tas emot.

Hur används den? Vem för anteckningar och återkopplar?

Om det var jag som skulle ta emot alla de här åsikterna vet jag att min stolta sida skulle ta överhanden. Stolthet är både farligt och gott. Den gamla typen av lärarstolthet som vilar någonstans över katedern hör till den förra sorten.

Den bygger på en ihålig auktoritet, ut-

går från att läraren vet bäst: punkt slut.

Läraren har rätt eftersom hen är lärare, eftersom det är hen som bestämmer.

Lärare som bygger sin auktoritet på den här stoltheten är svårare att ifrågasätta: att hen är lärare är svårt att förneka.

Den goda stoltheten är lättare att ifrågasätta och har mer substans. Den stoltheten bygger på en lång utbildning, erfarenhet och den kunskap som kommer med det. Det är något att vara stolt över. Klyschor som ”Lärare har världens viktigaste jobb” och ”Lärare formar framtiden” borde ramas in och hängas upp på väggen, inte bara utgöra kontrast mot dåliga arbetsförhållanden. Med en sådan stolthet borde lärare klara att bli ifrågasatta och våga ompröva sina positioner.

Så fort jag läser kritiken går jag automatiskt i försvar: ”Det behövs mer pengar/bättre utbildning/mer tid!”. Jag tycker att de som kritiserar inte vet vad de talar om och vill tvinga alla att ta en studiedag i en vanlig högstadieklass.

Men så har jag heller ingen utbildning eller lång erfarenhet att bygga min stolthet på.

Den viktigaste egenskapen hos en lärare är mod. Jag hoppas att den som får kritik är stolt på rätt sätt. Att den står på sig och är medveten om sina styrkor samtidigt som den vågar lyssna på föräldrar, Facebookinlägg och ledarsidor.

Och ja, disken är renare nu. Men det visade sig att det var bättre att göra på pappas sätt.

Alice Härdin studerar på Politices ­k andidatprogrammet i Uppsala och ­vikarierar som lärare

LÄRA #2/2013

13

Samtalet

” Varför ska skolan vara mysig?”

S

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER

Som verksam i ­Helsingfors har Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur, fått perspektiv på svensk skola. Ett perspektiv som glöder av ilska: — Vi har helt enkelt en flagrant klasskola.

14

LÄRA #2/2013

edan hon tillträdde sin professur i Helsingfors i somras pendlar Ebba Witt-Brattström varje helg hem till sin och akademiledamoten Horace Engdahls våning i Gamla stan.

Här, i en hyresrätt ägd av Svenska Akademien, går kulturelitismen hand i hand med familjens vardag. I hallen hänger en afton­klänning i havsgrönt siden och en frack, redo för kvällens fest, men som Ebba WittBrattström själv påpekar så har sidenet fått sig en fläck på bröstet.

Och när vi slår oss ned mellan bokhyllorna i akademins representationsvåning en trappa upp så böjer hon sig fram och plockar upp ett plastglas som rullat in under en soffa – en lämning från någon föräldrafri fest, muttrar hon.

När du tillträdde din tjänst i Helsingfors hade du höga förväntningar på studenterna, baserade på den finländska skolans goda rykte. Har de infriats?

– Ja, jag tycker faktiskt det. Fast alla i Finland säger att jag kommer att bli besviken, för de tycker att studenterna har blivit slappare och att finska skolor har blivit sämre. Men det ligger i sakens natur att när man har närfokus så ser man det negativa. Jag kan ju jämföra.

Jag kommer från Södertörns högskola, där jag förvisso hade en liten grupp ambitiösa studenter. Men i Finland är det den stora gruppen studenter som är ambitiösa och så finns det en liten grupp som är tung att arbeta med, som den stora gruppen här.

– Jag har ju sett skillnaderna mot när jag började undervisa på Stockholms universitet 1989. De förkunskaper som studenterna hade då motsvarar de förkunskaper som de finländ-

ska studenterna har nu. Under en bra bit av 90-talet hölls den standarden i Sverige, men sedan skedde något, i höjd med att jag kom till Södertörn 1998. Alltså när vi fick studenter som kom från den kommunaliserade skolan, det vill säga från den raserade skolan, det vill säga från det som vi har nu och som helt enkelt är en flagrant klasskola.

Hur märker du att dina studenter i Helsingfors har gått igenom en så mycket bättre skola?

– De behärskar sitt modersmål.

Du har svenskspråkiga studenter?

– Ja, jag har alltså en svenskspråkig professur på en svenskspråkig institution. Vi har några studenter som är finskspråkiga med svenska som andraspråk, men de allra flesta har svenska som modersmål och de skriver jättebra hemarbeten och uppsatser. De skriver en svenska som vi kanske inte längre har. Så jag tycker att det är jätteskönt att slippa sitta med rödpenna. Och så har de förkunskaper.

De har en historisk kronologi, de tror inte att historien började med andra världskriget. Och de har haft litteraturhistoria i skolan, de har läst sina klassiker, även om de säger att de är döless på Runeberg, Topelius och Södergran.

Hur har de nått den där höga nivån?

– Det de gör i Finland är helt fantastiskt!

En tredjedel av alla ungar har svårigheter att knäcka läs- och skrivkoden. Det gäller både här och i Finland, det är ingen skillnad. Men där tar de ut den där tredjedelen i första och andra klass och så får de något som kallas för specialundervisning. Glada i hågen går tio ungar iväg utan att känna sig stigmatiserade.

I trean är de ifatt och sedan behöver de ingen extra undervisning. Och vad gör man här? >>

Samtalet

Jag förstår inte att man ska ha det här läxtraumat som nu har börjat sprida sig över hela Sverige.

LÄRA #2/2013

15

Samtalet

>> Skattefinansierad läxläsning! Jag blir galen!

Och så ger vi inte eleverna betyg, så när betygen kommer blir ungarna hysteriska. I Finland får de betyg hela tiden, de vet att det som värderas är deras kunskaper och deras flit men inte de själva.

– De här stackarna som inte knäcker koden i Sverige, på högstadiet klättrar de på ­väggarna eller så skolkar de. Då har man ­olika särskolelösningar och det är för det första väldigt dyrt – vi har en jättedyr skola jämfört med Finland – och för det andra så blir de här ungarna övertygade om att de är losers. Det är en individuell stigmatisering.

– Jag begriper inte varför man gör så. Det man säger i Sverige är att eleverna trivs i den svenska skolan, det gör de inte i den finska. Då säger jag, hårdhjärtat och auktoritärt, att det kanske inte är i skolan man ska tycka att det är mysigast. Man kanske ska tycka att det är mysigt utanför skolan när man har gjort bra ifrån sig.

Innan du flyttade till Helsingfors hade du i tre år en professur vid Humboldtuniversitetet i Berlin.

Märkte du liknande skillnader mellan svenska och tyska studenter?

– Man kan se en fallande skala från den finländska skolan ner till den danska, den norska och den svenska. Norge tittade lite för länge på oss. Till exempel skrev de för 15 år sedan om sin definition av litteratur så att den blev den som vi har, som omfattar även det multimodala, alltså till exempel bilder och film.

– Ja, de kommer också från en kunskapsskola. En annan skillnad är att jag tror att vi hade 25 sökande på varje studieplats där, så vi fick ju de bästa. I Tyskland finns inte den här visionen som jag tror att man fortfarande har i Sverige att 50 procent av varje årskull bör gå vidare till högre studier. Där är högskolestudier för dem som både är hågade och lämpade, medan det i vårt system är många som studerar för att de inte får jobb. Och det är ju ett jätteproblem, för de är faktiskt inte särskilt motiverade.

Hur kommer det sig att du som professor i ­nordisk litteratur engagerar dig i frågor som rör skolan, ibland på lågstadienivå?

– Mina föräldrar var lärare, jag har en syster som har arbetat på högstadiet i hela sitt liv och sedan har jag ju själv fyra barn. Det är kanske ett svar på din fråga. Och framför allt för att jag på universitetet får produkterna av skolan.

– Jag har just läst en antologi som heter ”Den nordiske skolen – fins den?” och den visar att den nordiska skolan är något vi ska värna om. Den skiljer sig från alla andra skolsystem på tre sätt: den har eleven i centrum, den ägnar sig åt social fostran och den är ett stort demokratiprojekt. Alla dessa tre viktiga faktorer gäller också för Finland, men de har dessutom något fjärde som vi har glömt bort: höga prestationsförväntningar. Det är det som skiljer.

16

LÄRA #2/2013

Varför är det skadligt?

Det är djupt rasistiskt att säga att skolans problem har att göra med invandringen.

– Det är inte skadligt, problemet är att vi har så få timmar i ämnet svenska att det inte räcker till. Man har dubbelt så mycket modersmål i andra länder. Tidigare hade vi två betyg, det ena var litteraturhistoria och det andra var svenska. Men nu har man lyft bort litteraturhistorien för att det inte finns tid. Dessutom klagar lärarna, för de är inte utbildade för att undervisa i till exempel filmvetenskap. Och sådant som att lära eleverna att skriva cv tar enormt mycket tid från allt det andra.

– I Sverige blev skolan något slags dagis ­eller fritis i och med kommunaliseringen. Då hamnade skolbudgeten under vård och omsorg i kommunerna, men skolan kanske inte ska vara vård och omsorg. Där kan finnas en förklaring till att lärarna får ta över mer och mer kuratorsgöromål samtidigt som mindre och mindre ämneskunskaper förväntas av dem. I Finland är ämneskunskaperna viktigast och sedan går du en pedagogikutbildning ovanpå det. Sedan är du lärare och det är någonting väldigt fint i Finland, trots att lönerna inte är så mycket högre där.

– Många tror att det är med lönen man kan höja statusen. Och det är klart att lärare ska

Samtalet

Det är klart att lärare ska ha anständiga löner, men problemet har ju varit lärarhögskolan.

ha anständiga löner, men det är inte bara där det sitter. Problemet har ju varit lärarhögskolan, där du har kunnat gå in med tanken att bli förskollärare för att sedan under resans gång inse att du skulle tjäna mer på att bli gymnasielärare och då bestämma dig för att bli det.

Det är inte bra. Du ska från början veta vad du vill göra till din livsuppgift.

– Sedan har vi det som vi kallade för pedagogik men som vi numera kallar för lärandevetenskap, alltså hur du lär ut. Det viktigaste är att du vet vad du ska lära ut, att du kan och behärskar ditt ämne. Hur ska du motivera elever att läsa äldre litteratur om du själv inte har ett väldigt starkt förhållande till de texterna och de perioderna?

– Och skillnaderna mellan skolor och kommuner är alldeles hårresande. Jag är född 1953. Jag hade massor av studentkamrater med arbetarklassbakgrund. En generation tidigare hade de inte kunnat sätta sin fot på ett universitet, men nu hade vi fått en mer jämställd skola än tidigare och det öppnade upp.

Men i dag är klasskolan tillbaka.

Det är väl därför det där målet att 50 procent ska studera finns? För att bredda urvalet av studenter på universitetet?

– Om man verkligen satsar på kunskapsskolan så kan man ha det målet. Men nu blir studenterna lurade när man säger till dem att ”nu har du gått ut gymnasiet så nu kan du läsa på universitetet”. De har inte fått verktygen! Det är så cyniskt. Det handlar om att vi inte vill ha dem i arbetslöshetsstatistiken och vi vill inte försörja dem på socialbidrag eller vad det nu heter för närvarande. Vi löser det genom att få de här stackars 19-åringarna att ta studielån.

– Vi har det absolut sämsta studiestödssystemet i hela Europa och det är också cyniskt.

I Finland får du 500 euro av staten, det är mycket pengar. Man talar om att ”du är viktig för oss, vi vill att du ska ha en framtid”. Vad får du här? Knappt 3 000 kronor.

Du har också engagerat dig i kritiken av den statliga Litteraturutredningen. Du menar att utredningen är för instrumentell och förbiser läsningens egenvärde och dess betydelse för människoblivandet. Vad menar du med att man blir människa av att läsa?

– Man kan nog bli människa utan att läsa också. Men skönlitteraturen är en pool för alla mänskliga erfarenheter, offer och styrka och kvinnligt och manligt. Det är därför jag är en kanonkramare, men jag tycker att vi ska ha in våra stora kvinnliga författare också. Det är dem vi har kartlagt i Nordisk kvinnolitteraturhistoria som finns gratis på nätet.

– Och sedan är litteratur en motvikt till den väldigt bokstavliga kultur vi lever i, den här gilla-inte gilla-kulturen där mer subtila sätt att uttrycka sig är omöjliga. När du läser så känner du av undertexter och ambivalenser. Och metaforer, liknelser och ordspråk – du kan bara ha den typen av rikt språk om du har läst mycket skönlitteratur.

Varför behöver man ha ett rikt språk för att bli människa?

– Här måste jag faktiskt referera till Moa Martinson. År 1927 föreslog hon i tidningen Arbetaren att man skulle inrätta en äktenskapsskola för män. Där skulle de läsa kvinnliga författare dels därför att de inte hade en aning om hur kvinnor fungerade, dels därför att de saknade språk för att uttrycka sig.

Kvinnor läser ju mer, de kan uttrycka hur det känns, de är mer människoblivande kan man säga. Hur ska du kunna uttrycka empati om du inte ens kan förklara för dig själv att det faktiskt är det du känner? Att du bryr dig om andra människor, du bryr dig om hur du själv mår och hur samhället ser ut. Masskulturen uppmuntrar inte till att du ska söka uttryck för att begripliggöra allt det du känner som människa.

– Det är ett problem att man tror att eleverna ska läsa sådant som de känner igen sig i. Jag har sett det på min yngste son som är 16. Vad har han tvingats läsa? Jo, nyproducerad ungdomslitteratur, korta och taffliga meningar, inga bisatser. Och tre teman: svår sexdebut, dysfunktionell familjebakgrund och drogproblem. Det är så man tror att ungdomar har det. Man litar inte på fantasins vingar, man läser till exempel inte ”En herrgårds­ sägen” av Selma Lagerlöf trots att hon gjorde väldigt pedagogiska ansträngningar för att skriva en ren och enkel svenska.

– Det talas om att möta eleverna där de är.

Jag håller med om att det är viktigt, men vad är det som säger att de vill stanna där de är?

Det är lärarens och skolans uppgift att leda kamelen till vattnet. Om de sedan inte dricker så är det deras ensak, men de måste veta var oasen ligger. Därför tycker jag att de ska gå på teater, gå på opera, gå på klassiska konserter.

Ibland känns det nästan nedlåtande när du ­talar om studenternas låga kulturella nivå. Men ­sedan vänder du ditt fokus på bildning till ett underifrånperspektiv. Hur får du ihop det?

– Jag är materialist sedan 70-talet. Då fick man med sig att det alltid är de materiella villkoren som avgör, klass och kön. Skolan har ett stort ansvar för dem som kommer från hem utan bildningsbakgrund. >> LÄRA #2/2013

17

Samtalet

>>

och sin östra rikshalva i Finland. Det är därför Stockholm ligger där det ligger, det var mitt i riket. Och ponera att vi inte får bukt med det här miljöfarliga flyget. Då kanske man inte längre kan ta en charter, då kanske man blir hänvisad till att fotvandra i de norska fjällen.

– Sedan är det för samarbetets skull, till exempel EU-samarbetet. Vi blir starkare om vi blir ”en stor kontinent” i stället för fem små länder. Jag menar inte att du ska lära dig läsa norska och danska och isländska som riktiga språk, men du ska lära dig sådant som skiljer sig från svenskan.

– Ibland när man talar om hur det är här och i Finland får man höra följande: de har ju inga invandrare. Men det är fel.

Det är ungefär fem procent som har utländsk bakgrund i Finland.

– Ja, det är en skillnad förstås, jämfört med Sverige, men man ska komma ihåg att Finland sedan kriget har en inre integrationshistoria med den brådstörtade folkförflyttningen av 400 000 finländare från västra Karelen som Sovjet tog 1940.

Har du studenter med invandrarbakgrund?

– Jag har någon med dansk bakgrund och någon med svensk, men nej, ingen med bakgrund i till exempel Medelhavsområdet.

Nu har vi talat om hur svenskämnet kan stärkas.

Vad kan man göra för att höja hela läraryrkets status?

Hade du det på Södertörn?

– Ja. Men det är inte alls bara elever med invandrarbakgrund som har problem med svenskan. Inte heller de som har svenska som modersmål äger orden. De har ingen bredd på sin ordrikedom och de gör elementära språkfel. Så jag tycker att det är djupt rasistiskt att säga att skolans problem har att göra med invandringen. Det är nästan som att säga att svensk skola har raserats av invandrarna.

– Ge tillbaka lärarna deras auktoritet. En period har man talat illa om katederundervisning, men jag märkte på studenterna på Södertörn att de helst satt och antecknade precis som du gör nu. De ville ha föreläsningar, suga i sig kunskap.

– Och så står det inskrivet i våra svenska läroplaner att eleverna har medbestämmanderätt. Läraren måste alltid förhandla och ur en ganska svag position. Man kanske inte ska stryka det, men läraren måste få känna att det är på henne eller honom det hänger. Alla undersökningar i världen visar ju att det är läraren som ger kvalitet i undervisningen.

Men nära 20 procent av eleverna i Sverige har ett annat modersmål än svenska. Är det rasistiskt att säga att det gör det svårare att höja nivån på svenskämnet, särskilt i skolor där de eleverna är många?

– Nej, jag förstår ju att det är ett problem.

Men det är snarare något som man måste se som en utmaning, en otrolig möjlighet för den svenska skolan att ta vara på. Och då måste den anamma den finländska modellen, genom att se till att elever med andra modersmål får ett ruskigt starkt andraspråk. Vilket innebär att svenskämnet måste bli jättemycket större.

– Just nu läser jag en bok av Ingmarie Danielsson Malmros om hur Sverigebilden har förändrats i historieböcker på gymnasiet.

Och den har faktiskt inte ändrats så mycket.

Grundtanken är att Sverige är ett demokratiskt exempelland, så är det och så har det alltid varit. Vi är riktade mot framtiden, vi vet hur man gör, kom till oss och lär! Vad är det för jävla bild egentligen? Hon skriver om en dold nationalism och det tycker jag stämmer så bra. Det är supersvårt för invandrare att ta sig in i svenskheten, för den behåller vi.

Du har också skrivit att de andra nordiska språken måste få ta mer plats i svenskan. Varför?

– Många elever har aldrig varit i Oslo, Helsingfors eller Köpenhamn. Det tycker jag är bedrövligt! Vi lever i norra Europa. Man ska veta att en gång i tiden var vi väldigt nära varandra. Sverige som har haft union med Norge 18

LÄRA #2/2013

Alla undersökningar i världen visar ju att det är läraren som ger kvalitet i undervisningen.

Vad är det första du skulle bestämma om du var utbildningsminister?

– Det första vore att sätta in specialundervisning tidigt. Sedan skulle jag bekämpa mobbningen. Vuxna ska ingripa och säga ifrån. Och sedan ska eleverna ta av sig kepsarna och släcka ner mobilerna och sitta vid bänkarna och inte halvligga. Och så ska de ha läxor.

Vad är det som är så bra med läxor?

– Det ska jag tala om: du lär dig att förbereda dig. I arbetslivet måste du vara förberedd. Du kan inte komma till ett möte utan att ha tänkt på vad du ska lägga fram. Jag förstår inte att man ska ha det här läxtraumat som nu har börjat sprida sig över hela Sverige.

Kan läxtraumat bero på att läxor riskerar att öka klasskillnaderna?

– Då finns det ju läxläsning på fritis.

Kan det inte bli stigmatiserande? De som går dit är de som inte kan få hjälp hemma.

– Då borde man ha en timmes läxläsning för alla. För det ska inte vara så att de som har föräldrar som kan köpa rutläxhjälp är de som klarar sig. Jag tycker fortfarande att alla ska med. Och då får man ju faktiskt ge dem möjlighet till det. n

vi var där

37 rader räckte en hel termin Teckningar, filmer, collage, livskurvor, telefonlistor, kärlekssånger, saxofoner och sillbullar var några av de uttrycksformer som Stockholms skolelever har använt sig av för att tolka och gestalta Strindbergs novell ”Ett halvt ark papper”. Det blev en innehållsrik dag när Strindbergsåret avslutades på Kulturhuset.

Besökare som klev in genom Kulturhusets entré på bottenplanet söndagen den 20 januari 2013, klev också rätt i famnen på skådespelarna Niklas Hjulström och Christer Fant. Med Henning Mankells nyskrivna pjäs ”Hyvelbänken” gav de ett första smakprov på vad finalen på Strindbergsåret hade att erbjuda.

Stockholms hotell- och restaurangskola bjöd också de på smakprov – på mat från Strindbergs tid. Nöjda besökare fick provsmaka både numera klassisk gubbröra och ljuvliga sillbullar i korintsås.

Vägen upp till våningsplanet där de flesta av Stockholms skolors aktiveter ägde rum var kantad av lyssnande, fikande och kikande medelålders besökare. Men väl uppe på tredje våningen var det framför allt skolungdomar i täckjackor, mössor och med mobiltelefoner som fyllde utrymmet.

– Vi hade inte väntat oss att det skulle komma så många ungdomar. Det är verkligen roligt, sa Elisabeth Söder som varit utbildningsförvaltningens projektledare under Strindbergsåret.

Projektet som initierats av utbildnings-

förvaltningen har haft Strindbergs novell ”Ett halvt ark papper” som utgångspunkt för en rad skolaktiviteter. Många årskurser och ämnen har varit inblandade. På denna finaldag kunde alltså nyfikna besökare ta del av en del av resultaten.

På väggarna hängde exempel på hur olika skolor arbetat med novellen och i Studio 3 tog elever från Södra Latin hjälp av Stockholms saxofonkvartett för att framföra en musikalisk gestaltning av den.

Södra Latins elever följdes av elever från Kungsholmens grundskola som spelade den egna pjäsen ”När inget blir som man tänkt sig”, högljutt applåderade av den till stor del unga publiken.

Elever från Bagarmossens skola sjöng egenkomponerade kärlekssånger. Gymnasielever från Östra Real hade gjort en egen julkalender, där varje lucka innehöll en film med Strindbergsmotiv och från Blackebergs gymnasium kom tvåorna och visade exempel på Strindberg som naturvetare. De blandade järnsulfat, salt, aluminiumlösning och lite annat smått och gott som exempel på hans försök att framställa guld. Strindberg var en hängiven alkemist.

— Det har varit fantastiskt att se hur 37 textrader har kunnat engagera Stockholms elever under en hel termin och mer. Eleverna har visat en otrolig kreativitet. De har gjort radioteater, skräckfilm, seriestrippar, ja allt möjligt roligt.

Temat för hela projektet har varit ”Tänk själv” och det har verkligen eleverna gjort, sa Elisabeth Söder.

Weronika Kitlasz från årskurs 8 på Rågsvedsskolan bekräftar det ovansagda, för trots att hon inte har någon åsikt om själva novellen, om den var bra eller dålig, och trots att hon tyckte att arbetet med novellen var komplicerat, så känner hon sig nöjd med själva upplägget.

– Att arbeta med novellen krävde lite mer självarbete än vad vi är vana vid.

Man fick tänka själv och det är bra att

lära sig, för när man blir vuxen får man klara sig själv, konstaterade hon.

Brett Ekperuon, också han i årskurs 8 men från Kungsholmens grundskola, tog också upp det självständiga arbetet som första punkt.

– Det var annorlunda. Vi fick skriva en novell och jobba mer självständigt än vad vi brukar – tänka mer själva. Det tyckte jag om, sa han.

Sara Lehmann Larson, lärare i svenska och svenska som andraspråk på Rågsvedsskolan, har arbetat med ”Ett halvt ark papper” många gånger tidigare.

– Men så djupt som vi gjorde den här hösten brukar vi inte gå in i texten. Vi gick igenom den ord för ord. Det tog tid.

Sedan fick eleverna skriva om texten, så som de själva skulle ha skrivit den i dag, berättar Sara Lehmann Larson.

Eleverna på Rågsvedsskolan fick också skriva noveller och göra egna telefonlistor med inspiration från Strindbergs text. Några av dem var uppsatta på skärmar utanför Studio 3 och visade inte bara att eleverna har läst och låtit sig inspireras av Strindbergs författarskap utan gav också en sekundsnabb och hisnande insikt i vilka erfarenheter och livsberättelser eleverna i våra skolor bär inom sig.

Det gav även fyra elever från Lillholmsskolan i Skärholmen engagerande exempel på, när de dels beskrev sina upplevelser av att arbeta med novellen, dels läste sina egna djupt gripande berättelser om två viktiga år i deras liv. De gav också målande beskrivningar av hur dum man kan känna sig när man inget begriper. Och vilken triumferande, självstärkande känsla som uppfyller den som har förstått! n Helene Lumholdt

LÄRA #2/2013

19

PEDAGOGISK UTVECKLING

En studie i lärande På Sjöstadsskolan har learning study blivit en självklar del i att utveckla undervisningen. Sedan starten 2009 har två tredjedelar av lärarna genomfört minst en studie, de flesta i matematik.

Vårens studie ingår i ett FoU-projekt och tar sikte på tallinjen.

– Varför är det lättare för eleverna att räkna ut hur mycket bensin som gått åt efter 5 mil om en bil drar 2 liter per mil än om den drar 0,83 liter per mil, även om de får använda miniräknare?

Det problemet grunnar matematikläraren Jörgen Klippmark på under det första mötet inför vårens learning study i matematik på Sjöstadsskolan.

– Det är frustrerande när man inte vet vad det är eleverna behöver upptäcka för att förstå, men jag tror mycket hänger ihop med tallinjen. Jag har insett att den 20

LÄRA #2/2013

är viktig för förståelsen av en mängd olika matematiska beräkningar som platsnummer och platsvärde, procenträkning, rimlighetsuppskattningar och potenser, säger kollegan Ann-Sophie Tillnert.

– Om eleverna inser att 0,83 nästan är 1 så har de förstått, fyller Marie Björk i.

Tillsammans med Gunilla Pettersson Berggren är hon handledare för de lärare som genomför learning studies på skolan. Det här blir den tolfte studien sedan starten höstterminen 2009, så de har hunnit skaffa sig en hel del erfarenhet.

Bland annat har de varit med i ett pilot­projekt vid Stockholms universitet där learning study används som implementering av Lgr 11. Representanter från Sjöstadsskolan har också besökt den årliga konferensen organiserad av World association of lesson/learning studies (Wals). På den senaste konferensen hös-

ten 2012 presenterade de dessutom en av sina egna studier.

– Att få träffa skolfolk som utforskar sin praktik från länder som Singapore, Japan, Filippinerna, Sverige och England är mycket inspirerande, intygar ­Gunilla Pettersson Berggren och berättar att hösten 2013 hålls Walskonferensen i Göteborg.

Det blir första gången den förläggs utan-

för Asien.

Rektor Lena Lindblad Petersen var den som först introducerade learning study på Sjöstadsskolan. Hon fick inspirationen vid en föreläsning i Stockholm av några Göteborgslärare som använt metoden framför allt i matematik.

– Min första tanke var att om jag varit lärare i dag hade jag velat jobba så. Meningen med de här studierna är att få ett

Foto: Robert Blombäck

PEDAGOGISK UTVECKLING

Learning study ■■Identifiera ett lärandeobjekt och undersök elevernas kunskaper om det.

■■Lyft fram vad som är viktigt för förståelsen av lärandeobjektet.

■■En av lärarna genomför en lektion och de andra observerar.

■■Testa efteråt om eleverna lärde sig vad de skulle.

■■Ändra lektionen gemensamt.

■■Ännu en lektion genomförs med en ny elevgrupp.

■■Proceduren kan upprepas flera gånger för att hela tiden utveckla lektionens innehåll. Under lektionerna observeras elever och lärare, bland annat genom filmning.

Surfplattan har blivit ett nytt verktyg för att dokumentera i learning study. I förgrunden Marie Björk och på skärmen syns kollegerna Gunilla Pettersson Berggren och Jörgen Klippmark.

ökat fokus på undervisningen och se att det går att lösa problem tillsammans på ett annat sätt än tidigare.

De två handledarna håller med: – Vi har fått ett gemensamt språk. Lärare kan komma och säga: ”I dag har jag upptäckt en ny kritisk aspekt” eller ”Nu har jag hittat ett nytt lärandeobjekt”, berättar Marie Björk.

– På det här sättet bygger vi upp en ny kunskapsbas tillsammans och dessutom blir det lättare att prata över ämnesgränserna. Matematik finns ju med i många ämnen, säger Gunilla Pettersson Berggren.

Av de learning studies som genomförts hittills på Sjöstadsskolan har flera handlat om matematik, men lärarna har också tillsammans mejslat fram lektioner för att få eleverna att förstå vad ett moln är, att hitta fakta i texter, förstå nyttan av språkregler och skaffa sig språkliga strategier i engelska.

Vårens studie, som vänder sig till elever i årskurs 6–9, ingår i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som Sjö-

stadsskolan har fått extra resurser för att genomföra. Gunilla Pettersson Berggren och Marie Björk är också utvecklingslärare för projektet.

Sammanlagt ska de göra tre studier i matematik med koppling till tallinjen där de också tar med sig erfarenheterna från de tidigare årens learning studies.

Projektet startade hösten 2012 med att

elever i årskurs 5 arbetade med decimaltal på tallinjen.

– Om man till exempel skriver upp talen 0,3, 0,6 och 0,9 och frågar eleverna vad som borde komma därefter kan de ha alla möjliga idéer. De elever som har en inre bild av tallinjen klarar sig oftast bättre i aritmetik och vet att nästa tal ska vara 1,2, säger Marie Björk.

Hon berättar att skolan också har gjort en learning study med anknytning till tallinjen med förskolebarn mellan fyra och fem år. Genom att placera fler eller färre kapsyler med samma avstånd på en konstant sträcka fick barnen lära sig att förstå och uppfatta jämna mellanrum. Kritiska

aspekter i den studien var bland annat att få barnen att fokusera på mellanrummen mellan kapsylerna och att se att två mellanrum ändras om en kapsyl flyttas.

Men åter till vårens learning study med de äldre eleverna på skolan. Jörgen Klippmark och Ann-Sophie Tillnert är med för andra gången, men för matematik- och NO-läraren Eva-Liisa Kopra är det premiär.

— Det ska bli spännande och jag hoppas att jag ska upptäcka saker som ändrar mitt sätt att tänka. För många år sedan när jag gick på lärarhögskolan fick vi i uppgift att ta reda på vad eleverna hade lärt sig efter en lektion om fotosyntes.

När jag kollade med en av de bästa eleverna och insåg vad lite hon förstått blev jag chockad, och den känslan av hur viktig undervisningen är har aldrig riktigt släppt, berättar hon.

Vid det första mötet med de tre lärarna hinner Marie Björk också tipsa om bra litteratur inför det kommande arbetet, bland annat ”The teaching gap” där forskarna James W. Stigler och James Hiebert visar att effektivare undervisningsmetoder är anledningen till att japanska elever klarar sig bättre i matematik vid de internationella proven än elever i USA och Tyskland.

På nästa möte kommer lärarna att bestämma sig för ett lärandeobjekt, kanske blir det Jörgen Klippmarks fundering om beräkning av bensinåtgång eller något annat område som lärarna vill utforska under våren.

Till hösten 2013 är tanken att de ska ta med sig erfarenheterna från undervisningen av de äldsta eleverna till en learning study med elever i årskurs 1–3 som blir den sista delen av FoU-projektet.

Rektor Lena Lindblad Petersen berättar att hittills har två tredjedelar av lärarkåren deltagit i en learning study.

Målet är att alla lärare ska ha varit med om åtminstone en studie.

– Jag ser det här som en ständigt pågående process för att utveckla undervisningen, på samma sätt som sjukvården oavbrutet ägnar sig åt klinisk forskning. n Ingela Ösgård

LÄRA #2/2013

21

Foto: robert blombäck

FÖRSKOLEKLASS

Förskollärare Marie Sonnerskog (närmast) och speciallärare Ingegerd Gabrielsson tillsammans med Felix Lilja, Lovisa Lärke, Natheo Nystrand och Emily Adielsson som letar efter s-ljudet hos sälen Sune.

Vinster på alla plan Höstens samarbete mellan förskollärare, specialpedagoger och speciallärare på Gärdesskolorna blev över förväntan lyckat.

— Nu används vår samlade kompetens på ett mer effektivt sätt, av den enkla anledningen att den synliggjorts mer, säger biträdande rektor Johan Ekstrand.

Den interna studiecirkeln på temat ”Språklig medvetenhet i F-klass” kom till efter att speciallärarna Maud Lövqvist på Hjorthagens skola och Ingegerd Gabrielsson på Gärdesskolan noterat att man jobbade olika i förskoleklasserna, bland annat med språkinlärning.

– Vi ville skapa en möjlighet till fördjupat erfarenhetsutbyte inom Gärdesskolorna. Många av våra elever saknar grundläggande språkkunskaper, luckor som tyvärr bidrar till att de halkar efter och kräver stödresurser långt upp i åldrarna. Dessa brister skulle kunna mot22

LÄRA #2/2013

verkas med en alternativ metodik, säger Ingegerd Gabrielsson. Åtta F-klasslärare och fyra specialpedagoger/speciallärare deltog i studiecirkeln som omfattade fem träffar à 1,5 timmar och ett studiebesök på Bagarmossens skola.

– Med Bornholmsmodellen som grund diskuterade vi hur vi arbetar och varför.

Målet var att utforma en handlingsplan, en struktur för hur vi kan jobba med språklig medvetenhet i F-klasserna. Det lyckades vi också med. Nu har vi tagit fram ett årshjul där vi månad för månad systematiserat vårt arbetssätt, berättar Marie Sonnerskog, förskollärare på Olaus Petriskolan på Gärdet.

Hon betonar att man valt en enkel övergripande struktur som lämnar utrymme för varje enskild pedagog att forma lärandet på sitt eget sätt i klassrummet och anpassa det efter gruppens sammansättning.

– Vissa år kan vi ha en barngrupp med väldigt mogna sexåringar, där många är födda tidigt på året, och andra år är det tvärtom. Det måste alltid finnas utrymme för flexibilitet. Men med en grundstruktur blir arbetet både roligare och kvalitetsmässigt bättre, anser Marie Sonnerskog.

Och kollegan och specialläraren Maud Lövqvist är lika entusiastisk.

– Resultatet av vårt arbete i studiecirkeln är över all förväntan. Vår tanke var att öppna dörrarna mellan oss. Redan efter ett halvårs gemensamt reflekterande och systematiserande står de vidöppna, konstaterar hon och fortsätter: – Kan vi förbereda barnen i F-klasserna på ett bra sätt och ge dem en bra språklig grund, sparar vi i förlängningen både tid och pengar.

– Studiecirkeln har skapat en förståelse för våra olika kunskaper och roller i skolan, säger Ingegerd Gabrielsson. Kan vi redan i förskoleklasserna arbeta mer

ENKÄT

Bornholmsmodellen ■■Bornholmsmodellen är ett språkmaterial som syftar till att stimulera barnets läs- och skrivutveckling.

■■Genom språklekar, spel och laborationer stärks barnets språkliga medvetenhet.

■■Läs mer på www.bornholmsmodellen.se.

med vissa områden för att bygga en säkrare språklig grund hos alla elever är det mycket vunnet.

Hon tar arbetet med de olika språkljuden, bokstavsljuden och skillnader i ljudkvaliteter som exempel: – Att forma och identifiera språkljud är oerhört centralt i all språkbyggnad och vid läsinlärning. Där har vi lyft fram olika sätt att arbeta på, hur man kan använda hela kroppen och alla sinnen. Jag upplever att vi alla har blivit tryggare genom att vi nu vet mer om varandras kunskaper. Vi har helt enkelt bryggt broar på ett nytt sätt.

– För vår del innebär den här kunskapen också att vi på ett tydligare och mer självklart sätt kan förmedla till föräldrarna vad även de kan bidra med för att öka elevernas språkliga förmågor, exempelvis högläsning, säger Marie Sonnerskog.

Maud Lövqvist betonar vikten av gemensam reflektion och intern kunskapsöverföring.

– Ofta möts vi kring praktiska frågor, men att som nu få tid till fördjupade pedagogiska diskussioner ger mycket tillbaka. Skolledningen här på Gärdesskolan har tagit fasta på det och ser positivt på att vi nu vill fortsätta med en liknande studiecirkel, med fokus på matematisk medvetenhet, säger hon.

Johan Ekstrand, biträdande rektor för Gärdesskolorna, lovordar även han initiativet och resultaten av den interna fortbildningen i studiecirkelform.

– Det här arbetet är ett bra exempel på inre lärprocesser, hur man utifrån ett reellt behov inhämtar mer kunskap och nya arbetsmetoder. Och inte minst ett gott exempel på erfarenhetsutbyte inom Gärdesskolorna. Att öka förståelsen och släppa på prestigen mellan olika roller i skolan och i stället sätta elevens bästa i första rummet ger vinster på alla plan, säger han med eftertryck.

En annan effekt som den interna fortbild-

Foto: robert blombäck

ningen har fått, menar han, är att likvärdigheten inom Gärdesskolan ökat.

– Strukturen som tagits fram innebär att våra F-klasser nu jobbar mer systematiskt och likvärdigt. Tack vare det kan vi presentera verksamheten i våra F-klasser på ett Hennes erfarenhet från tydligare sätt för föräldförskolan och skolan, efrar som är intresserade ter många års arbete, är av vår skola. Genom att att det tidigare varit vatvi hittat en bra modell för tentäta skott mellan förintern fortbildning ökar skola, F-klass och skolan, vi också kompetensen hos att djupare samarbete har Johan Ekstrand. våra förskollärare, vilket saknats. är en konkurrensfördel – Det är första gången även när det gäller rekryteringen av nya under alla år som jag fullt ut känt mig lärare, säger Johan Ekstrand. som en viktig kugge även i skolans verkOch Marie Sonnerskog är inte sen att samhet. Nu är det samarbete även på hålla med: klassrumsnivå, säger hon och förtydligar: – Förutom ökad kompetens kring – Nu kommer speciallärarna och spesakfrågorna, har samarbetet mellan cialpedagogerna oftare till oss i förskoförskollärare, specialpedagoger och speleklasserna. Behöver jag ventilera något ciallärare på Gärdesskolorna fått en helt eller få ny kunskap inom deras fält så annan innebörd, vilket gynnar alla – läfinns de där som en självklar resurs. rare, skolledning, föräldrar och framför Vi förskollärare deltar alltid i skolans allt eleverna. n planeringsmöten. Sammantaget är jobbet både tryggare och roligare med mer Agneta Berghamre Heins samarbete, säger Marie Sonnerskog.

Har du sökt lärar­ legitimation än?

Lars Andersson, lärare, Äppelviksskolan Jag sökte så fort det var — möjligt. Det var inga problem, jag gick in på nätet och fyllde i det som behövdes. Det underlättar att man kan söka direkt på nätet. Jag tycker att det varit smidigt och bra.

Jenny Björklund, lärare och specialpedagog, Äppelviksskolan — Ja, jag har sökt. Det var absolut inga konstigheter.

Jag blev klar specialpedagog i somras och har nu även sökt legitimation för det. Det är ett bra system.

Margareta Brundin Rönnberg, lärare, ­Smedslättsskolan — Det har tagit väldigt lång tid. Jag sökte för ett år sedan och har ännu inte fått min legitimation. Det var enkelt att ansöka, men nu börjar jag undra vad som har hänt. Jag har behörigheten som krävs och tycker att det är på tok för lång process.

Karolina Gullberg, lärare, Ålstensskolan Kul att du frågar! Jag fick — min legitimation i dag och har alldeles nyss skrivit ut papperet. Men det tog lång tid innan det kom. Det är ett och ett halvt år sedan jag sökte. Nu känns det bra att jag har fått den.

Per-Olov Johanssson, yrkeslärare, ­Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG) Nej, jag har inte sökt än.

— Jag tänkte låta rusningen gå över. Yrkeslärare i gymnasieskolan har inte krav på sig att söka, så det känns inte så stressigt med det. Legitimation är bra, det stärker yrkesstoltheten.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Se www.skolverket.se/fortbildning-ochbidrag/lararlegitimation för information och ansökan.

LÄRA #2/2013

23

RETORIK I SKOLAN

Johan Nyström i klass 4C gör trygghets- och samarbetsövningar tillsammans med sina klasskamrater. Successivt får eleverna öva på att stå inför gruppen och argumentera.

24

LÄRA #2/2013

RETORIK I SKOLAN

Foto: Björn Tesch

Text: Pernilla Rönnlid

Lära för ­livet Genom retoriken utvecklas elevernas förmåga att lyssna, tala, argumentera och analysera. Pedagog Linnéa Skogqvist-Kasurinen på Björkhagens skola ser ämnet som en skolning i demokrati och människovärde — en grundbult i skolans uppdrag.

D

en som leder måste göra det långsamt så att den andra hinner med, säger klasslärare Linnéa Skogqvist-Kasurinen.

Det är retoriklektion för halva klass 4C på Björkhagens skola och hon instruerar eleverna. De gör samarbets- och trygghetsövningar och i Speglingen jobbar de i par. En leder, den andre speglar rörelserna. Händer höjs över huvudet, huvuden skakar och fötter lyfts. Allt i slow motion, med tät ögonkontakt. Sedan byts rollerna.

Efter övningarna Draken och Pristagaren får eleverna skriva i sin retorikbok om dagens lektion. Johan Nyström tror att han kommer att ha nytta av retorik i framtiden.

– Om man är bra på att uttrycka sig kommer man längre i livet. Sitter jag på ett viktigt möte

kan det vara viktigt att vara närvarande och ha kontroll på vad som händer och att kunna uttrycka min egen åsikt.

Nästa grupp ska träna rösten och på att tala inför andra. Efter en röstuppvärmning där eleverna klappar i gång kroppen och sjunger, leker de Ordgömman. Två elever gömmer ett substantiv i en berättelse och klasskompisarna får gissa vilket. Wilma Broström och Andrea Fält berättar om när de träffade Christer Fuglesang i mataffären och smyger in ordet ”näsborre”. Det blir många vilda gissningar och skratt innan klasskompisarna gissar rätt.

Wilma Broström berättar att hon har svårt att ta för sig, att hon är blyg, men att det har blivit bättre sedan klassen började med retorik. >> LÄRA #2/2013

25

RETORIK I SKOLAN

Linnéa SkogqvistKasurinen, klasslärare i 4C, reflekterar över dagens retorikövningar med Abdinasir Hussein, Mary Pope, Mattias Sahlstrand, Thea Rylander, Nora Lindell och Johan Nyström. I bakgrunden ­retorikpedagog Gunlög Å Lindell.

– Jag vågar stå för det jag säger och vågar improvisera och måste inte planera för vad jag ska säga. Jag kan säga vad jag tänker.

Linnéa Skogqvist-Kasurinen startade med retorik i klassen i årskurs 2. Det var när hon, genom Lärarlyftet, läste retorik på Södertörns högskola som hon insåg att retoriken är en grundbult i skolans arbete.

– Vårt uppdrag är att låta alla elever få utveckla sin röst, lära sig hur man argumenterar, analyserar och tar plats i en grupp. En del har det naturligt och de klarar sig alltid.

Retoriklektionerna ger de osäkrare eleverna chansen att öva upp förmågan, säger Linnéa Skogqvist-Kasurinen, som tycker att skolan i dag inte har fokus på att tala och lyssna.

– Eleverna lär sig läsa och skriva, men inte tala och lyssna. De måste få en chans att träna, annars tycker jag att vi sviker dem. Vi ska faktiskt få aktiva medborgare som kan förstå sin omgivning och tala för sig själva. Och det kommer våra elever att göra.

I Lgr 11 läggs större vikt än tidigare vid att eleverna ska kunna uttrycka sig och kommunicera muntligt på olika sätt, i alla ämnen.

>>

26

LÄRA #2/2013

Vill du bli bättre på att fånga dina lyssnare? På Utbildningsradions webbplats www.ur.se hittar du övningar och arbetsmaterial under ”Retorik — rätt att tala, vett att lyssna”.

Sara Djupman använder ofta retorikblomman i undervisningen.

2011 beslutade ledningen för Björkhagens skola att inleda ett utvecklingsarbete med retorik. Målet är att alla elever i årskurs F–5 ska få regelbunden retorikundervisning. Under våren 2012 startade en pilotgrupp med en pedagog från varje arbetslag. Linnéa SkogqvistKasurinen och tre kolleger fick utbildning av retorikpedagogen Gunlög Å Lindell och under hennes handledning gick de ut i sina klasser och började undervisa.

– Vi ser det som början på en stor satsning och vår önskan är att det ska genomsyra undervisningen från förskoleklass upp till nian, säger Linnéa Skogqvist-Kasurinen.

Pilotgruppen ska inspirera kolleger och ge dem idéer. I höstas skrev de en progressionsplan som nu gäller för årskurs F–5.

I de lägre åldersgrupperna handlar retorikundervisningen mycket om samarbets- och trygghetsövningar. Fokus är på gruppen och på dem som lyssnar för att avdramatisera för den som pratar. Det som ofta förknippas med retorik – att kunna övertyga, tala och påverka – kommer sedan successivt när eleverna får öva att argumentera och stå inför en grupp.

RETORIK I SKOLAN

Foto: Anna Stucki

HALLÅ DÄR ...

… Gunlög Å Lindell på Retorikpedagogen som utbildar skolor, myndigheter och företag i retorik.

Varför är retorik viktigt i skolan?

– Genom retorik lär sig eleven att göra sin röst hörd, att lyssna och få förståelse för andra. Genom

lekar och övningar kan de sätta sig in i andras perspektiv och lära sig att våga ha en åsikt även om bästa kompisen inte tycker likadant. Då stärks självkänslan och de kan lyssna bättre eftersom de inte är rädda att tappa sin egen uppfattning.

– I förlängningen är det en fråga om demokrati och integration. Om skolan ska vila på demokratins grund behöver den erbjuda alla elever undervisning i hur de kan bygga ett anförande, hur de lyssnar aktivt på varandra och hur de kan göra för att andra ska lyssna på dem. Språk är makt.

Hur kan skolan jobba med retorik bland yngre elever?

– Jag brukar använda trädet som en metafor för reto-

I början av årskursen skapar varje klass sin egen retorikblomma som sedan sätts på väggen i klassrummet. I blommans kronblad får eleverna beskriva hur en bra lyssnare uppträder. I klass 4C visar lyssnaren intresse och respekt, är stilla med kroppen och tyst och har ögonkontakt.

Sara Djupman, som också ingår i pilot-

gruppen och är klasslärare i årskurs 2, använder ofta retorikblomman.

– Den är ett stående inslag hos mig.

Den gäller, det är reglerna i klassrummet.

Många elever i min klass älskar att sitta och läsa upp sina historier och jag märker att fler och fler vågar komma fram och läsa. De vågar för de vet att de här reglerna gäller och de är trygga i att de vet att de andra eleverna lyssnar på det sättet.

När eleverna lär sig lyssna aktivt ökar toleransen i gruppen.

– Eleverna vet att andras åsikter respekteras, att alla är lika viktiga och får lika stor plats, säger Linnéa SkogqvistKasurinen.

rikutveckling. Rötterna och jorden symboliserar respekt, lugn och ro. De tjockaste rötterna är åsikter, språkande och lyssnande. Längs stammen finns kunskaper i disposition och i trädets krona retorisk analys, medling, konflikthantering och kritiskt tänkande. Målet är att komma upp dit, men du måste alltid börja där nere.

– I början kan det vara fokus på gruppklimatet och på lyssnarna för att avdramatisera för den som pratar.

Känner du dig trygg kan du slappna av. Lyssnandet är en aktiv handling och inget du gör medan du väntar på att själv få prata. Du samskapar när du lyssnar och den som berättar färgas av hur du lyssnar.

Både hon och Sara Djupman märker att eleverna har blivit bättre på att lyssna. Efter ett framträdande får klassen respons. Lyssnade de på den som talade? Kände hen stödet? Följde klassen reglerna?

Den elev som har pratat kan också få feedback, men bara positiv.

– Jag skulle aldrig be klassen att ge respons på den som pratat. Då blir eleven utsatt. Men däremot kan jag säga ”Vad tydligt du läste, vad skönt att du använde den där starka rösten” och lyfta fram det goda exemplet, säger Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Även om fokus inte är på den som ­talar får eleverna ändå öva på att utrycka sig och ta en ledarroll, bland annat genom att tillsammans med några klasskamrater leda grupplekar på rasten. De har också regelbundet ansvar för Elevernas tid när de gör ett program för klassen. Då planerar de manus, inleder pampigt à la Melodifestivalen och leder sedan dramaövningar och frågesport.

När är det dags att börja med talräning och hur kan läraren börja?

– Eleverna kan börja öva på att tala inför grupp redan i förskolan. Tidigast i årskurs 3, när klassen jobbat med retorik en tid och alla är vana och trygga, kan de diskutera fram bra saker att tänka på som talare. Då kan de också få goda råd när de talar. När en elev står framför sina kamrater och talar ska hon inte behöva känna sig utlämnad, ensam och utan stöd. Både de andra eleverna och läraren måste visa stöd och intresse. Det ska vara ett samskapande och en dialog. n Pernilla Rönnlid

Det finns fortfarande elever som är tysta i klassen.

– Men om vi inte haft de här retoriklektionerna, och de andra eleverna inte lärt sig lyssna hade de nog varit ännu tystare och de pratiga ännu pratigare.

Med hjälp av retoriken kan eleverna

utveckla sitt tänkande och därmed sitt lärande. De kan ta in ny kunskap, reflektera och tänka om. Den underlättar för dem att tolka omvärlden, tror Linnéa Skogqvist-Kasurinen.

– Förut var det inte så mycket att ta ställning till, det var inte så många intryck. I dag har vi en enorm mängd information som kommer till oss och ­genom att kunna analysera reklam, ­bilder och texter kan vi leta goda exempel. Vem är avsändare? Vad är syftet?

Hur påverkar det mig? Det tror jag ökar ­lärandet. Det blir som retoriska glasögon att se med. n

LÄRA #2/2013

27

BUDGETEXTRA

98 procent går till ­verksamheten Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har mer än 14 000 anställda och omsätter över 15 miljarder kronor per år. Huvuddelen av pengarna går till den pedagogiska verksamheten vid våra 172 kommunala grund- och gymnasieskolor.

✔✔Nationella prov i årskurs 3 ­­— förbättrade resultat i svenska/svenska som andraspråk och matematik. ✔✔Nationella prov i årskurs 6 genomfördes för första gången. ✔✔Nationella prov i årskurs 9 ­­— ökad andel godkända elever i svensk och matematik. ­Resultaten i engelska låg kvar på samma nivå.

I svenska som andraspråk sjönk resultaten. ✔✔Betygen i årskurs 9 försämrades något och skillnaderna mellan de kommunala grundskolorna ökade. ✔✔14 procent blev inte behöriga till gymnasieskolan.

✔✔Större andel elever lyckades få slutbetyg. ✔✔Oförändrad andel fick grundläggande ­behörighet till högskola. ✔✔Resultaten i de nationella proven inom svenska 1 (inklusive svenska som andra språk) och engelska 5 ligger nära tidigare års resultat. Resultaten i matematik, särskilt matematik 1A, försämrades.

✔✔Satsningar inom matematik, läs- och språk­ utveckling, naturvetenskap och teknik. ✔✔Fler utvecklingslärare i skolor och på central förvaltning.

✔✔18 nya fristående förskolor med plats för 790 barn startades. ✔✔170 tillsynsbeslut om fristående för­skolor och pedagogisk omsorg. ✔✔Kontinuerliga möten hölls med stadsdels­ förvaltningarna om övergripande förskolefrågor. ✔✔Branschråd inrättades för förskola ­respektive grundskola. ✔✔Förbättrad kommunikation med ­fristående skolor i staden.

28

LÄRA #2/2013

✔✔Fortsatta satsningar på chefsprogrammet, FoU och utveckling av den lokala arbets­ organisationen. ✔✔Strategiskt arbete för att säkra den framtida kompetensen inom skolan. ✔✔Lärarlyftet är numera en väg till ökad behörighet för den som har lärarexamen och undervisar i ämne som läraren saknar b ­ ehörighet för.

Lärarlyftet kan utnyttjas bättre och ingår därför i det strategiska ­kompetensförsörjningsarbetet.

illustration: hans von corswant

BUDGETEXTRA

n Arvoden till nämnden, grundskoleavdelningen, loka- löner till administrativa ler, läromedel, IT och skolmat. avdelningen, personalavdelSkolpeng till fristående skolor*. ningen och delar av tillhandahållaravdelningen. n Förskolepeng till de fristån Löner till lärare, löner ende förskolorna och medel till gymnasieavdelningen, för kompetensutveckling för lokaler, läromedel, IT och både kommunala och skolmat. Skolpeng till fristå fristående skolor. ende skolor*. n Löner till lärare, löner till

H y ra f lo ör p e da g ka l e og 18 8 r per elev: iska 0

0k

ro n o Hy r r ­loka a för ped le r p ago g e r ­k v isk 1 18 0 kr adratmetea o r: n or Gen om s n yt a p e it tl i g 16 k r elev: v adra

tme

te r

*) Skolpengen till de fristående skolorna ska motsvara den summa som de ­kommunala skolorna får för löner, lokaler, läromedel, IT och skolmat. Beloppet bestäms utifrån samma grunder som resursfördelningen till de kommunala skolorna.

LÄRA #2/2013

29

Helén Nissling utmanade sig själv och bytte skola.

30

LÄRA #2/2013

Foto: marc femenia

PROFILEN

PROFILEN

” Jag tänkte: nu eller aldrig” Hon lämnade sin anställning på en innerstadsskola med få flerspråkiga elever och sökte en tjänst på Knutbyskolan i mångkulturella Rinkeby. För lågstadieläraren Helén Nissling var det viktigt att ta steget och söka nya utmaningar för att själv utvecklas som pedagog.

Dagen efter intervjun ringer hon upp.

Hon talar hastigt, som på språng mellan lektioner. Jo, det var en sak som hon verkligen hoppas kom fram i intervjun: den stora glädje hon känner över att få jobba på Knutbyskolan!

Det är nämligen inte självklart för alla hon möter.

– Många blir häpna när jag berättar om att jag valde att lämna en lång anställning på en innerstadsskola för att jobba som lärare i Rinkeby. Det blir som en paus i samtalet, ett ”Oj då, vad gick snett?” när det i själva verket är bland det bästa jag gjort i mitt yrkesliv. Ibland skulle jag önska en annan reaktion. Å andra sidan är det inte ett helt vanligt karriärkliv Helén Nissling har tagit.

I över tolv år arbetade hon på Kullskolan i Marieberg, i ett positivt och sammansvetsat lärarteam. Efter att ha gått en kompetensutvecklingskurs i genrepedagogik förra året väcktes likafullt beslutet att söka sig till något nytt.

– ”Helén”, sa jag till mig själv, ”det är now or never! Om tio år är du kanske en

trött gammal tant med en massa krämpor och då kan det vara för sent.”

Helén Nissling har nära till skratt och berättar generöst, om än eftertänksamt, om sin bakgrund, sitt yrkesliv och om F–6-skolan i Rinkeby som hon kom till i augusti förra året. En skola som först efter jullovet kändes som hennes arbetsplats på riktigt.

– Det förvånade mig att det var så jobbigt att komma till en ny skola. Det är ju trots allt samma yrke och samma mål man jobbar mot. Ändå tar det tid att lära sig det praktiska och att känna in kulturen på en ny arbetsplats. Nu börjar rutinerna sätta sig och det känns jätteskönt.

Att stiga in i Helén Nisslings klassrum

känns nostalgiskt. De ljusa väggarna pryds av elevteckningar på allt ifrån en klassuppsättning glada snögubbar till lövträd skapade av små handavtryck. Utmed väggarna står bokhyllor med travar av tummade barnböcker.

Klassiska skolbänkar står i prydliga rader – jo, hon bad faktiskt skolledningen om sådana bänkar till sin klass när hon kom till Knutbyskolan. På varje skolbänk finns en handmålad skylt med ett utländskklingande namn i versaler.

Där sitter Ahmed, Mikail, Zaid och Petros. De flesta eleverna har föräldrar från Afrika men här går även barn från Grekland och Nepal. Vissa är födda i Sverige.

Andra inte.

– Svenska språket är vårt gemensamma kitt, säger Helén Nissling. Självklart får de hjälpas åt att översätta ord men vi talar svenska med varandra. Det har vi som överenskommelse, annars blir språket exkluderande.

På tavlan har hon ritat upp en tidslinje. Eleverna har precis satt i gång med temat ”För hundra år sedan” och utifrån hennes exempel ska varje elev skriva en biografisk text om en historisk person.

Knutbyskolan arbetar sedan 2004 framgångsrikt med genrepedagogik, vilket har lett till uppmärksamhet i medierna, studiebesök och föreläsningar. För Helén Nissling har metoden varit lika inspirerande som användbar. Skämtsamt berättar hon att det var näst intill en kultur att inte delge studenterna några undervisningstips när hon själv gick på lärarhögskolan på 1980-talet – sådana skulle de komma på själva!

– Jag kände mig rätt grön när jag som 26-åring kom ut i arbetslivet. Jag hoppade runt som vikarie i något år och riktigt sög in pedagogiken på olika skolor.

Det minns jag som en mycket positiv och spännande tid.

På Knutbyskolan värdesätter hon kunskapen och allt kollegialt stöd som finns, bland annat genom Britt Johansson, skolans genrepedagogiska ledare och författare till boken ”Låt språket bära”, och Kristina Ansaldo som håller utbild- >> LÄRA #2/2013

31

PROFILEN

Foto: marc femenia

>> ningar i förvaltningens regi. Även om

Helén Nissling Yrke: Lågstadielärare vid Knutbyskolan i Rinkeby.

Familj: Man och tre barn.

Bor: I Bromma.

Gillar: Språk. Jag blev förälskad i engelska när jag var på språkresa i England som 15-åring.

Ogillar: När människor tar andra för givna.

På lediga stunder: Att röra på mig, gå, cykla, simma.

Läser: Gärna biografier. Just nu Patrik Sjöbergs ”Det du inte såg”.

Lyssnar på: Opera. I många av Mozarts arior finns en sådan glädje.

Drivkraft i livet: Att kunskapa och lära mig nya saker.

Lärarförebild: Min mellanstadielärare. Han såg och bekräftade mig och betydde mycket för mitt yrkesval. Jag har alltid känt att jag vill bli lärare och brukar beskylla honom för det.

32

LÄRA #2/2013

Helén Nissling säger att hon fortfarande är novis ser hon otroliga fördelar med genrepedagogiken. I dag kan hon ge eleverna förståelse för en texts byggstenar och de har fått ett gemensamt språk kring skrivandet.

– Tidigare blev det diffusa uppmaningar som ”Skriv litet längre”, men det är ju inte så lätt om man har svårt att skriva. Nu kan jag ge eleverna konkreta modeller att jobba efter och säga: ”Börja med en orientering, berätta var du är, vem du är och vad du gör där”. Det är en väldig skillnad.

Intresset för språkutvecklingsfrågor är stort på skolan. Hur lär man eleverna omvänd ordföljd? Hur utvecklar man ett passivt ordförråd till ett aktivt?

Det sistnämnda engagerar Helén Nissling.

– Det här med ”Reading to learn” är något jag skulle vilja lära mig mer om.

Har du inte orden blir det ju ändå en torftig text. Ordförrådet är viktigt att jobba med, speciellt här där vissa av eleverna tycker att de har en jättebra svenska men saknar en djupare språklig nivå.

Vad gäller genrepedagogiken har kritis-

ka röster höjts om att metodens statiska matristänkande motverkar ett kreativt skrivande, men Helén Nissling håller inte med.

– Jag tror på att ge eleverna förebilder.

När de väl har förstått en struktur kan de alltid göra avsteg från den. Allt nytt föds ur vissa givna ramar.

Likaså är läxan ett viktigt pedagogiskt redskap. Hon ger sina elever ganska mycket läxor, det har hon alltid gjort.

Som skolsystemet ser ut i dag med späckade läroplaner och höga kunskapskrav skulle det vara att svika eleverna att inte göra det, menar hon. Särskilt om deras föräldrar har en bristfällig skolgång.

Om hon är en sträng fröken? Nej. Jo, kanske litet. Hon funderar. Så ler hon: – Vi kan säga att jag är bestämd. Det låter bättre. Men jag tror att det är en bra egenskap som lärare. I synnerhet när du ska komma till rätta med situationer som uppstår mellan eleverna.

Så var det förra terminen då mycket tid och energi ägnades åt att jobba med klassen på ett socialt plan. Det har varit

absolut nödvändigt för att få ett större fokus på lektionsarbetet. Bitvis har det känts frustrerande, erkänner hon.

– Så fungerar det i många klassrum i dag, inte bara här. Jag ser det som ett svenskt skolproblem att så mycket av undervisningstiden går åt till ordning och reda. Kunskaperna sjunker och eleverna blir lidande. Men nu känner jag att min klass är på banan igen. Nu kan vi sätta fart på riktigt!

Så tillägger hon att dynamiken mellan eleverna är central för lärandet.

– Barn lär sig av barn. Vi lärare kan hjälpa till genom att lyfta fram de goda exemplen.

Vilka skillnader finns då mellan att undervisa elever med ”helsvensk” bakgrund och elever med annat modersmål än svenska?

– Självfallet finns det större språkliga barriärer här, säger hon. Men jag har också fått lära mig så mycket ”inifrån” om Rinkeby, genom elever och föräldrar.

– Jag har fått djupare kunskaper. Här lever religionen på ett helt annat sätt än i övriga samhället. Men bristen på integration är stor och det är tydligt.

Själv vill hon dock hellre se likheter än skillnader. När jag upprepar frågan ger hon samma svar men med större eftertryck: – Det här är min klass och mina elever, inte min klass i Rinkeby och mina flerspråkiga elever. På det viset ser jag ärligt talat ingen större skillnad.

Så kommer hon ändå på något och skiner upp: – Jo, samarbetet med föräldrarna är lättare här. Om jag säger att Adam stör på lektionerna så tas det på allvar av föräldrarna och de ser det som självklart att vi hjälps åt. Att inte ständigt riskera att bli ifrågasatt från föräldrahåll upplever jag som någonting mycket positivt. n Filippa Mannerheim

Genrepedagogik är en undervisningsmodell som kommer från Australien. Den bygger på den systemisk-funktionella grammatiken, som sätter relationen mellan språkets form och funktion i fokus.

De rev skolans osynliga murar TEXT: Filippa Mannerheim FOTO: björn tesch

Forskning visar att färdiga programkoncept mot mobbning sällan fungerar. På Tullgårdsskolan har man skrotat det centrala antimobbningsteamet och satsar på förebyggande arbete och delaktighet i skolvardagen.

LÄRA #2/2013

33

SKOLANS VÄRDEGRUND

Barnkonventionen ■■FN:s konvention om barnets rättigheter är rättsligt bindande bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, det vill säga alla som är under 18 år.

■■Alla ska känna till barnkonventionen och ha kunskap om barnets rättigheter.

■■Det är rektors ansvar att skolpersonal ­känner till barnkonventionens innehåll.

■■Läs mer om barnkonventionen på www.skolverket.se/skolutveckling.

Esbjörn Jonsson och Maria Hjertzén kan konstatera att mobbningen minskat.

F

ör tre år sedan var Tullgårdsskolans elever indelade i traditionella skolklasser. Men de slumpartade grupperingarna skapade onödiga konflikter. Klassrivaliteten fick personal och skolledning att börja fundera över andra lösningar.

Ett första steg för F–6-skolan var att avskaffa klasserna och införa ett system där varje årskurs med över 50 elever bildade en stor sektion som ett arbetslag, bestående av både lärare och fritidspedagoger, ansvarade för.

Resultatet lät inte vänta på sig. ”De osynliga murarna” mellan klasserna upphörde och den nya organisationen gav pedagogerna större flexibilitet att skapa skiftande pedagogiska och sociala gruppkonstellationer, allt för att uppnå ett så tryggt och tillåtande klassrumsklimat som möjligt.

– Om det uppstår ett problem mellan två elever kan jag placera dem i olika grupper.

Sedan arbetar vi naturligtvis för att lösa själva konflikten, men kanske inte just på den där viktiga mattetimmen, säger Maria Hjertzén, lärare i arbetslaget runt årskurs 3.

I samband med att åtta ur personalen deltog

i Skolverkets nationella utbildningssatsning ”Mobbning, diskriminering och kränkande behandling – skolpraktik och forskningsperspektiv” väcktes idéer om ytterligare förändringar utifrån de framgångsfaktorer forskarna pekat på. En av dem som gick högskolekursen är idrottsläraren Esbjörn Jonsson, verksam i skolans trygghetsteam, som tidigare ansvarade för eventuella mobbningsärenden.

– En av framgångsfaktorerna är att alla på skolan ska vara insatta och delaktiga – lärare, 34

LÄRA #2/2013

vaktmästare, måltidspersonal och också eleverna, säger han. Så vi la ut det praktiska arbetet på arbetslagen i stället för på vårt centrala trygghetsteam. Det är de som känner eleverna och träffar dem dagligen som ska ha mandat att agera när något händer.

I dag har trygghetsteamet en mer handledande funktion och jobbar med övergripande kartläggning, utvärdering och uppföljning – insatser som också är betydelsefulla för ett framgångsrikt antimobbningsarbete. Varje arbetslag har veckovisa möten och får kontinuerlig handledning av specialpedagogen.

– Våra sammansvetsade lag känns som ett framgångskoncept, säger Esbjörn Jonsson.

Den enskilda läraren slipper själv hantera problem som uppkommer. Det gör att vi blir tryggare och mer effektiva i vårt arbete runt eleverna.

Visst kan det förekomma kränkningar och i

värsta fall mobbning även på Tullgårdsskolan, men både Esbjörn Jonsson och Maria Hjertzén upplever att antalet mobbningsfall minskat på senare år. Sannolikt på grund av det förebyggande arbetet i skolvardagen, vilket även handlar om att som lärare själv gestalta värdegrunden gentemot eleverna.

– Grunden för all verksamhet här på skolan är att varje elev ska känna att den blir lyssnad på och bemött med respekt från oss vuxna, säger Maria Hjertzén. ”Jag ser dig, jag hör dig, jag har en vänlig ton”, det är fundamentet i alla goda ledarskap.

Att det är angeläget att alla skolor arbetar på ett kunnigt och medvetet sätt i vardagen framhålls av grundskoledirektör Håkan Edman. Han hänvisar till skrivningarna i FN:s

SKOLANS VÄRDEGRUND

barnkonvention som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras.

– Föräldrarna lämnar det bästa de har, sina barn, till våra skolor. Det är ett stort förtroende och det är alla medarbetares ansvar att bemöta varje elev så bra och respektfullt som möjligt. Barnkonventionen säger också att det alltid är barnets bästa som ska komma i främsta rummet, säger Håkan Edman.

Ytterligare ett förebyggande steg i anti-

mobbningsarbetet på Tullgårdsskolan är den nystartade rastverksamheten där ­fritidspedagogerna arrangerar olika aktiviteter för eleverna. Målet är att ingen ska behöva vara ofrivilligt ensam under rasterna.

På www.pedagogstockholm. se hittar du mer information om skolornas värdegrunds­ arbete. Titta under Utveckling och flikarna Jämställdhet och Trygghet och studiero.

– Vi vet att om eleverna har haft det bra på rasten så påverkar det skolarbetet positivt, säger Maria Hjertzén. Det är svårt att prestera bra på lektionen om du är ledsen för något som hänt på rasten.

Så vad krävs då för att åstadkomma ett framgångsrikt arbete utifrån forskning och beprövad erfarenhet?

– Det handlar om kunskap, delaktighet, engagemang, laganda och en skolledning som tror på pedagogerna och ger dem stor frihet i det dagliga arbetet, säger Esbjörn Jonsson.

Allt detta tycker jag att vi har här på Tullgårdsskolan och det är vi jätteglada för. n

Elever som har det bra på rasten presterar bättre på lektionerna.

På bilden (från vänster) Laban Löfling, Cecilia Oldenburg och Ruben Lörstad Piquer.

LÄRA #2/2013

35

tävling

vinn biobiljetter

Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.

Lycka till!

1. Vilket tema har Gärdesskolorna haft för sin studiecirkel?

1. Språklig medvetenhet i F-klass.

X. Bedömning och betyg i årskurs 6.

2. Learning study som verktyg i matematikundervisningen.

2. Var arbetade Helén Nissling tidigare?

1. På Mariaskolan.

X. På Kullskolan.

2. På Rinkebyskolan.

Välkommen till SETT 2013 settdagarna.se 36

LÄRA #2/2013

4. Vilket pris har Pelle Friman fått?

1. Stockholms stads kvalitetsutmärkelse.

X. Nelson Mandela-priset.

2. Årets invandrarlärare.

5. Var avslutades Strindbergsåret i januari?

1. På Kulturhuset.

X. På Dramaten.

2. På Medioteket.

Skicka din tipsrad senast den 12 mars till tomas. bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner.

Vinnare i förra numret blev Cecilia Löfveberg, Hägerstensåsens skola, Lars Mårdsjö, Globala gymnasiet, och Lidya Özen, Bäckahagens skola.

Rätt tipsrad var 2, 2, 2, 2, 2.

Form: b-e-r-g.se | Fotograf: Robert Blombäck

ii

3. Hur stor andel av eleverna på Stockholms musikgymnasium kommer från Adolf Fredriks musikklasser?

1. 70 procent.

X. 80 procent.

2. 90 procent.

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Kinesiska i alla gymnasieskolor på sikt Kinesiska (mandarin) ska bli ett av de moderna språk som eleverna kan välja i årskurs 6 eller 7. Men först måste tillräckligt många lärare utbildas, vilket beräknas kunna ta 10—15 år. Som ett första steg har Skolverket fått regeringens uppdrag att anpassa kurs- och ämnesplanerna i moderna språk för kinesiska. En avvägning mellan det muntliga och det skriftliga måste göras eftersom det kinesiska teckensystemet anses svårare att lära sig än andra moderna språks.

Bakgrunden till att kinesiska införs är enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) Kinas växande betydelse på en rad områden.

prioriterade administrativa funktioner som nu ska ses över liksom ansvarsfördelningen mellan grundskolor och central förvaltning.

Plan för utveckling av fritidshem En plan för utveckling av fritidshem är framtagen av utbildningsförvaltningen i samarbete med skolledare och fackliga representanter. Planen utgår från skollagen som poängterar fritidshemmets uppdrag att komplettera utbildningen i skolan, stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. I planen kan man läsa om hur en välfungerande fritidshemsverksamhet kan se ut, om lärande på fritidshemmet, mål och uppföljning, planering och skolsamverkan samt kvalitetsutveckling.

Inställda lektioner kartläggs Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att kartlägga inställda lektioner under vårterminen 2013 och analysera orsakerna bakom. Analysen ska leda fram till att antalet håltimmar och inställda lektioner hålls nere, bland annat genom bra schemaläggning och god kontroll på vikariesystem.

Kurs i Facing History-metodik för lärare I april arrangerar Forum för levande historia, i samarbete med bland andra utbildningsförvaltningen, en kurs för lärare i Facing History-metodik. Utifrån förintelsens historia studeras andra brott mot mänskligheten i vår samtid samt konfliktlösning på samhälls- och individnivå.

Initiativtagare till kursen är Hédi Fried, överlevande från Auschwitz och Bergen-Belsen. Kursen vänder sig till lärare på gymnasiet och grundskolans årskurs 7—9.

inför varje läsår för elev och vårdnadshavare. Dessutom tas ett system fram för frånvaroregistrering.

Foto: Mikael Lindberg

Notiser

Hanteringen av ogiltig frånvaro granskad Revisionskontoret har granskat skolornas rutiner vid ogiltig frånvaro och bedömer att några av de granskade skolorna inte har helt tillfredsställande rutiner för att registrera, analysera och åtgärda frånvaron. Dessutom saknar Revisionskontoret en samlad bild av elevers ogiltiga frånvaro som även omfattar elever i skolor hos annan huvudman.

Utbildningsförvaltningen har en plan för hantering av elevers frånvaro. Den består bland annat av en åtgärdstrappa som ska presenteras

Cirkeln symboliserar att eleverna är i centrum.

Akalla grundskola invigd Akalla grundskola, med plats för 630 elever i årskurserna F—9, har öppnat sina dörrar. Eleverna från gamla Akallaskolan och Stenhagsskolan kunde efter tre års evakuering starta vårterminen i totalrenoverade och tillgänglighetsanpassade lokaler i före detta Stenhagsskolan. Skolan har bland annat fått ny idrottssal, större kök och bättre ventilation.

— Att få samla verksamheten under ett tak innebär att vi behåller elever som vi skapat en relation till under deras tidiga år i skolan. Kontinuiteten blir viktig när eleverna befinner sig i den intensiva fas i livet som tonåren innebär, sa skolans rektor Wolfgang Johansson.

Kungsholmens Västra gymnasium invigt Inom Kungsholmens Västra gymnasium finns Stockholms första certifierade vård- och omsorgscol-

lege som en av tre inriktningar.

De övriga är samhällsvetenskapliga programmet (inriktning beteendevetenskap) och hantverks­ programmet (inriktning hudvård).

Gemensamt för skolans tre inriktningar är att utbildningarna ska ske i nära samverkan med forskning och arbetsliv.

Skolan kommer att lyfta fram karriär­vägar inom hälso- och sjukvård och beteendevetenskap. Det övergripande syftet bakom skolans utbildningar är att klara framtidens kompetensförsörjning på hälsooch sjukvårdsområdet.

De flesta trivs i stadens skolor Elevhälsorapporten för läsåret 2011/12 visar att de allra flesta elever trivs och känner sig trygga i stadens skolor. Klassrumsklimatet och lärarnas förmåga att leda är viktiga faktorer för elevernas motivation och studieresultat. Mobbningen ligger på en konstant nivå genom flera års mätningar men är vanligare i mer privilegierade områden.

Känslan av delaktighet sjunker med elevernas stigande ålder.

Elevhälsorapporten består av fyra delrapporter. Delrapport 1 innehåller jämförande studier av elevers stöd i lärandet, skoltrivsel och trivsel i livet/hälsa, delrapport 2 ger goda exempel på några skolors elevhälsoarbete, delrapport 3 handlar om skolornas arbete med psykisk ohälsa och delrapport 4 behandlar behovsbedömning av utredningar och åtgärdsprogram.

linus wallin: Livets hårda skola

Mindre administration Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att se över lärarnas administrativa belastning. En minskning och förenkling av de administrativa arbetsuppgifterna ska ge lärarna större möjlighet att inrikta sig på sin undervisning. Även rektorernas administration ska minskas för att de ska få mera tid till ledning av den pedagogiska verksamheten. Målet är att rektor ska kunna lägga minst 20 procent av sin tid på pedagogisk utveckling.

En undersökning bland stadens grundskolerektorer visar ett antal

LÄRA #2/2013

37

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se Notiser

Nominera till Nelson Mandelapriset Känner du till någon kollega eller arbetsgrupp som gjort särskilt goda insatser för att Stockholm ska bli en mer integrerad stad? Då kan du nominera dem till stadens Nelson Mandela-pris 2013 fram till den 31 mars.

Priset är till för att premiera och uppmärksamma eldsjälar som genom sitt engagemang och sitt arbete bidrar till ökad jämlikhet och integration. Prissumman är 50 000 kronor.

Läs mer på www.stockholm.se.

ren förstärks gymnasieavdelningens ledning genom Gunilla Larsson som biträdande avdelningschef.

Studiedag för musiklärare Den 8 april äger en studiedag för musiklärare rum på Adolf Fredriks musikklasser. Dagen leds av Olle Zandén, lektor i musikpedagogik vid musiklärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Studiedagens syfte är att beskriva en möjlig väg för lärare i konstnärliga ämnen att skapa gemensamma bedömningskulturer. Föreläsningar kommer att varvas med gruppuppgifter. Anmälan senast 8 mars till af@stockholm.se.

Marie-Louise Hammer Åberg går i pension Till sommaren går gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åberg i pension. En extern rekrytering av hennes ersättare är därför påbörjad. Målsättningen är att en ny gymnasiedirektör ska vara på plats i sommar. Under vå-

mation och adresser till samtliga skolor skickades hem under december månad. Liksom förra året har det varit möjligt att välja skola via en e-tjänst på www.stockholm. se. Beskedet om skolplacering börjar skickas ut till vårdnadshavarna den 15 mars.

Den 15 februari var sista datum även för elever som börjar gymnasiet till hösten att välja skola, program och inriktning. Ett preliminärt antagningsresultat blir klart den 19 april. Därefter finns möjligheten till omval under perioden 23 april—15 maj.

universitet kommer Pia Rosander fram till att personlighetsegenskaper har betydelse för prestationen i olika ämnen. Det skulle enligt Pia Rosander kunna inspirera lärare till att tillämpa metoder som är anpassade till elevernas specifika personlighetstyper. Hennes undersökning visade att personer som vid 16 års ålder var samvetsgranna, utåtriktade och neurotiskt lagda vid 19 års ålder hade framgångar i skolan. Den visade också på ett samband mellan ökande samvetsgrannhet från 16 till 19 års ålder och en relativ ökning av prestationen i skolan vid 19 års ålder.

Lästip s

Elever och vårdnadshavare valde skolor

Neurotiska elever får högre betyg

Under perioden 15 januari—15 februari valde vårdnadshavarna skola för barn som fyller sex år under 2013. En katalog med infor-

I avhandlingen ”The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance” som lagts fram vid Lunds

På nytt jobb

Lena Axedin, rektor, Östberga­ skolan (förlängt till och med 2013).

Ulf Berg, rektor, Akalla grundskola.

Elisabeth Meckbach, rektor, ­Sturebyskolan.

Skolföreställningar hos ­Pantomimteatern

”Å andra sidan” är en klassrumsföreställning om medmänsklighet och goda intentioner för elever i årskurs 6 och högstadiet. Hur hanterar man val och dilemman i livet? Det är inte alltid så enkelt att göra så att det blir bra både för oss själva och för vår nästa. Men att se situationer ur andras perspektiv skapar förståelse för oss själva och för andra.

I samband med föreställningen erbjuder Teater Pero en workshop för elever och/eller lärare i samarbete med satsningen Skapande skola.

”Charlies unge” är en föreställning för lågoch mellanstadiet efter Charlie Chaplins stumfilmsklassiker om fattiga och rika, barn och föräldrar i stumfilmsmiljö. En mimföreställning för tre skådespelare, projektioner, masker, dockor och originalmusik av Matti Bye. Föreställningen ges på Pantomimteaterns scen Teater Påfågeln, S:t Eriksgatan 84, den 8–16 mars. Föreställningen utsågs till Årets mimföreställning 2011 på Stockholms mimfestival. ”Bokstavligt” är en akrobatisk mimföreställning om alfabetet för förskola och upp till årskurs 1. Den handlar om Pytte som tillsammans med sin låtsaskompis Doris knäcker koden med de konstiga krumelurerna. En spännande musikalisk och akrobatisk resa i alfabetets lustfyllda värld. Föreställningen ges på Pantomimteaterns scen Teater Påfågeln, S:t Eriksgatan 84, mellan den 27 mars och 6 april. ”Det gyllene snittet” är en föreställning för högstadiet och gymnasiet om skönhetsideal med inslag av Bouffon, maskspel och skräckteaterstilen Grand Guignol. Vi möter Linda som letar efter sitt sanna jag. Föreställningen turnerar i skolor i hela Sverige under 2013.

Se trailrar och läs mer om föreställningarna på teaterns webbplats www.pantomimteatern.se.

Foto: Jonas Jörnerberg

Om dilemman på ­Teater Pero

Foto: Sara P Borgström

Te ate rfö r e ställn i n g ar fö r s ko la n

”Marisol” — gratis på Unga Klara Marisol Vallés bodde i ett samhälle i norra Mexiko. Endast 20 år gammal tog hon jobbet som polischef i en region som styrs av kriminella gäng och knarkkarteller. Världen förundrades över hur hon vågade riskera sitt och sin familjs liv. Bara efter några månader blev hon och familjen tvingade att fly landet.

Pjäsen ”Marisol” berättar samma historia som en saga på en plats som skulle kunna vara Mexiko – eller Sverige. Det handlar om vad som krävs av individen för att ett samhälle ska förändras. Vad krävs för att våga ta steget och riskera den egna tryggheten för någon annan?

Skolor kan se pjäsen gratis. Den passar från årskurs 7 och för gymnasiet. Till föreställningen finns pedagogiskt material i form av en lärarhandledning.

Dessa subventionerade föreställningar och många andra kan du boka biljetter till på Kulans webbplats www.pedagogstockholm.se/kulan.

38

LÄRA #2/2013

sista ordet: THOMAS PERSSON

iktigt säkra kompetensen V inom skolan ­ Vi arbetar för att kunna rekrytera — de skickligaste lärarna och behålla dagens höga kompetensnivå i de kommunala skolorna. Det är en av årets viktigaste satsningar.

Det säger utbildningsdirektör Thomas Persson som här svarar på några frågor om årets verksamhetsplan och förra årets satsningar.

Vilka av 2012 års satsningar vill du särskilt framhålla?

– Skolornas vardagliga arbete och deras arbete med att utveckla undervisningen. Det är de 2 400 000 lektionerna som är vår kärnverksamhet. Centrala förvaltningens viktigaste arbete är att på olika sätt stödja de kommunala skolorna, men också att följa alla skolor oavsett huvudman. Kommunikationen med stadens fristående skolor har förbättrats.

Vad är högst prioriterat bland årets satsningar?

– Vi har startat ett omfattande strategiskt arbete för att säkra den framtida kompetensen inom skolan. Det är av stor vikt att vi lyckas rekrytera de skickligaste lärarna och behålla dagens höga kompetensnivå i de kommunala skolorna. Likaså är det centralt att säkerställa att alla skolor erbjuder sina elever en bra undervisning så att alla kan nå målen.

I verksamhetsplanen står det att resurser ska frigöras till kärnverksamheterna. Hur ska det gå till?

– Mer resurser, i form av tid och pengar, ska läggas på skolorna och deras

huvuduppdrag. Detta bland annat genom att vi använder de lokaler vi har på ett bättre sätt och att vi organiserar oss så att vi får ut mesta möjliga av våra tillgängliga resurser. På central förvaltning förbättrar vi rutiner och arbetssätt så att vi underlättar för skolornas verksamhet.

Hur många arbetar på central förvaltning?

Och hur kommer deras arbetsinsatser skolorna och ytterst våra elever till godo?

– Av de 14 100 anställda i utbildningsförvaltningen är vi cirka 320 personer på central förvaltning som arbetar med att stötta de kommunala skolorna och säkerställa att stockholmarna har en fungerande skolmarknad. Det handlar om forskning och utveckling, stöd till rektorer, lokalförsörjning och resursfördelning för att nämna några områden.

Hur bidrar du som utbildningsdirektör till en bra utbildning för stadens elever?

– Min roll är att följa verksamheten, följa upp den och vidta nödvändiga åtgärder när det behövs. Jag ska också tydliggöra vad som är våra uppdragsgivares förväntningar på verksamheten och dess resultat. Viktiga uppgifter är att säkerställa att arbetsledarna i förvaltningen håller en hög kvalitet och att skolor får stöd när de behöver det. Vi får aldrig glömma att vi finns till för eleverna.

På sidorna 28­—29 redovisar vi de viktigaste resultaten från förra året. Där beskriver vi också hur 2013 års budget fördelas.

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

STOCKHOLM #3/2013

• Rågsvedsskolan har omvandlat Skolans val till en extra timme läsning.

• Stort bildreportage från Månadens inspirationsplats.

• Nya satsningar på entreprenöriellt lärande i Stockholms skolor.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 19 april.

LÄRA #2/2013

39

800 METASTUDIER. 25 ÅRS DJÄRV OCH BANBRYTANDE FORSKNING. PÅ EN DAG. DEN 19 APRIL 2013 KOMMER JOHN HATTIE HIT IGEN. EN AV VÄRLDENS MEST EFTERTRAKTADE FORSKARE OCH FÖRELÄSARE INOM SYNLIGT LÄRANDE. HÖGT I TAK. ÅTERKOPPLING MELLAN LÄRARE OCH ELEVER. PASSIONEN SOM VÄGLEDARE. VAD GÖR VERKLIGEN SKILLNAD FÖR ELEVERNAS RESULTAT? DET HÄR ÄR DEN ENDA DAGEN PÅ ÅRET DU INTE VILL MISSA. Synligt lärande. Inspiration och konkreta metoder som ger effekt. Folkets hus 19 april. Begränsat antal platser, boka via din skolas rektor senast 20 mars. www.stockholm.se/johnhattie