Page 1

Hellre Gesamtschule än uppdelning  ­ En intervju om den tyska skolan Som   svensk   uppvuxen  med   det svenska  skolsystemet  bildar  man   sig snabbt  en  egen  uppfattning om den  tyska skolan.  Men  vad  anser egentligen  tyskarna själva  om det  tyska skolväsendet? Jag pratade med Ulla Gähr, ergo­ och inlärningsterapeut med egen  praktik.   Ulla   Gähr   är   även   lektor   i   pediatrie   (Deutschen   Angestellten   Akademie   i  Münster) samt arbetar delvis på Hauptschule Herxfeld i Sassenberg. Hon har även två  barn   i   skolbarnsåldern.   Jag   frågade   henne   vad   hon   egentligen   anser   om   den   tyska  skolan. Är det verkligen en skola för alla? Ulla Gähr är något kluven till den tyska skolan. Hon menar att det finns både för – och  nackdelar med den. Uppdelningen av elever vid en så tidig ålder tycker hon dock inte har  särskilt   många   fördelar.   –Vissa   elever   behöver   tid   för   att   ändra   sitt   förhållningssätt   till  lärandet, menar hon. En del barn tar längre tid på sig än andra när det gäller att ta aktivt  ansvar för att lära sig, att själv ta ansvar för sina studier och studieresultat. Det handlar om  mognad, och alla mognar inte samtidigt. Ulla Gähr anser att den tidiga uppdelningen bidrar  till press på eleverna, och tycker själv att en gemensam skola, en så kallad Gesamtschule, vore  bättre än de tre olika skolformer som nu finns att tillgå.  Som svensk är det svårt att ens föreställa sig det enorma tryck man som tysk skolelev måste  känna i en ålder då de flesta svenska skolbarn troligtvis tänker mer på vem de ska leka med  efter  skolan än hur deras resultat i matematik senaste månaden kommer påverka valet  av  framtida skola och studieinriktning. Ulla Gähr påpekar dock att även om man valt en viss  skolform finns trots allt chansen att ta igen det man missat senare. Till exempel kan man när  som helst läsa in en Realschuleabschluss. Att den långa, men något mer krokiga vägen inte  nödvändigtvis   behöver   stå   i   vägen   för   en   framgångsrik   karriär   är   exempelvis   före   detta  förbundskansler   Gerhard   Schröder   ett   bra   exempel   på.   (http://www.svd.se/nyheter/­ utrikes/artikel_180554.svd)  Förutom denna möjlighet ser Ulla Gähr ytterligare ett antal ljuspunkter i den tyska skolan. En  av dessa är att man redan som lärling (på en yrkesförberedande utbildning) tjänar sina egna  pengar, vilket snarare påminner om det danska skolsystemet än om det svenska. En annan är  att   det   tyska   skolsystemet   blivit   mer   centraliserat.   Som   exempel   tar   hon   de   nya  examenssproven   (Zentrale   Abschluss   Prüfung)   som   numera   är   samma   i   hela   Tyskland.  Tidigare kunde det innebära problem om man exempelvis hade gått i skolan i Hamburg för att  sedan flytta till Bayern.  Inte helt oväntat kommer diskussionen därefter in på ämnet betyg. Ulla tycker att det är ett  svårt ämne, och menar att det är barnets egna individuella förutsättningar som avgör om det  mår bra av att få betyg eller inte. För vissa elever kan det betyda att de skärper sig eller  sporras ytterligare, för andra kan betygen innebär mer stress än något annat. Trots detta lutar  hon ändå åt att betyg i grunden är något bra. För att illustrera vad hon menar använder hon  Waldorfskolan som exempel. Där får eleverna betyg först året innan examensproven, och när  det väl är dags får de många underkänt. Själv ser hon de tidiga betygen som ett hjälpmedel för  att så tidigt som möjligt kunna bedöma barnens kapacitet och ge de som är i behov av stöd  den hjälp de behöver. På så sätt försöker den tyska skolan se till var enskild elev. 


Men med tanken på den stress de tyska skolbarnen måste känna när det fjärde läsåret börjar gå  mot sitt slut är det kanske inte alltför konstigt om man känner sig något kluven till den tyska  skolan och dess strävan efter att se till enskilda elevers behov. På frågan om detta verkligen är  en skola för alla tycks det inte finnas något enhetligt svar. Kanske beror svaret på vem man  frågar och vad man egentligen lägger i begreppet (citattecken) en skola för alla (citattecken).  En  tysk  kan ha en helt annan föreställning  om begreppet  än exempelvis  en svensk. Och,  kanske är frågan i detta fall faktiskt viktigare än svaret. För vad ÄR egentligen en skola för  alla?

Intervju om den tyska skolan  

Intervju med Ulla Gaehr om den tyska skolan. Ulla Gaer sager sin mening.

Advertisement