__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

ord för ord Förnyelsearbete innebär inte att man gör om allt hela tiden. Ю  r sidan 3

29.4.2021 • Nr 8 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Historiskt fullmäktigemöte

För första gången i historien sammanträdde FSL:s fullmäktige helt på distans. Ledamöterna hoppades få träffa varandra på riktigt kommande höst. Ю  r läs mera på mittuppslaget

Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström behövde två skärmar för att det helt virtuella sammanträdet skulle löpa elegant. foto: mattias fagerholm

Fyrk från fonderna

Presterandet kan bli skadligt

– Om det finns ett finlandssvenskt intresse och om det faller inom ramen för vårt uppdrag, tänjer vi lite på gränserna för att till exempel få i gång en utbildning, säger Svenska kulturfondens ordförande Mikaela Nylander och syftar till exempel på den fondfinansierade utbidningen av studie- och elevhandledare i Åbo Akademis regi som startar i höst. Ю  r sidan 8

Få elever får stöd för sin prestationsångest, för de döljer den länge väl utåt. Kanske överarbetar de sina uppgifter utan att omgivningen förstår hur orimligt mycket tid som ligger bakom det som ser ut som ett förväntat resultat från en högpresterare. PIA REHN BERGANDER Kolumnen

Ю  r sidan 10

Studerande vill umgås på riktigt Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF gör sitt bästa för att skapa en känsla av gemenskap för medlemmarna också då alla evenemang sker virtuellt, säger föreningens ordförande Marie Lövholm i en intervju. Ю  r sidan 5


2

29.4.2021 • Nr 8

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Långdansen kring läromedlen måste lösas Bristen på svenska läromedel försätter de finlandssvenska eleverna och lärarna i en ojämlik situation. Frasen är allt för bekant. Upprepade gånger har det poängterats att de finlandssvenska skolorna obönhörligen hamnar i kölvattnet jämfört med de finska när det kommer till läromedel. Utbudet är snävare, produktionstakten är långsammare och kvaliteten når inte alla gånger samma nivå. Frågan har återigen aktualiserats både på FSL:s fullmäktigemöte och på Folktingets session. Folktinget anser att statliga medel ska öronmärkas för att underlätta produktionen av högklassiga lärresurser på svenska. I dagsläget får Utbildningsstyrelsen ett statsstöd på 80 000 euro för produktion av läromedel på svenska med liten spridning. Ett försvinnande litet bidrag. Det snäva finlandssvenska läromedelsutbudet förklaras ofta med att marknaden är för liten. Schildts och Söderströms läromedelschef säger att den finlandssvenska förlagsverksamheten är en plusminusnollaffär (HBL 23.4.2021). Det är ändå en sanning med modifikation. Totalt sett gör kanske Schildts och Söderströms ett nollresultat men läromedelsproduktionen är vinstbringande. Därför kan man med fog fråga om inte den vinsten i större utsträckning kunde användas till produktutveckling i stället för att hålla de förlustbringande delarna av förlaget flytande.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Om man vill att den finlandssvenska skolan skall hålla jämna steg med den finska är högklassiga svenska lärresurser den enklaste garantin.

Gratis bok till alla medlemmar! Det tre senaste terminerna har varit en utmanande tid och du har visat prov på en ovärderlig yrkesskicklighet. Tack för ditt engagemang under coronapandemin! För att visa sin uppskattning ger FSL dig nu en kostnadsfri bok från Förlaget som medlemsgåva. Boken väljer du själv och klickar hem bland böckerna i webbshopen. En postkostnad på 3,55 euro tillkommer. www.forlaget.com Bokförmånen gäller från och med den 3 maj klockan 09.00 fram till den 27 juni klockan 23.59. Förmånen gäller en bok per medlem. Rabattkoden som du behöver för att utnyttja förmånen sänder vi per e-post till dig inom kort. Koden hittar du också när du loggar in på medlemssidan: www.koodata.net/fsl_j

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Trevlig läsning!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

FSL inFormerar

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

Från förlagshåll värjer man sig med att det går att utvecklas hur mycket som helst men det är betydelselöst om kommunerna inte köper produkterna. Här sätter man fingret på en verklig flaskhals. Skolornas läromedelsanslag är synnerligen blygsamma och de sönderlästa läroböckerna återanvänds år efter år. Här kunde de 75 folktingsledamöterna, som alla har en kommunalpolitisk koppling, se sig i spegeln. Att resurserna på kommunal nivå är tillräckliga är minst lika viktigt som att öronmärka statliga medel för läromedelsproduktion. Undervisningsminister Jussi Saramo talar i en intervju för tidningen Läraren också om ett marknadsproblem. Men han konstaterar i samma andetag att om marknaden inte kan lösa problemet måste statsmakten ta sitt ansvar. Vi måste gräva fram pengar de närmaste åren, säger Saramo. Det är hoppingivande. Det är ändå beklämmande att följa diskussionen om de finlandssvenska läromedlen. Problemen är sedan länge identifierade men resultaten lyser med sin frånvaro. Det här är trots allt en fråga, jämfört med många andra utmaningar på utbildningsfältet, som är konkret och där lösningarna finns inom räckhåll. Om man vill att den finlandssvenska skolan skall hålla jämna steg med den finska är högklassiga svenska lärresurser den enklaste garantin.


3

29.4.2021 • Nr 8

FSL:s styrelseplats i OAJ är tryggad

ordförord

Hotet mot FSL:s plats i OAJ:s styrelse ser ut att vara avvärjt. I det förslag till organisationsreform som går till OAJ:s fullmäktige har nämligen FSL en öronmärkt plats. Man var inte medveten om vår historia, säger Linda Felixson med anledning av att FSL hade trillat bort i beredningsskedet. Det var en och annan FSL:are som satte kaffet i vrångstrupen när förslaget till ny organisation för OAJ lades fram. Förslaget var nämligen en rejält nedbantad styrelse, från nuvarande 20 platser till 10 eller 13 platser. Och i den beredning som OAJ:s presidium (ordförande samt 3 viceordförande) gjort fanns ingen öronmärkt plats för FSL. I nuläget har FSL en plats i OAJ:s styrelse och den innehas av Linda Felixson. Till saken hör att FSL har varit med om att lägga grunden för OAJ. Och i samgångsavtalet stipuleras bland annat att FSL skall garanteras två platser i organisationens styrelse. 1991 tvingades man ändå ge avkall på den ena styrelseplatsen då OAJ växte så kraftigt att två platser inte längre stod i kontrast med medlemsantalet. FSL kompenserades ändå så att förbundets ordförande fick närvaro- och yttranderätt på styrelsemötena. Det blev därmed aktuellt att damma av samgångsavtalet från år 1973 och visa på FSL:s särställning inom OAJ. – Presidiet kände inte till detta när de gjorde sitt förslag, säger Linda Felixson. – Här ser vi än en gång hur viktigt det är att man känner till vår historia. Efter att vi hade presenterat all fakta och tydliggjort vår särställning så var det ingen som ifrågasatte oss. Den finlandssvenska skolan ser annorlunda ut än den finska och det behöver vi hela tiden lyfta fram.

Stöd för FSL i den största lärargruppen YSI I OAJ är FSL en del av de allmänbildande lärarna YSI (yleissivistäjät opettajat). Det är den klart största, och därmed den tongivande gruppen inom lärarfacket. YSI gav sitt stöd för att i förslaget till organisationsförändring utöka styrelsen men en plats och öronmärka den med bokstavskombinationen FSL. – Det var lätt att få gehör. Man tycker att vi är en viktig del av YSI. Hur gick sedan diskussionen på OAJ:s styrelsemöte? – Bra. Ingen kom med motförslag. Det finns frågor som är betydligt svårare än FSL:s styrelseplats.

inger damlin Förbundsordförande

Processen får aldrig ta slut

 Vi måste kanske bli bättre på att visa framfötterna i OAJ, säger Linda Felixson med anledning av att FSL:s styrelseplats i ett skede såg ut att försvinna.

Vilka frågor tänker du på? – Allt från regionföreningarnas vara eller icke vara till styrelsens och fullmäktiges storlek. I en så här stor organisationsförändring är det klart att det väcker känslor och också delar åsikterna. Varför väcker det här så mycket känslor? – OAJ:s organisation är ett lapptäcke. Det finns väldigt många varianter i hur man organiserar sig. När det kommer till kritan handlar det om att man undrar varför jag och min lärargrupp skall förändras om inte de andra gör det. Man ser till vad som funkar i sin egen lokalförening och region. Man blir kanske lite blind för helheten.

Fullmäktige nästa instans OAJ:s styrelse har enats om ett förslag till organisationsförändring som förutom färre ledamöter i styrelsen också skulle innebära att OAJ:s fullmäktige minskas från nuvarande 150 till 80 eller 100 medlemmar. Tanken är också att slopa de nuvarande regionföreningarna och ersätta dem med regionala nätverk. OAJ:s fullmäktige kommer att diskutera frågan på sitt möte i början av maj, och förhoppningen är

att man skall komma till beslut på ett extra insatt möte i början av hösten. Många försök att röja i OAJ:s organisationsdjungel har gjorts och hittills har resultaten varit blygsamma. Att förminska fullmäktige och styrelse innebär en stadgeändring och kräver 2/3 majoritet i fullmäktige. – Man kommer att rösta om det här i delar, och jag är helt säker på att vissa bitar kommer att gå igenom. Men jag är tveksam till att man får igenom alla förändringar. Vad tror du att går igenom? – Att de studerande skall få representation i både styrelsen och fullmäktige verkar vara väl förankrat. Är du orolig för FSL:s roll? – Jag är inte orolig i det här skedet. Men jag tror att vi borde vara bättre på att informera framöver. Har man förståelse för FSL och det finlandssvenska inom OAJ? – Både ja och ner. Det är väl som i Finland för övrigt när det gäller finlandssvenskheten, vissa har förståelse, andra inte.

mattias fagerholm

Vi lämnar fullmäktiges vårsammanträde bakom oss, ett möte som präglades av bred diskussion och konstruktiva tankar. En motion och sex frågor tycker jag är ett solklart tecken på ett levande förbund. Pulsen inom förbundet slår för lärares och rektorers bästa och förhoppningsvis gör intressebevakningen att medlemmarna känner sig trygga. Pulsen visar också att vi är en utbildningsaktör att räkna med i Svenskfinland - styrkan ligger i ordet ”vi”.   Tiden vi lever förutsätter ständig förändring, vi måste iaktta vår omvärld och vara beredda på att omforma verksamheten. FSL måste regelbundet stanna upp och se vilka stenar vi kan vända på i vår verksamhet för att möta medlemmarnas behov, förväntningar och genom dem bygga en kvalitativt god intressebevakning.   De små steg som tagits spelar en roll. De digitala föreningsträffarna i olika former, inbjudna gäster, inspiratörer vid varje fullmäktigemöte och styrelsemöte ger påverkningsarbetet en puff framåt. Allt detta kombinerat med ett aktivt nätverksarbete på olika nivåer gör skillnad för varje medlem.    När tar det här förändrings- eller förnyelsearbetet då slut, kan man fråga sig. Svaret är att processen aldrig får ta slut. Ramarna är de samma, värderingarna består, men verksamhetskulturen måste ständigt skapa nya förutsättningar för engagemang bland lärare och rektorer. Förnyelsearbete innebär inte att man gör om allt hela tiden. Förnyelsearbetet handlar om att aktivt försöka vara steget före i samhällsutvecklingen, det är en naturlig del av ett levande förbunds dynamiska verksamhetskultur.

Transparensen är en annan faktor vi behöver syna för att vara steget före. Transparens upplevs ofta som besvärligt, men FSL måste våga fokusera på fördelarna. Om informationssökning upplevs tidskrävande eller krångligt skapas missnöje, i värsta fall misstroende. Nästa utmaning bör därför vara att se över hur vi möter nya medlemmar, hur vi lyssnar och stöder. Vi får inte missa potentiella nya medlemmar eller förlora gamla. Medlemmar är vår hjärtesak – såväl nya som gamla. Transparensen är en annan faktor vi behöver syna för att vara steget före. Transparens upplevs ofta som besvärligt, men FSL måste våga fokusera på fördelarna. Om informationssökning upplevs tidskrävande eller krångligt skapas missnöje, i värsta fall misstroende. Därför är det viktigt att vi lägger på ett extra kol just där. Vi låter inte omvärlden springa före, vi finns redan där för dem som behöver oss.  Svaren i påverkningsarbetet ligger för det mesta i diskussionen som ger ringar på vattnet. Ringarna vittnar om en stark gemenskap bland lärare och rektorer. Trimmar vi förutsättningarna kan vi på ett trovärdigt sätt stå upp för lärare och rektorer. Vi är vi då!


4

29.4.2021 • Nr 8

 Klasslärarstuderandena Sandra Kullas och Ida Hultgren (längst ner på skärmen) har undersökt varför många lärare känner ökad belastning i arbetet. Ett resultat är bristfällig kommunikation med skolledningen. Till vänster på skärmen deras handledare Sol-Britt Arnolds-Granlund.

Vad är det som bidrar till att lärare upplever en ökad arbetsbelastning? Den frågan väckte intresse hos klasslärarstuderandena Ida Hultgren och Sandra Kulla som i fjol beslöt att gå på djupet och utreda orsakerna i en gemensam magisteravhandling i pedagogik.

Bristfällig kommunikation försämrar lärares mående

A

tt många lärare upplever en ökad arbetsbelastning bekräftas i en färsk magisteravhandling. Resultaten visar också att klasslärare upplever att kommunikationen från skolledningen är bristfällig och att resurser för lärares välmående saknas. – Det har länge varit känt att många lärare upplever en ökad arbetsbelastning. Förra året kom vi i kontakt med FSL:s arbete kring lärares välmående. Som blivande klasslärare kan det bli ett problem för oss på sikt och därför valde vi att fördjupa oss i ämnet, säger Ida Hultgren och Sandra Kulla, som studerar till klasslärare vid Åbo Akademi i Vasa. I deras avhandling ”Ökad arbetsbelastning bland klasslärare”, som presenterades nyligen, framkommer alltså att respondenterna upplever ökad arbetsbelastning. Författarna ville också ta reda på hur klasslärare upplever att frågan om arbetsbelastning tas i beaktande av skolledningen.

Bristande ledarskap Resultaten visar att respondenterna, fyra anonyma klasslärare med minst fem års arbetserfarenhet, anser att skolledningens arbete

för lärares välmående är bristfälligt på ett sätt eller annat. Det gäller både bristfälligt ledarskap och resursbrist. – Skolledningen, i våra fall rektorn och biträdande rektorn, har en central roll i hur arbetsbelastningen upplevs. Det pedagogiska ledarskapet borde satsa på att utveckla både lärarnas professionella roll och den sociala gemenskapen i kollegiet. Brister i det pedagogiska ledarskapet påverkar alltså lärares välmående, konstaterar Kulla. Hultgren och Kulla konstaterar att det är olyckligt att så är fallet. Men förklaringen kan enligt dem delvis bero på bristande resurser. – Det framkom att det i dag råder resursbrist, vilket exempelvis kan påverka gruppstorlek och antalet vuxna. Skolledningen kan inte alltid påverka den biten, säger Hultgren. I vissa fall finns tilldelade resurser för att arbeta för välmående men respondenterna upplever att kommunikationen med skolledningen brister. – Enligt några av respondenterna finns resurser för välmående, men lärarna är inte medvetna om dem på grund av bristfällig kommunikationen med skolledningen. De flesta upplever att ledningen är medveten om läget, men frågan hur välmående ska förbättras sak-

nar ett svar.

Flera faktorer bidrar Hultgren och Kulla betonar att de inte är ute efter att smutskasta skolledningen utan vill lyfta fram vad som bör utvecklas för att situationen ska förändras. – Det är inte bara en sak, utan många olika faktorer som bidrar till att belastningen ökar. Det finns olika brister som gör att allt inte fungerar som det bör och det pedagogiska ledarskapet är ett exempel. Ett av målen med vår avhandling är att väcka uppmärksamhet kring det, säger de. Deras handledare Sol-Britt Arnolds-Granlund poängterar att skolledningens roll är utmanande och föränderlig i takt med att läraryrket utvecklas. Att navigera mellan de pedagogiskt professionella frågorna och de som gränsar till det privata kan vara en utmaning. – Nu fokuserar avhandlingen inte på den här balansen. Men jag tror att skolledningen kan uppleva en försiktighet när det gäller att komma in på hur lärarens tid mellan arbetsuppgifter och privatliv fördelas. Här tror jag det också finns en ovana vid hur man som skolledare ska komma in, säger Arnolds-Granlund. Just arbetstiden var ett mo-

ment som enligt resultaten upplevs som belastande. Lärarens arbetstid delas in i bunden och icke-bunden arbetstid, vilket enligt tre av respondenterna bidrog till ökad arbetsbelastning. – Enligt dem flyter arbete och fritid lätt ihop. För vissa kan det vara svårt att avgöra när arbetsdagen tar slut eftersom en del ägnar sig åt arbetsuppgifter hemma kvällstid, säger Kulla.

Förändrad föräldra- och elevkontakt Förutom arbetstid identifierades också föräldra- och elevkontakt som arbetsmoment som bidrar till ökad belastning. – De är båda breda benämningar och respondenterna upplever dem inte alltid som negativa. Men vissa upplevde att belastningen ökat i takt med att elevers välmående har dalat. Integreringen upplevdes också ha ökat belastningen, säger Hultgren. Arnolds-Granlund betonar att elevkontakt inte ska uppfattas som ett problem. – Eleverna är en stor källa till glädje och meningsfullhet och därför utbildar vi oss till lärare. Men olika element upplevs som problematiska och i många fall saknar lärarna verktyg för hur de ska göra. Lärare behöver utveckla

pedagogiskt professionella handlingsmodeller för olika behov och utmaningar i klassen, säger hon. Och fortsätter: – Dagens föräldrar ställer också helt andra krav än förr. Det bäddar inte nödvändigtvis för krockar och problem utan utmaningar. Men det kräver tålamod av båda parter. I avhandlingen ställdes också frågan hur klasslärare jobbar för att förebygga ökad arbetsbelastning. I korthet ansåg respondenterna att en utförlig planering av arbetet, ett fungerande stödnätverk och begränsning av den icke-bundna arbetstiden var av betydelse. – Målet med den här avhandlingen var att göra det som ökar arbetsbelastning begriplig och hanterbar. Det tycker jag Ida och Sandra har lyckats väl med. Utbrändhet är ett alltför vagt begrepp så därför är det viktigt att identifiera vilka moment som ökar belastningen. – Det som vore intressant för fortsatt forskning är skolledningens perspektiv och vilka utmaningar den ser inom området, säger Kulla, Hultgren och Arnolds-Granlund. text och foto: christoffer thomasfolk


5

29.4.2021 • Nr 8

Nu längtar alla efter ett normalt studieliv –Vi gör vårt bästa för att upprätthålla någon form av socialt liv, också om det sker virtuellt, säger Marie Lövholm, som är ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, FSLF. När jag ringer upp Marie Lövholm har hon precis avslutat en riktig, fysisk lektion som vikarie i en skola. Hon studerar till klasslärare för fjärde året. Hur mår föreningens medlemmar nu under coronatiden? – Det är tudelat. En del mår bra av att till exempel kunna sova litet längre om morgnarna, men det blir också ensamt och många känner sig isolerade och saknar den social delen av studielivet, säger Marie. Det kan leda till att man sitter mycket vid datorn. FSLF kan ju inte för tillfället ordna några fysiska sammankomster alls. – Vi försöker skapa en gemenskap, men genom att arrangera distansevenemang. I skrivande stund håller styrelsen för FSLF på att planera den s.k. Pre-pampassitzen som äger rum den 22 dennes. Också de famösa Pampasdagarna sker virtuellt i år och över lag har fester inte arrangerats i samma utsträckning som förr. – Vi har också haft mera fackligt program på distans. ”How to get a lärarjobb”, som arrangerades tillsammans med FSL var en stor succé. Det gick jättebra ha den virtuellt. Då fick vi med flera ämneslärarstuderande från Åbo, vilket var en bra sak. Ett helt nytt koncept har också sett dagens ljus. ”Q&A med FSLF och FPV” heter evenemanget och har arrangerats en gång i

mars tills vidare, för första årets studerande. Tanken är att ordna det en gång till, då utökat med andra och tredje årets studerande. – Då kan studerande ställa frågor och bolla tankar med personalen från fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid akademin. Konceptet fungerar så att frågorna inkommer på förhand och skickas vidare till akademins studiehandledare och studiekoordinator. – Frågeställarna förblir anonyma och frågorna besvaras under sessionen. Man använder sig också av Mentimeter som är ett verktyg som kan användas för att skapa interaktiva omröstningar eller besvara frågor. Och via Mentimetern går det också att ställa spontana frågor. Vilken sorts frågor ställer studerandena? – Nu har biämnesstudier intresserat dem. Det kommer också frågor om kursval och om hur man anmäler sig till kurser. Rätt mycket studierelaterat, säger Marie Lövholm. Studerandena längtar efter att läget skall återgå till det normala och hoppas på en restriktionsfri höst. För tillfället försöker alla göra det bästa av situationen som den är. – FSLF och andra studieföreningar i Vasa

 FSLF:s ordförande Marie Lövholm säger att föreningen gör vad den kan för att upprätthålla någon form gemenskap.

gör vårt bästa för att upprätthålla någon form av socialt liv också om det sker virtuellt. En liten del av dem som inlett sina studier i höstas har de facto inte ens träffat sina kurskamrater fysiskt. – Det är synd! Under det första året skapas många kontakter och kompiskretsar. De här studerandena vet ju inte vem som går på deras kurs utan har sett dem bara på en skärm med ett namn, säger Marie. Coronaläget har också satt käppar i hjulet för praktiken för lärarstuderandena.

– För mig blev den första veckan av ämnespraktiken i Vasa övningsskola i oktober-november i fjol bara en auskultering via Zoom. Vi följde med en strömmad lektion. Det fungerade ju nog, men elevkontakten försvann ju. – Resten av praktikperioden fick vi vara på plats, men förstås med munskydd och restriktioner. tom ahlfors

Virtuell sits i grupprum på Zoom Förra veckoslutet ordnade studerandeföreningarna HanSe och Hosk vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors en sits med temat ”2000-talets sits” för den som ”saknar 2000-talet med fantastisk musik och supersnyggt mode”. Arrangörerna skickade i god tid ut en länk till sitsen samt ett sångblad och ett menyförslag med både förrätt, huvudrätt och dessert, för att deltagarna i stort sett skulle äta samma saker. Huvudrätten var pizza. Ungefär trettio personer deltog i festen. – Man åt i grupprum med ett tiotal deltagare, berättar två av de deltagande studerandena som önskar förbli anonyma.

Grupprum är alltså det som i vardagligt tal kallas ”breakout room” Hur var det då att sitta på middag via Zoom? – Det gick helt okej. Folk pratade nog med varandra i grupprummet. Vi presenterade oss och berättade om oss själva, berättar de två studerandena som studerar för andra året och deltog i sin första sits under detta studieår. Till saken hör att studenterna på olika utbildningsenheter inte nödvändigtvis alls känner varandra eftersom studierna nu i ett drygt år skett på distans. Framför allt gäller ju detta dem som inledde sina studier i fjol på hösten, de har inte ens träffat sina kurskamrater, för att inte tala om studerande på

högskolans andra utbildningslinjer.

Lång sittning Inloggningen öppnade kl. 18.30 och sitsen drog i gång kl. 19. – Den räckte ganska länge, över tre timmar vilket är ovanligt, berättar de här två studerandena, som jämför denna virtuella sits med en riktig. – Då sitter man vid matbordet i ett par timmar och förflyttar sig sedan till någon efterfest. Denna gång fanns av förståeliga skäl ingen planerad efterfest, men de som ville kunde bli kvar på Zoom för att umgås efter den egentliga sitsen. Flera av de deltagande hade samlats ”på

riktigt” i mindre grupper och använde sig av en gemensam dator.

Baka munkar virtuellt Den här sitsen var gratis för deltagarna, men det gick att som minne av sitsen köpa ett ”halarmärke” (en dekal som sys fast vid den overall som studerandena använder vid fester av detta slag). Studerandeföreningar vid Aracada och också på annat håll har också tidigare arrangerat virtuella sitsar på nätet och inför Valborgsfirandet finns det möjlighet att träffas online för att brygga mjöd och lära sig baka munkar. tom ahlfors


6

29.4.2021 • Nr 8

Johan Jansson (t.v.) och Tomas Jaakkola är båda fullmäktigeledamöter från Esbo-Grankulla lärarförening. foto: tom ahlfors

Historisk inramning på FSL:s fullmäktigemöte Coronaviruset har präglat det senaste året i skolvärlden och pandemin påverkade också inramningen på FSL:s vårfullmäktigemöte. Mötet genomfördes nämligen helt och hållet på distans. Det här är ett historiskt möte. Vi har aldrig gjort så här tidigare, konstaterade förbundsordförande Inger Damlin i sitt öppningsanförande. Riksdagsledamot Mikko Ollikainen, som framförde Svenska riksdagsgruppens hälsning till fullmäktige, konstaterade att det mesta har handlat om coronan den senaste tiden. Han tog tillfället i akt och visade sin uppskattning för det lass som utbildningssektorn har fått dra under pandemin. – Tack till alla lärare för ett otroligt stort arbete, sade Ollikainen. Ollikainen konstaterade att regeringen har riktat en hel del pengar till stödfunktioner, men att behovet av tilläggsfinansiering är stort på alla stadier. Regeringens ramförhandlingar inför nästa års budget pågår, så frågan om resurser till utbildningssektorn är i allra högsta grad aktuell. Den utbildningspolitiska redogörelsen som nyligen överlåtits till riksdagen har kritiserats för att den saknar konkreta lösningar när det kommer till finansieringen. Finland ligger på den punkten steget efter de övriga nordiska länderna. – Behovet är enormt, men det skall finnas medel att täcka det också. Finansieringen är nästa skede, sade Ollikainen.

I sitt svep över vad som är aktuellt inom utbildningspolitiken lyfte han även fram behovet av en svensk tjänsteman på Undervisnings- och kulturministeriet. En fråga som också FSL har jobbat för. – Ett svenskt öga på beredningen är viktigt, sade Ollikainen.

Grillad av FSL:s fullmäktige Mikko Ollikainen har lärarbakgrund och konstaterade att han därmed inte har några problem med att prata 45 minuter i sträck, men han höll sig till det kortare formatet och bjöd i stället in fullmäktige till diskussion. Anna Nylund, Korsholms lärarförening, konstaterade att lärarfacket OAJ drivit frågan om mentorskap för unga lärare och ville veta om frågan vunnit gehör i budgetförhandlingarna. – Jag känner inte till detaljerna men det låter som en bra idé. Det kunde motverka en drop out från läraryrket. Jag skall sätta ett meddelande till Ständerhuset, lovade Ollikainen. Fullmäktigeordförande Christoffer Sourander ondgjorde sig för sin del över det höga reformtempot i skolan. – Ge oss lite andrum. Ge oss tid att jobba med processerna, löd Souranders hälsning till granitborgen. – Det är enorma förändringar på gång inom utbildningssektorn. Jag förstår att ni behöver lugn och ro, svarade Ollikainen. Petra Örn, Åbo lärarförening, konstaterade att hon har undervisat elever i åk 1 och 2

på distans och märkt att de inte mått bra av det. Lovar du att vi inte slinker över till distansundervisning igen? undrade hon. – Utgångspunkten är alltid närundervisning. Hybridmodeller kan närmast bli aktuella i områden med stora avstånd. Man måste se vad som är vettigast för barnen. Åsikterna är delade, men majoriteten tycker som du, svarade Ollikainen

Verksamhetsberättelse och bokslut på mötesagendan I fullmäktiges möteshandlingar fanns bland annat verksamhetsberättelse och bokslut för år 2020. Också verksamhetsberättelsen genomsyras av pandemin. – Medlemmarna har varit i behov av råd och stöd och många vittnar om en ökad arbetsbörda, sade Inger Damlin. Pandemin påverkade givetvis också FSL:s verksamhet. Till exempel flyttade kursutbudet ut på nätet, då restriktionerna inte tillät fysiska möten. – Vi ställde inte in, vi ställde om, sade Damlin. En följd av omställningen är att FSL:s bokslut visar på ett överskott i förhållande till vad som budgeterats. Förbundets ekonomi är därmed stabil, pandemin och det stormiga börsåret till trots. – Vi har suttit stilla i båten, sade förbundsekonom Lis-Britt Bergman beträffande FSL:s goda ekonomi. Fjolårets överskott kommer medlemmarna till godo. En bokförmån vid Förlaget blir nämligen tillgänglig för FSL-medlemmarna

från och med början av maj. – Tack för att tillskottet tillfaller medlemmarna. Jag är glad att vi får en guldkant, sade Annika Lindgren, Vasa svenska lärarförening.

Tre ordförande på ett år En blick i verksamhetsberättelsen ger vid handen att 2020 var ett rätt speciellt år för FSL:s del. Tre olika personer verkade som ordförande för förbundet. Christer Holmlund efterträddes av Inger Damlin och i skarven mellan dessa var Linda Felixson vid spakarna. Anders Johansson, Kustvägens lärarförening, tyckte att formuleringen ”Felixson tog över det politiska ansvaret” skorrade illa. – FSL är politiskt oberoende, sade Johansson. – Det är vi, men vi sysslar dagligen med lönepolitik, utbildningspolitik och organisationspolitik, förtydligade Damlin.

Vi ses i höst De personliga mötena och de informella kaffebordsdiskussionerna uteblev under FSL:s fullmäktige denna gång, men förhoppningen är att höstmötet kan arrangeras som ett fysiskt möte. – Jag hoppas att det här är det sista fullmäktigemötet på distans på en väldigt lång tid, sade Christoffer Sourander. mattias fagerholm


7

29.4.2021 • Nr 8

Distansmötena står dem upp i halsen Fullmäktigeledamot Johan Jansson från Esbo-Grankulla lärarförening hade bjudit in ledamot Tomas Jaakkola, också från Esbo, till sin matsal där de satt med varsin dator framför sig och deltog i vårens fullmäktigesammanträde som arrangerades helt virtuellt, vilket inte uppfattades som odelat positivt av herrarna. – Möten på distans har ju arrangerats nu i ett år. Man börjar tröttna på dem!

D

e virtuella mötena på distans står bägge två upp i halsen. Det känns nu tråkigt med ett fullmäktigesammanträde på distans. – Distans möten ordnas ju precis överallt och man tröttnar på det, säger Johan Jansson. Tomas Jaakkola säger att han måste motivera sig mer och mer för mötena. I sin egenskap av förtroendeman har han många möten, och alla sker på skärm. – Jag märker att om jag sitter en hel dag på skärmmöten är jag helt mör följande dag. Aldrig tidigare har jag upplevt något sådant. Det finns ingen tid för att förflytta sig mellan mötena, utan man bara klickar in sig mellan mötena utan pauser. Johan Jansson har upplevt

samma sak. Senast under en fortbildning gällande mobbning. Det var sex timmar på skärm. – Det blir tungt att bara lyssna och lyssna också om arrangörerna hade några interaktiva pass då och då, vilket är viktigt att komma ihåg då man ordnar en kurs på en hel dag. Sex timmar av föreläsning klarar ingen av. Det återstår i det här skedet att se hur distansen till de övriga fullmäktigeledamöterna påverkar sammanträdet.

Ämnen som inte väcker känslor Ordförande Christoffer Sourander har efterlyst mera debatt i fullmäktigesalen. Hur skall man åstadkomma det? – Sammanträdena verkar följa ett manuskript som användes redan för trettio år sedan. Något

nytt kunde införas. Fullmäktiges uppgifterna kunde ses över och på så sätt få in mera aktivitet, säger Johan Jansson. Under den pågående fullmäktigeperioden har inget behandlats som väckt Tomas Jaakkolas känslor och han efterlyser något slag av ny input. – Allt är väl förberett och litet slätstruket. Det finns bara alternativen ja eller nej och ofta funderar ingen på vad som skulle hända om vi säger nej, säger Jaakkola. Fullmäktige är mycket homogent och rörande ense om det mesta. – Kanske styrelsen kunde förbereda något nytt för att få igång debatten, föreslår herrarna Jansson och Jaakkola tom ahlfors

 Handsprit har förbrukats litervis per capita under det senaste året. På ett distansmöte är bruket inte lika nödvändigt som då man är ute och rör på sig. foto: mattias fagerholm

Också differentierade läromedel skall finnas på svenska De finlandssvenska lärarna gör ett stort arbete med att skapa lämpligt läromaterial för elever som kräver differentierade uppgifter eftersom sådant material inte finns färdigt på svenska. Nu bör förlagen uppmärksammas på detta missförhållande, hävdar Raseborgs lärarförening i sin motion till fullmäktige och efterlyser differentierade uppgifter, instuderingsfrågor och förenklade texter. Raseborgs upprop togs väl emot i fullmäktige som grundligt ventilerade frågan om läromedel på svenska. Det statliga stödet för finlandssvenska läromedel är omkring 80 000 euro per år och summan bör höjas, konstaterade Anna Wahren, styrelseledamot från Borgå. För tillfället ligger också en motion hos Folktinget om detta och FSL vill göra gemensam sak för att få fram statliga, öronmärkta medel för svenska läromedelsproduktion, enkannerligen så att alla ämnen fås den bredd de behöver samtidigt. Detta är viktigt för ett kontinuerligt lärande. Petra Örn konstaterade att de differentierade läromedlen också bör betjäna dem som behöver svårare material. – Fokus bör ligga på ett översättningsarbete. Det finns inte resurser att tillverka egna läromedel på svenska i Finland, sade Nancy Bäck, Karleby.

Det virtuella fullmäktigesammanträdet administrerades från FSL:s styrelserum i Böle där bara ordförande Christoffer Sourander (t.h.), vice ordförande Ann-Britt Romar och förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström samt fotografen var närvarande. foto: mattias fagerholm

Det är dock viktigt att betona att finansieringen inte ska ligga på fonderna, utan även översättningen måste tryggas med statliga medel, sade Malin Höglund-Snellman, Jakobstad-Larsmo lf. Pernilla Granlund, Borgå lf, håller som bäst på att översätta ett läromedel i religion för Schildts & Söderströms, som helt finansieras av Kulturfonden genom ett stipendium. – Men stipendiet är så litet att det inte går att vara tjänstledig utan översättnings-

arbetet gör jag på min fritid, sade Granlund. Hon menade också att det är kommunernas ekonomi som är avgörande för vilka läromedel som finns i skolorna. – Det finns läromedel, men det finns inte medel för att köpa dem. Att det finns ett mervärde i att det är uttryckligen lärare som översätter var fullmäktige enigt om.

Digitala läromedel räddningen? Kanske arbetsböcker kunde vara digitala,

undrade Sabina Lindholm, styrelseledamot från Tammerfors. – Det är etiskt ohållbart att trycka upp en bok som används av bara en elev och sedan slängs bort. Nancy Bäck trodde att vi nu står inför ett paradigmskifte vad gäller de digitala läromedlen. – Jag har bestämt mig för att använda digitala läromedel från och med hösten. Tove Söderman, Väståbolands lf, sade sig vara nöjd med det mångsidiga digitala materialet som finns. – Men eleverna är inte alltid nöjda. Jag tror att en trötthet gentemot det digitala sprider sig bland eleverna. Det är bara skärmar över allt. Linda Felixson som för tillfället bestrider FSL:s plats i Schildts & Söderströms styrelse har fört fram det mesta av det som diskuterades på fullmäktigesammanträdet. – Nu verkar en utveckling vara på gång. Vi måste få kvalitet och det vi behöver, sade hon. Motionen godkändes enhälligt utan ändringsförslag.

tom ahlfors


8

29.4.2021 • Nr 8

 Undervisningsminister Jussi Saramo (VF) ser nöjd ut då fonderna drygar ut hans kassa för utbildningsutgifter.

Svår balansgång mellan fondfyrk och offentlig finansiering Vad skall finansieras med offentliga medel och när skall de finlandssvenska fonderna rycka in? Vi skall inte upprätthålla offentlig verksamhet, slår Mikael Nylander, ordförande för Svenska kulturfonden, fast. Frågan har aktualiserats av att Åbo Akademi i höst kör igång en behörighetsgivande elev- och studiehandledarutbildning med fondmedel. Varför satsar Svenska kulturfonden 150 000 euro på utbildningen? – Det råder en skriande brist på elev- och studiehandledare. Det var ganska naturligt att gå in här. Här finns ett allmänfinlandssvenskt intresse. Då skall fonden vara med. Är det här inte primärt en sak för Undervisnings- och kulturministeriet att sköta? – Absolut. Det finns säkert många frågor som man tycker att ministeriet borde sköta. Men vi har autonoma universitet som an-

vänder sin statliga finansiering hur de vill. I riksdagen förundrade jag mig många gånger över hur vi år efter år sköt till finansiering för att utbilda socialarbetare. Jag var fruktansvärt irriterad på att universiteten inte omdirigerade sina resurser för att sköta bristen. Man kan ställa precis samma fråga här. Det råder en skriande brist på studiehandledare och flera olika typer av lärare. Varför styr man inte internt om resurserna? Svaret vi fick var att det är svårt att snabbt lägga om eftersom man inte kan avsluta utbildningsprogram om det finns studerande intagna. – Det är klart att universiteten också ser en möjlighet att få lite extra. De utnyttjar den här möjligheten. Bristen på elev- och studiehandledare är ingen nyhet och kostnaden för utbildningen inte så stor. Borde ÅA inte klara av att fixa det själv? – Ja, man kan kanske tycka det. Behovet har funnits länge. Samtidigt så ger vissa av de här behörighetsgivande utbildningarna inte så mycket statlig finansiering. Så jag kan ha vissa sympatier. Det kan behövas lite extern finansiering. – Man vill komma i gång och det kan ta länge att få offentliga medel. Det här är ett

investeringskapital. Åbo Akademis stiftelse är god för 700 miljoner. Då kunde man kanske tänka sig att den primära adressen för ÅA är den egna stiftelsen. Varför knackar man inte på där, utan springer till Kulturfonden? – Det är också vårt uppdrag att se till det finlandssvenska. Vi skall stöda och stärka det svenska i Finland och vi är en stiftelse för utbildning och kultur. Så nog hör det till oss också. När det finns ett allmänt finlandssvenskt intresse, som det gör när det gäller de här yrkesgrupperna som det råder brist på, tycker jag att Kulturfonden skall vara med. – Jag känner inte till vilket uppdrag stiftelsen för Åbo Akademi har och kan inte uttala mig om andra fonder. Hur svår är balansgången fondfinansiering och offentlig finansiering? – Den är svår. Det kommer alltid fall där vi funderar om det här är vårt uppdrag eller inte. Samtidigt har vi medel att satsa, och om det finns ett finlandssvenskt intresse och om det faller inom ramen för vårt uppdrag, tänjer vi lite på gränserna för att till exempel få i gång en utbildning. Om vi gör det goda för Svenskfinland kan vi med gott samvete göra det. För utan en god skola och

förskola har vi inget Svenskfinland i framtiden. Allt kretsar kring det. – När man utvecklar, kör i gång med något nytt eller behöver forskningsbidrag kan vi vara med. Vår roll är att stöda i initialskedet. Men vi skall inte upprätthålla offentlig verksamhet och vi för varje gång en diskussion om det här. Är det här på gränsen? Finansierar vi något som staten borde stå för? Det är en känslig balansgång.

text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

 Kulturfondens ordförande Mikaela Nylander.


9

29.4.2021 • Nr 8

Vi behöver modersmålsmodeller Finlandssvenskarnas svenska mår över lag bra, men det är ändå alarmerande att många unga har ett svagt språk då de går ut skolan, säger språkvårdare Anna Maria Gustafsson.

T

idskriften Språkbruk utges av svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken och har utkommit sedan 1981. Vid årsskiftet blev Språkbruk endast en digital publikation, fritt tillgänglig på internet. Samtidigt fick tidskriften en ny chefredaktör, Bianca Ortiz Holmberg. – Vi hoppas att alla som läst Språkbruk tidigare hittar den digitala versionen och inte känner att de tappat sin tidskrift, säger Bianca Ortiz Holmberg.

Skyhöga postningskostnader Skälen till att inte längre ge ut en pappersversion av Språkbruk är ekonomiska. Trots att prenumerantintäkterna nu faller bort blir ändå summan av ekvationen att en digital utgivning är en inbesparing. Postningskostnaderna har nämligen varit skyhöga. Språkbruk har haft en ny webbplats sedan 2018, då också en omfattande förnyelse av den tryckta versionens layout gjordes. – Den webbplatsen kan vi nu bygga vidare på, så någon stor förnyelse på webben kommer inte att ske direkt. Vi har tillfört några nya element som det nya formatet möjliggör. – Visst saknar vi pappret lite men det är samtidigt roligt att utforska de möjligheter som webben ger och som vi kan utnyttja bättre nu när inte papperstidningen kräver det mesta av tiden, säger Bianca Ortiz Holmberg och nämner möjligheten att publicera aktuella artiklar som inte behöver vänta på att utkomma i pappersform, fyra gånger per år, som utgivningsfrekvensen var. – Vi vill naturligtvis hålla kvar de populärvetenskapliga artiklarna som skrivits av språkforskare. – Och eftersom jag själv är journalist tycker jag att det är roligt att publicera nyheter om aktualiteter litet snabbare än en gång per kvartal. Språkbruk har också ett färskt konto på Instagram som tjänar som inkörsport till den digitala tidskriften. Inläggen på Instagram skall inte vara desamma som publiceras på Twitter eller Facebook, säger Ortiz Holmberg.

Språk bör användas Anna Maria Gustafsson är ledan-

de språkvårdare på svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. Hur mår finlandssvenskarnas svenska idag? – Den mår nog ganska bra, säger Anna Maria. – Speciellt glädjande var ju att Magmas ungdomsbarometer visar att ungdomarna använder rätt mycket svenska. Det ultimata kriteriet för att ett språk skall må bra är att det används. Anna Maria Gustafsson är också mediespråkvårdare. – Redaktionerna gör ett stort jobb för språket. Det är dock oundvikligt att det sker saker med svenskan eftersom vi är en liten minoritet som lever mitt i en finskspråkig och delvis också engelskspråkig vardag. Detta syns i många olika texter. Ute på gator och torg möter vi mycket engelska, säger Anna Maria och berättar att hon nyligen besökte ett företag i Posthuset i Helsingfors, där all skyltning var enbart på engelska i alla lokaler. Finska förekom alltså inte heller. Finska konstruktioner syns däremot nog i de svenska texter som omger oss. – Vi bidrar själva till att krympa vårt språk om vi tar in direkta konstruktioner från finskan och engelskan i vårt språk. Om vi inte ständigt fyller på med nytt material också så stannar utvecklingen upp.

Orimligt svag skrivkompetens I Gun Oker-Bloms färska utredning om den svenskspråkiga utbildningen i Finland konstateras om elevernas kunskaper i sitt svenska modersmål bland annat att ”De svagheter som finns bland elever i årkurs nio finns givetvis kvar när dessa elever inleder sina studier på andra stadiet. I flera olika sammanhang har lärare vid svenskspråkiga gymnasier under det senaste året påpekat att många av dem som studerar vid gymnasierna har en orimligt svag skrivkompetens då de inleder sina gymnasiestudier.” – Visst är det alarmerande att det finns så många som har ett så svagt språk då de går ut skolan, säger Anna Maria Gustafsson, som tidigare flera år jobbade som censor i modersmålet svenska vid Studentexamensnämnden. – Spektret är brett. En del abiturienter är väldigt duktiga och har ett rikt språk, men å andra si-

 Anna Maria Gustafsson är ledande språkvårdare på svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.

dan har vi en oproportionellt stor andel med ett smalare språk. Det kan brista i språkkunskaperna på många olika sätt. Det kan exempelvis handla om ett för litet ordförråd eller om att man lånar in för många konstruktioner från andra språk. Då Anna Maria fungerade som censor förekom inte så många finlandismer, utan snarare omedvetna anglicismer. Också stilistiska problem förekom, skribenterna skrev talspråk. – Bristerna i språkkunskaper är individuella och bundna till region och miljö, både skolmiljön och den personliga. – Jag kan inte peka på något specifikt och säga att det här är vårt språkproblem nu. Men ett problem är att skillnaderna mellan elevernas språkkunskaper är stora, säger Anna Maria Gustafsson.

Fyll på ditt ordförråd, lärare! Alla lärare är viktiga modersmålsmodeller för skoleleverna, vilket är viktigt att hålla i minnet. – Vi behöver alla modeller vi kan få. För barnen är lärarna viktiga modeller och för vuxna är medierna det. Vad kan lärarna göra för att utveckla sitt språk? – Rent generellt gäller det att vara intresserad av språket över lag och medveten om språket som ett uttrycksmedel som förändras, säger Anna Maria Gustafsson. Också en lärare behöver fylla på sitt ordförråd och sina uttryck och vara öppen för olika genrer och inte låsa in sig i sin box. tom ahlfors

 Bianca Ortiz Holmberg är ny chefredaktör för Språkbruk.

Ett problem är att skillnaderna mellan elevernas språkkunskaper är stora. ANNA MARIA GUSTAFSSON Ledande språkvärdare


10

29.4.2021 • Nr 8

kolumnen pia rehn bergander Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

Det räcker att du gör ditt bästa Bland eleverna som presterar högt i skolan finns många som har en mycket mer utmanande tillvaro än vad som märks på utsidan. De är ofta unga människor som tidigt vande sig vid att vara duktiga på sådant som andra kämpade mer för att klara av. De kanske läste flytande vid skolstarten. De kanske var framgångsrika i sina fritidsintressen. Kanske fick de höga betyg utan ansträngning. Sannolikt hörde de också regelbundet hur duktiga de var och eventuellt kändes det bra, eftersom budskapet tolkades som att de var uppskattade och dugliga. Ju större del av den ungas självbild som grundas i framgång, desto större är däremot också risken att prestationsångest med tiden äter sig in och grundlägger den perfektionism som sedan kommer att styra liv och hälsa mycket mer än vi tror när vi säger de uppmuntrande orden eller belönar de goda resultaten. Så här uttrycker sig en 17-åring: ”När jag får ett A på nånting känner jag lättnad, men lättnaden varar bara en kort stund, för sen kommer jag ihåg allt annat och att det aldrig kommer att ta slut. …och även när jag fick det där A:et visste jag att jag hade kunnat göra det bättre, snabbare eller på något annat sätt. ’Gör ditt bästa bara’, säger de, och det är just det; jag borde kunna bättre, egentligen”

Gränsen mot destruktivitet går som så ofta vid överdriften, och överdriften tar vid där vår strävan efter perfektion börjar ge motsatt effekt och ett sämre mående.

Få elever får stöd för sin prestationsångest, för de döljer den länge väl utåt. Kanske överarbetar de sina uppgifter utan att omgivningen förstår hur orimligt mycket tid som ligger bakom det som ser ut som ett förväntat resultat från en högpresterare. Dolda perfektionister kan också hitta anledningar till att skjuta upp igångsättningen in i det sista, så resultatet inte kan bli annat än mediokert – om arbetet alls görs. Då är ”aha, prestationsångest” sällan den första tanke man som lärare tänker. Att vi har höga förväntningar på våra unga är givetvis bra så länge de motsvarar deras egen förmåga och ambition, precis som våra egna högt ställda förväntningar på oss själva är en drivkraft som kan leda till att drömmar blir planer som uppfylls. Nej, perfektionism i rätt sammanhang är ingalunda skadlig så länge den ger kraft och lust. Gränsen mot destruktivitet går som så ofta vid överdriften, och överdriften tar vid där vår strävan efter perfektion börjar ge motsatt effekt och ett sämre mående. Där ligger kopplingen till depression och ångest mycket närmare än kopplingen till glädje och framgång. Våra unga blir hjälpta med den gränsen när vi är tydliga och konkreta med våra förväntningar. Vi kan också lära dem prioritera och planera sina insatser i relation till delarnas betydelse för helheten. Men framför allt kan vi föregå med gott exempel genom att låta bli självklandret när vi inför dem ibland gläntar på dörren till vår egen bristfällighet. Kanske är det av flera anledningar en god idé.

FSL:s fullmäktige:

Öronmärk coronastödet för att skydda kommunens utbildningssektor från politiska klavertramp Utredning på utredning visar att undantagsarrangemangen i skolan under pandemin har orsakat kunskapsluckor och riskerar elevernas och studerandenas psykiska hälsa. Alla kommuner borde göra en kartläggning över utbildningens behov och basera ansökan om stödpengar på den. Det stöd som beviljas måste sedan öronmärkas för att åtgärda de specifika behoven, anser FSL:s fullmäktige i ett uttalande från sitt vårsammanträde. Kommande läsår blir en utmanande tid för elever och studerande men även för utbildningspersonalen. Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU har tidigare i vår utvärderat effekterna av undantagsförhållandena inom utbildningen och resultaten visar att situationen har upplevts som psykiskt belastande och har i allra högsta grad påverkat elevers och studerandes ork och studiemotivation. – Lärarna möter ökad psykisk ohälsa, raserade framtidsplaner och brist på studiemotivation, säger Christoffer Sourander, ordförande för FSL:s fullmäktige. Enligt NCU är det viktigt att identifiera stödbehovet i ett tidigt skede och sätta in individuella åtgärder. – För att göra det behöver vi mer personal än vi har idag, med fler lärare och speciallärare håller vi storleken på undervisningsgrupperna rimliga och kan erbjuda specialundervisning för fler, säger Sourander.

Utbildningssektorn behöver en särskild exitplan FSL:s fullmäktige anser att alla kommuner och städer bör kartlägga utbildningens specifika behov och formulera en särskild exitplan för hur man går vidare efter coronakrisen. Fullmäktige vill också se att man öronmärker det statliga coronastödet så att resurserna landar rätt i kommunerna och städerna och nödvändiga åtgärder sätts in. – Staten har ganska så generöst stött städer och kommuner men inte varit tillräckligt specifika kring vad stödet ska gå till, man har kunnat använda resurserna till nästan vad som helst så länge man inte permitterat personalen, säger Inger Damlin, FSL:s

 Fullmäktigeledamöterna deltog i vårens sammanträde på distans. foto: tom ahlfors

ordförande. Genom tydligare formuleringar kring hur stödet ska användas skyddar man också utbildningssektorn från politiska klavertramp som till exempel i Esbo, Borgå och Malax där nedskärningar och sänkt timresurs väntar. – Att spara genom att minska antalet undervisningstimmar i en kommun leder till att elevgrupperna blir större, vilket i sin tur minskar tiden läraren har för varje elev i klassen. Man kan fråga sig om inte också de här kommunerna borde återbetala statsstödet eftersom ingreppet gör minst lika stor skada som permitteringar, säger Damlin.

Närundervisning men “långt ifrån normalläge” Elevernas och studerandenas stödbehov hänger inte enbart ihop med förlorad kunskap utan lika mycket med motivationsbrist, försämrat psykiskt välbefinnande och en allmän vilsenhet. Under nästa läsår är det antagligen närundervisning som gäller igen, men något normalläge kan vi inte tala om ännu, poängterar FSL:s fullmäktige. – Polariseringen har ökat under pandemin och vi behöver mer resurser för att stärka elevernas och studerandenas psykiska välbefinnande. En del kan till exempel behöva hjälp med studietekniken och andra med självförtroendet. – Förhållandena hemma kan också ha förändrats under pandemin och det värdefulla stödet från vårdnadshavare försämrats, säger Sourander. Förutsättningarna för att tillgodose varje elevs och studeran-

des behov är ännu sämre än innan pandemin. Det räcker inte enbart med att kunna erbjuda stödundervisning, en del är inte mottagliga för hjälpen som erbjuds helt enkelt och då behöver också elevvården kopplas in. – Allt fler barn och unga behöver få samtalsstöd och olika elevvårdstjänster för att kunna tillgodose sig undervisningen men med nuvarande tillgång på personal och krångliga processer kommer vi inte att kunna erbjuda alla den hjälpen, säger Pamela Leka, vice ordförande i FSL och speciallärare i Grankulla.

Upprepa inte gamla misstag Samhället behöver framtidstro, kunskap och sociala färdigheter för att ta sig ur och framåt efter coronakrisen, därför måste vi investera i våra barn och unga och deras utbildning. Parallellt med grundutbildningen måste vi också värna om det livslånga lärandet och medborgarnas möjligheter till nya kunskaper och färdigheter. Att få utvecklas och uppdatera sin kompetens ger både mening och livskvalité, sådant som samhället verkligen behöver. – Många kommuner uppvisar ett bättre ekonomiskt resultat än på många år, mycket tack vare statens stöd. Att investera i utbildning måste vara lika självklart som att investera i till exempel vägbyggen, om inte ännu mera självklart i det läge vi nu befinner oss i. De som förstår att prioritera en utbildning av kvalité, inte bara i festtal och offentliga uttalanden, kommer att på allvar bidra till landets väg ur pandemin, säger Damlin.


11

29.4.2021 • Nr 8

Ihalainen ny projektledare för språköskolorna Kommunförbundet har beviljats 195 000 euro av Svenska kulturfonden för att stödja svenska språköar i finskspråkiga kommuner. Språköarna – som finns i Björneborg, Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Kotka, Kuusankoski, Lahtis, Nurmijärvi, Salo, S:t Karins, Tammerfors, Tavastehus, Tusby, Uleåborg och Vichtis – har en svenskspråkig skolstig som börjar i småbarnspedagogiken och i vissa fall leder ända till genomgånget gymnasium. I praktiken innebär stödet från Svenska kulturfonden att Karina Ihalainen anställs för ungefär två år. Hennes uppgift blir att stödja språköarna, genom att bland annat hitta lösningar för språköarnas intressebevakning och modeller för hur nya språköskolor kunde etableras. – Det är ett brett och spännande uppdrag. Jag ser verkligen fram emot att börja jobba med språköarna, säger Karin Ihalainen som tillträder i augusti. De små, kommunala språköarna har ett samarbetsnätverk som Karin Ihalainen är ordförande för. Det uppdraget tar hon med sig också till språköprojektet, där hennes uppgift blir att stödja språköarna genom att hitta lösning-

ar för språköarnas intressebevakning och modeller för hur nya språköskolor kan etableras. Föreningen Språkönätverket har tre nivåer av verksamhet, berättar Karin Ihalainen i en intervju för detta blad i fjol våras. – För det första vill vi erbjuda eleverna ett pedagogiskt utbyte. Ofta är språköskolorna små och tillhör det finska kommunala skolväsendet på orten och får väldigt litet på sitt eget skolspråk. Därför är det viktigt att ordna evenemang där eleverna får träffa sina jämlikar från andra språköskolor. Det kollegiala utbytet är den andra nivån av föreningens verksamhet. Utbyte dels mellan pedagoger, dels mellan skolledarna. – Skolledarna är ju förstås också pedagoger. Språköskolorna har några klasslärare och en av de klasslärarna är skolledare. Den tredje nivån av verksamhet är att verka för drägliga arbetsförhållanden för dem som jobbar inom grundskolan på en språkö. – När man jobbar i en kommunal språköskola är administrationen finskspråkig och den svenska skolverksamheten faller lätt i glömska, det sker hela tiden inom alla områden. Det här gör arbetet tungt för skolledaren för språköskolan, som ansvarar för den svenspråkiga undervisningen på sin ort, sade Karin Ihalainen alltså i en intervju förra våren. – Språköskolorna gör ett jätteviktigt arbete, men alla som jobbat med svenska frågor i finskspråki-

ga miljöer vet att det behövs stöd för att skapa starka strukturer, säger Linda Grönqvist t.f. direktör för Kommunförbundets enhet för svenska ärenden i en intervju för Kommuntorget.fi.

Ihalainen som klippt och skuren Karin Ihalainen är ett naturligt val för uppdraget i och med den breda erfarenhet hon har av att arbeta som rektor för en skola på en språkö, säger Linda Grönqvist. – Ihalainen känner till vilka utmaningar språköarna har i sin vardag och har konkreta visioner och planer för hur projektet kan utveckla och förbättra språköarnas ställning. Dessutom har hon ett brett kontaktnät bland de övriga språköarna, vilket är mycket viktigt för att lyckas i uppdraget. Bland det första Karin Ihalainen kommer att ta i tu med när hon börjat sitt nya jobb i augusti är att styra upp informationen om och till språköarna. – Det behövs lättillgänglig, relevant information om vad det är som gäller för de svenska språköskolorna. Informationen om rättigheter och skyldigheter finns inte samlade någonstans och i många kommuner känner man inte till dem. Projektet ska möta ett behov som i mars 2020 lyftes fram i samtal med skolornas rektorer. Exakt vilka lösningar som behövs formuleras under projektets gång. tom ahlfors

3.9.2021

VALOKUVA: ANETTE GUSTAFSSON

Rektorn för Svenska skolan i Lahtis, Karin Ihalainen, blir ny projektledare för språköskolorna vid Kommunförbundet.

På Konstens fredag erbjuder Konstrundan en film med en pedagogisk konstuppgift för alla barn i lågstadieålder. I årets uppgift målar vi med akvarellfärger!

I filmen berättar och visar konstnären Anette Gustafsson hur uppgiften skall utföras. Filmen publiceras på Konstens fredag 3.9.2021.

W W W. KO N ST RU N DA N . F I @konstrundan

#konstensfredag #taiteenperjantai #konstrundan


12

29.4.2021 • Nr 8

Ökad oro för elevernas och studerandenas välbefinnande Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har genomfört en utvärdering av de exceptionella undervisningsarrangemangens effekter på jämlikhet och likabehandling i utbildningen. Resultaten av utvärderingen visar att studierna under undantagsförhållandena har upplevts som psykiskt belastande och att situationen i hög grad har påverkat elevers och studerandes ork och studiemotivation. De rådande undantagsförhållandena inom utbildningen har betydande konsekvenser för välbefinnandet bland elever och studerande. För en del elever och studerande kan situationens inverkan på välbefinnandet och studierna också framkomma senare. Därför är ett tätt mångprofessionellt samarbete mellan utbildning, elev- och studenthälsa och ungdomsarbete av största vikt. Oron för studerandenas välbefinnande gäller elever och studerande på alla stadier av utbildning. Interaktionen mellan personal och eleverna och studerandena är betydligt svårare under undantagsförhållandena jämfört med den normala situationen. Detta försämrar personalens möjligheter att stöda elevers och studerandes gemenskap och välbefinnande. Elever och studerande bör erbjudas tillräckliga möjligheter att ta kontakt och be om stöd och tröskeln för detta skall vara låg. Dessutom ska skolorna och läroanstalterna utveckla metoder för att effektivt identifiera problem med anknytning till elevers och studerandes välbefinnande och säkerställa att alla elever och studerande nås i undantagssituationer.

Elevers och studerandes välbefinnande och konsekvenser ska följas upp på lång sikt.

Det individuella stödet bör stärkas För en del elever och studerande inom den grundläggande utbildningen, andra stadiet och högskoleutbildningen har färdigheterna inte räckt till för studier under undantagsförhållandena. Bristen på närundervisning och -handledning skapar ett behov av stöd i synnerhet bland de elever och studerande som har fler problem med att framskrida i studierna än andra. Behoven hos elever och studerande som behöver stöd ska identifieras effektivare och individuellt stöd ska erbjudas. Stöd behövs till exempel för elever och studerande som har ett annat modersmål än finska eller svenska.

Distansstudierna är svårare Enligt resultaten från den allmänbildande utbildningen ansåg en tredjedel av eleverna i den grundläggande utbildningen att distansstudierna var svårare i många läroämnen. Undervisnings- och handledningspersonalen ska bätt-

re identifiera stödbehovet i studierna i olika läroämnen. Under distansstudierna betonades hemmens betydelse särskilt bland eleverna i den grundläggande utbildningen. Samarbetet mellan hemmet och skolan samt skolans interna samarbete är av största vikt för att stöda eleverna. Inom yrkesutbildningen behövs en effektiverad kartläggning av studerandenas situation samt en regelbunden uppdatering av utvecklingsplanerna för personlig kompetens. Riktat stöd ska också erbjudas de studerande som har haft svårigheter under distansstudierna på grund av språkkunskaper.

Inverkar på jämlikhet och likabehandling Högskolorna ska utarbeta planer för att nå sådana studerande vars studier har fördröjts avsevärt eller helt på grund av undantagsläget. Nästan sju av tio högskolor uppskattade att studerandes varierande färdigheter för självstudier under undantagsläget har inverkat på jämlikhet och likabehandling i lärandet. Högskolorna ska också kartlägga de studerande som hör till specialgrupper och rikta stöd- och

 Bristen på närundervisning kan leda till ett större behov av stöd för en del elever, visar NCU:s utvärdering.

handledningstjänster enligt specialgruppernas behov. Högskolorna uppskattade att behovet av stöd ökat mest hos studerande med inlärningssvårigheter. Utvärderingen visade att studerandes inlärnings- och studiefärdigheter behöver stärkas. Att stärka självstyrning och studiefärdigheter tjänar både beredskapen för motsvarande undantagsförhål-

landen och en eventuell ökning av flerformsundervisning på olika utbildningsstadier, varvid olika inlärningsmiljöer integreras allt tätare med varandra. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) är ett självständigt sakkunnigorgan som fungerar som en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen.

manget har stannat upp, och till och med blivit negativt. Det finns många skäl till att arrangera den här tävlingen just nu, säger Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning på SFV.

multidisciplinära tävlingslag som möjligt. När människor med varierande bakgrund från olika branscher kommer samman uppnås de bästa resultaten och den samhälleliga effekten ökar. Det ideala utfallet vore en vinnande lösning som utrotar den växande ojämlikheten inom utbildning i samhället i stort, säger Niklas Wahlström. På webbplatsen start.sfv.fi finns tävlingsregler och information om hur man deltar i tävlingen. Vinnaren utses i februari 2022 av SFV, som ger det vinnande laget 100 000 euro för att implementera sin idé och skala upp lösningen.

Tävling med stor prispott Finland är känt som en förespråkare för såväl högklassig utbildning som jämlikhet. Forskning visar dock att familjebakgrunden har en stor betydelse för barns och ungas möjligheter att studera vidare. En tävling för att hitta lösningar som säkerställer en meningsfull utbildning för alla har därför lanserats. Utbildning går i arv: Av de barn till föräldrar som inte läst vidare efter grundskolan tar enbart 4 procent en universitetsexamen, medan motsvarande siffra för barn med högutbildade föräldrar som studerat på universitet är hela 45 procent.

Även barn och unga i Svenskfinland berörs av ojämlikheten inom utbildning, och därför lanserar Svenska folkskolans vänner utmaningstävlingen SFV Start!. Målet är att hitta lösningar som säkerställer att alla barn och unga – i såväl den finlandssvenska sfären som utanför – kan nå och utforska sin fulla inlärningspotential och fatta meningsfulla beslut gällande sin utbildning, oavsett bakgrund.

Minst hälften av de unga vuxna skall ha högskoleexamen Den här utmaningen har även uppmärksammats av landets

beslutsfattare. I början av april publicerade statsrådet en utbildningspolitisk redogörelse, i vilken de drar upp riktlinjerna för att utveckla en jämlik och högklassig utbildning. Ett av målen är att minst hälften av landets unga vuxna avlägger en högskoleexamen år 2030 – en andel som idag ligger på 40 procent. – Digitaliseringen och globaliseringen leder till att behovet av arbetskraft med en högre utbildning ökar. I samma takt minskar möjligheterna för dem med lägre utbildning att hitta arbete. Vi ser också att det sociala avance-

Vinnaren får 100 000 euro! SFV välkomnar idéer av alla slag: från nya arbetssätt och metoder i skolan till lösningar som bygger på mångsidiga samarbeten. Föreningen hoppas också se ett engagemang från ett brett spektrum av aktörer – från organisationer och företag till forskare och namn inom skolvärlden. – Vi vill se så mångsidiga och

Profile for Tom Ahlfors

Läraren 8 2021  

Läraren 8 2021

Läraren 8 2021  

Läraren 8 2021

Profile for lararen
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded