8
7.4.2022 • Nr 7
debatt
Läraryrket måste vara attraktivt också i framtiden Plötsligt börjar det hända. Det varslas om strejk på flera olika håll. Först kommer tanken om att det inte gäller mig, klassläraren i en mellanstor skola. Plötsligt varslas det om strejk i min region. Läraren vaknar och har många frågor. Vad betyder det här för mig? Vad betyder det för mina elever? Vem ska ta hand om mina elever? Oron väcks. Jag kan inte lämna mina elever för en hel vecka. Hur ska vi hinna med allt stoff och vad ska de små barnen göra medan jag går hemma? Hur kan man tänka på en strejk när världsläget är som det är? Ett varsel om strejk är ett sätt att visa att vi lärare och rektorer menar allvar. Lärarnas och rektorernas löner har länge sackat efter. Vid löneförhandlingar har
det alltid funnit andra viktiktigare saker och det långsiktiga löneprogrammet har uteblivit. Samtidigt har arbetsmängden ökat och ansvaret och kravet på lärarna och rektorerna ökat, vilket otaliga undersökningar under de senaste åren vittnat om. En strejk infaller aldrig lämpligt. Det är alltid fel tidpunkt eftersom det i lärarnas fall drabbar elever eller studerande. Trots det vill jag ändå se det som att även eleverna i längden vinner på en strejk. En attraktiv bransch ger goda förutsättningar för framtidens utbildning. Det behöver vi speciellt i svåra lägen, det behöver vi i läget vi nu befinner oss i. En lärare som är tillfreds med sin lön och har en hanterbar arbetsbild är bra för alla elever. Nyttan av en strejk ses på
långsikt, det är en investering i framtiden. I en strejk är det viktigt att vi lärare och rektorer står enade. Nu är det dags att visa att laget är viktigare än jaget. Vi lärare och rektorer kan inte varje gång backa i förhandlingstider då strejk diskuteras. Det betyder att vi drar undan mattan för förhandlarna och på det sättet ger arbetsgivarnas förhandlare möjligheter. Detta betyder i sin tur att vi accepterar att löneutvecklingen i en kvinnodominerad bransch släpar efter i förhållande till andra branscher. Vi lärare och rektorer känner vår vardag som vår egen byxficka. Och vi vet att en förändring måste ske. Det är nu vi måste visa solidaritet.
En lärare som är tillfreds med sin lön och har en hanterbar arbetsbild är bra för alla elever. PAMELA LEKA FSL:s vice ordförande
Lärorikt för studerande att besöka skolor Att besöka en skola, observera lärararbetet och intervjua en lärare är ett lärorikt praktikinslag i kursen Didaktik I vid Åbo Akademis lärarutbildning. ¬”Efter mina första praktikdagar hade jag en god känsla och det kändes som att jag verkligen har valt det rätta yrket för mig”, konstaterar en första årets klasslärarstuderande i sin rapport från åhörarveckan. Att få uppleva atmosfären, samarbetet och samhörigheten som finns i klasser, skolor och lärarrum i Svenskfinland ger en bekräftelse om att man är på rätt väg i sitt yrkesval. Detta läsår var det osäkert om åhörarveckan vid terminsstarten i januari alls skulle kunna genomföras, eller om pandemiläget skulle kräva övergång till distansundervisning. Då det slutligen bestämdes på ministerienivå att det blir närundervisning i den
grundläggande utbildningen kunde största delen av kursens studerande besöka skolor. I några fall var den lokala situationen ändå så utmanande att man inte kunde ta emot en gäst, och då var det fint att klasslärare i stället ställde upp för intervju. ”Diskussionen med läraren gjorde mig riktigt inspirerad. Att vara lärare är mycket mer än att bara stå framför klassen och föreläsa”, skriver en studerande i sin intervjurapport. Att byta till lärarperspektiv är ovant för en första årets lärarstuderande. I kursens observationsguide ingår därför olika teman som stöd. Man börjar med att bekanta sig med skolan och klassen, få syn på rutiner och miljöer, iaktta skolarbetets organisering och olika undervisningsmetoder. Man övar samtidigt sin pedagogiska blick. Allt i en skola går ändå inte att observera, utan tid behövs
också för samtal om lärares arbete, om t.ex. möten med föräldrar, hur man gör sin planering och vad man ska tänka på för att orka i arbetet på lång sikt. Ett mål med didaktikkursen och praktikveckan är att man ska få en inblick i lärararbetets komplexitet. Efter åhörarpraktiken diskuterar studerande i små grupper, sammanfattar insikter, delar guldkorn och skapar nya frågor. Det är fint att som universitetslärare få följa studerande under det första studieåret. Efter åhörarpraktiken brukar jag tycka att de har växt flera centimeter, det är inte samma personer som kommer tillbaks. Med stor inspiration berättar de om hur det var ”i min skola”. De analyserar sina iakttagelser med eftertanke och börjar ta de viktiga stegen mot ett professionellt lärarskap. Exempel på lärarstuderandes frågor efter åhörarpraktiken är:
Hur skulle du vilja ha det i ditt klassrum? Vad tänker ni om öppna lärmiljöer? Hur skulle du strukturera upp din arbetsvecka? Hur påverkar digitala verktyg undervisningen? Hur arbetar man konkret med formativ bedömning? Hur differentierar man? Hur bemöter man som pedagog bäst störande beteende i en klass? Hur löser man bäst konflikter som sker under en skoldag? Hur bemöter man föräldrar som inte håller med eller samarbetar? Hur ska läraren undervisa för att eleverna ska vara intresserade? Hurdan är en bra lärare? Är det bättre med mindre eller större skolor? Hur har skolan ändrats sedan vi själva var elever? Att tillsammans skapa frågor och fortsätta söka svar vidgar det egna perspektiven och ger inspiration för fortsatta studier. Varmt tack till alla som öppnat skoldörrarna för blivande lärare!
Då det slutligen bestämdes på ministerienivå att det blir närundervisning i den grundläggande utbildningen kunde största delen av kursens studerande besöka skolor. GUNILLA KARLBERG-GRANLUND Universitetslärare vid Åbo Akademi i Vasa