Page 1

ord för ord Varför är det aldrig den offentliga sektorns tur att stå först i kön? Ю  r sidan 3

16.1.2020 • Nr 1 Årgång 46 (127) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Året som gått

Mattias Fagerholm lämnar en exposé över det år som gått och vilka avtryck det lämnat efter sig på utbildningsfältet.

Ю  r läs mera på mittuppslaget

Många personer bidrog till att på olika sätt göra utbildningsåret 2019 minnesvärt. foto: lärarens arkiv

Fmge väljer ny ordförande Vid sitt sammanträde i april denna vår står Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige inför att välja ny ordförande för förbundet bland de kandidater som förs fram på mötet. Tills vidare har inga kandidater gett sig till känna. – Med tanke på förbundet skulle det vara viktigt att nomineringsprocessen kommer igång snarast möjligt, säger den nuvarande ordföranden Christer Holmlund. Ю  r sidan 3

Fördumningen göddes Det var årtiondet när vi trodde att digitaliseringen skulle lösa våra problem. Digitala innovationer och tekniska hjälpmedel skulle föra människorna närmare varandra, öka kunskapen och höja livskvaliteten. I stället använde vi de nya plattformarna till att öka polariseringen och till att göda fördumningen. JENS BERG Kolumnen

Ю  r sidan 6

Goda prestationer, men hög stressnivå Finländska skolelever har goda skolprestationerna men en hög nivå på upplevd skolstress visar en diger undersökning som publicerats i det senaste numret av tidskriften Nordisk välfärdsforskning. Skolstress har samband med dålig hälsa, hälsovådliga levnadsvanor och dålig anknytning till skolan, säger forskarna. Ю  r sidan 6


2

16.1.2020 • Nr 1

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Dags att säga adjö till kiky-timmarna Med hot om tvångslagar gick arbetstagarnas centralorganisationer med långa tänder med på konkurrenskraftsavtalet. Det trädde ikraft 2017 och innebar bland annat att arbetstiden förlängdes med 24 timmar, semesterpengen inom den offentliga sektorn blev beskuren och löneförhöjningarna lades på is. Tanken var att stärka Finlands konkurrenskraft och höja sysselsättningsgraden efter många magra år. Också om den så kallade kikyn sved så hade alternativet varit ännu sämre. Det konstaterade Akavas ordförande Sture Fjäder nyligen i en intervju för tidningen Läraren. Men då var då och nu är nu. Sysselsättningsgraden har stigit och den finska ekonomin, som knackade betänkligt, har repat sig. Arbetstagarna har dragit sitt strå till stacken. När Industrifacket och Teknologiindustrin under hösten börjande förhandla om ett nytt avtal fanns kiky-timmarna fortfarande på tapeten. Arbetsgivaren signalerade att timmarna motsvarar en löneförhöjning på 1,4 procent och om kiky försvinner äter det i motsvarande grad av löneförhöjningen. Efter segslitna förhandlingar kunde man ändå enas om att kiky-timmarna försvinner och även om en skälig löneförhöjning. Då teknologiindustrin av tradition sätter märket i avtalsrundan tog många för givet

att kiky även kommer vara historia i övriga branscher. Men på den punkten tog kiky-diskussionen ändå en bisarr vändning. Från arbetsgivarhåll vidhåller man att kiky-timmarna slopades för att de fanns i ett tilläggsprotokoll, inte i tjänstekollektivavtalet som i övriga branscher. Som om det skulle ha någon betydelse vilken sida av pappret man har skrivit på. Arbetstidsfrågan tar slut när kollektivavtalet uppgör. För lärarnas är det 31.3.2020. Så enkelt är det. Ingen har avtalat om att göra gratistimmar i all evighet. Industrifackets ordförande Riku Aalto skall härnäst sy ihop ett avtal med Kemiindustrin. Där finns kiky-timmarna inskrivna i tjänstekollektivavtalet. Inte är det väl någon som tänker sig att Industrifacket för den skull gladligen skulle fortsätta med att jobba gratis? Det är också skäl att komma ihåg att tanken med kiky var att få fart på exportindustrin. Men vem var det som måste offra sig för att öka konkurrenskraften? Men facit på hand kan man konstatera att det var de kvinnodominerade branscherna inom den offentliga sektorn som fick bära det tyngsta lasset. Lärarna har bidragit till talkot för att få fart på den finska ekonomin. Men nu är det dags att förpassa kiky-timmarna till historien. Talkot är över.

Lärarna har bidragit till talkot för att få fart på den finska ekonomin. Men nu är det dags att förpassa kiky-timmarna till historien. Talkot är över.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm

Välkommen på Educa 2020! Välkommen på Finlands största utbildningsmässa den 24-25 januari 2020! I det svenskspråkiga kvarteret Hörnan är det Hållbart lärande som är temat. > Diskussion: Hållbart lärande Diskussion mellan undervisningsminister Li Andersson, Fre kl. 14.00 dekanus Fritjof Sahlström (Åbo Akademi) samt professor och Mirjam Kalland (Helsingfors universitet). Fre kl.15.00 Lö kl. 10.30

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Seminarium för personal inom småbarnspedagogik:

> Killsnack

> Omsorg, lärande och

Fre kl. 16.00

undervisning

Lö kl. 14.00

Lö 10.30 #educ2020 #hörnan2020

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

> Teamwork och rätt attityd med Kaj Kunnas

Inträdet till Educamässan är gratis. Du behöver bara registrera dig som besökare via nätet eller vid entrén till Mässcentret. Om du registrerar dig på förhand måste du ta med dig en utskrift på Educa-namnskylten. Mer info och hela programmet i Hörnan: www.fsl.fi/pa-gang/educa-2020


3

16.1.2020 • Nr 1

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Tålamod är en dygd?

 År 2014 valde FSL:s kongress ordförande. Här avger Anna Quagraine sin röst i den slutna omröstningen. Då valdes Christer Holmlund till orförande för FSL och han omvaldes 2018. Denna vår väljer FSL ny ordförande igen, men då är det fullmäktige som gör valet. arkivfoto: tom ahlfors

Vem tar över klubban efter Holmlund? FSL:s ordförande Christer Holmlund valdes i december till generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS. Det innebär att han lämnar sin post i vår och FSL väljer en ny förbundsordförande på fullmäktigemötet den 22-23.4.2020. Holmlund valdes till FSL:s ordförande 2014 och han återvaldes för en ny fyraårsperiod 2018. Tidigare valdes FSL:s ordförande av kongressen, men efter att den lades ner är det FSL:s fullmäktige som är förbundets högsta beslutande organ och som därmed också väljer förbundsordförande. Holmlund kommer att jobba på FSL fram till slutet av april 2020 och eftersom han stiger av i mitten av mandatperioden väljs följande ordförande för tiden 1.5.2020-31.12.2022. Hösten 2022 väljer sedan fullmäktige ordförande för följande fyraårsperiod.

Hur går valet till? FSL:s ordförandeskap är ett förtroendeuppdrag, som sköts på heltid från förbundskansliet i Hel-

singfors. Därmed kommer jobbet inte att lediganslås på traditionellt sätt och man skall inte lämna in en arbetsansökan inom en viss tidpunkt. Inga formella kompetenskrav finns vad gäller uppdraget, men den som väljs bör vara medlem i FSL Fullmäktige väljer en ordförande bland de kandidater som förs fram på mötet. In i det sista kan alltså en svart häst ge sig in i ordförandekampen. – I praktiken är fullmäktigemötet deadline för kandidatnomineringen, säger Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare vid FSL.

Fältet är öppet I skrivande stund har inga hugade kandidater ännu gett sig till känna. Christer Holmlund hoppas ändå att det snarast möjligt utkristalliseras vem som kan tänkas vara intresserad av uppdraget. Vid tidigare val av ordförande för FSL har de lokala lärarföreningarna ofta varit de som först fram potentiella kandidater. – Med tanke på förbundet skulle det vara viktigt att nomine-

ringsprocessen kommer igång snarast möjligt, säger Holmlund. – Det är inte långt till fullmäktigemötet april och fältet borde ha en möjlighet att ta kandidaterna på pulsen. Vad står de för? Vilka erfarenheter har de i bagaget? Vilka skillnader finns mellan kandidaterna? Hur vill de utveckla FSL?

43 ledamöter väljer FSL:s fullmäktige består av 43 ledamöter. Samtliga medlemsföreningar är berättigade till en plats fullmäktige. Ju större lärarförening, desto fler platser i fullmäktige. Jämfört med kongressen är det nu en mindre församling som väljer ordförande. – Det var ett enhälligt beslut att år 2018 avskaffa kongressen. Det är inte heller någon dramatik med att fullmäktige väljer ordförande. Fullmäktigemedlemmarna är valda av föreningarna precis på samma sätt som kongressdelegaterna tidigare, säger Holmlund. – FSL:s nuvarande fullmäktige har visat ett stort engagemang och jag är säker på att de tar sin uppgift på största allvar.

Nytt år – nya kolumnister Undervisningsminister Li Andersson kommer under våren att fungera som kolumnist i tidningen Läraren. Också Pia Rehn Bergander, med ursprung i Österbotten men sedan länge bosatt i Sverige, kommer att medverka med några kolumner. Pia har under de senaste åren varit verksam som rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), en statlig rät-

tighets- och stödaktör som arbetar för alla elevers rätt till en framgångsrik skolgång, oavsett funktionsförmåga. Hon är för tillfället tjänstledig för att färdigställa den första svenska boken om så kallade dubbelt exceptionella elever. Med dubbelt exceptionella elever avses elever som trots hög begåvning ofta befinner sig i svårigheter i skolan på grund av parallella funktionsnedsättningar som ofta

förblir oupptäckta. Kolumnistkvartetten kompletteras med Jonas Forsman och Jens Berg. Jonas är lärare i historia och samhällslära vid Brändö gymnasium. Jens är företagare och publicist. Han har bland annat ett förflutet som Hufvudstadsbladets chefredaktör. Hans första kolumn publiceras i detta nummer på sidan 6.

Jag har hittills associerat uttrycket ”tålamod är en dygd” med vår första färglaserskrivare i Granhultsskolan. Det var en verkligt fin och dyr investering för skolan, det enda problemet var att den var otroligt långsam. Tålamodet räckte inte riktigt till för oss i kollegiet, vilket ofta ledde till att vi tryckte på ”skriv ut” igen då den inte levererade genast. Vår it-lärare kom på den briljanta lösningen – han limmade fast en lapp på printern med texten ”Tålamod är en dygd!”, vilket ledde till en tydlighet, att vi väntade och det blev färre onödiga utskrifter. Jag läste en artikel på Kommuntorget.fi (9.1) och stötte på samma uttryck i en intervju med Kommunarbetsgivarnas arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen. Han beskriver utmaningarna i förhandlingarna och avslutar intervjun med orden ”Tålamod är en dygd”. Jag upplever olust och frågar mig: Hur täcks han? Jag förstår definitivt att vi står inför en utmanande förhandlingsrunda, en förhandlingsrunda där kommunernas ekonomi inte är den bästa, men att be de kommunalt anställda ställa sig längst bak i kön då löneförhöjningar och förbättrade avtalsvillkor ska avtalas om känns inte rättvist eller befogat. Varför är det aldrig den offentliga sektorns tur att stå först i kön? Ser vi tillbaka har vi nog mer eller mindre tålmodigt fått vänta på löneförhöjningar. Även om vi fått i stort sett lika mycket som alla andra har det visat sig att den privata sektorn via olika lokala lönetillägg fått mera än den offentliga sektorn och således bevisligen dragit ifrån med tanke på löneutveckling. Vi har pratat om löneprogram för att åtgärda detta, men i väntan på det har vi tålmodigt fått vänta.

Då vi pratar om konkurrenskraftsavtalet har den offentliga sektorn också fått dra det tyngsta lasset. Det kan definitivt inte anses vara rättvist att endast de kommunalt anställda måste ge bort 30 procent av sin semesterpenning för att ge dragkraft åt exportindustrin.

Då vi pratar om konkurrenskraftsavtalet har den offentliga sektorn också fått dra det tyngsta lasset. Det kan definitivt inte anses vara rättvist att endast de kommunalt anställda måste ge bort 30 procent av sin semesterpenning för att ge dragkraft åt exportindustrin. Hur produktiviteten med tanke på lärarnas arbete ökat via tilläggstimmar har ingen granskat. Fakta är att trots tandagnissel har lärarna fått acceptera även detta och visa tålamod. Vårt lands lönesystem har alltid varit sådant att det gagnat de mansdominerade branscherna. Det har varit ett allmänt godtagbart faktum vid förhandlingsborden att högt utbildade kvinnodominerade branscher inte kan förvänta sig lönenivåer som motsvarar de mansdominerade branscherna. Även här vi gett förlag på lösningar för att rätta till detta, men tålmodigt fått vänta på att något ska ske. Tillbaka till vår printer. Den levererade och vi lärde oss snabbt hur länge vi behövde vänta på vår utskrift. Samma känsla har jag inte då det gäller arbetsmarknadsdirektör Jalonens begäran om tålamod. Då någon ber om tålamod ska hen också kunna berätta när den levererar – annars blir det bara tomma ord. Vi har väntat tillräckligt! Nu vill vi att även arbetsgivaren inser det!


4

16.1.2020 • Nr 1

Ann-Kristin Dahlblom-Mattson.

Annika Norrgård.

Rhonda Lindkvist.

Utbildningsåret 2019 Igen en skolattack Den första oktober 2019 hände det igen. Finland upplevde sin femte skolattack med dödlig utgång. En person dog och tio skadades då en 24-årig man anföll sina studiekamrater med en sabel i ett yrkesinstitut i Kuopio. – I stunden blir man lite tom, kommenterade Janika Wagner, rektor vid Botby skola i Helsingfors. Hon framhöll ändå att krismedvetenheten i skolorna har utvecklats enormt sedan 90-talet.

Ljusning för utbildningen Åtta magra år har präglat utbildningssektorn. Juha Sipiläs regering skar i utbildningen med ca 860 miljoner och regeringen före det gick ännu hårdare ut. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) fick vid upprepade tillfällen svara på varför regeringen Sipilä gick så hårt åt utbildningen. I en intervju för tidningen Läraren sade hon sig ändå inte ångra någonting. – Jag är inte till min läggning sådan som skulle ångra mig. Så fort det ekonomiska läget har tillåtit det så har vi ökat resurserna.

Jag har klarat mig väl i regeringens interna armbrytning, sade Grahn-Laasonen.

Maktskifte – från Sanni till Li Inför riksdagsvalet våren 2019 gick oppositionen hårt åt regeringens utbildningspolitik. En av de högljuddaste kritikerna var Li Andersson (VF). – Regeringen har valt skattelättnader framom utbildningen, sade Andersson. Det blev inte ”four more years” för Grahn-Laasonen. Samlingspartiet åkte ut ur regeringen, in kom Vänsterförbundet och Andersson tog över som undervisningsminister. – Vi kommer inte att fortsätta på nedskärningslinjen, sade hon. Antti Rinnes regering (sedermera Sanna Marins) hade också ambitionen att rätta till kursen vad gäller utbildningen. Den största enskilda satsningen på utbildningsfronten var den utvidgade läroplikten. Att reformen förverkligas torde vara klart, men hur den genomförs är inte hugget i sten. Ett orosmoln är att de budgeterade medlen befaras vara otillräckliga. – Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det också,

formulerade Mikaela Nylander (SFP) problematiken efter avslutade regeringsförhandlingar.

Den finlandssvenska skolans särdrag I regeringsprogrammet slogs det fast att en utredning över den finlandssvenska skolans särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Gun Oker-Blom, tidigare direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen, utsågs till utredningsman. – Vi behöver en klar bild över hur den finlandssvenska utbildningen ser ut för tillfället, sade Li Andersson.

Brist på läromedel på svenska När den finlandssvenska skolan diskuteras dyker läromedelssituationen ofta upp. Bristfälligt svenskt material eller avsaknaden av läromedel försätter de finlandssvenska lärarna och eleverna i en ojämlik situation i förhållande till de finskspråkiga. Det slog FSL: fullmäktige fast på sitt vårmöte. – Vi behöver ett kursmaterial som motsvarar det man får på finska, sade Nancy Bäck, ordförande för Karleby svenska lärar-

förening.

Pisa – halkar Svenskfinland efter? Om det beror på brister i läromedlen må vara osagt, men ett faktum som stod klart när Pisa-2018 undersökningen presenterades i slutet av året var att de finlandssvenska 15-åringarna ligger steget efter sina finskspråkiga kamrater vad gäller läskunnighet. – Det är oroväckande att den finlandssvenska skolan inte lyckas hålla samma nivå som den finskspråkiga. Det är en jämlikhetsfråga, sade Heidi Harju-Luukkainen, professor i pedagogik. Samtidigt skall det också sägas att Finland är en toppnation enligt Pisa-måttstocken. Det gäller även de finlandssvenska eleverna. En intressant detalj i sammanhanget är ändå att Sverige nu har passerat Svenskfinland i fråga om läskunskap. Trenden är på lång sikt nedåtgående, för både finska och finlandssvenska elever. – Finlands problem är att vi inte kunde förklara vad de goda Pisa-resultaten berodde på. Och nu kan vi inte heller sätta fingret på vad som har orsakat nedgången, sade utbildningsexperten Pasi Sahlberg.


5

16.1.2020 • Nr 1

Li Andersson.

Pasi Sahlberg.

Gun Oker-Blom.

Fotografier ur Lärarens arkiv.

Läraren sammanfattar de viktigaste händelserna Ett våldsdåd i en skola i Kuopio. En kursändring mot en mer utbildningsvänlig politik. Det befarade raset i Pisa uteblev – vi är fortfarande en toppnation när det gäller läskunnighet. Och i Svenskfinland brottas vi fortfarande med brist på behöriga lärare. Där är utbildningsåret 2019 i ett nötskal. Alarmerande brist på specialklasslärare Avsaknaden av tillförlitlig statistik över lärarsituationen fick FSL att göra en egen kartläggning av läget. Utredningen visade, föga överraskande, att det fortsättningsvis råder stor brist på behöriga klasslärare i södra Finland. Något mer överraskande var kanske den alarmerade bristen på specialklasslärare. I Nyland är bara 58% behöriga, och i Egentliga Finland har endast varannan specialklasslärare formell behörighet. – Så här kan vi inte ha det, sade Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Målsättningen är att ÅA framöver skall utbilda fler speciallärare.

Årsarbetstid eller usk? Inom lärarfacket var det en fråga framom andra som fick känslorna att svalla – nämligen tanken om årsarbetstid för lärare. I åratal har det påtalats att den nuvarande undervisningsskyldigheten är orättvis. – Usken tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till lärarnas förändrade arbetsbild, sade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

I en handfull skolor har försök med årsarbetstid inletts, och förorsakat en storm på sociala medier och diskussionsforum. Inga svenska skolor har deltagit i försöken, så den hetsiga tonen har inte präglat den finlandssvenska debatten. – Is i magen. Det här är bara ett försök. Inte ett facit, sade FSL:s ordförande Christer Holmlund. Vid Ålands Lyceum har man redan i många år jobbat med årsarbetstid. Systemet gav de nya lärarna ett lönelyft, men det äldre gardet måste jobba mer för att nå upp till samma lön. Lärarna vid Ålands lyceum höjer ett varnande finger för årsarbetstid, men konstaterar i samma andetag att usken är föråldrad. – Man måste göra något så att arbetet inte flyter ut i det oändliga, sade förtroendeman Ann-Kristin Dahlblom-Mattson.

När väggen kommer emot En som fått uppleva hur det är när arbetet flyter ut i det oändliga är klasslärare Rhonda Lindkvist. I en intervju för tidningen Läraren berättade hon om sin svåra arbetsutmattning. – Jag orkade inte ens titta på Netflix. Jag

var som en amöba, en komapatient, beskrev Rhonda sin situation. Arbetsutmattning är ett gissel som har brett ut sig i skolorna. Då allt fler lärare är överbelastade har FSL:s tema för år 2019 också varit välmående i arbetet.

Är du beredd att strejka? På arbetsmarknaden skärptes tonläget under hösten. Undervisningssektorns kollektivavtal löper ut i slutet av mars 2020 och lärarfacket OAJ höjde sin organisationsberedskap. – Lärarlönen bör börja med en trea, positionerade sig Olli Luukkainen med hänvisning till lärarnas anspråkslösa ingångslöner. Vi är betedda på konfliktåtgärder. Också FSL:s fullmäktige visade kampandanda. På frågan ”Är du beredd att strejka?” svarade majoriteten av fullmäktigemedlemmarna jakande. – Jag vill ha bort kiky OCH en löneförhöjning, sade Annika Norrgård, från Väståbolands lärarförening.

förbundsordförande Christer Holmlund valts till generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers samråd NLS och att FSL därmed får se sig om efter en ny ordförande. – Det känns vemodigt att lämna en organisation som har gett mig så mycket, sade Holmlund. FSL:s nya ordförande väljs sannolikt på fullmäktigemötet våren 2020.

125 år i medlemmarnas tjänst

Holmlund lämnar FSL

Under år 2019 fyllde tidningen Läraren 125 år. Den äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma redan år 1894. – Vi har skäl att vara stolta över tidningens långa traditioner och det är ett arv som förpliktigar, konstaterades på ledarplats i tidningen. Ett led i firandet var att ta ett lite mer resolut steg in i den digitala världen. En vital 125-åring är nu också digital. Vi är redo att på print och på webben bevaka de viktigaste utbildningsnyheterna under det kommande året.

Inom FSL blåste förändringens vind in i december 2019. Då stod det nämligen klart att

mattias fagerholm


6

16.1.2020 • Nr 1

kolumnen Jens Berg Företagare och publicist

Dags för årtiondet när vi zoomar ut Det finns ett ögonblick som enligt mig definierar hela 2010-talet. Det var när den färska finansministern och Centerns partiledare Katri Kulmuni ordnade sin Instagram-omröstning om finländarna i lägret i syriska Al-hol. Ska vi ta hem endast barnen eller också mammorna? Omröstningen symboliserar utvecklingen under ett decennium. Ytan vann över djupet. De enkla svaren konkurrerade ut de komplexa resonemangen. En motsvarande omröstning hade varit otänkbar för tio år sedan. Populismen hade ett gyllene årtionde. Britterna visade tummen ner för Europa, USA twittrade fram en skrävlare till president och de brunsvarta partierna blev störst i många länder, bland annat i Finland. Det var årtiondet när vi trodde att digitaliseringen skulle lösa våra problem. Digitala innovationer och tekniska hjälpmedel skulle föra människorna närmare varandra, öka kunskapen och höja livskvaliteten. I stället använde vi de nya plattformarna till att öka polariseringen och till att göda fördumningen. I stället för att försöka lösa exempelvis klimatkatastrofen eller bristen på rent vatten använde vi tiden till att sprida felstavat hatprat.

Vi har börjat navigera i världen via inzoomade närbilder. Ledarnas, lärarnas och journalisternas viktigaste uppgift blir därför att zooma ut och inleda ett resonemang med frågan: Hur passar de här detaljerna in i helheten?

Sociala medier är en god dräng men en dålig herre. Under 2010-talet exploderade användningen. Ser man på sociala medier och bloggar som primär nyhetskälla var utvecklingen remarkabel. Under 2019 uppgav nästan var fjärde finländare under 35 år att sociala medier och bloggar är deras huvudsakliga nyhetskälla. År 2014 var motsvarande siffra två procent. Samtidigt tappade det tryckta ordet terräng. I fjol uppgav endast nio procent av samtliga finländare att den tryckta tidningen är deras huvudsakliga nyhetskälla. Det var årtiondet när vi tappade bort sammanhanget. Kopplingen mellan orsak och verkan suddades ut. En ledares uppgift, och till ledare räknar jag självfallet lärare, har alltid varit att försöka skapa sammanhang. Att resonera hur saker och fenomen hänger ihop. Nu om någonsin blir den uppgiften ännu viktigare. Vi har tillgång till all världens information, men vi konsumerar den i allt mindre beståndsdelar. Vi har börjat navigera i världen via inzoomade närbilder. Ledarnas, lärarnas och journalisternas viktigaste uppgift blir därför att zooma ut och inleda ett resonemang med frågan: Hur passar de här detaljerna in i helheten? En återgång till ett analogt samhälle finns inte. Digitaliseringen av tjänster, information och inlärning kommer att rulla vidare. Men vår uppgift blir att omvandla herren till dräng. Vår uppgift blir att göra 2020-talet till årtiondet där svaren på frågorna tillåts vara komplexa och svåra.

Isländska och finländska unga känner mest press av skolarbete Unga i Finland och på Island upplever mest stress på grund av skolarbete jämfört med unga i alla nordiska länder. Skolstressen är mer påtaglig bland äldre ungdomar och flickor i Norden. Det visar en studie som publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nordisk välfärdsforskning – Nordic Welfare Research. Undersökningen baserar sig på WHO-samarbetet Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School-aged Children – HBSC) åren 2002–2014 och omfattar barn i åldern 11–15. Frågan som ställdes i studien var: hur stressad känner du dig av skolarbete? De som svarade en del eller mycket kategoriserades som att uppleva skolstress. År 2014 uppgav nästan hälften (49,9 procent) av de isländska unga att de upplever skolstress och i Finland 46,5 procent av de unga. I Danmark låg motsvarande siffra på 31,1 procent, i Norge 31 procent och Sverige 28,1 procent. – Skolstress har samband med dålig hälsa, hälsovådliga levnadsvanor, dålig anknytning till skolan och dåliga skolresultat. Sam-

 Skolarbetet stressar finländska elever enligt en undersökning som utförts av Nordens välfärdscenter. arkivfoto: frida lönnroos

banden mellan skolans krav och skolstress har studerats tidigare men bilden är komplex. I Sverige minskade skolprestationerna enligt Pisa-undersökningen mellan 2000 och 2012, samma period som skolstressen minskade. Men enligt Pisa-data från 2015 ökade skolprestationerna, men skolstressen minskade. I Finland hade skoleleverna de bästa skolprestationerna och den högsta nivån på den upplevda skolstressen, berättar Petra Löfstedt som är en av forskarna. Forskarna kommer i fortsatta

studier att analysera faktorer som påverkar skolstressen. – Genom HBSC finns unika möjligheter att analysera betydelsen av vad individ-, familjeskol- och samhällsnivån betyder för skolungdomars utveckling och hälsa. Skolelever har fått komma till tals och berättat om sin situation vart fjärde år sedan mitten av 1980-talet. Detta är en guldgruva som kan ge nya perspektiv på frågan. Nu deltar 49 olika länder i samarbetet kring Skolbarns hälsovanor, berättar Petra Löfstedt.

Fortbildningsprogram för matematikundervisning 2018-2022 Lärare inom småbarnspedagogik, i grundskolan och på andra stadiet ANMÄL DIG TILL EN GRATIS NÄTUTBILDNING NU! LUMATIKKA.LUMA.FI/SV

@LUMATIKKA #LUMATIKKA


7

16.1.2020 • Nr 1

En del behöve r mer för att f å lika mycket

Möt Lärum på Educamässan! Du hittar oss i Svenska hörnan i monter 6p33!

lediga jobb Kotka Svenska Samskola är en privat enhetsskola med åk 1-9 inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Vi ansvarar för den svenskspråkiga undervisningen i Kotka och Kymmenedalen. I år är vi totalt 130 elever och studerande och 25 anställda varav 18 är heltidsanställda.

Pröva och diskutera specialpedagogiska material och läromedel

Provsitt vår SenSitstol

Vi söker en timlärare i lång matematik och kemi för tiden 6.2–30.5.2020.

Ta del av mässerbjudanden och fynda i vår loppishörna

Vi söker från och med 1.8.2020 följande tillsvidare tjänster

Memory med svenska – finska – bild: Mässpris 15 €

○ en lärare i lång matematik och kemi, lektorat ○ en lärare i modersmål och litteratur, lektorat ○ en lärare i finska, timlärare i huvudtjänst Vi förväntar oss att du har utvecklingsförmåga och ett aktivt grepp i det vardagliga arbetet. Du sätter elever/studerande i fokus och tar vara på deras olika lärstilar. Du är ansvarstagande och har god samarbetsförmåga. Du är insatt i den digitala undervisningen i gymnasiet och den digitala studentexamen.

larum.fi shop.larum.fi

Behörighetskraven fastställs enligt förordningen (986/1998) om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. Om sökande som uppfyller behörighetskraven saknas, beaktas även andra sökande. Lön enligt den privata undervisningssektorns kollektivavtal. Prövotiden är sex månader. Enligt lagen om kontroll av brottslig bakgrund, bör den som valts uppvisa straffregisterutdrag. Ansökningarna skickas till rektor(at)kotkasamskola.com eller Styrelsen för Kotka Svenska Garantiförening r.f., Keisarinmajantie 9, 48230 Kotka senast måndag 26.1.2020 kl. 12.00. Förfrågningar rektor Carina Stenbacka tfn 050-380 4729, e-post rektor(at)kotkasamskola.com.

Aktiveringsmodellen avskaffas vid ingången av 2020  Våldsamma extremrörelser vädrar morgonluft i dagens Europa. foto: adobe stock

Fascinerande ismer Unga Teatern förevisar denna vinter den nyskrivna klassrumspjäsen Fascinerande ismer, av Alex Holmlund och Paul Olin.

tremrörelser och det faktum att dessa än en gång har lyft sitt huvud och vädrar morgonluft i Europa anno 2020.

Premiären äger rum den 20 januari 2020 och pjäsen spelas i klassrum i gymnasier och yrkessinstitut runt om i Finland. Föreställningen turnerar till slutet av mars. Två skådespelare kommer till skolan och uppför i ett klassrum en föreställning på tre kvart om fascismen, om våldsamma ex-

Vad föder hatet? Vad är det som gör att ett visst segment av befolkningen, ofta unga män, dras till våldsbejakande, exkluderande extremrörelser, frågar sig Unga teatern i pjäsen. Varför verkar demokratin som samhällskick inte kunna erbjuda dem en plattform? Vad föder det hat som briserar i dem?

Dessa frågor skapar en dialog med publiken och öppnar möjligheten för diskussioner under föreställningens lopp. Föreställningen är även i högsta grad interaktiv, de studerande deltar i olika delar av föreställningen vars längd är cirka 45 minuter, beroende på hur långa diskussionerna med publiken blir. Föreställningen är en del av teaterns repertoar under 60års jubileumet, som erbjuder ett mångsidigt program för alla åldrar.

Aktiveringsmodellen slopades vid ingången av detta år. Från och med 1.1.2020 följs de arbetslösas aktivitet inte längre upp, och arbetslöshetsförmånernas belopp sänks inte på grund av aktiveringsmodellen. Aktiveringsmodellen inverkar fortfarande på de arbetslöshetsförmåner som uppkommit under 2019 men som betalas ut först 2020. FPA och arbetslöshetskassorna följer inte längre upp arbetslöshetsförmånstagarnas aktivitet, och arbetslöshetsförmånernas belopp sänks inte. Kunderna behöver inte kontakta FPA med anledning av ändringen. Förmånen betalas automatiskt ut till normalt belopp igen från och med 1.1.2020 om den tidigare har minskats på

grund av aktiveringsmodellen. Man kan kontrollera sitt förmånsbelopp och utbetalningsdagen i e-tjänsten. Aktiveringsmodellen inverkar fortfarande på sådana förmåner som uppkommit under 2019, även om utbetalningsdagen för förmånen är under 2020. Arbetslöshetsförmånen kan då betalas ut med sänkt belopp om den arbetslösa inte har uppfyllt kravet på aktivitet. Avskaffandet av aktiveringsmodellen påverkar inte andra villkor för arbetslöshetsförmåner. Om arbetslösheten fortsätter, måste den arbetslösa anmäla arbetsdagar, arbetstimmar och deltagande i sysselsättningsfrämjande service till FPA. Självrisktiden vid ansökan om en arbetslöshetsförmån är 5 vardagar.


8

16.1.2020 • Nr 1

l teria a m Allt både finns t och tryck alt! digit

Läromedel från förskola till gymnasium Otso är en applikation som ger eleven möjlighet att lyssna på ljudfiler till en tryckt bok, titta på videor och mycket annat. Otso stöder lärandet både i skolan och hemma. Som användare av Otavas tryckta läromedel får du tillgång till allt innehåll i Otso helt kostnadsfritt. otava.fi/otso_sv

EDUCA Kom och bekanta dig med Otavas svenska läromedel på Educa-mässan i Helsingfors 24–25.1.2020.

VILL DU VETA MER? Kom och tala med oss på Educa eller kolla in vår hemsida otava.fi/otavautbildning!

JUBILEUMSÅR – FLERA PRIS ÅT SKOLORNA! Vinn en Maukka och Väykkä -berättelsekonsert (på finska) eller ett besök av en UNICEF goodwill-ambassadör!

UNICEF /MULARI 2019

lågstadiet | högstadiet | mellanstadiet lågs

Motions- och temadag för ett bra ändamål! • Lätt att ordna: välj dag, anmäl dig och utnyttja kostnadsfria evenemangsmaterial • Stilen är fri – temadag, vintersportdag, aktivitetsbana, läsprojekt eller något annat • Global fostran i enlighet med läroplanen • Skräddarsydda inlärningsmaterial och videor för lågstadiet och högstadiet • Genom att delta främjar ni kvalitetsutbildning i Malawi, ett av de fattigaste länderna i världen ANMÄL din skola senast 3 veckor före evenemangsdagen www.unicef.fi/unicef-rundan | tfn. 09 584 501

UNICEF PÅ EDUCA-MÄSSAN – AVDELNING

6s60

#unicefkavely

Profile for Tom Ahlfors

Läraren 1 2020  

Läraren 1 2020

Läraren 1 2020  

Läraren 1 2020

Profile for lararen
Advertisement