Läraren 19 2021

Page 1

ledaren Det var ett och annat ögonbryn som höjdes då det stod klart att de studerande inte beviljas någon plats i vare sig lärarfacket OAJ:s fullmäktige eller styrelse. Ю  r sidan 2

2.12.2021 • Nr 19 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Alltför omfattande studentprov Studentexamensproven är så digra att det inte längre är rimligt, tycker Johanna Bonäs som är lärare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskolas gymnasium. Ю  r läs mera på mittuppslaget

Johanna Bonäs har reagerat på att frågorna i studentexamen inte till fullo alltid utgår från läroplanens stoff. foto: johan hagström

Inget OAJ-fmge för lärarstuderandena

Ю  r sidorna 4–5

 Markus Helin (t.v), Hanna Rahkonen och Petro Pitkänen från studerandeförbundet SOOL var besvikna över att inte få en plats i OAJ:s högsta beslutande organ.

Experimentet går under namnet ”Strange Situation” och idén med det är att se på hur små barn på 1–1,5 år reagerar på att korta stunder bli lämnade ensamma på ett främmande ställe och med en främmande person. Man såg ganska snabbt olika mönster i hur barnen reagerade. ÅSE FAGERLUND Kolumnen

Ю  r sidan 10

En inpirerande stig för mofi-lärare En ny handbok har utkommit för klass- och ämneslärare som undervisar i modersmålsinriktad finska. – Mofi är en självklar plats för inkluderande och identitetsstärkande för elever med två språk hemma, konstaterar författarna. Ю  r sidan 8


2

2.12.2021 • Nr 19

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Maktpolitik – inte gubbvälde Det var ett och annat ögonbryn som höjdes då det stod klart att de studerande inte beviljas någon plats i vare sig lärarfacket OAJ:s fullmäktige eller styrelse. Man lyckades inte heller denna gång med ambitionen att få till stånd en organisationsförändring och därmed grusades också studerandeorganisationen SOOL:s förhoppning om representation i OAJ:s högsta beslutande organ. Besvikelsen bland de studerande var givetvis stor, men också i övriga delar av organisationen har man uttryckt sin förvåning över, men också oro för, att dörren till inflytande förblev stängd. SOOL är med sina 7000 medlemmar en betydelsefull inkörsport till medlemskap i OAJ och i tider när fackföreningsrörelsen har vissa rekryteringsproblem och A-kassorna växer i popularitet har beslutet beskrivits som både korkat och kortsiktigt. Onekligen blir signalerna till de unga minst sagt besynnerliga. OAJ:s fullmäktige har beskyllts för att vara konservativt som inte bereder plats för de blivande lärarna. Men orsaken till att det blev ett nej har inte något med ett gubbvälde att göra. Orsaken ligger närmast i att olika lärargrupper slår vakt om sina maktpositioner inom OAJ. OAJ:s fullmäktige består av 150 personer. De allmänbildande lärarna (YSI) är den överlägset största gruppen. Men sina 93 platser i fullmäkti-

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

ge är det de som styr och ställer i OAJ. Inget sker utan YSI:s goda minne. Yrkeslärarna (OAO) med 31 platser, småbarnspedagogerna (VOL) med 23 platser och universitetslärarna (YLL) med 3 platser har fått finna sig i rollen av att vara i ständig minoritet. I OAJ krävs 2/3 majoritet för att driva igenom frågor som innebär förändringar i stadgarna. Med sina 93 platser är YSI på egen hand snubblande nära den maktpositionen. Med eventuella studeranderöster i ryggen hade man varit ännu närmare. Det var troligen det som blev avgörande. Det är knappast någon slump att antalet röster som lades till förmån för de studerande rätt långt sammanfaller med antalet YSI-medlemmar i fullmäktige. Och andelen nej-röster är stort sett lika många som de övriga lärargruppernas fullmäktigemedlemmar sammantaget. Man behöver inte vara Göran Djupsund för att räkna ut att yrkeslärarna, småbarnspedagogerna och universitetslärarna gaddade ihop sig gentemot de allmänbildande lärarna. Det handlar alltså inte om gubbvälde utan att slå vakt om sin egen position inom organisationen. Olyckligt nog var det de studerande som offrades i det maktspelet. Det kan med tanke på framtiden få dyrköpta konsekvenser för hela organisationen.

Man behöver inte vara Göran Djupsund för att räkna ut att yrkeslärarna, småbarnspedagogerna och universitetslärarna gaddade ihop sig gentemot de allmänbildande lärarna.

FSL inFormerar

Integration på svenska FSL ger ut rapport Hur ser den finlandssvenska integrationsstigen ut? Den 16 december publicerar vi en rapport som svarar på just den frågan. Kom och lyssna på en presentation av rapporten, antingen på plats eller via Facebook! Under hösten har FSL haft glädjen att se en omfattande rapport kring integration på svenska växa fram. Slutresultatet av en två månader lång praktikperiod hos oss publiceras och presenteras torsdagen den 16 december klockan 11.00 i Akavahuset i Helsingfors. Du kan delta på plats eller följa med via vår livesändning på Facebook. Mer information hittar du på: www.fsl.fi. Rapporten Inkludering på svenska i Finland - hinder och förutsättningar för den finlandssvenska integrationsstigen, går igenom gällande lagstiftning och hela migrationsprocessen. Skribenten Max Willamo, student i rättsvetenskap, beskriver dagsläget och ger en inblick i hur beredda Svenskfinlands kommuner, skolor och lärare är på integrationsuppdraget och hur utmaningarna ser ut. FSL:s förbundsordförande Inger Damlin inleder tillställningen och på plats för att kommentera rapporten är bland andra Henrika Nordin (Bildningsalliansen), Ida Kauppila (speciallärare, Närpes) och Emina Arnautovich (sakkunnig).

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

2.12.2021 • Nr 19

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Inom FSL är studerandena fullvärdiga medlemmar  Om rektorn beställer tvål och tuppapper blir det pedagogiska ledarskapet lidande, säger Malin Höglund-Snellman, biträdande tjänsterektor vid Oxhamns skola i Jakobstad och ledamot i FSL:s styrelse. arkivfoto: frida lönnroos

Allt flera rektorer känner sig utmattade

Rektorerna blir alltmer utmattade på grund av för hög arbetsbelastning, visar Finlands Rektorers färska rektorsbarometer. Utvecklingen har gått åt fel håll då rektorns arbetstid går åt till att exempelvis beställa tvål och wc-papper till skolan, säger FSL:s styrelseledamot Malin Höglund-Snellman, som jobbar som biträdande tjänsterektor vid Oxhamns Skola i Jakobstad. Finlands Rektorer publicerade i torsdags resultaten från den senaste rektorsbarometern. Siffrorna fortsätter peka nedåt, 26 procent av rektorerna är utmattade, ifjol var motsvarande siffra 18 procent. Andelen entusiastiska rektorer ligger på 36 procent i dagsläget, visar den omfattande enkät- och hälsoundersökningen som gjorts år 2021 bland 650 rektorer. Finlands svenska lärarförbund FSL efterlyser en aktivare debatt om rektorernas arbetssituation. Coronapandemin är det som fått bägaren att rinna över för många, framför allt inom gymnasierna där känslan av entusiasm i yrket har rasat. – Det är inte så konstigt med

tanke på att vi har haft flest och längst perioder av distansundervisning på andra stadiet. Vi har fått lägga om schemat gång på gång och det är ett svårt pussel att få ihop när man ständigt måste till exempel göra om grupperna, ta hänsyn till lärare i riskgrupp och anpassa sig efter nya myndighetsbeslut, säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium.

Vem ska göra vad? Det som behövs är tydligare definitioner av rektorsuppgifterna och mer stödtjänster som till exempel IT-personal och vaktmästare i skolan. – Trenden har varit att allt fler

tjänster tas in utifrån och att man i upphandlingen kanske plockat bort en del uppgifter och tänkt att det kan rektorn sköta, säger FSL:s styrelseledamot Malin Höglund-Snellman, som jobbar som biträdande tjänsterektor vid Oxhamns skola i Jakobstad. Hon anser att utvecklingen har gått åt fel håll då rektorns arbetstid går åt till att exempelvis beställa tvål och wc-papper. Med ett arbetsbord som svämmar över av administrativa uppgifter blir det pedagogiska ledarskapet ofta bortprioriterat. – Det finns nog väldigt lite tid för till exempel konstruktiv diskussion om bedömning, säger Höglund-Snellman.

 Det är inte konstigt att många rektorer känner sig utmattade efter coronapandemin, säger rektorn för Karis-Billnäs gymnasium, Esbjörn Hägerstedt. arkivfoto: mattias fagerholm

Novembermåndag i gråtrist väder vandrar jag gatan fram bärande på en tygpåse fylld med chokladkyssar. Kliver in genom dörren och möts av sprudlande lärarstuderande som redan fixat kaffet, riggat bord och bara inväntar eventet. Att få mingla och dela ut chokladkyssar, snacka lärarskap och studier känns fint. Att stå där sida vid sida med Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF känns så rätt. Lönesättning, arbetssituation och snygga pennor ventilerades och som avslutning en chokladkyss och ett genuint “lycka till”. Jag är stolt över att leda en organisation som inkluderar studerande i gemenskapen. Inom förbundet är studerande fullvärdiga medlemmar i vårt högsta beslutande organ förbundsfullmäktige. Jag är övertygad att vi genom att aktivt ta med studerande i vårt påverkansarbete visar en klar och tydlig väg in i lärarprofessionens mångfacetterade värld. Vår studerandeförening FSLF visade under höstens fullmäktigemöte att de vill ha en aktiv roll inom om FSL och bryr sig om förbundets riktning och verksamhet. Flera konstruktiva förslag för 2022 lades fram och godkändes, detaljerna kan ni läsa i vår verksamhetsplan som finns på vår webbplats. Bland annat ska vi utveckla mer fungerande föreningsformer för att inkludera alla lärarstuderande på svenska i Finland, ett viktigt uppdrag för FSL.

Vår studerandeförening FSLF visade under höstens fullmäktigemöte att de vill ha en aktiv roll inom om FSL och bryr sig om förbundets riktning och verksamhet. Flera konstruktiva förslag för 2022 lades fram och godkändes, detaljerna kan ni läsa i vår verksamhetsplan som finns på vår webbplats.

Att bygga ett starkt förbund innefattar mod att lyssna till blivande lärares tankar om framtidens skola, framtidens utbildning. Den vardag som studerande möter är en skola i ständig förändring. Det är av största vikt att blivande lärare ges tid att förbereda sig inför sitt uppdrag. Att forma sin egen lärarroll kräver tid och mod att fördomsfritt ta till sig olika aspekter av yrket. Här är växelverkan med och respekt från yrkesverksamma lärare avgörande. Det är häftigt vilka ringar på vattnet ett litet samtal kan få, fick ett konkret exempel här i veckan då jag var på föreningsmöte i en vacker byskola. Träffade en utexaminerad pedagogie magister med bakgrund i lärarstuderandes led. Blev alldeles varm i hjärtat då hon säger: “Du sa ju jag skulle jobba i en 7–9-skola, och du hade så rätt. Jag gör det nu.” Men du underbara pedagog, din iver och sprudlande livsglädje gav mig som aktiv hundrafalt mer.


4

2.12.2021 • Nr 19

 Vid OAJ:s fullmäktigesammanträde representerades FSL av bl.a. fr.v. Sebastian Lindqvist, Alexander Smeds, Annika Norrgård och Petra Örn.

Jag blev inte förvånad. Tidpunkten var kanske lite olämplig med tanke på att vi har förhandlingar och en tuff vår framför oss. PETRA ÖRN om att OAJ:s ordförande Olli Luukkainen meddelade att han inte ställer upp för omval.

”Ett psykedeliskt möte” OAJ:s höstfullmäktigemöte bjöd på besvikelser, överraskningar och interna motsättningar. Ordförande Olli Luukkainen inledde mötet med att beklaga den inflammerade relationen mellan medlemsgrupperna och avslutade med att meddela att han inte står till förfogande för en ny period som OAJ-ordförande. Det var i vissa stunder ett psykedeliskt möte, sammanfattar Petra Örn, FSL-representant i OAJ:s fullmäktige.

I

sitt öppningsanförande påminde Olli Luukkainen om OAJ:s värderingar, det vill säga öppenhet, rättvisa och ansvar och uttryckte en förhoppning om att värderingarna också skulle genomsyra diskussionen på fullmäktigemötet. – Värderingarna har satts på prov inom OAJ:s verksamhet och speciellt i samband med organisationsreformen. Det tycks vara lättare att blanda sig i andra medlemsgruppers ärenden och verksamhet, än att tala om egna saker. Det här har spetsat till och delvis inflammerat kontakten mellan olika medlemsgrupper, sade Luukkainen. Till alla delar hörsammade fullmäktige inte sin ordförandes uppmaning och diskussionsklimatet var något ansträngt under mötet, vilket främst kom till ytan i fråga om den organisationsreform som man inte heller denna gång lycka-

des ro i land.

Sänkt medlemsavgift Också diskussionen om sänkt medlemsavgift fick en del märkliga svängar. OAJ:s styrelse hade kommit med förslaget att sänka medlemsavgiften från 0,9 till 0,8 procent men ändrade sig i sista stund och ville dra bort förslaget från föredragningslistan. En armbrytning om huruvida förslaget skulle finnas på listan eller inte tog vid och bland annat efterlyste fullmäktige mer information i frågan. – Informationen är tillgänglig, bara ni vet vad ni vill veta, konstaterade organisationsdirektör Pasi Pesonen. Slutligen kunde fullmäktige enas om att sänka medlemsavgiften till 0,8 procent, vilket innebär att intäkterna minskar med ca 5,3 miljoner euro. Utöver 0,8 procent uppbär medlemsorganisationerna sina egna avgifter och i praktiken

ligger därmed medlemsavgiften mellan 1,1 och 1,5 procent. Diskussionen kring sänkningen av medlemsavgiften bottnar i en oro för att sänkningen inte skall gynna den egna medlemsorganisationen.

Linda Felixson: Ett händelserikt möte För OAJ:s fullmäktige var detta periodens sista möte. Val av nytt fullmäktige arrangeras på vårvintern 2022. Linda Felixson har representerat FSL i OAJ:s styrelse och tackar nu för sig i och med att hon blir undervisningschef i Korsholm. Det var med blandade känslor hon följde mötesgången. – OAJ behöver nog fundera hur organisationen skall föras framåt och hur det interna samarbetet skall se ut. Varför är det så svårt? – Det är väl ”jag och mitt”. Alla drar åt sitt eget håll. Man är rädd om sin position och lyckas inte se framåt. Det har skett en förändring under de här fyra åren, det började som ett ”vi” men det är det nog inte längre.

Luukkainen ställer inte upp för omval Olli Luukkainen avslutade fullmäktigemötet med att meddela att han inte ställer upp för omval. Därmed kommer ny OAJ-ordförande att väljas på fullmäktigemötet i maj 2022. – Han har inte haft en lätt sits i att föra organisationsförändring-

en framåt, säger Linda Felixson. – Jag blev inte förvånad, säger Petra Örn. Tidpunkten var kanske lite olämplig med tanke på att vi har förhandlingar och en tuff vår framför oss. FSL:s ordförande Inger Damlin tycker att samarbetet med Luukkainen har fungerat bra. – Jag respekterar hans beslut att inte kandidera, säger hon.

En hurudan ordförande behöver OAJ härnäst? – Jag tror att OAJ behöver någon som vill ena förbundet och som lyssnar på fältet, säger Damlin. Luukkainen ville själv inte kommentera sitt beslut närmare. text och foto: mattias fagerholm

Hugad kandidat? OAJ:s fullmäktigeval arrangeras våren 2022. OAJ:s högsta beslutande organ väljs för en fyraårsperiod och består av 150 medlemmar. FSL är en egen valkrets och har för tillfället sju platser i fullmäktige. Antalet platser slås fast utgående från medlemsantalet 31.12.2021. FSL besitter också en plats i OAJ:s styrelse. Kandidatnomineringen är i full gång och pågår fram till den 15.1.2022. Alla FSL-medlemmar förutom pensionärer och studerande kan kandidera i valet. Varje kandidat måste bilda en valmansförening som understöds av minst tre röstberättigade medlemmar. Förhandsröstningen sker

elektroniskt mellan 28.2 och 14.3.2022. De egentliga valdagarna är 4–5.4.2022. För FSL-medlemmarnas del sker röstningen enbart elektroniskt. Rösträtt har alla FSL:are som är valbara och har betalat sin medlemsavgift. – FSL har varit det förbund som har röstat mest aktivt i det här valet och jag hoppas det fortsätter så för att bibehålla vår position inom OAJ, säger Pocke Wikström, FSL:s förbundssekreterare. – FSL behöver engagerade kandidater och jag hoppas att medlemmarna ser vikten av att rösta. Posterna inom OAJ är viktiga för vårt förbund. OAJ:s fullmäktige är en bra en plattform för nätverkande och påverkan, säger Inger Damlin.


5

2.12.2021 • Nr 19

Besvikna studerande utan plats i OAJ:s fmge

SOOL i ett nötskal ○ 7000 medlemmar ○ 46 medlemsorganisationer ○ verkar på 13 orter

Tårar följde efter omröstningen när det stod klar att de studerande inte ges någon plats i varken OAJ:s fullmäktige eller styrelse. De studerande kunde inte dölja sin besvikelse utan lämnade fullmäktigemötet i protest. – Jag är jävligt förbannad. Vi har jobbat för det här i fem år och det känns verkligen skit, säger Markus Helin, ordförande för studerandeföreningen SOOL. – Det var en enorm besvikelse när resultatet dök upp på skärmen. Allt tydde på att vi skulle få det här i mål, men på slutmetrarna föll det, säger Petro Pitkänen, styrelsemedlem i SOOL. – OAJ.s fullmäktige gav de studerande ett stort misstroende, säger Hanna Rahkonen, vice ordförande i SOOL.

Inte likvärdiga medlemmar För takorganisationen för lärarstuderande i Finland SOOL (Suomen Opettajaksi Opiskelevien Liitto, på svenska Finlands Lärarstuderandes Förbund) har det alltså varit ett mångårigt mål att få representation i både OAJ: styrelse och fullmäktige. Hittills har man endast haft närvaro och yttranderätt. – Det är symboliskt viktigt att de studerande är jämlika med de övriga medlemmarna i OAJ. Också vi borde har beslutanderätt i OAJ:s högsta beslutande organ,

som fattar beslut om vårt framtida yrke, säger Petro Pitkänen.

Offer för maktspel I och med att OAJ på senare tid har haft för avsikt att se över sin organisation trodde många, inte minst de studerande, att tiden var inne för att fullmäktigeförsamlingen på 150 personer också skulle få studeranderepresentanter. Men OAJ:s fullmäktige ville alltså annorlunda. Storleken är på fullmäktige är oförändrat och inga studerande fick plats. – I den stora mötessalen säger många att det är en bra sak att ha oss med, men i korridorsnacket är man rädd för att själv gå miste om någonting, säger Markus Helin. – De olika grupperna i fullmäktige är rädda för att vi skall föra någon annan grupps talan och man inser inte att vi på riktigt jobbar för alla lärargrupper, säger Hanna Rahkonen. Det har alltid varit vårt kärnbudskap. – Det verkar som om vi har fallit offer för ett maktspel, säger Petro Pitkänen. SOOL är med sina ca 7000 medlemmar en viktig inkörsport till

 Spänd förväntan övergick i en enorm besvikelse när de stod klart att de studerande inte ges plats i OAJ:s fullmäktige. Studerandeorganisationen SOOL:s representanter på mötet Petro Pitkänen (t.v), Hanna Rahkonen och Markus Helin (SOOL:s ordförande) menar att de föll offer för ett maktspel inom OAJ.

medlemskap i OAJ. Vilka konsekvenserna av fullmäktiges beslut blir på den punkten får tiden utvisa. – SOOL:s målsättning är att våra medlemmar med tiden skall bli OAJ-medlemmar. Nu fick samarbetet en törn. Vi vill samarbeta men OAJ:s fullmäktige visade att vi inte är så mycket värda att vi kan få rösträtt, säger Petro Pitkänen.

I FSL är de studerande med Det var inte bara de studerande

som var besvikna på fullmäktiges beslut. Många fullmäktigeledamöter hade känslorna på ytan efter omröstningen. Bland FSL:s ledamöter var förvåningen stor över beslutet. I FSL är nämligen de studerande fullvärdiga medlemmar med tre representanter i FSL:s fullmäktige. – Det här var jättebeklagligt, säger Petra Örn. – Det var ett fullkomligt förkastligt beslut. Inom FSL har vi varit föregångare och visat att de studerande kan ha beslutande-

makt och det är inte bort från någon annan. Jag är jättebesviken på att det blev så här, säger Linda Felixson. Hur gick det så här? – Inre splittringar och en rädsla för att det skulle komma att påverka maktförhållandena, säger Felixson. Vad betyder det för SOOL? – Vi körde in i väggen med tåget, men nog går väggen sönder i något skede, säger Markus Helin. text och foto: mattias fagerholm

Sanna Marin:

Statsminister Sanna Marin uttryckte vid OAJ:s fullmäktigesammanträde sin oro för hur de unga har klarat sig under coronapandemin.

Vi vet att Finland bara klarar sig om vi satsar på utbildning, forskning och kunskap. Vårt mål måste vara högt ställt, vi skall ha världens högst utbildade arbetskraft. Det sade statsminister Sanna Marin när hon framförde regeringens hälsning till OAJ:s fullmäktige.

– Vi måste öka produktiviteten, annars fortsätter inte den ekonomiska utvecklingen. Regeringens mål är att forsknings- och innovationsanslagen skall vara 4 procent av BNP senast år 2030. Det är en ambitiös målsättning, sade Sanna Marin. – Det är helt klart att satsningar på utbildning och forskning

är helt nödvändiga med tanke på Finlands framgång. Sanna Marin uttryckte också sin oro för hur de unga har klarat sig under coronapandemin och hänvisade till oroväckande siffor i undersökningar som tar fasta på elevernas välmående. Marin uttryckte sin tacksamhet för hur lärarkåren un-

Finland klarar sig bara genom att satsa på utbildning der rådande omständigheter har hanterat situationen. – Vårt skolsystem har klarat pandemin häpnadsväckande bra. Vi är ett av de få länder som hela tiden har lyckats hålla i gång verksamheten i skolorna.

Vårt skolsystem har klarat pandemin häpnadsväckande bra.

text och foto: mattias fagerholm

SANNA MARIN


6 Studentexamen bara växer 2.12.2021 • Nr 19

Som en följd av att studentexamen har blivit digital har också provets omfattning ökat. I alla fall när det kommer till studentprovet i historia. Textmängden är så omfattande att det är på gränsen till vad som är rimligt, säger Johanna Bonäs, lärare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskolas gymnasium. – Provet bara växer, och växer och växer, konstaterar hon.

I

nnan studentexamen blev digital hade studentprovet i historia en naturlig begränsning. Alla frågor, eventuella bilder och texter som skulle analyseras måste rymmas på ett konceptpapper, dvs fyra sidor. På den punkten har det skett en markant förändring. – När jag printade ut vårens studentprov blev det 16 sidor och höstens var 17 sidor. I höstens prov ingick i varje fråga olika delfrågor samt material att analysera. Student-

provet i historia skall i första hand vara ett prov där du visar att du har ämneskunskaper i historia men så är det inte riktigt längre. Provet har blivit ett modersmålsprov där textkompetensen står i fokus. För att kunna få ett högre vitsord räcker det inte med goda ämneskunskaper i historia utan du skall dessutom vara en god läsare, säger Johanna Bonäs.

Långsamma läsare missgynnas De elever som läser långsamt, men inte till-

räckligt långsamt för att ha diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter, drabbas av att mängden text som skall bearbetas är så omfattande. Och även exempelvis elever med annan språklig bakgrund. – Inte ens en snabb läsare hinner läsa igenom alla frågor och alla dokument. Man måste väldigt snabbt försöka överblicka materialet. De som inte hinner skriva sina svar inom utsatt tid blir fler och fler.

Frågeställningar vid sidan av läroplanen Johanna Bonäs har också reagerat på att frågorna i studentexamen inte till fullo alltid utgår från läroplanens stoff. Så var fallet exempelvis i vårens studentskrivningar. – Där fanns frågor som bara delvis tangerar läroplanen i historia. Och vissa frågor var så snäva till sin karaktär att det var omöjligt att skriva ett längre svar eftersom informationen är så knapphändig.

– Många högpresterande elever var väldigt chockade efter skrivningarna. De sade att det var onödigt att läsa på provet eftersom frågorna inte gick att förbereda sig på. De undrade om de hade missat någon kurs eller glömt bort någon bok. Så skall det inte vara. Den fråga Johanna reagerade starkast på handlade om alkoholpolitiken i Finland. Enligt studentexamensnämndens svarasanvisningar skulle eleverna bland annat redogöra för mellanölsförsäljningens flytt till mataffärerna och hur alkoholbeskattningen har förändrats i grannländerna. – Frågan hör inte till läroplanen i historia. Jag aldrig undervisat om alkoholpolitik eller alkoholbeskattning. Jag tror inte att någon av mina ämneskollegor i andra skolor heller gör det och inte tangeras frågan i några läroböcker. Det är klart att student-


2.12.2021 • Nr 19

r och växer och växer...

7

 Johanna Bonäs, lärare i historia och samhällslära, kritiserar proven i studentexamen. foto: johan hagström

Studentexamensnämnden:

Det digitala studentprovet ger möjlighet till mångsidigare frågor Syftet med studentexamen är att mäta det som sägs i grunderna för gymnasiets läroplan och proven bygger på läroplanen. I läroplanen finns en mängd olika färdigheter, både på ett allmänt plan och på ett ämnesspecifikt plan.

examensnämnden inte är skyldig att följa läroböckerna, men som lärare måste kunna lita på att de böcker som finns följer läroplanen. – Det står i studentexamensnämndens svarsanvisningar att man skall behärska läroämnets innehåll så som det definieras i läroplanen men ändå ställer man ibland frågor som endast mycket vagt tangerar innehållet.

Snäv infallsvinkel Ett annat dilemma med frågorna i provet i historia är att infallsvinkeln ibland blir för snäv. Johanna ger som exempel frågan ”Beskriv kvinnans ställning i det medeltida Finland”. – Det är visserligen en historiefråga, men problemet är att det finns väldigt lite historiskt material om finländsk medeltid och om vi avskärmar det till kvinnorna så blir det ännu mindre. Och dessutom fanns det

inget Finland under medeltiden. Så frågan är galet formulerad. – Jag får känslan att man först gör frågorna och sedan i efterhand funderar vad allt kunde ingå.

Studentexamen fyller en funktion Johanna Bonäs betonar att hon, trots kritiken, tycker att studentexamen har en viktig funktion. – Jag tycker att vi bör ha nationella prov så att vi får en likvärdig och rättvis bedömning av våra studerande. Betygsättningen kan variera väldigt radikalt mellan skolor. En nia kan vara en sjua någon annanstans. Men det är viktigt att provet motsvarar elevernas och lärarnas förväntningar och testar det som skall testas.

mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

De digitala proven ger större möjligheter att nyansera proven, säger man vid Studentexamensnämnden. – I och med att proven digitaliserades gav det mer mångsidiga möjligheter att faktiskt mäta det som sägs i läroplanen. Man kan nu mäta flera aspekter än man kunde med de tidigare pappersproven. Det digitala provet ger en massa nya möjligheter och man kan få känslan av att proven har svällt upp, men det handlar närmast om att frågorna har blivit mer mångsidiga, säger Robin Lundell, specialsakkunnig vid Studentexamensnämnden. – Multilitteracitet och förmåga till kreativt och analytiskt tänkande genomsyrar hela läroplanen. I t.ex. historia är förmåga att ta till sig texter och analysera dem av stor betydelse inom ämnet. Det är en central del av läroplanen och därmed också det som studentexamensprovet mäter. Finns det en risk med att man i den digitala världen lägger in material bara för att möjligheten finns? – Jag ser det som en samhällsutveckling. Frågorna och materialet som hör till dem är väl avvägda och syftet med det material dom finns är

att det skall vara ändamålsenligt. Förmågan att snabbt gå igenom material och hitta det som är relevant är också en viktig aspekt som speglar samhällsutvecklingen. – I proven mäts inte enbart mekanisk förmåga att hosta upp fakta. Man mäter också förmågan att tänka kreativt, analysera situationen och bygga vidare på de kunskaper man har och utgående från provmaterialet skapa någonting nytt. Världen har blivit mer komplex. Är det så att en komplicerad värld ger mer komplicerade studentprov? – Grunderna för läroplanen återspeglar det som anses vara aktuellt och ändamålsenligt för samhället och omgivningen. På så sätt kan man dra den parallellen.

Censorerna kalibrerar På lärarhåll uttrycks ibland en viss oro för att de poäng som man har gett skall avvika väldigt mycket från censorernas poängsättning. Robin Lundell betonar att man inte skall tolka det som ett misstroende om poängen förändras mycket. – Det är kanske det viktigaste verktyget för oss att kunna justera en viss fråga om vi märker att vi har missat hur läroplansgrunderna har tolkats i gymnasierna. Vi kan kanske ändra bedömningen och justera så att provet mäter aspekter på rätt nivå, säger Robin Lundell. mattias fagerholm


8

2.12.2021 • Nr 19

 Nyligen avslutades projektet Mofi 2.0 med att en ny handbok för mofi-lärare gavs ut. Författarna till handboken ”Mofi-stigen” är (från vänster): Annika Lassus, Åsa Löf, Ida Rebers, Michaela Pörn, Katri Hansell, Lotta Forsman och Tanja Östman.

Mofi-lärare inspireras av ny handbok Inspiration, tydligare riktlinjer och utveckling av undervisningen. Det är vad handboken ”Mofi-stigen” erbjuder klass- och ämneslärare som undervisar i modersmålsinriktad finska. Ett ämne vars kravbild ökat i takt med att andelen finsk- och svenskspråkiga elever blir fler. – Det har länge funnits en beställning från grundskolelärarna som undervisar i modermålsinriktad finska på tydligare riktlinjer. I den här handboken har vi försökt fördjupa förståelsen och svara mot utmaningarna inom mofi och vi tror att den kommer att vara ett stort stöd för lärarna, säger Michaela Pörn, professor i finska språkets didaktik vid Åbo Akademis fakultet för pedagogik och välfärdsstudier. De tre senaste åren har Pörn fungerat som projektledare för forsknings- och utvecklingsprojektet Mofi 2.0, ett projekt med målet att utveckla undervisningen i modersmålsinriktad finska inom

den grundläggande utbildningen i svenskspråkiga skolor i Finland. Nyligen avslutades projektet med att handboken ”Mofi-stigen” gavs ut. – Över fyrtio lärare i mofi har medverkat i projektet och delat med sig av erfarenheter, lyft fram utmaningar och kommit med förslag på hur undervisningen kan utvecklas. En annan viktig sak är att vi har förtydligat till vem undervisningen ska riktas, berättar Pörn.

Mofi-begreppet har förtydligats Det som författarna gör i boken är att använda begreppen finska och mofi. Båda är A-lärokurser men skillnaden är att mofi är ämnad för elever som lever i en två- eller flerspråkig hemmiljö medan finska riktar sig till enspråkigt svenska elever. – Båda är lika viktiga men kriterierna för slutbedömningen i mofi är högre ställda, förklarar Åsa-Johanna Löf, som är en av sju författare. Oklarheten kring definitionen har därför också lett till olika tolkningar, vilket har bidragit till att uppfattningen om mofi-undervisningens uppdrag och innehåll gått isär. – Trots benämningen är det viktigt att komma ihåg att mo-

fi-lärokursen inte har samma uppdrag, mål och innehåll som de finskspråkiga elevernas modersmålsundervisning. Har en tvåspråkig elev läs- och skrivsvårigheter ska de heller inte flyttas till en grupp i finska. Det är inte okej utan alla med två- eller flerspråkig bakgrund har rätt till undervisning i mofi, säger Pörn. Annika Lassus, också en av medförfattarna, fortsätter: – I handboken förklaras hur klasslärare som exempelvis undervisar i både finska och mofi kan tänka. Boken kan bli ett verktyg för hur de kan jobba i de båda olika lärokurserna och de behöver inte själva återuppfinna hjulet.

40 procent är två- eller flerspråkiga Genom att tydligt definiera vem som har rätt till mofi blir också uppdraget och innehållet tydligare. Att undervisningen utvecklas är speciellt viktigt med tanke på att andelen elever med svenskfinsk bakgrund i årskurserna 1–6 är cirka 40 procent i Finland. – Det visar att många tvåspråkiga familjer väljer en svenskspråkig skola för att stärka svenskan. Men samtidigt måste vårdnadshavarna kunna försäkra sig om att kunskaperna i det andra hemspråket finska stimuleras och utveck-

las. Här har mofi-undervisningen en mycket central betydelse, konstaterar Löf och Lassus. Det gäller inte minst ur perspektivet om kulturell mångfald, som finns med i läroplansgrunderna. Trots att den svenskspråkiga skolan ska stärka utvecklingen av skolspråket får det inte innebära att två- och flerspråkiga elevers dubbla kulturbakgrund sätts åt sidan. – Mofi är en självklar plats för inkluderande och identitetsstärkande för elever med två språk hemma, konstaterar författarna.

Finskan som kunskapsspråk Något som kan beskrivas som en röd tråd i handboken är därmed att mofi-undervisningen ska bidra till att göra finskan till ett kunskapsspråk. Handboken presenterar därför en rad olika förslag till hur mofi-undervisningen kan utvecklas. Förslag som är förankrade i forskningen av språk och lärande samt i läroplansgrunderna. – Multilitteracitet och ämnesö-

vergripande undervisning är något som vi tar upp. Även differentierad undervisning och samundervisning ingår och handboken är full med olika exempel på hur de kan genomföras med målet att finskan ska bli ett kunskapsspråk för eleverna, säger Lassus.

Bedömningen viktigt kapitel Vikten av mångsidigare bedömning av mofi-elevers lärande och kunnande är något som också tas upp i ett av raden av många viktiga kapitel. – Det jag tycker vi lyckats med är att handboken ger faktiska redskap att arbeta med. Och det är redskap som inte bara lärare i mofi kan använda utan det är redskap som också fungerar i andra läroämnen. Den som undervisar i geografi har också nytta av kapitlen om differentiering och bedömning, förklarar Löf. text och foto: christoffer thomasfolk

○ Projektet Mofi 2.0 genomfördes 2018–2021 som ett samarbete mellan ÅA, Vasa övningsskola och Enheten för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen. Projektet har erhållit finansiering av Svenska kulturfonden genom Hallå!.


9

2.12.2021 • Nr 19

Gripande berättelser och knep för stresshantering Missbruk och mål, stress och studieteknik. Mitt i dystraste november riktade Karis-Billnäs gymnasium strålkastaren mot temat mental hälsa.

S

kolan har redan under några år arrangerat en må bra-dag. Årets upplaga, som ordnades den 11 november, bjöd på två intressanta föreläsningar och ett smörgåsbord av workshoppar kring bl.a. minnesträning, yoga, mindfulness, återhämtning, självkänsla och stress. – De här frågorna är viktigare än någonsin, säger Mikaela Malmberg, som är lektor i finska och primus motor för temadagen. – De studerande har mycket på gång i sina liv, samtidigt som pressen från samhället blir allt större och de ska göra sina val allt tidigare. Det finns alltid något att ta i tu med i livet. I och med pandemin har ytterligare en sten lagts på mångas axlar. Målet var att temadagen skulle bjuda på aha-upplevelser. – Alla vet att möjligheten att hålla på med yoga finns, men att faktiskt börja kan vara ett stort steg. I bästa fall ger den här dagen de studerande en ny hobby eller redskap att varva ned med, säger Mikaela Malmberg.

Förlorade vännerna, lägenheten och dottern Temadagen inleddes med erfarenhetsexperten Tomas Luotos berättelse. Han växte upp i en helt vanlig finlandssvensk familj i Åbotrakten. Redan som barn var han försiktig och när han blev äldre kände han allt starkare att det var något fel på honom, att han inte passade in, trots att han hade hyfsade betyg och spelade handboll. Vid 14 års ålder började Luoto röka cannabis och övergick så småningom till allt tyngre droger. Drogerna gav honom en gemenskap som han upplevde att var inkluderande och kravlös. – En dag när jag och min bästa vän skulle köpa mer cannabis råkade vi ut för ett klassiskt scenario: det var tillfälligt slut, men istället kunde vi få köpa ecstasy. Drogen gav honom en känsloupplevel-

se olik allt han dittills upplevt. Det blev början på en nedåtgående spiral där han under mer än tio års tid förlorade sina vänner, sitt sammanhang – allt. Den dotter han fick tillsammans med en annan missbrukare kunde han inte ta hand om själv. Slutligen förlorade han sin lägenhet och blev bostadslös. – Det var precis så hemskt som man kan tänka sig. Jag bodde på en kompis båt i Munksnäs i Helsingfors den sommaren. Där satt jag och funderade över om det här verkligen var det liv jag drömt om.

Var tredje blir beroende När hösten kom och det blev kallare sökte han hjälp – i första hand för att komma under tak. Här kom han i kontakt med tidigare missbrukare som inspirerade honom. Han bestämde sig för att bli drogfri. – Jag hade provat att sluta tidigare, men gett upp eftersom jag mådde ännu sämre då. Under drogerna fanns alla mina andra problem som jag aldrig hade tagit i tu med. En dag i taget, med hjälp av terapi och stöd av andra tidigare missbrukare, byggde Tomas Luoto upp sin tillvaro på nytt. I dag är han helt drogfri och föreläser för att motverka att andra ska gå samma väg som han själv har gått. Han poängterar att inte heller cannabis är ofarligt. Enligt statistiken blir ungefär var tredje som prövar drogen beroende. Noah Lönnqvist, som studerar för andra året vid Karis-Billnäs gymnasium, gav en stark tummen upp för föredraget. – Det var en ögonöppnare att höra Tomas berättelse. Visst pratar vi om droger i hälsokunskapen, men det är en helt annan sak att höra en som har upplevt de här sakerna berätta. Det var också intressant att hör att det går att komma tillbaka från en sådan situation, säger han.

”Jag är ganska ofta stressad” Efter föreläsningen fick de studerande av-

 Med höga krav på sig själv och en fullspäckad livsstil är abiturienten Jessica Weber ofta stressad.

Om jag är på gymmet glömmer jag de andra sakerna jag borde göra, fastän jag sedan kanske är stressad när jag ska byta om och ta mig till nästa grej på 15 minuter. JESSICA WEBER Abiturient

njuta en lyxigare lunch och sedan stod workshoppar på programmet. Som ledare för dessa fungerade Mimmi Österlund från Mobil Yoga Västnyland, lifecoachen Shweta Singla, studiepsykolog Agneta Sjölund och skolans egen speciallärare, Jesse Martelius. Dessutom fick de studerande lära sig knep för att förbättra sitt minne av en tidigare studerande vid Karis-Billnäs gymnasium, Nils Liljestrand, som i dag driver företaget Muistamisen taidot. En som uppskattade temadagen var abiturienten Jessica Weber. Hon säger att speciellt stress är något hon tampas med. – Jag har ganska höga prestationskrav på mig själv, jag har alltid haft det. Dessutom har jag en ganska fullspäckad livsstil. Jag kan inte sitta stilla. Och så är jag tidsoptimist. Så jag är ganska ofta stressad. Weber har ändå hittat ett sätt att hantera stressen: – Jag fokuserar på en grej i taget. Om jag är på gymmet glömmer jag de andra sakerna jag borde göra, fastän jag sedan kanske är stressad när jag ska byta om och ta mig till nästa grej på 15 minuter. Ett annat knep är att göra något åt det som stressar en. – I fall det är ett prov som stressar mig har jag märkt att det som hjälper bäst är att faktiskt läsa till det, säger Jessica Weber.

Hjärnskadad järnman Dagen avslutades av att idrottaren och hjärnskadepatienten Robson Lindberg delade med sig av sin berättelse. År 2016 fick han en hjärnskada i ishockeyrinken som

vände upp och ned på hans tillvaro. Domen var hård: han skulle aldrig mer kunna jobba och – ännu värre för en sportälskare som Lindberg – han skulle aldrig mer kunna idrotta. När han för fjärde dagen i rad gråtit i duschen bestämde han sig för att hitta ett nytt mål. – Jag tänkte att jag bestämmer mig för det första som dyker upp i huvudet, vad som helst. Och jag fick den dummaste av idéer: att bli världens bästa hjärnskadade patient och vinna VM i i Ironman Triathlon – 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling och 42,2 kilometer löpning, berättar Robson Lindberg. Innan hjärnskadan hade han varit en ung man i topptrim. Efteråt klarade han bara nio minuter på motionscykeln. Men tack vare målmedveten rehabilitering och träning som stegvis ökade lyckades han i år, fem år efter olyckan, fullfölja Iron Man-tävlingen i Portugal – om än inte som segrare. Under sin väg tillbaka har han dessutom fått jobb som föreläsare och expertkommentator av triathlontävlingar. Tidigare i år blev han också pappa till en liten dotter. Robson Lindberg menar att allt handlar om målmedvetenhet. – Du kan gå till ostdisken i närmaste matbutik. Plocka upp en fin, slät getost i ena handen. I den andra kan du ta en polarost, full av hål. Polarosten är min hjärna och getosten är er. Så om jag klarat det här, då kan ni göra vad ni än bestämmer er för. text och foto: benjamin lundin

 Andraårsstuderanden Noah Lönnqvist tycker att temadagen bjöd på intressant program.


10

2.12.2021 • Nr 19

kolumnen åse fagerlund Forskare och psykoterapeut

Strange situation Har du som lärare tänkt på hur barn relaterar till oss vuxna på så olika sätt? Det finns barn som det är lätt att lära känna. De vänder sig till dig som lärare både då något är svårt och då de har något roligt de ivrigt vill berätta. Sådana barn skapar lätt goda cirklar runt sig. De vet hur man umgås med andra och bygger under årens lopp upp en allt större skicklighet i social förmåga. Någonstans djupt inom dem finns en grundmurad vetskap om att en vuxen finns där för mig om jag behöver. Andra människor går att lita på för det mesta. Jag litar på dig och du litar på mig. Men så finns det barn som inte har lika lätt att lita på oss vuxna. En del av dem drar sig mer undan i sitt eget skal. Det är inte så lätt att veta var man har dem alla gånger eller att få kontakt med dem. Och så finns det barn med mer utmanande, besvärligt beteende som inte heller alltid är så lätta att nå fram till. I psykologin finns ett berömt experiment som under decenniers lopp har använts inom hundratals studier. Experimentet går under namnet ”Strange Situation” och idén med det är att se på hur små barn på 1–1,5 år reagerar på att korta stunder bli lämnade ensamma på ett främmande ställe och med en främmande person. Man såg ganska snabbt olika mönster i hur barnen reagerade. En del av dem reagerade just inte alls på att deras förälder försvann eller att en främling tog hens plats. De fortsatte bara att leka på egen hand. Väldigt lättskötta kan man tycka. Andra barn protesterade vilt mot att föräldern på det nya stället bara gick sin väg, men då föräldern kom tillbaka kunde de rätt snabbt låta sig tröstas igen. En tredje grupp var mer svårtydda i sina reaktioner. De ville inte att föräldern skulle gå, men blev inte heller lugna då hen kom tillbaka utan kunde visa ilska och trots.

Forskarna var från började övertygade om att de lugna barnen var de mest välanpassade – skönt och lugnt, inga protester. Men de var kloka nog att vänta med att dra några slutsatser.

Forskarna var från började övertygade om att de lugna barnen var de mest välanpassade – skönt och lugnt, inga protester. Men de var kloka nog att vänta med att dra några slutsatser. I stället fick grupperna bara heta A, B och C. Sen väntade man – och väntade – och följde med hur barnen utvecklades under åren, fick vänner, hanterade känslor och hur de mådde. A-gruppen – de barn som från början inte hade reagerat just alls på att en viktig vuxen försvann – visade sig klara sig rätt dåligt. I stället hade de tidigt lärt sig att ge upp, stänga av, undvika närhet och inte förvänta sig något positivt gensvar från sin omgivning. Barnen i grupp B (de som protesterade men kunde tröstas) klarade sig däremot bra: De hade lärt sig att knyta an till trygga vuxna och skapa goda kontakter till andra människor. Att höra till C gruppen var ett annat dåligt alternativ. De visade sig vara barn som växt upp med väldigt oförutsägbara föräldrar, där barnen inte kunde veta om vuxna fanns där för dem eller inte. Mönstren tar sig förstås olika uttryck i olika åldrar, men jag tror att du har av alla de här barnen i din skola och också i din klass, från de trygga till de mer otrygga. Med A- och C-grupperna är det en extra ansträngning att vara den trygga vuxna de barnen inte haft turen att möta från början. Men redan en lärare som lyssnar kan vara den eleven aldrig glömmer.

 Naturkrafterna presenteras på utställningen med hjälp av konst i form av immersiva installationer. Videoprojektionerna i installationerna har planerats av den ungerska ljus- och videomappingkonstnären László Zsolt Bordos. Denna åskådliggör en markbrand. foto: wille nyyssönen

Hur klara av en katastrof? På vetenskapscentret Heurekas nya utställning Mitt i katastrofen bygger publiken gemensamt upp resiliensen eller kriståligheten med hjälp av spelliknande utställningsobjekt och möter naturkrafter i form av audiovisuella videokonstverk. På utställningen får besökarna även ta del av naturkrafternas konsekvenser genom berättelser ur verkligheten. Vi lever i en värld av naturkatastrofer. Varje dag svämmar det över eller stormar någonstans, marken skakar eller också börjar en markbrand pyra. Klimatförändringen får de extrema väderfenomenen att eskalera och hoten de utgör är mer oförutsägbara än tidigare. Skadorna som naturkrafterna orsakar har å andra sidan minskat betydligt, eftersom många övervaknings-, varningsoch evakueringssystem har utvecklats. Mitt i katastrofen får vi hjälp av kunskap och beredskap samt dessutom av våra särskilda krafter: samarbete och förtroende.

Storm. foto: wille nyyssönen

Med hjälp av dem bygger vi upp den gemensamma kriståligheten eller resiliensen. Verklig resiliens visas i situationer där slaget från en naturkraft kan dämpas och en katastrof förhindras. På utställningen Mitt i katastrofen går besökarna igenom de olika skedena av en katastrof. Först får de undersöka och öva på de gemensamma resiliensfärdigheterna och sedan får de möta naturkrafter – översvämning, storm, markbrand och jordbävning – i form av audiovisuella videokonstverk. Besökarna får ta del av de enorma naturkrafternas konsekvenser genom stärkande berättelser ur verkligheten från olika delar av världen.

Ger styrka och inger hopp På utställningen byggs den gemensamma resiliensen för mötet med naturkrafter upp med spelliknande objekt. De lyfter fram olika sätt att få samarbetet att fungera och bygger upp det ömsesidiga förtroendet. Hur ser man gemensamt till att katastrofhjälpen kommer fram? Hur bygger man upp

en skadad stad när man inte har något gemensamt språk? – Syftet med utställningen är att medvetandegöra, ge styrka och inge hopp. Även om vi lever i en värld som på många sätt är i klorna på naturkatastrofer har vi tillsammans potential att stärka vår gemenskap och bygga ett hållbarare samhälle. Mitt i katastrofen utgör samarbete och förtroende kärnan i resiliensen, konstaterar Heurekas verkställande direktör Mikko Myllykoski. – Vi tog ett svårt ämne och gjorde en utställning som passar hela familjen, som väcker hopp och ger verktyg för att även behandla dessa ämnen tillsammans med barn. Innehållet i utställningen har planerats i samarbete med en stor grupp experter och är en del av programmet under temaåret för forskningsbaserad kunskap. Utställningen har producerats av Heureka och kommer senare att turnera runt på andra vetenskaps- och utställningscenter i världen som en internationell exportutställning. Utställningen finns på Heureka i nästan två år, från lördagen den 20 november 2021 till september 2023. Utöver utställningen Mitt i katastrofen kommer programutbudet i Heurekas planetarium från den 21 december 2021 att inkludera den nya filmen Den dynamiska jorden (Dynamic Earth). Den prisbelönta planetariefilmen ger oss en introduktion i vår planets motor, klimatet. Visualiseringar som bygger på satellitdata och datorsimulationer vägleder åskådarna genom bl.a. en virvlande orkan, oceanernas djup och vulkaners innandöme.


11

2.12.2021 • Nr 19

Fler än tidigare fick snabbt en plats för fortsatta studier Enligt Utbildningsstyrelsens bedömning har kommunerna och utbildningsanordnarna i huvudsak lyckats bra med de nya uppgifter som den utvidgade läroplikten har inneburit. På kommunnivå förekommer det mycket variation i verksamhetssätten, dels beroende på att för-

hållandena är väldigt olika. När det gäller till exempel unga som är utan studieplats kan det i de små kommunerna vara frågan om att handleda några enstaka unga, medan de största kommunerna kan ha tiotals unga utan studieplats. – Reformen genomfördes med en snabb tidtabell och med det i be-

DIALOG 2022

aktande kan man bedöma att kommunerna har lyckats bra. Från en del kommuner har det ändå kommit signaler om att resurserna som reserverats för att genomföra reformen har varit otillräckliga. Det är viktigt att det på lokal nivå finns tillräckliga resurser såväl inom den grundläggande utbildningen som inom andra stadiet och bland de övriga kommunala aktörerna, säger direktör Kurt Torsell vid Utbildningsstyrelsen.

Få läropliktiga har inte studieplats

9 – 10 februari i Mariehamn

Välkommen på seminarium och mässa till Åland! Dialog 2022 har fokus på att lära för framtiden och hålls på Alandica kultur och kongress, om läget det tillåter.

I november 2020 var totalt 2 708 av de unga som avslutat den grundläggande utbildningen samma vår utan en studieplats. Vid samma tidpunkt i år saknade endast 664

av dem som gick ut den grundläggande utbildningen i våras en studieplats. På kommunnivå är det väldigt få läropliktiga som inte har en studieplats. I ungefär 215 kommuner finns en eller inga unga som är utan studieplats. Siffrorna gällande dem som är utan studieplats lever hela tiden och omfattar även sådana unga som byter studieplats eller utbildning. För närvarande känner man till att 1 761 av de unga som påbörjat sina studier på andra stadiet har bytt bransch eller studieplats under hösten. I enlighet med ändringarna som läropliktslagen har medfört har läroanstalterna och kommunerna nu skyldighet att hjälpa alla dessa unga att få en ny

Seminariet riktar sig till personal inom hela

undervisningssektorn, tjänstemän och politiker

Vi erbjuder föreläsningar om bland annat: • • • • • •

Samverkan och samarbete i skolan Specialpedagogiska utmaningar Hybridundervisning Datasäkerhet

Formativt arbetssätt

Den unge Werthers lidanden

Digitalisering i barnomsorg och skola

Ett axplock bland våra föreläsare:

å andra sidan kärleken

Linus Nyman, Christel Sundqvist, Hans Reman, Susanne Kjällander, Lena Göthe och Jan Bylund

“Vem läser böcker nuförtiden?” BOKA TILL DIN SKOLA!

Program och anmälan blir tillgänglig och uppdateras

ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 7377

fortlöpande på www.utbildning/dialog-2022

LÅT ÅTERVINNINGSINFORMATIONEN

CIRKULERA Återlämning av pantförsedda dryckesförpackningar är någonting som alla elever känner till. Med hjälp av undervisningsmaterialet Pantresan är det enkelt att tala om betydelsen av återvinning och återanvändning av material, till exempel i samband med miljö- och naturkunskap, biologi, samhällslära eller huslig ekonomi.

AN S E R T N PA

Ladda ner eller beställ materialet gratis på eller

MILJÖINSATSER VID RETURAUTOMATEN

PSST.

studieplats. Det här gäller tills den läropliktiga fyller 18 år. För närvarande planeras stödåtgärder för våren och allmänna fortsatta åtgärder som berör den utvidgade läroplikten. – Det är viktigt att lyssna till de erfarenheter som finns och utveckla verksamheten utifrån dem, både lokalt och vad gäller de nationella anvisningarna och rekommendationerna. Samtidigt är det också nödvändigt att värna om lärarnas och de studerandes välbefinnande, säger Kurt Torsell.

Vidlyftig Hux-utbildning I den gemensamma ansökan våren 2022 kan den sökande med en enda ansökningsblankett söka till yrkesinriktade grundexamina, gymnasier, yrkesutbildning som ordnas med krävande särskilt stöd, utbildning som handleder för examensutbildning (Hux), utbildning som handleder för arbete och självständigt liv (Telma) samt folkhögskolornas utbildning som riktar sig till läropliktiga. Från och med 1.8.2022 ersätter den nya Hux-utbildningen som handleder för examensutbildning de tidigare utbildningarna i övergångsskedet, det vill säga påbyggnadsundervisning i den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning (Valma). Hux-utbildningen riktar sig både till unga som avslutar den grundläggande utbildningen och till vuxna som behöver handledande utbildning och som inte har en examen på andra stadiet.

Vikariat som kommunikatör FSL lediganslår ett moderskapsvikariat som kommunikatör från slutet av januari 2022 och minst ett år framåt.

ETET I PAK INGÅR: 1

Ett uppgiftshäfte

2

En frågetävling

3

En PowerPoint -presentation

4

Bakgrundsmaterial för läraren

2 MILJARDER MILJÖINSATSER PER ÅR

Som kommunikatör är du en del av vårt team på åtta personer i Akavahuset i Helsingfors. Finlands svenska lärarförbund FSL är ett fackförbund för runt 5 000 svenskspråkiga lärare och rektorer. Ansök senast: 7.12.2021 Mer info: www.fsl.fi


12

2.12.2021 • Nr 19

Det pedagogiska ledarskapet kan färga stora delar av samhället Det viktiga arbete som sker i klassrummet är en given den del av skola och utbildning som vi alla har erfarenhet av. En annan del man kanske inte tänker på är all den kunskap i pedagogiskt ledarskap som möjliggör klassrumsarbetet. Men det är inte bara utbildningsadministrationens proffs utan alla som på något sätt jobbar med att gynna mänsklig kompetensutveckling som är pedagogiska ledare. I den breda konception som Michael Uljens och hans kollegor arbetat med är det pedagogiska ledarskapets också ett bidrag i samhällsbygget. Framtidens medborgare formas till stor del under de olika stadier av utbildning de går igenom. Sättet på vilket utbildningen läggs upp och utvärderas är därför betjänt av att planeras och ledas av personer med insikt i pedagogiskt ledarskap, personer som förstår de pedagogiska och didaktiska frågor som stakar ut utbildningen. Det sker bäst i samverkan med andra, särskilt i kunskapsintensiva organisationer. I vårt samhälle i dag finns demokratiproblem, växande etnisk och kulturell polarisering, ny teknologi, kunskapsproblem, misstro mot vetenskaplig kunskap och kunskapens roll. I en alltmer plural värd behöver vi arenor där barn och elever kommer samman och lär sig att umgås tillsammans, lär sig att respektera och erkänna den andra utan att för den skull behöva förlora sin egen identitet eller sin egen röst. – Skall det lyckas behöver skolorna, liksom andra organisationer, svängrum. Tack och lov kännetecknar det här vår finländska utbildningsideologi – i skolan. Tyvärr tillämpar vi ett alldeles annat tänk inom universiteten. Universitetslagen från 2010 har visat sig kontraproduktiv och är i behov av revidering. Den strategiska toppstyrningen är exkluderande, säger Michael

Uljens, professor i pedagogik vid Åbo Akademi, som tillsammans med Ann-Sofie Smeds-Nylund är redaktörer för den nya boken Pedagogiskt ledarskap och skolutveckling. Med anknytning till det internationella forskningsprogrammet i icke-affirmativ pedagogik vid FPV i Vasa presenterar de 16 forskarna den nya skolbildningen kring skolans pedagogiska ledarskap.

Pedagogen skall skapa huvudvärk, inte lindra den Uljens och hans forskarkolleger förespråkar ett pedagogikteoretiskt förankrat ledarskap och utgår då från icke-affirmativ handlingsteori. Vad är det för en teori då? Jo, enkelt förklarat kunde man säga så här: icke-affirmativ pedagogik handlar det om att se och erkänna den andra som någon, inte bara något. Att se hens livsvärld, kunnande, intressen och potential, men samtidigt ha rätt att inte bara bekräfta den andra, utan också att utmana, provocera, ställa frågor, höra efter. Det kan ske genom reflektiva samtal, möten eller bara genom att lyssna och ge utrymme. – I det avseende är det faktiskt pedagogens uppgift att skapa huvudvärk snarare än att lindra den, men i lämpliga doser, vilket kräver att man har öga för spelet. Jag skulle tro att 9 av 10 universitetslärare de facto agerar enligt den icke-affirmativa pedagogikens grundidéer.

Varför får vi inte slut på mobbningen? När man tittar på hur olika länder i världen har löst styrning och ledarskap av utbildning ser vi olika resultat. En del länder, exempelvis Sverige, har valt privatiserade, differentierade åtgärder som i praktiken leder till en ökad social segregation där barn till högutbildade och välrustade söker sig till bestämda skolor. En annan lösning förutom privatisering, men som följer med den här polarisering-

 Ann-Sofie Smeds-Nylund är universitetslärare i pedagogik vid ÅA.

 Michael Uljens är professor i pedagogik vid fakultetens för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa. foto: åbo akademis bildbank

Hur den finska skolan hanterade coronan gör en djupt ödmjuk, våra lärare älskar verkligen sina elever. MICHAEL ULJENS Professor i pedagogik vid ÅA.

en, är en hårdare ton med utvärdering, mätning, styrning och kontroll. Det ser vi också i många länder, exempelvis, Kina och Hongkong. Finland har inte valt den vägen. Det syns till exempel i vår läroplan där bildningsmålen är inarbetade i kunskap i samverkan

med kunskapsmål på olika skolklasser. Med det sagt vill Uljens ändå peka på att den finländska modellen ingalunda fått bukt med alla sina problem, tvärtom. Lärarna rapporterar om nya problem med hemmasittare, mående, oro. Hur skall vi göra med mobiltelefonerna? Varför får vi inte slut på mobbningen?

Hemmet är lärarnas största potential – Trots att våra invandrarelever presterar mycket bra i internationell jämförelse är skillnaden mellan dem och de infödda större här än på annat håll. Men det finns också solskenshistorier. Vi upptäckte att skolfolket på Åland har visat att kollektivt, systemiskt och flerårigt utvecklingsarbete på olika nivåer verkligen kan höja en hel regions inlärningsresultat. Hur

den finska skolan hanterade coronan gör en djupt ödmjuk, våra lärare älskar verkligen sina elever. Uljens påpekar att skolan ändå inte är någon underhållningsinstitution. Skolan är barnens arbetsplats där man också måste lära sig stå ut med tråkighet – uthållighet är en värdefull egenskap. Tryggheten är också en förutsättning för att våga kasta sig utför de stup som bildningsprocessen öppnar. Då måste vi lita på lärarna, men också delta i skolans arbete som föräldrar. – Skolan behöver tillåtas vara en plats för radikal reflektion. Då måste vi lita på lärarna, men också delta i skolans arbete som föräldrar. Där har skolan ännu något att jobba på – hur förnya Hem och skola-samarbetet? Hemmet är ju lärarnas största potential, men det ser man inte alltid.

Ett språkfattigt internationellt Finland? Den finska språkreserven håller på att försvinna på grund av flera förändringar, som skett ungefär samtidigt, inom olika utbildningsområden., konstaterar Språklärarförbundet SUKOL. Språkkunskap har traditionellt varit en uppskattad och viktig del av allmänbildningen och arbetslivskunskapen i vårt land.

Engelskan dominerar numera helt och det minskar på motivationen att lära sig andra språk. En orsak till det här är högskolornas antagningskriterier, som betonar matematik och som inte ger extra poäng för språk. En annan orsak är det tidigarelagda A-språket som börjar på grundskolans första klass och som för det mesta är engelska i finska skolor och finska i svenskspråkiga sko-

lor. Kunskaperna i B1-svenska, som tidigarelagts och som man nu börjar läsa på årskurs 6, har försvagats då timmarna i årskurserna 7–9 har minskat. Inom yrkesutbildningen har man dessutom skurit rejält i språkstudierna i studerandes allmänna studierna. Att kunna engelska är nödvändigt, men internationalisering är inte det samma som att öka den engelskspråkiga servicen. I läro-

inrättningar på andra stadiet och i högskolor erbjuder vi engelskspråkiga studiehelheter till utlänningar, men efter studierna får de inte jobb i Finland, eftersom de inte har kunskaper i de inhemska språken. En finländare som inte kan tillräckligt bra finska eller svenska har också svårt att hitta arbete, konstaterar SUKOL:s ordförande Outi Viikuna.


Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.