Läraren 18 2022

Page 1

ord för ord Men trots strejk och uppnått avtal med löneutvecklingsprogram, så är vi är nog inte i mål ännu. → sidan 3

17.11.2022 • Nr 18 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Mitt i november

Camilla Hellström från Åland diskuterade FSL:s strategi vid fullmäktigesammanträdet den 10–11 november. → läs mera på sidorna 4–5

Beredningen av ett lärarregister inleds

→ sidan 3

Ungdomarna mår sämre och sämre → sidorna 6–7

Janne Till prisbelönt → sidan 12


2

17.11.2022 • Nr 18

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Vänd dalande Pisa-trend En arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet presenterade nyligen 66 åtgärdsförslag på hur man framöver skall stärka inklusionen i våra skolor. Enligt rapporten är en orsak till att trestegsstödet haltar betänkligt att resurserna är bristfälliga. Undervisningsminister Li Andersson föreslår därför att följande regering skall avsätta 200 miljoner för en reform av trestegsstödet. Enligt Andersson skall det vara en permanent satsning som bland annat kan innebära mindre gruppstorlekar och en bindande dimensionering av speciallärare. Initiativet är välkommet. Lärare på fältet har i många år vittnat om problem med trestegsstödet och lärarorganisationerna har påtalat att de elever som är i behov av stöd inte erhåller den hjälp som de har rätt till. Nyligen slog också riksdagens biträdande justitieombudsman fast att lagstiftningen kring trestegsstödet är luddig och att Utbildningsstyrelsens direktiv inte till alla delar har varit korrekta. Det återstår att se om de övriga partierna tar lyra på Anderssons inspel. För att en så omfattande utbildningspolitisk reform skall gå i mål bör frågan rimligtvis bli en fråga för de kommande regeringsförhandlingarna. Med mindre än ett halvt år till riksdagsvalet skulle väljarna vara betjänta av att veta vilka partier och vilka riksdagskandidater som är beredda att ställa sig bakom förslaget att reformera trestegsstödet och också trygga den nödvändiga finansieringen. Nu är det upp till be-

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

vis för alla politiker som gärna framhåller utbildningens betydelse för Finland. Följande regering kan inte blunda för de svårigheter som utbildningsfältet brottas med just nu. Var femte elev inom förskolan eller den grundläggande utbildningen är i behov av någon form av stöd. De här eleverna kan inte lämnas vind för våg. 14 procent av eleverna i åk 9 läser så dåligt att det försämrar deras möjligheter att klara sig i samhället. De här nedslående siffrorna finns att utläsa i Finlands Pisa-resultat. De ungdomar som genomförde testet 2006, när Finlands glansdagar i Pisa-sammanhang inföll, var på en niondeklassares nivå medan kunskapsnivån år 2018 låg på en åttondeklassares nivå. På tolv år har Finland alltså tappat en hel årskurs. Och det är uttryckligen de svaga eleverna, de som är i behov av stöd, som gör att Finland tappar terräng. De lågpresterande ökar hela tiden. Pisa- undersökningen är ett trubbigt instrument när det gäller att mäta ett lands utbildningsframgångar. Men det är en måttstock som beslutsfattarna ofta tar till sig och den politiska ambitionen är att vända den nedåtgående Pisa-trenden. Om ett drygt år får vi färska siffror. Ingenting tyder dock på att trenden skulle ha förändrats, säger Pisa-forskaren Arto Ahonen. Om trestegsstödet inte fås i skick kommer utförsbacken bara att fortsätta.

Följande regering kan inte blunda för de svårigheter som utbildningsfältet brottas med just nu. Var femte elev inom förskolan eller den grundläggande utbildningen är i behov av någon form av stöd.

FSL inFormerar

Rehabiliteringskurs för FSL:are 2023–2024

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

KIILA-rehabiliteringen är yrkesinriktad rehabilitering som ska bevara och förbättra arbetsförmågan hos personer i arbetslivet. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren. Målet med KIILA-rehabiliteringen vid Härmä Rehab&Spa är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet. Kursen riktar sig till dig som av olika orsaker har ett behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Tidtabellen för nästa svenskspråkiga KIILA-kurs för FSL:are: Öppenvårdsdygn 11.4.2023 (1 dygn) Grupperioden 12-14.4.2023 (3 dygn) Grupperioden 11-15.9.2023 (5 dygn) Grupperioden 18-22.3.2024 (5 dygn) För att ansöka om KIILA-rehabilitering ska du ta kontakt med egen företagshälsovård som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande. Ansökan inlämnas till FPA. Mer information hittar du på fsl.fi. Vid frågor kan du kontakta FSL:s ombudsman Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi eller 040 551 0023.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

17.11.2022 • Nr 18

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Mot framtiden tillsammans

Forsknings- och kulturminister Petri Honkonen (C) vill precisera målen för ett lärarregister. foto: laura kotila

Lärarregistret tar ett steg framåt – beredningen inleds Det slutliga beslutet fattas av nästa regering Ett lärarregister är ett steg närmare att bli verklighet. Undervisnings- och kulturministeriet har inlett beredningen av ärendet. Vid UKM gör man nu en närmare precisering av målen för lärarregistret och ett utkast till arkitektur. Beredningen av lärarregistret görs i samarbete med Utbildningsstyrelsen. I den utredning om inrättandet av ett lärarregister som Undervisnings- och kulturministeriet beställde 2021 föreslogs att lärarregistret ska inrättas stegvis. – Lärarna spelar en mycket viktig roll i vårt samhälle och i arbetet med att uppnå målen

för fostran och utbildning. Som grund för prognostiseringsarbetet och beslutsfattandet inom undervisningssektorn behöver vi ett bättre kunskapsunderlag om lärare och allt effektivare sätt att samla in uppgifter, säger forskningsoch kulturminister Petri Honkonen i ett pressmeddelande Under denna regeringsperiod främjar ministeriet beredningen av lärarregistret, men det slutliga beslutet om att inrätta ett lärarregister fattas av nästa regering. Läraruppgifter har tidigare samlats in tidigare bland annat med hjälp av Statistikcentralens nationella insamling, som genomförs med cirka tre års mellanrum.

Läraruppgifter samlades senast in 2019. Svarsprocenten för datainsamlingen har dock minskat klart under de senaste åren, vilket har gjort det svårt att förutse lärarbehoven. Både Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Finlands svenska lärarförbund stöder grundandet av ett lärarregister. – Vi har famlat i blindo allt för länge när det gäller att prognostisera det framtida behovet av lärarkrafter. Äntligen ser det ut som om vi skulle få tillförlitlig statistik. Alla vinner på att vi utbildar rätt mängd lärare, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Alla vinner på att det framtida behovet av lärare kan prognostiseras, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. foto: frida lönnroos.

Varje dag under två års tid har jag haft äran att möta engagerade lärare och rektorer, vara medlemmarnas röst på fältet och jobba i en organisation som har stor betydelse för landets framtid. Med ödmjukhet, förväntan och stor iver tar jag mig an de kommande fyra åren som ordförande för en organisation som ligger mig nära hjärtat. En organisation som har stor betydelse för lärare och rektorer, men som också är en stabil aktör i den finlandssvenska utbildningspolitiken. FSL:s tidigare förbundsordförande Dan Johansson pratade ofta om att FSL är vi. Det är ett arv som är gott att ta med då vi blickar framåt. Dagens FSL står på en stabil grund. Min ambition är att under de kommande åren tillsammans med aktiva fortsätta arbetet med att föra FSL framåt, skapa en känsla bland medlemmar av att kunna påverka och framför allt stärka vi:et. Känslan av att FSL är vårt förbund är viktigare än någonsin. Det är solidariteten som är grunden för vår existens och för en trovärdig politik i enlighet med den strategi vi antagit för de följande fyra åren. Vårens strejk synliggjorde solidariteten som finns i FSL. Vi såg en enighet bland lärare och rektorer gällande att något måste göras åt lönesättningen. Det här innebar att vi gav avkall på det mest centrala i vår vardag och gick ut i strejk. Vi valde bort att vara i skolan och vara lärare och rektorer för Finlands framtid.

Med ödmjukhet, förväntan och stor iver tar jag mig an de kommande fyra åren som ordförande för en organisation som ligger mig nära hjärtat. En organisation som har stor betydelse för lärare och rektorer, men som också är en stabil aktör i den finlandssvenska utbildningspolitiken.

Men trots strejk och uppnått avtal med löneutvecklingsprogram, så är vi är nog inte i mål ännu. Arbetsbelastningsfrågor, frågor som berör lön och arbetstid och hur dessa påverkas av den utbildningspolitik vi har idag är centrala med tanke på yrkets attraktionskraft. Ett förbund som interagerar med sina medlemmar för att lyssna in lärare, rektorer och studerande når lite längre. Samhället utvecklas vilket kräver att FSL är i ständig utveckling. Det här behövs för att vi ska vara attraktiva för våra medlemmar idag och men också med tanke på att vara attraktivt för nya medlemmar i framtiden. För att FSL ska vara trovärdigt ska vi vara pålästa och alltid sträva efter att vara några steg före i de frågor som är på agendan. Löneutvecklingsprogram, lärarregister och förändringar i trestegsstödet är exempel på frågor som FSL långsiktigt och målmedvetet jobbat med i nästan tio år och där vi nu börjar se resultat av påverkningsarbetet. Vi ska modigt, antigen själva eller i våra nätverk, lyfta fram frågor på den finlandssvenska utbildningsagendan. För att kunna göra detta behöver vi vara aktiva i vår omvärldsanalys och också utnyttja både vår egen kunskap och andras erfarenheter. En enad stämma från samtliga aktörer är en superpower för framtidens skola på svenska i Finland. Stolta lärare tar sig an framtiden – och tryggar framtiden.


4

17.11.2022 • Nr 18

Från vänster Jennifer Jern och Patrik Bengtfolks från Raseborgs lärarförening, till höger Ann-Britt Romar från Kyrkslätts lärarförening. Mellan Patrik och Jennifer sitter Ville Arponen från Esbo-Grankulla lärarförening och på bakersta raden skymtar tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm.

Lärare tryggar framtiden Med sloganen ”Lärare tryggar framtiden” tar sig Finlands svenska lärarförbund sig an de fyra kommande verksamhetsåren. På fullmäktiges höstmöte i Helsingfors spikades också förbundets strategi samt budget och verksamhetsplan för år 2023. Inger Damlin återvaldes som förbundsordförande. Det låg kanske en viss spänning i luften då FSL:s fullmäktigemöte öppnades. En lång rad personval stod nämligen på agendan. Men valen skedde utan någon dramatik. Inger Damlin fick förnyat förtroende som ordförande för FSL och inleder i januari en fyraårsperiod på posten. Inga motkandidater fanns. – Jag ser fram emot att fortsätta jobba för att FSL framöver ska vara ett dynamiskt förbund och en stabil samarbetspart som bidrar till att hela Svenskfinland blir lite starkare. Nu siktar vi på

att lyfta upp utbildningsfrågor på agendan inför riksdagsvalet 2023, sade Inger Damlin. – Vill vi att den finländska skolan ska svara på framtidens behov måste det satsas på utbildning. Systemet för hur man tillgodoser elevers stödbehov, trestegsmodellen, måste revideras och lärares arbetsbelastning granskas. För det är ju så att vi lärare, vi tryggar framtiden, sade Damlin.

tag för Malin Höglund-Snellman, Jakobstad-Larsmo lärare, återvaldes styrelsen i sin helhet. Linda Molander-Finell, Pedersöre lärarförening, kommer in som ny i styrelsen efter Malin, som avböjt återval. Ny och ny, Linda har i tidigare repriser suttit i FSL:s styrelse. FSL:s fullmäktige leds även framöver av Christoffer Sourander, Kimitobygdens lärare. – Jag vill se en starkare roll för FSL:s fullmäktige. De planerna blev lite vingklippta under coronan, sade Sourander. Christoffers parhäst som fullmäktiges viceordförande blev Joakim Granqvist, Jakobstad-Larsmo lärare. Han tar över efter Ann-Britt Romar, Kyrkslätts lf.

Linda Molander-Finell ny i styrelsen

”Stolta lärare – ett framgångsrikt Finland”

Fullmäktige valde också en styrelse för åren 2023–2024. Med undan-

Fullmäktige klubbade även igenom förbundets strategi för de

För det är ju så att vi lärare, vi tryggar framtiden. INGER DAMLIN FSL:s ordförande

närmaste fyra åren. Trygghet och stabilitet i en föränderlig värld skall vara ledorden i förbundets verksamhet. Helt oemotsagd blev styrelsens förslag till strategi dock inte. Camilla Hellström, Ålands lf, tyckte att strategin var en aning luddig. – En strategi skall väl vara tydlig, framhöll Hellström. – Tidigare var strategin tjock som en bok. Strategin skall visa

vägen men terrängen kan förändras och gör vi en allt för detaljerad strategi kan riktningen inte förändras i tillräckligt snabb takt, svarade Damlin.

Kostsam strejk Även förbundets budget för 2023 fastslogs. Förbundets ekonomi står på en solid grund också om det senaste året har satt sina spår. Strejken kostade FSL över en miljon euro och det skakiga marknadsläget har fått investeringarna att tappa i värde. Strejkkassan skall fyllas på de närmaste åren och därför drar man åt svångremmen där det går. Till exempel det lärarevent som ursprungligen var planerat till hösten 2022 genomförs inte heller 2023. Däremot utlovas lite större festligheter då FSL fyller jämna 50 år 2024. text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors


5

17.11.2022 • Nr 18

I framtidens skola lär man sig vara människa Hur skall framtidens skola se ut, var frågan som deltagarna i en paneldebatt vid FSL:s fullmäktigesammanträde fick ta ställning till.

– Framtidens skola ligger i tiden och har en personal som är motiverad och behöriga lärare som lockar elever. Skolan skall vara trygg på alla sätt, sade riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP). FSL:s ordförande Inger Damlin betonade också tryggheten. – Det skall också kännas belönande att lära sig saker och elever och lärare trivs bra i framtidens skola, som är kommunikativ och interaktiv. Kurt Torsell är direktör för svenska ärenden vid Utbildningsstyrelsen. Han vill att skolan skall förbereda de unga för jobb som vi ännu inte ens vet att kommer att finnas. – Barn och unga behöver framtidstro.

Litet bättre människor – Skolans uppgift är att göra oss till litet bättre människor. Skolan blir mer och mer teknisk, och då måste den också bli mera human. Vi skall satsa på det som gör oss

till människor, sade Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och skola. Hilda Jungar som studerar till klasslärare vid Helsingfors universitet, och är ordförande för ämnesföreningen Didacta, vill se en skola som skapar nyfikenhet hos eleverna. – Eleverna behöver lärare som är en trygg, vuxen person och som är en riktig människa. Teknologin kan aldrig ersätta en människa, sade hon.

Årskurslös grundskola? Mattias Fagerholm som modererade diskussionen är till vardags chefredaktör för tidningen Läraren. Han undrade om korten borde blandas om rejält. – Kanske kunde vi ha en årskurslös grundskola, där en del elever går 6 år och andra 12? Hilda Jungar trodde inte på den idén. – Barn behöver struktur och rutiner och få umgås med jämnår-

Mikko Ollikainen, Hilda Jungar och Micaela Romantschuk deltog i en paneldebatt i samband med fullmäktiges sammanträde. Övriga deltagare var Kurt Torsell och Inger Damlin.

iga, sade Jungar och fick medhåll av Micaela Romantschuk. – Vi ska inte skrota vårt jämlika skolsystem med en stor diversitet, vilket är bra. Är då den finlandssvenska skolan för feg för att ta risker? – Nja, sade Kurt Torsell. – På något sätt måste ju elevernas framsteg mätas, men visst finns det faktorer som dämpar skolornas mod, sade han och hänvisade till att saker och ting som händer i skolan kan få oanade

följder exempelvis på sociala medier. Inger Damlin förde fram att läskunnigheten blivit allt sämre, 14 procent av dem som går i åk 9 läser så dåligt att de inte kommer att klara sig i samhället efter grundskolan. – Det löser man inte med något tillfälligt projekt i skolan, sade Damlin. – Och utvärderingarna har gått för långt, tyckte Romantschuk. – Det vi mäter i dem är inte

värdefull kunskap i framtiden. Det som är värdefullt är hur man är människa, sade hon och fick applåder av fullmäktigemötet. Viktigt i framtiden är också att försöka locka folk att stanna kvar i läraryrket, konstaterade panelen, av vilka alla, förutom studeranden Hilda Jungar, har lärarutbildning, men jobbar med något helt annat. text och foto: tom ahlfors

Avtalet rymmer flera olika sorters timlärare

Christoffer Sourander (t.v.) greppar ordförandeklubban under fullmäktigesammanträdena också de följande två åren. Joakim Granqvist valdes till vice ordförande. foto: tom ahlfors

FSL:s styrelse 2023-24 Vid fullmäktigesammanträdet valdes en ny styrelse för FSL för de kommande två åren. FSL:s styrelse 2023–24, suppleanter inom parentes. ͸ Pamela Leka (Tomas Jaakkola) ͸ Anna Wahren (Pernilla Granlund) ͸ Jeanette Lindroos (Petra Örn) ͸ Linda Molander-Finell (Malin Höglund-Snellman) ͸ Jenny Teir (Anna Nylund) ͸ Marina Räfsbäck (Camilla Willberg) ͸ Karsten Steiner (Camilla Hellström) ͸ Sabina Lindholm-Järvinen (Monika Malm-Strandberg) Styrelsens ordförande är förbundets ordförande Inger Damlin, som omvaldes vid fullmäktigesammanträdet.

Till höstens fullmäktigesammanträde hade inkommit bara en motion. Motionsställarna yrkade på att FSL bör arbeta för att OAJ i kommande avtalsförhandlingar beaktar timlärare i bisyssla så att även denna lärarkategori omfattas av rätten till semesterersättning och ålderstillägg. ”Behöriga lärare som är anställda i bisyssla arbetar precis lika mycket som den lärare som arbetar i huvudsyssla, all förberedelse tar lika lång tid, eleverna är berättigade till god undervisning också av timlärare i bisyssla”, noterade Jenny Teir och Anna Nylund, ordförande för Vasa svenska lärarförening respektive Korsholms svenska lärarförening. Timlärare i bisyssla har inte rätt till semesterersättning, och kan inte heller räkna ihop timmar på olika skolor för att komma upp till huvudsyssla, konstaterade motionsställarna. Timlärare i bisyssla får inte heller ålderstillägg. Timlära-

Det är också viktigt att notera att arvodet för en hållen timme för en timlärare i bisyssla inom den allmänbildande undervisningen är högre än om timarvodet betalades ut som årsveckotimmar.

re i medborgarinstitut får däremot semesterpeng, men i samma kommun får alltså timläraren i bisyssla i högstadium och gymnasium ingen semesterersättning, noterades i motionen.

Ersättning för sommaravbrott Frågan äger stor dignitet, konstaterade fullmäktige, men valde att besvara motionen, i stället för att godkänna den. Det är nämligen så att kollek-

tivavtalets anställningsvillkor för timlärare skiljer sig en hel del från varandra beroende på om en lärare är anställd i bisyssla eller huvudsyssla inom till exempel den allmänbildande undervisningen. Till saken hör också att en del bilagor i avtalet har endast timlärare där det inte finns huvudsyssla eller bisyssla. – Exempelvis den fria bildningen såsom folkhögskolor, medborgarinstitut, konstskolor gör ingen skillnad mellan timlärare i bisyssla och huvudsyssla, sade FSL:s ombudsman Jens Mattfolk som föredrog ärendet. – Det är också viktigt att notera att arvodet för en hållen timme för en timlärare i bisyssla inom den allmänbildande undervisningen är högre än om timarvodet betalades ut som årsveckotimmar. Det högre arvodet per hållen timme för en timlärare i bisyssla är en ersättning för sommaravbrottet. tom ahlfors


6

17.11.2022 • Nr 18

En mentalvårdskris ha svenskspråkiga ungdo Över hälften av svenskspråkiga 15–19-åriga unga känner ångest inför framtiden och deras psykiska hälsa försämras, i synnerhet bland flickorna. De svenskspråkiga unga uppvisar en brant nedgång i upplevelsen av att det egna livet har ett mål och en mening: andelen som helt håller med om påståendet har halverats på fyra år, från 63 till 30 procent. Försämringen är mer drastisk än nationella studier visar.

– Jag blev inte glad då jag såg resultaten, medger Kristian Wahlbeck, ledande sakkunnig på föreningen Mieli Psykisk hälsa Finland och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd THL. – Det ser inte alls bra ut. Oberoende av vilket mått vi använder

har det psykiska välbefinnandet bland ungdomar försämrats. Flickornas välbefinnande har försämrats mera än pojkarnas under pandemin. – Just nu verkar det som om svenskspråkiga mår sämre än ungdomar i Finland över lag, äs-

ger Wahlbeck. Detta kan enligt Wahlbeck bero på sämre tillgång till svenskspråkig vård och tjänster inom tredje sektorn. – Det råder stor brist på svenskspråkiga psykoterapeuter, skolkuratorer och psykologer. Det är mycket möjligt att detta ger utslag i barometern. Vi kan nog nu tala om en mentalvårdskris, säger Kristian Wahlbeck, då han kommenterar studien vid lanseringen. – Vi behöver ge de unga framtidshopp och få dem att känna sig betydelsefulla. Att de nu mår mentalt dåligt är en prediktor för hur de mår senare, också fysiskt, säger han. Han efterlyser bättre konse-

kvensbedömningar av politiska beslut och nämner till exempel reformen av ansökningsförfarandet till högskolor som ökat stressen på andra stadiet och klasslösa och rentav klassrumslösa skolor som minskar samhörigheten i skolan, vilket kan öka de neuropsykiatriska syndromen eftersom det blir svårare att koncentrera sig på skolarbetet. – Vi borde få en skola som stöder det psykiska välbefinnandet, bättre gruppsamhörighet, mindre krav på skolprestationer och mera mediekritik. Ungdomarna behöver det, tycker Wahlbeck. – Nödvändigt vore också en fritidsgaranti som ge alla unga möjligheter till fritidssysselsättning oberoende av resurser. Ett skydd mot överskuldsättning borde ock-

så utvecklas. Också en terapigaranti behövs, säger Wahlbeck. Alla skall kunna få stöd utan att de blir medikaliserade och alltså uppfattas och behandlas som sjuka.

Inte normalt att så många känner ångest inför framtiden Matilda Wrede-Jäntti, ungdomsforskare och lektor vid Helsingfors universitet, är först och främst överraskad över att coronapandemin och Rysslands krig verkar ha överraskande få effekter på de ungas mående. – Men vi ser en del andra resultat som är alarmerande. Hälften känner ångest inför framtiden! Så skall det inte vara, det är inte normalt. Vi måste nu stanna upp och


7

17.11.2022 • Nr 18

”Jag känner att mitt liv har ett mål och en mening” 30

2022

40

45

2020

32 36

63

2018

”Jag känner att jag är värdefull”

36 67

Helt av samma åsikt

37

39

46 27

”Jag upplever att jag klarar mig i livet”

47 25

Delvis av samma åsikt

41

64

”Jag upplever att jag har kontroll över mitt liv” 25

39

45

34 30

49

44 39

Andel av de svarande, procent (%)

källa: magma, den finlandssvenska ungdomsbarometern 2022

grafik: krut collective, krut.fi

Sedan 2018 då Magmas ungdomsbarometer sammanställdes för första gången har upplevelsen av att livet har mål och mening och att man känner sig värdefull kraftigt försämrats.

Hur nöjd är du med... (på skalan 4–10) ... livet i stort

9

9

8,5

Det råder stor brist på svenskspråkiga psykoterapeuter, skolkuratorer och psykologer. Det är mycket möjligt att detta ger utslag i barometern, säger Kristian Wahlbeck, psykiater, forskningsprofessor vid THL och sakkunnig vid Mieli Psykisk Hälsa Finland.

... din psykiska hälsa

8,5 8,2 8 7,8

8 7,5

8

8

7,6

7,5

7

7,3

Vi måste förstås stöda ungdomarna och ta deras ångest på allvar, men samhällsklimatet nu tillåter att unga skall få känna efter och så fort något inte känns bra behöver man inte göra det utan lösningar skräddarsys för var och en.

7 2018

2020

Medeltal för

Pojkar

9

2022 Alla

2018 Flickor

... din familjesituation 8,8 8,6 8,5

8,5

9

8

7,5

7,5

7

7 2020

2022

2022

... dina relationer till andra människor

8,5

8

2018

2020

8,2 8,1 8

2018

2020

2022

källa: magma, den finlandssvenska ungdomsbarometern 2022 grafik: krut collective, krut.fi

Starkt nedåtgående kurvor visar också ungdomarnas uppfattning om livet i stort, deras familjesituation, den upplevda psykiska hälsan och realtionerna till andra människor.

Matilda Wrede-Jäntti.

MATILDA WREDE-JÄNTTI Ungdomsforskare

ar drabbat de omarna i Finland ta detta på allvar och fråga oss vad det här handlar om. Matilda Wrede-Jäntti betonar att fokuset som nu förtiden ligger på individen inte alls behöver vara en bra sak. – Vi måste förstås stöda ungdomarna och ta deras ångest på allvar, men samhällsklimatet nu tillåter att unga skall få känna efter och så fort något inte känns bra behöver man inte göra det utan lösningar skräddarsys för var och en. – De unga får inte träning i att ta vardagliga motgångar, sådant man senare måste klara i arbetslivet, säger Wrede-Jäntti, som också medverkade vid lanseringen av rapporten. Hon vill inte skuldbelägga någon, men gärna ställa frågan om

det är klokt att uppfostra och drilla ungdomar att tänka att de är väldigt unika och att fokus skall ligga på deras behov. – Tänk på lärarna om varje elevs behov skall tillmötesgå och varje elev skall ha en egen läroplan! Sociala medierna är närvarande hela tiden, påpekar hon. – De ungas mediekunskap är bra, men det förhindrar inte att de ständigt och jämt kommer att jämföra sitt liv och sin vardag med den input de får på sociala medier och som inte är representativ för någon människas vardag, utan visar enskilda höjdpunkter. – De ungas referensramar är inte sunda idag. Då är det svårt

att leva i en individcentrerad värld, det blir en kollision som de unga kommer att förlora. Det som tidigare var betydelsefullt i en ung människas liv kan nu te sig som ingenting.

Könsdysforin är intressant – De ungas ångest inför framtiden ökar. Högsta siffrorna uppvisar gruppen som definierar sitt kön som annat än flicka eller pojke, säger Lia Markelin, som är forskningskoordinator vid Magma. Gruppen är liten, men könsdysforin är intressant, säger Matilda Wrede-Jäntti. – Både nationella och internationella studier visar att den här gruppen mår klart sämst. Vi ser också att en överväldigande ma-

joritet av dem som känner att de är födda i fel kropp är födda i en kvinnokropp, säger Wrede-Jäntti. Siffrorna har ökat mycket den senaste tiden, så Matilda Wrede-Jäntti upplever det som självklart att det handlar om ett kulturellt fenomen. – Jag hoppas verkligen på att kunna göra fördjupade kvalitativa studier kring detta för att se hur ungdomarna närmar sig den här frågeställningen om könsidentitet. En annan trend är att allt flera ungdomar uppger att de inte är heterosexuella. – Min generation kunde välja mellan två poler. Nu är vi uppe i höga procenttal av unga som säger att de inte är heterosexuella.

Men det betyder inte att de inte kunde tänka sig en heterosexuell relation utan att de unga är rörligare och skalan är bredare. Kanske det inte är problematiskt alls. – Även om barometern inte kan ge förklaringar till varför svenskspråkiga ungas psykiska välbefinnande tar stryk, kan man spekulera hur bristerna i tillgången till olika former av stöd påverkar de unga. Det brister i både svenskspråkig elevvård och i hälso- och sjukvård. Bristen på svenskkunniga barn- och ungdomsterapeuter är närmast katastrofal, säger Kristian Wahlbeck. text: tom ahlfors illustration: sebastian dahlström


8

17.11.2022 • Nr 18

Vad innebär biträdande JO:s avgörande om trestegsstödet?

Elev i särskilt stöd har rätt till specialundervisning av specialklasslärare En elev som har överförts till det särskilda stödet och är integrerad i en vanlig undervisningsgrupp har rätt till specialundervisning av en specialklasslärare eller en ämneslärare med speciallärarbehörighet. Skolor som har elever med beslut om särskilt stöd bör med andra ord också ha en specialklasslärarresurs. Det är kontentan av biträdande JO:s avgörande kring trestegsstödet.

Bakgrund – tvist om lagtolkningen Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har i många år varit oense med Utbildningsstyrelsen om hur lagstiftningen skall tolkas beträffande trestegsstödet. År 2021 tog OAJ till en exceptionell åtgärd då man anförde besvär till riksdagens justitieombudsman över Utbildningsstyrelsens agerande. Enligt OAJ var Ubs direktiv bristfälliga och direkt felaktiga.

Avgörande – JO ger OAJ rätt Riksdagens justitieombudsman har som uppgift att granska att myndigheterna följer lagstiftningen. Den 27.10.2022 kom biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen med sitt avgörande i frågan. Oberoende av var undervisningen sker och oberoende av undervisningsgrupp har eleven enligt lagen om grundläggande utbildning 17 § rätt att få specialundervisning i enlighet med det särskilda stödet i de läro-

ämnen som man har kunnat konstatera att det finns ett behov av specialundervisning. Specialundervisningen skall meddelas oberoende av var undervisningen arrangeras av en lärare som uppfyller behörighetskraven. Jag ser inte att Utbildningsstyrelsens direktiv till alla delar är korrekta, skriver Pölönen.

Beslutet i praktiken – möjligast starkt stöd före individualisering Vad innebär JO:s avgörande i praktiken? En central del av beslutet handlar om vilka åtgärder som bör vidtas innan ett individualiseringsbeslut fattas. Enligt JO skall en elev få möjligast starka stöd innan man går in för individualisering. Individualisering innebär exempelvis att man sänker målsättningarna för en viss elev. Problemet är att om kraven sänks ökar risken för att eleven inte klarar sig i de fortsatta studierna efter den grundläggande utbildningen.

Individualisering skall inte ses som en stödform. Innan man individualiserar, borda man se om eleven skulle klara sig om hen fick undervisning av en specialklasslärare. En elev skall alltså få största möjliga stöd innan ett beslut om individualisering fattas. Och den starkaste stödformen innebär specialundervisning som ges av en specialklasslärare. Det bör enligt OAJ helst ske i liten grupp men den frågan tar JO inte ställning till. I klartext innebär biträdande JO:s beslut att en elev som har överförts till det särskilda stödet och är integrerad i en vanlig undervisningsgrupp har rätt till specialundervisning av en specialklasslärare eller en ämneslärare med speciallärarbehörighet. En skola som har elever med beslut om särskilt stöd bör med andra ord ha en specialklasslärarresurs.

Konsekvenser – större behov av specialklasslärare Vilka konsekvenser får JO:s avgörande? Det klarnar 28.2.2023. Senast då bör nämligen Utbildningsstyrelsen och Undervisnings- och kulturministeriet meddela JO vilka åtgärder man vidtar. Rimligt är att läroplanen bör uppdateras och att Ubs måste se över sina direktiv. Sett till JO:s riktlinjer skall det framgå att en elev som är överförd till särskilt stöd har rätt till specialundervisningen inom ramen för det särskilda stödet innan man går in för en individualisering med till exempel

Jag ser inte att Utbildningsstyrelsens direktiv till alla delar är korrekta. PASI PÖLÖNEN Biträdande justitieombudsman

personliga målsättningar. En elev som är överförd till det särskilda stödet har alltid rätt till specialundervisning och då det endast är specialklasslärare som har behörighet att meddela specialundervisning inom ramen för det särskilda stödet kommer detta att leda till utmaningar i kommunerna. Biträdande JO Pasi Pölönen påminner om att det ligger på utbildningsanordnarens ansvar att elevernas rättigheter förverkligas. Tillräckligt stort antal speciallärare och specialklasslärare bör anställas för att garantera att eleverna får det stöd de har rätt till.

text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström


9

17.11.2022 • Nr 18

Andersson vill att nästa regering satsar 200 miljoner på trestegsstödet Undervisningsminister Li Andersson (VF) vill att man under följande regeringsperiod gör en permanent satsning på trestegsstödet på 200 miljoner euro. Trestegsstödet fungerar inte som det skall och problemet går inte att åtgärda om beslutsfattarna inte är beredda att anslå tillräckliga resurser, säger hon.

Resurserna är det fundamentala problemet med trestegsstödet. Det konstaterar Li Andersson men också den arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriets som har berett förslag till åtgärder för att främja stödet för lärande samt inkludering inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Utredningen är ett led i regeringens utvecklingsprogram Utbildning för alla och arbetsgruppens överlämnade sin slutrapport till undervisningsministern i början av månaden. – Mycket har gjorts under den här regeringsperioden men den här rapporten visar att mycket jobb återstår, säger Li Andersson. Rapporten skall ge vägkost för följande regering och pekar på en rad åtgärdsförslag. Enligt arbetsgruppen bör bland annat begreppet inkludering förtydligas. I enlighet med principen om inkludering genomförs stödet för lärande i första hand så att varje elev får tillräckligt med stöd i rätt tid i sin egen närmiljö. I rapporten finns

totalt 66 åtgärdsförslag. – Barnets rätt att till det stöd det behövs är det centrala, säger arbetsgruppens ordförande, överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen när tidningen Läraren ber henne sammanfatta kärnbudskapet rapporten. – Den viktigaste utbildningspolitiska åtgärden under nästa regeringsperiod bör vara en reform av trestegsstödet, säger Li Andersson. Undervisningsministern föreslår därför att 200 miljoner euro permanent skall avsättas för ändamålet. – Det finns ett behov att förtydliga lagstiftningen. Barnets rätt till stöd får inte vara beroende av i vilken kommun eleven bor, säger Andersson. När det kommer till lagstiftningen kring trestegsstödet slog nyligen riksdagens biträdande justitieombudsman fast att lagen är luddig och direktiven är otydliga. Både arbetsgruppen och undervisningsministern är inne på samma linje. – Vi har identifierat samma problem som biträdande JO lyfte fram, säger Eeva-Riitta Pirhonen. – Grunderna för läroplanen måste förtydligas, vilket arbetsgruppen också föreslår i sin rapport, säger Li Andersson. Att förtydliga lagstiftningen kan till exempel innebära en bindande dimensionering av speciallärare, vilket är något som Li Andersson söder. Hon vill också se mindre gruppstorlekar.

Eeva-Riitta Pirhonen, ordförande för arbetsgruppen som har dryftat på hur trestegsstödet skall utvecklas, överlämnar sin rapport till undervisningsminister Li Andersson. Eleven har rätt att få stöd i sin egen närskola, säger Andersson.

– I klasser med för många elever har läraren svårt att uppmärksamma de elever som har behov av stöd, men också de andra eleverna. Om det finns elever med stödbehov i klassen bör det också beaktas i klasstorlekarna. Hur skall man vid en reform av trestegsstödet garantera att kommunerna verkligen använder pengarna så att de kommer eleverna till godo? – Utgångspunkten måste vara att lagen starkare betonar elev-

ens rätt till stöd för inlärning. Jag skulle som beslutsfattare gå in för att tydligare specificera den rätten, säger Andersson. – Det kan inte vara så att regeringen ger resurser men kommunerna besluter att använda pengarna till något annat. Efter att trestegsstödet infördes 2010 har det på många håll inneburit att specialklasserna slopats. Också om man i rapporten slår fast att inklusionen framöver skall stärkas så påminner Anders-

son om att det inte betyder att man förbjuder smågruppsundervisning eller specialklasser. – Men jag ser det inte som ändamålsenligt eller vettigt att återgå till en tid där alla elever som är i behov av stöd isoleras. Var femte elev inom förskolan eller den grundläggande utbildningen har beslut om någon form av stöd. Så det skulle inte ens vara realistiskt. text och foto: mattias fagerholm

”Vi behöver förutsättningar för att sköta vårt jobb!” Trestegsstödet behöver tryggade resurser och systemet måste följa lagen i alla kommuner, sade FSL:s fullmäktige vid sitt sammanträde förra veckan. Varje elev har en lagstadgad rätt att få stöd i rätt tid, men resurserna räcker idag inte till för att tillgodose elevernas stödbehov. FSL kräver att systemet för hur man tillgodoser stödbehov, den så kallade trestegsmodellen, revideras. – Trestegsstödets finansiering måste öka, så att utbildningsanordnaren garanteras mera resurser för varje elev inom det

allmänna, intensifierade eller särskilda stödet. När resurserna inte räcker till drabbas hela klassen, inte bara de elever som är i behov av stöd. Lärarkraften räcker inte till för hela gruppen, lärarnas arbetsbelastning blir ohållbar och vi upplever själva att vi inte kan tillgodose alla elevers behov, säger Christoffer Sourander, fullmäktiges ordförande. – Vi ser på fältet att elevens lagstadgade rätt till stöd så tidigt som möjligt under lärstigen lider, och vi är måna om att lagen ska följas. Vi lärare behöver förutsättningar för att kunna sköta vårt jobb, säger Joakim

Granqvist, fullmäktiges vice ordförande. Det är viktigt att precisera lagstiftningen gällande stödet och att uppdatera läroplansgrunderna så att de motsvarar lagstiftningen. FSL efterfrågar också en lagstiftad speciallärardimensionering och mindre undervisningsgrupper. – Vi ser att i de kommuner där det faktiskt satsas så fungerar det. Vi behöver fler speciallärare och specialklasslärare för att kunna tillgodose varje elevs behov i alla kommuner. Klasslärare och ämneslärare kan inte åläggas att ge specialundervisning, säger FSL:s förbundsordförande Ing-

er Damlin. Inför riksdagsvalet 2023 vill FSL lyfta upp frågor om inklusion i samhällsdebatten. – Om vi vill att den finländska skolan ska svara på framtidens behov är en omfattande satsning på utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskolenivå, en nödvändighet. För att kunna trygga varje elevs skolgång, och samtidigt säkra ett hållbart samhällsbygge genom en skola som håller hög kvalitet behöver skolan tryggade resurser, säger Damlin.


10

17.11.2022 • Nr 18

kolumnen minttu myllynen Lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt

Kostnadsfria läromedel!

Positiva möten via Wilma Ibland känns det som om elevadministrationsprogrammet Wilma (eller andra dylika program) är ett nödvändigt ont. Trots det tror jag inte att det finns så många som vill gå tillbaka till tiden före Wilma, eftersom verktyget ändå tjänar många syften. Frågan jag funderat över är om man kan skapa en positiv kommunikation via Wilma? Är det möjligt att Wilma blir ett verktyg för trevlig(are) kommunikation? Eller åtminstone neutral? Det är ju i grund och botten upp till oss som använder Wilma att fundera hur vi vill ha det. Under de senaste veckorna har jag glatt mig åt några fina möten via Wilma. Häromdagen fick jag ett meddelande av dotterns klasslärare. Det var riktat till alla vårdnadshavare i klassen och gällde skolans oro för barnens användning av mobiltelefoner och sociala medier. Som förälder känns det fint att man från skolans sida gjorde alla föräldrar uppmärksamma på ett fenomen som egentligen mest förekommer utanför skoltid. Klassläraren visade att skolan bryr sig om barnens välmående och kamratrelationer och ville stödja oss föräldrar i vårt föräldraskap – tillsammans är vi starka!

Ibland känns det som om elevadministrationsprogrammet Wilma (eller andra dylika program) är ett nödvändigt ont. Trots det tror jag inte att det finns så många som vill gå tillbaka till tiden före Wilma, eftersom verktyget ändå tjänar många syften.

Utöver det har jag varit tacksam för meddelanden som några av min sons ämneslärare skickat. Tillsammans har vi funderat kring skolgång och lärande och även i denna kommunikation har det kommit fram att lärarna verkligen vill lära känna eleverna och hjälpa och stödja dem utifrån de resurser som finns samt att samarbetet mellan hemmet och skolan uppskattas. En annan trevlig grej var när jag i början av hösten deltog i föräldramötet i sonens nya högstadieskola. Personalen informerade att lärarna har som vana att i början av årskurs sju vara snabba på att skriva in positiva anteckningar i Wilma, för att uppmuntra och stödja ett gott uppförande och arbete. Den bakomliggande tanken är förmodligen att det man fäster uppmärksamhet vid kommer att öka. Det är fint att denna gemensamma överenskommelse fungerar och syns i praktiken även till hemmen. Jag föreslår att alla kollegier gemensamt kunde komma överens om hur Wilma ska användas i den egna skolan, till exempel genom att skapa en checklista för hur kommunikationen på Wilma sker. När och hur skriver vi meddelanden på Wilma, i vilka fall kontaktar vi per telefon? Hurdana anteckningar skriver vi på Wilma och när? Hur ofta? En sådan checklista kunde vara ett fint stöd för alla i personalen, men framför allt för nya lärare. Varför inte skicka samma lista till vårdnadshavarna? Jag önskar dig trevliga möten på Wilma under resten av terminen!

Boka en RuokaTutkalektion

arrangeras under Distanslektionen som utka-ambassadör är ledning av en RuokaT ikter hos eleverna. ins interaktiv och skapar alternativet för din Välj det mest lämpliga givna alternativ och åldersgrupp mellan tre nde matvärld. ta del av en fascinera

www.ruokatutka.fi /sv

I RuokaTutka hittar du allt material även på svenska. Titta tillsammans på videor, spela spel, gör uppgifter och fördjupa er i den mångsidiga lärmiljön - kom med på ett äkta matäventyr!


11

17.11.2022 • Nr 18

Genomförandet av rörelsepedagogik skapar den pedagogiska lärmiljön Genom förändringar i fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön kan barn i åldern 1-5 år få större möjligheter att utöva och lära sig alla grundläggande motoriska färdigheter, visar en färsk doktorsavhandling från ÅA. Mikaela Svanbäck-Laaksonens doktorsavhandling i pedagogik (”Lärmiljöns betydelse för barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter i småbarnspedagogik”) visar att lärmiljöns utformning har en betydelsefull roll då det gäller barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter. En rörelsevänlig lärmiljö inomhus kan tillrättaläggas av personal förutsatt att de är medvetna om vikten av barns grundläggande motoriska färdigheter. Att studera lärmiljöns betydelse för barns möjligheter till utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter visar hur viktig och mångfacetterad lärmiljön är. Studien tar sin utgångspunkt i 1–5-åringars vardag inom småbarnspedagogiken. Barns möjligheter att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter studeras utifrån barnperspektiv, lärarperspektiv och förändringsperspektiv på lärmiljö. Grundläggande motoriska färdigheter inbegriper balansfärdigheter (ex. svänga, stiga upp) rörelsefärdigheter (ex. springa, klättra) och hanteringsfärdigheter (ex. kasta, dribbla). Lärmiljön i avhandlingen inbegriper den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön. Resultaten i studien visar att när den fy-

siska, sociala och pedagogiska lärmiljön samspelar kan lärmiljön ses som ett didaktiskt verktyg. Den fysiska lärmiljön inomhus stödjer barns utövande av balansfärdigheter och rörelsefärdigheter i större utsträckning än hanteringsfärdigheter. I de gemensamma lekarna får barn stöd, hjälp och uppmuntran av varandra och av personalen. Personalens förhållnings- och arbetssätt påverkar i hög grad barns möjligheter till utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter. Lärarnas planering och genomförandet av rörelsepedagogik skapar den pedagogiska lärmiljön. Resultaten visar att genom förändringar i lärmiljön kan barn få större möjligheter att utöva och lära sig alla grundläggande motoriska färdigheter.

Lärarutbildningen viktig Utifrån resultaten ses lärarnas utbildning och fortbildning som viktiga inslag när det gäller barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter. Resultaten i denna studie påvisar vikten av att studera lärmiljön utifrån flera perspektiv och kan även appliceras inom andra ämnesområden inom småbarnspedagogik. Resultaten kan bidra till en mer kvalitativ småbarnspedagogik där barn ges möjligheter till utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter dagligen under olika tillfällen både inomhus och utomhus. Avhandlingens resultat kan även användas som underlag vid olika tillfällen för personal i fortbildningssammanhang och förändrings- och utvecklingsarbete. Medveten personal kan med små medel öka barns fysiska aktivitet i daghemsvardagen.

Mikaela Svanbäck-Laaksonen.

Skoltillhörigheten viktig för tonåringar Känslan av skoltillhörighet är viktig för de ungas välmående – men lyckas skolorna i Finland skapa en socialt jämlik miljö för alla, frågar sig doktoranden Isik Ulubas vid Åbo Akademi. Skolor i Finland hanterar i allmänhet mobbning bättre än skolor i många andra europeiska länder – men gäller detta alla studerandegrupper? Siffror visar att unga med invandrarbakgrund i Finland oftare utsätts för mobbning och etnisk diskriminering än ungdomar av finländsk härkomst. En studie från forskare vid Åbo Akademi granskar den sociala ojämlikhetsklyftan mellan ungdomar av finländsk härkomst och invandrarungdomar i Österbotten. Forskarna tittade på mobbning och etnisk diskriminering och hur det här påverkade ungdomarnas känsla av skoltillhörighet. – Hela 8,5 procent av Finlands befolkning består av invandrare, och siffran väx-

er hela tiden. Så gott som alla finländska unga har klasskamrater med invandrarbakgrund. Men fördomar mot invandrare finns ändå kvar. Det finns överhuvudtaget väldigt lite forskning kring unga invandrare och mobbning. Vi ville därför granska huruvida alla unga behandlas rättvist av skolkamrater och lärare, säger Isik Ulubas, doktorand i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi.

Risk för mobbning Studien visar att invandrarunga löper tre gånger större risk att bli mobbade och diskriminerade av kamrater och lärare än ungdomar av finländsk härkomst. Det leder till att de inte känner sig hemma i skolan, och själva uppvisar tre gånger mer våldsamt beteende än finländska unga. Att känna så kallade skoltillhörighet är mycket viktigt i tonåren, framhåller forskarna. Med skoltillhörighet avses alltså i vilken utsträckning elever känner sig personligen accepterade, respekterade, inklu-

Isik Ulubas.

derade och stöttade av andra i skolans sociala miljö.

Tidigare forskning har visat att när ungdomar känner sig accepterade av skolkamrater och lärare ökar deras känsla av skoltillhörighet. De är mindre benägna att hoppa av skolan och är framför allt mindre våldsamma. Unga som däremot ständigt utsätts för mobbning och diskriminering riskerar att som vuxen ha lägre utbildning, lägre inkomster och fler hälsoproblem än den övriga befolkningen. – Detta är ett allvarligt problem ur ett jämlikhetsperspektiv. Vi efterlyser mer forskning och bättre samarbete mellan forskare, lärare och beslutsfattare för att vi ska kunna förbättra den nuvarande situationen. – Varje barn, oberoende av härkomst, har rätt till en socialt jämlik och rättvis skolmiljö, säger Isik Ulubas. I studien som utfördes 2019 deltog 1 827 elever på högstadiet och gymnasiet i både finsk- och svenskspråkiga skolor i Österbotten.


12

17.11.2022 • Nr 18

Den utvidgade läroplikten har utfallit väl Läropliktiga ungas deltagande i undervisning fungerar bra och för tillfället är det bara en knapp procent av de unga som inte fått en studieplats. Lagstiftningen och verksamhetssätten i anslutning till reformen med den utvidgade läroplikten har varit i användning sedan början av 2021. Placeringen av unga i utbildning på andra stadiet eller utbildning i övergångsskedet har lyckats väl och som helhet har antalet unga som inte deltar i utbildning förblivit lågt, meddelar Utbildningsstyrelsen. Tanken med reformen med den utvidgade läroplikten som togs i bruk 2021 var bland annat att öka jämlikhet och likabehandling inom utbildningen, minska skillnader i lärandet och skapa beredskap för de ökande kompetenskraven i arbetslivet. För att möjliggöra detta har man önskat säkerställa att alla unga avlägger en examen på andra stadiet. Sedan genomförandet av reformen har unga haft en skyldighet att söka en studieplats på andra stadiet eller inom utbildning i övergångsskedet efter slutförandet av den grundläggande utbildningen.

Få är utan studieplats I och med reformen har placeringen av läropliktiga i utbild-

grundläggande utbildningen.

Kommunens ansvar

Anordnarna av grundläggande utbildning kan meddela boendekommunen om läropliktiga som saknar studieplats ända fram till slutet av september: efter detta övergår handlednings- och tillsynsansvaret till boendekommunen.

ning efter den grundläggande utbildningen lyckats mycket väl och som helhet har antalet unga utan studieplats förblivit lågt. Enligt statistik från Utbildningsstyrelsens informationsresurs KOSKI saknade cirka 360 unga, det vill säga 0,6 procent, av cirka 60 100 läropliktiga som avslutat den grundläggande utbildningen våren 2022 en studieplats i början av oktober. I oktober förra året saknade cirka 500 unga, det vill säga 0,9 procent, av drygt 59 100 läropliktiga som avslutat den grundläggande utbildningen en studieplats.

För närvarande saknas information om studieplats för totalt cirka 750 unga som avslutat den grundläggande utbildningen antingen förra våren eller våren innan och som omfattas av den utvidgade läroplikten. Att information om studieplats saknas innebär inte nödvändigtvis att den unga inte deltar i utbildning: hen kan till exempel studera utomlands eller på Åland, eller ha en studieplats inom utbildning som ännu inte har inletts. Det är möjligt att en del av de unga som nu saknar studieplats tidigare har deltagit i utbildning efter den

Utbildningsanordnarnas handlednings- och tillsynsansvar för unga som avslutat den grundläggande utbildningen under våren upphör i slutet av augusti vid en tidpunkt som fastställs varje år. Anordnarna av grundläggande utbildning kan meddela boendekommunen om läropliktiga som saknar studieplats ända fram till slutet av september: efter detta övergår handlednings- och tillsynsansvaret till boendekommunen. Kommunernas uppgift är att stödja unga som saknar en studieplats i att hitta en lämplig plats eller hänvisa dem till andra tjänster. Som sista lösning anvisar kommunen den läropliktiga en plats inom utbildning.

Nu är det bara att vänja sig

men med den utvidgade läroplikten har varit i användning sedan början av 2021. Utbildning som handleder för examensutbildning (HUX), som ersätter de tidigare utbildningarna i övergångsskedet, inleddes hösten 2022. Även de första ändringarna i läropliktslagstiftningen har beretts våren 2022 och trätt i kraft 1.8.2022. I och med att de nya verksamhetssätten har tagits i bruk har förändringsprocessen i samband med reformen av läroplikten avslutats. Förändringarna i och med reformen kan ännu kräva vissa finslipningar, men framför allt att man vänjer sig vid allt det nya som reformen innebär. Genomförandet av den utvidgade läroplikten följs upp 2021– 2024 i enlighet med en uppföljningsplan som utarbetats av Undervisnings- och kulturministeriet.

Lagstiftningen och verksamhetssätten i anslutning till refor-

Möten och kurser ͸ Kronoby lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte fredagen den 18 november kl. 18.00 vid Torgare Prästgård. Efter mötet serveras middag. Välkommen!

Bakbrädet

Årets finlandssvenska bokhandel Förlaget Schildts & Söderströms har utsett Jakobstads bokhandel till Årets finlandssvenska bokhandel. Prisjuryns motivation är kort och koncis: ”För rekordlångt och gediget arbete för den finlandssvenska litteraturen.” Butiken på Storgatan 11 har långa anor. Den grundades på 1880-talet av tre systrar Sandström. År 1921 köptes bokhandeln av Karl Teodor Granholm, farfar till Christel Granholm-Hagen (bilden) som nu driver affären. Bokhandeln har funnits på samma adress sedan början av 1900-talet, då var byggnaden en liten träkåk som revs. På dess ställe byggdes ett flervåningshus år 1946. Bokhandeln återkom till ”sitt hörn” så fort huset var färdigt. Det bästa med att vara bokhandlare är trevliga kunder som uppskattar att det finns bokaffärer och vill ha personlig service, säger Granholm-Hagen, som redan är en veteran i branschen. Hon har jobbat i butiken sedan 1978. Under årtiondena har har verksamheten förändrats markant. – Då jag började som 15 år gammal jobbade det tio till tolv ”tanter” i butiken och den

var på två våningar. – Idag är vi tre till fyra i personalen och näthandeln har tagit en hel del av våra kunder. I bottenvåningen säljer vi båttillbehör som en del av vår verksamhet, berättar hon. Jakobstad är en riktig litterär källa, därifrån kommer bland annat författarna Philip Teir, Eva-Stina Byggmästar, Malin Klingenberg, Ellen Strömberg och Johan Ludvig Runeberg.

Facktermer på svenska Arbetsmarknadens svenska språknämnd Fackterm har uppdaterat sin finsk-svenska arbetsmarknadsordlista på webben. Ordlistan innehåller nu 1647 finskspråkiga arbetsmarknadstermer och deras motsvarigheter på svenska. I samband med den senaste uppdateringen publicerades 68 nya termer som på finska börjar på bokstäverna Y och Ä. Dessutom har bokstäverna A–V kompletterats med nästan 50 termer. Fackterms arbetsmarknadsordlista

publiceras av Institutet för de inhemska språken på adressen https://kaino.kotus.fi/ www/ordlistor/fackterm.html. Ordlistan fungerar som ett hjälpmedel för bland annat journalister, översättare och kommunikatörer som arbetar med arbetsmarknadsfrågor i Finland, men också arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter på arbetsplatserna kan ha nytta av den. Arbetsmarknadens svenska språknämnd Fackterm består av personer som jobbar med arbetsmarknadsterminologi eller myndighetsspråk på svenska i Finland, bland annat som översättare och kommunikatörer. I gruppen finns representanter för olika löntagarorganisationer, Kommunförbundet, svenska språkenheten vid statsrådets kansli och Institutet för de inhemska språken. Finlands svenska lärarförbund representeras i fackterm av tidningen Lärarens redaktör Tom Ahlfors.

Janne Till dekorerades På svenska dagen belönarde Svenska kulturfonden personer som gjort insatser för kultur eller utbildning på svenska i sin region. I år får lektorn i historia och samhällslära Jan-Erik Till det nyländska Svenska dagen-priset, skådespelaren Riko Eklundh det åboländska priset och illustratören, speldesignern och bildkonstläraren Ludwig Sandbacka det österbottniska priset. I över trettio år har Jan-Erik Till varit lärare i historia och samhällslära i Karis högstadium och Karis-Billnäs gymnasium. Han arbetar elevcentrerat och aktiverande och inspirerar sina studerande till kritiskt tänkande. Genom det lokalhistoriska projektet Karis förr visar han sina elever att man måste känna sin historia för att förstå nutiden och behärska framtiden. Genom de böcker om Karis under 1900-talet som getts ut inom projektet blir lokalhistorien bekant och intressant för Karisbor i alla åldrar, noterar kulturfonden i sin prismotivering.