__MAIN_TEXT__

Page 1

kolumnen Varje gång som skolans resurser drabbas av nedskärningar, skär man även ner i det förebyggande arbetet mot mobbning. Ю  r sidan 10

19.11.2020 • Nr 18 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Coronastödet ska ge elevstöd

Kommuner som fått det statliga coronastödet skall inte permittera sin undervisningspersonal, säger undervisnings- och kulturministeriet. Det skall alltså inte gå att ta emot stödpengar med ena handen och permittera med den andra. I Kimito valde man därför att inte ansöka om stödet överhuvudtaget. Åbo däremot har fått stöd och anställt en ny lärare. Ю  r läs mera på mittuppslaget

illustration: sebastian dahlström

Fmge på två sätt FSL:s fullmäktige sammanträdde både i den virtuella världen och i Tammerfors. Ю  r sidorna 4–5

Lokalt engagemang Lokalföreningarnas engagemang och mod att lyfta skolfrågor skapar bättre förutsättningar för medlemmarna och gör FSL till en aktör som blir tillfrågad. FSL, en lokal aktör som för dialog för lärarnas och rektorernas bästa, för skolans och utbildningens bästa. INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю  r sidan 3

Nu skall skolfrånvaron kartläggas Mängden självrapporterad sjukfrånvaro har fördubblats sedan slutet av 1990-talet, säger forskaren Katarina Alanko, som basar för en ÅA-undersökning som vill hitta en förklaring till detta och förbättra stödet för de frånvarande eleverna. Ю  r sidan 3


2

19.11.2020 • Nr 18

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Alla drar alltid hemåt I Svenskfinland är regionalpolitiska spänningar ett känsligt kapitel. Men ser man till den politiska spelplanen är det som bäddat för regional dragkamp. I ett kommunalval är det enbart de egna kommuninvånarna som är intressanta och i ett riksdagsval handlar det om att vinna gunsten i den egna valkretsen. Att dra hemåt är inbyggt i systemet. I vårens kommunalval löper SFP i Vanda risk för att tappa det ena mandatet av två i stadsfullmäktige. I det senaste riksdagsvalet gick man till val i Nyland med fyra sittande riksdagsledamöter men förlorade ändå ett mandat och i Helsingfors tappade partiet ca 5000 röster. Man vinner inga val i södra Finland genom att prata om Vasa centralsjukhus, framhöll kritiska röster nyligen. FSL är som ett SFP i miniatyr med lokalföreningar i alla delar av Svenskfinland. Men på en väsentlig punkt skiljer sig lärarförbundet från partiet. FSL utgör i praktiken endast en valkrets, vilket bland annat ses i valet av OAJ:s fullmäktige. Då det endast finns en valkrets kunde man tro att det regionala skulle vara av sekundär betydelse. Men som i så många andra finlandssvenska organisationer finns regionala

förtecken också i FSL. Nyligen valdes FSL:s styrelse för de två följande åren. I förbundets stadgar finns enbart stipulerat att styrelsen skall ha 8 ledamöter. Det sägs ingenting om regional fördelning. I praktiken har dock kutymen varit att alla regioner skall ha representation i styrelsen. I sin förra ordförandekolumn kastade Inger Damlin fram frågan om det skall vara så. Fullmäktige valde ändå att inte lyssna på det örat. Resultatet blev ett konsensusval enligt beprövad modell. Det är inget fel med att framhålla vikten av en kontaktyta till alla delar av Svenskfinland. Men den värdefulla diskussionen om hur man skall prioritera uteblev. Inom systerorganisationen OAJ är ett mödosamt arbete med att reformera organisationen på slutrakan. Processen har inte varit lätt då både regioner och lärarkategorier har vägts mot varandra. Ordförande Olli Luukkainen betonade i samband med FSL:s fullmäktigemöte vikten av att ge de studerade möjlighet att påverka i de beslutande organen. Hur ser man på den biten inom FSL? Borde studerandeföreningen, som är en av de största medlemsföreningarna och med den största tillväxtpotentialen, ha representation i FSL:s styrelse?

Borde studerandeföreningen, som är en av de största medlemsföreningarna och med den största tillväxtpotentialen, ha representation i FSL:s styrelse?

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Ni gör skillnad #kommunalval2021 Den andra december klockan 16-17.30 ordnar vi en föreningsträff på Zoom. Då ska vi prata kommunalval och plocka fram goda idéer på hur ni i er lärarförening kan vara en aktiv del av den lokala valrörelsen. Under träffen presenterar vi FSL:s valteman och -kampanj. Kommunalvalet ger oss som förbund en ypperlig chans att lyfta fram det vi tycker är viktigt och få både kandidater och väljare att haka på! Många utbildningsfrågor ser ganska likadana ut i våra kommuner men det är den lokal förankringen som gör att de blir intressanta och viktiga.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Under vår föreningsträff vill vi diskutera hur

ni i lärarföreningen kan delta i valrörelsen på olika sätt. Vi ger konkreta tips på olika sätt att skapa och ta del av debatten. Vi vill inspirera er till att vara en del av vår satsning kring Kommunalvalet 2021. Ingen anmälan behövs Alla föreningsordförande har fått en inbjudan till träffen på Zoom. Ni behöver inte anmäla er men är ni intresserade av att bekanta er med våra valteman på förhand så kontakta FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi. Alla föreningsaktiva är hjärtligt välkomna med, länken till Zoom-mötet hittar ni på vår Kommunalvalssida på www.fsl.fi/pa-gang. Vi ses!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

19.11.2020 • Nr 18

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Den lokala lärarrösten är viktigare än någonsin förr

 Katarina Alanko, universitetslärare i psykologi vid Åbo Akademi, ansvarar för undersökningen om skolfrånvaro. foto: pamela friström

ÅA-undersökning ska ge elever bättre chans att klara sin skolgång En växande andel barn och unga har idag en oroväckande hög skolfrånvaro, men det finns få systematiska metoder att åtgärda problemet. En undersökning utförd av forskare vid Åbo Akademi ska förbättra kartläggningen av och utveckla stöd för elever med skolfrånvaro. Frånvaro från skolan är ett växande problem som är kopplat till social utslagning, psykisk ohälsa och missbruk senare i livet. Vissa elever kommer bara sporadiskt eller inte alls till skolan, andra är närvarande men deltar inte på lektionerna eller har hög ångest. Skolorna lägger alltmer resurser på att hålla eleverna kvar, men de har få evidensbaserade interventioner och systematiskt utvecklade kartläggningar att ta hjälp av.

Kartläggning och utvärdering I början av 2021 inleds en undersökning vid Åbo Akademi för att kartlägga barns skolfrånvaro och utvärdera tre internationellt använda frågeformulär som nyligen översatts till svenska och finska. I samband med undersökningen tar man också reda på hur coronapandemin påverkat elevernas mående och skolnärvaro. – Det finns preliminära siffror

som tyder på att skolkande har hållits på en jämn nivå sedan andra halvan av 1990-talet, men att mängden självrapporterad sjukfrånvaro fördubblats. Vi vill undersöka om det här förklaras av att till exempel mängden ångest eller psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont har ökat, säger Katarina Alanko, universitetslärare i psykologi vid Åbo Akademi och ansvarig forskare inom projektet.

Undersökningen görs i form av en enkät med ungdomar i årskurs 7–9 och deras föräldrar och den skickas till slumpmässigt utvalda skolor i Finland. Undersökningen sätts igång med ett startseminarium online på finska den 14 januari 2021, i vilket också Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen medverkar. Den 18 januari 2021 hålls sedan ett startseminarium på svenska, också det online.

Skolorna kan inte avskriva sig ansvaret

Skolor som deltar får en föreläsning

Elever som blir hemma av dessa orsaker faller ofta mellan stolarna och blir utan hjälp från till exempel barnskyddet och psykiatrin. Ansvaret faller på skolorna, som inte kan blunda för ansvaret för en elev på samma sätt som andra instanser. – I dagsläget får skolorna väldigt lite hjälp. Vår avsikt är att öka kunskapen för att i förlängningen utveckla bättre stöd i skolorna och underlätta ett tidigt ingripande, säger Alanko. – För att göra det behöver vi bättre mätinstrument och för att kunna utveckla bättre mätinstrument behöver vi veta hur barnen tänker och känner. Vi börjar med de två sistnämnda.

För att genomföra undersökningen behöver forskarna samarbeta med skolor så att de får kontakt med elever och deras vårdnadshavare. De skolor som deltar får insikt i problematiken, fri tillgång till frågeformulären och om så önskas en föreläsning eller handledning om temat. Alanko hoppas att så många skolor som möjligt deltar. – Genom att delta bidrar skolorna till forskningen om skolfrånvaro och hur problembilden ser ut i Finland. Därför är det viktigt att så många skolor som möjligt deltar oberoende av om de upplever att just de har ett problem med frånvaro eller inte.

När vi i FSL klubbade av höstfullmäktige gjorde vi det med stort självförtroende, massor med energi, och med en tydlig plan framåt: Vi visar vägen! Med en positiv känsla i ryggen ger vi oss nu med full kraft av och vässar och stärker vår verksamhet. Med en inspirerande verksamhetsplan och ett starkt engagemang tar vi oss an framtiden. Förbundet har under hösten fått fint gehör och synlighet i olika frågor. Samtidigt kan vi aldrig tillåta oss att luta oss tillbaka, vi måste ständigt ha medlemsnyttan i fokus och alltid fråga oss om det är någonting vi kan göra ännu bättre för våra medlemmars bästa. Vi måste analysera omvärlden för att se vad som pågår och förhålla oss till det. För att uppnå fackliga framgångar måste vi utveckla vårt verksamhetssätt och bli ännu mera slagkraftiga. Vi måste ta tillvara engagemanget som finns inom förbundet. Det är en superkraft, inte minst nu när vi har ett alldeles avgörande kommunalval på kommande. Vi lärare och rektorer kan utbildning, det är ett kunnande som behövs ute i kommunerna nu då kommunalpolitiken i allt högre grad kommer att handla om skola och utbildning, inte minst om socialoch hälsovården flyttar till landskapen. Den förändrade befolkningsstrukturen i kombination med ekonomiskt svåra tider kräver genomtänkta beslut och en aktiv prioritering för skolans bästa.

För att uppnå fackliga framgångar måste vi utveckla vårt verksamhetssätt och bli ännu mera slagkraftiga.

Den lokala lärarrösten, rösten för skola och utbildning, kommer att bli viktigare än någonsin i kommunalvalet 2021. FSL det är du, det är jag, det är vi. På lokalplanet hoppas vi att just du tar dig lärarens röst och berättar aktivt för kommunalvalskandidaterna hur läraren av i dag mår, hur skolan av i dag fungerar. Kanske är det just du som tar till orda i en insändare eller lokal debatt. Kanske är det just du som i din kommun kandiderar eller uppmanar kandidater till dialog med dig kring skola och utbildning, det som du känner till lika bra som din egen byxficka. Lokalföreningarnas engagemang och mod att lyfta skolfrågor skapar bättre förutsättningar för medlemmarna och gör FSL till en aktör som blir tillfrågad. FSL, en lokal aktör som för dialog för lärarnas och rektorernas bästa, för skolans och utbildningens bästa. Regionalt engagemang syns, märks och gör skillnad. Seriösa kommunalvalskandidater vill prata om skola och utbildning och deltar därför gärna i de aktiviteter som ordnas. Naturvandringar med skoltema, rastaktiviteter med skolsnack, virtuella lärarskuggningar – alla aktiviteter lockar. Så måste vi tro, vi som ser vikten av skolfrågor i framtidens bildningskommuner. Låt oss vända på varje sten för att skapa de bästa förutsättningarna för lärare och rektorer, elever och hem. Med utsträckt hand vill vi bjuda in kommunalvalskandidater till ett val där skolfrågor spelar en stor roll och till ett nära samarbete med oss som kan skola och utbildning. Tillsammans kan vi se till att lärare, skola och utbildning spelar en stor roll i kommunalvalet 2021.


4

19.11.2020 • Nr 18

Identifikationen blev svårare, men annars ställde munskydden inte till några hinder vid fullmäktigesammanträdet. Närmast kameran Marika Söderström, Tammerfors svenska lärarförening.

Historiskt hybridmöte Förbundsordförande Inger Damlin beskrev FSL:s höstfullmäktigemöte som ett historiskt hybridmöte när hon öppnade mötet i Tammerfors 11.11.2020. Och visst var inramningen något avvikande då omkring hälften av fullmäktigeledamöterna deltog på distans.

Att genomföra mötet som en så kallad hybridmodell förlöpte utan större tekniska problem. Men att köra med liknade arrangemang i undervisningssammanhang sade fullmäktige bestämt nej till. Strömmad undervisning är inte läroplansenlig undervisning, slog mötet fast.

Tandlös läropliktsreform i Svenskfinland? Damlin lyfte i sitt öppningsanförande fram den utvidgade läroplikten, århundradets reform så som hon beskrev den. FSL stöder reformen under förutsättning att den garanteras tillräcklig finansiering. – Jag är orolig över hur den utökade handledningen ska slå ut på finlandssvenskt håll. Bristen på studiehandledare riskerar att göra reformen mera tandlös i våra svenskspråkiga skolor, sade Damlin. – Vill vi genuint bli bättre på att se det verkliga lärarbehovet så finns det bara en väg. Vi måste få ett lärarregister för att vi framöver skall kunna dimensionera lärarbehoven rätt. Men det räcker inte. På ministerienivå måste det finnas tjänstemän som ansvarar för de finlandssvenska frågorna.

Förnyat förtroende för Sourander På mötesagendan fanns bland annat val av fullmäktigepresidium och styrelse för de följande två åren. Sittande fullmäktigeordförande Christoffer Sourander utmanades av viceordförande Ann-Britt Romar, men Sourander valdes med

siffrorna 28–14. – Jag vill jobba för en aktivare kommunikation. Det är inte bara min röst, utan er röst, som skall höras vid styrelsebordet, sade Sourander. FSL:s kongress gick som bekant i graven år 2018 och därmed är fullmäktige numera förbundets högsta beslutande organ. Sourander flaggade inte för att återinföra kongressen, men talade för ett större finlandssvenskt lärarevent av något slag. – Kongressen är föråldrad, men konceptet behövs, sade Sourander

Romar vice ordförande Ann-Britt Romar, huvudförtroendeman i Kyrkslätt, återvaldes som fullmäktiges viceordförande. Därmed fortsätter FSL:s fullmäktige under ledning av samma duo de följande två åren. – Vi fortsätter vårt goda samarbete, sade Romar när hon gratulerade Sourander.

När tempot är högt hinner man inte reflektera Christoffer Sourander jobbar som lärare vid Kimitonejdens skola och Kimitoöns gymnasium. Han tog tillfället i akt och lyfte fram gymnasiernas situation. Det behövs tid för att komma ikapp, inte minst när det gäller den nya läroplanen, menade Sourander. I framför allt i de små gymnasierna räcker sällan lärarresurserna till för att frigöra någon för läroplansarbetet. – Det faller på de enskilda ämneslärarna som redan nu kämpar med att hinna ikapp med tekniken, digitaliseringen och den nya studentexamen. – Nu är tempot så högt att man inte hinner reflektera över det som redan har gjorts. För att få lyckade förändringar måste vi analysera vad reformerna har medfört och ta till vara det goda, innan vi utvecklar följande. Man kan inte

köra fyra reformer parallellt och tro att man får fyra bra resultat, sade Sourander.

Tre nya namn i styrelsen Fullmäktige valde också ny styrelse för perioden 2021-2022. Styrelsen består av 8 ledamöter utöver ordförande Inger Damlin. Jeanette Lindroos från Väståbolands lärarförening, Karsten Steiner från Ålands lärarförening och Jenny Teir från Vasa svenska lärarförening är nya namn i FSL:s styrelse.

Åländsk fackräv efterlyser årsarbetstid FSL:s stadgar stipulerar ingenting om regional fördelning av styrelseplatserna, men av tradition har Ålands lärarförening haft en plats i styrelsen. Lärarföreningen är för tillfället den största medlemsföreningen i FSL. Karsten Steiner tar nu alltså över det åländska mandatet efter Sune Alén, som har suttit i FSL:s styrelse i 20 år. – Jag stiger tillbaka med tillförsikt, men också med ett stort vemod. – Jag önskar att vi hade kunnat säga till våra medlemmar: Nu har vi årsarbetstid. Vi har inte likvärdiga löner, löd Aléns hälsning när han avtackades av fullmäktige.

FSL:s ställning inte hotad OAJ:s ordförande Olli Luukkainen framförde även en hälsning till FSL:s fullmäktige. Luukkainen konstaterade att OAJ står inför en organisationsreform. Det har varit en lång och mödosam process i akt och mening att förenkla den snåriga organisationen. Nu är det tid att fatta beslut. – Jag vill försäkra er om att FSL:s ställning inte är hotad, sade Olli Luukkainen. text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors


19.11.2020 • Nr 18

Klassrummet bör fredas! Inga motioner, men ett initiativ och fem frågor till styrelsen fanns att avhandla då FSL:s fullmäktige höll höstsammanträde i Tammerfors och per distans förra veckan.

K

yrkslätts lärarförening uppmärksammade en orättvisa i ersättningen för extra uppdrag i grundskolan, såsom elevkårshandledning och skötsel av bibliotek. Ersättningen utbetalas på basis av lärarens undervisningsskyldighet vilket betyder att en årsveckotimme har olika värde och ersättningen kan vara olika trots att samma uppdrag utförs. Problemet är ingalunda nytt, men dessvärre fortfarande olöst. – Den här orättvisan bör rättas till. Förhoppningsvis åtgärdas den i kommande förhandlingar, noterade styrelseledamot Marina Räfsbäck.

Frågor ställdes, varefter svar gavs Fullmäktigeledamot Anna Nylund, som representerar Korsholms lärarförening efterlyste i sin fråga till styrelsen en kampanj för att lyfta statusen för lärare och slog också ett slag för ett nationellt lärarregister. Sune Alén, styrelsen, tog till orda. – Jag har alltid varit stolt över att vara lärare, men nu börjar hela ordet lärare försvinna, nu är vi handledare. Alén tyckte att det är utbildningsanordnaren som skall ge förutsättningarna för lärare att känna sig som lärare. – Beslutfattare har inte alltid koll på vad det innebär att vara lärare. Jag har någon gång använt mig av uttrycket ”pedagogiska kvacksalvare”, sade Alén. Förbundets ordförande Inger Damlin utlovade en kampanj under nästa år där läraryrket lyft fram.

– Allt handlar om hur vi själva kommunicerar ut vårt yrke. FSL är du, jag och vi alla, sade Damlin. Också lärarregistrets betydelse har varit på tapeten länge. Nu finns en ljusning i och med att vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko gett ett löfte om att låta tjänstemän vid undervisnings- och kulturministeriet utreda möjligheterna att skapa ett nationellt lärarregister. –Ett lärarregister behövs i hela Finland. I Svenskfinland behöver vi tjänstemän som bevakar vår situation, sade Damlin. En fråga om hur FSL kommer att stödja lokalföreningarna i deras arbete inför kommunalvalet inkom från Annika Lindgrén i Vasa. – Vi har uppgjort en stegvis kampanj för kommunalvalet, berättade Inger Damlin och redogjorde för kampanjen månad för månad. Just nu tillverkas broschyrer och informationspaket med hälsningar till kandidaterna och en inbjudan till en webbträff i början av december skall gå ut (se annons på sidan 3). I december beställer förbundet informationsmaterial och valteman lanseras. Efter årsskiftet blir det dags för valarbete både på riks-, regional och lokalplanet, där förbundets nyvalda styrelse engageras.

Undervisning på två sätt samtidigt Lärare som jobbar i en sammansatt klass med åk 3–4 kan hamna i en situation då hälften av eleverna är hemma och hälften i skolan, eftersom hälsovårdsmyndigheterna kan bestämma att elever i åk 1–3 undervisas

 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström visar hur det elektroniska röstningsförfarandet går till för rösträknarna Monica Eriksson och Andreas Björkholm.

i skolan, men de äldre på distans. – Dessa lärare är i ett mycket ojämlikt läge då de skall genomföra sin undervisning på två sätt samtidigt, menade Maria Udd, ordförande för Sibbo lärarförening. Styrelsen konstaterade genom Malin Höglund-Snellman att det inte går att utföra två arbetsgärningar utan extra ersättning. – Det här är en fråga för arbetsledningen och vi vill uppmana att ta kontakt med förtroendemännen på den ort man jobbar i. Marianne Grannas, fullmäktigeledamot från Kristinestad, undrade vilken ersättning eller vilket skatteavdrag lärare som använder sin egen tekniska utrustning vid distansarbete kan få. – I våras blev vi ålagda att använda våra egna telefoner och det är kutym att vi ger ut våra privata telefonnummer. Det är svårt att stå emot. Det har nu hänt att lärare blivit uppringda av föräldrar till och med på nätterna, sade Grannas. Styrelsen noterade att kommunerna i allmänhet har gjort upp kommunikationsstrategier. – De flesta har valt Wilma som kommu-

5

nikationskanal, sade styrelseledamot Annika Norrgård. Det är inte meningen att lärare i sitt arbete använder sina privata telefoner. – Det finns emellertid skatteavdrag som man kan få för inköp och bruk av egen utrustning och arbetsutrymmen. Det är skäl att konstatera att telefonförmån är skattebelagd och att det förekommer att kommunerna införskaffat så kal�lade prepaid-telefonkort.

Strömmad undervisning är inte digital utveckling Från Ålands lärarförening inkom en fråga som gällde strömmad undervisning. FSL har tydligt konstaterat att lärare inte bör undervisa en klass både i närundervisning och distansundervisning. Klassrumsundervisningen är för många en känslig miljö som inte får strömmas. Vi blir ju helt offentliga, sade Ålands l.f. genom sin ordförande Karsten Steiner. – Lärare vill elevernas bästa, men hur skall vi undvika att hamna i kläm? Klassrummet skall vara en fredad zon var budskapet som också vann styrelsens gehör. – Vi är intressebevakare vilket inte betyder att vi är emot digital utveckling, sade styrelsens viceordförande Linda Felixson. – Men strömmad undervisning är inte digital utveckling! Enligt lagen är strömmad undervisning inte lagenlig undervisning och läraren skall inte löpa risk att filmas då han eller hon besvarar en fråga eller undervisar. Frågan gäller också lärarnas ork. – Vi måste som intressebevakare säga nej, betonade Linda Felixson. text och foto: tom ahlfors

Tre nya ansikten i styrelsen

Jenny Teir

Karsten Steiner

Jeanette Lindroos

Utbildad klasslärare, med specialpedagogik som biämne. Intresserad av ledarskap och har även rektorsbehörighet. Ordförande för Vasa svenska lärarförening. Vad vill du jobba för i styrelsen? – I ett samhälle i ständig och snabb förändring är det viktigt att vi som förbund jobbar för hållbara digitala strategier och värnar om medlemmarnas välbefinnande. Jag vill hålla lärarprofessionen högt och måna om arbetstid, lön och arbetsmiljö. Behövs en regional fördelning i styrelsen? – Det är bra med en regional fördelning eftersom det säkerställer att alla regioner hörs i styrelsearbetet. Men samtidigt tycker jag att det är viktigt att man som styrelseledamot ser sig som en representant för alla regioner och alla lärarkategorier.

Musiklärare på Godby högstadieskola på Åland. Huvudförtroendeman för Ålands lärare (förutom Mariehamn) samt ordförande för Ålands lärarförening. Vad vill du jobba för i styrelsen? – Jag vill vara den naturliga länken till Ålands lärare. Jag vill jobba för alla lärare som känner att arbetsbördan blir för belastande. I framtiden behöver vi anpassa oss till en ny digital värld. Vi måste lära oss att säger ifrån när nya arbetsmoment skall implementeras utan att andra lämnas bort. Många små bäckar bildar floden av arbetsinsatser som skall rymmas i samplaneringstiden. Behövs en regional fördelning i styrelsen? – Det är bra att olika regioner har sina representanter i styrelsen. Det leder till en större ansvarsfördelning och är ett bra sätt att implementera idéerna från regionerna.

Undervisar i kemi och fysik i Malms skola i Pargas. FOSU:s huvudförtroendeman i Pargas och ordförande i OAJ:s lokalförening. Vad vill du jobba för i styrelsen? – Jag vill ha ett välmående förbund med bra sammanhållning och jag vill jobba för att medlemmarna har en bra arbetsmiljö och rättvis lön för det jobb de gör. Frågor om kommunikation och synlighet för förbundet intresserar mig också. Behövs en regional fördelning i styrelsen? – Det regionala samarbetet är gott och regional mångfald är viktig. I styrelsen jobbar vi för alla medlemmar, men det är viktigt att informationen löper mellan regionerna och styrelsen och FSL:s kansli, där grovjobbet görs.


6

19.11.2020 • Nr 18

Sirkkalas coronakilla sprider kunskap – int Robin Kullberg och Haidar Al-dabbach har anställts vid Sirkkala skola i Åbo med hjälp av Undervisnings- och kulturministeriets så kallade coronastöd. En lyckträff, säger skolans rektor Elise Kurtén.

M

illoin sinulla on sytymäpäivä? Robin Kullberg ställer frågan till en handfull grabbar som får specialundervisning i finska. Tammikuussa, lyder svaret efter en viss tvekan. Kullberg är 27 år och på slutrakan med sina ämneslärarstudier i engelska. Men för tillfället fungerar han som speciallärare vid Sirkkala skola i Åbo. Nu har han 16 veckotimmar men när väl pro gradu avhandlingen är klar skall han utöka timantalet till 24. – Det har varit helt super. Det är mångsidigt och dagarna går fort när man har så mycket att göra. Det är roligt att känna att man kan göra så mycket nytta här, säger Kullberg. Haidar Al-dabbach är i sin tur skolgångshandledare, d.v.s. elevassistent. Också han har anställts tack vare coronapengarna. Haidar trivs väl i Sirkkala skola. – Det är jättebra. Jag har studerat svenska och kom på arbetsprövning till Sirkkalas eftis. Och efter det fick jag jobb här, säger han.

”Ett glädjebudskap”

 Robin Kullberg (t.v.) och Haidar Al-dabbach har båda anställts vid Sirkkala skola i Åbo tack vare coronapengarna. Kullberg är på slutrakan med sina ämneslärarstudier i engelska, men jobbar för tillfället som speciallärare och Al-dabbach är är elevassistent. Bägge trivs bra i Sirkkala skola.

Rektor Elise Kurtén är nöjd. Hon beskriver beskedet att Åbo stad beviljats UKM:s coronastöd som ett glädjebudskap. Den svenska utbildningssidan i Åbo består av lågstadierna Sirkkala skola och Cygnaeus skola, högstadiet St:Olofsskolan samt gymnasiet Katedralskolan. Alla svenska enheter fick anställa en speciallärare. – Jag trodde knappt mina ögon. Det här är inte vardagsmat. Det var nog en nyhet som jag läste två gånger, säger Kurtén. – Vi har byggt upp schemat enligt de största behoven och är otroligt nöjda. Coronapengarna är ett enormt tillskott och det lyckliga i vårt fall var inte bara att vi beviljades pengar utan att vi också hittade de här personerna. Tanken med det så kallade coronastödet är att lappa de kunskapsluckor som uppstod under vårens period av distansundervisning. Också om våren förlöpte väl vid Sirkkala skola finns ett behov av extra insatser nu.

– Absolut. Det handlar om att se de barn som behöver hjälp, och kanske framför allt de som inte ropar på hjälp högst. Ju fler vuxna i skolan desto bättre möjligheter för differentiering, säger Elise Kurtén.

Nej tack till gratis pengar Undervisnings- och kulturministeriet avsatte i våras 70 miljoner euro i så kallat coronastöd. Ministeriet fick in 306 ansökningar av kommuner och privata utbildningsanordnare. 300 ansökningar beviljades, med andra ord så gott som samtliga. Av de sökande förutsattes att den egna finansieringen uppgick till 5 procent. Kimitoön var en av de kommuner som lät bli att ansöka. Orsaken var att man på våren var inne i samarbetsförhandlingar. – Inom kommunens ledningsgrupp ansåg man att om man ansöker om stödet så signalerar man åt övriga personalgrupper att inom bildningssidan så går det inte att permittera. Det resonemanget resulterade i att vi inte sökte. Det hade försatt vår personal i olika ställning, säger bildningschef Mats Johansson. Bildningschefen hänvisar till villkoren som UKM:s stipulerat, dvs att om man permitterar undervisningspersonal måste stödet återbetalas. – Är det personalen eller barnen som har drabbats av coronan som är viktigare? Den signal som vi får till fältet från regeringshåll tycker jag inte om. Ja, vi ska värna om personalen, och vi ska inte permittera för permitterandet skull, och inte spara för sparandets skull. Men nog kan en kommun vara i ett sådant läge att det inte finns andra möjligheter, säger Mats Johansson. Samarbetsförhandlingarna är vid det här laget avslutade på Kimitoön. Bildningssidan skall spara ca 1 miljon under de närmaste fyra åren. Permittering av personalen är ändå inte aktuell. Det är lätt att vara efterklok, men ångrar du idag att ni inte sökte? – Det är alltid bra att ha peng-


7

19.11.2020 • Nr 18

ar te virus ar, men jag upplever inte att vi har dåligt med resurser under nuvarande läsår.

Ta med den ena handen och få med den andra? I Kimito valde man alltså att stå över för att inte riskera att tvingas betala tillbaka ett eventuellt stöd och för att garantera en jämlik behandling av kommunens personal ifall permitteringar skulle bli aktuella. – Vi har haft ett permitteringsvillkor. Om den sökande permitterar undervisningspersonal och om permitteringen riktar sig mot den verksamhet som man har fått stöd för så skall stödet betalas tillbaka. Till exempel om permitteringar riktas mot dagar med undervisning, förtydligar undervisningsråd Mika Puukko vid Undervisnings- och kulturministeriet. Det skall med andra ord inte vara möjligt att med en ena handen lyfta statligt stöd och med den andra permittera undervisningspersonal. – Generellt kan man säga att det skulle vara viktigt att barn och unga får möjligast mycket stöd efter detta undantagstillstånd. Att pruta på det är inte i stödets anda, säger Puukko.

Undervisningsministern: ”Det är sorgligt” Vissa kommuner försöker ändå både äta kakan och ha den kvar. En förutsättning för stödet är att man inte permitterar under ”undervisningsdagar”. I Vasa kommer lärarna att permitteras under sina fortbildningsdagar och därmed räknar staden med att stödet som man har beviljats inte behöver betalas tillbaka. Alla som har ansökt måste ändå senast den sista oktober 2021 redovisa för hur medlen använts. – Om hela idén med tilläggsresurserna är att vi ska råda bot på problem som har uppstått under vårens distansundervisning, så är det helt galet om staten ger finansiella medel till kommunerna som sedan permitterar de människor som i praktiken utför det här arbetet, säger Li Andersson till Läraren. Undervisningsministern har inte stor förståelse för kommuner som försöker hitta kryphål för hur man skall kunna permittera men ändå lyfta stöd. – Det är sorgligt. Det finns inget vattentätt system på ministe-

riet som det inte på något sätt går att kringgå. – Det handlar om en vilja som vi har kommunicerat och om ett behov som vi vet att finns inom utbildningssektorn. Vi hoppas att kommunerna skulle vara villiga att bära sitt ansvar. – Jag har poängterat att det här inte är någonting som vi grejar på en höst. Om vi vill se till att det inte blir några bestående effekter i fråga om inlärningsresultat, jämlikhet eller välmående så borde också kommunerna förbinda sig till att använda de här tjänsterna på lång sikt, också de kommande åren, säger Andersson

Kouvola blev med Svarte Petter En kommun som tvingas betala tillbaka sitt coronastöd är Kouvola. På grund av lärarpermitteringar är det beviljade stödet på drygt 1,5 miljoner euro i farozonen. – Kouvola har permitterat under undervisningsdagar och måste betala tillbaka stödet, säger Mika Puukko. – Det är fair play i och med att vi meddelade det på förhand, konstaterar Li Andersson.

Ingen skam i kroppen Inte heller i den lågstadieskola som Li Anderssons själv har gått i, det vill säga Sirkkala skola, har man någon större förståelse för att man försöker lyfta stöd med ena handen och permitterar med den andra. – Jag får det inte att gå ihop. Någon skam i kroppen borde man ha, säger rektor Elise Kurtén. Samtidigt lider finskalektionen med Robin Kullberg mot sitt slut. Tack vare coronastödet har han fått in en fot i skolvärlden. Och det har gett mersmak. – Nu är jag är ganska öppen för att jobba med lite vad som helst inom branschen. Tidigare var jag kanske lite fast i att sikta in mig på engelska och kanske finska, men det här har definitivt öppnat ögonen, säger Robin Kullberg. Så du kunde tänka dig att jobba som speciallärare? – Ja, speciallärare eller klasslärare. Jag har funderat att när jag nu stiger in i arbetslivet så får jag se åt vilket håll jag rör mig och eventuellt skaffa mig behörighet, säger Robin. text och foto: mattias fagerholm grafik: chribbe aarnio

Coronapengarna är ett enormt tillskott och det lyckliga i vårt fall var inte bara att vi beviljades pengar utan att vi också hittade de här personerna. ELISE KURTÉN Rektor vid Sirkkala skola

Beviljat coronastöd till de tvåspråkiga kommunerna för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Kommun

Totalt

Grundläggande utbildning

Gymnasieutbildning

Helsingfors

8 900 000,00 €

7 000 000,00 €

1 900 000,00 €

Esbo

6 299 958,25 €

5 085 858,25 €

1 214 100,00 €

Vanda

4 921 000,00 €

4 275 000,00 €

646 000,00 €

Åbo

4 747 525,00 €

4 026 000,00 €

721 525,00 €

Karleby

1 221 611,00 €

1 024 250,00 €

197 361,00 €

Borgå

1 105 162,00 €

900 000,00 €

205 162,00 €

Lojo

737 877,00 €

602 955,00 €

134 922,00 €

Raseborg

698 500,00 €

603 500,00 €

95 000,00 €

Vasa

533 356,00 €

302 316,00 €

231 040,00 €

Kyrkslätt

463 570,00 €

373 320,00 €

90 250,00 €

Sibbo

370 500,00 €

304 000,00 €

66 500,00 €

Jakobstad

234 103,00 €

158 844,00 €

75 259,00 €

Grankulla

228 614,00 €

23 424,00 €

205 190,00 €

Lovisa

192 850,00 €

192 850,00 €

Närpes

156 985,95 €

127 535,95 €

29 450,00 €

Korsholm

109 775,00 €

73 200,00 €

36 575,00 €

Kronoby

107 903,00 €

58 560,00 €

49 343,00 €

Nykarleby

103 681,00 €

87 840,00 €

15 841,00 €

Kristinestad

101 303,00 €

68 076,00 €

33 227,00 €

Vörå

92 166,00 €

57 096,00 €

35 070,00 €

Pargas sve

91 608,50 €

64 248,50 €

27 360,00 €

Pedersöre

69 804,00 €

52 704,00 €

17 100,00 €

Malax

67 780,00 €

35 000,00 €

32 780,00 €

Larsmo

62 220,00 €

62 220,00 €

Ingå

58 900,00 €

58 900,00 €

Hangö

51 309,00 €

35 000,00 €

16 309,00 €

Pargas fi

45 155,00 €

28 105,00 €

17 050,00 €

Sjundeå

36 600,00 €

36 600,00 €

Lappträsk

19 000,00 €

19 000,00 €

Kaskö

19 000,00 €

19 000,00 €

Korsnäs

11 200,00 €

11 200,00 €


8

19.11.2020 • Nr 18

Aktiviteten inom lärarföreningarna varierar Efter att ha tagit del av många olika berättelser om vardagen i FSL:s olika lärarföreningar beslöt tidningen Läraren att ta pulsen på två föreningsordförande; Anna Idman i Kustvägens lärarförening och Pamela Leka i Esbo-Grankulla lärarförening. Anna Idman är ordförande i Kustvägens lärarförening som samlar svenskspråkiga lärare i Lojo, Sjundeå, Ingå och Vichtis. Föreningen har knappt 80 medlemmar. För ett par veckor sedan höll föreningen kombinerat vår- och höstmöte som ett hybridmöte med möjlighet att delta både fysiskt och på distans. – Själva mötet gick bra men så många deltagare hade vi nog inte, berättar Anna och tillägger att det faktiskt bara var en medlem förutom styrelsen som deltog i mötet. Hur kändes det? – Det var ju mycket effektivt, men det är tråkigt att inte kunna träffas. Våra möten är ju tillställningar där vi träffar våra medlemmar och umgås och äter. Ofta har vi gjort något tillsammans före mötet också. – Allt sådant har fallit bort nu under coronatiden. Jag förstår att det inte lockar att bara komma på ett möte om det inte bjuds på mat och umgänge. – Men att det bara var en medlem som deltog i föreningsmötet var nog en överraskning, säger Anna Idman. Vanligtvis brukar det vara ca 25 medlemmar på föreningens möten. Då det rör sig om en fjärdedel av föreningens medlemmar betyder det att Kustvägens lärarförening inte lider av deltagarbrist vid sina sammankomster. – Vi har aktiva medlemmar och vill ge våra medlemmar möjlighet att träffas och diskutera och göra saker tillsammans. – När vi ordnar middag kommer medlemmarna nog! – Vi känner alla varandra inom föreningen och har kontakt också utanför jobbet. Då är det ju också roligt att gå på middag tillsammans. Finns det något som Kustvägens lärarförening önskar sig av

 Anna Idman säger att det inte går någon nöd på Kustvägens lärarförening... arkivfoto: tom ahlfors

...medan Pamel Leka tvingats inhibera tillställningar i Esbo-Grankulla lärarförening på grund av för få deltagare.

FSL från centralt håll? – Nej, jag tycker inte det, vi har det bra! Vi är en liten förening som satsar mest på våra egna medlemmars välmående. Också ekonomiskt klarar sig Kustvägens lärarförening bra. – För vår verksamhet räcker våra pengar till. Det går ingen nöd på oss, säger Anna Idman. Den här hösten ordnades en gemensam guidad paddlingstur. Vädrets makter stod inte de femton deltagarna bi, men för övrigt var det lyckat. – Det är ju något som man länge kan prata om efteråt, säger Anna. För tillfället har föreningen inget inplanerat program, men en liten julhälsning kommer att gå ut till medlemmarna innan läsåret tar slut. – Eftersom vi inte kan träffas vill vi pigga upp medlemmarna och påminna om vår existens, sä-

ger Anna Idman. – Vi är glada och nöjda med vår lilla förening och tänker fortsätta så här!

Inställd julfest i fjol Inget tyder på att ordföranden för Esbo-Grankulla lärarförening, Pamela Leka, skulle hysa annat än varma känslor för sin förening. Men i den föreningen har deltagandet i de gemensamma aktiviteterna och mötena ändå varit svalt en tid. Redan i fjol fick föreningen lov att inhibera den tidigare så populära julfesten på grund av ett för lågt deltagarantal. – Det var inget annat att göra än att avbeställa mat och orkester, berättar Pamela Leka. Hur kändes det? – Litet sådär ”Äsch då”. Det hade tagit mycket tid och energi att arrangera festen med alla bokningar av utrymme, catering och orkester.

Föreningens styrelse beslöt ändå att ordna en fest i mindre skala med pizza och rödvin i samband med höstmötet. – Det blev ett bra möte med många fria diskussioner om allt möjligt, trots att deltagarantalet inte var så högt, kanske 5–10 medlemmar. Esbo-Grankulla lärarförening har knappt 400 medlemmar. – Det brukar vara styrelsen och några till som är med på mötena, berättar Pamela Leka. Till årets höstmöte som äger rum i slutet av november har i skrivande stund har 6 medlemmar anmält sig, förutom styrelsen. Mötet sker helt och hållet på distans. – Vi har försökt locka medlemmarna att delta i höstmötet genom att utlova ett presentkort till en pizzeria till alla mötesdeltagare. – Men det hjälper inte. Det gäller att hela tiden hitta nya sätt att locka folk. Nu har vi skickat chok-

ladplattor med föreningens namn på omslaget till alla medlemmar. Det har uppskattats. – Tidpunkten är strategisk med tanke på att vi snart har höstmöte, skrattar Pamela. Den senaste tiden har det av coronaskäl inte arrangerats program. Den här hösten finns dock en möjlighet att gå på museum i början av december. Museet håller till och med öppet enkom för Esbo-Grankulla lärarförening. – Vi har 20 platser och har tills vidare fyllt 8, av dem är hälften styrelsemedlemmar. Vad tror du att det bristande intresset överlag beror på? – Det är väl nog ett allmänt fenomen i samhället. Jag märker samma sak inom den idrottsförening jag är verksam i. Det finns ingen talkoanda. Nog hämtar folk sina mockarutor till matcherna om det är kafé, men något större engagemang är svårt att finna. – Jag har en känsla av att folk är rätt så upptagna i sina liv och på arbetet. Facklig aktivitet är en extra grej och om man inte brinner för det så stryks den verksamheten i kalendern. Föreningsverksamheten är tungrodd, säger Pamela. – Det är inte kö till styrelseposterna. Det är svårt att engagera folk. – Våra resor brukar vara populära. Dem subventionerar vi rätt mycket, pengarna skall inte sparas på kontot, säger Pamela och tillägger att föreningen har det bra ekonomiskt. Hon drar sig till minnes ett välbesökt vårmöte för ett par år sedan. Orsaken till uppslutningen var att platsbokningarna till en kommande resa kunde göras på mötet. Just nu arrangeras dock inga resor. Däremot har styrelsen diskuterat huruvida föreningen borde dela ut flera prylar av något slag. Har du några speciella hälsningar eller önskemål till FSL? – Jag tror på en bred kursverksamhet, som till exempel FSL-akademin. Det är bra då någon lärare i en skola blir intresserad av det fackliga och rycker kollegerna i ärmen för att locka dem med. Kursverksamheten kan ge ringar på vattnet, säger Pamela och hänvisar till förbundets fullmäktigesammanträde som nyligen arrangerades där hon hade diskuterat med ledamöter som blivit inspirerade av FSL-akademin. tom ahlfors


19.11.2020 • Nr 18

Varför är rasterna ett pedagogiskt tomrum i skoldagen?

9

I snart tio år har fritidspedagogen Gustav Sundh observerat och utvecklat aktiviteterna på rasterna. – Ofta tar lärarna inte ens del av rastaktiviteterna, de är endast närvarande som ”vakter”, säger han.

G

ustav Sundh är förstelärare i fritidspedagogik och har utsetts till Årets lärare i Sverige. Han har arbetat vid en skola med cirka 800 elever i Huddinge söder om Stockholm och där satte han och en kollega igång med att utveckla aktiviteterna på rasterna. I dag är han en flitigt anlitad föreläsare, ofta kallad skolgårdsläraren, som sprider goda rastexempel. Han besökte nyligen Åland, inbjuden av Ålands autismspektrumförening. – För elever med någon form av autismdiagnos kan rasterna vara det värsta under skoldagen, de klarar inte av oorganiserad verksamhet, säger Sonja Winé i föreningen.

Viktig del av skoldagen Gustav Sundhs engagemang för bra rastaktiviteter började när han och en kollega fick upp ögonen för de mönster som de såg på skolgården – att en del elever var aktiva medan andra stod ensamma eller hamnade i bråk – och att lärarna i regel var oengagerade. – Rasterna är en viktig del av skoldagen och bra aktiviteter kan också generera lärande, till exempel att samspela och lyssna på andra. Men många lärare på min skola tyckte att det var så rörigt att på rasterna att de helst inte ville vara där. De måste dock vara närvarande enligt ett rullande schema, men ofta stod de och pratade med varandra och kollade på sina telefoner i stället för ta del av elevernas aktiviteter.

Observera nuläget Gustav och hans kollega fick i uppdrag av skolledningen att komma med förslag till förändringar. – Man måste ha ledningens stöd, man måste ha ett mandat att förändra annars går det inte. Vi var ute alla raster och började med att observera läget under tre

veckor. Vad händer under en rast? Vem leker med vem? Vem står utanför? Finns det otrygga platser på skolgården? De märkte snabbt att fotbollsplanen, som upptar en stor del av skolgården, var en otrygg plats. Planen dominerades av ett killgäng med tuff attityd. Ibland så tuff att inte ens lärarna ville gå dit, än mindre andra elever. – En konkret åtgärd blev därför att vi tog över en del av planen och skapade utrymme för andra aktiviteter som passade fler elever.

Tydlig rollfördelning Rollfördelningen mellan lärarna som är med på rasterna ska vara tydlig. Alla ska inte göra allt. Gustav nämner bland annat ”helikoptern” som går runt och har en helhetsöversikt och ”lotsen” som aktivt handleder och stöder eleverna i leken och som kan dra med elever som ofta hamnar utanför. – Många skolor har rastregler som går ut på allt man inte får göra. Vi svängde på steken och skrev ett stort plakat med allt man får göra som att springa snabbt, gräva, bygga, leka, sjunga, strosa omkring och dagdrömma. En pojke med autismdiagnos stod länge tyst framför plakatet och sen sa han: ”Det står inte att man får dansa. Det vill jag göra.” Då tog vi med dansa också.

 Gustav Sundh – ofta kallad skolgårdsläraren – har bra rastaktiviteter, som passar alla, som sin mission. Han har även skrivit böcker i ämnet.

Hänger med Gustav och hans kolleger följer med vad som är aktuellt bland unga just nu. Om det råkar vara water bottle flip – att kasta en plastflaska, som till en del är vattenfylld, i luften så att den snurrar och landar på rätt köl – så ser man till att det finns tomma flaskor och en plats att utföra aktiviteten på. – Och om någon klagar på att det blir skräpigt eller blött ser man till att eleverna städar efter sig. En gång trotsade Gustav omgivningens inställning – ”det är

 Ulrika Nordberg är skolcoach vid Strandnäs skola i Mariehamn för årskurserna 6–9. Hon deltar ghärna i aktiviteterna under rasterna.

farligt med lösa föremål” – och släpade bräder i olika längder till skolgården. Eleverna började bygga olika konstruktioner och brädlagret ledde till en ny kunskap: – Elever började byta bräder i olika längd med varandra. Två ”tvåor” mot en längre ”fyra” till exempel. Vill man ha fler tips kan man gå med i gruppen Rastaktivisterna på Facebook.

Är på rätt väg

Många lärare på min skola tyckte att det var så rörigt att på rasterna att de helst inte ville vara där. GUSTAV SUNDH Skolgårdslärare

Ulrika Nordberg var en av åhörarna i Mariehamn. Hon är skolcoach vid Strandnäs skola i Mariehamn för årskurserna 6–9 och en av hennes uppgifter är att skapa vettiga

rastaktiviteter. – En otroligt inspirerande föreläsning. Jag fick många nya idéer och kände samtidigt att vi tänkt rätt och har ett system som fungerar bra. Vi har bland annat många olika spel och biljard- och pingisbord och det är precis som Gustav sa – eleverna uppskattar att lärarna är med i aktiviteterna. Jag spelar mycket pingis på rasterna och vi har en turnering där lärarna deltar. Vi har också börjat med en lånebod. Vi fick en övergiven barack som stått på en idrottsplan och har fyllt den med bland annat frisbeear för frisbeegolf och basketbollar, säger hon. Förhållandena på Åland skil-

jer sig dock åt från skolan där Gustav jobbade så allt går inte att anamma rakt av. – Vi har till exempel inte långraster på 40 minuter som man har i hans skola. Vår längsta rast är lunchrasten på 20 minuter. Vi har inte heller utetvång i årskurserna 7–9 i normala fall. En sak, som Gustav berättade om, kittlade extra mycket: – Plankorna! Det skulle vara roligt att testa på att bygga något tillsammans. Men mycket i vårt förhållningssätt går ut på att förbjuda allt möjligt eftersom det kan vara farligt, säger hon. text och foto: helena forsgård


10

19.11.2020 • Nr 18

kolumnen li andersson Undervisningsminister

Skolan ska vara trygg för alla Denna höst har vi fört en bred samhällelig diskussion om mobbning och våld i skolan. Fastän nyhetsrapporteringen sällan för fram att mobbningen i Finland under de senaste tio åren faktiskt har minskat, tycker jag att den stora debatt som ämnet väckt ändå är ett gott tecken. Debatten påvisar att finländarna verkligen förenas i sin vilja att trygga rätten till en säker undervisningsmiljö för alla barn och unga. Att trygga denna grundläggande rättighet för alla elever är verkligen en av våra viktigaste gemensamma uppgifter. Varje gång mobbningsdiskussionen flammar upp ordentligt i media kräver man alltid robusta åtgärder för att råda bot på problemet. Det är självklart att man med jämna mellanrum måste se över och kontrollera att till exempel lagstiftningen är uppdaterad så att den motsvarar de behov som lärarna och rektorerna har, men det är även sant att det inte finns något snabbt hokuspokus mot mobbning. Det som istället behövs är tillräckligt med resurser och fungerande verksamhetsmodeller. Tidigt ingripande är ett av de mest effektiva sätten att motarbeta mobbning, och för att lärarna ska få veta om vad som pågår måste även eleverna kunna lita på att problem tas tag i när man berättar om dem. Det bästa arbetet mot mobbning är med andra ord det vardagliga arbete som utförs i skolorna varje dag, och det arbetet fungerar bara om det finns tid och resurser att ta tag i problem och jobba med verksamhetskulturen i skolan. Varje gång som skolans resurser drabbas av nedskärningar, skär man även ner i det förebyggande arbetet mot mobbning.

Tidigt ingripande är ett av de mest effektiva sätten att motarbeta mobbning, och för att lärarna ska få veta om vad som pågår måste även eleverna kunna lita på att problem tas tag i när man berättar om dem. Men även fungerande verksamhetsmodeller är viktiga. Alla som arbetar i skolan, såväl elever som lärare och annan personal, måste veta hur man tar tag i mobbningsfall och vem man ska vända sig till. I allvarligare fall är det viktigt att samarbetet mellan olika aktörer fungerar, till exempel med barnskyddet och polisen. På många håll i Finland har man även fått bra erfarenheter av medlingsarbete och förebyggande Ankar-samarbete. I Undervisnings- och kulturministeriet leder vi för tillfället arbetet med ett åtgärdsprogram för att förebygga mobbning och våld i skolan. I samarbetet deltar såväl social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet som justitieministeriet och syftet är att skapa ett program med åtgärder som alla kommer att genomföras under denna regeringsperiod. Tanken är att fortsätta och implementera det fina arbete som en expertgrupp vid UKM under föregående valperiod inledde och genom ett brett samarbete med olika ministerier även ta i beaktande att svåra fall även behöver andra lösningar än bara pedagogiska.

Lärarna i Pargas stod bakom Julstjärnan Blir årets tidning den sista? Redan i början av 1900-talet började folkskollärarna producera läromedel i liten skala. Idén till tidningen Julstjärnan föddes 1905 då Pargas lärarkrets i Finlands svenska folkskolärarförbund FSF föreslog att förbundet skulle ge ut en jultidning. Den allra första Julstjärnan gavs ut år 1906. Det som återstår av samarbetet är en överenskommelse med lärarförbundet att Fontana Media ger ut tidningen, men lärarförbundet har inte varit med om produktionen, utan det är förlaget som står för innehållet. Skolornas jultidning Julstjärnan utkommer också i år. Den här gången är temat böcker och läsning. Här ingår bland annat en berättelse ur Karin Erlandssons nya bok Nattexpressen och boktips i mängd! I Julstjärnans egen bokklubb deltar bland andra fotbollsspelaren Tim Sparv, läshunden Sylvi och Humorgruppen KAJ. Som vanligt innehåller Julstjärnan också pyssel och recept. Nu ser det tyvärr ut som om årets tidning kan bli den sista, eftersom beställningarna minskat år från år, meddelar man från förlagshåll.

 Julstjärnan 2020 ges som vanligt ut av Fontana media, men kanske för sista gången.

tom ahlfors

Educamässan inhiberas och blir virtuell Educa som är Nordens största utbildningsmässa kommer inte att arrangeras i januari i Mässcentrum i Helsingfors som vanligt, utan får i stället namnet Educa på nätet, och arrangeras som en digital produktion på internet. Också det svenskspråkiga programmet blir digitalt. – Till min stora glädje kommer vi ändå att kunna erbjuda deltagarna på många virtuella möjligheter. En höjdpunkt är paneldebatten med alla riksdagspartiers ordförande, säger Olli Luukkainen som är ordförande för OAJ som är Educas huvudarrangör. Tanja Pasila vid Mässcentrum säger att en digital mässa möjliggör nya slag av innehåll och internationella gäster. Undantagstillståndet som pågått sedan våren har påverkat utbildningsfältet mycket. Vi är glada över att kunna erbjuda ett nytt slag av professionell virtuell mässa, säger Pasila. I den virtuella mässan ingår valda delar av de programpunk-

 Det blir inget folkvimmel kring Hörnan i Mässcentrum i januari 2021 eftersom Educamässan är inhiberad i sin fysiska form.

ter som planerades till den fysiska mässan. Temat för Educa 2021 är Framtidens bildning – betydelsen av fostran, undervisning och forskning. Det svenskspråkiga kvarteret Hörnan kommer också att erbjuda virtuellt program under fredagen den 29 januari 2021. För tillfället utformar styrgruppen bestående av FSL, Svenska kulturfonden, Centret för livslångt

lärande vid Åbo Akademi, Utbildningsstyrelsen och Svenska folkskolans vänner den digitala versionen av Hörnan under Educa 2021. OAJ:s medlemskryssning som varit en populär avslutning på mässan och lockat över tusen resenärer, blir dock inte av vare sig fysiskt eller virtuellt. tom ahlfors


11

19.11.2020 • Nr 18

debatt

Förändra inte bara för förändringens skull! Förbundsordförande Inger Damlin för i Läraren nr 17 fram behovet av diskussion om FSL:s verksamhet, vill vi ha det som förr eller vill vi förändra? En vis man vid namn Winston Churchill lär ha sagt att det är inget fel på förändring bara den går i rätt riktning. Frågan är i vilken riktning FSL ska gå? Vilka olika funktioner och strukturer ska FSL ha i framtiden? Förbundets uppgift ska fortsättningsvis vara att bevaka och stödja medlemmarnas intressen och rättigheter i arbetslivet. Jag anser, likt förbundsordförande Damlin, att vi är en betydande aktör inom finlandssvensk utbildning. Den rollen

ska vi bibehålla. Vi har organisationsstrukturer som är uppbyggda enligt rådande stadgar och styrdokument. Om vi vill förändra FSL bör vi analysera fördelar och nackdelar med våra gällande organisationsstrukturer och ta ställning till vilka eventuella konsekvenser förändringar i dem kan innebära för våra medlemmar på individuell, lokal och regional nivå. I ordförandes kolumn ställer Damlin frågor om vi vill ha regional representation, fokusera på engagemang, erfarenhet eller beakta kön vid val av styrelsemedlemmar. Förbundsstyrelsearbetet kräver bred kunskap inom intressebevak-

ning gällande utbildnings- och lönepolitiska frågor. Under min verksamma tid inom FSL har jag upplevt att personer som är förtroendevalda har ett stort engagemang både ideellt och kompetensmässigt. Det lokala samarbetet inom och mellan regionerna har varit utomordentligt. Frågeställningen om regional representation i styrelsen kan nog uppfattas som provokativ såvida den utmanar det regionala samarbetet som burit frukt i tiotals år. Genom regional och stadievis representation i styrelsen är informationsflödet smidigare. Oberoende av examen, hemort, region eller kön representerar sty-

I vår föränderliga värld behöver vi vara öppna för förändringar, men vi behöver också en viss stabilitet. Att förändra för förändringens skull kan vara förödande. relsemedlemmen alla medlemmar. I vår föränderliga värld behöver vi vara öppna för förändringar, men vi behöver också en viss stabilitet. Att förändra för förändringens skull kan vara förödande.

Det finns en större chans att lyckas med en förändring när målet är känt. Även då förändringsvindar blåser bör medlemmar, förtroendevalda och personal få känna sig betydelsefulla. Utvecklingsarbete kräver kritisk analys, kreativa tankegångar och långsiktigt engagemang. Ett öppet diskussionsklimat och tolerans för olikheter bör råda. Tillsammans kan vi fortsätta att utveckla FSL till en ännu starkare finlandssvensk fackorganisation. JEANETTE LINDROOS Huvudförtroendeman i Pargas, Ledamot i FSL:s styrelse 2021–22

Distansundervisning kan bli kvar – men inte i helklass En studie vid Örebro universitethar undersökt hur skolor lyckats med undervisningen på distans under våren mellan mars och maj. Den visar att elever främst har fått jobba på egen hand och att det förekommit färre diskussioner och mindre interaktivitet. Samtidigt planerar många skolor att behålla distansundervisning, inte för hela klasser, men för vissa elever. – Lärarna har ägnat sig åt övervakning och kontroll och elever som undervisats på distans har fått en mycket annorlunda undervisning jämfört med elever som varit i skolan, sammanfattar Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet. Nästan alla skolor, 95 procent, använder nu digitala läromedel jämfört med 40 procent före pandemin. – Denna ökning kommer sannolikt bli bestående. Dels för att man sett att det förbättrar även den vanliga undervisningen, dels för att det gör det lättare att hantera undervisning av frånvarande elever. Det finns många skäl till frånvaro, säger Åke Grönlund. De största utmaningarna handlade om pedagogik, föränd-

ring av lärarnas arbetsuppgifter, och – framför allt – elevernas situation. – Den allmänna åsikten är att den sociala kontakten mellan lärare och elever i klassrumssituationen inte går att upprätthålla i digitala medier.

Mera digitala läromedel Skolor har istället lagt ner mycket möda och anser sig ha lyckats med att upprätthålla en bra kontakt med elever en och en. – Visserligen har man ”tappat bort” en del elever men samtidigt har man fått bättre kontakt med andra elever som av olika skäl inte fungerat bra i den vanliga skolsituationen, säger Åker Grönlund. Många skolor planerar att behålla fjärrundervisning, inte för hela klasser, men för vissa elever. De planerar också att använda mer digitala läromedel och låta lärarna arbeta hemma i högre utsträckning. – Men för att klara detta behöver skolorna utveckla den digital pedagogiken, säger Åke Grönlund.

En elev kan inte följa en lektion som strömmas från ett klassrum Under fullmäktiges frågestund på FSL:s fullmäktigesammanträde förra veckan tangerade Kar-

sten Steiner, som är ordförande för Ålands lärarförening den ovannämnda situationen i en fråga som gällde kombinationen av distansundervisning och närundervisning. ”Under pandemin har det behövts undervisningsmetoder som vi inte tidigare har sett i våra skolor och som vi lärare inte heller är utbildade för. Att strömma undervisningen från klassrummet är ett sätt som ger sken att eleven har möjligheten att ’delta’ i undervisningen hemifrån.”, noterade Steiner. ”Eftersom FSL tydligt har gått ut med att vi inte undervisar en klass både i närundervisning och i distansundervisning samtidigt kan strömingen därmed inte kallas undervisning”, fortsatte Steiner. ”En distansundervisningstimme är planerad för att undervisa eleven på distans och i och med det är timmen didaktiskt och pedagogiskt genomtänkt. Det finns ingen rimlig chans att en elev kan följa en lektion på distans som hålls i ett klassrum för just klassrumsundervisning.” Mer om fullmäktiges frågestund på annan plats i detta blad. tom ahlfors

Elever som undervisats på distans har fått en mycket annorlunda undervisning jämfört med elever som varit i skolan. ÅKE GRÖNLUND Professor vid Örebro universitet

möten och kurser ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie höstmöte går av stapeln tisdag 24.11.2020 klockan 18.00. Mötet hålls som distansmöte på Zoom. Koden till mötet får du av ditt skolombud. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och en ändring av stadgarna. En ny styrelse väljs och skolombuden fastställs. ○ Pedersöre lärarförening r.f kallar sina medlemmar till höstmöte måndag 30.11 kl 18.30 vid Sursik skola. Stadgeenliga ärenden. Servering. Möjlighet att delta på distans för den som önskar. Anmälan om deltagande till: peter.kotkamaa@pedersore.fi senast onsdagen den 25.11. Välkommen!”


12

19.11.2020 • Nr 18

röms

Schildts & Söderst

siffervärld

vår siffervär

Namn:

Namn:

Vå r

MateMatik 3a

lD är ett nytt läromedel i matematik för årskurs 1–6. Till Vår siffervä rld hör förutom elevbok en också ett digitalt lärarmaterial som innehåller en lärarhandledni ng, facit, kopieringsunderlag och prov.

är ett nytt läromedel vår siffervärlD1–6. Till Vår siffervärld rs i matematik för årsku lt lärar­ ken också ett digita hör förutom elevbo dning, åller en lärarhandle material som inneh g och prov. nderla ingsu facit, kopier

Vå r

Schildts & Söderströms

siffervärld MateMatik 1a

En ny serie i matematik för åk 1–6! Boka friex på vår webbplats: siffervarld.fi

8 ISBN 978-951-52-4194-

! ras! date upp ka 241948www.sets.fi 789515 S! S OB

9

www.sets.fi

ISBN 978-951-52-4194-8

! ras! date rg MariuappAhlbe a ! Sk 789515 241948 OBS

AV: ILLUSTRATIONER

Johanna Store

Anna Härmälä

9

Johanna Pipping –Arrak oski

Maria Stenberg

ILLUSTRATIO NER AV:

Anna Härmälä

siffervarld.fi S&S LÄROMEDEL

Finska Vetenskaps-Societetens lärarpris 2021 Finska Vetenskaps-Societeten grundades år 1838 och är landets äldsta vetenskapsakademi. Vetenskaps-Societeten delar årligen ut tre lärarpris. Ett av prisen delas ut till en lärare i ett svenskspråkigt gymnasium och två till lärare i finskspråkiga gymnasier. Prissumman är 5000 euro. Dessutom får den prisbelönta lärarens skola ett anslag på 2000 euro att användas för att utveckla undervisningen i lärarens ämne. År 2021 ges prisen till lärare i följande ämnen: Svenskspråkiga gymnasier: • matematik eller naturvetenskapliga ämnen

Hundarnas

Historiepjäs Premiär 14.11.2020

ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 73 77 LIPPU.FI

Finskspråkiga gymnasier • matematik eller naturvetenskapliga ämnen • modersmål, svenska eller främmande språk Motiverade förslag på pristagare skickas till Vetenskaps-Societeten per e-post societas@scientiarum.fi senast 15.2.2021. Förslag kan lämnas av enskilda personer, skolor och andra organisationer. Stimulerande lärare som lyckats få många av sina elever att framgångsrikt fortsätta med universitetsstudier inom området är speciellt lämpliga pristagare. Ytterligare upplysningar ger Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare professor Mats Gyllenberg (tel. 050-4332920, e-post secretarius@scientiarum.fi).

Tidningen Läraren utkommer med två nummer till detta år. Nr 19 3.12 Nr 20 17.12 År 2021 utkommer det första numret av Läraren den 14 januari, med deadline onsdagen den 7 januari 2021.

Profile for Tom Ahlfors

Läraren 18 2020  

Läraren 18 2020

Läraren 18 2020  

Läraren 18 2020

Profile for lararen
Advertisement