Läraren 12 2021

Page 1

ord för ord I det läget jämställer vi magistrar med nybakade studenter, vilket är rätt respektlöst. Ю  r sidan 3

26.8.2021 • Nr 12 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Vem står för fiolerna?

Hur dyr blir den utvidgade läroplikten, frågar sig rektorn för Karis-Billnäs gymnasium, Esbjörn Hägerstedt. Och vem betalar sist och slutligen notan? Ю  r läs mera på mittuppslaget

Rektor Esbjörn Hägerstedt säger att omkring 70 procent av de nya läromedel som Karis-Billnäs gymnasium köper in är digitala. foto: niclas erlin

Munskydd i åk 4 I Borgå rekommenderas munskydd för alla elever från och med åk 4. Micaela Romantschuk (bilden), verksamhetsledare på förbundet Hem och Skola, är kritisk till beslutet. Ю  r sidan 8

Coronavaccinationerna ska behandlas i undervisningen på samma sätt som andra vaccineringar i enlighet med läroplans- och examensgrunderna. Det är viktigt att informationen som ges i undervisningen ska grunda sig på vetenskapliga fakta. Det slår Utbildningsstyrelsen fast. MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

Ю  r sidan 2

Vill minska summan av tjatet i skolan Lärarkollegiet i Storängens skola i Esbo har beslutat tillåta att eleverna bär mössor i matsalen. – Det är tillräckligt svårt att skapa tillitsfulla relationer som det är, med allt tjat om munskydden, säger skolans rektor Ellinor Helllman. Ю  r sidan 5


2

26.8.2021 • Nr 12

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Desinformation hör inte hemma i skolan Nyligen nåddes en milstolpe då över hälften av finländarna som har fyllt 12 år har fått två doser coronavaccin. Omkring 80 procent har fått den första dosen. Det är givetvis i de yngsta årsklasserna som vaccinationerna släpar efter, så sent som vid skolstarten började man vaccinera 12–15 åringar. Vaccinationerna i de yngsta årsklasserna har ändå framskridit väl, uppger Institutet för hälsa och välfärd THL. Detta långt tack vare att vaccinationerna har skett i samarbete med skolan och skolhälsovården. Det är hälsovårdsmyndigheterna som har, och skall ha, ansvaret för arrangemangen och informationsgången. Men då vaccinationerna sker i skolans utrymmen och informationen sker via skolans informationskanaler är det lätt hänt att skolan dras in i diskussioner om vaccinets vara eller icke vara. Frågan är känslig och kan även leda till knepiga situationer. Enligt patientlagen är det upp till den unga själv att fatta ett beslut att ta vaccin eller låta bli också om hen är minderårig. Endast om det bedöms att den unga inte själv är kapabel att fatta ett beslut, eller om hen inte vill göra det, behövs samtycke från vårdnadshavarna. Därför är det av största vikt att de unga får saklig och korrekt infor-

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

mation som är anpassad till deras ålder. Det här är inget problem, för här ligger ju skolans kärnkompetens. Att presentera fakta som baserar sig på vetenskaplig forskning är skolans uppdrag, vare sig det handlar om klimatförändringen eller vacciner. Coronavaccinationerna ska behandlas i undervisningen på samma sätt som andra vaccineringar i enlighet med läroplans- och examensgrunderna. Det är viktigt att informationen som ges i undervisningen ska grunda sig på vetenskapliga fakta. Det slår Utbildningsstyrelsen fast. UBS efterlyser nu arbetsro för både elever och lärare. Ett olustigt element i vaccindebattens kölvatten har nämligen varit osakliga påtryckningar riktade mot undervisningspersonal och försök att påverka de unga i skolmiljön. Helt förkastligt är att vaccinskeptiker på flera olika håll i landet har försökt sprida sitt budskap i skolor. Till exempel tvingades polisen rycka ut då tre vaccinmotståndare försökte tränga in i en Helsingforsskola. Polisen uppmanar skolorna att med låg tröskel ta kontakt om det finns behov av att avlägsna påträngande personer. Under coronapandemin har utomstående ingenting att göra i skolan, och desinformation hör aldrig hemma där, konstaterar undervisningsminister Li Andersson på Twitter. Det är värt en retweet.

Helt förkastligt är att vaccinskeptiker på flera olika håll i landet har försökt sprida sitt budskap i skolor.

FSL inFormerar

Kickstarta din lärarkarriär! Den 17–18 september ordnar FSL en kurs för dig som är ny lärare eller jobbat i några år. Under kursen får du en redig dos nyttig information om bland annat lön och anställning och vi fokuserar på hur du kan få en så bra start som möjligt på ditt yrkesliv. Under kursen i Tammerfors träffar du bland annat FSL:s förbundsordförande och ombudsmän som kan det mesta som gäller lärarjobbet idag. Den mentala coachen Christoph Treier bjuder på en inspirerande föreläsning och så blir det förstås härligt umgänge med andra lärarkolleger från hela Svenskfinland. I kursen, som är gratis för dig som FSL-medlem, ingår resor, övernattning och mat på hotellet. Välkommen med!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

För vår kursverksamhet i höst har vi bokat extra stora mötesrum för att kunna garantera trygga säkerhetsavstånd. Tveka inte att ta kontakt om du har frågor kring programmet eller arrangemangen. Mer info hittar du på www.fsl.fi. Anmäl dig via vår nya medlemsintra! Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

26.8.2021 • Nr 12

Distansundervisning på lättvindiga grunder? Skolåret har inletts med en förhoppning om att det skall ske i form av närstudier. Men i takt med att antalet coronasmittade har skjutit i höjden har även distansundervisningskortet dragits fram. Utbildningsstyrelsens jurist Laura Francke konstaterade inför terminsstarten att distansstudier kommer att vara ett sannolikt scenario. Om och när det eventuellt blir aktuellt med distansundervisning är frågan på vilka grunder beslutet fattas. Under lock-downen våren 2020 var det ett nationellt beslut men nu tas besluten lokalt. Det har under det senaste läsåret resulterat i att direktiv har tolkats olika i olika delar av landet och frågan är om beslut om distansundervisning ibland har fattats på lättvindiga grunder.

En coronasmittad – tusentals elever på distans I Vasa finns ett fall där man kommer att granska om beslutet om distansundervisning fattades på lösa boliner. 14.12.2020 beslöt social- och hälsovårdsnämnden att eleverna i åk 7–9 i Vasa stads skolor övergår till distansundervisning terminen till slut. Nämnden grundade sitt beslut på § 58 i smittskyddslagen. Där konstateras att en förutsättning för att enheter skall stängas är att ”omfattande smittrisk har konstaterats eller med fog kan väntas förekomma”. Bernt Klockars reagerade på nämndens beslut och han har riktat en begäran till Regionförvaltningsverket (RFV) att granska det. Klockars är till vardags ledande rektor vid Vasa övningsskola, men agerade i det här fallet som privatperson och vårdnadshavare till en elev i årskurs åtta. Klockars konstaterar i sin klagan att endast ett coronafall uppdagats i en enda skola. När beslutet fattades vårdades en person på Vasa centralsjukhus och incidensen var inte alarmerande hög. Kan man på basen av dessa uppgifter faktiskt anse läget uppfylla kriteriet ”omfattande smittrisk”, undrar Klockars.

er det inte med att den enhet som drabbats sätts i karantän? Kan ett beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang som nu gjorts faktiskt juridiskt korrekt göras i förebyggande avsikt i den grundläggande utbildningen, vill Klockars veta.

Inget svar ännu När tidningen Läraren träffar Bernt Klockars 8 månader efter att han bett RFV granska beslutet har han ännu inte fått något svar. Ett beslut kommer inom september, lovar Pia Pada, jurist vid RFV. – Jag kan inte förstå att det är en så svår fråga att lösa. Om man har tagit så god tid på sig måste det vara ett väldigt gediget utlåtande, säger Klockars. – Vasa gick emot alla riktlinjer. Man får inte för säkerhets skull lägga skolor på distans. Jag tycker inte att det är rätt att göra det. Har man fattat beslut om distansundervisning på godtyckliga grunder? – Jag har märkt att man i Österbotten gärna vill vara bäst i klassen, så man har skärpt restriktionerna väldigt snabbt. Men ibland måste man både släppa och hålla, som man säger då man fostrar hästar. Det skall finnas väldigt goda grunder om man inskränker på barns och ungas skolgång. Jag tycker att man skall stänga allt annat före man stänger skolan, men till exempel alla restauranger var öppna i december. Det var inte skäligt att göra som man gjorde.

Tröskeln att övergå till distansundervisning har blivit för låg. Kommunerna går sin egen väg även i fråga om munskydd Det finns också andra exempel där kommuner avviker från de nationella riktlinjerna. I Borgå skall alla elever från och med årskurs 4 ha munskydd, även utomhus (se sidan 8). Det är inte i linje med THL:s rekommendation. – Jag är lite irriterad. Då börjar man igen gå sin egen väg, och så kan vi inte ha det. Jag tycker att man skall följa expertmyndigheternas rekommendationer. Man måste ha lite is i hatten, säger Bernt Klockars. Hur skall man göra då läget varierar kraftigt på olika håll i landet? – THL och UBS har gett grundrekommendationer. Och så har vi tre olika epidemifaser. Man måste börja med att se på det. Vilka är grundrekommendationerna, vilken fas befinner vi oss i och vilka rekommendationer gäller för den fasen. Att man improviserar utanför det ifrågasätter jag. – På vilket sätt skall man förstå de nationella spelreglerna och på vilket sätt skall man tolka det lokala ansvaret. Är det så att man lokalt kan strunta i de nationella spelreglerna? Det måste finnas en rät linje i besluten.

text: mattias fagerholm foto: johan hagström

inger damlin Förbundsordförande

Rättvisans många sidor Jämlikhet är inte det samma som lika för alla. Att ställa alla sökande till den efterlängtade studiehandledarutbildningen vid Åbo Akademi på samma startlinje kanske lät rättvist vid första tanken men utgången blev en helt annan. Inträdesprovet till utbildningen visar hur obalanserad behandlingen av sökande kan bli då magisterutbildade lärare söker till kompletterande utbildning och provet de ställs inför är identiskt med nya studerandes inträdesprov, utan till exempel kompletterande intervjuer. I det läget jämställer vi magistrar med nybakade studenter, vilket är rätt respektlöst. Alla skriver identiska inträdesförhör. Ett prov med frågor som mer än något annat mäter det kunnande som gymnasiestudier försett studerande med. Varken forskningsbaserad utbildning, pedagogikfördjupning eller bred erfarenheter från undervisningssektorn är till någon nytta i förhöret. Vid varje antagning där en del sökande inte blir antagna finns alltid ett stänk av besvikelse. Men den besvikelse vi nu hanterar är inte den över att ”jag” inte kom in på utbildningen utan en suck över ett hopplöst antagningsförfarande.

Fortsätter vi att fokusera på hur det ligger till med din ”gymnasiederivata” framom erfarenhet från undervisningsbranschen uppbackat av en tidigare magisterexamen – ja, då är vi verkligen ute och cyklar på en gropig väg som garanterat inte leder till världens bästa skola.

Besvikelsen är på ett annat plan, sällan har jag blivit kontaktad så många gånger i ett visst ärende. Att plötsligt frångå det tidigare förfarandet med en intervju och erfarenhetsutbyte ger märkliga signaler till fältet. Förfarandet medför otvivelaktigt att breda erfarenheter går förlorade. Att redan samma kväll som man skrivit inträdesförhör dessutom inse att ”de rätta svaren” legat på nätet är snudd på fars. Därmed låg den nätsmarta googlaren omedelbart steget före den plikttrogna som följt instruktionen om att det inte går att förbereda sig. Landets universitet är självständiga med en stor bestämmanderätt, sådan är vår lagstiftning. Den goda dialogen mellan universitet och utbildningsfältet är och förblir i alla lägen en skyddande faktor här. Att lyhört lyssna är en grundförutsättning för att systemet med självständiga universitet ska fungera. Universitetens uppgift är bland annat att producera magistrar för våra skolor. Samhället pratar om livslångt lärande, medan man genom den här typen av antagningsförfarande riskerar att missa kompetensutveckling i en bransch som verkligen fastnat i platt karriärsutveckling. Fortsätter vi att fokusera på hur det ligger till med din ”gymnasiederivata” framom erfarenhet från undervisningsbranschen uppbackat av en tidigare magisterexamen – ja, då är vi verkligen ute och cyklar på en gropig väg som garanterat inte leder till världens bästa skola.

Inte distans i förebyggande syfte Övergången till exceptionella undervisningsarrangemang, dvs distansundervisning, skall endast användas om inte närundervisningen kan arrangeras på ett tryggt sätt. Är ett fall i en skola i årskurserna 7–9 tillräckligt för att bedöma att närundervisningen för tusentals elever i andra enheter inte är tillräckligt trygg? Varför räck-

ordförord

 Tröskeln att övergå till distansundervisning var för låg i Vasa i höstas, tycker Vasa övningsskolas ledande rektor Bernt Klockars.


4

26.8.2021 • Nr 12

Munskydden kan garantera I åk 6–9 i Storängens skola i Esbo har eleverna i princip fri tillgång till munskydd under skoldagen. De kan byta mellan varje lektion på 75 minuter. – För elever och personalen har vi räknat med upp till fyra munskydd per dag, säger skolans rektor Ellinor Hellman. Vid varje beställning levereras cirka 15 000 munskydd. Det finns många aspekter på bruket av munskydd. Dels handlar det om att tro på effekterna, dels om att skydda sig själv och andra. – En viktig aspekt för skolans del är bruket av munskydd påver-

kar hurudana karantänsbeslut som fattas. – Oberoende av om man tror att munskydden har en effekt eller inte, kan man genom att avvända munskydd förhindra att andra blir försatta i karantän. Det är alltså ett sätt att garantera närundervisning. Coronasituationen handlar om mera än bara smittorisken, säger Ellinor Hellman. Detta perspektiv är ytterst relevant för skolan. Och Ellinor Hellman vet vad hon talar om. Då intervjun görs är hon mitt uppe i läsårets första smittspårning och en elevgrupp är försatt i karantän då detta skrivs. – Smittspårningsenheten i Esbo stad frågar den som fått ett positivt resultat om den har använt munskydd i till exempel skolan och i vilka situationer det har använts eller inte använts. Rektor får frågan om övriga personer använt munskydd då de varit i samma utrymme som den smittade perso-

nen. Utifrån denna information fattas beslut om vilken sorts åtgärder som vidtas. Dessa kan vara en regelrätt karantän med för elevens del distansarrangemang av olika slag. Ett annat alternativ är att den som umgåtts med den som testat positivt får fortsätta inom närundervisningen, men rekommenderas också test. Man talar om en lågriskexponering om alla burit munskydd, jämfört med en högriskexponering, som innebär karantän.

Skolan fattar inte beslut om karantän Skolan är inte den instans som fattar beslutet om karantän för någon, poängterar Hellman. – Vi har inte det mandatet, det är en annan myndighet som ansvarar för det, alltså smittskyddsmyndigheterna i kommunen. – Om jag får veta att någon i skolan har testat positivt kan jag omedelbart kontakta smittspår-

Hur långt har vi kommit? Vad har det visat sig att vi är villiga att ge avkall på och vad är vi ovilliga att ge avkall på. Det här testar våra värderingar. Det enda goda med denna kris är att den ger oss en möjlighet att tillsammans pröva våra principer och riktlinjer. ELLINOR HELLMAN Rektor vid Storängens skola i Esbo

ningen. En stor del av själva smittspårningen pågår också i själva skolan, eftersom vi har information som stadens smittspårningsenhet inte kan ha. Det handlar om information om scheman, grupper och lärarinhopp för att nämna några exempel. Ifjol gjordes flera smittspårningar i skolan och nu pågår alltså den första efter sommaren. När en smittspårning inleds bekräftar smittspårningsenheten att

någon person i skolan har ett positivt testresultat. Rektorn får färdiga meddelanden av olika slag som skall skickas ut med budskap och instruktioner till olika grupper. Dessa skickas ut via kontaktprogrammet Wilma. Smittspårningsenheten får av skolan listor över alla de berörda personer som antas ha kommit i kontakt med den berörda, uppdelat enligt vissa kriterier som gäller hur nära man varit och om munskydd har använts


5

26.8.2021 • Nr 12

Med mössorna på i matsalen – Det finns ju inget tvång, men vi har en rekommendation att använda munskydd. Kan man inte hålla ett avstånd till andra på minst två meter gäller detta för eleverna i åk 6–9, säger Ellinor Hellman, rektor vid Storängens skola i Esbo.

Ute på skolgården ser man att de flesta eleverna bär munskydd, antingen över mun och näsa, under hakan eller i handen. – Om eleverna sitter tätt i en klunga utomhus och tittar på en telefon så brukar jag säga till dem att försöka hålla avstånd eller använda munskydd om de är så där nära varandra. Ellinor berättar att det säkert finns elever som är oroade och bekymrade. – Framför allt då riskgrupperna ännu inte var vaccinerade kunde vissa elever oroa sig för att hämta hem en smitta till någon förälder eller ett syskon som befann sig i riskgruppen. För dem var det stressande att se sina skolkamrater slarva med munskydden. För tillfället är alla raster uteraster, förutom vid spöregn. – Jag vet att det känns trist för en del elever, som kan gömma sig på toaletterna då det blir rast. De är i den åldern att om de skall protestera så tar de det som finns till hands, det vill säga man bryter mot de regler

 De allra flesta eleverna följer rekommendationerna om bruk av munskydd. I Storängens skola kan eleverna byta munskydd flera gånger per dag om de önskar.

 Just nu är en smittspårning aktuell vid Storängens skola i Esbo, berättar rektor Ellinor Hellman.

som finns. – Skulle det nu inte röra sig om en så allvarlig sjukdom skulle allt detta också ha roande sidor. Men tjatet om munskydden har nog slitit på alla. – Det är svårt att bygga upp en normal relation till eleverna om personalen hela tiden måste tramsa och påminna. Vi är hela tiden i skuggan av pandemin. Är det fortfarande lika viktigt att eleverna inte bär mössa inomhus? – Eleverna har fått ha mössor och huvor och annat på sig under lektionstid här i några år nu. Vi vill inte slösa tid på det. Nu tog vi ett beslut i början av detta läsår att nu tjatar vi inte om mössorna i matsalen heller. Det blir så osunt att hela tiden tramsa. – Vi kom i våra diskussioner också fram till att mössan inte längre är ett ytterplagg, utan en accessoar, litet som att ha en snygg klocka eller ett smycke. – Det här beslutet var viktigt om inte annat så för att minska summan av tjatet i skolan! Det är tillräckligt svårt att skapa til�litsfulla relationer som det är. Eleverna ser inte själva mössan som ett tecken på respektlöshet. Vi vill också flytta respektsymboliken från mössorna till viktigare frågor. text och foto: tom ahlfors

närundervisning och så vidare. Även tid och avstånd spelar en roll. Därefter tas de individuella karantänsbesluten som delges var och en på dessa listor. Redan i inledningsskedet av smittspårningen har Ellinor fått veta vilka som skall försättas i karantän på basis av de ovannämnda kriterierna. Då kan hon genast meddela vårdnadshavarna så att de kan anhålla om exceptionella undervisningsarrangemang. Därefter meddelas de berörda lärarna om vilka elever som kommer att studera på distans.

Priset blir högt Varje situation av det här slaget medför ju en hel del övriga uppgifter för skolan än bara undervisningen. Det gäller att reda ut vilket material eleven eller eleverna behöver och vem som avhämtar det eftersom eleverna i karantän inte själv får göra det. – Vi utreder också vilka som

vill ha skollunch. Det finns tre olika slag av lunch beroende på diet, vilket skall överenskommas med köket. Också tidpunkten för avhämtning bör bestämmas och den bör vara rimlig med tanke på vårdnadshavarnas arbetstider. Närundervisningen och att barn och unga får sina vaccinationer är prioritet nummer ett för alla som jobbar med barn och ungdom i skolan, slår Ellinor fast. – Alla vill att eleverna mående beaktas och att de har en meningsfull fritid. Det handlar om barnens rättigheter till ett gott liv! Priset blir högt då barnen och de unga drabbas. – Men ett faktum är att varje gång någon samhällsfunktion öppnas upp, ökar den sammanlagda risken för att bli exponerad för coronaviruset. Det kändes tungt då antalet smittade började öka under sommaren. – Det här är inte min sista

smittspårning detta läsår och det kommer inte att vara enkelt! Får vi helt enkelt finna oss i detta? – Ja, men följderna borde uttalas. Jag vill föra fram hur mycket arbete detta medför för skolornas del. Det är en jätteapparat som drar i gång! Ovissheten just nu är påfrestande för lärarna; att inte från dag till dag med säkerhet veta hur många som är i karantän och följer undervisningen på distans. Det är dags nu, tycker Ellinor, att analysera situationen på ett djupare plan. – Hur långt har vi kommit? Vad har det visat sig att vi är villiga att ge avkall på och vad är vi ovilliga att ge avkall på. Det här testar våra värderingar. Det enda goda med denna kris är att den ger oss en möjlighet att tillsammans pröva våra principer och riktlinjer. text och foto: tom ahlfors

 Att använda munskydd är inte obligatoriskt, men rekommenderas.


6

26.8.2021 • Nr 12

Skolorna har inte rum för tusentals kursböcker Gymnasierna står inför många val när de nu själva köper in läromedel. Samtidigt förknippas finansieringen med frågetecken. Hur långt räcker statens pengar till?

Det är litet för tidigt att analysera vad den utvidgade läroplikten innebär för gymnasiernas del. Det säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg. Han förklarar att förändringen – vars mål är att alla verkligen får en fortsatt utbildning efter grundskolan – knappast i någon högre grad kommer att påverka antalet studerande i gymnasierna. Gymnasierna är skolor man redan nu sökt in till och det är inte heller bland gymnasiestuderandena som de höga avbrytningsprocenterna hittas, konstaterar Hägerstedt. Men visst har läroplikten inneburit många nya frågor, hittills främst av praktisk karaktär, säger han. – Det har varit mer administration än vi trodde, säger han när vi bänkar oss för en diskussion några dagar innan terminstarten.

Mera jobb En av de stora frågorna är anskaffningen av datorer och läromedel åt dem som omfattas av läroplikten. Den biten faller nu på utbildningsanordnaren, som får nya utgifter och mera jobb. I Raseborg har inköpen av böcker gått igenom en upphandlingsprocess, som togs hem av Kirjavälitys. – Kirjavälitys fungerar som en grossist, säger Esbjörn Hägerstedt och förklarar att det finlandssvenska läromedelsfältet står öppet även om köpen i praktiken går via nämnda företag. I Raseborg har gymnasierna en

egen budget för läromedlen och skolorna får sedan genom rektorn själva besluta vad de köper in. Karis-Billnäs gymnasium har skaffat en del färska tryckta böcker, men ungefär 70 procent av de nyinköpta läromedlen i skolan är digitala.

Väldiga mängder Förvaringen av böckerna är en utmaning i sig. Ifall skolorna fullt ut eller i varje fall i mycket hög grad gick in för tryckta böcker skulle väggarna komma emot, bokstavligen. Det kan låta märkligt, men då antalet böcker som en studerande kan behöva under sin gymnasietid multipliceras med antalet elever i skolan, för Karis-Billnäs gymnasiums del med 115, talar vi fort om väldigt höga tal. Till saken hör att det inte räcker med en bok per studerande och kurs, eftersom studerandena kan behöva volymerna på nytt då de läser till studentexamensprovet (då samma kurs möjligen pågår inom undervisningen). Hägerstedt säger att det för hans gymnasiums del om några år kunde handlar om totalt 6 500 böcker eller mer. – Det är en stor mängd. Och då är vi rätt få i vårt gymnasium, säger han och konstaterar att skolor med till exempel 600 elever snabbt kunde få räkna med över 30 000 volymer. – Det här är böcker som studerandena nu bär i sina väskor eller har hemma, och som de själva skaffat och plastat. Esbjörn Hägerstedt har dis-

kuterat frågan med bland annat chefsbibliotekarien i Raseborg. Det finns inget rum för litteraturen – och med en sådan mängd skulle det också behövas mer personal för hantering och skötsel. – Utrymmesbristen är en av de främsta orsakerna till att vi inte köper in så många tryckta böcker, säger Hägerstedt och tillägger att också den fysiska bokens reträtt hör till de tunga skälen. De tryckta läromedlen är faktiskt en billigare lösning än de digitala, eftersom de förra kan användas flera gånger om. Men i den ekvationen ingår inte utökade utrymmes- och personalkostnader.

Endast licenser När det gäller de digitala läromedlen kan skolorna välja mellan en prenumerationsmodell där studerandena för ett fast årspris får en personlig licens för alla läromedel som ett förlag erbjuder, och en modell som bygger på enskilda licenser per studieavsnitt och studerande, för fyra år. – Nu under övergångsperioden köper vi endast enskilda licenser, säger Hägerstedt och förklarar att det alternativet är mer flexibelt. Han konstaterar att ingen ännu erbjuder fullständiga helheter med läromedel på svenska i Finland, vilket betyder att en prenumeration skulle behöva kompletteras med enskilda licenser av andra förlag. Med övergångsperiod avser Hägerstedt den tid det tar för förla-

Det är bland annat i språkämnen som Karis-Billnäs gymnasium köpt in nya volymer för de närmaste läsåren. Rektor Esbjörn Hägerstedt tippar att de tryckta gymnasieböckerna är ett minne blott inom snar framtid.

gen att utveckla läromedel i alla ämnen och alla studieavsnitt, vilket han tycker de är på god väg att göra. – Min gissning är att det här är den sista läroplanen som det kommer att finnas fysiska läroböcker till, säger han om den läroplan för gymnasiet som träder i kraft den här terminen för förstaårsstuderandena.

Återanvändning I fråga om datorerna har Raseborg beslutat att studerandena i gymnasierna får tre fyra år gamla maskiner som använts inom stadens förvaltning. – De fungerar gott tre fyra år till. Det här är också en hållbarhetsfråga, säger Hägerstedt och konstaterar att datorerna med råge uppfyller de krav som ställs på maskinerna i studentskrivningarna.

Ekonomin kring den utvidgade läroplikten har däremot ännu formen av ett frågetecken. Hägerstedt säger att statens utlovade stöd innebär 205 euro per studerande och år. – Jag kan inte säga hur budgeten kommer att utfalla för vår del. Det beror bland annat på vilka kurser studerandena kommer att välja. Men redan nu ser jag att det kommer att bli dyrare än vi tänkt, säger han och berättar att staden i sitt budgetarbete räknat med cirka 800 euro per studerande och år under de två första gymnasieåren och 500 euro för det tredje året, enbart för läromedlen. – Staten har lovat ersätta allt, men slutar det ändå så att upprätthållarna får gräva i sina fickor? Alla gymnasier är i samma situation. text och foto: niclas erlin


7

26.8.2021 • Nr 12

Den tryckta läroboken i gymnasiet snart ett minne blott? Den utvidgade läroplikten innebär att förändringens vind blåser in över förlagsbranschen. Affärsmodellen förändras och läromedelschef Nils Saramo förutspår en kraftig förskjutning från tryckta till digitala läromedel på gymnasiet. Det är lite hela havet stormar nu, säger Saramo. – Det som det i första skedet leder till är att hela värdekedjan, dvs hur man köper in läromedel förändras. Från enskilda privatkunder går vi nu till en offentlig upphandling. Det betyder att kanalerna för hur försäljningen sker förändras totalt. Det blir en ny affärsmodell. – För gymnasierna är det här synnerligen obekant, och kanske lite obekvämt. Man måste lära sig nya rutiner och det kräver nya sätt att jobba. Kollegiet måste jämka

om den gemensamma potten pengar som har tilldelats dem. Volymmässigt är det väl ändå fråga om i stort sett samma mängder som tidigare? – Det sker nog en förändring volymmässigt. Tidigare har den enskilda läraren i det enskilda gymnasiet kunnat säga att till min kurs skall du som studerande skaffa de här läromedlen. Men nu kommer förr eller senare verkligheten emot – det är de här pengarna du har att skaffa läromedel för. Det innebär till exempel att parallellmaterial inte längre kommer att köpas i samma utsträckning. Pengarna styr. Är ni oroliga för att det kommer att leda till försämrad försäljning av läromedel på gymnasiet? – Marknaden kommer att förändras. Vi gjorde en rundringning till gymnasierna in-

för det här första året. Budskapet var solklart: Vi köper enbart digitalt. Det här betyder att den tryckta läroboken på gymnasiet troligen är ett minne blott. Vi ger ännu ut tryckta versioner på våra nyproduktioner. Men om det går så som det ser ut så kommer förändringen att vara ofantlig. Då kommer det snart inte att finnas tryckta läromedel. Om det är bra eller dåligt kan man ha olika åsikt om. – Genom det digitala blir det en annan typ av innehåll. Jag vill gärna se att här öppnas nya möjligheter. Det behöver inte bli sämre, men det blir annorlunda. Är faktiskt den tryckta läroboken på utgång i gymnasierna? – Låt mig lägga det i siffror: För en ny lärobok till en ny läroplan, dvs första gången den ges ut, brukar jag räkna med en uppla-

ga på 2500-3000 exemplar i Svenskfinland. Detta läsår ligger upplagan på 400 exemplar Vad betyder det här för Schildts & Söderströms? – Riktningen är inte ny för oss, inte minst för att studentexamen är digital. Det kommer att ändra på arbetsuppgifterna i produktionen, det vill säga vår IT-verksamhet kommer att expandera. Men det är egentligen ingen skillnad för oss om vi producerar tryckta läromedel eller digitala. Du ser inte det här som en hotbild? – Nej, det gör jag inte. Förutsatt att vi kan svara mot den tekniska utmaningen, säger Nils Saramo. mattias fagerholm


8

26.8.2021 • Nr 12

Rekommendation eller obligatorium?

Munskydd också för elever i åk 3 Städernas och kommunernas rekommendationer i fråga om användning av munskydd för att hindra spridningen av coronaviruset varierar stort också inom regionerna. – Strävan är att de finländska skolorna är jämlika och likvärdiga, säger Micaela Romantschuk, verksamhetsledare på förbundet Hem och Skola. – En av orsakerna till att jag reagerar mot rekommendationen om munskydd i Borgå är den att den försatt elever i Borgå i en annan sits än elever på andra orter. Rekommendationen i Borgå är att alla skolelever från årskurs 3 och uppåt använder munskydd. I fråga om årskurs 3 gäller det klasser som är sammansatta med årskurs 4. Användningen av munskydd rekommenderas också utomhus och under rasterna. – Orsaken till rekommendationen är att deltavarianten är väldigt smittsam och smittar också utomhus, säger Ann-Sofie Silvennoinen, social- och hälsovårdsdirektör i Borgå. – Vi bygger våra beslut på information av bland annat THL och WHO och följer dagligen med hur situationen utvecklas i regionen. Coronavirusets framfart varierar stort och det gör också rekommendationerna. En del rekommendationer gäller nationellt, men det finns också utrymme för lokala tolkningar. Borgås svenskspråkiga utbildningsdirektör Rikard Lindström säger att det skulle vara smidigare om ledningen på nationell nivå skulle vara tydligare. – Det är oftast lättare, ger inte så mycket utrymme för olika tolkningar, om någon annan kommer med tydliga besked som gäller alla. Silvennoinen håller inte med om att samma rekommendationer för hela landet skulle vara en god lösning. – Det skulle inte fungera, vi är ju väldigt olika drabbade av det här viruset i vårt land. Men, det skulle onekligen vara tydligare om vi regionvis hade gemensamma rekommendationer.

Kommunikationen också en utmaning En av Borgås minsta skolor, Kullo skola med sina 35 elever, ligger alldeles på gränsen till Sibbo. Johan Lönnqvist, rektor för skolan, säger att läsåret startat bra. – Det är klart att vi också hade sett fram emot en normalare start på den här hösten. Vi fick ändå information om rekommendationerna i god tid, rutinerna sitter och vi har tillräckligt med munskydd så jag upplever nog att vi kom väl igång med den här terminen också. I Kullo skola går elever i årskurserna 1–6 och årskurs 3–4 är sammansatt, vilket innebär att rekommendationen om att använda munskydd också utomhus gäller för eleverna i årskurs 3. – Jag har inte fått ett enda meddelande om att någon elev inte skulle vilja eller kunna använda munskydd, säger Lönnqvist. Micaela Romantschuk påminner om att skolan för eleverna är ett ställe där man föl-

jer regler och läraren uppfattas som en auktoritet. För barn kan det dessutom vara svårt att förstå vad en rekommendation innebär. – Om läraren säger att barnen bör använda munskydd kan barn uppfatta det som ett måste. Om ett barn inte vill eller kan använda munskydd, så kan det sociala trycket bli så stort att barnet frångår sitt eget beslut. Rikard Lindström säger att man ber föräldrar och vårdnadshavare meddela skolan ifall barn inte kommer att använda munskydd. Det här är inte ett krav Borgå stad ställt. – Det här är inte ett krav som staden ställer. Om någon uppfattat vårt budskap så, så har vi inte riktigt lyckats i vår information, vilket jag beklagar. Jag vill ändå tro att skolorna bett om informationen för att underlätta det dagliga arbetet, säger Ann-Sofie Silvennoinen. Om barnet inte använder munskydd och skolan inte fått ett meddelande om det här, kontaktar skolan hemmet, berättar Rikard Lindström. – Precis som skolan också meddelar och diskuterar till exempel ogjorda läxor med hemmet.

En trygg plats under otrygga tider Vilka de långtgående följderna av pandemin kommer att vara för dagens barn kommer framtiden att utvisa. Micaela Romantschuk ser paralleller till den ekonomiska recession landet upplevde under 1990-talet. – I kristider är det viktigt att skolan fungerar så normalt som möjligt. För barn är minspel och kroppsspråk en viktig del av kommunikation och inlärning och munskydden kan försvåra undervisningen och dialogen. Rikard Lindström säger att det just är det normala som staden eftersträvar med rekommendationen om användning av munskydd. – Vi har under pandemin varit tvungna att hålla många elever och delar av skolornas personal i karantän, vilket har inneburit distansundervisning. Genom den här rekommendationen vill vi bidra till att så många som möjligt ska ha en möjlighet att delta i närundervisningen. Ann-Sofie Silvennoinen betonar att det är fråga om en stark rekommendation från stadens håll. – Det är en viss besvikelse att inte ens dubbelvaccineringen har den effekt vi kanske önskade, många av oss hoppades att den här hösten skulle vara lite lättare. Men, deltavarianten är väldigt smittsam och det har visat sig att också små barn smittas och insjuknar. Huvudsaken är nu att vi skyddar varandra och oss själva och i den strävan är användning av munskydd ett av de mest effektiva sätten. text och foto: micaela röman

 En av fördelarna med att jobba i en liten skola är att det är lätt att kommunicera, med personalen, med vårdnadshavare och med eleverna, säger Johan Lönnqvist, rektor i Kullo skola.

Också i Sibbo skall treorna ha munskydd Det förvärrade läget i Östnyland har lett till att också Sibbo rekommenderar användning av munskydd för elever i årskurs 3 sammansatta med årskurs 4. Rekommendationen trädde i kraft från och med måndagen den 23 augusti. Lovisa rekommenderar användning av munskydd för elever i årskurs 6 och uppåt. I fråga om sammansatta klasser, åk 5–6, rekommenderas att också elever i årskurs 5 använder munskydd. Rekommendationen gäller både inom- och utomhus.

 I Kullo skola i Borgå fortsätter leken och samvaron också fast en stor del av eleverna bär munskydd också under rasterna.


9

26.8.2021 • Nr 12

I höst startar Åbo Akademi en ny behörighetsgivande studiehelhet för elev- och studiehandledare. Sara Snellman hör till dem som inte antogs. Hon är inte kritisk till att just hon inte blev antagen, men ifrågasätter likt många andra att urvalsprovet var ÅA:s allmänna inträdesprov.

Besk kritik mot ÅA:s urvalsprov för ny studiehelhet I höst startar Åbo Akademi en behörighetsgivande studiehelhet för elev- och studiehandledare. Tvåhundra sökte och tjugo kom in. Men nu får urvalsprovet – som var detsamma som för studenter – hård kritik av många. – Jag och många andra som skrev urvalsprovet blev överraskade. Det var samma urvalsprov som studenter skriver för att börja sina studier vid ÅA. Enligt mig är det helt fel sätt att anta studerande till en studiehelhet som riktar sig till redan yrkesverksamma lärare, säger Sara Snellman, timlärare vid Närpes högstadieskola. För ett år sedan meddelade Åbo Akademi (ÅA) till mångas glädje att en behörighetsgivande studiehelhet för elev- och studiehandledare ska inledas hösten 2021. Det råder brist på behöriga studiehandledare i Svenskfinland och en dylik utbildning är därmed välkommen. Över 200 sökte in och 20 antogs. Men nu får själva antagningsprocessen hård kritik av

många av de som deltog i urvalsprovet i juni. Bland dem Sara Snellman som inte blev antagen. – Jag hörde om utbildningen förra året och började vid sidan av mitt arbete läsa in lämpliga kurser för att öka mina chanser att komma in. Jag och många andra läste kvällstid under vintern och våren men när vi kommer till urvalsprovet är det allmänna frågor som är kopierade från ÅA:s webbsida. – Det är helt befängt. Hur ger ett allmänt urvalsprov en rättvis bild av de sökande och hur visar det på vilka som är de bäst lämpade personerna för utbildningen, säger Snellman besviket.

Erfarenheter beaktades inte Det finns i dag många yrkesaktiva lärare som har nästan avklarade studier i ämnet, men som behöver tilläggsutbildningen för att kunna bli behörig. Med tanke på att det råder brist på nämnda grupp borde det ligga i ÅA:s intresse att snabbt få de som endast har några kurser kvar, anser Snellman. – Därför är det mycket konstigt att urvalsprovet inte beaktar dessa erfarenheter – att inget av det är relevant vid urvalsprovet, det prov som ska plocka fram de mest lämpade av de över 200 sökande, säger hon.

Snellman utexaminerades som ämneslärare i fjol men har haft ett intresse av att komplettera sin utbildning med behörighet för att jobba som elev- och studiehandledare. Hon anmälde sig således till kurser vid Öppna universitetet och har genomfört flera av dem. – Hälften av studierna är gjorda och jag tänkte att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig under urvalsprovet. Jag känner flera andra som gjort som jag och som nu är besvikna över att det inte beaktades alls, säger hon. Och fortsätter: – Allt arbete som jag och andra lagt ner på att avlägga kurser hade ingen betydelse. Att man haft motivation och intresse för att få kompetensen hade inte heller någon betydelse. I stället skulle vi räkna sannolikhetslära och ekvationer.

Förundrad över processen Hur skulle du ha velat att urvalsprovet var utformat? – Kanske så att man skulle skriva en essä om en situation. Till exempel vad du gör om en elev kommer till dig och vill ha råd och handledning kompletterat med en fysisk intervju för att avgöra lämpligheten, svarar Snellman. Linda Felixson, FSL:s represen-

tant i OAJ:s styrelse, blev glad när hon fick höra om att ÅA ska starta en utbildning som minskar bristen på behöriga studiehandledare. Många har varit i kontakt med henne och påtalat att det är en utmaning att hitta behöriga studiehandledare. – Därför kändes det bra att kunna meddela våra medlemmar att en ny utbildning ska börja, säger hon. Men sedan dröjde det inte länge innan besvikna medlemmar tog kontakt med henne och berättade om den bristfälliga antagningen. – Det visade sig att antagningen gjordes på samma sätt som studerande blir antagna till magisterstudier. Jag är förundrad över att magisterutbildade och yrkesaktiva lärare ska antas till tilläggsstudier på det här viset. Att vara studiehandledare är inte samma sak som att vara lärare – lämplighet är viktigt, säger Felixson.

Så rättvist som möjligt Fritjof Sahlström, dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, har förståelse för att det finns kritik mot valet av urvalsprov. Men enligt honom var modellen som användes den rätta med tanke på den stora variatio-

nen bland de sökande. – På grund av det var det nödvändigt att ordna ett allmänt urval, där målet var att välja ut den tio procenten personer som har de bästa förutsättningarna för att bedriva studierna framgångsrikt. På det här viset säkerställdes ett kvalitetskriterium som är lika för alla, förklarar Sahlström. Han hänvisar också till vad lagen för en dylik utbildning på 60 studiepoäng kräver. Den kräver att sökanden ska ha en magisterexamen och det ska ÅA hålla sig till, menar Sahlström. – Tanken från lagstiftaren är att utbilda studiehandledare med många olika sorters erfarenheter i bakgrunden. Att också ta i betraktande bedömningsfaktorer som arbetserfarenhet, tidigare studier eller annan dokumentation hade kunnat leda till orättvisor i urvalsprocessen. – Så vår bedömning är att ett allmänt urvalsprov var den rättvisaste metoden för alla sökande. Men jag förstår att en del kritiserar de uppgifter som ingår i det provet. Men det allmänna urvalsprovet är i slutändan tillförlitligt, säger Sahlström. text och foto: christoffer thomasfolk


10

26.8.2021 • Nr 12

kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Det politiskt (in)korrekta Det finns vissa saker man skall tycka och säga, som nuförtiden brukar kallas det politiskt korrekta. Det är klart att det är en skillnad mellan det man säger och det man tycker och tänker. De flesta av oss är inte lika politiskt korrekta i våra tankar som i det vi säger, men det är bara mänskligt och ingenting att bekymra sig om. Det är emellertid inte alltid lätt att uttrycka sig politiskt korrekt heller. Det finns folk som känner sig kränkta på olika håll; inte bara å sina egna vägnar utan också å andras. Kräftskivorna råkade illa ut då det kafkainspirerade hörspelet – förlåt, audiodramat, förlåt, dramapodden – ”Förvandlingen” i somras kablades ut. I stället för en diskussion om den förtäckta kannibalismen följde en diskussion om huruvida det är etiskt att koka kräftorna levande. Det politiskt inkorrekta konstnärliga uttrycket användes för att föra fram det politiskt korrekta, alltså att också djuren har rätt till sitt liv. Ungefär så. Där kommer vi till mitt första dilemma. Skulle naturligtvis inte själv vilja bli kokt levande, men äter ändå kräftor. Jag struntar med andra ord i att kräftor påstås skrika av smärta då de läggs i kokande vatten. Kan man då säga att jag inte är politiskt korrekt i mitt agerande, också om merparten av alla invånare på vår jord tycker som jag. Eller snarare: de flesta människor ägnar inte en tanke åt djurens lidande innan dessa hamnar på matbordet. Vem är det som är politiskt korrekt? Majoriteten eller den som ihärdigt försvarar de svagare och mera utsatta, må det sedan röra sig om djur eller människor.

Berättarglädjen är grundstenen i Ordkonstskolan Sydkustens ordkonstskola är en växande konstskola med verksamhet i hela södra Finland. Hösten 2021 startar 47 ordkonstgrupper runtom i Åboland och Nyland samt tre ordkonstgrupper på distans som är öppna för unga med skrivintresse oberoende av hemort. Fantasi, berättarglädje, kreativt skrivande, att utvecklas i sitt eget uttryck och konstnärliga skapande är hörnstenarna i verksamheten. Grupperna för barn och unga samlas eftermiddagstid en gång i veckan i skolor, bibliotek och kulturrum på tio olika orter. Verksamheten följer en läroplan för grundläggande konstundervisning. Nytt för i år är också premiumgrupper, en pilotverksamhet för

att utveckla ordkonstskolans egen läroplan. I de här grupperna får ordkonstelever i åk 4–7 möjlighet att fördjupa sig i sina studier genom en längre termin och spän-

Stiftelsen Bokkultur lediganslår

STIPENDIER för utarbetandet av svenskspråkiga fackböcker och läromedel samt litteratur för barn, som utkommer tidigast 2022. Särskilt beaktas populärvetenskapligt skrivande, redaktörsarbete, illustrationer och grafiskt utförande. Stiftelsen välkomnar nytänkande kring bokens form. Mera information samt ansökningsblankett finns på www.bokkultur.fi. Blanketten och en fritt formulerad projektbeskrivning skickas till Bokkulturs styrelse under adressen Schildts & Söderströms, PB 870, 00121 Helsingfors, och poststämplas senast 30.9.2021. Frågor besvaras av stiftelsens ombud Jonna Boldt, jonna.boldt@sets.fi.

Av Christoffer Mellgren Regi Janne Pellinen

Premiär 17.9.2021. Föreställningar under hösten 2021 och våren 2022. Åldersrekommendation 7+ För skolgrupper finns tillhörande publikmaterial, närmare information via teatern.

Jag säger och tycker däremot att det passar mig ypperligt med avstånd och distansjobb. Med detta inget sagt om min arbetsgemenskap, utan säkert mera om mig och min personlighet. Jag försvarar givetvis minoriteter och utsatta människogrupper i samhället, inte organiserat och inte radikalt, men ser jag någon som inte kan försvara sig bli utsatt för ett angrepp kan jag vara nog så handlingskraftig. Det anser jag vara politiskt korrekt fast många i politiken är av motsatt åsikt. Denna överlånga inledning för mig till en kort avslutning, till coronan och distansarbetet. Det hör till att man nu skall säga att det eviga distansarbetet går en på nerverna och att man längtar tillbaka till sin fysiska arbetsgemenskap och de spontana mötena kring en kaffekopp. Det är det politiskt korrekta just nu, då smittorisken i och för sig är hög, men många har vaccinerats och risken att insjukna allvarligt sägs vara mindre än på våren. Det hör också till att nu kritisera regeringen för bristande logik i restriktionerna, såväl restaurangfolk som kulturfolk opponerar sig. Jag säger och tycker däremot att det passar mig ypperligt med avstånd och distansjobb. Med detta inget sagt om min arbetsgemenskap, utan säkert mera om mig och min personlighet. Jag är uppenbarligen en enstöring utan behov av ständig kollegial interaktion i den fysiska verkligheten. Min produktivitet och min koncentration på arbetet ökar då jag jobbar hemma för mig själv. Att säga så här är för tillfället inte politiskt korrekt. De flesta säger annorlunda. En annan sak är sedan vad folk tänker och tycker.

nande specialkurser i kring dramatik, litterära klassiker och författarmöten. Mera information finns på www.ordkonst.fi.

Christoffer Pettersson

Lillklobb, Klobbskogsvägen 9, Esbo 09-86208200 | ungateatern.fi | lippu.fi

Vi trivs! Tillsammans i skolan

Välkommen med i Folkhälsans skolutmaning! Vad bidrar till trivseln i just er skola? Skicka in ert bidrag senast 15.10.2021. Läs mer om utmaningen och de fina vinsterna på folkhalsan.fi/vitrivs.


11

26.8.2021 • Nr 12

SLS

, 1920. Bernhard Åström Bad med bilring. splåtsamling/SLS gla s röm Åst rd nha 1555 Veterinär Ber

Kära lärare, håller du dig flytande? Nu kan du plocka in kulturarv från landets arkiv, bibliotek och museer i ditt eget klassrum. Få en inblick i Edith Södergrans värld eller djupdyk i finländsk reklam tillsammans med dina elever – allt sammanställt i Finna Klassrum som färdiga materialpaket enligt läroplanen. För nya inspirerande (sim)tag och luft i din lektionsplanering, välkommen in:

finna.fi/klassrum


12

26.8.2021 • Nr 12

Användningen av ADHD-läkemedel ökar bland barn och unga Användningen av ADHD-läkemedel bland barn och unga har ökat markant i Finland under de senaste åren. Under 2020 hörde ADHD-läkemedlet metylfenidat till de mest använda läkemedlen bland personer under 18 år. – Metylfenidat var i fjol det femte mest använda läkemedlet bland barn och unga, upplyser Leena Saastamoinen, forskningschef på FPA. Barn och unga behöver läkemedel mest för behandlingen av atopisk hud och astma I övrigt kännetecknas förteckningen över de mest använda läkemedlen bland barn och unga under de tre senaste åren av samma sjukdomar. Mest använder personer under 18 år läkemedelsfria bassalvor som är avsedda för behandlingen av atopisk hud och som ersätts av FPA vid behandling av långvarig hudsjukdom. Bland de mest använda läkemedlen finns också hydrokortisonsalva som används vid behandlingen av atopisk hud.

Under coronapandemin minskade antibiotikabruket också bland barn Användningen av antibiotika ra-

Användningen av ADHD-medcinering har ökat bland barn och unga, meddelar FPA.

sade år 2020 till följd av begränsningar och infektionsförebyggande åtgärder på grund av coronaviruspandemin, såsom färre fysiska kontakter och frekvent handtvätt. – Förändringen kan också ses

i förteckningen över de mest använda läkemedlen bland barn och unga: 2018 och 2019 fanns fyra antibiotika med i förteckningen och 2020 bara tre, konstaterar Leena Saastamoinen. Det mest använda antibiotiku-

met bland personer under 18 år är amoxicillin, som är ett vanligt läkemedel till exempel vid behandlingen av öroninflammation hos små barn. Även det smärtstillande läkemedlet ibuprofen används ibland

vid behandlingen av infektionssymtom och är ett av de mest använda och kända läkemedlen i Finland. I förteckningen över de mest använda läkemedlen bland personer under 18 år befinner det sig på sjunde plats.

nistern överhuvudtaget inte pratade om lärarbristen då han presenterade siffrorna från den gemensamma studerandeantagningen, säger Utdanningsforbundets viceordförande Terje Skyvulstad (bilden). Bakterier snarare än mögel. I en färsk undersökning observerade Institutet för hälsa och välfärd THL att bakterier jämfört med mögel hade en starkare, om ändå svag, koppling till elevernas symtom i luftvägarna i finländska skolor med fuktskador. Fuktskador kan vara förknippade med många andra faktorer som påverkar exponeringen, såsom kemiska föreningar och dålig ventilation. Hälsoolägenheter orsakade av fuktskador förknippas ofta med mögel, även om epidemiologiska

undersökningar visar att mögel eller deras toxiner ger en dålig eller åtminstone inkonsekvent förklaring till de hälsoolägenheter som upptäcks i fuktskadade hus. – Sambandet mellan fuktskador och symtom i luftvägarna förklaras förutom av mikrober sannolikt av flera olika saker tillsammans. När vi andas luft exponeras vi alltid samtidigt för många olika föreningar. Olika riskfaktorer för symtom bör i fortsättningen undersökas i samma undersökningar och inte en förening åt gången. Även om vi inte känner till exakt hur fuktskador orsakar hälsoolägenheter vet vi hur det lönar sig att agera: Det är viktigt att åtgärda betydande fuktskador och förebygga dem, säger Martin Täubel, ledande forskare vid THL. – Det finns fortfarande mycket att undersöka i sambandet mellan fuktskador och hälsa, och det finns ingen enkel lösning på detta komplicerade problem, tillägger Täubel.

bakbrädet De unga ska själva få bestämma om sin vaccinering. Finlands svenska lärarförbund och Förbundet Hem och Skola anser att det är bra att skolhälsovården i många kommuner nu erbjuder ungdomar möjligheten att vaccinera sig mot Covid-19. På det här sättet når hälsovården snabbt ut till yngre åldersgrupper och kan erbjuda barn och unga att på ett smidigt sätt få tillgång till vaccination. Beslutet om vaccinering skall enligt lagen om patientens ställning och rättigheter fattas av de unga själva. Samtycke från föräldrarnas håll behövs inte och det är viktigt att den unga får saklig information om vad vaccinationen innebär. Varken skolan, föräldraföreningar eller -grupper är parter i processen kring vaccineringen. Det är viktigt att alla unga upplever att de själva utan påtryckning kan ta ställning till den här viktiga frågan som berör deras egen hälsa.

Nya sidor av eleverna under distanstiden. Ped.mag. Jessica Heikkiläs magisteruppsats ”Nyutexaminerade klasslärares upplevelser av relationen till eleverna och kollegerna under distansundervisning” vid Åbo Akademi undersöker nyutexaminerade lärares upplevelser av relationen till eleverna och kollegerna under distansundervisningen. Resultatet visar att den professionella relationen med eleverna var varierade och till en stor del baserad på elevernas vilja att ha en relation medan mycket av spontaniteten i den personliga relationen försvann. Dock var en positiv aspekt att lärarna fick se nya sidor av eleverna som de inte sett tidigare, både vad gäller personlighet men även vardag och liv. Resultatet vad gäller relationen med kollegerna visar att den professionella relationen och kollegernas stöd var bra, speciellt om de hade en parallellkollega. Den personliga relationen med kollegerna

upplevdes falla bort och många informanter ansåg att deras sociala behov inte blev tillfredsställt under distansperioden. Färre vill bli lärare i Norge. För andra året i rad sjunker antalet studenter som har fått meddelande om studieplats vid utbildningarna för grundskollärare och lektorer i Norge. 15 procent av alla som jobbar som lärare i grundskolan är inte egentligenlärare. De saknar lärarutbildning och därmed viktig behörighet för jobbet. I gymnasiet är andelen utan lärarkompetens hela 21 procent. – Detta är allvarligt. Alarmklockorna borde ringa både hos regeringen och i KS-huset (Kommunsektorns arbetsgivarorganisation, red. anm.). Därför är det otroligt att mi-