Läraren 11 2022

Page 1

ord för ord Då tillgången på personal är knapp är det smart av arbetsgivare att satsa lite extra på välmående. → sidan 3

11.8.2022 • Nr 11 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Det er nok no! Norska lärarfacket Utdanningsforbundet har gått ut i strejk. Turid Buan Øfsti sitter både i förbundets centralstyrelse och i strejkkommittén. → läs mera på sidan 4

Bristen på läromedel måste åtgärdas! →

En lärare blir aldrig färdig sidan 3

→ sidan 10

PM för läsåret 2022–2023 → sidorna 5–8


2

11.8.2022 • Nr 11

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Gör om Helsingfors, gör rätt Felaktiga löner eller löner som inte har betalats ut överhuvudtaget. Det är vardagen för tusentals arbetstagare i Helsingfors. Allt sedan Finlands största arbetstagare, med ca 40 000 anställda, i april övergick till leverantören Sarastias löneräkningsprogram har det varit problem med löneutbetalningarna. I fem månader har kaoset nu pågått och ingen ljusning är i sikte. Vid Helsingfors stad låter man förstå att problemen kan fortgå hela hösten. Det kan inte beskrivas som någonting annat än en skandal. Vid leverantören Sarastia tar man inte åt sig av den kritik som har riktats mot företaget. Det är inget fel på systemet. Programmet betalalar ut korrekt lön om uppgifterna är inmatade på rätt sätt, menar Sarastias vd Mika Kantola. Det är uppenbart att Helsingfors har bommat rejält när det gäller resurserna vid övergången till det nya systemet. Ansvaret för att lönerna betalas ut korrekt och i tid kan inte utlokaliseras utan ansvaret ligger på Helsingfors stad också om man utnyttjar en extern leverantör. Det har tidigare framkommit att flertalet andra kommuner som utnyttjar Sarastias tjänster har problem med löneutbetalningarna och man skulle tycka att varningsklockorna borde ha ringt i Helsingfors.

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Om Sarastia kan två sina händer i den här soppan må vara osagt, men speciellt förtroendeingivande är det ju inte. När omkring 200 000 löntagare vid årsskiftet skall flytta över till de nya välfärdsområdena är Sarastia en central aktör. Ett hurudant lönekaos har vi då att vänta? Samtidigt som Helsingfors löneutbetalningar strular pågår en frenetisk sista minuten rekrytering vid stadens skolor. Niclas Rönnholm, chef för den grundläggande utbildningen i Helsingfors, vittnar om att bristen på lärare har ökat. Och det gäller inte endast lärare, utan även övrig skolpersonal. I och med Sarastiasoppan har Helsingfors fått sig en allvarlig törn som arbetsgivare, vilket knappast underlättar rekryteringen. Vem vill ta sig an vikariat om lönen utbetalas flera månader för sent? Symptomatiskt för lönehärvan i Helsingfors är att ingen riktigt är att beredd att ta ansvar för den situation som har uppstått. Dessutom har staden fått kritik för dålig informationsgång och bristfällig kommunikation. I slutändan är det givetvis arbetstagaren som drabbas. Det är lätt att hålla sig för skratt när kylskåpet gapar tomt samtidigt som löneutbetalningen släpar efter. Gör om Helsingfors, gör rätt.

Samtidigt som Helsingfors löneutbetalningar strular pågår en frenetisk sista minuten rekrytering vid stadens skolor.

FSL inFormerar

Uppdatera dina medlemsuppgifter! Inled gärna höstterminen med att kontrollera att dina uppgifter stämmer! Dina medlemsuppgifter kan du enkelt kolla och uppdatera genom att logga in i medlemsintran med bankkoder: fsl.fi/medlemsintra. Förutom kontaktuppgifter som e-postadress och telefonnummer, är det viktigt att vi har rätt uppgifter om ditt arbetsförhållande, din arbetsgivare och dina eventuella avbrott för till exempel moderskapsledighet eller tjänstledighet. Med rätt medlemsuppgifter kan vi betjäna dig på bästa sätt och når dig med vår information. Vi vill också påminna om att du som medlem bör kontrollera att medlemsavgiften till FSL dras av lönen som den ska. Vanligtvis sköts det automatiskt med en fullmakt du har gett din arbetsgivare men det är skäl att dubbelkolla det här på din lönespecifikation. Avgiften på 1,1 procent räknas på den beskattningsbara inkomsten.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

11.8.2022 • Nr 11

FSL och FSS: Dags att ta itu med bristen på läromedel på svenska Det råder brist på högkvalitativa läromedel i de svenskspråkiga gymnasierna, och läroböckerna blir sällan färdiga i tid. En undersökning som FSL genomfört bland sina medlemmar visar att lärarna upplever omfattande brister i läromedlen. Det försätter svenskspråkiga studerande i en ojämlik situation, säger Finlands svenska lärarförbund. Det här är ett faktum som också Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS har påtalat under sitt årsmöte, där en motion om bristfälliga läromedel godkändes.

Läromedlens betydelse är central Vintern 2022 genomförde FSL en undersökning om läromedel riktad till lärare och rektorer i gymnasier. Undersökningen visar att 73 procent av de finlandssvenska rektorerna anser att det finns brist på läromedel i gymnasiet. Under de senaste åren har skolan påverkats av stora förändringar med en ny läroplan, den utvidgade läroplikten och pandemin. Genom distansundervisningen som krävde mer självständiga studier blev läromedlens betydelse viktigare och bristerna i dem tydligare. – Läromedlens betydelse är i en central roll när allting sätts på sin spets, säger Cecilia Huhtala, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

Också digitala brister 64 procent av lärarna upplever att det finns brist på läromedel i ämnet de undervisar. 48 procent av

de finskspråkiga. Det följer inte läroplanen och sätter de studerande i en sämre sits, minskar deras valmöjligheter och kan i förlängningen inverka på deras möjligheter till vidare studier, säger Damlin.

Ordförandena för FSL och FSS, Inger Damlin (t.v.) och Cecilia Huhtala gör gemensam sak för bristen på läromedel i våra finlandssvenska skolor. foto: mattias fagerholm

dessa påtalar att det finns digitala brister i läromedlen. En stor andel av lärarna pekar också på brister i översättningen och att det tar för länge att över huvud taget få läromedlen översatta till svenska. Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska. – Betydelsen av läromedel för en minoritet är större än för majoriteten, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund. För ett hitta en lösning krävs någon typ av tryggad statlig finansiering och en politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning.

De små ämnnena är utsatta Speciellt utsatta är små ämnen på svenska, där det ibland inte ges ut nytt material på flera år. Som förbund vägrar vi acceptera att vi måste utgå från att tillgången på svenskspråkiga läromedel aldrig kommer vara på samma nivå som

Också studerandes åsikter ska höras Cecilia Huhtala poängterar att rektorer och lärare samtidigt också bättre kunde lyssna in elevers och studerandes åsikter i valet av läromedel. – Elevkårerna ska alltid vara med i processen kring val av läromedel i de ämnen där det finns valmöjligheter. Det är de studerande som sist och slutligen ska använda materialet. Därför borde också förlagen inkludera studerande redan i utformningen av läromedlen, säger Huhtala. I FSL:s undersökning svarar 88 procent av lärarna att deras läromedel inhandlats som digital bok. Samtidigt påpekar lärarna brister i funktioner, krånglande plattformar och att det är svårt att få tekniskt stöd.

Vem ska stöda tekniskt svaga studerande? Alla studerande är inte vana att använda digitala läromedel. Teknisk support hamnar lätt på lärarnas arbetsbord som redan svämmar över vilket stjäl tid från den egentliga undervisningen. – Vi måste dessutom hitta lösningar för de studerande som behöver pappersbok av olika orsaker. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna ska inte själva tvingas skapa eget undervisningsmaterial, säger Damlin.

Avtal i sikte för den privata undervisningssektorn Efter segslitna förhandlingar ser avtalsparterna inom den privata undervisningssektorn ut kunna sluta ett avtal. Om det var mödosamt att få till stånd ett nytt avtal på den kommunala sidan har det varit etter värre inom den privata undervisningssektorn. Förlikningsman Jukka Ahtelas tre medlingsbud sköts ner och också på den privata sidan genomfördes strejker i Helsingfors och Tammerfors under våren. Vid pressläggningen av denna tidning såg det ut ändå ut som

om avtalsparterna, d.v.s. lärarfacket OAJ, Bildningsarbetsgivarna samt JHL och Jyty skulle kunna enas om ett avtal. OAJ:s styrelse har för sin del godkänt avtalet, men det bör omfattas av samtliga avtalsparter. Enligt tidningen Lärarens uppgifter sträcker sig avtalet till den 31.3.2024 och under det första avtalsåret är den allmänna löneförhöjningen 2 procent. En lokal justeringspott på 0,55 procent ingår också. Löneförhöjningarna under det andra avtalsåret slås fast utgående från hur avtalen inom Teknologi- och kemiindustrin ut-

kristalliseras. Något löneutvecklingsprogram finns inte med i avtalet. Omkring 9000 OAJ-medlemmar omfattas av uppgörelsen. För FSL:s del berörs ca 150 medlemmar verksamma i exempelvis Svenska Privatskolan i Uleåborg, Björneborgs svenska samskola, Kotka Svenska Samskola, Svenska samskolan i Tammerfors samt yrkesinstitutet Prakticum och Axxell.

mattias fagerholm

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Skolstartens underbara magi Jag sätter mig i tåget och mittemot mig sitter ett ungt par. Vi börjar småprata. Hon är nyutbildad klasslärare på väg till sitt första jobb. Ivrig och bubblande fylld av glädje inför terminsstarten. Och osökt kommer vi in på skolstartens underbara magi. Ja, ni vet den där spänningen som varje år ligger i luften. Den där spänningen som gör att det pirrar lite inför skolstarten i varje lärare och rektor. För det är underbart att vara lärare. Att följa barn och unga en bit på vägen, att se dem växa. Det är ju bara så fint. För att inte tala om alla människomöten som ramar in yrket som en vacker tavla. Ja, jag hoppas verkligen att du lärare kan känna pirret av att åter stå i klassrummet. Och att du kan känna en längtan efter att återse kollegiet, barnen och ungdomarna. Just nu är det om möjligt viktigare än någonsin att värna om orken i vardagen för att bibehålla känslan av hanterbar arbetssituation och arbetsglädje. Yrket är toppen om de yttre förutsättningarna ligger rätt. Känslan av att inte kunna utföra sitt jobb så bra som man vill samt samhällets ökade krav tär. Det är ingen väg framåt att kaxigt konstatera att arbetstempot har ökat för alla, att allas skrivbord svämmar över. Ett öppet klimat där lyhördhet råder bär avsevärt längre och tillför den energi som så väl behövs. Det är sedan länge känt att om människan får känna av att ens behov och intressen tas i beaktande och att man vill dem väl på arbetsplatsen så stärks förtroendet i arbetsgemenskapen. Då stärks det där att man gör sitt yttersta för skolan, för eleverna och studerande.

Känslan av att inte kunna utföra sitt jobb så bra som man vill samt samhällets ökade krav tär. Det är ingen väg framåt att kaxigt konstatera att arbetstempot har ökat för alla, att allas skrivbord svämmar över. Ett öppet klimat där lyhördhet råder bär avsevärt längre och tillför den energi som så väl behövs.

Utan dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare lyckas det här inte. Det där “ja, ja, men allas arbetsbörda har ökat” råder inte bot på någon enskild arbetstagares problem. Då tillgången på personal är knapp är det smart av arbetsgivare att satsa lite extra på välmående. Det är långsiktigt tänkt att skapa system för mentorering av nya lärare. Kloka arbetsgivare garanterar varje arbetstagare lön. Vi har inte råd att gå miste om en endaste lärare, vareviga en behövs. Vareviga ens glöd behövs för framtiden. Så kan vi nu inte bara komma överens om att det här läsåret får arbetsfreden råda. Och så tar vi och fokuserar på grunduppdraget: mötet med elever och studerande. Kan vi nu inte bara bestämma att nu ska det ges tid för leenden då vi möts i korridoren, tid för att kolla läget och fråga kollegor, elever och studerande, vårdnadshavare, om måendet. Ha ett finfint läsår – och glöm inte att då och då stanna upp och njuta av lärarskapet. För det är ett underbart uppdrag du har.


4

11.8.2022 • Nr 11

Turid Buan Øfsti (till höger) som har säte i norska Utdanningsförbundets centralstyrelse och också i förbundets strejkkommitté är redo att gå ut i strejk när läsåret inleds om så krävs. Till vänster Siri Skjæveland Lode, också hon styrelsemedlem i Utdanningsförbundet.

Lärarstrejk i Norge – upptrappning att vänta till skolstarten ”Lärarna har inte prioriterats på sex år.” En lärarstrejk bröt ut i Norge den 20 juni. Än så länge omfattas endast 45 lärare i en skola i Bergen, men Utdanningsforbundets strejkgeneral Turid Buan Øfsti säger till tidningen Läraren att man är beredd att utvidga strejken när skolan börjar. Konflikten handlar kort och gott om lönen. Lärarstrejk på sommaren hör till ovanligheterna. Men strax innan sommarlovet inleddes tog norska lärarfacket Utdanningsförbundet ut 45 lärare i en skola i Bergen i strejk. Bakgrunden till strejken

är att lärarfacket hade satt tummen ner till det medlingsbud som låg på bordet, och det innebar att man var tvungen att inleda strejken omgående, förklarar Turid Buan Øfsti som sitter i Utdanningsförbundets centralstyrelse och också i förbundets strejkkommitté. – Vi strejkade i tre dagar innan sommarlovet började. Så vi hann göra en markering, säger Øfsti. Sommarlovet är givetvis orsaken till den blygsamma omfattningen på strejken, men beredskapen att ta till tyngre åtgärder finns vid skolstarten. – Vi hoppas på en lösning så att vi inte behöver utöka strejken. Men vi planerar såklart för en upptrappning. Hur ser den upptrappningen ut?

– Den första som får besked om det är arbetsgivaren och det skall ske fyra dagar innan strejken inleds. Också de som tas ut i strejk får besked fyra dagar innan. Vi har satt ganska många i beredskap redan och det finns en strategi men den berättar vi först då strejken bryter ut. Men vi är beredda att trappa upp. Våra medlemmar är redo.

Lärarna nedprioriterade Orsaken till att lärarna i Norge är i beråd att gå in för en mer omfattande strejk stavas lön. Enligt Turid Buan Øfsti har lärarkåren i Norge nedprioriterats en längre tid. – I sex år har lärarnas löneutveckling varit sämre än vad den är bland de övriga kommunalt anställda. Vi har krävt att lärarna

som har längst utbildnings skall prioriteras men det är den grupp som arbetsgivaren har gett minst till. Lärarna i Norge är den här gången ensamma i strejkfronten. Också ifjol var det strejk men då hade man hela centralorganisationen Unio med sig. Unio har 14 medlemsförbund och representerar de högutbildade inom den offentliga sektorn. Unio kan närmast jämföras med Akava i Finland. – Det är fördelningen mellan de olika yrkesgrupperna inom kommunen som vi inte kan godkänna. Löneförhöjningarna har inte kommit lärarna till godo. Vi strejkade i fjol, men det gav inte frukt för vår största medlemsgrupp, säger Øfsti.

Lönen nyckeln till rekrytering Från Utdanningförbundets sida lyfter man fram problematiken med att få tag i utbildade lärare. Och här är lönen en av nyckelfaktorerna. Ca 16 000 lärare, eller var femte lärare, saknar lärarutbildning i Norge. – Vi har en nedgång i antalet sökande till lärarutbildningen för tredje året i rad. Men det bekymrar inte arbetsgivaren. Man har nedprioriterat lärarutbildningen och lärarprofessionen. Blir det en utvidgad lärarstrejk i Norge i höst? – Det är olyckligt med tanke på två år av covid men jag är rädd för att vi inleder läsåret med en strejk, säger Turid Buan Øfsti. text och foto: mattias fagerholm


5

11.8.2022 • Nr 11

PM för läsåret 2022–2023 Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema. För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

Läsåret 2022–2023 har 187 arbetsdagar. Självständighetsdagen infaller på en tisdag, trettondagen infaller detta läsår på en fredag och 1 maj är en måndag. Självständighetsdagen 6.12.2022 Trettondagen 6.1.2023 Påsken 7.4–10.4.2023 Första maj 1.5.2023 Kristi himmelsfärd 18.5.2023 Vårterminens avslutning 3.6.2023

Lärare i undervisningsskyldighetsarbetstid som jobbar deltid är skyldiga att delta i lärararbetsdagarna i samma proportion som deltidsarbetet är till heltidsarbete. Detta tillämpas också på timlärare i huvudsyssla.

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår.

Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Tjänstledighet och lön Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna. Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna. Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde

Klassföreståndare och grupphandledare Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas till lärare i åk 6 till 9. Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna. Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/ klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en

veckoövertimme för klasslärare enligt följande:

Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras. Samplaneringen bör vara målinriktad. I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar och kan verka utjämnande på eventuella inre konflikter i skolan, förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen är bl.a. skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan. Följande arbetsuppgifter är exempel på samplanering: •

• •

klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

• Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna. För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas. Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna utöver de tre avtalade eller om en del av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola. Från och med 1.8.2022 blir det möjligt att byta upp till 76 timmar undervisning till utvecklings-/mentors- eller tutorarbete. Den nya avtalsparagrafen gör det möjligt för en enskild lärare att tillsammans med rektor komma överens om byte av undervisningstimmar till utvecklingsarbete. Antalet undervisningstimmar som byts multipliceras med 1,5 som ger antalet timmar utvecklingsarbete, vilket innebär att 76 undervisningstimmar motsvarar 114 timmar utvecklings-/ mentors- eller tutorarbete. Läraren och rektorn kommer överens om vilken typ av utvecklingsuppgifter som arbetstiden används till. Arbetstiden kan även användas för till exempel utveckling av lärarens eget kunnande eller till verksamhet som stöder välbefinnandet.

Samplanering

alltså inte bli utan lön för jullovet. Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tilllämpas. Tillämpningen kan variera från kommun till kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en tjänsteinnehavare som är tjänstledig 8 kalenderdagar före ferien blir utan lön för ferien. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

utgående från gällande lagar och kollektivavtal. Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studieoch planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa pass. Lärararbetsdagar kan placeras utanför läsårets arbetsdagar, i det fallet måste lärararbetsdagen placeras i direkt anslutning till läsårets första och/eller sista arbetsdag.

LOVTIDER

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli

Samarbete med elevernas vårdnadshavare, Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester och resor, Samarbete med skolpsykolog, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna och studerandena Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna. Betydelsen av samplanering ökar med skolans

storlek. Rådplägningen kan gälla integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt. Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering, inte heller arbete som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart. Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen. Även om man reserverar plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid (t.ex. lärarmöten) bör man också reservera tillräcklig med tid för t.ex. samarbetet med vårdnadshavare och elevvården. Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor

del av samplaneringstiden. Rektorn beslutar om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används. Skolans rektor har ett likartat uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och skötsel av AV-apparatur. Samplaneringstiden består av en årlig mängd timmar som så långt som det är möjligt ska användas jämnt under hela läsårets arbetstid, vilket bör beaktas vid planeringen. Man måste beakta att arbetstiden ska räcka till för de planerade uppgifterna. Den årliga planeringen av arbetstiden får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret. För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 120 timmar. För lärare i kommunala gymnasier är den årliga mängden timmar för samplanering högst 101 timmar. För en lärare i en privatskola är arbetstiden inom ramen för samplanering 45–100 timmar per läsår och arbetstiden bör planeras och följas upp. För lärarna i övningsskolorna är den tid som ska reserveras för samplanering 69–107 timmar. Lärare i undervisningsskyldighetsarbetstid som jobbar deltid är skyldiga att delta i samplanering i samma proportion som deltidsarbetet är till heltidsarbete. Detta tillämpas också på timlärare i huvudsyssla.


6

11.8.2022 • Nr 11

UKTA - Löner Ordinarie lön En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar: • • •

uppgiftsrelaterad lön årsbunden del av det individuella tillägget individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen övergångstillägg/individuellt lönetillägg

Individuellt tillägg, bedömning av arbetsprestation I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat.

1. Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg

Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen.

Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på

För noggrannare information om uppgiftsrelaterade löner och lönebelopp, se våra tillägg på www.fsl.fi.

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna. Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten. Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Enligt huvudregeln räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter. Sammanlagt kan högst fem år räknas tillgodo. Anställning ska grunda sig på arbetsavtal eller tjänsteförhållande. Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter

betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

• Minimilängd på anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad. Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/tiden i arbete varit avbrutet. Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna. Till anställningstiden räknas semestertid och tjänst- eller arbetsledighet om tjänsteinnehavaren har: • haft löneförmåner under moderskapsledighet/graviditetsledighet/föräldraledighet eller sjukledighet • lyft dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller moderskaps-,

Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen: Rektorer och biträdande rektorer Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan

faderskaps-, graviditets- eller föräldrapenning lyft olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken tjänsteinnehavaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön, fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid Utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår.

Ansökan om årsbundet tillägg Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att tillägget söks skriftligt och senast inom två år från det att rätten till tillägget uppkommit. Om ansökan har framställts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram. Den behöriga myndigheten kan besluta att tillägget beviljas utan ansökan om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen. Rätten till tillägget börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till tillägget blivit uppfylld. Det är den sökandes skyldighet att framlägga en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare som man gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg.

arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet, samt samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (t.ex. egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (t.ex. pålitlighet, ansvarskänsla). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg.

2. Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/ Ersättning för konst- och färdighetsämnen/ Demonstrationstillägg/ Ersättning för ambulerande lärare Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt

4%

-

5%

5%

10%

3%

6%

6%

6%

Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan

2%

2%

5%

11 %

-

Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla

6%

2%

9%

6%

6%

Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/ vuxengymnasium

6%

2%

10 %

4%

6%

Studiehandledare vid gymnasium

2%

3%

5%

11 %

-

betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen nedan:

Grundskolan, månatliga belopp, räknas ut per skola: Belopp, €/månad Antal lönegrundsgrupper

Skola med årskurs 1-6

6–8 9–16 17–21 22–25 26–29 30–33 34–

– 297,48 446,25 446,25 594,99 743,72 892,47

Skola med årskursgrupper 7-9 eller specialskola

297,48 594,99 729,14 1041,24 1338,74 1487,45 1636,22

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola: Elevantal

Belopp, €/mån.

100–200 201–400 401–600 601–

203,43 305,11 406,81 508,51

Konst- och färdighetsämnen Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen här uppe till höger, om det till lärarens

uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren.

Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9 Belopp, €/månad

5 år 8 år 10 år 15 år 20 år -

Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för styrning av den anställdes arbetsprestation. Syftet är att grunden för beviljande av det individuella tillägget årligen ses över vid samtalet mellan chefen och den anställde. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna ska prioriteras under det kommande året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

1–2 3–8 9–

203,62 407,20 610,83

Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor

och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervis-


7

11.8.2022 • Nr 11

ningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och

för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Grundläggande utbildningen

Grundskolor och gymnasier Klasstimmar i fysik och kemi

Demonstrationstimmar

2,50–7,49 7,50–12,49 12,50–17,49 17,50–22,49

UKTA - Arbetstid och usk

1 2 3 4 o.s.v.

Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning

Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier Klasstimmar i biologi (ej geografi)

Demonstrationstimmar

10–29,99 30–

1 2

Ersättning för ambulerande lärare Ersättningen för ambulerande lärare är 125,46€.

Övertimarvode Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret. Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten.

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt: Den uppgiftsrelaterade lönen X 0,83 Undervisningsskyldigheten i tjänsten Övertimarvodet (resultatet av uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet. Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna tillägg, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet. Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits.

i förskollärartjänst i klasslärartjänst i speciallärartjänst i specialklasslärartjänst

23 24 24 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier. Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga

Gymnasier För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode. Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg. Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning. Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

Du vet väl att du i vår mobilapp Lärarrummet bland annat kan räkna ut ditt övertimarvode, följa upp samplaneringstiden och läsa FSL:s senaste nyheter och uttalanden?

Modersmål och litteratur (också finska/svenska som andra språk) 18 Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20 Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21 Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi 23 Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel samt elevhandledning 24 Övriga ämnen

23

Ersättning för ambulerande lärares arbete Om en lärartjänsteinnehavare eller timlärare i huvudsyssla undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna betalas en ersättning enligt lönebilagan (i medeltal en eller två gånger). Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt tre eller fyra gånger per vecka, betalas ersättningen förhöjd med 50%. Om läraren förflyttar sig minst fem gånger betalas ersättningen fördubblad.

Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar. Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten: Lönegrundsgrupper i skolan 1–2 3 4-5 6-7 8 9-12 13-

Timantal/vecka

1 2 3 6 7 9 12

Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan. Om en eller flera skolor med årskurs 1–6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan.

En ersättning enligt avtalet betalas inte om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än två kilometer. Avtalsbestämmelsen kan undantagsvis också tillämpas på en tjänsteinnehavare och en timlärare i huvudsyssla som undervisar vid två eller flera verksamhetsställen även om bytet av verksamhetsställe inte sker mitt under dagen. En förutsättning för att avtalet ska tillämpas är en orsak som följer av särskilda lokala undervisningsarrangemang. Sådana orsaker kan vara långa avstånd mellan verksamhetsställen eller skärgårdsförhållanden och då det på grund av

det låga antalet elever/studerande är nödvändigt att använda ambulerande lärare. Avståndet mellan verksamhetsställena ska vara minst 40 km. En ersättning enligt lönebilagan betalas om läraren har minst två verksamhetsställen. Om antalet verksamhetsställen är tre eller flera betalas ersättningen förhöjd med 50%. En förhöjd ersättning betalas också om avståndet mellan verksamhetsställena är minst 80 km.

varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

som ordnar skolans gemensamma musikframträdandenfår en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Skötsel av samlingar En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Ordnande av musikframträdande En innehavare av ämnes-lärartjänst

Avtalsbestämmelsen ersätter inte ersättningen för resekostnader enligt AKTA, bilaga 16.

Elevkårshandledning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsvarande en halv veckotimme enligt


8

11.8.2022 • Nr 11

lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor. Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning: Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta är timantalet alltid 1,5 årsveckotimmar. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar.

Lärarhandledning Skola med åk 7–9 1–11 lönegrundsgrupper 12 eller fler lönegrundsgrupper

1 årsveckotimme 1,5 årsveckotimmar

Skola med åk 1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper 12–19 lönegrundsgrupper 20 eller fler lönegrundsgrupper

0,5 årsveckotimmar 1 årsveckotimme 1,5 årsveckotimmar

Läs vårt tillägg till PM:et på www.fsl.fi för fler arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten!

Frågor? Börja alltid med att vända dig till din förtroendeman om du har en fråga eller ett problem gällande din lön eller anställning. På FSL:s förbundskansli finns också sakkunniga som kan hjälpa dig, tveka inte att ta kontakt med oss om det är något du undrar över!

Gymnasiet

ningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia och samhällslära 21

Ämneslärare/ timlärare

studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd 22

Samplanering I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan högst 101 timmar under läsåret. Man kan inte med samplaneringstid öka antalet lärararbetsdagar per läsår. Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen: modersmålet och litteratur

16

det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik 19 matematik, fysik, kemi, bildkonst och musik 20 religion, filosofi, psykologi, livsåskåd

gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23 Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/ svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan. Undervisningsskyldigheten, minskningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år. För studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är den årliga arbetsmängden 1600 timmar. 400 timmar är sådana som läraren få bestämma tid och plats för arbetet.

Rektorer i grundskolan På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret. Arbetstiden avviker till denna del från byråarbetstid. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När timmarna fastställs ska skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar. Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två

innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter. Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till uundervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund. Koefficienttimmar Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i

Undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6: Lönegrundsgrupper i skolan

Undervisningstimmar/vecka

12–17 18–23 24–29 30–35 36–41 42–

10–12 9–11 6–9 4–6 3–5 –2

Undervisningstimmar/vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9: Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

Undervisningstimmar/vecka 9-11 7-9 5-7 4-6 2-4 –2

Undervisningstimmar/ vecka för en rektor vid en specialskola: Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

11–13 9–11 7–9 6–8 4–6 2–4

eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det samInom den grundläggande utbildningen ändras grunderna för beräkningen av lönegrundsgrupper från och med 1.8.2022: •

Undervisningstimmar/vecka

I årskurs 1–6 och inom förskoleundervisningen bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 15 elever. I årskurs 7–9 bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 25 elever. Dessutom bildas en löne-

elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10. Gymnasieresurstimmar För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande. Man besluter om gymnasieresursens användning besluter ett läsår i taget. Om gymnasieresursen inte används till sin helhet för uppgifter utom klass ska det oanvända antalet timmar användas till undervisningsarbete. Av gymnasieresursen bör största delen användas till uppgifter utanför klass. För det här arbetet och de här uppgifterna som bestäms av rektor är undervisningsskyldigheten 19.

manlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

grundsgrupp för varje påbörjat antal av 20 sådana elever vid skolan som fått beslut om särskilt stöd. Bestämmelsen tillämpas som sådan också på specialundervisning i klass, förberedande undervisning, flexibel grundläggande utbildning och elever inom HUXutbildning. Elever som får särskilt stöd blir medräknade i punkt 3 samt punkt 1 eller 2.

Rektorer i gymnasiet En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till högst 418 timmar per år. Rektorn kan dock förordnas högst 456 timmar per år. Då kan det i läroanstalten finnas högst 100 studerande och till rektorns tjänsteutövningsskyldighet får inte höra rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen eller så bör det till det större antalet undervisningstimmar finnas en annan grundad anledning. Då man fastställer antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, antalet verksamhetställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapitel IV.


9

11.8.2022 • Nr 11

Sanna Pentilä (t.v.), lärare inom småbarnspedagogik och Maria Storm som leder verksamheten i Kaskö, fick stor hjälp av Valteri när utmaningarna blev för stora. Centret har som syfte att stöda närskoleprincipen genom att erbjuda mångsidiga tjänster för behoven inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd.

När behoven är många och varierar uppstår snabbt en känsla av att man tappar barnen. MARIA STORM

Valteri kan hjälpa när det blir för tufft på fältet Alla elever har rätt till allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Men ibland kan en del lärare uppleva att de inte räcker till om behovet blir för stort. Det var precis vad som hände i Kaskö och då tog småbarnspedagogiken kontakt med Valteri som kunde hjälpa. – Jag började känna att barnen är som ballonger och att jag håller på att tappa dem. Jag visste inte vem jag skulle fokusera på – det enskilda barnet eller gruppen. Det var en mycket svår och utmanande situation, berättar Sanna Pentilä, lärare inom småbarnspedagogik i Kaskö stad. Situationen som Pentilä beskriver kanske känns igen av många inom småbarnspedagogiken och grundskolan. Alla elever med behov av stöd har rätt till allmänt, särskilt och intensifierat stöd men på grund av olika orsaker kan det bli en utmaning att uppfylla det lagstiftade kravet. Det var precis vad som hände i Kaskö. – Vi konstaterade att läget blev ohållbart och att våra kunskaper inte var tillräckliga och att vi behöver stöd och hjälp. Det var då vi kontaktade Valteri, säger Maria Storm, som är daghemsföreståndare för småbarnspedagogiken samt morgon- och eftermiddagsverksamheten. Valteri center för lärande och kompetens är nationellt och en del av Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde. Syftet är att stöda närskoleprincipen genom att erbjuda

mångsidiga tjänster för behoven inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd.

Svensk skola i Helsingfors Om det av olika orsaker inte är möjligt att en elev med varierande stödbehov kan gå kvar i närskolan finns också möjligheten att erbjuda en plats vid någon av Valteris egna skolor. Den svenskspråkiga skolan Skilla finns i Helsingfors. – Vårt mål är elevens bästa och vi anser att det uppfylls genom att eleven oavsett behov får gå kvar i närskolan och hållas i närmiljön om det är möjligt, berättar Anne Levón, handledande lärare vid Valteris enhet i Åbo. Valteri har cirka 600 anställda och verksamhet på flera olika orter. När en kontakt etableras, som när Kaskö hörde av sig, utre-

der centrets mångprofessionella team inom habilitering, utbildning och elevvård vilka typer av åtgärder som kan vara de bästa ur elevens eller gruppens perspektiv. – Vi börjar alltid med att utreda stödbehovet och lägger fram förslag på hur vi kan hjälpa. Vi erbjuder många olika tjänster som fortbildning, handledning, stödperioder. I fallet i Kaskö beslöt vi att vi gör grupphandledningsbesök eftersom stödbehovet omfattade flera barn, berättar Jenny Felixson, som är handledande habiliterare vid enheten i Helsingfors. Orsaken till att situationen i Kaskö hade blivit en utmaning var att staden på kort tid fått många nya elever till småbarnspedagogiken med anledning av arbetskraftsinvandring. Utöver det har staden nu också tagit emot många ukrainska flyktingar. – Inom småbarnspedagogiken har vi nu över tio nationaliteter och många av de barnen har kommit direkt till förskolan som är en ny verksamhetsmiljö för dem. Så i kombination med att många inte har svenska eller finska språkfärdigheter samt att vi också har barn med olika funktionsnedsättningar kände vi att vi behövde hjälp, förklarar Maria Storm.

Fick hjälp direkt Storm lyfter också fram att Valteri redan innan handledningsbesöket gav tips och och råd som en form av första hjälpen.

– Ett tips var att vi med post it-lappar ska beskriva vad som i vardagen fungerar bra, mindre bra och inte alls genom olika färger. Så vi var förberedda redan innan själva besöket, vilket var mycket positivt. Vad gav Valteris tjänster dig och din personal mest? – En bekräftelse på att man som lärare inte kan eller behöver åstadkomma allt direkt. När behoven är många och varierar uppstår snabbt en känsla av att man tappar barnen. Man måste skynda långsamt och ta en sak i taget, svarar Storm. Beroende på behovet erbjuder Valteri en rad olika tjänster. – Det beror helt på behovet. I vissa fall har vi långvariga kontakter och kan erbjuda stödperioder över flera dagar eller kontinuerligt några dagar per vecka. Allt börjar med att någon tar kontakt och det är låg tröskel för att höra av sig till oss, säger Felixson. Valteris tjänster är avgiftsbelagda och kräver kommunal betalningsförbindelse. Det är således upp till kommunen huruvida den är beredd att betala. Storm berättar att Kaskö stad godkände betalningsförbindelsen direkt, vilket hon tycker är mycket positivt. Speciellt med tanke att alla barn enligt läroplanen har rätt till stöd. text och foto: christoffer thomasfolk


10

11.8.2022 • Nr 11

kolumnen jan alin Klass- och matematiklärare i Vasa övningsskola

Lärarjobbet har varken början eller slut När den här kolumnen skrivs är det fortfarande sommarlov, men det har hunnit bli augusti. Jag har inte riktigt hämtat mig från sommarfesten i helgen, och ni som var där vet vems fel det är… Tankarna vandrar mellan den stundande skolstarten och att summera sommaren, mellan att försöka minnas allt jag skulle komma ihåg och att komma ihåg allt jag skall försöka minnas. Som för många andra innebär sommarlovet att jag byter klickande i Wilma och planerande av lektioner mot sommarsysslor som att klippa gräs och måla staket. Sommarsysslorna är enkla i sig, men skänker en förvånansvärd tillfredsställelse har jag noterat. Det känns helt enkelt bra när man klippt och målat klart. Jag tror att den här tillfredsställelsen kommer sig av att man ser ett konkret resultat. Det finns en tydlig början och ett tydlig slut på arbetet – gräset är kortare och staketet lyser vitt. Man är färdig och det syns att man arbetat. Man kan visa andra ett resultat. I lärarvardagen är det väldigt sällan man kan peka på resultat och känna sig klar med sitt arbete. Det finns varken en början eller ett slut på lärarjobbet och eleverna blir ju liksom aldrig färdiga. Visst tar ett kapitel i läroboken slut, men då kommer nästa. Efter femmans mattebok kommer sexans. Och klickandet på Wilma har ingen ände.

Vi behöver ett par månader om året för att hinna skaka av oss känslan av otillräcklighet och få göra saker som ger oss en känsla av att vi faktiskt kan göra något från början till slut. Utan det skulle vi drunkna i tröstlöshet, hopplöshet och höga krav.

Jag tror att det här är en bidragande faktor till att lärarjobbet kan kännas tungt. Man får inga kvitton på att allt jobb man lagt ner på att planera och genomföra lektioner lett till något konkret. Man kan få en känsla av att det man gör inte märks nånstans, att inget betyder nåt och att man inte gör någon skillnad. Man blir aldrig färdig, det finns alltid saker man inte hinner med och behov man förbiser. Man står på huvudet och trollar med knäna, men alla elever lär sig ändå inte allt. Just därför behöver vi sommarlovet. Vi behöver ett par månader om året för att hinna skaka av oss känslan av otillräcklighet och få göra saker som ger oss en känsla av att vi faktiskt kan göra något från början till slut. Utan det skulle vi drunkna i tröstlöshet, hopplöshet och höga krav. Ibland muttrar mannen på gatan om längden på sommarlovet och att vi lärare minsann inte skall beklaga oss över arbetsbelastning, lön eller gruppstorlekar när vi är lediga hela sommaren. Det kan vara svårt att veta hur man skall besvara ett sånt uttalande, men kanske kan man muttra tillbaka något om att vi behöver få tid att bli helt klara med något, så att det inte är vi själva som blir helt färdiga.

OAJ:s nya ordförande Katarina Murto efterlyser arbetsro för lärarna efter de senaste två tunga åren med både coronapandemi och lärarstrejk. foto: leena koskela

OAJ vill att fler lärare inom småbarnspedagogik utbildas Murto: Öka antalet nybörjarplatser från 855 till 1400. Lärarfacket OAJ oroar sig för bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogik. OAJ:s ordförande Katarina Murto vill avhjälpa situationen genom att utöka antalet studieplatser. I Svenskfinland har bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogik redan länge varit ett gissel. Men också på den finskspråkiga sidan har frågan under årens lopp utvecklats till ett kroniskt problem. Ingen ljusning är heller i sikte, snarare ökar behovet av småbarnspedagoger. Enligt regeringens linjedragning skall från och med år 2030 två tredjedelar av personalen inom dagvården vara antingen lärare inom småbarnspedagogik eller socionomer. Och av dessa skall hälften vara lärare inom småbarnspedagogik. OAJ:s ordförande Katarina Murto anser därför att det skall utbildas fler lärare inom småbarnspedagogik. Hon vill utöka antalet nybörjarplatser från nuvarande 855 till 1400. – Den mängd vi utbildar nu räcker inte på långa vägar, sade Murto på OAJ:s medieträff inför läsårsstarten. Enligt OAJ:s beräkningar skulle kostanden för att utöka antalet studieplatser ligga på 2,3 miljoner. Lärarfacket har en förhoppning om att frågan skall lösas under regeringens budgetmangling i månadsskiftet augusti-september.

De svenska studieplatserna fylls inte På finlandssvenskt håll är ändå knappast lösningen att utöka antalet nybörjarplatser. Varken Åbo Akademi eller Helsingfors universitet lyckas nämligen fylla sina studieplatser. I höst börjar 18 studerande läsa småbarnspedagogik vid HU, men universitetet har 40 studieplatser. Även ÅA har 40 studieplatser och där inleder 25 studerande sina studier i höst. Båda universiteten erbjuder dessutom så kallade flerformsstudier som är avsedda för personer som redan jobbar inom småbarnspedagogiken.

Lärarregister och mentorsprogram på önskelistan Inför budgetmanglingen lyfter OAJ också fram behovet av ett lärarregister. Lärarregistret har diskuterats i många år och den arbetsgrupp som utredde frågan i höstas stödde också tanken på ett register. Att skapa registret medför en kostnad på ca 3 miljoner euro och den årliga kostnaden ligger på 0,5 miljoner. Forskningsoch kulturminister Petri Honkonen har förhållit sig positiv till ett lärarregister och det finns en förhoppning att man får det i mål ännu under denna regeringsperiod. Katarina Murto framhöll att ett register skulle vara nödvändigt med tanke på att kunna prognostisera det framtida lärarbehovet.

En fråga som OAJ ytterligare hoppas att regeringen skall ta tag i under budgetmanglingen är en modell för mentorering. Kostnaden ligger på ca 6 miljoner euro. Katarina Murto uttryckte nämligen en oro för de nyutexaminerade lärarna som från en studietillvaro på distans nu kastas ut i ett högintensivt arbetsliv. – Vi har inte råd med att folk lämnar branschen, konstaterade Murto.

Arbetsro, tack! Efter ett par belastande år med coronapandemin samt en intensiv vår på arbetsmarknaden med en historisk strejkvåg efterlyste Katarina Murto arbetsro i skolorna. Pandemin spökar fortfarande i läroinrättningarna och frågan är på vilket sätt coronan gör sig påmind då skolorna har kört i gång. Från OAJ:s sida hoppas man nu att man lägger band på reformivern och låter lärarna fokusera på sitt grunduppdrag. OAJ:s arbetslivsbarometer ger nämligen vid handen att lärarkåren är lite sliten. 60 procent av respondenterna upplever att man har för mycket jobb. – Vi behöver mera resurser. Undervisningsgrupperna måste bli mindre, framhöll Katarina Murto. mattias fagerholm


11

11.8.2022 • Nr 11

Debatt

Hur matematikkunniga är dagens klasslärare egentligen? Hur matematikkunniga är dagens klasslärare och klasslärarstuderande och hur kan dessa kunskaper väntas påverka den finländska skolan? Återkommande nås vi av negativa nyheter gällande finländska elevers matematikkunskaper. PISA-resultat och inhemska utvärderingar pekar alla åt samma håll: resultaten sjunker. Vi kunde inom ramarna för vår egen studie i kandidatavhandlingen i pedagogik se att de grundläggande matematikkunskaperna som klasslärarstuderande besitter sjunkit dramatiskt. Resultaten visade genomgående på förändrade prestationer i det inledande matematiktestet vid Åbo Akademi och den huvudsakliga förändringen är försämrade resultat. Exempel-

vis klarade endast 22 % poängkraven för godkänt år 2020 i jämförelse med 45 % år 2008. Uppgifternas medelvärden hade i ett flertal uppgifter sjunkit ner till hälften av de poäng som nåddes 2008. Detta kan vi inte blunda för. Dessa svaga kunskaper i matematik kan möjligen förklaras som att en grupp av studerande saknar nog djupa matematiska kunskaper för att ens kunna prestera på grundskolenivå. Att denna grupp, som år 2008 enligt vår studie inte existerade, förflyttat sig och har försämrade resultat är oroande, då det kan påvisa en ny trend där en viss grupp av elever inte nås i den grundläggande utbildningen. För forskningen inom utbildning skulle det vara av yt-

tersta vikt att följa upp om detta råkar vara en slumpmässig händelse, eller om det är en trend som utvecklats under de senaste åren. Att kartlägga klasslärarstuderandes matematikkunskaper är framför allt viktigt då majoriteten av grundskolans matematikundervisning bedrivs av klasslärare. Varför ser resultaten ut som de gör? Svaren till anledningarna bakom de sjunkande resultaten är inte enkla att peka ut. Men det är en intresseväckande fråga. Andra frågor vi kan ställa oss är varför matematikintresserade elever inte söker sig vidare till lärarutbildning inom ämnet? Hur många sådana elever finns i finländsk grundskola idag? Kan vi på något sätt från universitetens håll locka

kunniga och framgångsrika elever till en framtid inom detta yrke? I flera årtionden har oro väckts bland flertal forskare inom skolvärlden, och debatter har återkommande behandlat den kontinuerligt åtstramade utbildningsbudgetens roll i skolans misslyckande. Men händer det något? Vi kan inte heller glömma den onda, svårt brytbara cykeln som dessa resultat och jämförelser visar på: ett omlopp där sämre utbildade elever blir sämre utbildade klasslärarstuderande, som ger ännu sämre utbildning till sina kommande elever. Flera studier visar att lärarens kunskaper direkt speglas i elevernas resultat. Genom lärarfortbildning i specifik matematisk kunskap, och fram-

för allt för de lärare som har svagast kunskaper inom matematik, kan även elevernas framgång i ämnet främjas. Detta är till synes en förenklad lösning på ett komplext problem. Med tanke på de alltmer sjunkande matematikresultaten både inom universitetsvärlden och grundskolan, är det verkligen läge att återkommande strama åt finansieringen? Och kanske vi bör börja med att införa mer matematiskt specifik ämneskunskap i klasslärarutbildningen, så vi i framtiden kan ha matematiskt skickliga elever? AIDA OHTONEN ELIN MÅRTENSSON

Alla inleder terminen med närundervisning De temporära lagändringarna på grund av coronasituationen gäller inte längre, men det är fortfarande viktigt att sörja för hälsosäkerheten i närundervisningen. Hygienåtgärder som konstaterats fungera väl under coronatiden bör hållas kvar inom småbarnspedagogiken och utbildningen, rekommenderar Utbildningsstyrelsen. Att undervisningen ordnas enligt lagstiftningen under normala förhållanden innebär till exempel att den grundläggande utbildningen ordnas som närundervisning från och med början av augusti och att det inte längre är möjligt för elevgrupper att övergå till distansundervisning. Om en elev inte kan delta i närundervisning på grund av sitt hälsotillstånd eller för att en familjemedlem tillhör en riskgrupp kan det beslutas att undervisningen för en enskild elev ordnas med särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 § i lagen om grundläggande utbildning, till exempel som distansundervisning. När det nya läsåret börjar lönar det sig för anordnarna av fostran och utbildning att förbereda sig på att situationen med flera samtidiga störningar fortsätter. Det kan göras som en del av den normala beredskapen. Utöver

Nyheter på utbildningsfronten vid lärårsstarten ͸ De lokala planerna för småbarnspedagogik har tagits i bruk den 1 augusti. De lokala planerna har utarbetats utifrån grunderna för planen för småbarnspedagogik som publicerades i februari i fjol. ͸ Det nya läsåret är det första Hux-året. Hux, d.v.s. utbildning som handleder för examensutbildning, ersätter tidigare utbildningar i övergångsskedet: påbyggnadsundervisning i den grundläggande utbildningen (årskurs 10), utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning. ͸ Från och med den 1 augusti trädde också ändringar i läroplanerna och bestämmelserna om yrkesutbildning i kraft i anslutning till disciplinära åtgärder och ingripande i mobbning. Ändringarna och preciseringarna möjliggör effektivare och mer rättidiga sätt att ingripa i mobbning, diskriminering, trakasserier och våld i förskoleundervisningen, skolor och läroanstalter. Förändringarna beaktas i verksamheten från och med början av detta läsår. Till förändringarna hör bland annat prioriteringen av barnets bästa, lärarens, daghemsföreståndarens och rektorns anmälningsskyldighet samt ändringar i de disciplinära åtgärderna.

den fortsatta coronasituationen och konsekvenserna av Rysslands attack mot Ukraina finns det skäl att ta i beaktande eventuella hybrid- och cybersäkerhetshot samt informationspåverkan. Stödet till ukrainarna vad gäller småbarnsfostran, undervisning och utbildning fortsätter. I informationsresursen för småbarnspedagogik Varda samt i Koski, den riksomfattande informa-

tionsresursen för undervisning och utbildning, får man information som anordnarna av småbarnspedagogik och utbildning sparat om personer från Ukraina inom den finländska småbarnspedagogiken samt i skolor och läroanstalter. – De flesta ukrainska elever i vårt land återfinns inom grundskolan eller den förberedande undervisningen. Få är inom små-

– Utbildningen i Finland står inför många utmaningar, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä. foto: satu haavisto

barnspedagogiken eller andra stadiet, säger enhetschef Laura Francke vid Utbildningsstyrelsen. UBS:s generaldirektör Minna Kelhä efterlyser större stöd i skolgången för dem som har behov därav. Likvärdigheten inom utbildningen måste garanteras, barnens olika bakgrunder inverkar mera än tidigare på skolgången, säger Kelhä.

Det är på alla sätt viktigt att diskutera och utveckla stödverksamheten, säger Kelhä. Också världsläget med t.ex. corona och Rysslands attack mot Ukraina är en utmaning. – Vi kan inte veta vilken inverkan dessa faktorer har, säger hon. tom ahlfors


12

11.8.2022 • Nr 11

UNICEF-RUNDAN

är skolornas eget mo tionsjippo för barnets rättigheter . 3 orsaker att delta 1. UNICEF-rundan är lät t att ordna: välj dag, anmäl er och använd det läroplansenliga unde rvisningsmaterialet för global fostran. 2. UNICEF-rundan sporr ar elevernas aktörskap och ger de m en erfarenhet av att hjälpa utsatta ba rn.

äg v i a k c i Sk a! n r e r ä n otio m r e p u s

3. Under jippot samlas det in medel för barnens skolgång i Kenya där över en tredjedel av befol kningen lever i fattigdom. Läs mer och anmäl din skola: unicef.fi/unicef-rund an eller 09 584 501

© UNICEF/SUOMI 2022/MULARI

Att läsa är en fest Nu är projektet Läsambassadörerna avslutat. I tre års tid har författaren och skådespelaren Henrika Andersson samt modersmålsläraren och författaren Amanda Audas-Kass fungerat som läsambassadörer i hela Svenskfinland. – Det har varit tre intensiva år och trots pandemin har vi haft förmånen att få träffa och inspirera otaliga barn och vuxna. Det känns vemodigt att sluta och vi hoppas verkligen att det även i fortsättningen satsas på läsfrämjande åtgärder. För det behövs, konstaterar Henrika Andersson och Amanda Audas-Kass. Bakgrunden till projektet lär bland annat de PISA-resultat som visar att läsfärdigheten hos barn i svenskspråkiga skolor ligger på en lägre nivå än hos barn i finskspråkiga skolor. – Läsfrämjande arbete behövs idag mer än någonsin. Syftet med projektet har varit att lyfta fram, uppmuntra, förnya och utveckla läsfrämjande verksamhet bland finlandssvenska barn och unga. – De primära målgrupperna

för projektet har varit barn i åldern 0–6 år och unga i åldern 11– 15. Vårt främsta fokus har varit att stötta barn och elever samt deras pedagoger, lärare och föräldrar genom föreläsningar, boktips och läsinspiration. Det kanske viktigaste, mest tidskrävande och mest givande i vårt uppdrag som läsambassadörer var skolbesöken.

139 skolor och 36 daghem – Under projekttiden har vi träffat drygt 8900 elever, 1200 lärare, 800 barnskötare och lärare inom småbarnspedagogiken, 1700 föräldrar, 340 bibliotekarier och bibliotekspedagoger, 320 studerande och vi har besökt sammanlagt 139 skolor och 36 daghem, berättar läsambassadörerna. De har även introducerat konceptet tamburbibliotek på daghem, producerat pedagogiskt ma-

Projektet Läsambassadörerna har pågått i tre år och har nu nått vägs ände. Amanda Audas-Kass (t.v.) och Henrika Andersson hoppas på fortsatta satsningar på läsfrämjande åtgärder. foto: niklas günsberg

terial för lärare, deltagit i debatter, skrivit artiklar och ordnat lästävlingar och kampanjer. Finansiärer för Läsambassa-

dörerna har varit Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner samt stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och projek-

tets huvudman var Sydkustens landskapsförbund. tom ahlfors