Page 1

ledaren Kongressen visade sig vara en anemisk och sömnig historia, där debatten lyste med sin frånvaro. ЮЮ r sidan 2

14.6.2018 • Nr 11 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Kongressen begravdes i stillhet I FSL:s nya stadgar som godkändes av kongressen i Helsingfors den 6–7 juni finns inte längre någon kongress, och fullmäktige är från och med nu förbundets högsta beslutande organ. Det nya fullmäktige presenteras på sidan 11. ЮЮ r läs mera på sidorna 4, 9 och 11

Agneta Sandvik från Jakobstad-Larsmo svenska lärarförening får sina kongresshandlingar av FSL:s ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman (t.v.) foto: tom ahlfors

PM för läsåret 2018-19 Detta nummer av tidningen Läraren innehåller ett PM för nästa läsår.

PM för läsåret 2018-2019 Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema. För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

Konkurrenskraftsavtalet En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett läsår är skyldig att delta i sådant studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden är 24 timmar och av den arbetstiden ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar, övriga 12 timmar till samplanering. Arbetstiden för den som anställts för ett arbetsår är 20 timmar. Av dessa ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar. De övriga 8 timmarna ska användas till samplanering. Av grundad anledning kan tjäns-

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras. Samplaneringen bör vara målinriktad. I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar, förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen är bl.a. skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

Läsåret 2018-2019 har 188 arbetsdagar. Självständighetsdagen infaller på en torsdag och 1 maj är en onsdag medan trettondagen detta läsår infaller på en söndag.

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studieoch planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa pass. Lärararbetsdagar kan placeras utanför läsårets arbetsdagar, i det fallet måste lärararbetsdagen placeras i direkt anslutning till läsårets första och/eller sista arbetsdag.

Självständighetsdagen (To) 6.12.2018 Trettondagen (Sö) 6.1.2019 Påsken (fre- må) 19.4-22.4.2019 Första maj (Ons) 1.5.2019 Kristi himmelsfärd (To) 30.5.2019 Vårterminens avslutning (lö) 1.6.2019

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna

LOVTIDER Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

teinnehavaren åläggas högst en 6-timmarsdag, den dagen måste användas en lördag under elevernas arbetsår. För tjänsteinnehavare som anställts för minst arbetstiden under en termin, eller som är i ett anställningsförhållande av motsvarande längd, är skyldig att delta högst 10 timmar i studier, planering och annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Timmarna ska förläggas till elevernas arbetsdagar eller till samplaneringstiden. För dig som är timlärare i bisyssla finns mer information på vår webbsida, www.fsl.fi.

Exempel på samplanering: - Samarbete med elevernas vårdnadshavare - Planering av skolans fostringsarbete - Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester, resor - Samarbete med lärarna vid andra skolor och daghem - Samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna - Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli utgående från gällande lagar och kollektivavtal. Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår. Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna. För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver

skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas. Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte. Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna utöver de tre avtalade eller om en del av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola.

Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna. Betydelsen av samplanering ökar med skolans storlek. Rådplägningen kan gälla integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt. Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även utföra eget utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering, inte heller arbete som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart. Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen. Även om man har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör man undvika onödiga gemensamma möten.

Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan lön för jullovet. Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tillämpas. Tillämpningen kan variera

Skolans rektor har ett likartat uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och skötsel av AV-apparatur. Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor del av samplaneringstiden utan istället frigöra tid för annat samplaneringsarbete. Rektorn beslutar om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används. Från och med den 1.8.2017 är samplaneringstiden att betrakta som en årssamplanering. Samplaneringstiden ska planeras men planeringsarbetet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret. För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 126 timmar. För lärare i kommunala gymnasier och privatskolor är årssamplaneringen 50-107 timmar. För övningsskolornas är årssamplaneringen 69-107 timmar.

Terminen är slut och också tidningen Lärarens redaktion har sommarlov. Nästa nummer utkommer 16.8. FSL:s kansli är stängt i juli. För närmare uppgifter se www.fsl.fi.

Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

Tjänstledighet och lön Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna. Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.

Glad sommar!

från kommun till kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en tjänsteinnehavare som är tjänstledig 8 kalenderdagar före ferien blir utan lön för ferien. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

Klassföreståndare och grupphandledare Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas sedan 2012 även till en lärare som undervisar en klass i åk 6. Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna. Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/ klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare enligt följande: • klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar • klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

ЮЮ r sidorna 5-8

Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren.

Vi önskar alla läsare en trevlig sommar!

Nytt avtal i Danmark Medlemmarna i de olika lärarförbunden i Danmark har genom en omröstning fått säga sitt och har uttalat ett tydligt ja till en avtalsuppgörels för den kommunala, statliga och regionala sektorn. Kostnadseffekten för det nya avtalet är 8,1 procent och avtalstiden är tre år. Parterna enades också om att tillsätta en arbetstidskommission som har till uppgift att sy ihop arbetstidsavtal senast år 2021. ЮЮ r sidan 3


2

14.6.2018 • Nr 11

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Slumrande toner Nu är det klappat och klart. FSL:s tolfte förbundskongress blev också den sista. Om inte stadgarna ändras ånyo i framtiden förstås. Makten koncentreras till förbundsfullmäktige. I anslutning till kongressen ordnades ett valmöte, där representanter för de lokala lärarföreningarna utsågs ledamöter till fullmäktige år 2018–22. Processen, som resulterade i att förbundskongressen drogs in, inleddes för flera år sedan. Kongressen år 2014 gav styrelsen i uppdrag att se över stadgarna och därmed också organisationen. Den nya stadgarna har inte framfötts i lönskaläge, utan föreningarna och även fullmäktige har av styrelsen informerats om vad som är på gång. Vad hade då förbundskongressen att säga om de nya stadgarna? Just ingenting! Kongressen visade sig vara en anemisk och sömnig historia, där debatten lyste med sin frånvaro. Ett belysande exempel: I sedvanlig ordning utsågs en handfull utskott, som skulle analysera förslag och frågor på ett mera djuplodande sätt än i remissdebatten som berörde hela kongressen. Men endast resolutionsutskottet sammankallades. Resten befanns onödiga, vilket är unikt i dessa sammanhang. Kongressombuden hade föga att anmärka på styrelsens förslag och endast en handfull inlägg gjordes i debatten. De enda ändringsförslagen gällde ordalydelsen i resolutionen och ändringarna var närmast av semantisk karaktär.

Lärarutbildningen, den förmenta lärarbristen, misstankarna om en lönekartell i huvudstadsregionen, de kommande försöken med årsarbetstid, reformhysterin i gymnasiet, förbundets verksamhet överlag och den eventuella förlängningen av läroplikten kunde rimligen ha ägnats intresse av ombuden, men så skedde inte. Den kanske hetaste frågan i lärarsammanhang, alltså arbetsbelastningen, dryftades emellertid tack vare att Raseborgs lärarförening hade inlämnat en motion i ärendet. Motionen var den enda, som hade influtit och den godkändes utan större åthävor. Förbundskongressen bevisade själv att den inte behövs längre som förbundets högsta beslutande organ. Framgent hanteras makten av förbundsfullmäktige, som bl.a. får valet av förbundsordförande på sin lott. De nya stadgarna för med sig diverse förändringar också för fullmäktiges del bl.a. så att varje ledamot nu har två personliga suppleanter. Alla föreningar är garanterade minst en plats i fullmäktige och studerandena har fått egna platser. Förbundsordförande Christer Holmlund, som har hållit i trådarna i översynen av stadgarna, omvaldes för en fyraårsperiod. Det innebär en viss kontinuitet, då förbundet går mot vidare öden med fullmäktige som högsta beslutande organ. Nya fullmäktige sammanträder första gången i november. Då ges en fingervisning om vad de nya stadgarna kan innebära i praktiken.

Förbundskongressen bevisade själv att den inte behövs längre som förbundets högsta beslutande organ.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

Äntligen sommar!

Vi önskar dig en skön sommar och avkopplande dagar under ledigheten. Här kommer några små påminnelser för sommaren från oss på facket. Som FSL-medlem har du en reseförsäkring i bolaget Turva och kan när som helst få hjälp under din utlandsresa. Ditt medlemskort är ditt reseförsäkringskort så kom ihåg att ta med det på din resa! Om du skulle behöva uppsöka sjukvård rekommenderar vi varmt att du ringer SOSnumret som finns på ditt medlemskort. Den internationella larmcentralen svarar dygnet runt, du kan prata svenska med personalen. De ger till exempel råd om vilken vårdinrättning du bör söka dig till på orten.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Sjuk under sommaren? Som lärare har rätt till både lön och sjukdagpenning om du är, eller blir, sjuk under den så kallade kalkylerade semestern. Den börjar den 16 juni. Läs mer på www.fsl.fi.

Arbetslös i sommar? Om du är arbetslös under sommaravbrottet kan du ansöka om inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning från Lärarnas arbetslöshetskassa. På www.opetk.fi hitar du information om hur du sköter din ansökan. Kontakta också Anita Stark, anita.stark@fsl.fi, för info om hur du betalar din FSL-medlemsavgift då du är arbetslös. Kansliets öppethållningstider Mellan den 2 och 30 juli är kansliet stängt men vi betjänar dig som har ett akut ärende. På vår webbplats hittar du information om vem du kan ringa under sommarpausen. I ärenden som inte är brådskande, återkommer vi gärna till dig i augusti. Det går bra att lämna en fråga per e-post så svarar vi dig så fort vi kan.


3

14.6.2018 • Nr 11

Överväldigande ja i Danmark Lärarna i Danmark har uttalat ett tydligt ja till avtalsuppgörelsen för den kommunala, statliga och regionala sektorn. Det nya avtalet träder i kraft retroaktivt från den 1 april 2018. Kostnadseffekten är 8,1 procent och avtalstiden är tre år. Detta ligger i linje med uppgörelserna inom den privata sektorn. Det var dock inte löneförhöjningarna, som upplevdes som den mest problematiska delen av uppgörelsen. Lärarna i Danmark förlorade sina arbetstidsavtal år 2013, så att avtalen ersattes av lagstift-

ningen. Detta har väckt förtrytelse och förhoppningen var att man i vårvinterns avtalsrörelse skulle få även avtal om arbetstiden. Så blev det inte, men dock enades parterna om att tillsätta en arbetstidskommission som har till uppgift att sy ihop arbetstidsavtal senast år 2021. En del lärare var besvikna, vilket också såg i de medlemsomröstningar som genomfördes i lärarförbunden. I det största förbundet Danmarks laererforening DLF sade 74,6 procent av medlemmarna inom det kommunala området ett

ja till uppgörelsen. Valdeltagandet nådde en rekordnivå, då hela 78,1 procent av de yrkesaktiva lärarna röstade. I Gymnasieskolernes Lærerforening GL uttalade 92,8 procent av medlemmarna ett ja till uppgörelsen. Valdeltagandet i GL var också uppseendeväckande högt: 75,9 procent utnyttjade sin rösträtt. Ett nej skulle ha inneburit att de tidigare aviserade strejkerna och lockouterna skulle ha trätt i kraft. c-e rusk

Snopet slut för språkförsök Språkförsöket som skulle bana väg för avskaffandet av skolsvenskan har kraschat. Nyslott och Rovaniemi meddelar att de inte är intresserade av att gå vidare. Därmed är antalet deltagare noll, omtalar Hufvudstadsbladet den 25 maj. När försöket lanserades i fjol omfattade det totalt 2 200 elever. Dock visade det sig strax att intresset för det var lamt i kommunerna, som själva fick fatta beslut om de ville delta eller inte. Till slut valde endast fem kommuner att anmäla sitt deltagande: Nyslott, Jämsä, Pieksämäki, Rovaniemi och Ylöjärvi. En och en hoppade emellertid kommunerna av och nu är intresset noll.

Språkförsöket kom till efter att medborgarinitiativet om att slopa skolsvenskan föll i riksdagen i mars 2015. Riksdagen godkände ändå en kläm om att inleda ett försök, där eleverna i årskurs sex fick byta ut svenskan mot ett annat språk. Efter att Sannfinländarna splittrades i fjol somras minskade partiets intresse för försöket märkbart. Att avskaffa skolsvenskan har dock varit en hjärtesak för före detta sannfinländaren och Europa-, kultur- och idrottsministern Sampo Terho (Blå). Såväl FSL som OAJ har motsatt sig försöket. Som motiv för försöket har nämnts att slopandet av det andra inhemska språkets ställning som obligatoriskt läroämne

gör språkurvalet mera mångsidigt. – Det stämmer inte, säger OAJ och hänvisar till att slopandet av svenska som obligatoriskt prov i studentexamen tvärtom ledde till att språkstudierna minskade överlag. Det handlar ju faktiskt inte om elevernas fria val, påminner OAJ, som värnar om tvåspråkigheten. – Det är med tanke på likvärdigheten oroande ifall föräldrarna till elever i grundskolans lägre klasser gör val som påverkar barnens framtida studie- och karriärmöjligheter, anser OAJ. Också undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) har visat föga intresse för försöket.

Terhi Maczulskij, äldre förskare vid Löntagarnas forskningsanstalt, benar ut orsakerna till att en del medvetet söker sig till yrken inom den offentliga sektorn i en artikel i tidskriften Talous ja yhteiskunta. Tidskriften utges av Löntagarnas forskningsanstalt. Artikeln är egentligen en sammanställning av tidigare publicerade undersökningar och artiklar, för frågan har ägnats en del uppmärksamhet under tidigare år. Frågan är ju synnerligen relevant i vårt land, där vissa centrala samhällsuppgifter handhas huvudsakligen av offentliga aktörer. Utbildningen må stå som ett

exempel på detta. Det betyder att den offentliga sektorn måste vara konkurrenskraftig i förhållande till den privata sektorn. Speciellt när det gäller högutbildad arbetskraft. Kvinnorna är överrepresenterade inom den offentliga sektorn, vilket förklaras rätt lång av valet av yrkeskarriär. Kvinnorna är mera benägna än män att söka sig till arbetsuppgifter inom utbildningens eller social- och hälsovårdens områden. Men det finns också en annan orsak, som Maczulskij lyfter fram, och då handlar det om den allmänna uppfattningen om att det är lättare att förena yrkeskarriär och familjeliv inom den offentliga sektorn. Maczulskijs egen forskning ger vid handen att genetiska orsaker har en överraskande stor tyngd, då det gäller personers val att söka sig till den offentliga sektorn. Många yrken, som dessutom

Christer Holmlund Förbundsordförande

Tack för förtroendet! Efter att de sista tonerna av Den blomstertid ljudit och kongressdeltagarna lämnar salen plockar jag ihop de sista sakerna och lämnar Fiskartorpet och den sista kongressen bakom mig. Tar ett par djupa andetag innan jag stiger in i bilen och åker därifrån. Känner stor ödmjukhet och lycka över det uppdrag ni bästa lärare gett mig förtroende att utföra; att få fungera som ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund. I den resolution som gavs från kongressen tar vi ställning till den rådande arbetssituationen och lärarnas välmående samt en jämlik utbildning. En enig kongress stod upp för att det handlar om en yrkeskår som måste ges en ärlig chans att möta alla de krav som ställs på skolan. En resolution som uppmanar till utjämning av ojämlikheter. Det ger mig som ordförande en tro på att det fackliga arbetet har betydelse. Allt fackligt arbete bottnar i solidaritet grundad i en äkta vi-anda. Jag kände av den vi-andan under kongressen. Jag tror att det målmedvetna arbete som görs ute i föreningarna har enorm betydelse för förbundet. Det är ni lärare som bäst ser konsekvenserna av reformarbetet ute i skolorna, det är ni som är proffs på att identifiera utmaningarna. Det är ni rektorer som ur en annan synvinkel jobbar ned samma saker och det är ni lektorer som känner till hur det är inom universiteten. Samtidigt gläder det mig som ordförande att se den aktivitet ni medlemmar står för. Allt från fester för att öka sammanhållningen till olika ställningstaganden som leder förbundet framåt. Jag beundrade de tidigare förbundsordförandena som under kongressen blickade tillbaka på sin tid vid rodret. Arbetet går vidare!

c-e rusk

Genetik leder in på lärarbanan Genetiska orsaker ligger delvis bakom valet att söka sig till den offentliga sektorn. Anställda inom den offentliga sektorn är mera servicemotiverade än privatanställda. Offentlig anställning lockar extroverta personligheter.

ordförord

kräver en förhållandevis lång utbildning, går i arv i från föräldrarna till barnen. Men val är inte beständiga, vilket självfallet noteras av författaren. Hon fastslår att de som jobbar inom den offentliga sektorn är motiverade, men sedan finns det andra faktorer som spelar in. Då talar vi bl.a. om löner. Generellt sett är de offentliga lönerna på en god nivå när det gäller yrken med låga utbildningskrav, medan högutbildades löner släpar efter jämfört med privatanställda. – Under en högkonjunktur kan den offentliga sektorn uppleva rekryteringsproblem, då högutbildade arbetskraften riskerar att söka sig till den privata sektorn. Under en lågkonjunktur kan det finnas ett överutbud av högutbildad arbetskraft, noterar Maczulskij. c-e rusk

Allt fackligt arbete bottnar i solidaritet grundad i en äkta vi-anda. Jag kände av den vi-andan under kongressen.

Då den organisationsförändring som vi tillsammans processat i förbundet godkändes känns som ett av många stora ordförandeuppdrag rotts i hamn. Jag tror att vi har all orsak att noggrant analysera läget för att kunna trygga samma synlighet och att hitta en ny ”gemenskapsplattform” som kongressen varit, därom inget tvivel. Men i övrigt ser jag förändringen som ett klart steg närmare de aktiva. Som ordförande är jag glad över den ökade möjligheten till delaktighet som den här förändringen skapar. Det guldmärke som fästes på min rock är ett klart tecken på att man varit med länge. Varit med länge och sett reformer komma och gå, medan uppdraget och jobbet för lärarnas bästa alltid kommer att bestå lärare som levererar måste omges av attraktiva arbetsförhållanden där alla mår bra och hittar arbetsglädje i det fina jobb vi har. Sommarlovet diskuteras och debatteras under det gångna året igen. En eventuell flytt ska i analysen ha fokus på utbildningens bästa ur elevperspektiv, men även ur lärarperspektiv. Det är helt korrekt att göra utredningar kring en flytt av sommarlovet, utredningar som föregår beslut. I skrivande stund behövs ingen utredning. Nu är det sommarlov! Så att bästa medlemmar, var stolta över det ni åstadkommit och njut av er välförtjänta ledighet!


4

14.6.2018 • Nr 11

Så indrogs kongressen FSL:s 12:e förbundskongress blev den sista. Kongressen, som samlades i Helsingfors den 6-7 juni, godkände styrelsens förslag till nya stadgar för förbund. Därmed avvecklade kongressen sig själv. Detta skedde i stillsamma tecken och utan dramatik. Tanken om en grundlig översyn och modernisering av förbundets stadgar, vilka har varit i stora drag oförändrade sedan 1970-talet, förankrades redan i samband med förbundskongressen år 2014. Förbundsordförande Christer Holmlund berättade i detalj om den långa marschen, som inleddes redan hösten 2014.

Genomskinlig process

 Susanne Pessi (t.v.) och Kirsi Martin representerade Helsingfors svenska lärarförening respektive Kustvägens lärarförening. foto: tom ahlfors

Processen har präglats av genomskinlighet, sade Holmlund då han visade upp tablåer om hur det hela har utvecklats. Också i denna tidning har i flera repriser berättats om hur arbetet har avancerat. Den centrala förändringen är att förbundsfullmäktige tar helt och hållet över som förbundets högsta beslutande organ. Hittills har fullmäktige innehaft beslutsmakten mellan kongresserna. – Vi har i beredningen eftersträvat ökad demokrati. Föreningarna väljer ledamöter i fullmäktige och alla lokala lärarföreningar är garanterade minst en plats i fullmäktige, sade Holmlund. Kongressen har hittills bl.a. valt fullmäktige och förbundsordförande. I de nya stadgarna anges att förbundet sammankallar ett valmöte, som utser fullmäktige. Fullmäktige väljer ordförande och mandatperioden för ordföranden förblir fyra år.

fram har beaktats. – Vi kan tänka oss att valmötet kan utvidgas vart fjärde år, så att fler representanter för föreningarna kallas till mötet. Då behandlas bl.a. en fyraårsplan och då väljs ordförande för förbundet, sade Holmlund. Han tog också upp ekonomiska aspekter och nämnde att kongresserna vart fjärde år utgör en stor belastning för FSL. Budgeten för årets kongress uppgår till 120 000 euro, vilket utgör en stor post i förbundets budget. Kongressen hade nu att ta ställning till ”leveransfärdiga” och nogsamt förberedda nya stadgar, som har förhandsgranskats av Patent- och registerstyrelsen. Det var inte möjligt att föreslå ändringar. Alternativet till ett godkännande skulle ha varit att förkasta förslaget till stadgar eller återremittera ärendet till styrelsen.

Utvidgat valmöte?

Social och facklig samvaro

Styrelsen har visat lyhördhet i processen, angav Holmlund. Också kritiska tongångar, där behovet av en finlandssvensk storsamling inom utbildningens område har lyfts

Så skedde inte. Men dock fördes fram ett par kritiska åsikter. Anu-Katja Nurmi (Åbo lf) varnade för att inte kasta ut barnet med badvattnet. Hon sade sig förstå argumen-

ten om att kongresserna är dyra och förhållandevis otidsenliga, eftersom de ordnas endast var fjärde år. – Men vad innebär slopandet av kongressen för gemenskapen? Vad innebär den för den sociala samvaron? Kommer lärarna att uppleva att tröskeln för att ta kontakt och påverka blir högre?, frågade Anu-Katja Nurmi. Hon befarade också att förbundets mediala synlighet tunnas ut, då kongressen slopas. Hon fick medhåll av FSL-veteranen Ulf-Johan Sunabacka (Esbo-Grankulla lf). Han sade sig vara bekymrad. Här kan til�läggas att sagde Sunabacka var en ledande kritiker, som var med om att skjuta ner tanken om att slopa förbundskongressen redan år 1994. – Är vi på rätt väg, frågade Sunabacka som sade sig inte förstå hur demokratin ökar genom att förbundskongressen slopas.

– Vi behöver en finlandssvensk och facklig storsamling, sade Sunabacka. Holmlund lyssnade noga på inläggen, som han kallade värdefulla. – Jag känner en viss vemod inför beslutet men är samtidigt övertygad om att det är rätt väg att gå, yttrade Holmlund. Kongressen godkände de nya stadgarna, som trädde i kraft omedelbart. Styrelsens kortfattade förslag till verksamhetsplan för år 2018–22 godkändes utan ändringar.

De fyras tecken

I kraft genast

Nina Eriksson-Holmström (Helsingfors svenska lf) fungerade som kongressens ordförande. Hon biträddes av vice ordförandena Kerstin Ollandt (Nykarleby lf) och Christoffer Sourander (Kimitobygdens lärare). I samband med mötet utdelades fyra förtjänsttecken i guld. Det är fråga om FSL:s högsta förtjänsttecken. Dessa tilldelades Nina Eriksson-Holmström, Sune Alén, Christer Holmlund och Carl-Erik Rusk.

Han lyfte också fram mediesynligheten och befarade att FSL-profilen blir osynligare.

c-e rusk

Värda stöd och respekt Nedskärningarna speciellt inom grundskolan och tankarna om en förlängd läroplikt ägnades intresse i hälsningsanförandena vid förbundskongressen. Mikaela Nylander, riksdagsledamot för Svenska folkpartiet, har säte i riksdagens kulturutskott. Därmed har hon skäligen goda insikter om de politiska strömningarna just nu, då riksdagsval är förestående nästa vår. Hon sade sig tro att jämlikheten i utbildningen blir ett centralt tema framgent efter, och kanske också före riksdagsvalet. – Jag är tveksam till ökade satsningar på förlängd läroplikt och därmed på andra stadiets utbildning. Förebyggandet av utslagning är ett självklart mål, men borde vi

inte fokusera på den grundläggande utbildningen, frågade Nylander som alltså har identifierat en del brister gällande grundskolan. Hon sade sig i första hand vara intresserad av en utveckling av verksamheten i barnens första år. Småbarnspedagogiken är i medvind just nu. Finansieringen av projekt av olika slag har däremot varit i motvind den senaste tiden. Speciellt eftersom grundfinansieringen har naggats i kanten. – Jag tror på långsiktighet, meddelade Nylander som vill avstå från projekttänkandet. Terhi Päivärinta, direktör vid enheten undervisning och kultur vid Kommunförbundet, förargade sig över vård- och landskapsreformen, som har dragits i lång-

bänk under många år. Något slut på processen är inte i sikte. – När processen är slutförd är det uttryckligen bildnings- och kultursektorn som blir dominant i kommunernas verksamhet, påminde Päivärinta. Hon gav sitt stöd till lärarna och förundrade sig över attityderna i samhället. – Skolan och lärarna kan inte lösa alla problem! Jag tror på tidig intervention. Samhället måste satsa mera på stöd till föräldrarna och hemmen, sade Päivärinta. Sture Fjäder och Olli Luukkainen var bland vänner. Fjäder, ordförande för Akava, och Luukkainen, ordförande för OAJ, uttryckte sin respekt för det arbete som FSL utför.

Fjäder påminde om att han faktiskt inledde sin fackliga karriär som ombudsman vid FSL år 1987. Därefter gick färden vidare till Ekonomförbundet. För sju år sedan valdes han till ordförande för Akava med benäget stöd av bl.a. stora Akava-förbundet OAJ. Luukkainen, som också är förste vice ordförande i Akava, tog fasta på arbetsmarknadspolitik i sin hälsning. – I den politiska diskussionen, men också inom arbetsmarknadsfältet, ställs den privata och offentliga sektorn alltför ofta mot varandra. Tyvärr. Man lyfter fram hur den privata sektorn skapar välstånd medan den offentliga sektorn har blivit för stor och för dyr. Han betecknade detta som så-

väl sårande som vinklat. – Inom den offentliga sektorn och i branscher med stark offentlig finansiering, såsom universitet och yrkeshögskolor, har de anställda en stor yrkeskunskap och utför de uppgifter som de politiska beslutfattarna genom sina löften har skapat. Arbetstagarna, alltså även ni och era kollegor borde tackas för istället för att skuldbeläggas, sade Luukkainen. Hälsningar framfördes även av Ina Eriksson, internationell förbundssekreterare vid Lärarförbundet i Sverige, och Alvar Winqvist, styrelseledamot i Finlands svenska skolungdomsförbund FSS. c-e rusk


5

14.6.2018 • Nr 11

PM för läsåret 2018-2019 Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema. För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

Konkurrenskraftsavtalet En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett läsår är skyldig att delta i sådant studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden är 24 timmar och av den arbetstiden ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar, övriga 12 timmar till samplanering. Arbetstiden för den som anställts för ett arbetsår är 20 timmar. Av dessa ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar. De övriga 8 timmarna ska användas till samplanering. Av grundad anledning kan tjäns-

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras. Samplaneringen bör vara målinriktad. I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar, förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen är bl.a. skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

Läsåret 2018-2019 har 188 arbetsdagar. Självständighetsdagen infaller på en torsdag och 1 maj är en onsdag medan trettondagen detta läsår infaller på en söndag. Självständighetsdagen (To) 6.12.2018 Trettondagen (Sö) 6.1.2019 Påsken (fre- må) 19.4-22.4.2019 Första maj (Ons) 1.5.2019 Kristi himmelsfärd (To) 30.5.2019 Vårterminens avslutning (lö) 1.6.2019

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna

Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

teinnehavaren åläggas högst en 6-timmarsdag, den dagen måste användas en lördag under elevernas arbetsår. För tjänsteinnehavare som anställts för minst arbetstiden under en termin, eller som är i ett anställningsförhållande av motsvarande längd, är skyldig att delta högst 10 timmar i studier, planering och annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Timmarna ska förläggas till elevernas arbetsdagar eller till samplaneringstiden. För dig som är timlärare i bisyssla finns mer information på vår webbsida, www.fsl.fi.

Exempel på samplanering: - Samarbete med elevernas vårdnadshavare - Planering av skolans fostringsarbete - Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester, resor - Samarbete med lärarna vid andra skolor och daghem - Samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna - Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

utgående från gällande lagar och kollektivavtal. Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studieoch planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa pass. Lärararbetsdagar kan placeras utanför läsårets arbetsdagar, i det fallet måste lärararbetsdagen placeras i direkt anslutning till läsårets första och/eller sista arbetsdag.

LOVTIDER

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli

och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår. Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna. För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver

skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas. Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte. Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna utöver de tre avtalade eller om en del av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola. Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

Tjänstledighet och lön Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna. Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.

Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna. Betydelsen av samplanering ökar med skolans storlek. Rådplägningen kan gälla integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt. Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även utföra eget utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering, inte heller arbete som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart. Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen. Även om man har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör man undvika onödiga gemensamma möten.

Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan lön för jullovet. Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tillämpas. Tillämpningen kan variera

Skolans rektor har ett likartat uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och skötsel av AV-apparatur. Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor del av samplaneringstiden utan istället frigöra tid för annat samplaneringsarbete. Rektorn beslutar om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används. Från och med den 1.8.2017 är samplaneringstiden att betrakta som en årssamplanering. Samplaneringstiden ska planeras men planeringsarbetet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret. För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 126 timmar. För lärare i kommunala gymnasier och privatskolor är årssamplaneringen 50-107 timmar. För övningsskolornas är årssamplaneringen 69-107 timmar.

från kommun till kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en tjänsteinnehavare som är tjänstledig 8 kalenderdagar före ferien blir utan lön för ferien. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

Klassföreståndare och grupphandledare Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas sedan 2012 även till en lärare som undervisar en klass i åk 6. Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna. Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/ klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare enligt följande: • klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar • klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme. Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren.


6

14.6.2018 • Nr 11

Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor. Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare.

klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv. Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i

Individuellt tillägg, bedömning av arbetsprestation Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat.

1. Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet, samt samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (t.ex. egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (t.ex. pålitlighet, ansvarskänsla). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för

klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg.

2. Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för styrning av den anställdes arbetsprestation. Syftet är att grunden för beviljande av det individuella tillägget årligen ses över vid samtalet mellan chefen och den anställde. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna ska prioriteras under det kommande året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

Ordinarie lön En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar: •

uppgiftsrelaterad lön, årsbunden del av det individuella tillägget individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor.

tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen övergångstillägg/individuellt lönetillägg

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön

betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen nedan: .

behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms. Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen. För noggrannare information om uppgiftsrelaterade löner och lönebelopp - se våra tillägg till PM:et på www.fsl.fi.

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna. Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten.

Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Enligt huvudregeln räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands

Minimilängd på anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg

i lärar- eller rektorsuppgifter. Sammanlagt kan högst fem år räknas tillgodo (ändrat 1.2.2013).

Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad.

Anställning ska grunda sig på arbetsavtal eller tjänsteförhållande. Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/tiden i arbete varit avbrutet. Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna.

Från och med den 1.12.2018 flyttas 1% av tillägget vid 8 år till grundlönen. Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen: Rektorer och biträdande rektorer

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor, ersättning för konst- och färdighetsämnen samt demonstrationstillägg Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt

UKTA - Löner

5 år -

8 år 10 år 15 år 20 år 5%

5%

10%

Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan 4% 5%

6%

6%

6%

Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan 2% 4%

5%

11 %

-

Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla 6 %

3%

9%

6%

6%

Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/ vuxengymnasium 6%

4%

10 % 4 %

6%

Studiehandledare vid gymnasium

4%

5%

-

2%

-

11%

För mer information om hur semester och tjänst- eller arbetsledighet räknas tillgodo, se våra tillägg till PM:et på www.fsl.fi.

Grundskolan, månatliga belopp, räknas ut per skola: Antal lönegrundsgrupper

6–8 9–16 17–21 22–25 26–29 30–33 34–

Skola med årskurs 1-6

Skola med årskursgrupper 7-9 eller specialskola

Belopp, €/mån.

Belopp, €/mån.

– 229,63 344,45 344,45 459,25 574,07 688,88

229,63 459,25 574,07 803,70 1033,34 1148,12 1262,96

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola: Elevantal

Belopp, €/mån.

100–200 201–400 401–600 601–

194,38 291,54 388,71 485,90

Konst- och färdighetsämnen Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs

7–9 betalas ersättning enligt tabellen här uppe till höger, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestäm-

Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9 Belopp, €/mån. 1–2 3–8 9–

194,56 389,10 583,66

melsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren.


7

14.6.2018 • Nr 11

Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Grundskolor och gymnasier Klasstimmar i fysik och kemi

Demonstrationstimmar

2,50–7,49 7,50–12,49 12,50–17,49 17,50–22,49

1 2 3 4 osv.

Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier Klasstimmar i biologi (ej geografi) Demonstrationstimmar 10–29,99 30–

1 2

Övertimarvode

uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet.

anstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga

Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna del av det individuella tillägget, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

Gymnasier

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten.

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt:

UKTA - Arbetstid och

Den uppgiftsrelaterade lönen, multiplicerat med 0,83, dividerat med undervisningsskyldigheten i tjänsten.

undervisningsskyldighet

Övertimarvodet (resultatet av

Grundläggande utbildningen Rektorer På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. I UKTA 2018-2019 har tjänsterektorernas undervisning minskat med 1 timme i varje gaffel förutom den med 42 eller flera lönegrundsgrupper.

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret. Arbetstiden avviker till denna del från byråarbetstid.

Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapitel IV. Antal undervisningstimmar för rektorer Undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6:

Lönegrundsgrupper i skolan 12–17 18–23 24–29 30–35 36–41 42–

Undervisningstimmar/vecka 10–12 9–11 6–9 4–6 3–5 –2

Undervisningstimmar/vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9:

Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

Undervisningstimmar/vecka 9-11 7-9 5-7 4-6 2-4 –2

Undervisningstimmar/ vecka för en rektor vid en specialskola:

Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

Undervisningstimmar/vecka 11–13 9–11 7–9 6–8 4–6 2–4

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits.

För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode. Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83 i dyrortsklass I och med 0,84 i dyrortsklass II. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg. Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier. Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läro-

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning i förskollärartjänst i klasslärartjänst i speciallärartjänst i specialklasslärartjänst

23 24 24 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare • • • •

• • •

Modersmålet och litteraturm(också finska/svenska som andra språk) 18 Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20 Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21 Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik,jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, 23 Elevhandledning 24 Övriga ämnen 23

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1245 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 14 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar. Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd

undervisningsskyldighet. Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet.

Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare (Skrivningen i avtalet har ändrats och gäller fr.o.m. 1.8.2012.) Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:


8 Antal lönegrundsgrupper i skolan 1–2 3 4-5 6-7 8 9-12 13Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan. Om en eller flera skolor med årskurs 1-6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan.

Annan minskning av undervisningsskyldigheten Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme. Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt minst tre gånger per vecka, är minskningen en och en halv veckotimme; om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst

14.6.2018 • Nr 11

Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (grundläggande utbildningen)

Timantal/vecka 1 2 3 6 7 9 12 fem gånger är minskningen två årsveckotimmar, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller den enhet som är belägen närmast bostaden resa till en annan eller flera andra enheter sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, räknat längs den kortaste möjliga rutten, minskar undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och dessutom en halv årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt.

Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000. Skötsel av samlingar En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet minskas inte om avståndet mellan enheterna är kortare än en kilometer. Om båda minskningsgrunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas minskningen separat för de båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren. Texten ovan tillämpas inte på timlärare.

Ordnande av musikframträdanden En innehavare av ämnes-lärartjänst som ordnar skolans gemensamma musikframträdandenfår en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Gymnasiet

arbetsveckor.

Rektorer

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen:

En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till mellan 152 och 418 timmar per år.

modersmålet och litteratur 16

ningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år.

Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapite l V.

Ämneslärare/ timlärare Samplanering I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan, 50-107 timmar under läsårets

det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik 19 matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik

20

religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära 21 studiehandledning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd 22 gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23 Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan. Undervisningsskyldigheten, minsk-

För studiehandledare med årsarbetstid är arbetstiden 1624 timmar. 424 timmar är sådana som läraren får bestämma tid och plats för arbetet.

Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund

Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning: Skola med åk 7–9 1–11 lönegrundsgrupper1 årsveckotimme 12– lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimmar Skola med åk1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper0,5 årsveckotimmar 12–19 lönegrundsgrupper1 årsveckotimme 20– lönegrundsgrupper1,5 årsveckotimmar Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta, beaktas också gymnasiets lönegrundsgrupper. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar. Elevkårshandledning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsva-

Koefficienttimmar Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10. Exempel: En lärare har 15 timmar fysik och kemi per vecka. Demonstrationstimmarna är 3, och då blir det totala timantalet 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen uppgår då sammanlagt till 19,8.

Gymnasieresurstimmar För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av

rande en halv veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor. Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter. Lärarhandledning För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst. För mer information om skötsel av bibliotek, ledning och övervakning av kostservice, korsanvändning av ersättningar, klubbarbete och fritidsverksamhet för elever på elevhem, se vårt tillägg till PM:et på www.fsl.fi.

studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande, såvida inte lärarkåren beslutar om en mindre resursanvändning för ett läsår åt gången. I så fall ska det antal veckotimmar som inte använts för uppgifter utom klass användas till undervisningsarbete.

Frågor? Börja alltid med att vända dig till din förtroendeman om du har en fråga eller ett problem gällande din lön eller anställning! På FSL:s förbundskansli finns också sakkunniga som kan hjälpa dig, tveka inte att ta kontakt med oss om det är något du undrar över!


9

14.6.2018 • Nr 11

Resurserna minskar, kraven ökar  Christer Holmlund är FSL:s ordförande också åren 2018-2022. foto: tom ahlfors

Holmlund kavlar upp ärmarna PeM Christer Holmlund, 50, fungerar som ordförande för FSL under år 201822. Förbundskongressen gav honom förnyat förtroende. Valet var enhälligt. Nomineringen var prosaisk. Tomas Jaakkola (ombud för Esbo-Grankulla lärarförening) föreslog att Holmlund måtte fortsätta som ordförande och Juha Jaakola (Åbo lf) understödde nomineringen av Holmlund. Inga andra kandidater nominerades. Holmlund inleder därmed sina andra fyraårsperiod som ordförande. Han valdes till ordförande på förbundskongressen år 2014, då han efterträdde Dan Johansson som var ordförande i 16 år. I sitt tacktal uttryckte Holmlund att han känner sig glad och ödmjuk. En av de frågor som Holmlund tänker ta itu med gäller lärarsituationen i Svenskfinland och bristen på en tillförlitlig och tillräckligt omfattande utredning. – Eftersom ingen annan är villig att ta sig an det här uppdraget är det på sin plats att vi gör det. Utredningen ska inte enbart beröra klasslärare utan även se på övriga lärarkategorier. Vi vill bland annat få fram mer bakgrundsinformation kring lärarvikariaten och de så kallade ”nollavtalen” för timlärare, sade Holmlund. Han betonade starkt solidariteten och gemenskapen i FSL och konstaterade att fundamentet inte får rubbas. – Vi ska undvika toppstyrning och verkligen lyssna på alla medlemmar, lovade Holmlund. Det lokala påverkansarbetet lyfte han fram som grunden i förbundets verksamhet. – Det är på den lokala nivån, ute på fältet, som vi fångar upp missförhållanden och utvecklingsbehov. Det är där den enskilda medlemmen kommer till tals. Det är lokalföreningarna som, genom olika kanaler, bäst kan föra ärenden vidare och vid behov ta till åtgärder. Därför är det av största vikt att våra medlemsföreningar mår bra, sade Holmlund. Christer Holmlund, som ursprungligen är hangöbo, är bosatt i Esbo. Han har jobbat som klasslärare och rektor innan han anställdes som ombudsman, senare förbundssekreterare vid FSL-kansliet. Hans fackliga meritlista är diger. Han har fungerat som huvudförtroendeman i Grankulla och även haft säte i styrelserna för såväl FSL som OAJ. c-e rusk

– Jag har sett lärare gå under och speciallärarlag splittras på grund av arbetsbelastningen och för små resurser. Jag har sett hela arbetsgemenskaper må illa på grund av dålig inomhusluft. Jag har sett många lärare som äter mediciner mot sin depression för att orka med arbetsstressen och jag har sett unga lärare som blivit arbetsoförmögna för en tid på grund av psykisk ohälsa.

Med de orden nyanserade Henry Gustafsson den motion han tillställt FSL:s kongress och som efterlyste konkreta åtgärder av FSL för att medlemmarnas yrkesvardag skall förbättras. Vem är det som kan rätta till lärarens ökade arbetsbörda, undrade Gustafsson i sin motion. Lärarna upplever att de inte längre har tid att sköta sin yrkesvardag, i värsta fall i byggnader som drabbats av hälsovådlig inomhusluft. – Resurserna minskar och kraven ökar samtidigt som uppskattningen av lärarnas arbete är bristfällig. – Vi behöver resurser, resurser som inte finns idag. Arbetslivet måste förändras, sade Gustafsson. – Vi behöver stöd av varandra, av facket och av arbetsgivarna. Då kan vi ge det givande läraryrket ett lyft! Henry Gustafsson sade att han då han skrev motionen i våras inte kunde förestäl-

 Henry Gustafsson från Raseborg stod för kongressens enda motion.

la sig vilken stor dignitet den skulle äga i dagsläget. Han tog också tillfället i akt att i talarstolen spontant lyfta fram ett förslag. – Borde vi bilda ett forum för lärarnas arbetshälsa och välmående? Vi kan inte tillåta att flera lärare går under. Inger Damlin, FSL:s representant i OAJ:s styrelse, kunde bekräfta att det högaktuella temat också diskuteras inom OAJ. – Alla reformer i skolvärlden bör också analyseras utgående från vilken arbetsbelastning de för med sig för lärarna, sade Damlin.

Motionen och det ämne den berör skapar oro och osäkerhet bland lärarna, sade Sune Alén, styrelseledamot. – FSL har informerat och tidningen Läraren har skrivit om detta. Men det räcker inte med att bara informera, vi kräver också svar och därmed även handling. Ansvaret ligger på utbildningsanordnaren, alltså arbetsgivaren. En skola mår så bra som lärarrummet mår, sade Alén. Kongressen godkände motionen. text och foto: tom ahlfors

Många dystra år kräver nya satsningar FSL:s kongress sätter press på nästa regering i sin resolution. Sittande regerings och tidigare regeringars nedskärningar och reformer har varit ödesdigra för utbildningssektorn. Yrkeskåren är slutkörd och kräver en förändring. Finlands Svenska Lärarförbunds kongress sänder ett tydligt budskap till kommande regering. Det är hög tid att rikta blickarna mot riksdagsvalet våren 2019 och nästa regeringsperiod. För att garantera kvaliteten på utbildningen förutsätter FSL:s kongress att man i ett nytt regeringsprogram tar till rejäla åtgärder och beaktar följande tre saker.

Mer pengar måste investeras FSL:s förbundskongress kan konstatera att det varit många dystra år för den finländska skolan och utbildningen. Det krävs omfattande investeringar för att vända trenden. Det räcker inte med att få tillbaka de pengar man tidigare sparat in, grundfinansieringen måste öka. Kraven och förväntningarna på skolan växer ständigt och resurseringen måste följa samma takt. Det finns ett flertal problem i dagens skola som direkt hänger ihop med en bristande finansiering. Det lagstadgade trestegsstödet, som ska garantera alla elever i grundskolan stöd under sin skolgång, går inte att uppfylla med dagens medel. Grupperna är för stora, integreringen och inkluderingen av elever med behov av stöd riskerar att misslyckas. Lärarna hinner inte tillgodose alla elevers behov.

 I kongressens presidium satt fr.v. viceordförande Kerstin Ollandt, ordförande Nina Eriksson-Holmström, viceordförande Christoffer Sourander och som sekreterare FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström. Också ombudsman Jens Mattfolk fungerade som sekreterare.

Långsiktighet och lugn Arbetslivsbarometern från maj 2018 går inte att misstolka, lärarnas och rektorernas ork tryter och engagemanget dalar. Resurserna för skolornas ledarskap är underdimensionerade, det behövs fler biträdande rektorer och mindre undervisning för föreståndare i små skolor. Vi vill ha en riksdag, regering och minister som tänker långsiktigt och inte låter reformivern ta över. Att upprätthålla en kvalitativ utbildning fordrar långsiktighet och utvärdering av tidigare reformer. Projektpolitiken måste få ett slut.

Tillräckligt med personal FSL:s kongress förutsätter att man ökar

både lärar- och ledartätheten i skolan. Tillräckligt med personal som känner arbetsglädje och motivation är a och o för att elever och studerande ska må bra och trivas i skolan. FSL:s kongress betonar behovet av ett relationstal som säkerställer att det finns tillräckligt med lärare och ledare i skolan. För elever i åk 1–2 behövs minst en lärare per 18 elever och för övriga årskurser i grundskolan samt yrkes- och gymnasieutbildningarna minst en lärare per 20 elever. För speciallärare bör gälla relationen 1:100 och för studiehandledare 1:200. För att garantera tillräcklig personalledning och närvaro krävs det också minst en chef per 20 underordnade.


10

14.6.2018 • Nr 11

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

Somliga går i trasiga skor Tiden går inte. Tiden springer. Det är en olycka att det är en alltför kort tid mellan den tid då man är för ung, och den tid då man är för gammal, som Montesquieu, samhällsvetare, filosof och författare i 1700-talets Frankrike valde att formulera sig. Tiden mellan det att hägg och syren blommar i maj till juni är försvinnande kort, och ofta går den över utan att man märkt dess ljuva skönhet. Då borde man nog egentligen gå barfota i gräset, och bara njuta. Uttrycket ”mellan hägg och syren” kommer sig av ett historiskt faktum att skomakarna då stängde sina verkstäder med skylt på dörren, och lärlingarna gick ut för att söka sig arbete. I vårt eget skrå går tiden alltid som snabbast i maj, och skobottnarna grinar som gäddgap av slitage i trappor och korridorer, ändlösa lärarmöten, och snubbelhögar av pappersdokument. Ute skiner solen och häggen blommar, men vem hinner nu se den? Barometern visar konstant högtryck, men lärarbarometern har gått i stå. Många år har jag faktiskt upplevt de första veckorna i juni ungefär som någon form av sjukledighet, innan stressen lagt sig fram mot midsommar, som utblommat stoft av syrenblomster i regnvattens rännilar på en snedtrampad grusgång.

I vårt eget skrå går tiden alltid som snabbast i maj, och skobottnarna grinar som gäddgap av slitage i trappor och korridorer, ändlösa lärarmöten, och snubbelhögar av pappersdokument.

Montesquieu (stava nu namnet rätt!) var en förkämpe för demokratin i det aristokratiska Europa och han skrev också en uppmärksammad och omtvistad bok om Lagarnas anda och klimatläran. Folket i det kalla Norden ansågs för utom att ha större muskelkraft ha mindre livlighet parat med få laster och många dygder. Hade han stått som inspiratör till läroplanen i den finländsk folkskolan på 1900-talet kan man skäligen undra? Däremot så påverkar ett hett klimat enligt honom hela sinnet och levnaden med ”ingen vetgirighet, inget ädelt företag, och ingen högsint känsla. Alla böjelser är passiva, och lättjan lycka” för att citera honom rakt av. Filosofens ord, som väl måste ses mot hans egen levnadstid, är inga visor. En visa har däremot gjorts av rockpoeten, författaren och legenden Ulf Lundell. Nej, jag menar inte ”Öppna landskap” för den är nog så sönderspelad, utan en betydligt mera timligare som heter ”Mellan hägg och syren”. Den betraktas som gubbrock på flanellskjorta och magomfånget 50 +, men den lyssnar jag gärna på. Speciellt när det regnar, och soldagarnas måsten har upphört åtminstone för den stunden. Nu är jag nog äntligen så gammal att faktiskt jag kan njuta av stunden och känna lättjans lycka. Skorna är slitna och skomakaren har stängt ända tills augusti, men då brukar också allt gå i ett makligare tempo. Ha också du en skön sommar, för den har du ärligen förtjänat, och bli kvar i ditt skrå. Tack för att du gav dig tid att läsa mina orimligt springande rader!

Matte på rätt spår i Katedralskolan Gymnasiet Katedralskolan i Åbo utmärkte sig i den långa matematiken i vårens studentskrivningar. Teknologiindustrins 100-årsstiftelse premierar också i år studenter, som nådde laudatur med 57–60 poäng i provet i lång matematik. De är 77 till antalet. I elitgymnasiet Ressun lukio i Helsingors fick sex studenter detta stipendium om 1 000 euro. I Katedralskolan handlar det om tre studenter mot en i fjol. Annika Lindblad, som undervisar i matematik i Katedralskolan, talar om motiverade och målinriktade studerande. – Bland vårens studenter fanns en del som var exceptionellt intresserade av matematik. Nästan hälften av dem som deltog i provet i lång matematik fick laudatur eller eximia. Studerandena ville verkligen förkovra sig på djupet och jag vet att en del t.o.m. avlade kurser i matematik på öppna universitetet, säger Lindblad i Teknologiindustrins pressmeddelande.

Jag vill få studerandena att förstå matematiska problem och undvika mekanisk kopiering. ANNIKA LINDBLAD Gymnasiet Katedralskolan

Hur sporrar man studerande till toppresultat? – Jag är kanske gammalmodig såtillvida att jag använder mig av digitala hjälpmedel endast i liten utsträckning. Jag vill få studerandena att förstå matematiska problem och undvika mekanisk ko-

piering. Jag vill att studerandena lär sig att lösa ekvationer också utan räknedosor, säger Lindblad som är mån om att säkerställa att alla studerande hänger med i undervisningen. c-e rusk

Språkbad på engelska lockar Skolor och kommuner anser att verksamhet på två språk är viktigt. Man upplever att verksamhet på två språk är ett färgstarkt och mångsidigt tillskott i skolorna, gör kommunerna internationella samt inverkar positivt på språkattityder och språkinlärning. Men det finns utmaningar: det är svårt att hitta behöriga lärare och finansieringen är knapp. Trots att den svenskspråkiga språkbadsverksamheten fortfarande har en stor roll planerar många kommuner att i framtiden öka den engelskspråkiga småbarnspedagogiken. I småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och grundutbildningen på två språk lär sig barnen det nya språket funktionellt i daghemmets vardag eller integrerat med läroämnesinnehållet i skolundervisningen. – Verksamhet på två språk finns i närmare en femtedel av Finlands kommuner. Den finns framförallt i tvåspråkiga kommuner och i finskspråkiga daghem och skolor, säger Kristiina Skinna-

ri vid Jyväskylä universitet. Språkbad i de inhemska språken erbjuds främst på svenska i Finland, och det är tämligen enhetligt till strukturen. Övrig verksamhet på två språk förverkligas däremot lokalt på flexibla sätt och på olika språk, och benämningarna på verksamheten varierar. Språkberikad verksamhet har under de senare åren ökat i små och medelstora kommuner runtom i Finland. – Den här formen av verksamhet som riktar sig in på att väcka intresse och skapa positiva språkattityder har ökat framförallt när det gäller engelskspråkig småbarnspedagogik och förskoleundervisning, berättar Skinnari. Flera större kommuner förutser också att de eventuellt i framtiden kommer att erbjuda mer småbarnspedagogik och förskoleundervisning på två språk, framförallt på engelska. Trots att flerspråkigheten i samhället ökar, menar Skinnari att småbarnspedagogiken och undervisningen på två språk bara ändras delvis och långsamt. Här inverkar ökningen av den engelskspråkiga verksamhetens popularitet: det finns många språk, men engelskans efterfrågan är så stor att resurserna inte räcker till andra språk.

Verksamhet på två språk är ofta osynlig på nationell och lokal nivå, för verksamheten registreras inte i officiell utbildningsstatistik och beskrivs inte heller alltid i kommunernas plan för småbarnspedagogik, läroplan eller undervisningsanordnarnas webbsidor. På grund av detta uppmärksammas verksamhet på två språk sällan som ett bidrag till den nationella språkreserven. För att säkra verksamheten borde man kunna bemöta utmaningarna med småbarnspedagogik och undervisning på två språk. Förutom att bättra attityderna och värderingarna finns det även saker att göra på ett konkret plan. Till exempel är det svårt att hitta behöriga lärare till verksamhetens tidiga stadier och ofta också till högstadiet. Utredningarna har gjorts på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet vid Jyväskylä universitet vid Institutionen för språk och kommunikationsstudier och Centralen för tillämpad språkforskning i samarbete med Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Utredningarna grundar sig på en enkät som skickades ut till alla kommuner i Finland och som kompletterats med undersökning av dokument samt kommunintervjuer på olika håll i Finland.


11

14.6.2018 • Nr 11

Friskolor frikostiga med glädjebetyg Friskolor är frikostigare med betyg än kommunala skolor, visar en färsk studie i Sverige. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, visar i studien Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System på effekterna av ett marknadsorienterat skolsystem. Den svenska skolan är marknadsorienterad med skolval, liberala etableringsmöjligheter för privata huvudmän och decentraliserat ansvar som viktiga inslag. Samtidigt är resultatuppföljningen baserad på tillit; de nationella prov som vägleder betygssättningen rättas lokalt och betygen som är viktiga för eleverna sätts av lärarna själva. – Det är uppenbart att denna ordning kan äventyra prov- och betygssystemets integritet men det är också möjligt att olika typer av aktörer har olika drivkrafter att svara på de incitament som systemet skapar, antecknar Vlachos i studien som delvis använder en

ny ansats för att jämföra betygssättningen bland kommunala och fristående grundskolor. Resultaten är tydliga. Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven. Skolor tillhörande IES och Kunskapsskolan utmärker sig särskilt i detta avseende. Skillnaderna är dessutom oftast större när mer tillförlitliga prov används för att fånga elevernas kunskapsnivå. Gymnasieminister Anna Ekström (S) är efter att ha läst rapporten mycket kritisk till hur friskolorna hanterar betygen. – Vi kan inte ha det så här. De betyg man får i skolan ska helt och hållet avgöras av vad man kan och hur hårt man pluggar. Det är orättvist mot de elever som missar sitt drömgymnasium, för att andra har fått bättre betyg än vad man själv fick chansen till, säger Ekström i en kommentar till Aftonbladet den 30 maj. c-e rusk

Nytt fullmäktige för FSL 2018–2022 Enligt Finlands svenska lärarförbunds nya stadgar som godkändes av kongressen den 6–7 juni i Helsingfors, valdes de nya fullmäktigeledamöterna vid ett separat valmöte. De nya ledamöterna är 42 till antalet. Drygt 70 procent (30 st.) är kvinnor. Varje ledamot har två suppleanter. Nytt för fullmäktiges sammansättning är att Finlands svenska lärarstuderandes förening har tre ordinarie ledamöter i fullmäktige. Tidigare har man beviljat två observatörer från FSLF närvaro- och yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden. I det nya fullmäktige saknar svenska lärarföreningen i Uleåborg ledamot. Kymmenedalens svenska lärarförening

Ålands gymnasielärare

Benedict Sandelin

Kimmo Mattsson

Lovisanejdens lärarförening

Björneborgs lärarförening

Nina Hildén-Silvennoinen

Susanna Blomquist

Borgå lärarförening

Tammerfors svenska lärarförening

Anna Wahren-Cederberg Susanne Holmberg

Sabina Lindholm

Sibbo lärarförening

Linda Molander-Finell

Maria Udd

Lärare mitt uppe i arbetslivet?

Vanda lärarförening Pernilla Lindström

Helsingfors svenska lärarförening Pia Pujol Monica Äikäs Sebastian Edén

Pedersöre lärarförening

Kristinestads lärarförening Marianne Grannas

Korsholms svenska lärarförening Anna Nylund Andreas Björkholm

Vasa svenska lärarförening

Annika Lindgrén Johanna Räihä-Jungar Tomas Jaakkola Vörå lärarförening Pamela Leka Camilla Lönngren

Esbo-Grankulla lärarförening

Kom på kurs i höst och lär dig ”stressa rätt”! FSL ordnar kursen ”Andra klass” den 21-22 september i Tammerfors. Kursen riktar sig till dig med en arbetserfarenhet på ungefär 5-20 år. Under två dagar fokuserar vi på lärarens välmående genom att bland annat utbyta erfarenheter och diskutera utmaningar i jobbet. Den mentala tränaren Christoph Treier föreläser om hur man kan ”stressa rätt”. Kursen är som vanligt gratis för FSL-medlemmar! Mer information om kursinnehållet och hur du anmäler dig hittar du på www.fsl.fi. Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, tfn: 020 749 54 70 svarar på eventuella frågor. Välkommen!

Kyrkslätts lärarförening Ann-Britt Romar

Jakobstad-Larsmo lärarförening

Raseborgs lärarförening

Malin Höglund-Snellman Joakim Granqvist

Monica Eriksson Patrik Bengtfolks

Karleby svenska lärarförening

Hangö svenska lärarförening Monica Lönnqvist

Kustvägens lärarförening Anders Johansson

Åbo svenska lärarförening Petra Örn Tidningen Läraren utkommer med ytterligare nio nummer detta år.

Väståbolands lärarförening Jeanette Lindroos

Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20

16.8 30.8 13.9 27.9 11.10 25.10 15.11 29.11 13.12

Kimitobygdens lärarförening

Nancy Bäck

Malax-Korsnäs lärarförening Ann-Catrine Sunngren

Nykarleby lärarförening Gun-May Liljedahl

Närpes-Kaskö lärarförening Marina Räfsbäck

Kronoby lärarförening Jan Höglund

Christoffer Sourander

Finlands svenska lärarstuderandes förening

Ålands lärarförening

Emilia Friis Julia Liewendahl Ville Arponen

Karsten Steiner Tove Waller Camilla Hellström

Svenska lärarföreningen i Uleåborg Ingen ledamot


12

14.6.2018 • Nr 11

r

ut u

X

vägen till yrket

Dags för nya äventyr – Det finns faktiskt annat i livet. Det är ju faktiskt en stor förmån att få gå så här tidigt och vid så här pass god vigör. Nina Eriksson-Holmström hade en bråd, men ingalunda ointressant vecka i början av juni. På måndagen åkte hon runt med limousin i Brunnsparken i Helsingfors med sina kollegor. För det handlade ju om sista arbetsdagen med gänget. Specialläraren Nina Eriksson-Holmström står i beråd att gå i pension. Hon har fyllt 60 år och därmed har hon enligt tidigare beslut rätt att gå i pension. Hon var nämligen i tjänst i månadsskiftet juni-juli 1989, då pensionssystemet förnyades. De som då hade den yrkesbaserade pensionsåldern om 60 år gavs möjlighet att hålla fast vid denna. Nina höll, som de flesta andra berörda, fast vid denna pensionsålder och senare i sommar kan hon kalla sig pensionär. Måndagens biltur med därtill hörande social samvaro var inte det enda gyllenet minnet under denna skickelsedigra vecka. Hon var nämligen också sysselsatt med att fungera som ordförande för den 12:e och sista förbundskongressen.

– Viktigt att sätta egna gränser för arbetet, säger Nina Eriksson-Holmström.

Grädden på moset kom sedan onsdagen den 6 juni, då hon mottog FSL:s förtjänsttecken i guld. Nina har nämligen osedvanligt många fackliga meriter. Hon har bl.a. fungerat som ordförande för FSL-fullmäktige, hon har bestridit en plats i OAJ:s styrelse och hon har under många år varit förtroendeman för grundskollärare i Helsingfors. – Jag har jobbat som lärare i Helsingfors i 38 års tid. Jag är ursprungligen klasslärare, men efter ca tio år som klasslärare och rek-

tor kompletterade jag min utbildning. Jag blev speciallärare, berättar Nina. Varför? – För att jag såg ett behov! Jag märkte att jag behövde fördjupade kunskaper i specialpedagogik. Hon har alltså i första hand jobbat som speciallärare. Senast i Åshöjdens grundskola i Helsingfors. I ett skede hann också utföra ett pionjärarbete som speciallärare i gymnasiet. Nina är mor till tre barn. Hon varvade familje- och yrkesliv och

lyfte också in fackligt arbete i ekvationen. – Det har varit givande! Allra mest har jag tyckt upp uppdraget som förtroendeman för där har jag kunnat hjälpa medlemmar väldigt konkret. Hon har alltså jobbat som lärare i 38 års tid. – Om jag uttrycker det enkelt: tidigare var lärare sysselsatta med undervisning och fostran. Nu jobbar lärarna med fostran och undervisning. Ordningen är en annan.

Nina har jobbat fackligt på såväl lokal som central nivå. Som ledamot i OAJ:s styrelse och fullmäktige är hon väl insatt i diskussionerna om usk-baserad arbetstid kontra årsarbetstid. Dessa diskussioner har ju förts i decennier. – Jag har tidigare trott att årsarbetstid kan bidra till att lätta på lärarnas börda. Nu tror jag inte längre på den lösningen. Arbetsuppgifterna har blivit allt för många, så en övergång till årsarbetstid löser inte problemen. Din lösning? – Lärarna är ett väldigt ambitiöst släkte som har svårt att säga nej. Individerna måste själva sätta gränser för det egna arbete. Ett systemskifte hjälper inte. Du sade i början av vår pratstund att det finns så mycket annat än arbete i livet. Vad är det? – Jag tycker väldigt mycket om att resa och läsa. Jag tillbringar också gärna mera tid i min hemstad Hangö. Ämnar du resa längre än till Hangö? – I höst åker jag med Sonja W, som är en god vän ända från studietiden, till Australien. Resan räcker sju veckor och vi tillbringar också tio dagar på Nya Zeeland, säger Nina Eriksson-Holmström. text: c-e rusk foto: tom ahlfors

bakbrädet Slut i Jakobstad. Den svenskspråkiga barnträdgårdslärarutbildningen har 60 år på nacken i Jakobstad, men nu är det slut. Vasabladet berättar den 27 maj om den allra sista dimissionen, där 23 barnträdgårdslärare fick sina examensbetyg. Åbo Akademi har beslutat att utbildningen framgent äger rum i Vasa. K:stad får betalt för Lafo. Kristinestad får en engångssumma på 300 000 euro av Svenska folkskolans vänner (SFV) för att ta över Lappfjärds folkhögskola. År 2017 uppvisade verksamheten en förlust på 200.000 euro, omtalar Syd-Österbotten den 23 maj. Initiativet om ett kommunalt

övertagande av folkhögskolan i Lappfjärd fördes fram av SFV/Axxell utbildningar som kontaktade staden i slutet av 2017. SFV:s fastighetsbolag Folkfast behåller fastigheterna som bolaget äger i Lappfjärd – huvudbyggnaden plus ytterligare två fastigheter – som hyrs ut åt staden till självkostnadspris. Svenska folkskolans vänner har ägt Lappfjärds folkhögskola i drygt 20 år. Nyman lämnar Akava. PM Mats Nyman, 45, har valt till verksamhetsledare för Akava-anslutna förbundet Privatsektorns Chefer och Specialister YTY. Nyman har i ca 10 års tid varit anställd vid Akava, senast som direktör för samhälls-

frågor. YTY har ca 10 500 medlemmar. Förbundet organiserar bl.a. flygplanspiloter. Inga avgifter. Den grundläggande utbildningen bör enligt grundlagen vara avgiftsfri, påminner barnombudsmannen Tuomas Kurttila. BO Kurttila klandrar i en intervju, som återges av Yle den 26 maj, kommunerna för att de ser mellan fingrarna i denna fråga. – Penninginsamlingarna måste upphöra, säger Kurttila. Han säger att han har kontaktats flera gånger av föräldrar, som har berättat om avgifter om 10– 30 euro för aktiviteter som ordnas under skoltid.

Han förutsätter att utbildningsanordnarna bekostar färder och utflykter. – Om kommunen saknar medel för detta bör aktiviteterna inte äga rum, säger Kurttila. Kräftgång för åk 10. Antalet ungdomar som avlägger påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, dvs. tionde klass har sjunkit drastiskt: i vår har uppskattningsvis 700 elever slutfört tionde klassen, medan antalet för fem år sedan var drygt 1 800 elever, uppger Utbildningsstyrelsen. En tydlig orsak till minskningen är att det finns fler alternativ än tidigare för fortsatta studier för dem som avlägger den grundläg-

gande utbildningen. Till dessa hör bland annat utbildning som handleder för yrkesutbildning eller förbereder för gymnasieutbildning. Äiruo i Borgå? I Borgå utreds intresset för modersmålsinriktad svenska i finskspråkiga skolor, omtalar Östnyland den 29 maj. Sedan länge har svenskspråkiga skolor i Borgå erbjudit modersmålsinriktad finskundervisning (mofi), men modersmålsinriktad svenskundervisning (äiruo) har lyst med sin frånvaro. Situationen är likartad överlag i tvåspråkiga kommuner. Om det finns tillräckligt med intresse lovar bildningsnämnden att det bildas äiruo-grupper i finska skolor.

Läraren 11 2018  

Läraren 11 2018

Läraren 11 2018  

Läraren 11 2018

Advertisement