__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

ord för ord Läsåret har visat hur viktigt mötet och hur viktig interaktionen verkligen är. Skola är mycket mera än undervisning och kunskap. Ю  r sidan 3

10.6.2021 • Nr 10 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Skön sommar! Tidningen Lärarens redaktion önskar alla läsare en skön och avkopplande sommar. Nästa läsår utkommer det första numret den 12 augusti.

foto: tom ahlfors

Skola på sommaren Det blir sommarskola, men inte regelrätt undervisning, för olika målgrupper i Pedersöre den här sommaren, berättar läraren Hanna Timmerbacka-Uusitalo.

PM för läsåret 2021–22 ”Som speciallärare är jag väldigt oroad över elevernas välmående. Oron gnager i mig då jag känner till elever som behöver hjälp av barnpsykiatrin men som inte får hjälp på grund av att köerna är för långa.”

PM för läsåre Läsåre ts arbets

tider

t 2021-2

022

PM för läså utgående Du

ret samm anställs från gällan på FSL:s de lagar kansl

i och kollek omfattas som jobbar vid Den grund tivavt en läroa läggande av nstalt som al. utbildningen att konta den här inform arbete inleds ationen kta din s enligt anord LOVTIDER är välko inte slut efter narens beför inform förtroendeman mmen den 1 augus eller ation om En tjänste Den lärarar ti och avslut den sista dina anstä FSL:s kansli innehavare betstid som lördagen as och timlära llningsvillko huvudsyssla ren bestäm arbetsgivavecka 22. har 190 re i r. Läsåret som anstäl mer om arbetsdagar Arbetstiden bör förläg eller för lts tillsvid att lärarn enligt lagen, men om ska förlägg minst ett gas så are a har höst-, självständigh arbetsår as under läsåret, men jul- och utöver de samt en är skyldig etsdagen, tondagen sportlov kan även egentl att anslut Arbetsgivaren tret- lande under sommaren eller första annan arbets iga skoldagarna ning till slutet ordnas i direkt avgör om infalmaj infalle en annan lika lång och skyldig i hela komm eller början period som r på dag än lördag året. Om lärarkåren het delta unen ska och planer är fri från av läsarbetsgivaren förut som i studiedelta i lärarda minskar undervisnin ingsarbete utöver de antalet skolar eller söndag har bestäm två utveck garna (FBA-dagar) g och övrigt tre avtala dagar per lärararbete. lingsdagar betsdagar t att av per år för de eller om läsår. Om tre ska hållas kommunens eleverna. läsåret, får arbetsgivaren en del ser det ändam under De bortfa lärare ska den ena skolarbetsd anbara en del arrangeras ålsenligt delta eller tretimmars agarna räknas llande kan en av dagar av Läsåret av lärarna som två som avlöna arbetspass särskilda 2021-2022 dessa ändå i någon skola. För lärare skäl arrang under sådan dagar som de dagar har 188 anställda två separa gar. Självst enligt lärare eras som är arbets arbetsschem a tillsvidare ta, samm ändighetsdag arbetsdaställda minst dagar för ns För utveck eller ananlagt minst a. timmar långa eleverna. en månd en infalle för läsåre lingsdagar sex ag och r på ts arbets timlärare pass. Lärara (6 timma las lärarna tid och i huvudsyssla kan placer medan tretto 1 maj är en sönda r) betarbetsdagar dagslön. För gymna as utanfö g kan arbets ren förord Betalningen ndagen siets del i samband r läsårets detta läsår givana två timma gar, i det infaller på ska antale sker arbetsdamed löneut arbetsdagar fallet måste en torsda r planer t för betaln studie månaden (elev- och ingsarbete. lärararbetsda g. placeras ingen - och efter denna dagar), förläg lärararbetsDessa två i direkt anslut gen kan använ arbetsdag. timmar två nya FBA-d gningen ning till läsåre das senast första och/el Självständig De av under ningstimma agarna och den ts ler och hetsd vis31.8.20 sista måste merar r och annan agen 6.12.20 ersättning arbetsdag. 20 Trettondage användas bete utanfö som reglera för en arbetstid 21 som ett r undervisning n 6.1.20 elevarbetsda marna föruts s av arbets tillfälle på 22 Lärare i under Påsken stimg. givaren längden ätter alltid 14.4–18.4.20 visningsskyld samt på en under reservering en separa 22 betstid som Första maj ighetsarvisningstimm t bestäm av anslag jobbar deltid 1.5.2021 Från och mas enligt . Anslagen e verksamhete med 1.8.202 att delta Kristi himm den lagstif för som gällde n bör reserv i lärararbetsda är skyldiga 0 blir det tning elsfärd att byta 31.12.1998 skolans egentl eras utöver möjligt 26.5.2022 upp till 24 proportion garna i samm Vårtermine och enligt vedertagna timmar under iga lönean som ns avslut a ning till utveck den sieringen praxis som slag. Finanvisning 4.6.20 heltidsarbete deltidsarbetet är lingsarbete. ska inte arbetsplanen framgår till 21 förverkligas avtalsparagra . Detta tillämp av Den nya anslagen eller ett timlärare så att De ersätt fen gör det as också tas från motsvarand dokument. i huvudsyssla ande skolor timresursen på kan en enskild möjligt för Antalet e medföra na och privat . lärare att gymnasierna vilket skolar under ett att gruppe tillsammans a rektor komm följer bestäm läsår i gymna betsdagar rna valfrih blir med Arbetsgivaren för grund eten begrän större, a överen melserna på samm siet bestäm skolor s om byte sas eller undervisning kan bestäm a sätt kontaktunde s av mängden tjänsteinneha gymnasierna na. De kommunala ma att en stimmar gande utbild som i den grund rvisning till utveck arbete. Antale vare, utöver inrättar lägminskas. ningen. sin nämnda enligt de den ovan t undervisning lingsarbetstiden förhållanden arbetstid som byts stimmar Utförandet för studie multipliceras planering, som rådde 31.12.1998. av och ersättn r och även ska med 1,5 ger antale merarbetet delta i sådan ingen för som t timmar nering, utbildn förutsätter plautvecklingsar Läraren ing och utveck alltid ett separat och rektor bete. sker utöver förordnande ling som n komm de egentl om till vilken av arbets er överen Om förord iga skolda och övrig givaren s typ av nande inte garna arbetsskyldig ges är läraren . gifter som arbets utvecklingsuppinte skyldig het. Denna vara högst Om en att utföra tiden använ kan två dagar Arbetstiden lärare har arbetet. ersätts då ds (högst 12 till. samm Arbete kan även haft oavlö inte. tjänstledigh timmar anlagt) per t användas exempel nad borde läsår. et och för till utveckling inte ansök tjänstledigh alltså inte av läraren kunnande t om et för s eget bli utan eller till verksa jullovet. ferie (höst, sportlön för stöder välbef mhet som eller påsklo , julinnandet. v), har INTE rätt läraren till lön Målet för Varje arbets under Avsikten samplanerin ferierna. givare ska med veckla hela liga direkt gen ha klara bestämmel är att skriftiv över skolenheten är att ut- grerin lärarna sen lämpa hur parag rens g, så gemen borde helhetsansv om rafen tillatt läras. Tilläm samma anhålla en pningen ar för skolar nering, prov, tidspla centueras. från komm sammanhän kan varier gruppering tjänstledigh betet ac- Rekto Samplanerin un till gande a och behan et av lärosto rn kommun målinriktad. flera komm gen bör trygga vikarie och på det dling tiden, beslutar om sampl ff, lärom men i vara under I sin bästa uner tillämp sättet edelsfrågor aneringsns lön men med planeringen fen så att visningsmet form är as parag under feriern Syftet med samt tanke på samraoch effekt en skapa oder och delaktighet betssätt. avtalet a. är tjänst en tjänsteinneh het fri från nde verksa ivitet rekom olika arär INTE avare Tyngdpunkt kort tjänst ledig 8 olika bindn m- nering att varje menderar att en en för sampl ledighet kalenderdag som kollegium verka utjäm ferien blir ingar och en FSL ferie utan ska leda ar före a- använ diskuterar utan lön kan vecklin är att utveckla nande på lön. En till är ds. Skolan hur tiden för ferien skolan. konflikter eventuella lärare som gens tyngdp osäker kan veckas s rektor Ut- uppfö . Om du i skolan, inre vara har en tjänstledigh har ett likarta du kontro unktsområde förbättra ljningsansva skapa en t.ex. intern rektor eller llera med et före t vi-andan, kan ringsti r för lugn och utveckling, förtroendem din jullovet samplaneav samar trivsam den som och öka utveckling ansöker an arbets bete för t.ex. innan om oavlön mellan olika möjlighetern miljö utveck lingar och du vård av ad tjänst stadier eller a till produ arbete. samskötsel av ling av ledighet. Samplanerin samarbete AV-apparatu ktivt nadsh gen är bl.a. med vårdutveckling r. avare. Lärare skol- för som sker Samplanerin n kan inom samplanerin utanför undervisnin gstiden ramen lärarnas gen även består av gstimmar. ra utveck ensam utfö- mängd timmar en årlig ringen ger Samp lingssom laneen möjlig och planer så långt är möjlig i syfte att som det het för lärarn t ska använ ingsarbete delta i utveck Ersättning utveckla a att das jämnt hela läsåre lingen och skolenheten för under av skolan ts arbets profileringen beredelser inför . Förgifter betala klassföreståndarup . tid, vilket aktas vid egna lektion efterbehand p- vecko s till lärare bör beplaneringen. er och Också en övertimme i åk 6 till ling är inte Man måste akta att lärare som för klasslä inte heller 9. följand samplanerin arbetstiden Följande berare enligt sammansatt undervisar arbete e: g, de planer arbetsuppgif ska räcka som en rast eller klass som till för ade uppgif ter är exemp på sampl annan avlöna utförs på en klass 6 får motsvarar anering: terna. Planer arbetet el till sampl ersättningen d tid kan en • får inte ingsräknas anering satt klass klassförestå . En samm leda till trots att rararbetsdag att antale jämställs ansin natur ndare • arbetet Samarbete t lämed en ar utökas är av sampl i årskur minst 2/3 7–9: 1,4 till klass 6 om under läsåre årsveckotim s aneringsart. av elever vårdnadsha med elever • na är t. mar Om det klassförestå nas • För tillsvid ovannämnd elever i åk 6. Planering vare, Platsen ndare are anstäl för planer a villkor av evene fylls kan kurs 6: i årslda i komm hör till grundskolor et inte man lokalt ingen och mang som redels 1,0 årsvec skolans unala erna behöv bedöma är sampl förbekotimme. sen motsv t. verksa ex. om anerin 120 er fester klas- Lektor inte vara arar en mhet, med arbets timmar. gen högst • klass 6 liktydig För lärare Samarbete och resor, ersättning platsen. i gymna och betala gymnasier i siet som för klassfö handledare är den årliga kommunala gen, hälsov med skolpsykoloär grupp gifterna. reståndarup får sitt mar för mängden Även om p- ur arvode andra mynd årdspersonal samplanerin timgymnasiets man utbetalat eller g högst mar. För gäller eleverigheter i frågor resurstimma läsordningen har reserverat 101 timen lärare giften som som plats i Till en lärartj r. Uppna och för gemen i en privat dena arbetstiden grupphandle studeran- nering änsteinneha sam sampl skola är arvodet stid bör inom ramen dare samt • klasslärare) vare (lekto a- nering Planering för uppgif för sampl som förord gemensamm man undvika onödi r/ gymna ten ska av under 45–100 aform av föreståndar fastslås timmar nats till siets årspla ga arbets a möten per läsår i samarbete visningen i klass. e betala n. Lektor tiden bör gymnasium eller flera och s en ersätt mellan som motsv i vuxenplaneras lärare två Samp upp. För och gymna ning linje arar årsarv och följas lärarna laneringen siets vuxen odet för som funge i övning den en ska sskolo rar tid som använd vara effekt som grupp rna är Samplanerin ledare får tid, inte ska reserv ivt planer handräkna en bara möten gen utgör eras för neringstiden ing 69-10 veckotimme verksamhete undervisnin en viktig sam. Sampla7 timma består dels del av gsskyldighet till under n i skolor r. arbetstid visnin gssky Lärare av bunde na. Betyd av sampl en. i och icke n som ldighe tsarb anering elsen bunden FSL anser jobbar deltid ökar med etstid storlek. arbetstid. att man skolans Rådplägning är skyldig i i sampl skolor vika a att delta en kan gälla anering na bör undatt i samm inte- nering binda för stor del som deltid a propo av sampl rtion sarbetet stiden. a- te. är till heltids Detta tillämp arbei huvudsyssla as också på timlär are .

Lärararb

etsdaga

Tjänstled

ighet och

r (FBAdagar)

lön

Sampla

nering

Klassföre ståndare grupphan dledare och

PAMELA LEKA FSL:s viceordförande i en debattartikel.

Ю  r sidan 4

Ю  r sidan 10

Ю  r sidorna 5–8


2

10.6.2021 • Nr 10

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Ge med ena handen och ta med den andra

Inför avtalsrörelsen våren 2020 var man från arbetsgivarhåll mån om att betona hur ansträngt det ekonomiska läget var. Kommunernas ekonomi har historiskt sett aldrig varit så här dålig, upprepade Kommunarbetsgivarna KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen. Och det här var märk väl före coronapandemin hade tagit sitt strupgrepp på världsekonomin. Men vilket blev utfallet? Om man ser på kommunernas bokslut för fjolåret är resultaten strålande. Tack vare statliga stödpengar är det plusresultat över så gott som hela kommunfältet. 2020 var det bästa året ekonomiskt sett för kommunerna under detta årtusende. Man kan kanske rent av, för att återanvända Jalonens fras, tala om ett historiskt gott resultat. Därför är det aningen paradoxalt att många kommuner går åt timresursen inför nästa läsår. FSL:s kartläggning visar att 39 procent av de tvåspråkiga kommunerna kommer att skära i timresursen. Samtliga av dessa kommuner visar ett positivt fjolårsresultat. På nyhetsplats i denna tidning kan vi berätta om Lojo stad, vars bokslut visar ett plus på över 14 miljoner euro, men där man trots det väljer att skära ner timresursen med 200 timmar. Häpnadsväckande är också armbrytningen om utbildningsresurserna i Helsingfors. Staden gjorde en vinst på ca 500 miljoner.

Riktigt illa rimmar de planerade inskränkningarna i timresursen då man blickar tillbaka på det exceptionella skolåret. Distansundervisning, kunskapsluckor och allt sämre mående bland eleverna skulle kräva mer lärartid för eleverna, inte mindre. Och det är uttryckligen det som en minskad timresurs innebär – mindre lärartid för den enskilda eleven. I just detta läge kommer nedskärningarna sällsynt olägligt, och rimmar illa med regeringens ambitioner. Kommunerna lyfter statligt coronastöd med ena handen, men skär ner i timresursen med den andra. Det skall också sägas att det inte är helt okomplicerat att göra en budget i de undantagsförhållanden som har rått. Utfallet av pandemin har varit oklart och det har varit vanskligt för kommunerna att förutspå omfattningen av det statliga stödet. Coronapandemin bör ses som ett undantag, men i en mer normal tillvaro skulle kommunerna vara betjänta av att statsmakten tar ett steg från projektfinansiering, mot en stabilare grundfinansiering. Det skapar mer förutsägbarhet. I kommunalvalstider kan en påminnelse om att politik handlar om värderingar och prioriteringar vara på plats. Det är alltid ett val att skära i timresursen. Man kan välja att låta bli när man har årtusendets bästa år bakom sig. Men det är också fullt möjligt att låta bli då ekonomin historiskt sett aldrig varit sämre. Allt handlar om prioriteringar.

Det är alltid ett val att skära i timresursen. Man kan välja att låta bli när man har årtusendets bästa år bakom sig.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Checklista för sommaren På www.fsl.fi finns alla detaljer du behöver, ha nu en riktigt skön sommar! Beställ hem lite sommarläsning! Har du inte löst ut din medlemsgåva i form av en gratis bok från Förlaget är det dags nu! Medlemsförmånen gäller fram till 27.6 kockan 23.59. Rabattkoden hittar du i din mejl eller på våra elektroniska medlemssidor.

Sjuk under sommaren? Om du insjuknar under den så kallade kalkylerade semestern (börjar den 16 juni och är olika lång bland annat beroende på antalet tjänsteår), har du rätt att få både lön och sjukdagpenning under sjukdomsperioden.

Ska du ut och bila? Som FSL-medlem har du en reseförsäkring i bolaget Turva. Försäkringen gäller också för resor i hemlandet, så länge de är minst 50 kilometer från den egna bostaden, arbetsplatsen, studieorten eller fritidsbostaden. Ditt medlemskort är ditt reseförsäkringskort.

Spana in vårt kursutbud Redan nu kan du se vilka FSL-kurser vi ordnar under hösten 2021. Först ut är rektorskursen den 3–4 september. Vi kommer även att köra igång det uppskattade kurskonceptet FSL-akademin igen, vill du bli en facklig påverkare så är det här något för dig!

Uppdatera dina medlemsuppgifter Byter du jobb till hösten eller blir du kanske föräldraledig? Kom ihåg att uppdatera eventuella ändringar i dina medlemsuppgifter: www.koodata.net/fsl_j

Kansliets öppethållningstider Under juli är FSL:s kanslipersonal på semester. I brådskande ärenden är vi tillgängliga under semesterperioden också, jourtiderna hittar du på vår webbsida. Vi tackar alla medlemmar och samarbetspartner för läsåret som gått!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

10.6.2021 • Nr 10

Sänkt timresurs en skuggpermittering Nästan 40 procent av de tvåspråkiga kommunerna skär ner i skolornas timresurs inför nästa läsår. Det visar en kartläggning som Finlands svenska lärarförbund FSL har låtit göra. I till exempel Lojo minskar timresursen med 200 timmar. Anders Johansson vid Källhagens skola kallar manövern för en skuggpermittering. Den blomstertid har klingat ut i Källhagens skola i Lojo. Kanske med en viss mollbetonad underton. För när man blickar mot nästa läsår kan man konstatera att stadens timresurs kommer att minska med ca 200 timmar. För Källhagens del innebär det att man kommer att ha drygt 40 timmar färre till sitt förfogande läsåret 2021–2022. – De elever som började på årskurs 7 i höstas var indelade i fyra grupper med 15–17 elever per grupp. Nästa läsår blir det bara tre grupper, d.v.s. alla klasser splittras och elevantalet stiger till ca 22 per grupp. Det betyder att de får mycket mindre stöd och hjälp av lärarna, säger Anders Johansson som är lektor i matematik vid Källhagens skola och också medlem av FSL:s fullmäktige. Vad tycker du om det? – Det är inte alls bra. Varje år som går får vi fler elever som har intyg på att de behöver olika former av stöd. Om man har en grupp på 22 elever så kan man krasst räkna med 2 minuter per elev per lektion, säger Johansson. – Det blir mera katederundervisning, mera föreläsningar. För de elever som inte är så auditiva och som skulle behöva få göra saker konkret blir det onödiga svårigheter. Också för de blivande sjuorna väntar större undervisningsgrupper än vad man är van vid med motsvarande elevunderlag. Det blir fyra grupper med ca 24 elever i gruppen. Det innebär mindre lärartid för den enskilde eleven, men också en ökad arbetsmängd för lärarna. – Jag kommer till exempel att ha mycket flera prov att rätta. Om jag tidigare hade 15–16 per provtillfälle och nästa läsår 24 så är det en ökning med 50 procent, säger Johansson.

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Med kollegial styrka genom coronaläsåret

 Det är fel gentemot barnen. Anders Johansson uttryckte på FSL:s fullmäktigemöte sitt missnöje över att Lojo skär ner i timresursen.

39 procent av de finlandssvenska kommunerna minskar timresursen Lojo är inte ensam om att skära i timresursen. Det visar den kartläggning som FSL har låtit göra. Nästan 40 procent av de svenskoch tvåspråkiga kommunerna sänker sin timresurs för läsåret 2021–2022. – Timresursen är ett av de tydligaste måtten på hur mycket en kommun satsar på utbildning, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande. FSL:s webbenkät sändes i maj till FOSU:s huvudförtroendemän och förtroendemän i 30 svenskoch tvåspråkiga kommuner. Av de som svarade uppger 33 procent att timresursen behålls på samma nivå som tidigare, 22 procent kommer att höja den och 39 procent sänker timresursen. I FSL:s kartläggning uppger många av de kommuner som sänker timresursen att orsaken är ett sjunkande elevantal. FSL vidhåller ändå att man inte borde vara för snabb med den åtgärden. – Vi vet att antalet elever i behov av stöd och individuell lärarhandledning stadigt ökar och att tiden i dagsläget inte räcker till för att möta varje elevs individuella behov och uppnå målen i läroplanen. De kommuner som behåller timresursen på samma nivå även om eleverna blir färre har förstått det här och ökar därmed lärartätheten och förbättrar elevernas möjligheter till individuell handledning och en fungerande inkludering, något alla vinner på i längden, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

Sänkt timresurs trots positivt resultat Anmärkningsvärt är att samtliga kommuner i FSL:s kartläggning visar upp ett ekonomiskt överskott

för år 2020. Också i Lojo visar fjolårets bokslut ett rejält plus, ca 14,4 miljoner. – De ekonomiska utsikterna var dystra när budgetramarna för 2021 gjordes. 2019 gjorde Lojo ett minusresultat och vi hade ett kumulativt underskott. I mars slog koronan till och till en början såg det ut att ekonomin rasar, uppger ekonomidirektör Raija Lindroos. För att reda ut stormen klubbades ett program för att balansera ekonomin igenom i oktober 2020. Raija Lindroos betonar att det inte specifikt har fattats beslut om att skära i timresursen utan att det är balanseringsprogrammet som nu förverkligas. Servicechef Liisa Saarniniemi vill inte heller prata om en sparåtgärd, utan konstaterar att då budgetramarna är snävare har man varit tvungen att se över hur timmarna fördelas. – Timresursen är i medeltal 1,94 timmar per elev i Lojo, vilket är rätt bra om man jämför med våra grannkommuner, säger Saarniniemi. Anders Johansson är ändå inte nöjd med hur den minskade timresursen utfaller för de svenska skolornas del. Timresursen minskar med 63 timmar, av totalt 200. – Den svenska sidan står för 31 procent av nedskärningen. Jag tycker att vi finlandssvenskar drabbas oskäligt hårt, säger Johansson. – De svenska skolorna i Lojo har av tradition haft betydligt högre timresurs än de finska. Också om timresursen i de svenska skolorna nu sjunker hör de fortfarande helt befogat till de skolor som har mest antal timmar, säger Liisa Saarniniemi.

text och foto: mattias fagerholm

Klockan ringer ut och läsåret är till ända. Glädje och förväntan inför ett långt sommarlov ligger i luften då barn och ungdomar springer mot ett välförtjänt sommarlov. Ett tack och ett hejdå i kombination med ett leende till läraren innan dörren till skolan stängs för sommaren. Lärarrummet fylls av skratt och fin samvaro, ett läsår är till ända. Det kollegiala är påtagligt. Läsåret 2020–2021 har präglats av omställningar och ovisshet men också av professionella lärare som levererat och alltid med elevernas bästa i fokus. Vår yrkeskår har klivit fram som en av samhällets verkliga superkrafter då pandemin gastkramar världen; en yrkeskår i ett utbildningssystem där trygghet och kvalitet består trots prövning. Den ovisshet skolorna har levt i under det gångna läsåret förutsätter pedagogisk trygghet och lugn. Lärare och rektorer har lyckats med just det. Att utöver detta skapa digitala plattformar, utveckla metoder och därmed utmana det egna kunnandet är en otrolig bedrift.

Skolan behöver lugn och ro, vi måste gemensamt dra i handbromsen. Mår personalen bra, mår skolan bra. Det är nu vi behöver tid för att se varandra och tid för att se växande barn och unga.

Nyfikenheten bland barn och ungdomar, glädjen i att lära sig nya saker och utvecklas har kommit i skymundan för det ökade illamåendet. Men lusten till kontinuerligt lärande och magin i lärstigen finns kvar. Läsåret har visat hur viktigt mötet och hur viktig interaktionen verkligen är. Skola är mycket mera än undervisning och kunskap. Hemmen har fått axla ett stort ansvar och samarbetet mellan hem och skola har varit en bärande kraft. Styrkan i att se helheter och vad vi kan åstadkomma tillsammans är en lärdom som vi ska ta med oss. Läsåret har varit krävande, kollegier andas en stor trötthet. Då lärare och rektorer återvänder till skolan i höst, hoppas jag att arbetsgivarna har full förståelse för att fokus under det kommande läsåret måste läggas på personalens ork. Skolan behöver lugn och ro, vi måste gemensamt dra i handbromsen. Mår personalen bra, mår skolan bra. Det är nu vi behöver tid för att se varandra och tid för att se växande barn och unga. Tack för det gångna läsåret – tack medlemmar, tack samarbetsvänner! Jag önskar er ett chokobra sommarlov med lata dagar utan måsten, stunder fyllda med sådant som ni mår bra av och njutbar tid i hängmattan med en medlemsgåva i handen.


4

10.6.2021 • Nr 10

Undervisning också på sommaren i Pedersöre I sommar kommer Pedersöre att ordna undervisning för olika målgrupper. En som ska ansvara för ett läsprojekt för yngre elever är specialläraren Hanna Timmerbacka-Uusitalo. Enligt kommunens bildningsdirektör handlar det inte om en regelrätt sommarskola med förlängd termin. – Jag tror att läsprojektet kommer att locka många yngre elever i sommar. Det är låg tröskel att komma till skolan och det är inte heller fråga om regelrätt undervisning utan om att väcka ett intresse för läsning för dem som vill, säger Hanna Timmerbacka-Uusitalo. I sommar kommer hon att vara en av de lärare som under ett par veckor ställer upp när Pedersöre kommun ordnar sommarskola för olika målgrupper. En målgrupp för henne är just yngre elever samt att fungera som en resurs för gymnasieelever som behöver ha stöd för omtagning av tentamina. – Jag har märkt att coronaviruset och pandemin har satt sina spår bland studerande i gymnasiet. Så jag tror det finns ett ökat behov av extra stöd och jag kommer att finnas där för dem som behöver det i början av sommaren när de förbereder sig inför tentamina, säger hon. Under det här läsåret har Timmerbacka-Uusitalo varit tjänstledig från sin tjänst som speciallärare i Sandsund skola. I stället har hon arbetat som handledare och resursperson i gymnasierna i Pedersöre och Kronoby. – Det är fråga om ett försök och den tillfälliga tjänsten som jag har haft har finansierats av kommunernas så kallade coronaviruspengar. Det är också det upplägget som möjliggör att jag kan ställa mig till förfogande för det här försöket under sommaren, förklarar hon.

Förlänger inte terminen Enligt Rolf Sundqvist, bildningsdirektör i Pedersöre kommun, handlar det inte om att ordna en regelrätt sommarskola med förlängd termin. Han poängterar också att försöket ordnas i medborgarinstitutets regi. – Det här försöket handlar inte om att vi som arbetsgivare kräver att lärare ska jobba på sin semester. Och vi förlänger inte terminen för några av våra elever eller lärare. Det fanns olika bitar som föll på plats och som möjliggjorde att vi kan satsa på det här, förklarar Sundqvist.

En viktig bit som föll på plats är det faktum att Timmerbacka-Uusitalo är tjänstledig och arbetar som handledare fram till den sista juli. – Det är därför jag kunde åta mig uppdraget och hela försöket är knutet till den tjänst jag har nu. Och sommarskolan, om man vill kalla försöket för det, sträcker sig bara över två veckor med några träffar för läsning. Från och med den 1 augusti återgår jag till min vanliga tjänst. – Så det känns verkligen inte som att jag offrar någonting för att jag jobbar några veckor efter att den riktiga terminen avslutas, säger hon. Enligt Sundqvist slukar försöket inte några stora resurser. – Försöket finansieras med kommunala medel men innebär inte att något tas bort från timresurserna för nästa läsår.

Språkundervisning för nyanlända Sundqvist berättar också att bakgrunden till försöket med en form av sommarskola kom till som ett initiativ från en speciallärare i kommunen. Specialläraren i fråga ansvarar för språkundervisningen för nyanlända och tyckte att den språkliga utvecklingen för dem ofta gick bakåt under somrarna. – Specialläraren har undervisat nyanlända i finska i några år och konstaterade att det också skulle finnas ett behov av fortsatt undervisning under sommaren. Genom att förlänga undervisningen också under sommaren ska vi se om inlärningen förbättras, säger han. Nyanlända som får språkundervisning är därmed den tredje målgruppen som får möjlighet till studier i sommar. Den undervisningen kommer att ske genom en timlärare som anställs av medborgarinstitutet. – Så nu söker vi efter en timlärare som kan tänka sig att ställa upp och erbjuda språkundervisning i finska för kommunens nyanlända. Sundqvist är nöjd över upplägget med att också de gymnasieelever som kan tänkas behöva stöd för omtagning av tentamina nu blir erbjudna det.

 Under några veckor i sommar ska speciallärare Hanna Timmerbacka-Uusitalo ansvara för ett läsprojekt för yngre elever i Pedersöre. Hon ska också fungera som ett stöd för gymnasieelever. Det känns inte som jag offrar något trots att jag jobbar några veckor in i juni, säger hon.

– Det finns en oro för att en del gymnasieelever har påverkats negativt av distansundervisningen under pandemin. Vi löser inte alla problem genom att ordna en form av stöd i början av sommaren men vi försökte identifiera grupper som kan behöva hjälp och det tycker jag vi har lyckats med.

Frivillig verksamhet Han är litet överraskad över att försöket som Pedersöre kommun nu tar sig an har väckt uppmärksamhet. – Just begreppet ”sommarskola” som en tidning använde kan leda tanken till ett förlängt läsår. Men det handlar absolut inte om det och det är också fråga om en verksamhet som är frivillig. Vi tror dock att det finns ett behov av den här typen av verksamhet, säger han. Hanna Timmerbacka-Uusitalo ser fram emot läsprojektet för de yngre eleverna. Hon kommer att satsa på ett koncept med läshundar som eleverna som deltar ska läsa för. – Kennelförbundet utbildar läshundar och förare som verkar i skolan för att stöda barns läsning. Så vi kommer att ha med hundarna Merja och Busan som barnen ska läsa för. Tanken är också att eleverna ska få fortsätta läsa boken hemma och berätta för hundarna vad de har läst om vid nästa träff, berättar hon. I projektet är också kommunens bibliotek inkopplat.

 Vi förlänger inte terminen för någon. Och vi tvingar inga lärare eller elever till att delta i det här försöket som vad vissa kallar för sommarskola. Det säger Rolf Sundqvist, bildningsdirektör i Pedersöre om att en del målgrupper får stöd och undervisning i sommar.

– Samtidigt som eleverna får möjlighet att förbättra läsningen i ett inspirerande sammanhang får de också boktips av bibliotekarierna som gör ett urval av böcker som de tror kan intressera. Samtidigt får de som deltar en möjlig-

het att bekanta sig med biblioteksverksamheten, förklarar Timmerbacka-Uusitalo. text och foto: christoffer thomasfolk


5

10.6.2021 • Nr 10

PM för läsåret 2021-2022 Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema. För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

Läsåret 2021-2022 har 188 arbetsdagar. Självständighetsdagen infaller på en måndag och 1 maj är en söndag medan trettondagen detta läsår infaller på en torsdag. Självständighetsdagen 6.12.2021 Trettondagen 6.1.2022 Påsken 14.4–18.4.2022 Första maj 1.5.2021 Kristi himmelsfärd 26.5.2022 Vårterminens avslutning 4.6.2021

Lärare i undervisningsskyldighetsarbetstid som jobbar deltid är skyldiga att delta i lärararbetsdagarna i samma proportion som deltidsarbetet är till heltidsarbete. Detta tillämpas också på timlärare i huvudsyssla.

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår.

Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Tjänstledighet och lön Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna. Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna. Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet

borde alltså inte bli utan lön för jullovet. Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tilllämpas. Tillämpningen kan variera från kommun till kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en tjänsteinnehavare som är tjänstledig 8 kalenderdagar före ferien blir utan lön för ferien. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

Klassföreståndare och grupphandledare Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas till lärare i åk 6 till 9. Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna. Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/ klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en

veckoövertimme för klasslärare enligt följande:

klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna. För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas. Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna utöver de tre avtalade eller om en del av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola. För lärare anställda tillsvidare eller anställda minst för läsårets arbetstid och timlärare i huvudsyssla kan arbetsgivaren förordna två timmar för studie- och planeringsarbete. Dessa två timmar kan användas senast den 31.8.2020 och måste användas som ett tillfälle på en elevarbetsdag. Från och med 1.8.2020 blir det möjligt att byta upp till 24 timmar undervisning till utvecklingsarbete. Den nya avtalsparagrafen gör det möjligt för en enskild lärare att tillsammans med rektor komma överens om byte av undervisningstimmar till utvecklingsarbete. Antalet undervisningstimmar som byts multipliceras med 1,5 som ger antalet timmar utvecklingsarbete. Läraren och rektorn kommer överens om till vilken typ av utvecklingsuppgifter som arbetstiden används till. Arbetstiden kan även användas för till exempel utveckling av lärarens eget kunnande eller till verksamhet som stöder välbefinnandet.

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras. Samplaneringen bör vara målinriktad. I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar och kan verka utjämnande på eventuella inre konflikter i skolan, förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen är bl.a. skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan. Följande arbetsuppgifter är exempel på samplanering: •

utgående från gällande lagar och kollektivavtal. Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studieoch planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa pass. Lärararbetsdagar kan placeras utanför läsårets arbetsdagar, i det fallet måste lärararbetsdagen placeras i direkt anslutning till läsårets första och/eller sista arbetsdag.

LOVTIDER

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli

Samarbete med elevernas vårdnadshavare, Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester och resor, Samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna och studerandena Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna. Betydelsen av samplanering ökar med skolans storlek. Rådplägningen kan gälla inte-

grering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt. Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering, inte heller arbete som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart. Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen. Även om man har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör man undvika onödiga gemensamma möten. Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor del av samplaneringstiden.

Rektorn beslutar om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används. Skolans rektor har ett likartat uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och skötsel av AV-apparatur. Samplaneringstiden består av en årlig mängd timmar som så långt som det är möjligt ska användas jämnt under hela läsårets arbetstid, vilket bör beaktas vid planeringen. Man måste beakta att arbetstiden ska räcka till för de planerade uppgifterna. Planeringsarbetet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret. För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 120 timmar. För lärare i kommunala gymnasier är den årliga mängden timmar för samplanering högst 101 timmar. För en lärare i en privatskola är arbetstiden inom ramen för samplanering 45–100 timmar per läsår och arbetstiden bör planeras och följas upp. För lärarna i övningsskolorna är den tid som ska reserveras för samplanering 69-107 timmar. Lärare i undervisningsskyldighetsarbetstid som jobbar deltid är skyldiga att delta i samplanering i samma proportion som deltidsarbetet är till heltidsarbete. Detta tillämpas också på timlärare i huvudsyssla.


6

10.6.2021 • Nr 10

UKTA - Löner Ordinarie lön En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar: • • •

uppgiftsrelaterad lön årsbunden del av det individuella tillägget individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen övergångstillägg/individuellt lönetillägg

Individuellt tillägg, bedömning av arbetsprestation I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat.

1. Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg

Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen.

Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på

För noggrannare information om uppgiftsrelaterade löner och lönebelopp - se våra tillägg på www.fsl.fi.

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna. Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten. Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Enligt huvudregeln räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter. Sammanlagt kan högst fem år räknas tillgodo. Anställning ska grunda sig på arbetsavtal eller tjänsteförhållande. Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställ-

ning i andra uppgifter än läraruppgifter betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

• Minimilängd på anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad. Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/tiden i arbete varit avbrutet.

Ansökan om årsbundet tillägg Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att tillägget söks skriftligt och senast inom två år från det att rätten till tillägget uppkommit. Om ansökan har framställts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram. Den behöriga myndigheten kan besluta att tillägget beviljas utan ansökan om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen. Rätten till tillägget börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till tillägget blivit uppfylld.

Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna.

Rektorer och biträdande rektorer

2. Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument

Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för styrning av den anställdes arbetsprestation. Syftet är att grunden för beviljande av det individuella tillägget årligen ses över vid samtalet mellan chefen och den anställde. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna ska prioriteras under det kommande året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/ Ersättning för konst- och färdighetsämnen/ Demonstrationstillägg Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt

betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen nedan:

Grundskolan, månatliga belopp, räknas ut per skola: Belopp, €/månad Antal lönegrundsgrupper

Skola med årskurs 1-6

6–8 9–16 17–21 22–25 26–29 30–33 34–

– 291,65 437,50 437,50 583,32 729,14 874,97

Det är den sökandes skyldighet att framlägga en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare som man gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till

Skola med årskursgrupper 7-9 eller specialskola 291,65 583,32 729,14 1020,82 1312,49 1458,28 1604,14

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola: Elevantal

Belopp, €/mån.

100–200 201–400 401–600 601–

199,44 299,13 398,83 498,54

Konst- och färdighetsämnen

Till anställningstiden räknas semestertid och tjänst- eller arbetsledighet om tjänsteinehavaren har: • haft löneförmåner under moderskapsledighet/sjukledighet • har lyft dagpenning enligt

Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen:

sjukförsäkringslagen eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning lyft olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken tjänsteinnehavaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön, fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid Utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår.

arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet, samt samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (t.ex. egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (t.ex. pålitlighet, ansvarskänsla). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg.

Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen här uppe till höger, om det till lärarens

uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren.

5 år 8 år 10 år 15 år 20 år -

-

5%

5%

10%

Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9 Belopp, €/månad

Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan

4%

3%

6%

6%

6%

Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan

2%

2%

5%

11 %

-

Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla

6%

2%

9%

6%

6%

Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/ vuxengymnasium

6%

2%

10 %

4%

6%

Studiehandledare vid gymnasium

2%

3%

5%

11 %

-

1–2 3–8 9–

199,63 399,22 598,85

Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till

undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst


7

10.6.2021 • Nr 10

specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervis-

ningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Grundskolor och gymnasier Klasstimmar i fysik och kemi

Demonstrationstimmar

2,50–7,49 7,50–12,49 12,50–17,49 17,50–22,49

1 2 3 4 osv.

Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier Klasstimmar i biologi (ej geografi)

Demonstrationstimmar

10–29,99 30–

1 2

Övertimarvode Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret. Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten.

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt: Den uppgiftsrelaterade lönen X 0,83 Undervisningsskyldigheten i tjänsten Övertimarvodet (resultatet av uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet. Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna tillägg, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet. Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits.

UKTA - Arbetstid och usk Grundläggande utbildningen Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning i förskollärartjänst i klasslärartjänst i speciallärartjänst i specialklasslärartjänst

23 24 24 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier. Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga

Gymnasier För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode. Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg. Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning. Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

Du vet väl att du i vår mobilapp Lärarrummet bland annat kan räkna ut ditt övertimarvode, följa upp samplaneringstiden och läsa FSL:s senaste nyheter och uttalanden!?

Modersmålet och litteraturm (också finska/svenska som andra språk) 18 Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20 Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21 Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi 23

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar. Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet.

Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel samt elevhandledning 24 Övriga ämnen

Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme. Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt minst tre gånger per vecka, är minskningen en och en halv veckotimme; om läraren förflyttar

Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten: Lönegrundsgrupper i skolan 1–2 3 4-5 6-7 8 9-12 13-

Timantal/vecka

1 2 3 6 7 9 12

Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan. Om en eller flera skolor med årskurs 1–6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan.

23

Annan minskning av undervisningsskyldigheten

Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare

sig i genomsnitt minst fem gånger är minskningen två årsveckotimmar, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller den enhet som är belägen närmast bostaden resa till en annan eller flera andra enheter sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, räknat längs den kortaste möjliga rutten, minskar undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och dessutom en halv

årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt.

varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

som ordnar skolans gemensamma musikframträdandenfår en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Skötsel av samlingar En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Ordnande av musikframträdande En innehavare av ämnes-lärartjänst

Lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet minskas inte om avståndet mellan enheterna är kortare än en kilometer. Om båda minskningsgrunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas minskningen separat för de båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren. Texten ovan tillämpas inte på timlärare.

Elevkårshandledning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsvarande en halv veckotimme enligt


8

10.6.2021 • Nr 10

lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor. Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

Lärarhandledning För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning: Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta, beaktas också gymnasiets lönegrundsgrupper. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar.

Skola med åk 7–9 1–11 lönegrundsgrupper 12 eller fler lönegrundsgrupper

1 årsveckotimme 1,5 årsveckotimmar

Skola med åk 1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper 12–19 lönegrundsgrupper 20 eller fler lönegrundsgrupper

0,5 årsveckotimmar 1 årsveckotimme 1,5 årsveckotimmar

Läs vårt tillägg till PM:et på www.fsl.fi för fler arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten!

Frågor? Börja alltid med att vända dig till din förtroendeman om du har en fråga eller ett problem gällande din lön eller anställning. På FSL:s förbundskansli finns också sakkunniga som kan hjälpa dig, tveka inte att ta kontakt med oss om det är något du undrar över!

Gymnasiet

ningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia och samhällslära 21

Ämneslärare/ timlärare

studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd 22

Samplanering I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan högst 101 timmar under läsåret. Man kan inte med samplaneringstid öka antalet lärararbetsdagar per läsår. Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen: modersmålet och litteratur

16

det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik 19 matematik, fysik, kemi, bildkonst och musik 20 religion, filosofi, psykologi, livsåskåd

gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23 Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/ svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan. Undervisningsskyldigheten, minskningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år. För studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är den årliga arbetsmängden 1600 timmar. 400 timmar är sådana som läraren få bestämma tid och plats för arbetet.

Rektorer i grundskolan På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6:

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret. Arbetstiden avviker till denna del från byråarbetstid. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Undervisningstimmar/vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9:

Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När timmarna fastställs ska skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter. Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till uundervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund. Koefficienttimmar Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i

Lönegrundsgrupper i skolan

Undervisningstimmar/vecka

12–17 18–23 24–29 30–35 36–41 42–

Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

10–12 9–11 6–9 4–6 3–5 –2

Undervisningstimmar/vecka 9-11 7-9 5-7 4-6 2-4 –2

Undervisningstimmar/ vecka för en rektor vid en specialskola: Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31– Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund. Till en rektor kan också förordnas två undervisningstimmar färre än det antal timmar som lönegrundsgruppernas antal visar, om mängden administrativt arbete i skolan är stort. Mängden administrativt arbete påverkas av t.ex. storleken på den övriga personalen. Rektorns undervisningstimmar måste inte vara del

elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10. Gymnasieresurstimmar För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande. Man besluter om gymnasieresursens användning besluter ett läsår i taget. Om gymnasieresursen inte används till sin helhet för uppgifter utom klass ska det oanvända antalet timar användas till undervisningsarbete. Av gymnasieresursen bör största delen användas till uppgifter utanför klass. För det här arbetet och de här uppgifterna som bestäms av rektor är undervisningsskyldigheten 19.

Undervisningstimmar/vecka 11–13 9–11 7–9 6–8 4–6 2–4 av den schemalagda undervisningen. Rektorns undervisningsskyldighet ska inte ändra på grund av mindre förändringar i lönegrundsgrupperna, om rektorns helhetsbelastning är oförändrad. Till en rektor kan förordnas högst två undervisningstimmar mera än det antal timmar som lönegrundsgruppernas antal visar. I ett sådant fall ska det administrativa arbetet minska i motsvarande grad. Den högre mängden undervisning bör motiveras med undantagstillstånd gällande ordnandet av undervisningen.

Rektorer i gymnasiet En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till högst 418 timmar per år. Rektorn kan dock förordnas högst 456 timmar per år. Då kan det i läroanstalten finnas högst 100 studerande och till rektorns tjänsteutövningsskyldighet får inte höra rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen eller så bör det till det större antalet undervisningstimmar finnas en annan grundad anledning. Då man fastställer antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, antalet verksamhetställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapitel IV.


9

10.6.2021 • Nr 10

Skralt utbud av läromedel på svenska engagerar lärarna Tidningen Läraren har i olika artiklar i de senaste numren beskrivit läromedelssituationen och också uppmanat läsarna att delta i diskussionen. Kommentarer har influtit både på tidningens webbplats och på instagram. Läraren intervjuade Pernilla Granlund som är ämneslärare i religion i Borgå. Det snäva utbudet är en bidragande orsak till att hon nu översätter finskt material till svenska. – Lärarna har inte möjlighet att välja ett läromedel som passar deras undervisning. Utbudet är skralt på svenska, säger Granlund. Läraren har också talat med Nils Saramo, som är läromedelschef vid förlaget Schildts & Söderströms. Saramo skriver inte till alla delar under den kritik som har framförts.

– Bara för att det inte finns ett skräddarsytt material för ditt sätt att undervisa betyder det inte att kvaliteten är dålig, säger Saramo i Lärarens intervju.

lu, producerar läromedel i digital form, på svenska endast för gymnasiet. Studeo uppger också att de har planer på att utöka sin svenska utgivning.

Finska förlag konkurrerar

I en testsituation märks det tunnare utbudet

Hos konkurrenten, det finska förlaget Otava, har man på senare år flyttat fram sina positioner när det kommer till läromedel på svenska och man hyser en förhoppning om att i framtiden också ge ut läromedel på svenska som man producerat själv som alltså inte är översättningar från finska. – Vårt mål är att ge ut mer och mer läromedel på svenska, säger Inka Hedman som är affärsområdeschef för den svenskspråkiga utgivningen. Förlaget Studeo, som tidigare lystrade till namnet Tabletkou-

Också Gun Oker-Blom lyfter i sin rapport om den finlandssvenska skolans särdrag fram läromedlens roll. Hon vill se ett större statligt ansvar i frågan och efterlyser ett strategiprojekt för de finlandssvenska läromedlen. De finlandssvenska elever skall inte försättas i en sämre situation på grund av läromedelsutbudet, vilket ibland kan vara fallet i till exempel studentexamen. – Inom realämnena finns det i många fall mera fördjupande material på finska, säger OkerBlom.

Inger Damlin: Signalen från fältet är tydlig Finlands svenska lärarförbund har också engagerat sig i läromedelsfrågan. FSL kommer på hösten att bjuda in centrala aktörer i frågan till ett rundabordssamtal. ”Våra lärare och rektorer vittnar ständigt om bristen på läromedel, den signalen har fältet gett så länge jag varit aktiv och den ekar allvarligt fortsättningsvis”, skriver förbundsordförande Inger Damlin i en kolumn i tidningen Läraren. ”Finlands svenska lärarförbund vill förbättra situationen. Vi inbjuder därför till en rundabords-

diskussion i augusti kring de finlandssvenska läromedlen: ’Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland’”. – Läromedel av hög kvalitet är en garanti för att den finlandssvenska skolan ska hålla jämna steg med den finska. De finlandssvenska eleverna får inte försättas i en ojämlik situation, säger Damlin. Tillställningen kommer att äga rum den 31 augusti och är uppdelad på inledande anföranden och en diskussion som modereras av Lärarens chefredaktör Mattias Fa-

gerholm. Vidtalade deltagare är bland annat Linda Mannila, ÅA-forskare med fokus på digitalisering och utbildning, Gun Oker-Blom som i höstas utgav en rapport om finlandssvensk skola samt ämneslärare och läromedelsförfattare Pernilla Granlund. – Jag har också försökt få tag på Utbildningsstyrelsens nya generalsekreterare Minna Kelhä utan att tills vidare lyckas, berättar Inger Damlin.

Wera Kunnas studie visar att finlandssvensk och finsk kultur förs fram både explicit och implicit i läroböckerna, men bilden som läroböckerna ger baserar sig mest på fakta och ger inte så mycket rum för elevernas egna reflektioner. Detta kan bidra till stereotypa uppfattningar om den andra

 Wera Kunnas.

språkgruppen, vilket också kan påverka elevernas motivation att lära sig det andra språket. Frågor om språklig identitet saknades helt i läroböckerna, vilket Kunnas anser vara en stor brist.

I musik är böckerna i lågstadiet väldigt gamla. Skulle gärna köpa fina läromedel som finns men pengarna vi får räcker ingenstans. Främst saknar jag ett läromedel i finska som skulle vara samma bastext i 3 olika svårighetsgrad. Läromedel för slöjd saknas helt! Även om det finns läromedel så köps det inte till alla ämnen, läraren får fixa allt själv. Pengarna att köpa läromedel fördelas ojämnt, vissa ämnen får köpa mer än andra. Önskar mig läromedel i finska för elever med annat modersmål eller för elever med individualiserad lärokurs.

Plock ur kommentarerna på läraren.fi

tom ahlfors

Du vet förstås att Finland är tvåspråkigt Lars och Bojen Huldéns pro gradu-pris i språkvetenskap tilldelas fil.mag. Wera Kunnas vid Åbo universitet för avhandlingen”Du vet förstås att Finland är tvåspråkigt”. Finlandssvenskhet och finskhet i grundskolans läroböcker för B-svenska och A-finska.

Plock ur kommentarerna på Instagram

I prismotiveringen konstateras att Kunnas avhandling är gedigen och behandlar ett aktuellt och viktigt tema. Den tangerar språkpolitiskt brännande frågor gällande inlärningen av finska och svenska som andra språk i grundskolan, samt hur man kunde minska klyftan mellan de olika språkgrupperna. Kunnas betonar vikten av att behandla kulturella aspekter i språkundervisningen och påpekar framför allt att läroböckerna i svenska borde lyfta fram betydelsen av det svenskspråkiga utbildningssystemet, rätten att använda sitt modersmål, språkets roll i närmiljön samt förståelsen för andra minoriteter.

”De digitala tillägsmaterialen i svenska och litteratur har hittills bestått av en lärarhandledning och pdf:ade övningspapper. Inte mycket digitalt i det. Nu har en ny serie kommit där tilläggsmaterialet ska vara digitalt. Men då måste man införskaffa en helt ny serie igen…”

”Arbetsböckerna sparar åtminstone på min ork och energi, som jag kan sätta på att utveckla undervisningen på andra områden. Jag anser att vi fokuserar oss på fel sak om vi alla försöker uppfinna hjulet hela tiden då vi samtidigt ondgör oss om vår ork i arbetet. Det är viktigt att vi får ha vår pedagogiska frihet, men det borde även ges oss alla möjlighet att använda läromedel som följer läroplanen.”

Malin Höglund-Snellman, Jakobstad.

Jeanette Lindroos, Pargas.


10

10.6.2021 • Nr 10

kolumnen anders adlercreutz Riksdagsledamot, ordförande för Hem och skola

Inlärningssvårigheter bör identifieras likvärdigt När jag tänker tillbaka på min skoltid är det lätt att ur en ganska homogen elevskara komma ihåg några barn som stack ut. De hade svårt att klara sig i skolan, de kanske betedde sig annorlunda än de andra. Läsningen var lite långsammare. De var speciellt nervösa när de skulle svara på en fråga muntligt i klassen. Jag kommer inte ihåg att de skulle ha fått något extra stöd, men minns nog att skolan inte gick speciellt bra för dem. Och jag är rätt säker på att de inte trivdes. Och som så ofta är fallet: alltid var vi andra inte så snälla som vi borde ha varit. Kanske för att vi inte tänkte på att de hade det svårt. För barn vill i regel vara snälla. Barn vill inte göra en annan ledsen. Men ibland brister trots det empatin. Och ännu oftare brister förståelsen. Som barn är det är svårt att sätta sig själv in i en annans situation. Idag hittas barn med inlärningssvårigheter tidigare. Det är alltmer sällsynt att man först i gymnasiet får en förklaring på varför allt känns så jobbigt. Varför kommer jag inte ihåg, varför får jag ingen ordning på orden och bokstäverna? Och när problemen hittas tidigare är det också lättare för kompisarna att förstå varför man måste ge Anna eller Axel lite mer tid att svara. Eller varför provet får skrivas i ett skilt rum. Det är bra att problemen hittas tidigt. Men det är skäl att vara orolig för att problemen inte hittas lika bra i alla skolor. Och om så är fallet står vi inför ett jämlikhetsproblem.

Och som så ofta är fallet: alltid var vi andra inte så snälla som vi borde ha varit. Kanske för att vi inte tänkte på att de hade det svårt. För barn vill i regel vara snälla. Barn vill inte göra en annan ledsen.

Materialen med vilka till exempel inlärningssvårigheter identifieras är inte likvärdiga på våra båda nationalspråk. I de svenskspråkiga skolorna släpar materialet efter och är ofta tillämpningar av material från Sverige. Det är inte ändamålsenligt. Och det blir ett verkligt problem när kriterierna för hjälp på så sätt bedöms enligt olika skalor. Det här är ett problem på alla nivåer. Men helt konkret och juridiskt problematiskt blir det, när det material som används för att bedöma gymnasieelever med tanke på möjliga behov av specialarrangemang i studentexamen är helt olika för de olika språkgrupperna. I svenskspråkiga skolor tillämpar man material från Sverige som har en högre tröskel för att känna igen problem. I en situation där vi ökat studentexamens betydelse kan det inte vara så, att vi godkänner en de facto ojämlikhet som kan ha följder för resten av livet.

 Lärarna ger försöket med årsarbetstid i grundskolan vitsordet 7+. arkvifoto: frida lönnroos

Hälften av lärarna gillar usk mera än årsarbetstid Det treåriga försöket med årsarbetstid i grundskolan avslutas nu i Helsingfors, Vanda, Vasa och Lahtis. Försöket pågår ännu ett år i Jyväskylä. År 2018 inledde sju grundskolor med åk 1–6 försök med årsarbetstid. Två skolor avbröt försöket efter det andra året. Senare anslöt sig ännu två enhetliga grundskolor till försöket. Försöket fortsätter ännu några skolor i ett eller två år.

Lärarföreningen motsatte sig fortsättning I Helsingfors ville en skola fortsätta försöket, men lärarföreningen HOAY motsatte sig det här. I Van-

da gav lokalföreningen tillstånd för en skola att ännu fortsätta försöket.

Feedback hjälper vidare OAJ och KT Kommunarbetsgivarna genomförde i våras en enkätundersökning där de lärare som deltog i försöket fick dela med sig av sina erfarenheter av den nya arbetstidsmodellen. Svarsprocenten var 63. Rektorerna får en separat enkät. Dessutom kommer Arbetshälsoinstitutet att undersöka hur försöket har påverkat välbefinnandet i arbetet. Enligt preliminära resultat gav lärarna vitsordet 7+ för försöket med årsarbetstid. Hälften av lä-

rarna som deltog i försöket ansåg att arbetstid som baseras på undervisningsskyldighet passar bättre för deras arbete än årsarbetstid. 62 procent av de tillfrågade hoppades att försök med en ny arbetstidsmodell fortsätter. Alla lärare ansåg att det första försöksåret var det svåraste. Aleksi Tervamaa, specialsakkunnig vid OAJ, är nöjd med den feedback som försöket gett. Tervamaa påpekar att från ett så pass litet försök kan man inte dra långtgående slutsatser. Ändå bidrar responsen till att vidareutveckla avtalsmodeller, vilket också OAJ:s fullmäktige förutsätter av förhandlarna.

debatt

Kommer familjerna, eleverna och lärarna att orka? Rubrikerna i tidningarna talar sitt tydliga språk. Kuratorerna i skolorna har för många elever att ansvara för så de hinner inte med sitt jobb. Sjukhusen säger att köerna till specialsjukvården är rekordlånga. Rektorerna slår larm om elevernas välmående. Kommunerna varnar för dålig ekonomi och skär i timresursen. Det är svårt att rekrytera skolpsykologer till lediga tjänster. Var kommer detta att sluta? Hur ska vi trygga barnens välmående? Som speciallärare är jag väldigt oroad över elevernas välmående. Oron gnager i mig då jag känner till elever som behöver hjälp av barnpsykiatrin men som inte får hjälp på grund av att köerna är för långa. Vad kan jag som lärare

göra? Försöker stötta både familjerna och eleverna, men det räcker inte. Det stundande sommarlovet oroar. Kommer eleverna och familjerna att orka? Ett antal undersökningar visar att coronaepidemin har medfört ett ökat antal elever som mår dåligt i våra skolor. Personalen i våra skolor gör ändå så gott den kan men om det inte finns tillräcklig med vuxna i skolan eller om det fattas elevvårdspersonal så är det svårt att hinna med alla som behöver stöd. Samtidigt vittnar den trötta lärarkåren om att gruppstorlekarna ökar, assistensresurser dras in. Skolan är ett pussel där alla bitar är lika viktiga. Alla vuxna i skolan behövs. Kommunalvalet är på kom-

mande och många kandidater och partier säger att de vill satsa på skolan. Att satsa på skolan betyder bland annat minder elevgrupper och tillräckligt med elevvårdspersonal. I höst sätts det politiska beslutsfattandet på prov igen, då är det dags att granska kommunerna. Hur villiga är de att satsa på skolan? Även den stora social- och hälsovårdsreformen kräver skärpa och förståelse för skolans utmaningar och uppdrag idag. Själv tänker jag att ju närmare eleven desto bättre för eleven. Det är ingen billig investering att satsa på skolan men det är en satsning på framtiden. PAMELA LEKA Viceordförande FSL


11

10.6.2021 • Nr 10

kommunalval

Christer Holmlund I Esbo byggs framtiden! En attraktiv stad ser utbildning och välmående som en hållbar investering. Vi behöver visioner och utbildningskunnande för att bygga framtidens Esbo.

604

Annonsen betalas av Christer Holmlunds understödsförening

682

RUNA ISMARK

“EN SATSNING PÅ SKOLA OCH VÅRD ÄR EN SMART INVESTERING FÖR FRAMTIDEN”

HELSINKI HELSINGFORS

 Lärarkåren i Svenskfinland uppmärksammas för sitt förtjänstfulla arbete under coronaåret. illustration: sebastian dahlström

Opettaja, KM Lärare, ped. mag.

SVENSKA KVINNOFÖRBUNDET

De finlandssvenska lärarna prisbelönas av Kulturfonden www.ismark.fi

Din kandidat i NÄRPES, nr 36

MARIANNE NYQVIST-MANNSÉN pens.språklärare, fmgeledamot sedan 2013

- för ett tryggt, jämställt, välmående och dynamiskt Närpes - aktiv, engagerad, handlingskraftig och väl insatt i utbildningsfrågor

Annonsen betald av kandidaten

kommunalval.sfp/kandidater/nyqvist-mannsen-marianne facebook.com/nyqvistmannsen

Det här är det sista numret av Läraren för detta läsår. Efter sommaren utkommer det första numret av Läraren (nr 11) den 12 augusti 2021, med deadline onsdagen den 4 augusti. Nr 12 utkommer den 26 augusti och nr 13 den 9 september. Höstens utgivning finns i sin helhet på adressen www.lararen.fi/ annonsinformation-2021/

Svenska kulturfonden uppmärksammar den finlandssvenska lärarkåren med ett pris på 30 000 euro. Orsaken är den kraftansträngning som man har gjort under coronapandemin. Prissumman kommer bland annat att fördelas via FSL:s lokalföreningar.

suttit hemma vid skärmen eller isolerade i sina klassrum utan det vanliga stödet från kollegerna.” Så lyder Kulturfondens prismotivering. Svenska kulturfonden tilldelar därför lärarna inom den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen i Svenskfinland årets stora pris på 30 000 euro. Priset skall ses som ett erkännande för alla i skolsamfundet som har bidragit till att hålla den livsviktiga verksamheten flytande, säger man i pressmeddelandet.

Svenska kulturfonden konstaterar i ett pressmeddelande att lärarna har uppvisat en exceptionell anpassningsförmåga och ett outtröttligt engagemang för att upprätthålla en högklassig undervisning under coronapandemin. ”De normala rutinerna kring schemaläggning, rumsindelning, planering av undervisningen och kontakt med hemmen har på kort varsel ersatts av specialarrangemang. Lärarnas engagemang i elevernas och studerandenas välmående under coronapandemin har varit stort och samtidigt har deras egen kamp för att orka med arbetet varit påtaglig. Många har

Pengarna fördelas via lokalföreningar Prissumman kommer att fördelas via FSL:s lokala lärarföreningar samt via yrkesskolorna och språköskolorna i Svenskfinland. – Vi har försökt göra en så rättvis fördelning som möjligt utgående från antalet medlemmar i föreningarna och antalet lärare i de enskilda skolorna, säger Svenska Kulturfondens ledande ombudsman Berndt-Johan Lindström. – Även om det är lärarna som står som prismottagare hoppas vi att ni om möjligt använder summan till något som kommer alla som arbetar inom skolsamfundet

till glädje. Ni kan till exempel ordna en föreläsning, ett kulturprogram, kaffeservering eller någon form av rekreation. Vad som helst som ger en liten guldkant åt vardagen!

Hur lyfter man pengarna? För att kunna lyfta sin andel av prissumman måste man senast den 31 augusti 2021 registrera ett organisationskonto i Kulturfondens ansökningssystem. Det sker på Svenska kulturfondens webbplats. Kulturfonden kontaktar föreningarna och skolorna med information om detta.

Lärarna uppmärksammas också på världslärardagen På den internationella lärardagen den 5 oktober 2021 uppmärksammar Kulturfonden dessutom alla medarbetare i skolsamfundet med ett webbseminarium. Där medverkar bland annat undervisningsminister Li Andersson, läkaren, psykiatern och författaren Anders Hansen, filmregissören Klaus Härö och komikern, läraren och dramapedagogen Malin Appletofft.


12

10.6.2021 • Nr 10

OAJ anför besvär över UBS Undervisningssektorns fackorganisation OAJ anför besvär över Utbildningsstyrelsens agerande. Besvären gäller UBS:s bristfälliga och felaktiga anvisningar kring elevens rätt till särskilt stöd. OAJ vill genom besvären till riksdagens justitieombudsman klargöra huruvida Utbildningsstyrelsen har brutit mot lagen då man underlåtit att klart och tydligt informera om vad det särskilda stödet i praktiken innebär. Enligt OAJ har UBS försummat sin lagstadgade skyldighet att ge föreskrifter och instruktioner.

Störst är enligt OAJ oklarheten på två områden: har en elev med särskilt stöd alltid rätt till specialundervisning och vem är behörig att meddela specialundervisning. OAJ har bland annat bett att UBS på sin webbplats skulle ge mera praktiska anvisningar om skillnaden mellan intensifierat stöd och särskilt stöd. – Det här är första gången OAJ anför besvär över en myndighets agerande, säger ordförande Olli Luukkainen. – I flera års tid har vi diskuterat med både UBS och Undervisnings- och kulturministeriet om otydligheter i tolkningen av lagstiftningen som gäller det särskilda stödet och försökt hitta en gemensam syn utan resultat. Nu väntar vi inte längre, säger Luukkainen.

Då en elev inte får det behövliga stödet lider hela klassen av det. Enligt Luukkainen är en dylik situation orimlig för både elever och lärare. – Också den övriga klassen behöver uppmärksamhet och alla elever förtjänar pers9nlig handledning. Därigenom berör detta ärende alla finländska familjer med barn i grundskolan. OAJ:s besvär är på många sätt aktuella. Förutom coronapandemins inverkan på situationen funderar en arbetsgrupp inom undervisnings- och kulturministeriet på en reform av elevstödet. Innan en ny lag stiftas bör man enligt OAJ nå en enighet om vad den nuvarande lagen betyder. tom ahlfors

 För första gången anför OAJ besvär över en myndighet, berättar ordförande Olli Luukkainen. arkivfoto: jakke nikkarinen

FSL:s bokgåva beställs på löpande band De tre senaste terminerna har varit en utmanande tid och lärarna har visat prov på en ovärderlig yrkesskicklighet. För att visa sin uppskattning ger FSL sina medlemmar nu en bok från Förlaget som gåva. Boken väljer man själv på Förlagets webbsida www.forlaget.fi och klickar hem bland böckerna i webbshopen. En postkostnad på 3,55 euro tillkommer. Bokförmånen gäller från och med den 3 maj 2021 klockan 09.00 fram till den 27 juni 2021 klockan 23.59. Förmånen gäller en bok per medlem. Rabattkoden som behövs för att utnyttja förmånen har FSL sänt till medlemmarna per e-post fredagen den 30 april (det är skäl att kolla skräpposten om mejlet inte går att hitta). Koden hittar man också då man loggar in på medlemssidan. (Förtroen-

 FSL uppmärksammar sina medlemmar med en bokgåva från Förlaget för bara postkostnader på 3,55 euro.

devalda med inloggningsrättigheter till FSL:s intra hittar även koden där.)

Tre i topp Böckerna går åt som smör i solsken. Förlaget meddelade för någon vecka sedan att beställningarna nu är över 1000 till antalet och de mest beställda böckerna i skrivande stund är i ordningsföl-

jd Snusmumrikens fiskebok, en faktabok om fiskar av Miina Mäki och Anni Pöyhtäri, i översättning av lektorn i biologi, geografi och humanekologi Annika Luther, Sammetsdiktaturen av Anna-Lena Laurén och Mumindalens alfabet av Annika Sandelin. tom ahlfors

FAQ om bokgåvan 1. Var skriver jag in rabattkoden? – I din varukorg, vid fältet ”Har du en rabattkod?”

4. Hur länge är koden i kraft? – Koden är i kraft från och med den 3 maj klockan 09.00 fram till den 27 juni klockan 23.59.

2. Får jag köpa fler än en bok? – Rabatten gäller endast för en valfri bok. Väljer du fler böcker än en betalar du normalpris för dem.

5. Webbshoppen påstår att koden redan är använd men jag har inte köpt min bok ännu. – Rensa din browserhistorik och pröva igen.

3. Kan jag köpa en redan rabatterad bok? – Ja, du kan välja mellan alla böcker i webbshopen.

6. Kan jag beställa en bok som ännu utkommit och använda förmånen för den? – Nej, tyvärr inte. Förmånen gäller de böcker som finns i webbshopen.

 De här tre böckerna är FSL:arnas favoriter tills vidare.

Profile for Tom Ahlfors

Läraren 10 2021  

Läraren 10 2021

Läraren 10 2021  

Läraren 10 2021

Profile for lararen
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded