Page 1

Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Tom Ahlfors

5.2.2015 Nr 3 Fjäder stöds av lärarfacket Sture Fjäder har gjort ett gott jobb, så han är värd fortsatt förtroende. Så resonerar styrelsen för lärarfacket OAJ, som är det största medlemsförbundet i akademikercentralen Akava. Det stundar till ordförandeval vid Akavas förbundsmöte i maj och OAJ stöder omvalet av Fjäder. – Akavas synlighet och påverkan har ökat under de senaste åren. Vi vill säkerställa att Akava också i framtiden är en aktiv, initiativrik och samarbetsinriktad aktör i arbetsmarknads-, men också samhällsfrågor. Därför stöder vi valet av Fjäder till ordförande, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ och förhandlingsorganisationen Fosu. Sture Fjäder, vars fackliga hemvist är Finlands ekonomförbund, har lett Akava i fyra år. Akava har ändrat sina stadgar, vilket innebär att förbundsmöte i maj väljer ordförande för endast ett år framåt. Pga. av Akavas ändrade stadgar stundar det till ordförandeval också år 2016 och då gäller det en mandatperiod om fyra år.

Goda vitsord för a-kassan Lärarnas arbetslöshetskassas webbtjänst Openetti är skäligen väl känd bland kassans medlemmar. Över 70 procent av de som utnyttjar kassans tjänst har valt att ta i bruk webbtjänsten. Lärarnas a-kassa genomförde i slutet av fjolåret en medlemsenkät i syfte att kartlägga hur pass nöjda medlemmarna är med servicen. 1 251 medlemmar besvarade enkäten. Överlag fick kassan goda vitsord för betjäningens tillförlitlighet och förmågan att lösa problem. Servicen upplevdes dessutom också som vänlig och sakkunnig. Enkäten, som genomfördes i samarbete med Innolink Research, används i arbetet med att utveckla a-kassans service.

BO oroas av svaga pojkar Var åttonde pojke som är i slutskedet av grundskolan har så dåliga läskunskaper att de sätter stopp för fortsatta studier eller framgång i arbetslivet, säger barnombudsmannen Tuomas Kurttila. Kurttila säger att det finns betydande skillnader i hur kommunerna ordnar undervisningen och mellan inlärningsresultaten. Ojämlikheten i utbildningen är årets tema för barnombudsmannens byrå. (FNB)

Med hatten käckt på svaj

Möten på mässan

I FSL:s mysiga mässmonter mötte ombudsman Jan-Mikael Wikström (t.v.) ordföranden för Nykarleby lärarförening Simon Ekstrand. Läs mera om Educa på mittuppslaget och på sista sidan.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS firar Hattveckan i början av februari för att uppmärksamma elevers och studerandes rättigheter. – Som skolelev eller studerande har man en hel hop rättigheter, men trots det uppmärksammas oftast bara skyldigheterna. Som motvikt till det uppmuntrar FSS elever och studerande att stolt bära hatt (eller annan valfri huvudbonad) i skolan den 5 februari 2015. Detta för att visa att man är medveten om att ungdomar ska få vara med och fatta beslut som rör dem, anger FSS.


2

5.2.2015

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Osund kartell Grankulla visar kurage och återtar beslutet om att anställa nya lärare först från läsårets början. Grankullas lärare anställs såsom tidigare från den 1 augusti. Det betyder att nya lärare ges tid att bekanta sig med sina förestående arbetsuppgifter och att planera undervisningen. God undervisning förutsätter planering. Därmed bryter sig Grankulla ut ur den märkvärdiga kartell, som har bildats av kommunerna i huvudstadsregionen. I huvudsak genom tjänstemannabeslut kom kommunerna denna gång överens om att senarelägga anställningen av nya lärare, så att dessa anställs först från den planeringsdag som föregår själva läsårsstarten. Också andra stora kommuner i vårt land har begränsat anställningen på liknande sätt och motiveringarna har förstås varit inbesparingar. Liknande ingrepp nedvärderar lärarna på ett groteskt sätt och står på inget sätt i samklang med t.ex. de satsningar på mentorering, som har gjorts under de senaste åren. Här handlar det ju bl.a. om att stötta unga lärare i början av arbetskarriären. Nu tas beslut i en helt annan riktning. Inskränkningarna av anställningstiden drabbar alla nyanställda lärare, men i många fall handlar det uttryckligen om unga lärare, som förväntas inleda tjänstgöringen på en ny arbetsplats mer eller mindre i blindo. Otyget drabbar inte endast dessa lärare, utan påverkar självfallet också skolledarnas och kollegornas arbete. – Att tvinga lärare att skippa sina förberedelser är ett bergsäkert knep att försämra utbildningens kvalitet, säger alltså FSL-basen Christer Holmlund i ett uttalande. Det är alltså föga förvånande att huvudstadsregionens beslut har irriterat lärarstuderandena, så att såväl riksorganisationen SOOL som Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har protesterat högljutt mot otyget. Beslut av denna typ är pinsamma speciellt för de svenska undervisningsväsendena i huvudstadsregionen, som dras med en brist på behöriga sökande till lediga jobb. Debatten om dubbla svenskspråkiga lärarutbildningar hålls i liv med konstgjord andning jämte nödrop som gör gällande att ansvaret för lärarbristen i södra Finland uteslutande ligger hos Åbo Akademi i Vasa. De kommunala koryféernas eget agerande berättar emellertid en helt annan historia. Från fackligt håll har lyfts fram lärarnas anställningsvillkor, alltså bl.a. att lönenivån borde stå i linje med levnadskostnaderna i huvudstadsregionen. Att arbetsgivarna i detta läge drar till med direkta lönesänkningar för nyanställda lärare ter sig minst sagt besynnerligt. Grankulla, som från tidigare har namn om sig som en skolvänlig kommun, får därmed en ny fjäder i hatten, då man bryter sig ut ur denna osunda kartell. I själva verket utgör detaljen om stympad anställning endast toppen av isberget. Skolorna i södra Finland dras med en omfattande arbetsgivarkartell, som mer eller mindre helt kontrollerar lönerna och de övriga anställningsvillkoren. Eftersom efterfrågan på behöriga lärare är större än utbudet borde lönerna enligt normala mekanismer på arbetsmarknaden fluktuera uppåt. Men dessa mekanismer har satts ut spel av en osund kartell, vars verksamhet väl exemplifieras i det aktuella fallet med beskärd anställningstid.

Enklare dokumentation ska minska våldet i skolan Det är inte värt att spekulera om huruvida otryggheten ökar i skolorna och daghemmen. Våldet har slagit rot i såväl skolor som daghem. – Dags att gå vidare! Dokumentationen av incidenterna är oerhört viktig. När problemen har identifierats kommer man åt själva problemen. Anmälningsförfarandet är speciellt viktigt i daghem och skolor där det finns många specialelever och där det förekommer mycket missbelåtenhet och problembeteenden. På dessa arbetsplatser är det också viktigt att utbilda lärarna i våldsförebyggande arbete och att ordna med utvecklingsprojekt som främjar lärarnas och elevernas psykiska välbefinnande, säger specialexpert Virpi Fagerström vid Arbetshälsoinstitutet. Arbetshälsoinstitutet och lärarfacket OAJ står bakom projektet Stoppa våldet i skolor och daghem, som backas upp av Social- och hälsoministeriet. Inom ramen för projektet har man utvecklat ett förfarande för anmälning och handlägg-

ning av situationer där det har förekommit våld i arbetet. – Vi ville skapa gemensamma förhållningsregler för handläggningen av våldsfall inom hela undervisnings- och dagvårdssektorn. Det är viktigt att uppmärksamma och reagera på hot och våld och att förbättra planeringen av åtgärderna för främjande av en trygg arbetsmiljö, säger Riina Länsikallio, arbetslivsombudsman vid Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Läget är k ämpigt på många arbetsplatser, visar OAJ:s arbetsmiljöbarometer. Enligt denna hade 10 procent av lärarna och cheferna inom undervisningssektorn blivit utsatta för våld i arbetet under det föregående året. I sju procent av fallen hade våldet lett till sjukskrivning eller frånvaro från arbetet. Dock finns det stora skillnader mellan lärarkategorierna. Speciellt utsatta för våld är barnträdgårdslärare, speciallärare och skolgångsbiträden. Gymnasie- och

universitetslektorer upplever sällan våldsamma situationer. Metoden för handläggning av våldssituationer har nu testats på ett trettiotal arbetsplatser inom undervisnings- och dagvårdssektorn. På arbetsplatserna gick man igenom hur man bör gå tillväga i en våldssituation. Dessutom samlade man in lärarnas och andra anställdas erfarenheter av anmälningsoch handläggningsförfarandet. Pilotperioden omfattade endast tre veckor. I projektet deltog 9 arbetsgivare och 27 olika arbetsplatser, börjande från daghem till andra stadiets läroanstalter. Sammanlagt rapporterades 123 incidenter. Statistiken är talande: i 95 procent av fallen handlade det om fysiska angrepp. Hela 89 procent inträffade i grundskolor och i 82 procent av fallen var offren vuxna. Av förövarna, alltså eleverna, hade 88 procent beslut om särskilt stöd. Inom Arbetshälsoinstitutet och OAJ:s projekt har man utvecklat anvisningar

och formulär för anmälan och handläggning av våld i arbetet. Formulären kan laddas ner från Arbetshälsoinstitutets och OAJ:s webbplatser. I ett senare skede kommer man också att ta fram en elektronisk version av handläggningsmetoden. – I metoden har man bl.a. beaktat de bestämmelser om integritetsskydd som ingår i lagstiftningen för undervisnings- och dagvårdssektorn. Gemensamma anvisningar underlättar det förebyggande arbetet och förbättrar möjligheterna att vidta de åtgärder som behövs för att skapa en trygg arbetsmiljö, t.ex. se till att undervisningsgrupperna är tillräckligt små och att det finns tillräckligt med personal, konstaterar Länsikallio. Mera på www.ttl.fi och www.oaj.fi. Rapporten är på finska, men här finns bl.a. ett svenskspråkigt flödesschema som berättar om hanteringen och handläggningen av våldssituationer. C-E Rusk

ÅA och HU söker gemensam melodi Ett beslut om den svenska klasslärarutbildningen i Helsingfors kan förhoppningsvis tas i början av mars, säger Åbo Akademis rektor Mikko Hupa. Han träffar representanter för Helsingfors universitet i januari och februari. Hupa tillträdde som rektor vid årsskiftet. Det var i december som ÅA:s styrelse gav rektorn i uppgift att förhandla med Helsingfors universitet. Den svåraste frågan gäller finansieringen av utbildningen under de första åren innan avlagda examina börjar ge statliga pengar. Hur ser Hupa på Helsingfors universitets ansträngningar för att hitta extern finansiering för utbildningen? – Det är hemskt viktigt för det här projektet innan utbildningen börjar bära sig. Det behövs en ganska rejäl finansiering. Det är den pusselbiten som kanske är den mest oklara, säger Hupa. ÅA:s styrelse hade möte den 20 januari, men klasslärarutbildningen behandlades inte som ett beslutsärende på mötet. Hupa hoppas att frågan kan tas upp som ett beslutsärende på nästa möte den 5 mars. Helsingfors universitet har för sin del inlett sin

medelsanskaffningskampanj Helsinki Insight 375. Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne har donerat 2,1 miljoner euro för utvecklandet av beteendevetenskapliga fakultetens lärarutbildning. – En välmående skola behöver kunniga, inspirerande och kompetenta lärare. I Svenskfinland har man länge diskuterat bristen på behöriga svenskspråkiga lärare. Vi önskar att vår donation ger Helsingfors universitet möjlighet att utveckla sin lärarutbildning så att den kan tillgodose dessa behov, säger Gun Sandberg-Wallin, VD för Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne. Det handlar om en rejäl donation, som dessutom växer. Inom ramen för den statliga motfinansieringen lägger staten nämligen till högst tre euro för varje donerad euro som inflyter under perioden 1.11.2014– 30.6.2017. Statens kapitalinvestering uppgår dock till högst 150 miljoner euro för alla universitet sammanlagt. Men stifelsens donation ifrågasätts. Vasabladet omtalar den 14 januari att Patent- och registerstyrelsen vill veta varför Stiftelsen för Brita Maria Renlunds minne donerat 2,1 miljoner euro

till Helsingfors universitet. – Vi kommer att be stiftelsen om en utredning om hur donationen svarar mot stiftelsens stadgar, säger biträdande linjedirektör Juha Viertola till Vasabladet. I stiftelsens stadgar anges nämligen att den ska syssla med ”barnavård, ägnad förbättrande av små barns vård utan avseende på föräldrarnas nationalitet, religion eller språk.” Enligt honom gör Patentoch registerstyrelsen mellan 30 och 40 begäran om utredning av stiftelser per år. Av dem leder ett tiotal till åtgärder. Donationen på 2,1 miljoner euro sträcker sig över fyra år. Leif Sevón, tidigare president i Högsta domstolen, har sett på stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes stadgar. Han är tveksam till donationen på 2,1 miljoner euro till förmån för lärarutbildningen. – Det finns fog för en utredning. Donationen kan inte betecknas vara till förmån för barndagvård eller barnens omgivning, säger Sevón till Vbl. C-E Rusk

Åbo Akademis rektor Mikko Hupa.

Det behövs en ganska rejäl finansiering. Det är den pusselbiten som kanske är den mest oklara.


3

5.2.2015

ORDförord

Brådskan tar inte slut! Stötte på Undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande från 13.1 (tyvärr endast på finska). Enligt pressmeddelandet har man utsett professor em. Lea Pulkkinen att utreda goda förfaranden kring flexibel skoldag. Utredningen ska vara färdig redan 13.3 (!) och målsättningen är att framlägga utvecklingsförslag baserade på god praxis och forskning. Blev nyfiken över vad som avses med flexibel skoldag och googlade litet. Visst hade jag hört om detta tidigare, men blev nyfiken på riktigt efter UKM:s pressmeddelande. Fann ”MUKAVA-hanke” lett av Lea Pulkkinen (2002– 2005) och ett finskt meddelande på Utbildningsstyrelsens sidor där det fördes fram främst positiva upplevelser från ett 40-tal skolor i elva kommuner. Då jag hade bekantat mig med det som skrivits börjar jag fundera över hur detta ska fungera i praktiken. Tar först på mig rektorsglasögon. Det är jag som har det juridiska ansvaret för det som sker i skolan – men vem kommer att vara med eleverna under den tiden de är i skolan? Pengar för klubbar finns inte, vilket gör det svårt att via dem få skoldagen förlängd för eleverna. Hittills har eleverna inte kunnat ha håltimmar – åtminstone inte utan övervakning. Samtidigt som brottsbakgrunden granskats hos anställda. På rektors ansvar har legat att tillsammans med medarbetarna planera och förverkliga undervisningen i skolan. Grundskolan ska vara gratis, vilket innebär att all verksamhet som kommer in under dagen borde vara gratis för alla elever i skolan. Är den tredje sektorn villig att gratis komma och erbjuda sina tjänster åt eleverna även efter det att projektpengarna har tagit slut? Som lärare har jag kunnat ta del i klubbverksamheten om det funnits klubbar ett erbjuda eleverna. Har jag haft intresse och velat ta på flera arbetsuppgifter, utöver mitt ordinära lärarjobb, så har jag kunnat göra det. Arbetsbilden har varit rätt klar – ibland har jag haft håltimmar av schematekniska orsaker – men i övrigt har jag förutom den avtalsenliga samplaneringstiden kunnat bestämma när jag förbereder min lektioner och när jag sköter t.ex. rättandet. Men skolorna har inte ändamålsenliga arbetsut-

rymmen där jag i lugn och ro kan utföra mina uppgifter. Att ta på sig rollen som elev blir utmanande. Men jag försöker: jag tänker inte likadant som alla mina kompisar. Visst är det många som tycker om att idrotta som jag, men redskapsgymnastik eller drama har aldrig varit min grej. Vad ska jag delta i? Hur fungerar detta i vår byskola? Jag slutar hellre lite tidigare och leker med mina kompisar eller gör mina läxor. Min dag i skolan är tillräckligt lång redan och vill jag göra något kan jag delta i någon klubb eller gå till ”eftis”. Och föräldrarollen: javisst skulle det vara bra för mig som förälder att mitt barn har alla aktiviteter undan då vi träffas efter min långa arbetsdag. Tur för mig kan just vår skola kan erbjuda de fritidsaktiviteter mitt barn är intresserat av. Det blir svårt med de olika perspektiven. Jag kan inte låta bli att tänka att brådskan beror på att vi snart har riksdagsval. God praxis kommer det säkert att hittas – säkert även forskning när man undersöker verksamhet som finansieras med projektpengar. Vi måste ändå i spartider våga se realistiskt på de olika verksamhetsförutsättningar olika skolor har i vårt land och värna om likvärdigheten. Fräscha resurser för att utveckla skolans verksamhet kan vi bara drömma om. Mitt råd till utredaren Pulkkinen blir alltså: Våga granska allt brett – våga se på juridik, ekonomi, administration och kollektivavtal. En viktig tanke är också att inte glömma barnen i ivern att förlänga deras dagar. De ska också ges en möjlighet att välja.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokalt-rubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi). I Nykarleby pågår bland

politiker en diskussion om skolnätet, omtalar Simon Ekstrand, ordförande för Nykarleby lf. Diskussionen uppkom då Normens skola (3–6) senaste höst tvingades utrymma sin skolfastighet pga. mögel och flytta till provisoriska baracker på skolområdet. På skolområdet finns sedan tidigare Skogsparkens skola (1–2), Carleborgsskolan (7– 9) och Topeliusgymnasiet. En planeringsgrupp har tillsatts för att planera Normens skola på skolområdet och anslutning till detta har tankar uppkommit på att flytta in Kovjoki-Markby skola och Ytterjeppo skola till skolområdet. I Mariehamn har bildningsnämnden reagerat med anledning av en skandalomsusad julfest med grova sexskämt i Övernäs skola. Nämnden vill att rektorn tilldelas en skriftlig anmärkning. Skolan åläggs dessutom att samarbeta med projektet Fair Sex, att dra upp en ny

tydlig jämställdhetsplan och att ytterligare arbeta med värdegrunder. Ärendet ägnades stor uppmärksamhet i medierna, sedan en lagtingsledamot i en insändare tog avstånd från julfestens innehåll. Sagda politiker hade bekantat sig med julfesten på Youtube. Röster har höjts för att också lagtingets social- och miljöutskott måtte granska videoupptagningen och ta ställning till innehållet. I Korsholm har kommunstyrelsen bekantat sig med en omtalade rapport om skol- och daghemsstrukturen, omtalar Vasabladet den 20 januari. I rapporten föreslås bl.a. att flera av kommunens lågstadier stängs. Det skulle betyda att kommunen skulle koncentrera daghem, förskola och skolor till Kvevlax, Karperö, Replot, Smedsby, Solf och Toby. Detta skulle grovt uppskattat kräva investeringar på 27–30 miljoner. Styrelsen skickar rapporten för utlåtande till bildnings-

nämnden, utvecklingssektionen och ungdomsfullmäktige. Den 11 februari ska styrelsen ha utlåtandena och preliminärt blir det ett avgörande i fullmäktige den 2 mars. På Åland har Nordens institut under de senaste åtta åren arrangerat en skrivtävling för alla niondeklassare på Åland. I år är temat ”Flykt”, det vill säga samma tema som Mariehamns litteraturdagar, omtalar FNB den 22 januari. Prisutdelningen arrangeras också i samband med litteraturdagarna i mitten av mars. Årets inspiratörer är författaren Kaj Korkea-aho och radioprataren Ted Forsström. – Skriv mycket, och lek mycket, är deras råd till eleverna inför skrivtävlingen. Så gott som alla niondeklassare på Åland brukar skicka in ett bidrag till tävlingen. Första pris är 200 euro och en resa till Island. Tävlingen arrangeras i år för sista gången.

I S:t Karins svenska skola

har alla 133 elever en egen pekplatta, omtalar svenska. yle.fi den 21 januari. Tillsammans med Pojo kyrkoby skola torde den vara en av de första skolorna i Finland där alla elever har en egen lärplatta, som den kallas i skolan. Skolan har i mer än två år ivrigt arbetat för att föra in den personliga plattan i undervisningen, men det har ändå skett stegvis så att alla lärare har hunnit fortbilda sig, och elever och föräldrar har i god tid hunnit anpassa sig. Pengarna har tagits ur skolans egen budget, så att man har köpt färre böcker. I stället för dyrare arbetsböcker i modersmål och matematik har skolan köpt applikationer till plattorna. – Lärarna planerar undervisningen så att lärplattorna är ett verktyg. Men visst skriver vi också för hand, och vi har fortfarande böcker i en del ämnen, säger klassläraren Linn Österås.

Chatta med Christer Har du drabbats av vikariestopp, permitteringshot eller erbjudande om sparledighet? Nu kan du chatta med Christer Holmlund om nedskärningar. Tisdagen den 10 februari kl. 14.30-16.00 chattar FSL:s ordförande Christer Holmlund på www.fsl.fi. Besök vår webbplats och fråga eller berätta om nedskärningar i din skola eller kommun. Du behöver inte logga in och kan chatta anonymt.

www.fsl.fi

Utredare granskar specialgymnasierna Undervisnings- och kulturministeriet har vaknat upp och inser att specialgymnasierna är i trångmål pga. av strukturreformen av andra stadiets utbildning. Här handlar det bl.a. om IB-undervisningen i Mattliden i Esbo och Vasa övningsskola, samt Vörå idrottsgymnasium. Ministeriet vill inskränka finansieringen av gymnasieutbildningen, så att finansieringen gäller endast tre års studier. Likaså är den extra finansieringen av gymnasier med en särskild utbildningsuppgift hotad. Det betyder att utbildningsanordnarna, alltså i de flesta fallen kommuner, skulle förväntas öka sin finansiering. Ministeriet har nu gett PeD Atso Taipale och rektor Kyösti Värri i uppdrag att utreda specialgymnasiernas ställning och behovet av dessa i framtiden. Tillstånd för särskild utbildningsuppgift har beviljats 42 utbildningsanordnare. Sammanlagt finns det över 70 specialgymnasier. Utredarna torde presentera sina rön senast den 13 mars 2015. C-E Rusk

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 70 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 040 551 00 23 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100. A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15. Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 12 februari.


4

5.2.2015

Nog sparat, säger politiker Samhällsekonomin blir sannolikt det ledande temat i vårens riksdagsvalskampanj. Därmed lyfts ofrånkomligen också utbildningen och undervisningen fram i diskussionerna. – De två hör ju ihop, löd ett centralt budskap under den stora valdebatten i samband med Educamässan i slutet av januari. De politiska partierna anser att utbildningen inte tål fler nedskärningar. Det var lärarfacket OAJ som hade trummat ihop paneldebatten, där ledande företrädare för riksdagspartierna mötte en tusenhövdad publik. – Vi är inte ute efter att gräva ner oss i det som har gjorts, utan vi är intresserade av framtiden, manade OAJ-

ordföranden Olli Luukkainen på publikens vägnar. Gallupkungen, Centerns ordförande Juha Sipilä, som allmänt tippas bli statsminister i nästa regering, ondgjorde sig över regeringens politik. – Nedskärningarna har varit för stora, manade Sipilä, som emellertid strax fick mothugg av Samlingspartiets representant, miljöminister Sanni GrahnLaasonen, som undrade om Sipilä verkligen inte känner till att Finland har akuta ekonomiska problem. – Om Centern skulle ha medverkat i regeringen skulle vi självfallet också ha gjort nedskärningar. Men inte i samma skala som den sittande regeringen, sade Sipilä.

De Grönas ordförande Ville Niinistö, som avgick som miljöminister i fjol, förde fram ett tydligt budskap. – De Gröna accepterar inga ytterligare nedskärningar inom utbildningssektorn. Vi kan inte tänka oss att sitta i en regering, som skär ytterligare inom utbildningen, sade Ville Niinistö, som lovade att utbildningen utgör ett ledande tema för De Gröna inför valet. Sannfinländaren, riksdagsledamot Kimmo Kivelä ville gå ännu längre. – I Sverige var faktiskt utbildningen det mest centrala temat i riksdagsvalet i fjol. I denna fråga borde vi ta exempel av Sverige. Vi måste slå vakt om vår utbildning och jämlikheten i utbildningen. Det ökar faktiskt

välfärden i samhället, sade Kimmo Kivelä. Han blev sedan tillrättavisad såtillvida att utbildningen, och då speciellt grundskolan, faktiskt inte är lika illa ute hos oss som i Sverige. – Vi har ju faktiskt ett av världens bästa skolsystem. Men vi vill inte heller skära ner ytterligare på utbildningen, sade Svenska folkpartiets representant, justitieminister Anna-Maja Henriksson. Paavo Arhinmäki, ordförande för Vänsterförbundet, förundrade sig över de vackra utfästelserna som gjordes i debatten. – Jag förstår inte riktigt hur det hela hänger ihop: T.ex. Centern har deklarerat att man är beredd att banta den offentliga sektorn, men

samtidigt säger man att inga ingrepp kan göras i utbildningen. Offentliga sektorn sysslar ju faktiskt med grundläggande medborgarservice såsom just utbildning och vård. Verksamheterna drabbas om resurserna minskar, sade Arhinmäki. Antti Rinne, finansminister och ordförande för Socialdemokraterna, var försiktig med konkreta löften. – Pisa-resultaten visar på en nedåtgående trend, vilket tyder på att det är dags för en uppdatering av grundskolan. De ekonomiska realiteterna torde vara kända för alla som sitter här. Därför är det viktigt att vara försiktig med vallöftena, sade Rinne. Sauli Ahvenjärvi, riksdagsledamot och företrädare för Kristdemokraterna, ville

se en värdedebatt. – Jag tror att vi alla motsätter oss ytterligare nedskärningar, men samtidigt vet vi att ekonomin är i kris. Då gäller det att prioritera: vad kan och vill vi satsa på, manade Ahvenjärvi. Centern går till val med fem centrala teman, av vilka utbildningen är ett. Så upplyste Juha Sipilä, som såg det finländska utbildningssystemet som en viktig konkurrensfaktor. Sipilä var tidigare en framgångsrik företagare och han förfogar över goda kontakter till näringslivet. – Jag har av flera företagsledare hört att den finländska skolan är en viktig orsak till att de väljer att låta företagen förbli i vårt land. De vill att barnen ska gå i

Oenighet kan leda till dålig kompromiss Det började som ett enigt samtal om nedskärningarna. Ganska fort stod det klart att inget parti vill ha ytterligare nedskärningar inom utbildningen. Denna politiska samstämmighet ledde till att diskussionen under valdebatten som ordnades av FSL och Utbildningsstyrelsen kom att handla om vem som trots dessa övertygelser ändå skurit ner mest inom utbildningen. Mikaela Nylander från Svenska folkpartiet ville prioritera utbildningen. – I början av valperioden pratade alla om inbesparingarna inom försvaret. Nu har vi sparat lika mycket inom utbildningen men det syns inte eftersom nedskärningarna är utspridda. Mitt parti går inte till val med många löften, men vi vill prioritera utbildningen, sade Nylan-

der. Karl-Mikael Grimm som representerar Centern hötte med fingret mot Nylander och påminde henne om sfp:s regeringsmedverkan. – Ni har gjort det strukturpolitiska paketet där nedskärningarna finns. Lova inte att sluta spara inom utbildningen under nästa valperiod. Lova göra det nu! Raija Vahasalo från Samlingspartiet höll med om att det nu är viktigt att utbildningen prioriteras. De Grönas Ville Niinistö opponerade sig mot hennes välvillighet. – Det är Samlingspartiet och sfp som har velat spara mest. Mikaela Nylander påpekade att Niinistö själv suttit i regeringen och beslutat om nedskärningar. Diskussionsledaren Bob

Karlsson, som är direktör för svenska avdelningen på Utbildningsstyrelsen, påtalade att hans ämbetsverk förlorat 100 anställda på några år. Skall det vara så, undrade han. Maarit Feldt-Ranta (sdp) sade att 80 procent av kostnaderna inom den offentliga sektorn är löner. – En inbesparing på en miljard betyder inte papper och blöjor, utan händer! Vill man skära i denna sektor så vill man skära ner antalet lärare och sjukskötare, menade Feldt-Ranta, vars parti också sitter i regeringen. De omtalade nedskärningarna enligt det strukturpolitiska paketet inom utbildningssektorn på 260 miljoner är enligt Grimm helt orealistiska. Mikaela Nylander sade att nerskärningarna skall

göras under nästa valperiod, men den nya regeringen kan upphäva dem. Regeringsmedverkan eller inte, det blev väl jämnt skägg mellan blocken, som denna gång utgjordes av Nylander och Vahasalo till höger och Maarit Feldt-Ranta (sdp), Niinistö, Modig och Grimm på andra sidan. Man kunde gå över till att diskutera förslaget till ny lag om småbarnsfostran. Personalfrågorna lyser med sin frånvaro, vilket irriterade Silvia Modig. – Lagen borde vara mera ambitiös. I nuläget finner inte sdp och samlingspartiet varandra. Vem skall vara behörig att fungera som pedagog inom småbarnsfostran? Undervisningsminister Krista Kiuru (sdp) har fått utstå spott och spe för lagförslaget.

– Jag är mycket besviken på lagförslaget, sade Raija Vahasalo. – Det är barnträdgårdslärare som bör bära det pedagogiska ansvaret inom dagvården och gruppernas storlekar måste begränsas. Mikaela Nylander höll med Siliva Modig. – Lagförslaget har definitiva brister och saknar uttänkt strategi. Maarit Feldt-Ranta tyckte att inget parti gillar lagförslaget fullt ut. – Ändå har det gått så här långt. Ibland blir det så inom politiken att då aktörerna är oense kan resultatet bli en dålig kompromiss. Text och foto: Tom Ahlfors

En Modig och en Grimm. Oppositio debatt på Educa-mässan.


5

5.2.2015

Antti Rinne (SDP) och Anna-Stina Henriksson (sfp) i mässvimlet på Educa tillsammans med OAJ-tuppen. M.A. Numminen och Pedro Hietanen är positiva till svenskan.

M.A. och Pedro på svenska

Lönesänkningar, frysta löner och större arbetsbelastning, nämnde Martin Römer, då han berättade om lärarnas situation i Europa.

finländsk skola, sade Sipilä. Men hur är det egentligen ställt med den likvärdiga utbildningen? Utgör ”skolshopping”, alltså möjligheten att välja en annan skola än närskolan, ett hot mot likvärdigheten? Paavo Arhinmäki anser att så är verkligen fallet. – Jag vill stärka närskoleprincipen och begränsa möjligheterna att välja skola, meddelade Arhinmäki. Skolshopping förekommer i första hand i tätorterna. Bl.a. invandrartätheten i området bidrar till att en del föräldrar vill undvika närskolan. I praktiken handlar det om en slags segregation. – Jag är en vän av positiv diskriminering, som har gett rätt goda resultat i Helsingfors, sade Ville Niinistö.

Skolor får öronmärkta extra resurser med hänvisning bl.a. till den socioekonomiska miljön de verkar i. Också andelen invandrarelever påverkar besluten om vilka skolor som får extra pengar, som kan användas till att minska undervisningsgrupperna. Juha Sipilä anser att grunden i vårt land är i skick. – Jag har en viss förståelse för att möjligheterna till skolshopping begränsas. Anna Maija Henriksson ville inte se en segregation. – De bästa resultaten nås i homogena klasser, sade Henriksson. Text och foto: C-E Rusk

onspartierna Vänsterförbundet och Centern möttes på FSL:s val-

Kärva vindar i Europa – Det blir ingen vacker bild, varnar Martin Römer, generalsekreterare för europeiska lärarfackliga sammanslutningen Etuce, då han nämner att han ämnar måla upp en bild av hur lärarna i Europa mår. Römer talade om de europeiska lärarnas anställningsvillkor på utbildningsmäss an Educa. Römer talade om frysta löner och han talade om rena rama lönesänkningar, som har verkställts i flera europeiska länder. – I en del fall har lönerna sänkts med upp till 30 procent, nämnde Römer. Finanskrisen har drabbat Europa hårt och bl.a. Grekland, Spanien, Portugal och Irland är eller har varit illa ute. I många länder är lärarna statligt anställda, antingen direkt eller indirekt via kommunerna, och regeringarna har helt enkelt sänkt de statsanställdas löner i syfte att trygga statens solvens och få ner de offentliga utgifterna. – Vi ser en utveckling, där klyftan ökar mellan de södra och norra delarna av Europa. Men åtstramningarna och problemen berör för all del inte endast Sydeuropa, säger Römer. Här finns ju faktiskt Danmark som ett skräckexempel. I Danmark påtvingades lärarna, genom en månadslång lockout, en lagstiftning som tvingar dem att tillbringa lärarna mer tid på skolorna. Också andra regeringar har tillgripit liknande

arrangemang i syfte att få mer ut av lärarna. Den sociala dialogen, allts å strävandena efter samförstånd mellan arbetsmarknadsparterna och även regeringarna, har fått sig ordentliga törnar. Finland har hittills varit ett strålande undantag, eftersom dialogen mellan regeringen och lärarna har fungerat skäligen väl. Men så är inte fallet i många länder, utan tvärtom kör regeringarna ofta sitt race utan att desto bry sig om hur lärarna resonerar. Etuce driver en linje, som innebär att man helst ser att utbildningen och undervisningen drivs av det allmänna. Men privata intressenter med vinstintressen visar ett allt större intresse för utbildningssektorn. – Eftersom den offentliga skolorna drivs med skattemedel deltar Etuce aktivt i debatten om skattepolitiken. Vi driver bl.a. frågan om att nationerna borde ta i med hårdhandskarna mot de s.k. skatteparadisen, säger Römer. Lärarutbildningen är ett omhuldat tema för det europeiska lärarfacket. Etuce driver aktivt på en akademisering av lärarutbildningen. – Vi säger att de europeiska länderna gärna får ta modell av Finland, som redan för flera årtionden sedan satsade rejält på att höja nivån på lärarutbildningen. Endast åtta länder i Europa har utbildningen på mastersnivå, säger Römer. Kompetensutvecklingen

är ett annat kärt ämne. Etuce ser det som självklart att nationerna kontinuerligt satsar på att fortbilda lärarna, som verkar i en ständigt föränderlig värld. Just kompetensutvecklingen bidrar till att hålla lärarna kvar i skolorna. – Hur mycket tror ni att ett land som Italien satsar på lärarnas fortbildning? Rätta svaret lyder noll euro! Den italienska lärarutbildningen omfattar tre års studier och lönen ligger kring 2 000 euro. Fortbildningen lyser med sin frånvaro. Är detta verkligen rätt sätt att säkerställa att motiverade och engagerade människor orkar jobba som lärare i flera decennier, frågade Römer retoriskt. Text och foto: C-E Rusk

Hur mycket tror ni att ett land som Italien satsar på lärarnas fortbildning? Rätta svaret lyder noll euro!

För artisten M.A. Numminen spelar det svenska språket en viktig roll. Han har med sina sånger rönt stor framgång i Sverige och det övriga Norden. Språkligt har det inneburit några utmaningar. – I Norge klarar jag mig bra med bokmål, men med nynorskan är det svårare. I Danmark brukar jag ihärdigt försöka få folk att tala danska med mig, också om de vill byta till engelska. Numminen berättade om sin flerspråkighet på Educa-mässan i samband med en programpunkt som arrangerades av föreningen Kansalliskielten tukiyhdistys (en stödförening för de nationella språken som vill ”stärka våra båda nationalspråks, finskans och svenskans ställning”). M.A. Numminen är uppvuxen i Somero i Egentliga Finland, men ogillar uttrycket ”pakkoruotsi” (”tvångssvenska”). – Carl Haglund myntade uttrycket ”hyötyruotsi”, på svenska ”nyttosvenska”. Det överensstämmer mera med min och Pedro Hietanens syn på svenskan. Pedro Hietanen är sedan åtskilliga år Numminen ackompanjatör. Han är för sin del uppvuxen i Kouvola med en lärarinna i svenska som vägra tala något annat än svenska med eleverna. – Hon krävde att allt som sades i klassrummet skedde på svenska. Vi lärde oss alla en grundsvenska. Senare hade jag stor glädje av den då jag spelade i band som Wigwam och Pepe&Paradise där flera bandmedlemmar var svenskspråkiga. – Nuförtiden pratar jag svenska helt åt skogen, sade Hietanen med ett skratt. – Av prepositionerna väljer jag alltid för. – Eller på, tillägger M.A. Numminen. Och s å spelade de ”Gummiboll” och ”Jag har sett fröken Ellen i badet”. Tom Ahlfors


6

5.2.2015

KOLUMNEN

Inga genvägar till behörighet Katarina von Numers-Ekman är modersmålslärare och finlandssvensk läsambassadör.

Med språket på din sida Ökad empati är en nyttoeffekt som man ibland hittar på listor med argument för att barn och unga ska läsa. Om man kan säga att läsning av skönlitteratur gör en människa mera empatisk är diskutabelt. Men i Sverige har man faktiskt infört läsning av romaner i studierna för blivande läkare och jurister, för att de ska träna sig i att leva sig in i en annan människas situation. Och det visar ju att där finns en tro på att litteraturen kan bidra positivt till vår personlighetsutveckling och våra relationer. När jag föreläser för föräldrar om hur de kan stödja sina barns läsutveckling funderar jag ändå ofta på om, och i så fall hur, jag ska lyfta fram att läsningen inte bara är bra för språket och allmänbildningen, utan att den också kan ha betydelse för hur man mår i relation till sig själv och människor omkring en. ”Om du vill ha ett lyckligt och empatiskt barn ska du läsa för hen”, skulle kännas som ett ganska förenklat påstående - även om man som bokmal och läsande förälder vet att det ligger ett litet korn av sanning i det. För en tid sedan fick jag ändå en ny insikt om hur läsning kan hänga ihop med psykiskt välmående och sunda människorelationer. Jag laddade ner Sveriges Radios app och hittade programmet Radiopsykologen i P1 där den ovanligt kloka, varma och empatiska psykologen Allan Linnér samtalar med lyssnare om det som tynger dem. Många berättar om det allra svåraste - om förluster och sorg, om rädslor och ångest, om kränkningar, skuld och skam. Och genom att ställa frågor som får männen och kvinnorna som ringer att själva sätta ord på sina känslor, kan Allan ofta leda dem fram till insikter om hur de kan handskas med det svåra och hitta ingångar till ett mer uthärdligt liv. Något som slår mig när jag lyssnar till programmet är vilken stark uttrycksförmåga de som ringer ofta har. Och Allan berömmer dem för det. ”Du är så tydlig med vad du känner”, säger han. ”Du sätter verkligen ord på vad du behöver.” Och jag tänker att det väl är just de som ringer, de som har språket på sin sida. Smaka på ord som oförsonlighet, oförmåga, ömklighet, farhåga. Eller tillit, tillförsikt, integritet och lojalitet. Om de här begreppen inte fanns i ditt ordförråd - skulle du ändå kunna sätta ord på känslorna bakom dem? Skulle du kunna beskriva vad som händer i din relation till dig själv och andra? Hur talar man om att skuldbelägga någon, att förlita sig på något, att vara på sin vakt, att säga ifrån eller ha ett gott uppsåt om man inte känner till uttrycken? Visst går det att omskriva, förklara och kanske hitta synonymer. Men det är lättare att förstå sig själv och göra sig förstådd om orden träffar rätt. Ofta vet man inte heller riktigt vad man tänker och känner förrän man formulerat det - och tror man inte på sin uttrycksförmåga kanske man aldrig ens försöker. Lyckoforskningen lyfter fram en massa faktorer som kännetecknar ett lyckligt liv, men mera sällan talar man i de sammanhangen om att språket ibland kan vara den enda vägen vidare för den som fått sin livsgnista släckt av rädslor, ångest, skam och sorg. Och hur tillägnar man sig det språk som behövs? Ja, i första hand genom att prata med andra människor som hjälper en i formulerandet. Men om man är en förälder som vet med sig att det där med känsloprat är något alltför ovant och svårt finns det ännu större skäl att se till att barnet får möta skönlitteraturen. Där är registret av känslor som gestaltas oändligt mycket bredare än t.ex. i ett datorspel och där används känsloorden oftare än i de flesta andra sammanhang.

I vårt land utbildar vi lärare på universitetsnivå. Vi var väldigt tidigt ute med det i ett internationellt perspektiv. I dag är Finland ett av sammanlagt åtta europeiska länder som har lärarutbildning på magisternivå. Det kan vi vara stolta över. Vår lärarutbildning hävdar sig mycket väl i konkurrensen med andra länder, vilket man också har kunnat utläsa ur de PISA-resultat som våra 15-åringar har presterat. Beslutsfattarna tog i tiderna de nödvändiga besluten att satsa på en högklassig och krävande lärarutbildning utgående från elevernas rätt till undervisning och utbildning av hög kvalitet. Vägen till etablerad lärarbehörighet är följaktligen lång hos oss och resultaten talar sitt tydliga språk. Genvägar finns inte. Det är relativt få yrken i dag som kräver strikt behörighet. Läraryrket är ett sådant. I mitt yrke följer vi behörighetsförordningen, som är strikt och som kommunerna förväntas följa. Lärarutbildningens roll kan inte vara att tumma på behörighetsgivande utbildning. Lärarutbildningens roll är, och måste förbli, att erbjuda och slå vakt om den forskningsbaserade universitetsutbildning som leder till pedagogie

magisterexamen med klasslärarbehörighet. Vi som har jobbat länge kan för all del ha en övertro gällande det egna kunnandet och välja att lyfta fram den egna arbetserfarenheten som någonting förmer än de högskolestudier som erbjuds. Och det kan för all del vara sant, men då talar vi inte om det fundamentala, alltså behörigheten. Behörighetsvillkoren speglar inte de enskilda lärarnas engagemang, passion och arbetsinsatser. Alla dessa ting tillför för all del ett tilläggsvärde för eleven då man säkerställer att basen är solid. Det är dock en omöjlig tanke att bygga en läroavtalsutbildning på högskolenivå, som resulterar i en behörighetsgivande examen. Ur individperspektiv kan resonemanget ses som bristande flexibilitet från lärarutbildningens sida, men ur samhällets perspektiv ses det snarare som en garanti för kvalitativt god utbildning. En så pass viktig kvalitetsgaranti utgör nämligen behörighetskraven. Lärarutbildningen måste utvecklas kontinuerligt för att vara aktuell och motsvara skolans, samhällets och näringslivets verklighet. Allt annat är en omöjlighet, då lärarutbildningen verkligen ska

spegla samhällets förväntningar och behov. Min slutsats lyder: att ta sig an problematik ur individperspektiv för varken undervisningen eller lärarutbildningen framåt. Den konsensus som råder i samhället rörande vårt utbildningssystem respekteras av utbildningsanordnare och varje arbetstagare. Det finns olika utbildningsvägar och – stigar. En person som är engagerad och önskar satsa på lärarbanan måste överväga att skaffa sig den utbildning som krävs för uppdraget. Jag har full förståelse för lärarbristens problematik i sig, men beslut om hur man löser problemen får aldrig tas på bekostnad av barnens kunskaper. Varje elev har rätt till läroplansenlig undervisning av behöriga lärare. Kunnandet är vår kronjuvel ifall vi vill hävda oss i den internationella konkurrensen. Vi har under inga omständigheter råd att tumma på lärarbehörigheterna, inte ens i namnet av en regional lärarbrist. Inger Damlin

Styrelseledamot i OAJ

Vi utbildar inte fusklärare! I Finland har vi gått in för en forskningsbaserad lärarutbildning. Utvecklingen av den finns dokumenterad till exempel i det så kallade VOKKE-projektet, ”Valtakunnallinen opettajankoulutuksen ja kasvatustieteiden kehittämisprojekti”, ett nationellt projekt för utveckling av lärarutbildning och pedagogiska vetenskaper. Lärarutbildningen är, liksom läkarutbildningen, en universitetsutbildning som ger behörighet för en genom lag stadgad profession: läkare eller lärare. Finland har alltså inte valt mästar-lärling-modellen för sina läkar- och lärarutbildningar, utan en mångsidig och rätt krävande teoretisk utbildning som förvisso också inkluderar praktiska inslag. Bägge utbildningarna är synnerligen attraktiva i vårt land. Vi alla har mött socialt starka och på alla sätt trevliga läkare och

lärare. Endast dessa egenskaper – livsvisdom, allmänbildning, social förmåga – gör dock inte personerna till behöriga läkare eller lärare. Behörigheten stipuleras av lagstiftningen, och kan verka oerhört svårtolkad och otymplig. Ekonomie magister Catarina Keil anför i sitt debattinlägg i HBL 29.1.2015 kritik mot Åbo Akademi för att ställa alltför stränga antagningskriterier för kompletteringsutbildningarna för klasslärare. Eftersom hon hänvisar till mig i sitt inlägg väljer jag att svara, även om min prefektperiod upphörde vid årsskiftet. För att en kompletterande klasslärarutbildning ska vara genomförbar på bara två år så kan inte de antagna studerandena starta från noll. Tidigare studier tas naturligtvis i beaktande, men man kan till exempel inte ha en magisterexa-

PF är död, leve FPV Den sista dagen av år 2014 gick pedagogiska fakulteten vid Åbo akademi i Vasa i graven. I stället uppstod fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Således är det lärarutbildningarna vid FPV som i detta nu levererar lärare till våra skolor i Svenskfinland. Nya dekanus för FPV är Petri Salo, välbekant pedagog från ÅA i Vasa sedan tidigare. – Jag har lösa tankar om vilka

utmaningar vi står inför. Det är bra med olika möten och fora där studerande kan möta fältets arbetsgivare, sade Petri Salo vid en rekryteringsträff på FPV där Helsingfors utbildningsverk besökte lärarstuderandena. Tidighare hade huvudstadsregionen annonserat ut lediga lärartjänster. Vad säger den annonsen, undrade dekanus Petri Salo.

men i vilket ämne som helst för att vara behörig klasslärare. Genom att rikta de kompletterande lärarutbildningarna i Helsingfors till sådana studerande som saknar endast rimliga delar av sin klasslärarbehörighet tar fakulteten uttryckligen sitt ansvar genom att inte utbilda fusklärare, utan erbjuder behörighetsgivande studier på ort och ställe som till stora delar ska gå att genomföra vid sidan av ett jobb under två års tid. Så ges fältet snabbast och effektivast fler behöriga lärare. Ria Heilä-Ylikallio

Professor och lärarutbildare vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa

– Den säger att ni lärarstuderande är värda er vikt i guld och att ni behövs i huvudstadsregionen, sade Salo till studerandena som var närvarande vid träffen. – Jag som dekanus har ganska mycket guld här i auditoriet nu. Tom Ahlfors Mera om träffen på vidstående sida.


7

5.2.2015

Why, oh why, Helsingfors?

@FSLararstud #fpvrekry ”Helsingfors rekryterar nya lärare och tar med sig en rektor från en skola där behörigheten är 100 procent. Why oh why?” ”Helsingfors stad tycker det är bra att börja som timlärare. För vi alla vill ju leva i osäkerhet.” ”Helsingfors söker 24 nya klasslärare. 10 av dem är inte klasslärartjänster utan timlärare med klassläraruppgifter. Varför? 1/2” ”Jo, för att ha en buffert ifall elevantalet sjunker under dessa ekonomiskt svåra tider. 2/2” ”Dessutom är det inte i annonsen specificerat någonstans om timlärartjänsten är klasslärare i huvudsyssla eller bisyssla. Skillnaden är stor.” ”Hej huvudstadsregionen! Dra tillbaka beslutet att senarelägga anställningen av nyrekryterade lärare.”

FSLF:s styrelsemedlemmar på Helsingfors’ rekryteringsträff för studerande vid FPV – Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA i Vasa. Från vänster Antonia Prinsén, Anna Nylund och Mathias Eklund.

Det som skulle bli en veritabel rekryteringsdag som skulle locka många nyblivna, behöriga lärare till Helsingfors blev en liten halvmessyr för Helsingfors utbildningsdirektör Niclas Grönholm. Olyckligtvis hade nämligen staden (liksom några övriga städer och kommuner) redan tidigare beslutat gå in för försämrade anställningsvillkor för nya lärare. Grankulla har dock backat och anställer lärare från och med den 1 augusti. Dessa reformer innebär att en ny lärare anställs från och med den första planeringsdagen för terminen, d.v.s. en dag före skolstart. Detta alltså vid en tidpunkt då bristen på behöriga lärare i framför allt de svenska skolorna i huvudstadsregionen är stor. I publiken i Vasa satt tiotals lärarstuderande och hoppades på att pratet om senare anställning i augusti, och hälften mindre lön, bara var elaka rykten. Nej, det var det dessvärre inte. Bildningsdirektör Niclas Grönholm måste bita i det sura äpplet och beklaga att staden hade varit tvungen att skrida till så här drastiska åtgärder. – Vi har stora ekonomiska svårigheter. Det finns för litet resurser för att ha det som vi har haft det tidigare. – Men vi tänker på eleverna. Det enda sättet att spara är att spara då eleverna inte är på plats. Och vi tycker att det här sättet påverkar eleverna mindre. – Men det är klart att det inne-

bär en försämring för den som söker jobb i vår region, medgav Niclas Grönholm. Å andra sidan kommer staden inte att permittera, lovade han. Representanterna för Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF satt med sina telefoner och pekdatorer och kommenterade händelseförloppet på twitter. Här invid kan deras tweets läsas. En av de studerande undrade om man som nyanställd i Helsingfors den här hösten får information om hurdan klass man skall ha då jobbet börjar. Det var stadens personalplanerare Tanja Mellin som fick svara. – Det ligger så klart i rektorns intresse att informera om sådant. Niclas Grönholm gjorde ett förtydligande: – Lönen börjar löpa då planeringen inleds, alltså en dag före skolan börjar. Anna Nylund som är ordförande för FSLF, kommenterade: – Det betyder ju att man av eget intresse utan lön skaffar sig information i förväg. Det är svårt att efter bara en dags planering ställa sig framfört en obekant klass! Grönholm påpekade att rektorn bör komma ihåg att delge alla lärarna viktig information. – Vi har också korta dagar för eleverna i början av terminen. Då har lärarna tid att planera, även om det kommer att bli svårare. Tanja Mellin fortsatte tillställningen genom att gå igenom fördelarna med att jobba för Helsing-

fors. – Helsingfors är en trygg arbetsgivare, vi säger inte upp ordinarie personal. Tidigare hade Helsingfors publicerat en annons om sina lediga ordinarie tjänster. Av 24 klasslärarjobb är 10 timlärare med klassläraruppgifter. Det framgår inte om det rör sig om bisyssla eller huvudsyssla. – Vi kan ju inte ha hela tjänster i alla skolor och vi kan inte garantera full usk till alla, sade Tanja Mellin. Men hon framhöll att en timlärare senare kan överflyttas till en ordinarie klasslärartjänst. Varför är timlärarjobben så många? – På grund av den ekonomiska situationen måste vi ha en buffert. Tjänstemännen från Helsingfors sade att det är viktigt med jämlik behandling av personalen. Staden kan t.ex. locka med en förmånssedel för de anställda på 10 euro varje månad för bruk inom stadens kollektivtrafik. Denna summa berättigar till mellan två och fyra enkelresor per månad. Också företagshälsovård står till lärarnas förfogande, liksom rabatter på teater och opera. Ett gym finns att tillgå. – Och varje år ordnas en roddtävling, berättade personalplanerare Tanja Mellin. – I den har också bildningsdirektören deltagit! Text och foto: Tom Ahlfors

ABIKURSER

i engelska, finska & lång matematik 1–12/6 och samhällslära 1-5/6 & 8-10/6 2015 MED SUBVENTIONERAD LOGI www.hangosommaruni.fi

www.abo.fi

ANSÖK TILL ÅBO AKADEMIS KOMPLETTERINGS­ UTBILDNING FÖR KLASSLÄRARE KOMPLETTERINGSUTBILDNINGEN för klasslärare ordnas i Helsingfors med start hösten 2015. Utbildningen riktar sig till behöri­ ga ämneslärare och personer som önskar komplettera pågående klasslärarstudier eller special­ klasslärarstudier vid Åbo Akademi och som har ett års arbetserfaren­ het som lärare och språklig behö­ righet för svenskspråkiga skolor.

Information om utbildningen, behörighetskraven och ansökan ges på www.abo.fi/ansok Ansökningstiden pågår 26.1–20.2.2015.


8

5.2.2015

Lärare vill inte vara testtekniker – Utvecklingen har gått i totalt fel riktning. Vi lärare tror på goda exempel, men myndigheterna tror på stenhård kontroll och utvärdering av lärare, säger Lily Eskelsen Garcia, som nyligen besökte Finland. Hon är ordförande för lärarfacket National Education Association NEA i Förenta staterna. Under besöket hann hon bl.a. besöka Mattlidens skola i Esbo, riksdagen och möta företrädare för Utbildningsstyrelsen. Överläggningar med ledningen för lärarfacket OAJ stod förstås också på programmet. Hon var alldeles överväldigad av Educamässan, där hon medverkade med ett anförande om utvärderingshysterin i Förenta staterna. Utvärdering sköts enligt principen om piska och morot. – Jag kan berätta om lärare som har drivits till självmord av denna utvärdering, som i värsta fall sköts via offentligheten. Jag kan också berätta om korruption till följd av utvärderingen, sade Lily Eskelsen Garcia. Hon berättar alltså om en skolöverinspektör i El Paso, Texas, som fick en gratifikation om 60 000 dollar för väl utfört arbete för ett par år sedan. Resultaten i skolan hade, tack vare hans kraftfulla insatser, förbättrats kraftigt. – Det visade sig att han genom att iscensätta enskilda samtal med svagt presterande elever hade lyckats inpränta i dem att de är sällsynt misslyckade individer, som borde förstå att söka sig till andra skolor. Han kastade alltså ut elever som behövde stöd och fick därför en saftig bonus. Dessutom deltog han i arbetet med att fuska med testresulta-

– Vi vill se hela barnet, inte endast testa dem, säger Lily Eskelsen Garcia, lärarbas i USA.

ten, utbrister NEA-basen. Uppgifter om hans ledarskapsmetoder sipprade emellertid ut och i slutändan dömdes han till fängelse för korruption. – Systemet skapar liknande historier. Vi har firmor, som saluför testmetoder som lovar att eleverna presterar lika bra som i Finland! Lily Eskelsen är imponerad av skolsystemet i Finland av flera orsaker. – Men allra mest tycker jag om att ni ser Tom Ahlfors

Lärarna i geografi Christina Ruth och Annika Luther fick pris för sitt läromedel Zenit.

Ruth och Luther belönades för Zenit Zenit, ett läromedel för geografi i gymnasiet, tilldelades på Educa-mässan Stiftelsen Finlandssvensk Bokkulturs läromedelspris. I motiveringarna framhålls läromedlets användarvänlighet och tillgången till både tryckta och digitala komponenter samt lärarmaterial. Serien representerar det nya digitala pedagogiska tänkandet som behövs i och med att den elektroniska studentexamen genomförs i Finland. Det första examenstillfället med proven i elektronisk form hålls hösten 2016. Prissumman på 5 000 euro delas mellan geografilärarna Annika Luther och Christina Ruth, som står för översättningen respektive bearbetningen av den svenska utgåvan. Såväl originalet som översättningen av Zenit är utgiven på förlaget Otava.

och tar hand om hela barnet. Och dessutom alla barn. Barnen har inte reducerats till testobjekt, utan ni använder tiden rätt. För vi i NEA vill bort från denna utvärderings- och testhysteri, som innebär att skolornas slösar bort värdefull tid. Tid som hellre borde användas för undervisning, säger Eskelsen Garcia. Pisa och andra internationella undersökningar, där Förenta staterna på inget sätt har glänst, har analyserats av politiker och

myndigheter. – Analyserna har oftast resulterat i konstateranden, typ: Vi behöver mera data! Jag är av diametralt annan åsikt: Vi har för mycket data, istället borde vi satsa på omsorg och undervisning. Lärarna får inte reduceras till testningstekniker, säger Eskelsen Garcia. Hon har en färgstark bakgrund, denna NEA-bas. Hon kommer från enkla förhållanden och försörjde sig under studietiden bl.a. som folksångare. Hon jobbade i lunchbarer och som assistent i förskolor. Hon visade anlag för undervisning och blev av förskollärare uppmuntrad att söka sig till lärarstudier. Efter slutförda studier jobbade hon som lågstadielärare i Utah, ofta med barn i behov av särskilt stöd. År 1989 valdes hon till årets lärare i Utah och så småningom blev hon fackligt aktiv på central nivå. I fjol valdes hon till ordförande för stora NEA, som har hela 3,2 miljoner medlemmar. Därmed är NEA idag det största fackförbundet i Förenta staterna. Hennes främsta mål är och förblir att sätta stopp för test- och utvärderingshysterin. – Varifrån kommer denna tro att matematiska formler och statistik utgör lösningen på alla utmaningar? Barn har problem hemma och de upplever kanske smärtsamma skilsmässor. Hur lyfter man in sådana problem i ekvationerna, frågade Eskelsen Garcia? Text och foto: C-E Rusk

Arbetet med virtuell kursbricka har kört igång – Vi vill skapa en gemenskap av engagerade och entusiastiska lärare som vill delta i arbetet, säger Linda Mannila, som är projektledare för ”ViRum”, som är arbetsnamnet för ett projekt som syftar till att skapa en gemensam virtuell kursbricka för gymnasierna i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska kulturfonden inom ramen för den miljonsatsning, som görs av fonden. Professor RalphJohan Back vid Åbo Akademi utgör hjärnan bakom projektet. I styrgruppen sitter även företrädare för Utbildningsstyrelsen, utbildningsanordnarna och rektorer. Projektet har ingen direkt koppling till Undervisnings- och kulturministeriet strävanden att se över strukturerna inom andra stadiets utbildning. Framförallt handlar det om att skapa ett ökat virtuellt kursutbud, som lämpar sig för finlandssvenska förhållanden. Tidigare konstaterades i en fondfinansierad utredning, där rektor Stefan Kula var en pådrivande kraft, att utbudet av kurser är ojämnt i de finlandssvenska gymnasierna. Det finns behov av specialkurser och s.k. små kurser, t.ex. berör förhållandevis få studerande, och denna efterfrågan kunde tillgodoses virtuellt. – Vi inledde arbetet i augusti 2014 och arbetet torde stå klart i slutet av år 2016, sade Linda Mannila, som medverkade i det

svenska programmet på Educa-mässan. Senast då torde det finnas förslag om hur man går vidare då Kulturfonden tar sin hand från projektet. Då gäller det att skapa en gemensam organisation som ansvarar för upprätthållandet av verksamheten. Då skall det också finnas förslag om utarbetandet av en hållbar ekonomisk bas. Text och foto: C-E Rusk

Linda Mannila.

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. REDAKTION Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. Hemsida www.fsl.fi/lararen Nättidning issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER 3,10 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.

Profile for Tom Ahlfors

Läraren 3 2015  

Läraren 3 2015

Läraren 3 2015  

Läraren 3 2015

Profile for lararen
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded