Page 1

kolumnen #Metoo- och i synnerhet #Övistoo-kampanjen har varit omtumlande för oss alla. ЮЮ r sidan 10

14.12.2017 • Nr 20 Årgång 43 (124) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

God jul!

Frid och ro Så är det dags att avsluta årets id och satsa på avkoppling. Finlands svenska lärarförbund FSL tillönskar alla sina medlemmar och samarbetspartner en god jul och ett gott nytt år. I stället för att sända julhälsningar stöder FSL som vanligt UNICEF med en inbetalning. Förbundskansliet håller stängt 22.12.2017–8.1.2018. Uppgifter om rådgivning i brådskande fall finns på förbundets webbsida, www.fsl.fi. Det första numret av tidningen Läraren år 2018 utkommer den 18 januari.

Fördelningen av lönepengarna kan bli intressant Om nivån på löneförhöjningarna håller sig till den allmänna linjen blir fördelningen av pengarna den mest intressanta frågan. Eftersom OAJ företräder en mängd olika grupper, vilka har sinsemellan olika anställningsvillkor, handlar fördelningen inte endast om en uppdelning i allmänna förhöjningar och lokala lönepotter. CARL-ERIK RUSK i sin uppsats om avtalsläget

ЮЮ r sidan 4

Kassaavgiften sänks för lediga och arbetslösa Medlemsavgiften i Lärarnas arbetslöshetskassa sänks nästa år för tjänstlediga, moderskaps- och vårdlediga, tjänstlediga med stipendium och arbetslösa medlemmar till 6,20 euro/månad. I år är avgiften 7,80 euro/månad. tom ahlfors

ЮЮ r sidan 3


2

14.12.2017 • Nr 20

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Spelets regler Vilken är skolans primära uppgift? Ett tänkbart svar är att skolan i första hand ska lära eleverna att fungera tillsammans med andra människor. I lagstiftningen om den grundläggande utbildning sägs detta på följande sätt: Målet är att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Debatten om trakasserier har nått Svenskfinland med besked. #Metoo har följts av #Övistoo samt #dammenbrister och fler avslöjanden och upprop lär vara på väg. Avslöjandena om att trakasserierna också berör skolvärlden är föga förvånande. Indikationer om att något är fel har funnits redan länge, vilket har setts bl.a. i Institutet för hälsa och välfärds (THL) skolhälsoenkäter. Men dessa rön har fallit i skymundan så att fokus i rapporteringen har varit bl.a. på användningen av rusmedel och liknande ting. Ett liknande resonemang kan appliceras på skolornas arbete för jämställdhet och mot trakasserier av sexuell natur. Skolornas arbetsbord dignar av allehanda krav om åtgärder, som har pockat på uppmärksamhet. Det vore definitivt överdrivet att säga att arbetet mot jämställdhet och mot trakasserier har glömts bort, men ofta har andra frågor fått mera uppmärksamhet. Här finns förstås ett samband med de knappa

ÅRGÅNG 43 (124). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

resurserna, som läroanstalterna förfogar över. Pengar har satts ner på akuta åtgärder, medan mera långtgående processer, såsom just detta med att förmedla etisk fostran och respekt för andra människor, har fått vänta på sin tur. Eller så har arbetet upplevts som mer eller mindre självklart. För vi har ju velat tro att vi lever i ett av världens mest jämställda samhällen. Fast detta har visat sig vara en illusion. Senast nu har spelets regler ändrats. Det bör uttalas tydligt – tydligare än tidigare – att våld och trakasserier inte är acceptabla fenomen i umgänget mellan människor. Skolvärlden står inte ensam, utan det är uppenbart att trakasserier av olika slag har förekommit inom nära nog alla områden i samhället. Skolvärlden står inte heller ensam, när det gäller den intrikata och nog så centrala uppgiften att fostra eleverna och ge dem vägkost för vuxenlivet. Skolan kan inte göra underverk. Lärarna har ett viktigt uppdrag, som bl.a. inbegriper åtagandet att fostra elever och studerande till demokratiska medborgare. Men allt sker och kan inte ske i skolan. Vilka värderingar har eleverna med sig hemifrån och vilka värderingar råder bland barnen och ungdomarna? #Metoo och därtill hörande upprop har öppnat många fönster, så att den unkna inneluften har kunnat vädras ut. Vädringen måtte fortsätta. Ytterst handlar det om respekt. Inte mindre och inte mera än så.

Det vore definitivt överdrivet att säga att arbetet mot jämställdhet och mot trakasserier har glömts bort, men ofta har andra frågor fått mera uppmärksamhet.

Member+ samlar dina förmåner Det lackar mot jul så kom ihåg att utnyttja dina medlemsrabatter och -förmåner! Som FSL:are får du till exempel billigare bränsle, hotellövernattningar och gymkort. På den nya webbtjänsten Member+, www.memberplus.fi, hittar du alla förmåner och rabatter ditt medlemsskap i FSL berättigar till. För att logga in måste du skapa ett användarkonto. Välj ”OAJ” som alternativ i menyn för ”Liitto” när du registrerar dig, medlemsnummer behöver du inte ange.

FSL

inFormerar www.fsl.fi

FSL:s julkalender Du har väl inte missat vår julkalender? Varje dag fram till julafton presenterar vi en punkt på vår önskelista i jul. Du hittar julkalendern på vår webbsida eller på våra sociala mediekanaler Facebook, Twitter och Instagram med hashtaggen #FSLönskar.

Kansliet tar julledigt FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Förbundskansliet håller julstängt 22.128.1 men betjänar förstås dig som har ett brådskande ärende. På vår webbsida finns information om vem du kan ringa! God jul och gott nytt år till er alla!


3

14.12.2017 • Nr 20

En del elever får mera än andra Skillnaderna mellan kommunerna ökar då det är fråga om antalet undervisningstimmar, visar en utredning av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU).

Anordnare av småbarnsfostran och allmänbildande utbildning har skurit ner på personalkostnaderna. En del anordnare har minskat utbudet av undervisning, medan andra har hållit fast vid nivån genom att skjuta till egna medel, då den statliga finansieringen har minskat. Utredningen bygger i första hand på statistiska uppgifter, vilka emellertid kompletterades av en enkät som riktades till anordnarna av småbarnsfostran och allmänbildande utbildning. Riksdagen har ålagt regeringen att följa upp konsekvenserna

av de sparbeslut som har gjorts under åren 2011-15. Riksdagen har förutsatt att regeringen skrider till omedelbara åtgärder såvida unga personernas tillgång till likvärdiga utbildningsmöjligheter försvagas. NCU, som handhar utvärderingen, bedömer att förändringarna i utbudet av läroämnen och kurser i grundskolan och gymnasier inte är särskilt stora. Men dock går utvecklingen i fel riktning. Regionförvaltningsverken (RFV) har en central roll i uppföljningen av hur utbildningen är ordnas. Nu föreslås att uppföljningen bör effektiveras så att RFV:s systematiserar insamlingen av data. Heljä Misukka, utbildningsdirektör vid lärarfacket OAJ, finner det viktigt att nedskärningarnas följdverkningar har kartlagts. I

rapporten sägs entydigt att utbildningsanordnarna har minskat på kostnaderna genom att skära ner på personalkostnaderna. Misukka är förvånad över att utredningen inte spinner vidare på detta genom att syna vilka konsekvenserna personalnedskärningarna har fört med sig. Hon finner det angeläget att lyfta fram vad som har skett då undervisning förmedlas med bristfälliga resurser. Rapporten dras med brister, fastslog Misukka i ett inlägg i den paneldebatt som åtföljde publiceringen av rapporten den 27 november. – Lärarna har inte hörts, även om deras insatser är avgörande speciellt då personalen har minskats, sade Misukka. c-e rusk

Protest i Hyvinge mot ovärdigt tricksande Lärarna accepterar inte att yrkesutbildningskoncernen Hyria ersätter lärare med handledare. Orsakerna till bytet är ekonomiska. Lärarna i Hyria, som ordnar yrkesutbildning i Hyvinge-Riihimäkiregionen, marscherade ut från sina arbetsplatser kl. 12 måndagen den 4 december. Utmarschen pågick till kl. 15 samma dag. Lärarnas yrkeskunskaper uppskattas inte, sägs i ett uttalan-

de som har undertecknats av Teija Punkki. Hon är ordförande för fackavdelningen OAJ:n Hyrian opettajat. Hyrias åtgärder har lett till att studerandena får mindre lärarledd undervisning och handledning. Detta leder i sin tur till en allmän sänkning av utbildningens nivå. Lärarna anför att Hyria vill byta ut lärarna mot billigare handledare, även om det inte har påvisats att behovet av undervis-

ning verkligen minskar. Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, var på plats, när utmarschen ägde rum. Han krävde att styrelsen för Hyria ingriper mot problemen. Han var inbjuden av lärarna. – Läroanstalten har blivit en skamfläck för yrkesutbildningen. Jag frågar styrelsen för Hyria om ni verkligen vill ha det så? Vill ni att Hyria är Finlands uslaste läroanstalt? c-e rusk

Norska normer för lärartäthet Fyra borgerliga partier i Norge har enats om normer för lärartäthet i grundskolan. En överenskommelse om detta nåddes i samband med regeringens budgetförhandlingar. Normerna anger att det får finnas maximalt 15 elever i åk 1–4 och 20 elever per lärare i åk 5–10. Det handlar om genomsnitt per sko-

la. I regeringen, som leds av statsminister Erna Solberg (Høyre), sitter även företrädare för Fremskrittspartiet, Venstre och Kristelig Folkeparti Reformen genomförs med början redan nästa år. Steffen Handal, ordförande för lärarfacket Utdanningsforbund, är nöjd.

– Detta är en viktig dag för skolan och eleverna. Införandet av en nationell norm för lärartäthet kan få en stor betydelse och öppnar möjligheter för mindre klasser. Eleverna får mera individuellt inriktad undervisning, säger Handal i en kommentar till lärarfackets tidning Utdanning. c-e rusk

Lägre avgift för tjänstlediga Sysselsättningsläget har blivit bättre och Lärarnas arbetslöshetskassa sänker medlemsavgiften nästa år. Detta har återverkningar på Finlands svenska lärarförbunds ekonomi, eftersom summan som FSL betalar till a-kassan

för de tjänstgörande medlemmarna minskar. Medlemsavgiften för tjänstgörande lärare och lärare med partiell lön förblir dock på samma nivå som tidigare. Avgiften är 1,1 % av bruttolönen, fastslog FSL:s för-

bundsfullmäktige i november. Däremot sänks avgiften för tjänstlediga, moderskaps- och vårdlediga, tjänstlediga med stipendium och arbetslösa medlemmar till 6,20 euro/månad. I år är avgiften 7,80 euro/månad.

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Sänk tröskeln och bryt tystnadskulturen De senaste veckorna har vi verkligen fått rannsaka hur vi bemöter varandra och hurudan kultur vi har när det kommer till trakasserier. En tystnadens kultur har visat sig råda; en kultur där man inte vågar eller kan föra saker till tals och där obehagliga upplevelser med tiden satt djupa spår. Under den gångna veckan har vi fått följa diskussioner om trakasserier av sexuell karaktär. Jag är oerhört glad över att så många skolor tagit itu med frågan och öppet deklarerat nolltolerans. Det är fint att se att man sätter fokus på framtiden och diskuterar hur man kan jobba vidare. Våra barn och unga måste vara säkra på att vi bryr oss om dem. Det är de vuxnas ansvar, lärare, rektorer och vårdnadshavare, att fråga hur det är. En gång räcker inte utan vi måste ständigt visa att vi bryr oss, endast då känns det självklart för elever och studerande att berätta. Vår utgångspunkt måste alltid var att skapa förutsättningar för att berätta om allting som händer, såväl fina som besvärliga saker. Vi bör skapa vägar för kommunikation, där vänner eller övriga stödpersoner i skolorna kan stötta den som känner sig utsatt och samtidigt få ärendet vidare för utredning och åtgärder.

Vi behöver skapa en öppen kultur där vi inte behöver slutna Facebookgrupper eller konversationer på Whatsapp för att lyfta saker. Vi behöver en kultur där det som skett eller det som pågår diskuteras öppet och med dem som är involverade. Den tystnadskultur vi nu håller på att bryta är allas vårt gemensamma uppdrag - vi måste ta saker till tals. Vi måste ha mod att stå upp och lyfta saker i rätt sammanhang för att åstadkomma en förändring. Det är vårt gemensamma ansvar att sänka tröskeln och forma en lågtröskelkultur där saker diskuteras och diskuteras i rätt forum. Vi behöver skapa en öppen kultur där vi inte behöver slutna Facebookgrupper eller konversationer på Whatsapp för att lyfta saker. Vi behöver en kultur där det som skett eller det som pågår diskuteras öppet och med dem som är involverade. Vi kan inte eftersträva en kultur som bygger på gillande utan att känna till helheten. Den kultur man då är med om att skapa är minst lika förkastlig som den tystnadens kultur som råder i samhället. I denna fråga tänker jag bredare än på den debatt om sexuella trakasserier som nu varit aktuell. Nolltolerans och en låg tröskel för samtal sätter ramarna för en öppen dialog. I en sådan kultur blir inga fall outredda, för då kommunicerar alla jämbördigt för allas bästa och för en bättre framtid. Ett stort tack för det arbete ni gör för det 100-åriga Finland! Jag vill önska er en god jul och ett gott nytt år!


4

14.12.2017 • Nr 20

Lokala potter orsakar oro Höstens avtalsrörelse har förflutit utan större dramatik även om det har förekommit en del fnurror på tråden.

Misstron till arbetsgivarnas avsikter har varit stor i fackliga kretsar. finnas pengar på de kommunala förhandlingsborden i denna avtalsrörelse. Det leder till svåra avvägningar om hur pengarna används. Hur mycket sätts på allmänna förhöjningar, hur mycket sätts i lokala potter och hur mycket används för avtalsjusteringar?

Vad händer nu?

I

nom industrin har utkristalliserat sig en allmän linje, som innebär att man sluter tvååriga avtal vilkas kostnadseffekt är sammanlagt 3,2– 3,5 procent. Industrifacket var först ut med ett tvåårigt avtal jämte ett tredje optionsår. Kostnadseffekten är 3,2 procent av lönesumman. I första hand ska förhandlingarna om löneförhöjningar föras lokalt på arbetsplatserna. Om det inte lyckas, stiger lönerna med sammanlagt 3,2 procent under de två första avtalsåren då närmast i form av allmänna förhöjningar.

Allmänna linjen Om man ser till kostnadseffekten om 3,2 procent på två år kan man tala om en linje, som såväl arbetstagare som arbetsgivare finner acceptabel. Det har varit mycket snack om Finlands konkurrenskraft under de senaste åren och regeringen, som har agerat med benäget stöd av arbetsgivarcentralen Finlands näringsliv, iklädde sig säck och aska då det gällde att marknadsföra den process som slutligen resulterade i det s.k. konkurrenskraftsavtalet. Sipilä och hans bundsförvanter målade upp en synnerligen mörk bild av nationens framtid trots att man redan då kunde skönja tecken på en uppgång. Nu är läget ett annat och t.o.m. EK-bossen Jyri Häkämies har varit väldigt resonlig i sin retorik. Industrifacket nådde alltså ett förhandlingsresultat som allmänt sågs som acceptabelt, men det oaktat krävdes en jämn omröstning i fullmäktige för att avtalet skulle godkännas. 29 ledamöter röstade för ett godkännande, medan 22 ledamöter ville förkasta förhandlingsresultat. Missnöjet riktade sig uttryckligen inte mot löneförhöjningarnas storlek, utan i första hand handlade det om en negativ reaktion mot att den lokala lönepotten blir så stor. Den jämna omröstningen var en över-

raskning. En ännu större överraskning noterades sedan den 17 november, då styrelsen för Industribranschens fackförbund TEAM förkastade fem förhandlingsresultat som kemibranscherna kom överens om i slutet av oktober. Förhandlingsresultaten följde den allmänna linjen, så att kostnadseffekten var 3,2 procent för åren 2018 och 2019. Lönerna skulle höjas med stöd av lokala uppgörelser under de två avtalsåren. Om lokala uppgörelser inte nås höjs lönerna med sammanlagt 3,2 procent i enlighet med vad arbetstagar- och arbetsgivarförbunden kommer överens om. ”Nivån på löneförhöjningarna var inte orsak till förkastandet, utan förhöjningsmodellen”, anger TEAM om orsakerna till styrelsens agerande. Sedermera justerades dock förhandlingsresultaten, som styrelsen slutligen godkände.

Misstron är stor Det är uppenbart att arbetsgivarna överlag nu arbetar idogt för att flytta fram sina positioner ifråga om hur löneförhöjningarna ska utbetalas. Länge nog har arbetsgivarna talat för ökat lokalt beslutsfattande och medan arbetstagarna har stått på bromsen. Taktiskt sett handlar det om arbetsgivarnas strävanden att försvaga den centrala nivån i avtalssammanhang och föra ner processerna på lokal nivå. Misstron till arbetsgivarnas avsikter har varit stor i fackliga kretsar. I motsats till Sverige, där den lokala och t.o.m. individuella lönebildningen länge har varit en självklarhet släpar vår arbetsmarknad efter. Eftersläpningen i fråga om arbetstagarnas representation i företagens ledning är minst lika stor, ifall man vill göra en jämförelse med vårt västra grannland.

Många textfrågor i OAJ Det är rimligt att utgå från att den allmän-

na avtalslinjen blir en hållpunkt för förhandlingarna inom den kommunala sektorn. Och för all del också andra sektorer, där OAJ-medlemmar verkar. En del grupper, såsom bl.a. de universitetsanställda, berörs av den privata undervisningssektorns avtal. Om nivån på löneförhöjningarna håller sig till den allmänna linjen blir fördelningen av pengarna den mest intressanta frågan. Eftersom OAJ företräder en mängd olika grupper, vilka har sinsemellan olika anställningsvillkor, handlar fördelningen inte endast om en uppdelning i allmänna förhöjningar och lokala lönepotter. I fallet OAJ är det också fråga om hur mycket pengar som sätts på s.k. textfrågor, alltså justeringar av avtalsdetaljer.

Lösningar prissätts Ett exempel kan belysa detta. Om OAJ och Kommunarbetsgivarna KT samfällt landar i en analys om att t.ex. skolledarnas sits är ohållbar kan olika lösningar på problemet dryftas i förhandlingarna. Parterna ser på problemet och sätter prislappar på olika lösningar. Pengarna som behövs för ändamålet tas från den förhöjningsmån eller kostnadseffekt som parterna har enats om. Kommunala undervisningssektorns avtal (UKTA) är som ett lapptäcke med olika avtalsdetaljer. Löneförhöjningarna har varit synnerligen blygsamma under de senaste åren och därav följer att det har funnits föga utrymme att justera avtalsdetaljer för olika lärargrupper.

Hur fördelas pengarna? Samtidigt har olika beredningsorgan inom OAJ gnott på och identifierat olika detaljer, vilka är i behov av justering. Dokumentet, som omfattar godkända allmänna förhandlingsmål, lär vid det här laget omfatta över 30 (!) sidor. Efter många magra år lär det rimligen

De kommunala huvudavtalsorganisationerna, bl.a. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, sade i slutet av november upp alla kommunala avtal. Uppsägningen innebär att organisatoriska åtgärder kan sättas in redan från den 1 februari, såvida förhandlingsresultat inte har uppnåtts. Eller så kan åtgärder sättas in i syfte att få fart på förhandlingarna. De gällande avtalet är i kraft till månadsskiftet januari–februari 2018. Också avtalen med Bildningsarbetsgivarna, som representerar bl.a. universiteten, har sagts upp. Såväl OAJ som FSL höjer sin organisatoriska beredskap, vilket innebär att maskineriet trimmas med tanke på olika scenarion. Inom ramen för detta ordnar OAJ en riksomfattande turné, där fackaktiva får information om vad som är på gång. Också FSL deltar i en del träffar. Allmänt räknar man med att förhandlingarna blir svåra och att förhandlingsresultat kan föreligga först i slutet av januari.

Samtidigt på annat håll OAJ har redan en längre tid förhandlat med Kommunarbetsgivarna KT om försök med årsarbetstid i en del grundskolor. Förhandlingarna fortsätter, men saknar en koppling till de pågående avtalsförhandlingarna. Det är fråga om en separat process. c-e rusk

Fotnot: Avtalskulturen i Sverige och Finland är väldigt olika. Lärarnas tidning omtalade nyligen att ett nytt avtal är klart för 9 000 av Lärarförbundets medlemmar inom landets största friskoleföretag som Academedia och Kunskapsskolan. Avtalet är treårigt och ger för första gången inga centralt garanterade löneökningar. Avtalet är alltså sifferlöst. Här finns ingen allmän linje, inga normerade lokala potter och inga allmänna förhöjningar. Konstruktionen bygger helt och hållet på lokal lönebildning.


5

14.12.2017 • Nr 20

Vi kan inte ha allt! Betalar vi eller våra studerande årliga licenser för olika digitala tjänster och e-läromedel måste vi ge avkall på det analoga. Det har redan gjorts i gymnasiet där man i vissa kurser enbart använder e-läromedel.

 Sedan 2011 arbetar Andreas Sundstedt som IT-pedagog vid Vasa övningsskola. Han är ett viktigt stöd för lärarna som i allt högre utsträckning använder ny teknik i undervisningen. Som exempel får varje ny elev en ny pekplatta när de inleder skolgången. Min roll är att se på tekniken ur ett pedagogiskt perspektiv, säger han. foto: christoffer thomasfolk

Söker digitala mervärdet – Användningen av IT ska främst ske när det är motiverat och ger ett mervärde. Utgångspunkten med ny teknik i skolan måste alltid vara pedagogisk, säger Andreas Sundstedt, IT-pedagog vid Vasa övningsskola. Datorer har redan länge använts som undervisningsredskap i den finländska skolan. Men en del skolor har implementerat användningen av IT i stor utsträckning medan andra har tagit det mera försiktigt. Men vilken väg är bäst att gå? För att inte hamna i diket inrättade Vasa övningsskola (VÖS) 2011 en tjänst som IT-pedagog. Till den tjänsten valdes Andreas Sundstedt, som handleder lärarna i användningen av ny teknik i undervisning och lärande.

Fokus på stöd – Min roll är att se på tekniken ur ett pedagogiskt perspektiv. När ny teknik implementeras, en fysisk sak eller ett program, är målet att det ska ge ett mervärde framom analoga verktyg. Det pedagogiska mervärdet har vi diskuterat mycket här vid VÖS, säger Andreas Sundstedt. Som IT-pedagog har han ingen undervisning utan fokus är på att stöda lärarna. Som helhet strävar han efter att ge lärarna verktyg så att de kan skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande. – Det är min ledstjärna. För min del handlar det om att se på hur IT kan hjälpa till att skapa de bästa förutsättningarna för lärande. Möjligheterna med IT är oändliga

och det finns en uppsjö av tjänster, program, verktyg, datorer, telefoner och pekplattor. Därför gäller det att göra goda, pedagogiskt grundade val, konstaterar han.

Appkaos Det är just av den här orsaken som VÖS, som har förskola till gymnasium, valde att inrätta en tjänst som IT-pedagog. Det är väldigt enkelt att satsa på fel saker när ny teknik ska implementeras. Det sammanfattas bland annat i boken ”Digitala dimensioner – DiDiDi vid Vasa övningskola i tio år!” som Sundstedt varit med och skrivit inom ramen för projektet DiDiDi – digitala dimensioner i digitalt lärande. I boken finns ett bra exempel som lyfts fram av klassläraren Jan Alin: ”Den nya tekniken förde med sig nya möjligheter, men också nya utmaningar. Det var ungefär här kaoset började – appkaoset, eller appsjukan som jag också sett det kallas. Jag ville hitta pedagogiska appar som passade precis för det jag jobbade med i klassen just då, från rättstavning och klockan till tiotalsövergångar och naturen om vintern”. Han fortsätter: ”Mycket tid gick åt till att testa och prova ut nya appar, för många

appar var väldigt begränsade, inte anpassade till våra förhållanden eller funkade helt enkelt inte som de skulle. Detta ledde till en ständig jakt på appar, en jakt som fortsatte flera år.”, skriver Alin, som också är tutorlärare vid VÖS. Sundstedt tror att många lärare runt om i Finland känner igen sig. – Så här har det varit. Men vi har blivit bättre på att implementera ny teknik i undervisningen. Den ska inte användas om det inte är motiverat. Vi funderar mycket på sådant här i boken som vi gav ut nu i september 2017, säger han.

Balansgång Det är inte bara användningen av applikationer som är utmanande. Det finns också en uppsjö av lärplattformer – såväl kostnadsfria som avgiftsbelagda. – Det gäller att göra goda val så att det inte blir för många alternativ i skolvardagen med en massa olika inloggningar. Det måste vara en balansgång och det här gör vi bedömningar på tillsammans med rektorerna, berättar Sundstedt. Samma sak gäller användningen av e-läromedel, i synnerhet på gymnasienivå. – En intressant exempel på en relativt ny tjänst är Tabletkoulu som erbjuder e-läromedel. Läromedelsförfattare kan göra ett avtal direkt med företaget, skriva ett läromedel och Tabletkoulu gör läromedlet tillgängligt för gymnasier i Finland. Här uppstår en ekonomisk avvägning mellan traditionella läromedel och ny teknik. – Vi kan inte ha allt! Betalar vi eller våra studerande årliga licen-

ser för olika digitala tjänster och e-läromedel måste vi ge avkall på det analoga. Det har redan gjorts i gymnasiet där man i vissa kurser enbart använder e-läromedel. Frågan är också aktuell för grundskolan. Sedan några år har VÖS en IT-strategi och följer en digital lärstig. När eleverna börjar i årskurs 1 får samtliga en egen pekdator som används genom hela grundskolan. – Det här är en stor satsning och vi funderar som bäst på vilka analoga verktyg som borde ersättas. Ska vi ha kvar alla traditionella läromedel i bokform eller vilka kan ersättas? Det jobbar vi med, berättar han.

Skapar guider Förutom övergripande strategiskt arbete då det gäller IT-frågor i skolan har Sundstedt också många andra uppgifter. En viktig uppgift är att handleda och utbilda lärarna – antingen enskilt eller i grupp eller genom punktinsatser under lektioner. – Jag handleder lärare på olika sätt kring IT i undervisningen. Det kan vara allt från en diskussion i lärarrummet till att jag fungerar som en problemlösare som kan hoppa in med kort varsel. Förutom att vara personlig handledare ordnar jag också fortbildning kring olika teman för mindre och större grupper. Jag skapar även text- och videoguider, ett exempel är PadTipset, säger han.. Sundstedt har också haft en viktig roll som IT-stöd för gymnasielärarna som arbetat hårt med digitaliseringen av studentexamen.

– För lärarna har det har varit en hel del arbete med studentexamensnämndens program Abitti och att lära sig att hålla digitala prov. Jag har försökt handleda och stöda lärarna i detta. För det här är en enorm process för hela gymnasieutbildningen. År 2019 ska ju hela studentexamen vara digitaliserad, säger han.

Syns överallt Sundstedt är utbildad klasslärare och har arbetat mycket med just IT både inom utbildningen och inom projekt. Enligt honom syns digitaliseringen i lärarutbildningen. – Det finns i dag digitala inslag inom kurserna i lärarutbildningen och även kurser i till exempel mediepedagogik. När lärarstuderande gör sin praktik här på skolan finns det digitala didaktiska moment som de ska planera, utföra och utvärdera. Överlag är IT redan en del av skolans vardag och det här vet alla blivande lärare. Sundstedt ser användningen av IT i skolan som naturlig. Däremot ser han att skolan har en viktig roll i att vägleda elever in i dagens informationssamhälle. – Vad blir kunskap hos elever och studerande, hur ska skolan handleda dem när det finns så mycket information? Här behövs enligt mig en bred diskussion inom den finländska skolan. christoffer thomasfolk PadTipset som nämns i texten finns på adressen www.abo.fi/vos/padtipset.


6

14.12.2017 • Nr 20

Framtiden väntar inte:

Gymnasiereform med snäv tidtabell Läget är eländigt. Dagens unga är den första generationen som är mera stressad än sina föräldrar. – 75 procent av känslorna bland gymnasiestuderandena är negativa. Det handlar om stress, trötthet och leda. 25 procent av känslorna är av positiv art, i första hand entusiasm, säger Katariina Salmela-Aro, professor i psykologi vid Jyväskylä universitet och Helsingfors universitet.

attraktionskraft. Satsningarna har gett resultat och nu varnas för att gymnasiet inte upplevs lika lockande som yrkesutbildningen. – Gymnasiet var i ”radioskugga” i många år. Utvecklingen av gymnasiet ägnades inte tillräcklig uppmärksamhet. Det finns alltså en beställning på en gymnasiereform, säger minister Sanni Grahn-Laasonen.

Små gymnasier viktiga Välijärvi drar en lans för gymnasiets allmänbildande roll. – Gymnasiet har en avgörande betydelse för läsförståelsen på ett allmänt plan och därmed också för den nationella kunskapsreserven. Jag upplever att just gymnasierna har haft en stor roll för det nationella bildningskapitalet i vårt land, säger Välijärvi. Han talar sig inte varm för stora ”kunskapsfabriker”, utan tvärtom lyfter han fram arbetet i de små glesbygdsgymnasierna. – Ett tätt gymnasienät motverkar utslagningen bland unga. Jag hyser en stor respekt för de små gymnasierna, som verkligen tar hand om sina studerande, säger Välijärvi och hänvisar till att avbrott i gymnasierna är långt färre än inom yrkesutbildningen. Näringslivets syn på gymnasierna präglas av utilitarism, alltså nyttotänkande. Välijärvi har en annan syn. – Gymnasiet är inte endast en mellanetapp på vägen mot högre studier. Gymnasiet har ett eget värde, säger Välijärvi.

Undervisnings- och kulturministeriet driver på en reform av gymnasielagen. I somras tillsattes en projektgrupp, som jobbar med reformen som i höst har sjösatts och förankrats bl.a. genom träffar på regional nivå. En svenskspråkig träff ordnades i Tammerfors den 20 november. Den 22 november publicerades en utredning om gymnasiernas nuläge och utvecklingsbehov. Utredningen är ett sammandrag av resultaten från befintliga undersökningar, utredningar och rapporter som gäller gymnasieutbildningen. Samma dag ordnade ministeriet en pressträff, där undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen motiverade behovet av en grundlig översyn av gymnasielagstiftningen. På plats var också Katariina Salmela-Aro, professor Jouni Välijärvi och Tiina Silander, som projektchef för ”Det nya gymnasiet”.

Tappar terräng Tillställningen syftade till att syna gymnasiet i helfigur och konklusionen blev att någonting har gått snett. Gymnasiet har tappat sin attraktionskraft bland unga, många studerande mår dåligt och gymnasiet svarar inte mot framtidens kompetensbehov. De två första konstaterandena kan ses som oomkullrunkeliga fakta, åtminstone på ett generellt plan, medan det tredje konstaterandet snarare kan ses som en truism, alltså en självklarhet. Konstaterandet kan gärna sekunderas en följdfråga: kan utbildning överhuvudtaget motsvara framtidens kompetensbehov, som ju är höljda i dunkel? Vad har då hänt? Jouni Välijärvi, som ju har profilerat sig om en PISA-uttolkare, är bekymrad. Kurvorna pekar neråt i fråga om gym-

Trötthet och cynism

 – Gymnasiet är inte endast en mellanetapp på vägen mot högre studier. Gymnasiet har ett eget värde, säger professor Jouni Välijärvi vid Jyväskylä universitet. På bilden Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg. foto: tom ahlfors

nasiets attraktionskraft och den nationella kunskapsreserven urholkas. Han talar sig varm för gymnasiets roll för allmänbildningen. Antalet avlagda studentexamina har sjunkit med sju procent under tio år. Antalet avlagda studentexamina var störst i åldersgruppen med personer som är födda 1981, därefter har antalet sjunkit. År 2002 avlades drygt 36 000 studentexamina, medan antalet var nere i omkring 31 000 examina år 2016.

Mindre än hälften Detta är förstås i linje med gymnasiebenägenheten. År 2000 valde

55,1 procent av ungdomarna, som gick ut grundskolan, gymnasiestudier, medan andelen på 2010-talet är nere i 46–47 procent. Länge nog talade man summariskt om att hälften av årsklassen sökte sig till gymnasiet, medan andra hälften sökte sig till yrkesstudier. Det stämmer inte längre. – Gymnasiestudier ska förbereda studerandena för högre studier, men grunden läggs redan i grundskolan, påminde Välijärvi som alltså vill att också grundskolan lyfts in i ekvationen. Situationen har minsann ändrats. Under gymnasiets guldålder gjordes stora statliga satsningar på att stärka yrkesutbildningens

Kan då Välijärvi förliknas vid en ropandes röst i öknen? Nja, åtminstone stöds hans resonemang åtminstone formellt av minister Grahn-Laasonen. Eller handlar det om att rösten är Jakobs röst, men händerna äro Esaus händer? – Värdet i ligger uttryckligen i att det är möjligt att i gymnasiet studera olika ämnen mångsidigt och inhämta breda kunskaper. Allmänbildning är också i fortsättningen gymnasieutbildningens kärna och hjärta, yttrade Grahn-Laasonen i mitten av november. Sedan är förstås detta med allmänbildning en definitionsfråga. Antalet personer som väljer att studera och skriva lång matematik i studentexamen har minskat. Även den nationella språkreserven har blivit knappare. I allt högre grad studerar gymnasisterna endast två språk. Hur rimmar detta i hop med målet om bred allmänbildning? Studerandena i gymnasiet mår inte bra. Ledan och tröttheten sprider sig och hela 18 procent

Studerandena i gymnasiet mår inte bra. Ledan och tröttheten sprider sig och hela 18 procent av flickorna säger sig dras med en kraftig utmattning.

av flickorna säger sig dras med en kraftig utmattning. Motsvarande andel bland pojkarna är mindre (ca 8 procent). – Flickorna känner sig otillräckliga, medan pojkarna reagerar i större utsträckning med cynism, säger Katariina Salmela-Aro. Katariina Salmela-Aro ser ett samband mellan utmattningen och de allt mer frekventa mellanåren efter studentexamen. – De många mellanåren är ett genuint finländskt fenomen. T.ex. i Förenta staterna, Australien och Storbritannien är mellanår sällsynta, säger Salmela-Aro.

Framtiden väntar inte Gymnasiet är måhända i behov av en översyn, men det strama tidtabellen utgör ett bekymmer. Gymnasielärare uttryckte sin förbittring över ministeriets reformplaner på såväl FSL:s som OAJ:s fullmäktiges sammanträden nyligen. Lärarna säger att de är överarbetade, då olika reformer har följt på varandra. – Jag tror att lärarnas negativa reaktioner åtminstone delvis förklaras av översynen av timfördelningen för ett par år sedan. Då ställdes olika ämnen mot varandra. Denna reform innehåller inga sådana element, utan tvärtom är målet en ökning av den ämnesövergripande undervisningen. Avsikten är inte att öka valfriheten, säger Grahn-Laasonen. Hon upplever att översynen av timfördelningen och läroplansgrunderna blev en halvmesyr. Hon medger att tidtabellen kan ses som stram. – Men vi har inte tid att vänta flera år. Den tiden är förbi då man uppdaterade gymnasiet med tio års intervaller, säger Grahn-Laasonen och hänvisar till att framtiden inte kan vänta. c-e rusk Mera om Det nya gymnasiet på ministeriets hemsida, www.minedu.fi


7

14.12.2017 • Nr 20

Gunilla Ekholm-Ruohonen och Jan-Erik Till har ett långt perspektiv på gymnasiet och oroar sig för att allmänbildningen i skolan kommer att lida av för långt gående reformer.

Vart tar allmänbildningen vägen? Att undervisningsministern vill genomföra en gymnasiereform med snäv tidtabell kan upplevas som ett misstroende mot dem som jobbar i gymnasiet, menar gymnasielärarna Gunilla Ekholm-Ruohonen och Jan-Erik Till i Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg. På förbundets fullmäktigesammanträde i november diskuterades digitaliseringen i gymnasiet och den arbetsbörda som lärarna utsätts för. Hur skall lärarna orka? – Det har ju aldrig varit lätt att jobba som gymnasielärare, fastslår Gunilla Ekholm-Ruohonen. – Jag har nog jobbat på kvällar och veckoslut också före digitaliseringen. Inga av de gamla arbetsuppgifterna har försvunnit, medan nya har tillkommit. Visst kräver de digitaliserade studentproven mycket arbete, men det gör digitaliseringen inom det dagliga arbetet också. Vad upplever du som mest krävande? – Att lära sig och behärska tekniken och att söka, hitta och överföra material. Jag har metervis med mappar med mitt eget material, som nu skall överföras och förnyas i digital form. Dessutom måste jag hela tiden hitta nytt material. Gunilla undervisar i engelska och tyska. I och med den nya läroplanen blev kurserna i engelskan omkastade, men de svenskspråkiga läromedlen har inte kommit ifatt förändringarna än. Då måste läraren lappa där det går och ta litet gammalt och skjuta in litet nytt. Det behöver knappast sägas att detta arbete ofta sköts på kvällarna, hemma. Jan-Erik Till sitter bredvid oss. Han undervisar i historia och samhällslära och håller med om allt Gunilla sagt. – Den senaste tiden har förväntningarna på förändring av arbetet ökat. Det handlar om krav på digitalisering överlag, inte bara

studentproven. Förväntningarna kan vara uttalade eller dolda. Han räknar upp digitala plattformar av olika slag, papperslöshet, digitala arbetssätt, digitala kursprov… – Det verktyg vi har att jobba med för att förbereda studerandena på studentproven har varit ett experiment från början. Vi har fått pröva oss fram och somliga klarar det bättre än andra, säger han och syftar på plattformen Abitti. Han påpekar dock att Abitti fungerar bra under själva studentskrivningarna, men då lärarna själva skall skapa digitala övningsprov går det sämre. Visst finns det entusiaster bland lärarna, och de kan användas som bollplank och källor, men det kräver att man dagligen följer med diskussionsforum på nätet och kollar vad som är på gång. – Den som inte är intresserad av detta, blir givetvis utanför, säger Jan-Erik Till. – Det gäller nu för kommunernas ledning och för rektorerna att inse att man måste prioritera och ha en klarsyn. Det brister i många kommuner och i många skolor. Jag har flera kolleger som har kastat in handduken och slutat jobba som lärare. Flera skickliga lärare som har gett upp! – I Karis-Billnäs gymnasium har vi skyndat långsamt. Vi har kontroll över det vi måste men har tagit det ganska lugnt. Vi försöker uppnå en grundsäkerhet, så att vi vet att vi kan det som krävs. Tyvärr har det dock visat sig att det som

lärarna har lärt sig plötsligt förändras. – Det går aldrig att luta sig tillbaka och vara nöjd över det man kan, säger Gunilla Ekholm-Ruohonen. Nåväl, digitaliseringen kommer vi inte undan, och historikern Jan-Erik Till menar att digitaliseringen kommer att visa sig vara större än den industriella revolutionen.

Dagens ungdom Utredningen om gymnasiernas nuläge och utvecklingsbehov, som behandlas på föregående sida i detta blad, påvisar negativa känslor hos eleverna. Hur håller man ihop vardagen i skolan? – Det är viktigt att inte lyfta över digitaliseringsbördan på eleverna, utan de skall få uppleva att det är motiverande att studera, säger Gunilla Ekholm-Ruohonen. – Studerandematerialet har dock blivit mera heterogent och krävande; mera behov av stöd och flera specialbehov. 75 procent av känslorna bland gymnasiestuderandena är negativa, sägs i undersökningen. Hur kan det vara så? Jan-Erik Till hänvisar till sitt och kollegan Gunillas trettioåriga perspektiv på gymnasieutbildning. – Det klientel vi tar emot idag är rejält annorlunda än för bara tio år sedan. Gunilla håller med. Det har hänt något med dagens ungdomar som kommer till Karis-Billnäs gymnasium. – Det går inte att kombinera med den klassiska uppfattningen om vad man sysslar med i ett gymnasium, menar Jan-Erik Till och nämner begrepp som kunskap, studier, ansvar, arbete… Det blir ett stort avstånd mellan verkligheten och det som lärarna önskar uppnå. Det var lättare att nå målen tidigare. Denna verklighet handlar i praktiken

om grundfärdigheter som att kunna läsa och skriva för att hållas med i studierna. Här har skett förändringar på tio år, säger både Gunilla Ekholm-Ruohonen och Jan-Erik Till. Karis-Billnäs gymnasium delar hus med högstadiet, men några ingående diskussioner om den ovanstående problematiken förs inte egentligen. – Du vet hur det är. Vi i gymnasiet klagar på den grundläggande utbildningen och tredje stadiet klagar på oss i gymnasiet för att vi inte levererar folk som kan läsa och skriva, säger Till. Det sägs ibland att ungdomarna idag lär sig och kan andra saker, som kan vara viktigare än den klassiska kunskapen. Jan-Erik Till suckar. – Jag vill citera historikern Dick Harrison och fråga vad som menas med ”andra saker”. Vad kan ungdomarna i stället? Här syftar Jan-Erik på en kolumn som Dick Harrison skrev på tankesmedjan Magmas webbsida för några år sedan, där han irriterade sig på bildningens förfall i våra skolor. – Skall vi alls syssla med allmänbildning längre i ”det nya gymnasiet” som undervisningsministern kallar det, eller blir vi en preparationskurs för tredje stadiet? Skall vi undervisa i två eller tre kärnämnen som modersmål och matematik och kanske något språk, medan resten av lärarna sysslar med stödverksamhet och tidsfördriv, eller med vänstra handen något slag av allmänbildning? Detta är den verkligt stora frågan, menar de här två gymnasielärarna i västra Nyland. Vad svaret på den frågan blir får framtiden utvisa. En framtid som kanske kommer fortare än vi anar. text och foto: tom ahlfors


8

14.12.2017 • Nr 20

SKOLIDROTTEN INFORMERAR SKOLIDROTTSFÖRBUNDET FLYTTAR

VÅRTERMINENS MÄSTERSKAP

Finlands Svenska Idrott och Skolidrotten flyttar i slutet av januari 2018 från nuvarande kansliutrymmen på Nokiavägen 2-4 till nyrenoverade “Idrottens hus” på Gjuterivägen 10 i Helsingfors med över 50 andra idrottsförbund. Den nya adressen gäller fr.o.m 1.2.2018. Samtidigt tas de gamla fasta telefonnumrorna ur bruk. Personalens mobilnummer fortsätter som normalt.

» Basket i södra Finland, Volleyboll i Österbotten. Anmälan senast 15.2.2018 » Slalom i Vichtis 2.3.2018 » Badminton i Ekenäs 6.4.2018

STAFETTKARNEVALEN I ÅBO 18-19 MAJ 2018 IDROTT I SKOLAN Välkommen med till Tammerfors 12-13 januari 2018. Fortbildningen är tänkt för dig som är gymnastiklärare, idrottsledare, idrottsansvarig i din skola eller koordinator för En skola i rörelse. Du får bl.a. testa på AirTrack, Breakdance, Pilates och Friidrottssnurren. Anmäl dig senast 20.12.2017 på www.lyyti.in/varala2018

Vårens dagar är så gott som fullbokade. Beställningar till höstterminen 2018 tas emot av kite@idrott.fi. Gäller Naturparkour, Hoppa rep och Labyrintorientering.

SKOLAN I RÖRELSE Skolidrotten erbjuder mentorer, workshops nätverksträffar och Rastisutbildning till skolor. Ta kontakt om ni är intresserade av verksamheten. Årets nationella Skolan i rörelse-seminarium ordnas i Jyväskylä 2021.3.2018.

BESÖK OSS I SVENSKA HÖRNAN Vi finns på plats på Educa-mässan som ordnas 26-27.1.2018 i Mässcentret i Helsingfors. Ni hittar oss i “Svenska Hörnan” i monter 6p35. Under mässan ordnar vi fyra stycken workhops: » Fredag kl. 11.00 Naturparkour » Fredag kl. 15.00 Lugna Barn » Lördag kl. 10.00 Friidrottssnurran » Lördag kl. 13.00 Lugna Barn

idrott.fi

skolidrott.fi

ÄR NI ÅRETS SKOLA I RÖRELSE? Inför Idrottsgalan 2018 har vi infört en ny priskategori: Årets skola i rörelse. Avsikten är att lyfta fram alla aktiva skolor som på olika sätt ökat den fysiska aktiviteten i skolan. För att vara med och tävla om utmärkelsen Årets skola i rörelse behöver ni göra en film på 30-60 sekunder som visar hur skolan aktiverar eleverna. Det kan bl.a. vara vad gör ni under rasterna, hur era lektioner ser ut eller vilka nya idéer ni haft som lyckats skapa rörelseglädje i just er skola. Vinnaren av Årets skola i rörelse får en värdecheck på 500 euro. Vill din skola vara med ska ni skicka in er video till oss senast den 14 januari 2018 till info@idrottsgalan.fi. En prisjury bestående av styrgruppen för Skolan i rörelse på Finlands Svenska Idrott utser vinnaren. Priset delas ut på Idrottsgalan den 3 februari 2018 i Helsingfors.

facebook.com/idrottfi

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi


9

14.12.2017 • Nr 20

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf:s medlemsförsäkring Produktfakta fr.o.m. 1.1.2018

Resenärförsäkring för fritid Försäkrade Försäkrade är förbundets medlemmar, även studerandemedlemmar. Försäkringen gäller fram till den dag då medlemmen går i pension varaktigt, dock högst fram till utgången av det år under vilket medlemmen fyller 68 år. Försäkrade är också den försäkrades medresande barn under 20 år. Med barn avses den försäkrades egna barn och barnbarn, den försäkrades makes barn samt barn som stadigvarande bor i samma hushåll som den försäkrade. Försäkringen omfattar alla ovan nämnda personer som har sin stadigvarande bostad i Finland och som vistas huvudsakligen i landet. Med detta avses att medlemmen har en stadigvarande adress i Finland och vistas över hälften av året i landet. Försäkrade är också medlemmar som bor i Sverige och som arbetar i Finland. Försäkringsskyddet är knutet till medlemskap i förbundet. Om medlemmen utträder eller utesluts ur förbundet upphör försäkringsskyddet omedelbart. Giltighet Försäkringen gäller under fritidsresor från Finland till utlandet samt under fritidsresor i hemlandet. En försäkrad i Finland anses inte vara på resa när han eller hon är i sin bostad, på sin arbetsplats, på sin studieplats, i sin fritidsbostad eller på väg från en av de ovan nämnda platserna till en annan, eller om resmålet fågelvägen ligger på mindre än 50 kilometers avstånd från ovan nämnda platser. Försäkringen gäller högst 45 dygn räknat från resans startdatum. Försäkringen gäller inte i samband med tävlingsidrott eller därtill anknuten träning eller vid utövande av i villkoren särskilt uteslutna idrottsgrenar eller hobbyer. Sjukdom och olycksfall under resa Resenärförsäkringen ersätter utan övre gräns vårdkostnader till följd av plötslig sjukdom som börjat under resa eller ett olycksfall som inträffat under resa. Försäkringen ersätter också kostnaderna för transport till hemlandet, om den försäkrade har skadats eller insjuknat allvarligt och Turva godkänt transporten. Kostnader för vård av sjukdom under resa ersätts för högst 90 dagar från det att vården började, och vårdkostnader till följd av olycksfall under resa ersätts för högst 3 år från det att olycksfallet inträffade. Med sjukdom under resa avses en oväntad och plötslig sjukdom som krävt läkarvård och som enligt medicinsk erfarenhet måste

anses ha börjat under resan. Med sjukdom under resa avses inte en sjukdom som visat symptom före resan eller sådana fall där undersökningen av sjukdomen inte har slutförts före avresedagen, även om sjukdomen konstateras under resan. Vid plötslig och oväntad försämring av en sjukdom som den försäkrade har haft före resan ersätter resenärförsäkringen dock även kostnaderna för nödvändig första hjälp på resmålet, men inga andra kostnader som nämns i försäkringsvillkoren, såsom sjuktransport tillbaka till Finland. Med olycksfall under resa avses en plötslig, yttre händelse som orsakar kroppsskada och som ofrivilligt drabbar den försäkrade under resan. Med olycksfall under resa avses också drunkning, gasförgiftning, värmeslag, solsting, förfrysning samt skada till följd av betydande växling i tryck, förutsatt att den försäkrade inte själv vållat dessa. Som olycksfall under resa betraktas även försträckningsskada i muskel eller sena till följd av en plötslig rörelse eller kraftansträngning, förutsatt att skadan inte uppstått på grund av sjukdom eller kroppsskada hos den försäkrade. För ersättning förutsätts dessutom att läkarvården inleds inom 14 dygn från skadans uppkomst. I försäkringsvillkoren finns en fullständig förteckning över ersättningsgilla vårdkostnader och vårdkostnader som inte ersätts. Annullering och avbrytande av resa samt missad avresa Med annullerad resa avses att avresan förhindras. Med avbrytande av resa avses att en redan påbörjad resa ändras. Den försäkrade personens annullerad eller avbruten resa ersätts om annulleringen eller avbrottet beror på att den försäkrade eller en nära anhörig plötsligt insjuknar, råkar ut för ett olycksfall eller avlider. Bedömningen av om skälet varit tvingande görs på medicinska grunder. Ersättning för annullering eller avbrytande av resa kan också utbetalas om en betydande skada drabbar den försäkrades egendom i Finland och skadan kräver den försäkrades närvaro på skadeplatsen. Med missad avresa avses att den försäkrade vid utresa eller återfärd inte hinner i tid till den plats där en på förhand bokad flyg-, båt-, tåg- eller bussresa eller anslutning börjar. Missad avresa ersätts om orsaken är att ett allmänt färdmedel som den försäkrade använt har drabbats av väderlekshinder, naturkatastrof, tekniskt fel, trafikolycka eller brottslig gärning eller om ett privat fortskaffningsmedel som den försäkrade använder råkar ut för en trafikolycka.

Vid annullering och avbrytning av en resa avses med nära anhöriga följande personer: • make eller sambo • den försäkrades egna och makens eller sambons barn och barnbarn • andra än egna barn som stadigvarande bor i samma hushåll med den försäkrade • den försäkrades egna och makens eller sambons föräldrar, adoptivföräldrar, mor- och farföräldrar samt syskon och styvsyskon • svärdöttrar och svärsöner • en reskamrat, då han eller hon och den försäkrade har bokat resan på tu man hand. Som kostnader för avbruten resa ersätts de kostnader som orsakas av för tidig hemresa, då resan avbryts på grund av en naturkatastrof, en väpnad konflikt eller ett terrordåd. Om den försäkrade avbryter sin resa på grund av en krissituation på resmålet ersätter försäkringen inga andra sådana kostnader för avbruten resa som nämns i försäkringsvillkoren, såsom på förhand betalda tjänster som förblivit oanvända och ersättning för förlorade resdagar. Tilläggsförmåner för medresande barn Försäkringen innefattar ersättning för bestående men till följd av olycksfall och dödsfall genom olycksfall för barn under 20 år som reser med den försäkrade. Reseförsäkringskort och hjälp vid problem Ett medlemskort, som också fungerar som reseförsäkringskort, har skickats till alla medlemmar som omfattas av försäkringen. Kortet bör tas med på resan och uppvisas på vårdinrättningen utomlands som bevis på att kunden har en giltig reseförsäkring. Turva samarbetar med den internationella larmcentralen SOS-International, som bistår turister i sjukdoms-, olycks- och dödsfall som sker utomlands. SOS står också till tjänst i andra fall än nödsituationer. Du kan vända dig till SOS till exempel om du vill veta var närmaste pålitliga läkarstation finns eller om vårdinrättningen inte går med på att skicka räkningen till Turva. Larmcentralen betjänar dygnet runt även på svenska. I nödfall kan du också vända dig till Finlands beskickningar.

Olycksfallsförsäkring för fritid Försäkrade Försäkrade är förbundets medlemmar, även studerandemedlemmar. Försäkringen gäller fram till den dag då medlemmen går i pension varaktigt, dock högst fram till utgången av det år

under vilket medlemmen fyller 68 år. Försäkringen omfattar alla ovan nämnda personer som har sin stadigvarande bostad i Finland och som vistas huvudsakligen i landet. Med detta avses att medlemmen har en stadigvarande adress i Finland och vistas över hälften av året i landet. Försäkrade är också medlemmar som bor i Sverige och som arbetar i Finland. Försäkringsskyddet är knutet till medlemskap i förbundet. Om medlemmen utträder eller utesluts ur förbundet upphör försäkringsskyddet omedelbart. Giltighet Försäkringen gäller under fritid överallt i världen. För personer som inte står i anställningsförhållande och inte bedriver företagsverksamhet i förvärvssyfte gäller försäkringen på heltid. Försäkringen gäller inte i samband med tävlingsidrott eller därtill anknuten träning eller vid utövande av i villkoren särskilt uteslutna idrottsgrenar eller hobbyer. Olycksfall Med olycksfall avses en plötslig, yttre händelse som orsakar kroppsskada och som ofrivilligt drabbar den försäkrade. Med olycksfall avses också drunkning, gasförgiftning, värmeslag, solsting, förfrysning samt skada till följd av betydande växling i tryck, förutsatt att den försäkrade inte själv vållat dessa. Som olycksfall betraktas även försträckningsskada i muskel eller sena till följd av en plötslig rörelse eller kraftansträngning, förutsatt att skadan inte uppstått på grund av sjukdom eller kroppsskada hos den försäkrade. För ersättning förutsätts dessutom att läkarvården inleds inom 14 dygn från skadans uppkomst. Om en omständighet utan samband med den skada som ersätts såsom olycksfall, till exempel en befintlig sjukdom, har bidragit till skadans uppkomst eller till att tillfrisknandet fördröjts, utbetalas ersättning endast till den del vården eller menet på medicinska grunder måste anses ha orsakats av den skada som ersätts såsom olycksfall. Bakom en olycksfallsskada kan till exempel ligga åldersrelaterade förslitningar eller degeneration som inte kan anses ha uppstått till följd av olycksfallet. Vårdkostnader Vårdkostnader ersätts vid varje olycksfall högst upp till det försäkringsbelopp som gällde vid skadetidpunkten. Försäkringen har ingen självrisk. Efter att försäkringen har upphört ersätts vårdkostnader under högst ett år. I försäkringsvillkoren finns en fullständig förteckning över er-

sättningsgilla vårdkostnader och vårdkostnader som inte ersätts. Bestående men till följd av olycksfall Med bestående men till följd av olycksfall avses ett medicinskt bedömt allmänt men som orsakas den försäkrade till följd av en skada. Menets omfattning bestäms enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning om invaliditetsklassificering. När menet fastställs beaktas skadans art men inte till exempel den försäkrades yrke eller fritidsintressen. Menet ska framkomma inom tre år från olycksfallet. För fullständigt men utbetalas den menersättning som avtalats och för partiellt men en proportionerlig del av menersättningen. Ersättning för bestående men betalas när menet blivit bestående, dock tidigast när ett år har förflutit från olycksfallet. Dödsfall genom olycksfall Om ett olycksfall lett till den försäkrades död utbetalas det försäkringsbelopp som avtalats. Förmånstagare vid dödsfall är alltid de anhöriga. Med anhöriga avses den försäkrades make och arvingar enligt ärvdabalken. Med make avses en person som vid tidpunkten för dödsfallet levde i äktenskap eller registrerat partnerskap med den försäkrade. Sambor betraktas inte som makar enligt förmånstagarförordnandet. YTTERLIGARE INFORMATION Närmare information om medlemsförsäkringen och dess begränsningar ges i försäkringsvillkoren, som finns på Turvas skräddarsydda kundtjänstsidor för OAJ, www.turva.fi/ oajfslsvenska. Du kan också begära försäkringsvillkoren på något av Turvas kontor eller serviceställen eller på servicenumret 01019 5110. OAJ har också tecknat en resgodsförsäkring för fritidsresor, en yrkesmässig ansvars- och rättsskyddsförsäkring samt organisationsförsäkring för organisationsuppgifter för sina medlemmar. Du kan läsa mer om dessa försäkringar på Turvas kundtjänstsidor www.turva.fi/ oajfslsvenska.

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva

turva.fi • 01019 5110


10

14.12.2017 • Nr 20

Bred front mot trakasserier kolumnen Tom Gullberg Akademilektor i Vasa.

Trygg skola Det var spännande att börja skolan i början på 1970-talet. Skolstarten kändes som ett hopp in i det moderna Finland. Vi var omkring 32 nybörjare i klassen. I slutändan kände jag mig själv trygg i skolan, genom hela systemet. Visserligen var det någon stor pojke från sexan som nödvändigtvis skulle tynga in 7-åriga Tom i en ”roskis”, men jag minns att jag hoppade ut ganska snabbt. Att någon lärare skulle ha ingripit kommer jag inte ihåg, för det mesta drack de kaffe och rökte (sic!) i lärarrummet. Jag landade med bägge fötterna på marken. Jag erinrar mig dock om att allas skoldag inte upplevdes som lika trygg. Det handlade om stora klasser för förortsungar, och alla vuxna hade inte lyckats rota sig lika bra som mina föräldrar. Under den egna lärarkarriären har jag ändå tänkt att allt blivit bättre, men under de senaste veckorna har det funnits orsak att tvivla. Har vi haft förutsättningar att utvecklas som människor?

Själv har jag först i vuxen ålder fått ”smakprov” på sexuella trakasserier. Det är förstås inte samma upplevelse att på en fest råka ut för en berusad kvinna som plötsligt tar ett fast grepp om skrevet, eller att som ung studerande uppleva att en vuxen person beter sig på samma sätt i skolan.

#Metoo- och i synnerhet #Övistoo-kampanjen har varit omtumlande för oss alla. Som samhällsdidaktiker kan man bara imponeras av ungdomars förmåga att påverka en svår samhällsfråga. Allt vår läroplan säger om påverkan, jämställdhet och demokrati har förverkligats, kanske för första gången någonsin? Någon möjlighet till återgång finns inte, varken i mönsterskolan eller i någon annan skola. Själv har jag först i vuxen ålder fått ”smakprov” på sexuella trakasserier. Det är förstås inte samma upplevelse att på en fest råka ut för en berusad kvinna som plötsligt tar ett fast grepp om skrevet, eller att som ung studerande uppleva att en vuxen person beter sig på samma sätt i skolan. Ingetdera beteende är i sig acceptabelt, men det är förstås en självklarhet att vi vuxna lärare ska utgöra tryggheten för de unga. Vi har även i #dammenbrister läst berättelser om att det här sker också utanför skolan (t.ex. i kyrkan, sic igen!). Redan ett fall är för mycket, men eftersom det verkar handla om ett mönster, finns det orsak att fråga sig om ”systemet” gett oss en möjlighet att utbildas till människor? Öppningen är gjord och världen kommer att förändras. Det som gjorts nu har varit viktigt, men jag menar samtidigt att vi inte kan fortsätta så här. Angiveri och häxjakt via sociala medier är inte hållbart i längden, och jag föreställer mig att våra rättsliga instanser måste in aktivt även i #metoo-diskussionen. Som kritisk historiker tolkar jag många av texterna i #dammenbrister som mycket problematiska, och därför skulle det vara bra att #draupphandbromsenjustnu.

”Inom utbildningssektorn vill alla, allt från de studerande till utbildningsanordnarna och ministern uttrycka sitt starka stöd och engagemang för att upptäcka, avslöja och få slut på alla former av sexuella trakasserier i de finländska skolorna och läroanstalterna”, anges i ett upprop som har undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen som första undertecknare. Undertecknarna har förbundit sig att ha absolut nolltolerans mot trakasserier och betonar att bekämpandet av dem kräver hela samhällets deltagande. När åtgärdsplaner görs upp bör också studerandena delta i planeringen genom elev- och studentkårerna.

Trygg miljö a och o Alla som upptäcker trakasserier har en skyldighet att föra saken på tal, ingripa i situationen och uppmuntra den berörda personen att berätta om icke-önskvärda beteenden. Detta gäller i synnerhet chefer, lärare och andra vuxna. Det är på ledningens ansvar att tillsammans med lärarna skapa en trygg verksamhetskultur och lärmiljö. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen betonar för sin del att läraren alltid ska följa etiska föreskrifter och agera exemplariskt inför barn och ungdomar. ”Det är lärarens och chefens uppgift att skapa en på alla sätt trygg miljö för lärandet.” Uppropet har också under-

tecknats av ordförandena för studerandeförbund, bland annat Bicca Olin som leder Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.

ÅA tar på allvar Kampanjen #metoo har fått stor spridning internationellt och har småningom också spridit sig i Finland. Kampanjen synliggör problemen med sexuella trakasserier och övergrepp. Ett upprop kallat #dammenbrister uppmärksammade särskilt att sexuella trakasserier sker även i Svenskfinland. Uppropet har undertecknats av 6 111 kvinnor och publicerades den 29 november 2017. Åbo Akademi är en av Svenskfinlands största arbetsgivare och en av Svenskfinlands största utbildningsinstanser, där flera tusen människor jobbar, studerar och tillbringar sin vardag och ofta också en stor del av sin fritid. Sexistiska anspelningar, trakasserier och kränkningar av olika slag förekommer vid Åbo Akademi, precis som i övriga samhället. Nu har också problem uppdagats vid Vasa övningsskola, som är en del av Åbo Akademi. Åbo Akademis rektor Mikko Hupa och Christina Nygren-Landgärds, vicerektor med ansvar för utbildningsfrågor, tar situationen på allvar. – Det är bra att kampanjen synliggör sexuella övergrepp

Jag tror att vi är många som behöver få en ögonöppnare likt denna. Vi måste ta det på allvar och hitta sätt att förebygga trakasserier. MIKKO HUPA ÅA:s rektor

och trakasserier. Jag tror att vi är många som behöver få en ögonöppnare likt denna. Vi måste ta det på allvar och hitta sätt att förebygga trakasserier, säger Mikko Hupa. – Det ligger en stor styrka i den här gruppen av kvinnor som står upp för sina och andras rättigheter. Jag hoppas att gemensamma uttalanden likt dammenbrister hjälper utsatta att våga säga ifrån. Det är viktigt att visa att den som drabbas av sexuella trakasserier inte är ensam, att det finns stöd att få. Här kan vi som organisation bli bättre, säger Nygren-Landgärds. c-e rusk

debatt

Didaktik med skuggning Didaktik handlar om undervisningskonst. I en undervisningsprocess ingår både planering, undervisning och utvärdering. Hur kan första årets lärarstuderande öva på detta inom studierna och genom observation av andras undervisning? Det är en central fråga i kursen Didaktik 1, som nu ordnas med nytt upplägg för tredje året i följd inom lärarutbildningen vid Åbo Akademi, Flera av pedagogikkurserna innehåller nu praktikinslag. Inom ämneslärarutbildningen har den första didaktikkursen fokus på både allmän didaktik och ämnesdidaktik. Observation i en skola sker där under en skoldag och kompletteras med intervjuer. På klasslärarlinjen är fokuset allmändidaktiskt. I kursen ingår en dags observation i årskurs 7–9 och i gymnasiet

vid Vasa Övningsskola och därefter en veckas åhörarpraktik i en fältskola, årskurs 1-6. Åhörarpraktiken i fältskolan sker i början av vårterminen. Varje lärarstuderande tar själv kontakt och ber att få följa med en klasslärares arbete under en vecka i januari. Centralt är att öva på att växla till lärarperspektiv och förstå lärararbetets komplexitet. Som stöd för åhörarpraktiken finns en observationsguide, där fokus först är på att bekanta sig med skolan och klassen, samt rutiner och miljöer, och sedan iaktta skolarbetets organisering, som t.ex. hur skoldagen och lektionerna inleds och avslutas. Under veckan övar sig den blivande läraren också på att iaktta olika undervisningsmetoder och lärares arbete. Lärarstuderande ska alltså inte undervisa, utan enbart delta

i och observera skolans verksamhet och undervisningen i samarbete med en klasslärare. Det ingår också att dokumentera frågor som föds under veckan och om möjligt följa upp dessa genom intervju. Att skolor på olika håll i Svenskfinland öppnar sina dörrar och tar emot blivande lärare är mycket betydelsefullt. Då kursen fortsätter kommer studerande att få dela med sig av sina lärdomar, utan att skolors, lärares eller elevers namn nämns. Erfarenheterna av kursen följs upp. Klasslärare som vill ge respons om kursuppläggningen är välkomna att kontakta universitetsläraren på adressen gunilla. karlberg-granlund@abo.fi. Vi ser mycket fram emot samarbete! gunilla karlberg-granlund Åbo Akademi


11

14.12.2017 • Nr 20

Gemenskap skapar mattegrund Gemenskaper som upplevs som inkluderande av alla elever borde eftersträvas i skolmatematiskt arbete. Sådana gemenskaper bildas då elever och lärare tillsammans undersöker matematikinnehållet ur olika synvinklar och tar den andras perspektiv genom respektfullt ömsesidigt lyssnande.

Nu kör vi världens största konstkritik

Så resonerar FM Ann-Sofi Röj-Lindbergs i sin doktorsavhandling i pedagogik som framlades till offentlig granskning 5.12.2017 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Avhandlingen heter Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie . Avhandlingen rapporterar en fallstudie där forskaren undersökte hur skolmatematiskt arbete upplevdes av högstadieelever medan lärarna genomförde ett treårigt reformprojekt. Vidare stu-

konsttestarna.fi

 Ann-Sofi Röj-Lindberg.

derades karaktären av den skolmatematik som lärare och elever gav uttryck för i datamaterialet som främst bestod av intervjuer, klassrumsobservationer och mötesprotokoll. Förändringsarbetet följde läroplanen från 1994 vilket gav upphov till nya inslag i matematikundervisningen, såsom projektarbeten och problemlösning samt nya sätt att betona elevers ansvarstagande och förmåga att iaktta och förklara sitt matematiska tänkande.

Välkommen på seminarium och minimässa till Åland! Dialog 2018 har fokus på skolornas verksamhetskultur och hålls på Alandica kultur och kongress. Seminariet vänder sig till lärare, skolledare, tjänstemän och politiker inom undervisningssektorn.

Vasa övningsskola upprätthålls av Åbo Akademi och hör till Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. I skolan får knappt 900 barn och unga sin utbildning inom förskola, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning av en personal på ca 100 personer.

Vi bjuder på inspirerande föreläsningar om: • Skolan i ett digitalt samhälle • Formativa arbetssätt • Kompensatoriska verktyg • Utsatthet på nätet • Motiverande och utmanande arbetssätt

Vi söker medarbetare till Vasa övningsskola

Axplock bland våra föreläsare:

Lektor som klasslärare

Malin Frykman, Per Kornhall, Jesper Ersgård, Johanna Björkell, Linda Starenhed och Katarina Eriksson, Håkan Fleischer.

Lektor som speciallärare

Information om program, anmälan och resetips finns på www.regeringen.ax/dialog-2018

Timlärare i huvudsyssla, finska och engelska

Lektor i gymnastik och hälsokunskap Läs mera på www.abo.fi/jobb

Utbildnings- och kulturavdelningen

www.abo.fi

Gymnas och yrke ieutbildn sutbild ing nin g

Temat är Läraryrket i fokus! Finlands ledande utbildningsevenemang

26–27.1.2018 Messukeskus Mässcentrum Helsingfors Lördagens programtips!

nde ägvgias n i n g l d un e r ritt Grstund dFningsarbete l i n b ko

Kl. 14.45–15.45 Att ge sig hän och leka på allvar – glädjen och konsten att lära sig! Tom Pöysti och Mato Valtonen Registrera dig som besökare och läs mer om programmet: educamessut.fi Öppettider: fredag 26.1 kl. 10–18, lördag 27.1 kl. 10–17

Ledde grundskolan mot socialism?

lediga jobb

8 - 9 februari i Mariehamn

#educa2018

dläggande Grunutbildning ik Småbarnspedagog

Vid sidan av dessa inslag fortsatte matematiklektionerna att följa ett handlingsmönster som innebar gemensam genomgång av typexempel följd av individuellt arbete med uppgifter ur läroboken. De nya inslagen upplevdes inte som riktigt giltiga inom detta typiska handlingsmönster. Vissa prestationer betraktades inte heller som berättigade, till exempel att göra misstag eller att ställa frågor i relation till matematikbokens uppgifter. Förmodligen bidrog detta till att vissa framgångsrika högstadieelever utvecklade negativa förhållningssätt till skolmatematik. Studien visar hur viktigt det är för en elevs upplevelse av framgång att eleven får ta individuellt ansvar och att eleven har möjlighet att medverka i gemenskaper där legitimt matematiskt kunnande underhandlas tillsammans med läraren. Avhandlingens tema är högst aktuellt just nu då en ny läroplan nyss har tagits i bruk.

Högs Universikteoleutbild to n Yrkeshö ch ing gsko lor

la rsko Vuxe ö F n ut

bildn ing

Grundskolreformen på 1960-talet sågs av den politiska högern och privatskolförespråkarna som ett sätt att främja socialismen. Ville Okkonen synar motståndet mot enhetsskolan grundskolan i sin doktorsavhandling, Peruskoulua vastaan - yksityisoppikoulut ja yhteiskuntajärjestys 1966–1975 (ung. Mot grundskolan – de privata läroverken och samhällsordningen), som framlades till granskning vid Åbo Universitet den 2 december. I avhandlingen fastslår Okkonen att motståndarna till den kommunala enhetsskolan ansåg att reformen utgör ett hot mot samhällsordningen. – De vänsterförankrade lagstiftningsprojekten förstärkte, tillsammans med omdanandet av kulturlivet och de nationella historiebilderna, högerns upplevelser om socialismens lömska frammarsch. Den traditionella högern varnade för att Sveriges samhällsoch skolmodell slår rot i Finland, noterar Okkonen. Motståndarna till grundskolan hänvisade i riksdagens och i tidningarna till internationella avtal och Finlands grundlag och ansåg att grundskoleformen står i strid med de mänskliga rättigheterna och Finlands rättsordning. c-e rusk


12

14.12.2017 • Nr 20

Redo att axla ansvar fyra år till Sebastian Lindqvist, Borgå, och Kimmo Mattsson, Åland, ställer upp i OAJ:s fullmäktigeval våren 2018, och ställer sig därigenom till förfogande för ytterligare en period. Det finns fyra valkretsar i fullmäktigevalet och platsfördelningen görs enligt medlemsantalet i de riksomfattande distrikten. De allmänbildande lärarna OAJ-YSI indelas i 17 regionala valkretsar. Finlands Svenska Lärarförbundet FSL utgör en valkrets som omfattar hela landet. De övriga valkretsarna är Barnträdgårdslärarförbundet BTLF, Yrkeslärarna OAO och Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL. Varför vill du fortsätta i OAJ:s fullmäktige, Sebastian Lindqvist? – Den första perioden har varit en inskolning på fyra år och det är först nu i slutskedet som jag blivit varm i kläderna också om FSL-gruppen nog har varit aktiv från första början. Mitt intresse för utbildningspolitik växer hela tiden. Så länge intresset finns och det känns roligt vill jag gärna fortsätta. – Det informella umgänget, såsom kaffepauser, är viktigt. Då kan man utbyta tankar och märka att man får stöd för sina egna åsikter. Då är det lättare att föra fram

ett ärende också under sammanträdet. – Flera gånger har vår lilla FSLgrupp fått tummen upp och fört fram vårt ärende och fått stöd för det. Kimmo Mattsson är inne på samma linje. – Då man är ny ledamot är det mycket man måste lära sig, både då det gäller rutiner och arbetssätt och hur man själv kan påverka. Det tar också ett tag att skapa ett kontaktnät i hela landet, vilket kan ske i smågruppsarbetet och under kaffepauser.

Gärna finska Trots att Kimmo Mattsson är lärare vid Ålands yrkesgymnasium ingår han i samma trupp som de övriga FSL-ledamöterna, d.v.s. de allmänbildande lärarna. Hur känns det? – I grunden är det samma jobb, det skiljer sig inte så mycket. På Åland är jag huvudförtroendeman också för lärarna på det allmänbildande gymnasiet. Det är väl så att en FSL-leda-

 Sebastian Lindqvist (t.v.) och Kimmo Mattsson trivs i OAJ:s fullmäktige och vill gärna fortsätta.

mot gärna skall behärska finska för att sitta i OAJ-fullmäktige och skapa kontakter och nätverk? – Så är det, säger Kimmo Mattsson. – Det är dock intressant att det finns många ledamöter som kan svenska och som gärna sitter med oss och pratar svenska. De vill träna sin svenska under de informella träffarna. Under sammanträdena talar man dock oftast finska, också Sebastian – som är lektor i finska – och Kimmo – som är tvåspråkig.

Brett intresse FSL:arna i OAJ:s fullmäktige bjuds in till FSL:s fullmäktigesammanträden.

Hur tangerar arbetet i OAJ-fullmäktige det som utförs i FSL:s fullmäktige? Finns det skillnader i arbetet? – Den största skillnaden är den att OAJ sysslar med den övergripande utbildningspolitiken i Finland och förbereder avtalsrörelser. Inom FSL är det som är aktuellt inom utbildningspolitiken i Svenskfinland viktigt, säger Kimmo. – Vår uppgift är ju att pejla om de aktualiteter som diskuteras på FSL:s fullmäktigesammanträden har motsvarigheter på finskt håll, då kan det vara lättare att få hjälp och stöd för de eventuella problemen. Det är ganska lönlöst för oss att presentera något bekymmer som endast finns på svenskt håll

i landet. Vilka hälsningar har ni till de FSL:are som funderar på att ställa upp i vårens val av OAJ-fullmäktige? – Man bör vara intresserad av mera än det som händer i det egna skolhuset och kunna sätta sig in i andra lärargrupper än den egna, säger Kimmo. Sebastian tar också fasta på det gemensamma bästa. – En kandidat får nog gärna vara intresserad av hela lärarfältets ärenden. Exempelvis diskussionen om läroplikten berör ju alla lärare, från barnträdgårdslärare till andra stadiets lektorer.

vember. Utmärkelsen uppmärksammas av Nya Åland den 23 november. – Gabriella har arbetat i skolan i 25 år och varit en verklig tillgång för skolan. Hon har med envishet och kunskap tagit sig an stora och ibland tungarbetade klasser med jättebra resultat, anges i motiveringarna. Gabriella Lundberg jobbar på Eckerö skola. Vidare hänvisas till Lundbergs insatser för digitaliseringen av skolan och hon har även infört programmering i undervisningen. ÅA vill exportera. Åbo Akademi har anslutit sig som delägare i Finland University Oy, ett bolag som marknadsför finländsk utbildning internationellt. Delägare sedan tidigare är Åbo universitet, Tammerfors universitet och Östra Finlands universitet. Åbo Akademis rektor, professor Mikko Hupa är nöjd.

– Finlands Universitys kunskap om den internationella marknaden hjälper oss framför allt i att rekrytera betydligt fler studerande från utanför EU. Vi är mycket entusiastiska över delägarskapet och de tillväxtmöjligheter det ger oss, säger Hupa. Lindrad kommunalskatt. Kommunalskatten blir nästa år lägre för 700 000 invånare medan den höjs för 420 000 invånare. Genomsnittet för den kommunala skattesatsen är 19,86 procent, vilket betyder att den sjunker för första gången på 20 år. Främst beror det här på att Helsingfors sänker skattesatsen med en halv procentenhet. År 2018 sjunker skatten i sex kommuner medan den höjs i 53 kommuner. Det är sex fler kommuner som höjer skatten i år jämfört med förra året, omtalar Kommuntorget.fi.

text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Kristinestad i topp. Lilla, men naggande goda Kristinestads gymnasium (bilden) ligger i topp i Finska notisbyråns traditionella gymnasiejämförelse för år 2017. Kristinestads gymnasium var den enda skolan där elevernas betyg förbättrades jämfört med avgångsbetygen från högstadiet. FNB:s jämförelse går ut på att jämföra medeltalet för de obligatoriska proven i studentexamen med medeltalet för avgångsbetygen från högstadiet för dem som blivit antagna till gymnasiet tre år tidigare. Sammanlagt åtta studerande avlade studentexamen vid Kristinestads gymnasium i år. Svenskspråkiga gymnasier redde sig överlag väl i jämförelsen.

Kotka svenska samskola är trea, Medan Sibbo gymnasium är fyra. I tio-i-topp återfinns även Katedralskolan i Åbo (5)), Svenska samskolan i Tammerfors (8), Pargas svenska gymnasium (9) och Vasa övningsskola (10). Mera matte, tack! Ta in spel och lekar, som inbegriper räkning i småbarnspedagogiken och gärna också matematikläger! Nedgången i det matematiska kunnandet oroar fackförbundet Teknikens akademiker TEK som har uppvaktat utbildningsförvaltningen i ärendet. TEK, som agerar tillsammans med riksförbun-

det för lärare i matematiska ämnen MAOL, överlämnade i slutet av november ett förslag till åtgärdsprogram till Utbildningsstyrelsen. – Lillebror Estland har rusat förbi Finland och i de estniska skolorna verkar man veta hur man får pojkar intresserade av matematik, sade Marjo Matikainen-Kallström, styrelseordförande för TEK, när åtgärdsprogrammet överräcktes. Åtgärdsprogrammet omfattar bl.a. förslag om fler räkneuppgifter i småbarnspedagogiken och beaktandet av behoven hos elever på olika nivåer. Vidare föreslås tävlingsverksamhet för och specialträning av toppelever. Grattis Gabriella Lundberg! Årets lärare på Åland heter Gabriella Lundberg. Utmärkelsen delades ut vid Ålands lärarförenings höstmöte i slutet av no-

Profile for Tom Ahlfors

Läraren 20 2017  

Läraren 20 2017

Läraren 20 2017  

Läraren 20 2017

Profile for lararen
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded