Issuu on Google+

kolumnen Klockan slår tolv så småningom och jubileumsåret har börjat. Det är just här som det smyger sig på en olustig känsla av att ЮЮ r sidan 6 någonting har förändrats radikalt på vår jord.

12.1.2017 • Nr 1 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Matte och datorer ingen bra ekvation – Jag ifrågasätter kraftigt det lämpliga i naturvetenskaper på dator, säger matematiklärare Jan-Anders Salenius vid Brändö gymnasium i Helsingfors och efterlyser läroplan och studentprov som mera betonar det pedagogiska än det tekniska. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Jan-Anders Salenius är inte nöjd med hur matematikundervisningen i gymnasiet ser ut idag. foto: tom ahlfors

Tutorer på kommande

Omkring 80 procent av kommunerna deltar i första omgången i utbildningen av tutorlärare i grundskolan. Utbildningsstyrelsen UBS har beviljat sammanlagt 7,5 miljoner euro för ändamålet till ca 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare. Själva tutorlärarutbildningen, som har en omfattning om tre studiepoäng (3 sp), ordnas av olika aktörer inom området som nu börjar marknadsföra sig. ЮЮ r sidan 3

Snabbspår ger nya lärare Sverige dras med en enorm lärarbrist. Nu har ett s.k. snabbspår vid Stockholms universitet etablerats för att fånga upp nyanlända med lärarutbildning, så att dessa så fort som möjligt ska komma ut i arbetslivet. Studierna ska kunna påbörjas redan som asylsökande. ЮЮ r sidan 3 och ledaren

Hur ser skolvardagen ut? För att kunna diskutera skolvardagen på riktigt med våra lärare har jag bestämt mig för att ta skolan på pulsen och göra en rundtur i skolorna i Svenskfinland. CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

ЮЮ r sidan 3


2

12.1.2017 • Nr 1

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Vägen västerut I höstas ingick i denna tidning en annons, där Eskilstuna kommun i Sverige ville etablera kontakt med finländska lärare. Sverige dras med en enorm lärarbrist, delvis pga. tillströmningen av nyanlända. Här intill finns en liten text om det snabbspår som har etablerats för att fånga upp nyanlända med lärarutbildning. Lärarförbundet har uppskattat att det inom några år finns en lärarbrist, som kan uppgå till 60 000 personer. Många bäckar små, såsom snabbutbildningen av nyanlända, bidrar till och gör en stor å. Också Finland håller på att hamna i blickfånget, då man rekryterar lärare till skolorna i Sverige. Lärarbristen har drivit upp, och kommer sannolikt också framgent att driva upp lärarlönerna i Sverige. Regeringen har insett att situationen är besvärlig och har alltså pumpat in extra lönepengar, som ska bidra till att locka lärare och även se till att lärare hålls kvar i branschen. Många finlandssvenskar har genom tiderna sökt sig till Sverige. Det gäller speciellt österbottningar, för vilka det är lätt att blicka över Bottniska viken. Men Sverige ter sig också allt mera lockande också i landets södra delar. Det visade en utredning av tankesmedjan Magma i höstas. Andelen unga personer som flyttar till Sverige från södra Finland har ökat markant, framför allt under de senaste fem åren. Det hårdare språkklimatet här hemma lär också påverka intresset för att söka sig västerut. Eskilstuna lär ha fått napp, då man rekryterade lärare på en träff i

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

Åbo i höstas. Också andra kommuner i Sverige har hört sig för om annonsmöjligheter i Läraren och det finns faktiskt en skola, Gripsholmsskolan i Mariefred som allra helst rekryterar enbart finlandssvenska lärare. Vid det här laget kan man redan tala om en finlandssvensk koloni i den relativt nyetablerade friskolan, som har visat sig vara synnerligen populär. En titt på medlemsstatistiken för FSL vid årsskiftet visar att förbundet har 76 arbetslösa medlemmar, vilket faktiskt motsvarar en minskning om 10 personer jämfört med situationen ett år tidigare. Men statistik är dock endast statistik. Den berättar inte om hur många som hankar sig fram med snuttjobb eller hur många som har sökt sig till andra jobb eller till Sverige. I höstas tog Helsingfors universitet in ca 40 studerande till sin nya klasslärarutbildning. Samtidigt fortsätter Åbo Akademi i Vasa sin utbildning i normal ordning. Om några år utexamineras årligen sannolikt över 100 nya klasslärare på svenskt håll. Samtidigt visar FSL-statistiken att den finlandssvenska klasslärarkåren är förhållandevis ung. Pensionsåldern har höjts och sannolikt ser vi ser inget slut på vågen av skolindragningar. Mycket talar för att Eskilstuna, Umeå, Örnsköldsvik och svenska friskolor utgör framgent attraktiva alternativ, då finlandssvenska klasslärare söker sig ut på arbetsmarknaden. Sverige kan också vara lockande för aktiva lärare, som inte är nöjda med arbetsmiljön och anställningsvillkoren här hemma.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL är ett fackförbund för nästan 5 000 svenskspråkiga lärare, lektorer och rektorer. Våra medlemmar har världens viktigaste yrke. Vårt uppdrag är att stödja och hjälpa medlemmarna i deras yrkesliv. Läs mera om oss på www.fsl.fi. FSL söker en

förbundsekonom (80 %) Till dina viktigaste arbetsområden hör att

Vår medarbetare lämnar oss för nya utmaningar. Därför anställer vi nu en förbundsekonom till förbundskansliet i Östra Böle, Helsingfors.

○ ○ sköta förbundets ekonomi som helhet (löpan-

Vi söker dig som

○ ○ delta i kampanjer, möten, mässor och eve-

○ ○ har ett brett kunnande i ekonomiska frågor ○ ○ är van att ta itu med många olika arbetsupp-

gifter och jobba självständigt

○ ○ är effektiv, innovativ och social

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Det hårdare språkklimatet här hemma lär också påverka intresset för att söka sig västerut.

Om du har ett intresse för att arbeta mångsidigt med ekonomifrågor är detta jobb något för dig. Ditt arbetsspråk är svenska, men du ska också behärska finska. Dessutom ser vi gärna att du har en akademisk examen. Jobbet Som förbundsekonom är du en del av vårt team på åtta personer i Akava-huset. I första hand samarbetar du med förbundets ordförande.

de ärenden, bokslut, budget och löneräkning)

○ ○ sköta placeringsverksamheten och förvalt-

ningen av förbundets egendom nemang

Hos oss får du jobba självständigt i en liten, men professionell arbetsgemenskap. Samtidigt får du inblick i både skol- och samhällsfrågor i Svenskfinland. Våra anställda har trygga anställningsvillkor och goda förmåner. Ansökan Är du intresserad? Mejla i så fall din ansökan, ditt CV och löneanspråk senast fredagen den 20 januari 2017 till christer.holmlund@fsl.fi. Om du har frågor om jobbet eller om vår organisation kan du ringa förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00.


3

12.1.2017 • Nr 1

Klart för tutorstart Omkring 80 procent av kommunerna deltar i första omgången i utbildningen av tutorlärare i grundskolan. Utbildningsstyrelsen UBS har beviljat sammanlagt 7,5 miljoner euro för ändamålet till ca 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare. Själva tutorlärarutbildningen, som har en omfattning om tre studiepoäng (3 sp), ordnas av olika aktörer inom området. På ministeriets hemsida, www. minedu.fi, finns en sammanställning av projekt, som har beviljats stöd. I många ansökningar har man använt sig av prosaiska projektnamn, såsom ”Tutoropettajien koulutus” (Utbildning av tutorlärare). Dock finns också mera spännande namn, såsom Uleåborgs ”Ookko nää opettajatutori? (ung. Int råkar du va lärartutor?) och

TUTORCOMP Pedersöre. Laihela drar till med ”Nuukailematta paras” (Bäst att inte snåla). I och med understödet som utbetalas till utbildningsanordnaren kan tutorläraren använda en del av sin arbetstid till att stöda ändringsarbetet i skolan. Tutorlärarna får kompensation för arbetet, som uppdraget medför. Kompensationen motsvarar två (2) årsveckotimmar. Lärarfacket OAJ har förhandlat med Kommunarbetsgivarna KT om hur tutorlärarnas arbete ska ersättas. Ersättningen är 130 euro per månad för arbete som motsvarar en undervisningstimme i veckan. Man bör även ta hänsyn till arbete i flera skolor. Vidare har OAJ och KT kommit överens om att högst fyra timmar kan räknas in i undervisningsskyldigheten. Förutsättning-

en för detta är att lärarens eventuella resterande övertimmar för det här läsåret har ersatts med tutorarbete. Även den uppgiftsrelaterade lönen bör utvärderas i enlighet med kommunala undervisningssektorns avtal UKTA. OAJ:s förhandlingschef Pekka Pankkonen är nöjd över att man lyckades förhandla fram en tämligen bra ersättning för tutorlärarna i kommunerna. Inom den privata och statliga sektorn är ersättningsfrågan fortfarande öppen. Tutorlärarsatsningen utgör en del av regeringens spetsprojekt Den nya grundskolan. Under tre år satsas 23 miljoner på utbildningen av tutorlärare, vilka ska handleda kollegor särskilt i fråga om digital undervisning. c-e rusk

Färre akademiska arbetslösa Sysselsättningsläget har blivit bättre för personer med högskolexamen, visar Akavas arbetslöshetsöversikten. Översikten, som publicerades i slutet av fjolåret, baserar sig på arbets- och näringsministeriets uppgifter. I flera års tid ökade arbetslösheten stadigt bland långtidsutbildade, men trenden har nu brutits. Antalet långtidsutbildade arbetslösa uppgick i november 2016 till 46 261 personer. Ett år tidigare var de 0,5 procent fler. Trenden med ökande arbetslös-

het bland långtidsutbildade fortsatte i 59 månaders tid. Totalantalet arbetslösa var i november 307 302 personer, vilket motsvarar en minskning med 3 procent jämfört för november 2015. – Det är storartat att notera att den negativa trenden bland de högutbildade äntligen har brutits, säger Heikki Taulu, ekonomist vid Akava. Han räknar med att sysselsättningen ytterligare förbättras under år 2017. Om man ser till olika exami-

Snabbspår i Sverige lindrar lärarbrist Sverige har fått sina första snabbutbildade lärare. Det råder en enorm brist på behöriga lärare och förskollärare i vårt grannland. Samtidigt kommer många nyanlända med lärarbakgrund till Sverige.

Därför föddes tanke om ett snabbspår för lärare och förskollärare, så att fler nyanlända så fort som möjligt ska komma ut på en skola och förskola via praktik och anställning. Detta möjliggörs genom att kravet på språkkunskaper flyttas till anställningstillfället istället för vid starten på den kompletterande utbildningen. För att det ska vara

möjligt kommer kompletterande lärarutbildningar att ges på bland annat arabiska och engelska. Studierna ska kunna påbörjas redan som asylsökande. Som snabbast ska lärarna, som behöver ha en examen som lärare eller förskollärare med sig i bagaget, kunna ta sig igenom utbildningen på ett år. Den första kullen inledde sina snabbstudier vid Stockholms universitet i april 2016. Snabbspåret består av flera delar. Kärnan är en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som förbereder lärarna för det svenska skolsystemet. I KPU:n ingår även arbetsplatsförlagd utbildning.

na har situationen utvecklats positivt för ingenjörer och diplomingenjörer. I bägge fallen handlar det om grupper, där många går arbetslösa. En negativ utveckling jämfört med ett år tidigare noteras för bl.a. pedagogie magistrar och doktorer. I november 2016 gick 1 175 PeM arbetslösa. Allra bästa sysselsättningsläget har tandläkare. 31 tandläkare var arbetslösa i november. c-e rusk

De 20 första studerandena fick sina betyg vid en avslutningsceremoni i Aula Magna på Stockholms universitet under stor pompa och ståt. Studerandena gratulerades av både högskoleminister Helene Hellmark Knutsson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, själv lärare i matte och fysik. För tillfället har 420 personer påbörjat liknande snabbspårsutbildningar vid fem olika lärosäten runt om i landet. Regeringens mål är att nå de 2 000 nyanlända lärare och förskollärare som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. c-e rusk

Elevvården räddades En framgång noteras för lärarfacket i anslutning till regeringens beslut om vård- och landskapsreformen. Regeringen offentliggjorde sina linjedragningar den 21 december. Ett beslut, som direkt berör skolvärlden, gäller elev- och stu-

derandevården. Regeringen beslöt att denna inte överförs till landskapen, utan hanteras också framgent av kommunerna. Frågan har dryftats bl.a. i FSL:s fullmäktige och styrelse. FSL:s hållning är den samma som OAJ:s:

en överföring av denna så viktiga service till landskapen skulle ställa till med mycket förtret. Byråkratin skulle öka, liksom skolledarnas arbetsbörda. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Nytt år – nya utmaningar! Efter att ha jobbat i nästan tio år i FSL:s tjänst är jag insatt i landets utbildningspolitik, lönepolitik och tycker mig vara rätt hyfsad på skolfrågor. Under höstens lopp har jag dock flera gånger påmints om att skolan förändras hela tiden. Dagens skola är inte ens den samma som när jag jobbade där för nio år sedan. Den miljö som våra lärare jobbar i är hektisk och utmanande. Läraren står inför ständiga krav på ökad dokumentation, men även krav på förnyelse och kreativitet kombinerat med en ny syn på elevens roll i skolan. För att kunna diskutera skolvardagen på riktigt med våra lärare har jag bestämt mig för att ta skolan på pulsen och göra en rundtur i skolorna i Svenskfinland. Klassläraren i mig vill gärna följa med hur lärare handleder eleverna och iaktta hur den nya läroplanen förverkligas. Jag ser med förväntan fram emot att få kolla hur väl stora grupper fungerar i digitaliseringens tider, hur trestegsstödet förverkligas och hur lärarna lyckas väcka elevernas lust till lärande. Rastdiskussionerna i lärarrummet tror jag att blir sådana stunder som får mig att tänka efter hur väl gällande avtal egentligen fungerar samt orsakerna till oron över hur lärarna mår.

Inte heller rektorernas arbetstid vill räcka till och därför vill jag gärna gå med rektorn några dagar för att verkligen känna tempot och vindarna som blåser på rektorsstolen från olika håll.

Skolledaren i mig är intresserad av att se hur rektors arbetsbild ser ut idag. Rektorn som i dag förväntas vara alert för att hänga med i projektfinansieringens innovativa värld, rektorn som ska jobba för ökad delaktighet i skolan och gärna vara aktiv även på nationellt plan. Inte heller rektorernas arbetstid vill räcka till och därför vill jag gärna gå med rektorn några dagar för att verkligen känna tempot och vindarna som blåser på rektorsstolen från olika håll. Jag kommer inte ut i skolorna som en bedömare eller granskare, utan som en hjälpande hand som vill delta i skolvardagen och förstå dagens skola bättre. Erfarenheten tar jag med mig i det fackliga arbetet för att göra skolan till en ännu bättre plats för lärare och elever. För övrigt innehåller det kommande året ett synnerligen viktigt kommunalval. Social- och hälsovårdsreformen leder till att bildningsväsendet kommer att stå för lejonparten av kommunens budget. Våra kommunala förtroendevalda behöver alltså verkligen vara insatta i utbildningsfrågor. Kandidaterna i kommunalvalet kunde också ta klivet in i skolan en dag eller två för att få erfara hur skolan fungerar och för att inse att det lönar sig att satsa på utbildningen. Jag önskar er en god fortsättning på det nya året!


4

12.1.2017 • Nr 1  – Läraren skall fråga om någon haft problem med sin dator, vilket betyder att läraren skall springa som en helpdesk mellan eleverna. Går man in för det förlorar man kampen direkt. Det finns inte en chans att hinna med det, säger matematiklärare Jan-Anders Salenius.

Tekniken utgör hinder för matten i gymnasiet Den nya läroplanen för matematiken i gymnasiet handlar mycket om datorprogram och hur studerandena skall tränas i användningen av dessa. Då lärarna också skall sköta sin vanliga undervisning räcker tiden och resurserna inte till, säger matematiklärare Jan-Anders Salenius och riktar kritik såväl mot läroplanen som mot studentexamensnämnden.

Undervisningen i matematik på gymnasiet handlar mycket om datorer och tekniska hjälpmedel, enligt den nya läroplanen. Matematiklärare Jan-Anders Salenius i Brändö gymnasium i Helsingfors ser en hel del problem med detta. Det sägs ganska klart i de nya grunderna för läroplanen vad lärarna förväntas göra i sin undervisning. Det är första gången under Jan-Anders Salenius 25 år som matematiklärare som han får direktiv om hur han skall undervisa, också om lärarna formellt fortfarande har en frihet. – Men den friheten är nog en skenbar egen vilja, säger Jan-Anders. – Det är ett enormt tryck på lärarna, framför allt i studentexamensämnena och redan i gymnasiets första årskurs skall studerandena undervisas i det tekniska, säger han och citerar läroplansgrunderna för matematik: ”De studerande tränas i användningen av datorprogram som stöd för inlärning och utforskning av matematik och som hjälp-

medel vid problemlösning.” Dessutom skall eleverna lära sig använda ”dynamiska och symboliska matematikprogram, statistikprogram, kalkylprogram och textbehandlingsprogram”. Dessa tekniska hjälpmedel förekommer sedan regelbundet i läroplanstexterna, inte bara inom området matematik.

Pikant detalj för läraren Redan tidigare har det tekniska förorsakat huvudbry både för elever och lärare. År 2012 blev det plötsligt tillåtet att i studentprovet i matematik använda en kraftig kalkylator med symboliska program. Studentexamensnämnden förnyade dock inte proven i stor skala. Bland uppgifterna fanns enkla ekvationer som lätt kunde lösas med dessa tillåtna kalkylatorer. Dock blev det poängavdrag om eleven gjorde så. – Lärarna hann inte alls bekanta sig med maskinen, den bara blev tillåten mitt i allt. Kalkylatorerna var dyra, nästan 200 euro. Nu förekommer samma symboliska program, men som software på datorn.

– Det blir en pikant detalj för en lärare då alla elever sitter med sin laptop uppslagen framför sig.

Samma innehåll som tidigare Den nya läroplanen för gymnasiet är ett hastverk, menar Jan-Anders Salenius. Förnyelsen lyser med sin frånvaro. Innehållet i de 13 kurserna i lång matematik är till 99 procent samma som i den tidigare läroplansgrunden men kursernas ordningsföljd är ändrad. Ingen verkar enligt Jan-Anders ha tänkt på att texten i läroplansgrunderna som citeras ovan, kryper in i varenda lektion i matematik. – Läraren skall fråga om någon haft problem med sin dator, vilket betyder att läraren skall springa som en helpdesk mellan eleverna. Går man in för det förlorar man kampen direkt. Det finns inte en chans att hinna med det. – Samtidigt ökar gruppstorlekarna. Vi har nu i regel 30–35 elever i grupperna, inte längre 25–30, skillnaden är stor. Varje plats

skall vara fylld i rummet, vilket beror på att gymnasierna inte har pengar. – Trycket på lärarna är stort! Grupperna är större men samma mängd undervisas, och så kommer tekniken med i bilden. Då intervjun görs har Jan-Anders en kurs i geometri med åk 1. – Jag gick genom ett par uppgifter med dem på dator och det tog en halv timme. Och det beror inte på att jag är särskilt långsam. Arbetet på dator väcker många tekniska frågor, vilket är bra, men lektionen stannar upp. – Det har vi inte tid med om jag som lärare samtidigt åläggs att sköta all undervisning som vanligt enligt läroplanen. Den enda egentliga förändringen i den nya läroplansgrunden för gymnasiets matematik var den första, gemensamma, kursen i matematik. Sjörövarskeppets galjonsfigur som skulle sälja hela den nya läroplanen. Undervisnings- och kulturministeriet hade som målsättning att den gemensamma kursen skall leda till att flera läser lång


5

12.1.2017 • Nr 1

matematik. – De ville inte öka intresset endast genom att sänka gränsen för godkänt i studentexamen från 10–12 poäng till 6 poäng. Det är litet väl litet! Våren 2019 skall eleverna som nu går i åk 1 utföra sitt studentprov med dator, utan penna. Provet i matematik består sedan i fjol av tre delar, A, B1 och B2. A-delen består av fyra uppgifter och alla är obligatoriska. Av B1-delens fem uppgifter skall tre utföras, och av B2-delens fyra uppgifter skall tre utföras. Av sammanlagt tretton uppgifter skall alltså tio utföras. Alla uppgifter är värda 6 poäng så skalan är fortfarande 0–60 poäng.

75 gånger färre valmöljligheter Jan-Anders ger sig in i ett matematiskt resonemang om valmöjligheter och kombinationer och landar i att de tio uppgifterna i studentprovet i matematik kan väljas på 40 olika sätt. I den gamla provstrukturen, före våren

2016, skulle 10 av totalt 15 uppgifter utföras. Valmöjligheterna var då 3003 stycken och är alltså nu 75 gånger färre! – Det här brukar chocka mina elever. Trycket på att kunna matematiken bättre ökar, liksom också trycket på att ta de fördjupade kurserna i både lång och kort matematik. Dessa kurser kostar och ju flera elever som vill ta dessa kurser desto mera kostar det. I A-delen, som alltså från och med år 2019 görs på dator, får abiturienten använda sig av en högst vanlig funktionskalkylator av enkelt snitt. Det här har studentexamensnämnden inte meddelat förrän denna vinter. Hela B-delen görs också på dator. I operativsystemet Abitti, som studentproven utförs i, finns två kalkylatorer, en som aktiveras för A-delen och en annan som aktiveras först då abiturienten lämnat in A-delens uppgifter och tar sig an B-delen. Detta är i och för sig inte särdeles dramatiskt för eleverna. Abitti är dock inte alls matematikvänligt än, eftersom provet kommer först år 2019. Det är en blunder, tyck-

er Jan-Anders. Uppgifterna borde förändras och lärarna borde för länge sedan fått veta hur de kommer att se ut. Men studentexamensnämnden har först nyligen börjat ge ut litet information om provets utformning. Pedagogiken borde komma först och datorerna sedan, menar Jan-Anders Salenius. Nu verkar det bli tvärtom. – Eleverna som skall använda det sitter just nu i mitt klassrum och skall lära sig använda Abitti. De är provkaniner och de har både matte och datorkunskap hela tiden. – Vi lärare är också hela tiden på skolbänken för att hänga med. Jag följer dagligen med kolleger på olika medier. – Inte heller föräldrarna kan hjälpa på samma sätt som förut, då det tekniska blir ett hinder för att utföra en räkneuppgift. Så får det inte vara. – Jag ifrågasätter kraftigt det lämpliga i naturvetenskaper på dator. Men tillbaka till den gemensamma första gymnasiekursen i matematik. MAOL, Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen har ställt sig frågan om

kursen egentligen är till för de långa matematikerna, läroplanen och studentproven. På vilket sätt uppmärksammas de som väljer kort matematik? På sin webbsida gör MAOL en förfrågan bland matematiklärare om bl.a. hur eleverna väljer efter att ha gått den gemensamma första kursen i gymnasiet. I den gemensamma kursen har man nu tagit in också kurser från lång matematik, bland annat talföljder och talserier, som är ett stort kapitel och som inte behandlas i grundskolan. – Många lärare i vårt land har märkt att det var en flopp. Avsnittet tar lång tid att behandla, det blir för mycket stoff. – När alla är i samma ”gryta” tar det längre tid för elevernas respektive självförtroende att finna sin plats. Det här gäller både långa matematiker och korta matematiker. – Vi lärare märkte att det inte gick att undervisa på någon nivå, utan det blev en sorts ”mellanmatte” hela tiden. text och foto: tom ahlfors


6

12.1.2017 • Nr 1

kolumnen Camilla Lindberg Jounalist och till utbildningen klasslärare.

Agneta Roine till Hanaholmen Ekon.mag. Agneta Roine lämnar sin post som förbundsekonom vid FSL. Roine har valts till ny ekonomichef vid Hanaholmens kultur-

debatt

Min sekund på jorden Det är nyårsafton och de vanliga vännerna samlas. Festkvällen inleds med champagneprovning och ett dukat bord i gnistrande vitt och silver. Allt är som vanligt men ändå inte. I luften finns en dov ton av någonting odefinierbart som lägger en viss sordin på den festliga inramningen. Någonting outtalat föds till ord innan kvällen är slut. Det nya året? Vad skall det riktigt föra med sig. 2016 var ett riktigt skitår. Hoho. Vad skall det bli av allt? Definitionen av året som gått är också rätt entydigt på sociala medier. Det var inget bra år för världen, inte heller för Finland. Klockan slår tolv så småningom och jubileumsåret har börjat. Det är just här som det smyger sig på en olustig känsla av att någonting har förändrats radikalt på vår jord. Tilltron på det goda har fått sig en törn. Och kanske är det bara en slump, men vi är flera som lagt märke till en kollektiv trötthet. Vi är trötta. Många av våra vänner är också trötta. Inte bara mentalt utan även fysiskt. Och vad kan det bero på? Har vi blivit gamla? Men på så kort tid? Och samtalen flödar vidare som böljande vågor under kvällens gång. Visst finns här ljuspunkter, men det mörka känns ändå så påtagligt. Men vinet är gott.

Vi begrundar en stund hur våra individuella virvelströmmar på olika sociala medier kvickt äter upp sekunder, minuter, timmar, dygn och på sikt hela år av vårt liv.

I år skjuter vi inga raketer och har därför tid att betrakta stjärnhimlen på ett nytt sätt när alla inte är så fokuserade på att smälla och bränna av sina egna pjäser. Och plötsligt är det någon som är helt övertygad om att en galax flyttar på sig. ”Såg ni?” ropar hon som har koll. Vi andra är mer tveksamma. Men vi måste ändå medge att något större faktiskt håller på att hända i vår värld som är att förlikna vid en galaxförflyttning. Under nyårsnatten tilldelas vi en extra generös sekund eftersom årets sista minut är 61 sekunder lång. Orsaken lär skall vara att jordens rotation saktas av och att vi därför tilldelas en skottsekund som läggs till universaltiden. Och kanske kan man se det på ett symboliskt plan, att också vi människor borde sakta av i vår ständiga rotation. För att på det sättet kanske få lite mera tid. Vi begrundar en stund hur våra individuella virvelströmmar på olika sociala medier kvickt äter upp sekunder, minuter, timmar, dygn och på sikt hela år av vårt liv. Någon kastar fram tanken på att den kollektiva tröttheten kanske kan härledas till just detta beroende. Nuförtiden lär vi knäppa lika många foton på två minuter som mänskligheten gjorde under hela 1800-talet. Varje klick äter sin sekund. Och där under stjärnhimlen är det lätt att se, att i evighetsperspektiv är allas våra liv faktiskt inte så mycket mera än en enda sekund långt. Om ens det. Frågan jag ställer mig där jag står under stjärnhimlen känns i år extra relevant. Hur skall just jag förvalta min sekund på jorden?

den ledigförklarade befattningen ingår i denna tidning. Det är styrelsen för FSL som väljer förbundsekonom.

centrum i Esbo. Roine anställdes vid FSL för drygt fem år sedan. Rekryteringen av Roines efterträdare har inletts. Annons om

Vem bär ansvaret för mässlingen? De nordiska länderna är sedan länge fria från mässling, en sjukdom som en gång sådde död och lidande bland otaliga barnkullar. Genom att ca 97 procent av alla barn i Sverige är vaccinerade och ca 95% i Finland, når vi flockimmunitet och sjukdomen slutar cirkulera. De enstaka fall som förekommer är ”importfall”, d.v.s. ovaccinerade som smittats utomlands och sedan tar med sig smittan hem. Så även i fallen i Raseborg. Problemet man sett i Sverige, Tyskland, USA och nu även i Finland är att även om vaccinationsgraden är tillräcklig, kan det finnas fickor med låg vaccinationsgrad där mässlingsepidemier kan bryta ut. Var kommer då Steiner/Waldorfsfkolor in? Jo, enligt Rudolf Ste-

iner är barnsjukdomar bra. De utvecklar barnets själ och man bör inte undvika dessa. Så resonerar man i varje fall om man helt bortser från de senaste 100+ årens medicinska forskning och i stället sätter sin tillit till en 1800-talsmystiker. Barn i Steiner/Waldorfskolor tenderar att vara ovaccinerade i högre grad och exempelvis det antroposofiska centret i Järna har flera gånger drabbats av epidemier, t.o.m polio. Samma centrum hade tidigare information på sin hemsida om ”nyttan” med mässling och information om hur man skulle borsta sina barn för att ”sprida utslagen jämnare”. Denna ”information” togs sedan bort efter massiv kritik från läkare.

Så, min fråga till alla Steinerlärare är: Tar ni ert ansvar? Lär ni föräldrarna det som Steiner påstår, eller det som läkarvetenskapen numera vet? Att mässling, även om kanske 75 procent av alla klarar den utan problem, är en sjukdom som är förknippad med en betydande morbiditet och mortalitet genom att den slår ut immunsystemet för månader och ibland år och öppnar upp för följdsjukdomar som lunginflammation, öroninflammation, hjärninflammation... Läs gärna ”The Clinical Significance of Measles: A Review” som finns tillgänglig på nätet och som har aktuell statistik, även från vårt närområde. anders gustafsson

Bli vår VIP-gäst på EDUCA 2017! S&S Läromedel inbjuder dig lärare som VIP-gäst till vår monter 6h38 på Educa. Som VIP-gäst får du gratis ett läromedel. Anmäl dig på förhand och välj vilket läromedel du vill ha. Anmälningar senast 16.1 på sets.fi. Här hittar du också vårt program. • • • •

Educas bästa mässvimmel Läromedelsförfattare på plats Splitternya läromedel till påseende Lotterier med suveräna priser

Vi ses på Educa!

S&S LÄROMEDEL alla tiders läromedel.

FREDAG 27.1 kl. 10–18 LÖRDAG 28.1 kl. 10–17 Helsingfors Mässcentrum Mässplatsen 1


7

12.1.2017 • Nr 1

Svenska litteratursällskapet på Educa 2017 Missa inte vårt program på den svenska scenen Hörnan! Vi presenterar SLS nyaste pedagogiska projekt och berättar hur du kan använda dig av dem i din undervisning. 27.1 kl. 16.15: Livet under inbördeskriget 1918

27.1 kl. 16.40: Topelius gör comeback i digitalt skolmaterial

Hur upplevde vanliga människor kriget? Nelly Laitinen (Svenska litteratursällskapet) och Juha Nirkko (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura) berättar om 1918. Minä olin siellä – Jag var där, ett nytt tvåspråkigt och unikt läromedel om inbördeskriget. Läromedlet bygger på autentiskt arkivmaterial och ger vägledning i källkritik.

Zacharias Topelius skrev om resor, språket, samhället, uppfinningar, mat och sjukdomar. Idag kan hans skildringar om livet på 1800-talet användas på flera olika sätt i skolorna. Hanna Kurtén, Sigrid Ducander och Johanna Bonäs presenterar TopLiv, en alldeles ny pedagogisk resurs från SLS.

Läs mer på www.sls.fi. Vi ses på Educa!

infallet

Vems? Ett pressmeddelande flöt in till redaktionen häromdagen. Där stod det så här: ”Birgitta Ulfsson, en av Nordens mest egensinniga och underbara skådespelare, utkommer i mars med hennes personliga memoarer, nertecknade av Stig Hansén.”. Samma dag kunde man i en dagstidning läsa rubriken: ”HIFK tangerar dess säsongs längsta förlustsvit”. Vad har hänt med de unika nordiska pronomina sin, sitt och sina? ”HIFK tangerar sin säsongs längsta förlustsvit” skall det vara, och ”Birgitta Ulfsson, en av Nordens mest egensinniga och underbara skådespelare, utkommer i mars med sina personliga memoarer, nertecknade av Stig Hansén.”. På kotus.fi, Institutet för de inhemska språken, hittar man Reuters rutor från 1986 till 2013. I en artikel med rubriken ”Sin och hans” uppmanar Mikael Re-

I år har Otava nyheter för åk 7–9!

OMGIVNINGSLÄRA åk 1–6

MATEMATIK åk 0–6

SAMHÄLLSLÄRA åk 4–6, 9

tom ahlfors

Alla serier består av både tryckt och digitalt material!

FYSIK OCH KEMI åk 7–9

HISTORIA åk 4–8

uter skribenter att ”lita på sitt språköra och i tveksamma eller tvetydiga fall välja en annan konstruktion”. I de ovannämnda fallen har ingendera uppmaningen tydligen fungerat. Det hade också gått utmärkt att lämna bort pronomina i de nämnda exemplen och skriva om meningarna. De grundläggande grammatikaliska reglerna är stommen för vårt modersmål och bör inte falla i glömska, utan upprepas gång på gång i alla lägen. Detta är orsaken till att man säger att varje lärare är modersmålslärare. Lärarna måste också själva vara rollmodeller och vinnlägga sig om att använda en korrekt svenska. Ett gott modersmål måste i alla lägen betonas och genomsyra varje lektion.

MATEMATIK åk 7–9

www.otava.fi/laromedel BIOLOGI åk 7–9

GEOGRAFI åk 7–9

HÄLSOKUNSKAP åk 7–9

EDUCA Kom och bekanta dig med Otavas svenska läromedel på Educa-mässan i Helsingfors 27–28.1.2017...

ENGELSKA åk 7–9 OTAVAS SKOLTURNÉ ... eller beställ en presentation till din skola från laromedel@otava.fi.

TYSKA åk 7–9

FRANSKA åk 7–9

KATALOG Mer information hittar du i vår svenska läromedelskatalog, som skickas till skolorna i januari 2017.


8

12.1.2017 • Nr 1

Nu a skräddarsydd r material fö ch högstadiet o t! ie mellanstad

UNICEF-RUNDAN

2016–2017

lågstadiet | högstadiet | mellanstadiet

Motions- och temadag för ett bra ändamål • Lätt att ordna: välj dag, anmäl dig och förverkliga med hjälp av kostnadsfritt evenemangspaket • Bra verktyg för global fostran i enlighet med läroplanen • Tillsammans främjar ni kvalitetsutbildning i 13 länder i Afrika

Anmäl din skola senast 3 veckor före evenemangsdagen www.unicef.fi/unicef-rundan tfn. 09 5845 0282

• Skolan som rört på sig mest vinner ett besök av UNICEFs goodwill-ambassadör

UNICEF_Lararen_255x170.indd 1

30.8.2016 12.51

bakbrädet Åland i topp. Ålands lärarförening är den största medlemsföreningen i FSL. Vid årsskiftet hade Ålands lf 440 medlemmar, medan tvåan Helsingfors svenska lf hade 423 medlemmar. På tredje plats finns Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF med 418 medlemmar. Minst är svenska lf i Uleåborg med 20 medlemmar. Svenska rum tänker till. Mera fakta behövs innan man kan fatta beslut om sammanslagningar och nedläggningar, slår nämnden Svenska rum i Esbo fast. – Nu måste vi ta tid på oss och fundera på vad vi behöver på lång sikt och hur alla olika faktorer påverkar varandra, säger Kurt Torsell (SFP) som är ordförande för nämnden. Han uttalar sig i svenska.yle.fi efter Svenska rums möte i mitten av december. Svenska rum har att ta ställ-

ning till ett förslag om att Bemböle skola skulle slås ihop med Lagstads skola i Esbo centrum, att Smedsby skola läggs ner och att Rödskogs skola skulle flytta till Kalajärven koulus utrymmen. – Det här berör hela svenskheten i Esbo. Om vi plockar bort en enhet påverkar det hela skolnätet. Vi har ganska glest med svensk service redan nu, säger Torsell. UBS+CIMO= UBS. Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO och Utbildningsstyrelsen har slagits samma. Ämbetsverket, som heter Utbildningsstyrelsen, sköter samma uppgifter som sina föregångare. Utbildningsstyrelsen har två centrala uppdrag: ämbetsverket ska utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det livslånga lärandet och främja interna-

tionalisering. Olli-Pekka Heinonen är generaldirektör. ”CIMO och den tidigare Utbildningsstyrelsen har redan gått i samma riktning. Grundtanken är att det nya ämbetsverket ska vara starkare än någon av sina föregångare och verksamheten ännu mer resultatrik”, konstaterar Heinonen. Personalen vid de båda ämbetsverken övergår i det nya ämbetsverkets tjänst. Vid den nya Utbildningsstyrelsen arbetar sammanlagt 370 personer. Rådving och Elkekleven. Korhonen och Virtanen lär var de vanligaste efternamnen i vårt land. På finlandssvenskt håll handlar det sannolikt om Andersson och Johansson. Och så finns det förstås anrika soldatnamn såsom Lustig, Storm, Rusk och Frimodig. Tidningarnas telegrambyrå berättar att i Sverige är det trendigt

att byta efternamn. Namn som Guldvek, Sjömålen, Drakpil eller Rosenhvit låter ju faktiskt definitivt mera spännande än Larsson och Eriksson. Patent- och registreringsverket PRV hjälper dessutom människor, som grubblar över detta. På sajten prv.se finns nämligen en efternamnsgenerator, som binder samman för- och efterled till ett snofsigt efternamn. Här kan man bygga upp tänkbara efternamn såsom Rådving, Rimmrunger eller varför inte Elkekleven. I Finland erbjuds inte liknande

service. Dock är det i Finland såväl som i Sverige enkelt att byta efternamn medels en anmälan därom till myndigheterna. Sex vill bli Övis-rektor. Sex sökande har inom utsatt tid anmält sitt intresse för posten som ledande rektor för Vasa övningsskola (bilden). Bland sökandena finns såväl ÅA-anställda forskare och lärare som kommunalt anställda rektorer. Posten har sökts av Pamela Backholm, Sebastian Ducander, Jan Jansson, Seppo Kallio, Bernt Klockars och Renata Svedlin Nuvarande och mångåriga ledande rektorn för Vasa övningsskola Gun Jakobsson går i pension till hösten.


Läraren 1 2017