Page 1

INFALLET Är det rätt att tilldela Dylan detta litteraturpris? Debatten gick het, när valet offentliggjordes. ʌʌ sidan 10

1.12.2016 • Nr 19 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Telefondagis i Jakobstad

Stressfritt utan mobiler

När skoldagen börjar och då rasterna är slut lämnar eleverna i Oxhamns skola i Jakobstad sina telefoner i mobildagiset. Eleverna kan då koncentrera sig bättre på lektionen, säger skolans rektor Peter Lindqvist.

ʌʌ läs mera på sidan 9

Mobilen får användas som ett arbetsverktyg på lektionerna i Oxhamns skola om det är motiverat. foto: christoffer thomasfolk

Missnöje med lönelyft i Sverige

FSL får ny kommunikatör

De öronmärkta pengarna för det stora lönelyftet för lärare i Sverige räcker inte till alla och på många håll upplevs besvikelse och frustration. – Mycket ilska har riktats mot hur reformen är utformad och medlemmar frågar oss "hur kan ni gå med på detta", säger Åsa Fahlén som är ordförande för Lärarnas riksförbund.

Mirjam Heir-Lindström (bilden) heter FSL:s nya kommunikatör som efterträder informatören Martina LandénWesterholm. Den nya titeln kommunkatör ansågs av styrelsen bättre motsvara arbetsuppgifterna. ʌʌ sidan 11

ʌʌ sidan 4

Tjänstekollektiv­ avtalet oroar fältet "Fackföreningarna förbättrar människornas levnadsvillkor och stärker samhällsfreden. Dessa principer och mål är inget att skämmas över. Tvärtom, de betonas i tider när en del arbetsgivare och politiker ser arbetstagarna som problem och fackföreningarna som hinder i förändringens tider." OLLI LUUKKAINEN OAJ:s ordförande

ʌʌ sidan 5


2

1.12.2016 • Nr 19

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Får och getter I det tysta förbereds en rejäl kursändring rörande den finländska arbetsmarknaden. De centrala uppgörelsernas död har förebådats länge, men nu talar mycket för att den gällande uppgörelsen om stärkt konkurrenskraft blir den sista. I gott minne finns uppgörelsens alla födslovåndor och i våras kungjordes att målet är en helt ny struktur. Grundbulten är framfödandet av en s.k. finländsk modell. Den bärande idén är att den konkurrensutsatta sektorn fastslår en norm för löneförhöjningarna. Denna norm utgör ett bindande tak för hur stora löneförhöjningar, som kan nås inom andra sektorer. I Sverige definieras ”märket”, alltså normen för lönepåslagen, av den konkurrensutsatta exportindustrin. Arbetsgivarna och arbetstagarna inom sagda sektor förhandlar fram denna norm, som sedan gäller för bl.a. handelsanställda och anställda inom hälsovården och utbildningen. Hos oss har man först tagit de första stegen. I mars begärde och även fick regeringen besked om den framtida arbetsmarknadsmodellen av parterna på arbetsmarknaden. Arbetsgivare och arbetstagare framställde som mål att man bygger upp en modell som bl.a. tryggar konkurrenskraften hos branscher som är utsatta för internationell konkurrens. Här nämns alltså inte ordet exportindustri, utan här talas om bran-

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016

scher som är utsatta för internationell konkurrens. Därmed är spektret rätt omfattande. Olli Luukkainen, ordförande för OAJ och FOSU, har helt rätt när han lyfter fram utbildningen och forskningen som konkurrensutsatta sektorer. Nu råder arbetsfred, men avtalsförhandlingarna knycker åter igång hösten 2017. Avsikten är att denna rörelse ska koordineras utgående från denna omtalade finländska modellen. Fast denna kan visa sig vara blott ett bländverk. Redan nu kan man uttala en prognos om att avtalsrörelsen hösten 2017 resulterar i traditionella uppgörelser på bransch- och förbundsnivå. Tiden räcker helt enkelt inte till för konstruktionen av en ny modell och därtill hörande detaljer. En liknande modell borde i rimlighetens namn nämligen stå klar redan i vår, så att facken och arbetsgivarna hinner förbereda sig inför höstens förhandlingar. Detta skulle i så fall förutsätta ett starkt förtroende parterna emellan. I verkligheten är förtroende en bristvara på arbetsmarknaden, vilket förebådar en lång och segsliten process innan en eventuell finländsk modell kan ros i hamn. Om vi sedan ser till själva modellen är det svårt att tänka sig att de offentligt anställda, som redan nu har hamnat i bakvatten, skulle acceptera en modell, som cementerar och t.o.m. förstärker eftersläpningen.

Vi ses i Hörnan

Reservera tid för ett besök på Educa-mässan 27-28 januari. I Hörnan bjuder vi på föreläsningar, presentationer, underhållning och människomöten under hela mässan. Här får du ett smakprov på vårt program. Fredag kl. 12.30-13.30

Fredag 14.30-15.30 och lördag 11.30-12.30

100 tips för läroplaner

Bra skolmat enligt Michael Björklund

Martti Hällström är rektorn som hoppas att nya läroplanerna genast förändrar något i varje skola och klass. Martti bjuder på konkreta tips för.

Skolan och kommunalvalet

Ärtsoppa, makaronilåda och gröt. Varm mat serveras alla skoldagar, men smak och kvalitet varierar. Kocken Michael Björklund pratar om god, glad och närproducerad mat.

Blir utbildning den stora valfrågan? Valdebatt med kommunalvalskandidater, FSL och Svenska Yle.

Lördag kl. 12.30-14.00

Fredag kl. 13.30-14.30

Lördag kl. 10.00-11.30

Vad är kollegialt lärande?

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

De centrala uppgörelsernas död har förebådats länge, men nu talar mycket för att den gällande uppgörelsen om stärkt konkurrenskraft blir den sista.

Utbildningsstyrelsen och CLL bjuder på tre föreläsningar med konkreta tips på kollegialt lärande: • Framtidens lärarskap – framtidens skola? • Hur förändrar vi skolans verksamhetskultur? • Multilitteracitet, fenomenbaserat och digitalisering

Må bra tillsammans Folkhälsan, Marthaförbundet, Barnavårdsföreningen och Finlands Svenska Idrott samtalar om: • Sexualundervisning på ett lätt och roligt sätt! • Hur ska vi äta för att orka och må bra? • Må bra i skolan – hur ska vi göra? • Skolan i rörelse!

Inträdet till mässan är gratis. Registrera dig och läs mera om Educa och mässprogrammet på www. educamessut.fi eller på www.fsl.fi. Programarrarrangörer och utställare i svenska kvarteret är förlag och organisationer i Svenskfinland.


3

1.12.2016 • Nr 19

Offentligt anställda sväljer inte lönemodell med slagsida Arbetet med att skapa den s.k. finländska modellen (som i prak­ tiken liknar den modell för löne­ bildning som används i Sverige) är i gång. Men alla får inte vara med, vilket förargar Olli Luuk­ kainen, ordförande för Förhand­ lingsorganisationen för offent­ liga sektorns utbildade FOSU. I anslutning till att avtalet om stärkt konkurrenskraft uppgjordes i början av året kom parterna överens om att redan i följande avtalsrörelse tillämpa den finländska modellen. De centrala uppgörelsernas tid är nämligen förbi. De centrala organisationerna ska inte längre mangla fram uppgörelser, som sedan tillämpas på förbunds- eller branschnivå. I stället introduceras en modell, som backar upp ”konkurrenskraften hos branscher som är utsatta för internationell konkurrens, sysselsättningen på lång sikt, produktivitetsutvecklingen samt balansen i den offentliga ekonomin”. (Lärarens övers.) Den bärande idén är att företrädare för arbetsgivare och arbetstagare, vilka representerar konkurrensutsatta branscher, tillsammans definierar en fastslagen nivå för löneförhöjningar. Olli Luukkainen påminner om att forskning, utbildning och innovationsverksamhet minsann är

 Olli Luukkainen, ordförande för såväl OAJ som FOSU. arkivfoto: tom ahlfors

utsatta för internationell konkurrens. Han ser det som omöjligt att endast exportindustrin definierar löneförhöjningarna. Den offentliga sektorn producerar dessutom välfärd, som utgör en grund för en framgångsrik exportsektor. – De offentligt anställda löntagarna vill också vara med om att påverka utformningen av den förhandlingsmodell som byggs upp. Det finns för all del utrymme för utveckling av förhandlingssystemet, men utvecklingen får inte

äga rum endast på exportbranschernas villkor. En sådan uppgörelse skulle förvränga löneutvecklingen i olika branscher, sade Luukkainen. Olli Luukkainen, som leder såväl OAJ som förhandlingsorganisationen FOSU, drar en lans för de offentligt anställda. – De offentligt anställda är på efterkälken i de följande avtalsrörelserna pga. nedskärningarna av semesterpenningen med en tredjedel. Därför är det otänkbart att offentliga sektorns personal behandlas sämre än andra löntagare, inskärper Olli Luukkainen. Regeringen hejar på utvecklingen mot en lönebildning av ny typ. Det sker genom att främja lokala avtal, men också genom att förutsätta att arbetet med den s.k. finländska modellen fortsätter. Om man tänker sig en modell, som bygger på industrinormen i Sverige är den bärande tanken att den konkurrensutsatta exportindustrin definierar utrymmet för löneförhöjningar inom alla branscher. En sådan reform kan innebära att lönerna inom den offentliga sektorn skulle släpa ännu mera efter löneutvecklingen inom den privata sektorn. c-e rusk

Lokalt avtal om arbetstider facklig seger i Köpenhamn Köpenhamn har fått ett lo­ kalt avtal rörande lärarna i fol­ keskolen, alltså grundskolan. Det betyder att kommunens 3 400 lärare får möjlighet att till­ sammans med sina skolleda­ re lägga ut en del av sin förbe­ redelsetid utanför skolan. Anders Bondo Christensen, ordförande för Danmarks Lærerforening är nöjd över att ännu en kommun har gått in för ett lokalt avtal om arbetstiden. Lärarnas arbetstid i Danmark dikteras av lagstiftningen, som inte känner till lokala förhandlingar om denna nog så viktiga detalj. Lagen anger att skolledarna bestämmer om hur lärarna förlägger sin arbetstid. Det betyder i

praktiken att i vissa fall kan lärarna vara bundna till skolan ca 40 timmar i veckan. Kommunala arbetsgivarna vill inte veta av lokala avtal, medan lärarfacket uppmuntrar till detta. Också regeringen avråder från avtal. – Vi kan se att arbetet helt enkelt flyter bättre i kommuner, där den lokala lärarföreningen och kommunen samarbetar. Detta är en förutsättning för att folkeskolens utmaningar klaras av, säger Bondo Christensen i en kommentar. Många andra kommuner har valt denna väg. Men det är särskilt välkommet att landets huvudstad väljer att samarbeta med lärarföreningen. Avtalet i Köpenhemn omfattar

fem timmars flexibel förberedelsetid per vecka. Dessutom uppmanas skolledarna att försöka placera denna tid i större sammanhängande block tidigt eller sent på dagen. – Det är ett steg i rätt riktning, säger Jan Trojaborg, som leder Københavns Lærerforening. Han tror att avtalet kan stärka Köpenhamns attraktionskraft som arbetsgivare. Avhoppen från läraryrket har varit många i Danmark sedan lagstiftningen om lärarnas arbetstid trädde i kraft. Tidigare förhandlade lärarna och arbetsgivarna i normal ordning om arbetstiden.

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Vad säger lagen? Under de senaste veckorna har tryggheten i skolorna lyfts i och med en incident där elever filmade en lärare som fick ett raseriutbrott. I samma veva har en stor skara riksdagsledamöter via en lagmotion lyft fram att det är mobbaren som ska byta skola i mobbningsfall. Både Lahtisfallet och lagmotionen har lett till många och långa diskussioner i media, där sakkunniga gjort sina tolkningar av lagen eller kommit med förslag på hur vi borde ändra på gällande tolkningar eller praxis. Att våra elever och studerande har telefoner i skolan får vi lov att acceptera. Nu gäller det för oss göra det bästa av det som kan upplevas som ett problem. Det går inte att förbjuda telefoner i skolan, men det finns många saker som ändå kan göras för att skapa en trygghetskänsla för alla i vardagen. Frågan jag ställer mig är om det är viktigare för oss att följa paragrafen om trygghet i skolan framom fri användning av mobilen i skolan. Justitiekanslern konstaterar också i sitt beslut rörande användningen av mobiler att totalförbud är mot yttrandefriheten, men skolan kan begränsa användningen. Min tolkning är nog att begränsningar ska införas. Inte så att skolan ensidigt besluter om begränsningar, utan gör upp regler så att både elever och studerande samt vårdnadshavare blir hörda. Här finns en bred samhällelig samsyn om att sunda begränsningar ger en bättre skolvardag till alla.

Att känna till lagar och förordningar hör nog till vardagen för oss som jobbar med skolfrågor. Problemet idag är att skolan blivit mera juridisk än tidigare.

Riksdagens motion om att flytta på mobbaren är en bra tanke, men jag tror inte det kommer att fungera i praktiken. Mobbning är mer komplicerat än att utse en skyldig som sedan ska flyttas till en annan skola. Tanken om att det ska bli rektor eller någon annan lokal myndighet som gör beslut i dessa frågor känns inte bra. Här borde vi hitta en medelväg där skolan har möjlighet att tillfälligt flytta en elev till en annan skola samtidigt som det arbetas med den som mobbar. Här är det läge för elevvården att komma in och ta itu med mobbaren. Om det inte finns något system så måste vi skapa ett system där vi kan ”stödja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarfulla samhällsmedlemmar”. Det vi saknar idag är också verktyg för rektorerna att snabbt åtgärda problem med tryggheten i skolan. Här understöder jag OAJ:s tankar om en snabbrelegering på tre dagar. Här är det viktigt att komma ihåg att relegeringen inte får leda till att den relegerade blir lämnad vind för våg. Relegeringen bör innebära stödåtgärder från elevvårdens sida så att eleven kan få det stöd hen behöver. Att känna till lagar och förordningar hör nog till vardagen för oss som jobbar med skolfrågor. Problemet idag är att skolan blivit mera juridisk än tidigare. Lagar och paragrafer håller på att överta pedagogikens roll som ledstjärna i vår skola. P.S. Citatet ovan är från läroplansgrunderna 2014.

c-e rusk


4

1.12.2016 • Nr 19

Öronmärkta lönelyft skapar problem i Sverige Lärare känner sig bortvalda, sjukskriver sig och säger upp sig. Lärarlönelyftet har blivit ett arbetsmiljöproblem på många av landets skolor, skriver lararnasnyheter.se. Lärarlönelyftet är en öronmärkt statlig satsning för att huvudmännen ska kunna ge en löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Medlen för Lärarlönelyftet, tre miljarder kronor (ca 305 miljoner årligen) räcker till löneökning för cirka 60 000 lärare. Pengarna räcker alltså inte till nära nog alla och på många håll upplevs besvikelse och frustration. Huvudskyddsombud Lova Kempe Hansen i Lärarförbundets avdelning i Stockholm säger i en kommentar till Lärarnas tidning att hon aldrig har varit med om något liknande. – Vi får många samtal från medlemmar som mår jättedåligt. De säger att lärarlönelyftet sår split i arbetslagen, att de tänker sjukskriva sig och säga upp sig. Även lärare som har fått påslaget är bekymrade och vågar inte alltid berätta om detta. – De skäms och vill inte visa sig förmer än dem som de jobbar tillsammans med. Bo Ericsson, avdelningsordförande i Luleå, säger att ett avgö-

ombud att uppmärksamma sura kommentarer lärare emellan, om kollegor sjukskriver sig av annan anledning än sjukdom eller blir utfrysta. Skyddsombuden rekommenderas att tillsammans med arbetsgivaren göra en lokal riskbedömning av genomförandet av lärarlönelyftet på skolan.

Huvudmännen tar inte sitt ansvar

 – Mycket ilska har riktats mot hur reformen är utformad och medlemmar frågar oss "hur kan ni gå med på detta", säger ordförande för Lärarnas riksförbund, Åsa Fahlén. foto: elisabeth ohlson wallin

rande problem är att lärarna inte får några vettiga motiveringar till varför vissa får lärarlönelyftet och andra inte. – Den som frågar får bara halvskrumpna förklaringar. Och det är ju för att nästan alla stämmer in på kriterierna. Det hade va-

rit bättre att ställa ut ett tombolastånd på gatan och dragit lott om vem som ska få pengarna. Då hade processen i alla fall varit offentlig – och ingen hade behövt känna sig som en sämre lärare. I ett särskilt nyhetsbrev uppmanar Lärarförbundet nu sina

Också i Lärarnas Riksförbund kokar det i medlemsleden. – Mycket ilska har riktats mot hur reformen är utformad och medlemmar frågar oss "hur kan ni gå med på detta?". Vårt svar är att det behövs en kraftfull löneuppvärdering av lärarna, men huvudmännen har inte velat ta tillräckligt ansvar för det. Det är den bistra sanningen, skriver ordförande Åsa Fahlén i en debattartikel i Dagens samhälle den 1 november. Hon kräver att utbildningsanordnarna skjuter till egna pengar. – Lärarlönelyftet är en statlig satsning och regeringens ansvar, men det är upp till huvudmännen hur den hanteras. Hade Lärarnas Riksförbund fått råda hade staten kunnat vara mycket tydligare med till exempel kriterier kring erfarna lärare och att utbildning ska löna sig. Också skolledarna är förargade. Efter regeringens lärarlönesatsning finns det nämligen lärare som tjänar mer än sin chef, skolledaren. – Jag tror tyvärr inte att lärarlönesatsningen kommer att ge de positiva effekter som regeringen hoppats på, skriver förbundsordförande Matz Nilsson på ledar-

plats i tidskriften Skolledaren. Skolledarförbundet kräver att de avtalsskrivande parterna tydligt står upp för de beslutade nationella kriterierna för de tre miljarderna. – Skolledarna har, mot sin vilja, tvingats ut i korselden och genomfört en lönesatsningsreform som har skapat djupa sprickor i förtroende mellan ledning och lärarna, och även inom lärarkollegier. Istället för att stötta processen har lärarnas centrala organisationer valt att ta avstånd från sin egen reform, skriver Matz Nilsson. Skolledarförbundet deltog inte i förhandlingarna om satsningen. – För det första, skolledarna omfattades inte av satsningen och för det andra, ansåg vi då liksom nu, att de nationella kriterierna för fördelningen var feltänkta, omtalar Nilsson. I en nyligen genomförd undersökning med Lärarförbundets lokalavdelningar svarar åtta av tio att deras kommun saknar en strategi för hur lärarlönelyftet tillsammans med ordinarie löneprocess ska bidra till en önskad lönestruktur. – Självklart är tre miljarder kronor öronmärkta till löneförhöjningar för lärare en positiv reform som vi i Lärarförbundet står bakom. Men genomförandet måste bli bättre och det är kommunernas och de privata skolföretagens ansvar. Nu måste regeringen se till att intentionerna med lärarlönelyftet blir verklighet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. c-e rusk

Abitti dras med problem "Systemet är inte helt problemfritt. För att starta programvaran krävs det ändringar i datorns startkonfiguration, vilket inte är en enkel uppgift för nybörjare. Den Linux-baserade programvaran saknar drivrutiner för de nyaste datorerna, vilket orsakade problem även i höst för många som skaffat ny dator. USB-minnena måste skrivas om för att uppdatera programmen och att skicka minnena per post mellan gymnasierna och nämnden är en föråldrad metod."

Studentexamensnämnden (SEN) behöver hjälp. De första elektroniska studentproven ordnades denna höst, då ca 3 000 examinander avlade elektroniska prov i filosofi, geografi eller tyska. Den tekniska miljön där provet avläggs bygger på servrar och examinandernas egna datorer som startas via USB-minnen. SEN uppger att denna teknik har visat sig fungera bra: alla examinander har samma provmiljö och program, inga programinstallationer behövs på enheterna, det

krävs inget programunderhåll av gymnasiets IT-stöd och problem i datatrafiken stör inte provtillfället. Men helt problemfri är tekniken inte, medger SEN. USB-minnet som medium skapar en del möjligheter till missbruk. En IT-kunnig examinand kan till exempel snabbt redigera minnet före provet och installera program som underlättar fusk i provmiljön (t.ex. ett rootkit som kan ge åtkomst till hårdskivan eller webben, ordböcker eller annat material).

– På lång sikt kan det hända att möjligheten att starta datorerna via USB-minne frångås helt, uppger nämnden. Nämnden ordnade sommaren 2013 tävlingen Hackabi, som resulterade i värdefull respons om svagheterna i informationssäkerheten i den dåvarande demomiljön. Nu är det åter dags för en tävling, där deltagarnas uppgift är att beskriva en genomförbar digital plattform för studentprovet. SEN söker ”alternativa tekniska lösningar som underlättar an-

ordnandet av provet, skonar oss från USB-minnen och ytterligare förbättrar informationssäkerheten under provtillfället”. Tävlingsarbetena ska licenseras med öppna licenser och de är offentliga. Studentexamensnämnden förbinder sig att lösa in de tre bästa tävlingsarbetena för 1 000 euro var. Tävlingen startar den 1 december 2016 och tävlingstiden slutar den 15 januari 2017. c-e rusk


5

1.12.2016 • Nr 19

OAJ:s fullmäktige beskärs inte

Justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf) vill se skräddarsydd service för högutbildade personer, som blir arbetslösa.

Akademiska arbetslösa behöver skräddarsytt stöd Hur är det egentligen med omställningsskyddet för anställda inom undervisningssektorn? Justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf) fick många kritiska frågor, då han framförde statsrådets hälsning till lärarfacket OAJ:s fullmäktige. Fullmäktige sammanträdde i Helsingfors den 15-17 november. Lindström lovordade samarbetet med OAJ och talade om konstruktiva diskussioner. Dock är tiderna svåra och regeringens bistra nedskärningar har drabbat och drabbar alltjämt fostran och undervisning hårt. Allra svårast är situationen inom yrkesutbildningen och den högre utbildningen. Här talar vi om tusentals personer som har blivit tan jobb, då staten drar ner sin finansiering. – Regeringen känner till situationen och det är uppenbart att det krävs skräddarsydda lösningar, då högutbildade anställda blir utan jobb, sade Jari Lindström. Lindström talade mycket om den förändringens vind som drar fram över samhällets alla sektorer.

De regionala arbets- och näringsbyråerna har i dagsläget ansvaret för att kalla in arbetslösa till intervjuer. Enligt lagen borde en första intervju ordnas inom två veckor efter att en arbetslös registrerats som jobbsökande. Regeringen vill intensifiera arbetet med intervjuerna och Lindström flaggade för att privata aktörer också kan komma med i bilden. – Konkurrens kan skapa mera effektivitet. Men vi måste se till att de privata aktörerna inte kommer åt att plocka russinen ur bullen. Service i offentlig regi behövs också, sade Lindström. Oron för sysselsättningsläget för lärare av olika slag manifesterades i flera frågor, som Lindström besvarade. I flera inlägg efterfrågades konkreta åtgärder, men Lindström höll sig till politikerrollen. Han presenterade sina visioner på ett mera allmänt plan. Förändringarna utgjorde också ett ledande tema, då OAJ:s ordförande Olli Luukkainen i sitt öppningstal vid fullmäktige. – Fackföreningarna förbättrar människornas levnadsvillkor och stärker samhällsfreden. Dessa principer och mål är inget att skämmas över. Tvärtom, de betonas i tider när en del arbetsgivare och politiker ser arbetstagarna som problem och fackföreningarna som hinder i förändringens tider, sä-

ger Olli Luukkainen, som emellertid manade facken till nytänkande. I dag fokuserar facken för mycket på att försvara nuläget. Dock påminde han om att de senaste åren tydligt har visat att det uttryckligen är arbetsmarknadens organisationer som på ett balanserat och ansvarsfullt sätt fattar beslut och styr samhället framåt. – Fackorganisationernas styrka är att fler än två miljoner löntagare är engagerade i deras arbete. Tiotusentals aktiva arbetar för att de fackliga målen realiseras i vardagen. Alltför ofta glömmer man bort att det just är löntagarna som genom fackföreningsrörelsen är de verkliga beslutsfattarna och aktörerna. Nedskärningarna särskilt inom yrkesutbildningen diskuterades livligt under sammanträdet. Kimmo Mattsson, FSL-ledamot, lyfte fram gymnasielärarnas belägenhet i ett inlägg. Samma fråga ägnades intresse på FSL:s fullmäktigemöte en vecka tidigare. – Ett av regeringens spetsprojekt berör digitaliseringen av grundskolan. Projektet omfattar en satsning på utbildningen av tutorlärare. Också gymnasieundervisningen digitaliseras i rask takt och gymnasiet är i behov en liknande satsning, anförde Kimmo Mattsson, som själv jobbar vid Ålands gymnasium.

OAJ:s fullmäktige består också framgent av 150 ledamöter. Fullmäktige dryftade och beslöt om fullmäktiges storlek på sammanträdet i Helsingfors den 15– 17 november. OAJ:s fullmäktige utövar den högsta beslutande makten i organisationen. Det betyder att stadgarna, alltså grundstenen i verksamheten, fastställs av fullmäktige. Nu föreslogs för n:te gången att fullmäktiges storlek minskas. Inget annat fack har tillnärmelsevis lika stor fullmäktigeförsamling. Styrelsens förslag till stadgeändringar innehöll två alternativa förslag. I ena föreslogs att fullmäktiges storlek minskas till 80 ledamöter och i andra var volymen 100 ledamöter. I omröstningen ställdes 100 ledamöter mot den nuvarande sammansättningen om 150 ledamöter. I omröstningen fick alternativet 100 ledamöter 83 röster, medan 62 ledamöter röstade för status quo. Därmed förföll förslaget, eftersom det krävs 2/3 majoritet för att genomdriva stadgeändringar. En liknande operation ägde rum senast hösten 2011. Resultatet var också då att en majoritet ville ha en ändring, men kravet om 2/3 majoritet nåddes inte. Påskyndarna talade för att verksamheten blir smidigare och effektivare om storleken på fullmäktige beskärs, medan motståndarna lyfte fram behovet av bred regional representation. En reform skulle ha lett till urholkad demokrati. Kritikerna lyfte även fram saneringen av Akava-huset, där utrymmena idag är så stora att OAJ-fullmäktige kan sammanträda där. Varför i så fall minska på fullmäktige? Styrelsen laborerade också med en modell, där fullmäktigepresidiet skärs ner. Nu väljs ordförande för fullmäktige jämte två vice ordförande för en mandatperiod om två år. Styrelsen kastade fram möjligheten att fullmäktige framgent väljer ordförande jämte endast en vice ordförande. Dock framgick redan i remissbehandlingen att fullmäktige gärna ser att vice ordförandena är två till antalet. Fullmäktigepresidiet har närvarooch yttranderätt vid styrelsens möten. FSL bestrider 7 av de 150 platserna i fullmäktige. Distriktens och lärargruppernas representation styrs av antalet yrkesaktiva medlemmar. OAJ:s planer dryftades i början av november på FSL:s fullmäktigemöte, dock utan att bindande beslut fattades. FSL intar i princip en positiv hållning till att OAJ-fullmäktiges storlek beskärs. OAJ-fullmäktige väljs genom direkta medlemsval, som förrättas vart fjärde år. c-e rusk

text och foto: c-e rusk


6

1.12.2016 • Nr 19

Jag har en känsla av att film fortfarande ofta används lite som belöning i slutet på terminen, eller när det är en vikarie i klassen. HELI METSÄTÄHTI-KOISTINEN Skolbioföreningen.

 Det finns inget rätt eller fel sätt att uppleva en film och inga svar som är rätt eller fel. foto: skolbioföreningen

Film är kvalitetstid – Värdesätt barnkultur och det som intresserar barn, oberoende av om det är fråga om film eller spel eller Youtube, säger Heli Metsätähti-Koistinen, producent vid Skolbioföreningen. Hon vill uppmuntra lärare och fostrare att ta vara på de möjligheter som film som lärmiljö erbjuder. Nere i stenfoten på ett femvåningshus i rött tegel på Norra Kajen i Helsingfors har Skolbioföreningen sina utrymmen. Här jobbar Heli Metsätähti-Koistinen. Hon är producent för Skolbioföreningens webbtjänst Media-avain som erbjuder föräldrar information om barn- och ungdomsfilmer utgående från deras pedagogiska värden. Vi ska återkomma till Media-avain lite senare, men först ska vi prata om film i skolan. För film är ett läromedel som inte ska underskattas, menar Metsätähti-Koistinen. Skolbioföreningens utgångspunkt är att film ska gå att utnyttja i vilket undervisningsämne som helst. – Ja, till och med i matematik och gymnastik. Men populärast är det säkert i modersmåls-, historie-, och religionsundervisningen, säger Metsätähti-Koistinen.

Digert stödmaterial De skrovliga källarväggarna nere i Skolbioföreningens kontor pryds av otaliga filmaffischer. – Idealet är ju att filmen ses i en biograf. Vi uppmuntrar naturligtvis också till

att man ser på film i klassrummet, men i biograf är nog ett strå vassare, säger Heli Metsätähti-Koistinen. Skolbioföreningen, eller kort och gott Skolbio, är en förening som arbetar med filmfostran. Verksamheten upprätthålls av Undervisnings- och kulturministeriet, och föreningens huvuduppgift är att producera undervisningsmaterial till skolor om bioaktuella filmer. Målgruppen är småbarnsfostran upp till gymnasiet. Undervisningsmaterialet kan ha väldigt varierande format, beroende på film och på åldersgrupp. Det kan handla om enkla förslag till diskussioner, skriftliga uppgifter, bakgrundsmaterial eller detaljerade lektionsplaner. Materialet sammanställs av barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare och andra sakkunniga. Det är gratis och tillgängliga för alla på Skolbios webbplats. Varför ska man då se på film i skolan? – Det finns många orsaker. Å ena sidan är filmen ett utmärkt verktyg för att bekanta sig med ett fenomen, en tidsepok eller ett tema. Å andra sidan finns frågan om filmlitteracitet, som ju är aktuell med tanke på den nya läroplanen och kompetensområdet multilitteracitet, säger Heli Metsätähti-Koistinen. Med multilitteracitet avses alltså förmågan att tolka, producera och värdera olika teckenvärldar i olika medier och miljöer. Enligt Metsätähti-Koistinen gäller detsamma för filmlitteracitet som för andra konst- eller kulturformer. – Filmlitteracitet utvecklas på samma sätt som vi lär oss tolka skrivna texter. Det börjar med bokstäver och så vidare i riktning mot att förstå innehållet. Jag hoppas att ingen tror att filmens budskap är någon-

ting är som liksom bara matas till publiken med sked. Att se på film är en aktiv process och det finns alltid utrymme för tolkning, också i dokumentärer eller nyheter.

Hur gör man? Vill man ta sin klass eller hela skolan på bio gäller det att kontakta en lokal biograf. Kostnaderna för besöket varierar från biograf till biograf och dem måste skolan själv komma överens om med biografen. På Skolbios webbplats finns också anvisningar för hur man ska gå tillväga för att på laglig väg se på film i skolan. Skolan kan till exempel skaffa sig en årslicens och titta på så många filmer man vill, eller skaffa filmspecifika licenser. – Tillståndsfrågorna kan kännas som en djungel, men vi har försökt göra det så enkelt som möjligt. Det finns länder i Europa där det inte ens är möjligt att på laglig väg se film i skolan, så på det sättet är det finländska licenssystemet ändå bra, säger Metsätähti-Koistinen.

Det positiva förbises Tanken bakom Skolbioföreningens senaste satsning, Media-avain, är att lyfta fram filmernas positiva och pedagogiska värden. Den här gången riktar man sig också till hemmen. – Det är lätt hänt att man värderar filmer enbart utgående från hur skadligt innehållet är. Man föreställer sig kanske att en film är bra ”bara den inte innehåller våld”. Och det är ju ett väldigt snävt synsätt, säger Heli Metsätähti-Koistinen som jobbar med projektet. Enligt Metsätähti-Koistinen har föräldrar hittills bara haft tillgång till åldersgränser och reklam när de velat skapa sig en

uppfattning om innehållet i filmer. Men åldersgränserna förtäljer egentligen bara om filmen uppfyller vissa specifika kriterier för skadligt innehåll, medan målet med reklamen är att sälja filmen till en så bred publik som möjligt. – Barn är olika. En film med en åldersgräns på sju år är inte nödvändigtvis lämplig för alla sjuåringar. Och om man som förälder vill hitta en film som är fri från våld i vid bemärkelse, till exempel att mobbning inte förekommer, är det information som är svår att få tag på, säger Metsätähti-Koistinen. Avsikten med Media-avain är att erbjuda föräldrar mer nyanserad bakgrundsinformation om bioaktuella filmer, att ge mer detaljerade åldersrekommendationer och att lyfta fram det innehåll som är till nytta och glädje för barnpubliken. Skolbios filmrecensenter har en lista på 17 punkter över positivt innehåll som de bedömer. Det kan handla om att en film är informativ, att den väcker tankar, vågar bryta stereotyper, skildrar positiva förebilder eller positiva relationer, eller något så enkelt som att berättelsen är tillräckligt tydlig för att mindre barn ska kunna ta den till sig. Recensionerna samlas alla på projektets webbplats, och där lyfter man också upp eventuella frågor som filmupplevelsen kan väcka hos barn, och som föräldrar och barn tillsammans kan diskutera efteråt. pamela friström På nätet: www.koulukino.fi www.media-avain.fi


7

1.12.2016 • Nr 19

Redo för tutorsprånget Grundskolan i Finland ska förnyas. Här kommer tutorlärare – lärare som ska utbildas för att handleda övriga i kollegiet – in i bilden. Centret för livslångt lärande (CLL) börjar erbjuda fortbildning i vår. I september i år lanserades programmet ”Den nya grundskolan” som har tre olika delmål. Grundskolan ska utgå från eleven, grundskolan ska ha världens mest kompetenta lärare samt en öppen verksamhetskultur. Ett led i den här utvecklingen är bland annat satsningen på så kallade tutorlärare. Lärare som handleder övriga lärare, bland annat i att förändra skolkulturen, förverkliga en ny pedagogik och på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen.

Kommunerna väljer – Det är upp till varje utbildningsanordnare att finna lärare som är intresserade av att utbilda sig till tutorer. Det är fråga om en satsning som ligger i tiden och att nå de lärare som verkligen vill vara med och stöda utvecklingen av skolan, säger Torbjörn Sandén, direktör för Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. CLL är Svenskfinlands största producent av vuxenutbildning och bedriver också fortbildningsoch utvecklingsverksamhet. CLL erbjuder ett program för blivande tutorlärare. Utbildningen ska inledas i vår. – Kommunerna väljer hur många lärare som får utbildas. Det är också möjligt för varje kommun att ordna utbildningen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner. Men det kan vara resurskrävande att bygga upp en egen utbildning och vi har redan ett fungerande program som ska finslipas i samråd med de kommuner som köper fortbildningen av CLL, säger Sandén.

Stor satsning Satsningen på att utveckla grundskolan är en del av regeringens spetsprogram och understöds med 90 miljoner fördelat på tre år. Till utbildningen av tutorer har det reserverats 7,5 miljoner euro för det första året för att få in tutorlärare i alla 2500 grundskolor i Finland. Under hela regeringsperioden uppgår stödet till 23 miljoner euro. Målet är att få en tutorlärare på 220 elever. Den 15 november gick ansökningstiden ut. – Vi vet inte ännu hur många

ansökningar Utbildningsstyrelsen har fått, men i januari borde vi vara klokare. Redan nu har vi skickat ut information till kommunerna om att vi erbjuder utbildning. När de har fått besked från UBS hoppas vi att många kommuner tar kontakt så att vi kan inleda utbildningen i vår, säger Camilla Forsberg, fortbildningschef vid CLL. Stödet som beviljas av UBS ska kommunerna använda till utbildningen av tutorer. Stödet kan också nyttjas för att tutorläraren ska kunna använda en del av sin arbetstid till att stöda ändringsarbetet i skolan. – Kommunerna måste själva finansiera 20 procent och besluta hur tutorerna ska sköta sitt huvudsakliga uppdrag som lärare vid sidan av. Antingen kan tutorerna få övertimmar eller så lösgörs resurser genom en nedsättning av undervisningsskyldigheten, förklarar Forsberg.

Utgår från UBS-kriterier UBS har formulerat kriterier och innehållsbeskrivningar för utbildningsuppdraget. CLL har utifrån kriterierna skapat ett utbildningsprogram som omfattar sammanlagt sex närstudiedagar. – Programmet är ganska långt planerat på temanivå. Själva innehållet blir mera detaljerat genom vår dialog med kommunerna. Kommunerna bör vara med och utforma programmet eftersom behovet lokalt och regionalt kan variera. Vissa skolor och kommuner har kommit längre än andra och därför måste detaljerna i utbildningen finslipas och anpassas, förklarar Forsberg och Sandén. Variationer kan till exempel gälla digitaliseringen, i att förändra skolkulturen eller förverkliga en ny pedagogik. Syftet med satsningen är också att öka jämlikheten och minska skillnader mellan stad och landsbygd eller regioner. – I en kommun som utbildar flera tutorlärare kan de här lärarna ha olika kompetenser och starka områden. Någon är bra på IKT medan en annan är kunnig i frågor som gäller läroplanen, säger Sandén.

Skräddarsytt Sandén fortsätter:

Nästa år ska tutorlärare börja utbildas. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi kommer att erbjuda utbildning inte bara i Vasa utan också i regionerna. – Vi har ett bra program, försäkrar Torbjörn Sandén, direktör för CLL och fortbildningschef Camilla Forsberg.

– Det är därför vi vill skräddarsy utbildningen så att den motsvarar kommunernas behov så långt som möjligt, så att tutorlärarna flexibelt kan utnyttja deras starka sidor i så hög grad som möjligt. Kommunerna får en tilläggskompetens som bör utnyttjas på ett klokt sätt. Forsberg betonar att tanken är att nya rutiner på sikt ska utarbetas. Processen börjar i och med utbildningen av tutorer, men på sikt ska det komma alla lärare till gagn. – Tutorerna finns till för hela kollegiet och ska sprida sina färdigheter nedåt. Tutorerna är mellansteget och det finns ett utrymme för att bistå lärarna på många olika sätt Sandén hoppas att kommunerna själva hittar strategier för hur

man ska utnyttja tutorerna på bästa sätt. – Men tutorerna måste också själva hitta kreativa former för hur de konkret börjar arbeta i skolorna. Utbildningen bidrar med ökade kunskaper, medan tutorerna själva under utbildningen börjar utveckla stödet i skolorna.

tas men i stora drag behandlar det första temat i vår den nya läroplanen, pedagogiken och tutorläraren i framtidens skola. Det andra tillfället behandlar kommunikation och samarbete det tredje användning och produktion av digitalt innehåll.

Läroplanen syns

– Lärare som redan har ansvar för till exempel utvecklingen av IKT i en eller flera skolor utgör en intressant grupp. Men det gäller också andra kompetenser. De lärare som brinner för ett område och har ett intresse av det här hoppas jag får en möjlighet att utbilda sig till tutor, säger Forsberg och Sandén.

Priset för en lärare som vill fortbilda sig till tutor är tusen euro. Den första träffen ordnas på våren, medan de två andra närstudieträffarna om två dagar vardera sker nästa höst. – Tanken är att vi ordnar utbildningen regionalt där vi har tillräckligt stora grupper, säger Sandén. Detaljerna ska ännu utarbe-

Vem är lämpad som tutor?

text och foto: christoffer thomasfolk


8

1.12.2016 • Nr 19

Tid och nyfikenhet hjälper helhetsskapande undervisning När en ämnesövergripande undervisning är i fokus upplever lärare att de får ett nytt perspektiv på det egna ämnet. Insikten att ens ämne och arbetssätt är viktiga och relevanta samtidigt som ämnena kompletterar varandra har gett lärarna en känsla av tillhörighet utöver ämnesidentiteten, skriver fyra didaktiker som genomfört ett utvecklingsprojekt i några österbottniska skolor. Utgångspunkten var nyfinländarnas behov. I den nya läroplanen för årskurserna 1–9 är mångvetenskapliga lärområden och helhetsskapande undervisning nya begrepp som förväntas förena lärare i olika ämnen med elevernas mångsidiga kompetens i sikte. Artikeln belyser ämnesdidaktikers och lärares kollektiva arbete för att anta utmaningen. – Vi vill dela med oss av våra erfarenheter, säger Juha Hartvik, slöjddidaktiker vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV) vid ÅA i Vasa.

Matte, slöjd och hussa Med mottot ”Undersökning som verktyg kan leda till ett undersökande förhållningssätt" gick vi tillsammans med lärarteam i tre 7–9-skolor, Petalax, Närpes och Korsholm, in för att genomföra helhetsskapande undervisning. Startpunkten var LUMA-utvecklingsprojektet “Matematisk begreppsbildning i slöjd och huslig ekonomi”. Finansieringen kommer från undervisnings- och kulturministeriets LUMA-medel (www. luma.fi). – Från FPV:s sida ville vi erbjuda en arena där konkret tid för planering varvas med input från oss didaktiker och från de deltagande skolorna, konstaterar Ann-Sofi Röj-Lindberg, matematikdidaktiker och utvecklingsprojektets ledare. – Lärarna har tillsammans planerat, genomfört och är på gång med att vidareutveckla de skolvisa projekten.

Samverkande expertis viktig Arbetet inleddes i april 2015 med seminariet "Helhetsskapande undervisning". I nästa steg bildade vi lärarutbildare ett didaktikerteam och gick in i planeringen av ett eget ämnesövergripande projekt "Välkommen till Finland". Vi tog avstamp i nyfinländares behov och läroplanens mål för vardagskompetens i matema-

tik, slöjd och huslig ekonomi. Även om vår plan inte kunde genomföras i en verklig situation, så var beslutet att själva kliva in i "lärarnas skor" och bilda ett planeringsteam oerhört viktigt. Vi behövde verkligen varandras expertis för att kunna formulera mål, ämnesinnehåll, arbetssätt och bedömning av det ämnesövergripande projektet. Även tid och nyfikenhet behövdes för att utveckla kunnande om varandras ämnen. Helhetsskapande undervisning handlar om mer än att göra något konkret tillsammans, som att fylla en "Välkommen till Finland"-låda med innehåll. Syftet är också att utveckla deltagarnas kunnande, både ämnesmässigt och socialt. Planeringstiden måste därför användas målmedvetet för att diskutera vilka begrepp som är viktiga inom de ämnen som samarbetar, hur elevernas ämnesspecifika begreppsbildning kan föras vidare och vilka arbetssätt som kan vara meningsfulla. Dessutom måste bedömningen konstant ligga med som en röd tråd. – Ge lärarna tid, men sträva samtidigt till att använda tiden på ett meningsfullt sätt, sammanfattar Gun Åbacka, didaktiker i huslig ekonomi.

Multikulturell måltid Lärarteamen har format och genomfört de skolvisa projekten på olika sätt, till exempel är sätten att engagera eleverna och exponera deras kunnande olika. Ett team begränsade projektet till en grupp elever i årskurs sju, och involverade även andra läroämnen såsom bildkonst och modersmål. Projekt utmynnade i en multikulturell måltid. Ett annat team tog avstamp i finländskt vardagsliv, design och matkultur 1917 och förberedde med sjundeklassare en utställning "Halv 5 i 100 år" med illustrativa

 Ett av lärarteamen i en av skolorna som deltog i utvecklingsprojektet kring helhetsskapande undervisning förberedde en utställning med åk 7 om matkultur, design och vardagsliv i Finland under 100 år.

Lyssna på varandra i lärarteamen! Pröva er fram, var nöjda med det ni åstadkommit, men sök hela tiden efter ännu bättre lösningar.

texter och produkter. Tack vare LUMA-projektet har lärarna fått möjlighet att stanna upp, reflektera, ifrågasätta och lära av varandra. Skolornas olika sätt att genomföra projekten har gett goda grunder för att följa med varandras genomförande. Den nya utmaningen är att vidareutveckla erfarenheterna och även inkludera skolans övriga lärare.

Mångvetenskapliga lärområden kräver tid – En tidskrävande utmaning med helhetskapande projekt är att börja se läroämnen som en helhet istället för "mitt och ditt ämne", säger Kasper Hiltunen, slöjddidaktiker. Utöver de gemensamma träffarna inom LUMA-projektets ram har teamen lagt ner mycket tid på att bekanta sig med varandra och varandras ämnen, upptäcka kontaktytor mellan äm-

nena samt planera för innehåll, struktur, målsättningar och bedömning. Lärarna berättar att de fått ett nytt perspektiv på det egna ämnet då det ämnesövergripande arbetet varit i fokus. Insikten att ens ämne och arbetssätt är viktiga och relevanta samtidigt som ämnena kompletterar varandra har gett lärarna en känsla av tillhörighet utöver ämnesidentiteten. Erfarenheterna så här långt visar på vikten av att tillsammans begrunda vilka målsättningar det gemensamma arbetet ska ha. Som didaktiker valde vi att introducera ett fyrfältsverktyg för att stöda lärarnas planering av mångsidiga målsättningar och den nödvändiga diskussionen kring olika bedömningsformer. I diskussionerna framkom behovet av att även göra eleverna medvetna om målsättningarna för det arbete som de är delaktiga i. Överlag kan målsättningarna inom helhetsskapande projekt vara olika till sin karaktär – både gemensamma mål för alla deltagande ämnen och läroämnesvisa mål kan finnas med.

Nyfikenhet och begreppsmedvetenhet behövs De skolvisa projekten visar att arbetet med ämnesövergripande undervisningsinnehåll har potential att bli gynnsamt för både lärare och elever. Samarbetet kan stärka lärarkollegiet på ett positivt sätt och motiverande begreppshelheter kan bildas för

eleverna. En upptäckt som vi gjort är att planeringsarbete av det här slaget går i cykler. Först känner lärarna varandra "på pulsen" och lär känna varandras ämnen på ett nytt sätt. Grunden för ett fortsatt gemensamt arbete har därmed lagts. I följande cykler blir det sedan allt viktigare att lärarna – inom sin egen grupp eller tillsammans med extern expertis – utvecklar allt mer preciserade lärområden. Vi didaktiker hoppas att lärarteamen utvecklar en drivkraft som efter varje genomfört projekt ger energi att med ökad begreppsmedvetenhet i bagaget starta upp planeringen av följande helhet. När olika läroämnen samverkar kan helheten betraktas ur en mängd olika synvinklar. Det är som att titta i ett kalejdoskop, varje gång en ny vändning i planeringen tas blir helhetsbilden annorlunda. Vårt budskap till skolor som planerar helhetsskapande projekt är att lyssna på varandra i lärarteamen. Pröva er fram, var nöjda med det ni åstadkommit, men sök hela tiden efter ännu bättre lösningar och sätt att fokusera det som ni gemensamt kommit överens om. ann-sofi röj-lindberg, juha hartvik, kasper hiltunen, gun åbacka Ämnesdidaktiker vid Åbo Akademi i Vasa


9

1.12.2016 • Nr 19

Mobildagis skapar ro i Oxhamn Det är otillåtet att använda mobiltelefonen på lektionstid i Oxhamns skola. Eleverna inleder varje lektion med att lämna in sina telefoner på mobildagis. En regel som har fått flera positiva effekter, säger rektor Peter Lindqvist.

 Inför varje lektion lämnas mobiltelefonerna in på Oxhamns skola. Antingen i en korg eller på en mjuk filt som här. Mobildagis infördes för tre år sedan. Att eleverna inte kan kommunicera i smyg på lektionerna har bidragit till ökad koncentration. foto: christoffer thomasfolk

Ska eleverna få ha med sig mobiltelefonen under lektionstid? Eller borde det vara tvång på att lämna in den inför varje lektion? Den diskussionen har gått het under den senaste tiden. Dock inte vid Oxhamns skola (åk 6–9) i Jakobstad. För tre år sedan gick skolan nämligen in för att begränsa mobilanvändningen under lektionstid. – Varje lektion inleds med att eleverna lämnar in sina mobiler i en korg eller på en filt. När lektionen är slut plockar eleverna upp sina telefoner och får använda den på rasten. Men efter rasten upprepas proceduren med att lämna in telefoner, säger Peter Lindqvist, rektor vid Oxhamns skola.

Pip och vibrationer Det var Lindqvist som tog initiativ till förbudet av mobiltelefoner på lektionstid när han för fyra år sedan blev rektor. Det första året diskuterades elevernas mobilanvändning och många lärare upplevde att den är störande. – Då hade många elever telefonen framme på lektionstid och det plingade till eller vibrerade ibland när någon fick ett meddelade. Vi märkte också att en del elever tog långa pauser för att gå på toaletten. De hade naturligtvis med telefonen och kommunicerade med klasskompisarna, berättar han.

Färre toalettbesök Den första åtgärden var att förbjuda eleven som behövde uträtta sina behov att ta med telefonen. Redan det förkortade toalettbesö-

ken avsevärt. – Vi märkte att toalettbesöken blev färre när de var tvungna att lämna in mobilen. Vi märkte också att det bidrog till att det blev lugnare på lektionstiden. Nu gick inga elever på toaletten för att kommunicera och det störde inte heller kompisarna i andra klasser. – Det var så idén med att alla ska lämna in telefonerna inför lektionen föddes, säger Lindqvist. Följande läsår infördes regeln med mobildagis. Varför används just det begreppet i Oxhamns skola? – Mobilen är en kär grej för våra barn. På samma sätt som våra barn är kära för oss när vi lämnar av dem på ett dagis. Därav namnet mobildagis, förklarar Lindqvist.

Också bra verktyg Han poängterar att Oxhamns skola anser att mobilen också är ett arbetsredskap som gärna används i undervisningen. – Vi har inte IT-utrustning för alla och använder därför mobilen rätt aktivt i undervisningen av många ämnen. Eleverna använder den för att söka information och vi har också ett virtuellt bibliotek där de kan läsa böcker i mobilen. Många använder också telefonen som kalkylator. Men där går gränsen. – Mobilen är och ska användas som ett arbetsverktyg på våra lektioner om det är motiverat. Men mobilen är inget som eleverna ska umgås med under lektionstid och fundera på vad de ska göra på helgen. Vi måste ha

en fostrande tanke bakom, menar Lindqvist.

Lättförankrad regel Att införa regeln var ingen svår uppgift. Lindqvist diskuterade mobildagiset först med kollegerna som alla höll med om att det är en nödvändig åtgärd. Därefter informerades föräldrarna. – Vi var öppna med informationen och motiverade varför vi ska införa mobildagis. Inga föräldrar motsatte sig på något sätt införandet av regeln. Tvärtom tycker alla föräldrar att det var en nödvändig regel. De tycker att eleverna inte ska hålla på med mobilerna under lektionstid. – Däremot ska de få använda den på rasterna, säger Lindqvist. Han vill därmed inte ha ett totalförbud mot mobiler i skolan. – Mobilen är en trygghet för eleverna och ett sätt för föräldrarna att kontakta barnen. Ett totalförbud rekommenderas inte heller inte av Utbildningsstyrelsen som i mars i år kom med ett yttrande i frågan. UBS menar att ett totalförbud för mobiltelefoner inte motsvarar andan i lagarna om yttrandefrihet. Däremot slår man fast att det går att förbjuda störande teknikbruk under lektionstid. Utbildningsstyrelsen påminner också om att ordningsreglerna ska vara tydliga med vad som är absoluta regler och vad som är rekommendationer. Eleverna ska också ges en chans att påverka reglerna då de görs. – När vi införde mobildagis såg vi inget juridiskt problem. Föräld-

rarna var med på det och antingen lämnar eleven mobilen hemma eller så följer de skolans regler. Vi kollar inte heller elevernas fickor eller beslagtar telefoner utan alla som har med telefonen lämnar den i korgen, säger Lindqvist.

Eleverna positiva En övervägande majoritet av eleverna ställde sig också positiva till den nya regeln. – Det har inte funnits något motstånd. I början tog en del elever med två telefoner och försökte testa systemet, men det slutade de med rätt snabbt. I stället märkte vi att många elever tyckte regeln var nödvändig. De flesta ser det som positivt att inte ha med sig telefonen på lektionerna. Varför? – De upplever själva att det har blivit lugnare på lektionerna eftersom de inte kan kommunicera med någon. Nu behöver de inte längre fundera på om någon annan kommunicerar eller vad kompisen har att säga. – Mobildagiset har också medfört en ökad koncentration under lektionstid. En (!) elev ifrågasatte regeln när den infördes. Men det handlade mera om proceduren kring inlämnandet av mobiltelefonen. – Eleven ifråga hade en värdefull telefon och var rädd för att den skulle kunna gå sönder om någon kastade en telefon på den. Vi har haft några sådana tillbud att skärmen har spruckit. Men den biten kan vi inte ta ansvar för. De måste själva förstå att lägga te-

 Oxhamns skola gick för tre år sedan in för att begränsa mobilanvändningen på lektionstid. Inför varje lektion lämnar eleverna in telefonen. Om mobilen används i undervisningen får de hämta dem. Det här har bidragit till ökad koncentration och mindre stress för eleverna, säger rektor Peter Lindqvist.

lefonen lugnt i korgen.

Kopiera gärna! Lindqvist rekommenderar andra skolor att införa samma regel om de inte har gjort det. – Det här är ingen stor sak att genomföra! Det viktigaste är att vi lärare kommunicerar tydligt om vad som är tillåtet och att vi kan motivera varför vill måste ha det på ett visst sätt. Det fungerar för oss och jag tror också att det gör det i andra skolor. – Det viktigaste är ändå att vi har fokus på lärandet – med eller utan mobiltelefon, säger han. christoffer thomasfolk


10

1.12.2016 • Nr 19

Kulturkarnevalen drog fulla hus kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

Varför inte tre terminer? "Kan man dö två gånger?" Självfallet inte, men det är titeln på kriminologen, professor Leif GW Perssons nyaste kriminalroman. Jag har läst alla GW:s böcker, för jag gillar den dystra trovärdigheten hos författaren, samhällskritiken, och hans burdusa personporträtt, och svarta humor. I den senaste boken hittar lilla Edvin, tio år, en dödsskalle på en ö i Mälaren, och med sin smarttelefon googlar han sig nästan till mordgåtans lösning. Utan att avslöja slutet på den 490 sidor långa boken, så är jag mycket nöjd med lilla Edvins biologi-geografi-kemioch historiekunskaper, som han plockar ut från nätet, sorterar och analyserar. Hans bedrift skulle jag ge högsta betyg utgående från vår nya läroplan i vårt eget avlånga land. Han blir en litterär förebild för den nya kunskapssynen utan att veta om det mellan bokens fiktiva pärmar. "Byråkrati stressar lärare" var rubriken i lokalbladet i slutet av oktober. En undersökning som gjorts visade att hälften av lärarna i grundundervisningen jobbar över 45 timmar i veckan, och 76 procent känner dessutom ofta, eller varje dag, stress på sitt jobb. Det är bra att sådana resultat lyfts fram för den stora allmänheten i tidningar och medierna, och jag är själv inte ett dugg förvånad över resultaten. Från min långa tid som kommunal huvudförtroendeman minns jag så väl att lärarna "dog två gånger". I slutet av terminerna smög sig "hjärndöden" på även kollegialt i lärarrummen med trötthet och frustrationer. Sedan den tiden har arbetsuppgifterna definitivt inte minskat, utan ständigt ökat. Dokumentation och ändlösa möten är ju legio idag. Redan på 1980-talet diskuterades lärarnas arbetstid i facket, men inget har egentligen ändrat sedan dess. Den tiden var jag kritisk till allt för stora ändringar från systemet med undervisningsskyldighet, men ändå alltid öppen för mera rättvisa i lönesystemet.

Dokumentation och ändlösa möten är ju legio idag.

Jag har alltid sett undervisningen som lärarens primära och viktigaste uppgift, och vad övrigt därtill kommer, så skall det avlönas. Flitiga Lisa och Bror Duktig har väl alltid funnits i vårt skrå, och de har tyvärr aldrig insett att lönen den femtonde i månaden är själva tacket för mödan. Jag tycker mig ändå märka att den yngre generationen lärare är mera fackligt professionella än vår generation någonsin var. Det verkar riktigt bra för framtiden. Den stora frågan är väl ändå om vi vore mogna för ett tre terminers system, som är vanligt i Europa. Det behöver inte betyda att "att dö tre gånger", utan att jämna, och lugna upp arbetstempot. Fortbildning, byråkrati, dokumentation, och diverse annat papperstugg fick planeras in mellan de tre undervisningsterminerna. Med risk för att bli halshuggen av rävarna, och att min skalle hamnar på en ö i Mälaren, så är jag faktiskt inte främmande för att den tredje terminen slutar vid midsommar. Så fridfull december!

Årets kulturkarneval i Grankul­ la lyckades bra, berättar pro­ ducent Eva-Helén Ahlberg nå­ gon vecka efter att karneva­ len avslutats med en konsert där den kända artisten Ben­ jamin Peltonen uppträdde. – Kulturkarnevalen är en stor apparat. 360 deltagande ungdomar, flera ungdomar som fungerade som volontärer och 45 konstnärer som ledde labben, säger Ahlberg. – Visst har vi rutiner, men vi är på olika ställen varje gång så det kan vara utmanande, berättar hon, som detta år producerade sin trettonde karneval. Eva-Helén Ahlberg berömmer de ungdomar som fungerar som volontärer, och alltså inte själva deltar i själva karnevalen. En del av dem är redan studerande och kallas således ”veteraner”. – Utan de frivilliga skulle arrangemangen inte löpa så bra som de gör.

Skolbyte för någon dag Kulturkarnevalen detta år bjöd också på en ny möjlighet att idka skolbyte för en tid. Läraren berättade i nr 13 denna höst om hur verksamhetsledaren för Finlandssvenskt samarbetsforum Marti-

 Många var med om Kulturkarnevalen 2016.

na Harms-Aalto initierat ett samarbete med en skola på karnevalorten som tar emot utbyteselever för några dagar, i detta fall Hagelstamska högstadiet. Också detta försök utföll väl. – Femton ungdomar från sju olika skolor i både östra Nyland, Åboland och Österbotten deltog. Det fungerade bra och det gick lätt att hitta värdfamiljer för dessa elever. Vi är intresserade av ett fortsatt samarbete kring detta, säger Ahlberg. Kulturkarnevalen arrangeras varje år på olika orter inom triangeln Nyland-Åboland-Österbotten. – I något skede skall vi nog åka till Åland också, lovar Eva-Helén

Ahlberg. Nästa år står emellertid Österbotten i tur, men orten är tills vidare inte fastslagen. – Vi har varit i Närpes och Korsholm, så nog sneglar vi litet på norra Österbotten.

Stort skolcentrum Karnevalen kräver stora utrymmen. Eftersom gemenskapen är en viktig trivselfaktor för deltagarna vill Eva-Helén Ahlberg ogärna splittra karnevalen på flera platser. Därför är man nu på jakt efter ett tillräckligt stort skolcentrum som kan inhysa de upp till 500 deltagarna också nästa år. tom ahlfors

infallet Vad är detta för skit? Nu vet vi att Bob Dylan inte kommer till Stockholm i december för att motta Nobelpriset i litteratur. Beskedet var föga överraskande; Dylan har alltid gått sina egna vägar. Men sannolikt är han hedrad av utmärkelsen. Är det rätt att tilldela Dylan detta litteraturpris? Debatten gick het, när valet offentligg jordes. Många var chockade och ansåg att Dylan i första hand är musiker och inte författare. Andra har sett valet som mycket välkommet. När beskedet kom publicerade Kjell Pensar, som verkade glad över Dylans pris, på Facebook en fråga: Vilken är Dylans bästa låt? Jag vill minnas att jag levererade ett svar, som handlade om någon låt från Blood on the Tracks – hans bästa album om man frågar mig. Fast egentligen är det som att fråga: vilken är Tomas Tranströmers bästa strof eller Orhan Pamuks bästa kapitel. Bob Dylans digra produktion

måste ses som en helhet. Och man kan lugnt säga att han personligen förde rocklyriken upp på en ny nivå i början av 1960-talet. Han skrev inte endast om hjärta och smärta, utan hans lyrik tog ställning och dissekerade känslor som aldrig tidigare. Så där enkelt uttryckt, alltså. Jag är en stor vän av litteratur, men jag älskar också rockmusik. För mig är det glasklart att Dylan är värd sitt pris. Hans belackare gör gällande att hans produktion också omfattar mycket, som knappast är i mästarklass. De har förstås rätt. Det bästa exemplet är kanske albumet Self Portrait, som utkom år 1970. På förhand hade titeln läckt ut liksom även att det var ett dubbelalbum. Förväntningarna var uppskruvade: i gott minne fanns hans första dubbelalbum Blonde on Blonde, som var ett mästerverk, och Dylan var nära nog en husgud i många kretsar. Titeln lovade också att han verkligen kommer att avslöja sitt inre

jag i sångerna. Så släpptes Self Portrait och bestörtningen var stor. Det handlade om ett besynnerligt hopkok av nytt och gammalt. Här fanns instrumentala låtar, liveupptagningar av hans tidigare låtar, covers av bl.a. Paul Simons The Boxer och Gilbert Bécauds Let it be me. Plus en del riktigt fina nya låtar, vilka huvudsakligen exekverades med smörsångsmanér. Reaktionerna var dramatiska och inflytelserika tidskriften Rolling Stone, som var en av dem som hade lyft Dylan till skyarna, publicerade en anmälan skriven av ansedda rockjournalisten Greil Marcus. Han inleder sin anmälan på följande sätt: ”What is this shit?” Dylan har varit en banbrytare, men många gånger har man valt vägar som minst sagt är outgrundliga. c-e rusk P.S. Jag tycker om Self Portrait.


11

1.12.2016 • Nr 19

Heir-Lindström är FSL:s kommunikatör

 Mirjam Heir-Lindström.

Mirjam Heir-Lindström, 28, blir kommunikatör vid FSL:s kansli. Martina Landén-Westerholm, som fungerade som FSL-informatör sedan 2002, har anställts vid Svenska kulturfonden. Den ledigförklarade befattningen lockade 43 sökande. Fyra personer intervjuades och styrelsen för FSL valde den 25 november Mirjam Heir-Lindström. Samtidigt ändrades benämningen informatör till kommunikatör. Denna benämning upplevdes bättre motsvara arbetsuppgifterna. Heir-Lindström, som ursprungligen är hemmahörande i Korsholm, bor i Helsingfors. Hon är till utbildningen PK (journalistik) och PeM (pedagogik) från Helsingfors universitet. Hon tjänstgör för tillfället som webbredaktör vid Svenska Yle. Heir-Lindström tillträder befattningen vid FSL i januari 2017. c-e rusk

Vårterminen har elva nummer Tidningen Läraren utkommer under vårterminen instundande år med elva nummer enligt följande. Deadline avser fatalietiden för bland annat annonser. Nr Utges Deadline 1 12.1 4.1 2 26.1 18.1 3 9.2 1.2 4 23.2 15.2 5 9.3 1.3 6 23.3 15.3 7 6.4 29.3 8 20.4 12.4 9 4.5 26.4 10 18.5 10.5 11 8.6 31.5

Medlemskort kommer per post FSL:s medlemmar har nya medlemskort att vänta i december. Korten postas vecka 48 till alla utom pensionerade medlemmar. De gamla korten är i kraft till 31.12.2016 och de nya korten är i kraft från 1.1.2017. Om man reser över nyår kan det alltså vara bra att ha båda korten med sig. Medlemsnumret är dock det samma på båda korten. Om någon inte fått sitt kort när Luciadagen nalkas i mitten av december är det bra att höra av sig till Anita Stark, anita.stark@fsl.fi, så postar hon ett kort från lärarförbundets kansli. De nya korten är i kraft i tre år, till slutet av år 2019.

dialog 2017

Dialog 2017

9-10 februari i Mariehamn

Välkommen på seminarium och minimässa till Åland! Dialog 2017 har fokus på lärande och hålls på Alandica kultur och kongress. Seminariet vänder sig till lärare, skolledare, tjänstemän och politiker inom undervisningssektorn.

Vi bjuder på inspirerande föreläsningar om:

Norrvalla och Solvalla ordnar

Lägerskolor & Lärardagar Norrvalla erbjuder

Solvalla erbjuder

Fina möjligheter till en variationsrik lägerskola med spännande program. Hör av dig så skräddarsyr vi paketet just för dig. Ordna din lärardag tillsammans med oss. Varva din mötesdag med aktiviteter och avkoppling.

Vi erbjuder fartfyllda och spännande lägerskolor. Prova på nya aktiviteter med klasskompisarna. Pris från 110€/ person. Starta din mötesdag i vår nya restaurang (öppnar i maj). Kombinera din mötesdag med paddling på Nouxträsket eller härlig grillstund i vår nya grillkota.

Tag kontakt: Nina Boström 050 358 4371 eller Victor Ohlis 050 345 8974, norrvalla@folkhalsan.fi.

Utbildning Ab

Tag kontakt: Alexandra Kvist 044 757 8885 eller Jimmy Lindfors 040 166 2385, solvalla@folkhalsan.fi.

• konsekvenser för skolan i ett digitalt samhälle • formativt arbetssätt • molntjänster- vad hur och varför? • språk och nyanlända • att kollegialt möta utmaningar • programmering

Axplock bland våra föreläsare: Carl Heath, Sara Bruun, Torulf Palm, Linda Mannila

Information om program och anmälan: Kommer att finnas på www.regeringen.ax/Dialog-2017 och uppdateras efterhand.

www.folkhalsan.fi/idrott

Utbildnings- och kulturavdelningen

Ansökningstiden utgår 2.2.2017 (KA1) 29.3.2017 (KA2)

Europeiska möjligheter att utveckla skolan Fortbildningsprojekt (kA1):

1–2-åriga mobilitetsprojekt ökar skolans och personalens kompetens och förstärker den europeiska dimensionen. Det kan ingå flera lärandeperioder utomlands i ett projekt.

strAtegiskA pArtnerskApsprojekt För skolor (kA2):

Europeiska partnerskapsprojekt (1–3 år) utvecklar den allmänbildande utbildningen och berikar lektionsarbetet. Projektpartnerna kan även omfatta övriga utbildningssektorer och regionala aktörer. www.cimo.fi/ allmanbildande tel. 0295 338 652 comenius@cimo.fi

Ansökningsanvisningarna finns på CIMOs webbplats www.cimo.fi/.allmanbildande. Vi arrangerar regionala infomöten om programmet – kolla datum på vår webbplats! CIMO är en expert- och serviceorganisation inom internationell mobilitet och internationellt samarbete. PB 343, 00531 Helsingfors | 0295 338 500


12

1.12.2016 • Nr 19

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva. Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

Nu

-50%

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam reseoch olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

på hem-lösöresförsäkringen*

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

* Förmånen gäller en ny hemlösöresförsäkring, som träder i kraft 1.9–31.12.2016. Du får rabatt på försäkringsavgiften för det första året.

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

255x170_LararenNro19_LararnasGemensamma_Ilmoitus50pros_Turva_01122016.indd 1

11/22/2016 12:58:00 PM

bakbrädet Årets KiVa-skola i Korsholm. Smedsby-Böle skola i Korsholm har utnämnts till årets KiVa-Skola. Titeln utdelas för sjätte gången. Skolan har deltagit i programmet KiVa-Skola sedan år 2010. KiVa Skola är ett åtgärdsprogram mot mobbning, som har utvecklats vid Åbo universitet. Rektor Lena Fahllund-Sjölund är glad över utmärkelsen. – Personalen och eleverna jobbar tillsammans för en bra skolatmosfär. Vi vill trygga en bra skoltrivsel för alla och vara en välmående skola, där elever och personal upplever trygghet, arbetsiver och arbetsglädje. Tillsammans är vi starka, säger rektor Lena Fahllund-Sjölund. KiVa också till Chile. KiVa-programmet har visat sig vara en kommersiell framgång, som säljer bra även internationellt. Åbo

universitet meddelar att KiVa Koulu har slutit en licensöverenskommelse, som innebär att programmet också sprider sig till skolor i Chile. Förlaget Santillana Chile och Finland undertecknade ett avtal därom 8.11. 2016. Därmed blir Chile det första landet i Latinamerika, där programmet sprids. Vid sidan av Finland och Chile har programmet sålts till 13 länder. Kalender till behövande. Lärarfacket OAJ producerar en fickkalender, som har sänts till medlemmarna. Men det är sista gången ett liknande massutskick sker, för nästa år sänds den endast till medlemmar som har uppgett att de vill ha den, omtalar tidskriften Opettaja i nr 20/16. FSL producerar en egen

svenskspråkig medlemskalender i fickformat, som sänds till medlemmarna. Börje får sällskap. Kennelförbundet börjar utbilda läshundar år 2017. Förbundet har även uppgjort en kvalitetsrekommendation rörande läshundsverksamheten tillsammans med stadsbiblioteket i S:t Michel. Läshundsverksamheten har expanderat under de senaste åren. På finlandssvenskt håll verkar bl.a. läshunden Börje R.E.A.D. (bilden) , som håller läsmottagningar i bibliotek i Esbo. Läshundarna är till hjälp främst i fråga om barns läsinlärning. Hundarna fungerar som tålmodiga lyssnare i biblioteken. Idén har spridit sig från Förenta staterna till Finland.

Åk 10 tynar bort. Undervisningen i åk 10 minskar kraftigt, visar Statistikcentralens uppgifter. Under det gångna årtiondet har volymen minskat med nästan två tredjedelar. År 2011 åtnjöt 1 332 elever undervisning i åk 10, men i år är antalet nere i 452 elever. Jaakko Salo, specialsakkunnig vid OAJ, beklagar nedgången. Han säger i en kommentar till oaj.fi att denna tilläggsundervisning är en verkningsfull och utprövad metod att mota utslagning. Eleverna i åk 10 stärker sina möjligheter att söka sig vidare till studier på andra stadiet. Teaterfestival fick språkpris. Språklärarförbundet i Finland

SUKOL har tilldelat den mångspråkiga teaterfestivalen Stege priset Årets språkgärning. Det är Korjaamo Teatteri Helsingfors, som ordnar Stage-festivalen. Prissumman är 2 000 euro. I år firades 10-årsjubileum och programmet var synnerligen internationellt. Vid sidan av finska användes följande språk i uppsättningarna: svenska, tyska, ryska, hantiska och mansiska. Tema var vardagens absurdism. Ali-Laurila årets uni-anställd. Mirkka Ali-Laurila, lektor i finska och huvudförtroendeman i Åbo Akademi, har utsetts till årets universitetsanställd av Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL. Förbundet vill på detta sätt särskilt lyfta fram förtroendemännens arbete i universiteten.

Läraren 19 2016  

Läraren 19 2016

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you