Page 1

ord för ord Kom ihåg att inte ställa allt för höga krav på er inför det kommande skolåret. ЮЮ r sidan 3

10.8.2017 • Nr 12 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

På två stolar

Tony Björk är kommunalpolitiker i Kyrkslätt och rektor i Esbo. Det finns ingen konflikt i det, utan de två rollerna kan tvärtom komplettera varandra, säger han. ЮЮ r läs mera på sidan 5

Naturen och språket På Natur & Språk-lägren använder ledarna sig av så kallad kodväxling och använder både finska och svenska, men ser till att nyckelorden och centrala termer brukas så att alla hänger med.

ЮЮ r sidan 9

Guide för bruk av mobiltelefon ”Mobilteknologin är en så väsentlig del av barns och ungas liv att vi inte kan utgå från förbud. Också skolan måste vara närvarande på mobilen. Mobilen öppnar upp enorma möjligheter för lärandet.” OLLI-PEKKA HEINONEN Utbildningsstyrelsens generaldirektör

ЮЮ r sidan 11

Konsten att skriva

Tony Björk som är rektor i Karamalmens skola i Esbo har i Kyrkslätt säte i bildningsoch fritidsnämnden. Han är även ordförande i svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen. foto: carl-erik rusk

Både den finlandssvenske författaren Claes Andersson och hans amerikanska kollega Stephen King har gett ut böcker om hur det är att skriva. King poängterar vikten av mycket läsning för att bli en god skribent, något som forskning också bevisar. Andersson erbjuder för sin del få konkreta vägbeskrivningar åt vilsna skribenter, framgår av de bokanmälningar som en skara klasslärarstuderande serverar Lärarens läsare. ЮЮ r mittupslaget


2

10.8.2017 • Nr 12

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Nio magra år Josef var en hejare när det gällde att tyda drömmar. I Första Moseboken i Bibeln omtalas att Farao vände sig till honom, när det gällde att tyda en obehaglig och konstig dröm. Farao hade drömt om sju feta kor, som steg upp ur floden och betade i all sköns ro i vassen. Idyllen sprack plötsligt, när sju magra och fula kor steg upp ur floden och resolut åt upp de feta och vackra korna. Vad kan detta egentligen innebära? Magiker och specialexperter kunde inte lösa gåtan, men Josef levererade en hållbar analys. Det handlade helt enkelt om en konjunkturcykel, där magra år följer på feta år. Visionen är gångbar alltjämt i dag. Inte minst när det handlar om avtalsförhandlingar. Höstens avtalsrörelse har kommit i gång efter sommarpausen. Detta sker i en situation, där ekonomin äntligen mår bra efter över nio magra år. Alla indikatorer pekar uppåt. Det vore därför direkt onaturligt ifall löntagarnas organisationer inte skulle vädra morgonluft efter många år av försakelser och synnerligen njugga löneförhöjningar. Avtalsrörelsen sträcker sig ända in på början av nästa år, då speciellt avtalen för de offentligt anställda löper ut. Inga löneanspråk har framlagts hittills, men Pappers och Metall lär snart offentliggöra sina krav. De är först ute i lönerörelsen och andra förbund har naturligtvis noga koll på det som händer inom exportindustrin. De magra årens tid är förbi, men ingen vet förstås hur länge de goda

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

ekonomiska konjunkturerna varar. Men vid det här laget står det klart för alla att en nolluppgörelse inte kommer på fråga. Skattelättnader förslår inte heller. Nu krävs reda pengar. Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, fastslog i början av augusti att lärarna, och för all del andra offentligt anställda, inte nöjer sig med smulor från den rike mannens bord. Det är dags att få stopp på den lönemässiga eftersläpningen. Statistiken bär syn för sägen. De kommunalt anställda har halkat efter anställda inom andra sektorer rejält. De privatanställda har också upplevt rätt magra tider under åren 2016–17, visar en opartisk undersökning. Löneförhöjningarna har varit minimala, men löneglidningar har bidragit till att förtjänstutvecklingen de facto visar ett plus om 1,2 procent år 2016 och 0,6 procent i år. Siffrorna är ännu kärvare för de kommunalt anställda. Här noteras nämligen ett plus om 0,9 procent i fjol och ett chockerande minus om 1,1 procent i år. En kraftigt bidragande orsak är den treåriga nedskärningen av semesterpenningen om 30 procent, som berör endast offentligt anställda. Denna famösa avtalsdetalj borde i snabb ordning sändas till soptippen, där den hör hemma. Därefter kan förhandlarna ta sig an uppgiften att se till att de kommunalt anställda i framtiden hänger med i den allmänna löneutvecklingen.

Ny kurs: Första klass

I september ordnar FSL en kurs för dig som har jobbat som lärare i ungefär fem år eller mindre. Under kursen fokuserar vi på dina rättigheter och skyldigheter som lärare. Vi diskuterar också en hållbar approach på lärarjobbet. Kursen ”Första klass” är helt ny och vi hoppas programmet ska intressera dig! Under två dagar fördjupar vi oss i grundläggande frågor som berör lärares lön, arbetstid och arbetsbild. Under kursen får du också tips på hur du som lärare kan sköta kontakten till media.

Christoph Treier föreläser Vad kan vi lära oss av toppidrotten? Den mentala coachen Treier föreläser bland annat om motivation och självförtroende. FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Anna-Maria Karf, tfn 020 749 54 66 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Anmälan Du kan anmäla dig elektroniskt via adressen www. koodata.net/fsl eller skicka e-post till vår avdelningssekreterare Anita Stark, anita.stark@fsl.fi.

Höstens avtalsrörelse har kommit i gång efter sommarpausen. Detta sker i en situation, där ekonomin äntligen mår bra efter över nio magra år. Alla indikatorer pekar uppåt.

FSL

inFormerar


3

10.8.2017 • Nr 12

Plusavtal är ett måste

ordförord

– Jag räknar med att semesterpenningen tas upp i diskussionerna med arbetsgivarna! Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU, är medveten om att den förargliga och orättvisa nedskärningen av semesterpenningen har retat upp många offentligt anställda. Också lärarnas semesterpenning beskars med 30 procent i år och nedskärningen är i kraft ytterligare två år. Men avtal kan ändras och nedskärningen, som alltså inte drabbar andra än offentligt anställda, har väckt mycket förbittring. – Jag kan självfallet inte lova att denna detalj försvinner, men jag utgår från att semesterpenningens öde dyker upp vid förhandlingsborden, sade Olli Luukkainen på en presskonferens inför skolstarten den 3 augusti. Offentliga sektorn avvaktar och följer med avtalssituationen i höst. Skogs- och teknologiindustrin är först ute i spåret, eftersom avtalen utlöper i höst. T.ex. inom skogsindustrin upphör avtalen att gälla i månadsskiftet september-oktober. Den kommunala sektorns avtal går ut i slutet av januari 2018. Luukkainen säger att förhandlarna inom den offentliga sektorn självfallet noga följer med på vilken nivå avtalen sluts inom andra branscher. – Lärarna och de övriga utbildade arbetstagarna inom den offentliga sektorn förväntar sig löneförhöjningar i höstens förhandlingar. För första gången på länge förhandlas nu på förbundsnivå. Detta öppnar för att också dryfta löneutvecklingen på sikt för bl.a. lärarna, säger Luukkainen. Olli Luukkainen säger att man

Christer Holmlund Förbundsordförande

Alla tiders lärare

 Den offentliga sektorn får inte sacka efter den allmänna inkomstutvecklingen på arbetsmarknaden, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. foto: jarkko mikkonen

omöjligen kan låta den offentliga sektorn sacka efter den allmänna inkomstutvecklingen på arbetsmarknaden. – Lärarna och de andra utbildade inom offentliga sektorn har ett krävande arbete som samhället uppskattar. Exempelvis inom utbildningen är arbetet av toppkvalitet, effektivt och produktivt. Det kan inte säljas billigt, utan det ovillkorliga målet är att förbättra köpkraften. Löneförhöjningar kan i det här läget inte heller egentligen ersättas med skattelättnader, eftersom dessa naggar på den redan underdimensionerade finansieringen av de offentliga tjänsterna, påpekar Luukkainen. Han säger att regeringen självfallet bör hålla fast vid de utfästelser om lindrad inkomstskatt som har getts. – Men det är otänkbart att tänka sig en lösning där löneförhöjningar uteblir och kompenseras helt av skattelindringar.

Statistik och prognoser visar otvetydigt att löntagarnas köpkraft utvecklas åt olika håll inom offentliga och privata branscher. Löntagarnas köpkraft försvagas inom den offentliga sektorn och förstärks inom den privata. – Den offentliga sektorn är kvinnodominerad, så det här är också en jämställdhetsfråga. En orättvis tidsbunden nedskärning av semesterpenningen ökar ytterligare skillnaderna i inkomstutvecklingen, säger Luukkainen. Han räknar också med att arbetstidsfrågor tas till diskussion i förhandlingarna med Kommunala arbetsmarknadsverket KA. Han räknar med att kommunsektorns nya avtal ingås kring årsskiftet och antagligen först i januari 2018, då man känner till nivån på löneförhöjningarna för de flesta av privata sektorns avtal. c-e rusk

Tre råd om ledarskap Rektorerna behöver tid för det pedagogiska ledarskapet, visade en enkät som Finlands Rektorer genomförde i maj. Uppgifterna är idag för mångskiftande och jobbet är stressande. Resultatet är att rektorsuppgifterna inte upplevs som lika attraktiva som tidigare. Niku Tuomisto fungerar som utvecklingschef vid OAJ. Han har bl.a. ansvar för skolledarfrågor och betonar att ledarnas arbetsförhållanden påverkar i stor grad hela skolsamfundets verksamhet. Han har varit med om att utforma tre centrala hållpunkter, som bidrar till att stärka skolledarnas ork.

○ ○ Högst 20 underordnade En ledare bör ha högst 20 underordnade och varje verksamhetsenhet behöver en fungerande ledare. I dag har finländska skolledare, vid sidan av eleverna och studerandena i skolan, i typiska fall 31–40 underordnade. I vissa fall kan det handla om 50–80 underordnade. Om det är fråga om en stor läroanstalt bör biträdande rektorer anställas för ledaruppgifter. ○ ○ Dela på uppgifterna Rektorerna belastas speciellt av uppgifter, som måste ses som sekundära i relation till den lagstadgade och krävande kärnan i arbetet. Sådana uppgifter berör personal- och allmän förvaltning, sekreteraruppgifter, utrymmes- och

fastighetsfrågor med mera. En rektor bör ansvara för skolans verksamhet och inte belastas av överloppsuppgifter. ○ ○ Arbetsro Den årliga osäkerheten och de allt njuggare verksamhetsresurserna utmattar såväl lärare som rektorer. Verksamhetsresurserna börjar på många ställen bli svaga och skolan förmår inte erbjuda alla elever lagstadgade tjänster. Personalen, som är hängiven sitt arbete, upplever skuld och personalen skuldbeläggs också lätt, även den yttersta orsaken är bristfälliga resurser. Rektorer tvingas klä skott för den orättmätiga behandlingen av personalen. c-e rusk

Sommaren 2017 kommer vi inte att komma ihåg som den varmaste i historien. Trots att vädret inte varit det bästa hoppas jag att ni kunnat njuta av ledigheten och samla krafter inför det kommande läsåret. Det nya läsåret är högst antagligen fullt av nya utmaningar – sådana vi ser fram emot och sådana vi upplever som mindre angenäma. Idag lever vi i en tid där förändring är vardag och det är allt svårare att våga stanna upp och låta saker bero. Det är inte är inte bara vi lärare och rektorer som tampas med detta utan även våra elever och studerande som får lov att anpassa sig. Efter ett par omtumlande år med läroplansarbete och all den byråkrati som uppstått hoppas jag nu att vi åter kan sätta fokus på det egentliga lärararbetet, det vill säga undervisningen, eller lärandet som det numera heter, med elever och studerande. I motiveringarna till ”Alla tiders lärare”, Svenska Yles förträffliga serie i sommar, hittar jag inte en enda lärare som blivit omnämnd för sitt kunnande kring läroplansgrunder eller skollagstiftning. Man lyfter fram det som läraren gjort med sina elever eller studerande. Det handlar om lärare som i växelverkan med barnen och unga i skolan kunnat både påverka deras kunnande, men samtidigt haft tid att se den enskilda individen. Med det här i åtanke är det all orsak att inför ett nytt skolår aktivt jobba för att minska på byråkratin och hitta tid för det lärararbete som motiverar. I vår senaste medlemsundersökning lyfter ni fram en ökad arbetsbelastning i samband med bland annat läroplansarbetet. Vår och OAJ:s gemensamma undersökning kring trestegsstödet talar också sitt tydliga språk – det finns inte tid eller resurser för det som verkligen är viktigt, hur våra unga mår och klarar sig i skolan.

Efter ett par omtumlande år med läroplansarbete och all den byråkrati som uppstått hoppas jag nu att vi åter kan sätta fokus på det egentliga lärararbetet, det vill säga undervisningen.

Vi kommer det här läsåret att jobba med frågor som berör läraryrkets status där arbetsbelastningsfaktorer från vårens undersökning kommer att ligga på agendan. Vi kommer att via vår applikation Lärarrummet ge både rektorer och lärare möjlighet att följa upp sin arbetstid eller samplaneringstid. Samtidigt kommer vi att fortsätta vårt arbete med att lyfta kravet på en frisk skolmiljö för alla som rör sig i våra skolfastigheter. Dessutom kommer höstens avtalsrörelse att behandlas på olika nivåer inom förbundet. Nu ska och måste vi målmedvetet jobba för att lärarnas löneutveckling och köpkraft hänger med i jämförelse med utvecklingen inom andra sektorer. Inför det nya läsåret är det viktigt att lägga det förra läsåret bakom sig. Kom ihåg att inte ställa allt för höga krav på er inför det kommande skolåret. Håll i minnet vad det är som gör en bra lärare och fortsätt med det värdefulla jobb ni gör för våra ungdomar och vårt land. Jag önskar er ett framgångsrikt läsår 2017-2018!


4

10.8.2017 • Nr 12

Brahe som en byskola Byskolestämning och nya former av samverkan präglar verksamheten i den nya Braheskolan i Åbo, där daghem, förskola och nybörjarundervisning samlas under ett och samma tak.

Det är en rätt unik skara barn, från småttingar upp till andra årskursen, som samsas i det nybyggda skolhuset i rött tegel i stadsdelen Lillheikkilä i Åbo. Trots att det här är åldersgrupper som traditionellt verkar i enheter skilt för sig ser lärarna i den nya Braheskolan många fördelar med samarbetet. Framför allt får barnen en trygg skolstart. – Tittar vi tio år framåt i tiden kommer vi att ha barn här som har kommit in i huset redan före de har fyllt ett och stannar här i åtta år, tills de går ut tvåan. För den barngruppen är det här den byggnad där de stannar längst under sin skoltid. De känner dagispersonalen, de känner förskolepersonalen, de känner lärarna och de känner varandra, säger Charlotta Häggblom som är klasslärare i årskurs två. Braheskolan inleder i höst på sitt tredje verksamhetsår. I skolan arbetar i dag fyra klasslärare och 58 elever fördelade på två ettor och två tvåor. I samma byggnad fungerar också två förskolegrupper, tre daghemsgrupper, eftis och klubbar. Administrativt lyder skolan under Cygnaeus lågstadieskola i Åbo centrum, med bland annat gemensam rektor och gemensam elevvård och gemensamma aktiviteter under skolåret. Till jul ordnade skolorna till exempel en hejdundrande julfest i konserthuset i Åbo tillsammans, berättar Häggblom. Det är också i Cygnaeus som Braheskolans elever fortsätter från och med tredje årskursen. – Vi samarbetar både uppåt och neråt. Vi gör mycket för att knyta ihop våra elever med den skola de är på väg till. Samtidigt är vi starkt en del av det här huset, och bygger upp våra egna traditioner i samarbete med förskola och dagis. Så vi samarbetar verkligen åt alla håll och kanter, säger Häggblom.

Lyckad läsesatsning Särskilt nära är samarbetet med förskolan.

 Braheskolan har en väldigt mysig, positiv stämning, säger klasslärarna (fr. v.) Anton Sundén, Nina Snell, Charlotta Häggblom och Elsky Svenskberg-Linko.

Rent fysiskt har förskolan och skolan husets andra våning helt för sig själva. – Vi är rent konkret på samma nivå, och här finns verkligen alla möjligheter för samarbete, säger Charlotta Häggblom. – Barnen tycker själva att det är väldigt roligt att vara tillsammans. Förskolebarnen är nyfikna på hur det ser ut i klassrummen, och ettorna är lika ivriga att visa hur allt fungerar i skolan, berättar Nina Snell som är klasslärare i ettan. Förskolepersonalen och lärarna håller regelbundet samarbetsmöten för att planera den gemensamma verksamheten. Enligt Häggblom varierar samarbetet beroende på lärarnas egna önskemål. – Vissa vill ha jättemycket samarbete, andra tycker att det räcker med lite mindre, säger Häggblom. Läsning är ett angeläget tema. – Vi har parat ihop ettorna med förskolebarnen och låtit dem läsa för varandra. Ofta är det en etta som läser för förskolebarnet, ibland läser de turvis för varandra, och ibland kan det vara så att det är ett förskolebarn som läser lite bättre än en etta. Men jag har sällan sett mina elever så stilla och koncentrerade som när de läser tillsammans, och det gör vi ett flera gånger i månaden. Det har varit jättelyckat, berättar Snell.

Hela huset med Samvaron i Braheskolan går inte enbart ut på samarbetsövningar under lektionstid utan på att skapa en verksamhetskultur där alla beaktas. – I en traditionell lågstadieskola har man traditioner som omfattar ettan till sexan, men de traditioner vi får bygga upp här omfattar ju allt från 1–9-åringar. Vi kunde ännu utveckla samarbetet med dagis under lektionstid, men om någon i huset ordnar program så bjuds de andra med och det är fint. Det kan handla om morgonsamlingar, Lucia, teater, ringlekar och så vidare, berättar

Vi har parat ihop ettorna med förskolebarnen och låtit dem läsa för varandra. Ofta är det en etta som läser för förskolebarnet, ibland läser de turvis för varandra, och ibland kan det vara så att det är ett förskolebarn som läser lite bättre än en etta. Men jag har sällan sett mina elever så stilla och koncentrerade som när de läser tillsammans, och det gör vi ett flera gånger i månaden. NINA SNELL Klasslärare i Braheskolan

Häggblom. Med dagis vägg i vägg tycks skolbarnen dessutom leka längre. – Jag upplever att eleverna gagnas av att vi har en väldigt lekvänlig miljö. Det är inte alla skolor som har så här mycket gungor och sandlådor och klätterställningar och leksaker på gården som vi har, och det känns som om skoleleverna får vara barn lite längre, och de njuter av det. Det är väldigt trevligt att se dem på gården ute med dem yngre barnen, säger Häggblom. I samma kvarter ligger finskspråkiga Vähä-Heikkilän koulu och en tanke är att samarbetet i någon form också ska sträcka sig över språkgränserna. – Våra tvåor lussade i december i Vä-

hä-Heikkilän koulu inför en jättepublik på 400 elever. Det var första gången, men finska skolan uttryckte en önskan om att vi ska göra det till en tradition. Senare kom en fransk språkklass därifrån på återbesök och uppträdde och sjöng för oss på franska, berättar Elsky Svenskberg-Linko, klasslärare i andra årskursen.

Efterlängtad skola Det har länge varit trångt i de svenskspråkiga skolorna i Åbo, och planerna för en så kallad kombiskola för de svenskspråkiga daghems-, förskole- och skolbarnen föddes redan år 2000. Svenskspråkiga politiker och tjänstemän drev frågan idogt under många års tid, och trots att det tidvis såg ut som om planerna var ogenomförbara, fick projektet grönt ljus 2010. Fyra år senare stod den nya skolan klar. Tanken är att Braheskolan ska betjäna svenskspråkiga familjer från de södra stadsdelarna på axeln Uittamo-Hirvensalo. Skolan har kapacitet att ta emot närmare 100 elever, plus ytterligare 100 i dagis och förskola. Skolan har ingen egen gymnastiksal, utan lånar i stället gymnastiksalen i Yrkesinstitutet Bovallius på andra sidan gatan. Man saknar också grupprum, bibliotek och slöjdsal, och har till exempel bara ett elevvårdsrum som hela elevvårdspersonalen delar på. – Först var vi lite fundersamma på hur det riktigt ska gå. Men det har faktiskt gått väldigt bra. Här finns alldeles tillräckligt med utrymme så länge alla samarbetar och lyssnar på varandra, och jag tycker att det här är ett helt underbart skolhus. Det är ingen mastodont byggnad, utan ett mellanting mellan skola och hem. Det är en byskola mitt i staden, säger Charlotta Häggblom. text och foto: pamela friström


5

10.8.2017 • Nr 12

 – Utomstående har svårt att förstå alla nyanser, när det handlar om att bedriva skolverksamhet, resonerar rektor Tony Björk, som också är kommunpolitiker.

Dubbla roller stör inte Tony Björk Tony Björk är rektor i Esbo och kommunpolitiker i Kyrkslätt, där han bor med sin familj. – Jag ser ingen konflikt i mina två roller. Tvärtom tror jag att jag har en del att tillföra i politiken, då det handlar om utbildningsfrågor. Och vice versa: som rektor har jag nytta av de djupare insikterna i kommunpolitikens vardag.

Andra dagen på jobb efter semestern och samtidigt andra dagen som tjänsterektor för Karamalmens skola (åk 1–6) i Esbo. Tony Björk inleder för all del sitt åttonde år som rektor, men nu har skolan alltså blivit så pass stor att han fungerar som tjänsterektor.

Ingen istid Det regnar när intervjun görs den 2 augusti. Det är följaktligen rätt tyst i skolan i Esbo, där terminsstarten äger rum tisdagen den 15 augusti. Planeringen av läsåret sker den 14 augusti. – Jag jobbar med läsårsplanen och en del andra planer och praktiska göromål. Här finns mycket att göra, säger Tony Björk. Vad skulle du göra idag om du skulle vara lärare och inte rektor? – Det regnar, så jag skulle sitta hemma med familjen och se Ice Age 4. Och sen skulle vi äta pizza, säger Björk. Det handlar om en animerad film, som bär den svenska titeln Jorden skakar loss. Men Jorden förväntas inte skaka loss i Karamalmen under läsåret 2017–18. Åtminstone inte om man ska tro Björk.

– Situationen är stabil. Vi har ett bra team, men det finns förstås utmaningar. Vikariesituationen är ju inte särskilt god på svenskt håll i huvudstadsregionen, så jag hoppas förstås att skolan inte hamnar i en situation där vi tvingas söka efter vikarier med ljus och lykta. Nu skriver vi alltså augusti, som i skolans värld skimrar av optimism och förväntan. Höstmörkret lurar förstås såsom Mårran bakom knuten, men än så länge hörs hens stämma endast i fjärran.

Ok med helhetsbudget I Esbo tillämpas ett system med helhetsbudget för rektorer, vilket för Björks del innebär att han ansvarar för en budget som ca en miljon euro. Summan inkluderar löner. – Det är inget problem för mig. Tvärtom ser jag ekonomin som en av mina starka sidor. Jag har bra koll på pengarna. Jag har noterat att vi ligger en aning i framkant, när det handlar om årets budget. Men då talar jag faktiskt om en aning – inte mera. Är budgeten helt låst? Saknar du som rektor möjligheter att skaka fram mera pengar, ifall något överraskande kullkastar skolan budget? – Det är alltid möjligt att ansöka om tilläggsfinansiering ifall det kniper. Men då ska det förstås finnas goda motiveringar. Tony Björk ser inte budgetansvaret som en börda, utan snarare som en fördel. I själva verket talar han om budgetansvaret som ett pedagogiskt redskap. Han utvecklar resonemanget:

– Inför detta läsår har vi dragit ned på antalet assistenter och istället har vi anställt en timlärare med specialläraruppgifter. Så i själva verket har vi detta läsår i princip två speciallärare. Varför? För att det finns ett ökat behov av specialundervisning.

Skapa och strukturera Tony Björk är rektor, men uppdraget fyller inte hela hans tid eftersom han även undervisar i bl.a. religion och samhällskunskap. Men undervisningen är dock endast ett sidospår, eftersom Björk har ledarskap som första prioritet. Det passar honom utmärkt. – Som rektor kan jag skapa och strukturera helheter. Vid det här laget har jag dessutom en hel del erfarenhet, vilket hjälper i arbetet. Han säger också att rektorskapet trots allt inte är ett ensamt gebit, utan snarare ser han sig själv som en del av olika helheter. – Här på skolan har vi en väldigt stark sammanhållning och lärarna trivs med jobbet. Och när lärarna trivs sprids detta också till eleverna. Men detta med sammanhållning och social gemenskap regnar ju inte ner över Karamalmens skola som manna från himlen. Har du som rektor satt ner energi på detta? – Javisst! Jag har ju också ett personalansvar, som ju faktiskt är en väldigt viktig del av rektorsuppdraget. Jag har målmedvetet satsat på tillit och öppenhet. Kanske det var tillit och öppenhet som öppnade dörrarna till fullmäktigesalen i Kyrkslätt? Vem vet, men i kommunalvalet invaldes han i fullmäktige som en av

elva ledamöter i Svenska folkpartiet SFP. SFP är en given politisk maktfaktor i Kyrkslätt, där endast Samlingspartiet har en större fgegrupp.

Sorgebarnet Winellska Utbildning, idrott och ungdomar räknar Björk upp, då han talar om särskilda intresseområden där han vill påverka. Så halkar vi in på sorgebarnet Winellska skolan, som lär vara den största skolan i Svenskfinland med sina ca 800 elever. Samtidigt talar vi om den största utmaningen inom utbildningssektorn i Kyrkslätt. Den sammanhållna grundskolan finns i Kyrkslätts centrum och har dragits med stora inneluftproblem. – Renoveringen av skolan har varit aktuell länge och som politiker vill jag förstås påskynda projektet. Men nu har ju akuta problem tillstött och situationen är minst sagt besvärlig, säger Björk. Och det är ju faktiskt i liknande situationer som politiskt aktiva lärare är rätt behändiga att ha tillhanda i kommunerna. Tony Björk har i Kyrkslätt säte i Bildnings- och fritidsnämnden. Han är även ordförande i svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen. – Utomstående har svårigheter att förstå alla aspekter i detta med att bedriva skolverksamhet. Ekvationen är komplicerad. Det räcker inte med att placera x antal lärare och x antal elever i en byggnad för att får en skola som uppfyller kraven i t.ex. läroplanen, säger Tony Björk. Winellska skolans inneluftpro-

blem eskalerade under förra läsåret. Tanken var att ta en del av byggnadsvolymen ur bruk, så att tillfälliga utrymmen för undervisning (populärt baracker eller paviljonger) uppförs intill skolan inför läsårsstarten denna höst.

Oroliga föräldrar Men det uppstod problem och i juli kom beskedet om att barackerna försenas. Alltså gällde det för berörda parter att i rödaste rappet finna nya utvägar för verksamheten. Det innebär bl.a. att gymnastiksalarna och en del av biblioteket tas i bruk för undervisningsändamål. En del grupper kommer att arbeta i den fuktskadade B-byggnaden. Teknisk apparatur ska säkerställa att arbetsmiljön är trygg. Situationen är synnerligen utmanande och som ordförande för den kommunala sektionen som har hand om svenska utbildningsfrågor är Tony Björk en nyckelperson i sammanhang. – Många föräldrar är oroliga, vilket jag förstår så väl, men det finns också en osund ryktesspridning och en del konspirationsteorier som minsann inte gagnar saken, säger Björk, som säger att han har mottagit ett otal mer eller mindre seriösa förslag om hur utrymmesproblematiken kunde lösas, säger Björk. Tony Björk har alltså två rollersom rektor och som politiker. – Men i själva verket har jag ju också en tredje roll som familjefar med tre barn, så vår familj berörs också personligen av det som händer i skolcentret i Kyrkslätt. c-e rusk


6

10.8.2017 • Nr 12

Skriv, skriv, skriv! I våras deltog elva klasslärarstuderande vid Åbo Akademi i Vasa i en kurs i skrivpedagogik med universitetslärare Anders Westerlund. Kursen har innehållit såväl mycket eget skrivande som läsning av aktuell facklitteratur. En uppgift var att läsa en populärvetenskaplig bok om skrivande och recensera den. Några är nya och några gamla men alla har de något att berätta om hur man själv kan bli en bättre skribent eller hjälpa elever att utveckla sitt skrivande.

En handbok för skrivande av berättelser Lars Åke Augustsson: Lust att skriva. Romaner och noveller. Ordfront 2002.

Lust att skriva är en riktig handbok i konsten att skriva berättande prosa. Boken tar upp, kapitel för kapitel, alla olika steg i skrivandets process. Allt från att komma på idén till sin berättelse till att publicera sitt verk. Boken är skriven på ett mycket varierande sätt. Förutom beskrivande brödtext har Augustsson även inkluderat till exempel faktarutor, intervjuer med olika författare och skrivövningar i slutet av varje kapitel. Dessa inslag bidrar till en mångsidig uppfattning av innehållet och gör också läsandet mera intressant. Författarens egen röst, hans erfarenhet och professionalitet hörs också tydligt i det han skriver. Augustsson kan vara kritisk och ibland även lite hård i sin kritik, men samtidigt har han en uppmuntrande ton och ger konkreta tips och råd för skribenter som håller på att skriva berättande prosa. Denna bok är definitivt något att ha i bokhyllan ifall man planerar att skriva en novell eller roman. Augustsson beskriver alla delar i skrivprocessen på ett så tydligt, konkret och professionellt sätt att skribenten absolut kommer att få mycket hjälp av hans tips och råd i sin egen skrivprocess. camilla blomqvist

Från skrift till film Kjell Sundstedt: Att skriva för film. Ordfront förlag 1999.

Sundstedt tar med läsaren på en resa som börjar med en idé och avslutas på filmduken, hur dramaturgins olika uttryck formar berättelsen steg för steg, samt hur det stundvis kan bli tvärstopp. Manusförfattaren är visserligen författare, men filmen använder ett annat språk än litteraturen. Karaktärerna kommer bokstavligen till liv och ska därmed fånga tittaren på ett annat sätt än läsaren. Detaljerna blir A och O i ett filmmanus och det ska vara så tydligt att alla som jobbar med filmen kan förstå och följa dem. Med andra ord är utmaningarna många då man skriver för film. Som manusförfattare jobbar man i ett bredare perspektiv och med flera människor. För att komma till resans slutdestination krävs en hel värld av tankeverksamhet för att helheten ska fungera. frida hasselblatt  

En bok som inte hänger med i tiden Bente Clod: Skriv – en bok om att skriva. Alfabeta 1987.

I Skriv – en bok om att skriva skriver Clod om de vanligaste skrivproblemen som en skribent kan ha och hur skrivprocessen ser ut för prosa, lyrik respektive dramatik. I boken förekommer det en del

som känns tillämpbart i skolan. I kapitlen finns det förslag på olika skrivövningar. Det finns övningar som syftar till att öva upp ens förmåga att skriva repliker, karaktärsbeskrivningar och olika slags dikter. En del övningar är krävande, men går att anpassa beroende på åldersgruppen. Förutom övningarna som finns beskrivna finns det inte så mycket användbart i boken. Allt som Clod tar upp i boken är väsentligt, men känns ställvis föråldrat. Till exempel skriver Clod flera gånger om hur man kan hitta frivilliga renskrivare genom att kolla Gula sidorna i telefonkatalogen. Hon rekommenderar även att man köper en elektrisk skrivmaskin i stället för en manuell, samt att man förvarar kopian av manuskriptet i ett bankfack. Med andra ord innehåller boken inte så mycket matnyttigt. Bokens innehåll känns föråldrat och skrivövningarna är inte unika. Boken var kanske nytänkande på sin tid, men 2017 känns den mycket gammalmodig.

psykiatern och politikern om alla de tjusningar och utmaningar som följer med författarskapet. Den som tar den här boken i sin hand i hopp om att få läsa en slags abc-bok inom skrivkonsten kommer troligtvis att bli aningen besviken. Andersson erbjuder få konkreta vägbeskrivningar åt vilsna skribenter, däremot kan en sådan skribent finna tröst och en djupare förståelse för skrivprocessen i hans verk. Konkreta skrivarråd som framkommer i verket kan räknas på en hand, ibland får man känslan av att författaren går vilse i sina tankar och hamnar på sidospår. Å andra sidan väver Andersson på ett snyggt sätt in mängder av författare och verk i sin text, vilka kan fungera som inspiration för författare med idétorka. Författaren använder sig av ett språk som vittnar om en kärlek för litteratur och det svenska språket. Hans vilja att få läsaren att förälska sig i skrivandet lyser genom raderna.

elin lindberg  

Gammal skrivbok håller ännu måttet

Lars Melin: Litterära laborationer. Tjugo experiment med text. Ordfront 2002.

Lasse Ekholm: Skrivboken. Opal 1997.

Lars Melin gav år 2002 ut boken Litterära laborationer. Boken fungerar som ett verktyg för alla skrivintresserade som vill bli bättre berättare. Melin lyfter fram olika exempel på hur man kan skriva en text på olika sätt och ur olika perspektiv. Det jag tyckte var mest intressant i boken var hur Melin på ett

En författares oas i jakt på ökenblommor Claes Andersson: Har du sett öknen blomma? Söderströms 2006.

Boken Har du sett öknen blomma av Claes Andersson är ett populärvetenskapligt verk om skrivandets lust och vånda, utgivet år 2006. Här berättar den finlandssvenske

sofie lundell  

Lasse Ekholms bok Skrivboken må ha tjugo år på nacken men den är fortfarande relevant. Skrivuppgifterna i boken lämpar sig kanske bäst för årskurs fyra och uppåt, men kan självklart bearbetas så att de även passar för yngre elever. Varje kapitel i boken har sitt

eget specifika syfte, och de flesta kapitel avslutas med skrivövningar som kan utföras enligt elevernas egna förutsättningar. Ekholm förser även läsaren med färdiga exempel från sina skrivarverkstäder, vilket är väldigt tacksamt då man som lärare kan använda sig av dessa autentiska exempel för att visa hur någon har använt sig av Ekholms råd. Det finns även tips på skrivlekar och ordpussel. Ekholm fungerar som en vägvisare genom skrivandets och berättandets värld. Han visar läsaren vad hen kan göra för att bli en bättre skribent men påpekar också att det han skriver endast är tips, det är inga instruktioner över hur man måste göra för att bli bättre på att skriva. På det sättet ger han ändå läsaren fria händer och hen får själv bestämma vad hen vill göra med informationen hen får ta del av. linda lundstén  

Experiment med text


7

10.8.2017 • Nr 12

 Skrivintresserade klasslärarstuderande i Vasa. Stående från vänster Elin Lindberg, Linda Lundstén, Sofie Lundell, Victoria Mattsson och Victor Norkko. Sittande från vänster: Anette Gäddnäs, Alexandra Nyberg och Camilla Blomqvist. På bilden saknas Frida Hasselblatt, Daniela Sandström och Malin Åberg.

väldigt konkret sätt lyfte fram olika sätt att jobba med berättelsers uppbyggnad och innehåll. I boken finns tips på allt från hur man skapar karaktärer till hur man skriver humoristiskt, skriver repliker och skriver miljöskildringar. Boken var intressant och den gav mig inspiration till att skriva texter i olika genrer och att öva mer på skrivande överlag. Melin påpekar att det i en text är lika viktigt hur det står som vad det står. En text med ett roligt innehåll kan vara skriven på ett tråkigt sätt och vice versa. Den syn på skrivande som lyfts fram i denna bok är att om man vill bli en bra skribent ska man skriva, skriva om och skriva igen. victoria mattsson  

Många skrivövningar Helga Härle: Skriv och skriv vidare. Vägar till texten. Textstället 2008.

Författaren Helga Härles bok Skriv och skriv vidare kom ut år 2008. Härle är inte enbart författare, utan en mångsysslare. Då hon inte skriver egen text arbetar hon bland annat med översättningar, dramapedagogik och skrivpedagogik. Boken är riktad till människor som vill utveckla det egna skrivandet, oberoende om de är nybörjare eller vana skrivare. Utvecklandet av skrivandet kan antingen ske på skrivkurser/skolan eller ensam, denna bok möjliggör båda alternativen. Det finns ett flertal olika skrivövningar i bok-

en, vilket innebär att lärare på olika stadier kan få tips och idéer för den egna undervisningen. Skrivövningarna varierar i svårighetsgrad, men varje lärare hittar garanterat någon övning som passar den egna klassen. Här finns nämligen närmare 150 stycken olika skrivövningar. victor norkko  

Sanningens makt Stephen King: Att skriva. En hantverkares memoarer. Bra Böcker 2001.

I boken Att skriva avslöjar skräckhistorieförfattaren Stephen King sina skrivtips. King poängterar vikten av mycket läsning för att bli en god skribent, något som forskning också bevisar. Han betonar sanningens makt och att skriva om sådant man kan och har erfarenhet av för att skapa en verklig bild av berättelsen. Han menar att man inte ska försköna eller förvränga något som karaktärerna skulle säga. Då han skapar sina karaktärer så är dialogen ett viktigt verktyg. Att skriva sanningen innebär inte alltid att man skriver det man själv står för eller ens eget sätt att se världen utan man ska skriva ur karaktärernas synvinkel. King anser att skrivandet är formbart och att man kan träna på att bli en god skribent. Men han anser att en del har en större talang för berättandet än andra. alexandra nyberg

Lättläst och idérikt om konsten att skriva

Hur skriver man en Wallander?

Siv Strömquist: Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7 uppl., Gleerup 2014.

Sören Bondeson: Konsten att döda. Så skriver du en kriminalroman. Ordfront 2011.

Boken är väldigt användbar eftersom att den ger tips på såväl de större elementen i skrivprocessen som väldigt detaljerad nivå. Detta är en bok för personer som gillar lättlästa böcker som är välstrukturerade. Skrivprocessen blir viktigare och viktigare, även strategier och genrer lyfts fram mer i undervisningen. Denna bok tar upp precis dessa saker, men mer på ett sådant sätt som gynnar läraren. I boken finns många delar som man tydligt ser att kanske inte riktigt lämpar sig för elever i långstadieålder men som kan ge lärare klarhet i skrivandet och även inspiration inför lektioner som tar sig an skrivandet. Boken passar definitivt bättre för även elever i högstadieålder eller gymnasieålder. Boken ger tips på hur man planerar sina texter mer generellt och detta kan man som lärare implementera i undervisningen eftersom att det är en viktig del av skrivprocessen. Boken är väldigt rik på idéer och regler om hur man ska skriva, många av dem kan väldigt bra användas i undervisning.

Hur skriver man egentligen en kriminalroman? Vad ska man tänka på? Vad behöver man ha med och vilka förkunskaper krävs? Alla dessa frågor får man svar på i Sören Bondesons bok Konsten att döda: Så skriver du en kriminalroman. En informativ bok som på ett enkelt sätt vägleder dig att bli en duktig skribent inom genren. Bondeson delar in boken i olika kapitel med skilda teman som i slutändan bygger en kriminalroman. Han skriver bland annat om hur man får texten levande, hur man bygger upp en dialog för att ge funktion och känsla i den samt om hur man skriver olika typer av scener. Utöver detta pratar han om hur man hittar sitt personliga berättarperspektiv och en egen berättarteknik. Med dessa kapitel och med exemplifieringar bestående av utdrag från välskrivna böcker går budskapet lätt fram. Tänker du att du vill skriva en kriminalroman. Första steget kan möjligtvis vara att läsa Bondesons bok för att få bästa möjliga tips. Informativt, idérikt och inspirerande är tre ord som beskriver bokens innehåll väl.

malin åberg  

Konsten att underhålla Ingemar Unge: Skriva kåseri. Ordfront 1999.

I sin bok Skriva kåseri berättar Ingemar Unge allt och lite till om genren kåseri och skrivandet av denna typ av text. Ett kåseri ska vara lätt att ta till sig, vara underhållande och innehålla en tes eller ett budskap. Den ska behandla ett aktuellt tema och vara kort till sin karaktär. Texten ska vara intressant för läsaren och utlösa reaktioner. Ett bra kåseri förutsätter ett samarbete mellan skribent och läsare, berättar Unge. Skribenten för läsaren vidare i handlingen medan läsaren, genom sina erfarenheter, tankar och sitt humör fyller på berättelsen med olika detaljer. Unge använder andra kåsörers texter för att förtydliga det han skriver om. Han skriver på ett underhållande och lättsamt sätt och språket är vardagligt och enkelt. Boken ger möjlighet för läsaren att bekanta sig närmare med några kåsörer och många kåserier från olika tidsepoker. Genom denna bok vill Ingemar Unge ge skribenter hjälpmedel för att skriva ett bra kåseri. Boken lyfter fram flera viktiga poänger som man också kan ha nytta av när man skriver andra typer av texter. anette gäddnäs

daniela sandström  


8

10.8.2017 • Nr 12

Lärarleg kan dras in Varning eller återkallelse av lärarlegitimation. Det är möjliga påföljder när en lärare i Sverige ställs inför Lärarnas ansvarsnämnd. Finland saknar en liknande institution, men det förklaras kanske av att lärarlegitimation utgör ett främmande begrepp. – En varning försvinner aldrig och återkallelse innebär i praktiken ett yrkesförbud. Därför behövs en sådan här kontrollfunktion där prövningen sker under ordnade och rättssäkra former, säger hovrättsrådet Lars Dirke som är nämndens ordförande. Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) inrättades 2013 i samband med lärarlegitimationsreformen i Sverige. Utöver ordföranden består nämnden av åtta ledamöter med särskild sakkunskap och praktisk erfarenhet av skol- eller förskoleverksamhet.

Färre ärenden än väntat Prövning i LAN sker efter att anmälan inkommit till statliga Skolinspektionen. Nämnden har avgjort ett trettiotal ärenden sedan starten. När nämnden inledde sin verksamhet fanns det inte så många lärare som fått sina legitimationer så ärendeinströmningen var av naturliga skäl låg. Lars Dirke konstaterar att ärendeinströmningen även därefter varit lägre än väntat. Endast ett fåtal av de anmälningar som inkommer till Skolinspektionen går vidare till LAN. – Det ser jag enbart som positivt. Att ställas inför LAN ska inte vara ett normalt inslag inom lärarkåren, utan skolorna ska kunna hantera de flesta missförhållanden inom ramen för sin verksamhet. Man kan också se det låga antalet ärenden som ett tecken på att det generellt sett ändå fungerar rätt bra ute på skolorna, menar Lars Dirke. Han berättar att nämnden i början försökte etablera en praxis genom att uttala sig principiellt. – En varning, och i ännu högre grad återkallelse, är ju ingripande samhälleliga åtgärder gentemot en lärare. Därför krävs det övertygande utredning om något är oklart och Skolinspektionen har bevisbördan.

Hälften varnas Ungefär hälften av de ärenden som tagits upp i LAN har resulterat i varning. Grund för varning är bl.a. om en legitimerad lärare varit oskicklig i sin yrkesutövning eller i samband med sin yrkesutövning gjort sig skyldig till brott som gör att hens lämplighet att arbeta som lärare kan ifrågasättas. – Typfallet är en lärare som tappat tålamodet och på något sätt handgripligen gett sig på en elev. Om läraren då av domstol döms för t.ex. ringa misshandel är detta något som regelmässigt resulterar i varning, konstaterar Lars Dirke. Däremot har nämnden inte ställts inför särskilt många ärenden där lärare anklagats för oskicklighet, vilket Dirke tror beror på att det är något som är mer svårbedömt.

 Lärarnas ansvarsnämnd leds sedan starten 2013 av hovrättsrådet Lars Dirke. foto: svea hovrätt

– Lärare har ett ansvarsfullt jobb som ibland kan vara väldigt tufft. Därför är det av stor betydelse hur skolledningen agerar för att stötta lärarna. Vi har sett flera situationer då lärare haft en pressad arbetssituation och försökt få stöd och hjälp i sin yrkesutövning, men inte fått det i tillräckligt hög grad. Det är förstås ingen ursäkt men kan vara en förklaring. Återkallelse har blivit följden i ett fåtal av de fall som LAN avgjort. Den vanligaste grunden för återkallelse är att en lärare dömts för ett grovt brott. – Det är en väldigt allvarlig åtgärd som reserveras för de allra allvarligaste fallen, säger Lars Dirke. En lärare som fått sin legitimation återkallad kan ansöka om att få tillbaka denna. En varning tas däremot aldrig bort ur registret över legitimerade lärare vilket Skolverket ansvarar för. Nämnden underrättar lärarens arbetsgivare om beslutet. Dirke betonar att lärare givetvis också kan bli föremål för arbetsrättsliga påföljder inom ramen för sin anställning.

 –Intresset inom skolvärlden för LAN:s arbete har varit stort, berättar jurist Anna Bergqvist. foto: skolverket

som helst; utifrån jävsregler byttes ordförande och ledamöter ut, konstaterar Anna Bergqvis

Nämnden är opartisk

Etisk grund

Lärarnas ansvarsnämnd lyder under Skolinspektionen men kanslifunktionen hanteras av Skolverket. Anna Bergqvist har arbetat som samordnande jurist vid Skolverket och har föredragit ärenden inför nämnden sedan starten. Hon tycker att beskrivningen av nämndens arbete som en domstol för lärare är träffande. – Det är ett tvåpartsförfarande där Skolinspektionen och den anmälda läraren för sin talan inför en opartisk nämnd som leds av en domare. Lärarna har också möjlighet att påkalla muntlig förhandling om de vill precis som i domstol, vilket har skett i ett fåtal fall. Bergqvist konstaterar att medieintresset för LAN:s arbete varit överraskande stort. Särskilt lärartidningar och lokaltidningar brukar skriva om varje ärende. Ett ärende som nådde över tröskeln för riksmedia var när en ledamot i LAN fick sin lärarlegitimation återkallad 2016. – Med tanke på att det finns ca 200 000 legitimerade lärare och bara åtta ledamöter i LAN så var det ju rätt märkligt. Men nämnden hanterade det som vilket ärende

Marlene Holmqvist är en av åtta ledamöter i LAN och har själv drygt 20 års erfarenhet av att arbeta som lärare. Hon jobbar nu med skolutveckling i Kristianstad kommun. – LAN:s uppdrag är väldigt viktigt för hela lärarkåren. Det är ett forum som håller den yrkesetiska diskussionen levande och bidrar till att lärarna kan utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Även om man ska ha tyngdpunkten på det som är bra och fungerar är det också viktigt att våga lyfta fram missförhållanden. Hon håller med Lars Dirkes bedömning om att det många gånger är uppenbart att det agerande som föranlett en LAN-anmälan beror på en pressad arbetssituation. – Vi har sett fall där lärare arbetat klanderfritt i tiotals år men sedan hamnat i en så pressad situation att de gått över gränsen. Det kan t.ex. röra sig om alltför stora undervisningsgrupper där en ensam lärare ska klara av att hålla uppsikt över alla. petra ljung

○ ○ En anmälan angående en

lärare inkommer vanligen först till Skolinspektionen. Skolinspektionen avgör sedan om ärendet ska anmälas till ansvarsnämnden. Skolinspektionen kan också själv ta initiativ till att få ett ärende prövat av nämnden om den till exempel vid tillsynsbesök upptäckt missförhållanden.

○ ○ I april 2017 hade LAN fat-

tat beslut i 31 stycken ärenden. Av dessa var 16 varningar, 5 återkallelser, 8 avslag (ingen påföljd) och 2 avskrivningar (till följd av att lärare själva begärt att få sina lärarlegitimationer återkallade i samband med att Skolinspektionen inkommit med anmälan mot läraren).


9

10.8.2017 • Nr 12

Naturligt och på flera språk Lägerdeltagarna delas in i små grupper som tilldelas ett lockrop, till exempel Kuckeliku. Så kastar grupperna tärning och beger sig in i skogen på jakt efter motsvarande siffror som finns utsatta på olika håll. Då någon hittar den rätta siffran gäller det att med användning av lockropet kalla till sig sin grupp. Inom kort ljuder alltså allehanda lockrop i skogen och blandas med spillkråkornas tjutande och flyttgässens tutande.

Det är familjeläger i Nybondas i Nordsjö i östra Helsingfors. Familjerna har slagit upp sina tält här och där i terrängen runt en gammal villa som tjänar som högkvarter för måltider och samlingar. Det handlar om ett naturäventyrsläger, men på detta läger finns också ett annat fokus, nämligen språket. Det är projektet Natur & Språk som ordnar lägret, och har gjort så i tre år nu. Läger ordnas både för barn och för familjer, i olika delar av Finland och för både enspråkiga och tvåspråkiga barn och familjer. Kulturfonden har stått för finansieringen som också subventionerar lägerpriset för deltagarna och läger har ordnats sedan 2015. Martina Uotinen är projektledare och råkar befinna sig på lägerområdet den här dagen. Medan lägerdeltagarna får instruktioner på både svenska och finska berättar hon om tanken bakom projektet. – Natur & Språk har syften på två plan. Lägren och det barnen får ut av dem är viktigt, vi ordnar i första hand ett natur- och mil-

jöläger. Vi har också samlat in en mängd information som används i forskningssyfte. Den vägen kan vi också utbilda lägerledare och idrottsinstruktörer så att de kan jobba enligt en flerspråkighetsmodell inom fritidsverksamheten. För ändamålet har en handbok utarbetats. Anvisningarna för leken som beskrivs ovan ges på två språk men inte turvis. – Översätter ledarna allt ord för ord talar man om parallellspråkanvändning och det används endast vid anvisningar som alla absolut måste förstå exakt, såsom säkerhetsanvisningar eller om någon lek har väldigt svåra regler.

översätts behöver ju ingen förstå det andra språket. Ledarna representerar inte heller ett språk per man. – Vi har haft läger där ledarna har haft finskspråkiga respektive svenskspråkiga roller. Det var inte så lyckat eftersom lägerdeltagarna då valde att alltid vända sig till den ledare som talar det språk deltagaren själv kan bättre. Också metoder som inspirerats av tvåvägsspråkbad har använts på dessa läger. Då har arrangörerna strävat efter att ha en jämn fördelning mellan finsk- och svenskspråkiga deltagare. Också läger med främst tvåspråkiga deltagare har ordnats. – Variationen mellan barnens språkkunskaper är enorm, säger Martina Uotinen. – Också i tvåspråkiga familjer kan det ena språket vara mycket starkare än det andra. Det gäller för ledarna att pejla läget och anpassa sin språkanvändning efter det. Visst skall lägerdeltagarna aktiveras att använda det för dem mera främmande språket, men känslan av trygghet får aldrig äventyras.

Inte bara översättning

Hur skall det gå?

På Natur & Språk-lägren använder ledarna sig av så kallad kodväxling och använder både finska och svenska, men ser till att nyckelorden och centrala termer brukas så att alla hänger med, men ändå aktiverar sig för att förstå. – Metoden går ut på att inte bara översätta allt från det ena språket till det andra. Om allt

Nu håller projektet på att lida mot sitt slut. Vad händer nu? Förpassas Natur & Språk till historien, till den massgrav av projekt som finansierats och fungerat en tid och sedan glömts bort? – Jag hoppas att det inte går så, säger Martina Uotinen. – Intresset för lägren har varit mycket stort, för alla grupper. Det

 Martina Uotinen är projektledare för Natur & Språk.

finns en negativ diskussion om språken i samhället, men i det riktiga livet, på de här lägren, tycker de finskspråkiga familjerna att det är mycket bra med svenskt i Finland och vill att barnen lär sig svenska. Språken i all ära, men för bar-

nen handlar det mest om att vara på ett roligt läger i naturen, med roliga sysselsättningar. Vid sidan om detta utmanas de genom att fundera på användningen av olika språk. text och foto: tom ahlfors

Använd språk för att lära dig språk Natur & Språk bygger på ett socialt och interaktionellt perspektiv på språkutveckling, inom vilket man betonar hur viktigt det är att använda språk för att lära sig språk. Språk lärs och utvecklas i alla sammanhang och under alla aktiviteter där individen aktivt använder språket. Den språkpedagogiska basen inom Natur och Miljös treåriga fritids- och språkprojekt Natur & Språk står forskarna Anna Slotte och Fritjof Sahlström för

och strävan är att utveckla koncept och metoder för en mera språkmedveten fritidsverksamhet på flera språk. Före lägren får ledarna en intensiv utbildning i flerspråkighetsdidaktik. Också en handbok (”Tänk, diskutera, lek!”) har sammanställts, med erfarenheter från tidigare års läger. Hobbyer och inspirerande verksamhet utanför skoltid erbjuder en god grund för barn att utveckla språk, sägs det i handboken.


10

10.8.2017 • Nr 12

In memoriam Birgitta Höglund

kolumnen Tom Gullberg Akademilektor i Vasa.

Förr visades uppskattning Lärarfacket öppnar höstens arbetsmarknadspolitiska säsong med att kräva löneförhöjning. Svenska riksdagsgruppens ordförande meddelar genast på sin facebooksida att han ”känner rysningar inför höstens branschvisa löneförhandlingar”. Det är förstås bra att ledande politiker får rysningar över det samhällsekonomiska läget, och när det vankas budgettider är de oftast väldigt skickliga på att ta fram sina allra bullrigaste brösttoner. Det sägs då ofta att ”Finland ska sättas i skick”, och det görs tydligen oftast med återhållsamma lönekrav. Samtidigt får vi läsa om höga direktörslöner, och det betonas att exportindustrin bör diktera villkoren. Det är en signal om att vi som ”bara” arbetar med utbildning ska veta vår plats och inte ”oroa” samhällsekonomin i onödan. Gruppordföranden skriver visserligen att lärarnas lönekrav ”må vara begripligt ur förbundets egen synvinkel”. Han får det att låta som om den ekonomiska politiken kunde beskrivas enbart utifrån ett spelteoretiskt mönster, utan att desto mera behöva ta ställning till substansen i lärarnas krav. Av tradition har gruppordförandens parti ändå varit ett av landets mest utbildningsvänliga, så utspelet kan uppfattas som aningen förvånande.

Ansvarskännande politiker borde nog inse att lärarnas förtroende för politiker just nu inte är särskilt starkt. Det besynnerliga är att oppositionspartierna verkar ha fallit in i regeringens tro på att Finlands ekonomi gynnas av nedskärningar inom bildningssektorn. Ännu för några år sedan betonade regering efter regering att Finlands enda trumfkort är den goda utbildningsnivån. Sedan dök den allvetande Sipilä upp och himlade sig över ”alla världens docenter”, och trots uppenbara bevis på att han i valrörelsen förbundit sig vid att inte medverka till nedskärningar inom bildningssektorn, så var det ändå det han gjorde. Inte att undra på att han föreföll att ha lite dåligt samvete på ett laestadianskt möte under sommaren när det pratades om lögner i politiken. Ansvarskännande politiker borde nog inse att lärarnas förtroende för politiker just nu inte är särskilt starkt. Det besynnerliga är att oppositionspartierna verkar ha fallit in i regeringens tro på att Finlands ekonomi gynnas av nedskärningar inom bildningssektorn. Nu skulle åtminstone jag ha förväntat mig en mera uppskattande reaktion från oppositionen. Nu förväntas lärarna nog ”fixa framtiden och utvecklingen”, men såväl inom universiteten som inom övriga skolvärlden börjar många uppfatta att gräset är grönare utanför Finlands gränser. Redan en liten löneökning skulle uppfattas som en uppskattande gest. Till slut en liten känga till oss lärare: ju mera professionellt vi arbetar och uttrycker oss i offentligheten, desto större är sannolikheten för ökad uppskattning.

En fin människa har gått bort Skoldirektör Birgitta Höglund avled i Vasa den 14 juni 2017 efter en kort tids sjukdom. Birgitta föddes i Oravais den 19 oktober 1951. Med henne förlorade vi en handlingskraftig pedagog, som outtröttligt värnade om det svenska skolväsendet i Vasa som en viktig del av ett brett finlandssvenskt nätverk. Birgitta Höglund blev student från Vörå samgymnasium och avlade filosofie kandidatexamen i biologi vid Åbo Akademi som sedan kompletterades med geografi. Redan under studietiden inledde hon sin lärarbana i Kyrkslätt och Kotka, men sitt livsverk avlade hon i Vasa. År 1981 anställdes hon som lärare vid Vasa svenska högstadieskola, som följande år blev Borgaregatans skola, och där undervisade hon i drygt 25 år, en del av tiden även som vikarierande rektor. I början av år 2007 tillträdde hon som skoldirektör, i vilken tjänst hon sedan verkade fram till sin död. Meningen var att hon skulle få njuta av pensionärslivet fr.o.m. augusti i år. Som skoldirektör hade Birgitta det övergripande ansvaret av den pedagogiska utvecklingen inte bara för det svenska skolväsendet, utan hela den grundläggande utbildningen i Vasa. Birgitta hade ett koordineringsansvar för hela den svenskspråkiga utbildningen vilket förutsatte gott samarbete både med Vasa övningsskola och med

grannkommunerna, varvid hon hade nytta av sitt breda kontaktnät i hela Svenskfinland. Genom sin smidiga natur var hon lätt att samarbeta med och hon vann aktning för sitt värv hos alla kolleger och medarbetare oavsett språktillhörighet, utan att ge avkall på det svenska skolväsendets likvärdiga behandling. Viktigt var att hon inte undvek att vid behov uttrycka sin åsikt, alltid vänligt, men likaväl bestämt. Strävan till en rättvis resursfördelning uppskattades av skolorna. Centralt var att finna lösningar som gynnade undervisningen och den enskilda eleven. Hon tyckte att ”det var dags att i skolorna utveckla en verksamhetskultur som gav alla utrymme, och utveckla lärmiljöer som gav alla elever möjligheter till lärande”. Pedagogen Birgitta månade om att eleverna skulle lära sig och att de skulle må bra. Skolan var till för alla. Birgittas elevsyn kan sammanfattas i hennes citat som fångar detta ”Alla elever skall ha möjlighet till undervisning enligt sina förutsättningar oberoende av skola”. Att skapa en skola för alla, för allas rätt att få vara just som man är, blev ett intensivt och målinriktat arbete för Birgitta. Ingen skulle enligt henne få falla utanför begreppet ”alla”, varför också elever med särskild begåvning inkluderades i satsningen.

Ett speciellt omnämnande förtjänar det mångåriga samarbetet med Vasa stadsbibliotek, ett arbete som formades för elevernas bästa med skolbibliotek och bibliotekspedagoger i nära samverkan med skolan. Detta utgjorde en led i utvecklingen av lärmiljöerna, som även omfattade förstärkningen av IKT-kunskaperna och utrustningen i de svenska skolorna. Hennes människosyn och förhållande till sina medarbetare kan sammanfattas i ytterligare ett uttryck som hon ofta använde ”Tillsammans är vi starka. Bästa vänner, tack att ni finns!” Hon var en fin människa. Birgitta intresserade sig för litteratur och läste mycket. Utanför arbetslivet var det familjen, nära förhållandet till naturen och reseintresset, som gav henne förnyade krafter. Även i år skulle villalivet i Sundom ha varit någonting att se fram emot. Det blev henne icke förunnat. Vi som jobbat nära Birgitta känner en stor saknad. Det svenska i Vasa har förlorat en eldsjäl. Birgitta sörjs närmast av make, barn och barnbarn, men även av släkt och många vänner. ulla granfors, harry swanljung Skribenterna är Birgittas kolleger och vänner inom utbildningssektorn i Vasa

Akademi för utvalda ska ge bildningen ett lyft Hur tryggar vi bildningen i framtiden? För att hitta svaret på den frågan lanserar lärarfacket OAJ, Utbildningsstyrelsen samt undervisnings- och kulturministeriet Bildningsakademien, dit man bjuder in en exklusivt utvald skara beslutsfattare och andra samhällspåverkare. Målet är att uppdatera diskussionen om bildning, öka uppskattningen av utbildning, fostran och forskning samt att hitta lösningar för att upprätthålla och stärka Finlands bildningsnivå. Det ör OAJ som är initiativtagare till satsningen. Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, talar om OAJ:s gåva till 100-åriga Finland. – Vi behöver modiga budbärare som förstår värdet av bildning. Finland behöver mera diskussion och konkreta gärningar som betonar utbildning, fostran och forskning, säger Luukkainen. Utbildningsstyrelsen är med på noterna och lyfter bl.a. fram likvärdigheten som en viktig fråga. –Vi vill att Finland ska vara ett likvärdigt samhälle som alla upp-

lever som sitt. Ett sådant samhälle föds bara om alla barn och unga får nyttja sin fulla potential och om de får det stöd och den handledning de behöver. Här har vi något att ta tag i, också i Finland, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen (Saml). Enligt undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) är det hög tid att Finland också uppdaterar sig om vad utbildning innebär i dag och hur man på bästa sätt kan utveckla den. – Ofta bildar vi vår uppfattning om utbildning via våra egna eller barnens erfarenheter. Då beslutsfattare och påverkare gör sina samhälleliga val är det viktigt att uppfattningen om vilken riktning framtidens utbildning borde ha baserar sig på forskning, säger undervisningsminister Grahn-Laasonen. OAJ, Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet har redan tidigare dryftat olika sätt att föra fram betydelsen av bildning. OAJ föreslog att instanserna slår ihop sina resurser i detta projekt. Jubileumsfonden för

Finlands självständighet Sitra deltar också gällande bl.a. de praktiska arrangemangen. Årligen kallar Bildningsakademien ett trettiotal påverkare inom olika samhällsområden till att bekanta sig med utbildningssystemet, dvs. från småbarnspedagogiken till högskolutbildningen. Bildningsakademien ordnas för första gången vid årsskiftet. En noggrant utvald skara av samhällspåverkare och beslutsfattare bjuds in som deltagare. Dessa får tillfälle att på helt nya sätt bekanta sig med grunden för den finländska bildningen, dvs. vårt utbildningssystem. Deltagarna kommer också med idéer för lösningar för hur Finland också under de kommande 100 åren kan hålla en hög bildningsnivå. I fortsättningen ordnas Bildningsakademien årligen och varje år kallas nya deltagare. På så sätt växer skaran av beslutsfattare och samhällspåverkare som förstår sig på vikten av bildning varje år. c-e rusk


11

10.8.2017 • Nr 12

Mobilen fick spelregler Utbildningsstyrelsen UBS har publicerat en guide om rättigheter och skyldigheter vid användningen av datorer, mobiltelefoner och andra mobila enheter i skolan. Guiden har tagits fram särskilt för den grundläggande utbildningen, men den kan tillämpas också i gymnasiet och inom yrkesutbildningen, dock med hänsyn till studerandes ålder och behov av handledning. Guiden fokuserar speciellt på juridiska aspekter. UBS arrangerade under i våras en tävling om goda modeller för användningen av mobila enhet för skolorna inom den grundläggande utbildningen. De tre pedagogiskt bästa modellerna fick pris.

De tre prisbelönta skolorna är Sipoonlahden koulu i Sibbo, Helilän koulu i Kotka och Joensuun normaalikoulu. I guiden anges att informationstekniska enheter och program är viktiga framtida färdigheter. Övning i att använda IT-enheter ingår i undervisningen enligt läroplanerna. Användning av enheter och program i skolan är inte ett självändamål, utan de kan användas till att uppnå läroplanens lärandemål. Med bra förhandsplanering och uppföljning kan enheter användas i skolorna för att uppnå de pedagogiska målen. Skolan har också en viktig roll i att ge undervisning i mediefärdigheter och dataskyddsfrågor. – Mobilteknologin är en så väsentlig del av barns och ungas liv

att vi inte kan utgå från förbud, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen. Han pekar på att den offentliga debatten i stor utsträckning har handlat om att förbjuda mobila enheter och om att de används för mobbning. – De här är viktiga frågor och de måste finnas spelregler för dem, men de får inte överskugga möjligheterna som teknologin innebär. Också skolan måste vara närvarande på mobilen. Mobilen öppnar upp enorma möjligheter för lärandet. Ta upp dem som en gemensam sak för hela skolan, skapa rutiner och regler så att alla förbinder sig till dem, uppmanar Heinonen.

FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017

Med fokus på grundskola och småbarnspedagogik 25-26.9.2017, Hanaholmen — Kulturcentrum för Sverige och Finland, Esbo Målgruppen är utbildningsanordnare, rektorer, lärare och kommunernas tutorlärare, föreståndare och personal inom småbarnspedagogik och förskoleverksamhet, lärarutbildare och övriga intresserade. Deltagaravgift 360 € + moms 24 % Program, tilläggsinformation och anmälan (senast 31.8.2017): www.oph.fi/ubs_kurser Kontaktperson: Anne Pakkanen, anne.pakkanen@oph.fi, tel. 029 533 1346

c-e rusk

AMNESTYLLE PÄIVÄTYÖKERÄYS AMNESTYLLE DAGSVERKSINSAMLING TILL AMNESTY PÄIVÄTYÖKERÄYS AMNESTYLLE Maailmassa on eniten pakolaisia sittensedan toisenandra maailmansodan. puolet on lapsia ja och nuoria. Det finns mest flyktingar i världen, världskriget.Heistä Hälften av dem är barn ungdomar. Maailmassa on eniten pakolaisia sitten toisen maailmansodan. Heistä puolet on lapsia ja nuoria. Maailmassa on eniten pakolaisia sitten toisen maailmansodan. Heistäavpuolet sulkee rajojaan. Apua tarvitaan kipeästi! Silti Eurooppa sulkee rajojaan. tarvitaan kipeästi! Trots det stänger Europa sinaApua gränser. Det finns ett enormt behov hjälp!on lapsia ja nuoria. Silti Eurooppa sulkee rajojaan. Apua tarvitaan kipeästi!

Tehkää Amnestylle: amnesty.fi/paivatyo tai amnesty.fi/dagsverk päivätyökeräys Amnestylle: amnesty.fi/paivatyo taieller amnesty.fi/dagsverk Gör en päivätyökeräys dagsverksinsamling till Amnesty: amnesty.fi/paivatyo amnesty.fi/dagsverk Tehkää päivätyökeräys Amnestylle: amnesty.fi/paivatyo tai amnesty.fi/dagsverk Er skola får bra bakgrundsmaterial och omfattande informationspaket till sitt förfogande.

Koulunne saa käyttöönsä käyttöönsä laadukkaat laadukkaat taustamateriaalit taustamateriaalitjajakattavan kattavantietopaketin. tietopaketin. Koulunne saa käyttöönsä laadukkaat taustamateriaalit ja kattavan tietopaketin.


12

10.8.2017 • Nr 12

Ett museum i tiden Hangö Frontmuseum har vaknat ur sin törnrosasömn. Den autentiska historiska miljön erbjuder ett fint utflyktsmål för skolklasser också längre ifrån. – Jag känner en sådan vördnad för det historia vi berättar och våra veteraner, säger en märkbart berörd Martina Lindberg. Hon är verksamhetsledare för Hangö Frontmuseum som genomgått en innehållsmässigt stor förnyelse och omfattande renovering. Museet startade sin verksamhet redan 1981 då nejdens krigsveteraner lät uppföra ett korsumuseun i Lappvik by som ligger mittemellan Hangö och Ekenäs. Det var exakt här som frontlinjen löpte på Hangö udd under fortsättningskriget och här löpte också arrendegränsen till det område som Sovjetunionen arrenderade. – Museets popularitet växte och hade snart besökssiffror på upp till 16 000 per år. När en av eldsjälarna gick ur tiden upplevde museet en liten nedgång i sin verksamhet, säger Martina Lindberg.

Turistattraktion Men lagom till Finlands 100-årsjubileum började saker igen hända då den tvåspråkiga nygrundade föreningen Krigshistoriska föreningen i Västnyland köpte museet 2015. Med hjälp av donationer och stiftelsebidrag tog man itu med en restaureringsprocess som hade som målsättning att igen göra området och museet till en turistattraktion med fokus på yngre människor.

Vi står vid det fyra kilometer långa breda pansarhindret i Harparskog som består av mäktiga höga stenblock som löper som en mur genom terrängen. En imponerande insats som förverkligades på under ett år, och i princip med hjälp av enbart handkraft av soldater och frivilliga. Det är en försvarslinje som enligt många bidrog till att landet inte kunde intas av Sovjetunionen.

– Vi vill att museet också skall hjälpa till att trygga en försvarsvilja i landet. De äldre och kanske ännu vår generation ser det som självklart att ta spaden och gräva om det behövs för att försvara landet. Men det är säkert få av dagens ungdomar som tänker på sig själva som en del av en större helhet. Vi vill ge perspektiv och skapa en känsla av att det är värdefullt att göra saker tillsammans, säger Martina Lindberg. Invid försvarslinjen finns 28 befintliga bunkrar, varav bunkern Irma 302 nyligen restaurerats. Betongbunkern med autentisk inredning är en hjärtskärande upplevelse att besöka. Den rymde på sin tid sexton soldater och ger en god inblick i hur livet på fronten gestaltade sig under kriget.

lometer ifrån själva museet som finns lättillgängligt i vacker tallskogsmiljö invid landsvägen när man kör från Ekenäs till Hangö. Den som besökt museet tidigare kan nu bereda sig på en överraskning. Det tidigare rätt nedgångna museet är tillbyggt och bjuder på en ny och fräsch basutställning med titeln Hangö i främmande händer. Den berättar med hjälp av texter, dockor och föremål om de strategiskt viktiga åren 1939–1941 på Hangö udd. I nära anslutning finns även en hall med artilleripjäser. – Vi har en nybyggd konferenssal som kan ta emot grupper på upp till sextio personer. Vi har inget färdigt guidepaket, men skräddarsyr innehåll enligt önskemål. Alla är välkomna, även lågstadiebarn, säger Martina Lindberg. Museet är en helhet med mycket sevärt även utanför museibyggnaden. Alldeles invid ligger korsun Den gyllene freden, löp- och stridsgravar, samt en hinderbana som erbjuder barn och unga fysisk aktivitet. – Vi kan också erbjuda skolor en drygt en kilometer lång informativ ”krigsstig”.,säger Martina Lindberg.

Skräddarsytt för skolor

Väcker känslor

Dessa attraktioner ligger några ki-

Solen lyser ner över de raka furor-

Vill ge perspektiv

 Museet lämpar sig utmärkt för studiebesök och är ett bra komplement till undervisningen i historia. Programmet som utvecklas efterhand kan anpassas för olika åldersgrupper. foto: magnus lindberg

na och trots traktens dramatiska historia vilar här numera ett påtagligt lugn. Upplevelsen är ändå rentav fysisk och berörande, – Meningen är ju inte att barnen skall få mardrömmar efter att de lämnat museet. Men utan

en stark försvarsvilja i landet är vi förlorade. Vi berättar en krigshistoria som hänt exakt här. Det är inte fejk, säger Martina Lindberg.

under en temavecka den 21 augusti – 1 september 2017. Avsikten är att riksdagsledamöter ska få träffa dagisbarn och läsa högt för dem ur favoritböcker från sin egen barndom. Samtidigt får ledamöterna en möjlighet att bekanta sig med daghemmens vardag och höra vilka idéer och möjligheter det finns för att förnya och förbättra småbarnspedagogiken, som är viktig för barnens utveckling. Temaveckan är en del av det officiella Finland 100-programmet. Riksdagen ordnar temaveckan tillsammans med Kommunförbundet och Barnträdgårdslärarförbundet. ÅA fiskar i Sverige. Åbo Akademi vill locka fler studerande från Sverige. ÅA och Kunskapsskolan i Sverige har ingått ett sam-

arbetsavtal. Kunskapsskolan är en friskolekoncern som driver grundskolor, gymnasier och vuxenutbildning. Kunskapsskolan har drygt 12 000 elever i 29 grundskolor och 7 gymnasieskolor. Avtalet går ut på att bjuda in svenska gymnasister till en veckas vistelse i Åbo och fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi. Under handledning av akademins forskare och lärare utför gymnasisterna den experimentella delen av sitt gymnasiearbete i Finland. Under vistelsen lär de känna Åbo Akademi och Åbo. Förhoppningen är att de senare vill söka till någon av fakultetens utbildningar i farmaci, natur- och biovetenskap, IT eller kemiteknik.

camilla lindberg

bakbrädet Hen mår väl. Pronomenet hen introducerades på allvar i Sverige år 2012 som ett alternativ till han och hon. Vissa applåderade nyordet, medan en del var misstrogna. Vid det här laget är ordet dock väletablerat inte endast i Sverige, men också i Svenskfinland. Tidskriften Språkbruk ser på situationen i Svenskfinland i nr 2/17. Tidskriften omtalar att journalisterna har varit pigga på att ta i bruk ordet. I början användes ordet i första hand i kolumner och krönikör, men idag används hen också i alla slags medietexter. – Debatten var intensiv men lade sig snabbt, och nu används hen där det fyller en funktion, säger Anna Maria Gustafsson, språkvårdare och ordförande för medie-

språksgruppen i Finland. Och tidningen Läraren? En redaktör använder hen gärna, medan den andra redaktören håller sig helst till han eller hon. Uppåt i Sverige. Lärarnas löner fortsätter att glida uppåt i Sverige. Undervisningssektorn klår i detta avseende de övriga sektorerna, omtalar Lärarnas tidning i nr 8/17. Löneökningen är överlag stark inom den kommunala sektorn. Under årets tre första månader ökade lönerna med 2,4 procent överlag på arbetsmarknaden, visar Medlingsinstitutets beräkningar. I näringslivet ökade lönerna med 2 procent, medan kommunala sektorn redovisar en ökning om hela 3,7 procent. År 2016 låg löneökningarna i snitt på 2,4 procent. Lärarnas löner

steg i snitt mellan 5 och 6 procent. Landhöjning och kadaverflugor. Finlands lag i OS i biologi har hemfört tre bronsmedaljer. Gymnasisterna Petja Salminen, Konsta Tiilikainen, Timo Syvälahti och Otso Nieminen analyserade blodprov, preparerade kadaverfluglarver, synade hur landhöjningen påverkar växtligheten med mera. Syvälahti från Lojo och Tiilikainen från Helsingfors nådde bronsmedaljer i tävlingarna som ägde rum i slutet av juli i Coventry. Lag från hela 68 länder deltog i OS i biologi. de flesta medaljerna gick till lag från Ost- och Sydostasien jämte Förenta staterna. Av de nordiska länderna klarade Danmark sig bäst. Sagor med riksdagsstuk. Riksdagsledamöter besöker daghem

Läraren 12 2017  

Läraren 12 2017

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you