Issuu on Google+

En pErsonaltidning för oss i landstingEt KronobErg

BL ADE T 04#2012

Första intrycket av landstinget som arbetsgivare sidan 18

j    Vinnare på kvalitetsveckan

j    Medicincentrum

j    1177-guide om cancer

j    Vård av extremt överviktiga

j    Kommunikativ utmaning j  Vi är bäst! j  Mer pedagogik i rättspsykiatrin

j    Små barns psykiska hälsa

j    Runt om

j    Ekonomi i balans

j    Korsord

j    Forskningsetiska rådet j Tårtvinnaren BLADET NR 4 # 2012

1


hantera vardagen Kris och Katastrof, en dag i november var mitt kontor en enda cirkus! Jag kunde inte tänka rationellt och reagerade känslomässigt – stressad, ilsken, uppgiven. det var en dagjävel på jobbet helt enkelt. du har kanske också haft en sådan? då har du förhoppningsvis hanterat den uppkomna situationen bättre än jag gjorde… Jag vill härmed be den stackars iss-killen som fick mitt telefonsamtal om ursäkt – förlåt! Jag är inte sådan, egentligen. Jag är ju vuxen och borde kunna reglera mina affekter. orsaKen till det slutgiltiga utbrottet? Bladet-tårtan var försvunnen! dagen till ära skulle vi föra detta åtråvärda bakverk till staden i väster, mycket planering, beställningar, telefonsamtal och hemlighetsmakeri ligger bakom. Tårtvinnarens arbetsledare hade fått rodda med personalen på kirurgen för att få den rätta överraskningseffekten. Jag såg framför mig hur ett stort antal människor stod och väntade, medan vi irrade runt i Växjö och letade efter tårtan.

Det var en dagjävel på jobbet helt enkelt. Du har kanske också haft en sådan? telefonnumret jag fick tag på gick till iss, jag var helt säker på att de skötte transporten… Killen som svarade visste inte ens vad en Bladet-tårta var, än mindre var den var. Men jag hade ju beställt, och den skulle levereras i god tid. Har de ingen service nuförtiden?? Fotograf och reporter satt utanför i bilen och väntade medan jag hängde ut genom fönstret och spanade efter leveransen. Killen i luren försökte lokalisera vem jag var och var jag ringde ifrån.

2

BLADET NR 4 # 2012

det kvittar, fräste jag, för nu kommer en av era bilar här! (Fast det var transports bil, inte iss…) Jag tryckte bort honom. nu fattar jag inte att jag gjorde detta. Varför tog jag inte ett djupt andetag och reflekterade över vad som hände? Var det fara för liv? nej, det var nästan ännu värre – det var en smörgåstårta som kom! Reportageteamet iväg till lasarettet, jag kände mig helt maktlös. här var det inget kvalitetstänk precis, ingen patient i fokus, borta var ett gott liv och respekt för människan. Tänk om jag hade kunnat ta ett steg tillbaka, försökt få lite perspektiv. det som kändes som världens viktigaste grej just då var ett högst världsligt dilemma. Och allt löste ju sig, som det oftast brukar göra. (det kan ni se på sista sidan.) Men så kan det vara när ens primitiva, affektiva system slår till med full kraft. det är en medfödd, kroppslig reaktion, fick jag lära mig på en dag om små barns utveckling och psykiska hälsa (sidan 28). Vid sju års ålder förväntas man dock ha lite kontroll över det systemet… (det finns åtta medfödda affekter – intresse, glädje, förvåning, rädsla, ilska, förtvivlan, skam och avsmak. Jag tror att de alla, utom möjligen glädje, dansade ringdans i mig den här novembertorsdagen.) så Kan det gå till en dag på mitt jobb. Hur går det till på ditt? alla medarbetare får chansen att tala om det i en enkät som kommer till våren, men vill du redan nu berätta om hur du har det på jobbet? nominera någon till en Bladet-tårta? skriva en insändare? skicka det till bladet@ltkronoberg.se god jul och gott nytt år allihop! Och en särskild klapp till min vän på iss! KaTaRina lundqViST


Praovecka med innehåll

alla patienters lika värde

nämen! Är den till mig?

18

22 4–5. 6–16. 17. 18–20.

BL ADE T Bladet är en personaltidning för anställda i landstinget Kronoberg och kommer ut med fyra nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. ansvarig utgivare Maria Granath [maria.granath@ltkronoberg.se] adress: Bladet, landstinget Kronoberg, 351 88 Växjö E-post: bladet@ltkronoberg.se Fax: 0470-58 64 55 redaktör Katarina lundqvist, 0470-58 85 13 [katarina.lundqvist@ltkronoberg.se]

redaktionskommitté Maria Granath (ansvarig utgivare) anita Åkesson (ledningsrepr) Mirtha Chabay (Vision) Rickard Johansson (Kll) Eva-Christin nyblad (Kommunal) anna Åberg (Vårdförbundet) Katarina lundqvist (redaktör) omslagsfoto: Hans Runesson tryck: danagårds grafiska issn: 1653-5480 Upplaga: 7 400 ex distribution: Posten

36 Vi vann! Medarbetarna är medicincentrums styrka Cancer-tema på 1177 attraktiv som arbetsgivare

21.

Etiska rådet ger stöd

22–23.

Vårda utan att döma

24.

Maria gillar utmaningar

25.

Toppbetyg för vård och kost

25.

Ronnie ser över logistiken

26.

Sjuårig studie med banbrytande reslutat

27.

lämna dina synpunkter

28–30. 31.

Satsning på barns och ungas psykiska hälsa Kunskap om asylsökande

nästa nummer kommer i mars. Manusstopp fredag 15 mars. detta nummer är presslagt 4 december. innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges.

32–33.

bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till bladet@ltkronoberg.se eller ring 0470-58 69 64.

34.

Ekonomisk handlingsplan

35.

Korsord

36.

Tårtvinnaren

Runt om

BLADET NR 4 # 2012

3


2012

Grattis till Priserna delades ut som avslutning på årets kvalitetsvecka. En vecka fylld med patientsäkerhetsronder, seminarier, informationssökning i matkön och många andra exempel på hur landstinget Kronoberg arbetar med kvalitet. Temat Etik – respekt för människan har fått god respons och utvärderingarna visar nöjda besökare som gärna hade haft mer tid till att delta i veckans aktiviteter.

… anna Wimmerstedt, specialistläkare på infektionskliniken, och Pär lindgren, överläkare på anestesikliniken. arbetet tänk sepsis! tid är liv har vunnit 50 000 kronor och äran att ta hem patientsäkerhetspriset. Vad är det ni har gjort?

– Vi har utarbetat nya riktlinjer för att upptäcka patienter med svår blodförgiftning. Vi har även utvecklat ett flödesschema så att omhändertagandet blir likadant, och utbildat personal i detta över hela landstinget. 4

BLADET NR 4 # 2012

Hur har arbetet gått till?

– Vi har lagt upp arbetet för att få med båda sjukhusen och jobba över klinikgränser och yrkesgrupper för att hitta ett arbetssätt som fungerar genom hela vårdkedjan, säger anna Wimmerstedt. arbetet har skapat förutsättningar för en mer enhetlig vård med större medvetenhet för svåra infektioner och minskad dödlighet. Enligt juryns motivering är arbetet ett exempel på hur ett välfungerande multidisciplinärt samarbete över klinikgränserna kan förbättra patientsäkerheten. – nu vill vi använda prispengarna till att fira med hela landstinget på något sätt, förklarar Pär Lindgren.

j


FoTo: KaTaRina lundqViST

vinsten… … staffan sandgren och jenö Kicsi, st-läkare på medicinkliniken. st-läkarna är ansvariga för projektet medicinklinikens jourlinje – en analytisk översyn och resursanpassad omläggning, som vann årets kvalitetspris och en check på 50 000 kronor. Hur har arbetet gått till?

– Vi har jobbat mycket med att försöka definiera vilken kompetens som verkligen

behövs på varje position. sedan har vi skapat ett joursystem där rätt man på rätt plats borgar för tillgänglighet men också bättre arbetsmiljö. Vi har jobbat mycket med det här så det känns kul att få bekräftelse, säger staffan sandgren och Jenö Kicsi. Med patientnytta och patientsäkerhet i fokus modifierades klinikens joursystem för att placera rätt kompetens på rätt position. Juryn lyfter fram arbetet som ett bra exempel på verksamhetsnära och lärande utveckling som kommer patienter och personal till godo.

j

dE andra prisEn i patiEntsäKErhEt gicK till • Avdelning 13, Centrallasarettet Växjö för arbetet Tryckskadeprevention • Intensivvårdsavdelningen och avdelning 34 på Centrallasarettet Växjö för arbetet i säkra händer när det vänder.

dE andra prisEn i KvalitEt gicK till • Avdelning 66 på rättspsykiatriska regionkliniken för arbetet Bättre vård – mindre tvång. • Avdelning 33 på Centrallasarettet Växjö för arbetet Tillsammans med patienten minimeras fallen på vårdavdelning och i hemmet. BLADET NR 4 # 2012

5


omhändertagande med toppbetyg medicincentrum har ett omfattande och ansvarsfullt uppdrag. de ska erbjuda specialiserad vård för kronobergarna inom internmedicin, infektionsmedicin, ögonmedicin och onkologi 24 timmar om dygnet.

MaTHina MölSTad

– Kraven på att vi ska leverera goda resultat är lika stora söndag natt som måndag förmiddag, säger Per-Henrik nilsson, centrumchef. För att klara det uppdraget krävs medarbetare med hög kompetens och en kultur

som skapar förutsättningar för ett gott arbetsklimat, enligt Per-Henrik. Och det är just medarbetarna som han framhåller som centrumets styrka. – det är tack vare deras höga kompetens och goda omhändertagande av patienterna som vi kan ligga i topp. Och det gör vi, nu senast visade det sig i resultatet av nationella patientenkäten. inom centrumet finns en stor slutenvårdsverksamhet. där handlar en betydande del av arbetet om att ta hand om patienter som har lagts in på grund av akuta besvär. inom samtliga verksamhetsområden finns också

Per-Henrik Nilsson, chef för medicincentrum, framhåller medarbetarna som centrumets styrka. 6

BLADET NR 4 # 2012

aRKiVFoTo: HanS RunESSon


Medicincentrum

Vi måste jobba mer teambaserat och hitta alternativa lösningar till den traditionella sjukhusvården. öppenvårdsmottagningar, däribland länets största mottagning – ögonmottagningen.

stor UtvEcKlingsKraft det är mycket på gång på olika håll i centrumet. Bland annat rustas onkologkliniken för framtiden. – Behovet av strålbehandling har ökat markant de senaste åren och det väntas fortsätta. År 2014 hoppas vi därför kunna inviga en modern strålbehandlingsenhet med tre nya acceleratorer som möjliggör avancerad strålbehandling för vårt läns invånare och för våra grannar. inom strokesjukvården har det akuta omhändertagandet av patienter som drabbats av stroke förbättrats avsevärt genom en rad olika insatser. Bland annat har man minskat tiden från att patienten kommer in till sjukhuset till att den så viktiga propplösande behandlingen sätt igång. Man har också säkerställt att patienternas rehabilitering startar upp tidigt och utökat samarbetet med Lunds lasarett. – det känns roligt att kunna berätta att vi tack vare ett nära samarbete med Lund ganska nyligen genomförde den första blodproppsborttagningen på en kronobergspatient i Lund. detta är patienter som inte svarar på blodpropplösande behandling och tidigare kunde vi endast erbjuda dem rehabilitering. inom ögonsjukvården har det skett en rad framsteg de senaste åren. Bland annat har ögonkliniken infört en ny behandling av gula fläcken som innebär att de kan rädda synen på många äldre.

patiEntsäKErhEt inom medicincentrum är patientsäkerhet ett av de högst prioriterade utvecklingsområdena. det märks på alla de förbättringsarbeten som pågår, i stort och smått. Bland annat pågår ett aktivt arbete runt de nationella kvalitetsregistren senior alert och svenska Palliativregistret.

– nu har vi ett moget förebyggande arbetssätt för att minimera risker för trycksår, fall och undernäring, berättar Per-Henrik. infektionsklinikens antibiotikakonsulter, som är en resurs för hela landstinget i antibiotikafrågor, visar sig också vara ett vinnande koncept. Enligt Per-Henrik har man tack vare deras stöd lyckats förbättra antibiotikaanvändningen inom slutenvården. – inom kort kommer även det så kallade infektionsverktyget kopplas till Cosmic. det kommer att göra det lättare för alla att följa de riktlinjer som finns för antibiotika.

säKra KoMpEtEnsEn Lika mycket som Per-Henrik lyfter fram medarbetarna som centrumets styrka ser han dem och deras kompetens som en av de stora utmaningarna framöver. Liksom på flera andra håll i landstinget så möter medicincentrum stora pensionsavgångar. – För oss handlar det om hur vi ska säkerställa kompetensförsörjningen både i dag och i morgon. den utveckling vi ser, där vi kan göra allt mer för allt fler och där andelen multisjuka äldre ökar, ställer detta på sin spets. det kräver specialistkompetent personal som dessutom har en bred generalistsyn.

tänKa nytt Förutom kompetent personal är Per-Henrik övertygad om att det krävs nya arbetssätt och nya vårdformer om sjukvården ska klara framidens utmaning. – Vi måste jobba mer teambaserat och hitta alternativa lösningar till den traditionella sjukhusvården. Vi måste också utnyttja sjukhusens totala antal vårdplatser bättre för att få bukt med den ohållbara överbeläggningssituation som råder i slutenvården. inom medicincentrum har man arbetat ganska hårt under året för att minska undvikbar slutenvård och onödiga återinläggningar. Efter att ha tagit del av återinläggningsstatistik som visar att hjärtsvikt, KOL, förmaksflimmer och lunginflammation är de vanligaste diagnoserna har flera insatser skett. Bland annat har KOL-teamets arbetssätt finslipats och ett hjärtsviktsteam startat. – Vår kraftsamling inom medicincentrum och inom landstinget har gett resultat. i dag är vi ett av två landsting som bäst lyckats minska återinläggningarna inom 30 dagar, säger Per-Henrik stolt. j

MEdicincEntrUM är • infektionskliniken – infektionsavdelning 17, infektionsmottagning, resemedicinsk mottagning och tuberkulosmottagning. • Medicinkliniken ljungby – rehabavdelning 2, hjärtavdelning 3, medicinavdelning 4, bentäthetsmottagning, dialysverksamhet, hjärtmottagning, medicinmottagning, medicinsk dagsjukvård, dagrehabilitering samt kliniskt fysiologiskt laboratorium. • Medicinkliniken växjö – hjärtavdelning 1 (Hia), avdelning 3 (diabetes, endokrinologi och njurmedicin), avdelning 4 (neurologi och stroke), avdelning 5 (lungmedicin, mag- och tarmsjukdomar), arytmimottagning, aVK-mottagning, diabetesmottagning, dialysverksamhet, endokrinmottagning, gastromottagning, hematologmottagning, hjärtrehabilitering, hjärtsviktsmottagning, lung-och allergimottagning, medicinsk dagsjukvård, neurologmottagning, njurmottagning, pacemakermottagning, reumatologmottagning samt forskningsenheten • onkologkliniken – onkologavdelning 40, klinisk prövningsenhet, onkologmottagning, onkologklinikens medicinska behandlingsenhet, palliativa rådgivningsteamet och strålbehandlingsenhet. • ögonkliniken – ögonmottagning i Växjö och ljungby.

i medicincentrum jobbar cirka 780 medarbetare, bland annat sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, sekreterare, ortoptister, ögonsjuksköterskor, onkologsjuksköterskor, biomedicinska analytiker och fotvårdsspecialister med flera…

BLADET NR 4 # 2012

7


Bättre livskvalitet med dBsvissa patienter med parkinson eller essentiell tremor, som ger darrningar och skakningar i kroppen, blir hjälpta av en så kallad dBs. det är en apparat som opereras in under huden på bröstet och som skickar svaga elektriska impulser till en elektrod i hjärnan. text: johAnnA mysjö • foto: hAns runesson

dBs:en behöver kontrolleras och justeras ibland. Tidigare behövde patienterna åka till Lund för att göra dessa kontroller men nu finns servicen att få på närmare håll – på neurologmottagningen, medicinavdelning 4 i Växjö. där tar parkinsonsjuksköterskorna ingalill svensson och Carolina ”Lina” Okmark emot patienterna. – Vi kontrollerar batteriet i dBs:en och hjälper till att justera inställningarna så att patienten ska få så stor nytta av sin apparat som möjligt, berättar inga-Lill och Lina.

tryggarE MEd nära sErvicE i dag kommer Åke Porle för kontroll. Han har haft parkinson i 20 år och dBs:en i tio år. Utan dBs:en får Åke skakningar, han kan inte styra nedre delen av kroppen. Han berättar att det krävdes fyra personer för att hålla i honom när han skulle operera in sin dBs för att han skakade så mycket. – En gång tog batteriet helt slut. det var otäckt, berättar Åke. Jag visste inte när jag kunde få hjälp, det var svårt att få tid i Lund. att det kan vara svårt att få en tid beror på att det krävs fyra–fem personer när batteriet ska bytas. det tog en till två veckor innan Åke fick tid för operation. Under tiden fick han leva med sina skakningar. – när batteriet började bli dåligt ringde jag stup i kvarten för att höra om det hade blivit något återbud så att jag kunde få en tid för kontroll. därför är det gott att ha flickorna här i Växjö, tycker Åke. det är lättare att få kontakt nu än när kontrollerna gjordes i Lund. – Ja, patienten har möjlighet att få en tid snabbare här och när servicen finns på närmare håll minskar risken för att batteriet ska ta helt slut, säger Lina.

dEtEKtivarbEtE – En nackdel med dBs:en är att talet försämras, säger Åke. Men jag slipper ju skakningarna. Och talet får jag hjälp med av en logoped. 8

BLADET NR 4 # 2012


Medicincentrum

kontroll på hemmaplan

Åke Porle tycker det är skönt att det finns parkinsonsjuksköterskor på hemmaplan eftersom det är lättare att få kontakt när det behövs. Carolina ”Lina” Okmark gör en kontroll.

BLADET NR 4 # 2012

9


SPORT VS

Patienterna har en egen liten programmerare till dBs:en där de kan justera effekten inom bestämda intervall. det finns olika ”program” som förbättrar olika saker. På lasarettet kan dessa program ändras vid behov. – det är ett detektivarbete att reda ut om det är dBs:en eller medicineringen som behöver justeras för att få så bra effekt som möjligt, säger ingalill. DBS:en opereras in under huden på bröstet och skickar svaga elektriska impulser till en elektrod i hjärnan.

Patienterna har en egen liten programmerare till DBS:en där de kan justera effekten inom bestämda intervall.

faKta dbs dBS står för deep Brain Stimulation. det är en behandlingsmetod som används när medicinering inte fungerar. Metoden förbättrar rörelseförmågan och balansen, samt minskar växlingarna i rörelseförmågan och minskar kramperna. En fördel med stimuleringen är att den kan avbrytas och det går också att flytta den om det behövs. Behandlingen är inte lämplig för alla med Parkinsons sjukdom. att dBS-kontrollerna nu görs i Växjö innebär en stor besparing. över 80 dyra regionvårdsbesök på neurokirurgmottagningen i lund sparades in under 2011. och framförallt innebär det en förbättring för patienterna.

STROKE

Många fördElar Förutom att tillgängligheten har ökat och patienten slipper tröttande resor till Lund finns också andra fördelar. – nästan allting, både smått och stort, har patienterna behövt ringa till Lund för att få hjälp med eftersom vi inte känt till dem och deras specifika sjukdomsbild, berättar ingalill. nu följer vi dem hela vägen, känner till deras specifika problem och behöver inte betala dyr regionvård för sånt som vi kan sköta här. de har tillgång till hela vårt team med all den hjälp och information vi kan bistå med.

MEr än bara dbs Omkring två år efter operation tar personalen i Växjö över ansvaret för dBskontrollerna från Lund. Men eftersom de flesta patienter besöker neurologmottagningen för att få hjälp med andra saker så kontrolleras dBs:en oftast mycket tidigare än så. På neurologmottagningen arbetar ett helt parkinsonteam bestående av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, dietist, kurator för att på bästa sätt hjälpa patienterna. – sjuksköterskan blir ofta den som är spindeln i nätet eftersom vi har regelbunden kontakt med patienterna på vår mottagning, berättar ingalill. Vi känner patienterna och kan rekommendera annan hjälp till dem. det kan handla om allt från tal- till bassängträning. Åke är nöjd med den hjälp han får. – det är som natt och dag med träningen!

START 27 OKTOBER

50 001 AKUT-test på en månad

Gör AKUT-testet på strokekampanjen.se/sport

j NATIO N E LL A STRO K E K AM PAN J E N Ett initiativ från Sveriges landsting och regioner

10

BLADET NR 4 # 2012


Medicincentrum

hemrehabteamet

en trygghetsbro mellan sjukhus och hem vägen tillbaka efter en stroke kan vara tuff. att tidigt komma igång med rehabilitering är avgörande för patientens möjligheter att komma tillbaka. genom att tidigt börja med träningen på sjukhuset och erbjuda fortsatt individanpassad träning i hemmet, är hemrehabteamet strokepatientens stöd på resan. TExT & FoTo: MaTHina MölSTad

Hemrehabteamet riktar sig till strokepatienter som har milda till måttliga symtom. Teamet utgår från strokeenheten på Centrallasarettet Växjö och består av en sjuksköterska, en arbetesterapeut, en sjukgymnast och en logoped. Läkare och kurator finns också som stöd när det behövs. – i teamet jobbar vi tätt tillsammans. Vi har rond varje vecka, där vi går igenom aktuella patienter och hur vi ska lägga upp arbetet, säger Margaretha Jarz, sjuksköterska i teamet.

öKad trygghEt och KortarE vårdtidEr Hemrehabteamet knyter tidigt kontakt med patienterna för att starta upp rehabiliteringen på sjukhuset och behåller sedan kontakten efter att de kommit hem. det skapar en trygg övergång mellan sjukhus och hem, menar Margaretha. – Patienten är redan bekant med oss i teamet och känner sig trygg med vårt sätt att arbeta. det gör att de vågar vara mer självständiga i sin träning i hemmet. det är också en trygghet för ansvarig vårdpersonal. Eftersom de vet att vi fortsätter hålla kontakten är det få patienter som hålls kvar på vårdavdelningen på grund av osäkerhet från vår sida. Enligt Margaretha finns flera fördelar med att kunna arbeta mer med patienterna i hemmiljön. – det är där allt ska funka och det är ju också där man får rätt bild av patientens svårigheter. att gå upp för trappan här på sjukhuset behöver ju inte alls vara samma

sak som att gå upp för trappan hemma till exempel. En annan fördel är att det oftast är lättare att motivera patienterna framåt i träningen när de befinner sig i sitt eget hem.

hEMbEsöKEt några dagar efter att patienten skrivits ut från strokeenheten gör teamet det första hembesöket. – Vid första besöket pratar vi mycket och då brukar även anhöriga vara med. Vi går bland annat igenom vad som hände på sjukhuset, vilka svårigheter som patienten upplever i hemmet och frågor som uppstått sedan vi sågs sist. det är också då patienten sätter upp sina mål med träningen. det blir grunden för den fortsatta hemrehabiliteringen och vilka resurser som sätts in. – Patienternas mål kan vara väldigt olika. För någon kan målet till exempel vara att kunna hugga ved igen medan det för någon annan kan vara att kunna klä på sig själv, berättar hon. För en del patienter är det tillräckligt att träffa teamet någon enstaka gång, medan andra behöver stöd någon månad. Patienter som är i behov av kontinuerlig rehabilitering under en längre tid, knyts till rehabiliteringskliniken, vårdcentralen eller kommunen. – Vi har fått mycket positiv respons både från patienter och anhöriga. de upplever att de får ett bra stöd och en större trygghet, avslutar Margaretha. j

Anette Johansson, arbetsterapeut, Charlotte Johansson, sjukgymnast, Margareta Jarz, sjuksköterska och Anna-Karin Thorsell, logoped (ej med på bild) jobbar i hemrehabteamet som tar hand om strokepatienter. Både patienter och anhöriga. upplever att de får ett bra stöd och en större trygghet.

hEMrEhabtEaMEt startade som ett projekt under april–december 2011, som en del i landstingets satsning för att förbättra strokesjukvården. det är nu en permanent verksamhet och hittills har 50 patienter fått stöd och behandling av hemrehabteamet.

BLADET NR 4 # 2012

11


ögonbottenfotografering

smartare bokning sparar tid aRKiVFoTo: HanS RunESSon

Ögonkliniken och diabetessjuksköterskorna på vårdcentralerna har hittat ett smart sätt att boka nya diabetespatienter för ögonbottenfotografering. istället för att hantera remisser bokar diabetessköterskorna in patienterna direkt i ögonklinikens tidbok. STina JoRdEViK

alla som får diagnosen diabetes erbjuds att få sin ögonbotten fotograferad på ögonkliniken, för att se om sjukdomen orsakat några förändringar i ögonen. Tidigare har diabetessköterskorna eller distriktsläkarna på vårdcentralerna skickat remisser till ögonkliniken, som sedan bokat in och kallat patienterna. nu kan diabetessköterskorna boka in nyupptäckta patienter direkt i ögonklinikens tidbok, vilket förstås minskar antalet moment i hanteringen. – Även om remisserna är ganska standardiserade ska de ju skrivas och skickas av någon på vårdcentralen, och vi ska ta emot och bedöma dem, boka tid och kalla patienten. nu blir egentligen bara själva tidbokningen kvar, säger susanne Kjöller, avdelningschef på ögonkliniken. – Totalt sett sparar vi mycket tid, eftersom vi har runt 600 nyupptäckta diabetiker i vårt län varje år. En annan stor fördel är att bokningen görs tillsammans med patienten, som direkt kan påverka tiden. – det betyder att vi förhoppningsvis minskar antalet av- och ombokningar, och att färre patienter låter bli att komma – något som tyvärr varit ganska vanligt, säger susanne Kjöller.

ringar på vattnEt idén med det nya tidbokningssystemet kommer från susanne Kjöller, och hon fick också i uppdrag av ögonklinikens ledning att verkställa den. Hon tog kontakt med diabetessamordnaren Karin Johansson, som direkt var positiv. Vårdcentralerna sländan, Kungshögen och Lagan fick vara testpiloter under 12

BLADET NR 4 # 2012

Karin Johansson som är diabetessamordnare såg fördelarna med Susanne Kjöllers idé om nytt tidbokningssystem. Nu finns arbetssättet på alla vårdcentraler.

sommaren 2012. Eftersom deras reaktion blev så positiv infördes arbetssättet på alla vårdcentraler 1 september. – nu får projektet rulla i något halvår innan vi utvärderar det, säger susanne Kjöller. – Hittills verkar det fungera bra, och det är roligt att se att små förändringar kan få så stor betydelse i slutänden. Projektet har dessutom redan fått ringar på vattnet. nu funderar vi över andra sätt att effektivisera flödet, utnyttja våra system och undvika dubbelarbete. anki axelsson, diabetessjuksköterska på vårdcentralerna sländan och Kungshögen, är nöjd med den nya rutinen: – det fungerar jättebra, och jag tycker att vi har ett mycket positivt samarbete med ögonkliniken.

j


Medicincentrum

helen fångar upp sviktande hjärtan hjärtsvikt är en vanlig kronisk sjukdom. Patientgruppens storlek gör att hjärtsviktspatienterna vårdas på olika vårdavdelningar inom centrallasarettet växjö. för att få bättre helhetsgrepp om patienterna utökar hjärtsviktsmottaningen sin verksamhet med ett hjärtsviktsteam. målet är att kunna erbjuda fler patienter rätt vård och behandling och minska onödiga återinläggningar i sjukvården. TExT: MaTHina MölSTad FoTo: HanS RunESSon

Hjärtsviktsteamet, som består av sjuksköterskor och en läkare, startar successivt sin verksamhet. Till en början jobbar de uppsökande mot vårdavdelningar och mottagningar på sjukhuset, men ambitionen är att de även ska vara ett stöd för hemsjukvården och, tillsammans med dem, erbjuda patienter vård i hemmet efter årsskiftet. – Vi har börjat gå ut till vårdavdelningarna någon gång per vecka för att kolla av om det finns patienter med symtom på hjärtsvikt. På så sätt får vi en bra överblick och vi kan sätta in rätt behandling för patienten, säger Helén Gustafsson, sjuksköterska i hjärtsviktsteamet.

vård i hEMMEt Tack vare ett nära samarbete mellan hjärtsviktsteamet och hemsjukvården kommer patienterna ha möjlighet att få vård- och behandling i hemmet från och med början av nästa år. – Flera av hjärtsviktspatienterna mår ganska dåligt och för dem innebär det en stor ansträngning att ta sig in till sjukhuset. då

Helén Gustafsson, sjuksköterska i hjärtsviktsteamet, som arbetar uppsökande ute på vårdavdelningar för att hitta patienter men även stöttar personal i hemsjukvården.

är det bättre att vi kan stötta personalen i hemsjukvården och att vi kan komma hem till patienterna på besök, förklarar Helén. Hjärtsviktsteamet kommer också att ha ett nära samarbete med sjukgymnasterna i landstinget. arbetsterapeuter och kuratorer finns också som resurser vid behov.

bättrE vård för flEr Genom att arbeta mer uppsökande och rådgivande kan hjärtsviktsteamet bidra till att fler hjärtsviktspatienter får vård och behandling och att den förbättras. – dessa patienter har ofta upprepade försämringsperioder och behöver då läggas in. Vi hoppas kunna arbeta mer förebyggande och på så sätt minska onödiga återinläggningar i sjukvården. På så sätt kan vi också bidra till en bättre livskvalitet för hjärtsviktspatienterna. j BLADET NR 4 # 2012

13


Bentäthetsmottagningen

nya riktlinjer kan rädda liv och minska kostnader för en äldre kvinna är risken att drabbas av benskörhetsfraktur större än att drabbas av bröstcancer, stroke och hjärtinfarkt tillsammans. en höftledsfraktur, som är relativt vanlig, orsakar stort lidande för patienten och dödligheten är hög. – Kan vi bli bättre på att mäta benskörhet och sätta in behandling är vinsterna enorma, menar david Buchebner som är specialistläkare vid medicinkliniken i ljungby.

text: johAnnA melIn • foto: hAns runesson

I Sverige beräknas varannan kvinna och var femte man att drabbas av en osteoporosfraktur under livstiden.

Bentäthetsmottagningen på Lasarettet Ljungby öppnade 1998 och mäter varje år runt tusen patienter från hela länet. därutöver ger de olika läkemedelsbehandlingar mot ostoporos. Trots att mottagningen bara har en maskin för att mäta med finns ändå utrymme för att ta emot ännu fler patenter. – Vi vet att vår patientgrupp är en ganska glömd grupp. Problemet är att benskörhet inte ses som en livshotande sjukdom fast dödligheten är hög, säger Lena Jeppsson Råsbrant, sjuksköterska på bentäthetsmottagningen. Lena tycker att det pratas ganska lite om benskörhet i förhållande till andra sjukdomar. – det har bara funnits mediciner att ge de senaste 15 åren, det kan vara en orsak till okunskap, tror hon.

hoppas flEr sKa få bEhandling Till bentäthetsmottagningen kommer patienterna via remiss. Ett enkelt hjälpmedel 14

BLADET NR 4 # 2012

för att beräkna den absoluta frakturrisken (på tio års sikt) är att använda beräkningsverktyget FRaX – ett program där man matar in olika data från patienten. det kan handla om ålder, medicinering, rökning och mycket annat. Utifrån resultatet får man sedan ett FRaX-värde. – Ligger värdet över 15 procent ska patienten göra en dexa-mätning. i sverige beräknas varannan kvinna och var femte man att drabbas av en osteoporosfraktur under livstiden, men få får behandling. En av orsakerna till detta är svårigheter att identifiera riskpersonerna, berättar david.

nya riKtlinjEr Om och hur mycket FRaX används vet inte david. Men i maj i år tog socialstyrelsen fram nya riktlinjer för osteoporos, artros och reumatiska inflammatoriska sjukdomar. socialstyrelsen rekommenderar sjukvården att använda det så kallade FRaX-verktyget vid misstänkt benskörhet och att vid behov göra en bentäthetsmätning. Riktlinjerna beräknas innebära stora kostnadsvinster för sjukvården enligt socialstyrelsen. Genom att förhindra frakturer minskar också kostnaderna. david hoppas också att riktlinjerna ska leda till att benskörhet får större fokus i vården. – använder läkarna FRaX i remissen till oss så ger resultatet en tydlig bild av mätindikationer för patienten, säger han. när en dexa-mätning av patienten är genomförd kan eventuell behandling sättas in och bennedbrytningen bromsas. Efter en tid ska patienten följas upp. något som teamet i Ljungby är duktiga på. – Vi har en god uppföljning av våra egna patienter som tillhör medicinmottagningen och kan på så sätt säkerställa att den medicin som satts in gett resultat, säger david.

j


Medicincentrum

David Buchebner är specialistläkare vid medicinkliniken i Ljungby och ser stora vinster i att tidigt hitta patienter med benskörhet.

Lena Jeppsson Råsbrant, sjuksköterska på bentäthetsmottagningen, tycker att det pratas lite om benskörhet i förhållande till andra sjukdomar. BLADET NR 4 # 2012

15


Medicincentrum

Bygger nytt för cancervården antalet strålbehandlingar i växjö har ökat från 8 000 år 2002 till 13 000 år 2011. en expansiv verksamhet kräver större lokaler. därför bygger landstinget om strålbehandlingsenheten på centrallasarettet växjö, ett projekt som beräknas vara klart hösten 2014.

För att möta framtidens behov och kunna erbjuda bättre vårdmöjligheter krävs bland annat att vi investerar i ny modern utrustning och anpassar våra lokaler. Vi byter ut de gamla strålbehandlingsmaskinerna och skaffar en till, sammanlagt tre stycken, för att minimera väntetiden för patienterna.

text: stInA solIn • IllustrAtIon: AtrIo ArkItekter

ler

byggprojEKtEt dElas in i trE EtappEr Etapp 1 när: hösten 2012 till hösten 2013 Vad: utbyggnad av ett nytt hus

a ny

a lok

r

ale

Etapp 2 när: hösten 2013 till våren 2014 Vad: installation av nya och fler strålbehandlingsmaskiner

tlig

n efi

B

ok al

Etapp 3 när: våren 2014 till hösten 2014 Vad: ombyggnad av de nuvarande lokalerna

r fö er m or ru rat ra le Fy cce a fördEl MEd nya och flEr strålbEhandlingsMasKinEr • Färre biverkningar Med tekniken i de nya acceleratorerna kan vi utforma strålbehandlingen med högre precision, det vill säga ge högre dos till tumören samtidigt som påverkan på friska organ minimeras.

ingång

Väntrum

• Fler behandlingar, minskade väntetider Vi kan öka genomströmningen av patienter från 50–60 till 75–85 personer per dag. det innebär att fler patienter kan få behandling så nära hemorten som möjligt, samtidigt som vi minimerar väntetiderna. • Underlätta underhåll En tredje accelerator gör att service och underhåll av acceleratorerna inte påverkar verksamheten lika mycket som i dag.

16

BLADET NR 4 # 2012

baKgrUnd Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. de patienter som inte blir botade kan leva länge med sin cancer tack vare moderna och effektiva behandlingsmetoder. därför satsar landstinget Kronoberg på att utveckla cancervården under perioden år 2010–2015.

visstE dU att! Årligen drabbas cirka 1 400 personer i Kronoberg av cancer.


1177 ger stöd i mötet med cancerpatienter tema cancer är en del av 1177.se. gunilla enblad, cancerläkare på akademiska sjukhuset i uppsala, är en av författarna till texten ”att få ett cancerbesked”. – Under Tema cancer finns svar på många

FoTo: ÅSE BEnGTSSon-HElin

frågor som jag är van vid att patienter undrar över. informationsmaterialet om cancersjukdomar är stort, säger hon. Gunilla Enblad tycker att det är bra att kunna uppmuntra patienter att gå in på sidan och själva se efter vad de vill läsa. – informationen på Tema cancer är omfattande, vilket är bra då patienterna själva kan välja vad de vill läsa. En del vill gärna möta någon i samma situation, medan andra hellre vill läsa fakta om sjukdomen.

Gunilla Enblad är cancerläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Gunilla Enblad vet att många går hem och söker information på internet efter ett sjukdomsbesked. som sjukvårdspersonal är det bra att då kunna berätta för patienten om Tema cancer på 1177.se

Det här är en guide till 1177.se/cancer, framtagen för dig som arbetar i vården. I guiden finns tips om hur webbplatsen kan användas som ett komplement till det personliga stöd och den rådgivning du ger patienter

– det är bra att vi har en egen, faktagranskad information på svenska att hänvisa till direkt. att flera texter på sidan finns översatta till en mängd olika språk är ytterligare en fördel, tycker Gunilla Enblad. Utöver patienter tror Gunilla Enblad att personal som är ny inom vården kan ha stor användning av Tema cancer.

– informationen är bred, lättillgänglig och angelägen. Jag tror att alla som arbetar med vård kan ha nytta av den, säger Gunilla Enblad. j

Guiden hittar du både via vår interna sida och på www.1177.se.

BLADET NR 4 # 2012

17


Praoveckan ger en positiv bild av vårdyrket – vi har ett genomtänkt upplägg när vi tar emot prao-elever från årskurs 9 och är stolta över bilden vi ger dem, berättar sven Bondesson, avdelningschef på resursenheten i ljungby. syftet är att skapa ett intresse för vårdyrket. ida jensen är en av förra årets praoelever som nu börjat gymnasiet – hon har valt vård- och omsorgsprogrammet på sunnerbogymnasiet. text: kAtArInA lundqvIst • foto: hAns runesson

i Ljungby träffar vi sven Bondesson tillsammans med Jan Winqvist, sjuksköterska på medicinavdelning 4 och ”pappa” till prao-modellen (samt huvudhandledare för ULVE-studenter) och sara Christoffersson, undersköterska på iVa, som är studerandeansvarig och engagerad i elevernas prao. – Under åtta veckor på hösten tar vi emot åtta elever varje vecka, vilket ger omkring 64 presumtiva framtida medarbetare inom vården, berättar de. – Genom att visa dem att vi har många olika yrkeskategorier med olika sorters arbetsuppgifter hoppas vi skapa ett intresse för vårdyrket, säger Jan Winqvist.

blir MEdarbEtarE Första dagen får alla elever en gemensam introduktion – tystnadsplikt, skåp, kläder, hygien, namnbricka, fika – allt som är viktigt att veta på en arbetsplats. – de får känna ansvar, att nu är de representanter för Landstinget Kronoberg, och så här gör vi. det är också viktigt att de möts med respekt och att alla ser att det är en praoelev som kommer, säger sven Bondesson. – namnbrickan är viktig, så att bemötandet och informationen blir på rätt nivå, fyller Jan Winqvist i. den första prao-dagen ska hela gruppen även hinna med studiebesök på bland annat ambulansen, medicinsk teknik och operation/narkos. Resten av veckan går eleverna en och en efter ett rullande schema, en dag på medicin, en dag på 18

BLADET NR 4 # 2012

Sven Bondesson sköter introduktionen av praoeleverna. Den här veckan är det Y

kirurgen, en på arbetsterapi/sjukgymnastik och en dag med mottagningsarbete. sven, Jan och sara Maria är nöjda med upplägget: – det blir inte alls betungande att ta emot en elev under en dag när det finns en på varje avdelning som ansvarar för mottagandet. – de som har valt att vara handledare brinner för sin uppgift, säger sara Maria Christoffersson.


Ylva Salomonsson Julia Ståhl, Isabelle Stridsberg, Ebba Bokelund och Linda Hoang som gör prao.

ida ficK MErsMaK ida Jensen som gjorde sin prao förra året intygar att det var ett bra koncept. – alla ställena var roliga och intressanta att se. att arbetsplatserna var så olika var också bra, tycker hon. – Och handledarna var så engagerade! – Jag skulle gärna haft två veckor.

Hon har i och för sig alltid vetat att hon vill jobba med människor, men efter praon på lasarettet blev hon ännu säkrare. nu går hon första året på vård- och omsorgsprogrammet. Just nu gör ida Jensen praktik inom hemtjänsten, men hon kan tänka sig att komma tillbaka till lasarettet under någon av de andra praktikperioderna som ingår i utbildningen.

BLADET NR 4 # 2012

19


Ida Jensen gjorde sin praovecka i nian på Lasarettet Ljungby. En positiv upplevelse, som att handledarna, här Sara Maria Christoffersson, var så engagerade. Nu har hon valt vård- och omsorgsprogrammet på Sunnerbogymnasiet och kan tänka sig en framtid inom vårdyrket.

UtvärdEring – Vi skulle kunna utveckla mottagandet med ett ordentligt uppsamlingsheat på fredageftermiddagen – samla in fler reflektioner och kanske dela ut intyg, funderar Bondesson. Men uppföljning görs trots allt. Efter hela veckan får praoeleverna lämna sina synpunkter. sara Maria Christoffersson berättar att de får skriva ned ett adjektiv för att sammanfatta sin dag på iVa. – Ord som spännande, intressant och roligt förekommer ofta, men de skriver även ”lite läskigt” och ”mycket att hålla reda på”. någon har svarat att det är tryggt att det finns så mycket saker som kan hjälpa mig om jag blir sjuk. i ida Jensens fall var omdömet enbart positivt, hon blev säker på att ett yrke i vården passar henne.

attraKtiv arbEtsgivarE – detta är ju En del av landstingets filosofi för rekrytering och att vara en attraktiv arbetsgivare – attrahera, rekrytera, introducera, motivera och utveckla samt avsluta. Vi vill attrahera dessa ungdomar till att bli intresserade av vårdyrket. Får vi ett bra rykte vill fler utbilda sig och vi får lättare att rekrytera personal – så enkelt är det! konstaterar Bondesson med ett litet skratt.

j

20

BLADET NR 4 # 2012

Jan Winqvist, sjuksköterska på medicinavdelning 4 och ”pappa” till prao-modellen tar hand om Julia Ståhl.

Målet är att varje elev under sin praovecka ska ha fått vara med om personlig omvårdnad, undersökningar, provtagningar, läkemedelshantering, rond och dokumentation. de ska också ha diskuterat etik, moral, människosyn, integritet, empati, tystnadsplikt, bemötande, arbetsfördelning, delegering smittspridning/handhygien och observation av patient.


sugen på att forska, utveckla eller förbättra? det finns både lokala och regionala bidrag att söka för detta. landstinget Kronoberg har ett vetenskapligt råd som bedömer projekten och fördelar pengarna. det forskningsetiska rådet har kunskap om lagstiftning och är bollplank till forskarna. KaTaRina lundqViST

Varje år satsar landstinget pengar på forskning och utvecklings- och förbättringsprojekt. ansökningarna bedöms av vetenskapliga rådet som i första hand bedömer kvaliteten, men också nyttan för landstinget. Vid behov kan även det forskningsetiska rådet titta på ansökningarna. – det är viktigt att känna till att vi finns, tycker Christer Petersson, distriktsläkare, forskare och ordförande i forskningsetiska rådet.

sKydda intEgritEtEn det finns en lag om forskningsetik, och så fort ett projekt faller under lagen ska det granskas av Regionala etikprövningsnämnden i Linköping. Reglerna har bland annat till syfte att skydda den personliga integriteten hos de människor vars uppgifter används i forskningen. – Projekt med inriktning mot kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling faller inte under lagen, men man kan ändå ha behov av en forskningsetisk bedömning. det är ett skäl till att landstinget sedan flera år tillbaka har ett forskningsetiskt råd, berättar Christer Petersson.

aRKiVFoTo: HanS RunESSon

Stöd av etiskt råd för dig som vill forska och utveckla tidigt stöd Christer Petersson rekommenderar att de som vill starta ett projekt tar kontakt med forskningsetiska rådet så tidigt som möjligt. – Vi gör en bedömning och kan ge goda råd. Vi sammanträder en gång i månaden så man får snabbt svar. Och så är det gratis. Man kanske inte behöver skicka ansökan till Linköping. innebär projektet behandling av personuppgifter ska personuppgiftsombudet i landstinget informeras. några frågor att tänka på innan man börjar är: • Ska personuppgifter behandlas i projektet? • Vilken information ska lämnas till forskningspersonerna? • Finns samtycke till behandlingen enligt personuppgiftslagen?

vill prioritEra prioritEringar 2012 har forskningsbidragen haft fokus på cancer, diabetes och infektioner. så kommer det vara för 2013 också, men vetenskapliga rådet föreslår att även medicinsk etik och prioriteringar i vården ska prioriteras. du som är landstingsanställd eller anställd på vårdenhet som landstinget har avtal med är välkommen att söka. ansökningarna ska vara inlämnade 1 mars eller 1 oktober.

j

forsKningsEtisKa rådEt bEstår av Christer Petersson, ordförande (bilden), Katarina Hedin, KjellÅke Jönsson, Hans Thulesius, Birgitta Gunnarsson och Sofia almerud österberg.

pErsonUppgiftslagen, PUl trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. i Pul finns regler för hur personuppgifter får behandlas. lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. i landstinget Kronoberg är ann-Katrin axelsson personuppgiftsombud.

pEngar att söKa På Fou:s hemsida kan du läsa mer och hitta ansökningsblanketter. Här finns även en lista på externa forskningsfinansiärer som ger bidrag, inom områden som exempelvis alkohol eller cancer. För forskningsprojekt lämnas bidrag mellan 10 000 och 150 000 kronor. För utvecklingsprojekt och förbättringsprojekt lämnas bidrag normalt mellan 5 000 och 50 000 kronor. Endast i undantagsfall tilldelas belopp över 150 000 kronor. BLADET NR 4 # 2012

21


Personalsjukgymnast Sofia Petersson visar hur man kan göra när en patient väger över 150 kilo. Dorothea Urbànek, Gunvor Ferm, Maj-Britt Häll, Martina Andersen, Johanna Sundin och Lisbeth Lettenström Magnusson är några av förflyttningscoacherna som gått kursen.

Tungt uppdrag för alla patienters lika värde extremt övervikta patienter blir allt vanligare. hjälpmedel finns sedan lång tid, men nu genomförs också en skräddarsydd utbildning för hur man ska hantera hjälpmedlen och bemöta patienterna. TExT & FoTo: KaTaRina lundqViST

det är personalsjukgymnasterna i landstinget, Marie Tuvegård och sofia Petersson, som ligger bakom den unika utbildningsinsatsen. de har fått extra pengar för att genomföra projektet – en heldagsutbildning för de förflyttningscoacher som redan finns runtom i Landstinget Kronoberg. att vårda kraftigt överviktiga patienter kräver extra mycket av allt. – Vikten innebär stor skaderisk vid för22

BLADET NR 4 # 2012

flyttning, både för personal och för patienter. därför är det så roligt att vi fått möjlighet att genomföra den här utbildningen!

dUbbEl börda – det går åt minst dubbelt så mycket personal, det tar dubbelt så lång tid och kräver dubbelt så stor plats, poängterar sofia Petersson. Man måste också ha ett noggrannare säkerhetstänk, planera, vara förberedd på vad som kan hända och säkra upp. Många med extrem övervikt upplever låg livskvalitet och känner skuld. – det är viktigt att inte döma, att se människan, alla har rätt till samma bemötande och kvalitet, säger sofia.


Det är annorlunda att vårda en extremt överviktig patient. Man måste ta med i beräkningen att det går åt minst dubbelt så mycket personal, det tar dubbelt så lång tid och kräver dubbelt så stor plats. Dessutom finns det risk för skador, både hos patienten och vårdpersonalen.

bossE 180 Kilo Till sin hjälp i utbildningen har de en docka som heter Bosse och väger 180 kilo. när Bladet är med får sex förflyttningscoacher utbildning. Förmiddagen har ägnats åt teori varvat med praktiska övningar. när kursdeltagarna kommer tillbaka efter lunch ligger dockan på golvet, uppgiften blir att få upp den i sängen. – Oj, hur ska detta gå till? undrar någon. Men med rätt hjälpmedel och rätt teknik går det att hantera. Många frågor dyker upp, olika problem och svårigheter att lösa. deltagarna diskuterar över huvudet på Bosse, något som man naturligtvis inte kan göra i en verklig situation.

– Utbildningen är till för lära sig att lösa problemen här, sedan kan man använda kunskapen i sin vardag och bemöta patienten med respekt, säger sofia Petersson. – när en extremt överviktig patient blir inlagd ska alla coacher veta vad som gäller. Förflyttningscoacherna får också prova de anpassade hjälpmedel som finns. Hittills har de här utbildningarna bara funnits i Göteborg men nu kan alltså vårdpersonalen i Kronoberg få kursen på hemmaplan. – Vi är stolta ��ver att ligga så långt framme, säger Marie Tuvegård. Projektet är nominerat till ett pris för goda förflyttningsinsatser.

j

faKta förflyttningscoachEr i landstinget Kronoberg finns omkring 65 förflyttningscoacher. Ett par gånger om året samlas alla coacherna för att utbildas och få information, som de sedan sprider vidare till sina arbetsplatser. de har i uppgift att göra sina arbetskamrater uppmärksamma på att rätt förflyttningsteknik och hjälpmedel används. Coacherna finns bland annat på vårdavdelningar, rehab och operation.

BLADET NR 4 # 2012

23


Kommunikationsdirektör – en ny utmaning för maria maria granath slänger sig gärna ned för branta backar världen över på sina telemarksskidor. hon söker backar för det perfekta åket, på samma sätt som hon sökt sina arbetsplatser. då de jobb som känts utmanande inte alltid funnits i hemstaden Örebro har hon bott på många olika orter i sverige. – jag behöver utmaningar, för att nå utveckling måste man våga, menar maria. aRKiVFoTo: STEFan aHlRiK

JoHanna MElin

Maria Granath kände att det var dags att göra något nytt. Som att bli kommunikationsdirektör i Landstinget Kronoberg.

Efter ett par månader börjar Landstinget Kronobergs nya kommunikationsdirektör Maria Granath känna sig hemmastadd. – Jag kan ju inte namnet på alla än och vet inte riktigt vem jag ska vända mig till i olika frågor. Men jag tar en dag i taget, det ger sig efter hand, säger Maria Granath med stort lugn. att flytta till Kronobergs län var egentligen inget hon hade planerat. – Jag blev erbjuden att söka jobbet. Efter lite funderingar fram och tillbaka insåg jag att mina arbetsuppgifter i Motala kommun började gå på rutin, det kändes som om det var dags att göra något nytt, berättar hon. Maria Granath hade hört mycket gott om Landstinget Kronoberg även om den bilden förändrats något nu. Hon ler och syftar på den ekonomiska situationen. när hon sökte jobbet var läget ett annat, men att få en ekonomi i balans igen ser hon som en utmaning. – Genom förändringar måste man tänka nytt och på ett annat sätt, jag ser positivt på framtiden, säger hon.

MålMEdvEtEn Maria Granath har en lång meritlista. Redan som 25-åring visste hon att det var information hon ville jobba med. – då man spenderar en stor del av sitt liv på jobbet så tänkte jag att det var lika bra att göra något jag tycker är roligt, berättar Maria. sedan dess har hon hunnit samla på sig massor av erfarenhet och har jobbat som 24

BLADET NR 4 # 2012

analytiker, projektledare, journalist, informatör och mycket annat. att gå till jobbet och göra samma sak varje dag är inget som lockar. stimulans och personlig utveckling är viktigt. Maria brinner för kommunikation och drömmen är att få informationen att nå hela vägen ut. det bygger på att chefer och anställda förstår att bra kommunikation kan utveckla verksamheten. – det har varit en utmaning vart jag än har arbetat. Jag har inte sett det hända än, frågan är om jag någonsin kommer få se det hända, säger Maria och skrattar.

fartfylld tillvaro Maria bor i Växjö under veckorna men åker till hemorten Örebro på helgerna. att vara bosatt på två orter är inget hon ser som ett problem, snarare kan hon se fördelar. – Jag kan koppla av när jag är hemma i Örebro, men också lägga mer tid på jobbet i veckorna om det skulle behövas, menar hon. Maria är van vid att pendla. – Jag har både veckopendlat, dagpendlat och bott på massor av olika orter i sverige. att flytta runt har gjort att jag har lärt känna flera delar av sverige, något som har berikat mig, berättar hon. några planer på att bli en ”riktig” kronobergare har hon inte. – Växjö är verkligen en mysig stad men det är för långt till fjällen, säger Maria. det stora intresset i livet är att åka telemarksskidor. – Jag är faktiskt ganska duktig, säger Maria med glimten i ögat. intresset för skidåkningen startade för 25 år sedan då Maria var bosatt i Åre. Passionen delar hon både med sin nu utflugna son och sin sambo. de reser gärna över halva jordklotet för att åka off-pist och uppleva vacker natur. Men allt är inte fart och fläkt hela tiden. i stugan på landet finns tid för avkoppling. där njuter hon gärna av en bit god mat, en bra bok, sin sambos och den lilla hundens sällskap. j


Landstinget Kronoberg bäst i Sverige enligt patienterna i länet har landstinget Kronoberg den bästa somatiska heldygnsvården och även sveriges bästa sjukhusmat. EllEn loVén

det framgår av den stora nationella patientenkäten som genomfördes i samtliga landsting och regioner under våren 2012. Patienterna har bland annat bedömt hur de upplevde bemötandet, delaktigheten och informationen vid det senaste besöket eller vistelsen. i den samlade bedömningen rankas Lands-

tinget Kronoberg högst när det gäller den somatiska dygnsvården. Även när det gäller mottagningsverksamhet och öppenvård ligger vi på en topplacering. sedan förra mätningen som genomfördes 2010 har den patientupplevda kvaliteten inom den öppna psykiatriska vården blivit avsevärt mycket bättre vilket är ett viktigt kvitto på att den planerade utvecklingen inom psykiatrin går på rätt håll. Glädjande är också att Landstinget Kronobergs positiva arbete med sjukhusmaten ger avtryck i patientenkäten. På frågan – ”Hur bedömer du maten du fick under din vistelse på avdelningen” ligger Kronoberg klart högst i landet.

j

I den nationella patientenkäten fick Landstinget Kronoberg högst betyg om den somatiska vården. Vi serverar också Sveriges bästa sjukhusmat.

nu ska det blir ordning på logistiken landstinget Kronoberg är en stor och komplex organisation, med över 5 300 medarbetare och 10 000-tals patienter som passerar igenom vår verksamhet varje år. en organisation som hanterar stora mängder varor per dag. TExT: STEFan aHlRiK FoTo: MaTHina MölSTad

Ronnie Petersson, ny logistiker inom Landstinget Kronoberg, har till uppgift att tillsammans med berörda verksamheter se över logistiken. – Först och främst handlar det om att vi måste vilja få en bättre vardag. Både som anställda inom Landstinget Kronoberg och som patienter. Genom att alla kritiskt granskar det vi håller på med i vardagen så vet jag att vi kan hitta flera idéer till förbättringar, säger Ronnie. Hittills har varje verksamhet i princip hanterat sina egna varuflöden, oavsett om det handlar om kontorsmaterial eller om

textilhantering (tvätt) och medicinska förbrukningsartiklar. Ett sätt som kanske inte alltid har varit så ekonomiskt eller effektivt.

högrE sErvicEnivå och lägrE KostnadEr inledningsvis kommer Ronnie att se över materialförsörjningsprocessen, som omfattar kontorsmaterial, sterilt material, medicinskt förbrukningsmaterial, post, avfall och textilhantering (tvätt). Målet är att hitta en effektiv ledning och styrning för att optimera hela processen. – Vi har jobbat med kartläggning av nuläget under hösten. Efter jul ska vi ta fram förslag på åtgärder som gör att vi jobbar på ett sätt som leder till högre servicenivå och lägre kostnader. Under januari kommer vi kommunicera ut våra förbättringsförslag och då vill vi i projektgruppen passa på att uppmana alla anställda att komma med synpunkter på våra förslag. i mars är det tänkt att man ska utvärdera de förslag som har kommit in och därefter kommer ett beslutsunderlag att lämnas vidare till ansvariga. senare under 2013 ska förslagen bli åtgärder och efterhand införas.

Ronnie Petersson är ny logistiker i landstinget och vill tillsammans med alla medarbetare hitta idéer till förbättringar. Arbetet ska leda till högre servicenivå och lägre kostnader.

j BLADET NR 4 # 2012

25


Rättspsykiatriska regionkliniken

läs- och skrivprojektet som förändrar vården under sju år har rättspsykiatriska regionkliniken deltagit i en omfattande studie om läs- och skrivsvårigheter. resultatet, som just presenterats, är banbrytande. det visar att den pedagogiska inriktningen inom den rättspsykiatriska vården måste ändras och förstärkas.

aRKiVFoTo: STEFan aHlRiK

MaTHina MölSTad

Anita Åkesson, verksamhetschef på rättspsykiatriska regionkliniken. • studien har genomförts av institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap vid linnéuniversitetet under perioden 2007–2012. • syftet – att undersöka hur läs- och skrivförmågan ser ut på rättspsykiatriska kliniker och att undersöka hur förmågan påverkas av specialinriktat stöd. • utgångspunkt i studien är rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö. Totalt deltog 185 patienter. av dem fick 41 patienter läsoch skrivträning med specialpedagog.

26

BLADET NR 4 # 2012

i studien, som genomförts i samarbete med Linneuniversitet, har man patienternas läsförståelse, skrivförmåga och förmåga att avkoda och förstå innebörden i samtal. Resultatet visar att hela 62 procent av patienterna har en så pass låg läs- och skrivförmåga att de inte förväntas klara sig i samhället. Resultatet får flera konsekvenser för den rättspsykiatriska vården och enligt anita Åkesson, verksamhetschef på kliniken, blir följderna ännu större. – Vi kan inte utgå ifrån att patienterna kan ta till sig den information vi ger. detta är något som vi måste ha med oss i alla delar av vårdkedjan – vid diagnossättning, i vård och behandling, i kontakten med andra myndigheter och i förberedelserna i samband med patientens utslussning från kliniken. samtidigt visar studien att den intensivträning, som en del av patienterna blivit erbjudna under projektet, gett resultat och att patienternas förmåga ganska snabbt kan förbättras med specialinriktat stöd och träning.

pEdagogiKEn tar plats Omfattade forskning visar att förbättrad läsoch skrivförmåga minskar återfallsrisken, ökar livskvaliteten och möjligheterna för patienterna att få jobb eller påbörja studier. sedan flera år är pedagogik en integrerad del i vården på rättspsykiatriska regionklini-

Vi kan inte utgå ifrån att patienterna kan ta till sig den information vi ger. Detta är något som vi måste ha med oss i alla delar av vårdkedjan – vid diagnossättning, i vård och behandling, i kontakten med andra myndigheter och i förberedelserna i samband med patientens utslussning från kliniken.

ken i Växjö. Bland annat har de, som enda rättspsykiatriska klinik i landet, anställda specialpedagoger som en klinikövergripande resurs. – det här visar att vi är på rätt väg. Utifrån resultatet kommer vi att förstärka den pedagogiska inriktningen på kliniken och involvera våra specialpedagoger i fler delar av vårdkedjan, säger anita. all personal på kliniken kommer att genomgå utbildning för att förstärka sin kompetens inom området. Man kommer också att genomföra pedagogisk bedömning av alla patienter i samband med att de kommer till kliniken och jobba mer med läs- och skrivträning som behandling. – Exakt hur vi kommer att förändra vårt arbetssätt ytterligare är inte klart än, men vi kommer att göra den resan i nära samarbete med universitetet.

j


snart har alla medarbetare i landstinget Kronoberg – för andra gången – chansen att säga sin mening om sitt arbete och sin arbetsgivare, genom att fylla i en medarbetarenkät. undersökningen ger en ögonblicksbild av hur vi som jobbar i landstinget mår, hur vårt arbete fungerar och hur vi uppfattar vår arbetsgivare. STina JoRdEViK

– Medarbetarenkäten har gett oss ett kvitto på vad vi behöver jobba med – nu och framöver. det sa Helena Otteborn, avdelningschef på avdelning 61 på rättspsykiatriska regionkliniken, när resultaten från enkäten 2011 kommit. Och det är just det som är det viktigaste syftet med medarbetarundersökningen: att hitta viktiga utvecklingsområden för att Landstinget Kronoberg ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare – och i förlängningen ge våra patienter god vård.

KoMMEr i fEbrUari Enkäten skickas ut till alla medarbetare i landstinget i början av februari. den förra (och första) enkäten genomfördes i maj 2011. På landstingsövergripande nivå visade den goda resultat inom medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. däremot nådde vi en sämre nivå för målkvalitet, delaktighet och arbetsrelaterad utmattning. alla arbetsplatser fick i uppdrag att ta fram handlingsplaner, och arbeta med att förbättra sina egna resultat. Eftersom enkäten 2013 i stort sett kommer att innehålla samma frågor blir det möjligt att jämföra med tidigare resultat, och se om aktiviteterna haft effekt. j Mer information om medarbetarenkät 2013 kommer efter årsskiftet.

patiEntavgift på faKtUra och aUtoMatisK hantEring av friKort Sedan 1 november fakturerar vi alla patientavgifter i den landstingsdrivna sjukvården. Betalning med kontanter och betalkort upphör (undantaget tandvården, som fortfarande tar emot betalkort). nu fortsätter vi att förenkla för patienter och personal genom att införa automatisk hantering av frikort. – under 2013 kommer vi att införa ett system som hjälper patienten att hålla koll på högkostnadsskydd och frikortsgränser för besök i hälso- och sjukvården, berättar anna Egonsson, projektledare. Tanken är att patientens sjukvårdskostnader i landstinget kommer att registreras automatiskt. när sedan gränsen för högkostnadsskydd är uppnådd, skickas ett frikort hem till patienten automatiskt. under 2013 kommer vi också att göra det möjligt för patienterna att själva registrera sitt sjukvårdsbesök. Mer om fakturabetalning, frikort och ankomstregistrering www.ltkronoberg.se/safungerarvarden

aRKiVFoTo: STEFan aHlRiK

Berätta vad du egentligen tycker om ditt arbete Hallå där! ...Martin Myrskog, sjukvårdsny hälso- och sjukvårds direktör i landstinget Kronoberg. Vad har du för bakgrund i landstinget Kronoberg?

– Började 1996 som ekonomichef på Lasarettet Ljungby. 2003 blev det en gemensam ledning för våra två lasarett och jag fick då förmånen att bli chef för det som blev länssjukvården. i och med införandet av centrumorganisationen gick jag vidare till att bli utvecklingschef. du är vår nya hälso- och sjukvårdsdirektör, vad innebär det?

– det innebär att jag är ansvarig för utvecklingsavdelningen (finns fem enheter) och enheten för kundval och privata vårdgivare. i jobbet ingår också att ge de förtroendavalda faktaunderlag för att de ska kunna fatta beslut i olika frågor. sitter i landstingets ledningsgrupp och representerar landstinget i södra regionvårdsnämnden. Vilka frågor kommer du att jobba med?

– Jag tycker det är särskilt viktigt att fortsätta utveckla vårt systematiska förbättringsarbete där vi följer upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvaliteten så att vi stegvis blir lite bättre. Vad brinner du för i ditt nya jobb?

– Jag har haft olika arbeten och har egentligen haft samma drivkraft hela tiden. Jag är oerhört stolt att arbeta i vårt landsting, som så tydligt skapar mervärde för kronobergarna. Kan jag bidra på något sätt till detta är jag glad.

pErsonligt • • • • • •

Ålder? 47 Intressen? lite av en sportfåne favoritmat? husmanskost ser på tv? lite för mycket reser gärna till? ställen jag inte varit tidigare framtidsdrömmar? färre med åren. Försöker numera ta tillvara nuet. BLADET NR 4 # 2012

27


eftertraktad kunskap om de viktiga småbarnsåren när folkhälsoenheten tillsammans med psykologprogrammet på linnéuniversitet arrangerade en heldag för att uppmärksamma små barns utveckling och psykiska hälsa kom nära 350 personer. – vi som sitter här borde höja våra röster för att ändra på hur samhället ser ut i dag. att hjälpa barn som har det svårt är värt alla pengar i världen, sa Kati falk som var en av föreläsarna. TExT & FoTo: KaTaRina lundqViST

Det är så viktigt att vi fångar upp de här barnen i tid! Alla vi som sitter här i dag borde höja våra röster för att påverka hur vårt samhälle byggs. Det är värt alla pengar i världen att våra barn mår bra. Kati Falk

28

BLADET NR 4 # 2012

Barn och ungdomars psykiska hälsa är ett priorierat område i landstingets folkhälsoarbete. Under den här dagen delade föreläsarna Kati Falk och Birthe Hagström med sig av sina erfarenheter av barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Överläkare Karin Bengtsson är ansvarig för området på folkhälsoenheten. – det var härligt att höra dessa två föreläsare med kunskap från långa yrkesliv. Och så var det roligt att intresset var så stort, både från landsting och från kommuner runt omkring. – att vi satsade på en dag om just små barns psykiska hälsa beror på att forskningen allt tydligare visar hur viktiga dessa första år är, fortsätter Karin Bengtsson. det som sker då har vi ju inga direkta minnen av själva, men det ligger till grund för resten av livet, påverkar vår framtida hälsa. det är också under de här åren som hjärnan utvecklas enormt. Kati Falk, psykolog som jobbat på barnkliniken i Lund och numera är pensionär, redde ut begreppen affekt, anknytning och mentalisering. Vi föds alla med en omogen hjärna, fylld med en viss genetisk kod som har med personligheten att göra. Men vi föds också in i ett sammanhang, en familj som påverkar hur vi utvecklas. – Egentligen föds vi för tidigt, sa Kati Falk. Vi är inte lika utvecklade som andra däggdjur och blir helt beroende av våra föräldrar.

Birthe Hagström och Kati Falk föreläste om små barns psykiska hälsa och utveckling utifrån lite olika perspektiv.

affEKtiva systEMEt Först mognar det affektiva systemet, som är utvecklat redan vid födseln. Vi kan kalla på uppmärksamhet och kommunicera med olika medel, utan ord. det är en garanti för överlevnad. Enligt Kati Falk har alla affekter (t ex nyfikenhet, glädje, ilska, oro, skam) en genetisk faktor. Just skam spelar en stor roll för dem som utvecklar psykisk ohälsa. den kan ge dålig självkänsla, man blir lättkränkt, skyller ifrån sig och avstår kanske från projekt som kan framkalla skamkänslor. – Många med borderline och personlighetsstörning har svårigheter med det här, sa Kati Falk.

anKnytningssystEM Ett fungerande anknytningssystem gör att vi vill söka närhet och kontakt. För att det ska utvecklas krävs att föräldrarna investerar känslomässigt i barnet – tid och kärlek. – Här är det viktigt att vi, alla som har kontakt med familjen, ser och kan komma in och stötta familjesystemet tidigt.


MEntalisEring Mentalisering gör att man förstår sitt eget och andras inre liv. Vi kan uppfatta skillnaden mellan det egna perspektivet och andras. detta utvecklas i samspel med andra och utvecklas olika beroende på hur gynnsam miljön runt individen är. – Har mentaliseringen varit dålig får man svårt att förstå andra, att visa empati, man tål inte kritik och söker fel hos andra. Man får också svårt att hålla fast vid intressen eller långvariga relationer. något som kan leda till kronisk stress. – detta är mycket farligt. det är så viktigt att vi fångar upp de här barnen i tid! alla vi som sitter här i dag borde höja våra röster för att påverka hur vårt samhälle byggs. det är värt alla pengar i världen att våra barn mår bra.

saMarbEtE i MalMö Birthe Hagström, utvecklingsledare i Malmö kommun, är fil dr i pedagogik och arbetar praktiskt med familjer i projektet aLMa i Malmö. Här samverkar psykiatri, socialtjänst, mödravård och barnhälsovård för att fånga upp familjer med problem. – det är viktigt med tidiga insatser, berättade Birthe Hagström. ibland behöver en familj stöd redan under graviditeten, ibland blir de uppmärksammade vid förlossningen eller strax därefter. Hon berättade om den så kallade lågtröskelverksamheten som går ut på ”enkla” insatser som praktisk hjälp i hemmet, en föräldratelefon för oroliga frågor, mammagrupper och sommarverksamhet på Viktoriagården. – Till Viktoriagården får föräldrar med småbarn (0–4 år) komma om de har problem med till exempel mat, sömn, utveckling osv. Föräldrarna kan också ha egna problem som oro, ångest, att du inte tycker om ditt barn eller har en känsla av ensamhet som förälder.

Att vi satsade på en dag om just små barns psykiska hälsa beror på att forskningen allt tydligare visar hur viktiga dessa första år är. Karin Bengtsson

– Viktoriagården ligger precis vid Zlatans hus, och det vet ju alla var det ligger! Trots att det är väldigt populärt att komma hit, var det många som inte dök upp. Men när vi bjöd på ett busskort var det betydligt fler som kom. Man kan tycka att den lilla summan inte kan vara avgörande, men i Malmö är det många barn som växer upp i fattigdom.

viKtig pErsonal – Bland Malmös befolkning är över 30 procent födda utomlands, och här finns sveriges mest socialt utsatta områden och svåraste förhållanden. Men inte bara i Malmö, utan i alla förskolor, behöver det finnas rimligt stora barngrupper och rimligt antal utbildad personal, menade Birthe Hagström. – det är viktigt med välutbildad personal som kan tolka barnens signaler och stödja föräldrarna. detta är ju särskilt viktigt i de mest socialt utsatta områdena. Personalen måste också ha någonstans att vända sig vidare.

fortsatt arbEtE – Tanken med den här dagen var att öka kunskapen om vad små barn behöver för att utvecklas på ett bra sätt, berättar Karin Bengtsson på folkhälsoenheten. det handlar om omsorg, trygghet och lyhördhet. Tanken var också att ge exempel på vad man kan göra för barn som lever i utsatta miljöer. inte minst Birthe Hagström gav hoppfulla och praktiska exempel från arbetet i Malmö. – Jag tyckte det blev en väldigt bra dag och hoppas självklart att den inspirerade och blir till hjälp i det fortsatta arbetet för små barns psykiska hälsa i länet. inom Landstinget Kronoberg har folkhälsoenheten varit med och arbetat fram en länsgemensam folkhälsopolicy. Ett av de två prioriterade områdena i policyn är barns och ungas uppväxtvillkor. det andra prioriterade området är Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel – ett viktigt område även när det gäller barn och ungas uppväxtvillkor. Bakom policyn står landstinget, länets kommuner, länsstyrelsen och regionförbundet södra småland. när policyn är antagen ska den följas upp av en länsgemensam handlingsplan, som kommer att utgöra en grund för samverkan i framtiden. j

Viktoriagården ligger precis vid Zlatans hus, och det vet ju alla var det ligger! Trots att det är väldigt populärt att komma hit, var det många som inte dök upp. Men när vi bjöd på ett busskort var det betydligt fler som kom. Man kan tycka att den lilla summan inte kan vara avgörande, men i Malmö är det många barn som växer upp i fattigdom. Birthe Hagström

BLADET NR 4 # 2012

29


Barn- och ungdomshälsan och nu-enheten – vem gör vad? landstinget Kronoberg satsar på att stärka barns och ungdomars psykiska hälsa. På kort tid har två nya enheter slagit upp portarna för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin. STina Solin

nU-enheten tillhör barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, och arbetar med barn och ungdomar med neuropsykiatriska problem. Barn- och ungdomshälsan tillhör barnkliniken och hjälper barn och ungdomar med lättare psykisk ohälsa. Båda enheterna samarbetar med flera olika aktörer, till exempel socialtjänst och skolor, för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. Här följer en liten guide till de två nya enheterna, och vem som gör vad.

Barnklinikens mottagning för lättare problem Vad är barn- och ungdomshälsan?

Hur jobbar barn- och ungdomshälsan?

Vem jobbar på barn- och ungdomshälsan?

Barn- och ungdomshälsan 6–18 år är en helt ny mottagning som ger tidigt stöd åt barn och ungdomar med lättare psykisk ohälsa. Mottagningen finns till för barn och ungdomar i åldrarna 6–18 år och deras föräldrar. det kan röra sig om problem som till exempel oro, sömnproblem eller återkommande magont utan någon tydlig orsak. Mottagningen öppnade i september 2012 och har redan över 130 pågående ärenden.

Barn, ungdomar och deras föräldrar kan vända sig direkt till barn- och ungdomshälsan för att få råd och stöd. avdelningen arbetar med relativt korta behandlingstider och träffar patienterna 4–5 gånger. Behandlingsplanen tas fram efter samtal med både barnen och föräldrarna, enskilt och tillsammans. Hittills har många barn- och ungdomar hänvisats hit via skolor samt av anhöriga.

På barn- och ungdomshälsan arbetar sjuksköterskor, socionomer, psykologer och psykoterapeuter – alla med långvarig vana av att jobba med barn, ungdomar och familjer. i dagsläget består teamet av sju medarbetare. Var finns barn- och ungdomshälsan?

Barn- och ungdomshälsan har lokaler på Klostergatan 11 i Växjö, men verksamheten är flexibel och kan verka i hela länet efter behov. j

BuP utreder neuroutveckling

30

Vad är nu-enheten?

Hur jobbar nu-enheten?

Vem jobbar på nu-enheten?

nU står för neuroutveckling. Enheten utreder och behandlar barn och ungdomar 0–18 år (upp till 21 år om man går i gymnasiet) med neuroutvecklingsproblem, till exempel adHd, aspergers och autism. nU-enheten öppnade i september och tillhör barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Patientgruppen har utretts och behandlats sedan innan. skillnaden är att nU-enheten arbetar enligt ett nytt arbetssätt där vissa medarbetare enbart arbetar med utredning och andra med behandling. nu ingår också fler yrkeskompetenser än tidigare. i dagsläget väntar ungefär 120 barn på utredning.

Patienterna blir fördelade till nU-enheten när det har inkommit en remiss till barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Först genomförs ett bedömningsbesök där nU-teamet kartlägger behovet av utredning och behandling. En fullständig neuropsykiatrisk utredning tar cirka fyra veckor. En av de vanligaste diagnoserna är adHd. när en sådan diagnos är fastställd erbjuds familjen ett behandlingspaket bestående av föräldrautbildning, information om medicinering och besök hos arbetsterapeut. Många patienter erbjuds även behandlingsinsatser i väntan på utredning.

nU-enheten består av ett multiprofessionellt team på 20 personer som innefattar psykologer, sjuksköterskor, kuratorer, arbetsterapeut, specialpedagog, skötare, sekreterare, läkare, logoped och sjukgymnast.

BLADET NR 4 # 2012

Var finns nu-enheten?

nU-enhetens lokaler finns hos barnoch ungdomspsykiatrin på Centrallasarettet Växjö. Utredningarna görs i huvudsak i Växjö medan medicinuppföljning, behandling och föräldrautbildning är mer flexibelt och kan förläggas i Ljungby.

j


samordnare ska säkra asylsjukvård Kunskap och fungerande rutiner behövs för att säkerställa hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar. En samordnare från varje centrum ska nu utses för att stötta centrumen i det arbetet.

May olSSon

samordnarna i centrumen ska få information och kunskapsöverföring från en grupp tjänstemän, nämligen: Jessika Andersen, hälso- och sjukvårdsstrateg, stöd till landstingsledningen och representant för landstinget på nationell och regional nivå. Hon håller ihop gruppen och nätverket. Sandra Nyqvist, planeringssekreterare, ska tillsammans med redovisningsstöd ekonomi kvalitetssäkra rutiner för ersättningar från Migrationsverket och redovisa till sKL. de frågor som rör smittskydd inom asyl- och flyktingområdet hanteras av Magnus Hermann, smittskyddssjuksköterska, bland annat den att skapa interna rutiner för hälsoundersökningar. Redovisningsstöd ekonomi, Maria Ljunggren med medarbetare, återsöker kostnader från Migrationsverket och fördelar ersättningar i landstinget samt utvecklar rutiner för detta. j när detta skrivs har fyra centrum samordnare. det är ing-Marie Johansson, primärvårds- och rehabcentrum, Gunnel Håkansson, tandvårdscentrum, Mona Göthe, medicincentrum och Stefan Engdahl, akutcentrum. läs mer på webben: hälsa och vård, för hälso- och sjukvårdspersonal, vård av personer från andra länder.

sommarkurs ...som julklapp, födelsdagspresent eller bara som en trevlig överraskning! Ge en annorlunda julklapp, föredelsdagspresent eller varför inte överraska någon genom att ge en sommarkurs på Grimslövs folkhögskola som present! Kursutbudet är brett och säkert finns det någon kurs som skulle passa dig själv eller någon som du tycker är värd att få detta erbjudande. Vi erbjuder bland andra följande kurser: Mindfulness, yoga, kreativa aktiviteter, järnsmide, floristik, skrivarglädje, linedance, livsrumsoch livsträdskurs, rörelseaktiviteter för hela familjen m m. Aktuellt kursutbud och priserna hittar du på www.grimslovsfolkhogskola.se Du som anmäler dig själv eller någon annan till sommarkursen före den 1 februari får tio procents rabatt. Har du frågor är du välkommen att höra av dig till sirpa.gladenbring@ltkronoberg.se, tel 0470-76 37 02, 070-967 30 25. Välkommen till Grimslövs folkhögskola!

hälsodag för arbetsgrupper Förutsättningen för att kunna arbeta engagerat och därmed bidra till att skapa en hälsosam och välfungerande arbetsplats är att alla på arbetsplatsen mår bra. I det hälsofrämjande arbetet betonas en helhetssyn på hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt. Plats: Ekhagen kurs och konferens i Grimslöv Målsättningen är att deltagarna ska

invigning av nya rEhabbassängEr i början av januari startar verksamheten i de två nya rehabbassängerna på Sigfridsområdet i Växjö. Bassängerna kommer att ersätta den gamla på Sigfrid samt bassängerna på Kungsvägen och Solvändan. – de nya bassängerna innebär helt nya tekniska möjligheter och modern utrustning som förbättrar mycket för patienterna. Exempelvis har en av dem höj- och sänkbar botten, berättar Gunilla lindstedt, verksamhetschef på rehabiliteringskliniken. i mitten av januari invigs bassängerna officiellt, och i samband med det blir det öppet hus för medarbetare inom landstinget och allmänheten. Mer information om detta kommer senare.

våra lEdiga jobb finns nU på facEbooK nu är det möjligt att hitta lediga jobb inom landstinget Kronoberg på en ny sida på Facebook. På sidan finns också en applikation att ladda ned, för att prenumerera på våra lediga tjänster. dessutom innehåller sidan övergripande information om hur det är att jobba i landstinget Kronoberg. adressen till Facebook-sidan: http://apps.facebook.com/landstingetkronoberg/

• få både teoretisk och praktisk kunskap om, och verktyg för att, arbeta på ett hälsofrämjande sätt • få ökad kunskap om friskvård och hälsa • få kunskap om hur man kan stärka det hälsofrämjande perspektivet och öka medvetenheten om stödjande och hindrande faktorer i hälsofrämjande arbete.

Innehåll • Teoretisk genomgång och praktiska övningar • Stress och stresshantering i vardagslivet • Vårt rörelsebehov • Avslappning

Genomförande Föreläsningar kopplas till praktiska moment i ämnena mat och hälsa, fysisk aktiviteter, stress och stresshantering i vardagslivet. Du får kunskap om, och verktyg till, att påverka en god och hållbar livsstil. Begär offert! Har ni önskemål om kursinnehåll är ni välkomna att höra av er till sirpa.gladenbring@ltkronoberg.se, tel 0470-76 37 02, 070-967 30 25.

BLADET NR 4 # 2012

31


Runt om

Gösta Skoglund från Miljöresurs Linné håller i undervisningen.

Anna Rundgren, restaurangchef, smakar av soppan med saffran.

Miljökunskap i restaurangerna Intresset för ekologisk mat märks allt mer på krogar i både Sverige och internationellt. Även i offentlig sektor växer intresset, inte minst i Landstinget Kronoberg där det serveras mycket ekologisk mat. Och hela kökspersonalen ska med på utvecklingsresan! TExT & FoTo: KaTaRina lundqViST det nationella målet att 25 procent av all inköpt mat i offentlig sektor ska vara ekologisk senast 2010 antogs av landstinget Kronoberg 2006. det målet uppnåddes redan 2009 och andelen ekologisk mat är nu uppe på 39 procent. En viktig framgångsfaktor är att landstinget Kronoberg har kunniga och engagerade medarbetare som vill laga mat av naturliga råvaror. Kost och restauranger i landstinget Kronoberg är också det första landstinget i Sverige som är KRaV-certifierat.

Ekologiskt odlad mat ska tas fram utan användning av bekämpningsmedel, GMo och konstgödsel. GMo är genetiskt modifierade organismer, där man förändrar arvsmassan så att den får de egenskaper man vill ha, t ex göra dem resistenta mot bekämpningsmedel och skadeinsekter. 32

BLADET NR 4 # 2012

– Vi är ett KRaV-certifierat kök och det innebär bland annat att personalen ska få miljöutbildning en gång per år, berättar kostchef doris Johansson. nu går hela personalen, 90 personer i både Ljungby och Växjö uppdelade i fem grupper, samma utbildning. när Bladet är med går ett gäng runt Växjösjön under ledning av Gösta skoglund från Miljöresurs Linné. när de delats in i mindre grupper får de olika frågeställningar att diskutera under promenaden.

hUr nära är nära? – Vad är skillnaden på ekologiskt och närproducerat? frågar Gösta skoglund och grupperna går och småpratar fram till första stoppet med fika. – det måste ju inte vara ekologiskt bara för att det är närproducerat, svarar någon. – Men om man köper ekologiska varor från andra sidan jorden, är det bättre än att köpa närodlat? fortsätter Gösta. – Vad är egentligen närodlat? undrar någon. Hur långt bort kan vara nära? Gösta fortsätter att berätta om olika sorters lantbruk, att vissa grisar aldrig får se himlen, och att en ekologisk EU-märkning

inte är någon garanti för att grisarna varit särskilt lyckliga. – de lovar att djuren ska få vara utomhus en viss tid, men de kanske får stå tätt tillsammans på en betongplatta, och det gör ju ingen gris glad. de vill böka i lera! Vi går vidare ett par kilometer medan nästa fråga diskuteras: Hur kan vi göra det mer känt bland medarbetare och allmänhet att vi jobbar med miljöfrågor? – Man kan ha små lappar på borden i restaurangerna för att berätta om vad vi gör, föreslår någon. – Vi kan kanske anmäla oss till olika tävlingar för att få uppmärksamhet. – att Bladet är här gör det ju känt! konstaterar Gösta skoglund.

EKoodling i bacKEn innan den sista pausen ska vi fundera över hur vi kan göra för att öka andelen ekologiska produkter. det var nog den svåraste frågan att besvara, men att odla på Östrabobacken (ekobacken) är ju ett litet steg. Här har landstinget ett par olika lotter med bland annat kryddor och det var här som promenaden avslutades. Kocken Matts andersson bjöd på en värmande vegetarisk saffranssoppa och bröd, medan vi kunde njuta av utsikten över staden och solnedgången bakom domkyrkan. – doris var faktiskt inte jättepigg på det här med ekologisk mat för ungefär sex år sedan när arbetet började, skrockar skoglund. Och nu är hon största entusiasten av alla! Tänk vad det kan förändras. j


Runt om

Populärt mingel hos ettårsjubilerande psykologprogram

Idor Svensson studierektor från Linnéuniversitetet, Landstinget Kronobergs personaldirektör Jeanette Kjellberg, studierektor Hans Ljungqvist och Bengt Persson, psykologförbundet.

Nästan 100 personer kom och minglade när studenter och lärare från Linnéuniversitetets psykologprogram tillsammans med psykologer och ledning i landstinget firade att utbildningen funnits i ett år. TExT & FoTo: KaTaRina lundqViST

– det är en stor ynnest att få vara med om en så historisk händelse som starten av ett nytt psykologprogram, berättar Hans Ljungqvist, klinisk studierektor, med uppgift att vara kontaktlänk mellan universitet och landsting. En viktig orsak till att Högskoleverket valde just Linnéuniversitetet för ett nytt psykologprogram var ett unikt samarbetsavtal mellan Linnéuniversitetet och Landstinget Kronoberg. avtalet innebär att studenterna på Linnéuniversitetet har mentorer redan från första terminen. Mentorerna är yrkesverksamma psykologer, för närvarande har

Landstinget Kronoberg tio mentorer, även Landstinget i Kalmar län bidrar med mentorer. alla som är mentorer har gått en mentorsutbildning på 7,5 högskolepoäng en utbildning som även ger behörighet till att föreläsa på universitetet. – det har varit ett mycket spännande första år. allt har fungerat väl, såväl mentorer som studenter är nöjda med upplägget. – Vi har ett väldigt gott samarbete med Linnéuniversitetet och med Landstinget Kalmar. Och till våren 2013 startar en ny mentorsutbildning, avslutar Hans Ljungqvist.        j linnéuniversitetet tar in 30 studenter på psykologprogrammet varje år. Psykologutbildningen är fem år lång och därefter följer ett års praktisk tjänstgöring (PTP) under handledning för att få sin legitimation.

Planera in hälsoveckan redan nu! Håll vecka 16, 2013, i din kalender lite ren från andra utbildningar, för då är det dags för Hälsoveckan igen. Friskvård och hälsa planerar veckan med olika föreläsningar och aktiviteter för fullt. Håll utkik på interna webben, där kommer allt som erbjuds att publiceras framöver.

Landstingets tidning kom tvåa när Svenska Publishingpriset delades ut i Stockholm den 14 november kom landstinget Kronobergs medborgartidning det goda livet magasin på andra plats. det var nummer 2/2011 som bedömdes, och texterna fick betyg 9 (av 10) av juryn. det visuella intrycket fick också en nia. Sammanlagt fick det goda livet 32,3 poäng. Vann gjorde tidningen Kullaliv med 37,8 poäng. nyligen kom 2012:s sista nummer ut. Har du inte fått tidningen går den att beställa på webben eller hos vaktmästeriet på tel 8558.

Pensionär? fortsätt läsa bladet! skicka namn och adress till bladet@ltkronoberg. se eller ring 0470-58 85 13.

BLADET NR 4 # 2012

33


Nytt från ledningen

Kärv ekonomi kräver åtgärder landstinget Kronoberg producerar allt mer vård, vi har goda medicinska resultat och en god tillgänglighet. det är naturligtvis positivt och något som vi ska vara stolta och glada för. men samtidigt har vi en svår situation eftersom våra resurser inte växer i samma takt som behoven. EllEn loVén aRKiVFoTo: linda HiMSEl

Ekonomin i Landstinget Kronoberg är problematisk. En anledning är sämre skatteintäkter till följd av lågkonjunkturen. därtill beräknas kostnaderna för vård och behandling ge ett betydande underskott på cirka 110 miljoner kronor för 2012. Ledningsgruppen har därför tagit fram en handlingsplan som ska hjälpa oss att nå en ekonomi i balans för 2013. Planen innehåller ett antal landstingsövergripande åtgärder.

Landstingsdirektör Börje Lindqvist och ledningsgruppen föreslår flera olika åtgärder för att få ekonomin i balans. Bland annat ska kostnaderna till bemanningsföretag minskas, ett annat förslag är att utvärdera centrumorganisationen utifrån ledning, styrning, administration och ekonomi.

Hur ska vi kunna spara när vi redan är ekonomiskt pressade?

Börje Lindqvist, landstingsdirektör: – Redan i våras rapporterade jag till styrelsen om tendensen med försämrad ekonomisk situation. situationen har sedan successivt försämrats. Grundproblemen är att kostnaden ökat i snabbare takt än intäkterna. Vårdbehoven fortsätter vara höga samtidigt som skatteintäkterna försämras till följd av lågkonjunkturen. Eftersom vi inte får mer pengar måste vi minska kostnaderna.

Börje L: – Vi måste förhålla oss till de ramar och spelregler som våra förtroendevalda anger. Vår ekonomi är i obalans, det vill säga att våra utgifter är större än våra inkomster och det är något som vi alla måste förhålla oss till och hantera. samtidigt tror jag inte att vi kan springa fortare. istället får vi pröva om vi kan arbeta smartare. Vi måste se till att varje krona används på bästa sätt. när någon slutar eller går i pension, måste vi se över uppdrag, och fråga oss om vi arbeta på ett annat sätt?

Börje L: – det är en kombination av en försämrad samhällsekonomi och att kostnaderna ökat framför allt för den köpta vården. det vill säga när vi skickar våra kronobergare för att få högspecialiserad vård på annat håll. Vi har också ökade kostnader för läkemedel inom slutenvården och för hyrläkare som vi varit tvungna att anlita när vi inte har kunnat lösa bemanningen själva.

Kommer det att påverka vården, kommer våra patienter att bli lidande?

Vad ska landstinget göra för att få en bättre ekonomi?

Vad händer framöver?

Börje L: – Ytterst är det landstingsfullmäktige som anger förutsättningarna i budget och finansplan. Utifrån de ramar de anger har vi i ledningsgruppen tagit fram en handlingsplan som godkänts av landstingsstyrelsen och som innehåller ett antal åtgärder: BLADET NR 4 # 2012

Med i förslaget finns även att centrumorganisationen bör utvärderas utifrån ledning, styrning, administration och ekonomi och att landstingsfullmäktige bör justera målet för tillgängligheten för patienter som omfattas av vård- och behandlingsgarantin till 0–7–90–90 (dagar) för all verksamhet utom barn- och ungdomspsykiatrin.

Kunde man inte ha förutsett underskottet för länge sedan?

Vad är orsaken till kostnaderna har ökat så mycket?

34

• effektivare upphandling av alla varor och tjänster • minskade kostnader för bemanningsföretag • översyn av bemanningsstrukturen • Inga merkostnader för att uppfylla vård- och behandlingsgarantin • effektivare sommarplanering • undersöka möjligheter till alternativa drift- former • Införande av nya läkemedel och behandlings- metoder måste vara fullfinansierade

Börje L: – Vi måste prioritera de åtgärder som påverkar patienterna minst. det är viktigt också att vi tänker långsiktigt och att de åtgärder vi gör är hållbara över tid. Men det går inte att i nuläget säga exakt hur vår ekonomiska situation kommer att påverka vården. Börje L: – nästa steg blir att jag kommer att sluta överenskommelser med respektive centrumchef om förutsättningarna för 2013, grundat på de verksamhetsplaner som respektive centrumchef tagit fram som utgår från landstingsfullmäktiges beslut om mål och budget 2013. j


vinnarE

till bildKryss 3/12 iréne albinson, Karlstad Roland Ström, Växjö Marianne Wahlin, ljungby

Många har noterat att det smugit sin in ett fel i förra korsordet. Så här skulle det varit.

Skicka in ditt bildkryss senast den 15 mars till Bladet, landstinget Kronoberg, 351 88 Växjö. Märk kuvertet ”Bildkryss 4/12”. namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vinsterna kommer med posten.

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Grattis!

arbetsplats, avd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . de tre först rätt öppnade lösningarna belönas med presentkort på böcker.

BLADET NR 4 # 2012

35


posttidning b

Det skiner kring Maria Maria Mako har haft det ovanligt tufft på jobbet ett tag då kirurgen i Ljungby byggt om och samtidigt drivit normal verksamhet. Maria har städat bland byggnadsmaterial, byggnadsställningar och byggnadsarbetare utan att klaga. Det var värt en tårta! TExT: JoHanna MElin FoTo: HanS RunESSon

Kollegorna har lurat henne att komma och städa i fikarummet där personalen som jobbar på kirurg-ortoped-urologmottagningen väntar med en stor tårta. – Jag saknar ord, tack snälla ni. nu känner jag verkligen att jag jobbar på rätt ställe, säger Maria och ler stort. Maria har jobbat inom lokalvården i Landstinget Kronoberg sedan 1989. – Jag har alltid upplevt att det är roligt att städa här men under ombyggnaden var det tufft, erkänner Maria. Trots renoveringen skulle mottagningen vara öppen som vanligt. – Jag fick mycket stöd och uppskattning av mina arbetskamrater, säger hon och ser sig runt i rummet. någon påpekar att Maria Mako verk-

Monica Johansson, sjuksköterska på kirurg-ortoped-urologi-mottagningen i Ljungby nominerade Maria Mako till tårtan för hennes tålamod under ombyggnaden.

ligen gör ett bra jobb oavsett om det renoveras eller inte, och att det betyder mycket att ha rena lokaler att komma till varje dag. sedan Maria började i landstinget har det hänt mycket. Hon upplever att städningen är betydligt lättare att utföra i dag. Fina maskiner och färdigimpregnerade moppar underlättar mycket. Maria tycker att den stora fördelen med hennes arbete är att hon träffar så mycket folk och patienter. – när jag städar på en avdelning är det

många patienter som gärna pratar en stund under tiden jag städar i deras rum, jag känner att många uppskattar samtalen, säger Maria. nu är frågan hur tårtan ska fördelas mellan de olika arbetslagen. Tur att tårtan är stor och kan delas på mitten. Men diplomet med den fina nomineringen får hon behålla helt för sig själv. j

En del av nomineringen

Maria gör ett fantastiskt jobb på vår mottagning och hon ser alltid till att det är rent och snyggt när vi startar upp vår mottagning på morgnarna. Maria har haft ett tufft jobb nu i sommar och höst då vi byggt om mottagningen samtidigt som vi bedrivit normal verksamhet. Hon har städat bland byggnadsmaterial, byggnadsställningar och byggnadsarbetare utan att klaga. Mottagningen har varit i topptrim när hon städat klart på morgnarna, för att sen nästa morgon vara full av slipdamm, murbruk och byggnadsmaterial igen. Dag efter dag har Maria slitit för att få det rent så att vi kan ta emot våra patienter.

God jul & Gott nytt år

Nominera du också! Sista dagen att nominera till Bladettårtan nr 1/2013 är fredag 8 mars. Skicka in ditt förslag till bladet@ltkronoberg eller internpost till Katarina lundqvist, informationsavd. på webben, a–ö, B, Bladet kan du läsa nomineringarna till de som inte vann denna gången: CEPS-teamet, Anna Wilsson, Eva Larsson och ordningsvakterna som hjälper till att köra mammor och barn till familje-BB på nätterna.

önskar vi på Bladet!

36

BLADET NR 4 # 2012


Bladet nr4 2012