Page 1

ANNONSBILAGA

YARA SUOMIS TIDNING FÖR LANTBRUKSPROFFS

2019

leipä

leveämmäksi

Text: Tuulikki Suihkonen Foto: Mikko Pääkkönen

Spårämnen ingår i gödslingsreceptet för sockerbeta Den långa växtperioden och rätt tidpunkt för odlingsinsatserna bidrog till Mika Lehtinens stora sockerbetsskörd. Vid gödslingen fäste han också uppmärksamhet vid spårämnena. imitoön är en gynnsam miljö för sockerbetsodling, eftersom våren vanligtvis kommer tidigt och det är varmt långt inpå hösten. Inte heller frosten ställer till med besvär. Odlaren Mika Lehtinen i Kimito har valt sockerbeta till en av sina huvudgrödor. I oktober började betupptagningen på hans åkrar och husbonden verkar nöjd. ”Jag skulle tro att gårdens medelskörd är 60 ton/ha”, säger han glatt. Det är cirka 10 ton mer än Sucros uppskattning av landets medelskörd per hektar. Lehtinen berättar att sockerbetan är en viktig gröda på familjens gård. ”Spannmålen ger bröd på bordet och sockerbetan ger pålägget. Vi odlar sammanlagt 116 hektar, och just nu 29,4 hektar med sockerbeta. Arealen har ökat varje år och målet är att den till nästa år ska vara ett par hektar större.”

K

VÅRGÖDSLING MED YARAMILA-GÖDSELMEDEL

En balanserad gödsling är viktig för sockerbetan, eftersom den inte bara ökar skördemängden utan också förbättrar kvalitetsfaktorerna som till exempel kristalliseringen av socker. Kvalitetsprissättningen styr odlaren till att producera en så hög sockerhalt som möjligt. Till vårgödslingen använde Lehtinen gödselmedlen YaraMila ProBeta, YaraMila Y 3 Spårämne, YaraMila Y 4 Spårämne och Yara NK 2 Spårämne. En tillräcklig kvävegiva är viktig för att betskörden ska bli så stor som möjligt. Vid tillväxtstarten är det viktigt att hålla ett öga på fosforn, eftersom den är energi för växten. Utöver huvudnäringsämnena fokuserade Lehtinen också på spårämnena. Sockerbetan behöver främst spårämnena bor, mangan och zink. Lehtinen lade märke till att det frigjordes rätt mycket kväve under växtperioden. Samma observation av kvävets mineralisering gjordes på Yara Kotkaniemi forskningsstation i Vichtis. Det här

STALLGÖDSEL FRÅN LANTBRUKSSKOLAN

Yaras chef för kundrelationer Taija Saari och odlare Mika Lehtinen gläds över att den gångna växtperioden var gynnsam för sockerbetan.

berodde på att våren var varm och fuktig så att grödorna kunde använda sig av kväve från organogent material. Lehtinen planerade att han gödslar sockerbetorna enligt miljöstödets maximala giva, dvs. 140 kg kväve/ha. ”Vid vårgödslingen fick grödorna 130 kg kväve/ha. Avsikten var att ge 10 kg/ha tillskottskväve i form av Kvävelösning, men i slutändan gjorde jag inte så, eftersom det hade frigjorts såpass mycket kväve från marken.” ”Tillskottskvävet bör ges innan radmellanrummen sluter sig och den bästa produkten för det är YaraLiva Nitrabor som innehåller kväve, kalcium och bor. Eftersom gödselmedlet är snabbverkande är risken för minskad sockerhalt obetydlig, säger Taija Saari som är kundchef vid Yara. Saari berättar att man testade Yara N-Sensor på sockerbeta i Sagu tillsammans med Centralen för Sockerbetsforskning. ”Målet är att ta fram en egen programvara för gödsling av sockerbeta. Programvaran ska kunna identifiera näringsbehovet under växtperioden på olika ställen av ett skifte.”

Utöver mineralgödselmedel spred Lehtinen rekommenderade mängder stallgödsel (30 m3) på sockerbetsskiftena. Stallgödseln levererades från Axxell Brusabys gård som ligger cirka tio kilometer bort. Med stallgödseln tillfördes åkern fosfor, kalium och organiskt material. ”Stallgödsel lämpar sig för sockerbeta också i det avseendet att kvävet frigörs först när marken är tillräckligt varm. Sockerbetan å sin sida fortsätter växa långt in på hösten, så alla näringsämnen behövs”, vet Lehtinen. På vändtegarna använde Lehtinen sig av kvävefixerande växter. ”Jag sådde klöver, vit sötväppling och blålusern på dem. Ett tätt växtbestånd skyddar marken från tunga maskiner och binder också kväve från atmosfären.” BLADGÖDSEL MED I TANKBLANDNINGEN

Lehtinen gjorde fyra besprutningar av sockerbetsfälten. Typiska näringsslukare på åkrarna är svinmålla, baldersbrå, plister och dån. I tankblandningarna till den andra besprutningen lade han manganhaltigt bladgödselmedel och nödvändiga ogräsmedel. Sommarens sista besprutning fokuserade enbart på näringsämnen och då använde Lehtinen YaraVita Solatrel -bladgödsel. YaraVita Solatrel innehåller fosfor, kalium, kalcium, magnesium, mangan och zink. Vattenmängden i tankblandningen var 200 liter. MÅNGSIDIG VÄXTFÖLJD

Husbonden har hittat en fungerande växtföljd som sköter om markbördigheten på gården. Två av de sex åren i växtföljden är reserverade för sockerbeta. De andra grödorna är vårsäd, kummin eller oljeväxter och råg före sockerbetan. ”Kummin har varit en bra upptäckt. Den skördas tidigt och samma höst hinner man ännu så råg”, sammanfattar Lehtinen.


YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Tuulikki Suihkonen, redaktionsråd: Juha Liespuu, Linnea Nordling, Anne Kerminen och Tapio Lahti, Layout Anna Kujala / Tipos Ab. Översättningar Kerstin Lindroos-Falck. KONTAKT Yara Suomi Oy, Bertel Jungs platsen 9, 02600 Esbo, e-post: leipa.leveammaksi@yara.com, telefon: 010 215 2626

Timo Räsänen kommersiell direktör, Yara Suomi Oy

Aktuellt om växtnäring och klimatförändringen Årets växtperiod var i huvudsak gynnsam och på många håll i landet blev skördarna rentav rekordstora.

å Kotkaniemi försöksgård bärgades i bästa fall över 11 tons hektarskördar av höstvete från försöksrutorna. En bra skörd är en viktig grundläggande förutsättning när det gäller lönsamheten. Det här året har belönat dem som använt produktionsinsatserna på det sätt som krävs för en bra skörd. Glädjen grumlas ändå av att spannmålspriserna har kommit ner rejält sedan fjolåret. Spårämnesgödselmedlen blir viktigare när skördarna ökar. I år har det använts rekordmycket YaraVita-bladgödsel. Vi vill erbjuda jordbrukarna nya produkter och till nästa år kompletteras produktsortimentet med biostimulanterna YaraVita Biotryg. Vid gödslingssäsongens början i somras var priserna på gödselmedel klart högre än i fjol, men efter det har prisutvecklingen på världsmarknaden varit en annan än tidigare. Priserna har inte stigit på hösten liksom de brukar. Det här har lett till att när detta skrivs ligger priserna på gödselmedel i Finland under prisnivån vid samma tidpunkt i fjol. Det pågår en livlig diskussion om mat och kolbindning och det är bra. Men det räcker ändå inte att bara diskutera, utan besluten måste i slutändan bygga på kritisk vetenskaplig forskning vars syfte är att söka lösningar som de facto är effektiva. Handlingarna som motverkar klimatförändringen kan inte utgå från uppfattningar eller skenbar kunskap. De får inte heller enbart driva aktörernas egna intressen. När allt kommer omkring är det de åtgärder som på riktigt hindrar klimatförändringen som är av betydelse. Vid Yara söker vi lösningar för att motverka klimatförändringen och gör investeringar i ny teknologi. Ett exempel på detta är det internationella projektet

P

Beställ Gödslingsguiden I Yaras Gödslingsguide 2019 – 2020 hittar du växtspecifika gödslingsprogram, tips för användning av gödselmedel och annan viktig information om Yaras gödselmedel. Guiden är gratis och du kan beställa den på adressen yara.fi/guide

2 | Yara Suomi | Växtpressen 2019

Green ammonia, vars syfte är att använda förnybar energi i stället för fossila bränslen för att binda kväve från atmosfären. Om projektet lyckas innebär det ett stort steg mot en koldioxideffektiv matproduktion. Yara investerar kraftigt i precisionsodling och digitala lösningar. En viktig samarbetspartner till oss är IBM som vi började samarbeta globalt med i våras. Vi har också arbetat med att utveckla återvunna näringsämnen i ett par års tid. Som ett resultat av detta lanserade vi återvinningsgödselmedlet Bio på marknaden.

Syftet är att använda förnybar energi i stället för fossila bränslen för att binda kväve från atmosfären.


SAKKUNNIG Juha Liespuu juha.liespuu@yara.com Skribenten arbetar som chef för Yara Kotkaniemi forskningsstation.

Fosforns betydelse framhävs under goda år Ett långvarigt stegförsök med fosfor i Vichtis gav senaste sommar större skörderespons är normalt. Fosforn ökade också grödans upptag av kväve och andra näringsämnen.

F

GYNNSAMT VÄDER FÖR VÅRVETET

Regnen i maj garanterade en jämn tillväxtstart och det fanns tillräckligt fukt i marken ända fram till början av juni. Från ingången av juni till medlet av augusti regnade det bara 89 mm i Vichtis, vilket är hälften av den normala regnmängden. Växtperiodens effektiva värmesumma låg i linje med långtidsmedeltalet. STORA SKÖRDAR BEHÖVER MER FOSFOR

I år fick man i genomsnitt 1 000 kg större kornskördar än under de föregående åren. Årets resultat visar att när skörden är stor är också de skördeökningar som fosforn ger större än normalt. En kornruta som gödslats med enbart kväve, 120 kg N/ha, producerade en genomsnittlig hektarskörd på 5 700 kg med proteinhalten 14,1 %. Ett försöksled som hade fått lika mycket kväve, men 7,5 kg P/ha, producerade 6 830 kg/ha med 13,5 % som proteinhalt. När växtbeståndet fick 15 kg P/ ha var hektarskörden 7 190 kg och proteinhalten 13,1 %. En fosforgiva på 30 kg P/ha gav 7 710 kg skörd per hektar och 12,6 % protein. I vårveteförsöket var skördarna nästan 2 000 kg större och proteinhalterna en knapp procentenhet högre än under tidigare år. Vårveterutan som gödslats med enbart 140 kg kväve/ha producerade en genomsnittlig skörd på 6 450 kg/ ha med proteinhalten 13,7 %. Försöksledet som hade fått lika mycket kväve, men 7,5 kg P/ha, producerade 7 390 kg/ha i skörd med 13,5 % protein. När fosforgivan var 15 kg P/ha blev skörden 7 930 kg/ha och proteinhalten 13,3 %. Fosforgödsling med 30 kg P/ha gav 8 400 kg i skörd och 13,1 % protein. En stor skörd behöver mycket näringsämnen. Ett ton kärnskörd av vårvete och korn innehåller i medeltal 4 kg fosfor. Ett ton halm behöver 1 kg fosfor. Därmed kräver senaste sommars vårvete-

VÅRVETETS SKÖRD OCH KVALITET 9 000

16

8 000

14

7 000

12

6 000

10

5 000

8

4 000

6

3 000

Protein, %

Skörd, kg/ha

leråriga gödslingsförsök förser oss med värdefull information om skillnader i skörd och kvalitet samt förändringar i jordmånen från år till år. Ett fosforförsök på Yara Kotkaniemi försöksstation i Vichtis har haft fosforstegen på exakt samma ställe från och med 2015. Som försöksled används helt ogödslad samt 0; 7,5; 15 och 30 kg P/ha. Kvävenivåerna är 120 kg N/ha för korn och 140 kg N/ha för vårvete. Halterna av alla andra näringsämnen är konstanta i de gödslade försöksrutorna, så att enbart fosforns inverkan kommer fram. Kornsorterna är Trekker och Kaarle och vårvetesorterna Kreivi och Leidi. Skiftets jordart är mullrik mjällera. Bördighetsklassen för fosfor är rätt dålig. De andra näringsämnenas bördighetsklasser låg på minst tillfredsställande nivå.

4

2 000

2

1 000

0

0 Ogödslad

0 kg P/ha

Skörd 20152018

7,5 kg P/ha 15 kg P/ha

Skörd 2019

Protein 2015-2019

30 kg P/ha Protein 2019

Vårvetet gav i år betydligt bättre skörd än under tidigare år. Samtidigt framhävdes fosforns betydelse för skördeproduktionen.

skörd på 8 000 kg totalt cirka 40 kg P/ha. Försöket utfördes i fosforklassen rätt dålig, där den maximala tillåtna fosforgivan var 34 kg/ha. Grödans näringsbehov, jordmånens fosforinnehåll enligt markkarteringen och markens kulturtillstånd bestämmer hur mycket fosforgödsling växtligheten behöver. SKÖRDEÖKNINGEN HOS 2-RADIGT BEROR PÅ ANTALET SKOTT

Hos tvåradigt korn, som är det vårsädesslag som skjuter flest sidoskott, baserar sig skördeökningen av fosfor till stor del på ett större antal sidoskott. Antalet ax hos sorten Trekker var 772 st/m2 i de kornrutor som gödslats med enbart kväve. I de rutor som fått 7,5 kg fosfor per hektar var antalet ax 912 st/m2. På motsvarande vis var antalet ax 971 st/m2 i den ruta som fått 15 kg fosfor och 1 064 st/m2 i rutan som fått 30 kg fosfor. FOSFOR EFFEKTIVISERAR ANVÄNDNINGEN AV NÄRINGSÄMNEN

Om växten lider brist på fosfor kan den inte fullt ut tillgodogöra sig kväve och andra näringsämnen, även om det skulle finnas gott om dem. Med Yara Handsensor mättes den mängd kväve som maltkornet tog upp i flaggbladsstadiet. I rutorna som fått enbart kvävegödsling hade växtligheten tagit upp 61 kg kväve/ha, i rutorna som fått 7,5 kg P/ha var kväveupptaget 87 kg N/ha, i rutorna

som fått 15 kg P/ha 105 kg N/ha och i rutorna som fått 30 kg P/ha 114 kg N/ha. Fosfor ökade också tydligt upptaget av svavel, kalium och kalcium. EXCEPTIONELLT STOR MINERALISERING AV KVÄVE

Den naturliga mineraliseringen av kväve från marken var exceptionellt stor under den här växtperioden. Detta tog sig uttryck i större skördar än normalt från helt ogödslade rutor. I stegförsöket med fosfor har skörden från ogödslade kornrutor på det mullrika skiftet åren 2015 – 2018 uppgått till i medeltal 3 050 kg/ha, men i år blev skörden 4 590 kg per hektar. För vårvete har den genomsnittliga skörden från ogödslade rutor varit 3 620 kg/ha åren 2015 – 2018, och i år otroliga 5 040 kg/ha. Orsaken var säkert väderfaktorerna under växtperioden. Kvävets mineralisering påverkas mest av markens fuktighet och temperatur under växtperioden. Mikrobaktiviteten i marken gör att kväve frigörs från marken och blir användbart för växterna. De moderna sorterna har enorm skördepotential. Den kan tas till vara genom att man satsar tillräckligt på såväl gödsling som vid behov växtskydd. Det är viktigt att markens fosforförråd inte kommer åt att sjunka för lågt. När den fosfor som förts bort med skörden ersätts genom gödsling, bevarar marken sin bördighet. Yara Suomi | Växtpressen 2019 | 3


SKRIBENT: LINNEA NORDLING | BILDER: JANNE VIINANEN

VALLODLAREN ARBETAR FÖR KLIMATET På Kauppi gård försöker man använda resurserna effektivt när det gäller vallodling. Som bonus blir skörden bättre och kolavtrycket från produktionen minskar.

I

somras monterades en väderstation samt sensorer som mäter markens fukt och temperatur på Kauppi gård i Tavastkyro – liksom på 50 andra Carbo-pilotgårdar runt om i Finland. Utöver dessa har pilotgårdarna också fått börja använda ett vågsystem för vägning av ensilagelassen. ”Från mejeriet kom en förfrågan om vi vill komma med i projektet. Vi tvekade inte en sekund. Klart att vi vill vara med och ta fram mera forskningsrön om den finländska mjölk- och köttkedjan och samtidigt förbättra produktionsförutsättningarna. Alltid lär man sig något själv också”, funderar mjölkgårdens husbonde Risto Linnainmaa. MÅLET ÄR EN KOLNEUTRAL MJÖLKKEDJA

Carbo är ett samarbetsnätverk som leds av Valio och vars mål är en kolneutral mjölkkedja. Yara medverkar i nätverket Carbo och utvecklar klimatsmart och resurseffektiv vallproduktion som använder sig av nya digitala lösningar och den senaste kunskapen om växtnäring. Linnainmaa ser med intresse fram emot resultaten från pilotgårdarna. Han anser att det behövs mer information om jordbrukets roll när det gäller att hantera och anpassa sig till klimatförändringen. ”Nuförtiden vimlar det av allt möjligt tyckande i medierna, men slutsatser måste bygga på forskningsdata”, påminner jordbrukaren. VALLODLING ÄR DET EFFEKTIVASTE KLIMATARBETET

Kauppi gård gör ett viktigt klimatarbete redan nu. Runt gårdscentrum breder 44 hektar vall ut sig och binder kol från atmosfären till växtligheten. Andelen växttäcke vintertid är stor på gårdens åkrar. Stallgödseln är viktig återvinningsgödsel som ökar mängden organiskt material och mikrobfloran i åkermarken. På gården odlas utöver vall också majs, havre, korn och rybs till kraftfoder samt för växtföljdens skull. Inom jordbruket är vallodling den bästa 4 | Yara Suomi | Växtpressen 2019

Kauppi gård är med i samarbetsnätverket Carbo. I år har en väderstation monterats på alla Carbo-gårdar. Gårdens husbonde Risto Linnainmaa förevisade väderstationen för Yaras vallutvecklingschef Mervi Seppänen i början av oktober.

enskilda metoden att öka kolbindningen, konstaterar Mervi Seppänen som är vallutvecklingschef vid Yara Suomi. Det här beror framför allt på att växttäcket ligger kvar året om, samt på att vallen har stor biomassa via rötter och växtlighet. ”Inom projektet Carbo undersöker vi metoder för hållbar rationalisering av vallodlingen. Avsik-

ten är att hitta en balans mellan lönsam vallodling och kolbindning. Man måste komma ihåg att den finländska matproduktionen kommer att få ökad global betydelse i och med klimatförändringen. Vid Yara vet vi att det går att producera stora skördar på ett hållbart sätt i Finland. Det ska vi vara stolta över. Det är viktigt att vi fort-


Risto och Tiina Linnainmaas mjölkgård ligger i Tavastkyro i Birkaland. Gården har 70 mjölkkor och en mjölkningsrobot. De huvudsakliga raserna är holstein och ayrshire.

sätter utveckla vallodlingens hållbarhet och framför allt göra det synligt för konsumenten. I det arbetet är Yara jordbrukarnas samarbetspartner”, fortsätter Seppänen. SMART RESURSANVÄNDNING LÖNAR SIG

Resurseffektivitet har en nyckelroll då man strävar efter att minska miljökonsekvenserna och förbättra lönsamheten i vallkedjan. På Kauppi gård syns resurseffektiviteten på många sätt. Åkermarken används rationellt och varje vår går man in för att få toppskördar med hjälp av en omsorgsfullt utarbetad odlingsplan. Växtföljden är mångsidig och innehåller rybs som är känd för sitt djupa rotsystem. Stallgödseln utnyttjas effektivt på gården. För att komplettera vallåkrarnas näringsbalans används dessutom YaraMila- och YaraBela-gödselmedel som är tillverkade i Finland och vars kolavtryck från tillverkningen har kunnat minskas avsevärt tack vare fabrikernas katalytteknik. YARABELA SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR GÖDSLINGEN

Gårdens gödsling baseras på YaraBela-kvävegödselmedel, eftersom åkrarnas fosforklass är hög till följd av stallgödseln. Före tillväxtstarten på våren får vallväxtligheten vanligen 100–110 kilo kväve per hektar. Vid den andra gödslingen är kvävegivan 40–60 kilo plus kalium i form av YaraMila NK 1. Den tredje gödslingen av vallarna görs i månadsskiftet juli-augusti och då är kvävegivan 20 kilo. Stallgödsel sprids på vallarna vanligtvis i

samband med anläggandet. Under växtperiodens gång följer man noggrant med förhållandena och gör enligt behov justeringar av exempelvis gödslingsplanerna för den andra och den tredje skörden. ”Något år har jag också prövat på delad gödsling när växtligheten har sett ljus ut. Efter det har den andra skörden börjat växa betydligt bättre”, säger Linnainmaa. MYYARA FÖR PRECISERING AV GÖDSLINGEN

Linnainmaa har studerat de möjligheter som Yaras satellittjänst för med sig för gödslingen. MyYara-satellittjänsten som är gratis och öppen för alla gör det möjligt att bestämma åkrarnas vegetationsindex och utifrån det göra upp spridningskartor för gödslingen. ”På majsen har jag redan använt skördekartor som stöd för gödslingen. Jag tror att gödselspridning med hjälp av skördekartor är framtidens metod. Det kan ge inbesparingar, eftersom man gödslar bara där det behövs”, motiverar Linnainmaa. En resurseffektiv användning av mineralgödselmedel är nyckelfaktorn för jordbrukarens skörd och inkomstnivå och där spelar de digitala verktygen en stor roll, sekunderar Seppänen. ”Yara Smart Farming -verktygen, dit också MyYara hör, gör det möjligt att använda gödslingen ännu effektivare än förut. På samma gång ska vi också försöka ta de näringsämnen som finns i marken ännu mer till vara och sköta om markens bördighet.”

Det är nu tredje året man odlar majs på Kauppi gård. Intresset för majsodling väcktes på Työtehoseuras utfärd i Tjeckien, minns Linnainmaa. ”Där sades att majs kan gå att odla också i Finland när klimatet blir varmare. Fodermajssorterna har också blivit bättre och de innehåller mycket energi. Majsen är ingen billig gröda, men i förhållande till arbetsinsatsen är den enkel och förmånlig.”

“Resurseffektiv användning av mineralgödselmedel är nyckelfaktorn för jordbrukarens skörd och inkomstnivå.” Yara Suomi | Växtpressen 2019 | 5


SAKKUNNIG Anne Kerminen I anne.kerminen@yara.com Skribenten arbetar som utvecklingschef för Yara Suomi.

Val av gödselmängd Om sådden utförs under torra förhållanden ska mängden gödselmedel minskas när såmaskinen sår utsädet och gödseln från samma bill. Försöksresultat och praktiska erfarenheter i Finland visar att det kan uppstå störningar i fröets groning.

I ett kärlförsök undersöktes hur groningen påverkas av mycket torra förhållanden och resultaten var entydiga. Om det finns bara såpass mycket fukt i marken att fröet nätt och jämt gror, kan gödselmedel i fröets närhet störa grobarheten betydligt. När gödselmedlet låg tätt intill fröet grodde bara 24 procent av fröna. Om det däremot fanns 1 cm jord mellan fröet och gödselmedlet ledde det till långsammare broddskjutning, men grobarheten blev 89 procent. Ett 2 cm tjockt jordskikt mellan fröet och gödselmedlet eliminerade problemet nästan helt. När gödselmedlet låg 1 cm under fröet var verkningarna skadligare än när gödselmedlet låg bredvid fröet på 1 cm avstånd. Under de två senaste åren har det här fenomenet observerats också under de förhållanden som råder på åkern. År 2018 var ett mycket torrt och varmt år i Finland. På våren torkade åkrarna upp för snabbt och en del av sådden skedde i torr jord. I en situation där en torr åker bearbetades och såddes med luftassisterad såmaskin i samma 6 | Yara Suomi | Växtpressen 2019

Vid Yara Kotkaniemi gjorde man år 2017 ett försök med en såmaskin som Junkkari byggt för användning inom försöksverksamhet. Samma tre meter breda såmaskin var försedd med två olika typer av billar. Halva maskinen Av graferna framgår att man på dag 4 (26.5) kunde se en tydlig skillnad i antalet groddplantor vid uppkomst. På rutan som fått 120 kg kväve genom samma bill som utsädet var antalet groddplantor färre (grön) än när sådden skedde via olika billar (lila). När kvävegivan var 90 kg kunde man se samma fenomen, men skillnaden var mindre. Skillnaden hade ändå jämnat ut sig efter tre dagar (29.5).

Försöksleden i de försöksrutor som fått 90 kg kväve uppvisade inga skillnader vad gäller skörd eller proteinhalt. På kvävenivån 120 kg gav försöksledet som såtts med samma bill ungefär 200 kg mindre skörd än vid sådd med olika billar, men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Det fanns inga skillnader i proteinhalterna.

sådde gödselmedlet och utsädet på normalt sätt via olika billar, medan den andra halvan sådde utsädet och gödselmedlet genom samma bill.

LÅNGSAMMARE GRONING VID DIREKTSÅDD 600 500 400 300 200 100 0

23.5. 2017

24.5. 2017

Samma bill 90 kg N

26.5. 2017 Olika billar 90 kg N

29.5. 2017

30.5. 2017

1.6. 2017

Samma bill 120 kg N

Olika billar 120 kg N

INGEN SKILLNAD MELLAN SKÖRDARNA 8 000

12,5

7 500

12,0

7 000

11,5

6 500

11,0

6 000 10,5

5 500

Protein%

TORKA ÄR EN RISK

DET VÅTA ÅRET 2017

Antal/m2

S

Skörd kg/ha

åmaskinerna för spannmål har utvecklats snabbt under de senaste åren. När gårdsstorleken ökar är det viktigt att få sådden avklarad inom optimal tid. En större arbetsbredd ökar ändå dragmotståndet, vilket leder till att körhastigheten sjunker och traktorn förbrukar mer energi. Som en lösning på problemet har maskintillverkarna tagit fram en såteknik där utsäde och gödselmedel placeras i jorden genom samma bill, vilket minskar dragmotståndet. När fuktförhållandena på våren är normala tar broddskjutningen inte skada av att NPKS -gödselmedlet placeras nära utsädet. Broddskjutningen kan försenas med 2-3 dagar jämfört med sådd via separata billar, men detta inverkar inte på den slutliga brodd- eller planttätheten. En liten mängd gödsel nära fröet påskyndar ofta växtens initiala utveckling efter uppkomsten, skillnaden syns som mörkare färg på växtligheten och frodigare tillväxt. På Yara Suomis forskningsstation i Kotkaniemi gjordes ett flertal odlingsförsök i början av 2000-talet, när såmaskinerna som sår utsäde och gödsel genom samma bill kom ut på marknaden. I försöken observerades att vete och oljeväxter är känsligare för gödselmedel nära utsädet än korn och havre som har tjockare skal. Risken för sämre broddskjutning är större på styva leror än på lättare jordarter. Det konstaterades att 400 – 500 kg sammansatt YaraMila -gödselmedel/ha är en gödselgiva som tryggt kan användas under vårar med normala fuktförhållanden.

10,0

5 000

9,5

4 500 4 000 Samma bill 90 kg N

Olika billar 90 kg N

Samma bill 120 kg N

Olika billar 120 kg N

9,0

YaraMila Y 2 (27–2,6–3) Skörd

rad, kunde det hända att vetet i praktiken inte grodde överhuvudtaget. På några veteskiften var det bara den ogödslade minimirutan som grodde normalt, och åkern måste sås om. Jordarten och åkerns fukthalt har stor betydelse för problemets uppkomst. Lerjordar som torkar upp snabbt är känsligare, medan risken är avsevärt mindre på

Protein%

fuktiga jordar. Gödselmedlet är hygroskopiskt och kan dra åt sig fukt också från luften. Därmed smälter gödseln också i torr jord och den starka saltlösning som uppstår kan störa eller helt förhindra fröets groning.


Text och bilder: Roope Näsi och Eija Honkavaara, Lantmäteriverkets Geodatacentral, DroneFinland-gruppen, Seppo Huurinainen, Wuudis Solution Oy

BORBRIST I SKOGAR

UPPTÄCKS MED DRÖNARE En ny drönarteknik har tagits fram för att upptäcka borbrist i skog. Bristen fås fram genom att man avbildar trädets topp. Bor är ett av de viktigaste spårämnena för skogens tillväxt. Utan bor i tillräckliga mängder växer trädet långsammare till grovt timmer, vilket innebär ekonomiska förluster för skogsägaren. Hos gran orsakar borbrist att trädet förgrenar sig i toppen, med kraftig uppbromsning av längdtillväxten och värdeökningen som följd. Kvävegödslingen ska stå i rätt proportion till borgödslingen. Borbrist förekommer på olika håll i Finland. Områdena har av tradition kartlagts okulärt eller med barrprover. I samband med projektet DataBio som samordnades av Wuudis Solutions Oy märkte man att den nya drönartekniken gör det enklare att identifiera områden med borbrist. Drönarflygningar i granskog Som testobjekt valdes en äldre gallringsskog i Polvijärvi vars dominerande trädslag är cirka 50-årig gran. Figuren ligger på lundartad mo där ett flertal granar lider av allvarlig borbrist. Lantmäteriverkets Geocentrals forskningsgrupp DroneFinland utförde i oktober 2018 en fotograferingsflygning med drönare på objektet. Drönaren var utrustad med flera kameror: Senop-bolagets hyperspektrala kamera, Micasenses multispektrala kamera samt Sonys systemkameror. I en hyperspektral kamera registreras ljus i t.ex. 60 olika band i det synliga och nära infraröda våglängdsområdet.

Med vanliga systemkameror avbildas däremot bara de tre färger (blå, grön, röd) som människan kan se. En multispektral kamera placerar sig i gränsområdet mellan dessa och registrerade i detta fall ljus i fem olika band. Man fick således mycket exakt information om granarnas reflektansspektra. Också granarnas form kan avbildas från bildmaterialet med hjälp av ett fotogrammetriskt beräknat punktmoln.

Punktmoln av undersökningsområdets granar, beräknade på basis av drönarbilderna. Granen med jämn topp till vänster lider av borbrist, medan individerna till höger är friskare.

Drönarbilder och barrprover ger modeller för bedömning av borbrist I januari 2019 samlades in barrprover från topparna av sju provträd. Med hjälp av drönarmaterialets information om spektra och punktmoln som visar trädtoppen i 3D samt borhalter som uppmätts i laboratorium skapade man modeller för estimering av borbrist. De mest lovande resultaten fick man då parametern som beskriver trädtoppens form användes för att beskriva hur allvarlig borbristen är.

Utgående från drönarbilder kan man konstatera borbrist i trädbestånd.

Yara Suomi | Växtpressen 2019 | 7


PRODUKTER Tapio Lahti | tapio.lahti@yara.com Skribenten arbetar som chefagronom vid Yara Suomi.

Nyhet!

YARAVITA -BIOSTIMULANTER

– växtnäring och stimulanter

Till den kommande säsongen lanserar Yara produktfamiljen Biotryg som bygger på ny teknologi. Produkterna kombinerar växtnäringsämnen med ett bioaktivt preparat som främjar tillväxten, dvs. en biostimulant.

S

BIOSTIMULANTER PÅSKYNDAR NÄRINGSUPPTAGET

I EU:s förordning har en biostimulant definierats som en produkt som stimulerar växtnäringsprocesser oberoende av produktens näringsinnehåll. Enligt förordningen är biostimulantens syfte att förbättra växtens näringsutnyttjande, tolerans mot abiotisk stress samt kvalitetsegenskaper. De nuvarande biostimulanterna är en heterogen grupp föreningar som förekommer naturligt i växter eller jord. Syntetiska preparat är ändå inte uteslutna, vilket skapar möjligheter för produktutveckling. Biostimulanter kan appliceras i marken eller på utsäde, eller sprutas på växtligheten på samma sätt som bladgödsel. Produkterna lämpar sig för alla växter. Den största gruppen biostimulanter är föreningar som isolerats från havsalger. De representerar cirka en tredjedel av hela marknaden. En nästan lika stor grupp är humusföreningarna som kan isoleras till exempel från jord eller torv. HUR FUNGERAR BIOSTIMULANTEN

Biostimulanternas verkningar har undersökts länge. Bland produkterna finns bekanta föreningar, till exempel växthormoner, antioxidanter och aminosyror. Enbart utifrån produktens etikett kan man ändå inte dra slutsatser om verkningsmekanismen eller effekten. Det har upptäckts att biostimulanten ofta inverkar på växtens biosyntesprocesser. Till exempel aktiverar biostimulantens antioxidanter de gener som höjer stresståligheten. 8 | Yara Suomi | Växtpressen 2019

I försök som utfördes på Yara Kotkaniemi 2018 och 2019 gav YaraVita-biostimulanter en skördeökning på 0,17-0,8 ton/ha hos vårvete och havre. Sedan tidigare finns det resultat från två spannmålsförsök i Nordirland där YaraVita-biostimulant på höstvete gav i genomsnitt 1,25 ton mer skörd per hektar.

SKÖRDEÖKNING MED YARAVITA-BIOSTIMULANTER 8,0

7,8

7,6

7,5

7,1

7,1

7,0 Skörd, tn/ha

yftet med den nya produkten är att öka odlingsväxtens stresstålighet och utnyttjandet av näringsämnen. Näringsämnena har valts ut så att de stöder de effekter man vill ha ut av biostimulanten. Först ut i produktfamiljen i Finland är YaraVita Biotrac, YaraVita BioMaris och YaraVita BioNUE. Liksom de andra YaraVita -produkterna är det tryggt och enkelt att använda dem. De går också att blanda med de flesta växtskyddsmedel. Biostimulanter har använts redan i decennier, framför allt inom trädgårdsodlingen. I vetenskaplig litteratur definierades termen biostimulant för första gången år 2007 och de började omfattas av myndighetsregleringen sommaren 2019, i EU:s nya gödselmedelsförordning. Användningen av biostimulanter har ökat med cirka 10 % varje år.

6,8

7,0

7,0

6,5 6,0 5,5

5,8 5,1

5,3

5,0 4,5 Biostimulanten kan också påverka transporten 4,0 av näringsämnen i växten, 2017 2018 2019 2019 2019 eller så kan den verksamma höstvete vårvete havre vårvete vårvete beståndsdelen vara ett grundämne som inte hör till Nordirland Yara växtnäringsämnena, såsom Kotkaniemi selen eller kisel. VetenskapObehandlad YaraVita-biostimulant, 2–2,5 l/ha liga forskningsrapporter ger mycket detaljerade beskrivningar av olika verkningsmekanismer. I sista hand mäts biostimulanternas Försöksverksamhet med YaraVita -biostimulanvärde ändå utifrån deras verkningar inom växtter har utförts globalt såväl i växthus som på åker. produktionen. Den bästa skörderesponsen har vanligen bredbladiga trädgårdsväxter, exempelvis äpple, gett. ANVÄNDNINGEN AV BIOSTIMULANTER Tills vidare finns det få försöksresultat från I jämförelse med gödselmedel och växtskyddsåkergrödor under våra tillväxtförhållanden. medel är det svårare att ge användningsrekomDen torra sommaren 2018 fick man med Yaramendationer om biostimulanter, eftersom det inte Vita -biostimulant på Yara Kotkaniemi försöksfinns några tröskelvärden eller analysresultat som station en skörderespons på 0,17 ton/ha (3,3 %) rör användningen. Som stressreducerare bör bios- hos vårvete med skördenivån 5 ton/ha. En investimulanten användas redan innan det syns tecken terad euro gav två euro i utbyte. Senaste sommar på stress hos grödan. Hos oss kan man bereda (2019) var testerna flera till antalet. I försöken sig på till exempel torka i början av växtperioden varierade skördeökningen mellan 0,3 och 0,8 ton/ genom att tillsätta biostimulanten i växtskyddsha. Före det hade man fått goda försöksresultat medel och bladgödsel. Eftersom biostimulanterna med höstvete. I två försök som AFBI (Agri-Food har effekter som påskyndar näringsupptaget kan and Biosciences Institute, Nordirland) utförde de inkluderas i gödslingsprogrammet. med YaraVita -biostimulant år 2017 blev skördeökningen 1,0 ton/ha och 1,5 ton/ha (i medelPOSITIVA EFFEKTER PÅ SKÖRD OCH KVALITET tal 20 %). Biostimulanternas inverkan på skörd eller kvalitet Biostimulanter kan hjälpa växterna att klara av kan enligt litteraturen variera från noll till tiotals pro- långa perioder med torka, hetta eller regn under cent. I medeltal har skördeökningen rört sig kring 20 växtperioden. Effekten beror till stor del på växprocent. I den här siffran ingår ändå många växtartperiodens väderleksförhållanden, och därför är ter och växtplatser. Det väsentliga torde därför vara det svårt att förutspå lönsamheten. Åkerförsöken att det finns vetenskapliga belägg för att biostimulan- ger ändå en fingervisning om biostimulanternas terna har positiv inverkan på skörd och kvalitet. effekt, också här i Finland.

Profile for Landsbygdens Folk

Växtpressen_2019  

Växtpressen_2019