__MAIN_TEXT__

Page 1

Å RG Å N G 11 • N R 4 | 2 020

ANNONS HE L A D E N NA S I DA Ä R EN A NNO NS

Näringslivskontoret

Norrlands bästa företagsklimat! FA K TA COOCON – ÄGARSKIFTEN I PRAKTIKEN. DELTAGARAVGIFT 6 000KR DU FÅR… …en personlig affärsutvecklare från projektet som bollplank och ledsagare genom hela processen. …två tillfällen att under sekretess diskutera just dina möjligheter med upp till 16 experter från näringslivet. …30 timmar kvalificerad rådgivning inom de områden som just du behöver för att lyckas med ägarförändringen. …en tiosidig dokumentation samt en Hållbarhetsanalys baserade på ditt företags förutsättningar och möjligheter.

COOCON-PROGRAMMETS FÖRDELAR • Genomförs av branschledande aktörer • Brett nätverk av kompetens till ditt förfogande • En vedertagen och beprövad process • Professionell och opartisk bedömning av dina möjligheter • Anpassad rådgivning för utveckling

Bra stöd inför ägarskiftet

Att ständigt ha tankarna på företaget är en del av livet för de flesta företagare. Men få tänker på den dagen när man ska sälja eller lämna över verksamheten. Nu finns hjälpen. I projektet ”CooCon – ägarskiften i praktiken” får företag kvalificerad hjälp inför framtida ägar- eller generationsskifte.

En del av dem har äldre ägare som vill ha hjälp att lämna över verksamheten till sina barn, släktningar eller andra. Det är naturligtvis inte bara åldersskäl som gör att en företagare börjar fundera på att avveckla sitt ägande och ”Ägarskiften i praktiken” är en modell som är w ”Ägarskiften i praktiken” drivs av Connect i samutformad för att fungera som stöd oavsett varför eller verkan med Coompanion, och har gett positiva till vem ägandet ska lämnas över. resultat i Norrbotten och Västerbotten där 22 företag Målen är: redan antagits till projektet. Nu följer Västernorrland • Kommande smidigt ägarskifte och Jämtland efter. • Skapa förutsättningar för att behålla verksamAlla kommuner i Västernorrland deltar och därheter och arbetstillfällen på orten Anders Gothefors, vd Connect Norr. med är det nu öppet för alla företagare i Timrå, som • Ökad tillväxt vill ha stöd i planeringen inför ett ägarskifte, att ta kontakt. Och beho– Ett väl genomfört ägarskifte leder till en nystart för företaget, och vet är stort, säger Connects vd Anders Gothefors. det leder i sin tur nästan alltid till tillväxt. Kopplingen ägarskifte-tillEn sammanställning över läget i hela landet visar att omkring 20 växt är tydlig och därför har vi själva satt ett tillväxtmål för de företag procent av företagarna skulle vara i behov av tjänsten. I Timrå är siffran som vi arbetar med, säger Anders Gothefors. betydligt högre. 47 procent av företagarna i kommunen är 55 år eller Erfarenheterna hittills visar att målen är på god väg att uppnås. äldre. ”Ägarskiften i praktiken” bedöms redan bidra till att mer än 100 ar– Det är mycket! Det betyder ju att nästan hälften av företagarna vill betstillfällen kan bli kvar i norra Sverige, och deltagande företag ökar eller bör lämna över ägandet inom omkring 10 år, säger Gothefors. i genomsnitt omsättningen med cirka 10 procent efter ett år och med Är ägarskifte en förbisedd fråga generellt? ytterligare cirka 20 procent efter tre år. – Ja, det är min bild. Alla ska ju en dag lämna över eller sälja sin verksamhet, men många har ingen tydlig bild av hur det ska ske eller Vill du veta mer om ägarskiften eller ansöka om plats i projektet? Gå in på börjar planera väldigt sent. Var ute i god tid, är mitt råd. agarskiften.com eller kontakta Maria Adolfsson, Näringslivskontoret, Alla bolag med omsättning över tre miljoner kronor är välkomna till maria.adolfsson@timra.se arbetet med ägarskiften. Det genomsnittliga företaget som söker sig till projektet har omkring 18 miljoner i omsättning och cirka 20 anställda.

Lär mer om upphandlingar • Linda laddar för Timrå • Jag & mitt företag

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVS­ KONTORET Mitt i tidningen • Lär dig mer om upphandlingar • Linda laddar för Timrå

Alla till bakning

BRA KLIMAT

Företagen trivs i Timrå

SNYGG INSIDA

Återvunnet material ger unik heminredning

MA

GA

ET T S I N K VA L OM ITET S OS S I TIM R

11 00 TILL A LL 0 E X A

.

OC I TIM H FÖRHUSHÅ R Å E TA LL KOM G MUN

NATURNÄRA & Viola Halls uteliv är av det hälsosammare slaget – nu prisas det

Cool design ger en nystart | Dag Jonzon: Generation Z gör världen bättre Reportage: Så gör du din egen ost | Porträtt: Kanchan firar 25 år i Timrå

Å


SKYDDA EN MORMOR

N E EST

F A P P I K

S

Dina val gรถr skillnad.

Minska spridningen av covid-19 2

iTIMRร…


DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FÖR TIMR Å KOMMUN

NR 4 2020

INFORMATION KONTAKT: kommun@timra.se • 060-16 31 00 • GILLA OSS PÅ FACEBOOK! facebook.com/timrakommun WEBB: www.timra.se

Efterlängtat utegym i arenaområdet • De senaste åren har fyra nya utegym byggts i Timrå. Nu får anläggningarna i Bergeforsen, Ljustorp, Söråker och Tallnäs förstärkning av ett fullstort utegym vid Timrå IP. Anläggningen placeras i anslutning till elljusspåret i arenaområdet, bakom konstgräsplanen. Utegymmet ska utrustas med många olika redskap som passar den breda målgrupp som rör sig i området. – Här har vi ett motionsspår som används mycket, både för promenader under höst, vår och sommar – och för skidåkning på vintern. Dessutom tränar många fotboll, hockey och bågskytte i området, så vår förhopp-

ning är många personer kommer ha nytta av utegymmet och träna styrka här, säger Börje Öberg, arbetsledare park- och anläggning på Timrå kommun. Planen är att börja med det förberedande markarbetet så snart marken torkat upp efter vintern. – Förhoppningsvis kan vi komma igång i början av juni och ha utegymmet monterat och klart lagom till midsommar, säger Börje Öberg.

Börje Öberg.

Skatepark med ramper och rails

Bilden visar hur det ungefär kan se ut när skateparken är färdig.

Från outnyttjad tennisbana till en efterlängtad skatepark. Intill NCC-hallen och Arenaskolan växer nu en stor skatepark fram med ramper, rails och andra specialkonstruktioner. – Det är mycket fritidsaktiviteter i området och många ungdomar som rör sig här, så platsen är väl vald, säger Börje Öberg, arbetsledare park- och anläggning på Timrå kommun. Parken som nu byggs blir den största i sitt slag i Timrå. En av de tidigare tre tennisbanorna har tagits bort och en yta på cirka 600 kvadratmeter har iordningställts och asfalterats. Förhoppningen är att hela parken är klar till våren.

Hög andel gymnasiebehöriga bland Timrås elever Timrå ligger i topp när det kommer till gymnasiebehöriga elever i årskurs 9 i kommunala skolor. I Västernorrland är Timrå en av de kommuner med högst andel behöriga elever (88,4%) och även nationellt ligger Timrås nior bra till. I jämförelse med Sveriges alla kommuner ligger Timrå bland de 25 procent kommuner med högst andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9. – I jämförelse med Sveriges samtliga kommuner står vi oss väl. Den positiva trendkurvan vi haft de senaste åren ser fortfarande bra ut, säger Lisbeth Eklund,

ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Ett identifierat förbättringsområde är elevernas matematikkunskaper. – Där börjar vi nu från grunden med en stor och långsiktig satsning i förskoleklass och lågstadiet. Den sker i ett nätverk tillsammans med fem andra kommuner och med hjälp av Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Nationellt centrum för matematikutbildning, säger Erik Sidebo, biträdande förvaltningschef på barn- och utbildÄven nationellt ligger Timrås nior bra till. ningsförvaltningen. i TIM R Å

3


HEL A DET TA UPPSL AG ÄR EN ANNONS FÖR TIMR Å KOMMUN

Knyter livsviktiga relationer • I snart 20 år har Henrik Westberg arbetat med olika typer av missbruksvård, både för drabbade och anhöriga. I mitten av november började han som alkohol- och drogbehandlare i Timrå kommun. För Henrik Westberg handlar missbruksvård om folkhälsan. Om en människa inte mår bra i själ och hjärta så sprider det sig snabbt och drabbar många fler. – Ungefär 1 miljon människor i Sverige har en beroendesjukdom, men indirekt drabbas 6-7 miljoner. Det handlar om partners, barn, släktingar, vänner och kollegor som på olika sätt blir påverkade av sjukdomen. Det innebär en enorm stress att leva nära någon som missbrukar och det i sin tur kan leda till fysiska sjukdomar. Därför måste vi hjälpas åt att bota, säger han.

Henrik Westberg.

UTBILDAD INOM MISSBRUK Som alkohol- och drogbehandlare blir Henrik spindeln i det han själv kallar missbruksvårdsnätet. Han är utbildad inom missbruk som rör spel, alkohol, droger och anhörigstöd. Närmast

kommer han från en liknande tjänst inom Sundsvalls kommun där han bland annat var med och startade upp Sundsvalls behandlingscentrum 2009. – Jag jobbade många år som behandlare men på senare år har jag mer ägnat mig åt enskilda samtal och anhörigkontakt. Jag är intresserad av människor och det finns en hjälpare i mig. Jag får som balsam kring hjärtat när människor gör goda beteendeförändringar och kan återupprätta relationer. Just intresset för människor och att skapa nya relationer tror han kommer vara avgörande i hans nya roll. – Det här är en sådan komplex sjukdom och lösningen är minst lika komplex. Ska vi nå framgång är det genom samverkan. Vi måste vara många som jobbar tillsammans och lär av varandra. Då kan vi komma framåt och hjälpa många, säger han och fortsätter: – Tillsammans med mina nya kollegor hoppas jag få jobba fram ett anhörigstöd som vi har tilltro till och som vi anser fyller en funktion för kommunmedborgarna. Anhörigstöd och någon form av behandling bör alltid gå hand i hand.

Ny grundsärskola i Bergeforsen • Lagom till sportlovet 2021 planeras dörrarna till grundsärskolans nya lokaler i Bergeforsens skola öppnas. – Det är efterlängtat eftersom vi är så trångbodda. Det blir magiska lokaler med härlig rymd och ljus. Äntligen får personalen och eleverna en riktigt bra arbetsmiljö anpassad för verksamheten, säger Eva Stafrin, rektor Bergeforsens samt Ljustorps skolor. Utbyggnationen är en stor satsning för Timrå kommun och det finns få liknande exempel i Sverige. – Det är inte vanligt att en kommun i Timrås storlek satsar och investerar i liknande kvalitet på byggnad för dessa elever, säger Eva Stafrin. Arbetet, som påbörjades i februari, ökar skolans lokaler med totalt 750 kvadratmeter fördelat på två plan. Hela utbyggnaden är anpassad efter grundsärskolans behov. På övre plan finns vanliga klassrum och flera grupprum för de elever som läser ämnen. På nedre plan har lokalerna anpassats till de elever som läser ämnesområden (ibland omnämnt som träningsskola) och kan behöva extra hjälpmedel. BYGGDES PÅ 1950-TALET – Här är exempelvis inredningen i kök och badrum höj- och sänkbart och det finns fönster som är lägre placerade så att alla ska kunna se ut, även elever som sitter i rullstol, säger Magnus Karlsson, tf verksamhetschef fastighet och anläggning på Timrå kommun. Bergeforsens skola byggdes på 1950-talet och sedan dess har den byggts ut i omgångar. Den nya utbyggnaden har fått en fasad i tegel och detaljer i plåt. – Utsidan blir tidlös och i mina ögon väldigt snygg. Nu återstår arbetet inne i lokalen där det bland annat ska dras kablar och målas innan 4

iTIMRÅ

Utbyggnaden ökar skolans ytor med totalt 750 m2 fördelat på två plan.

eleverna kan ta plats, säger Magnus Karlsson. I samband med ombyggnationen byggs också en ny lekplats anpassad för särskoleeleverna, med bland annat en stor gunga och studsmatta. – Där kommer eleverna kunna röra sig fritt och öva på sin motorik. Det blir fantastiskt bra, säger Eva Stafrin. Efter invigningen kommer grundsärskolans befintliga lokaler användas till fritidsverksamhet.


HEL A DET TA UPPSL AG ÄR EN ANNONS FÖR TIMR Å KOMMUN

Vi håller i och ut, med ett starkt verksamhetsresultat • Vi drabbas nu av en andra bred våg med omfattande samhällsspridning av Covid-19. Vi behöver din hjälp för att begränsa smittspridning. Samtidigt fortsätter arbetet oförtrutet med att göra Timrå till en ännu bättre kommun att bo och verka i – trots pandemin går det att skönja fina verksamhetsresultat. Efter flera år med systematiskt arbete stärker vi ytterligare vår position vad gäller företagens uppfattning om företagsklimatet och vi har nu Norrlands bästa företagsklimat. Roligast av allt är att företagen verkligen bekräftar att det är så i Timrå och väljer att etablera verksamhet här. KOMMUNEN STORKLÄTTRAR Samtidigt fortsätter skolan att prestera goda resultat. Nu senast uppmärksammar Lärarförbundet Timrå och konstaterar via sin ranking att kommunen storklättrar till plats 44 i Sverige och är därmed enligt undersökningen länets enda topprankade skolkommun. Visst, ranking är kul. Men det bästa är ändå skolresultaten. Med

drygt 90 procent behöriga till gymnasiet efter grundskolan och 97 procent som går ut gymnasiet med examensbevis (exklusive nyanlända) hör Timrå till de 25 procent av kommunerna i Sverige som är bäst på att hjälpa barnen genom skolan med godkända resultat. Det om något skapar förutsättningar för framtiden. VI GÖR DET TILLSAMMANS Och vi gör detta inom de ramar som är oss givna. Alla nämnder ser ut att klara av att bedriva verksamheten inom angivna ekonomiska ramar, dessutom med ett betydande ekonomiskt överskott. Låt oss nu hjälpas åt. Vi gör allt vi kan i de kommunala verksamheterna för att skydda våra äldre och minska smittspridningen. Nu måste vi alla hjälpas åt att ändra beteende och bli bättre på att följa allmänna och lokala råd. Men som alltid i Timrå: vi gör det tillsammans. Tillsammans gör vi det enklare att leva, växa och mötas!

Andreaz Strömgren ANDREAZ STRÖMGREN, KOMMUNCHEF

Timrås rankade plats i Sverige • 3:e plats sammanfattande omdöme om företagsklimatet • 5:e plats service och bemötande till företag • 3:e plats tjänstepersoners attityder • 2:a plats politikens attityder • 4:e plats tillgång till vägnät, tåg och flyg • 2:a plats information till företagen • 2:a plats dialogen till företagen Källa: Svenskt näringslivs årliga företagarenkät (2020)

andreaz.stromgren@timra.se

Mer info på www.timra.se Kontaktperson Integrationshandledare Kadra Ismail • Mobil: 072-233 57 57

• Träffa nya vänner • Umgås över kulturgränserna • Bestäm själva hur ni träffas • Alla är välkomna Söråkers Folkets Hus

i TIM R Å

5


INNEHÅLL iTimrå • Nr 4 | 2020

Kavlar anamma w Märta och Gunbritt kan konsten att baka tunnbröd.   Sidan 34

PADELTIDER

6

iTIMRÅ

YSTER OSTMÄSTARE

Sidan 16 ÅTERBRUKSHEM

Sidan 30

Sidan 10 FIRAR 25 ÅR I TIMRÅ

Sidan 23 DJURLIG VARDAG

Sidan 38


KRÖNIKA J

Generation Z skapar magi

ag har lärt mig stänga av den nya bioprojektorn på BioHjärtat i Söråkers Folkets Hus. Nu kan jag kanske lägga till biomaskinist på mitt CV. Den som utbildade mig var Tindra – en 16-årig tjej som är en av alla ungdomar gör det möjligt att driva en biograf i Timrå. Tillsammans bläddrade vi genom manualen och hon guidade mig bland ikoner och rutor som skulle klickas i för att stänga ner söndagskvällens film. Det är viktigt att den starka projektorlampan först kyls ner innan strömmen bryts och linsskyddet sätts på inför nästa biovisning. Det här året har ändrat på nästan allt för en öppen mötesplats och ett kulturhus som Folkan. Tack vare alla ungdomar som utbildats under årens lopp i att ta eget ansvar, så har verksamheten ändå kunnat fungera och huset hållas öppet. Trots korttidspermitteringar och inställda arrangemang. Trots stora intäktsförluster. Bioungdomarna och självförvaltningsgrupperna fortsätter att

leverera och skapa plats för magiska upplevelser i biorummet. Söndagen den 22 november kommer Greta till Folkan. Några kanske minns en krönika som jag skrev för två år sedan när Greta hade satt sig med sin kartongskylt ” Skolstrejk för klimatet” utanför riksdagshuset inför valet 2018. Jag berättade om att jag skrev ett personligt brev till Greta den gången och tackade henne för sin klarsynthet och det mod hon visar. Nu är filmen om Gretas otroliga resa och fortsatta kamp ett faktum och vi kan möta henne på BioHjärtat. Huvudpersonen i filmen Greta är en av de främsta representanterna för Generation Z. I biokassan, vid popcorn-maskinen, bakom bioprojektorn och i Caféet står en hel rad andra Generation Z-ungdomar och visar hur vi kan göra skillnad tillsammans.

jobba tillsammans trots att det inte alltid är medgång. Några vill till landslaget, några vill vinna skytteligan, någon vill inte ha utvisning för snack, några spelar för att det är kul.” skriver man på hemsidan. Lust och Respekt är värdeorden som förenar bandykulturen och Folkankulturen. Det är laget-före–jaget–känslan som lever hos flera Generation Z -lag i Timrå. I NCH-hallen dominerar generation Z i Hockeyallsvenskan och Joakim Dahlén tar plats i Tre Kronor. Hittills har jag sett två matcher via TV-rutan, men vi får hoppas att vi snart kan vara tillsammans igen som ” förr i världen”. Både på musikkonserter, hockeymatcher och teatersalonger. Den viktigaste tävlingen att vinna är dock, som landshövding Berit Högman formulerat det, att vi ska bli sämst på smittspridning i landet. Fördelen med bandy, så länge det är en utomhussport, är att det är gott om plats runt planen och lätt att hålla avstånd. Det fina med kråksången har fotograf Ann-Marie Stålgren fångat

på bild och visat SVT-tittarna vad det är med sin novemberväderbild från Strandpromenaden. En regnbåge som går ner i vattnet och delar sig som ett Y och mitt i bilden flyger en kraxande kråka. 2 700 visningar och 200 kommentarer. Det om något är väl en hälsning till Sverige From Timrå with Love.

Tindra, Lycka, Jesper, Cornelia och William släpper

in i Jönssonligan och många andra biopremiärer under jul- och Nyårshelgen med Coronasäkra visningar med publik på varannan rad och två stolar mellan var och en. Det är ungdomarna som kan hålla huset öppet, så att vi andra får uppleva riktig filmkänsla på bio i vintermörkret. Vi behöver skratta, få följa med i fantastiska biofantasier och drömma om bättre tider. Du kan hitta hela bioprogrammet på annan plats i tidningen och redan nu boka en biljett.

På ena sidan kan du läsa på skyltarna och lära dig.

Vrider du på huvudet, tittar upp eller ut över havet och lyssnar, visar de sig in natura. Ann-Marie har kallats Timrås hovfotograf. Timrås Havfotograf kunde vara ett annat epitet. Den här krönikan är en uppskattning och hyll-

ning till alla ungdomar och fåglar födda 1997 och senare. Var är alla andra generationer håller hus när det handlar om att ställa upp för andra och varandra kan man undra? Den tysta Generationen. Babyboomers och den ironiska Generation X. Om du inte tycker du har tid, kan du ha råd och ge ett stöd till Folkans Barn och Ungdomsfond på Swish 123 034 67 75 eller till någon annan ungdomsverksamhet.

Folkets Hus ungdomssatsning började som ett demokratiprojekt 1985 och är en framgångssaga som berättar hur ungdomar kan inkluderas och anförtros ansvar i samhällsviktiga verksamheter. Samma helg som Greta dyker upp i Söråker, så

tar bandylaget Söråkers IF:s damlag emot Edsbyn och Kalix på den konstfrusna hemmaisen. Det är andra året i damallsvenskan och redan har Bollnäs besegrats med 8 - 0 på bortaplan. Det är också ett lag som domineras av generation Z med unga rutinerade spelare och flera hungriga Flickor 17-spelare som visar framfötterna på skridsko. ” Vi vill utveckla unga spelare. Vår styrka är att

I maj skickade hon in sitt medborgarförslag till kommunen om att visa upp sina fågelbilder från fotoströvtåg kring Klingerfjärdens norra strand. Det blev ett ja och nu finns skyltarna med ett 60-tal fågelbilder är uppsatta på sex av lyktstolparna längs promenadstråket som tydliga fågelguider.

Generation Z har inte råd, men fattat vad det handlar om.

DAG JONZON info@itimra.se

PS. Movitz och jag väntar på snö, skidturer och ljusa vida vidder i stället för novembermörker. DS.

i TIM R Å

7


INFART

Minneslunden på Timrå kyrkogård. Den äldsta graven är på södra sidan av kyrkan och den bär årtalet 1819. På Timrå kyrkogård finns omkring 2000 gravplatser samt minneslund för ungefär 1500 avlidna.

Tid att minnas Ett mörkt år, en mörk årstid. Men förbanna inte mörkret – tänd ett ljus. Att tänka på dem som inte längre finns hos oss skänker saknad och sorg. Att ge utrymme för sorgen kan vara lika viktigt som att ge utrymme för glädjen. En plats att gå till för båda dessa känslor kan vara sitt eget hjärta. Den platsen bär man ju alltid med sig. En fysisk plats för att ge uttryck åt sin saknad kan fylla ett annat utrymme. I Timrå finns en sådan plats där vi sedan lång tid tillbaka begravt våra döda. År 1796 stod den färdigbyggd, kyrkan i Timrå. Men den byggdes på samma plats som en kyrka från 1200-talet. Under den nuvarande kyrkans golv fann man vid arkeologiska undersökningar ett mynt från 1200-talet som påvisar detta.

8

iTIMRÅ

Ljusen tänds för de bortgångna.

Man kan också fråga sig om det stod någon ännu äldre byggnad där innan dess? Ett stenkast utanför kyrkan har man i utgrävningar hittat gravar från 400-talet. Så platsen har sedan urminnes tider varit något vi vandrat till för att hålla det inre ljuset tänt för våra nära och kära som ej längre finns vid vår sida. Så gjorde också många Timråbor under allhelgonahelgen.

Alla helgons dag har varit en del av det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. Den infaller sedan 1953 på lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Alla själars dag firas dagen efter alla helgons dag. Alla helgons dag är inte detsamma som halloween, som är en förvrängning av ”all hallows´ eve” – som betyder alla helgons afton. Nutida firande av halloween har sitt ursprung i ett keltiskt firande av de döda i förkristen tid. Halloween infaller alltid den 31 oktober. I år sammanföll alla helgons dag och halloween. Det svenska allhelgonafirandet består traditionellt av att hedra sina döda släktingar eller vänners minne genom att besöka och tända ett ljus på deras grav. 

TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON


Söråkers Folkets Hus KULTURHUSET I TIMRÅ

Julbord, musik, sång och gnistrande julstämning!

Opera

Våren 2021

Njut av vårt smakfulla Jul & dessertbord innan kvällens julshow. Plaster finns torsdag 3:e dec & torsdag 10:e dec Boka dina biljetter på 060-400 73 eller info@sorakersfolketshus.se

Trollflöjten 16 jan Cavalleria Rusticana 30 jan Den Flygande Holländaren 27 feb

Julklappstips!

Tosca 27 mars

Ge bort ett presentkort på Söråkers Folkets Hus Välj bland event, bio eller valfritt evenemang!

Met stars Renée Fleming 17 april Met Stars Jonas Kaufmann 24 april Opera på ett nytt vis! Vi visar fyra inspelade operor, några av de allra mest populära i historien och två specialkonserter. Vår restaurang serverar en smakrik operabuffé innan varje föreställning.

Besök oss på Folketshusvägen 10 861 51 Söråker www.sorakersfolketshus.se

Boka dina biljetter på www.sorakersfolketshus.se Vi fortsätter hålla huset öppet och följer myndigheternas instruktioner noga, kör varann rad tom och två platser mellan varje sällskap. Vi städar och spritar handtag och liknande ytor regelbundet. Kom ihåg att tvätta lilla handen! Och stanna hemma om du känner dig det minsta lilla sjuk.

Se upp för Jönsson Ligan Sön 27 dec kl 19.00 Tis 29 dec kl 19.00 Sön 3 jan kl 19.00 Ons 6 jan kl 16.00 Sön 10 jan kl 19.00 Pris: 95:2 tim 1 min Från 7 år Tills solen går upp Ons 30 dec kl 19.00 Sön 3 jan kl 16.00 Ons 13 jan kl 13&19 Pris: 95:-

Wonder Woman

1984

Ons 6 jan kl 19.00 Fre 15 jan kl 19.00 Pris: 95:-

Apstjärnan Sön 27 dec kl 14.00 Tis 29 dec kl 14.00 Sön 10 jan kl 14.00 Pris: 80:1 tim 16 min

Sune - uppdrag Midsommar Sön 27 dec kl 16.00 Tis 29 dec kl 16.00 Ons 30 dec kl 16.00 Sön 3 jan kl 14.00 Pris: 80:-

Croodarna 2 Ons 30 dec kl 14.00 Ons 6 jan kl 14.00 Sön 17 jan kl 14.00 Pris: 80:-

i TIM R Å

9


INFART / PLOCK

Bollsäkert vid Hock Padelhysterin har även fångat Timrå i sitt grepp. Magasinet I Timrå sladdade förbi den nybyggda hallen vid Hockeyrondellen för att lära sig mer om popsporten. Lova och Linda Lindström var bara några av många motionärer som passade på att smasha och lobba.

P

TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

adel är i ropet nuförtiden. Men vad är det för något? En som vet är ­Dennis Hamberg, verksamhets­ ansvarig för den nybyggda padelhallen i Timrå som ligger vid Hockey­ rondellen. Berätta Dennis, hur funkar det? – Man kan väl enklast beskriva det som en blandning mellan tennis och squash. Man spelar alltid dubbel, alltså två på var sida om nätet. Skillnaden mot en tennisplan är att våra planer är något mindre i yta på markplanet, och att höjden är större. Det är även en annan utrustning. Reglerna är enkla så det är lätt att lära sig vilket har 10

iTIMRÅ

gjort att det är populärt bland så många, säger Dennis. I Sverige slogs den första padelhallen upp redan 1998 men det är först nu som sporten har exploderat. Här i den nybyggda hallen i Timrå slog man både upp portarna och de första bollarna den 21:a mars i år, så för Timråborna är det en ny sport. Här hittar man fyra inomhus och två utomhusbanor som förstås känns mera lockande sommartid. Takhöjden på 10 meter skapar stora möjligheter för den skicklige spelaren. En del av padelspelandet är att nämligen att utnyttja höjden för att lobba bollen mot

motståndarna. En annan skillnad jämfört med tennis och badminton är att man spelar i en ”låda” och kan låta väggarna ingå som en del av spelet. Missar man bollen träffar den väggen och man får en chans till att returnera den över nätet till motståndarsidan. Bollen måste studsa på golvet innan den studsar mot väggen (om man nu inte tar den med sitt racket förstås.) Padelspelandet ser lite softare ut än tennis, vilket kanske är en del av framgången för sporten. Vid servarna är endast slag under höften tillåten. Det, plus att mattan gör att bollen tappar lite fart, gör att det inte blir lika explosivt hårt jämfört med tennis. Även själva bollen är annorlunda. Den ser ut som en tennisboll, men är aningen mindre och lättare och fylld med mindre gas än en vanlig tennisboll, så den studsar mindre. Ett padelracket finns (såklart) i många olika utföranden där man tittar på formen


STORT GRATTIS…

A T E R IA EX TRA M

L

F IL M Hälsning till alla Ta en titt svampplockare! Frånpå älgpadel jägarna!

Fyra planer med 10 meter i takhöjd.

” Det var kul, och man fick till spelet snabbt även om man var ovan. Det roligaste är att man kan spela ihop fast man är på olika nivåer.”

Linda Lindström tar säkert hand om en lobbad boll.

En stilstudie av Lova Lindström 11 år.

Dennis Hamberg har koll på verksamheten.

keyrondellen och vikten, samt hårdheten. Ett nybörjarracket är lättare och mjukare och att föredra om man inte är så van. Prislappen för ett eget racket varierar, men ingår i ban­hyran liksom bollar. Det kostar 280 kronor på dagtid, med en hundring till på kvällstid. Den summan slås ju ut på fyra spelare som kan spela en hel timme. Vilka spelar då? – Ålderspridningen är stor mellan 10–70 år och en det är många tjejer som spelar vilket är kul, säger Dennis. Sedan start har det varit högt tryck om man vill spela mellan 16.00 till 23.00. Man får gärna vara nån dag eller två i förväg och boka bana om man vill spela. Lite lugnare är det på dagtid förstås. Men vi har högt tryck även dagtid, så det här är något Timråborna gillar säger Dennis. En som provade padel för första gången

i våras var Linda Lindström. Någon större

erfarenhet av racketspel fanns inte, ­f örutom lite badminton under skolåren. Nu blev hon ordentligt biten av den nya ­s porten och spelar varje vecka med ett gäng tjejer som även de hakat på padel­t renden. Ett dubbelpass skulle det bli för Linda då hon denna kväll lockat med ­dottern Lova 11 år som medspelare. På andra sidan ­nätet var en annan Linda, med efternamnet ­Gyllenqvist, som även hon hade sin dotter Livia 12 år med sig. – Det var kul, och man fick till spelet snabbt även om man var ovan. Det roligaste är att man kan spela ihop fast man är på olika nivåer, sammanfattade de tre nybörjarna. För erfarna Linda blev det ett pass till då Erika Wahlstedt, Viktoria Berggren och Josefine Rundén dyker upp. Hur det kan se ut när de spelade kan du se på följande länk…. J

…till Timråföretaget JN Solar och Johan Nilsson som placerade sig på en tredjeplats i Västernorrland när DI Gasell delades ut i Västernorrland i oktober. Snyggt jobbat, vilken är framgångshemligheten? – Nånting har vi väl gjort rätt kanske? Skämt åsido, nöjda kunder ger ringar på vattnet, och det ser vi som ett gott betyg‚ säger Johan Nilsson vd på företaget. Företaget har i dag 30 anställda och har snart byggt 1000 solcellsanläggningar i vårt område. Det är en positiv trend med solceller verkar det som? – Ja, verkligen, vilket är glädjande. Nu blir det även vanligare att installera även batterilager för att lagra solel från dag till natt. Också smarta laddboxar för elbilar ökar, då alltfler inser fördelarna med att kunna tanka bilen med egen solel hemma. Låter förnuftigt. Än en gång grattis till Gasellplaceringen. – Tackar!

21

medlemskommuner ingår i organisationen Svenska industrikommuner och sedan oktober 2020 är Timrå kommun en av dessa. Svenska Industrikommuner vill lyfta fram betydelsen av industrin för svensk välfärd i debatten och träffas regelbundet på nätverksträffar. Vid den digitala träffen den 28 oktober representerades Timrå av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mari Eliasson (S) och näringslivschef Christian Söderberg. i TIM R Å

11


INFART / VIMMEL

Pernilla Sjöström satt i busskuren och väntade på bussen till Vivstavarv. Hon hade varit och tränat på Star Gym och svarade: ”Hälsan, och att vi alla slipper Coronan. Det är väl det enda som står högst upp på önskelistan just nu tycker jag.”

TIMRÅFOLK I FARTEN Vart är alla människor på väg, och var har de varit? Vi blev lite nyfikna och tog oss därför friheten en vanlig dag på stan innan julstressens tid har kommit igång, och ställde den enkla frågan till några vi möter på Köpmangatan i Timrå Centrum: Vad gör du och vad önskar du dig till jul? Kerstin Högberg är ute och går med sina stavar. Hon är ute på sin dagliga promenad i det fina vädret. ”Att Coronan försvinner och att man finner bot för den. Det här eländet har ställt till det för så många människor!”

Elin Rautakorti kommer med sin barnvagn. Vart är du på väg? ”Ingenstans egentligen. Jag är föräldraledig och är bara ute på en promenad med dottern Millie som är ett år. Jag önskar att få fira julen med familjen och att inga sjukdomar kommer i vägen.” 12

iTIMRÅ

Jan Backlin hade denna dag tagit sig en cykeltur med en väldigt läcker hoj. ”Jag tyckte det var så fint väder, så jag tog mig en cykeltur till Söråker. Jag önskar att alla får vara friska. Inte bara till jul, utan även i fortsättningen.”

Tony Andersson berättar att han har köpt några julöl till V75 som stundar under eftermiddagen och svarar snabbt på frågan gällande den kommande högtiden. ”Att Coronan ska försvinna så livet blir som vanligt igen och man kan åka till några varmare breddgrader!”

Utanför Vivsta Blomsterhandel träffar vi på Annika Häggquist som plockar in några amaryllisar i butiken som strax ska stänga för dagen. Hon jobbar här, men bor i Sörberge. ”Mycket snö och en härlig helg med familjen tycker jag låter bra!


Ansök

ortal ep

år e-tjänst iv

Vill du göra skillnad

! t g i t k i r på

Bli ett

familjehem För dig som är

trygg, stabil, har tid, kan vårda och älska. Vi behöver också kontaktfamiljer och kontaktpersoner till våra barn och ungdomar. Mer information kontakta:

Mona Hammarberg tfn: 073-274 31 80 E-post: sociala@timra.se

Maria Selin E-post: familjehem@sundsvall.se

www.timra.se

i TIM R Å

13


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Byggplats Timrå

En drönarbild visar hur utsikten från 5-6 våningen blir åt sydväst.

Moderna lägenheter i Söråker Efterfrågan på nya lägenheter med god standard och hiss ökar. Därför planerar Timråbo för ett punkthus om 6-8 våningar i centrala Söråker. – Vi vill utveckla platsen och få igång positiva flyttkedjor, säger Micael Löfqvist, vd på det kommunala bostadsbolaget Timråbo.

I oktober 2019 gick Timråbo ut med en enkät för att undersöka om det finns intresse för nya hyresrätter i Söråker. Gensvaret blev stort, cirka 800 svar kom in. – Många som svarade är äldre villaägare och de är positiva, de vill att vi ska börja bygga så fort som möjligt. Efter-

Byggplats Timrå 14

i TH I MERLÅA

DEN N A SIDA Ä R E N A N N O N S

frågan på moderna lägenheter med bra standard och hiss är stor, säger Micael Löfqvist. Planen är att bygga ett punkthus med ett 30-tal lägenheter på Centrumvägen 19-21, mittemot Ica-butiken och med närhet till bland annat Söråkers Folkets Hus, vårdcentral och kommunikationer. Idag finns bebyggelse på Centrumvägen 17 och 23, men precis som de andra fastigheterna som byggdes på platsen på 60-talet är det tvåvåningshus. – Nu vill vi utmana och se om det är möjligt att ändra på detaljplanen. Genom att bygga ett högre hus sparar vi grönområden och kan behålla stora delar av den fina siktlinjen och havsutsikten.

Just nu utreder miljö- och byggkontoret om detaljplanen kan ändras. I så fall kan det även bli aktuellt att bygga ett till punkthus i området längre fram. – Vi vet att många äldre villaägare vill flytta ifrån sina hus, men idag finns inga bra alternativ. Allt vi äger i Söråker har en äldre standard och saknar hiss. När vi kan erbjuda något mer attraktivt för den äldre målgruppen kan de ta steget och flytta ifrån sina villor. På så sätt får vi igång positiva flyttkedjor och kan få till exempel fler barnfamiljer att flytta till kommunen. Om allt går enligt plan kan de första hyresgästerna flytta in i under våren/ sommaren 2023.


INFART / VIMMEL

Ljustorps bygdegård fylldes med glada toner.

BENGAN LYSTE UPP I HÖSTRUSKET En gråmulen söndag lockade en skylt vid Ljustorps Bygdegård, här inne spelar just nu Bengan Janson Trio. Vi gick in och träffade på tre arrangerande damer från Timrå Riksteaterförening. – Gå in och lyssna, tyckte de! Och det blev en trevlig konsert med sköna låtar. Allt blandat med trevligt söndagsmysigt mellansnack från dragspelaren Bengan som bjöd på glimtar ur sitt musikaliska liv. En skön mix av Swing, jazz och skillingtryck. Idel trallvänliga låtar av Svend Asmussen och ett upplyftande potpurri men dragspelsklassikern ”Viggen” som avslutning gjorde att publiken klappade i takt till sluttonerna. Vad tyckte då några av publiken?

Agneta och Love Bråding-Nilsson förlängde föregående kommentar med: Kanonbra! Love har förövrigt själv spelat dragspel med Bengan i Bjuråker en gång!

Isak Pettersson och Albin Sjöström ingår i ”Kultur Crew” som lär sig att arrangera evenemang. Plus att de serverar kaffe till besökarna.

Magnus Skoglund och Birgit Dahlberg var även de kortfattade med omdömet och klämde i med ett BRA KONSERT! (Och de sjöng även med i några av låtarna.)

Monika Svelander och Bengt Bergman sammanfattade de bägge konserten med ett enda ord: Bra! i TIM R Å

15


Ystra Magnus oslagbar Gör din egen ost till julbordet tänkte vi på redaktionen. Hur gör man egentligen? En som vet är Magnus Isaksson, ystare på Lövbergs Gårdsproduktion, vi åkte dit och hälsade på i mejeriet en dag då han gjorde ost.

– TILL JULBORDET? Nej nej, det går inte. Visst, kan man göra bredbar färskost, men du vill ha hårdost. Den måste lagras åtminstone två månader, det är först då smaken börjar bildas i osten. Men föralldel, sätt igång nu, så har du finfin ost till påsk! Jaha, tänk så lite man vet. Magnus förklarar att det sker en process inne i osten samtidigt som vätskan ska lämna själva ostkroppen. Sådant tar tid, men en egentillverkad ost i april blir ju trevligt det med, så, hur gör man? Vi fick vara med då Magnus gjorde ost. Hans recept börjar med 200 liter mjölk, men han förklarar att om jag vill göra ost hemma i köket, så skalar man bara ner ingredienserna. – Vill du göra ett kilo ost behöver du en kastrull på tolv liter, sedan ett durkslag, diskhandduk och en termometer. Och mjölk, ju fetare desto godare ost. Tio liter blir bra, när du ändå handlar mjölken, köp även fil, så färsk som möjligt. Den innehåller mjölksyrebakterierna som behövs i processen. Två deciliter på tio liter mjölk. Sedan går du till apoteket och köper löpe. Det står på flaskan hur du ska dosera, och nu har du allt för att sätta igång, säger Magnus. Själv började han med osttillverkning för fem år sedan, då han och frun startade företaget tillsammans. Magnus hade tidigare jobbat som svetsare och inom lantbruket. Han svetsade ihop sina egna två ystgrytor som rymmer 200 liter vardera. Osten företaget tillverkar säljer paret tillsammans marknader, från den egna gårdsbutiken och via rekoringen. Mejeriet gör ett tiotal olika sorters ostar med lockande namn vilka härrör från personer som tidigare bott och arbetat på gården i den lilla byn Lövberg i Ljustorp där Magnus bott med sin fru Lena Liljemark sedan 1995. Vad sägs om klingande namn som, Christinas Camembert, Märta-Kajsas grönmögelost, Peters Pottost och saffranskryddad Eldost. Det låter ju jättegott! Hur gör man såna? Lär mig! – Haha, det berättar jag om en annan gång! Vi fortsätter med din ost! Du ska ta fram alla ingredienser i god tid innan så de får rumstemperatur. Häll sen i mjölken och filen och

I dagarna har Magnus Isaksson varit i Amsterdam och hämtat en ystgryta på 500 liter som ska installeras efter årsskiftet. Det blir en rejäl investering på 200 000 kronor för mejeriet som tror på framtiden. På bilden ser vi ostformarna som fyllts med ostmassa. Snart på en smörgås nära dig!

värm under omrörning till 32 värdet och har en minutiös koll grader. Efter det låter du mjölksypå tiden och temperaturen för att ran verka i mjölken i 30 minuter. veta exakt vad jag håller på med. Sedan sätter du till löpen och rör Jag skriver ner allt löpande. Mina ner den försiktigt. Då börjar det 200 liter mjölk resulterar i 22 kilo hända saker! ost som helst ska bli likadan varje Det som händer är att mjölk- och gång. Kunderna förväntar sig att filblandningen reagerar på enzymet Magnus med fru Abrahams Kryddost ska smaka som fick silvermedalj i löpen som spjälkar det fettlösliga på SM i mathantförra gången de åt den. verk i Östersund Vad är det som påverkar smaken? proteinet kasein och mjölkfeti höst i klassen – Det är olika parametrar styr, tet innesluts och då koagulerar ”vita mjuka ostar” Jag kan inte ta mitt recept och flytta mjölken till en fastare massa. Man med sin Christinas Camembert. Grattis! till Jämtland och köpa ko från en kan även beskriva den koagulemjölkbonde däruppe och göra som rade massan som en ”geleklump”! jag alltid gör. Det blir en helt annan ost då! Det Animalisk löpe utvinns ur kalvmagar, och lite har bland annat att göra med vad korna äter. enkelt förklarat så omvandlas komammans mjölk till ost i den levande kalvens mage. Koa- Jag köper min ekologiska mjölk från Rogsta gård som är min granne ett par hundra meter guleringen tar ungefär ca 40 minuter oavsett om du gör 200 liter eller tio, berättar Magnus. bort. Man lär sig producera av den mjölk man är van att arbeta med, och jag gillar när det är – Jag gör saker i mitt mejeri som du inte närproducerat! behöver göra i ditt kök. Jag kontrollerar PHDen stora vita ”geleklumpen” kallar vi istället för det trevliga namnet ostmassa. Det som tidigare var mjölk heter nu vassle. Mjölken har du förändrats till två beståndsdelar, ostmassa och vassle. Magnus tar fram en specialkniv med nio stålsträngar som skär ner den mjuka ostmassan i två centimeter små kuber. Ett sånt verktyg finns inte i mitt kök hemma, men Mag-

” Vill du göra ett kilo ost behöver du en kastrull på tolv liter, sedan ett durkslag, diskhandduk och en termometer. Och mjölk, ju fetare desto godare ost.” 16

iTIMRÅ


ra osttips

Frida Lautin. Provsmakning av ost gör gommen glad! (Gammalt Ljustorpsordspråk).

Frida visar var trucken ska stå w Frida Lautin boendes i Timrå kör timmerbil i Svenska Truckers. En väldigt populär realityserie i TV3 som visar ett gäng yrkeschaufförers vardag i vått och torrt. Programmet vann sensationellt Kristallen 2020 som Bästa Reality och var en av TV3:s populäraste program under våren. I den andra säsongen som redan startat kan tittarna följa Frida och hennes timmertransporter.

I mejeriet görs även olika mögelostar.

nus säger att huvudsaken är att jag bryter ner ostmassans klump i mindre delar. Det kan man t ex göra med en vanlig kniv och man tillverkar i en kastrull. Det ska bli vad man på mejerispråk kallar koagel. I den ost han gör idag ska koaglen/kornen vara ungefär två centimeter stora, gör man mindre korn, blir den färdiga osten hårdare. När ostmassan är delad på detta sätt rörs kornen mjukt runt i 32 gradig vassle under 30 minuter för att ”beklädas” med vasslen. – Du kan i princip finfördela ostmassan med en ballongvisp, då blir det små korn som resulterar en hårdare ost som behöver lagras ännu längre. Sedan lägger du en kökshandduk i ett durkslag och du tar upp ostmassa och lägger i den och låter vasslen rinna av. Durkslaget fungerar ni som ostform. Låt ostmassan ligga kvar i durkslaget tills den hårdnar över natten. Vänd den regelbundet. På morgonen efter saltar du osten på ytan och låter den sen ligga och torka ca en dag. Vasslen häller man sen t ex ut i trädgården, den är perfekt att använda som gödsel då den är väldigt näringsrik. Kan man inte göra något annat med den? – Jodå, om du reducerar, alltså kokar bort vattnet ur vasslen får du tillslut nåt gott att bre på smörgåsen. Men du behöver 50 liter vassle för att få två kilo mese. Av mina 200 liter mjölk blir det 160 liter vassle, men att hålla på och redu-

cera den för att göra mese är inte ekonomiskt lönsamt för mig säger Magnus. Nu i det här stadiet är din ost vit, men kommer att få sin gula färg genom lagringen. Ju längre lagring i temperatur runt 10–12 grader, desto mer smak får osten. Det viktiga under lagringen är att osten inte torkar i mejeriet har vi hög luftfuktighet på lagret. Det enklaste hemma är om man har en vacuummaskin, men det går även bra med en plastbytta med lock. Då kan det vara bra att ha lite vatten under osten som ligger på ett galler eller en distans. Då hålls fuktigheten konstant i plastbyttan. Det där vattnet byter man ut med jämna mellanrum så blir den underbar till påsk om fem månader, men får mer karaktär ju längre den lagras. Whiskycheddar, kan jag göra den hemma? – Nja, det är kanske lite överkurs om du är nybörjare, men du kan väl börja med att använda säkra kort som klassiska fänkål och kummin i din kryddning. Den tillsätts innan ”geleklumpen” du kallar den, smälter ihop i kastrullen. Men det finns massor av tips på Youtube och internet, så sätt igång. Misslyckas du så har vi vår gårdsbutik öppen på helgerna och utökar tiderna närmare jul. Vi kommer att meddela öppettider på lovbergsostar.se så du kan äta nåt gott till jul medan du väntar på att din egen ost ska bli färdiglagrad!

Ypperligt arbetat av Mats Moberg w Mats Moberg, Bergeforsen, har tilldelats utmärkelsen Ypperligt för Timrå. Utmärkelsen delas ut till person/personer eller företag/organisation som är goda ambassadörer för kommunen och som med sin gärning medverkat till att stärka företagsklimatet eller attraktionskraften. Moberg belönas för sitt mångåriga arbete med att skapa vandringsleder och inspirera till friluftsliv i Timrå kommun. I dagarna har även Mats varit delaktig i framtagandet av en färsk skrift om Y:et och älvdeltat som ger matig ­information till besökarna.

Timrås skolor är bäst i Västernorrland w För 19:e året i rad presenterar Lärarförbundet sin rankning Sveriges Bästa skolkommun där man jämfört 290 kommuner. Timrå är den kommun i Västernorrland som klarar sig bäst med en 44:e plats i Sverige. BRA JOBBAT TIMRÅ. Hur ser det ut grannskapet då? Härnösand (104) och Örnsköldsvik (115). Sollefteå (184) Sundsvall (188) Ånge (258) i Sverige. Vi ligger bra till i Timrå med andra ord. i TIM R Å

17


INFART / PLOCK

I butiken finns nysydda läckra väskor, filtade hattar och hemsydda klänningar och huvtröjor i återbrukstyger, vilket innebär att det oftast bara finns ett exemplar av varje, så det gäller att slå till när man gillar en modell säger Anna och håller upp en läcker väska i retromodell.

Unik design ger arbetslivet åter w En spännande affär med en skön mix. Ungefär så kan man beskriva femårsjubilerande KREHA på Köpmangatan 55. Här blandas dödskallar i betong med stickade disktrasor och naturligtvis tomtar i alla tänkbara storlekar. Man kan kalla det för unika produkter. Vårat signum i butiken är återbruk som ligger i tiden, säger Anna Vahlström som är handledare på butik KREHA. Butiksnamnet är en förkortning för kreativ rehabilitering och är en daglig sysselsättning för rehabilitering och utveckling. Hit kommer personer som får individuell arbetsträning. Det kan exempelvis röra sig om kundkontakt och kassavana. På Verkstadsvägen tillverkas produkterna som säljs i butiken. Det är olika tekniker och en blandning av sömnad, screentryck, gjutning, smycken och sandblästring. Butiken har varit stängd på grund av coronan, men kommer att ha öppet tisdag till torsdag mellan 12.30-15.30 med start den 24:e november. Magasinet fick en butiksvandring och kollade in sortimentet och vi fann läckra grejer. 18

iTIMRÅ

Blästrade glas med sticklingar av elefantöra. Snygga stickade lyxiga disktrasor för.

Gjutna i betong fö lååååång hållbarhet. Vad sägs om en Buddha eller ett djävulskranium eller för den delen en katt?

Söta små änglar i betong.

Kuddar med snygg design.

Väskorna finns i olika priser. Det är alla unika och nysydda där delar av materialet är ibland virkat och stickat och det finns en väska för alla.


HE L A D E NNA S I DA Ä R E N A NNON S

Näringslivskontoret

Norrlands bästa företagsklimat! FA K TA COOCON – ÄGARSKIFTEN I PRAKTIKEN. DELTAGARAVGIFT 6 000KR DU FÅR… …en personlig affärsutvecklare från projektet som bollplank och ledsagare genom hela processen. …två tillfällen att under sekretess diskutera just dina möjligheter med upp till 16 experter från näringslivet. …30 timmar kvalificerad rådgivning inom de områden som just du behöver för att lyckas med ägarförändringen. …en tiosidig dokumentation samt en Hållbarhetsanalys baserade på ditt företags förutsättningar och möjligheter.

COOCON-PROGRAMMETS FÖRDELAR • Genomförs av branschledande aktörer • Brett nätverk av kompetens till ditt förfogande • En vedertagen och beprövad process • Professionell och opartisk bedömning av dina möjligheter • Anpassad rådgivning för utveckling

Bra stöd inför ägarskiftet

Att ständigt ha tankarna på företaget är en del av livet för de flesta företagare. Men få tänker på den dagen när man ska sälja eller lämna över verksamheten. Nu finns hjälpen. I projektet ”CooCon – ägarskiften i praktiken” får företag kvalificerad hjälp inför framtida ägar- eller generationsskifte.

En del av dem har äldre ägare som vill ha hjälp att lämna över verksamheten till sina barn, släktningar eller andra. Det är naturligtvis inte bara åldersskäl som gör att en företagare börjar fundera på att avveckla sitt ägande och ”Ägarskiften i praktiken” är en modell som är w ”Ägarskiften i praktiken” drivs av Connect i samutformad för att fungera som stöd oavsett varför eller verkan med Coompanion, och har gett positiva till vem ägandet ska lämnas över. resultat i Norrbotten och Västerbotten där 22 företag Målen är: redan antagits till projektet. Nu följer Västernorrland • Kommande smidigt ägarskifte och Jämtland efter. • Skapa förutsättningar för att behålla verksamAlla kommuner i Västernorrland deltar och därheter och arbetstillfällen på orten Anders Gothefors, vd Connect Norr. med är det nu öppet för alla företagare i Timrå, som • Ökad tillväxt vill ha stöd i planeringen inför ett ägarskifte, att ta kontakt. Och beho– Ett väl genomfört ägarskifte leder till en nystart för företaget, och vet är stort, säger Connects vd Anders Gothefors. det leder i sin tur nästan alltid till tillväxt. Kopplingen ägarskifte-tillEn sammanställning över läget i hela landet visar att omkring 20 växt är tydlig och därför har vi själva satt ett tillväxtmål för de företag procent av företagarna skulle vara i behov av tjänsten. I Timrå är siffran som vi arbetar med, säger Anders Gothefors. betydligt högre. 47 procent av företagarna i kommunen är 55 år eller Erfarenheterna hittills visar att målen är på god väg att uppnås. äldre. ”Ägarskiften i praktiken” bedöms redan bidra till att mer än 100 ar– Det är mycket! Det betyder ju att nästan hälften av företagarna vill betstillfällen kan bli kvar i norra Sverige, och deltagande företag ökar eller bör lämna över ägandet inom omkring 10 år, säger Gothefors. i genomsnitt omsättningen med cirka 10 procent efter ett år och med Är ägarskifte en förbisedd fråga generellt? ytterligare cirka 20 procent efter tre år. – Ja, det är min bild. Alla ska ju en dag lämna över eller sälja sin verksamhet, men många har ingen tydlig bild av hur det ska ske eller Vill du veta mer om ägarskiften eller ansöka om plats i projektet? Gå in på börjar planera väldigt sent. Var ute i god tid, är mitt råd. agarskiften.com eller kontakta Maria Adolfsson, Näringslivskontoret, Alla bolag med omsättning över tre miljoner kronor är välkomna till maria.adolfsson@timra.se arbetet med ägarskiften. Det genomsnittliga företaget som söker sig till projektet har omkring 18 miljoner i omsättning och cirka 20 anställda.

i TIM R Å

Lär mer om upphandlingar • Linda laddar för Timrå • Jag & mitt företag

19


Linda laddar för Timrå

w Näringslivskontoret i Timrå kommun nyanställer. I mitten av december börjar Linda Niia som ny kommunikatör och processledare. – Jag har en mycket positiv bild av både kommunen och näringslivskontoret sedan tidigare så det här ska bli jättespännande! Linda Niia, 38, har rötterna i Överkalix, har arbetat i Umeå och Östersund, men är sedan flera år rotad i Sundsvallsområdet. Hon är utbildad Informatör och har tidigare arbetat inom fastighetsoch energibranschen, men kommer till Timrå närmast från en tjänst som marknadsansvarig på Folkets Hus Sundsvall/Quality Hotel Sundsvall.

FOTO GOBITEN.SE

Näringslivskontoret

H E L A D E N N A SIDA ÄR EN A N N O N S

Vad kommer du att ha för arbetsuppgifter på det nya jobbet? – I det stora hela kommer jag att jobba med kommunikation kopplat både till företagandet i Timrå och Timrås attraktivitet. Jag kommer även att stötta teamet och förstärka i den dagliga verksamheten på näringslivskontoret. Enligt näringslivschef Christian Söderberg är ingen dag den andra lik med hög puls och stort driv inom uppdraget tillväxt Timrå, och det lockas jag av. Du kommer till kommunen med Norrlands bästa företagsklimat… – Ja, det är ju riktigt kul! Det är mycket positivt som händer i Timrå och det känns extra roligt att komma in i den här rollen just nu.

FA K TA LINDA NIIA ÅLDER: 38 FAMILJ: Dotter på 11 år och pojkvän BOR: I lägenhet på Södermalm, Sundsvall GÖR: Ny kommunikatör & processledare på näringslivskontoret i Timrå fr o m 14 december

Kolla klippet! Okej, det var inte världens bästa väder, men stämningen var på topp ändå när Timrå firade att kommunen nu har Norrlands bästa företagsklimat! Glass, musik, människor – skanna QR-koden och titta på ett kollage i ljud och bild från dagen. Eller gå in på Näringslivskontoret Timrå på Facebook och leta upp klippet ”Norrlands Bästa Företagsklimat 2020 – tillsammans gjorde vi det här möjligt!” under ”Videor”. 20

iTIMRÅ

Lär mer om upphand November är upphandlingsmånad i Timrå kommun. Med en ny miniutbildning, ny film och en ny e-tjänst hoppas kommunens upphandlingsenhet locka ännu fler Timråföretagare att lämna in anbud vid upphandlingar. – Vi vill ge en enkel guide till hur det funkar och samtidigt slå hål på några myter om upphandlingar, säger enhetens chef Stefan Eriksson.

w Glöm konferensrum och långa sittningar. När Timrå under november sätter fokus på anbud, upphandlingar och Lagen om offentlig upphandling (LOU) så blir det i form av fem–tio minuters handfast information som kan mailas ut till företagaren eller hämtas på kommunen hemsida. Utbildningen kompletteras med en kort nyproducerad film, ”Lägst pris-upphandling – myt och verklighet”, som pedagogiskt förklarar hur upphandlingar fungerar. Utbildningen är kort, snabb och lättillgänglig. Formatet är delvis ett resultat av pandemirestriktionerna som innebär att alla i samhället försöker minska ner

på fysiska kontakter, men det är också en bra form för att ge en snabb introduktion i ämnet, menar Stefan Eriksson. Alla vill eller kan inte sätta av tid för en hel utbildning, men fem–tio minuter kan all som är nyfikna sätta av. – Vi vill att det ska vara ett sätt att sänka tröskeln för den som är intresserad av upphandlingar, men aldrig satt sig in i frågan. Har man sett filmen och läst materialet så är det förhoppningsvis lättare att höra av sig och ställa frågor, säger Eriksson. Timrå kommun gör avstampet i november från en hög nivå: – I svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet så var vi sjua i landet i den här kategorin, så vi är bra – men vi vill ju alltid bli lite bättre! Och när upphandlingsenheten och näringslivskontoret nu gemensamt satsar för att höja sig ytterligare på upphandlingsområdet så har man tre tydliga mål: • Att se till så att kommunen får mer för pengarna – upphandlingarna rör stora sum-


Näringslivskontoret

HE L A D EN N A S IDA Ä R EN A N N ON S

FA K TA Vanligaste upphandlingsmyterna enligt Stefan Eriksson: 1. Ni är bara intresserade av lägsta pris. ”Det stämmer inte. När upphandlingen formuleras finns ofta flera krav med som ska vara uppfyllda, och kvalitet brukar alltid vara ett av dem. 2. Det är krångligt. ”Det behöver inte vara så svårt om man lär sig grunderna för hur upphandlingar går till. Och vi hjälper gärna till med det!”. 3. Upphandlingarna är så stora så att vi är chanslösa. ”I Timrå försöker vi alltid dela upp upphandlingarna just för att mindre företag också ska kunna vara med och lägga anbud.”

FA K TA Tjänster hos upphandlingsenheten Konkurrerar vi osunt? Bedriver kommunen verksamhet som snedvrider konkurrensen för en privat näringsidkare? Anmäl via e-tjänsten så utreder Konkurrensrådet om det stämmer, om kommunen bryter mot lagar eller regler, och hur stor den eventuella skadan är. Låna en upphandlare Upphandlingsenheten hjälper dig att skapa förutsättningar till goda affärer! Låna en upphandlare av Timrå kommun och lär dig mer om hur en upphandling går till och vilka regler som gäller. Tjänsten är kostnadsfri, mötet tar 1–1,5 timme och är personligt utifrån företagets förutsättningar. OBS! Under pandemin är denna tjänst mycket begränsad. Sköter vi våra inköp? NY TJÄNST! Har kommunen inte gjort en korrekt upphandling? Handlat utanför ramavtal? Upprättat avtal med flera leverantörer men ändå rutinmässigt handlat av en enda? Anmäl via den nya e-tjänsten så utreder Konkurrensrådet om det stämmer, om kommunen bryter mot lagar eller regler, och hur stor den eventuella skadan är.

dlingar i november! mor varje år. • Att fler lokala företagare ska ta chansen att bli leverantörer till kommunen och säkra arbetstillfällen och intäkter. • Att sträva mot en topplats i Sverige och etablera Timråmodellen nationellt. Vilka vänder ni er till i första hand? – Materialet är tillgängligt för alla, men i praktiken är det väl så att större företag har inköps- och upphandlingsavdelningar som är specialiserade på detta. Behovet är störst på små och medelstora företag. Finns det några sektorer där du ser att kommunen skulle kunna få in fler anbud vid upphandlingarna? – Vi tycker att det vore bra om vi fick in fler anbud på allt vi lägger ut. I snitt får vi ungefär fyra–fem anbud på de annonser vi lägger ut. Snöröjning och transporttjänster är sektorer där många lokala företag brukar lämna in anbud, men de borde finnas många lokala anbudsgivare på andra områden också.

Stefan Eriksson poängterar att utbildningen och informationen från upphandlingsenheten inte är specifikt avsedd för upphandlingar i Timrå kommun. Grundläggande kunskap om hur en upphandlingsprocess är lika användbar för det Timråföretag som vill lägga anbud i andra kommuner, hos Region Västernorrland eller hos privata företag. Om du skulle ge företagare som vill lägga anbud några enkla tips, vilka skulle det då vara? – Ett – våga fråga! Tolka inte utan se till så att du vet vad upphandlaren vill ha; och två – Var ute i god tid! Dessutom har e-tjänsten ”Sköter vi våra inköp?” lanserats (läs mer i separat faktaruta här intill). Har du frågor om upphandlingar? Kontakta Timrå kommuns upphandlingsenhet på upphandling@timra.se

…Christian Söderberg, näringslivschef i kommunen med Norrlands bästa företagsklimat 2020 – Timrå! I slutet av september kom beskedet att Timrå placerats sig först av alla kommuner i Norrland i svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. • Beskriv känslan när ni får veta att Timrå nu är nummer ett! – Det är ju fantastiskt roligt givetvis, och så känner man en stolthet över att vara en del av detta. Det är verkligen en sån förmån att få jobba med näringslivsfrågor i Timrå. • Hur firade ni på näringslivskontoret? – Det var självklart att försöka få med hela Timrå på firandet så vi drog ut på en lokal turné och stannade på nio platser och bjöd på glass och musik. Alla tycker väl om storband och glass?! Vi träffade många Timråbor och många Timråföretagare och jag tror att alla känner sig stolta över förstaplatsen. • Hur arbetar ni nu? Hur blickar framåt? – Först och främst gäller det att hålla i! Vi får inte tappa tempo utan ska jobba aktivt hela året. Vi måste också vara ännu mer aktiva i coronaarbetet eftersom pandemin pressar många företag. Konkret har vi etablerat digitala dialogmöten där företagare, politiker och näringslivsutvecklare möts. Dialogmötena är ett sätt för oss hålla oss informerade om hur corona påverkar företagen i kommunen, men de är också en ny plattform som ska underlätta kontakterna mellan kommunen och företagarna ytterligare. • Etta i Norrland, tjugoåtta nationellt i år och topp 5 på 7 av 17 mätpunkterna i år – vad har Timrå för målsättning för framtiden? – Officiellt har Timrå inte satt något nytt mål. Först och främst vill vi försöka behålla vår förstaplats – ett ambitiöst mål bara det. Kom ihåg att det tog sjutton år att ta oss hit, från det breda politiska beslutet att sätta företagen först till den här toppplaceringen. Det är många kommuner som arbetar hårt med näringslivsfrågorna och vill klättra förbi oss på rankingen. Men med det sagt så är det klart att vi alltid vill bli ännu bättre. i TIM R Å

21


Näringslivskontoret

H E L A D E N N A SIDA ÄR EN A N N O N S

Jag & mitt företag w Berätta om Miami Pool och din roll i företaget. Vi tillverkar och säljer swimmingpooler. Vi säljer också spaanläggningar och tillbehör, men det är poolerna som gör oss lite unika i och med att vi tillverkar dem själva. Min far startade företaget 1967 vilket gör oss till Sveriges äldsta pooltillverkare. Jag har växt upp med företaget och tog över i mitten av 1980-talet.

23

Vad driver dig som företagare? Bra fråga. Jag har inte tänkt på det. Jag har som sagt vuxit upp med det här och företagandet har blivit ett sätt att leva. Hur ser framtiden ut? Den ser ljus ut. Vi är inne i en expansionsfas nu, och det händer mycket i branschen i coronatider. Pandemin har haft positiva effekter på våra affärer. Konstigt kan man tycka, men det är väldigt tydligt att folk satsar på hus och hem istället för att resa. Hela byggsvängen märker samma sak. Vilken är den viktigaste framgångsfaktorn för Miami Pool? Vi är fortfarande en ganska liten aktör och har aldrig drivits av att försöka bli störst. Merparten av vår försäljning kommer av tidigare affärer och goda referenser, och det talar väl för att kunderna är nöjda. Så framgångsfaktorn är kvalitet.

Ola Viklund, vd för Miami Pool. som jag tycker särskilt mycket om, utan jag tycker helt enkelt om det jag gör. I vilken situation kan du koppla ifrån företagarrollen? Jag håller på med utförsåkning. Det kan jag gå upp i helt och hållet. Det passar bra med jobbet också eftersom vi har mindre att göra under vintermånaderna. Under sommaren är det massor

I vilken situation tycker du att det är roligast att vara företagare? Jag tycker fortfarande att det är roligt att gå till jobbet varje dag! Det finns ingen speciell situation

FA K TA MIAMI POOL GRUNDAT: 1967 VERKSAMHET: Tillverkning och försäljning av pooler VD: Ola Viklund OMSÄTTNING: cirka 25 miljoner kronor 2020 ANTAL ANSTÄLLDA: 7

FOTO ANDERS ELIASSON

att göra – jag har väl aldrig haft en riktig sommarsemester – men då har jag möjlighet att ta igen det senare. Vintern är en återhämtningsperiod. Varför är Timrå en bra kommun att verka i för ditt företag? Jag tycker att kommunen alltid har varit bra att ha att göra med. Jag har visserligen ingen erfarenhet av att driva företag i någon annan kommun, men man hör av företagare i andra kommuner hur det kan fungera och … nej, det funkar väldigt bra i Timrå. Nämn en företagare eller ett företag i Timrå som du tycker är en bra förebild! Då säger jag NHC, före detta NHK. De har verkligen gjort en fantastisk resa.

stycken nya företag har startats aug–okt 2020

• GördetmedRW Holding AB (Holdingbolag) • Premicare Healthcare AB (Primärvård) • Holmgren Fjärrtransport AB (Uthyrning av CE-chaufför) • Oleg Filipov • JF SBA Konsult AB (Brandskyddsarbete) • Timrå Industriteknik AB (Reparation, service & underhåll) • Erik Öhlén • Jessica Ivarsson • Vernersson & Åström Konsultbyrå AB (Konsultverksamhet) • Rapsgränds Samfällighetsförening • Tynderö Matlådor Entreprenad (Frysta matlådor) • Fagerviks Allmek AB (Köp & försäljning av maskiner) • Plattnormen - Valfrihet Vid Bröstcancer • MT Kost och Hälsa AB (Friskvård, kroppsvård) • Khadijat Chagayeva • Brännsands Intresseförening • Malin Backlund • Andreas Wahlstedt • Norrlands Vent & Sotningservice AB (Rengöring & service) • Olof Franzén • PROSYRROR Norrland AB (Personaluthyrning) • Almiro Fastfood AB (Restaurangverksamhet) • Linnéa Asp Funderar du på att starta eget företag? Vi hjälper dig att komma igång! Kontakta Företagslotsen, 060-16 34 00, foretagslotsen@timra.se

Har du lokaler, kontor eller mark att hyra ut? Annonsera gratis på objektvision.se

NORRL ANDS BÄSTA FÖRETAGSKLIMAT FINNS I TIMRÅ!

22

Christian Söderberg

Christina Eriksson

Annelie Axelsson

Maria Adolfsson

Fredrik Eriksson

Linda Niia

christian.soderberg@ timra.se

christina.eriksson@timra.se

annelie.axelsson@timra.se

maria.adolfsson@timra.se

fredrik.eriksson@timra.se

linda.niia@timra.se

070–235 51 51

070–558 96 09

073–059 99 48

070-558 9748

072-216 60 77

Tillträder 14 december

iTIMRÅ

Besöksadress: Terminalvägen 10, Timrå n 060-15 31 00 n naringslivskontoret@timra.se timra.se/naringslivarbete n https://facebook.com/NaringslivskontoretTimrakommun/


R E P OR TAG E / STA R TA DE N Y T T L I V I T I M R Å

FÄRGSTARK

Ibland vet man inte vad livet har i beredskap för en. Kanchan Sharma gick lärarutbildningen på Guru Nanak Dev University i sex år. Ett stort universitet med 8 500 studenter och 450 lärare. Lärosätet ligger i staden Amritsar i Punjab i norra Indien och Kanchan hade förstås ställt in sig på att bli lärare. Det blev hon inte. Samma höst hon var färdigutexaminerad lämnade hon Punjab – och blev Timråbo! TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

»

Efter en sex års universitetsutbildning till lärare (som ger tillhörighet som pedagog på alla utbildningsnivåer) träffade Kanchan sin kärlek – och flyttade direkt till Timrå. Hon har nu bott här 25 år och har med sitt strålande glada humör hjälpt Timrås kvinnor att bli välklädda. i TIM R Å

23


R E P OR TAG E / STA R TA DE N Y T T L I V I T I M R Å

Christina Berglund kommer in i butiken. Hon är dagens första kund och köper sig en vinterjacka. Hon har handlat i butiken i 25 år. Christina och Kanchan småpratar om åren som gått, om hur Christinas mamma brukade handla i butiken då den var nyöppnad.

”Kunderna som kommer in är trevliga och det känns ju bra. Det här kommer jag att fortsätta med 25 år till om man får ha hälsan.”

På Torget i Timrå är han en vanlig syn, Nerinder Sharma. Det tar tvåtre timmar att ställa upp allting. Och lika lång tid att packa ihop allt.

Färgglada klänningar som lyfter humöret

D

et är idag 25 år sedan och det blev en klädbutik istället för en skolklass. Hur kan det komma sig? Vad hände med lärarkarriären? Magasinet ITimrå hälsade på i hennes butik New Fashion på Köpmangatan i centrala Timrå och fick en kopp kaffe och hembakta rullrån. – Det var svårt i början, tänk dig själv att hamna i Indien! Det är samma sak som att hamna i Timrå, fast tvärtom, utbrister Sharma. Hon växte upp i staden Jalandhar, som är den tredje största i delstaten Punjab i norra Indien. Där bor idag över en miljon människor. Tre mil därifrån ligger Amritsar, dit hon varje dag tog bussen till universitetet. Ungefär som att ta bussen till Härnösand, fast där tar liknelserna slut. Den indiska bussen tog 1,5 timme. Enkel väg. – Du vet, det är lite fler bilar ute på vägarna i Indien, och lite fler människor. Tre timmar till och från skolan varje dag var min vardag som student. När jag kom till Sverige kom jag direkt till Timrå, och jag undrade vart alla människor var någonstans. Varför kom du hit? – Kärleken! Under mitt sista år som student hade jag träffat Nerinder. Han bodde i Sverige och var hemma i Jalandhar på besök hos sin familj. En väninna till mig tyckte jag borde träffa honom, han var snygg och trevlig. Dessutom spelade han 24

iTIMRÅ

cricket, en sport jag och min väninna gillade, så det var en oslagbar kombination! Vi blir avbrutna i samtalet då dörren öppnas

och en kund kommer in i butiken. ”Hej Ulla”, säger Kanchan, och jag får tid att se mig omkring i butiken. Här finns kläder för kvinnor i alla storlekar och åldrar. Kläder vars namnetiketter visar på ett ursprung från Milano, London och Paris. En del etiketter visar även att här finns kollektioner från svenska Jacett och Cassiopeja samt danska Ofelia. Idel västerländska kläder, och varför skulle det inte vara det? Butiksdörren öppnas igen och ett ”Hej Birgit” hörs. Kanchan kan många av kundernas namn, och pratstunderna med kunderna blir ofta långa och trevliga förstår man. I ett hörn av butiken gnistrar det till ordentligt av några riktiga gräddbakelser till klänningar. För småtjejer. På galgarna under hänger det frackkläder till små pojkar. När kunderna handlat klart frågar jag om hennes klädurval. – Det är en modebutik för kvinnor i alla åldrar och storlekar. Modet ändrar sig med åren, så det gäller att hänga med i växlingarna. Men det finns ett mode som aldrig går ur tiden, och det är att små flickor ibland vill bli prinsessor. Jag såg en annons om en butik som hyrde ut liknande klänningar för 500 kronor per dag. Hos mig kostar

de runt trehundra att köpa, så här kan alla bli prinsessa om de vill säger, Kanchan med ett skratt. Du har bott i Timrå i 25 år och haft modebutik lika länge. Vad hände egentligen med läraryrket? – Det första jag behövde lära mig var svenska språket. Sedan upptäckte jag att mina indiska universitetsår inte gav någon behörighet att arbeta som lärare i Sverige. Idag har det anpassats, men då var det inte riktigt läge att starta om med utbildning från dag ett. Det blev klädförsäljning istället, vilket min man Nerinder hjälpte mig med. Han hade ju bott här i fem år före mig. Just när hon nämner hans namn kommer han

in genom dörren och jag undrar hur det kom sig att han flyttade just hit. – Det var 30 år sedan jag lämnade Punjab. Min far var aktiv i Kongresspartiet i Indien, och på den tiden var det beväpnade politiska grupper som dödade sina motståndare och deras familjer. Jag var 24 år och kom till Sverige av politiska skäl. Jag lärde känna, och följde med några kompisar som reste runt och sålde kläder på marknader, och på den vägen är det. Så du har sålt kläder i hela ditt vuxna liv! – Jag började sälja kläder på marknader i Sverige och någonstans skulle jag ju bo. Timrå var en


Kanchan Sharma är 48 år, maken Nerinder Sharma är 54 år och döttrarna Sanna är 15 och Hanna är 24 år. Familjen bor på Haga.

lämplig plats, ligger bra till geografiskt och det var lugnt och fint här. Härifrån har jag kört runt hela Sverige med Timrå som bas. Jag minns en gång i februari 1994 då jag åkte till Jokkmokks marknad i en gammal Toyotabuss som saknade värme. Det var första gången jag åkte norrut, och fick sätta på mig tre par jeans för att klara den långa resan. När jag kom fram var det 42 minusgrader. Det enda rum som fanns att hyra under marknadsdagarna var på ett hotell som ville ha 2 500 kronor natten. Det hade jag inte råd med, så jag fick sova i bilen, eller sov förresten inte alls. Dagen efter köpte jag en skoteroverall och väldigt tjocka handskar och fortsatte att bo i bussen under marknaden. Nerinder Sharma tinade upp efter äventy-

ret och berättar hur han några år senare besökte sin indiska hemstad och träffade Kanchan och lockade med henne hem till Timrå. För att kunna försörja sig, startade de New Fashion. Det första året höll hon till i Centrumhuset där det fanns planer på att bli en slags shoppinggalleria. Det blev inget av det, och när paret såg att partilokalen på Köpmangatan, där Socialdemokraterna just flyttat ut, var ledig tog de över lokalen och har funnits där sedan dess. Nerinder berättar, innan han hastar vidare, att han fortsatte med att sälja på marknader och hyr numera årsvis torgplatser

både på torget i Sundsvall och i Timrå. Kanchan, du har bott längre tid i Timrå nu än du bodde i Indien. Har du blivit en riktig Svensson nu? – Hahaha! Nej, det har jag nog inte, men Nerinder är en riktig sån! Vi försöker vartannat år att åka till Punjab på semester, och när vi kommer dit gnäller han över att det är så mycket folk överallt, och han klagar på trafiken och att det är skräpigt och oväsen! Hela tiden. Dessutom klär han sig som en svensk man! Och det betyder? – Haha! Att han har färglösa kläder! Indiska män är inte lika vackert klädda som kvinnorna. Sari heter det vanligaste klädplagget för damer, och de är både färgstarka och glittrande. En vanlig vardag på stan i vilken indisk stad som helst lyser kvinnornas kläder upp gatubilden. Det är som om de alla ska gå på en fest i sina allra finaste dräkter. Åtminstone med svenska ögon. Hur är det med de svenska kvinnornas klädval? – Svart, grått och vitt är svenska färger. Det är som att de inte vill synas! Är det jantelagen som råder? Men det är kulturskillnaden förstås. När jag lämnade dottern på dagis fick jag höra ”varför ska hon vara så finklädd här?” Det tog mig ett tag att förstå vad kunder menar när jag visade ett plagg

och de sa att ”den där är för fin för mig.” Vill inte folk vara fina i Sverige? När det kommer in kunder som frågar mig om råd, brukar jag ibland ta fram något färgglatt. Då kan de säga, ”nej, det där är inte min stil.” Men törs de, så har jag ofta efteråt fått höra att deras väninnor gillade valet. Det är nog en vanesak. Har du indiska kläder i butiken? – På mig själv eller i konfektionen? Nej på båda. När jag var ung tillhörde jag den nya generationen som började med lite mer praktiska västerländska damkläder som jeans och en top, eller kanske en tunika. Min föräldrageneration tyckte nog att vi ungdomar var slarvigt klädda, men det är nog inget unikt. Världen har blivit liten på kort tid via medierna, och modeinfluenserna går mot det mera praktiska hållet. Men det är ju alltid aktuellt att klä upp sig till fest och högtider. Tyvärr har ju det här året inte innehållit så mycket av den varan, av naturliga skäl. Coronan ja. Har det drabbat din klädbutik? – Ja, folk har stannat hemma. Under våren och sommaren gick försäljningen ner med 69 procent så det har varit en tuff tid, men man får vara positiv ändå tycker jag. Kunderna som kommer in är trevliga och det känns ju bra. Det här kommer jag att fortsätta med 25 år till om man får ha hälsan, säger Kanchan. J i TIM R Å

25


R E P OR TAG E / G O T T FÖR E TAG SK L I M AT

DET PEKAR UPPÅT FÖR TIMRÅ KOMMUN Nordic Road Safety ligger på industriområdet och i företaget finns 30 personer. Birger Larsson är en av ägarna till företaget och även dess VD. Han drev tidigare Birstaverken i Sundsvall och har varit koncernchef för Ramudden med huvudsäte i Gävle. Han sitter även i styrelsen för High Coast Whisky (F.d. Box Whisky) i Kramfors och har med andra ord lång erfarenhet från andra kommuners hantering av företagare. Vad är det ni gör, mer precist? – Vi utvecklar designar och säljer väg- och broräcken samt bullerskydd. Vi köper rullformade varmförzinkade stålprofiler från Kina och Europa. Omsättningen ligger på 170 miljoner i år och majoriteten av produkterna är vägräcken och de flesta av dem hamnar i södra Sverige. Ni startade 2016 i Timrå trots att mycket av vad ni gör byggs på plats mera söderut i landet? – Rent logistiskt hade det kanske varit bättre med en placering i Mälardalen, men jag och de övriga fem ägarna tyckte att det skulle kännas bra att etablera oss i Timrå. Vi hittade den här lokalen som passade bra och då fick det bli så! Men nu flyttar ni? –  Ja till sommaren, men bara ett stenkast bort till Årvältsvägen. Ett nytt kontor börjar stå klart och vi behövde större ytor utomhus. Nu kommer vi att ha 38.000 kvadratmeter till vårt förfogande, varav en större lageryta utomhus. Vi skickar årligen från Timrå ut 5000 ton detaljer till vägbyggen och andra projekt i hela Norden och Baltikum och även till Spanien och Irland. Just nu räknar vi på ett projekt som ska uppföras i Oman i Mellanöstern, så det blir en hel del på export. Det låter som en rejäl satsning? – Vi investerar nu 40 miljoner i kommunen och kommer att starta egenproduktion av 2000 ton av våra produkter. När allt detta går i lås ska vi även nyanställa 10 personer. Vi gör det för att vi tror på orten. Vi känner även att de styrande i kommunen är genuint intresserade av att det ska fungera bra för oss i den här satsningen. På vilket sätt är en kommuns välvillighet till företagare viktigt?

26

iTIMRÅ

– Välvillighet är inte rätt ord, vi har alla lagar och regler att följa, och de blundar inte kommunens tjänstemän för. Men det är attityden man möter som är bra. Vi har nu köpt en tomt och ska uppföra vårt företag på nästan 4 hektar, och det är en hel del bygglovshandlingar som ska in. Samtidigt är det en uppbyggnadsprocess vi är inne i, och en liten ändring i planeringen av tomten skulle göras. Jag skickade ett mejl om den ändringen en söndagskväll klockan 21.00 och fick ett svar 08.10 dagen efter. Då blir man glad och känner att tjänstemännen vill hjälpa till. Men är inte det just deras uppgift? – Jo, absolut, men i andra kommuner har jag erfarit hur man obstruerat och krånglat så att handläggningstiden dragits ut flera månader i onödan. Ett annat exempel är att vi på vår nya plats dit vi nu ska flytta, kom jag på i efterhand att det nog skulle bli bättre att ställa ett förrådstält till en annan plats på tomten. När jag skickat in det såg jag att jag missat att skicka in konstruktionshandlingarna för själva tältet, och att jag inte visste vart bland alla dokument jag skulle hitta dem. Jamen, det är väl samma tält som ni ställde upp 2016? Då hittar jag dem i våra handlingar på den gamla ritningen. Det är lugnt! Sa tjänstemannen på kommunen, så man känner att de vill hjälpa till och vara smidiga istället för att trötta ut en. Så visst är det ett bra företagsklimat i Timrå! Fördelen för den som inte driver något företag då? – Finns det inga arbetstillfällen finns det heller inga skatteintäkter, därför är det viktigt även för de som inte driver egna företag att vi har kommunpolitiker och kommunala tjänstemän som hjälper oss företagare, säger Birger Larsson.


Timrå har från 2019 klättrat upp ytterligare några pinnhål i en jämförelse med landets övriga kommuner. På 10 år har vi gått från plats 210 till idag den 28:e platsen i Sverige var den bästa kommunen ligger att placera sitt företag. Timrå kommun gör sitt bästa resultat i Svenskt Näringslivs undersökning någonsin och rankas på plats 28 i Sverige, och är för 10:e året i rad bäst i Västernorrland. Denna placering ger oss nu även titeln Norrlands Bästa företagarklimat! Vi har träffat några företagare som är verksamma i kommunen för att svara på frågan varför det är så?

TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

Det finns självklara positiva effekter med att samarbeta lokalt med den kompetens som finns i en kommun. När NRS skulle bygga sin nya industrifastighet kontaktade de Leif Nygren som startade EAB för 34 år sedan. Vad gör ni? – Vi konstruerar, säljer och monterar industrihus. Man kan enklast beskriva det som att vi uppför skalet och lagerinredningen. Vi har lång erfarenhet av det och bidrar gärna med vårt kunnande när det gäller logistiklösningar. Det senaste året har det varit full fart på byggandet i kommunen, och det börjar bli fullt på industriområdet nu med etablerade företag. Ett angenämt problem egentligen för det betyder att vi gör rätt i kommunen, konstaterar Leif. EAB har 20 anställda och en omsättning runt 60 miljoner. Under förra året och nu i år har man varit en viktig pusselbit i uppförandet av nya fastigheter för Edilog, Roplan, Artboard, Quality Car och NRS. Företag som satsar stora summor pengar, just för att de tror på en framtid i Timrå. Varför ser dessa företag Timrå som en lämplig etableringsort? – Det handlar så mycket om relationer när det gäller att bestämma vilka företag man vill arbeta med. Ju äldre jag blir, desto mer inser jag hur viktigt det är för mig att kunna vara en stabil och bra leverantör till mina kunder. Kommunens tjänstemän har förstått det relationsbygget och arbetar på samma sätt. Kan du ge exempel? – I arbetet med uppförandet av Roplans nya fastighet hade vi på EAB kontakt med fem olika kommunala instanser gällande byggplaner och liknande. Samtliga svarade väldigt snabbt vilket bidrog till smidigheten i byggandet. Ett annat exempel är då jag jag ringde en måndag och ville ha ett möte med Annelie (Axelsson på näringslivskontoret) och jag kunde träffa henne redan på torsdagen. Jag berättade för henne att en ­företagare kommit till mig som ville diskutera logistikflöden i ett eventuellt kommande fastighetsuppförande. Den kunden hade tänkt etablera sig i en annan kommun, men jag föreslog då att Annelie kunde erbjuda vad Timrå kunde erbjuda, vilket hon gjorde snabbt, och den företagaren har nu köpt en tomt här. säger Leif Nygren.

Rankar kommunernas företagsklimat Årligen presenterar Svenskt Näringsliv en ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Man gör det för att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Rankingen innehåller 18 faktorer som exempelvis tjänstemäns och kommunpolitikers attityder till företagare samt tillgången på arbetskraft med relevant kompetens och liknande frågor. 2020 års ranking bygger till två tredjedelar på en enkätundersökning till företagen som genomfördes under första kvartalet 2020 och ytterligare en tredjedel statistik från SCB och UC.

»

i TIM R Å

27


R E P OR TAG E / G O T T FÖR E TAG SK L I M AT

”De vill att det ska gå bra för oss företagare” Stefan Hellberg startade Hellbergs Måleri AB för sju år sedan. Då var det bara Stefan och några burkar färg. Nu är man 17 personer i företaget och omsätter 12.5 miljoner i år. Företaget har elva firmabilar och man tar uppdrag över hela länet, fast mest i Timrå. Det låter som att ni växt i rasande fart? – Vi har ökat i omsättning varje år och har inte haft någon växtverk. Det har gått som på räls, svarar Stefan. Vad gör ni? – Traditionell måleriverksamhet både inne och utomhus. Även tapetsering och golvmålning

28

iTIMRÅ

och liknande. Kunderna är både privatpersoner, företag och kommunen. Tillväxten i företaget ser väldigt bra ut, vilken är hemligheten? – Mycket tack vare bra personal, jag tror även att det kan bero på att vi som målarfirma gärna gynnar den egna traktens företagare. Om jag handlar lokalt, både som företagare och privat­ person, betalar det tillbaka sig i det långa loppet. Då kommer de även till mig när det är dags att måla om. Men rent generellt finns det även en väldigt fin sammanhållning mellan företagen i kommunen, av olika anledningar, säger Stefan. Vad beror den sammanhållningen på? – Olika anledningar, men man känner sig sedd

av kommunens representanter som ska hjälpa företagarna. Jag har själv inte haft något behov av hjälp från näringslivskontoret, men har ju hängt med på fredagsfikat de arrangerar och det fungerar ju även som ett mötesforum där man får inblick i vad andra gör. Det skapar sam­hörighet. En annan positiv sak är att de kommer och hälsar på hos olika företag, bjuder på kaffe och en pratstund. De är intresserade av ens verksamhet och berättar även om andras verksamheter. De vill att det ska gå bra för oss. Det känns bra och skapar en positiv känsla vilket gör att det känns kul att driva företag. Till sist, Stefan. Vilka färger är hetast just nu? – Röd och vit förstås!


ALLT INOM REDOVISNING Löpande redovisningar • Leverantörsbetalningar Bokslut • Årsredovisningar Deklarationer • Löner & rådgivning Jag levererar redovisning med stort engagemang genom att också bistå med personlig utveckling.

TIMRÅ BIBLIOTEK

NYHET! NYHET! NYHET! NYHET! Hämta vid bibliotekets entré Kontakta biblioteket via telefon eller e-post, sedan plockar personalen ihop böckerna du vill ha. Allt är sedan utlånat och klart för överlämning utanför huvudentrén. Du ansvarar själv för att återlämna böckerna, vilket du kan göra i bibliotekets bokinkast som är öppet dygnet runt.

Arbetar därutöver med företagsutveckling.

E-böcker E-böckerna finns i vår katalog precis som alla andra böcker så du behöver inte gå till någon annan webbplats för att hitta dem. Du kan också använda appen Biblio. Du får låna två e-böcker/vecka.

Desirée Eriksson • 072-188 57 46 • Adress: House Be, Fiskaregatan 4 C

Cineasterna – streama film Streama film från Cineasterna! Logga in med ditt lånekort på cineasterna.se och börja titta! Du får låna en film i veckan och då får du ha den i 48 timmar.

En sista hälsning som räddar liv Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på 010 –199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!

Ladda ner tidningar och tidskrifter till din telefon eller surfplatta!

ÖPPETTIDER Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag

PG: 90 06 03 – 2

060-16 32 15 för mer info!

På grund av corona är förutsättningarna lite annorlunda än vanligt (deltagarantal, föranmälningar). Situationen kan ändras snabbt & utan varsel. För info se bibliotek.timra.se

16/9-30/5 2021

www.itim ra.se

RING

Pressreader

10-19 10-17 10-19 10-17 10-15 11-14

BIBLIOTEKET

För aktuella öppettider och mer information: bibliotek.timra.se

Via QR-koden hittar du MAGASINET iTimrås webbsida med massor av artiklar och bilder - om Timrå förstås!

ÅR GÅ NG

| 20 20 11 • NR 3

MAGA

ETT K VA L I TETS SIN O M OS S I T IMRÅ

11 000

E X.

TILL AL LA HUSH OCH ÅLL I TIMRÅFÖRE TAG KOMMUN

UTELIV

abb Thomas Sn g älskar tränin

ANNONS EN ANNONS SIDA ÄR HELA DENNA

Näringslivskontoret

före!

ELIASSON, FOTO: ANDERS

KENNETH

ZETTERLUND

ILLUSTRATION:

PAWEL MARONSKI

I Timrå går företagen

ojekt! Timrås nya besöksnäringspr

i sommar besökt Sellstedt har Anna-Karin intressanta för som kan vara många ställen ska leda till en turister. Dokumentationen rundturer med tre olika digital plattform från Y:et. som alla utgår med upplevelser unoch dokumenterat w – Jag har besökt byggnader, Det är många gefär 150 ställen. men också och badstränder, utsiktsplatser vägen, berät40 företag efter mellan 30 och

inom tar Anna-Karin. sig till affärsutvecklare somHon utbildar innan och kontaktade besöksnäringen för att höra om maren näringslivskontoret där. Kultur- och sin praktik starta en hon kunde göra var på väg att det teknikförvaltningen besökmål i kommunen, inventering av Anna-Karin. uppdraget fick informaturister ska hitta Tanken är att besöksväde tre alternativa Y:et. tion vid Y:et om och avslutas vid garna som startar

Anna-Karin Sellstedt har besökt och dokumenterat

FÖRSLAG

till nya samarbeten det öppnas möjligheter av besöksmål och utveckling avslutar som leder till om i kommunen, upplevelser runt

PÅ PAKETERINGAR

Anna-Karin.

fiske Vildmark & • Bergeforsen-Lögdöbruk-LjustorpWild Bredsjön-Lögdö

Kust & hav • Söråker-Tynderö-Skeppshamn-ÅvikeHässjö Kultur & fritid C-Skönvik• Fagerstranden-Timrå Laggarberg-Orsil-Bandsjön-ArenaområdetSörberge annat besökt bland Anna-Karin har företag, kulturhistoriska restauranger/cafer, bad och fiskevatten platser och byggnader,testat på äventyr som även i med mera men och Tarzanstigen vandring i Mjällådalen barn). hinderbana för digitala Bergeforsen (en nu på vilken Projektet undersöker och vad som kan användas plattform som

ska ingå. är att dessa besöks– Vår förhoppning turism och på så till ökad så att vägar ska bidra efter vägarna vis gynna näringarna

FA K TA

Från Tumba

PÅ PASS

Sellstedt Namn: Anna-Karin Ålder: 44 år i Timrå kommun Bor: Norrberge inom besöksaffärsutveckling jobbat Gör: Pluggar har i sommar distans och alla benäringen på och dokumentera med att inventera i kommunen. söksplatser Åstön och Tynderö, att besöka: Favoritställe Området havet är magiskt. besöksställe: Mest underskattade och alla aktiviteter kring kring Skönviksberget där finns nåt för alla Skönviks Frilufscenter, Vandringsleder, som vinter. Där kan åldrar sommar grillplatser. skidspår och pulkabacke, svamp! plocka bär och man också turism: tillgång för Timrås störste vid älvNaturupplevelser. Promenadstråken Smultronstället: kanten i eftermiddagssolen!

web Näringslivskontorets www.timra.se/naringslivarbete

kommunens besöksmål.

till Timrå •

Fredagsfikat

fortsätter •

Jag & mitt

r Paret ladda jakt för årets älg

företag

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVS­ KONTORET Mitt i tidningen • Så bäddade s Timrå för Roplan etablering t • Hon har kartlag ALLA besöksmål i kommunen

HANDGJORT

Heja Timrå!

er sti cka r till

AL LA

nyfödda Tim

råb or!

pel! d och skådes tligen brö Jonzon: Än ines eter | Dag tt: Jonas Tor nya lägenh ar | Porträ mm eso Klart för 72 Fin fisk s fartfest | : Hundarna Reportage

Flit iga dam

Tack för att du läser MAGASINET iTimrå! • iTimrå är en tidning FÖR Timrå

• iTimrå vill också berätta om händelser och rörelser som skapar utveckling och framtid

• iTimrå finns dessutom på bland annat caféer, restauranger och andra offentliga platser

• iTimrå sätter alltid läsarens intresse i centrum

• iTimrå vill på så sätt bidra till att ge Timråborna en bra gemensam berättelse

• iTimrå kommer ut fyra gånger per år.

• iTimrå vill berätta om människor som ger Timrå liv och själ

• iTimrå delas ut till samtliga hushåll och företag i Timrå kommun.

God Jul & Gott Nytt År

• Magasinet iTimrå går att läsa digitalt www.itimra.se

Boka annons med mig. Nästa nummer kommer! 18 mars - 2021

Affärsansvarig Linda Uhlander linda@itimra.se Tel 070-914 60 60

i TIM R Å

29


R E P OR TAG E / ÅT E RV U N N E N I N R E DN I NG

Dröm möter återbruk Inredningstrender kommer och går, men genuint hemtrevligt kommer alltid att bestå. Vi tittade in till paret Tommie och Kaisa–Marja Brandt på Ängsvägen 6. Här blandas pärlspånt och korrugerad stålplåt på väggarna och nostalgikänslan är stor. Det finns många saker att vila ögonen på, och okontroversiella lösningar på sina ställen.

D

TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

e hade bott i Härnösand i tio år och kände att de ville flytta till Söråker. – Vi letade hus i trakterna och det fanns många intressanta boenden, men det var alltid något som inte riktigt stämde med vad vi ville ha. Ett tag var vi inne på ett tjusigt hus där allt var färdigmålat och klart, men det var det där med känslan som saknades. Så hände det sig en dag att Tommie fick en ingivelse. Man kan ju åka och kolla i alla fall! Tommie driver den populära restaurangen Porter Café ute på Tynderö, och Kaisa-Marja har en ekologiskt inriktad presentbutik i Sundsvall. De som besökt det populära caféet har kunnat konstatera att det finns väldigt mycket att titta på. – Jag har alltid älskat att fynda på loppisar och måste ju ha mina saker nånstans, säger Tommie med ett skratt! Några av restauranggästerna var nya ansikten som återkom flera dagar i rad till Tommies luncher. Det visade sig vara Stockholmare som var där för att tömma en anhörigs dödsbo. Huset skulle sedan säljas, eller i alla fall tomten det stod på. Det enda rätta med huset var att riva det och lägga på utfyllnadsmassor för att nå upp till jämn nivå med de övriga husen i villaområdet, och bygga en ny enplansvilla. – Det där huset byggdes i mitten av 1800-talet, under 1970-talet då Gullfiber etablerade sig här, avstyckades tomter från fastigheten då arbetarna behövde nånstans att bo. Då skapades Ängsvägen. Det var bara det att tanten som ägde huset hade sagt att det skulle vara kvar så längde hon levde. Hon hamnade på hemmet, och hennes son flyttade in, och han underhöll inte huset särskilt mycket, berättar Tommie. När Ängsvägen byggdes, planades marken ut och villorna bredvid den gamla bondgården hamnade högre än det gamla huset. När Tommie av nyfikenhet åkte dit och tittade ringde han sin hustru.

»

30

iTIMRÅ

Här står badkaret mitt på golvet i ett hav av grönska. Korrugerad plåt på väggarna och en mättad färgskala med genomtänkt belysning gör att man vill krypa ner och låta ögonen vila på Klingefjärdens vatten i fjärran. En bastu ska komplettera upplevelsen när tid ges att byggas klar.


i TIM R Ã…

31


R E P OR TAG E / ÅT E RV U N N E N I N R E DN I NG

De gamla fönstren kasserades inte, utan användes i bygget av orangeriet. Här trivs både växter och människor i ljushavet.

– Hustaken längs vägen ligger i samma nivå, men gammkåken har ju två våningar! Utsikten är fantastisk! Det här borde vi slå till på. KÖR! Sa Kaisa! När jag ringde till mäklaren och sa att vi köper, blev hon tyst när jag sa att vi inte skulle riva och bygga nytt. Knäpptyst! Det var ordentligt förfallet. Det drop-

pade in på övervåningen från ett hål i taket, och plåtbunken som stod där var halvfull. Priset de fick betala, säger grannarna, var i princip tomtpriset. Det mesta i huset måste byggas om. Men då får man som man vill ha det menade paret Brandt. De har har byggt och renoverat hus tidigare under deras förhållande som startade för 16 år sedan. De träffades på en sån där ”vi som gick ut nian för 30 år sedan- fest” och har hängt ihop sedan dess, så de jobbar bra ihop och idéerna flödar mellan paret. – Det första vi gjorde var att åtgärda taket. Det visade sig att takbjälken var av björk med bark och allt, så vi tänkte att det nog inte håller med ett tegeltak. Det fick bli en plåtvariant som liknar 32

iTIMRÅ

tegel istället, säger Kaisa–Marja – Bra där, tyckte jag! Man blir ju inte yngre, och det är ju alltid nån som måste klättra upp på taket och byta tegelpannor, så nu slipper man det, säger Tommie, och bägge skrattar! De tog över huset för tre år sedan, och mycket har gjorts. Både invändigt och utvändigt. Alla fönster och dörrar byttes ut till nya. Åtta av de gamla fönstren sparades och användes i en ny tillbyggnad på huskroppen, orangeriet, som därigenom fick en härligt gammeldags atmosfär med härlig utsikt över trädgården som vätter mot Klingerfjärden. Uppe på orangeriets tak kommer en liten veranda att ställas iordning med trägolv och staket, men det får bli till nästa sommar. Bägge två arbetar med sina företag, och dygnet har ju bara 24 timmar. Men det märks att de båda har ett brinnande intresse och lust för både ombyggnation och inredning. Hur ser arbetsfördelningen ut, och bråkar ni ibland om vem som ska göra vad? – Vi är väldigt samspelta, och är bra på olika

s­ aker, och har väldigt bra smak bägge två dessutom, säger Tommie. Kaisa är den som bestämt många av

färgerna på väggar och tapeter. I vardagsrummet är det rosa nyanser i taket och på väggarna är det inte traditionella tapeter, utan kvadrater av grängat handgjort lumppapper i storleken 50x50 cm, som överlappar varandra och skapar en levande struktur. En handgjord papperslampa smälter in i väggen. – Jag gillar när det är lite 1700-talskänsla över väggarna, innan man hade tapeter använde man papper på det här sättet, berättar Kaisa– Marja. Återanvändning och återbruk är ledord i detta husbygge. Inte minst badrumsinredningen vittnar om detta. Det blir gärna så om man har stora förrådsutrymmen att tillgå, man vet aldrig när något kommer till pass, intygar Tommie. Efter en rundvandring i rummen ser man hur många målade väggar och tapeter bär spår av både ett skickligt hantverkskunnande och en färgsäker


En liten läshörna på övervåningen med vedspis. Varmt och mysigt.

Ett rejält tilltagen diskho i porslin känns stabil och även lite retrokänsla.

”Man ska väl inreda sitt hem så man känner sig riktigt hemma. Eller hur?”

Det tillbyggda orangeriet som ska växa vidare till sommaren.

formkänsla. Vid kakelugnen i vardagsrummet finns en 10 centimeter lång dekorativ längsgående bård gjord av tapetfynden som lagts lager på lager sedan husets uppförande. Varsamt sparade under renoveringsarbetet och återanvänt som dekoration. Du var butiksinnehavare sa du? – Ja, nu ja, men jag har även jobbat som lärare på konsthantverksutbildningar så det finns många färdigheter där som kommer till pass när man inreder ett hem. Man ska väl inreda sitt hem så man känner sig riktigt hemma. Eller hur? Jodå, det håller vi med om. Vi stannar till vid kakelugnen en stund. Den är central för husets uppvärmning och har fått sig ett nytt innanmäte. Något som kostade en slant, men var en god investering då den fortfarande är ljummen dagen efter att man eldat i den. Två luftvärmepumpar hjälper till att hålla värmen tillsammans med vedspisen i köket. Ett fynd på Blocket. Men när vi ändå är inne i köket. Tommie då. Har hans yrkesliv avspeglats i inredningen? – Jo, nog tror jag det nog, men vid en sån fråga

”Tänk, det här golvet gick jag på redan 1974!”

Kockums vedspis är en klassiker.

Egenhändigt gjorda tapeter ska det va!

kan vi väl börja i hallen. Den är inte stor, men trevlig. Titta på golvet, det är Sjösalaparkett som kommer från en ombyggnad på Knaust för länge sen. En kompis tog vara på det och försökte sälja det, men det gick inte, så det låg i en bod länge. Nu ligger det här. Det fina med golvet är att jag har gått på det för väldigt länge sedan. Det här trägolvet låg vid spritkassan vid baren på Knausts restaurang, där hade jag mitt första jobb. 1974. Tänka sig vad tiden går. Köket är ljust och trivsamt, sådär som det ska vara när man tillbringar mycket tid i det. Det var så pass nergånget att allt byttes ut. Men makarna ville ha en gammal stil på inredningen. Pärlspont målad i linoljefärg på väggarna kändes självklart, och den vedeldade Kockumsspisen fick slå an en ton i färgsättningen. Varmt, gult och trivsamt. Men det skiljer sig lite i detaljerna från ett mera vanligt kök. – Det blev två låga kylskåp istället för en stapel på höjden. Vi ville behålla lanthuskökets charm.

Frysen har vi i ett litet förråd i hallen. En induktionshäll är praktisk, och vedspisen är en värmekälla, fast det går ju att laga mat även på den om man vill såklart. Jag hade nog helst velat ha en rejält stor gasspis, men restaurangköksgrejer är ju så stora. Men jag är nöjd, säger Tommie. Vi går ut och tittar på tomten. Odlingarna vittnar om ett stort trädgårdsintresse. Den är inte fin nu, men härlig på sommaren, försäkrar Kaisa– Marja. Detta är hennes domän till 99 procent. En gärdesgård för att hålla rådjuren borta från alla blommor, lökar och grönsaker som odlas hjälper även till att skapa en gräns mot grannhusen. Ytterpanelen på huset är nytt och belagd med en slamfärg från Gysinge. En blandning av guldockra och rött ger en ljusröd nyans. Den gamla huspanelen sparades och används till att bygga ett attefallsförråd där ena sidan ska bli en vedbod, och den andra något ännu ej bestämt inrett mysigt rum. – Vi får väl se vad det ska bli därinne, säger Tommie. J i TIM R Å

33


R E P OR TAG E / B A K TA N K A R

GRÄDDARE I GLÖDEN

Det bröd vi oftast äter är industriellt bakat och, ja, det är väl inget fel på det, direkt. Men hembakt, mmmm! Och allra godast är ett ännu ugnsvarmt bröd där smöret nästan smälter när det läggs på en nygräddad mjukkaka. För att kunna glädja smaklökarna med en sådan kulinarisk sensation måste man förstås befinna sig i en bagarstuga. Så Magasinet åkte till Lögdö Bruk en gråkulen novembermorgon och tittade in i den gamla bagarstugan där det sprakade hemtrevligt av veden i ugnen. TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

34

iTIMRÅ


T 

vå damer hälsar välkommen in i värmen när vi kommer och stör i förberedelserna. – I vanliga fall tar det en timme att starta upp ugnen, men nu var vi ju här och bakade i går, så i dag gick det fortare, säger Märta Holmqvist som tillsammans med kompisen Gunbritt Höglund hyrt bagarstugan denna dag. Bägge har passerat 70-årsstrecket och vänskapen dem emellan har funnits sedan 50 år tillbaka. De är båda medlemmar i Lögdö Bruks Intresseförening och brukar hyra bagarstugan så här innan juletider. Märta blev medlem i föreningen i slutet av 80-talet för att hon ville återuppliva minnen från förr då hon som barn ofta var med sin mamma och faster som bakade. Tio år senare frågade hon sin väninna om inte hon skulle följa med på ett bak, och sedan dess ha de två kavlat och gräddat tusentals ”mjukkakern” som de säger. Samtidigt är det en lång fin tradition de håller vid liv.

Spannmål har en liten mängd fett i fröska-

let, vilket gör att det härsknar om man sparar det för länge. Att baka hårt tunnbröd var därför tidigt en konserveringsmetod. Fynd av sädeskorn som är över tretusen år gamla har gjorts i vår del av landet, men själva sättet att baka bröd på har förstås skiftat genom historien. Troligen var det så att man lade degkakor på uppvärmda stenar från början, sedan förfinades tekniken till den praktiska järnhällen med trefot som ställdes över elden den tillplattade degen gräddades på. Under 1800-talets andra hälft blir en bagarstuga med bakugn höjden av modernitet runt om i de svenska bondesamhällena, och det är en sådan vi besöker idag. Själva bagarstugans inredning är minimal, ett stort bakbord där degen kavlas ut och ett skåp med kavlar. På väggarna i prydliga rader hänger brödspadar, borstar och andra bakverktyg. Några hyllor finns för att lägga upp det färdigbakade brödet. Ett litet sidobord att dricka det medhavda termoskaffet vid

samt en gammal radio kompletterar rummet tillsammans med hjärtat i stugan: ugnen. Den väger åtskilliga hundratals kilo och är en bastant byggd pjäs som inte ryms i ett vanligt kök. I en annan del i samma byggnad finns ett stort vedförråd. I dag ska Märta och Gunbritt baka hela dagen, och de har laddat med rejäla vedmängder som står redo bredvid ugnen. Kan man inte baka på ett mer praktiskt

sätt? Bägge damerna höjer förvånat på ögonbrynen över frågan och förklarar att elugnar ger bara värme, inget annat. De berättar sedan hur den massivt murade vedeldade ugnen ger en jämnare värme och en godare smak på brödet, och att valet av ved är en viktig parameter som tillsammans med de andra skapar den slutgiltiga smakupplevelsen. – Alved ska det vara som gräddar vårt bröd, andra vill ha gran, och det där är vad man själv föredrar. Men björk

»

A T E R IA EX TRA M

L

FILM Hälsning till alla Ta en titt i svampplockare! bagarstugan Från älg jägarna!

i TIM R Å

35


R E P OR TAG E / B A K TA N K A R

”Oavsett om det bakas hårt eller mjukt tunnbröd ligger brödet i ugnen samma tid. ­Efter två minuter läggs de på den färdiga ­högen bröd som raskt växer. Det går fort, och de två vännerna arbetar effektivt tillsammans.” vill man absolut inte ha, då blir det för varmt vilket även kan skada ugnen säger Märta och borstar sot och aska bort från mitten av ugnen och gör klart för att lägga dit den första kakan som nu ska gräddas. Själva veden har kommunen kört hit, och grannen Lasse på Bruksvägen har sågat upp den i längder på 50 centimeter. Själva veden kallas ”bakavén”, och ugnen ska värmas upp långsamt för att undvika sprickbildning i murstocken och med en matta av glöd lagd som ett ”U” med brinnande långved på sidorna som ”slickar” taket får man den perfekta värmen för gräddningen. Vägen till ugnen startade i går kväll hemma hos Märta. Själva grundreceptet är enkelt: 6 liter rumstempererad mjölk, rågsikt, ett halvt paket jäst, hjorthornssalt, anis och fänkål. Märta och Gunbritt har gjort två degsatser där den ena även har fått sirap och en nypa socker i sig. Det ska bli ”mjukkakern” som de säger. Degen har jäst över natten och tio minuter innan det är dags att tillverka ämnen smulas ett halvt paket jäst ner i uppvärmt (men avsvalnat) smör. Den rörs ner i tre kilo deg och medan den får vila får även bakerskorna en stunds paus och det medhavda kaffet hälls upp. Mjukt gott tunnbröd med smör och ost plockas fram. Så sirap och socker är den enda skillnaden mellan hårt och mjukt tunnbröd? – När man ska baka hårt tunnbröd, kavlar man även ut ämnet till större kakor, då försvinner vätskan ur degen snabbare under gräddningen och det blir ett hårt tunnbröd, säger Gunbritt. Oavsett om det bakas hårt eller mjukt tunnbröd ligger brödet i ugnen samma tid. Efter två minuter läggs de på den färdiga högen bröd som raskt växer. Det går fort, och de två vännerna arbetar effektivt tillsammans. Gunbritt kavlar ut ämnena som håller exakt 200 gram vilket resulterar i kakor i behändig storlek. Godast blir det om de viks dubbelt så 36

iTIMRÅ

Gunbritt och Märta har ett effektivt lagarbete. När Gunbritt kavlat klart så borstar Märta bort överflödigt mjöl och skickar in kakorna i ugnen.

det blir som en klämma med pålägget emellan. Då blir det så gott att man äter upp även den andra hälften säger båda damerna med ett skratt. Men vilket pålägg smakar då bäst med ett mjukt tunnbröd? Ost för det mesta, fast det går även bra med bara smör svarar båda. Eller med messmör lägger Märta till. –  Som barn uppväxt i byn Rusksele i Södra Lappland minns jag när min mamma och faster bakade i bagarstugan som stod hos farfars där jag passerade på väg hem efter skolan. Jag fick inte gå in utan stanna i dörröppningen då jag annars skulle mjöla ner skolkläderna. Men fick alltid ett nygräddat varmt bröd i handen med messmör och en mugg varm choklad. Det blir för mig en smak av barndomen. Så Märta Holmqvist växte upp med dofterna och smakerna av nygräddade ”mjukkakern” och berättar vidare att hon inte var särskilt intresserad av att baka själv i unga

Märta och Gunbritt har stor erfarenhet och kunnande, bland annat i konsten att skapa världens godaste tunnbröd. Vill du lära dig att baka tunnbröd så tveka inte att kontakta föreningen. Lögdö Bruk Intresseförening Mail: info@logdo.se Telefon: 060–17 17 00


Märta och Gunbritt tar en välförtjänt kopp kaffe och provsmakar brödet.

”Det är viktigt att man borstar ­ordentligt, annars kan mjölrester ge en frän smak när den ogräddade kakan läggs in i ugnen.”

Märta borstar noggrant bort mjölet. Kavlarna har olika egenskaper.

år. ”Man var ju liksom inte det”, säger hon. Gunbritt Höglund växte upp i Bredsjön här i Timrå och även hon minns hur hennes mamma och moster bakade hemma i gårdens bagarstuga. – Man var ju intresserad av annat än bakning då man var yngre, men när Märta en dag för 23 år sedan frågade om jag inte skulle hänga med på en bakdag så hakade jag på. Sedan dess har vi bakat ihop! Efter 10 minuter är det så dags att plocka undan kaffekopparna. Ämnena har nu jäst klart och Gunbritt börjar kavla ut varje degkaka. Bordet mjölas generöst för att inte degen ska fastna på bordet och hon använder en speciell randkavel för att platta ut degen, och sedan en kruskavel för att nagga kakan vilket görs för att undvika luftbubblor vid gräddningen. När ett ämne är utkavlat skjuts den över till ”ugnssidan” av bakbordet där Märta borstar av överflödigt mjöl.

– Det är viktigt att man borstar ordentligt, annars kan mjölrester ge en frän smak när den ogräddade kakan läggs in i ugnen. Man kan aldrig borsta för mycket, säger Märta och det låter som något man skulle kunna ­brodera in som en devis på en korsstyngstavla. Sedan tar Märta bakufjäla, den löv-

tunna ”spade” hon fångar upp kakan med och ­lägger in i ugnen. Med två gräddpinnar ­flyttar hon sedan kakan under gräddningen så den del av kakan som ligger mot den något svalare ugnsöppningen vänds inåt mot den inre glödhögen. Efter den inledande stillaliggande halvminuten roterar Märta brödet och har koll på gräddningen. Det är vana händer som skickligt hanterar de två gräddpinnarna. Under tiden kavlar Gunbritt ut ett nytt ämne och det går som en dans i bagarstugan. Det är väl som med så mycket annat, inte så svårt att lära sig, men det tar en livstid att

bemästra. Först ska man få in rätta snitsen på kavlarna, inte för tunt, inte för tjockt, inte för varmt, inte för länge och absolut inte för kort tid. Märta lyfter på brödet och tittar på undersidan och hennes skarpa blick plockar ut den i rätt tid. Att få en jämn gräddning på en perfekt kavlad kaka ger det bästa brödet. Varje gång! Men hur kan man lära sig? – När jag upptäckte bagarstugan på Lögdö Bruk för 30 år sedan började jag att baka. Då var det många erfarna bakerskor som bidrog med sina kunskaper. De låter jag gärna gå i arv om någon yngre vill lära sig att baka på det här sättet säger Märta. Så den som vill är välkommen att höra av sig och få vara med hälsar de båda, men säger även att det av naturliga orsaker inte kan vara så många. Man ryms helt enkelt inte i den lilla bagarstugan. Men finns det hjärterum så har man alltid ändan bak (eller hur man nu säger!). J i TIM R Å

37


PROFILEN

VIOLA HALL ÅLDER 30 år GÖR Är lantbrukare. BOR I ”undantaget” Skäggsta Gård. FAMILJ Mor, far samt syster och förstås pojkvännen Daniel. GILLAR ATT Vara utomhus. Plockar gärna bär och svamp, och hänger med k ­ ompisarna.

Hektiskt uteliv vid Skäggsta Gård Grattis säger vi till Skäggsta Gård som av Hushållningssällskapet Västernorrland tilldelats en belöning på 50 000 kronor till välförtjänta lantbrukare ur Guldsmeden John Erikssons Minnesfond. Skäggsta Gård i Söråker är en ekologisk nöt- och fårgård med gårdsförsäljning av kött. Lantbruket är ett familjeföretag som startades av Stefan Hall och Ann Rydell Hall och har utvecklats och växt sedan starten 1986. TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

En som hängt med sedan barnsben är deras dotter Viola som arbetar heltid i jordbruket sedan 12 år tillbaka. Det är många kor som strövar runt på markerna runt gården. Hur många är det? – Vi har 60 kalvande kor och lika många kvigor, (kor som ej har kalvat ännu, förklarar Viola) Korna är av rasen Angus och är en trevlig och lättskött ras som passar bra i den här delen av landet. Dessutom har vi två tjurar som heter Yuko och Rebell. På gården finns även 27 får och 10 lamm. Hur ser en dag ut för en köttbonde? – Det är som ett vanligt jobb, när det gäller tider. Dagen börjar 08.00 och det beror ju lite på säsongen vad som ska göras. Nu vintertid 38

iTIMRÅ

är det lite mindre att göra, när snön kommer blir det skottning. Men det är alltid tillsyn och övervakning av beståndet, och att man ska hålla rent i ligghallen där de bor. Det är många ensilagebalar ute på gården, egen produktion? – Javisst. Vi skördar under sommaren och har därför koll på vad som växer. Vi är en ekologisk gård, vilket innebär att vi inte behandlar markerna med konstgödsel eller besprutning eller liknande. Genom att korna bara äter gräs och inte får kraftfoder, växer de långsammare. Det i kombination med naturbete gör att köttet får mer smak, berättar Viola. På sommarhalvåret strövar korna ute i trakterna runt Söråker. De arbetar säger du?

– Ja, de håller landskapet öppet. Vi arrenderar nästan all mark där vi har tillgång till strax under 300 hektar, varav 100 är naturbeten. Vi låter vi dem få gå på markerna i Fågelsångens naturreservat nedanför tomatodlingen och i Natura 2000 i Myckeläng. Korna får lite semester från gården med andra ord. Får du det som lantbrukare då? – Haha, näe, det blir inte så mycket till sommarlov för mig. Korna är uppdelade i 12 olika grupper beroende på om de är kvigor eller dikor. Kalvarna går med sina mammor och diar mellan fem till nio månader, sedan säras de. Grupperna ska flyttas från olika hagar på sommarbetet, och under tiden ska det kollas staket och övervakas. Dessutom ska skörden bärgas så de har något att äta under vintern. Det brukar bli nånstans mellan 1 000–1 500 ensilagebalar innan vi är klara. Så det är en del att administrera, så, nej, ingen sommarsemester för mig. Men man får ju vara ute en hel del i mitt arbete, så de känns ju bra! Så det blir vintersemester för dig? – Lite ledigt blir det nog, fast man kan ju inte resa någonstans nu. Det är fint här hemma med, säger Viola.


KVALITETSMAGASINET ITIMRÅ - NÄR DU VILL NÅ UT TILL ALL A I TIMRÅ KOMMUN! E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

nr 1 2021

E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

nr 2 2021

Kommer 18 mars Bokningsstopp 9 mars

E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

nr 3 2021

Kommer 10 juni Bokningsstopp 1 juni

nr 4 2021

Kommer 16 sep Bokningsstopp 7 september

Kommer 18 nov Bokningsstopp 9 november

BOKA

Vi hjälper dig med annonsbokning och tillverkning av annonser från idé till färdigt original. Magasinet iTimrå delas ut till alla hushåll och företag i Timrå med Postnord.

Stefan Fröberg

Linda Uhlander

Martin Rydqvist

stefan@itimra.se

linda@itimra.se

annons@itimra.se

070-376 32 41

070-914 60 60

070-251 87 35

www.itimra.se

facebook.com/itimra

Å RG Å N G 1 1 • N R 4 | 2 0 2 0

ANNONS

FA K TA COOCON – ÄGARSKIFTEN I PRAKTIKEN. DELTAGARAVGIFT 6 000KR DU FÅR…

Näringslivskontoret

H E L A D E N N A S I DA Ä R E N A N NONS

Norrlands bästa företagsklimat!

…en personlig affärsutvecklare från projektet som bollplank och ledsagare genom hela processen. …två tillfällen att under sekretess diskutera just dina möjligheter med upp till 16 experter från näringslivet. …30 timmar kvalificerad rådgivning inom de områden som just du behöver för att lyckas med ägarförändringen. …en tiosidig dokumentation samt en Hållbarhetsanalys baserade på ditt företags förutsättningar och möjligheter.

COOCON-PROGRAMMETS FÖRDELAR • Genomförs av branschledande aktörer • Brett nätverk av kompetens till ditt förfogande • En vedertagen och beprövad process • Professionell och opartisk bedömning av dina möjligheter • Anpassad rådgivning för utveckling

Bra stöd inför ägarskiftet

Att ständigt ha tankarna på företaget är en del av livet för de flesta företagare. Men få tänker på den En del av dem har äldre ägare som vill dagen när man ska sälja eller lämna ha hjälp att över verksamheten. lämna över verksamheten till sina barn, släktningar Nu finns hjälpen. I projektet ”CooCon eller andra. – ägarskiften i praktiken” får företag kvalificerad Det är naturligtvis inte bara åldersskäl hjälp som gör att inför framtida ägar- eller generationsskifte. en företagare börjar fundera på att avveckla sitt ägande och ”Ägarskiften i praktiken” är en w ”Ägarskiften i praktiken” drivs av Connect modell som är i samutformad för att fungera som stöd oavsett verkan med Coompanion, och har gett varför eller positiva till vem ägandet ska lämnas över. resultat i Norrbotten och Västerbotten där 22 företag Målen är: redan antagits till projektet. Nu följer Västernorrland • Kommande smidigt ägarskifte och Jämtland efter. • Skapa förutsättningar för att behålla Alla kommuner i Västernorrland deltar verksamoch därheter och arbetstillfällen på orten med är det nu öppet för alla företagare Anders Gothefors, vd Connect Norr. i Timrå, som • Ökad tillväxt vill ha stöd i planeringen inför ett ägarskifte, att ta kontakt. Och beho– Ett väl genomfört ägarskifte leder till vet är stort, säger Connects vd Anders en nystart för företaget, och Gothefors. det leder i sin tur nästan alltid till tillväxt. En sammanställning över läget i hela Kopplingen ägarskifte-tilllandet visar att omkring 20 växt är tydlig och därför har vi själva satt procent av företagarna skulle vara i behov ett tillväxtmål för de företag av tjänsten. I Timrå är siffran som vi arbetar med, säger Anders Gothefors. betydligt högre. 47 procent av företagarna i kommunen är 55 år eller Erfarenheterna hittills visar att målen äldre. är på god väg att uppnås. ”Ägarskiften i praktiken” bedöms redan – Det är mycket! Det betyder ju att nästan bidra till att mer än 100 arhälften av företagarna vill betstillfällen kan bli kvar i norra Sverige, eller bör lämna över ägandet inom omkring och deltagande företag ökar 10 år, säger Gothefors. i genomsnitt omsättningen med cirka Är ägarskifte en förbisedd fråga generellt? 10 procent efter ett år och med ytterligare cirka 20 procent efter tre år.

– Ja, det är min bild. Alla ska ju en dag lämna över eller sälja sin verksamhet, men många har ingen tydlig bild av hur det ska ske eller börjar planera väldigt sent. Var ute i god tid, är mitt råd.

Alla bolag med omsättning över tre miljoner kronor är välkomna till arbetet med ägarskiften. Det genomsnittliga företaget som söker sig till projektet har omkring 18 miljoner i omsättning och cirka 20 anställda.

Lär mer om upphandlingar • Linda

Vill du veta mer om ägarskiften eller ansöka om plats i projektet? Gå in på agarskiften.com eller kontakta Maria Adolfsson, Näringslivskontoret, maria.adolfsson@timra.se

BRA KLIMAT

laddar för Timrå • Jag & mitt företag

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVS­

Företagen trivs i Timrå

KONTORET Mitt i tidningen • Lär dig mer om upphandlingar

SNYGG INSIDA

• Linda laddar för Timrå

Återvunnet material ger unik heminredning

Alla till bakning

MA

E GA TT K S I N VA OM LITE OS TSS I TIM

11 0 00 EX

TILL AL OC LA I TIMRH FÖ HUSH Å KORE TAG ÅLL MM UN

Byggplats Timrå................................14 Familjehem........................................ 13 Kommuninformation................... 3, 4, 5 Liberalerna....................................... 40

New Fashion..................................... 40 Näringslivskontoret.......... 19, 20, 21, 22 Resolution........................................ 29 Sibylla.............................................. 40

NATURN & ÄRA

Skydda en mormor............................. 2 Sörberge Blomsterhandel................ 40 Söråkers Folkets Hus.......................... 9 Timrå bibliotek................................. 29

Viola Halls uteliv är av det hälsosammare

.

slaget – nu prisas det

Cool design ger en nystart | Dag Jonzon: Generation Z gör världen bättre Reportage: Så gör du din egen ost | Porträtt: Kanchan firar 25 år i Timrå

Omslaget Viola Hall har fotograferats av Anders Eliasson

GES UT AV Alltid Marknadsbyrå AB Köpmangatan 10, 871 30 Härnösand Tel 0611–51 13 20 info@itimra.se • www.itimra.se TF ANSVARIG UTGIVARE Kenneth Zetterlund, z@alltid.net ÅRGÅNG 11 • NR 1 / 2020

ÅRGÅNG 11 • NR 3 | 2020

ÅRGÅNG 11 • NR 2 / 2020

MA

10 år

E T T K VA L I T E T S MAGASIN OM OSS I TIMRÅ

ETT K VA GAS LIT IN ETS OM OSS I TI MR

1 TILL 1 000

E

ALL X OCH A HUS . I TIM FÖRET HÅLL RÅ K AG OMM UN

11 000 EXEMPLAR.

TILL ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG I TIMRÅ KOMMUN

REDAKTÖR Anders Eliasson, info@timra.se Karin Skarby, karin@yippieharnosand.se MAG ETT KV ALIT ASI N O M O ETSSS I TIM

11 000

ANNONS

UTELIV

HEL A DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Selfie från en inspelning med en influenser

som inom kort lanseras på Voyd.

FOTO PRIVAT

”Det bästa jag har gjort”

2018 startade Aileen Lilja från Timrå eget. Två år senare lever hon på sitt video- & contentproduktionsföretag och ångrar inte en sekund att hon tog steget. – Det är det bästa jag har gjort! Det har krävt uppoffringar, men det har varit värt det.

w Aileen Lilja var bara drygt 25 år när hon blev egen företagare. Hon hade då provat på flera olika branscher och varit allt från kassabiträde till regionchef på ett kosmetikaföretag. Men hon tröttnade och flyttade från Stockholm, hem till Sundsvall/Timrå för att satsa på sin dröm. – Jag frågade mig själv: varför ska jag slita röven av mig för att uppfylla någon annans dröm? Jag visste vad jag ville göra och kände att det är nu eller aldrig. Kärleken till film har funnits så länge hon kan minnas. Som barn lånade hon sin mammas digitalkamera och började experimentera. I tio-elva-årsåldern började hon klippa ihop egna filmer och sedan har det bara fortsatt. Idag gör hennes företag allt från reklamfilmer för olika företag till konsertfilmer och egna tv-produktioner. Mycket uppmärksammad blev dokumentären om Sundsvallsboxaren Otto Wallin – ”Mitt liv som

i Timrå. att visa vad som gjorts i Matronaprojeket säger Kadra Ismail om sin önskan Jag har fått min dröm uppfylld, på Söråkers Folkets Hus. Utställningen är årets sommarutställning

TIMRÅ NU SYNS MATRONORNA I FOLKAN PÅ SYSTERSKAP & KVINNOKRAFT språk och

MÖT 9 KVINNOR

SOM LÄMNAT SINA HEMLÄNDER OCH NU BOR I TIMRÅ.

3 DRÖMVÄRVNINGAR TILL TIMRÅ bekistan lär nyanlända hur svenska samhället fungerar.

2. Landshövding Berit Hög-

man i samspråk med Kadra Ismail, grundare av Matronaprojeket i Timrå. I förgrunden Bimala Khatri från Nepal. 3. Kanchan Sharma med dot-

2.

tern Sanna som hjälper till i familjeföretaget New Fashion på sportlovet. Kanchan är en av mentorerna i Matronaprojektet och delar med sig av sina erfarenheter efter 30 år som invandrare Timrå.

3.

SANDSTRÖM TEXT: DAG JONZON FOTO: JOAKIM

FYRA SIDOR OM MATRONERNA Världens kvinnor finns i Timrå SID 37 ANNONS Näringslivskontoret

HEL A DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Länets bästa företagsklimat!

FA K TA UF OCH UF-FÖRETAG Ung Företagsamhet är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation som sedan 1980 har utbildat gymnasieelever genom utbildningen UF-företagande. Syftet är att ge ungdomar möjlighet att träna och utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. UF-företag drivs i utbildningssyfte under ett knappt år och ska ge insikt i allt från skapande av affärsidé och affärsplan, till budgetarbete, drift och avveckling. I år drivs 10 523 UF-företag i Sverige, varav 332 i Västernorrlands län.

Vd Samantha Sjöberg och hennes kompisar

i Sälj UF har lyckats skaffa flera kunder

till sitt UF-företag.

FOTO ANDERS ELIASSON

Hektisk vår för Sälj UF

Gymnasieeleverna i Sälj UF skulle sälja saker som andra UF-företag producerade, men efter en stark presentation på en och näringslivsfrukost har uppdragen – möjligheterna – växt. – Nu säljer vi även annonser till turistbroschyren Topp 100 i Timrå och sponsorpaket till Guldstegen, det här jätteroligt, säger Sälj UF:s vd Samatha Sjöberg.

w När Andreas Norrbin, UF-lärare på Timrå gymnasium, frågade Samantha och hennes företagarkompisar om de ville presentera sig på näringslivsfrukosten i Timrå i januari så såg de möjligheterna. Men riktigt vilket

Gunilla Österholm, konsult hos Nyföretagarcentrum.

Vad gör Nyföretagarcentrum? – Vi erbjuder en oberoende, kostnadsfri och konfidentiell rådgivning för alla som funderar på att starta eget företag. Vi är ett bollplank om du vill prata affärsidé eller affärsplan och kan också ge förslag på nästa steg på din resa. Nyföretagarcentrum väljer också varje år ut ett mindre antal nyföretagare som får gratis mentorshjälp under ett år. Om jag har tänkt starta ett företag, varför ska jag vända mig till Nyföretagarcentrum? – Tips från kompisar är nog välvilliga, men Nyföretagarcentrums konsulter är utbildade och driver egna företag. Vi är proffs på det här, och rådgivningen är helt gratis – du har inget att förlora på att prova! Under perioden 2010–2019 genomförde vi 2 752 rådgivningar i SundsvallTimrå-Härnösand och under samma tid startade 1 485 nya företag där vi har varit med på ett eller annat sätt i uppstartsprocessen. Vad är starta egetbidrag? – Det är ett stöd som man kan få under en tidsbegränsad period om man är arbetslös eller riskerar att bli arbetslös och väljer att starta eget företag. Starta eget-bidraget hanteras av Arbetsförmedlingen så vänd dig direkt dit för att få mer information. Men tänk på att höra av dig i god tid – du ska söka bidraget INNAN du startar företaget!

GÅ VIDARE

Upptäck Timrås vandringsleder

på vattnet” • Lyckat fredagsfika

1. Uldon Karaeva, från Uz-

har två integrationspedaTimrå är en unik kommun som med egen erfarenhet av goger anställda i kommunen, båda i kommunen. att ha beviljats asyl och fått uppehållstillstånd

1.

proffsboxare” – som köptes in av C More. Den filmen gav nya uppdrag till bland annat Dplay och SVT. Hon har spelat in en konsert med artisten Tommy Nilsson och arbetar även med andra stora artister och profiler. Konserten är tillgänglig via plattformen Voyd där material streamas till betalande kunder. – Jag började samarbeta med Voyd när det var en ung startup, och ägarna Jesper Johansson och Mikael Bergström har betytt mycket för mig. Jag och Voyd har tillsammans lärt oss mycket under resan. Att starta upp som nyföretagare är en rolig utmaning, konstaterar Aileen Lilja. Glädjen över att få göra det man älskar och få bestämma hur det ska göras uppväger uppoffringarna som man ibland måste göra, och idag skulle hon aldrig vilja gå tillbaka till att vara anställd.

När hon listar sina bästa tips för att lyckas som egenföretagare är ”Våga!” nummer ett. Och på slutet kommer det rättframma: ”Skit i vad folk tycker!”. Funderar du på att starta eget företag? Vi hjälper dig att komma igång! Kontakta Fredrik Eriksson, näringslivsutvecklare, 072-216 60 77 fredrik.eriksson@timra.se

Privatuthyrning lyfter Timrå • ”Ringar

genomslag de skulle få hade de inte riktigt kunnat föreställa sig. – Det var en bra möjlighet att synas, men kan det är otroligt att en grej genom skolan ge så mycket, säger Samantha Sjöberg. En av deltagarna på näringslivsfrukosten var Anders Lövgren på kommunikationsbysom rån Kilo Kommunikation i Sundsvall, fick ett mycket positivt intryck. – Jag gillade attityden! De var pigga, glada de och framåt, och inför publik så gjorde och en väldigt bra presentation av sig själva

Permobil vill växa i Timrå •Sundsvall

företaget. Kilo behövde säljare till turistbromöte schyren Topp 100 i Timrå så vi tog ett direkt och kom överens. Sedan presenterade vi oss tillsammans vid en senare näringslivsfrukost. Nu har Sälj UF påbörjat arbetet och säljer paralpå provision för sina kunders räkning

lellt med skolarbetet på teknikprogrammet. framFöretagets anställda har en hektisk vår för sig. – Den sista april går broschyren till tryck att så fram till dess kommer vi att ha mycket Samgöra, men det här är bara roligt, säger antha Sjöberg.

Timrå Airport • Driv sommarföretag

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVSKONTORET Mitt i tidningen • Permobil vill växa i Timrå

FULLT BLÅS!

FYNDLÄGE Sommartider är loppistider

AGNES

Kultursk olan har luft under vingarna

SJUNGER

Björn Welins livsförän dring Hon är årets Timråbo

SÅ BLIR NYA SIMHALLEN • TIMRÅCON

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVS­ KONTORET Mitt i tidningen • ”Hyr ut till hemestrarna”

Han är årets medelpa ding

PÅ GÅNG • PERNILLA EURENIUS •

DAG JONZON

Upptäck Timrås unika historia FINT FISKE I BERGEFORSEN • BÅTLIV

UT

TIMRÅTJE JEN HAR MUSIKEN I BLODET

Näringslivskontoret

ANNONS HELA DENNA SIDA ÄR EN

I Timrå går företagen före!

PAWEL MARONSKI KENNETH ZETTERLUND ILLUSTRATION: FOTO: ANDERS ELIASSON,

OCH LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND ANNONS FRÅN TIMRÅ KOMMUN FÖLJANDE FYRA SIDOR ÄR EN BERÄTTELSER NIO LÄNDER I TIMRÅ – NIO KVINNOR NIO VÄRLDENS KVINNOR FINNS

av folk, Vernissage, Boksläpp och ett vimmel första kvinnliga landsdialekter var ett faktum när länets Nio Kvinnor, hövding Berit Högman invigde utställningen många år sedan samlade Nio Berättelser, Nio Länder. För runt sitt köksbord eldsjälen Kadra Ismail en grupp kvinnor att det är nödvändigt att på eget initiativ, för att hon såg med andra om man bygga upp sin självkänsla tillsammans och studier och lyckas ska kunna förbereda sig för arbete liv. Det blev Matronaproerövra ett nytt språk och ett nytt och Timrå kommun. jektet med stöd av Länsstyrelsen

Hallå där…

Näringslivskontoret

FA K TA AILEENS TIPS VÅGA! Varje grej du gör öppnar en ny dörr och är en ny lärdom. Var kreativ! Tänk utanför boxen, hitta nya vägar. SAMARBETA! Hitta samarbeten med andra entreprenörer – det är bra både för dina affärer och din utveckling. FÖRSAKA! Acceptera att du kommer att få välja bort saker för att lyckas. SKIT I VAD FOLK TYCKER! Tror du på något så kör!

REDIGERING Marcus Nyberg PRODUKTION produktion@alltid.net

ANNONS I Timrå går företagen före!

ANNONS

E X.

TILL AL OCH LA HUSH I TIMR FÖRE TA ÅLL G Å KO MMUN

Å

Thomas Snabb älskar träning

Timrås nya besöksnäringsprojekt!

Anna-Karin Sellstedt har i sommar besökt för många ställen som kan vara intressanta till en turister. Dokumentationen ska leda digital plattform med tre olika rundturer Y:et. med upplevelser som alla utgår från w – Jag har besökt och dokumenterat ungefär 150 ställen. Det är många byggnader, utsiktsplatser och badstränder, men också berätmellan 30 och 40 företag efter vägen, tar Anna-Karin. Hon utbildar sig till affärsutvecklare inom sombesöksnäringen och kontaktade innan om maren näringslivskontoret för att höra och hon kunde göra sin praktik där. Kulturen teknikförvaltningen var på väg att starta det inventering av besökmål i kommunen, uppdraget fick Anna-Karin. Tanken är att turister ska hitta information vid Y:et om de tre alternativa besöksvägarna som startar och avslutas vid Y:et.

Anna-Karin Sellstedt har besökt och

FÖRSLAG PÅ PAKETERINGAR

Vildmark & fiske • Bergeforsen-Lögdöbruk-LjustorpBredsjön-Lögdö Wild Kust & hav • Söråker-Tynderö-Skeppshamn-ÅvikeHässjö Kultur & fritid • Fagerstranden-Timrå C-SkönvikLaggarberg-Orsil-Bandsjön-ArenaområdetSörberge Anna-Karin har besökt bland annat restauranger/cafer, företag, kulturhistoriska platser och byggnader, bad och fiskevatten som med mera men även testat på äventyr i vandring i Mjällådalen och Tarzanstigen Bergeforsen (en hinderbana för barn). Projektet undersöker nu på vilken digitala plattform som kan användas och vad som ska ingå. – Vår förhoppning är att dessa besöksså vägar ska bidra till ökad turism och på vis gynna näringarna efter vägarna så att

dokumenterat kommunens besöksmål.

det öppnas möjligheter till nya samarbeten och som leder till utveckling av besöksmål upplevelser runt om i kommunen, avslutar Anna-Karin.

FA K TA

Namn: Anna-Karin Sellstedt Ålder: 44 år Bor: Norrberge i Timrå kommun besöksGör: Pluggar affärsutveckling inom jobbat näringen på distans och har i sommar alla bemed att inventera och dokumentera söksplatser i kommunen. Tynderö, Favoritställe att besöka: Åstön och havet är magiskt. Området Mest underskattade besöksställe: kring kring Skönviksberget och alla aktiviteter för alla Skönviks Frilufscenter, där finns nåt åldrar sommar som vinter. Vandringsleder, Där kan pulkabacke, skidspår och grillplatser. man också plocka bär och svamp! Timrås störste tillgång för turism: Naturupplevelser. vid älvSmultronstället: Promenadstråken kanten i eftermiddagssolen!

Näringslivskontorets web www.timra.se/naringslivarbete

Från Tumba till Timrå • Fredagsfikat

fortsätter • Jag & mitt företag

PÅ PASS

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVS­ KONTORET Mitt i tidningen • Så bäddade Timrå för Roplans etablering • Hon har kartlagt ALLA besöksmål i kommunen

Paret laddar för årets älgjakt

VD Kenneth Zetterlund, z@alltid.net PROJEKTLEDARE/ANNONSBOKNING Martin Rydquist, martin.rydquist@itimra.se 060-58 00 30 UTGIVNINGSBEVIS NR 28 968

HANDGJORT Flitiga damer stickar till ALLA

nyfödda Timråbor !

! Jonzon: Äntligen bröd och skådespel Klart för 72 nya lägenheter | Dag Jonas Torines | Fin fiskesommar | Porträtt: Reportage: Hundarnas fartfest

UTDELNING Upplaga 11 000 ex. Total hushållstäckning, Timrå kommun, utdelning med Posten. TRYCK Mittmedia Print

• DAG JONZON • TRAILFANTASTERNA

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Dag Jonzon

i TIM R Å

39


VÄRDEKUPONGER! VÄRDEKUPONG

VÄRDEKUPONG

SPARA PENGAR! VÄRDEKUPONG God jul & Gott nytt år!

25

Stl från Small till 4XL

25

-års jubileum i Timrå

%

rabatt

95

2 st Supermeal

kr

Röd Amaryllis från Målsta 3-STÄNGLAD

PÅ VALFRITT PLAGG

Ord 125:-. Gäller t o m 20/12 2020.

Köpmangatan 39 • 060-57 33 30

Sörberge • 060-57 00 30

149

kr

inkl dryck & strips

STORA AFFÄRER BÖRJAR MED EN ANNONS

Medtag kupong. T o m 31/3 2021.

T o m 5/12 2020 vid uppvisande av kupong på ordinarie priser. Öppet: Mån-fre 10-17:30 • Lör 10-14

Vivstavägen 17 • 060-58 00 27

Vi Liberaler vill ha: – ett tryggt Timrå för alla – en klimat och miljöpolitik i topp – valfrihet, även för våra äldre Vill DU också det? – Bli medlem! www.liberalerna.se/bli-medlem/

www.itimra.se

Profile for Alltid Marknadsbyra

iTimrå nr 4 2020  

iTimrå nr 4 2020  

Profile for lamee