Krydda teori med arbî‚şsliv
En liten handbok
Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Arbetsforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Gästföreläsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Steg-för steg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Projekt för utomstående uppdragsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Målsättningar, lärandemål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Målsättningar i projekt är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Samarbetspartnern bör vara medveten om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Att planera ett projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Konkret: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Hur projektet framskrider: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Alumner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Mentorskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Avhandlingar för uppdragsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Avtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Ersättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Projektkurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Avhandlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Gästföreläsare och alumner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Mentorskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Nyttiga www-adresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
2
INTRODUKTION Inom högskolor och universitet har man noterat att arbetslivserfarenhet under studietiderna förbättrar genomströmningen. Då studerande förstår nyttan med kurserna de går, samt andra studier de utför, får de ett tydligare mål och ett målmedvetet sätt att arbeta sig fram till sin examen. Det här är en guide som riktar sig till undervisande personal och amanuenser. Den ger tips om hur man kan organisera kontakten till arbetslivet. Genomströmningsundersökningar visar att studerande som ser den konkreta nyttan med det de lär sig, är mer motiverade att studera och att de tar ut sin examen snabbare. Genom exempel och steg-för-steg-instruktioner visar guiden hur man kan integrera arbetslivet i undervisningen på ett smidigt sätt. Ett mål med projektet Lähde työelämään, vid ÅA Öppna dörrar, är att göra arbetslivet mer synligt i studierna. Så att studerande har lättare att efter examen utnyttja de kunskaper de fått under studietiden. Praktiken är en viktig pusselbit. Trots att den inte ger så många studiepoäng, har den en klart positiv inverkan på den studerandes motivation att studera och bli färdig med sin examen. Arbetsforum rekommenderar varmt att synliggöra praktikmöjligheten inom ert ämne och står till tjänst med frågor kring praktik. Denna handbok koncentrerar sig på andra metoder som kombinerar arbetslivet med studierna. Ca 90 % av de som erhåller en magisterexamen vid Åbo Akademi börjar arbeta utanför universitetsvärlden. Det här är bra att hålla i minnet, när man planerar för arbetslivsintegrering i undervisningen.
3
ARBETSFORUM Arbetsforum är Åbo Akademis karriär- och arbetslivsservice. Den viktigaste målgruppen för Arbetsforum är studerande. För dem ordnas CV-kliniker, kurser i arbetssökning, praktikförmedling samt information om arbetsmarknaden för olika utbildningar. De här frågorna blir allt viktigare, ju närmare examen den studerande befinner sig. Det är bra att handledande personal känner till de tjänster som de studerande kan utnyttja under sin studietid. Arbetsforum stöder verksamheten ute på institutionerna t.ex. genom att komma och hålla presentationer och kortkurser om t.ex. jobbsökning, praktikmöjligheter och om hur studerande från deras ämnesområde har placerat på arbetsmarknaden efter examen. Arbetsforum följer upp de utexaminerades sysselsättning ett år och fem år efter examen. Den här informationen används i handledningen av studerande, i marknadsföringen av universitetet och i utvecklingen av utbildningen. För en del studerande är möjligheterna i det framtida yrkeslivet fortfarande ovisst och kännedomen om möjligheterna efter examen fungerar som en motivationshöjande faktor.En presentation om studerandes arbetsmarknad passar t.ex. in i samband med kandidatseminarier eller arbetsmarknads- och alumnidagar. På Lärcentrets webbsidor finns ett beställningsformulär för kortkurser som kan användas som input i undervisningen. Kurserna har som målsättning att öka de studerandes medvetenhet om olika stödformer och därigenom stöda studentgenomströmningen. Kortkurserna kan även skräddarsys enligt enheternas behov. I det färdiga produktutbudet finns följande Arbetsforums kurser: • Jag-inventarium: självkännedom, identifiering av styrkor och att kunna framföra detta till potentiella arbetsgivare (45 min) • Kommunikation inom jobbsökning (45 min) • Ansökningshandlingarna i skick (45 min) • Att söka jobb: konkreta råd och verktyg för att framgångsrikt söka jobb, t.ex. CV och ansökningsbrev, info om jobbintervjuer, jobbsökningskanaler (90 min) • Presentation över hur utexaminerade från ÅA klarat sig ute i arbetslivet och med vilka uppgifter de arbetar (20 min) • Praktikinfo: Om praktikmöjligheter i Finland och utomlands (20 min).
4
GÄSTFÖRELÄSNINGAR Gästföreläsningar är den lättaste metoden att få in element från arbetslivet till studierna. Till exempel alumner brukar i regel gärna ställa upp och föreläsa. Utgående från våra erfarenheter är det många alumner som tar det som ett privilegium att bli ombedda att föreläsa i sin gamla studiemiljö. Observera dock, att det lönar sig att komma överens om tidpunkten i god tid. Vad gäller ersättningar finns det information om detta på www.abo.fi/personal, samt ett kapitel i slutet av denna guide.
STEG-FÖR STEG 1. När du söker gästföreläsare, fundera igenom dina egna nätverk. De egna nätverken ska inte begränsas till något specifikt område av ditt liv, utan alla människor du känner hör till ditt nätverk (oavsett om de är privata kontakter eller professionella, och oavsett om de är bekanta ”i verkliga livet” eller via sociala medier). Hittar du någon lämplig? Kontakta denna i god tid. 2. Hittar du ingen lämplig? a. Fråga då dina kollegor – kan de rekommendera någon? b. Kontakta alumnikordinatorn. c. Det finns även andra sätt att hitta bredare nätverk. Via sociala medier sprids förfrågningar av detta slag fort: i. LinkedIn; egna kontakter eller t.ex. grupper. ii. Facebook; kanske någon bland dina vänner känner någon lämplig kandidat? Eller via en sida eller grupp med rätt målgrupp? iii. Twitter; den effektivaste nätverksplattformen för den redan aktiva. 3. När du hittat en gästföreläsare, kom överens om praktiska detaljer: vad behöver föreläsaren? a. Nätförbindelse? Egen dator? Projektor? b. Var och vilken tid ska han/hon föreläsa? c. Behövs parkeringsplats? d. Bjuder du på lunch/kaffe efteråt? e. Kanske kan ni diskutera vidare samarbete efter föreläsningen? f. Arvoden? Andra ersättningar? g. Annat? h. Gör det så lätt som möjligt för gästföreläsaren att sköta sitt uppdrag. Då kanske du har möjlighet att få honom/henne att föreläsa på nytt. 4. Diskutera innehållet med din gästföreläsare – en rubrik räcker inte för att definiera vad du vill att han/hon ska behandla. Ju bättre informerad föreläsaren är om kursens målsättningar, de studerandes kunskapsnivå och förväntning på innehållet, desto lättare är det att förbereda en givande föreläsning. Erfarna gästföreläsare föredrar ofta att ta med publiken i en gemensam diskussion. Att begränsa föreläsarens innehåll alltför mycket, kan ta bort många nyttiga saker som föreläsaren har att säga, så undvik detta. Även om ämnet kanske inte exakt passar ihop med kursens innehåll, kan föreläsningen ge många aha-upplevelser som kan vara värdefulla när de studerande söker sig till arbetslivet. Ett alternativ är att be gästföreläsaren berätta om det egna jobbet, och de yrkesmöjligheter som han/hon haft under sin karriär. 5
PROJEKT FÖR UTOMSTÅENDE UPPDRAGSGIVARE Ett projekt för en utomstående uppdragsgivare kan vara en kurs (eller en del av den) eller en avhandling. Här behandlas främst projekt inom kurser. Avhandlingar med uppdragsgivare behandlas i ett senare kapitel. Nyttan av ett studerandeprojekt for undervisande personal är bl.a. att man inte nödvändigtvis behöver ordna tenter, och att man även breddar det egna nätverk inom branschen. Ett projekt kan läggas upp på många olika sätt, nedan ett exempel på upplägget.
MÅLSÄTTNINGAR, LÄRANDEMÅL • arbeta i team • kombinera teoretisk och praktisk kunskap • arbeta i verkliga arbetsmiljöer • inlärning utgående från kollaboration (istället för lärarcentrerad inlärning)
MÅLSÄTTNINGAR I PROJEKT ÄR • de studerande får möjlighet att tillämpa det de lärt sig i en autentisk arbetsmiljö • de studerande lär sig att lita på sitt eget kunnande, istället för att genast ty sig till auktoriteter • de studerande får perspektiv på problemlösning • de studerande förstår hurdana arbeten de i framtiden eventuellt kan få utföra • de studerande får en starkare kompetens, även utanför kärnämnet, han/hon lär sig att vara företagsam och nätverka med de parter som behövs för att få uppdraget gjort • uppdragsgivaren får tillgång till nya fräscha idéer och synpunkter till sin verksamhet, samt den nyaste forskningen inom ämnet
SAMARBETSPARTNERN BÖR VARA MEDVETEN OM • att de studerande inte bör jämställas med professionell personal • hur slutprodukten kan utnyttjas av företaget, medverkande studerande och universitetet • att de studerande behöver mera instruktioner och handledning än professionell personal
ATT PLANERA ETT PROJEKT Ett projekt: • har en klar målsättning • är inte fortlöpande (har en början och ett slut) • är schemalagt • har klara resurser utsatta för ändamålet 6
KONKRET: 1. Projektet initialiseras genom att samarbetspartnern kontaktar universitetet, eller universitetet kontaktar den potentiella samarbetspartnern (eller flera) med en idé på ett projekt. Denna utmynnar i en offertförfrågan. 2. När offerten är godkänd, utnämns för projektet en handledare, som sköter om planering och studentrekrytering. 3. Om det finns flera intresserade än det finns platser i projektet, bör handledaren definiera kriterierna för hur deltagarna väljs, samt hur dessa deltagare fördelas mellan eventuellt flera projekt. 4. En lämplig mängd gruppmedlemmar varierar från projekt till projekt, tre till sex personer brukar fungera bra. Då är teamet tillräckligt stort för att växelverkan ska uppstå, men inte för stort för att den interna kommunikationen skulle brista. 5. Att få tidtabellerna att passa ihop mellan samarbetspartner och universitetet kan vara knepigt. Samarbetspartnern förväntar sig ofta snabb reaktion när det gäller uppdraget, vilket inte alltid är möjligt för universitetet. Universitetens semestertider bör även beaktas, för då ordnas sällan handledning. Ifall utbytesstudenter deltar i projektet, brukar hösten vara lämpligare tidpunkt att ordna kursen. 6. För att hålla motivationen uppe, bör projektet vara intressant och utmanande, men inte för svårt. I krävande projekt kan det lätt bli så, att de studerande enbart vill slutföra projektet så fort som möjligt, och då blir inlärningen lidande.
HUR PROJEKTET FRAMSKRIDER: Projektplaneringen, arbetsfördelningen och administrationen sköts oftast av handledaren. Som hjälp kan denna ha teamets projektledare. Centret för livslångt lärande (CLL) har lång erfarenhet av projekt, så de kan eventuellt hjälpa med detta.
FÖRE PROJEKTET STARTAR Ett välplanerat projekt brukar leda till ett gott resultat. Projektplanen bör ge svar på följande frågor: vad görs och var, vem gör och när, varför och med vilka resurser. Utöver detta ska ett skriftligt kontrakt göras upp mellan samarbetsparter. I kontraktet tas följande punkter upp: • • • • • •
målsättning noggrann specifikation på vilka uppgifter som hör till projektet tidtabell ansvars- och arbetsfördelning mellan parterna universitetets och samarbetspartnerns ansvarspersoner överenskommelse om ersättning: vem får ersättning, hur mycket och är ersättningen ekonomisk eller består den av t.ex. handledning eller konsulttjänster • eventuella upphovsrättsliga och konfidentiella villkor
7
UNDER PROJEKTETS GÅNG När projektet framskrider, är det viktigt att handledaren är uppdaterad om projektets gång, och att kommunikationen mellan alla parter är fungerande och regelbunden. Minneslista för handledaren under projektets gång: • regelbundna möten • regelbunden rapportering över hur projektet framskrider • välgjorda mötesprotokoll och dagböcker över projektet underlättar i slutändan slutrapportering och utvärdering • det är viktigt att ge feedback till kursdeltagarna genom hela projektet • evaluering av ursprungliga planen och eventuella justeringar av den • riskminimering – det är viktigt att handledaren minimerar riskerna under projektets gång, genom att fungera proaktivt. Följande punkter kan underlätta processen: o att se till att alla förstår sina uppgifter, ansvarsområden och målsättningar med projektet o att hålla förväntningar och krav på en realistisk och rättvis nivå o att ge rättvis feedback; beröm och konstruktiv kritik o att skapa vi-anda o att öppet behandla tvister i ett tidigt skede
EFTER PROJEKTET Alla parter (handledare, studerande, samarbetspartner) bör ge feedback för och analysera projektet, samt dess resultat och realisering. Allt detta stöder inlärningen i projektet. Speciellt nyttigt är att få en skriftlig analys av samarbetspartnern, så att feedbacken kan utnyttjas för att utveckla projektundervisningen. För att försäkra sig om att samarbetspartnern ger sin feedback, kan man göra det så lätt som möjligt att leverera analysen; man kan t.ex. göra en färdig blankett med de för universitetet viktigaste frågorna.
FÖLJANDE FRÅGOR ÄR NYTTIGA FÖR ALLA PARTER ATT BESVARA EFTER PROJEKTET: • • • • • • • •
Uppnåddes målsättningarna? Vad lyckades? Varför? Vad lyckades inte? Varför och vad kan man lära sig utav detta? Hur fungerade arbetsfördelningen? Hur fungerade kommunikationen inom teamet, och mellan olika parter? Var tidtabellen realistisk? Fattades det någon resurs som påverkade projektets fortgång och slutresultat? Var projektet lämpligt som studentprojekt? Varför?
Det är nyttigt för handledare och de studerande att gå igenom projektdagböckerna tillsammans. Då kan man fundera på hur projektet framskridit i verkligheten, jämfört med den ursprungliga planen. Genom att analysera detta, får man en bättre helhetsbild av hur länge olika arbetsmoment i verkligheten kräver, och man förstår att en realistisk tidsplanering är en bra kunskap i arbetslivet. 8
ALUMNER Alumner är en värdefull och mångsidig grupp f.d. studeranden som kan med sin erfarenhet och sina nätverk ge mycket åt dagens studerande. Inte minst kan de fungera som inspirerande rollmodeller. Alumnerna och deras arbetsgivare får i sin tur nytta av att kunna samverka med sitt gamla universitet; de får tillgång till nya forskningsresultat, nya synpunkter till det egna arbetet, samt värdefulla kontakter till studerande i egen bransch. Alumner och deras kompetens kan man använda på många olika sätt, t.ex. • • • • •
utveckling av undervisningens innehåll och kvalitet tilläggsresurs i undervisningen uppdrag, projektarbeten, praktikplatser och slutarbeten bygga de studerandes nätverk inom sin bransch mentorskap
Åbo Akademi upprätthåller webbtjänsten Åbo Akademis alumninätverk på adressen alumni. abo.fi. Nätverket har en databas som bl.a. innehåller information om vad alumnerna jobbar med. Nätverket fungerar också både som kontakt- och informationskanal mellan universitet och alumner. Vid Åbo Akademi finns en alumnikoordinator som sköter om alumniregistret. En resurs i det här sammanhanget är också ÅA:s alumniföreningar, som har sina egna medlemsregister och nätverk.
9
MENTORSKAP I slutet av studierna kan det vara nyttigt med arbetslivskontakter inom sin egen bransch i form av en egen mentor. En mentor är vanligtvis en alumn som erbjuder handledning åt den studerande utgående från sina egna arbetslivserfarenheter. Detta ger den som snart tar ut sin examen inblick i hurdana val man kan göra när man söker jobb, eller planerar sin karriär längre framöver. Mentorn och den studerande, adepten, kan diskutera t.ex. följande saker: • • • •
arbetslivets krav, förutsättningar och förfaringssätt karriär- och utvecklingsmöjligheter nyttiga arbetslivskontakter inom den egna branschen andra frågor man ställs inför då man är på väg ut i arbetslivet
Förutsättningarna för att mentorskapen lyckas är att den studerande är aktiv och visar intresse för mentorn och dennas arbete och erfarenheter. Även mentorn får mycket av att vara med i mentorprogrammet: • • • • •
upprätthålla kontakterna till sitt gamla universitet färska synpunkter till sitt jobb inblick i undervisningen och dess innehåll idag möjligheten att uppdatera sitt kunnande reflektera över de egna valen beträffande jobb och karriär
Åbo Akademis alumniförening, Akademiföreningen Åbo Akademiker, ordnar mentorprogrammet KarriärKontakt. Tillsammans med HHÅA Alumn och Ekonomföreningen Merkur upprätthåller Handelshögskolan ett eget mentorprogram för ekonomstuderande.
10
AVHANDLINGAR FÖR UPPDRAGSGIVARE Majoriteten av de utexaminerade börjar jobba utanför universitetsvärlden. Därför kan det vara bra att göra sin avhandling utanför det egna universitetet, som ett uppdrag för ett företag eller organisation. Samtidigt kan den studerande bekanta sig med arbetslivet och knyta värdefulla kontakter. Speciellt i början av karriären har dessa kontakter visat sig vara ytterst viktiga för nyexaminerade. • Den studerande får praktisk erfarenhet av forskningsuppdrag, kunskap om vilken slags kompetens som värdesätts i arbetslivet, tillgång till det material som behövs, samt ersättning för jobbet. • För uppdragsgivaren är det en möjlighet att få tillgång till den nyaste kunskapen inom branschen, samt universitetets kunnande mot en rimlig ersättning. • Universitetet får information om aktuella forskningsämnen och kunskap om tillvägaångssätt i arbetslivet, samt möjligheten att öka forskningssamarbetet med branschens aktörer. • I själva arbetet kan det vara till stor nytta att ha en experthandledare, utöver den handledare som den studerande har från universitetet.
AVTAL Ett avtal där man beaktar uppdragsgivarens, den studerandes och universitetets krav, bör alltid göras upp. Det som alltid ska beaktas är att avhandlingen görs objektiv och opartiskt, oavsett vem som är uppdragsgivare. Följande punkter är bra att komma ihåg då man upprättar avtalet: • • • • •
begränsning av ämnet tidtabell (bör vara realistisk) rapporteringssätt ansvarsfördelning handledare
Utöver dessa punkter, bör man diskutera med både uppdragsgivare och universitet om arbetets karaktär, utvärderingskriterier och kravnivå. • Avtalets parter är uppdragsgivaren och den studerande. • Avtalet bör definiera uppdragets omfattning (dvs. forskningsarbetet och resultatet). • Ett skriftligt avtal bör alltid upprättas. Den studerande bör räkna med extra arbete då en avhandling görs för en utomstående part. Eventuellt kan avhandlingen komma att innehålla sekretessbelagd information, vilket innebär att två versioner av avhandlingen ska skrivas. Dessutom kan själva förhandlingarna om avhandlingens forskning och hur resultaten presenteras kräva mycket tid. Det finns dessutom den risken att uppdragsgivaren kräver mer än överenskommet. 11
Det är bra att utnämna en kontaktperson hos uppdragsgivaren. Detta underlättar arbetet för den studerande, då denna t.ex. ska beställa material, eller vill kolla upp saker hos företaget. Resultatet brukar bli bättre, om kontaktpersonen och den studerande håller regelbunden kontakt med varandra. Kontaktpersonen kan även fungera som experthandledare för den studerande. Uppdragsgivare önskar sig praktisk nytta av avhandlingar. Dessutom förväntar de sig snabba resultat. Ofta lämpar sig avhandlingsuppdrag bättre som ett teamarbete, vilket ger snabbare resultat.
ERSÄTTNINGAR Det finns ingen steg för steg -guide för ersättningar, när det gäller samarbete mellan en organisation och universitet, men här finns tips om vad som bör beaktas då detta är aktuellt. I genomsnitt är praktiklönen för universitetsstuderande ca 1350 euro i månaden, men varierar mycket beroende på bransch. Noggrannare information finns tillgänglig bl.a. på webbsajten www.korkeakouluosaajat.fi. Även många fackförbund har egna lönerekommendationer.
PROJEKTKURSER Projektkursersersättningsmodeller kan inte generaliseras, i och med att uppdragen kan variera väldigt mycket. Dock, för att undvika badwill, bör man i ett tidigt skede av planeringen komma överens om ersättning – vem betalar vem, eller vilken annan ersättning kan parterna tänka sig. I många fall betalas ingenting till de studerande, men universitetet tar en expertavgift.
AVHANDLINGAR När det gäller avhandlingar bör parterna i ett tidigt skede kommer överens om eventuella löner, stipendier eller annanslags ersättning för det utförda arbetet. • Anställningsförhållande: de flesta högskolor rekommenderar att avhandlingen utförs som ett anställningsförhållande. Rekommendationen är att lönen för en studerande som gör sin avhandling är på samma nivå som lönen för en praktikant. 6 månader är en typisk längd för en avhandlingsanställning. • Stipendium: i vissa fall kan uppdragsgivaren betala den studerande ett stipendium • Arbetsersättning eller uppdragsförhållande: om det inte är möjligt för uppdragsgivaren att anställa den studerande för att skriva avhandlingen, kan man istället betala den studerande arbetsersättning eller uppdragsersättning. • Forskningskostnader: Oavsett om uppdragsgivaren betalar ett arvode till den studerande, eller inte, ska den studerande inte vara tvungen att stå för kostnader i anslutning till forskningsarbetet (t.ex. resekostnader, postkostnader).
12
GÄSTFÖRELÄSARE OCH ALUMNER Alumner kan fungera som gästföreläsare, men då bör man ändå beakta dessa som expertföreläsare i första hand och alumner i andra hand. Om expertföreläsaren har ett företag som denna kan fakturera via, kan föreläsningen faktureras enligt överenskommen taxa. Ett annat alternativ är föreläsningsarvoden, som är förutbestämda på Åbo Akademi. Dessa handlar ofta om mindre summor, än då föreläsaren fakturerar för utfört arbete. Viktigast är att båda parterna på förhand är medvetna om hurdan ersättning det handlar om. I vissa fall kan gästen föreläsa kostnadsfritt, men även då ska denna åtminstone inte få några som helst kostnader (resor, lunch) för sitt arbete. En föreläsning på 1,5-2 h kan kräva mycket tid att förbereda, därför är det hyggligt att se till att gästen får en bra upplevelse av föreläsningen. Alumner som presenterar sig själv och vad de sysslar med, behöver inte ses som expertföreläsare. Jobbet att förbereda en presentation om sig själv kräver inte lika mycket tid, som att förbereda en föreläsning om något specifikt ämne som hör till t.ex. en ämneskurs. Alumner brukar ofta ställa upp pro bono, men även här ska man vara noga med att se till att denna inte får kostnader – bjud på resan och eventuellt lunch, så kan det gott hända att du kan få denna att ställa upp en gång till. Huvudsaken med gästföreläsare och alumnitalare är att alla parter är medvetna om villkoren, ersättningar och förutsättningar för gjort arbete. Då skapar du ”goodwill” och har möjligheten att vid behov vända sig på nytt till personen.
MENTORSKAP Mentorer får ingen ersättning för gjort arbete. En mentor får tillgång till mycket matnyttigt under processens gång. Motivationen för att ställa upp som mentor bör inte vara den finansiella ersättningen.
13
NYTTIGA WWW-ADRESSER Öppna Dörrar -bloggen: http://blogs.abo.fi/oppnadorrar/ Öppna Dörrar -gruppen i LinkedIn: www.linkedin.com/ groups?gid=4655195 Korkeakouluosaajat: www.korkeakouluosaajat.fi/ Arbetsforum: www.abo.fi/arbetsforum Lärcentret: www.abo.fi/lc CLL, Centret för Livslångt Lärande: www.abo.fi/cll Alumniverksamhet vid ÅA: http://alumni.abo.fi/
14
Lähde työelämään är ett treårigt ESF-projekt som förverkligats genom ett samarbete mellan Åbo universitet, Tavastlands yrkeshögskola, Åbo Akademi, Lapplands universitet, Åbo yrkeshögskola och Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscentrum. Som huvudman för projektet står karriär- och rekryteringstjänsten vid Åbo Universitet. Projektet förverkligas under tiden 1.5.2010 - 30.4.2013 och har en budget på 1 294 300 euro. För Åbo Akademis del har projektet handlat om att bl.a. skapa ett nätverk inom Åbo Akademi, som skulle ge den undervisande personalen och amanuenser hjälp och stöd i att få in mera arbetslivselement till studierna. Detta i sin tur gör övergången från studier till arbetslivet betydligt smidigare för nyexaminerade. Arbetsforum har stått för Åbo Akademis andel i projektet.
15
Krydda teori med arbsliv - en liten handbok
Denna handbok ger dig enkla medel att komma igång med planeringen av en mera arbetslivsinriktad undervisning. Dessa råd är inte de enda rätta lösningarna, utan bara exempel på hur saker och ting kan ordnas. Om du själv har kommit på egna metoder, som fungerar, så är de garanterat lika bra som guidens. Kom ihåg att berätta till dina kollegor om dessa fungerande metoder. Du får gärna också tipsa dem om denna guide, så att så många studerande som möjligt vid Åbo Akademi får en lite lättare övergång till arbetslivet. Om du är intresserad av att få mera information om arbetslivsinriktade studier vid Åbo Akademi, gå med i LinkedIn-gruppen Öppna Dörrar vid Åbo Akademi, eller begär Arbetsforum att lägga dig med på Öppna Dörrar -epostlistan.
Implementera arbetslivet i din undervisning med hjälp av denna guide! Texten baserar sig på Åbo Universitets Lähde Työelämään-projektets (2010-2013) material, samt material insamlat av Lähde Työelämään delprojektet vid Arbetsforum vid Åbo Akademi. Skrivet av Laura Johansson, projektkoordinator för Lähde Työelämään-delprojektet (2010-2013) vid Arbetsforum vid Åbo Akademi. Bilder från ÅA:s bildbank.