Issuu on Google+

Sin Limites I March 2013

Ställer alla föräldrar samma krav och skulle man kunna dela in föräldrarna i olika grupper? -Nej, säger Jesper snabbt med en självklar röst. Ja, det finns de föräldrar som vill att deras barn ska bli så bra som möjligt sedan finns det dem föräldrarna som nöjer sig med elever som trivs med sina lärare. Det handlar nog om vilken insikt man har över sina barn kan jag tänka mig. Vet man om att ens barn har problem eller inte har ambitioner för skolan så nöjer man sig med det. Sedan finns det dem som påstår att om inte deras barn når högsta betyg så är det vårat fel (lärarens) men det kanske inte behöver vara det. Du pratar om att det finns en grupp som beskyller lärarna för elevens resultat, hur många är det? Det är ganska få som skulle belägga lärarna om det inte går såhär super bra. De flesta föräldrarna är otroligt samarbetsvilliga med lärarna för att eleven ska uppnå ett bra resultat.

Jag frågar Jesper om en föräldrer eller elev tagit illa vid sig när en anmälan av en lärare har gjorts. Jesper svarar att det tror han absolut har hänt och då hamnar man i en konfliktsituation. Läraren anmäler för barnenskull men det kan då självklartvis bli jobbigt hemma hos föräldrarna och barnen. Det är nog framförallt inte så trevligt för barnen själva.

“Ingen ska tåla att bli slagen” Vi berättar för Jesper om en artikel där de tyder på att läraryrket bör jämföras med polisyrket, Jesper nickar och vet exakt vilken artikel jag pratar om. Nej, nej jag tycker verkligen inte det ska jämföras med polisyrket. Men poliser ska inte heller acceptera att bli slagna. Det finns väll ingen som ska tåla att bli slagen? Jag vet inte om det finns något yrke där man ska acceptera att bli slagen. Men det de nog tänker där är att de får räkna med att det blir bråkigt ibland säger Jesper med en lite irriterad röst och jag kan tydligt höra att han bli irriterad på påståendet. Nej, jag tycker inte vi ska räkna med att det blir bråkigt, men vi vet att det blir det ibland.

Har man som  lärare skyldighet att rapportera om man antar att ett barn far illa i hemmet? -Jo, det har alla. Det finns en lag som heter socialtjänstlagen och det innebär att alla tjänstermän som jobbar med barn och ungdomar har en skyldighet att rapportera. Men det har nog inte mycket med en skyldighet att göra utan att man är en vanlig Jag tackar Jesper så mycket för intervjun och han medmänniska som vill hjälpa. Jag höll till exempel återgår till sitt arbete. på att anmäla min granne här om dagen där det är en flicka som inte har det bra. Vilket man nog gör bara för man är en välmenande vuxen, men visst om jag inte hade varit lärare kanske jag inte skulle ha uppmärksamat det lika mycket.


Sin Limites I March 2013

“Dels arbetsuppgift,

dels ansvarskännande”

-De flesta elever där konflikter uppstår mellan är mer eller mindra vuxna och där spelar såklart sunt finuft in. Man får försöka lösa konflikterna mellan sina elever så gott som det går och annars får man försöka ta hjälp av sina medarbetare och se om man kan lösa det på ett annat sätt, förklarar Jesper. Vi går också in på ämnet vad som skulle ske ske vid en stöld, gäller konsekvenstrappan även där? - Nej, en stöld är alltid en stöld och då får man ta eleverna såklart. En stöld är brotsligt och all slags stöld ska polisanmälas. Så är det och det är rektorn som tar hand om det. Man polisanmäler alltid, för man kan även polsanmäla även om man inte vet vem det är som har gjort brottet och det är bra att det finns på papper. Skolan börjar först och ser vad den kan göra och sedan lämnar vi över det till polisen och när polisen väl har fått det kan vi inte göra så mycket. Men om man vet vem av eleverna som är skyldig så är man nog lite försiktgare och försöker ta ett snack och se om man kan ordna upp det så att stöldgodset kommer tillbaka. Vad anser du är gränsen för att hjälpa en elev går? När är det inte ditt ansvar längre? Jesper funderar lite längre än vad han har gjort på de andra frågorna men kommer sedan upp med ett svar. -Jag tror att det finns två sätt att se det där på, dels att det är en arbetsuppgift och dels ansvarskännande. Jag tror att det innebär vad man är som person, som lärare kanske man ska sätta stopp tidigare än vad man själv känner att man som vuxen eller medmänniska borde göra. Men jag tror att man också måste tygla sig lite så att man orkar med ett helt liv som lärare. Man måste också alltid komma ihåg att man kan be om hjälp så att man är flera, för själv orkar man inte alltid ta tag i allting. Man tänker att det som lärare måste vara hårt att konfrontera en elev, men framförallt om elever har det svårt hemma och inte kan göra något. Kan det vara frustrerande? -Det är mycket frustrerande och dem eleverna finns överallt och blir fler och fler nästan.

Det kan vi sitta och svära väldigt mycket över.  Skolan har ingen störra makt när det gäller sådana situationer. Vi, polisen och soc tillexempel är tre olika parter som inte har någon kontakt med varandra pågrund av tystnadsplikt hit och dit och det blir oftast en stor frustration eftersom vi har barnen här hos oss hela tiden medans soc inte vet inte särskilt mycket om barnens vardag. Jag hör att Jesper tycker det här är ett väldigt intressant ämne att prata om och jag fortsätter fråga och fråga lite om kraven som ställs kunskapsmässigt. Hur är det med att föräldrar, skolverket och eleverna ställer olika krav, kan det vara svårt att göra alla nöjda med ditt jobb? - Ja, det är ofta svårt men det beror också mycket på vilka krav föräldrarna har, de föräldrar som är väldigt angagerade och vet sina rättigheter jobbar hårt för att få de uppfyllda också. Kunskapsmässigt strävar vi självklart efter att uppnå de kraven som regeringen har satt och det är vårat mål och uppgift i skolan att uppnå dem.


Sin Limites I March 2013

Samvetskval

i läraryrket

Foto: Fanny Kemoff

Hur ska man som lärare reagera den dagen man märker att en elev far illa i hemmet? Emma Bahrton Holm har intervjuat läraren Jesper Isaksson om hans syn på vad lagen och samvetet säger och hur man ska agera och prata med sina kollegor och eleverna. Det är Torsdags eftermiddag när vi hittar Jesper sittande med ett gäng elever i skolans arkad. Skolan ger på en gång ett positivt uttyck med bilder på de olika klasserna och dess lärare på ena väggen och skolans antimobbningsteam på den andra. Jesper ler glatt när han ser oss och kommer för att hälsa oss välkommna innan vi sätter oss i lärarnas arbetsrum och börjar intervjun. Jag har intervjuat Jesper Isaksson, klassföreståndare till 7B på Ösbyskolan på Värmdö. Jesper har jobbat som lärare i nästan 10 år och har själv flyttat hit till Stockholm från barndomshemmet i Lidköping. Vi inleder med den svåraste frågan, har du någonsin känt dig hotat av en elev? Hur hanterar man det som lärare? - Ja, jag har känt mig hotad, inte på den här skolan dock, här är det bara bönder säger Jesper och skrattar. Själv kommer Jesper från Åkersberga. Men Jesper återgår snabbt till allvaret igen - men visst har jag mött elever som har varit väldigt våltsamma och hotfulla. Jag tror att man i sådana situationer får vara diplomatisk och välja sina fighter ordentligt.

n eleven och vet vilken typ av elev man har att

Skrivbent: Emma Bahrton Holm

Oftast känner man eleven och vet vilken typ av elev man har att göra med, det är egentligen som alla andra konflikter i samhället, man måste vara lyhörd och se vad som händer och jag tror det är viktigt att inte provocera för mycket. Vilket jag tror man ofta råkar göra som vuxen, ibland lockar man nästan fram konflikter, för barn och ungdomar är ändå barn och Ungdomar och vi tänker på olika sätt. Så man måste vara lite försiktig vid de punkterna tror jag. Vi blir vid ett flertal gånger avbrutna av lärare som ska säga hejdå för dagen och jag passar på att fråga hur Ösbyskolan som skola löser konflikter. Jesper börjar snabbt berätta om Ösbyskolans återgärder, den ökända Konsekvenstrappan som har funnits sedan skolan startade 1996. Konsekvenstrappan är åtgärdsplan uppdelad i olika delar, destå allvarligare situationen blir destå högre måste man gå i trappan.

Konsekvenstrappan

Elevvårdskonferans

Möte med Rektor Hanteras av EHT

Anmälan till EHT Åtgärdssamtal Föräldrar kontaktas Allvarssamtal Tillsägelse


Sin Limites I March 2013


Sin Limites I March 2013

Varför fälldes

P

Å MALMÖS GATOR förekom dagliga skjutningar 2010 där flera personer blev skadade och ett flertal omkom. Det blev en världsnyhet och händelserna fick politiker och polisen att kräva hårdare vapenlagar. Ministrar och partiledare åkte till Malmö för att stävja malmöbornas upprördhet, och för att påvisa att de tog situationen på allvar. I OKTOBER 2010 bestämde sig redaktionen på tidningen Expressen för att ta reda på sanningen, de ville undersöka ryktena om hur enkelt det var att få tag i illegala vapen i Malmö. Reportern Diamant Salihu fick i uppdrag att undersöka ryktena i mitten av oktober. Metoden var att fråga sig fram till någon som sålde vapen. Det tog reporten Diamant fem timmar att köpa en pistol från ett ungdomsgäng. Efter att Diamant Salihu köpt det illegala vapnet av ungdomsgänget i Malmö så återvände han till sitt och kolhotellrum där han tillsammans med sin kollega låser in vapnet i ett kassaskåp. Diamant kontaktar polismyndigheten och ber dem komma och hämta vapnet. Den 25 oktober publiceras reportaget på expressens hemsida. – Expressen brukar inte ofta använda sig av okonventionella arbetsmetoder. Men för att kunna bedriva undersökande journalistik är det ibland nödvändigt, berättar Andreas Johansson i en intervju.

E

fter att polisen hämtat vapnet så startade en förundersökning. Den informationen som åklagaren behövde fanns redan i Diamant Salihus reportage så det gick snabbt för åklagaren att väcka åtal i

tingsrätten i Malmö. Den 18 maj 2012 föll domen i tingsrätten mot Diamant Salihu för brott mot vapenlagen, chefredaktör på Expressen Thomas Mattsson blir dömd för anstiftan till vapenbrott, och dåvarande nyhetschef på Expressen Andreas Johansson döms för medhjälp till brott mot vapenlagen. Tingsrätten väljer en förmildrad påföljd eftersom vapnet frivilligt överlämnats till polismyndigheten. DET ÄR DEN 11 MARS 2013, jag och min fotograf möter upp Andreas Johansson, han är en av de journalister som blev dömda för brott mot vapenlagen 2010. Idag är hanchefredaktör för Di Weekend. Utanför byggnaden så blåser den kalla vintervinden samtidigt som solen strålar mot snön som sakta smälter. Andreas möter mig med självsäkra steg och sträcker fram handen och säger – Andreas Johans


Sin Limites I March 2013

de i hovrätten? son. Vi hälsar i turordning. Andreas har en trendig svart kavaj och jeans på sig. Vi går igenom den breda korridoren mot redaktionen där de anställda sitter och arbetar vid ljusgula skrivbord med macdatorer på. Andreas bjuder oss på något att dricka, och jag tar varmt emot en dubbel espresso. Han leder oss in i ett rum med stora röda soffor. I rummet står det även två röda fåtöljer. Andreas sätter sig på höger sida i den röda soffan, och själv sätter jag mig med min espresso strax bredvid. “LAGEN ÄR FINT FORMULERAD” – Jag ångrar ingenting, tvärtom. Jag är stolt över att ha varit med och bedrivitundersökande journalistik. Sen att det slutade i domstol är en annan sak. men jag hade önskat att åklagar- en och rätten hade gjort en annan bedömning. Vi kunde påvisa ett stort samhällsproblem och är det är en reporters viktigaste uppgift, berättar Andreas samtidigt som kamerablixten slår i rummet..

“VI GJORDE DET SOM KRÄVDES FÖR ATT FÅ FRAM SANNINGEN

Enligt kapitel 9, paragraf 7 i vapenlagen står det att den som frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till en polismyndighet, får åtal mot denne för olovligt innehav av vapen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt. Åklagaren motiverar sig med att reportern och chefredaktören skulle ha avbrutit uppdraget när de fick erbjudande om att köpa vapnet. Åklagaren undrar varför journalister får göra något som andra inte får? Åklagaren motiverar sig med att reportern och chefredaktören skulle ha avbrutit uppdraget när de fick erbjudande om att köpa vapnet. Åklagaren undrar varför journalister får göra något som andra inte får? Medan ordförande i Svenska journalistförbundet inte tycker att det ingår en åklagares roll att pröva journalistikens roll i vårt samhälle. Det är tvärtom direkt olämpligt att detta är en av bevekelsegrunderna för detta åtal. Andreas berättar att de gjorde det som krävdes för att få fram sanningen. – Vi visste ju inte om de som påstod sig ha vapen till salu verkligen talade sanning. Det här var det enda sättet att ta reda på om det verkligen var enkelt att


Sin Limites I March 2013 få tag på vapen i Malmö, säger dåvarande nyhetschefen Andreas Johansson.

När klockan slår över till 10:30 kommer Jonas ut från sitt kontor och möter oss i receptionen. Efter att vi hälsat så följer vi Jonas som med raska steg tycker visar oss till sitt kontor. På ena hovrättens skrivbordet i rummet står det höbeslut är gar med papper, och bokhyllorna tråkigt i rummet är fyllda med böcker.

Diamant Salihu, Thomas Mattsson och Andreas Johansson tycker att tingsrätten ska ha överseende med brottet för den journalistiska granskning som bekräftade ett stort samhällsproblem. De överklagar i hovrätten, men den 19 februari 2013 fastställs tingsrättens beslut i hovrätten.

Hovrättens dom har väckt många och starka reaktioner speciellt hos journalister. – Vi har fått otroligt starkt stöd från andra tidningar, då detta är en viktig fråga för journalistiken. Jag vet ett par fall där andra redaktioner stoppat granskningar där man har haft för avsikt att tänja på lagen, men nu törs man inte det efter vapendomen säger Andreas. Det är den 13 mars 2013 och en ny vinterdag. Klockan är 10:25 när jag och min fotograf åker upp till fjärde våningen på Vasagatan 50. Här ligger Svenska Journalisters förbunds lokaler. Vi sätter oss i receptionen och väntar in journalistförbundets ordförande Jonas Nordling. Vi sätter oss ännu en gång i en röd soffa. Golvet är schackmönstrat och uppdelat i svarta och vita rutor.

Ett brott är ett brott även om det är för journalistiken tycker Torbjörn Svensson 75år som bor i Gamla Stan.

– Att Mattsson och hans reportrar nu döms för anstiftan till vapenbrott och vapenbrott är inget annat än ovärdigt i ett demokratiskt samhälle. Åklagaren ska inte utreda redaktionellt arbete. Det är en del av den fria pressens roll att fungera utan att åklagaren lägger sig i. I det här fallet så kunde man bevisa att polismyndigheten inte skötte sitt uppdrag. Det var ju väldigt enkelt att köpa vapnet. Det är ju faktiskt indirekt kritik mot ordningsmaktens sida. Därför blir det ju nästintill absurt att åklagaren väljer att väcka åtal mot de som vill visa att polis och åklagare inte sköter sitt jobb. Åklagaren som fattar beslutet att väcka åtal, har inte ens deltagit i en enda offentlig intervju, berättar Jonas.

Jag tycker att rättssystemet borde lagt energin på att lösa de ouppklarade morden. Säger Ida 17, från Tumba.

Jag tycker att journalistiken ska få bedrivas utan att åklagare väcker åtal för minsta lilla, tycker Linus 17år från Tumba.


Sin Limites I March 2013

Det finns liknande exempel där andra journalister begått brott mot vapenlagen men inte blivit fällda. Till exempel när Mockfjärdsrevolvern som hittades i en sjö i Dalarna slutet av 2006. Det är vapnet som utredarna är övertygade om dödade Olof Palme. Revolvern kördes av en journalist från Dalarna till Stockholm. Reportern som körde vapnet till Stockholm saknade vapenlicens, berättar Andreas.

Text och design / Leonard Gibsten Bild / Angelica Lindquist


Sin Limites I March 2013

Piratkopiering är olagligt, ändå är det så många som laddar ner och kopierar. Evelina Möller Pihl har intervjuat Anna Troberg, ledare för Piratpartiet om deras åsikter och tankar om piratkopiering. Varför det är bra, vilka som får pengarna och hur man ser på piratkopiering i framtiden är några av de frågor som blir besvarade.

M

orgonsolen lyser starkt över Stockholm stad och trots de smått kyliga vårvindarna så är det väldigt skönt ute. På Vasagatans Espresso House sitter en glad Anna Troberg, 38 år, som dricker kaffe knappar på sin dator. Troberg är partiledare för Piratpartiet, författare och översättare, samtidigt som hon driver sin egna blogg på internet. Hon kommer ursprungligen från Borlänge men har tillslut hamnat i Stockholm. Det är mycket folk på cafét även fast det är rätt tidigt, men ändå har hon hittat ett bra bord att sitta och arbeta vid. Nyfikenheten över varför hon stöttar piratkopiering ledde oss direkt in på frågan om varför hon tycker det är okej och varför så många gör det? ”Vi i piratpartiet tycker att piratkopiering bara borde vara lagligt för privat och ickekommersiell användning. Folk sprider ju det de gillar via fildelning, berättar och visar för våra vänner vad vi vill att de ska

se och testa på också för att dela intresset för vad det nu är som fildelas.” förklarar hon och knäpper händerna framför sig. Hon berättar också att då folk t.ex spelar in någonting från Tvn, så är ju det egentligen samma sak som att fildela, eftersom att du sparar inspelningen på en CD – precis som du gör om du laddar ner en film du gillar och har den sparad på datorn. COPYRIGHT Copyright betyder att den person som skapat sitt verk (på en specifik nivå av verkshöjd) har ensamrätt och får själv bestämma hur man ska få använda verket. Detta tycker förstås Piratpartiet är onödigt så länge det gäller privat och icke-kommersiellt bruk. Hon säger att det är såklart att ingen vill se sin bild eller bok säljas av en annan person men att lagen om detta är alldeles för komplicerad för att man ska kunna veta vad man får och inte får göra med andras verk. ”Det är så lätt att kopiera något idag. Att ta en bild från google och lägga in på sin blogg skulle ju i såna fall vara ett brott – men skulle inte då nästan alla vara brottslingar? Det är svårt att stoppa det om man inte ens vet vad som är olagligt.” tar hon fram som exempel. ”Såklart att t.ex fotografer ska få betalt för sina bilder, men betalningssystem är alldeles för komplicerade, det behövs enklare om mindre begränsade funktioner idag på t.ex internet.”


Sin Limites I March 2013 MUSIK Det många personer reagerar på inom musikindustrin är att då fildelning sker så förlorar artisterna eller bandet pengar på det. Men som Troberg berättade är det i stort sätt bara skivbolagen som får pengarna. ”De som fildelar musik är ju, enligt en oberoende undersökning, de som betalar mest för att gå på konserter, köpa tröjor och så vidare. Det vore bättre om artisterna istället hade någon typ av ”donerarknapp” på deras privata hemsida där fansen kan donera pengar som går direkt till henne/honom. För fans som uppskattar och ser upp till sina idoler vill betala. De får ju musiken, så det är såklart att de vill betala dem tillbaka.”

telse på att ens verk är omtyckt och vill spridas till flera. Och man betalar ju skatt till det som fildelas sedan i vilket fall som helst, så de borde ju får tillbaka pengarna i vilket fall som helst.” uttrycker hon det.

“Bibliotek är som fildelare - de sprider andras verk.”

THE PIRATE BAY Något som är väldigt populärt och uppmärksammas mycket idag är fildelningssidor som The Pirate Bay, SweTorrents och TankaFetast. De används mest för att sprida musik, filmer och spel. Många bolag och företag rasar mot sidor som dessa och vill gärna stoppa delningen av deras verk, då de inte gillar att deras verk blir stulna. Troberg tycker däremot att det är dumt och undrar varför man inte ser det som en bra sak att bli fildelad. ”Man får ju en bekräf-

BIBLIOTEK Frågorna leder in på den mer fysiska delen av piratkopiering och Troberg berättar om sina åsikter vad gäller bibliotek. De lånar ut böcker, filmer, musik och spel till vem som helst, och det tycker Troberg är precis densamma som att fildela – förutom att det sker via internet. ”Det är kul att ni tar upp det här just med bibliotek. Jag tycker dem är superbra, det är verkligen ingen skillnad på fildelning och bibliotek. Man delar med sig av kultur och kunskap till andra. Fildelare lägger upp något de vill dela med sig utav till de som fildelar och bibliotek lånar ut verk de vill dela med sig utav till sina kunder - allt med syftet för att lära den som tar emot detta något som de tycker är bra.” Troberg nämner även en annan sak som vi själva inte hade en aning om var sant: ”Om du lånar en svensk bok på biblioteket så får ju författaren och förlaget pengar för det, men lånar du en utländsk bok så får författaren inga pengar för det.


Sin Limites I March 2013 Och med tanke på hur mycket författade från hela världen som finns på våra bibliotek i Sverige, så är det många som ‘förlorar’ pengar på det, eller hur?” frågar hon och ser lite besvärad ut över det. ”Bibliotek borde ta en mer digital form så att man enkelt kan låna vad man vill via bibliotekens hemsida, för då skulle du t.ex behöva ladda ner en bok, låna den, läsa den på datorn, och då du är klar kommer du ju antagligen inte göra mer än att radera den från datorn och gå vidare och låna något nytt. Där har vi samma princip som fildelning.” förklarar hon, gör en lättsam gest med ena handen och ler glatt. Troberg kommer med många olika förslag och exempel på hur lika bibliotek och fildelning är och hur man skulle kunna göra det bästa av det så att både upphovsman och kulturslukare skulle kunna få det bästa utav att låna och sälja.

ler serie du vill se och klickar på ‘spela upp’. ”Helt vanliga människor kan ju finna den här sidan med lite färgglad oskyldig layout och tänker ‘Åh, här kan jag kolla på den filmen jag missade på Kanal 5 förra veckan’. Det dem inte vet är ju att det är olagligt att göra detta – ska dessa människor då kastas i fängelse? Moraliskt kommer förhoppningsvis de flesta svara ‘nej’ på den frågan.” säger Troberg allvarligt och lägger fundersamt huvudet på sned. Hon berättar att hon tycker sidan är helt okej och att det finns lagligt stream och olagligt stream. Detta som Swefilmer anses då olagligt medan svtplay.se och kanal5play. se är laglig stream där du enkelt kan gå in och kolla senaste avsnittet av Sveriges Mästerkock utan att bryta mot någon lag. ”De vill ju börja ta betalt för en Tvlicensens, då man tittar på deras webb, och det är ju lagom dumt då det finns folk som inte har en tv kanske kollar något enstaka program på webben, ska de då behöva betala för en tv de inte har?” ifrågasätter hon.

“Artisterna får en minimal lön av 9 miljoner spelningar på spotify.”

ONLINE Spotify är den världsberömda samlingen av musik ‘från hela världen’ som du kan lyssna på gratis, i alla fall i 20 timmar i månaden enbart på dator med internetuppkoppling, annars måste du betala en vissa summa i månaden eller om året. ”Det är praktiskt och en bra ersättning av fildelning. Men om man är som jag och lyssnar på kanske lite mer udda musik, så är det inte så stor chans att det finns på Spotify.” Skivbolag till band som tex. The Beatles och Metallica har själva bestämt att de inte heller vill ha sin musik tillgänglig på Spotify. ”Så kommer vi till det här med pengar igen. Skivbolagen får nästan allt och artisterna tjänar bara en minimum lön om deras låtar spelas minst 9 miljoner gånger. Så det är såklart att de inte tjänar så mycket på Spotify i alla fall. Artisterna borde få mer betalt för den musik de ger oss.” Något mer som streamas (ett engelskt ord för att visa/spela upp något online) väldigt mycket är film på sidor som populära Swefilmer.com där du enkelt söker på en film el-

Hur tror du att det här ämnet kommer att förhandlas och betraktas om cirka 20 år? ”Jag tror att vi kommer titta tillbaka på piratkriget mot copyright, både vi som är för och de som är emot och tänka: ‘Gud så dumt att bråka om’. Såklart utvecklas samhället och median hela tiden och om 20 år kanske man kommit på någon bättre lösning än det vi har just nu.” säger Troberg med en väldigt säker och positiv stämma, skakar hand och tackar så mycket för en trevlig pratstund.


Sin Limites I March 2013

“Gud så dumt att bråka om!”


En av fyra gör abort

Sin Limites I March 2013

Sverige har runt 37 000 aborter varje år och var fjärde gravid-

itet avslutas med en abort. Men det är inte alltid man får hjälp efteråt då aborten kan ha varit jobbigt. Anna Marsk, verksam-

hetschef på UltraGyn, Stockholm, berättar om hur en abort går till, vilken behandling man får och vilka konsekvenser det kan ge i efterhand.

Det är en solig dag i början av mars, jag och min fotograf är på väg till abortkliniken UltraGyn på Odengatan 69. Vi går in i den höga gråa byggnaden som glänser i solskenet och tar hissen upp till plan åtta. Vi sätter oss i det ljusa, trygga, grön- och vitdekorerade väntrummet. Vi ska snart träffa Anna Marsk som är verksamhetschef på UltraGyn. Efter en kort tids väntan kommer en kvinna med gråvitt hår och glasögon som presenterar sig som Anna Marsk. Vi leds av Anna in till hennes ljusa och välkomnande kontor där intervjun börjar. - Det finns två sätt att göra en abort, medicinsk och kirurgisk, börjar Anna lugnt berätta. - Den kirurgiska kallas för skrapning där man för in en sug i

livmodern och suger ut fostret. Den medicinska metoden går ut på att man ger kvinnan hormoner som gör att graviditeten avstannar och fostret helt enkelt dör. Sedan ger man andra hormoner som gör så att livmodern drar ihop sig och stöter ut det döda fostret. I Sverige har en kvinna rätt till abort till och med graviditetsvecka arton. Efter vecka arton tillåts abort endast om det finns vissa särskilda skäl. Dessa skäl kallas för synnerliga skäl och skälet kan vara precis vad kvinnan önskar. - Synnerliga skäl är inget som samhället har bestämt utan det är kvinnan själv som bestämmer när sina skäl till att avbryta graviditeten är synnerliga. Det kan vara att man upptäckt att barnet


Sin Limites I March 2013


Sin Limites I March 2013

är missbildat, att man upptäckt sin graviditet väldigt sent och behövt mer tid, att den sociala situationen har förändrats så att man känner att man inte längre är kapabel till att ta hand om ett barn. man en noggrann undersökning för att se hur långt graviditeten har gått, om kvinnan är frisk och om det behövs antibiotika för att förebygga infektioner efter aborten.

“Det finns en 10% komplikationsrisk” I tidig graviditet får man välja helt själv vilken metod man vill använda. Fram tills elfte veckan kan det dock vara svårt med medicinsk abort på det sättet, men man kan göra andra medicinska aborter fram tills vecka tjugo. Den metoden kräver dock att man måste ligga inne en viss tid. Det

finns

ingen

risk

för

ökad

infertilitet efter en abort. Men det finns alltid en 10% komplikationsrisk efter varje abort. Dessa komplikationer kan bestå av en infektion eller rikliga blödningar. Risken för komplikationer är mindre vid en medicinsk abort än vid en kirurgisk, men det finns fortfarande risk för komplikationer vid den medicinska. - Upprepade skrapningar, den kirurgiska metoden, kan dock ge ärrbildningar i livmodern vilket kan försvåra graviditet i framtiden. Därför är det viktigt att skydda sig om man inte vill bli oönskat gravid. I varje abortrådgivning innan aborten diskuterar man därför alltid olika preventivmedel. Men att börja med preventivmedel efter en abort är inte obligatoriskt. Det är kvinnans egna val vad hon vill Men att börja med preventivmedel efter en abort är inte obligatoriskt. Det är kvinnans egna val vad hon vill göra med sin kropp.


Sin Limites I March 2013 till på

att det,

behöva avslutar

ändra Anna.

När intervjun är klar plockar jag och min fotograf ihop och säger adjö till Anna Marsk. Vi går än en gång ut i det ljusa trygga väntrummet och tar sedan hissen ned till gatuplanet och vandrar ut i det varma solskenet. Två till fyra veckor efter att kvinnan genomgått en medicinsk abort kontrollerar barnmorskan eller läkaren att graviditeten verkligen har blivit avbruten och att allt

är som det ska. Även efter den kirurgiska erbjuds alltid en efterkontroll. Abortgränsen är något som alltid diskuteras inom sjukvården. Majoriteten ska dock vara nöjda med den gränsen som finns, vecka arton. Även Anna tycker att det är en passande gräns och skulle varken vilja minska eller öka tiden. - Jag tycker att denna tid är bra. Vi har mycket bra lagoch abortstiftning i Sverige och jag ser inget skäl


Sin limites VAD HÄNDER BAKOM STÄNGDA DÖRRAR? March 2013

Är det bäst att följa lagen eller samvetet som lärare när det uppstår jobbiga situationer i skolan? Intervju med Andreas Johansson om domen mot de tre journalisterna i vapenfallet

Pris: 50 SEK, 60 NOK, 5,5 €


Sin Limites I March 2013

Mycket pengar och mycket engagemang ligger bakom den svenska galoppsporten, men det finns likaså baksidor som kanske inte uppmärksammas lika mycket. Vi har varit på Täby Galopp för att få all info om vad som händer bakom de stängda dörrarna på galopparenan.

Bakom dörrar Täby Galopp


Sin Limites I March 2013

rna p책


Sin Limites I March 2013

R

oslagsbanan rullar in och föraren säger ”galoppfältet”. Allt man ser är en stor parkering, som vi börjar gå över, Täby Galopp är tomt denna blåsiga eftermiddag. Parkeringen är stor och jag kan inte låta bli att tänka hur många bilar som får plats där, hur många kommer en solig sommardag och hejar fram en vinnare i de stora loppen. Bisse Lundgren har en trevlig men sträng blick när hon tar mig i handen och hälsar. -Hej, vi kan sätta oss i dopingdelen. Hästkliniken på Täby Galopp är stor och otroligt ren och prydlig, nästan så man inte tror att det har vistats hästar där, men när vi går genom alla gångar ser vi faktiskt en häst stå i en box, hästen ser nyfiket ut på oss när vi passerar honom. Vi sätter oss i ett litet rum med ett bord och ett par stolar Jag tar nervöst fram mina frågor, jag börjar med att fråga hur det går till när man väljer vilka hästar som ska testas, Bisse förklarar väldigt tydligt och använder händerna och visar och förklarar om man inte förstår. Galoppdomstolen på Täby Galopp har en slumpgenerator som det programmeras in antalet lopp per dag och hur många hästar det springer i varje lopp. Bisse och hennes team får veta vilken eller vilka hästar som ska kontrolleras under dagen. Hon förklarar även att det ibland kan krävas att dopingprover tas på hästar

presterar antingen ovanligt bra eller dåligt eller tjänar mer än 200 000 kronor under ett löp. De dagar som det löps många stora och fina lopp med stora prissummor behövs det därför nästan aldrig tas slumpprover då de har fullt upp ändå. En vanlig arbetsdag när det är löpdag har Bisse mycket att göra och hålla koll på. Först får dem då besked om vilka hästar som ska kontrolleras och sedan går hon ner och möter hästen direkt efter loppet och säger till skötaren att dem ska med till provtagning. Skötaren tvättar av hästen och den får ett täcke på sig och får dricka vatten samt gå runt och lugna ner sig. När skötaren tar in hästen i boxen väntar hon med Bisse på att hästen ska ställa sig och kissa, då sticker Bisse fram en håv med plastpåse. Efter Bisse har fått provet går hon in i deras rum där hon packar över proverna i burkar och påsar. Påsarna packas in i kartonger och skickas till Uppsala, till ett labb som även tar hand om travets dopingsvar. Där testas provet antingen positivt eller negativt. Bisse har jobbat med hästar länge och på Täby Galopps dopingklinik sedan 2006. Under hennes sju år som dopingkontrollant har det bara hänt fyra gånger att något provsvar är positivt. Detta är väldigt få fall och Bisse är nöjd och stolt över att galoppsporten inte har haft fler positiva fall än dessa fyra. Inom ridsporten har det inte varit några positiva dopningprover


Sin Limites I March 2013 sedan 2009 vilket också är bra, dock har 32 prover inom ridsporten inte blivit analyserat, på grund av antingen hanteringsfel eller för liten provmängd. Inom både galoppsprten och ridsporten kan man ju självklart inte vara säker på resultaten eftersom det inte finns möjlighet att kontrollera alla hästar i Sverige då det finns cirka 360 000 enligt Hästnäringens nationella stiftelse och Lantbrukarnas riksförbund som har gjort en uppskattning av antalet hästar 2013. Bisse förklarar att de flesta dopingkontroller som visar positivt snarare beror på oaktsamhet än folk som dopar sina hästar med flit. Hon ger ett exempel på blir kollat om det finns behandlingsjournalen häst som hade fått Fenylbutason er till alla hästar och om det finns anledning vilket är ett antiinflammatoriskt medel. I det att misstänka att hästen/hästar blir dopade fallet hade tränaren inte sett till att boxen blev ordentligt rengjord efter att hästen Vi avslutar med ett handslag och när jag slutade få medlet så även fast de väntade går tillbaka över parkeringen denna tråki14 dagar som var karenstiden på det medga marseftermiddag får jag en inre syn av let var visade hästens provresultat positivt, en solig augustidag. Stämningen när en förmodligen för den kanske hade kissat ut häst som man har kämmycket av medlet och när den sen åt hö från “Det är kanske 4-5 hästar pat med, den kanske har haft en skada och marken hade det funsom har visat poditivt i man har väntat nästan nits kvar mikromolekyprover under mina 7 år ett år längre än de anler av medlet. Bisse pådra lika gamla hästarpekar att det är a och först” na. Om den hästen som o att rengöra och hålla ingen annan än man koll på de hästarna själv trodde på går ut och vinner sitt första som är under behandling, tillexempel om lopp med resten av fältet 10 längder baman har en häst som får någon medicin kom. Lika glädjefullt måste det vara efter som kanske slickar på en vägg och en en hård upploppsfight tre hästar emellan, annan häst sedan går förbi och slickar och det döms till målfoto. Kanske tar skiljepå samma ställe, visar det posivit i tester. domstolen lång tid på sig och granskar fotot länge, sedan kommer de fram till en Vi blir avbrutna under intervjun av ett vinnare. Glädjen rusar genom allas kroppipande läte och Bisse förklarar för oss att par, även fast man kanske inte har någon hennes rottweiler fyller år idag och har fått koppling ryser man vid tanken på att ett en ny leksak och är väldigt glad över det. sånt kraftfullt djur har kämpat sitt yttersta och pressat nosen först över mållinjen för När vi fortsätter prata om hur det går till sin jockey, skötare, tränare samt ägare. efter att man har tagit proverna på hästen Allt för att göra dessa människor lyckliga. förklarar Bisse att om A-provet som har Dessa stunder gör att man förstår varskickats till Uppsala visar positivt skickar för det finns personer som Bisse Lundman B-provet till Frankrike och testas en gren, sporten måste hållas ren och rättvis. extra gång för att vara säkra på att det inte har varit något fel någonstans och om även det sista provet visar positivt diskas hästen. Tränarens stall blir undersökt, det


Sin Limites