Page 1

nyhet

CAMPUS KÖPENHAMN TÄVLING • inpass PLANERINGSVERKTYG• FEMTIOELVA UPPRUSTNING inpass HÖGHASTIGHET JÄRNVÄG SKÅNE • HÖRBY TORG GESTALTNING • inpass ÖRESUNDSBRON E22:AN ARBETSPLAN • SKÄLDERVIKEN GESTALTNING • GARNISONSGATAN GATUUTFORMNING VISION BJUV VISIONSARBETE • inpass KOLLAGET• HÖGANÄS SANERINGSPLAN•HALLSBERG RANGERBANGÅRD• RÄTT FART I STADEN BURLÖV• NYNÄSGÅRD KAPACITETSÅTGÄRDER

Plan Design Enable


Björn Eresund ny text!

Björn Eresund Affärsområdeschef Samhällsbyggnad-Miljö, Malmö Inledande text - ny text Atkins arbete med höghastighetsspår ökar Atkins redan starka portfölj i Sverige och Skandinavien. Tidigare har Atkins deltagit i Arlanda Express och ska de närmaste åren arbeta med den nya höghastighetslinjen mellan Oslo och Bergen i Norge. Sedan 2003 har Atkins levererat enastående konsulttjänster, teknisk rådgivning och behovsanalyser hos både passagerare och flygplatser.

Framsida: Atkins gestaltning av stödmur i Skälderviken


Tomten

Midvinternattens köld är hård,

Går till visthus och redskapshus,

Så har han sett dem, far och son,

Tyst är skogen och nejden all,

Viktor Rydberg

stjärnorna gnistra och glimma.

känner på alla låsen ---

ren genom många leder

livet där ute är fruset,

Alla sova i enslig gård

korna drömma vid månens ljus

slumra som barn; men varifrån

blott från fjärran av forsens fall

djupt under midnattstimma.

sommardrömmar i båsen;

kommo de väl hit neder?

höres helt sakta bruset.

Månen vandrar sin tysta ban,

glömsk av sele och pisk och töm

Släkte följde på släkte snart,

Tomten lyssnar och, halvt i dröm,

snön lyser vit på fur och gran,

Pålle i stallet har ock en dröm:

blomstrade, åldrades, gick --- men vart?

tycker sig höra tidens ström,

snön lyser vit på taken.

krubban han lutar över

Gåtan, som icke låter

undrar, varthän den skall fara,

Endast tomten är vaken.

fylls av doftande klöver; ---

gissa sig, kom så åter!

undrar, var källan må vara.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,

Går till stängslet för lamm och får,

Tomten vandrar till ladans loft:

Midvinternattens köld är hård,

grå mot den vita driva,

ser, hur de sova där inne;

där har han bo och fäste

stjärnorna gnistra och glimma.

tittar, som många vintrar förr,

går till hönsen, där tuppen står

högt på skullen i höets doft,

Alla sova i enslig gård

upp emot månens skiva,

stolt på sin högsta pinne;

nära vid svalans näste;

gott intill morgontimma.

tittar mot skogen, där gran och fur

Karo i hundbots halm mår gott,

nu är väl svalans boning tom,

Månen sänker sin tysta ban,

drar kring gården sin dunkla mur,

vaknar och viftar svansen smått,

men till våren med blad och blom

snön lyser vit på fur och gran,

grubblar, fast ej det lär båta,

Karo sin tomte känner,

kommer hon nog tillbaka,

snön lyser vit på taken.

över en underlig gåta.

de äro gode vänner.

följd av sin näpna maka.

Endast tomten är vaken.

För sin hand genom skägg och hår,

Tomten smyger sig sist att se

Då har hon alltid att kvittra om

skakar huvud och hätta ---

husbondfolket det kära,

månget ett färdeminne,

»nej, den gåtan är alltför svår,

länge och väl han märkt, att de

intet likväl om gåtan, som

nej, jag gissar ej detta» ---

hålla hans flit i ära;

rör sig i tomtens sinne.

slår, som han plägar, inom kort

barnens kammar han sen på tå

Genom en springa i ladans vägg

slika spörjande tankar bort,

nalkas att se de söta små,

lyser månen på gubbens skägg,

går att ordna och pyssla,

ingen må det förtycka:

strimman på skägget blänker,

går att sköta sin syssla.

det är hans största lycka.

tomten grubblar och tänker.


Water play

Relax

Japanese garden

Playground

Skate park

x8 Capacity

Limited capacity

Master Plan Outdated 2015

Open sou less people more crowded

Atkins i samarbete med Creo arkitekter, Onesto Mong, Deloitte, N55 prekvalificerades i ett team till en stor internationell tävling i våras. Studieobjektet var att ge ett förslag till utveckling av Vidensbydelen, Nørre Campus i Köpenhamn.

För att uppfylla Köpenhamns universitets vision om att bli världens bästa plats för utbildning och forskning föreslog teamet att det krävs ett ökat samspel mellan de omkringliggande kvarteren. Att tävla med elitfamiljen där Harvard, Cambridge, Yale m fl ingår då krävs ett annat tankesätt och ny strategi. Det som kan utmärka Köpenhamns Universitet är två ting. Dels det nordiska klimatet som historiskt utmärkts av samarbete som ledmotiv, dels Köpenhamn som bra plats att bo och leva i. För att det ska uppnås ställs höga krav på universitetets samspel med omkringliggande kvarter och kulturer. det krävs att universitet integreras i staden. Huvudidén var att skapa ett innovativt och effektivt undervisnings- och forskningsklimat i konstant utväxling av idéer och perspektiv med befint-

more people less crowded

liga verksamheter, institutioner, kulturföreningar och boende. Vi tog fasta på Open Source som ledmotiv som utgår från att dela med sig av kunskap, samarbete och öppenhet. Förslaget syftade därför till att omsätta Open Source till fysisk form och gestaltning. Målet var att säkra samhörighet mellan teori och praktik och radera ut gränsen mellan akademi och offentligt stadsliv.

Open Source avspeglas i alla delar av planen för att säkra en hög grad av mobilitet och flexibilitet. För att skapa en successiv integrering föreslås nedslag med utvecklingsincitament i Vidensbydelen. Institutioner, bostäder och verksamheter utgör beståndsdelarna i nedslagen runt om i stadsdelen, en slags utgångspunkter för fortsatt utveckling eller noder för utveckling som bjuder in närmiljön att delta och interagera, vilket ger positiva ringar på vattnet på flera håll i stadsdelen. Med tiden växer utvecklingsnoderna utifrån olika karaktärer och förutsättningar. Angreppssättet ger en adaptiv strategi som kan inarbeta nya ekonomiska perspektiv, politiska synsätt samt sociala och kulturella behov


? ne

e ffe co

Organic development Constant process

yo an

urce City


120 minut

Gรถteborg - Sto

TGV-station i Aix en Provence


ter

ockholm

Atkins analyserar förutsättningar för höghastighetsspår i Sverige Atkins Sverige AB bistår myndigheter och kommuner i planeringen av framtida höghastighetsspår, som kommer att förbinda Stockholm, Göteborg och Malmö med andra städer över hela landet. Det nya nätet kommer att inkludera över 700 km spår och kommer att kosta runt 125 miljarder kronor. Höghastighetsspår kommer att få mycket stor inverkan på restiderna över landet; den 455 km långa sträckan mellan Stockholm och Göteborg kommer att halveras till två timmar. Restiderna från Stockholm till Malmö kommer att minska från över 4 timmar 30 minuter till 2 timmar 35 minuter. Mindre städer som Tranås kommer också att dra stora fördelar, pendlingen till Göteborg sjunker från 3 timmar 40 minuter till en timme. En av Atkins järnvägsspecialister, Per Corshammar, säger: - “Höghastighetsspår medför inte bara förändringar i landskapet, utan också för hela dynamiken i en stad och kommun. Höghastighetsspår kräver en betydande kapitalinvestering, men den näringslivsutveckling och det välstånd det genererar gör det värt att satsa på. Atkins fokus nu är att samarbeta med kommuner som Tranås och Värnamo för att maximera deras utvecklingspotential. Med Atkins expertis kan kommuner undvika potentiella risker och istället vara förberedda och delaktiga i denna stora satsning.” Atkins engagemang hittills har varit att understödja Tranås och Värnamos kommun med att förbereda ankomsten av höghastighetståg genom att illustrera hur samhällen kan dra mest nytta av ett snabbare järnvägsnät. Atkins designteam inom järnväg har också studerat potentiella stråk, placeringar av stationer och anpassning av infrastruktu och preliminär spårdesign.

Ulf Ström, från Värnamo kommun, säger: - “Atkins har på ett mycket professionellt och kompetent sätt, hjälpt oss att analysera både möjligheter och utmaningar som höghastighetsspår för med sig. Vi har lärt oss mycket om den potentiella ekonomiska tillväxten och hur den kan påverka kommunens utveckling i stort. Det europeiska järnvägsnätet för höghastighetståg är naturligtvis ett järnvägsprojekt men historien kan illustrera att det också kan vara ett projekt som hjälper oss att forma ett bättre och mer välmående samhälle.” Det svenska järnvägsnätet för höghastighetståg kommer att vara mycket flexibelt, vilket gör att höghastighetstågen även kan använda det konventionella järnvägsnätet. Detta är en fördel, men det ställer högre krav på viktiga knutpunkter runt om i landet samt kräver mer mark än normalt, vilket är mer tekniskt utmanande i designprocessen. Atkins arbete med höghastighetsspår ökar Atkins redan starka portfölj i Sverige och Skandinavien. Tidigare har Atkins deltagit i Arlanda Express och ska de närmaste åren arbeta med den nya höghastighetslinjen mellan Oslo och Bergen i Norge. Sedan 2003 har Atkins levererat konsulttjänster, teknisk rådgivning och behovsanalyser hos både passagerare och flygplatser. Atkins genomför för närvarande förstudier, planeringtjänster, infrastruktur och järnvägsdesign samt drift och underhåll av system för höghastighetsjärnväg i Storbritannien, Portugal, Frankrike och Taiwan.


Shared Spac Nya Torg


ce i Hörby Under våren ha r At kins Malmö arbetat fra m ett för slag för omva nd lingen av Hörby nya torg. Detta har ske tt på uppdrag av Hö rby kommun. Idag fungerar tor get i huvudsa k som parkeringsplats. Några delar är pla nterade med buska r och träd, men de är slit na och ger ett omodernt int ryc k. Detta har föran lett ett initiativ frå n Hörby kommun om en ombygg nation av torget. Tra nsp arens och medb orgar inflyta nde har var it viktiga ledord , varav workshops och offentliga mö ten har hållits med berörda parter och Hörbys invånare.

liga rum met ska fungera som ett up pehållsr um där mä nn iskor ka n träffa s och röra sig. Torgytans golv bes tår av smågatsten lag t i ett rut nätsm önster dimensionerat efter markn adsstånden. Denn a yta genom korsa s av två diago nala gå ngstråk av gra nit hällar, ett klassi skt tema. Den centra la delen av torget omgärdas av blo mmande bergkörs bär och korstörne. Utan för dessa löp er körytor och sne dställda parkerin gsplatser. Yta n är homogen och uta n ka ntsten- Shared Space.

Under dessa möten har önskemål för ts fra m som vi har bea ktat i vår desig n. Exempelvis rör de t sig om önskemå l om sitt platser, lek ytor och vattenspe l. Kommunen ställd e även upp ett an tal riktlinjer, som bla nd an nat bestod i att torget skulle hysa en lekplats, inga up phöjda ytor skulle fin nas och att ma n ville anvä nda sig av konstgräs. Ett skissartat förslag hade även arbeta ts fra m. Hörby Nya tor g byggdes un der 1800-talet, platse n var urspru nglig en ett kärr. Under his tor ien har boska psha ndel var it en viktig näring ino m kommunen, och Nya torg har utg jort en viktig arena för denna. Än ida g anvä nds torget till marknader och ha ndel, till exemp el under Skånes äld sta marknad ”H örby marknad” med uppemot 100 000 besökare. Dessa aspekter ha r var it styrande vid fra mtaga ndet av den nya utform nin gen. Vi har utgått ifrå n konceptet ”share d space”. Detta inn ebär att ma n tar bort den klassiska up pdeln ingen mella n trafikytor för bil ar, fotgä ngare och andra trafikanter . Ma n får alltså en gemensam, säk rar e yta på oskydda de trafikanters villko r och samtidigt en mer estetiskt tilltalande platsb ildning. Målsättn ing en är att det offent -

Torgets möblema ng koncentreras till dess nordöstra hälft. Här var ier as markmaterialet. Ett antal polyg onfor made gra nit yto r defin ierar rum åt konstgräs, fon tän, lekplats och vä xter. Fontä nen består av ett tio tal marki nfattade mu nst ycken med bel ysni ng, som spr uta r vattenstrålar av var ierande höjd. Här ka n bar nen leka mella n strålarna som efter önskat interv stä ngs av och på all. Kvällstid bel yses strålarna med ljus som ger vatt net var ierande färg. På den int illiggan de lekplatsen fin ns tre djurskulptur er och ett stort lek nät, golvet består av gummiasfalt i oli ka färg lag t i ett spä nna nde mönster. Konst och skapar inform gräs livar upp ella sitt platser. I denna del fin ns äve n peren ner och sitt platser. Ljus frå n tre belysn ingsmast er ger spä nnande eff ektbelysn ing. Vid var je ent ré till torget har oli ka dju r infattats i gatstensb elägg ningen. Detta ger en histor isk återkoppling till boskapsha ndeln som en gå ng ägde rum på torget.

Torget byggs i de nna stu nd och inv ign ing är pla nerad till december. Medverkande i pro jektet: Susanna Sonesson Charlotte Ranhed Björn Eresund Ola Gustavsson Stefan Ripa


g


Många äldre industriområden genomgår en omvandling där tung trafik med stora fordon ersätts av en allt intensivare personbilstrafik när verksamhetsstrukturen ändras. Mindre industrier och verkstadsföretag har lämnat plats åt företag som vänder sig direkt till konsumenten. Berga industriområde i Helsingborg genomgår en sådan omvandling och den 1,2 kilometer långa Garnisonsgatan är ledande i denna utveckling. Atkins fick i uppdrag att projektera och förnya gatans utformning för att göra den mer stadslik och trafiksäker. Gatorna är idag mycket breda vilket ger höga hastigheter hos personbilstrafiken. Samtidigt skapar de många in- och utfarterna samt de farligt placerade parkeringarna i gatan sämre trafiksäkerhet. Garnisonsgatan är en av de mest olycksdrabbade gatorna i kommunen.

y

Utmaningen har varit att lösa trafikutformningen för att tillfredställa många olika trafikslag samt kommunens och de många olika fastighetsägarnas vitt skilda önskemål. Man har sedan 1990-talet diskuterat en ny utformning av gatan men hela tiden stupat när man försökt få med sig fastighetsägare och företagare. Denna gång har kommunen från början varit mer inställd på dialog och en viktig del i lösningen har varit Atkins aktiva roll som kommunikatör mellan olika parter. Atkins uppdrag har pågått sedan 2009. Ombyggnaden beräknas vara klar i slutet av 2011. Medverkande Björn Eresund Åsa Hadmyr Alfred Nerhagen Linn Ohlsson Jakob Rask Fredrik Ribendahl Stefan Ripa


Att Öresundsregionen ”fyller” 10 år skapar möjlighet till eftertanke och dialog. Vad står integrationen idag och var vill vi att den ska vara i morgon? Flera färska rapporter visar på att utvecklingen inte har nått så långt som skulle kunna vara möjligt. Att integration har tagit ett stort steg framåt är det ingen tvekan om. Trots omtalade och reella gränshinder rör sig människor, varor och tjänster över sundet oavsett gränser och regler. Den stora utvecklingen har ägt rum inom bostads-, utbildnings- och arbetsmarknaden tack vare bron. Varför har då inte integrationen utvecklats så långt som kunde vara möjligt? Ett hinder är politiska och administrativa gränser. Politiker och tjänstemän på respektive sida av sundet har inte mandat att driva frågor som ligger utanför deras väljarkrets

primära intresse. Gränspendlare är en väljargrupp som kommer i kläm. Det är som på riksnivå, inget parti vinner ett val genom utrikespolitiken.

utveckling runt om i Europa – ingen av dessa finns i Norden eller i Baltikum. Möjligheterna behöver undersökas närmare.

För att lösa detta dilemma kan regionerna och kommunerna i Öresundsregionen utveckla en europeisk gruppering för territoriellt samarbete, det som på engelska kallas European Grouping for Territorial Cooperation, EGTC. Genom att få till stånd gemensam organisation, kompetens och resurser kan offentliga aktörer förstärka samarbetet inom till exempel transport, sjukvård, utbildning, kultur, miljö, energi och stadsutveckling. Stordriftsfördelar kan utvinnas och politikernas folkliga mandat kan utökas.

För att fördjupa integrationen behövs ett brett perspektiv på regional utveckling i Öresundsregionen. Hittills har mycket fokus legat på transport och infrastruktur. Fokus behöver också ligga på att utveckla flera av regionens mjuka värden som till exempel hög boendekvalitet, småskalig bebyggelse, stationsära samhällen, stort kulturutbud, ren och vacker miljö, stor öppenhet, samt bra trygghet och offentlig service etc. Dessa kan framhävas såväl internt inom regionen som externt mot nya invånare, företag, turister och investerare.

Parallellt behövs en decentralisering av makt från nationalstaten. Idag existerar 15 europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och 19 är under

När det är dags att fira Öresundsregionens 20 års jubileum kan vi bara hoppas att förväntningarna kan infrias i

högre grad. Ett förstärkt gränsöverskridande samarbete och större politiskt mandat är en väg dit. Thomas Brunk, Omvärldsanalytiker En förkortad version av Artikeln publicerades i Sydsvenska Dagbladet den 25 juni, 2010.


Atkins har tillsammans med Ramböll fått uppdraget att ta fram en arbetsplan för utbyggnad av E22 mellan Sätaröd – Vä till motorväg. Beställare är Trafikverket Investering Syd. Atkins är underkonsult till Ramböll och kommer att ansvara för uppdragsledning, vägutformning, MKB, trafik, Bas-P, layout samt framställning av kartor och presentations/informationsmaterial. Atkins kommer dessutom att vara med och ta fram ett gestaltningsprogram för sträckan.

säkerheten. Vägen tillhör en av de 100 mest olycksdrabbade i landet. Även standarden i plan och profil är låg med avseende på dess funktion och trafik,

Syftet med projektet är att uppnå en högre trafiksäkerhet och bättre boendemiljö för befolkningen i tätorterna. Minskad restid vilket ger bättre regional balans.

Projektet omfattar framtagande av arbetsplan samt förfrågningsunderlag till totalentreprenad för utbyggnad av E22 Sätaröd – Vä till motorvägsstandard. Ny väglängd är ca 15 km. I projektet ingår dessutom omläggning av befintliga vägar i anslutning till ny motorväg.

Befintlig väg E22 mellan Sätaröd –Vä utgör i dag en stor barriär för boende utmed vägen och den ger omfattande bullerstörningar. Längs sträckan finns ett stort antal tomtutfarter direkt till vägen. Andra problem som finns längs nuvarande väg E22 är låg framkomlighet på vissa sträckor och vid vissa tider, samt den låga trafik-

Motorvägen ska byggas i vägkorridor enligt beslutad vägutredning och pågående tillåtlighetsprövning, vilket är korridoralternativ A som går norr om Tollarp.

Medverkande: Uppdragsledare – Björn Eresund Ansvarig vägutformning – Björn Eresund MKB-ansvarig – Linda Wisenborn MKB-handläggare – Sandra Mols Trafik – Simon Randahl Bas-P – Fredrik Ribendahl Layout, framställning av presentationsmaterial m.m. – Alfred Persson Gestaltning – Fredrik Karlsson

Lägen för trafikplats/er är inte bestämt utan kommer att förprojekteras i uppdraget.


Strandr책gen i S


Skälderviken

Sedan 1880-talet har Västkustbanan varit en viktig länk i västra Sverige. För att öka kapaciteten på banan har den succesivt sedan 1990-talet byggt ut till dubbelspår. Just nu håller Trafikverket på att färdigställa dubbelspåret på den sista delen av sträckan mellan Lingvallen i norra Skälderviken in till Ängelholms station. Atkins har analyserat och gestaltat anslutande områden i norra Skälderviken. Vad kan man göra med den gamla banvallen och hur skall naturvärdena förvaltas var primära frågeställningar i förslaget. Trafikverket har under hösten utfört den plantering som Atkins har föreslagit – där växtvalet skall komplettera och förstärka den befintliga karaktären av området. Gestaltningen av en 400 meter lång stödmur var en utmaning som resulterade i en intrikat lösning där det gyllene

snittet användes för att formge en träbeklädnad av stödmuren. I fyra lager överlagrades träreglarna. I sju olika vinklar spänner reglarna över muren och skapar ett mönster som upplevs från kustsidan i Skälderviken. Idén till förslaget grundlades på vårt första platsbesök. Vi vandrade runt i Skälderviken, flanerade bland villorna och titta på utsikten. Och när vi gick utmed vattnet slog det oss direkt att det var strandrågens spänst och rörelse i vinden som vi ville omsätta i gestaltningen av träbeklädnaden på stödmuren. Muren skissades upp efter beställarens beskrivning och vi testade oss fram till olika lösningar för beklädnaden eller gestaltningen. Med tanke på dess läge där det vänder sig ut mot havet, betraktas den från olika avstånd. Från havet, när båtarna anländer till hamnen,

från de som cyklar och går längs med havet, men även till viss del av de som passerar med tåg. Detta gav oss förutsättningarna. Man skall kunna betrakta den på långt avstånd, när man passerar fort förbi, utan att mönstret blir ett enda färgfält – dvs att allt flyter samman, men även då man är i stillhet nära konstruktionen. Vi utgick ifrån att avstånden mellan reglarna skall vara stora för att lösa kraven på upplevelse på avstånd. För att göra stödmursbeklädnaden intressant på nära håll valde vi ett mönster som inte upprepar sig – en helt unik vägg – längs med hela sträckningen. Det som vi framförallt ville med beklädnaden var att den skulle ha en primär uppgift som estetiskt objekt. För att hitta ett konsekvent sätt att lösa träbeklädnaden använde vi det gyllene snittets förhållanden och den gyllene spiralen för att approximativt få fram reglarnas avstånd och vinklar.

I samarbete med Trafikverket och konstruktörer arbetade vi fram ett förslag – med utgångspunkt i vår idé och med hänsyn till de tekniska begränsningarna samt säkerhetsmässiga aspekter såsom vindlaster, snödrev och inte lockar till klättring. Medverkande: Anna Olsson Fredrik Karlsson Lotta Hjern


Vad var det nu vi ville fรถrmedla?


Omvärldsanalys

I Bjuvs kommuns visionsarbete var ett viktigt led i processen att ta fram en gemensam plattform för diskussionerna med kommunens politiker och tjänstemän och Atkins fick i uppdrag att ta fram en omvärldsanalys och inventering av Bjuv. Atkins roll har varit att från ett externt perspektiv analysera och beskriva Bjuvs styrkor, svagheter, kärnvärden och utvecklingsmöjligheter genom att belysa fem tematiska områden: politik och samarbete; näringsliv och arbetsmarknad; transport och infrastruktur; sociala och kulturella aspekter; samt miljö och boende. Analysen byggde på kvalitativ bedömning av befintligt material och statistik. En annan viktig aspekt var att analysera Bjuvs koppling till den regionala utvecklingen i Skåne och Öresundsregionen. Analysen resulterade i ett antal intressanta och sammankopplade kärnvärden som skapar s.k. värdekedjor för Bjuvs utveckling och varumärke.

Omvärldsanalysen fungerade bl a som ett verktyg i arbetet under visionsseminarierna som beskrivs här intill och Atkins presenterade arbetet vid två av seminarierna Medverkande: Sinna Broberg Thomas Brunk Anna Olsson

Vision Bjuv

Atkins har under 2010 arbetat med och medverkat i visionsprocessen för Bjuvs kommun. Under 2009 arbetade Atkins tillsammans med Bjuvs kommun fram ett förslag på upplägg för en visionsprocess för i första hand Bjuv centralort. Detta för att visionsarbetet skulle dra fördelarna av de processer som redan var igång med planerna kring en planskild korsning och en upprustning av Storgatan. Idag har den planskilda korsningen handlats upp och planeras vara färdigbyggd 2012 och arbetet med visionen är i full gång. Ett första led i visionsarbete var att ta fram en omvärldsanalys där Bjuv kommuns värden och kvaliteter beskrivs utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv (se beskrivning här intill). Enligt förslaget till visionsprocess, som klubbades politiskt i december 2009, startade visionsarbetet i juni i år med ett första seminarium av fyra kring Vision Bjuv. Moderator för dessa seminarier har stadsutvecklare Sabina Dethorey varit. Sabina har också tillsammans med kommunen och Atkins arbetat fram upplägget för dessa seminarier och två studieresor. Hur ser arbetet ut så här långt? Målgruppen för arbetet är kommunfullmäktige, dels för att skapa en tydlig förankring politiskt, dels för att skapa en gemensam målbild och samsyn hos de som bestämmer och representerar Bjuvs kommun. Arbetet ska generera ett visionsunderlag – en sammanställning av vad som har framkommit i förstudien och under seminarierna – som sedan ska utgöra underlag för det fortsatta arbetet med vision och handlingsplan. Under fyra visionsseminarier har kommunful-


lmäktiges ledamöter och tjänstemän arbetat med värden och framtida utvecklingsmöjligheter för Bjuv med stöd från föreläsare, Atkins och Sabina Dethorey. På första seminariet var en visionär och entreprenör, Johan Hellström och föreläste om sitt projekt på Furillen på Gotland, som en inspiration och injektion till arbetet. Johan berättade om både svårigheter och framgångar från den enskilde entreprenörens perspektiv till beslutande organ, kommunen och icke minst media. På andra seminariet berättade Eva Sjölin om Staffanstorp och Lomma kommun och varför de visioner och stadsbyggnadsprojekt nådde framgång. Under de två första seminarierna presenterade Atkins omvärldsanalysen för Bjuvs kommun och som beskriver värden att ta tillvara och hur dessa värden kan sammankopplas ochutvecklas. På tredje seminariet var Göran Cars, professor i stadsutveckling vid KTH och gav exempel från små och stora kommuners utvecklingsarbeten. Han berättade om när det har gått snett och när det har lyckats, och vilka faktorer som varit avgörande. Göran gav konkreta förslag på faktorer som kan stötta Bjuvs visionsarbete. Med studieresa till Lomma och Kävlinge fick politikerna mer ingående inblick om arbetet i Lomma Hamn och förvandlingen av gamla Scan-området i Kävlinge. Eva Sjölin visade på de konkreta resultaten och stadsförnyelsen i Lomma. I Kävlinge berättade kommunen och Midroc om arbetet med den nya stadsdelen i östra Kävlinge.

Vid fjärde seminariet var Fredrik Holmgren, biträdande näringslivschef på Örnsköldsviks kommun och berättade om det framgångsrika arbetet med Tillväxt 2008 och Världsklass 2015. Fredrik beskrev hur det långsiktiga arbetet med att implementera visionen har gått till både i kommunens verksamhet och bland boende, företagare och föreningsliv. Under fyra seminarier har kommunfullmäktige arbetat både i grupper och enskilt med hur Bjuvs värden och kvaliteter ska tillvaratas, stärkas och utvecklas samt vilka svårigheter en utveckling kan stöta på och hur man kan lösa dem. Kommunfullmäktige har arbetat utifrån frågeställningar om att verka i Bjuv, att bo i Bjuv, att besöka Bjuv och vilken identitet och varumärke Bjuv har. Under sista seminariet fokuserade arbetet på att göra de sista tilläggen till visionsunderlaget och att diskutera hur strategierna ska se ut för det fortsatta arbetet med visionen. Framför sig har kommunfullmäktige en studieresa till Malmö i december. Vilka utmaningar har kommunen framför sig? Nästa steg för kommunen blir att ta beslut kring hur den fortsatta processen för visionsunderlaget ser ut; hur det ska förvaltas, konkretiseras och kommuniceras både internt och externt. Utmaningarna ligger i hur förankringen sker av visionsarbetet i hela organisationen och hur man ser till att den genomsyrar det dagliga arbetet. Likaså ligger det en utmaning i att hitta bra kommunikationsvägar och löpande dialog med invånarna, förenings- och näringsliv. Hur blir visionen en del

av hela kommunens medvetande och medansvar. Finns det några svårigheter kopplade till processen? Det är viktigt att det finns en förståelse för att det krävs uthållighet. Ett visionsarbete är en tidskrävande process. Och det kan vara svårt att lägga vikt på ett översiktligt visionsarbete då det dagliga arbetet och de konkreta insatserna kräver stor del av kommunens resurser. En annan svårighet är att stångas med nyhetsrapporteringen och få massmedia att vända trenden och skriva om allt det positiva som händer i kommunen. Pressen har väldigt stort inflytande på bilden av och platsvarumärket Bjuv och därför måste kommunen hitta en tydlig kommunikationsstrategi gentemot massmedia. Det är bra att förekomma i massmedia och att visa stor ödmjukhet i nyhetssammanhang. Hur ska kommunen nå framgång med sitt visionsarbete? Det finns inget säkert recept på hur ett visionsarbete ska bedrivas. Det är däremot väldigt viktigt att Bjuv hittar sitt sätt att arbeta med visionen. Att driva visionsprocessen som ett projekt kan vara ett sätt göra arbetet tydligare och effektivare. Andra viktiga framgångsfaktorer är att det finns en gemensam målbild och att alla har en tro och tillit till processen samt till de som förvaltar och beslutar om visionen. Det handlar också om att fira allt från det allra minsta lilla delmål till de stora framgångarna och att vara stolt! Anna Olsson, projektledare Läs mer om arbetet på Bjuvs kommuns hemsida


Många olika behov och perspektiv

Indikatorer

för långsiktig kommunal utveckling – har ni verktygen?

På Atkins anser vi att en framgångsrik samhällsutveckling tillgodoser många olika behov och funktioner. Detta kan bara uppnås om hänsyn tas till flera olika perspektiv och att det görs i ett tidigt skede. Lika viktigt är att göra avvägningar och prioriteringar mellan olika perspektiv. Alla kommuner kan inte erbjuda allt till alla. Utifrån denna grundinställning har vi utvecklat en arbetsmodell som vi använder både internt och externt i våra projekt. Den s.k. TABB-modellen (Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft och Balans) är ett flexibelt verktyg och kan användas till visionsarbete, strategiutveckling, projekt, planer m.m. Gemensamt är att modellen bidrar till att strukturera och kvalitetssäkra arbetet . Den inbjuder också till delaktighet bland olika målgrupper och ger en transparent dokumentation av beslutsprocessen.

Inledningsvis kartlägger vi de aktuella perspektiven. Detta gör vi i nära samarbete med kunden och olika former av referensgrupper. Perspektiven bryts sedan ner i ett antal indikatorer. Varje indikator diskuteras och analyseras utifrån olika ambitionsnivåer: är det gällande lagstiftning som ska uppfyllas eller är det att morgondagens teknologi som ska nyttjas? Ambitionsnivån bör gärna överensstämma med existerande styrdokument, men även inkludera det senaste kunskapsläget och kreativa idéer. En sammanställning av indikatorer och ambitionsnivåer i form av exempelvis en värderos visar tydligt på vilken inriktning det kommunala utvecklingsarbetet kan ta. Atkins erbjuder sig att bidra med kunnande och processledning inom samhällsutveckling för att tillsammans med kunden hitta en långsiktig kommunal utveckling


Rätt fart med Atkins Atkins arbetar med hastighetsplaner utifrån Rätt fart i staden- konceptet. Metodiken har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med dåvarande Vägverket och innebär att hastighetsgränserna ska vara väl avvägda mot stadsbyggnadskvaliteter och transportpolitiska mål. Vi har utarbetat en ny hastighetsplan för Höörs kommun och arbetar just nu med Burlövs kommun. Särskilt intressant tycker vi att detta är eftersom grundprinciperna för arbetet stämmer väl överens med vår syn på stadsutveckling. Medverkande: Sinna Broberg Thomas Brunk Simon Randahl Fredrik Ribendahl


Atkins har härmed tilldelats ett ytterligare komplext och stort projekteringsuppdrag som omfattar järnvägens samtliga tekniska discipliner. Medverkande: ?????

Atkins projekterar nytt mötesspår för Trafikverket på sträckan mellan Ösmo och Nynäshamn. Nytt mötesspår skapar bättre flöde, förseningarna blir färre och tillåter tätare trafik. Det nya spåret kommer att byggas inom befintligt järnvägsområde, parallellt med det nuvarande. Ingen ytterligare mark behöver tas i anspråk. I Tungelsta och Ösmo har det sedan länge funnits mötesspår. I Hemfosa och Segersäng tillkom nya mötesspår 2008. På sträckan mellan Ösmo och Nynäshamn finns idag ingen möjlighet för tåg att mötas och passera varandra. Ett nytt spår kommer därför att få stor betydelse för att trafiken ska kunna flyta effektivt även på denna sträcka. Bullerskärmar ökar också säkerheten längs spåret, då möjligheterna att ta sig upp på spåret från intilliggande fastigheter väsentligt försvåras. Trafikverket ska även anlägga ett staket mellan de två spåren. Tillgängligheten till stationen förbättras genom att nya gång- och cykelvägar anläggs norröver och så tillkommer en ny bomreglerad övergång.

I Skåne pågår för närvarande de stora projekten 50-11 och Kraftsamling Öresund. 50-11 syftar till att bygga om plattformarna på 50 stationer till 2011. Detta innebär huvudsakligen att förlänga plattformarna för att klara längre tåg samt anpassa plattformshöjden till de moderna Öresunds- och Pågatågen. De båda projekten kostar totalt nästan 1,2 miljarder kronor att genomföra där Trafikverket står för största delen. Tidplanen är snäv och många företag samarbetar för att det ska kunna genomföras. Atkins är delaktiga i projekteringen inom följande områden: Ystadbanan Signal Byggnation Rååbanan El

Byggnation

Skånebanan Signal Byggnation Simrisbanan Signal Projektering Projekteringen sker i nära samarbete med projektorganisationen och andra konsultföretag som svarar för de andra BEST-områdena. Medverkande: ?????????

Femtioelva & Kraftsamling Öresund

Uppdraget startar med framtagande av tekniska riktlinjer under hösten 2010. Systemhandlingarna ska bli klara innan årsskifte 2011/2012. Trafikverket har därefter möjlighet att utlösa en option på detaljprojekteringen.

Nytt spår ger förbättrat trafikflöde, säkerhet och tillgänglighet

Ösmo Nynäshamn - nytt mötesspår

Det nya spåret är ca 4 km lång och innebär omfattande förändringar av spår och växlar, och får därmed stora effekter på alla järnvägstekniska system. Genom åren har ett flertal studier av olika spårlösningar gjorts och Atkins ställs nu inför utmaningen att ta fram den slutgiltiga lösningen.

Hallsbergs bangård effektiviseras

Atkins har fått i uppdrag av Trafikverket att förprojektera ett nytt genomgående spår genom den stora rangerbangården i Hallsberg. Projektet är högprioriterat inom Trafikverket. Det nya spåret ingår i en rad utbyggnader som tillsammans skapar plats till både dagens och morgondagens godståg.


Saneringsplan Höganäs Atkins Sverige AB har tillsammans med Höganäs kommun låtit upprätta en saneringsplan för spillvattenledningsnätet inom Höganäs kommun. Saneringsplanens syfte är att sammanställa och analysera genererade spillvattenflöden från de orter som är anslutna till kommunens reningsverk. Saneringsplanen skall genom att sammanställa flöden från de olika orternas pumpstationer och jämföra dem med varandra och med uppmätt nederbörd skapa ett underlag för att bedöma och prioritera de olika orternas åtgärdsbehov. Vilket i förlängningen skall resultera i förslag på konkreta åtgärder för respektive ort med syfte att minska bräddningar och reducera mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattenledningsnätet. För att kunna jämföra orterna inbördes har ett antal olika nyckeltal tagits fram för respektive ort. Medverkande: ??????


Morgonpasset

Håll utkik efter våra frukostträffar då vi möts och pratar om samhällsplanering!


NYHET 2010-12  

Nyhet Atkins Malmö

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you