Issuu on Google+

Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 2 2014

TEMA

JÄMͳ

ställdhet

SEHER YILMAZ:

8 av 10 experter är män

DIAKONER & PEDAGOGER OM JÄMSTÄLLDHET:

ĞƚćƌůćƩĂƌĞĨƂƌŵćŶ


TEMA NR 2/14 JÄMSTÄLLDHET Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se

SsESKA WR SdRSKAWdS hERSdPSSd/Fd>S ͳ Ansökan senasƚ 2 maũ 2Ϭ14 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska WrćsƚerskaƉeƚs hndersƚödssƟŌeůse͘ nůiŐƚ dess sƚadŐar rikƚar siŐ sƟŌeůsen föůũakƚůiŐen Ɵůů Ɖrćsƚer inŽm Svenska kyrkan ŽĐŚ deras nćrmasƚe eŌerůevande͘ AnsökninŐar Žm medeů frĊn sƟŌeůsen avseende försƚa ŚaůvĊreƚ 2Ϭ14 sƚćůůs Ɵůů Svenska WrćsƚerskaƉeƚs hndersƚödssƟŌeůse͕ Ždž ϯϬϬϳϴ͕ 1Ϭ4 2ϱ SƚŽĐkŚŽům͕ ŽĐŚ skaůů Śa inkŽmmiƚ senast den 2 maj 2014. sid ansökan Žm undersƚöd skaůů sökanden redŽvisa nu akƚueůůa inkŽmsƚͲ ŽĐŚ förmöŐenŚeƚsförŚĊůůanden samƚ bifŽŐa kŽƉia av senasƚe Ɵůů skaƩemyndiŐŚeƚen inŐiven dekůaraƟŽn͘ sid ansökan Žm bidraŐ för uƚbiůdninŐ skaůů sökanden ůćmna uƉƉŐiŌer Žm ćndamĊůeƚ med uƚbiůdninŐen ŽĐŚ bifŽŐa kŽsƚnadsberćkninŐ͘ Besked Žm styrelsens beslut lämnas Ɵll sƂkanden fƂre utgĊngen av juni 2014.

R

TE

ES

Sommarsemester i Sälen 4 dagar på 4-stjärnigt hotell i Dalarna

Olarsgården

Pris per person i dubbelrum

2.249:Pris utan reskod 2.399:-

Olarsgården ★★★★ Ingen sommar utan fjällvandring! Här har du en bra utgångspunkt för att uppleva de svenska fjällen längs välmarkerade leder. Prova att vandra på Vasaloppsleden (3 km) eller Södra Kungsleden (15 km), byt ut vandringsskorna mot en mountainbike – i Sälen hittar du bl.a. en bikepark (5 km) med banor och leder för både nybörjare och experter, ta med dig cykeln upp i liften och prova fjällcykling med härlig utsikt. Byt ut cykeln mot en fiskestång och prova fjällvattenfiske i vatten där öring och regnbågslax lurar – här finns alla möjligheter för sköna sommaraktiviteter.

t 3 övernattningar t 3 x frukostbuffé t 3 x smörgåspaket (gör själv) t 3 x 2-rätters middag t Fri Wi-Fi Barnrabatt 1 barn 0-5 år gratis. 2 barn 6-14 år ½ priset.

Ankomst: Valfri i perioden 23/6-7/8 2014. Vistelsen inkluderar endast slutstädning.

Beställning: www.happydays.nu eller

tel. 020 79 33 84

2 KYRKFACK 2/14

Reskoden: Kyrkfack

Öppet vardagar kl. 8-17.

Barnrabatt vid 2 betralande vuxna. Avbeställningsskydd kan köpas till.Expeditionsavgift på 89:- tillkommer.

RedakƟŽn Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se RedakƟŽnsrĊd Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad

EM

LS

BI

Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden ”KYRKFACK” vid beställning I samarbete med – så får du automatiskt rabattpriset.

Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 bror.holm@svenskakyrkan.se

Teknisk arrangör:

RedaktƂr Žch GraĮsk fŽrm Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Magnus Aronson IllustraƟŽner sid ϲ & 1ϱ Anna Gunneström Adressändringar www.kyrka.se Tryck Elanders, Falköping, 2014 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 3/14- 27 juni 2014 AnnŽnser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon 070-266 99 01 www.da-media.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:-


LEDAREN

:ćmsƚćůůdŚeƚ Ͳ en frĊŐa för aůůa

Vi behöver vara bĊde kvinnŽr Žch män pĊ vĊra arbetsplatser inŽm Svenska kyrkan för aƩ vi ska kunna spegla alla aspekter av det mänskliga.

SOM FÖRBUND MOTVERKAR KYRKA ORÄTTVISOR,

mot mobbning, mot all felaktig maktutövning. Som förbund kämpar KyrkA för bra villkor, för lika villkor, för jämställda villkor. Vi har tidigare kartlagt kvinnliga chefers situation i boken Kyrkoherde & Kvinna. I detta nummer låter vi diakoner och församlingspedagoger berätta hur de ser på jämställdheten i Svenska kyrkan. UNDER DE SENASTE MÅNADERNA HAR DET FÖRTS

en diskussion i olika fora om att det finns osakliga löneskillnader inom olika yrken i Svenska kyrkan. KyrkAs förhandlare har alltid varit medvetna om jämställdhetsaspekten när vi löneförhandlar och har medvetet och aktivt motarbetat osakliga löneskillnader. Men vi vill gå längre än så. Osakliga löneskillnader är bara ett symtom på att något är orätt, något är osakligt, något är fel på ett djupare plan. Vi vill lyfta fram detta och granska det i ljuset. NÄR DET GÄLLDE KVINNLIGA LEDARE STANNADE VI

inte vid symptomen utan vi sökte bakomliggande orsaker. Vi hittade möjliga och dessutom sannolika orsaker till varför kvinnliga ledare upplevde andra problem än manliga ledare inom kyrkan. Ur en nyligen utkommen rapport från Försäkringskassan framgår att det finns tendenser till att kvinnor i mansdominerade yrken har högre risk för förstämningssyndrom såsom till exempel depression jämfört med kvinnor inom andra yrken.

är inte är så konstigt eftersom kön historiskt sett varit ett absolut hinder för att få bli präst och fortfarande återstår flera mångfasetterade problem. Den debatten bör fortsätta. I detta nummer vill vi visa att jämställdhetsproblematiken är bredare än att den rör enbart präster. Både vad gäller diakoner och församlingspedagoger är män kraftigt underrepresenterade. Det är i sig ett problem. Vi behöver vara både kvinnor och män på våra arbetsplatser inom Svenska kyrkan för att vi ska kunna spegla alla aspekter av det mänskliga. KyrkAs övertygelse är att arbetsplatser som är jämställda är mer trovärdiga både inom kyrkans arbetsorganisation och utåt gentemot församlingsbor. PÅ SAMMA SÄTT SOM KYRKAN BÖR VARA EN

föregångare vad gäller arbetsmiljöfrågor och inte låta presumtiva medlemmar i Svenska kyrkan stötas bort för att vi behandlar varandra illa inom kyrkan, på samma sätt bör Svenska kyrkan även vara en föregångare på jämställdhetens område. Hittills har den inte varit det. Låt oss tillsammans ändra på det. För vi kan kyrkan.

NÄR VI UTBILDAR VÅRA SKYDDSOMBUD INFORMEͳ

rar vi dem om att arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Men vi informerar dem också att vi anser att de som skyddsombud har ett moraliskt ansvar för arbetsmiljön. Jämställdheten är också arbetsgivarens ansvar men det är ändå allas vårt moraliska ansvar att se till att ingen blir sämre behandlad på grund av sitt kön. I SAMHÄLLSDEBATTEN OM JÄMSTÄLLDHET OCH

Svenska kyrkan har fokus legat på präster. Detta

BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 2/14 ϯ


JÄMSTÄLLDHET

– Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika möjligheter och rättigheter inom alla områden, säger Inger Lise Olsen.

Inger Lise trŽr pĊ mötet

ŽĐŚ kŽnsƚen aƩ ůyssna ʹ Aůůa arbeƚsƉůaƚser mĊr bra av en mĊnŐfaůd͕ bĊde vad deƚ Őćůůer kön͕ bakŐrund ŽĐŚ sedžueůů ůćŐŐninŐ͘ Den deƚ ćr ŽĐksĊ en frĊŐa Žm makƚ͘ Km nĊŐŽn fĊr mer makƚ innebćr deƚ ŽĐksĊ aƩ nĊŐŽn annan fĊr mindre͕ sćŐer /nŐer >ise Kůsen͕ ŚandůćŐŐare för ŐenͲ derfrĊŐŽr ƉĊ kyrkŽkansůieƚ͘ FOTO MAGNUS ARONSON 4 KYRKFACK 2/14

PÅ VÄGEN TILL KYRKOKANSLIET I UPPSALA

lyssnar jag på P3 nyheter som rapporterar att 91 procent av alla Wikipedias texter skrivs av män. Programledaren ställer en öppen fråga i etern – vad den siffran egentligen betyder – och jag tar med mig frågeställningen till Inger Lise Olsen. – Jag tänker att varje perspektiv är någons och om 91 procent av texterna är skrivna av män får vi en bild av verkligheten som inte är representativ för verkligheten. Historiskt sett har män alltid definierats som människor, det vill säga normen som vi utgår från, och kvinnor som kvinnor. Det är

fortfarande signifikativt inom forskning och medicin, trots att de medicinska symtomen inte alltid är desamma för kvinnor och män. – När det blev möjligt för kvinnor att vigas till präster, var inbjudan indirekt att bli som den manliga prästen. Vi ser det också inom läkarkåren, där självmordsstatistiken för kvinnliga läkare är hög, det finns outtalade krav på att vara ännu duktigare och prestera ännu bättre än den manliga kollegan, säger Inger Lise Olsen när vi träffas en gråmulen aprildag för att prata jämställdhet inom Svenska kyrkan.


JÄMSTÄLLDHET

KvinnŽrs representaƟŽn i bŽlag Žch styrelser gĊr inte i en rasande fart. Vi behöver bara ƟƩa pĊ kyrkŽmötet där det nästan allƟd är en man sŽm är Žrdförande Žch en kvinna sŽm är vice.

Det Įnns mycket tyckanden Hon har arbetat som handläggare i tjugo år och har en bakgrund som lärare och teolog. De internationella frågorna ligger henne varmt om hjärtat, bland annat att verka för ett nordiskt ekumeniskt jämställdhetsarbete. I sex år var hon anställd i Genève och arbetade internationellt med utgångspunkt i Uppsala. Just nu arbetar hon för en certifiering av HBT-frågor inom Svenska kyrkan och är också engagerad i en konferens om bland annat feminism och religion som arrangeras av Nordiskt forum i Malmö den 12-15 juni i år. – Att lyssna till varandra är det mest centrala när man arbetar med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Det finns mycket tyckanden kring frågor som rör kön och sexuell läggning, men ska vi mötas behöver vi kunskap och lyssna till varandras erfarenheter, säger Inger Lise Olsen.

Tecken i Ɵden Hon tycker att jämställdheten gör stötvisa landvinningar och beskriver det som ”ett steg framåt och två steg bakåt” och upplever just nu en backlash –även om hon samtidigt konstaterar att jämställdheten tagit det där steget framåt. – När jag började arbeta med jämställdhetsfrågorna riktades energin

Gender=kön

Gender sŽm betyder kön, är eƩ begrepp sŽm intrŽducerades av den amerikanske sexŽlŽgen JŽhn MŽney 1ϵϱϱ. BerŽende pĊ sammanhanget, kan termen referera Ɵll det biŽlŽgiska könet eller könsbaserade sŽciala strukturer. Med eƩ genderperspekƟv sŽm utgĊngspunkt innebär det aƩ man synliggör könsförhĊllanden Žch försöker förändra Žch utjämna dessa för aƩ skapa jämställda förhĊllningssäƩ Žch beteendemönster.

mot en jämnare könsfördelning – att kvinnor skulle vara representerade i styrelser och som chefer. Idag är kvinnor respresenterade på alla nivåer, vi har till exempel en kvinnlig generalsekreterare inom Svenska kyrkan och får vår första kvinnliga ärkebiskop i juni. Tidigare kunde folk ringa mig när de ville ha kvinnlig expertis, eller en kvinnlig föreläsare – för att de fick leta efter namnen. Idag finns det hur många namn som helst, kvinnor som har disputerat och har en lång erfarenhet som chefer. Och hon ser tecken i tiden som berättar att någonting har hänt. Hon blir glad när unga, välutbildade kvinnor träder fram och tar en självklar plats på jobbet och i samhällsdebatten. Det är också glädjande med de unga papporna som idag är ett naturligt inslag i stadsbilden. ”Det är hoppfullt med de unga papporna som tar hand om sina barn på ett kreativt sätt. ” Så där har jämställdheten erövrat mark. Balanserat områden som tidigare visade stora könsskillnader. Men sedan var det detta med backlashen och krafter som bromsar och hämmar utvecklingen. En av orsakerna till den förklarar Inger Lise Olsen med extremhögern som vinner alltfler väljare i hela västvärlden. Och med den följer, som hon säger ”en förlegad kvinnosyn”. – Kvinnors representation i bolag och styrelser går inte i en rasande fart, konstaterar hon. Vi ser ett glastak inom både Svenska kyrkan och samhället i stort. Vi behöver bara titta på kyrkomötet där det nästan alltid är en man som är ordförande och en kvinna som är vice. Därför är det positivt att vi nu får en kvinnlig ärkebiskop, det sänder viktiga signaler. Antje är kompetent, har ett språk som berör och beskriver människors moderna liv. Det gör henne mycket trovärdig. Inger Lise Olsen är i sitt arbete också

engagerad i internationella frågor. Hon arbetar bland annat med nordiskt samarbete, och understryker att Sverige generellt sett – vilket utmanar vår självbild av att ligga i bräschen för jämställdhet i Europa – har en segregerad arbetsmarknad jämfört med flera länder i SydEuropa. – Inom kyrkan ser vi det bland annat inom diakon- och pedagogyrket. Det har delvis med lönerna att göra. Diakonerna har, trots deras kompetens, ofta en oklar ställning. Det hänger på ledningen vilka uppgifter de får. Diakonerna har erfarenheter och kvalifikationer som inte alltid utnyttjas till fullo. – Likaså har pedagoger en kapacitet som inte heller alltid tas tillvara. De flesta diakoner och präster erbjuds hanledning idag, men sällan pedagogerna. Det blir intressant att se vad den nya utbildningen kommer att medföra – om det påverkar lönebilder m m.

LivsberäƩelser Vi kommer tillbaka till vikten av kunskap eftersom jämställdheten gynnas av att så många som möjligt delar sin verklighet. Varje termin undervisar Inger Lise Olsen blivande teologer och arbetar bland annat med livsberättelser. – De får arbeta dynamiskt med bild och gestaltning. Det är så mycket vi människor delar, som bygger en grund för förståelse. Vi är kvinnor och män, med längtan efter självförverkligande, kärlek och sexualitet. Samlar man en grupp med 25 personer så representerar de statistiskt sett livets spektrum med erfarenheter av skilsmässa, aborter, missfall, sjukdom och passion och glädje. – Vi är kallade som kyrka att tala sant om livet. Hur det är att leva som man och kvinna i Sverige idag och berätta om det i våra gudstjänster, i själavården och våra grupper för konfirmander och vuxna, avslutar Inger Lise Olsen. KYRKFACK 2/14 ϱ


JÄMSTÄLLDHET

͟hnŐa mćnniskŽr ćr friare idaŐ ŽĐŚ inte lika styrda av könsnŽrmer͟ ,Žn arbeƚar i eƩ av de fĊ sƟŌen i ůandeƚ sŽm Śar en kvinnͲ ůiŐ biskŽƉ͕ en biskŽƉ sŽm dessuƚŽm ŇyƩade Ɵůů SveriŐe frĊn Finůand för aƩ kunna viŐas Ɵůů Ɖrćsƚ͘ Den ƉĊ viůkeƚ sćƩ deƚ ƉĊverkar arbeƚsƉůaƚsen Śar Daria siůander ,ŽůmƋuisƚ svĊrƚ aƩ sćƩa ĮnŐreƚ ƉĊ͘ – Det påverkar säkert, eftersom jag själv är kvinna, men jag har svårt att säga exakt hur, säger hon. Jag tänker på Tuuikki Koivunen Bylund som biskop i första hand och inte som en kvinnlig biskop. Men däremot är hon en förebild genom den övertygelse och vilja hon demonstrerade när hon flyttade till Sverige för att kunna arbeta som präst, säger Maria Vilander Holmquist, församlingspedagog och stiftskonsulent i Härnsösands stift. Sedan 2005 har hon arbetat i stiftet med framförallt kontakter med distriktsorganisationen och riksförbundet Svenska Kyrkans Unga. Hon planerar tillsammans med distriktsstyrelsen budget, läger och mötesplatser för barn och unga mellan 0-30 år i stiftet och en del av arbetet handlar om att ha en särskild känslighet för frågor som engagerar unga människor idag. – Det är framför allt klimatfrågor, minorietsfrågor och hbtq-frågor, säger hon. Jag uppfattar att unga människor är mycket mer medvetna om sina rättigheer och skyldigheter, än vad jag och min generation var i tonåren. När jag var 6 KYRKFACK 2/14

Foto Magnus Aronson

ung såg de flesta likadana ut, vi klädde oss efter ett liknande mode och könsrollerna var mer stereotypa. – Unga människor är friare idag och inte lika styrda av könsnormer. Om en tjej vill bli skogshuggare eller sjuksköterska blir hon det, oavsett hur den traditionella normen har sett ut eller ser ut. Jag hör också att ungdomar ifrågasätter och är kritiska till media och olika fenomen i samhället. Maria Vilander Holmquist blev församlingspedagog för att hon ville möta ungdomar på en arena, som inte var idrotten eller skolan. – Inom kyrkan kan ungdomarna komma med frågor om livet, döden, kärleken och diskutera livsåskådning. Det är också en plats där man inte behöver prestera något, utan kan komma som man är. På det sättet är kyrkan en frizon.

Sexuell utsaƩhet pĊ nätet Hon har två hjärtefrågor. Hennes hjärta klappar för att även de som inte vill bli konfirmand- eller ungdomsledare ska hitta en plats och ett uttryck i kyrkan och hon är också engagerad i hur kyrkan synliggör sig på nätet.

PEDAGOGYRKET ÄR ETT KVINNODOMINERAT YRKE. Bland KyrkAs medlemmar är 78 prŽcent kvinnŽr Žch 22 prŽcent män.


JÄMSTÄLLDHET

Om en tjej vill bli skŽgshuggare eller sjuksköterska blir hŽn det, ŽavseƩ hur den tradiƟŽnella nŽrmen har seƩ ut eller ser ut. Jag hör ŽcksĊ aƩ ungdŽmar ifrĊgasäƩer Žch är kriƟska Ɵll media Žch Žlika fenŽmen i samhället.

– De sociala medierna är ett kommunikationsverktyg och ett självklart uttryckssätt inom ungdomskulturen. Kyrkan behöver också fundera hur vi använder nätet strategiskt – där finns jag bland annat som ett bollplank för församlingarna. – Ungdomarna lever en stor del av sitt liv på nätet, så det är en verklighet som vi som arbetar med ungdomar också behöver sätta oss in i och förstå. Härnösands stift har sedan 2010 arbetat förbyggande vad det gäller sexuell utsatthet på nätet. Bland annat har alla församlingar erbjudits ett utbildningspass om sexuella övergrepp där tyngdpunkten legat på hur man som församlingsmedarbetare ska agera om man får kännedom om övergrepp.

Vi behöver Ňera män På stiftskansliet, där Maria arbetar, är samtliga fyra pedagoger kvinnor. Så ser det även ut i stiftets församlingar. – Det finns 26 utbildade pedagoger i stiftet och av dem är tre män. Det är synd att inte fler män blir församlingspedagoger, det skulle vara berikande för arbetslaget. Precis som vi behöver kvinnliga förebil-

der behövs det också manliga förebilder inom pedagogyrket.

Finns det Žlika förväntningar pĊ kvinnliga Žch manliga pedagŽger͍ – Nej, säger hon bestämt. Pedagogens roll är densamma oavsett kön, sedan kan inriktningen se olika ut i församlingarna. Jag aldrig hört att pedagoger skulle bli bemötta efter kriteriet kön. Om det skulle vara så, hoppas jag att det kommer till vår kännedom så att vi kan börja jobba med frågan.

Daria siůander ,ŽůmƋuisƚ

Arbetar sŽm sƟŌskŽnsuůenƚ ŽĐŚ församůinŐsƉedaŐŽŐ͕ ,ćrnösands sƟŌ Ålder ϯϴ Ċr BŽr Sundsvaůů Familj 'iŌ ŽĐŚ ƚvĊ barn Medlem i KyrkA Sedan 2ϬϬ4͘ För aƩ ũaŐ viůů aƩ KyrkAs reƉresenƚanƚer ska föreƚrćda miŐ i miƩ arbeƚe ŽĐŚ deƚ ũaŐ Őör Förebilder :aŐ uƉƉskaƩar nćr mćnniskŽr ũaŐ möƚer visar resƉekƚ ŽavseƩ Ċůder͕ kön eůůer eƚnisk bakŐrund

Hur fungerar jämställdheten i Härnösands sƟŌ͍ – I stort sett bra. Det finns tillfällen när man tagit mindre bra beslut, till exempel föräldraledigheter som bedömts olika, men då har det funnits en vilja att rätta till det och lära sig av situationen.

Vad betyder jämställdhet för dig͍ – Att du kommer in i ett sammanhang där du blir jämställt behandlad och bemött oavsett om du är man eller kvinna. Ett sammanhang där alla har likvärdiga möjligheter, skyldigheter och ansvar. KYRKFACK 2/14 ϳ


JÄMSTÄLLDHET :ŽŚan EŽrdmark

Arbetar sŽm FörsamůinŐspedaŐŽŐ i Sũćůevad͕ DŽ ĐŚ ũörna pastŽrat Ålder ϯ6 Ċr BŽr / Prnsköůdsvik Familj r förůŽvad Intressen Dusik ŽĐŚ aƩ röra pĊ krŽppen Därför är jag medlem i KyrkA Sedan 2ϬϬϴ͘ För aƩ det vikƟŐt aƩ vara en deů av faĐkföreninŐsröreůsen ŽĐŚ för aƩ vi Śar ŐŽda͕ ůŽkaůa representanter

När Johan Nordmark ska beskriva jämställdheten bland unga människor idag ser han många goda exempel på samarbete och samexistens. Men det är också vanligt förekommande att unga tjejer förminskas. – Det brister i respekt ibland. När tjejer blir retade har de inget riktigt försvar. Om de skriker blir de utskrattade och om de säger ”jag ska anmäla det här” blir svaret ”men blir du trodd då?”. Det finns olika förväntningar på killar och tjejer, fortfarande värderas tjejer efter hur se ser ut och killar efter hur de agerar. – Det finns också fysiska skillnader som spelar roll. Är du tjej och går i åttan eller nian så är du ofta lite kortare och fysiskt svagare än killarna.

Vad kan ni pedagŽger göra för aƩ spegla andra värderingar͍ – Det faktum att jag är en minoritet i ett kvinnodominerat kollegium ger mig fördelar som man, säger Johan Nordmark.

͟:aŐ Śar bůiviƚ den sŽm kan datŽrer͟ JOHAN NORDMARKS DRIVKRAFT I JOBBET ÄR ATT HJÄLPA

människor att utveckla och upptäcka sin tro. För det finns ett uppdämt behov av att prata om tro och livsfrågor i såväl konfirmandgrupper som på syföreningsmöten. – Och att inte alltid vara tvåa på bollen. Utan att prata om tro utifrån mitt liv och mina uppfattningar, säger Johan Nordmark som precis blivit färdig församlingspedagog efter att ha jobbat som assistent i tolv år. – Jag har fått mer på fötter och kan göra medvetna val och titta på konsekvenser av olika prioriteringar. Tidigare har jag gjort det som jag är van vid – det där verkar smart. Nu bottnar jag i det jag gör på ett tydligare sätt. Johan Nordmark arbetar i Själevad Mo Björna pastorat med en god bruksanda. Domsjö Fabriker skapar många arbetstillfällen och präglar bygden. I församlingens kontext finns det både rika och fattiga och ”ganska många medelsvenssons”. – Min huvuduppgift är att ta hand om ungdomsverksamheten, från fem år upp till 20-25 år. Jag har kontakt med Svenska kyrkans unga, skolan och fångar upp de konfirmander som vill fortsätta, kanske som ledare, efter konfirmationen. ϴ KYRKFACK 2/14

– En av mina grundprinciper för att utveckling ska kunna ske är att förmedla trygghet. Att kommunicera regler för gruppen, hur vi exempelvis pratar med varandra och stävja dåliga tendenser. Jag uppmuntrar det som är positivt, men ignorerar om någon försöker ta poäng på en annans bekostnad. Ungdomarna får också reflektera över olika synsätt bland annat genom värderingsövningar. De flesta av Johan Nordmarks kollegor är kvinnor och det faktum att han är man och därmed är lite udda i sammanhanget gör bland annat att ”mina ord väger lite tyngre”. – Jag pratade med några kollegor om det här och det faktum att jag är en minoritet i ett kvinnodominerat kollegium ger mig fördelar som man. Men det motsatta förhållandet, att vara ganska ensam kvinna i ett mansdominerat sammanhang, ger tyvärr inte samma fördelar kom vi fram till.

Finns det Žlika förväntningar pĊ kvinnliga Žch manliga pedagŽger͍ – Egentligen inte, det handlar mer om individuella skillnader. Du är den som är bra på att organisera, eller du är praktiskt lagd och ser till att saker händer. Jag har blivit den som ”kan datorer”. Om det sen är för att jag är man eller lite yngre vet jag inte. Som man kan jag ha en fysisk fördel, genom att jag är lång och kan använda rösten när jag vill understryka något, som gör att människor lyssnar till mig på ett annat sätt.

Vad betyder jämställdhet för dig͍ – Att vi värderar vad någon säger, tycker eller känner på ett likvärdigt sätt oavsett kön eller bakgrund. Lika lön för lika arbete och att män och kvinnor ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.


NOTISER

10

faktŽrer sŽm

pĊverkar trivseln pĊ jŽbbet 1. Arbeta för eƩ företag sŽm respekterar sina anställda 2. Ha eƩ intressant jŽbb ϯ. Arbeta i en gŽd företagsatmŽsfär 4. Arbeta i en räƩvis Žch öppen mentalitet ϱ. Uppmärksammas för miƩ arbete ϲ. Möjligheten aƩ vara mig själv 7. Ha en gŽd balans i arbetslivet 8. Ha gŽda realƟŽner med kŽllegŽr ϵ. De medel sŽm krävs för aƩ uƞöra miƩ jŽbb pĊ räƩ säƩ 10. Ha en räƩvis lön hŶĚĞƌƐƂŬŶŝŶŐĞŶćƌŐũŽƌĚĂǀũŽďďƐĂũƚĞŶ ^ƚĞƉ^ƚŽŶĞ͘

EyƩ bidraŐ ska underůćƩa för sũukskrivna aƩ ĊterŐĊ i arbete Ʃ nyƩ ekŽnŽmiskt stöd sŽm underůćƩar för arbetsŐivarna aƩ ta siƩ anpassninŐsͲ ŽĐŚ reŚabiůiterinŐsansvar͘ et Śar reŐerinŐen nyůiŐen besůutat Žm aƩ införa͘SyŌet ćr aƩ förebyŐŐa sũukfaůů ŽĐŚ aƩ öka sũukskrivna arbetstaŐares möũůiŐŚeter aƩ ĊterŐĊ i arbete͘ et nya stödet sŽm ersćƩer de ƟdiŐare bidraŐen Ɵůů företaŐsŚćůsŽvĊrd͕ ćr tćnkt aƩ stödũa bĊde arbetsŐivare ŽĐŚ sũukskrivna anstćůůda i syŌe aƩ underůćƩa ĊterŐĊnŐ Ɵůů arbete͘ Stödet ŐĊr direkt Ɵůů den arbetsŐivare sŽm köper stödet ŽĐŚ sŽm dĊ fĊr möũůiŐͲ Śet aƩ sćƩa in ƟdiŐa insatser͘

Citatet ”Benke berättar om ett samtal med Margot Wallström, vars biografi han skrev häromåret. – Hon sa att hon fått ett påpekande för att hon inledde ett tal med ”mina damer och herrar”, det ansågs fel då det exkluderade dem som varken känner sig som damer eller herrar. – Av det kan man lätt invaggas i föreställningen att allt är topen bara vi kallar alla för hen. Men de stora frågorna kvarstår ju. Om hur det är möjligt att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män till exempel.” Ur tidningen Amos 1/14 där författaren Bengt Olsson intervjuas

Stödet kan anvćndas Ɵůů aůůa anstćůůda bĊde i förebyŐŐande syŌe eůůer i eƩ pĊŐĊende sũukfaůů͘ et nya stödet kan kŽnkret Śandůa Žm Śũćůp aƩ kartůćŐŐa beŚŽv av anpassͲ ninŐ av den anstćůůdes arbetsuppŐiŌer ŽĐŚ arbetsƟder͕ eůůer för kŽnsuůtaƟŽn krinŐ arbetsŚũćůpmedeů͘ Stödet kŽmmer aƩ vara enkeůt aƩ söka ŽĐŚ kan köpas av ŐŽdkćnd företaŐsŚćůsŽvĊrd͘ Stödet administreras Žch betalas ut av Försäkringskassan Žch träder i kraŌ den 1 april 2014.

r du sũukskriven eůůer förćůdraůediŐ͍ Glöm inte aƩ anmäla din ändrade inkŽmst Ɵll KyrkA sĊ anpassar vi din medlemsavgiŌ. u kan Őöra det via medůemssidŽrna pĊ ǁǁǁ͘kyrka͘se eůůer maiůa dina nya uppŐiŌer Ɵůů ůenaΛkyrka͘se eůůer sŽĮeΛkyrka se KYRKFACK 2/14 9


DEN JÄMSTÄLLDHET PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN

͟ÅƩa av ƟŽ experter i me

1Ϭ KYRKFACK 1/14

Foto Magnus Aronson


JÄMSTÄLLDHET

edia är fŽrƞarande män͟ RćƩviseförmedůinŐen startade för aƩ utmana fördŽmar Žm vem sŽm bör Őöra vad ŽĐŚ Őe půats för en bredare kŽmpetens sŽm speŐůar mĊnŐfaůd ŽĐŚ kön͘ ʹ si Śar ůćnŐe ũŽbbat med frĊŐan kvinnŽr ŽĐŚ mćn͘ Eu ska vi ũŽbba yƩerůiŐare med vitŚetsnŽrmen͕ sćŐer SeŚer Yiůmanj͕ sŽm bůev Žrdförande i februari͘

I DAGARNA HAR RÄTTVISEFÖRMEDLINGEN

länkat en kvinnlig fotbolltränare till ett herrfotbollag berättar Seher Yilmaz när vi träffas en fredag i början av april. – Det signalerar ett viktigt budskap till de tjejer som växer upp idag, att jag kan också bli tränare för vilket lag jag vill och det spelar ingen roll vilket kön jag har. – Vi hämtar våra attityder från gamla vanor och föreställningar. Men världen är större än så och lyfter vi blicken lite grann ser vi andra möjligheter. Om jag säger VD ligger det nära till hands att tänka på en vit man i medelåldern och pratar jag om en förälder som hämtar sina barn på dagis ser vi en annan person framför oss, säger Seher Yilmaz och dricker en laktosfri caffe latte. Vi sitter ett stenkast från hennes arbete som konsult inom public affairs på Prime och ser ut över byggnationerna vid Slussen. Än så länge är det fri lejd mot söders höjder, men stadens profil är under omdaning.

3

punkter

för ökad jämställdhet pĊ jŽbbet

Första februari tillträdde Seher Yilmaz som ordförande för Rättviseförmedlingen och har sin bakgrund inom den ideella sektorn och har bland annat varit ordförande för Sveriges Elevkårer samt för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer.

AƩ nĊ sin fulla pŽtenƟal 1. VĊga säƩa mĊl för hur det ska se ut med jämställdheten pĊ arbetsplatsen. Tänk lĊngsiktigt. 2.Se över diƩ sammanhang. Leta eŌer nya namn när du behöver experter, föreläsare sŽm representerar en större jämställdhet Žch mĊngfald. 3. Om du frĊgar en expert sŽm är kvinna, Žch hŽn tackar nej, be Žm eƩ annat namn. PĊ sĊ säƩ breddar du nätverket.

När hon fick frågan i höstas om att tillräda som ordförande ringde hon sin sambo på lunchen för att diskutera konsekvenserna och han svarade ”Klart du ska köra. Nu när du räddar världen sköter jag hemmet.” – Sedan tidiga tonår har min vision varit ett samhälle där alla människor får möjlighet att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer baserade på kön eller etnisk bakgrund. Rättviseförmedlingen tillsammans med alla rättviseförmedlare gör ett viktigt arbete för att vi ska nå den visionen, säger hon.

Rättviseförmedlingen grundades 2010 av Lina Thomsgård som saknade kvinnliga diskjockeys på nöjesscenen. Det var ett ideellt initiativ för att leta reda på kompetens och utmana fördomar om vem som bör göra vad. Gensvaret har varit stort och projektet involverar idag närmare 60 000 personer som dagligen tipsar om kompetens som medier och andra uppdragsgivare inte har hittat. På deras hemsida kan den som till exempel letar efter en arkitekt som föreläser om stadsplanering eller en moderator på ämnet it hitta experter som inte motsvarar de omedelbara förväntningarna. – Åtta av tio experter i media är fortfarande män, det är en verklighet som Rättviseförmedlingen vill vara med och förändra. När ett företag letar efter en föreläsare till en Kick off inom ett visst ämne söker de på namn som de redan känner till, men genom att lyfta blicken ser man en vidare värld.

Utmana fördŽmar Seher Yilmaz utmanar med jämna mellanrum människors fördomar i sitt arbete som konsult på Prime. Hon är ung, kvinna och bryter vithetsnormen. – Det är svårt att säga vad som är en fördom och vad som är klumpighet. Men om jag till exempel tar med mig en man till ett kundmöte, tror de nästan alltid att det är jag som är assistenten … Hon har varit feminist sedan tidiga tonåren och antologin Fittstim, med Belinda Olsson och Linda Skugge som redaktörer, la grunden för hennes medvetenhet om genderfrågor. – Plötsligt var jag inte ensam och boken fyllde ett tomrum som jag hade inom mig. Men jag önskar att mångfalden inom rörelsen lyfts och att fler feminister får ta plats. FORTS NÄSTA SIDA KYRKFACK 2/14 11


JÄMSTÄLLDHET

Foto Magnus Aronson

RäƩvisa för mig är aƩ alla människŽr ges samma möjligheter, ŽavseƩ deras kön, bakgrund, klassƟllhörighet, sexualitet eller nĊgŽt annat. Tyvärr funkar det inte sĊ idag.

Om RäƩviseförmedlingen RäƩviseförmedlingen bygger sedan starten 2010 pĊ en mŽdern fŽlkrörelse. Idag är de Ňer än ϲ0 000 persŽner sŽm samarbetar i sŽciala medier för aƩ sprida kunskap Žch synliggöra kŽmpetens genŽm aƩ ideellt hjälpa prŽjekt, ŽrganisaƟŽner Žch medier aƩ hiƩa de sŽm hamnat i skymundan pĊ grund av stereŽtypa föreställningar Žm exempelvis kön, ursprung Žch fysiska förutsäƩningar. RäƩviseförmedlingens verksamhet gĊr ut pĊ aƩ göra eŌerlysningar Žch samla in Ɵps. MĊlet är en mer räƩvisande representaƟŽn sŽm bäƩre speglar samhällets sammansäƩning av individer.

Läs mer pĊ Foto Jesper Anhede ǁǁǁ.raƩvisefŽrmedlingen.se 12 KYRKFACK 2/14

Rättviseförmedlingen arbetar också för ett samhälle med en större mångfald vadgällerbådebakgrundochsexualitet. – Jag kan med legitimitet driva frågor om vithet, säger Seher Yilmaz, eftersom jag kommer från ett hem med föräldrar som var politiska flyktingar. När de kom till Sverige saknade de utbildning och kontakter. De hade andra erfarenheter i stället och har lärt mig att kämpa för det jag tror på. På gymnasiet blev jag påmind om att jag har föräldrar som kommer från ett annat land, när min klassföreståndare under ett utvecklingssamtal berömde min svenska – trots att jag är född här! – Jag hade en lärare i mellanstadiet som kritiserade mitt val av kläder, bland annat störde hon sig på att jag

bar ett linne. Jag var elva år, men skulle tydligen ta ansvar för att pojkarna i klassen kunde reagera på det. – Ganska snart förstod jag att det inte handlade om enskilda individer utan en struktur kring män och kvinnor som är svår att bryta sig loss ifrån, säger hon. Rättviseförmedlingen har en vision – att de ska vara överflödiga år 2020. Men fortfarande finns det arbete kvar att göra. – Rättvisa för mig är att alla människor ges samma möjligheter, oavsett deras kön, bakgrund, klasstillhörighet, sexualitet eller något annat. Tyvärr funkar det inte så idag. Vi har så många strukturer i vårt samhälle att människor ständigt blir hindrade från att nå sin fulla potential och kompetens går förlorad, säger Seher Yilmaz.


Det är dags för feminism och religion! Kom till Nordens största forum för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Köp din biljett idag på www.nf2014.org Följ Nordiskt Forum på Facebook. Följ @NFM2014 på Twitter #NF2014

Utbildningar för dig som är chef eller ledare Arbetsledarutbildning för kyrk- och kyrkogårdsvaktmästare En utbildning för dig som är arbetsledare, förman eller vaktmästare i arbetsledande ställning. Med en kombination av teori och praktik får du djupare kunskaper i ledarskap men också om ditt verksamhetsområde. Utbildningen löper över nio månader och består av tre utbildningstillfällen.

Arbetsledarutbildning för barn- och ungdomsverksamheten En utbildning för dig som har en arbetsledande funktion i verksamheten med barn och unga, 0-18 år. Utbildningen behandlar arbetsledarrollen och pedagogiska, teologiska och diakonala utgångspunkter i mötet med barn och unga. Utbildningen löper över tre månader och består av två utbildningstillfällen.

Chefs- och ledarskapsutveckling En utbildningen i systemiskt ledarskap för dig, chef eller ledare inom någon av Svenska kyrkans verksamheter, som vill utvecklas i ditt ledarskap. Utbildningen innehåller teman som dialog och bekräftelse, medarbetarskap och grupputveckling, målorienterat ledarskap, konfliktens dynamik och förändringsarbete. Utbildningen löper över fyra terminer och består av tio utbildningstillfällen. Utbildningarna startar under hösten 2014

Mer information finns på internwww.svenskakyrkan.se/arbetsgivare/utbildningar KYRKFACK 2/14 1ϯ


När Peter Juhlin började arbetade sŽm diakŽn för sju Ċr sedan var han ensam man. Men sista Ċren har de blivit nĊgra Ňer män bland diakŽnerna i Malmö. ʹ Vi är cirka 2ϱ diakŽner Žch numera är vi tre killar. Det är rŽligt aƩ vi har blivit nĊgra Ňer, men för mig har det aldrig varit nĊgŽt prŽblem aƩ arbeta med kvinnliga kŽllegŽr, säger han.

͟Det är läƩare för killar aƩ fĊ en högre ingĊngslön͟ Foto Magnus Aronson

14 KYRKFACK 2/14


N

ågra dagar innan vi pratas vid frågar han några av kollegorna om de märker av skillnader i bemötandet av manliga och kvinnliga diakoner. Och säger Peter ”de flesta har en känsla av att män glider lite lättare fram”. – Det gäller hela vägen, från det att man blir antagen som diakonkandidat till vidare in i diakonarbetet. Om det sen har att göra med könet eller att det är så få män som är diakoner vet jag inte, säger Peter Juhlin men tillägger sedan att han sällan använder diakonskjortan. Dels för att han tycker den är obekväm men också för att i nio fall av tio tror människor, per automatik, att han är präst.

DIAKONYRKET ÄR ETT KVINNODOMINERAT YRKE. Bland KyrkAs medlemmar är 89 prŽcent kvinnŽr Žch 11 prŽcent män.

– Jag tror att det finns stereotypa könsroller som släpar efter i vissa avseenden. Där jag arbetar bedriver vi inte så mycket traditionell diakoni. Men ibland när vi arrangerar större tillställningar, som en midsommarfest, upplever jag aldrig att det finns en förväntan att jag ska stå i köket och ta hand om disken. Men det kravet upplever däremot vissa av mina kvinnliga kollegor.

människor som lever i utsatthet. Det är många tunga missbrukare som kommer och vi kan erbjuda billig hemlagad mat, en plats att sova på, möjlighet att duscha och byta kläder. Citydiakonalen är en mottagning för dem som lever i social utsatthet och vi erbjuder stöd- och själavårdssamtal, hjälp med fondansökningar och myndighetskontakter.

Vad betyder jämställdhet för dig͍

DrivkraŌen

– Det första jag kommer att tänka på är lika lön för lika arbete. Men jag har en känsla av, utifrån snacket som jag hör - utan att ha egentliga belägg, att det är lättare för killar att få en högre ingångslön. Det ligger fortfarande i strukturerna och gäller för såväl diakoner som pedagoger och präster. Kyrkan är ju fortfarande, anser jag, en hierarkisk och patriarkalisk konstruktion. För några år sedan följde Peter Juhlin med sin fru, som fick en tjänst som kyrkoherde för Svenska kyrkan i Wien, och arbetade som assistent. – Jag hade inga problem med situationen i sig, men däremot trivdes jag inte med arbetet. Jag är van att ha många bollar i luften, arbeta med människor som befinner sig i tuffa lägen och det här var något helt annat. Jag blev helt enkelt understimulerad, säger Peter Juhlin som sedan 2012 är tillbaka i Malmö och arbetar i Möllevången-Sofielunds församling. – Jag arbetar i Mariakyrkan, ett hus som är inriktat på diakoni. Café Fisken är en träffpunkt som vänder sig till

Drivkraften i Peters arbete är att försöka påverka människors utsatthet i positiv riktning. – Det kan handla om allt i från att möta den enskilda individen genom ett jagstärkande samtal, till det större perspektivet – att föröska förändra missförhållanden genom att akrivt påverka politiska makthavare. Utsattheten finns på alla nivåer – från individplanet till ett övergripande strukturplan. I vår församling lever människor under tuffa förhållanden. Barnfattigdomen är hög, 49,7 procent av barnen i församlingen hörde till den gruppen enligt siffror från 2011. Tittar man på hela landet var motsvarande siffra 13 procent samma år. – Jag läste en rapport igår, att A-kassan inte har höjts sedan 2002, vilket i praktiken lett till att nivån på A-kassan ibland ligger lägre än det ekonomiska biståndet. Hur ska en ensamstående mamma klara sig på de pengarna? Kyrkan behöver arbeta profetiskt och politiskt i högre utsträckning. För ett tag sedan var vi några diakoner som

skrev en debattartikel i Sydsvenskan om situationen för papperslösa och EUimmigranter. Vi ska nu träffa ansvarigt kommunalråd – vad det sedan leder till får vi se, men det är viktigt att lyfta problematiken. Så länge vi har ett samhälle där människor lever under så olika ekonomiska förhållanden, har vi inte samma förutsättningar. Det är bekymmersamt när jag träffar föräldrar som drabbats av en sådan uppgivenhet att de inte orkar titta framåt – frågan är hur mycket av den uppgivenheten som de för över till sina barn?

PrŽfeƟsk diakŽni Den profetiska diakonin ser Peter Juhlin därför som en framtidsfråga. – Under de tio år som jag varit diakon, har jag och mina kollegor arbetat främst med akutåtgärder. Vi är bara inne och petar på ytan utan att göra skillnad på djupet. Vi diakoner har en enorm insyn i under vilka förhållanden människor lever. Den kunskapen skulle vi kunna använda ännu mer till att påverka exempelvis beslutsfattare. Den profetiska diakonin är många gånger bara ett ord. Vi behöver avsätta tid till att uppmärksamma människors utsatthet, men det är också en ledningsfråga.

Weter :uŚůin

Arbetar sŽm ikaŽn i DöůůevĊnŐenͲ SŽĮeůunds församůinŐ Ålder ϱ4 Ċr Familj 'iŌ͕ Ɵůůsammans Śar vi tre pŽũkar Intressen 'iůůar aƩ ůćsa ŽĐŚ ćr en bŽknörd͊ Därför är jag medlem i KyrkA Sedan 2ϬϬ4͘ et ćr vikƟŐt aƩ det Įnns starka faĐkföreninŐar sŽm en mŽtvikt mŽt arbetsŐivarens intressen͘ Förebilder 'ustav Döůůer ŽĐŚ RŽsa Warks Ͳ tvĊ mćnniskŽr sŽm Śar förćndrat sĊ myĐket av eŐen kraŌ͘ KĐŚ sĊ DuŚammed Aůi ʹ för Śans uppkćŌiŐŚet KYRKFACK 2/14 1ϱ


JÄMSTÄLLDHET

͟DćŶŶŝƐŬŽƌƐŬĂďĞŚĂŶĚůĂƐ

ůŝŬĂ ŽĐŚ ŵĞĚ ƌĞƐƉĞŬƚ͟

EƩ jämställt samhälle speglar var Žch ens självklara värde Žch lika räƫgheter ŽavseƩ kön eller bakgrund. ʹ MänniskŽr ska behandlas lika Žch med respekt. Därför blir jag lika beklämd Žch besviken varje gĊng jag tar del av en människas histŽria sŽm aldrig fĊƩ en chans eller möjlighet, säger Lena Hansen, diakŽn i LandskrŽna församling. 16 KYRKFACK 2/14 14 1/14 FotoKYRKFACK Magnus Aronson


JÄMSTÄLLDHET

A

tt upprätta den som blivit stukad är en av Lena Hansens starkaste drivkrafter. Hon berättar till exempel om möten med kvinnor som har levt med en alkoholiserad man i hela sitt liv, med allt vad det innebär av skam, skuld och livslögner, och hur de efter att ha blivit respektfullt bemötta, sedda och lyssnade till kan sträcka på sig och lämna rummet med lite rakare ryggar. – En av våra viktigaste uppgifter i arbetet är att vara ett ställföreträdande hopp. Genom att se och lyssna till en annan människa kan vi upprätta något. För hur mycket vi än pratar om att vi, i ett land som Sverige, har ungefär samma möjligheter - så stämmer det inte. Hur stora är dina möjligheter om du har missbrukat sedan nio års ålder eller växer upp med föräldrar som är traumatiserade eller inte behärskar svenska, och därmed inte kan hjälpa dig med läxor? säger Lena Hansen som arbetar som diakon i Landskrona församling. Här har hon varit i snart fem år. Det började med en kallelse, för nästan tio år sedan, som bröt igenom vardagsbruset med ett kristallklart budskap; Hon skulle bli diakon. – Jag blev alldeles tagen och sprang över till närmsta grannen, som är präst, för att fråga vad det egentligen innebar, säger hon. Och det visade sig att jag hade en näst intill perfekt akademisk bakgrund med social omsorg, pedagogik, social psykologi och teologi.

En tredjedel är nysvenskar Landskrona är en församling där 30 procent av invånarna är nysvenskar. Arbetslösheten är hög, liksom procenten förtidspensionärer och långtidssjukskrivna. Behoven är med andra ord nästintill oändliga. – Vi har ett omfattande integrationsoch gränsöverskridande arbete i församingen - jag arbetar bland annat med en kvinnofrukost. Den är gränsöverskridande och samlar kvinnor med olika bakgrund, socialgrupp, religion och ålder. Här möts kvinnor från socialgrupp 1, där pengar aldrig varit ett problem, och kvinnor som saknar utbildning och

inte pratar svenska. Vi handarbetar ofta tillsammans, lär av varandra, byter erfarenheter och kontakter knyts. Ett annat exempel på integration är konfirmandarbetet. Projekt Unik där församlingen samarbetar med den största muslimska församlingen i staden. För ungdomarna blir detta ett tillfälle att samtala om livsfrågor och tro över trosgränserna. – Vi har en del gemensam verksamhet, till exempel när vi pratar om Gudsbilder. Det skapar kontakter mellan ungdomarna som börjar umgås. När de hälsar på varandra på stan börjar föräldrarna hälsa i sin tur och så vidgas kontaktytorna, säger Lena Hansen. Att verka gränsöverskridande är synligt också i den Sociala gruppen. Här möts den nyblivna tidigare rätt välbeställda änkan, den långtidssjukskrivne och någon som kämpar med missbruk, den ensamme och nysvensken. Begrepp som integration, jämställdhet och rättvisa har en självklar plats i det dagliga arbetet. De är ord som Lena och hennes kollegor lever genom handling. – Numera har en diakon en längre eller lika lång utbildning som en präst, med tanke på det nya utbildningssystemet. Det är märkligt att det inte avspeglas bättre i värderingen av arbetet. Men det speglar patriarkatet i övrigt, diakon-

yrket är fortfarande ett kvinnoyrke. I Lunds stift är cirka 85-90 procent av diakonerna kvinnor. Vi är idag arbetsledare, en spindel i nätet och en föreläsare - så arbetet borde vara könsneutralt.

Finns det Žlika förväntningar pĊ manliga Žch kvinnliga diakŽner͍ – En manlig diakon har inte lika höga krav på sig att vara påläst och prestera lika mycket som en kvinna. De får en starkare respons från omgivningen som tycker att de är fantastiska. Det påminner mig om den öppna förskolan. Kommer det en ensam pappa med sina barn bli de ofta serverade kaffe och väldigt uppmärksammade. Det är så klart inte männens fel, det ligger i bemötandet hos omgivningen.

Hur eŌerlevs jämställdheten i sƟŌet͍ – Vi behöver också värna om den akademiska utbildningen och inte vara för generösa med dispenser till dem som saknar utbildning, oavsett könstillhörighet Vi har för många diakoniassistenter idag, de gör säkert ett bra jobb, men vi behöver värna om diakonkåren och ta rollen och vårt tredelade vigningsämbete på allvar. Idag är vi både ledare, föreläsare, utbildare, skapar nätverk och gör omvärldsanalyser. Det kräver en kompetens som vi ska vara stolta över!

>ena ,ansen

Arbetar sŽm iakŽn i >andskrŽna församůinŐ Ålder 44 år Familj Dan ŽĐŚ barn Intressen KörsånŐ͕ musik͕ kuůtur ŽĐŚ teater Därför är jag medlem i KyrkA Sedan 2ϬϬϴ͘ et ćr vikƟŐt aƩ vara faĐkůiŐt ansůuten͕ rent sŽůidariskt͕ ŽĐŚ aƩ ƟůůŚöra eƩ faĐkförbund sŽm kan den verksamŚet sŽm du arbetar inŽm Förebilder :esus͕ DarƟn >utŚer͕ esͲ mŽnd dutu͕ r DukǁeŐe ŽĐŚ Daůaůa͘ e ser/Śar seƩ mćnniskŽr ŽĐŚ aŐerat mŽt ůidande ŽĐŚ ŽrćƩvisŽr – Vi diakoner ska vara en nagel i ögat på beslutfattare, lokalt och centralt. Vi vet hur Sverige mår och kan signalera hur det står till långt före kunskapen når politikerna, säger diakon Lena Hansen.

KYRKFACK 2/14 1ϳ KYRKFACK 2/14 1ϳ


FRÅGA JURISTEN bör emellertid eftersträvas att din ledighet, med hjälp av kringliggande dagar, motsvarar vad som gäller för den som arbetar vardagar måndag–fredag.

Kan arbetsŐivaren krćva ůćkarintyŐ för sũuka barn͍

Skriv Ɵůů FråŐa ũuristen med dina fråŐŽr krinŐ avtaů ŽĐŚ arbetsrćƩ så svarar KyrkAs förbundsũurist RŽbert SveĐ͕ i mån av utrymme͕ på dina fråŐŽr͘ Daiůadressen ćr sveĐΛkyrka͘se

Kan veĐkŽfridaŐarna inkůuderas i semestern͍ :aŐ Śar ůite funderinŐar krinŐ min semester i sŽmmar͘ SŽm prćst ŽĐŚ pastŽrsadũunkt ũŽbbar ũaŐ inte på kŽntŽrsƟder͘ Kan ũaŐ dćrför vid půanerinŐen av semestern utŐå från mina veĐkŽfridaŐar Žm ũaŐ viůů Śa ůite ůćnŐd på ůediŐŚeten͍ Anna I kollektivavtalet finns vissa regler kring förläggning av semester i nu aktuellt avseende. Om inte du och arbetsgivaren kommer överens om annat ska semesterledigheten – om möjligt – förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

Sedan nåŐra år Ɵůůbaka ćr ũaŐ småbarnsfar͘ Din arbetsůedare Śar tydůiŐt visat sin irritaƟŽn över aƩ ũaŐ emeůůanåt måste vara Śemma ŽĐŚ vårda sũuka barn͘ hnder vintern Śar den situaƟŽnen intrćīat aƩ arbetsůedaren beŐćrt ůćkarintyŐ för aƩ visa aƩ barnen ŽĐkså ćr sũuka͘ ,ar arbetsŐivaren verkůiŐen rćƩ aƩ krćva intyŐ för barnen͍ Upprörd församlingspedagog Mycket grundläggande är att du som förälder enligt socialförsäkringsbalken har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av dina barn om du behöver avstå från förvärvsarbete i samband med barnens sjukdom. Du ska alltså både avstå från arbete och vårda dina barn. Det är sedan Försäkringskassan som beslutar om tillfällig föräldrapenning. I samband med det kan Försäkringskassan från dig begära in läkarutlåtande. Rätten till ledighet återfinns i föräldraledighetslagen och är kopplad till att du får tillfällig föräldrapenning. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta krävs inte någon särskild anmälningstid före ledighetens början.

Syftet med bestämmelsen är att arbetstagare med annan arbetstidsförläggning än måndag–fredag ska få en sammanhängande ledighet som så långt möjligt överensstämmer med den som gäller för arbetstagare som arbetar måndag till fredag.

Det bör inte föreligga något hinder för din arbetsgivare att i efterhand begära att du visar att förutsättningarna för rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning förelegat, dvs att du fått tillfällig föräldrapenning. Något utrymme för din arbetsgivare att som en förutsättning för ledighet kräva att du ska styrka att barnet är sjukt genom ett läkarintyg finns emellertid inte. Att uppställa ett sådant villkor för ledigheten strider i stället mot föräldraledighetslagen.

Det är inte någon garanti för viss total ledighet. Vid planeringen av semester

Såsom framgår av föräldraledighetslagen får arbetsgivaren inte missgynna en

1ϴ KYRKFACK 2/14

arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Att uppställa ett krav för dig att uppvisa läkarintyg kan försvåra möjligheten att utnyttja din rätt att vara ledig. Om så är faller i din situation kan det inte vara annat än ett missgynnande enligt föräldraledighetslagen för vilket arbetsgivaren kan bli tvungen att betala skadestånd.

sad Őćůůer vid ersćƩninŐ för tũćnsteresŽr med biů͍ SŽm diakŽn på ůandsbyŐden bůir det en Śeů deů biůresŽr͘ Din arbetsŐivare Śar nu ŐũŽrt förćndrinŐar i ersćƩninŐen för tũćnsteresŽr med biů͘ Eu får ũaŐ inte ersćƩninŐ Žm ũaŐ åker direkt från bŽstaden Ɵůů edžempeůvis eƩ Śembesök͘ För aƩ församůinŐen ska betaůa ersćƩninŐ krćver man aƩ ũaŐ passerar församůinŐsŚemmet dćr pastŽrsedžpediƟŽnen ćr beůćŐen ŽĐŚ ũaŐ Śar miƩ tũćnstestćůůe͘ r det verkůiŐen en rikƟŐ ŚanterinŐ av fråŐan͍ Diakon på hjul Resa som en arbetstagare gör i sitt arbete benämns tjänsteresa. En tjänsteresa ska ske till ett annat ställe än där arbetstagaren normalt utför sina arbetsuppgifter (tjänstestället). En arbetstagare kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare även om han eller hon stadigvarande arbetar på två olika orter. Om arbetet utförs på arbetsplatser som hela tiden växlar brukar tjänstestället vara den plats där arbetstagaren hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter. En tjänsteresa anses påbörjad respektive avslutad vid arbetstagarens tjänsteställe eller hans eller hennes bostad, beroende på var den faktiskt påbörjats eller avslutats. Jag kan därför inte se annat än att du vid nu aktuella resor har rätt till ersättning enligt gällande avtal. Resan utgår ju från din bostad och sker till annan plats än ditt tjänsteställe, dvs det är fråga om en tjänsteresa.


KONTAKTUPPGIFTER

KŽntakta Žss i KyrkA Behöver du facklig rĊdgivning är du sŽm medlem allƟd välkŽmmen aƩ kŽntakta dina lŽkala förtrŽendevalda. Deras kŽntaktuppgiŌer hiƩar du här eller pĊ vĊr hemsida ǁǁǁ.kyrka.se JENNY EDLING KretsŽrdförande, LuleĊ sƟŌskrets 0920-2ϲ 48 81

CHRISTER EDVINSON KretsŽrdförande, Skara sƟŌskrets 0ϱ14-122 91

STEN BYLIN KretsŽrdförande, Härnösands sƟŌskrets 0ϲϲ3-108 ϲ0

ANNAͳLISA SAAR KretsŽrdförande, GötebŽrgs sƟŌskrets 070-ϱ1ϱ 00 22

JOHAN LAUTMANN KretsŽrdförande, Uppsala sƟŌskrets 070-283 09 33

KENT ÖSTERDAHL KretsŽrdförande, Visby sƟŌskrets 0498-24 01 7ϲ

ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD KretsŽrdförande, VästerĊs sƟŌskrets 070-2ϱ2 2ϲ 3ϲ

BRITTͳMARIE LEION KretsŽrdförande, Växjö sƟŌskrets 072ϱ-2ϱ923ϱ

PERNILLA ROSIN KretsŽrdförande, Karlstads sƟŌskrets 0ϱ8ϲ-ϲ88 04

MIA MÖLLER KretsŽrdförande, Lunds sƟŌskrets 070-ϱ29 93 0ϲ

NILSͳHENRIK NILSSON KretsŽrdförande, StŽckhŽlms sƟŌskrets 070-22ϱ ϱϱ 32

EVA LINDSTRÖM KretsŽrdförande, 14:e kretsen 018-1ϲ 9ϲ 9ϲ

ANGELINA BACKMAN KretsŽrdförande, Strängnäs sƟŌskrets 0ϱ8ϱ-31ϱ 41

ANNͳKATRIN BOSBACH KretsŽrdförande, Utlandskretsen н49173192332ϲ

ANNAͳCARIN GABELIC KretsŽrdförande, Linköpings sƟŌskrets 013-20 ϱ0 33

Vi arbetar på kansůiet LENA FORSBERG

,andůćŐŐare medůemsreŐistret ůenaΛkyrka͘se VIBEKE HAMMARSTRÖM

df KansůiĐŚef vibeke͘ŚammarstrŽmΛkyrka͘se KRISTINA HARRISON

kŽnŽmi Θ /d krisƟna͘ŚarrisŽnΛkyrka͘se LENNART HÅKANSSON

KŽmmunikatör ůennart͘ŚakanssŽnΛkyrka͘se SOFIE TILLGREN

,andůćŐŐare medůemsreŐistret sŽĮeΛkyrka͘se ROBERT SVEC

Förbundsũurist sveĐΛkyrka͘se KONTAKT MED KANSLIET u får kŽntakt med kansůiet på kansůiΛkyrka͘se eůůer via vår vćdžeů ϬϴͲ441 ϴϱ 6Ϭ så ser vi Ɵůů aƩ diƩ ćrende Śamnar ŚŽs rćƩ persŽn͘ u kan ćven besöka vår Śemsida ǁǁǁ͘kyrka͘se ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER ina medůemsuppŐiŌer ćndrar du enkůast sũćův eŌer aƩ du ůŽŐŐat in på ǁǁǁ͘kyrka͘se eůůer via eͲpŽst Ɵůů ůenaΛkyrka͘se eůůer sŽĮeΛkyrka͘se FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP ,ar du prakƟska fråŐŽr krinŐ diƩ medůemskap kŽntaktar du >ena eůůer SŽĮe på medůemsreŐistret͘ u når dem sćkrast meůůan 9͘ϬϬͲ12͘ϬϬ måndaŐ Ɵůů fredaŐ͗ ůenaΛkyrka͘se ϬϴͲ441 ϴϱ ϳ1 sŽĮeΛkyrka͘se ϬϴͲ441 ϴϱ ϳϬ

KYRKFACK 2/14 19


BEGRĂ„NSAD EFTERSĂ„NDNING Posttidning B 9LG GHĂ€QLWLY HIWHUVlQGQLQJ nWHUVlQGV I|UVlQGHOVHQ PHG Q\D DGUHVVHQ WLOO EDNVLGDQ .\UNDQV ANDGHPLNHUI|UEXQG BR[    SWRFNKROP

Í&#x;Vi ska se trevĹŻiĹ?a ut men inte fĂśr trevĹŻiĹ?a Ĺ˝Ä?Ĺš vara dukĆ&#x;Ĺ?a pĂĽ det vi Ĺ?Ăśr͘ Vi fĂśrvćntas vara bĂĽde diakĹ˝naĹŻa Ĺ˝Ä?Ĺš prćsterĹŻiĹ?aÍ• vĂĽrdande Ĺ˝Ä?Ĺš Ĺ?Ĺ˝da prakĆ&#x;kanter͘ FĂśr en manĹŻiĹ? kyrkŽŚerde rćÄ?ker det med aĆŠ Ĺ?Ăśra det prćsterĹŻiĹ?a uppĹ?iĹŒerna Ĺ˝Ä?Ĺš ĹŻeda arbetet͘Í&#x; siÇ€ianne teĆŠerlingÍ• 'ÜƚeÄ?orgs sĆ&#x;ĹŒ

KyrkŽherde & kvinna - 2Ϲ kvinnŽr Žm ledarskap

Du bemĂśts annĹ˝rlunda sĹ˝m kyrkĹ˝herde Ĺ˝m du är kvinna jämfĂśrt med Ĺ˝m du är man, Ĺ˝ch du har andra fĂśrväntningar pÄŠ dig. Det framgÄŠr av de tjugĹ˝fem intervjuer sĹ˝m gjĹ˝rts med kvinnliga kyrkĹ˝herdar frÄŠn hela landet, Ĺ˝ch sĹ˝m samlats i den här bĹ˝ken. Jämställdheten inĹ˝m Svenska kyrkan har tagit stĹ˝ra kliv framÄŠt de senaste decennierna, men det ÄŽnns bÄŠde dĹ˝lda Ĺ˝ch uĆŠalade tankemĂśnster kvar sĹ˝m mÄŠste lyĹŒas fram i ljuset. FĂśrhĹ˝ppningen är aĆŠ KyrkĹ˝herde Ĺ˝ch kvinna ska bidra Ć&#x;ll aĆŠ säƊa fĹ˝kus pÄŠ den strukturella genderprĹ˝blemaĆ&#x;k sĹ˝m fĹ˝rĆžarande fĂśrsvÄŠrar fĂśr kvinnĹ˝r i chefspĹ˝siĆ&#x;Ĺ˝ner. Om Svenska kyrkan ska kunna utvecklas är det nĂśdvändigt aĆŠ dessa frÄŠgĹ˝r tar plats pÄŠ dagĹ˝rdningen pÄŠ arbetsplatser Ĺ˝ch i kyrkĹ˝rÄŠd.

<Ç&#x2021;rkoherde oÄ?h kÇ&#x20AC;inna Ä&#x2021;r eĆŠ samarÄ?eĆ&#x161;e mellan <Ç&#x2021;rkA oÄ?h ArgumenĆ&#x161; fĂśrlagÍ&#x2DC;

TA DEL AV ETT VIKTIGT JĂ&#x201E;MSTĂ&#x201E;LLDHETSDOKUMENT! Du beställer bĹ˝ken via Kyrkans AkademikerfĂśrbund Ç Ç Ç .kyrka.se eller hĹ˝s Argument fĂśrlag Ç Ç Ç .argument.se


Kyrkfack 2 2014