Issuu on Google+


Svensknorsk bl책 ordbok


Kunnskapsforlaget Aschehoug og Gyldendal

Svensknorsk blå ordbok Redaktør: Elin A. Frysjøenden

Kunnskapsforlaget


1. utgave 2014 © Kunnskapsforlaget H. Aschehoug & Co. (W. Nygaard) A/S og Gyldendal ASA, Oslo 2014 Svensk-norsk blå ordbok er utarbeidet på grunnlag av Det Danske Sprog- og Litteraturselskabs Svensk-Dansk ordbogsbase, som ligger til grunn for Svensk-Dansk ordbog, 1.udgave, Politikens Forlag, 2010 Ordboken er utgitt med støtte av Nordplus Sprog

Redaktør: Elin A. Frysjøenden Konsulenter: Sonja Vibeche Robøle Holte og Svein Erling Lorås Prosjektleder: Øystein Eek Omslag: Kristin Børtinghus Sats: Bokproduksjon SA Produksjonssjef: Øystein Endresen Skrift: Helvetica/Times New Roman 8 og 8,5 pkt./9 pkt. Trykk og innbinding: Drukarnia Dimograf Sp z.o.o Printed in Poland ISBN 978-82-573-2151-2 Materialet er vernet etter åndsverkloven. Uten uttrykkelig samtykke er eksemplarfremstilling, som utskrift og annen kopiering, bare tillatt når det er hjemlet i lov (kopiering til privat bruk, sitat o.l.) eller avtale med Kopinor (www.kopinor.no). Utnyttelse i strid med lov eller avtale kan medføre erstatnings- og straffeansvar.


Forord Den nye Svensk-norsk blå ordbok er et bidrag til å øke den språklige forståelsen og samkvemmet mellom det norske og svenske folk. Kunnskapsforlaget har også tidligere utgitt en Svensk-norsk ordbok, men denne er nå foreldet, og den nye ordboken bygger på et helt nytt grunnlag. Kunnskapsforlaget fikk for en del år siden kjennskap til at Det Danske Sprog- og Litteraturselskab hadde fått betydelige midler til å utarbeide en stor Svensk-dansk ordbog, og det ble inngått avtale om at Kunnskapsforlaget kunne få benytte denne ordbokbasen som kildegrunnlag for sitt prosjekt. Redaktører for Svensk-dansk ordbog, som utkom i 2010, var Else Bojsen, Pernille Folkmann, Kjeld Kristensen og Liisa Theilgaard. Kunnskapsforlaget fikk økonomisk støtte fra Nordisk ministerråd gjennom Nordplus Sprog-programmet, og arbeidet kom i gang i 2011. Resultatet er blitt en omfattende håndordbok med ca. 23 000 artikler, og med et rikt materiale av eksempler og uttrykk. Det er lagt vinn på å lage en ordbok som er nyttig for det praktiske liv, men boken rommer også det mer formelle og høytidelige. Redaktør for ordboken er cand.philol. Elin A. Frysjøenden, med Sonja Vibeche Robøle Holte og Svein Erling Lorås som konsulenter. Oslo, mars 2014 Kunnskapsforlaget


SLIK ER ARTIKLENE BYGD OPP BØYNING av oppslagsordet ORDKLASSE av oppslagsordet NORSK(E) OVERSETTELSE(R) BØYNING AV OVERSETTELSEN Ved uregelmessige verb med omlyd og uregelrette substantiv i grunnformen

HOMOGRAFNUMMER

OPPSLAGSORD alfabetisk, v/w alfabetiseres sammen UTTRYKKS­SEKSJON Stort sett med rekkefølgen: substantiv / substantiviske uttrykk, adjektiv/adjektiviske uttrykk, pronomen/ pronominale uttrykk, sammenligninger med som, verb (idiomer), verb med preposisjon, refleksivuttrykk, spørsmål, imperativer. Nektende uttrykk så godt som mulig sist i hver bolk. Rimelig alfabetisk rekkefølge i hver bolk

EKSEMPEL PÅ HOMOGRAFER

vara4 är, var, varit vb. være er, var, vært

tack vare takket være det vore ... (konjunktiv) det hadde vært ... låta ngt/ngn vara la noe(n) være, ikke bry seg om noe(n) vara av med ikke lenger ha vara med om være med på, oppleve hur är det med dig? hvordan går det?, hvordan har du det? vare sig du vill eller inte! om du vil eller ikke!, enten du vil eller ei/

ikke!

BETYDNINGSOPPLYSNINGER til oversettelsen

salva -n, salvor, salvorna sb. salve (krem; skuddserie) en KJØNN for oversettelsen (en hankjønn, a hunkjønn, et intetkjønn)

bräcka1 -n, bräckor, bräckorna sb. sprekk en, revne en bräcka2 bräcker, bräckte, bräckt vb. 1. knekke, bryte, (dagl., ovfø.) overtreffe, slå noens rekord 2. (dagl.) stoppe munnen på 3. bryte frem, gry 4. steke lett, riste bräckt skinka stekt flesk dagen bräcker dagen gryr


vara1 -n, varor, varorna sb. vare en EKSEMPEL PÅ HOMOGRAFER av substantiv med forskjellig bøyning

äkta vara ekte vare tala för varan anbefale noe

vara2 ubøy. sb.

ta vara på ta vare på ta sig till vara ta seg i vare, være forsiktig, akte seg, ta seg i akt

vara3 -t sb. væren en, tilværelse en FORKORTELSE for / full form av oppslagsordet

justitieombudsman -nen, -män, -männen sb. (JO) (vanl. best.

sing.) (tittel på) person (utpekt av riksdagen) som har tilsyn med anvendelsen av lovene i offentlig virksomhet (jf. sivilombudsmann)

VARIANTER av oppslagsordet. Står uten bøyning el. andre opplysninger

torta, tolta, älgkål -n, tortor, tortorna sb. turt (medisinplante,

Cicerbita alpina) en

lo, lodjur -n, -ar, -arna sb. gaupe (Lynx lynx) en LATINSK BETEGNELSE ved (de fleste) planter og dyr

VEIVISER Angir stilnivå, men også grammatiske opplysninger o.a. Gjelder primært det svenske oppslagsordet

bakhas -en, -or/-ar, -orna/-arna sb. (vanl. plur.) hase på dyrs bakben

HENVISNINGS­ ARTIKKEL uten grammatiske opplysninger. Kan ha veiviser

rallarros se mjölkört

ha ngn i bakhasorna (dagl.) ha noen i hælene sätta sig på bakhasorna (dagl.) stille/sette seg på bakbena (stritte

imot)


Forkortelser abstr. abstrakt adj. adjektiv adm. administrasjon adv. adverb akk. akkusativ anat. anatomi best. bestemt (form) betegn. betegnelse betydn. betydning bib. bibelsk biol. biologi bl.a. blant annet bot. botanikk bygg. byggfag ca. cirka dagl. dagligspråk dial. dialekt(alt) dvs. det vil si el. eller e.l. eller lignende eltekn. elektroteknikk eng. engelsk ev. eventuelt fagl. faglig, fagspråk f.eks. for eksempel fem. femininum fork. forkortelse fys. fysikk gen. genitiv geogr. geografisk gl. gammeldags/gammelt hist. historisk høytid. høytidelig håndarb. håndarbeid håndv. håndverk inf. infinitiv interj. interjeksjon iron. ironisk jus jus kjemi kjemi kl. klokken koll. kollektivt komp. komparativ konj. konjunksjon konkr. konkret kr krone(r) landbr. landbruk litt. litterært mask. maskulinum mat. matematikk matl. matlaging med. medisin

meteor. meteorologi mil. militær(t) m.m. med mer mus. musikk nedsett. nedsettende ngn någon ngt något no. norsk nr. nummer nøytr. nøytrum obj. objekt oppr. opprinnelig osv. og så videre ovfø. overført part. partisipp pass. passiv perf. perfektum pga. på grunn av plur. pluralis pol. politikk prep. preposisjon pres. presens pret. preteritum pron. pronomen refl. refleksiv rel. religion sb. substantiv setn. setning sing. singularis sj. sjelden(t) sjøf. sjøfart skog. skogbruk sms. sammensetning spr. språk, språklig, språkvitenskap spøk. spøkefullt subj. subjekt superl. superlativ sv. svensk tekn. teknikk tidl. tidligere tilsv. tilsvarende/tilsvarer typ. typografi ubest. ubestemt (form) ubøy. ubøyelig vanl. vanligvis vb. verb vedr. vedrørende vha. ved hjelp av vitensk. vitenskap(elig) zool. zoologi økon. økonomi


adlig

9

a

a AB -et, =, -en fork. (aktiebolag) A/S

(aksjeselskap) et abbedissa -n, -dissor, -dissorna sb. abbedisse en abborre -n, abborrar, abborrarna sb. abbor (fisk, Perca fluviatilis) en abbot -en, -ar, -arna sb. abbed en abdikation -en, -er, -erna sb. abdikasjon (tronfrasigelse) en abdikera -r, -de, -t vb. abdisere (frasi seg tronen e.l.) abonnemang -et, =, -en sb. abonnement et, forhåndsbestilling en abonnent -en, -er, -erna sb. abonnent (især på telefon) en abonnera -r, -de, -t vb. abonnere, reservere, (forhånds)bestille abbonera på en seger være (så å si) sikker på seier, ta seieren på forskudd abonnerad -rat, -e adj. leid ngt är abonnerat noe er leid abort -en, -er, -erna sb. abort en göra/ta abort ta abort abortera -r, -de, -t vb. abortere (spontant), få fremkalt abort absolut =, -a adj. absolutt absolutist -en, -er, -erna sb. totalavholdsmann en absorbera -r, -de, -t vb. absorbere, (ovfø.) ta til seg, (opp)sluke, fengsle abstrahera -r, -de, -t vb. abstrahere abstraktion -en, -er, -erna sb. abstraksjon en acceleration -en, -er, -erna sb. akselerasjon en accelerera -r, -de, -t vb. akselerere accent -en, -er, -erna sb. aksent en, (ovfø.) noe fremtredende, et særmerke accept -et, =, -en sb. aksept (godkjennelse; akseptert veksel) en acceptabel -t, acceptabla adj. akseptabel acceptera -r, -de, -t vb. akseptere, godta accessoarer -na sb. plur. accessoirer (tilbehør, især til klær) aceton -et/-en sb. aceton et ackja -n, ackjor, ackjorna sb. pulk en acklamation -en, -er, -erna sb. akklamasjon en, bifall et ackompanjatör -en, -er, -erna sb. akkompagnatør en

ackompanjemang -et, =, -en sb.

akkompagnement et

ackompanjera -r, -de, -t vb. akkompagnere ackord -et, =, -en sb. akkord (musikalsk og i

arbeids-/lønnssammenheng) en

ta ut ackord (mus.) lage akkorder (på et

instrument)

ackordera -r, -de, -t vb. akkordere (inngå

avtale/overenskomst; forhandle, diskutere; prute) ackordera ut ngn (mest hist.) bortakkordere, sette bort (barn i pleie) ackordera ut ngt selge noe ackreditera -r, -de, -t vb. akkreditere (gi tillatelse, fullmakt e.l.) ackurat1 =, -a adj. (dagl., sj.) presis (nøyaktig, akkurat) ackurat2 adv. (dagl.) akkurat (presis, nøyaktig) ackuschörska -n, -schörskor, -schörskorna sb. (gl.) jordmor en acne se akne adamsäpple -t, -n, -na sb. adamseple et addera -r, -de, -t vb. addere, legge sammen, (ovfø.) legge til addera ihop legge sammen addera med ngt komplettere addition -en, -er, -erna sb. addisjon en, sammenlegging en, summering en adel -n sb. adel en, (ovfø.) forfinede/edle personer idel ädel adel (spøk.) fiffen, sosialt fremstående personer, toneangivende kretser adelsman -nen, -män, -männen sb. adelsmann en aderton tallord (gl.) atten De Aderton Svenska Akademien adjektiv -et, =, -en sb. adjektiv et adjunkt -en, -er, -erna sb. 1. adjunkt (på høyskole/universitet) en, lærer i grunnskolens eldste klasser 2. hjelpeprest en adjö1 ubøy. sb. adjø et, farvel et säga adjö till / ta adjö av ngt si farvel til noe, ta avskjed med noe adjö2 interj. adjø!, farvel! adla -r, -de, -t vb. adle, (ovfø.) gi større verdi, foredle adlig -t, -a adj. adelig


administration

administration -en, -er, -erna sb.

administrasjon en administratör -en, -er, -erna sb. administrator en administrera -r, -de, -t vb. administrere adoptera -r, -de, -t vb. adoptere adoption -en, -er, -erna sb. adopsjon en adoptivbarn -et, =, -en sb. adoptivbarn et adoptivförälder -n, -föräldrar, -föräldrarna sb. adoptivforelder en adress -en, -er, -erna sb. adresse (postadresse/webadresse; skrivelse (med takk, krav e.l.)) en adressat -en, -er, -erna sb. adressat en adressera -r, -de, -t vb. adressere adressera sig rette seg til, henvende seg til Adriatiska havet Adriaterhavet advent -et sb. advent en första advent første søndag i advent i/under advent i adventstiden adverb -et, =, -en sb. adverb et advokat -en, -er, -erna sb. advokat en, sakfører en affekt -en, -er, -erna sb. affekt en affekterad affekterat, -e adj. affektert, tilgjort affektionsvärde -t, -n, -na sb. affeksjonsverdi en affisch -en, -er, -erna sb. plakat en, oppslag et affär -en, -er, -erna sb. 1. butikk en, firma et 2. handel en, forretninger 3. (nesten bare plur.) økonomisk situasjon (for person, foretak, organisasjon e.l.) 4. (nesten bare plur.) affære (sak, anliggende; bemerkelsesverdig (politisk/juridisk) hendelse; kortvarig kjærlighetsforhold) en svarta affärer svart handel (lyssky handelsvirksomhet) göra (en) stor affär av ngt gjøre stort nummer/vesen av noe lägga sig i ngns affärer blande seg i andres saker sköt du dina (egna) affärer! pass dine egne saker! affärsbank -en, -er, -erna sb. forretningsbank en affärsbiträde -t, -n, -na sb. ekspeditør en affärsbrev -et, =, -en sb. forretningsbrev et affärscenter -centret, =, -centren sb. forretningssenter et, butikksenter et affärshemlighet -en, -er, -erna sb. forretningshemmelighet en affärsklass -en sb. businessklasse en affärsman -nen, -män, -männen sb. forretningsmann en

10

affärsresa -n, -resor, -resorna sb.

forretningsreise en

affärsresenär -en, -er, -erna sb.

forretningsreisende en

affärssinne -t sb. forretningssans en affärstid -en, -er, -erna sb. åpningstid (for

butikker og varehus) en

afghan -en, -er, -erna sb. afghaner (person;

hund) en

afrikan -en, -er, -erna sb. afrikaner en, (i

sing.) om svarte personer i hankjønn, (i plur.) også om svarte personer i hunkjønn afton -en, aftnar, aftnarna sb. (tidlig) kveld en, (ofte høytid.) aften (ofte med bestemt arrangement/innhold) en på/om aftonen om aftenen aftondräkt -en, -er, -erna sb. aftenantrekk et aftonrodnad -en, -er, -erna sb. aftenrøde en aga1 -n sb. (formelt) tukt en, pryl en/et, fysisk avstraffelse aga2 -r, -de, -t vb. pryle, tukte, slå -r, slo, slått den man älskar agar man den man elsker, tukter man agenda -n, agendor, agendorna sb. agenda (dagsorden, program; type kalender) en agent -en, -er, -erna sb. agent en agera -r, -de, -t vb. agere (handle, gripe inn; opptre (som), spille) agera bakom kulisserna opptre bak kulissene (i det skjulte) agera fritt/öppet handle fritt agera för att göra ngt gå til handling for å gjøre noe agera snabbt handle raskt agg -et sb. agg (motvilje, nag) et fatta/få agg mot/till få motvilje mot hysa agg mot/till nære motvilje mot, bære nag til aggregat -et, =, -en sb. aggregat et aggression -en, -er, -erna sb. aggresjon en aggressiv -t, -a adj. aggressiv agitation -en, -er, -erna sb. agitasjon en agitera -r, -de, -t vb. agitere agn1 -en, -ar, -arna sb. (ofte plur.) agn en skilja/sålla agnarna från vetet skille klinten fra hveten (skille det dårlige fra det gode) skingras som agnar för vinden bli spredt som agner for vinden agn2 -et, =, -en sb. agn et, åte en, lokkemat en agna -r, -de, -t vb. agne (sette agn på) agna kroken sette agn på kroken agnborst -et/-en, =, -en sb. snerp et, agnbørste en agronom -en, -er, -erna sb. agronom en aids ubøy. sb. aids en


aladåb

11

ajöss interj. (dagl.) adjøss, adjø

ajöss med ngt takk og farvel til noe

akademi -n/-en, -er, -erna sb. akademi et,

høyere undervisningsanstalt, (især hist.) universitet et akademiker -n, =, -na sb. akademiker en akademisk -t, -a adj. akademisk akne, acne -n sb. akne (hudlidelse) en, filipens (kvise) en akrobat -en, -er, -erna sb. akrobat en akrobatik -en sb. akrobatikk en akryl -en sb. akryl -en/-et akt1 -en, -er, -erna sb. akt (del av skuespill; seremoni; (juridisk/politisk) dokument; (avbildning av) nakenmodell) en akt2 ubøy. sb. 1. akt (skjerpet oppmerksomhet) en 2. (gl.) fredløshet en i akt och mening att (formelt) med den hensikt å förklara i akt lyse fredløs ta tillfället i akt benytte anledningen akta -r, -de, -t vb. akte (behandle forsiktig; respektere, sette høyt) inte akta för rov ikke holde seg for god til, ikke sjenere seg for akta på (gl.) legge merke til, tenke på akta sig passe seg, være forsiktig akta dej vad bra! (dagl.) så bra! akter1 -n, aktrar, aktrarna sb. akterstavn en akter2 adv. akter, akterut, bak akterdel -en, -ar, -arna sb. akterende (av fartøy) en, (spøk.) bred bak(ende) akterlantärna -n, -tärnor, -tärnorna sb. 1. akterlanterne en 2. (dagl.) sistemann en, jumbo (i konkurranse) en akterseglad -seglat, -e adj. akterutseilt aktersnurra -n, -snurror, -snurrorna sb. 1. (dagl.) (båt med) påhengsmotor en 2. (slang) homoseksuell mann akterspegel -n, -speglar, -speglarna sb. akterspeil et, (spøk.) persons bakdel akterstäv -en, -ar, -arna sb. akterstavn en akterut, akter ut adv. akter(ut), bak akteröver, akter över adv. akterut aktie -n, -r, -rna sb. aksje en, (ovfø.) stilling en, anseelse en aktiebolag -et, =, -en sb. (AB) aksjeselskap (A/S) et aktiemäklare -n (dagl. -rn), =, -mäklarna sb. aksjemegler en aktieägare -n (dagl. -rn), =, -ägarna sb. aksjeeier en, aksjonær en aktion -en, -er, -erna sb. 1. aksjon (handling, inngripen; virksomhet) en

2. dramatisk fremstilling (især om

skuespillers gester og mimikk)

3. tiltale (især for embetsforseelse) en aktionär -en, -er, -erna sb. aksjonær en aktiv -t, -a adj. aktiv aktivera -r, -de, -t vb. aktivere

aktivera sig være aktiv, være i gang (med noe), bevege seg aktivist -en, -er, -erna sb. aktivist en aktivitet -en, -er, -erna sb. aktivitet en aktning -en sb. aktelse en, respekt en med all aktning för ngt/ngn med all respekt for noe(n) behandla/bemöta ngn med aktning

behandle/møte noen med respekt

stiga i ngns aktning stige i noens anseelse vinna aktning oppnå respekt

aktningsfull -t, -a adj. ærbødig aktningsvärd -värt, -a adj. 1. aktverdig, respektabel 2. anselig, betydelig

aktningsvärd summa anselig/betydelig beløp aktningsvärd ålder høy/respektabel alder

aktris -en, -er, -erna sb. skuespillerinne en aktsam -t, -ma adj. forsiktig, varsom,

oppmerksom

vara aktsam med/om orden være forsiktig

med hva man sier

aktuell -t, -a adj. 1. aktuell, rådende 2. bevisst, i hukommelsen

i det aktuella fallet i dette tilfellet ha ngt aktuellt huske noe, ha noe i

hukommelsen

aktör -en, -er, -erna sb. aktør (medvirkende

person/instans; mannlig skuespiller) en

akupunktur -en sb. akupunktur en akupunktör -en, -er, -erna sb. akupunktør en akustik -en sb. akustikk en akut1 -en, -er, -erna sb. (nesten alltid best.

sing., dagl.) legevakt en

akut2 =, -a adj. akutt, plutselig, brå akut3 adv. umiddelbart akutfall -et, =, -en sb. akutt tilfelle (også om

pasient), sykdom/skade som må behandles øyeblikkelig akutintag -et, =, -en sb. legevakt en akutmottagning -en, -ar, -arna sb. akuttmottak et akvarell -en, -er, -erna sb. akvarell en akvarium akvariet, akvarier, akvarierna sb. akvarium akvariet, akvarier, akvariene akvavit -en, -er, -erna sb. akevitt en al -en, -ar, -arna sb. or (løvtre, slekten Alnus) en aladåb -en, -er, -erna sb. (matl.) aspik en, kabaret en

a


alarm

alarm -et, =, -en sb. alarm en alarmera -r, -de, -t vb. (ofte pres. part.)

alarmere (tilkalle, varsle)

ett alarmerande rykte et illevarslende rykte

alban -en, -er, -erna sb. albaner en albansk -t, -a adj. albansk albanska -n, albanskor, albanskorna sb. 1. (uten plur.) albansk (språk) en/et 2. albansk kvinne album -et, =, -en sb. album et aldrig adv. aldri, (absolutt) ikke aldrig att aldri om

alerten ubøy. sb. best.

vara på alerten (dagl.) være på alerten

(være oppmerksom/vaktsom; passe på)

alf -en, -er, -erna sb. alv en alfabet -et, =, -en sb. alfabet et alfabetisera -r, -de, -t vb. alfabetisere alfabetisk -t, -a adj. alfabetisk alfågel -n, -fåglar, -fåglarna sb. havelle en,

12 när allt kommer omkring når alt kommer

til alt

vad i all sin dar! hva i alle dager!

alla pron. alle allan ubøy. sb.

spela allan (dagl.) være overlegen, spille

tøff

allbekant =, -a adj. alminnelig kjent,

velkjent

alldaglig -t, -a adj. dagligdags, hverdagslig,

triviell, (om utseende) grå

alldeles adv. 1. aldeles, fullstendig, helt, altfor 2. like, rett 3. (med svekket betydn.) helt

alldeles galen helt gal alldeles bakom ngt/ngn like/rett bak noe(n) alldeles för altfor alldeles i början helt i begynnelsen alldeles nyss nettopp nå

isand (fugl, Clangula hyemalis) a

allé -n, -er, -erna sb. allé en allehanda ubøy. adj. alt/alle slags, alt mulig,

en

allemansrätt -en sb. allemannsrett en allena ubøy. adj. (gl. unntatt i visse uttrykk)

alg -en, -er, -erna sb. (ofte plur.) alge en algebra -n, algebror, algebrorna sb. algebra alibi -t, -n, -na sb. alibi et alika -n, alikor, alikorna sb. (dial.) kaie (fugl)

en

full som en alika full som en alke

alka -n, alkor, alkorna sb. alke en, alkefugl en alkfågel -n, -fåglar, -fåglarna sb. alkefugl

(familien Alcidae) en

alkis -en, -ar, -arna sb. (dagl.) alkoholiker en alkohol -en, -er, -erna sb. alkohol en alkoholberoende1 -t sb. alkoholavhengighet

en

alle mulige, allehånde

alene

det allena saliggörande det eneste

saliggjørende, det eneste som hjelper

alldeles allena helt alene mol allena mutters alene

allenarådande ubøy. adj. enerådende allenast adv. (gl.) kun, bare, alene endast och allenast ene og alene

allergen1 -et, -er/=, -erna/-en sb. allergen

(stoff som fremkaller allergi) et

alkoholberoende2 ubøy. adj.

allergen2 -t, -a adj. allergen

alkoholfri -tt, -a adj. alkoholfri, uten alkohol alkoholhalt -en, -er, -erna sb. alkoholinnhold

allergi -n, -er, -erna sb. allergi en allergiker -n, =, -na sb. allergiker en allergisk -t, -a adj. allergisk allesamman pron. se allesammans allesammans, allesamman pron. alle

alkoholavhengig

et, alkoholprosent en

alkoholhaltig -t, -a adj. alkoholholdig alkoholiserad -serat, -e adj. alkoholisert alkoholism -en sb. alkoholisme en alkoholist -en, -er, -erna sb. alkoholiker en,

alkoholist en

alkotest -en/-et, -er/=, -erna/-en sb. (dagl.)

alkotest en, promilleprøve en alkov -en, -er, -erna sb. alkove en all -t, -a pron. all allt i allo, alltiallo altmuligmann alla gånger (dagl.) alltid, helt sikkert allt som allt alt i alt i ett för allt én gang for alle med all säkerhet helt sikkert av allt att döma etter alt å dømme allt vad tygen håller alt hva remmer og tøy kan holde, av alle krefter

(allergifremkallende)

sammen, samtlige

allestädes adv. (gl.) overalt, alle vegne allestädes närvarande

allestedsnærværende

allfarväg -en, -ar, -arna sb. allfarvei en

långt från allfarvägarna utenom det vanlige, ukonvensjonell, original allhelgona (dagl.) se allhelgonadag allhelgonadag, allhelgona -en sb. (nesten bare best. sing.) allehelgensdag (1. november, i Den norske kirke lagt til første søndag i november) en allians -en, -er, -erna sb. allianse en en ohelig allians moralsk tvilsomt samarbeid


alltmedan

13

alliera -r, -de, -t vb.

alliera sig alliere seg, slutte forbund med,

slå seg sammen allierad allierat, -e adj. alliert allierad med/till alliert med allihop, allihopa pron. alle sammen allihopa (dagl.) se allihop allis -et sb. (dagl.) alvor et på allis på alvor, alvorlig snacka allis snakke alvor allmakt -en sb. allmakt en allmoge -n sb. (mest hist.) allmue en allmosa -n, -mosor, -mosorna sb. almisse en allmän -t, -na adj. allmenn, offentlig det allmänna det offentlige, myndighetene allmän egendom offentlig eiendom allmän handling offentlig dokument allmänt hållen uttrykt i generelle vendinger, ubestemt allmänanda -n sb. samfunnsånd en, (sj.) solidaritet en allmänbildning -en sb. gode allmennkunnskaper (med viss vekt på humaniora), allmenndannelse en allmängiltig -t, -a adj. allmenngyldig, allmenn, universell allmängods -et sb. noe alle kjenner til om fakta/metoder, fellesgods et allmänhet -en sb. (vanl. best.) allmennhet en, offentlighet en folk i allmänhet folk i alminnelighet i allmänhet som regel, vanligvis, stort sett allmänintresse -t, -n, -na sb. allmenninteresse en allmänläkare -n (dagl. -rn), =, -läkarna sb. allmennpraktiserende lege allmännelig -t, -a adj. (gl. el. høytid.) alminnelig, som omfatter alle allmänning -en, -ar, -arna sb. allmenning en allmänpraktiker -n, =, -na sb. allmennpraktiker (allmennpraktiserende lege) en allmänprevention -en sb. allmennprevensjon en, generalprevensjon en allmänpreventiv -t, -a adj. allmennpreventiv, generalpreventiv allmäntillstånd -et sb. allmenntilstand en allmäntjänstgöring -en sb. (AT) turnustjeneste (under lege-/ tannlegeutdannelse) en allomfattande ubøy. adj. altomfattende allra adv. aller allra bäst aller best allriskförsäkring -en, -ar, -arna sb. fullrisikoforsikring en alls adv. (i nektende el. spørrende sammenheng) absolutt, overhodet, i det hele

tatt

ingen alls ingen / ikke noe i det hele tatt ingenting alls overhodet ingenting alls icke den gang ei alls inte ikke på noe vis inte alls ikke i det hele tatt, absolutt ikke

allsidig -t, -a adj. allsidig allsköns ubøy. adj. (noen ganger nedsett.)

alskens, alt mulig

i allsköns ro i ro og mak, i fred og ro

allsmäktig -t, -a adj. allmektig Allsvenskan ubøy. sb. best. (dagl., sport)

Eliteserien (i fotball tilsv. no., i ishockey tilsv. no. 1. divisjon) allsvåldig -t, -a adj. (gl.) allmektig (om Gud) allsång -en, -er, -erna sb. allsang en allt1 -et sb. (nesten bare best.) alt et allt i allo altmuligmann, medhjelper, støttespiller, høyre hånd hela altet (dagl.) alt (sammen), det hele när allt kommer omkring når alt kommer til alt vara ngns allt være alt for noen allt2 adv. 1. sannelig, min sann, alt 2. visst, vel 3. stadig allt bättre/mindre/ ... bedre og bedre / mindre og mindre / ..., stadig bedre/mindre/ ... allt emellanåt, alltemellanåt av og til, innimellom allt ifrån, alltifrån helt fra allt igenom, alltigenom tvers igjennom, helt og holden(t) allt intill, alltintill helt til allt medan, alltmedan alt imens, samtidig med at allt som oftast, alltsomoftast titt og ofte nu skojar du allt! nå spøker du vel bare! allt3 pron. alt alltefter, allt efter prep. alt etter allteftersom, allt eftersom adv. alt etter som alltför, allt för adv. altfor alltiallo, allt i allo ubøy. sb. altmuligmann en, medhjelper en, støttespiller en, høyre hånd alltid adv. alltid alltifrån, allt ifrån prep. helt fra alltigenom, allt igenom adv. tvers igjennom, helt og holden(t) alltihop, alltihopa pron. alt (sammen) alltihopa (dagl.) se alltihop allting pron. allting alltjämt adv. fremdeles, stadig (vekk) alltmedan, allt medan konj. (alt) imens, samtidig med at

a


alltmer

alltmer, allt mer adv. stadig mer, mer og mer alltnog adv. nok om det alltsamman se alltsammans alltsammans, alltsamman pron. alt

14

alternativ2 -t, -a adj. alternativ alternera -r, -de, -t vb. alternere, skiftes,

bytte på

alltsedan, allt sedan prep. helt siden alltsomoftast, allt som oftast adv. titt og

altfiol -en, -er, -erna sb. bratsj en altviolin -en, -er, -erna sb. bratsj en altviolinist -en, -er, -erna sb. bratsjist en aluminium -et/aluminiet/= sb. aluminium

alltså adv. altså alludera -r, -de, -t vb. alludere (hentyde) allusion -en, -er, -erna sb. allusjon

alumn -en, -er, -erna sb. 1. (gl.) læregutt en, protesjé en 2. alumn(us) (tidligere elev ved universitet/

allvar -et sb. alvor et

amanuens -en, -er, -erna sb. assistent

(sammen)

ofte, stadig vekk

(hentydning) en

på allvar i alvor

allvarlig -t, -a adj. alvorlig allvarsam -t, -ma adj. alvorlig, alvorsfull allvarsord -et, =, -en sb. alvorsord et

rikta allvarsord till ngn snakke alvor med

noen

säga/tala allvarsord snakke alvorsord

allvetande ubøy. adj. allvitende allvetare -n (dagl. -rn), =, -vetarna sb.

allviter en

allväders- forledd (om klær, sko) allværs-

(som kan brukes i allslags vær)

alm -en, -ar, -arna sb. alm (tre, Ulmus glabra;

ved fra treet) en

almanacka -n, -nackor, -nackorna sb.

kalender en, almanakk en

aln -en, -ar, -arna sb. alen (gl. lengdemål,

knapt 60 cm; no. alen 0,6275 m) en

alpacka -n, alpackor, alpackorna sb. alpakka

(søramerikansk lama; ull fra dyret) en

alpinist -en, -er, -erna sb. alpinist en alpros -en, -rosor, -rosorna sb. (bot.)

alperose (om visse arter Rhododendron) en, lapprose (Rhododendron lapponicum) en alster alstret, =, alstren sb. (litterært, kunstnerlig) produkt et, verk et alstra -r, -de, -t vb. 1. (om fysisk fenomen, følelse e.l., sj. om konkr. produkt) produsere, skape, danne, frembringe 2. avle, fostre alstra barn avle barn alstring -en, -ar, -arna sb. (høytid.) produksjon (skapende virksomhet, især intellektuell, kunstnerisk) en alt1 -en, -ar, -arna sb. (mus.) alt en alt2 pron. alt altan -en, -er, -erna sb. altan en altare -t, -n/=, altarna sb. alter et tronen och altaret staten og kirken stå inför altaret vies i kirken, stå for alteret altargång -en, -ar, -arna sb. midtgang i kirke altarring -en, -ar, -arna sb. alterring en alternativ1 -et, =, -en sb. alternativ et

en/et

høyskole) en

(nyutdannet tjenestemann ved offentlig institusjon, museum, universitet e.l.) en amatör -en, -er, -erna sb. amatør en amatörmässig -t, -a adj. amatørmessig ambassad -en, -er, -erna sb. ambassade en ambassadör -en, -er, -erna sb. ambassadør en ambition -en, -er, -erna sb. ambisjon en ambitiös -t, -a adj. ambisiøs ambulans -en, -er, -erna sb. ambulanse en ambulera -r, -de, -t vb. (ofte pres. part.) ambulere (reise omkring, flytte fra sted til sted, især med virksomhet som normalt er stasjonær) amen interj. amen et amerikan -en, -er, -erna sb. amerikaner en amerikansk -t, -a adj. amerikansk amerikanska -n, -kanskor, -kanskorna sb. 1. (uten plur.) amerikansk (språk) en/et 2. amerikansk kvinne ametist -en, -er, -erna sb. ametyst en amfibie -n, -r, -rna sb. amfibium -fibiet, -fibier, -fibiene amfiteater -n, -teatrar, -teatrarna sb. amfiteater et amiral -en, -er, -erna sb. admiral (sjøoffiser; sommerfugl) en amma1 -n, ammor, ammorna sb. amme en amma2 -r, -de, -t vb. amme ammoniak -en sb. ammoniakk en ammunition -en sb. ammunisjon en amnesti -n, -er, -erna sb. amnesti et amok ubøy. sb. amok (berserk) adv. löpa amok gå amok amoralisk -t, -a adj. amoralsk (uten moral) amortera -r, -de, -t vb. amortere, amortisere (nedbetale) amortera av/ner betale ned, avdra amorteringsfri -tt, -a adj. avdragsfri ampel1 -n, amplar, amplarna sb. ampel en ampel2 -t, ampla adj. (i stående uttrykk) glimrende, rikelig (de) amplaste lovord strålende omtale, fabelaktig kritikk, overstrømmende ros


andligen

15

amper -t, ampra adj. (især om (eldre) kvinne)

barsk, stram, bitter ampra -r, -de, -t vb. stelle, pusle ampra arken (dagl.) pusse opp båten ampra om stelle med, pusle med ampull -en, -er, -erna sb. ampulle en amputation -en, -er, -erna sb. amputasjon en amputera -r, -de, -t vb. amputere amulett -en, -er, -erna sb. amulett en amöba -n, amöbor, amöborna sb. amøbe en an adv. an av och an frem og tilbake gripa sig an (med) ta fatt på ta sig an ta seg av, påta seg ana -r, -de, -t vb. ane ana argan list ane uråd låta ana gi aning om, la (noen) ane ana sig til ngt slutte seg til noe tro/tycka sig ana ngt synes å merke seg anabol -t, -a adj. anabol analfabet -en, -er, -erna sb. analfabet en analog -t, -a adj. analog analogi -n, -er, -erna sb. analogi en analys -en, -er, -erna sb. analyse en analysera -r, -de, -t vb. analysere analysera fram analysere seg frem til analytiker -n, =, -na sb. analytiker en analytisk -t, -a adj. analytisk analöppning -en, -ar, -arna sb. analåpning (endetarmsåpning) en ananas -en, -er/=, -erna/-en sb. ananas en anarki -n sb. anarki et anarkism -en sb. anarkisme en anatomi -n sb. anatomi en anbefalla -faller, -fallde, -fallt vb. 1. anbefale 2. påby (formelt) anbefalla en medicin forordne en medisin anbefalla sig overgi seg (især religiøst) anbelanga -r, -de, -t vb. vad mig anbelangar (dagl.) hva meg angår anblick -en, -ar, -arna sb. syn et, skue et, øyekast et blotta anblicken bare synet vid en hastig anblick ved et raskt blikk / en kjapp titt vid första anblicken ved første øyekast anbud -et, =, -en sb. anbud et, (auksjons) bud et anciennitet -en sb. ansiennitet en and -en, änder, änderna sb. and (især villand (stokkand)) -a, ender, endene anda -n sb. 1. ånd (stemning; moral; dypere/egentlig mening; inspirasjon) en 2. (i visse uttrykk, best.) pust en, åndedrett et

god/dålig anda god/dårlig stemning/moral anda av ngt stemning av noe, tone i samma anda i samme ånd, av samme slag med andan i halsen med tunga ute av

halsen, heseblesende

när andan faller på når ånden kommer over

en (når en får lyst til å gjøre noe, når en kommer i den rette stemningen) dra andan trekke pusten ge upp andan (gl.) oppgi ånden (dø), (dagl., spøk. om ting o.l.) gå i stykker («dø») hämta andan få igjen pusten, puste på/ut, (ovfø.) summe seg tappa andan miste pusten vara samma andas barn ha samme kjemi/ sinn, være åndsbeslektet andakt -en, -er, -erna sb. andakt (høytidelig sinnsstemning; kort gudstjeneste) en andanom ubøy. sb. i andanom i fantasien/ånden andas =, andades, andats vb. 1. puste 2. utstråle, avspeile, ånde 3. hviske, antyde, røpe andas frid/rädsla/... stemningen er full av ..., det råder ..., ånde ... inte andas ett ord ikke si et pip andas ut utånde ande -n, andar, andarna sb. ånd (bevissthet; begavelse; overnaturlig vesen) en andedrag -et, =, -en sb. åndedrag (innånding) et, pust en andedräkt -en, -er, -erna sb. åndedrett et ha mycket andedräkt være trassig, gjenstridig, hovmodig, arrogant andel -en, -ar, -arna sb. andel en andemening -en, -ar, -arna sb. egentlig mening, essens en andetag -et, =, -en sb. åndedrag et i ett (enda) andetag i ett strekk, uten stopp i nästa andetag i neste øyeblikk i samma andetag i samme åndedrag (samtidig) dra/ta sitt sista andetag trekke sitt siste sukk andeväsen -det, =, -dena sb. åndevesen et andfådd -fått, -a adj. andpusten andfågel -n, -fåglar, -fåglarna sb. andefugl (bl.a. ender, gjess, svaner) en andhämtning -en, -ar, -arna sb. åndedrett et andlig -t, -a adj. åndelig det andliga ståndet geistligheten, presteskapet andligen adv. åndelig, mentalt andligen frånvarande/närvarande

åndsfraværende/-nærværende

a


andlighet

andlighet -en sb. åndelighet en andlös -t, -a adj. åndeløs andning -en, -ar, -arna sb. pust en, åndedrett

et

konstgjord andning kunstig åndedrett komma in i andra andningen få nye krefter

andningshål -et, =, -en sb. pustehull et andningspaus -en, -er, -erna sb. pustepause

en

andningsvägar -na sb. plur. luftveier andnöd -en sb. åndenød en andra1 mask. andre tallord (ordenstall)

andre, annen

det ena ger det andra det ene fører til det

andre

hyra i andra hand fremleie (leie videre til andre) andra2 -r, -drog, -git vb. anføre, fremføre, si andra3 pron. andre andrafiol -en, -er, -erna sb. annenfiolin en spela andrafiolen spille annenfiolin andragande -t, -n, -na sb. uttalelse en, innlegg et andrahandsaffär -en, -er, -erna sb. brukthandel en, bruktbutikk en andrahandsvärde -t, -n, -na sb. annenhåndsverdi en andrake -n, -drakar, -drakarna sb. hannand (mest brukt om vill hannand, noen ganger om tam (andrik)) en andrapris -et, -er/=, -erna/-en sb. annenpremie en andraspråk -et, =, -en sb. annetspråk et andre1 tallord (ordenstall) (mask.) andre, annen andre2 pron. (mask.) andre andrum -met sb. pusterom et, betenkningstid en andtruten -trutet, -trutna adj. andpusten andtäppa -n sb. åndenød en, trangpustethet en, (dagl.) astma en andtäppt =, -a adj. andpusten, trangbrystet, (dagl.) astmatisk andunge -n, -ungar, -ungarna sb. andunge (hos villand) en andäktig -t, -a adj. andektig anekdot -en, -er, -erna sb. anekdote en anemi -n sb. anemi (blodmangel) en anemon -en, -er, -erna sb. anemone (især om prydplanter) en anestesi -n, -er, -erna sb. anestesi (følelsesløshet (manglende evne til å oppfatte sanseinntrykk); bedøvelse) en anfader -n, -fäder, -fäderna sb. stamfar (eldste forfader av betydning) en anfall -et, =, -en sb. angrep et, anfall et spela (i) anfall (sport) spille i angrep

16

anfalla -faller, -föll, -fallit vb. 1. angripe 2. (vanl. pass.) få anfall anfallare -n (dagl. -rn), =, -arna sb.

angrepsspiller en

anfallsspelare -n (dagl. -rn), =, -arna sb.

angrepsspiller en

anfordran ubøy. sb. oppfordring en,

anmodning en, krav et, fordring en, begjæring en på/vid anfordran på oppfordring/begjæring anfrätt =, -a adj. tæret, etset, (ovfø.) ødelagt (moralsk fordervet) anfäkta -r, -de, -t vb. (ofte pass.) plage, nage, anfekte vara anfäktad av ngt være plaget av noe anfäktelse -n, -r, -rna sb. anfektelse en anföra -för, -förde, -fört vb. anføre (lede; fremholde, sitere) anföra besvär inngi protest, anke anförande -t, -n, -na sb. 1. foredrag et, tale en, innlegg et 2. (sj. plur.) ledelse en under anförande av ngn under noens ledelse hålla ett anförande holde et foredrag, ha et innlegg anförare -n (dagl. -rn), =, -arna sb. anfører en, leder en anföring -en, -ar, -arna sb. sitat et direkt/indirekt anföring direkte/indirekte tale anföringstecken -net, =, -nen sb. anførselstegn et anförtro -r, -dde, -tt vb. betro anförtro sig betro seg anförvant -en, -er, -erna sb. (formelt) slektning en ange -r, -gav, -tt vb. 1. angi (oppgi, peke ut; anmelde) 2. anslå ange tonen/takten (ovfø.) slå an tonen/ takten angel -n, anglar, anglarna sb. angel ((stor) fiskekrok) en angelägen -läget, -lägna adj. (om sak) viktig, nødvendig, presserende, (om person) ivrig, oppsatt på visa sig angelägen vise at man ivrer for noe, vise at noe er viktig for en, ivre for noe, gå sterkt inn for noe angelägenhet -en, -er, -erna sb. anliggende et, sak en, (uten plur.) viktighet en, betydning en sköt dina egna angelägenheter! pass dine egne saker! angenäm -t, -a adj. behagelig, hyggelig


471

SVENSK MINIGRAMMATIKK Alfabetet

Det svenske alfabetet er litt forskjellig fra det norske: 1 ä og ö i stedet for æ og ø 2 rekkefølgen av de tre siste bokstavene: å, ä, ö (no.: æ, ø, å)

Substantiv og artikler

Grammatisk kjønn Svensk riksspråk har to grammatiske kjønn: felleskjønn (utrum) og intetkjønn (neutrum). (Dialektene kan også ha hunkjønn.) De fleste ord har bare ett kjønn. En mindre gruppe kan likevel bøyes både som felleskjønn og intetkjønn, for eksempel en/ett intervall, en/ett paraply og en/ett test. En del ord har forskjellig kjønn i svensk og norsk. For eksempel: en bild - et bilde en miljö - et miljø en människa - et menneske ett förnuft - en fornuft ett krig - en krig ett straff - en straff Ubestemt artikkel Den ubestemte artikkelen er en i felleskjønn og ett i intetkjønn. Den regnes ofte som et pronomen. Bøyning Svenske substantiv deles inn i 6 klasser. Bøyningen i ubestemt flertall bestemmer klasse: klasse 1 -or 2 -ar 3 -er 4 -r 5 -n 6-

ubestemt entall gata båt röst linje äpple ägg

bestemt entall gatan båten rösten linjen äpplet ägget

ubestemt flertall gator båtar röster linjer äpplen ägg

bestemt flertall gatorna båtarna rösterna linjerna äpplena äggen

Klasse 1 og 2 er felleskjønn. Klasse 3 og 4 er nesten alltid felleskjønn. Klasse 5 er intetkjønn. Klasse 6 er nesten alltid intetkjønn. De enkelte klassene 1 gata-klassen a) de fleste felleskjønnsord som ender på -a i ubestemt entall: mamma-mammor, känslakänslor, pizza-pizzor b) en del ord som ender på konsonant: våg-vågor, ros-rosor, toffel-tofflor, åder-ådror c) avledninger på -a, -inna, -(er)ska, -essa, -issa og -sla: danska-danskor (dansk kvinne), lärarinna-lärarinnor, baronessa-baronessor, diakonissa-diakonissor, rädsla-rädslor


472

2 båt-klassen a) de fleste enstavelses felleskjønnsord som ender på konsonant: båt-båtar, kåk-kåkar, nål-nålar b) de fleste flerstavelses felleskjønnsord som ender på trykklett konsonant: potatispotatisar, jumper-jumprar c) de fleste flerstavelses felleskjønnsord som ender på trykklett -e: pojke-pojkar, kälkekälkar, jätte-jättar d) de fleste flerstavelses felleskjønnsord som ender på trykklett -el, -en og -er. (e-en faller bort i flertall.) fågel-fåglar, öken-öknar, åker-åkrar c) en del enstavelses felleskjønnsord som ender på lang vokal: sjö-sjöar, ö-öar, slå-slåar, bro-broar 3 röst-klassen a) felleskjønnsord som tilsvarer klasse 2 a: röst-röster, katt-katter, sport-sporter b) felleskjønnsord som tilsvarer klasse 2 d: muskel-muskler, fiber-fibrer c) felleskjønnsord med trykktung endestavelse i entall: amiral-amiraler, akademiakademier, platå-platåer d) felleskjønnsord som ikke er sammensetninger, men uttales som om de var det: idrottidrotter, följetong-följetonger. Mange lånord: dekan-dekaner, jury-juryer, historiahistorier d) mange fremmedord (felleskjønn), bl.a.: barrikad-barrikader, doktorand-doktorander, konferens-konferenser, turist-turister e) flerstavelses felleskjønnsord med trykksterk endevokal: bryggeri-bryggerier, kafékaféer, parti-partier f) flerstavelses intetkjønnsord på -eum og -ium: museum-museer, gymnasium-gymnasier 4 linje-klassen a) enkelte flerstavelses felleskjønnsord på trykklett -e: linje-linjer, aktie-aktier, samesamer b) enkelte flerstavelses felleskjønnsord på annen trykklett vokal: hustru-hustrur, vallmovallmor c) enkelte enstavelsesord med lang vokal: sko-skor, tå-tår, -bo-bor (kalmarbo) 5 äpple-klassen a) intetkjønnsord med trykklett endevokal: hjärta-hjärtan, city-cityn. Avledninger med -ande/-ende, -e og -sle: meddelande-meddelanden, möte-möten, bränsle-bränslen b) enstavelses intetkjønnsord på lang vokal: bi-bin, fly-flyn, frö-frön 6 ägg-klassen a) ord med ubøyd ubestemt flertall på konsonant (mest intetkjønn): lås, papper. En rekke avledninger: parlament, citat, budskap b) intetkjønnsavledninger på -are, -ande, -iker og -(i)er: läkare, musiker, litauer Genitiv (eieform) Genitiv ender på -s, som i norsk: Annikas båt, Pippis häst Norsk kan uttrykke eiendom eller tilhørighet med til eller sin (båten til Annika, Annika sin båt). Det går ikke i svensk.


473

Adjektiv

Gradbøyning Adjektiv gradbøyes med endelse eller med mer/mest: grön - grönare - grönast ond - ondare - ondast spännande – mer spännande – mest spännande Mange adjektiv gradbøyes med endelse i noen betydninger, med mer og mest i andre. Noen vanlige adjektiv med uregelmessig bøyning: bra - bättre - bäst dålig - sämre - sämst gammal - äldre - äldst liten - mindre - minst många - fler - flest stor - större - störst Samsvarsbøyning Svensk har både grammatisk og betydningsmessig samsvarsbøyning. Ved grammatisk kongruens får adjektivet form etter substantivets kjønn. Ved betydningsmessig etter substantivets betydning. Dette gjelder bl.a. ved uttrykk for personer. Det heter den store mannen, men den stora kvinnan, enda begge ordene er felleskjønn. Entall ubestemt form felleskjønn grön konstlad

ubestemt form intetkjønn grönt konstlat

bestemt form hankjønnsbøyning gröne konstlade

Flertall bestemt form ikke-hankjønnsbøyning gröna gröna konstlade konstlade

Pronomen

Pronomen er en stor og uensartet ordklasse. Den kan inndeles på ulike måter. Her er bare en liten oversikt. Personlige jag mig du dig han, hon, den, det honom, henne, den, det vi oss ni er de (dom) dem (dom) Vanlig uttale av mig og dig er /mej:/ og /dej:/. Bokstavrett uttale brukes iblant i opplesning og poesi. Dom brukes iblant i muntlig tale og hverdagsspråk istedenfor dem. Ni brukes iblant i høflig tiltale til én person. (Bruken ser ut til å bre seg («det nya niandet»)).


474

Eiendom min mitt mina din ditt dina hans hennes dess sin sitt sina vår vårt våra er ert era deras Pronomenet settes foran det som eies. Det som eies, står i ubestemt form: min kjol, hennes pojke, deras idéer Påpekende Påpekende pronomen er denne/denna/detta/dessa, den/det/de här, den/det/de där og den/ det/de. Refleksive Refleksive pronomen er sig og sin/sitt/sina. Vanlig uttale av sig er /sej:/. Bokstavrett uttale brukes iblant i opplesning og poesi.

Spørreord hur (hvordan) hurdan (hvordan, hva slags) vad (hva) vad för (hva for) var (hvor) varför (hvorfor) vem (hvem) vilken (hvilken) vilkendera (hvilken av dem)

Verb

hurdant

hurdana

vilket vilketdera

vilka

Infinitiv ender på -a, eller er uten endelse: böja, fråga, sy Presens ender på -(e)r: böjer, frågar, syr Presens partisipp ender på -ande/-ende: frågande, stående Preteritum (svake verb) ender på -de, -te, -dde: frågade, döpte, sydde Mange sammensatte verb kan ha løs sammensetning, bl.a.: upprusta - rusta upp, uppstämma - stämma upp, uppta - ta upp, uppväga - väga upp. Løs sammensetning er ofte det vanligste. Fremtid (futurum) uttrykkes med kommer att eller ska(ll) + infinitiv av hovedverbet. Kommer att er vanligst. Ønske kan uttrykkes med vill (jag vill ...), konjunktivformen vore (det vore bra om ...) eller skulle (det skulle vara ...).


475

Noen sterke og uregelmessige verb: Infinitiv be binda bita bjuda bli(va) brinna bryta bära dra dricka driva dö falla fara finna flyga flyta frysa få försvinna ge glädja gripa gråta gå göra heta hjälpa hugga hålla kliva knyta komma krypa kunna le lida ligga ljuga låta lägga njuta nysa rida rinna riva se sitta sjunga

Presens ber binder biter bjuder bli(ve)r brinner bryter bär drar dricker driver dör faller far finner flyger flyter fryser får försvinner ger gläder/glädjer griper gråter går gör heter hjälper hugger håller kliver knyter kommer kryper kan ler lider ligger ljuger låter lägger njuter nyser rider rinner river ser sitter sjunger

Preteritum bad band bet bjöd blev brann bröt bar drog drack drev dog föll for fann flög flöt frös (intr.)/fryste (tr.) fick försvann gav gladde grep grät gick gjorde hette hjälpte högg höll klev knöt kom kröp kunde log led låg ljög lät la(de) njöt nös/nyste red rann rev såg satt sjöng

Perfektum har bett har bundit har bitit har bjudit har blivit har brunnit har brutit har burit har dragit har druckit har drivit har dött har fallit har farit har funnit har flugit har flutit har frusit/fryst (tr.) har fått har försvunnit har gett har glatt har gripit har gråtit har gått har gjort har hetat har hjälpt har huggit har hållit har klivit har knutit har kommit har krupit har kunnat har lett har lidit har legat har ljugit har låtit har lagt har njutit har nyst/nysit har ridit har runnit har rivit har sett har suttit har sjungit


476

Infinitiv sjunka skilja skina skjuta skola skrika skriva skära slippa slita sluta slå snyta sova spricka sprida springa stiga stjäla stryka stå suga supa svälja säga sälja sätta ta tiga vara veta vika vilja vinna välja vänja växa äta

Tallord

Presens sjunker skiljer skiner skjuter ska(ll) skriker skriver skär slipper sliter sluter slår snyter sover spricker sprider springer stiger stjäl stryker står suger super sväljer säger säljer sätter tar tiger är vet viker vill vinner väljer vänjer växer äter

Preteritum sjönk skilde/skiljde sken sköt skulle skrek skrev skar slapp slet slöt slog snöt sov sprack spred/spridde sprang steg stal strök stod sög söp svalde sa(de) sålde satte tog teg var visste vek ville vann valde vande växte åt

Perfektum har sjunkit har skilt/skiljt har skinit har skjutit har skolat har skrikit har skrivit har skurit har sluppit har slitit har slutit har slagit har snutit har sovit har spruckit har spritt/spridit har sprungit har stigit har stulit har strukit har stått har sugit har supit har svalt har sagt har sålt har satt har tagit har tigit har varit har vetat har vikit/vikt har velat har vunnit har valt har vant har vuxit/växt har ätit

Grunntallene 1-20 og tiertallene opp til 100 er: en/ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra. Sammensatte grunntall dannes slik: tjugotvå, tvåhundratjugotvå, tvåtusentvåhundratjugotvå. Ordenstallene er: första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte, tolfte, trettonde osv.


477

SKUMLE VENNER Ord kan se eller høres (nesten) like ut, men bety/brukes forskjellig i svensk og norsk. Det er skumle venner. Her er noen eksempler: Norsk Svensk anledning tilfälle, möjlighet artig rolig, lustig avdrag avbetalning avse ofre, unnvære begrunne motivera dyne (dun)täcke formue förmögenhet formål syfte forsynt nöjd, mätt frakk rock glass glas glatt hal hage trädgård hull hål hyggelig mysig, trevlig, rolig især särskilt, speciellt kasse låda kjole klänning

Norsk Svensk kry stolt kunstig konstgjord, konstlad lage göra, tillverka le skratta lidelse plåga, lidande rar konstig rolig lugn semester termin sinne ilska skikkelig hederlig, bra slutning 1 slutsats 2 avslutning snål konstig spotte håna, smäda stadig ständig, jämt stue vardagsrum såpe tvål uhyre monster, jätte

Svensk Norsk anledning grunn artig høflig avdrag fradrag avse 1 mene, ha til hensikt 2 sikte til, gjelde begrunda overveie dyna madrass, (sitte)pute frack kjole og hvitt föremål 1 gjenstand, ting 2 emne förmåga 1 evne 2 talent, begavelse försynt blyg, beskjeden, hensynsfull glass is(krem) glatt glad (intetkjønn) hage 1 innhegnet beitemark 2 lekegrind hull hold (på kroppen) hygglig 1 vennlig, hjelpsom 2 noenlunde isär fra hverandre kasse (bære)pose

Svensk Norsk kjol skjørt konstig rar, merkelig kry frisk og rask laga reparere le smile lidelse lidenskap ohyra utøy rar søt, snill rolig morsom semester ferie sinne 1 sans 2 sinn skicklig dyktig, flink sluttning skråning snål 1 gjerrig, knapp 2 bitende (om vind) spotta spotte stadig stabil, stø, solid stuga lite hus (på landet), sommerhus, hytte såpa grønnsåpe


478

NOEN VANLIGE UTTRYKK Svensk Norsk goddag god dag godmorgon god morgen godkväll, godafton god kveld, god aften godnatt god natt, natta hej hei hej då ha det (bra), morn’a adjö farvel, adjø ha det så bra ha det bra vi ses senare vi ses senere god jul god jul glad påsk god påske gott nytt år godt nyttår har den äran gratulerer med dagen lycka till lykke til lycklig resa god tur ha så trevligt kos deg/dere, ha det gøy, god fornøyelse krya på dig god bedring var så god vær så god skål skål tack så mycket takk skal du ha tusen tack tusen takk ja tack ja takk nej tack nei takk tack själv selv takk, bare hyggelig tack detsamma takk det samme, i like måte tack ändå ellers takk tack för hjälpen takk for hjelpen tack för maten takk for maten tack för senast takk for sist för all del; det var så lite for all del; ingen årsak; ingenting å snakke om förlåt; ursäkta (mig) unnskyld förlåt (jag hörde inte)? unnskyld (hva sa du)? vad sa du? hva sa du? förlåt mig; jag ber om ursäkt unnskyld meg; du må ha meg unnskyldt det var tråkigt; jag beklagar det var leit; beklager


479

UKEDAGER

MÅNEDER

Norsk Svensk mandag måndag tirsdag tisdag onsdag onsdag torsdag torsdag fredag fredag lørdag lördag søndag söndag

Norsk Svensk januar januari februar februari mars mars april april mai maj juni juni juli juli august augusti september september oktober oktober november november desember december

SVENSKE LANDSKAP Blekinge Bohuslän Dalarna Dalsland Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Härjedalen Jämtland Lappland Medelpad Norrbotten

Närke Skåne Småland Södermanland Uppland Värmland Västerbotten Västergötland Västmanland Ångermanland Öland Östergötland

VERDENS LAND Land Adjektiv Afghanistan afghansk Albanien albansk Algeriet algerisk Amerikas förenta stater amerikansk Andorra andorransk Angola angolansk Antigua och Barbuda antiguansk Argentina argentinsk Armenien armenisk Australien australisk Azerbajdzjan azerisk Bahamas bahamansk Bahrain bahrainsk Bangladesh bangladeshisk

Land Adjektiv Barbados barbadisk Belgien belgisk Belize belizisk Benin beninsk Bhutan bhutanesisk Bolivia boliviansk Bosnien och bosnisk Hercegovina  hercegovinsk Botswana botswansk Brasilien brasiliansk Brunei bruneisk Bulgarien bulgarisk Burkina Faso burkinsk Burundi burundisk


480

Land Adjektiv Centralafrikanska centralafrikansk  republiken Chile chilensk Colombia colombiansk Cooköarna Costa Rica costarikansk Cypern cypriotisk Danmark dansk Demokratiska kongolesisk   republiken Kongo Djibouti djiboutisk Dominica dominikisk Dominikanska dominikansk  republiken Ecuador ecuadoriansk Egypten egyptisk Ekvatorialguinea ekvatorial  guineansk Elfenbenskusten ivoriansk El Salvador salvadoransk Eritrea eritreansk Estland estnisk Etiopien etiopisk Fiji fijiansk Filippinerna filippinsk Finland finsk Frankrike fransk Förenade Arabemiraten Gabon gabonesisk Gambia gambisk Georgien georgisk Ghana ghanansk Grekland grekisk Grenada grenadisk Guatemala guatemalansk Guinea guineansk Guinea-Bissau Guyana guyanansk Haiti haitisk Heliga Stolen Honduras honduransk Indien indisk Indonesien indonesisk Irak irakisk Iran iransk Irland irländsk, irisk Island isländsk Israel israelisk Italien italiensk Jamaica jamaikansk

Land Adjektiv Japan japansk Jemen jemenitisk Jordanien jordansk Kambodja kambodjansk Kamerun kamerunsk Kanada kanadensisk Kap Verde kapverdisk Kazakstan kazakisk Kenya kenyansk Kina kinesisk Kirgizistan kirgizisk Kiribati kiribatisk Komorerna komorisk Kongo kongolesisk Kroatien kroatisk Kuba kubansk Kuwait kuwaitisk Laos laotisk Lesotho lesothisk Lettland lettisk Libanon libanesisk Liberia liberiansk,  liberisk Libyen libysk Liechtenstein liechtensteinsk Litauen litauisk Luxemburg luxemburgsk Madagaskar madagaskisk Makedonien makedonisk Malawi malawisk Malaysia malaysisk Maldiverna maldivisk Mali malisk Malta maltesisk Marocko marockansk Marshallöarna Mauretanien mauretansk Mauritius mauritisk Mexiko mexikansk Mikronesien mikronesisk Moçambique moçambikisk Moldavien moldavisk Monaco monegaskisk Mongoliet mongolisk Montenegro montenegrinsk Myanmar (Burma) Namibia namibisk Nauru naurisk Nederländerna nederländsk Nepal nepalesisk


481

Land Adjektiv Nicaragua nicaraguansk Niger nigerisk Nigeria nigeriansk Niue niuisk Nordkorea nordkoreansk Norge norsk Nya Zeeland nyzeeländsk Oman omansk Pakistan pakistansk Palau palauisk Panama panamansk Papua Nya Guinea papuansk Paraguay paraguayansk,  paraguaysk Peru peruansk Polen polsk Portugal portugisisk Qatar qatarisk Rumänien rumänsk Rwanda rwandisk Ryssland rysk Saint Kitts och Nevis Saint Lucia Saint Vincent och  Grenadinerna Salomonöarna Samoa samoansk San Marino sanmarinsk São Tomé och Príncipe Saudiarabien saudiarabisk,  saudisk Schweiz schweizisk Senegal senegalesisk Serbien serbisk Seychellerna seychellisk Sierra Leone sierraleonsk Singapore singaporiansk Slovakien slovakisk Slovenien slovensk

Land Adjektiv Somalia somalisk Spanien spansk Sri Lanka srilankesisk Storbritannien brittisk Sudan sudanesisk Surinam surinamesisk Sverige svensk Swaziland swaziländsk Sydafrika sydafrikansk Sydkorea sydkoreansk Syrien syrisk Tadzjikistan tadzjikisk Tanzania tanzanisk Tchad tchadisk Thailand thailändsk Tjeckien tjeckisk Togo togolesisk Tonga tongansk Trinidad och Tobago trinidadisk Tunisien tunisisk Turkiet turkisk Turkmenistan turkmensk Tuvalu tuvaluansk Tyskland tysk Uganda ugandisk Ukraina ukrainsk Ungern ungersk Uruguay uruguayansk,  uruguaysk Uzbekistan uzbekisk Vanuatu vanuatisk Venezuela venezuelansk Vietnam vietnamesisk Vitryssland vitrysk Zambia zambisk Zimbabwe zimbabwisk Österrike österrikisk Östtimor östtimoriansk


482

HØYTIDER Faste/Fastan Både i Norge og Sverige pynter man til fastelavn med bjørkeris med fargerike fjær. I Norge feires fastelavnsøndag med fastelavnsboller, og i Sverige spiser man semlor, som de er, eller servert i dype tallerkner med varm melk. Mange barn feirer fastelavn med karneval i barnehagen. Tradisjonene omkring dagene etter fastelavnsøndag står ikke lenger så sterkt. I Norge brukes blåmandag nå stort sett i overført betydning om en dag preget av nedtur. Påske/Påsk For mange nordmenn tar påskeferien til allerede palmesøndag, men helligdagene begynner først med skjærtorsdag, som i Norge er en fridag. De øvrige påskedagene er langfredag, påskeaften, 1. og 2. påskedag. Dagene frem til 1. påskedag kalles den stille uke eller påskeuken. Også 2. påskedag er en fridag i Norge. Påsken feires ofte på fjellet med skiturer eller med båtpuss langs sjøen. Påskemat er for mange egg og lam, og mange barn forbinder høytiden med påskeegg med godterier, Kvikklunsj og Solo. Mange koser seg med å lese påskekrim eller følge årets påskekrim i TV eller radioteateret. I Sverige er skärtorsdag en vanlig arbeidsdag, og mange nordmenn benytter derfor ofte muligheten til å dra over grensen og shoppe. Samme dag kler svenske barn seg ut som påskehekser eller påskkäringar. De går fra dør til dør i nabolaget og deler ut påsketegninger til gjengjeld for godteri. Valborgsnatt 30. april, natt til 1. mai, feires i Sverige med bålbrenning, tradisjonelle sanger og vennefest. I Norge er dette en viktig festkveld i russefeiringen. 1. mai Arbeidernes dag er fridag og markeres med politiske taler og demonstrasjonstog i både Norge og Sverige. Kristi himmelfartsdag og pinse/Kristi himmelsfärdsdag och pingst Kristi himmelfartsdag og 2. pinsedag er fridager i Norge. På pinseaften brennes det bål flere steder i Norge. Også i Sverige er Kristi himmelsfärdsdag en fridag, men siden 2005 er 2. pingstdag vanlig arbeidsdag. Fra samme år er den svenske nasjonaldagen Svenska flaggans dag offentlig fridag. Nasjonaldagen 17. mai 17. mai er Norges nasjonaldag og grunnlovsdag. Den feires til minne om signeringen av den norske grunnloven på Eidsvoll i 1814, mens Norge fremdeles var i union med Sverige. Dagen feires med korpsmusikk, flagg, barnetog, borgertog og russetog. Natt til 17. mai er russens viktigste festnatt. Tradisjonelt spiser man is og pølser eller eggedosis med en skvett konjakk denne dagen. Nasjonalsangen heter «Ja, vi elsker». Teksten er skrevet av Bjørnstjerne Bjørnson, og melodien er ved Rikard Nordraak. Nationaldagen 6. juni Den svenske nasjonaldagen, 6. juni, kalles også «svenska flaggans dag» og er til minne om kroningen av Gustav Vasa i 1523. Han ledet opprøret mot danskene og samlet det løsrevne Sverige til ett rike. Siden 2005 er dette en offisiell fridag.


483

Sankthans eller Jonsok/ Midsommar Sankthansaften feires i Norge natten mellom 23. og 24. juni. Hvis været tillater det, feires kvelden med bål på stranden og grilling. I Sverige feires midsommar på nærmeste fredag. Til midsommarfest reiser man en maistang pyntet med blomster og løv, som man danser rundt, nesten som et juletre. Tradisjonell servering er akevitt, sild av alle slag, nypoteter og jordbær. Fellesferie Tradisjonelt var dette et begrep for de ukene en bedrift var sommerlukket og alle tok ferie på samme tid. I dag betegner det de tre mest populære ferieukene, de tre siste i juli måned. Olsok 29. juli feires Olsok. Olsok er minnedagen for Olav den hellige, kongen som kristnet Norge. Dagen markeres i hovedsak av katolikker og i Trøndelag der kongen falt ved slaget på Stiklestad i 1030. Kräftskiva Tidligere var kräftpremiären en stor hendelse. Først etter en bestemt dato i august kunne man begynne å selge kräftor (kreps). Nå er salgsbegrensningene opphevet, men august forblir den riktige kräftmånaden. På festen, kräftskivan, dekker man bordet med røde innslag: lys, servietter, røde tenger til å knekke klørne med osv. Kanskje til og med papirhatter. Til kräftorna spiser man ristet brød og sterk ost, eksempelvis västerbottenost som er en gul, lagret kumelksost. Snaps og øl hører med. Snapsvisor er spesielle viser som synges når man tar en snaps, ikke bare på kräftskivan, men også til jul, påsk og midsommar. Snapsvisan er munter og legger opp til mange skåler. Den mest kjente er Helan går: Helan* går Sjung hopp faderallan lej! Helan går Sjung hopp faderallan lej! Och den som inte helan tar Han heller inte halvan** får Helan gåååår – (här lyfter man sitt glas och dricker) Sjung hopp faderallan lej! * första snapsen ** andra snapsen Mårtensgås Mårtensgås feires på kvelden 10. november. Denne høytiden markeres stort sett i det sørlige Sverige. Denne kvelden serveres stekt gås og suppe av gåseblod og krås. Luciafeiring I Sverige har Lucia-feiringen lange tradisjoner. Lucia-feiringen i Norge er nyere, og sterkt preget av den svenske med lussekatter og hvitkledde barn som bærer lys og går i tog. De norske lussekattene er ikke alltid bakt med safran, som er lite brukt i det norske kjøkkenet, men har det samme karakteristiske snurrede utseendet som de svenske.


484

Advent, jul og nyttår Advent feires med tenning av lys i adventsstaker og med adventskalendere. I adventstiden forbereder man julen blant annet med å bake julekaker og drikke gløgg/glögg. Tradisjonelt bakte man sju slags småkaker, men i dag nøyer man seg ofte med et par favorittslag. Julen innledes med lille julaften 23. desember, og julegavene deles ut på julaften. I Norge kalles dagene mellom julaften og nyttårsaften romjulen, og dagene nummereres fra 1-6: 1. juledag, 2. juledag, 3. juledag osv. I romjulen går man julebukk eller til juletrefest. 2. juledag var tradisjonelt den store festdagen for ungdommer og er fremdeles det enkelte steder. På julaften spiser man i Norge tradisjonelt svineribbe og farsemat, lutefisk, fersk torsk eller pinnekjøtt. Når det gjelder mat, er det mange regionale tradisjoner. I Sverige har man julbord (buffet) med alle slags sill, paté, kalvsylta, julskinka, Janssons frestelse, köttbullar og lutfisk. Nyttårsaften feires på internasjonalt vis med champagne, fyrverkeri og en god middag - og selvsagt nyttårsforsetter. 1. nyttårsdag tilbringer mange foran TV-en i selskap med hopprenn eller wienerkonserten. I Sverige feires dessuten trettonde dag jul, 6. januar, med stort selskap til minne om at de tre vise menn kom til Betlehem. Valentine’s day og Halloween Dette er forholdsvis nye festtradisjoner i Norge og Sverige. Også her feires Valentine’s day (alle hjerters dag) 14. februar og Halloween (allehelgensaften) natten før allehelgensdag. Allhelgonadagen har imidlertid lange tradisjoner i Sverige. Valentine’s day er, som i USA, en dag for kjærestepar, mens Halloween først og fremst er en fest for barn og unge som kler seg ut og går på godterijakt. Det finnes flere norske oversettelser av «trick or treat»: knask eller knep, digg eller deng, godteri eller trolleri. «Knask eller knep» er det vanligste. I Sverige er den vanligste oversettelsen «bus eller godis».


Svensk-norsk blå ordbok