Issuu on Google+

nummer 4 2011 en tidning om papper, massa och trä från skogsindustrierna svenskt trä nytt varumärke

s3

kilometerskatten åter aktuell

s9

si ryska virkestullar kan snart sänkas

s 14

peter svedberg, HR-specialist, Stora Enso Skutskär:

”Undviker man dialog får man aldrig till en förändring.” s 5

&

skog & industri

Gustav Fridolin (MP) om skogens nyckelroll i gröna ekonomin

träpriset

Innovativt och lekfullt är de nya trenderna

s 11

erik mårtensson

industrivän


2 nummer 4 2011 skog & industri

aktuellt johan ardefors

Sundbyberg får höghus i trä nu byggs Stockholmsregionens första höghus helt i träkonstruktioner. Vid Strandparken i Sundbyberg ska fyra trähus med åtta våningar byggas. Det första ska stå klart våren 2013. Husen är ritade av Wingårdh arkitekter, lett av Sveriges mest kände arkitekt Gert Wingårdh. Byggherre är Folkhem som tillsammans med Martinsons står för konstruktionen i bland annat limträ. De senaste tio åren har trä­ byggnation i högre hus ökat i Sverige. År 2000 var marknadsandelen 1 procent, i dag är den ungefär 15 procent. Fördelen med träbyggnation är många – både för ekonomi och miljö. Bland annat kortare byggtider med upp till 80 procent och sänkta koldioxidutsläpp med 85 procent i byggskedet.

Nu samlar Skogsindustrierna all sin marknadsföring av trä, träprodukter och träbyggnad under ett och samma varumärke.

Nytt varumärke lanserar trä Inflyttning 2013.

Åländskt skogsbolag miljösatsar ålands största vidareförädlare av timmer och massaved, AB Skogen, har tagit fram en ny miljövänlig skyddsbehandling för virke. Skyddsmedlet har testats yrkesmässigt i mer än tio år och har visat sig effektivt mot biologiska problem som alger, mögel, blånad och insekter. Läs mer på www.skogen.ax

citatet »Att bygga hus med trästomme är tre gånger så effektivt för att minska koldioxidutsläppen som att göra biodiesel av vedråvaran.« Leif Brodén, Södras koncernchef, på ett seminarium vid utdelandet av årets Marcus Wallenberg-pris.

Svenskt Trä är den svenska såg­ verksindustrins nya ansikte mot omvärlden. – Vi samlar nu all vår marknads­ föring inom trä, träprodukter och träbyggande under varu­ märket Svenskt Trä, säger Bertil Stener, direktör Svenskt Trä på Skogsindustrierna. Syftet med Svenskt Trä är att sprida Bertil Charlotte inforStener Apelgren mation och ge inspiration till ökad användning av trä i Sverige och på utvalda marknader utomlands. – Namnet Svenskt Trä speglar den kunskap och bredd vi har när det gäller marknadsföring av trä i vår verksamhet säger Bertil Stener. Ny sajt lanserad Sajten www.svenskttra.se, som lanserades i oktober, gör det lättare än tidigare att hitta information om allt som rör trä och träbyggande.

– Här får våra målgrupper, oavsett om de är arkitekter eller hemmasnickare, en över­blick av våra tjänster och aktiviteter, förklarar Charlotte Apelgren, projektledare Svenskt Trä. När det gäller storskaligt träbyggande, såsom flerbostadshus, broar, sporthallar och liknande, vänder sig Svenskt Trä till politiker, byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer. På webbplatsen länkas det bland annat till Träbyggnadskansliet, TräGuiden och Träpriset. Här finns också information om limträ och annat som hör till det yrkesmässiga byggandet. Byggbeskrivningar Andra viktiga målgrupper är verksamma inom privatmarknaden – konsumenter som bygger om och renoverar hemma samt hantverkare och byggfackhandel. För dessa aktörer finns till exempel serien med 48 byggbeskrivningar lättillgänglig på Svenskt Träs webbplats. – I samtliga fall handlar det om att lyfta fram trä som ett konkurrenskraftigt, miljövänligt och hållbart material, säger Bertil Stener.

Svenskt Trä är en del av Skogs­industrierna och samarbetar också med Trä- och Möbel­ företagen, TMF, bland annat vad gäller Träbyggnadskansliet. Svenskt Trä, som i internationella sammanhang heter Swedish Wood, har även samarbete med skogs- och träorganisa­tioner i andra länder och deltar i kampanjer som Wood for Good i England och Bois.com i Frankrike. I sin bearbetning av de japanska och kinesiska marknaderna agerar Svenskt Trä genom det europeiska nätverket European Wood. t

i www.svenskttra.se

www.swedishwood.com


nummer 4 2011 3 skog & industri

Stor satsning på jobbtillväxt i skogen

Billerud planerar modern kolmila

För att stimulera jobbtillväxten inom skogsnäringen vill reger­ ingen årligen satsa 20 miljoner kronor från 2012 till 2015 – totalt 80 miljoner kronor.

–Tekniken att tillverka grön olja är samma som när man hade kolmilor förr i tiden och fick fram tjära. Det säger Anders Snell, affärsutvecklare hos Billerud, till Folkbladet apropå företagets planer att bygga en anläggning för att framställa olja ur avverkningsrester och stubbar vid bruket i Skärblacka. Först när det kommit besked om EU-bidrag fattar Billeruds styrelse ett definitivt beslut. I så fall kan en anläggning börja byggas 2013 och oljeproduktion komma igång 2015.

Regeringen avsätter 80 miljoner kronor till 2015 hållbart samhälle och är av vital betydelse för landets ekonomi, sysselsättning och välfärd, , säger Marie S. Arwidson, VD Skogsindustrierna. – Inte minst har skogsindustrin en stor regional betydelse.

Satsningen ingår i Skogsriket, den handlingsplan för skogsnäringen som landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserade på Trädagen under Skogsnäringsveckan i våras. Regeringen ser en stor poten­tial i skogen. Förutom traditionella produkter som massa, pappersoch träprodukter kan skogen ge bränsle, kläder, mat, rekreation och mycket mer. De pengar som sätts av i 2012 års budget ska bland annat användas till att stärka innovationskraft­en och höja kompetensen, vilket väntas öka exporten och ge nya jobb. – Regeringens satsning är mycket välkommen. Skogen är viktig för omställningen till ett

(se karta). – Jag är glad att regeringen nu Eskil Marie satsar 80 Erlandsson S. Arwidson miljoner kronor för att sätta fart på min vision om Skogsriket, som skapar förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skog och bidrar till ekonomisk utveckling på landsbygden, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson. t

Spännande skede Hon pekar också på att svensk skogindustri nu är inne i ett spännande skede, där många nya avancerade produkter med högt förädlingsvärde utvecklas och träbyggnationen ökar: – Regeringens mål ligger därför helt i linje med branschens egna ambitioner, konstaterar hon. Det är i glesbygd som den högsta andelen direkt sysselsatta i skogsindustrin finns – i skogslänen i Norrland, i västra Svealand samt i östra Götaland

läs mer På www.skogsindustrierna.org finns en interaktiv karta som visar var Skogsindustriernas medlemsföretag ligger.

fakta jobb i skogsindustrin

leif åbjörnsson

I de län som är orangefärgade på kartan utgör skogsindustrin: 20 −30 % av direkt sysselsatta i industrin 25 −45 % av industrins produktionsvärde 21 −46 % av industrins förädlingsvärde

9

3 8

5 2 18

13 20

10 15

11

16 19

12 14

21

6

Skogindustrins andel av länets industrianställda (2009) 17

1. Västernorrland 2. Värmland 3. Norrbotten 4. Gävleborg 5. Dalarna 6. Kalmar 7. Halland

30 % 23 % 23 % 22 % 22 % 20 % 19 %

8. Västerbotten 9. Jämtland 10. Jönköping 11. Östergötland 12. Kronoberg 13. Örebro 14. Blekinge

den svenska basindustrins energisamarbete, SKGS, har sedan den 1 september en ny ordförande, LKAB:s VD LarsEric Aaro. Basindustrin står för mer än en tredjedel av Sveriges exportintäkter och sysselsätter direkt och indirekt 400 000 personer. Lars-Eric Aaro framhåller att basindustrin är helt beroende av en stabil energipolitik och konkurrenskraftiga elpriser. – Att den svenska basindustrin vidareförädlar el med låga koldioxidutsläpp gör inte bara Sverige till vinnare, utan är också bra ur ett globalt klimatperspektiv, säger Lars-Eric Aaro.

siffran

1 4

7

Ny ordförande i SKGS

19 % 17 % 14 % 11 % 11 % 10 % 9 %

15. Skåne 8 % 16. Uppsala 8 % 17. Gotland 7 % 18. Västra Götaland 6 % 19. Stockholm 4 % 20. Västmanland 3 % 21. Södermanland 2 % Källa: SCB

120

miljoner skogskubikmeter Så stor är den årliga tillväxten i svenska skogar. Av tillväxten avverkas 80 miljoner skogskubikmeter, det vill säga två tredjedelar. Skogsbeståndet ökar alltså med 40 miljoner skogskubikmeter varje år. Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen


4 nummer 4 2011 skog & industri

Avtal för framtiden

XXX

Lönebildning ett av tre viktiga områden i En osäker framtid kräver anpassningsförmåga och ställer krav på moderna avtal. Därför har Skogsindustrierna ringat in områden som särskilt viktiga i årets avtalsrörelse – den globala konkurrensen, arbetstidens förläggning samt företagsnära lönebildning. av gunilla mild nygren foto patrik Lundin Skogsindustrin har majoriteten av sin försäljning och sina konkurrenter utanför Sverige. Det globala konkurrensläget är därför avgörande för vilka kostnadsnivåer den svenska skogsindustrin klarar av:

– Vi är i ett mycket osäkert läge. Minskar den globala efterfrågan, måste de svenska Per Gunnar exportberoende Hidesten Norbäck industriföretagen se över sitt kostnadsläge. Annars står vi inför en situation som vi inte vill se. Löneavtalen måste vara anpassade till ett scenario med klart minskad efterfrågan. Övriga parter på arbetsmarknaden måste därför förstå industrins förutsättningar och normerande roll i avtalsrörelsen, säger Per Hidesten, vice

VD och förhandlingsdirektör på Skogs­industrierna. Verksamheten avgör Gunnar Norbäck, förhandlare och avtalsansvarig på Skogsindustrierna, anser att verksamhetens krav måste avgöra förläggningen av den ordinarie arbetstiden: – Företagen måste därför, utan krav på lokal överenskommelse, kunna bestämma när arbetet ska utföras, naturligtvis kombinerat med en förutsägbarhet för den anställde. Företagen och dess kunder har över tid varierande behov och krav, exempelvis tillfälliga svängningar i efterfrågan.


nummer 4 2011 5 skog & industri

Stora Enso i Skutskär går mot individuell lön Stora Enso i Skutskär arbetar sedan tre år med en ny lönestruktur. Enligt en lokal facklig överenskommelse ges individuella löner i den mån det är möjligt inom ramen för rådande avtal. Resultatet är ökad produktivitet och en bättre dialog mellan chefer och medarbetare. Grunden i det förändringsarbete, som kallas kompetensutvecklingsprojektet, var att utgå från hur vi vill belöna de anställda, berättar HR-specialist Peter Svedberg och Anne-Marie Wimark, löneansvarig på bruket: – Vi är alla olika. Även om vi har samma befattning och har jobbat i lika många år, är det inte säkert att vi presterar lika. Vi ställde oss frågan om det är rättvist att två som presterar olika ändå ska få lika lön. Svaret blev nej. Samtidigt är det svårt att utforma en modell för företagsnära lönebildning med rådande avtal. Det finns inte mer utrymme än de lokala potterna tillåter. Men det är ändå ett steg i rätt riktning, att gemensamt ta ansvar för företagets framtid, tycker Peter Svedberg. – Vi har varit noga med att tala om vilka förväntningar vi har på alla medarbetare, säger Anne-Marie Wimark, löneansvarig, och Peter Svedberg, HR-specialist vid Stora Enso Skutskär.

avtalsrörelsen Han poängterar också vikten av företagsnära lönebildning utifrån företagens förutsättningar och individens förmåga. Det centralt framförhandlade löneutrymmet innehåller oftast en lokal del som är fördelningsbar på befattnings- och individnivå. Om den lokala delen fortsätter att endast vara en mindre del av löneutrymmet blir den verkningslös för företaget och de anställda, enligt Gunnar Norbäck: – En bra företagsnära lönebildning tar hänsyn till befattning, individens förmåga och utförande. Där företagsnära lönebildning har införts i branschen har det slagit väl ut. t

prioriterad fråga På tjänstemannasidan har den här typen av lönestruktur funnits längre. Acceptansen är också generellt högre i den gruppen, ofta finns en större vana att bli individuellt bedömd. På kollektivsidan finns ett traditionellt motstånd, tror Peter Svedberg. Men brukets ledning ser mervärdet i det som på Stora Enso Skutskärs Bruk kallas kompetensutvecklingsprojektet. Stödet därifrån är en viktig markering att det här är en prioriterad fråga. Kompetensutvecklingsprojektet handlar inte bara om lönen, utan lika mycket om att utveckla medarbetarna och deras

Vi diskuterade kring det faktum att vi faktiskt är olika, jobbar olika och vi presterar olika. peter svedberg, HR-specialist, Stora Enso

kompetens. Det finns tre kompetensområden: Yrkeskompetens, som speglar medarbetarens roll och arbetsuppgift; verksamhetskompetens, som utgör grunden i vad det innebär att vara anställd på bruket samt social kompetens med sju olika kriterier som handlar om prestation och samarbete. – Vi ville få igång diskussioner kring hur man ser på sitt arbete, ömsesidiga förväntningar och mål. Vi diskuterade kring det faktum att vi faktiskt är olika, vi jobbar olika och vi presterar olika, säger Peter Svedberg. Till en början fanns ett starkt motstånd från vissa på kollektivsidan. Den allmänna inställningen var att företaget nu på ett enkelt sätt skulle hitta en ursäkt att säga upp dem man ville bli av med. – Det har varit många tuffa diskussioner, men vi har också varit noga med att vara tydliga, sätta bra mål och tala om vilka förväntningar vi har på alla medarbetare. Annars är modellen verkningslös. Inom ramen för projektet har man också hittat några anställda som inte vill komma längre i sin roll, men då öppnar sig nya möjligheter att söka andra vägar i stället för att gå kvar. Ett nytt sätt att arbeta Cheferna på bruket har fått ta ett större ansvar för att kommunicera förväntningar och mål jämfört med tidigare, vilket i stora delar blivit ett nytt sätt att arbeta för dem. – De har fått stöd i att hantera utmanande samtal samt mer kunskap om lagar och avtal. Kunskap ger styrka. När man känner till vad som gäller blir man trygg i sin roll och det hjälper i den här typen av tuffa samtal, konstaterar Anne-Marie Wimark. – Undviker man dialog får man aldrig till en förändring. Tar man tag i svåra frågor förbättras dialogen och leder någonvart. I dag har vi en bra dialog med de lokala facken. Bara det faktum att vi pratar om för- och nackdelarna med den här typen av lönestruktur är ett framsteg. Vi försöker hitta lösningar tillsammans, i stället för att bara stå låsta i varsin ringhörna, säger Peter Svedberg. t


6 nummer 4 2011 skog & industri

INTERVJUN gustav fridolin, språkrör, MP Att Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet de gröna, har en vision om ett samhälle byggt på en grön ekonomi är allmänt bekant. Men att industrin har en nyckelroll i den visionen är kanske mer överraskande. av anders thorén foto erik mårtensson

Gröna industrivisoner I sin senaste bok Människor och maskiner* beskriver Gustav Fridolin industrin som en positiv utvecklingsmotor och en framtidssektor. Industrin är den verkstad där mänsklig kreativitet och arbete ska hjälpa oss att lösa många av världens stora problem, som klimatkris, jobbkris och finanskris. När Skog & Industri frågar varför han – miljökämpen och språkröret – har denna positiva syn på industrin ger han två svar, ett privat och ett politiskt. Det privata svaret handlar om uppväxten: – Jag kommer från Vittsjö som ligger i en skånsk småföretagarregion. Där har jag sett vad industrier kan betyda för hela samhället och för människors känsla av att göra något viktigt. Det politiska svaret handlar om en samhällstrend: – Vi har gått från ett läge där industriintresse och miljöintresse stod i motsatsställning till ett helt nytt läge där dessa intressen i stor utsträckning sammanfaller. Bara b��rjan Denna ökade samsyn på miljö- och klimatfrågorna är en bra början, men ändå bara en början. Gustav Fridolin menar att den omställning av samhället som vi står inför är lika omvälvande som den industriella revolutionen för tvåhundra år sedan. Skillnaden är att omställningen nu sker i grön riktning – och att den måste gå mycket snabbare. Sverige har bra förutsättningar för att gå i bräschen, inte minst genom

gustav fridolin GÖR Riksdagsman och tillsammans med Åsa Romson språkrör för Miljöpartiet de gröna. bakgrund Utbildad folkhögskole­lärare och fil. kand. med inriktning på Mellanösternkunskap vid Stockholms universitet. Har bland annat arbetat som journalist och senast som lärare på Lidingö folkhögskola, som drivs av Svenska Missionskyrkan. Riksdagsman 2002–2006 och nu sedan 2010. ÅLDER 28 år bor I Stockholm och i skånska Vittsjö fritid Nybliven pappa och har därför fullt upp med familjen. Favoritträd För en stressad, skånsk själ i exil är det få saker som slår en bokskog i nyutslagen grönska.

skogsnäringen och de andra gröna näringarna. Men de förutsättningarna utnyttjas inte alls som de borde, menar Gustav Fridolin. – Sverige ligger definitivt inte främst vad gäller framväxten av nya gröna industrigrenar, som skapar jobb och framtidstro. Till och med på områden där vår forskning leder till innovationer sker industrialiseringen av dessa idéer på annat håll, till exempel i våra grannländer Tyskland och Danmark. Tydliga spelregler Näringslivet och politiken får gemensamt ta på sig ansvaret för denna tröghet, anser han. Vad politiken kan göra handlar till exempel om investeringar i gemensam forskning, stöd till demonstrationsanläggningar för ny teknik, till morgondagens ny bostadsbyggande och en upprustning av miljonprogrammets föråldrade bostäder. Men det handlar också om att politiken ska ge tydliga och långsiktiga spelregler på miljöoch energiområdet, så att företagen vågar investera. Industrins invändning är förstås att flera av de förslag som Miljöpartiet lägger fram på miljö-, energi- och transportområdet hotar företagens konkurrenskraft. Då är det knappast läge för offensiva investeringar i utveckling av nya produkter, nya processer eller nya gröna verk­­samheter. – Att vi är oense i vissa frågor är en naturlig del av det politiska spelet. Men många industriföreträdare instämmer i att det varit bra för

Till och med på områden där vår forskning leder till nya innovationer sker industrialiseringen på annat håll, till exempel i våra grannländer Tyskland och Danmark. Sverige att vi haft tuffa miljöregler, som lett till miljöanpassade och energieffektiva processer. Gustav Fridolin menar att en del av de stora och nödvändiga satsningarna på teknik och på nya energisystem måste göras av samhället. Sådana investeringar har i många fall högre risk, en del blir lönsamma tekniksprång, andra blir kanske felsatsningar. – Så måste det vara och det största felet vi som politiker kan göra är att luta oss tillbaka och inte göra någonting. Då blir vi helt beroende av den teknik som växer fram i andra länder. När det gäller skogsindustrin roll i den framtida gröna ekonomin är Gustav Fridolin övertygad om att den blir betydelsefull. Bruken och sågverken kommer att utvecklas för att på ett ännu mer effektivt sätt ta hand om och förädla skogsråvaran, med miljö- och klimatanpassningen som en drivkraft. – Men utöver de traditionella produkterna får vi säkert se nya material och bränslen växa fram. Till exempel tror jag mycket på bioraffinaderierna och deras nya fordonsbränslen. Bio­baserad plast är


nummer 4 2011 7 skog & industri

”Utveckling är bara jobbigt för dem som klamrar sig fast vid det gamla.”

också ett område med stor potential, och det finns mycket mer som man kan göra utan att inkräkta på andra miljöintressen, säger han. Skilda uppfattningar På centrala områden som transporter, miljö och energi har skogsindustrin och Miljöpartiet skilda uppfattningar. Skogsindustrin anser att kilometerskatten får negativa effekter på glesbygd, sysselsättning och klimat. Bland annat kan kostnaden för transporter av skogsbränsle bli orimligt höga. Gustav Fridolin använder hellre begreppet lastbilsskatt: – En förutsättning för lastbilsskatten är att den differentieras, så den inte slår mot de transporter där det inte finns alternativ. Det är ett sätt

att finansiera viktiga infrastruktursatsningar samtidigt som det styr över godstransporter till järnväg, där det är möjligt. Miljöpartiet vill att kärnkraften i Sverige ska avvecklas snabbt med början omedelbart. Hur ska då skogsindustrin får elenergi till konkurrenskraftiga priser? – Genom att bygga ut förnybar energi, vilket också är en stor möjlighet för skogsnäringen. Att lita till kärnkraftsreaktorer som står stilla när elen behövs som bäst är knappast bra för industrin. Att tro att mycket dyra investeringar och tidskrävande investeringar i ny kärnkraft skulle vara lösningen är att lura sig själv, säger Gustav Fridolin. Ytterligare en fråga där Miljö-

partiet och skogsindustrin har olika syn är IMO:s regler om sänkta utsläpp av svavel från sjöfarten i Östersjön. Skogsindustrin anser att den allvarligt skadar företagens konkurrenskraft på exportmarknaderna. Men Miljöpartiet vill återinföra det bidrag för utsläppsminskande teknik på fartyg som den rödgröna riksdagsmajoriteten införde för cirka tio år sedan. De regeringar som vill skapa arbetstillfällen och exportmöjligheter bejakar ny teknik i stället för att motarbeta den, menar Gustav Fridolin: – Utveckling är bara jobbigt för dem som klamrar sig fast vid det gamla. t * Boken Människor och maskiner har Gustav Fridolin skrivit tillsammans med Ulf Bodach Söderström, 2011.

– Skogsnäringen kommer att spela en viktig roll i omställning till en grön ekonomi som ska vända den negativa klimatutvecklingen. Stora möjligheter öppnas, men det betyder också att alla inblandade har ett mycket stort ansvar, säger Gustav Fridolin.


8 nummer 4 2011 skog & industri

notiser

Trätåg är årets leksak

Papper bäst för klimatet

brios nya trätåg Metro Railway Set har blivit utnämnt till Årets Leksak av svenska Leksaksbranschen. Det är sjätte gången som Brio vinner sedan tävlingen startade 1961. I år fick trätåget även pris i Finland och Tyskland. Den vinnande leksaken är ett tunnelbanesystem med allt från skjutdörrar till tunnelbanekarta. –En traditionell leksak som möter vårt moderna samhälle på ett helt nytt sätt. Detta är kreativ lek som utvecklar barns fantasi, säger Torsten Liljeberg, jurymedlem för Årets leksak 2011 till Norra Skånes Tidningar. t

enligt en ny undersökning från Livsmedelsverket är kartong det smartaste valet bland livsmedelsförpackningar för den som bryr sig om klimatet. I studien slås fast att en förpacknings viktigaste uppgift är att skydda sitt innehåll och ge god hållbarhet. Något som i sin tur minskar klimatpåverkan. Ladda ner och läs undersökningen www.slv. se/sv/grupp3/Rapporter/ Mat-och-miljo

Google släpper ut stora mängder växthusgaser.

Internetjätten är en klimatbov runt 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Så stort är internetjätten Googles koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som FN:s totala verksamhet eller 50 procent mer än hela den svenska massa- och pappersindustrin, som under 2010 hade ett samlat utsläpp på 1 miljon ton koldioxid­ekvivalenter. Koldioxid­ ekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser och deras olika förmåga att bidra till global uppvärmning. Det var i september i år som Google avslöjade sitt så kallade

klimatfotavtryck. Från Google försvarar man sig med att företagets datorhallar konsumerar 50 procent mindre energi än industrigenomsnittet. Företaget hävdar också att de egna molnbaserade tjänsterna, som Gmail, kan minska utsläppen jämfört med traditionella alternativ där kunderna driver egna servrar. Men trots att företaget anstränger sig att hålla nere sin energiförbrukning, gör den snabba tillväxten att Googles klimatavtryck ständigt ökar. t Källa: Miljöaktuellt, Skogsindustrierna

Snökaos igen?

Vad gör ni för att snökaoset inte ska upprepas i vinter? – Vi har skaffat ännu fler snöröjningslok och snöskydd samt installerat ännu fler växelvärmare och fler staggropsvärmare. Det låter ungefär som förra året. Har ni tagit några nya grepp? – Vid spårområdena i StockHallå där... holm testar vi en ny utrustning. JAN PETTERSSON, TRAFIKVERKET I hela landet har vi röjt sly och Två år i rad har godstrafiken trädsäkrat för att undvika att på svensk järnväg periodvis snötyngda grenar hänger ner stått stilla till följd av exceptiopå spåren. Dessutom har vi nellt kalla vintrar med mycket satt in 440 personer som kan snö. För skogsindustrin har hoppa in vid plötsliga snö- och störningarna inneburit kraftigt köldproblem. försenade leveranser med Har ni blivit bättre på sam­ förluster av både pengar och ordning och styrning? förtroendekapital som följd. – Varje vecka ska vi ha Trots Trafikverkets insatser avstämningsmöten med förra vintern, som bättre samoperatörer och entreprenörer planering, fler snörröjningslok om vad som kan komma att och en särskild funktion kallad hända de kommande dagarna Snögeneral, fortsatte probleoch vad som för tillfället är mest men. Vi frågar Jan Pettersson, prioriterat. Vid särskilt svåra ansvarig Trafikverkets verksituationer har vi utökat den samhetsområde Trafik Järnväg: operativa ledningen. t

Trä på din Iphone de sticker ut i mängden bland alla de skal till Iphones som finns på marknaden. Ingen glittrig plast eller neonfärgad gummi. Nej, Lazerwood har valt riktigt trä i sina skal. Ett lika stilrent som miljövänligt alternativ. Skalen tillverkas i bland annat valnöt, körsbär och björk och det finns en rad olika mönster – i relief, intarsia och liknande – att välja på. t www.lazerwood.com


nummer 4 2011 9 skog & industri

kilometerskatt Kilometerskatten är åter aktuell. Men det finns inget konkret förslag och oppositionspartiernas argument skiljer sig avsevärt.

Ny fart för vägskatt Det parlamentariska läget gör att frågan om kilometerskatt har aktualiserats igen. Skogsindustrin oroas över att skatten skulle försämra branschens konkurrenskraft. av anneli kamlin foto tetra images Det var 2004 som ett förslag om kilometerskatt på tunga transporter först presenterades i den transportpolitiska propositionen. Efter några års intensiv debatt lades förslaget på is på grund av bristande politisk förankring. Nu är frågan uppe till diskussion igen. Partierna i den rödgröna oppositionen har på olika sätt föreslagit att en kilometerskatt ska införas i Sverige, även Sverigedemokraterna har visat sig vara positiva till en sådan. – Vi vill ha någon form av kilometerskatt, säger Tony Wiklander, representant för Sverigedemokraterna i trafikutskottet. Han anser inte att denna inställning innebär någon omsvängning för partiet. – Vårt parti har inte uttalat sig om detta i någon större omfattning tidigare. En parti­ kollega intervjuades i samband med valet och berättade då att vi inte ser något miljöskäl till en kilometerskatt. Detsamma gäller

nu. Vi betraktar inte miljön som någon bärande motivering för en kilometerskatt. Däremot finns det Tony Hannes Carl konkurrensskäl Wiklander Borg som talar för. Från Sverigedemokraternas sida är det omsorgen om de svenska åkerierna som styr ställningstagandet. – Åkarna har en väldigt tuff situation, med konkurrens från utländska aktörer. Vi anser att kilometerskatten skulle jämna ut skillnaderna, säger Tony Wiklander, som dock helst vill se ett gemensamt skatteupplägg för hela Europa. Europeiska riktlinjer EU-kommissionen presenterade i slutet av mars i år ett förslag till riktlinjer för

fakta kilometerskatten Något samlat, konkret förslag till en kilometerskatt för tunga transporter finns inte för närvarande. Dock har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna i olika sammanhang föreslagit eller uttalat sig för en sådan skatt. EU-kommissionen har föreslagit en europeisk kilometerskatt och det förslaget diskuteras under hösten. Transportmedel vid landtransporter i Sverige 2009 (tonkilometer) 6 000

Järnväg Lastbil

5 000 4 000 3 000 1 000 1 000 0

Rundvirke

Flis Källa: Trafikanalys

Trävaror

Massa

Papper


10 nummer 4 2011 skog & industri

kilometerskatt Vi betraktar inte miljön som någon bärande motivering för en kilometerskatt. Däremot finns det konkurrensskäl som talar för.

Om kilometerskatten införs kan det komma att öka SCA:s kostnader för transporter till bruken med 10 procent. foto: sca

tony Wiklander, riksdagsledamot (SD)

ett framtida enhetligt europeiskt transportområde i en så kallad vitbok. I visionerna om framtida transporter ingår en europeisk obligatorisk kilometerskatt, vilket den svenska regeringen motsatt sig. Vitboken kommer att diskuteras i Europaparlamentet under hösten. Inom Sverigedemokraterna vill man ha undantag i kilometerskattreglerna för de delar av landet, där det saknas alternativ till transporter på väg. – Hur ett sådant undantag skulle se ut, kan vi inte redogöra för i detalj, säger Tony Wiklander. Även Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har uttryckt sig i liknande termer – de vill ha någon form av undantag. – Dessa formuleringar är mycket positiva, men ingen förespråkare för kilometerskatten vill eller kan förklara hur undantagen skulle fungera i praktiken, säger Hannes Carl Borg, näringspolitisk rådgivare på Skogsindustrierna. – Såväl Miljöpartiet som Socialdemokraterna har i sina budgetförslag redan intecknat ett stort överskott från kilometerskatten. Detta förutsätter en hög skattenivå med få undantag och ett kontrollsystem som är enkelt och billigt. Vi har väldigt svårt att se hur man förenar detta med undantag för en av Sveriges största transportanvändare, som vår bransch är. Missgynnar regioner Införandet av en kilometerskatt skulle innebära att transporter beskattas utifrån hur långa sträckor som körs. Argumenten för skatten är att den skulle motverka externa effekter som vägslitage, trängsel, buller och utsläpp. – Problemet är att detta kraftigt skulle missgynna vissa regioner och branscher. Det är dessutom inte avståndet för transporterna som påverkar klimatet utan storleken på utsläppen. Konkurrenssituationen för åkarna skulle heller inte påverkas av en kilometerskatt, säger Hannes Carl Borg. – Skogsindustrin är helt beroende av lastbil, trots att vi ständigt ökar andelen tågtransporter, fortsätter Hannes Carl Borg, det går ju ingen järnväg ut i skogen. Han hävdar att kilometerskatten skulle göra en stor del av skogstransporterna olönsamma. – Det är en glesbygdsskatt. t

sca skog:

Skatt som slår hårt på en gång En kilometerskatt skulle slå hårt på en gång. Det menar Thomas Hedlund, chef för Logistik Nord inom SCA Skog, där trans­ porterna utgör den största enskilda delen av produktkostnaden. – På längre sikt finns intressanta möjligheter att göra våra transporter effektivare, till exempel ”En Trave Till”-projektet för fler lass på samma lastbil. Dessa lösningar kan Thomas bli bra komplement till dem Hedlund vi har, men det kommer att ta tid. En kilometerskatt skulle däremot slå hårt på en gång, säger Thomas Hedlund, chef för Logistik Nord inom SCA Skog. För SCA Skog står transporterna för den största enskilda delen av produktkostnaden. – Det har talats om att kilometerskatten skulle bli 14 kronor per mil. På den nivån

skulle kostnaderna för att transportera vår råvara in till industrierna öka med 87 miljoner kronor, vilket motsvarar 10 procent. – Det naturliga är ju att förespråka en övergång till järnvägstransporter. För vår del kör vi redan närmare hälften av råvaran på tåg. Vi jobbar på att få över en större andel till järnväg, men det är svårt att få plats på spåren. Ofta transporteras också skogsråvaran korta sträckor. – Snittavståndet från skogen till våra järnvägsterminaler är sex mil. Sådana korta sträckor kör man inte på järnväg. Där är det helt ofrånkomligt att använda lastbil, och järnvägen finns som bekant inte överallt. Sjöfrakt är knappast aktuellt heller. Lägre kostnader ute i Europa På SCA finns en oro för hur konkurrenssituationen skulle påverkas av en kilometerskatt. – Ett ton papper som skickas till kunder i centrala Europa från Sverige har totalt sett dubbelt så hög fraktkostnad som samma produkt från någon av våra konkurrenter ute i Europa, säger Thomas Hedlund. t


nummer 4 2011 11 skog & industri

Tio av 225 bidrag har blivit nominerade till 2012 års Träpristävling. Och kvaliteten i tävlingen är högre än tidigare år, tycker årets juryordförande Tina Wik som även satt i juryn 2008, då Träpriset delades ut förra gången.

1

av  tove gyllenstierna foto åke e:son lindman

TrApriset Innovativt och lekfullt är trenden

Att miljötänkandet slagit igenom märks på att fler passiv­ hus och green buildings finns bland bidragen. Några så kallade trädhus visar på en spännande lekfull trend. Över huvud taget tycker Tina Wik att 2012 års tävling ger många exempel på de stora möjligheter som finns inom träbyggande och att materialets spännvidd har utnyttjats bättre: Tina – I gestaltningen finns allt från det exakta till det naturnära Wik och sensuella. Bland bidragen finns fortfarande många funkisinspirerade hus och en hel del som målats med svart slamfärg. – Men nyare grepp finns också, konstaterar Tina Wik. Bland de nominerade ser vi till exempel Villa Pumpekällhagen, som har tryckimpregnerats med linolja och Copper Hill Mountain Lodge, som har blästrats. Och nyfunkisen är inte allenarådande. Limnologen är snarare inspirerat av 1970-talet med redovisade konstruktioner, Villa Nilsson är minimalistiskt medan Solbrinken Ordinary House har ett samtida uttryck. En sak står dock helt klar: – Borta är den nostalgiska röda stugan med vita knutar. Tina Wik, som är arkitekt, professor i restaureringskonst vid Konsthögskolan och slottsarkitekt för Örebro Slott, tycker att kunskapen om hur man använder trä har ökat. – Det märks i allt från fasadbehandling till detaljer som hyllor, fönsterkarmar och rumsavskiljare. Dessvärre tycks inte denna kunskap vara lika stor när det gäller storskaliga byggnader. Det är fortfarande en stor övervikt av bidrag i kategorin villor och fritidshus. Tina Wik tycker att det är tråkigt att det inte kommit in fler bidrag i de andra kategorierna. – Byggentreprenörerna vill hellre köra på i gamla invanda spår, trots att det är både billigare och miljövänligare att bygga i trä. Politisk vilja finns på sina håll, som i Växjö och Sundsvall, men generellt sett har byggentreprenörerna för stort inflytande inom storskaligt byggande. t Lista på nominerade bidrag, se nästa sida

2


12 nummer 4 2011 skog & industri

träpriset

3

Tio objekt nominerade I 2012 års tävling delas bidragen in i tre kategorier, där de bästa nomineras, men bara ett bidrag får Träpriset i form av en stor guldhäst, en prissumma på 100 000 kronor samt en bronsplakett att fästa på byggnaden. Den 15 mars tillkännages priset vid en ceremoni på Hotel Rival i Stockholm, då den stora guldhästen och delpriser, i form av mindre guldhästar, delas ut. Själva bronsplaketten delas ut av H.M. Konung Carl XVI Gustaf på invigningen av av Skogsnäringsveckan, den 17 april på Norra Latin i Stockholm.

4

nominerade Kategori: Flerbostadshus, grupphusområden, kedje- och radhus Bilder, se föregående sida

1. Pumpkällehagen, Viskafors, Borås

Arkitekt: Olle Nylander, Nylander Arkitekter

Arkitekt: Ola Malm, Arkitektbolaget

2. Limnologen, Växjö

Kategori: Lokaler och anläggningar 3. Copper Hill Mountain Lodge, Åre Arkitekt: Richard Tegnér/AIX Arkitekter, Bohlin Cywinski Jackson 4. Arkitekturskolan i Umeå Arkitekt: Lennart Sjögren/White Arkitekter, Henning Larsen 5. treehouse hotel: mirrorcube, Blue Cone, The Birds Nest och The Cabin, Harads, Boden Arkitekter: Tham Widegård, Sandellsandberg, Inredningsgruppen och Cyrén & Cyrén Kategori: Villor och fritidshus 6. Villa Nilsson Lerberget, Gamla Lerberget, Skåne Arkitekt: Fredrik Almlöf / Fredrik Almlöf Arkitektur & Form 7. Solbrinken Ordinary House, Saltsjö-Boo Arkitekt: Katarina Lundeberg /In Praise of Shadows Arkitektur 8. One Tonne Life, Hässelby Arkitekt: Martina Wahlgren, Wingårdh Arkitekter 9. Slävik 1:17, Bohuslän Arkitekt: Mats Fahlander, Fahlander Arkitekter 10. Skogssauna, Tomtebo, Gävle Arkitekt: Bengt Carlsson/Meter Arkitektur Göteborg

5


nummer 4 2011 13 skog & industri

6

8

9

7

10


14 nummer 4 2011 skog & industri

Ryssland införde importtullar på virke 2007. För att få WTO-medlemskap har Ryssland åtagit sig att sänka tullarna rejält. Här är hamnen i Vladivostok.

De ryska virkestullarna kan sänkas Förhandlingarna mellan Ryssland och WTO är inne i slutskedet. Ett ryskt medlemskap i världshandelsorganisationen kan bli klart inom en snar framtid, något som skulle inne­ bära en sänkning av de ryska tullarna på virke. I förhandlingarna om ett WTOmedlemskap har de ryska virkestullarna varit en stötesten, inte minst för de nordeuropeiska länderna. Tullarna infördes från rysk sida 2007 i Ulf syfte att stimulera utländska Eriksson investeringar till ökad förädling inom landet samt för att stärka den ryska skogsindustrin. Tullarna har inte lett till några nämnvärda investeringar och dessutom har exporten minskat kraftigt. För att få WTO-medlemskap har Ryssland åtagit sig att sänka tullarna rejält. De nya lägre tullnivåerna införs först när medlemskapet är klart. Arvid Svanborg är virkeschef vid Korsnäs. Han välkomnar den ryska sänkningen. – Vi är beroende av import, främst när det

Lång väg mot WTO-medlemskap Ryssland har förhandlat om inträde i WTO sedan 1993. – Ryssland är i dag världens i särklass största ekonomi utanför WTO och de många aspekterna av en rysk WTO-anslutning har tagit lång tid att förhandla, säger

Magnus Collett

gäller lövmassa till vår kartongtillverkning. Och vi tar vårt virke från Östersjöområdet. Även om vår import från Ryssland i dag är väldigt liten så är det bra för den svenska skogsindustrin i stort att tillgången på virke till rätt pris ökar i närområdet. Ingen snabb omsvängning Han tror inte att de ryska eftergifterna kommer att leda till någon snabb omsvängning för Korsnäs virkesimport. – Våra krav på certifiering och spårbarhet gör att vi arbetar långsiktigt med vår virkes­ försörjning. I dag importerar vi främst från Baltikum där vi har bra kontroll och funger­ a­nde kanaler för att säkerställa en stabil virkesförsörjning. När det gäller Ryssland vill Arvid Svanborg vänta och se. – Om WTO-medlemskapet skapar en stabilitet och långsiktiga spelregler för det ryska virket kommer vi säkert att handla mer med Ryssland i framtiden, säger han. Enhetsrådet Ulf Eriksson vid Kommers­ kollegium har haft god insyn i förhandlingMagnus Collett, departementssekreterare vid UD. Som jämförelse kan nämnas att Kinas förhandlingar om medlemskap tog över 15 år. Tullnivåer en stötesten Vilka har varit de stora stötestenarna? – Tullnivåerna för varor och tjänster, i synner­ het för fordonsindustrin, skogsindustrin och jordbrukssektorn. Vilka hinder kvarstår? – Förhoppningen är att kunna anta Ryssland som ny WTO-medlem vid WTO:s minister-

arna om virkesfrågan. Han påpekar att ett hinder för den framtida handeln kan bli de kvoter som är ett resultat av förhandlingarna med EU. När det gäller gran- och tallvirke sänks inte tullarna rakt av utan bara inom en bestämd importkvot. Licenser för den som vill importera och tillstånd för varje kontrakt kommer att krävas av de ryska myndigheterna. –Under alla omständigheter blir det krångel att handla med Ryssland. Det blir ett väl byråkratiskt system. Om det sedan leder till att de svenska företagen blir mindre angelägna att handla ryskt virke återstår att se, säger Ulf Eriksson. t THOMAS EKENBERG

Det är bra för den svenska skogsindustrin i stort att tillgången på virke till rätt pris ökar i närområdet. arvid svanborg, virkeschef, korsnäs

konferens i mitten av december. Detta förutsätter att det tekniska arbetet i arbetsgruppen kan avslutas i november samt att frågan om Georgiens invändningar får en lösning. Vilka frågor har varit viktiga för Sverige? – De ryska investeringsreglerna för fordonsindustrin samt inte minst de ryska export­ tullarna på virke. Men Sverige har inte förhandlat på egen hand utan EU-kommissionen har förhandlat för hela EU som ett gemensamt handelsblock.  t


nummer 4 2011 15 skog & industri

notiser Boka in Skogsnäringsveckan

Hitta medlemmarna via digital karta

Trämarknadsdagar i Karlstad den 23–24 november arrangeras för 49:e året i rad Trämarknadsdagarna i Karlstad på Elite Stadshotellet. Ingen anmälan krävs och seminarierna är gratis. I år handlar det bland annat om träbyggande i västra Sverige, om streckkoder för byggvaruhandeln och om marknadsutvecklingen i Frankrike. På eftermiddagen blir det utdelning av Träteknologipriset 2011. Priset delas ut av Skogsindustrierna och NTT till bästa examensarbete som behandlar träteknologi. Läs mer på www. skogsindustrierna.org t

fredrik schlyter

en digital karta som visar Skogsindustriernas medlemsföretags utbredning, position och produkter finns nu på Skogsindustriernas webbplats. Samtliga massa- och pappersbruk, sågverk och företag som arbetar med vidareförädling av träprodukter, samt övriga skogsindustriföretag finns markerade på kartan. En faktaruta om respektive företag visar basfakta om produkter och volymer för tillverkningen. Informationen visas tillsammans med kontaktuppgifter på ett överskådligt sätt. För mer detaljerad information om varje företag finns även hänvisning till företagens respektive webbplatser. Läs mer på www.skogsindustrierna.org t

2012 års Skogsnäringsvecka invigs den 17 april i närvaro av H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Årsmöte hålls den 17 april och Trädagen den 18 april på Norra Latin i Stockholm. Boka in dagarna och håll utkik efter mer information på Skogsindustriernas webbplats www.skogsindustrierna.org t

Här får Miljömål sberedningen veta hur skogsbruket ökar naturvärdet i skogen.

politiker på promenad

en måndagsförmiddag i september bjöd Skogsindustrierna tillsammans med Holmen och Södra in till skogsexkursion i trakten av Kolmården. De inbjudna var Miljömålsberedningens deltagare. Syftet var att visa hur skogsbruket kan öka naturvärdet i både avsättningarna och i den brukade skogen. Skogsbruket uppmanade samtidigt beredningen att involvera skogsbruket

och skogsägarna i arbetet med miljömålen. Miljömålsberedningen är en parlamentariskt sammansatt beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur de 16 miljökvalitetsmålen kan nås. Beredningen ska utveckla förslag till miljöstrategier som ska innehålla etappmål, styrmedel och åtgärder. Förslaget om markanvändning ska lämnas senast den 15 juni 2014. t

ledare

Förnybar energi – vår paradgren förnybar energi är hett. I höst har flera scenarier presenterats av miljörörelsen med målbild att det svenska energisystemet ska vara helt förnybart till 2050. För mig är utgångspunkten självklar, det finns ingen som är bättre på förnybar energi än den svenska skogsindustrin. Den energi vi använder i dag är till mer än 93 procent biobaserad, vi har en nollvision för användandet av fossil energi i processerna. Vi i producerar också förnybar energi. Under 2010 producerade industrin drygt 6 TWh biokraft, och till 2020 finns planer på att öka produktionen med ytterligare 1,5 TWh. Vi levererar också värme, cirka 2 TWh i  dag, potentialen är minst det dubbla. Skogsindustrin kan i framtiden också bli en stor biodrivmedelsproducent. ingen orsak till oro kan man då tycka. Skogsindustrin är redan basen i det svenska förnybara energisystemet och vår position ser ut att bli starkare. Men vår industri är elintensiv, vi använder cirka 21 TWh el årligen, 16 procent av hela Sveriges elanvändning. En framtida helt förnybar elproduktion kan bli kostsam. Vem betalar för nätutbyggnaden som kommer att krävas och investeringarna i förnybar elproduktion som krävs? Hur stor blir elnotan för industrin? En trygg och säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser är en förutsättning för skogsindustrin. Och investeringar i skogsindustrin är en förutsättning för det förnybara energisystemet. Kan dagens politiker hitta lösningen på denna utmaning? t lina palm energidirektör, SKOGSINDUSTRIERNA lina.palm@skogsindustrierna.org

Skog & Industri ges ut av Skogsindustrierna. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och vänder sig till politiker, beslutsfattare, opinionsbildare och media samt företrädare för skogsindustrin. Adress Box 55525, 102 04 Stockholm Telefon 08-762 72 60 Adressärenden medlemsregistret@skogsindustrierna.org E-post camilla.hallgren@skogsindustrierna.org Webbplats www.skogsindustrierna.org Ansvarig utgivare Lotta Larson, Skogsindustrierna Produktion Kung & Partners Tryck Åtta45 Omslagsfoto Erik Mårtensson


posttidning b RETUR: Skogsindustrierna Box 55525 102 04 Stockholm

duellen

Bra idé att slopa fjärrvärmemonopolet? Den så kallade TPA-utredningen föreslår att alla som vill ska kunna sälja fjärrvärme via fjärrvärmenäten. Detta innebär att inte bara dagens fjärrvärmeproducenter, som nu också är nätägare, utan även andra aktörer kan sälja värme via näten. Till exempel får industrin en större möjlighet att sälja sin restenergi till kunder som vill värma upp sina småhus. av tove gyllenstierna 1. Vad tycker du om TPA-utredningens förslag att fjärrvärmemarknaden ska avregleras? 2. Vilka blir de stora vinnarna/förlorarna om en avreglering sker på alla nät i Sverige? 3. Hur ser du på potentialen i outnyttjad restenergi från industrin?

”Bristfälligt förslag” 1. Vi är inte klara med vår analys än. Utredningens förslag är både otydligt och ofullständigt, vilket gör det svårt att sia om konsekvens­ erna. Fjärrvärmemarknaden behöver utvecklas för att möta kunders och samhällets krav på effektiv, trygg och miljövänlig uppvärmning. En

förändring måste stärka fjärrvärmens bärande idé – att ta till vara energi som annars går till spillo. Omreglering kan vara en modell, men inte enligt det bristfälliga förslag som lagts. 2. Det kan finnas vinster med en omreglering. Men utifrån det förslag som lagts är det, som sagt, svårt att avgöra konsekvenserna. Det finns många oklarheter och det är tveksamt om de uttalade förväntningarna på både bättre miljö, ökad valfrihet och lägre pris kan uppfyllas med utredningens förslag.   3. Sverige är ett av de länder i världen som är bäst på att använda industrins restvärme. Det kan vi göra tack vare väl utbyggda fjärrvärmenät. Forskning har visat att vi trots det nästan skulle kunna fördubbla användningen. Men det är inte enkelt – ingen vill ha högre priser eller lägre leveranssäkerhet, så vi efterlyser en utredning som utformar ett regelverk för anslutning av spillvärme, med utgångspunkt i de framgångsrika exempel som redan finns.t

ulrika jardfelt vd, svensk fjärrvärme

”Alla blir vinnare” 1. Ett klockrent förslag som tar bort mycket av ineffektivitet och därmed den höga pris­­nivå som finns i dag på fjärrvärme. Till exempel byggs eller planeras på flera orter nya fjärrvärmepannor även om grannkommunens sopförbränning/industri kyler bort värme, vilket självklart höjer fjärrvärmepriset. Med avregleringen blir det konkurrens om att leverera värmen, vilket sänker priserna, höjer effektiviteten och fjärrvärmens attraktivitet.

3. Uppskattningsvis är potentialen större än vad alla historiska bedömningar visat. Antagandet baseras på att när en avreglering införs och potentialen i fjärrvärmemarknaden går upp för industrin, kommer även mängden tillgänglig värme att öka. Energieffektiviseringar för att få fram hetvatten blir lönsammare och ledningar i stället för fjärrvärmepannor kommer att byggas.t

2. Solklart blir alla vinnare! Industrin får avsättning för värme till ett konkurrenskraftigt pris, kunderna får billigare värme på grund av konkurrens och fjärrvärmebolagen får en ökad marknadsandel då avregleringen ökar fjärrvärmens konkurrenskraft mot andra uppvärmningsalternativ. Förlorare blir endast de monopol som inte kan fortsätta lägga ut kostnaderna för felinvesteringar på fjärrvärmekunderna.

albin andersson energisamordnare, södra


Skog & Industri nr 4 -11