Samhall I Fokus

Page 1

SAMHALL

NUMMER 1 2011

I FOKUS Ministern om sina fördomar Kundskapsåret 2011 har börjat Så tacklar du sysslolösheten

välmatat uppdrag

håkan lindgren

Matinköp populär service bland äldre


INNEHÅLL NUMMER 1 2011

med kundens ögon

Volvo i framkant Volymerna ökar rejält för Volvo Personvagnar. Efter några tuffa år har trenden vänt. Nu tar man fram en ny elbil som drivs helt utan fossila bränslen. Samhall är en viktig aktör i arbetet med den nya bilen. SID

12

Samhall på TV

Minister lär av Samhall Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister, är nyfiken på att få veta mer om hur Samhall jobbar. Hon vill också lyfta fram goda exempel på företag som gör plats för personer med funktionsnedsättning. På sikt tycker hon att det ska bli lika självklart att anställa människor med funktionsnedsättning som att ta ansvar för miljön. SID

4

Kundskapens år År 2011 ska alla medarbetare i Samhall ta ett steg närmare kunden. Det handlar om att med hjälp och stöd av cheferna kunna göra kunderna ännu nöjdare än de redan är. SID

8

6 FRÅGOR

Ny VD i Samhall I mitten av april får Samhall en ny VD. Monica Lingegård efterträder då Birgitta Böhlin, som går i pension. Monica Lingegård har erfarenhet av att vara chef i bolag med mycket personal och har lärt sig hur viktigt det är att bygga en positiv kultur i företaget.

SID

11

Under 2011 planerar TV4 att sända ett TV-program som handlar om Samhall. Det kommer att ge företaget uppmärksamhet. Medarbetare i Samhall kan räkna med att få nyfikna frågor och kommentarer från människor som sett programmet. SID

14

på besök

Service att handla till gamla Flera stadsdelar i Stockholms stad plus några andra kommuner i närheten anlitar Samhall för att handla mat till invånare som har svårt att göra detta själva. Inköpen sker på ICA Maxi i Solna, där Samhall och ICA arbetar sida vid sida. SID

16


LEDARE Segt vara sysslolös Ibland är det glest mellan uppdragen på Samhalls arbetsplatser. Det blir för lite att göra. En sådan situation kan vara minst lika stressande som att ha för mycket att göra. Om det händer kan det hjälpa att försöka stötta varandra. SID

20

livsstil

Qigong lockar fram energin I Fokus är med på ett pass sittande qigong under en friskvårdspaus i Årsta. Ju långsammare rörelser, desto mer effekt ger träningen. SID

22

En fantastisk resa ända sedan 1980 har jag varit engagerad i Samhall

och haft förmånen att se hur både företaget och medarbetarna har utvecklats. Det är en fantastisk upplevelse att få vara med om någons personliga resa, samtidigt som vi levererar hög kvalitet till kunderna på marknadsmässiga villkor. Det är vad Samhall handlar om. Att matcha medarbetare och uppdrag så att alla gynnas. Ett spännande exempel på en medarbetares utveckling kan du läsa på sidan 23. Du finner även två mycket bra exempel på hur våra uppdrag kan utvecklas, på sidorna 12 och 16. Förra året var fullt av goda exempel och därför lyckades vi nå alla ägarmål 2010. Det är en stor bedrift som alla medarbetare med stort engagemang varit med och bidragit till. Det är speciellt glädjande att vi överträffade målet för andelen anställda som får nytt jobb utanför Samhall. i april går jag i pension efter sju år som VD. Att leda

Samhall är en erfarenhet som jag är oerhört stolt över och en historia som jag kommer bära fram och berätta med rak rygg och högt huvud var jag än går. För den möjligheten vill jag ta tillfället i akt att tacka alla fantastiska medarbetare som jag haft förmånen att träffa och få arbeta med under dessa år. Det är ni som har gett mig energi att leda detta företag. Ni har min största respekt och min högsta önskan som avgående VD är att omvärlden ger er densamma.

VÄNDPUNKT

Företagarakademin gav energi till nystart Kärleken till Asien är stark hos Monica Grandin-Högberg i Varberg. Särskilt mycket tycker hon om Vietnam. Efter att ha gått Samhalls Företagarakademi tog hon språnget och startade egen resebyrå med just Vietnam SID som specialitet.

23

MAT SAMHALL RUNT

Nybakat varje dag Usha Kubavat bakar nytt chapatibröd varje dag till sina väldoftande indiska maträtter. I I Fokus bjuder hon på vegetarisk currygryta och en söt efterrätt.

SID

tack för ett mycket bra 2010 – och BIRGITTA BÖHLIN 30 fantastiska år! « VD FÖR SAMHALL

I FOKUS adress I Fokus, Box ,   Stockholm, -     hemsida www.samhall.seansvarig utgivare LarsLööw,kommunikationsdirektör, Samhall chefredaktör Anneli Kamlin, Kung & Partners, -62 403 01, anneli@kungpartners.se

intern kontaktperson Stefan Hladisch, stefan.hladisch@ samhall.se produktion Kung & Partners, www.kungpartners. se layout Katrin Uddströmer, Kung & Partners repro och tryck Ljungbergs Tryckeri I Fokus kan även beställas som taltidning.

28 I FOKUS NR 1 11

3


Hon är polisen som blev så arg på orättvisor att det räckte ända fram till en ministerpost. Nu vill arbetsmarknadsminister Hillevi Engström se många fler personer med funktionsnedsättning i arbete. På vägen lär hon sig av Samhall. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO ulf berglund ven ministrar har fördomar. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) berättar generöst om sina egna förutfattade meningar. – Första gången jag träffade några av Samhalls medarbetare visste jag inte ens att jag gjorde det. Det var på ett arbetsplatsbesök som var fantastiskt givande, en bemannad lösning där Samhalls personal arbetade tillsammans med kundens anställda. Efteråt sa jag till cheferna på plats att det skulle vara kul att få träffa Samhalls medarbetare också. Och då fick veta att jag redan hade gjort det, berättar hon. – Mina fördomar om hur de här personerna skulle vara stämde inte alls med verkligheten. Tyvärr är jag inte ensam om dem. Kunskaperna behöver öka på många håll. Sedan det första besöket har hon hunnit med flera till på Samhall-arbetsplatser och gillat vad hon sett där också. – Det är precis som man skulle kunna önska, en vinnavinna-vinna-situation för medarbetarna, kunderna och samhället i stort. Vi vet att ett jobb kan förändra hela livet för en människa. Ett jobb skapar en gemenskap, en ökad delaktighet, en livskvalitet och en känsla av att finnas med i ett sammanhang.

Viktigt komma igång Hillevi Engström blev minister i samband med valet i höstas, efter att närmast innan dess ha varit ordförande i arbetsmarknadsutskottet. – Den viktigaste frågan på arbetsmarknaden är att få i gång dem som står längst från arbetsmarknaden, till exempel människor med funktionsnedsättning, säger hon. – Det finns massor av jobb där det inte spelar någon roll om medarbetaren har en funktionsnedsättning. I andra jobb kan anpassningar göras för att underlätta. Det skapas hinder som egentligen inte finns och som stänger ute människor. Någon egen erfarenhet av att ha en funktionsnedsättning har hon inte. – Men det finns inget ”vi” och ”dom” här. Funktionsnedsättningar kan drabba oss alla. Ingen kan vara säker på att vara helt arbetsför hela sitt liv. Hillevi Engström menar att det är många arbetsgivare som behöver ökade kunskaper, både om vad det innebär att anlita Samhall och om att själva anställa personer med funktionsnedsättningar. – Det finns många goda exempel på företag som gör

4

I FOKUS NR 1 11

detta bra redan nu. Dem vill jag gärna hjälpa till att lyfta fram för att de tar sitt ansvar att få ut folk på arbetsmarknaden. Bra också att Samhall stöttar arbetsgivare med råd och utbildning om de känner sig osäkra på vad det innebär att ha medarbetare med funktionsnedsättningar hos sig. Till de goda exemplen räknar hon Samhalls kunder ICA och Max. Fler förebilder ska det bli, inte minst när arbetsmarknadsministern hälsar på fler av Samhalls arbetsplatser. – Jag ser fram emot att få träffa många medarbetare och ta del av deras berättelser. Att få höra att någon har varit arbetslös i tolv år och sedan fått jobb är fantastiskt inspirerande.

Synas med stolthet Arbetsmarknadsministern vill gärna uppmuntra Samhall att synas ännu mer på ett positivt sätt, med stolthet. – Där det går av hänsyn till kunden är det till exempel väldigt bra om Samhalls medarbetare har kläder med Samhalls logotyp på. Nyfikenheten på Samhall rör också metoder och processer, hur det går till att hjälpa medarbetarna vidare på arbetsmarknaden. – Det finns mycket att lära av Samhall i andra delar av samhället. Förra året lämnade 977 medarbetare Samhall för jobb hos andra arbetsgivare. Det motsvarar 5,4 procent av det totala antalet anställda med funktionsnedsättning. Statens mål var 5 procent. – Samhall har lyckats bra. Det är väldigt glädjande att så många medarbetare har gått vidare. Nu höjer vi målet för 2011 till 6 procent. På sikt tror jag att

»

KORTFAKTA | hillevi engström Jobb: Arbetsmarknadsminister (M) Född: 1963 i Sollentuna utanför Stockholm Familj: Två vuxna barn, sambo Bor: På landet söder om Stockholm Titel: Kriminalinspektör Tidigare uppdrag: En lång rad, bland annat Polisförbundets första kvinnliga ombudsman Motion: Skridskor, kajak, handboll Kör: Motorcykel Tips till den som själv vill påverka sin jobbsituation: ”Ta vara på kontakterna i ditt eget nätverk.”


hillevi engström

|

INTERVJUN

”Ett jobb kan förändra hela livet”

– Funktionsnedsättningar kan drabba oss alla. Ingen kan vara säker på att vara helt arbetsför hela sitt liv, säger Hillevi Engström.


Jag hoppas att det blir lika självklart att anställa människor med funktionsnedsättning som att ta ansvar för miljön.

»

— Även om jag inte har någon funktionsnedsättning har jag haft upplevelser av att vara diskriminerad, säger Hillevi Engström.

det kan bli ännu högre, säger Hillevi Engström Hillevi Engström påpekar också att det är viktigt att ledningarna i företag och organisationer engagerar sig för att driva på utvecklingen i rätt riktning. – Jag läste intervjun med länspolismästaren Carin Götblad här i I Fokus. Hon är ett bra exempel på att de högsta cheferna visar vägen när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Polisen i Stockholm samarbetar med Samhall för att rekrytera personer med funktionsnedsättning, bland annat till passexpeditionen i Sollentuna, där Hillevi Engström hälsade på i höstas. Ett särskilt passande besök för henne, med tanke på att hon är född och uppvuxen i Sollentuna och har arbetat som polis.

Ändra på orättvisor Det var under åren som polis hon började engagera sig i olika frågor och få förtroendeuppdrag. – Jag såg orättvisor som jag ville ändra på. Även om jag inte har någon funktionsnedsättning har jag haft upplevelser av att vara diskriminerad. Det var frustrerande och samtidigt en nyttig erfarenhet att känna hur det var att inte få det jag ville eller inte nå dit jag önskade. Där var det på grund av mitt kön. För andra människor kan det finnas andra diskrimineringsgrunder. Tuffa tag lär hon vara van vid, efter många år med politik

6

I FOKUS NR 1 11

och facklig verksamhet. Dessutom är hon gammal handbollsspelare och ännu aktiv i denna hårda kontaktsport. – Jag växte upp med tre syskon. Då är man van vid att få ”stryk”, både fysiskt och mentalt.

Genomför reformer Så vad bidrar Hillevi Engström själv med för att underlätta inträdet till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning? – Regeringen har genomfört en rad reformer, som nystartsjobben, lönebidrag, det särskilda anställningsstödet och den förbättrade matchningen. Vi kommer också att inom kort tillsätta en utredning för att se över insatser för personer med funktionsnedsättning, säger hon. – För att öka kunskapen och anställningsviljan hos arbetsgivarna har vi givit Arbetsförmedlingen i uppdrag att informera arbetsgivare om de många stöd som finns. Dessutom har Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, fått i uppdrag att öka kunskapen om personer med psykisk funktionsnedsättning och hitta metoder för att förändra attityderna. En röd tråd för henne är att frågor om funktionsnedsättning inte ska behandlas separat i samhället. – Det är oerhört viktigt med ett socialt ansvarstagande. Jag hoppas att det blir lika självklart att anställa personer med funktionsnedsättning som att ta ansvar för miljön.«


baby björn

NOTERAT tio år med babybjörn » Mer än 900 000 babysitters har monterats, förpackats och kvalitetssäkrats av Samhall. Samarbetet med företaget BabyBjörn har just

firat tio år. Uppdraget utförs i Samhalls lokaler i Skillingaryd. Det gäller även montering av vaggor och resesängar.

6

procent av Samhalls medarbetare ska ta chansen att gå vidare till en annan arbetsgivare 2011. 6 procent är det nya övergångsmålet. Redan 2010 var det många arbetsområden som nådde detta mål.

vann uppdrag i Leksand » Samhall i Leksand har vunnit en upphandling av städtjänster för det kommunala bostadsbolaget Leksandsbostäder. I uppdraget ingår att ta hand om 107 trapphus och ett antal tvättstugor.

mer jobb för roxtec

matz arnström

» I Karlshamn startar Samhall en ny produktionsavdelning med företaget Roxtec. Samhall har i nästan 20 år samarbetat med Roxtec, som tillverkar tätningssystem för kabelgenomförRoxtec utökar i Karlshamn.

ingar. Produktionen har tidigare skett på Samhalls enhet i Ronneby samt på Verkö i Karlskrona. Sedan i januari sker produktion även i den nya enheten på Strömma i Karlshamn. Åsa Vesala och Markus Rova vid den nya skärmaskinen.

Framtidssatsning i övertorneå » I Övertorneå investerar Samhall 1,2 miljoner kronor i en dataskärmaskin som kan användas till olika typer av material, som tyg, skumgummi och segelduk. Investeringen stärker Samhalls samarbete med rullstolstillverkaren Panthera och lyftföretaget Liko, som är företagets största kunder i Övertorneå. I FOKUS NR 1 11

7


Steg för steg närmare kunden

2011 blir kundskapsåret Att jobba på Samhall handlar allt mer om att göra kunden nöjd. Inte bara att utföra själva jobbet som det är tänkt, utan också att göra ett trevligt intryck. Det är ett nytt Samhall som växer fram. För att denna resa ska gå smidigare har 2011 utsetts till Samhalls Kundskapsår. TEXT anneli kamlin FOTO görgen persson

– Vi lyssnar för lite på våra medarbetare. Det är de som har koll på kunden. De hör vad som sägs i korridorerna och de får idéer om hur man kan göra kunden mer nöjd, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliason. – Kundskapsåret handlar om att fånga upp våra medarbetares kunskaper om kunden. Men vi fokuserar också på att Mats Eliasson alla i företaget uppträder som representant för Samhall hos kunden. I början av februari drog temaåret Kundskapsåret i gång på allvar. Hela 2011 ska genomsyras av att Samhalls kunskaper ska komma kunderna till del. Alla medarbetare berörs genom olika typer av aktiviteter. – Vi lyfter fram frågan i år för att den ska få extra uppmärksamhet. Samtidigt är det här bara början. Det här ska bli ett naturligt sätt att jobba för oss, att ta ett steg närmare kunden, säger Mats Eliasson.

16 000 möter kunden På Samhall finns 16 000 medarbetare som möter kunden varje dag. Alla dessa arbetar ute hos kund. – Det är i mötena till vardags som det avgörs om kunden blir nöjd eller inte. I ett städuppdrag är det inte bara viktigt att det blir rent i lokalerna. Det är också viktigt att de som städar gör ett trevligt intryck på personer de möter. Allt detta avgör vad kunden tycker om Samhall.

8

I FOKUS NR 1 11

Mats Eliasson jämför med en annan situation: Den som går in på en bilverkstad och blir snorkigt bemött får ett dåligt intryck av företaget. Då hjälper det inte om personalen i verkstaden är bäst i branschen på att laga bilar. – Om personalen på en konkurrerande verkstad är trevligare och får kunden att känna sig väl till mods går man hellre dit, även om verkstaden kanske inte kan precis allt. De kanske säger ”När passar det dig att komma? Hur ser det ut i din kalender? Ska vi tvätta bilen när den ändå är här?” För ett bra bemötande kan man vara villig att betala lite mer. Sett från andra hållet – ett dåligt bemötande vill man inte betala för alls. – Samhället har förändrats. Allt fler jobb finns inom tjänstesektorn, säger Mats Eliasson.

Kunderna gillar Samhall När det gäller Samhall är kunderna allmänt sett mycket positiva. – Kunderna gillar oss. Samtidigt tycker de att de träffar oss för lite. De vill se mer av oss och ha mer kontakt med oss. Fler medarbetare på Samhall behöver därför bli vana vid att möta kunderna direkt. – Det kan vara obekvämt när man inte är van. Därför ska vi erbjuda träning. Ju mer man

»


Medarbetare och kund, Christina Stenman på Samhall och Jonny Frej, tvålfabrikör på Victoria Soap, samarbetar.

Det här händer under året

»

Året kommer att bli fullt med aktiviteter inom ramen för Kundskapsåret. Allt är inte fastställt än, men det kommer att bli späckat med program för alla medarbetare. I början omfattas främst ledningen, men sedan ska Kundskapsåret sprida sig som ringar på vattnet. Följande har redan inträffat eller är planerat. Februari Två dagars introduktion med företagsledningen och arbetsområdeschefer. under våren Ledningsgruppen lägger en plan för årets aktiviteter och alla arbetsområden börjar fokusera på och arbeta med utvalda lokala kunder. senast sista september Alla personalledare ska ha fått en genomgång av det kundinriktade förhållningssättet för att få ännu nöjdare kunder. hösten och vintern Alla medarbetare involveras, bland annat med särskilda teman på arbetsplatsträffar. Den som arrangerar aktiviteterna är konsulten Per Anders Lövgren, som arbetat mycket med Samhall och med kulturförändringar i andra företag. – Alla kan bidra till att Samhall tar ett steg närmare kunden. Det är de som jobbar med kunderna varje dag som avgör hur nöjda kunderna blir. I medarbetarna finns det en enorm kraft som kan göra mycket mer än hela säljkåren, säger han.

I FOKUS NR 1 11

9


jobbar direkt med kunderna, desto naturligare känns det att göra det. Under de 30 år verksamheten har funnits har Samhall förändrats mycket. – Från början var relationerna med kunder inte lika mycket i fokus. Det som levererades från oss var olika prylar och vi bedömdes efter om de produkterna var bra eller inte. Våra medarbetare träffade nästan aldrig kunderna de arbetade för, berättar Mats Eliasson. Samhalls personal jobbade i företagets egna enheter, i fabriker där ingen utomstående kom på besök. – Att ingen utomstående träffade oss skapade fördomar om Samhall och våra medarbetare, säger Mats Eliasson.

Tvingades tänka om Sedan började den här typen av tillverkning flytta utomlands. – Vi kunde inte åka med uppdragen. De människor som

skulle arbeta för oss fanns ju här i Sverige. Vi fick tänka om och låta våra medarbetare vara utgångspunkten för vilken typ av verksamhet vi skulle bedriva. Det är bakgrunden till att 75 procent av Samhalls medarbetare nu gör sitt jobb på plats ute hos kunderna och att många jobbar med att leverera tjänster. – I de uppdragen är det Olles och Lisas sätt att göra sitt jobb, deras ”leverans”, som ska bedömas, inte några prylar som tillverkas på annat håll. Mats Eliasson konstaterar att Samhall har vuxit mycket när det gäller uppdrag som utförs nära kunden. Då ändras också förväntningarna på medarbetarna. – Det här är en ny resa för oss, en resa som gäller förhållningssätt. Cheferna inom Samhall behöver hjälpa medarbetarna. Vi behöver också tydliga spelregler om hur man uppträder i mötet med kunden, säger han. – Det finns en bild av att våra medarbetare inte kan ta ansvar själva, utan måste tas om hand. Men man får lön för att jobba på Samhall, och lön får man för prestation. Vi vet att våra medarbetare kan prestera. De gör ett fantastiskt jobb.«

”Säljarna inte bäst på att sälja” – Det finns alltid mer att göra för kunderna. De som kan lyssna av kunderna bäst är medarbetarna som arbetar närmast kunden. Vi säljare kan inte göra allt, säger Marcus Hagberg, regional säljchef i Göteborg.

– Det spelar ingen roll hur mycket säljaren gör, en riktigt nöjd kund kan vi bara få om de som utför själva

10

I FOKUS NR 1 11

tjänsten för kunden utför ett bra jobb. Han betonar att Kundskapsåret handlar om alla. Samtliga medarbetare. – När alla hjälper till växer affärerna.

Goda exempel På många håll inom Samhall finns goda exempel på hur man redan nu arbetar kundinriktat. Marcus Hagberg beskriver ett uppdrag i region

Göteborg, för bildelstillverkaren IAC. – Där samarbetar medarbetare, produktionssamordnare, personalledare, affärskoordinator och arbetsområdeschef för att förstå kunden. Stämningen är väldigt bra. Det är också en affär som växer i gott samförstånd med kunden, som dessutom tar emot oss på ett bra sätt. «


TEXT anneli kamlin FOTO mattias bardå

FRÅGOR TILL...

...monica lingegård,

som blir VD för Samhall i vår.

Varför ville du blir chef för Samhall? – Det är Samhalls styrelse som utser VD och har sökt efterträdaren till Birgitta Böhlin, som går i pension i år. När jag hörde vilka krav styrelsen ställde på den personen tänkte jag ”det där är ju jag!”. Jag hade fler jobb att välja mellan, men det var ingen tvekan om vilket jag skulle ta. Vad var det som lockade?

–Att uppdraget är så viktigt för många: de egna medarbetarna, kunderna och samhället i stort. Det är inte många som har förmånen att ha ett så angeläget jobb. Tidigare har du arbetat på vanliga företag i näringslivet. Hur blir det att börja i en verksamhet som har ett samhällsuppdrag?

– Kul! I traditionella företag har ägarna ofta som enda mål att vinsten ska maximeras. Med Samhall är det annorlunda. Företaget har ett unikt uppdrag. Det handlar om att se till att pengarna används så att de på bästa sätt bidrar till medarbetarnas utveckling. Samtidigt ska Samhall förstås leva upp till statens ekonomiska krav, men huvuduppgiften är inte att tjäna pengar. – Det är otroligt mycket ballare än att bara jobba mot mål som ”vi ska ha tio procents vinst på sista raden”. Vad har du lärt dig på tidigare jobb?

– Jag har erfarenhet av att vara chef i bolag med mycket personal. Där har jag lärt mig hur viktigt det är att bygga en positiv kultur i företaget. Jag tycker att det är väldigt roligt att se människor växa och känna sig stolta över vad de gör. – Sedan älskar jag att göra affärer och tycker att det är roligt att utveckla nya tjänster. Aktiv försäljning är viktigt, att söka upp de kunder man verkligen vill ha. Vad har du sett av Samhall så här långt?

– Att medarbetarna här gör ett fantastiskt jobb. Det är ett välskött företag med ordning och reda och genomtänkta arbetssätt. Det finns förbättringsområden också, men dem har man koll på. Vi själva borde vara stoltare över

– Det är en förmån att ha ett så angeläget jobb, säger Monica Lingegård, som är VD i Samhall från den 11 april. KORTFAKTA | monica lingegård

Ålder: 48 år Bor: Danderyd norr om Stockholm Familj: Sambo och tre barn på 17, 15 och 6 år Tidigare jobbat på: G4S, Prenax, Spray och CapGemini. Fritid: Tränar på Friskis & Svettis. Umgås med familjen, läser läxor, skjutsar till aktiviteter och tvättar. Seglar, åker skidor och påtar på landstället. Ungdomsminne: Var som 25-åring ute och seglade i 1,5 år, fram och tillbaka över Atlanten samt runt i Västindien.

Samhall och vad vi åstadkommer. Jag vet redan att kunderna tycker bra om Samhall och att företaget gör ett utmärkt arbete. Samhalls medarbetare är mycket uppskattade! När börjar du ditt nya jobb?

– Jag tillträder i samband med bolagsstämman den 11 april. Innan dess kommer jag att vara på plats i företaget för att lära mig hur det fungerar, träffa medarbetare, kunder och ägare. Det gör att jag kommer att vara mer flygfärdig när det sedan är dags att lyfta på riktigt. « I FOKUS NR 1 11 211

11


Samhall och Volvo har en lång relation. Och just nu är den bättre än någonsin. Snart rullar en helt ny elbil ut på vägarna och dess unika kablage är tillverkade av medarbetare på Samhall. TEXT åsa rehnström FOTO julia sjöberg

ett garage djupt inne i Volvoland i Torslanda står fyra elbilar och väntar otåligt på att få vara med och förändra hur vi förflyttar oss. Helt utan fossila bränslen men med hjälp av 400 volt under motorhuven kan de köra 15 mil innan det är dags för ny laddning. Patrik Gustavsson är inköpare på Volvo Personvagnar. Han lyfter lite stolt på huven till en av bilarna och blottar en annorlunda motor. – Det här är framtidens bil, säger han och med respekt i fingrarna lyfter han upp en av de orangea kablar som utgör motorns hjärta. De viktiga elkomponenterna är framtagna för elbilen och tillverkas i Söderhamn av ett 30 tal Samhallmedarbetare. – Samarbetet fungerar hur bra som helst, säger Patrik Gustavsson.

Trenden har vänt Volvo Personvagnar har några tuffa år bakom sig men nu verkar trenden ha vänt. Volymerna växer rejält och nästa år siktar man på att få upp produktionen i 450 000 bilar. – Det känns väldigt positivt att arbeta för Volvo just nu. Men man kan aldrig slappna av i bilbranschen och vi måste alltid sträva efter att hålla oss i främsta ledet, säger Patrik Gustavsson. Det gör man genom att jobba med fokus på företagets kärnämnen. I projektet med den nya elbilen försöker man förena två av dem, krocksäkerhet och miljöhänseende. – Vi vill visa att Volvo kan tillverka en säker elbil. Den är oerhört väl inpackad och utprovad. Allt måste stämma. Annars kan det få katastrofala följder.

Volvo personvagnars förväntningar på samhall • Att kunna leverera rätt kvalité i rätt tid. • Att vara lyhörd och förstå våra behov. • Att värna om en god kommunikation. ”Det viktigaste verktygen vi har är att kunna prata med varandra. Det är oerhört betydelsefullt för båda parter med en rak och tydlig kommunikation om vad man behöver och vill ha.”

12

I FOKUS NR 1 11

Det är ett av skälen till att Volvo valt Samhall som leverantör. – De levererar alltid rätt kvalitet i rätt tid. Samarbetet med Samhall går så långt som 15 år tillbaka i tiden och omfattar mer än bara komponenter till elbilen. Beställningarna gäller allt från en serie på fem artiklar till 75 000 enheter per år. Den absolut vanligaste ordern gäller dragkablage, det vill säga den komponent som sitter längst bak på bilen i anslutning till dragkroken. Men även andra delar av Volvo anlitar Samhall, i Mölndal monteras och packas bland annat lyktor till Volvo Lastvagnar.

Konkurrenskraftiga Patrik Gustavsson menar att det långa samarbetet med Samhall helt enkelt beror på att de är konkurrenskraftiga. Han är även mycket nöjd med kommunikationen med Samhall och beskriver dess personal som lyhörd och flexibel. – Jag ringer mina kollegor på Samhall – jag kallar dem så fastän de är leverantörer, för de är så jag upplever dem – fem, sex gånger i veckan bara för att stämma av saker. Och ibland måste vi be dem att köpa in nya delar som snabbt ska in i en enhet och då de ställer upp mangrant, levererar snabbt och visar verkligen att de bryr sig om oss. Patrik Gustavsson har varit på besök i Samhalls lokaler i Söderhamn och har en teori om varför deras produkter håller så hög kvalité. – Jag upplevde att medarbetarna hade en väldig stolthet över sitt arbete. När man känner så gör man ett bättre jobb.

Ett unikt upplägg Han värnar lite extra om samarbetet med Samhall eftersom företaget ger människor en ny chans till jobb. – Det är ett unikt upplägg som vi gärna vill vara en del av och som alla parter vinner på. Det är en win-win-situation. Han tror på ett fortsatt samarbete och menar att kinesiska Geelys köp av Volvo kommer att ha en positiv effekt i framtiden. Med fokus på den asiatiska bilmarknaden kommer de nya ägarna troligtvis att starta industrier i Kina. Det behöver dock inte betyda att den nuvarande produktionen flyttas. Tvärtom, menar Patrik Gustavsson. Han förklarar att det mesta tyder på att den kommer att ligga kvar och att Geelys uppköp istället kan innebära stora möjligheter för Volvos samarbetspartners. – Som Volvoleverantör har man gott renommé ute i världen och jag har tipsat Samhall om att försöka hänga på Asiensatsningen. För om det börjar tillverkas en massa Volvobilar i Kina innebär det en fantastisk möjlighet till nya affärer för Samhall, säger Patrik Gustavsson. «


VOLVO personvagnar |

MED KUNDENS ÖGON

”Kollegorna på Samhall” kallar Patrik Gustavsson sin leverantör, tack vare det goda samarbetet.

Välkomna i Volvoland

I FOKUS NR 1 11

13


Samhall blir en snackis TV-programmet där Samhall är med kommer att få mycket uppmärksamhet när det sänds i år. Nu pågår förberedelserna för programmet inom Samhall. Senare i år kommer hela Sverige att kunna se Samhall på TV. Då startar nämligen TV4:s serie ”Chefen undercover”. Serien ska sedan sändas sex torsdagar i rad. Programmet handlar om hur höga chefer på stora företag jobbar mitt i verksamheten i sina företag utan att avslöja vilka de är. Förutom Samhall kommer ett antal andra stora företag vara med i ”Chefen undercover”. – TV-programmet kommer att göra Samhall känt för många fler människor. Det är roligt. Vi som jobbar på företaget kommer att höra från släktingar,

vänner, grannar och kunder att de har sett programmet. Även andra företag och politiker kan komma att prata mer om Samhall, säger Lars Lööw, kommunikationsdirektör på Samhall.

Fler frågor Att fler får ögonen på Samhall innebär också att de ställer frågor och tycker till om olika saker som har med företaget att göra. – Vi vill att våra medarbetare ska känna sig trygga i hur de i så fall ska göra. Det är också bra att passa på att

använda uppmärksamheten vi får på ett bra sätt. Därför planerar vi aktiviteter som gör att vi är mer förberedda, säger Lars Lööw. Ett exempel är att säljorganisationen lägger in en högre växel i samband med programmet och arbetar särskilt aktivt med kundkontakter.

Vill synas mer – Vi planerar även att grupper av medarbetare i varje arbetsområde ska åka ut och uppvakta kunderna i samband med att programmet sänds. På arbetsplatsträffarna kommer man att prata om programmet gemensamt, säger Lars Lööw. Att försöka synas mer i tidningar, radio och elektroniska medier ingår också i planen, liksom tätare kontakter med politiker i kommunerna.«

jan olsson

TV-program ger chans att sprida kunskap

14

I FOKUS NR 1 11 11

Det kommer att talas extra mycket om Samhall när företaget syns i TV.


istock

NOTERAT

Nytt uppdRAG i Eskilstuna

I medarbetarenkäten har 16 000 av Samhalls anställda lämnat synpunkter på företaget.

» Samhall har fått ett nytt uppdrag

gen en medarbetarenkät. Totalt svarade nästan 16 000 anställda på frågor om hur det är på arbetet. – Samhall ligger på samma genomsnitt som andra företag och organisationer när det gäller hur nöjda medarbetarna är på sin arbetsplats, om man jämför med dem som finns med i undersökningsföretaget Synovates undersökningar. 62 procent av Samhalls medarbetare svarar positivt på frågorna i enkäten, säger Gudrun Balsvik, arbetsmiljöchef på Samhall.

De flesta nöjda De flesta medarbetare känner sig viktiga för jobbet och tycker att det är betydelsefullt, är nöjda med vad de uträttar, kan påpeka när de inte förstår och de trivs med arbetskamraterna. – Däremot var det något färre som svarade positivt på frågorna i år. De fem tidigare åren har indexet ökat varje år, vilket varit väldigt positivt. Någon gång kommer det en försämring, säger Gudrun Balsvik.

Till exempel upplever många att förmågan att göra medarbetarna delaktiga samt att planera, prioritera och organisera arbetet har blivit sämre.

Bekämpa mobbning Viktiga utvecklingsområden som kvarstår sedan tidigare är kränkande särbehandling. – Några upplever att de blir diskriminerade, mobbade eller sexuellt trakasserade och så ska det absolut inte vara. Här är cheferna viktiga, men alla kan hjälpa till att motverka ett dåligt arbetsklimat, säger Gudrun Balsvik. – Det är viktigt att arbetsområdena gör egna planer för hur medarbetarna ska få en bättre arbetsmiljö, där den behöver förbättras. Vi kommer att följa upp dessa planer, säger Gudrun Balsvik, som tar problemen på allvar och samtidigt vill lyfta fram det positiva i mätningen. – Sammanfattningsvis finns det ett relativt bra engagemang i företaget.

för Memo Industriplast i Eskilstuna. Samhalls medarbetare pressar, fräser och monterar olika plastprodukter i Memos produktion. I uppdraget ingår också att montera och paketera produkter från Memo i Samhalls egna lokaler. Samarbetet med Memo bidrar till återhämtningen för verksamheten i Eskilstuna, som drabbades hårt av lågkonjunkturen.

vinnare i ludvika » Samhall i Ludvika har vunnit

istock

medarbetarnas röster hörs » I höstas genomförde Samhall återi-

På Navet, Samhalls intranät, visas nu den nya förenklade Samhallprocessen. Under rubriken Vårt arbetssätt finns bland annat frågor och svar om arbetsmiljö.

en upphandling för kommunen. Uppdraget gäller städning hos 160 pensionärer samt inköp och leveranser av dagligvaror till 65 personer, främst pensionärer. Avtalet sträcker sig över tre år med möjlighet till förlängning ytterligare ett år.

Nytt tvätteri i Vimmerby

exempel på bra arbetsmiljö

» I januari invigdes Samhalls nya tvät-

» Vet du var Samhalls arbetsmiljö är extra bra?

teri i Vimmerby. Där ska tvätten skötas åt 400 personer, främst pensionärer, som bor i kommunerna Vimmerby och Hultsfred. Tidigare sköttes tvätten av hemtjänsten i kommunerna.

Tipsa arbetsmiljöchefen om de goda exemplen som kan inspirera andra inom företaget. Maila till gudrun.balsvik@samhall.se.

TIPS!

I FOKUS NR 1 11

15


PÅ BESÖK

|

ica maxi solna

kassar kommer lastade TEXT johan lundberg FOTO håkan lindgren

– När man möter pensionärernas glädje och tacksamhet blir man själv varm och lycklig, säger Shaikhari Shukrulla, som jobbar som chaufför.

16

I FOKUS NR 1 11


Det här är en bättre arbetsmiljö för vår personal.

Rätt varor i rätt kasse. Rätt kasse hos rätt kund. Det är vad som gäller när Samhall hjälper äldre i Stockholm med inhandlingen av dagligvaror. et är en väldig logistik för att få allting att fungera som det ska. Ett riktigt teamwork, säger produktionssamordnarna Ashraf Fayez och Ros-Marie Sparr. Ungefär 1 000 beställningar av livsmedel och andra dagligvaror ska plockas ihop och levereras hem till pensionärerna varje vecka. Tidigare gjordes inköpen i flera lokala butiker runt om i Stockholm, men nu sker nästan all inhandling i ICA Maxis väldiga stormarknad på Svetsar­ vägen i Solna. Här har Samhallpersonalen egna kontorsutrymmen och en egen kassa där alla inköp registreras. Centraliseringen av inköpen är en mer kostnadseffektiv lösning även om transporterna blir längre i många fall. – Det innebär också en bättre arbetsmiljö för vår personal. Här har vi exempelvis tillgång till omklädningsrum och matsal som vi delar med ICA:s anställda, säger personalledaren Lena Ljunggren.

Full verksamhet När I Fokus kommer på besök en tidig måndag morgon är Samhallmedarbetarna i sina svarta profilkläder redan i full verksamhet. Inne på det lilla kontoret har Nahid Abedjan i kundtjänsten gått igenom och printat ut alla beställningar som kommit in och som ska levereras under dagen. Produktionssamordnarna har, trots den tidiga timmen, redan planerat i vilken ordning beställningarna ska hanteras för att plockning och leverans ska gå så effektivt som möjligt.

Flyt i uppdraget: Elinor Lindahl, Amira Fahdil och Ashraf Fayez. I FOKUS NR 1 11

» 17


Grace Vadman håller koll på brödet.

»

– Vi får in beställningarna på lite olika sätt. Vanligast är att hemtjänstpersonalen samlar ihop inköpslistorna och faxar eller mejlar in dem till oss. Men vissa klarar inte av att skriva listor och de personerna ringer vi upp och frågar vad de vill ha handlat, berättar RosMarie Sparr. Hennes främsta uppgift som produktionssamordnare är att stötta plockarna ute i butiken om det dyker upp problem. Kollegan Ashrafs ansvarsområde är att se till att alla kassar processas genom kassan och att leveranserna kommer i väg som de ska. – Jag har bland annat kontakt med våra chaufförer och trivs väldigt bra med det här jobbet. Det är nya utmaningar varje dag, säger han.

Hjälper varandra Ros-Marie står vid kassan och delar ut inköpslistor till plockarna. Amira Fahdil ska exempelvis se till att pensionären Lars, som bor på ett servicehus i Enskede, får de varor han beställt. Hon skummar hastigt den handskrivna listan innan hon försvinner ut i det stora butikshavet, skjutandes den stora varuvagnen framför sig. – Den här listan var tydligt skriven, men det är inte alltid så lätt att tyda gamla människors handstil. Otydliga listor är det största problemet. Annars trivs jag jättebra med jobbet. Jag har trevliga arbetskamrater. Alla tar ansvar och hjälper varandra, säger Amira och snappar åt sig ett vitt formbröd från brödhyllan. Streckkoden på brödförpackningen läser hon av med en handscanner innan hon lägger ner brödet i vagnen. Men vänta nu ett tag: på listan har Lars i Enskede skrivit ”bröd” – hur vet du att det är just vitt formbröd han vill ha? Amira förklarar att vitt formbröd är det populäraste brödet. – Har kunden inte specificerat vilket bröd han eller hon vill ha, ja, då blir det i allmänhet ett vitt formbröd. Vissa kunder lär man sig också vad de har för preferenser. Lars har även skrivit ”apelsiner eller clementiner” på sin lista. Han har dock inte angett vilka mängder han önskar. Amira plockar ner fyra clementiner i en påse eftersom de är mer lättskalade och hoppas att Lars ska bli nöjd med det. – Vi kan ju inte ringa upp alla och komplettera beställningarna. Det finns det inte tid till, helt enkelt. Däremot brukar jag sätta en kråka på följesedeln för att kunden ska förstå att det är bra om han specificerar beställningen nästa gång, säger hon. Vid fruktdisken krockar Amira nästan med Shelley Licorice, före detta grovarbetare från Barbados, vars kropp är utsliten av tungt arbete. – Jag har varit mycket sjukskriven under senare år och är här på arbetsträning. Jobbar fyra timmar om dagen, förklarar hon. Fransyskan Evelyne Genevois är egentligen stenograf men har ett förflutet som lagerarbetare innan hon kom till Samhall för två år sedan. – Jag har problem med hörseln och har provat på olika

18

I FOKUS NR 1 11

Var finns rätt vara? Anders Hammargren söker i hyllorna.


Jag har trevliga arbetskamrater. Alla tar ansvar och hjälper varandra.

på besök | ica maxi solna Inhandling av dagligvaror är en tjänst som Samhall erbjuder kommunala hemtjänsten och privata omsorgsföretag sedan början av 2000-talet. I Stockholms-området handlar och levererar Samhall dagligvaror för cirka 1 miljon kronor i månaden till äldre i Stockholms stad (stadsdelarna Kungsholmen, Östermalm, Farsta, Spånga/Tensta) samt Lidingö och Värmdö kommuner. Totalt handlar det om stockholm drygt 1 000 leveranser i veckan från två butiker, varav drygt 600 sker från ICA Maxi Stormarknad i Solna, där mellan 20 och 30 Samhallmedarbetare har sin arbetsplats.

arbetsuppgifter, bland annat städ, men det här är det bästa jobbet jag haft inom Samhall, säger hon. En medarbetare som skulle vilja pröva lyckan utanför Samhall är Stefan Antfolk. Han börjar känna att tiden är mogen att gå vidare och göra något annat. – Jag har problem med mina fötter sedan barndomen, men skulle gärna vilja gå en truckförarkurs och jobba på lager, säger han I kassan sitter Elinor Lindahl, som gick en särskild utbildning i just kassahantering i höstas, men egentligen inte trivs med ett så stillasittande jobb utan föredrar att

Kjell Jansson i full koncentration.

gå runt och plocka varor i stället. – Jag har fått hoppa in i kassan igen för den ordinarie kassörskan halkade på en isfläck och slog sig, berättar hon. Den ordinarie kassörskan Mirre Palm ligger hemma med benet i paket men kan likväl glädjas åt att hon gjort en så kallad övergång. Den 1 januari lämnade hon Samhall och blev anställd hos ICA Maxi i stället. – ICA vill att alla kassor, även Samhall-kassan, ska skötas av ICA-personal. Därför var det en bra lösning, säger Lena Ljunggren.

Chauffören väntar När alla papperskassar med varor blivit registrerade i kassan sorteras de i körturer och körs i väg till lastkajen. Där väntar chauffören Shaikhani Shukrulla och kollegan Elmi Ahmed på att få stuva in alla kassar i skåpbilen. Just de här kassarna ska lämnas till 22 boende i stadsdelen Spånga/ Tensta. Shaihani har problem med ryggen och går regelbundet hos sjukgymnast för att överhuvudtaget kunna jobba. Han älskar sitt arbete. – Alla pensionärer är så glada när de får sina matkassar. När man möter så mycket glädje och tacksamhet blir man själv varm och lycklig inombords. Man känner att man har ett jobb som verkligen betyder något, säger han samtidigt som han placerar sig bakom ratten, hissar upp sidorutan och rullar i väg med sin efterlängtade last. « I FOKUS NR 1 11

19


sysslolös? Du Att man blir stressad av att ha för mycket att göra, det känner alla till. Men man kan också bli stressad av att ha för lite att göra. Hur mår man av att gå sysslolös på jobbet? Och vad kan man själv göra för att förbättra situationen? – Människor behöver en meningsfull sysselsättning, säger Martin Carlström, legitimerad psykolog och arbetslivskonsult. – Vi fungerar helt enkelt bäst av att ha saker att göra, av att få utmaningar och känna att vi kan lösa dem. Får vi sedan positiv feedback på det vi gjort, skapas ett sammanhang och en mening i det vi har gjort. Då mår vi bra. Är arbetsbelastningen på jobbet för låg, får inte hjärnan den stimulans som den behöver och vi blir uttråkade – förr eller senare. – Alla människor är olika och därför reagerar vi olika på sysslolöshet, menar Martin. En del blir uttråkade direkt medan andra kan uppskatta att inte ha något att göra under en period, till exempel om man i vanliga fall har det väldigt hektiskt. Riskerna med sysslolöshet uppstår om man känner att man inte kan påverka sin situation. Den första långtråkigheten kan då successivt övergå till nedstämdhet. Man blir ledsen, lättirriterad, passiv och får kanske svårt att sova. Efter ett tag upptar tankarna kring bristen på arbete även ens fritid och det finns risk för att man går in i en depression.

När uppdragen sinar kan det bli segt att vara på jobbet. Om det går är det bra att försöka sysselsättta sig med annat.

Ta tecken på allvar När man är understimulerad på arbetsplatsen utsätts man nämligen för samma typ av negativ stress som man gör när man har för mycket att göra. Det går alltså att bli utbränd även av sysslolöshet. Det är därför viktigt att ta tecken som oro, sömlöshet med mera på allvar. Känner man att nedstämdheten tar över, är det viktigt att söka professionell hjälp.


TEXT ulrika petersén illustration linda holmer

LIVSSTIL

är inte ensam Innan det går så långt finns det dock mycket att göra själv för att förbättra situationen. Det viktigaste, enligt Martin, är att prata. – Gå till din chef och berätta hur du har det och hur du mår. Kom gärna med egna initiativ på saker som du kan göra och fråga om det finns möjlighet att genomföra Martin dem. Då återtar du kontrollen och påverCarlström kar din egen situation, vilket är positivt. Saknas mer permanenta arbetsuppgifter kanske du kan hitta tillfälliga lösningar. Fråga kollegor om de behöver avlastning eller hjälp i sitt arbete. Eller gör saker som normalt inte blir gjorda på arbetsplatsen, till exempel sortera papper, städa arkiv och så vidare. – Naturligtvis finns det en gräns för hur länge man kan sysselsätta sig med den typen av uppgifter, menar Martin, men under kortare perioder kan det vara ett bra sätt att hålla sysslolösheten borta.

Prata med andra Berätta även för dina arbetskamrater hur sysslolösheten påverkar dig. Ofta känner de precis som du. Prata med varandra om situationen, men försök att inte låta pratet övergå till allmänt gnäll. – Antingen går luften ur och man får plötsligt tid att irritera sig på varandra och hitta fel och brister. Eller så kommunicerar man på ett öppet sätt och hittar kreativa lösningar inom

Tre tips vid sysslolöshet 1. Prata med din chef. Berätta hur du upplever situationen och hur du mår. 2. Fokusera på lösningar, inte på problemen. Tänk igenom om vad du själv kan göra för att förbättra situationen. 3. Leta efter alternativa sätt att sysselsätta dig på, till exempel städa bland papper och prylar.

gruppen. På så vis hjälper man varandra genom att lösa problemet tillsammans.

Aktiv fritid Ett annat tips är att aktivera sig efter jobbet. Naturligtvis kan en aktiv fritid inte kompensera en undersysselsatt arbetsdag, men det kan göra sysslolösheten lättare att bära. – Och försök att se sysslolösheten som en tillfällig period i arbetslivet, säger Martin. Känner du att det finns ett slut är det också lättare att ta sig igenom svårigheterna.«

Så här hjälper Samhall till

Klockan går fortare när man har något att göra.

När det råder brist på arbetsuppgifter inom Samhall skapar företaget utveckling genom: • Yrkesutbildningar • Interaktiva utbildningar på internet • ABF-kurser • Jobbsökarkurser • Extra satsningar på övergångar, jobbsökargrupper, extern praktik, företagskontakter, utbildningar och uppmuntran till egna initativ. • Utbildningar i baskunskaper. • Tydligare uppföljning och behovsanalys i medarbetarsamtalen.

I FOKUS NR 1 11

21


Omfamna månen! Rosenknoppen slår ut… Nej, orden kommer inte från en romantisk vissångare. Det är handledaren som ger oss instruktioner under ett pass i sittande qigong på Samhalls utvecklingsforum i Årsta.

Qigong är en fysisk och mental träning med ursprung i Kina som funnits i över 2 000 år. Träningen sägs ge bättre hälsa och djupare medvetande. Ordet är sammansatt av de kinesiska orden ”qi” som betyder energi och luft samt ”gong” som betyder arbete och förmåga. Kännetecknande för qigong är de långsamma böljande rörelserna. I Fokus är med på ett pass sittande qigong i Årsta. Vi sitter på stolar i en ring runt Hisako Jeffery som jobbar med friskvård på utvecklingsforumen i region Stockholm. Belysningen är dämpad och lugna kinesiska klanger strömmar lågmält från en musikanläggning.

Djupandning Vi börjar med att blunda och djupandas. Därpå följer ett antal kroppsövningar som utförs med några få repetitioner. Det är inte så svårt att följa Hisako Jefferys långsamma rörelser. För säkerhets skull har hon också satt på en video, där varje övning förklaras tydligt. Rörelserna har poetiska namn som ”omfamna månen”, ”vagga barnet”,

Låt energin flöda!

I gång med qigong ”tranan flyger” eller ”rosenknoppen slår ut”. – Ju långsammare vi utför rörelserna och ju mer vi tar ut dem, desto mer effekt får vi av träningen, förklarar Hisako Jeffery. Hon leder även qigongpass i Akalla, Jordbro och Uppsala. I sittande qigong är det mest överkropp – armar och axlar – som tränas. Ett avslappnande moment som påminner om meditation ingår i passet, som avslutas med klappmassage – vi klappar oss själva med snabba svepande rörelser över armar, ben och mage. Efteråt sprider sig ett lugn

i kroppen, samtidigt som det pirrar lite i axlar och ansikte. Det är blodcirkulationen som har kommit i gång.

Uppskattat Ulla Forsberg är personalledare i Årsta. Hon berättar att man erbjudit qigong sedan 2002 och att det är mycket uppskattat: – En timme per vecka ska våra an­ställda få delta i någon form av friskvård, allt från stavgång till qigong. Vi har också en massagefåtölj som går att boka och den är populär. « tove gyllenstierna

Varför tränar du qigong?

22

maj-britt larsson

åsa fridzèn

martina björkhem

– Jag har kommit igång med qigong nu efter att ha gjort ett uppehåll. Ibland kommer man sig inte för. Men när man väl gör det är det jätteskönt, man lär sig andas rätt och blir mindre stel i axlarna.

– Det känns bra med qoigong, det är lite som stretching och väldigt avslappnande. Jag brukar gå på styrketräning en till två gånger i veckan och då är qigong ett bra komplement.

– Qigong är bra om man har spänningar och ont i kroppen. Det är som en energikick, man blir pigg efteråt. Annars är jag ganska aktiv, jag dansar lindy hop och bugg, dessutom sjunger jag i kör.

I FOKUS NR 1 11

thomas henrikson

LIVSSTIL


monica grandin-högberg

|

VÄNDPUNKT TEXT anders anderson Foto lee kearney

Vid havet i Halland trivs Monica, men hon har också hjärtat i Vietnam.

Företagsam Livsresa blev egen resebyrå

»

I FOKUS NR 3 I 10 FOKUS23 NR 1 11

23


Eget företag som är i full gång och där hon får jobba med det hon brinner mest för – Asien. Det blev nästa steg i yrkeslivet för Monica Grandin-Högberg i Varberg efter Samhall. Hjälp på vägen fick hon på Samhalls Företagarakademi. et här är livskvalitet! Monica Grandin-Högberg pekar ut genom fönstret ner mot havet. Isen gnistrar och på bryggan vid Kråkeberg fångar hon självklart solen. Havet är en av hennes stora passioner. – Att se havet på morgonen! Huset i Tångaberg norr om Varberg köpte hon och maken Jan hösten 2009. Det var också då som Monicas nya liv tog fart ordentligt. Hon slutade på Samhall och startade eget – TravelBase, ett reseföretag med Vietnam som specialitet. Händelser, möten med människor och olika arbeten väver in i varandra i berättelsen om Monicas resa genom livet. De händelser som har betydelse för att hon i dag är sin egen chef ligger så långt tillbaka som åttiotalet. – Min dåvarande man och jag for till Bai Bang i Vietnam där Sida drev ett projekt med att bygga upp ett pappersbruk. Vi skulle stanna i ett och ett halvt år. Det blev fem år. Första halvåret fick hon arbeta som målare. Sen byggde hon upp en sekreterarutbildning. Undervisningsmaterialet skapade hon själv på plats. I slutet av perioden vid Bai Bang hann hon vara med om att bygga upp yrkesskolan som skulle förse pappersbruket med utbildade medarbetare. – Under den här tiden var jag bara tillbaka i Sverige två gånger. Andra gången för att föda min andra son. När han var två månader flög vi tillbaka igen. Under tiden i Vietnam fick hon vänner och kontakter som nu lever vidare i reseföretaget.

Tillbaka på bröllopsresa Länge har hon närt tanken på att starta ett företag med inriktning på import av textilier från Vietnam. Det skulle vara bal- och festklänningar. Men planerna ändrades efter att hon och Jan Högberg gifte sig för två och ett halvt år sedan. Bröllopsresan gick transsibiriska järnvägen och på den resan gjorde de en avstickare till Vietnam. – Innan vi for till Vietnam tog jag kontakt med min tidigare kollega vid Bai Bang. Hon hjälpte oss så att vi fick en guide som följde oss runt i Vietnam. Guiden arbetade på ett väletablerat reseföretag. Monica och Jan trivdes med guiden och han med dem. – När jag frågade om vi kunde arrangera resor från Sverige så var det för hans del inga problem. Två personer eller grupper om 20–40 resenärer spelade ingen roll, han lovade att ta emot dem på bästa sätt. Väl hemma igen började planerna och idéerna kring

24

I FOKUS NR 1 11

det egna reseföretaget att ta form. Då arbetade Monica fortfarande på Samhall i Varberg med administration och utbildningar. Uppmuntrad av arbetskamrater och chefer började hon på Samhalls Företagarakademi. – Den var väldigt bra. Jag fick tillfälle att träffa likasinnade och bolla idéer och ställa alla de praktiska frågorna om vad man ska tänka på som egen företagare. Akademin lockade fram min kreativitet och gav mig modet att ta steget från Samhall till egen verksamhet. Maken byggde TravelBases hemsida. Internet är skyltfönstret och affärslokalen. När första kunden ringde var Monica på Företagarakademin. – Först då fattade jag att det här var på riktigt.

Aktivt liv För att komplettera bilden av Monicas liv fram till hösten 2009 behöver vi snabbspola; utbildad kartritare, jobbade på Lantmäteriet från 1965 och återvände till kartorna efter tiden i Vietnam, slutade på Lantmäteriet 1996, skilde sig, gick gymnasiets ekonomiska linje på Komvux, ont i ryggen och smärta i höfterna. Stopp. – Jag har alltid varit väldigt aktiv. Möblerat om, grävt dammar och burit på ungarna. Jag tyckte inte det var konstigt om det värkte i ryggen efter sådana övningar. I samband med att sista barnet föddes började höfterna värka. Sjukvården hittade inga fel. – Jag fick tabletter, men det gjorde så ont att jag inte kunde sova om nätterna. Det var sjukgymnasten som upptäckte att det inte var höfterna det var fel på. – Röntgen visade att jag har sex ländkotor. Ryggen var helt skev och vind vilket påverkade bäckenutskotten. Den extra kotan i ländryggen gjorde att Monica förklarades ha ett arbetshinder och så småningom fick hon möjlighet att komma till Samhall. Det var 2002. Och senare tog hon alltså chansen att starta eget företag. – Företaget har gått fantastiskt bra. Jag är förvånad över att jag klarade det. Förutom Vietnam har vi resor till Kina och Kambodja på listan. Nu ska vi starta med resor till Mongoliet. – Landsbygden i Mongoliet är fantastisk.

Drömmer om flytt När Monica tittar tillbaka genom decennierna till mitten på 60-talet då hon började arbeta så är det Vietnam hon ser. – Min man pratar om att vi ska flytta till Hanoi. Vi trivs båda så fantastiskt bra där. «


KORTFAKTA | monica grandin höbberg Namn: Monica Grandin-Högberg Ålder: 64 Familj: Gift med Jan Högberg, tre barn (Tommy, Michael och Victoria) och två barnbarn. Utbildning: Kartritare, gymnasieekonom, IATA level I, II samt Amadeus. Datautbildning (L & B skolan) Anställd på Samhall: 2002–2010 Startade eget: Under 2009 togs de första formella stegen med företaget, som att registrera det. Framtid: Diskuterar att bo och driva företaget från Hanoi.

Företagarakademin gav mig modet att ta steget från Samhall till egen verksamhet.

Monica hjälper sina kunder med drömresan.

I FOKUS NR 1 11

25


Ökning på inplastor » Företaget Inplastor i Motala utökar sitt samarbete med Samhall. Ytterligare ett tvåskift införs för att möta den ökade efterfrågan från Inplastors kunder. Samhall har sedan tre år tillbaka en bemannad lösning i Inplastors lokaler för efterarbetning av materialet innan det går vidare ut till kunInplastor är specialister derna. på tryck på plast. Inplastor är marknadsledande inom grafisk verksamhet som är specialiserad på tryckning och bearbetning av plast, bland annat reklamtryck och förpackningar.

1 100 000

volvo

NOTERAT

artiklar har packats av Samhall för kunden Swedish Lorry Parts, SLP, sedan hösten 2009. Det rör sig om reservdelar till bussar, lastbilar och entreprenadmaskiner.

samhall i mål 2010 » Samhall uppfyller alla regeringens mål för 2010. Resultatet var till och med bättre än målen när det gäller ekonomiskt resultat, övergångar till andra arbetsgivare och rekrytering ur prioriterade grupper. – 2010 blev ett riktigt bra år för Samhall, trots ett första halvår som pekade mot ett negativt ekonomiskt resultat. Höjd produktivitet och ökad försäljning vände utvecklingen. Växande affärer är också en förkla-

ring till att vi når våra personalmål. Bra affärer ger utvecklande jobb för våra medarbetare, säger Birgitta Böhlin, Samhalls VD. Under 2010 lämnade 977 medarbetare Samhall för jobb hos andra arbetsgivare. Det motsvarar 5,4 procent av totala antalet anställda med funktionsnedsättning.

Statens mål för 2010 var 5 procent. För 2011 har målet höjts till 6 procent. Ytterligare 118 personer med funktionsnedsättning har fått anställning utanför Samhall i anslutning till praktik inom jobb och utvecklingsgarantin. Totalt har alltså 1 095 personer rekryterats från Samhall till nya jobb under 2010.

joanna andreasson

26

I FOKUS NR 1 11


Skicka in krysset senast den 2 maj 2011 till I Fokus, Samhall, Box ,   Stockholm. Då öppnar vi kuverten och belönar de tio först öppnade rätta lösningarna med en trisslott. Märk kuvertet ”Korsord”. Vinnare i Krysset nr 4, 10 är: Ingemar Duvstig, Vittangi; Kenneth Eldeklint, Norberg; Kurt Eriksson, Forsbacka; Margareta Fredriksson, Huskvarna; Eje Jonsson, Fränsta; Jan-Ove Lindahl, Enskede; Hans Sjunnesson, Halmstad; Birgitta Tyberg, Skellefteå; Bert Åkesson, Lilla Edet och Erene Björkman, Vimmerby.

VINN TRISSLOTT!

KRYSSET

Rättelse: I det förra krysset fanns ordet ”Erbium” med. För att lösa krysset behövde detta blir ”EB”, men den korrekta beteckningen är ”ER”.

I FOKUS NR 1 11

27


I FOKUS POSTTIDNING B Retur: Samhall AB Box    Stockholm TEXT OCH FOTO sven magnusson

Indiska dofter sprider sig över köket i Jönköping när Usha Kubavat lagar middag. På jobbet fixar Usha Kubavat sallader, dukningar och disk för personalen på Elgigantens nordiska centrallager strax utanför Jönköping. Men när de anställda ätit sin mat plockar hon fram sin egen medhavda matsäck, ofta grytor från kvällen innan. – Då kommer dofterna över köket, säger Usha. Hon är sedan femton år anställd inom Samhall, just nu i en bemannad lösning på Elgiganten. Usha har just kommit hem från jobbet och tar emot i villan i Jönköping i sin röda punjabi; byxor och matchande blus. Maken Pravin väntas hem om en timma. Lagom tid för Usha att laga dagens middag, en currygryta på grönsaker med det alltid nybakta chapatibrödet. Varje dag nytt bröd. Matlagning får ta sin tid.

usha kubavat |

MAT SAMHALL runt

Indiska dofter Det är fullt i kryddskåpen hos Usha Kubavat.

Färger och smak – Jag lärde mig baka bröd när jag var tio år, nu är det mitt treåriga barnbarn Trisha som försöker lära sig när hon är här, säger Usha medan hon samlar grunden för grytan: olja, tomatkross, hackad lök och så kryddorna. Hon tar fram en uppsättning med spiskummin, chilipulver, nejlika, kanelstång, gurkmeja och ingefära. Färger och smak. Hon var inte nitton år fyllda när hon nygift kom med sin make till svärföräldrar som redan fanns i Sverige. För Usha innebar det att hon lämnade hela sin gamla släkt på andra sidan jordklotet. Hon hade sina tolv år i skolan som en bas. – Men min trygghet var min nya familj, som mina föräldrar hade valt ut åt mig, berättar hon.

Kroppen protesterade Hon har haft ackordsarbete med montering av kyl/ frys på Electrolux, varit hemspråkslärare och städat på sjukhus innan kroppen protesterade. Hos Samhall har hon jobbat med montering, innan hon fick köksjobbet på Elgiganten där hon trivs bra med uppgifter och kamrater, trots att det krävs tre olika bussar för att komma fram. Usha lägger frysta sommargrönsaker i grytan som får puttra. En efterrätt är redan förberedd, kyld och klar, lagad på kokt kondenserad mjölk med saffran, kardemumma, muskotnöt kompletterat med rivna pistagenötter och mandelspån. – Du sover så gott efter att ha ätit saffran och muskot, lovar Usha. «

vegetarisk currygryta (huvudrätt) Blanda 4 msk olja och krossade tomater med olika kryddor som spiskummin, salt, chilipulver, socker, nejlika, kanelstång, gurkmeja och ingefära. Fräs några minuter. Är du osäker på mängden utgå från en halv tsk gurkmeja, lite mindre chilipulver och lite mer spiskummin (allt ska vara malt). Blanda ner frysta grönsaker, till exempel färdig grönsaksblandning (sommarblandning) från frysdisken. Det går också att göra en egen blandning på finhackad lök, ärtor, potatis i centimetertjocka skivor och blomkål. Låt puttra i 20 minuter på svag värme. Strö över en halv tsk garam masala. Servera med basmatiris eller enbart bröd och grönsaker.

khir, söt pudding (efterrätt) Koka upp en liter mjölk, 1 dl grädde och kondenserad mjölk med lite saffran, kardemumma, muskotnöt och 1 dl socker. Rör om. Låt sjuda en halvtimma så att en stor del av mjölken kokar bort. Lägg i rivna pistagenötter, kanske cashewnötter och mandelspån och tillsätt alldeles innan den är klar, tunn, tunn pasta (vermicelli). Servera kyld.