Page 1

Livsviktigt stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning

|

Stockholms Sjukhem satsar på spetskompetens

nummer 2 2012

Sprider kunskap SID 8

Forskning Mångfald bland äldre lyfts fram

SID 3

medarbetare Månar om barn till sjuka föräldrar

SID 7

krönika Frivillighet och självständighet är grunden

SID 8


Livsviktig kunskap I mArS samlades ledare över 700 personer i Stockholm för att delta i den andra nationella konferensen i palliativ vård. Temat var ”palliativ vård för alla” och Stockholms Sjukhem var en av arrangörerna. Som kunskapscentrum ska Stockholms Sjukhem generera, praktisera och sprida kunskap. Det gör vi genom att arrangera konferenser och seminarier, men också genom olika utbildningsinsatser – varje år tar vi emot över 200 studenter vid våra olika vårdenheter. KUNSKAP är livsviktigt i vården. Att vi har en egen enhet för forskning, utveckling och utbildning ger oss unika möjligheter att skapa och sprida ny kunskap. Livsviktigt handlar denna gång om hur vi arbetar med kunskapsspridning i form av bland annat utbildning och forskning. Vi berättar om vår husläkarmottagning som växer och utvecklas. Eva Nilsson Bågenholm, nationell äldresamordnare, kåserar om de utmaningar som vården och omsorgen står inför.

Nöjda patienter på husläkarmottagningen Husläkarmottagningen på Stockholms Sjukhem växer. Antalet patienter ökar varje månad och kapaciteten på mottagningen ska öka. Den lilla och lugna mottagningen med god hemsjukvård i närområdet. Så presenterar sig Stockholms Sjukhems husläkarmottagning som har en äldreprofil. Men även barn och unga kan lista sig här. Majoriteten av patienterna på Stockholms Sjukhems husläkarmottagning är äldre och även om upptagningsområdet omfattar hela Stockholm kommer tre av fyra från Västra Kungsholmen. – Att vi är extra duktiga på sammansatta vårdbehov som diabetes, bensår och smärtproblematik gör att många äldre söker sig hit. Och så kan vi göra hembesök hos patienter bosatta på Kungsholmen, berättar husläkare Pontus Netré. Husläkarmottagningen har funnits sedan 2008 och har drygt 3 000 patienter. I landstingets jämförelse över husläkarmottagningar i Stockholmsområdet är

Stockholms Sjukhem med på topp-tio i länet med 96 procent nöjda patienter. – Vår verksamhet är fullt integrerad med den specialistkunskap och alla resurser som finns inom Stockholms Sjukhem. Det är en stor fördel, säger Pontus Netré. På mottagningen arbetar i dag två husläkare, båda specialister i allmän medicin, två distriktssköterskor och tre undersköterskor. I anslutning till mottagningen finns också en välbesökt fotvårdsmottagning. – En husläkare förväntas ta hand om 1 500 –2 000 listade patienter. Det baseras på ett till två sjukbesök per patient och år. Men våra patienter kommer hit i snitt mer än två gånger per år. Mottagningen har ett bra rykte och många vill lista sig där. – Vi får 30 till 40 nya patienter i månaden och söker nu ytterligare en läkare, en distriktssköterska och en mottagningssköterska. Vi vill kunna ge vård av hög kvalitet till fler patienter, säger Pontus Netré. TEXT tove gyllenstierna FOTO alexander ruAs

Ingemar Lindewall

– Många äldre söker sig hit, säger husläkare Pontus Netré.

elisabet wennlund sjukhusdirektör

Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon 08 - 617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats www.stockholmssjukhem.se Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kung & Partners Omslagsfoto Fredrik Stehn Tryck Trydells Tryckeri ISSN 2000-9119

2 nummer 2 2012 livsviktigt


Helena Arnberg, Socialstyrelsen

3

snabba frågor

carina gustafsson utredare, socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning

Att ta reda på vad som är viktigt för äldre från olika kulturer är viktigt, menar Eric Asaba.

Kulturell bakgrund påverkar

Åldrande på lika villkor Den kulturella mångfalden ökar, även inom vård och omsorg. Forskaren Eric Asaba lyfter fram vikten av att lyssna till hur människor från andra kulturer upplever sitt åldrande.

FoUU

Inom ett internationellt forskningsprojekt leder Eric Asaba det tvååriga delprojektet ”Att åldras

på lika villkor”. – Vi studerar hur äldre personer med rötter i andra länder reflekterar kring sin ålderdom. Efter pensionen blir avståndet till det land man kommer ifrån mer påtagligt, då förankringen i det svenska samhället kan minska, säger Eric Asaba. Han är arbetsterapeut och forskare, utbildad i USA och med många års klinisk erfarenhet från USA, Japan och Sverige. I dag är han lektor vid Karolinska Institutet och knuten till Stockholms Sjukhems FoUU-enhet. Syftet med forskningen är att de som

arbetar med äldre ska lära sig mer om vad som är viktigt för personer med bakgrund i olika kulturer. Mångfalden ökar, och kunskapen kring den är fortfarande relativt begränsad, vilket bäddar för missförstånd. I samarbete med Mångkulturellt Centrum i Fittja har Eric Asaba och hans medarbetare låtit sex äldre personer delta i forskningen. – Med varsin kamera har de dokumenterat sina tankar inför åldrandet. Gruppen bestämde vilka teman som skulle tas upp, exempelvis att pendla i känslorna mellan fädernelandet och Sverige samt sensorik – allt från maträtter och dofter till estetik och musik. Gruppens bilder har visats i en utställning på Mångkulturellt Centrum och på webbplatsen www.photovoiceresearch.com. Studien pågår fortfarande och går nu in i en andra fas. TEXT tove gyllenstierna

Vilka är dina reflektioner från den nationella palliativa konferensen? – Det var tydligt att intresset för dessa viktiga frågor är stort. Många olika företrädare för palliativ vård och många som arbetar inom vård och omsorg – från olika håll i landet – var där. Vad är det särskilt viktigt att arbeta vidare med? – Att sprida kunskap om vad som är god palliativ vård. Även frågor om symtomlindring, samarbete mellan professioner, kommunikation och relation med patient och närstående, stöd till närstående samt etiska frågeställningar. Uppföljning och kvalitetssäkring är också viktigt, liksom hur den palliativa vården ska nå ut. Alla ska ha tillgång till god palliativ vård, oavsett medicinsk diagnos och var i landet man bor. Vad arbetar Socialstyrelsen med just nu när det gäller palliativ vård? – Vi har ett regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd som publiceras i en preliminär version sommaren 2012. Kunskapsstödet ska stödja verksamhetsansvariga att utveckla en god palliativ vård, underlätta uppföljningar och kvalitetssäkring samt tillgodose likvärdig vård för patienterna. Det innehåller bland annat vägledning om etik och bemötande, nationella riktlinjer och en undersökning av hur vården i livets slutskede ser ut i dag.

FOTO Christin Philipson

livsviktigt nummer 2 2012 3


bygger på kunskap Kunskap står högt i kurs inom Stockholms Sjukhem. Här satsas stort på att både skapa och sprida kunskap inom specialområden som palliativ vård, geriatrik och rehabilitering. TEXT anneli kamlin FOTO fredrik stehn

– Vi är små, men inom vissa områden är vi klart bäst, till och med ledande i världen. Det vi satsar på är spetskompetens, säger Åke Seiger, chef för Stockholms Sjukhems FoUU-enhet, som står för Forskning, Utbildning och Utveckling. – Forskning skapar ny kunskap, som förmedlas vidare genom utbildning. Kunskap och utbildning skapar tillsammans utveckling. Tillsammans blir det FoUU, förtydligar han. Stockholms Sjukhem strävar efter att utveckla landets bästa vård inom de områden där man arbetar. Som enskild vårdgivare, ägd av en stiftelse, finns också friheten att disponera de egna resurserna. Med den kombinationen av ambition och förutsättningar satsar Stockholms Sjukhem stort på att både bygga och sprida kunskap. – Inom palliativ vård har vi till exempel två professorer och fem disputerade överläkare, mer än någon annanstans, säger Åke Seiger.

besök

Målsättningen är att antalet mag­ ister­utbildade och disputerade med­ arbetare ska öka med tio procent varje år. Vid sidan av helt egen forskning bedrivs en rad forskningsprojekt med andra institutioner – Att ha många forskarutbildade handlar inte bara om att de personerna själva tillägnat sig kunskaper som

4 nummer 2 2012 livsviktigt

är viktiga för vår verksamhet. Ännu viktigare är att den som har forskat lättare kan värdera och sortera andras vetenskapliga data och därmed värdera vilka nya rön som är användbara. Med ambitionen att vara ledande kun­ skapsmässigt följer också viljan att sprida kunskap. – Vi tar emot många som studerar till läkare, sjuksköterskor, under­ sköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under 2011 hade vi till exempel 550 utbildningsveckor för sjuksköterskor, berättar Åke Seiger. – Det innebär att vi delar med oss av vårt kunnande. Samtidigt ställer det krav på oss själva. Att undervisa andra är ett mycket bra sätt att aktivera sina egna kunskaper. För blivande läkare erbjuder Stockholms Sjukhem specialistutbildning inom geriatrik på Brommageriatriken, den näst största geriatriska kliniken i Stockholm. Inom palliativ medicin, som föreslås bli en tilläggsspecialitet för blivande onkologer, har Stockholms Sjukhem ett starkt namn. – Många ST-läkare inom onkologi gör sin så kallade randning inom palliativ vård här. Medarbetare från Stockholms Sjuk­ hem står bakom kurser på Karolinska Institutet, Ersta Sköndal Högskola Fortsättning på sidan 6

För att vidareutbilda sig behöver man inte alltid gå på kurs, säger sjukgymnasten Andreas Nyström.


andreas nyström

”Mycket att lära av kollegorna” Sjukgymnasten Andreas Nyström arbetar på daghabiliteringen vid Brommageriatriken, men bytte arbetsplats till Stockholms Sjukhems Rehabcentrum på Kungsholmen tre veckor under våren. – De flesta av våra patienter i Bromma har haft stroke och alla är över 65 år. Mina kollegor inne i stan har samma typer av patienter, men med större åldersspridning. Jag tyckte att det skulle vara intressant att lära mig av hur kollegorna jobbar, och även dela med mig av kunskaper från oss. För att vidareutbilda sig behöver man inte alltid gå på kurs. Det finns också mycket att lära av varandra inom organisationen. Från tiden på Rehabcentrum tar Andreas med sig erfarenheter av nya metoder. – Yngre patienter ställer helt andra krav på vad de ska kunna klara efter rehabiliteringen. Då får man tänka lite annorlunda. Det har varit väldigt intressant att byta miljö ett tag. Jag har fått tänka till och använda mina kunskaper på ett nytt sätt.

nadja smura

”Bra att träna bemötande” – Tidigare har jag inte alls trott att palliativ vård skulle vara någonting för mig, men nu kan jag absolut tänka mig det, säger Nadja Smura, som utbildar sig till sjuksköterska på Ersta Sköndal Högskola. Som en del av sin utbildning har hon praktiserat i sex veckor på Palliativt Centrum vid Stockholms Sjukhem. – Jag oroade mig en del för att jag skulle tycka att det var jobbigt att arbeta så nära döden, men det har gått bra. Stämningen på avdelningen är lugn och harmonisk. De flesta patienter somnar in lugnt och stilla, vilket jag inte hade förväntat mig. Nadja Smura tycker att det har varit en intressant verksamhet att lära sig mer om. – Rent medicinskt handlar det mycket om symtomlindring, inte minst av smärta eftersom många har cancer. Men personalen här är också väldigt inriktad på bemötande. För både patienter och närstående är det en mycket speciell del av livet de tillbringar inom den palliativa vården och det har givit mig mycket att få träna på att erbjuda ett stöd i den situationen.

livsviktigt nummer 2 2012 5


Ingemar Lindewall

nytt boende tar form

– Det vi satsar på är spetskompetens, säger Åke Seiger, chef för Forskning, Utbildning och Utveckling

Fortsättning från sidan 4

samt uppdragsutbildningar på andra högskolor. I mindre skala erbjuds också betalkurser som är öppna för alla. Byggandet av kunskap internt baseras på en tydlig struktur. – Vi har system för att beskriva både vilka formella och informella meriter som finns på olika håll inom vår verksamhet. Dem kan vi jämföra med beho-

ven av kunskap och se var det behövs påfyllning. Kursutbudet för personalen är stort. – Där finns breda basutbildningar för alla, till exempel i hjärt-/lungräddning eller lyftteknik. Utöver det erbjuder vi kurser till specifika grupper, som alla undersköterskor, alla på Brommageriatriken etc. Det finns alla varianter, ända ner på individuella utbildningar i att hantera morfinpumpar, berättar Åke Seiger.

peter jacobsson:

”Nu vill jag bidra till utvecklingen” Peter Jacobsson är ST-läkare från Karlstad och har valt onkologi som specialitet. – I Karlstad är den palliativa enheten en del av onkologikliniken, så den fördjupningen ligger nära till hands för mig. Jag sökte mig till Stockholms Sjukhem för att få praktik, eftersom de ligger i framkant inom palliativ vård. Han har arbetat på Stockholms Sjukhem i ett halvår, varav fyra månader på slutenvården och två inom den avancerade sjukvården i hemmet, ASIH. – Jag är väldigt nöjd och känner att det verkligen är detta jag vill arbeta med, säger han. – För mig är det måendet som är det

6 nummer 2 2012 livsviktigt

I april 2013 ska Stockholms Sjukhems nya vård- och omsorgsboende stå klart för inflyttning. Arbetet med stommontage är klart och nu pågår tak- och fasadarbeten. Huset sträcker sig längs med Mariebergsgatan och rymmer 99 moderna lägenheter för vård- och omsorgsboende, i gatuplanet finns butikslokaler för uthyrning. Följ bygget på www.stockholmssjukhem.se

konst och hemslöjd i livets slut I sommar visas utställningen ”Rum för död” på Arkitekturmuseet i Stockholm. Utställningen är resultatet av ett samarbete mellan konstnärer, slöjdare och formgivare. Den har utvecklats i dialog med forskare och medarbetare på Stockholms Sjukhem. Utställningen vill undersöka vad rummet och tingen betyder i livets slut och om svåra samtal och möten underlättas av en annorlunda inramning.

Hemlagat på restaurang huss

centrala med palliativ vård. Jag drivs av att få andra människor att må bra, trots sin sjukdom. Det är lättare för alla parter om patienten och de närstående mår så bra som möjligt. Den inställningen genomsyrar också verksamheten på Stockholms Sjukhem. Peter Jacobsson uppskattar att ha knutit nya kontakter i Stockholm. – Nu vill jag själv gärna bidra till att utveckla den palliativa vården hemma i Värmland.

God mat är en viktig del av vården och omsorgen och Stockholms Sjukhem satsar på att erbjuda måltider av högsta kvalitet. Maten i det toppmoderna köket tillagas från utvalda råvaror, varav 14 procent är ekologiska och närodlade. Den nyrenoverade restaurangen med uteservering är öppen för alla och finns i Stockholms Sjukhems lokaler på Kungsholmen.


Blick för barnens behov Barn och unga är särskilt sårbara när någon i deras närhet är svårt sjuk och döende. Kuratorn Solveig Hultkvist vill att barnen ska bli sedda.

arn är så beroende av sina föräldrar. Det gäller förstås känslmässigt, men även juridiskt och ekonomiskt, konstaterar Solveig Hulkvist. Frågan om barns behov av stöd och information uppmärksammas allt mer inom sjukvården, bland annat i hälsooch sjukvårdslagen. ”Äntligen” är Solveig Hultkvists egen reaktion på förändringen. – Jag har alltid haft barnens perspektiv. Bris-ordföranden har sagt att hon vill att ”barnfrågor ska bli hårda”. Det skriver jag gärna under på. Att tidigt erbjuda de unga närstående samtal, både med henne själv och med andra unga i samma situation, är en

viktig del av Solveig Hultkvists arbete. Stöd kan också behöva ges till föräldrar inför samtal med barnen. – Det bästa är om föräldrarna själva kan berätta om sjukdomen och att mamma eller pappa ska dö. Det är viktigt att inkludera barnen, annars kan de känna sig övergivna. På Stockholms Sjukhem finns en väl utvecklad närstående­process. – Alla närstående ska känna sig sedda. Det är mycket som händer kring en döende människa. Kärlek, styrka, mod, sorg, ångest, gamla konflikter – allt förekommer, säger Solveig Hultkvist. Samtidigt som hon gärna lyfter fram barns särskilda behov säger hon att det är viktigt att inte förminska barnen. – Det finns en tendens att vuxna underskattar barnen och blandar ihop sin egen smärta med deras. Barn klarar ofta saker bättre än vi tror och har egna strategier, som att gå in i leken. Solveig Hultkvist har arbetat 15 år

medarbetare solveig hultkvist Jobb: Kurator på Palliativt Centrum, Stockholms Sjukhem. Utbildning: Socionom, vidareutbildning i familjeterapi Tidigare på: Ersta Hospice, Ersta Neurorehabilitering samt inom barnpsykiatrin Fritid: Gillar att vara ute i naturen, inte minst på landet, läsa böcker, lyssna på musik, spela piano, vara med barnbarnen.

inom palliativ vård och är i dödens närhet dagligen. – Det är väldigt givande att få vara med en människa under ett så svårt skeende och bidra till att göra det bättre. Jag är stolt över att vi kan erbjuda ett väl fungerande team med mycket kompetens här på Stockholms Sjukhem. TEXT anneli kamln foto christin philipson

Det finns en tendens att vuxna underskattar barnen och blandar ihop sin egen smärta med deras.

– Alla närstående ska känna sig sedda, säger Solveig Hultkvist.

livsviktigt nummer 2 2012 7


Avsändare Stockholms Sjukhem Box 12230 102 26 Stockholm

”Pappa är en örn på väg till Öland”

Barns rättigheter som närstående till en svårt sjuk eller döende förälder uppmärksammades på en temakväll som Stockholms Sjukhem arrangerade tillsammans med Teater Pero i våras. Kvällen inleddes med pjäsen ”Hemligheternas skog” som handlar om hur en pojke bearbetar sorgen efter sin far. Under kvällen medverkade även Daniel Lams från BRIS samt kurator Solveig Hultkvist från Stockholms Sjukhem och forskaren Tove Bylund-Grenklo. Läs mer på www.stockholmssjukhem.se

rörlighet och balans till musik Träningscentret M.E.R.A har under våren kunnat erbjuda sina deltagare funktionsinriktad musikterapi. Metoden innebär att musikterapeuten spelar olika musikslingor på piano som stimulerar och motiverar deltagaren till rörelse och aktivitet, genom spel på trummor och speciella blåsinstrument. Syftet är att utveckla rörelsemönster i kroppen vilket hjälper deltagaren att nå ökad rörlighet, stabilitet och balans.

Vårdval för primärvårdsrehab Alexander Ruas

Den 1 oktober 2012 inför Stockholms läns landsting vårdval för primärvårdsrehabilitering. Stockholms Sjukhem har ansökt om att bli godkänd vårdgivare och planerar att öppna en mottagning på Bromma Sjukhus samt att starta två neuroteam, ett i Bromma och ett på Kungsholmen. Syftet med vårdval är att stärka patientens ställning genom ökad valfrihet.

Viktigt våga bli gammal Vågar du bli gammal? Känner du dig trygg med att du kommer att få den vård och omsorg du behöver? Det är frågor jag ofta hör. Alltför många upplever en oro och otrygghet inför omsorgens och vårdens möjlighet att svara upp mot behoven. Och ännu större blir utmaningen framöver, med en ökande andel äldre i befolkningen. Frivillighet och självbestämmande är grunden för alla insatser som ges med stöd av socialtjänstlagen. Insatserna ska ta tillvara den äldres möjligheter samt visar respekt för självbestämmande och integritet. Men fungerar det i praktiken? Finns det utrymme för den enskildes egna önskningar i hemtjänsten eller i äldreboendet? Hur kan en invand kvällsmänniska (som jag själv är) få fortsätta med sina sena vanor i stället för att passas in i den mall som bäst passar personalens schema? Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om bemanning på demensboende ställer mycket på sin spets. Där konstateras att det inte är de äldres behov och dygnsrytm som styr vardagen. Enligt förslaget ska bemanningen styras av de äldres individuella behov.

krönika

Jag har förmånen att besöka många välfungerande verksamheter. Det finns äldreboenden med olika inriktningar, som exempel trädgårdsaktiviteter, promenader och kultur, och det ges stort utrymme för den enskildes önskan. En röd tråd är kompetent och engagerad personal samt en driftig chef. Men alla boenden fungerar inte så. Målet med det arbete som nu görs i hela landet inom ramen för den nationella äldresatsningen är att vi ska kunna möta nuvarande och framtida behov. Jag är övertygad om att det går, men det kommer att kräva mycket jobb och en hel del nytänkande. Kommunerna måste satsa resurser på en bra äldreomsorg och vara tydliga med både beställning och uppföljning. Det krävs välutbildad personal och bättre användning av tekniska hjälpmedel. Inte minst måste vi bli bättre på att ta vara på de äldres egna erfarenheter och resurser.

Det krävs nytänkande.

Eva Nilsson Bågenholm är Nationell äldresamordnare vid Socialdepartementet, leg läkare och har tidigare varit ordförande i Läkarförbundet. pawel flato

Livsviktigt nr 2 2012  

Stockholms Sjukhems tidning Livsviktigt

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you