Page 1

LIVSVIKTIGT STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING

|

NUMMER 1 2014

VÅRDLOTS VISAR RÄTT I VÅRDEN GE BARN SVAR OM CANCER HOS FÖRÄLDER LÄKARE VILL ATT ÄLDRE FÅR ETT GOTT LIV TEMA VÄRDEGRUND

Bemötandet påverkar hälsan ”Omtanke kostar inte pengar”


Trygg med att åldras LEDARE

SVERIGE ÄR

världens bästa land att åldras i, enligt en rankning av länder. När Socialstyrelsen undersöker vad 140 000 äldre tycker om äldreomsorg­en är majoriteten nöjd. Stockholms stads enkät till boende inom vård och omsorg visar att de flesta är mycket nöjda och trygga. Samtidigt möter vi en annan bild. En undersökning gjord av Sveriges Televison visar att bara var femtionde person känner sig trygg med att åldras, och en rapport från Socialstyrelsen att antalet äldre som bor i särskilt boende har minskat. De som får plats är oftast mycket gamla, dementa eller multisjuka. En studie från Stockholm visar att var femte dör inom en månad.

HUR KAN BILDERNA vara så olika?

ALEXANDER RUAS

Och vad är det som oroar oss? Är det brist på personal med rätt kompetens, för lite stimulerande aktiviteter – eller är det kanske åldrandet i sig? Jag har förmånen att jobba i vår verksamhet då och då. Mest stolt blir jag när jag känner att på den här vårdavdelningen eller i den här boendegruppen skulle jag själv vilja vårdas. Här skulle jag känna mig trygg om min närstående fick vara. Jag hoppas att fler känner så när de möter oss och andra vårdgivare. Att vi finns där för dem – när de behöver oss. ELISABET WENNLUND SJUKHUSDIREKTÖR

Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon 08 - 617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats www.stockholmssjukhem.se Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kung & Partners Omslagsfoto Håkan Lindgren Tryck Åtta45 ISSN 2000-9119

2 NUMMER 1 2014 LIVSVIKTIGT

– Många undrar över hur sjukvårdssystemet fungerar, säger Stockholms Sjukhems vårdlots Gunilla Westerlund.

Ny service underlättar

Hitta rätt med vårdlots Sedan mitten av januari har Stockholms Sjukhem en egen vårdlots. Det är en service som underlättar för patienter och närstående att hitta rätt, både inom och utanför Stockholms Sjukhem.

vill säga vård i livets slutskede. – Men ett typiskt samtal kan också komma från en son eller dotter vars förälder inte klarar sig hemma längre och skulle vilja komma till ett vård- och omsorgsboende.

Den som till exempel undrar vilken vård Stockholms Sjukhem erbjuder, hur det går till att få en plats där eller om det krävs remiss kan ringa till vårdlotsen för att få svar på sina frågor. Personen som svarar är sjuksköterskan Gunilla Westerlund. – Vi vill att den nya tjänsten ska underlätta för patienter och närstående i kontakterna med vården, säger hon. – Jag lotsar och vägleder patienter och närstående i första hand när det gäller den sjukvård som vi erbjuder själva, men jag försöker också hjälpa till att hänvisa till rätt vårdgivare eller till Vårdguiden 1177. Många undrar över hur sjukvårdssystemet fungerar. Hittills har de flesta frågor till vårdlotsen rört den palliativa vården, det

Gunilla Westerlund är sjuksköterska och har jobbat länge på Stockholms Sjukhem. Hon är vid sidan av uppdraget som vårdlots även boendesamordnare för vård- och omsorgsboendet. Vårdlotsen nås på telefon eller via e-post. Svar på e-post utlovas senast fem arbetsdagar efter att frågan kommit in. – För det mesta svarar vi dock betydligt snabbare, säger Gunilla Westerlund. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO STOCKHOLMS SJUKHEM

FAKTA Vårdlots Vårdlotsen nås på: Telefon: 0760–50 02 54 vardagar klockan 9–16 E-post: vardlots@stockholmssjukhem.se


Forskaren Tove Bylund Grenklo

Barnen behöver hjälp att sörja Barn och tonåringar som mister en förälder i cancer har ofta svårt att komma i gång med sorgeprocessen. Mer och bättre kommunikation under vårdtiden skulle göra läkandet lättare, menar forskaren Tove Bylund Grenklo. Att försöka minimera traumat för tonårsbarn som mister en förälder har varit ledstjärnan för Tove Bylund Grenklo i hennes forskning. – Frågan är inte minst vad man kan göra inom vården för att de drabbades psykiska hälsa ska vara så bra som möjligt på sikt, säger hon. I höstas disputerade hon på detta ämne. Grundmaterialet är omfattande och baseras på en nationell enkätstudie bland 600 unga vuxna som under tonåren förlorat en förälder i cancer. Varje person har fått besvara 270 frågor. Idéerna till frågorna fick hon då hon intervjuade de drabbade. – Sammanställningen visade att drabbade tonåringar verkar skjuta upp sin sorg eller sörjer i små portioner. Många hade också varit ovetande. De visste inte hur allvarlig situationen var, förstod inte sjukdomsförloppet och inte vårdinsatserna. Jag såg också att självskadebeteende var dubbelt så vanligt bland dem som drabbats av en förlust som i kontrollgruppen, säger Tove Bylund Grenklo.

FoUU

Hon tror att bristen på förståelse fördröjer sorgeprocessen och förlänger lidandet. – Om man inte förstår varför mamma eller pappa dog, varför läkarna inte kunde operera, varför man inte gav fler sprutor och så vidare blir följden ofta att tankarna fastnar i om dödsfallet kunde ha förhindrats. En del funderar kring om vården ville spara pengar. Detta skapar en enorm förtvivlan. De unga mår sämre än de skulle behöva göra. En förklaring till okunskapen är

att föräldrar och barn inte talar om sjukdomen. – De försöker skydda varandra, vilket gör att samtalet tystnar. Men hur ska föräldrarna kunna lära barnen om de själva inte förstått det som händer? Här kan vårdpersonalen hjälpa till. – Någon behöver förklara varje steg i vården. Vad som görs och kan göras när inga insatser längre botar, säger Tove Bylund Grenklo. Med sådan hjälp skulle också relationerna mellan de anhöriga kunna bli bättre. – Jag tror att det skulle gå att förhindra splittring i familjerna om personalen visar att det går att prata om sjukdomen och döden, till och med prata om det tillsammans. Vårdpersonalen kan gärna

träffa barn och föräldrar samtidigt för att underlätta. Det är viktigt att få hjälp med att sätta ord på det som händer. Tove Bylund Grenklo arbetar nu vidare med sitt material. – Det finns en hel del frågor kvar att titta på bland enkätsvaren. Dit hör vilka typer av misstag som de unga uppfattar har begåtts. En annan fråga är på vilket sätt och hur mycket information som ska ges till den drabbade familjen. Tove Bylund Grenklo har egen erfarenhet av att som ung mista sina föräldrar i cancer, vilket bidragit till intresset för ämnet. – Men startskottet för arbetet blev lustigt nog att jag stötte ihop med min blivande handledare i tvättstugan. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO CHRISTIN PHILIPSON

– Någon behöver förklara varje steg i vården, säger forskaren Tove Bylund Grenklo.

Tove Bylund Grenklo är beteendevetare och forskar vid Enheten för klinisk cancerepidemologi vid Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat som projektledare för ett vårdutvecklingsprojekt vid Stockholms Sjukhem. Hennes projekt är ett av fem projekt om cancerefterlevare, där tidigare studier av andra forskare handlat om änkor, änkemän, föräldrar respektive syskon.

LIVSVIKTIGT NUMMER 1 2014 3


TEMA | VÄRDEGRUND Omtanke, respekt och kunskap är grundläggande värderingar för hela Stockholms Sjukhem. De ska avspeglas i bemötandet av patienter, boende och närstående. Det kräver att värdegrunden hålls levande varje dag. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO HÅKAN LINDGREN OCH ALEXANDER RUAS

VÄRDERINGAR FORMAR VÅRDEN IDÉN MED VERKSAMHETEN inom Stockholms Sjukhem har varit sig lik under 147 år. Inställningen var redan vid bildandet 1867 att förena professionalism med ett mänskligt engagemang. – Våra grundare lyfte fram värderingsfrågorna från start. De skrev in i stadgarna att verksamheten skulle beakta avsaknaden av ett gott hem, och vila på professionell grund. Det var en framsynt inställning i en tid där övrig vård i bästa fall kunde erbjuda en ren vårdmiljö, säger sjukhusdirektör Elisabet Wennlund. Att låta vården vägledas av värderingar är fortsatt viktigt. – Det finns en otrolig kraft i att ägare, styrelse och medarbetare tillsammans håller värderingarna levande, säger Elisabet Wennlund. – Värderingarna får mening först när de går att uttyda i det praktiska arbetet, som det upplevs av patienter, boende och närstående. Därför arbetar vi ständigt med detta. Vi uppmärksammar och följer upp värderingarna bland annat genom enkäter till boende, patienter, närstående och medarbetare. En viktig aspekt är hur medarbetarna uppträder mot varandra. – Bemötandet kollegor emellan speglas lätt i relationen till patienter och närstående. Därför får det inte glömmas bort. I dag summeras Stockholms Sjukhems värderingar med orden omtanke, respekt och kunskap. 4 NUMMER 1 2014 LIVSVIKTIGT

– Det är viktigt att formulera värderunden, eller etiken, för verksam­heten, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet och verksam vid Stockholms Sjukhem. – I allmänna diskussioner utgår man ofta från att etik alltid är någonting gott. Men en alltigenom god etik finns inte. En etik kan krocka med en annan. Det handlar därför om att klargöra vilken man själv utgår från. Ett val står till exempel mellan att prioritera lönsamhet för samhället i stort och att utgå från människovärdet. Här på Stockholms Sjukhem har vi valt att sätta människovärdet främst, säger Peter Strang. Samtidigt framhåller han att detta synsätt inte nödvändigtvis är dyrare. – Omtanke kostar inte pengar. Frågan är snarare hur man jobbar. Samma sak kan göras på exakt samma tid men ge olika utfall. Han tar som exempel två sjuksköt­ erskor som byter dropp. – Även om droppet blir bytt av båda två är upplevelsen för patienten helt olika om den ena sköterskan är engagerad och den andra inte bryr sig. Skillnaden ligger i att den första förstår att hon själv skulle kunna ligga där i sängen, medan den andra inte gör det. I grunden bygger denna omtanke på förmåga till empati hos individen, menar Peter Strang. Därtill kommer

Peter Strang

Barbro Bäckstam

stöd i form av handledning och gränssättning. – Att engagera sig och samtidigt kunna sätta gränser mellan sig själv och andra är viktigt. Går engagemanget för långt blir det för jobbigt i längden och resul­ terar kanske i att man i stället stänger av helt. Utmaningen är att både kunna gå nära och skapa nödvändig distans. Den andra av Stockholms Sjukhems grundvärderingar är respekt. – Ett respektfullt bemötande baseras på att personalen reflekterar över hur det är lämpligt att bete sig gentemot en person som inte klarar sig själv. Även här gäller människovärde­principen. – En patient eller boende vi möter här på Stockholms Sjukhem skulle kunna vara till exempel vår mamma eller pappa. Det ska märkas i bemötandet. Det är också viktigt för oss att vara medvetna FORTSÄTTNING PÅ SIDAN 6


Mattias kan känna sig lugn MATTIAS GÄHLER är ny som patient på rehabavdelningen på Stockholms Sjukhem, samtidigt som han är en van besökare i andra delar av verksamheten. – Jag tränar till vardags regelbundet på träningscentret M.E.R.A. här på Kungsholmen, men nu är jag inlagd för att komma tillbaka efter en höftoperation, berättar han. – Bemötandet jag får här är enormt bra. Det betyder förstås alltid mycket, men att jag känner mig lugn gör också att jag slipper en del av min spasticitet. Viktigt är också att jag känner att det finns kunskap här i huset för att göra min rehabilitering framgångsrik. En höftoperation är kanske inte alltid så komplicerad, men eftersom jag har en medfödd CP-skada är förutsättningarna svårare. För mig är det en stor operation. Mattias uppskattar att rehabiliteringen känns skräddarsydd för honom. – Den sker i lagom stora steg och med hänsyn till just min situation. – Bemötandet jag får här är enormt bra, säger Mattias Gähler, här med Karin Nordlinder. LIVSVIKTIGT NUMMER 1 2014 5


NYTT ASIH-TEAM I BROMMA FRÅN APRIL Den 1 april utökar Stockholms Sjukhem ASIH-verksamheten i västerort. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) är ett alternativ till sjukhusvård för den som har en allvarlig kronisk sjukdom. Många vill välja Stockholms Sjukhem som vårdgivare och med den nya enheten kommer ASIH Bromma/Järva att kunna erbjuda sjukvård i hemmet till närmare 140 patienter i västra Stockholm. ALEXANDER RUAS

TRYGGHET FÖR BOENDE. På Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende har all personal utbildats om bland annat grundläggande värdingar och integritet. Här formas vardagen i dialog med de boende.

om att man kan leva ett gott liv på olika sätt, säger Peter Strang. – Ibland utgår vi från att patienten ska göra det som vi själva anser är bäst, till exempel låta sig vårdas på sjukhus­ et i stället för att stanna kvar hemma under enkla förhållanden. Det kan vara svårt för personalen att stå emot viljan att göra gott för patienten, konstaterar Peter Strang. – Det är ett exempel på att omtanke och respekt krockar. Ett sätt att lösa konflikten är att använda sig av kunskap, till exempel genom att förklara för patienten att det är skönt att ha rent omkring sig och få duscha. Omtanke och respekt utan kunskap har sina faror, menar Peter Strang. – Kunskap är också i grunden en etisk fråga. Det är oetiskt att vårda andra utan att ta till sig den kunskap som finns på området. Att arbeta med svårt sjuka människor utan att läsa in sig på smärtlindring är inte god etik. För äldreomsorgen finns sedan 2011 en lagstadgad nationell värdegrund. Stockholms Sjukhems begrepp om-

FAKTA

tanke, respekt och kunskap ligger i linje med denna. Under 2013 har all personal på Stockholms Sjukhems vård- och omsorgs­boende deltagit i en seminarieserie med olika teman och bland annat behandlat begreppen värdegrund, privatliv och integritet, trygghet och självbestämmande. För att göra sambandet tydligare har tre undersköterskor nyligen gått en utbildning på Karolinska Institutet för att bli så kallade värdegrundsambassadörer. En av dessa är Barbro Bäckstam. – Vi kommer att ordna särskilda reflektionscirklar för personalen för att föra en dialog om hur vi arbetar med de boende för att de ska ha en värdig tillvaro och känna välbefinnande, säger hon. Vardagliga exempel är att den boende får välja att äta tillsammans med andra eller ensam, att personalen håller reda på om persiennerna ska vara uppe eller nere och om den boende tycker om högläsning. – Särskilt när det gäller demenssjuka är det viktigt att vi kan läsa av vad som får de boende att känna sig trygga, säger Barbro Bäckstam.

Nationell värdegrund för äldreomsorgen

Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen utgår från bestämmelser i socialtjänstlagen från 2011 om att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Äldreomsorgen bör värna och respektera var och ens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Andra nyckelord är trygghet och meningsfullhet. Insatserna ska vara av god kvalitet och den äldre få ett gott bemötande.

6 NUMMER 1 2014 LIVSVIKTIGT

Beröm från patienterna för husläkarmottagningen.

HUSLÄKARMOTTAGNING FÅR HÖGT BETYG Stockholms läns landsting gör regelbundna patientenkäter som visar hur stockholmarna upplever vården på husläkarmottagningarna. Stockholms Sjukhems husläkarmottagning på Kungsholmen får höga betyg. Patienterna berömmer speciellt vården som helhet, bemötandet och tillgängligheten. Resultatet ligger över genomsnittet i Stockholm och finns att ta del av på www.stockholmssjukhem.se/ huslakare.

JOBBA MED OSS I SOMMAR Nu söker Stockholms Sjukhem sommar­ vikarier till Brommageriatriken och Stock­holms Sjukhem Kungsholmen. Vill du arbeta i en verksamhet som bygger på både tradition och nytänkande och i en vård som präglas av omtanke, respekt och kunskap – välkommen att söka jobb hos oss. Ansök via vår webbplats: www.stockholmssjukhem.se/ledigajobb.


Är en i teamet

 Som geriatriker ingår Björn Karlsson i ett samarbete med kollegor som representerar ett flertal kompetenser.

Inom geriatriken får man en helhetssyn på patienterna. Det för med sig ett intressant och nära samarbete med kollegor inom vården, tycker Björn Karlsson, underläkare på Brommageriatriken.

I

stället för att genast söka ATtjänstgöring när han gått ut läkarlinjen i Göteborg 2012, bestämde sig Björn Karlsson för att börja forska. Våren 2013 disputerade han i psykiatri och neurokemi på en avhandling om oupptäckt social fobi bland äldre. Därefter började han sitt vikariat på Brommageriatriken och har sökt en AT-tjänstgöring i Stockholm till hösten. – Geriatriken ger mig en bred erfaren­ het. De flesta av våra patienter är multisjuka, säger Björn Karlsson. Han arbetar på avdelning 5, där mer­parten av patienterna har strokerelaterade sjukdomar. Det är intressant och lärorikt att arbeta inom geriatriken med en större helhetssyn på patienterna, menar han. – Våra patienter är inne i vårdsystemet på ett helt annat sätt än andra och det

medför att vi samarbetar med sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder. Svårigheten när man arbetar med äldre patienter är att det inte alltid är så lätt att få adekvat information, menar han: – Bara att hålla reda på alla läkemedel och kunna redogöra för dem kan vara svårt, även för dem som är helt klara i huvudet. Genom sin forskning vet han att det finns ett stort mörkertal av patienter med psykiska problem bland hela befolkningen, även bland äldre. – Däremot är social fobi, som jag forskade kring, inte lika vanligt bland äldre som bland yngre. Men äldre är inte sällan deprimerade. Det är viktigt att fånga upp dessa problem, för att ge lämplig vård och rätt läkemedel. Som geriatriker ingår man i ett team som ska se till att patienterna kan upprätthålla så många funktioner som möjligt. – Så att de kan leva ett fullödigt liv så långt det går. Det kan handla om allt från att umgås med andra, lyssna

MEDARBETARE BJÖRN KARLSSON Jobb: Underläkare på Brommageriatriken Utbildning: Läkarexamen från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Bor: l lägenhet i Aspudden Intressen: Mat, musik – helst Tom Waits och Nick Cave – och litteratur. ”Senast läste jag Knausgårds Min Kamp, del 5.”

till musik eller njuta av god mat, säger Björn Karlsson. Själv njuter Björn av både mat och musik på sin fritid: – Jag gillar både att gå på krogen och att laga mat och bjuder gärna min flickvän på min paradrätt canneloni. Och så gillar jag att springa. Om han ska rikta in sig på geriatriken efter AT-tjänstgöringen är ännu inte bestämt. Det är inte helt uteslutet att han återgår till forskningen. TEXT TOVE GYLLENSTIERNA FOTO MAGNUS FOND

LIVSVIKTIGT NUMMER 1 2014 7


AVSÄNDARE Stockholms Sjukhem Box 12230 102 26 Stockholm

Får högt betyg.

Visa respekt och humor DET NYGAMLA intresset för etik tar sig numera främst uttryck i en uppmärksamhet på två teman: värdegrund och bemötande. Frågan om bemötande har sedan slutet av 1990-talet en framträdande ställning, inte minst inom omsorg och vård. Beror detta på att bemötandet i allmänhet har försämrats, samhällsklimatet har hårdnat och en social likgiltighet breder ut sig? Det är inte min uppfattning. Jag menar att intresset speglar en ökad social förståelse med insikt om att ett bra bemötande är en nyckelfråga både för en bra insats och för ett tilltalande arbetsklimat. Vi medborgare är även allt mer medvetna om vårt värde och våra rättigheter. Vi godtar inte nonchalans eller arrogans i vår roll som patienter och servicemottagare.

KRÖNIKA

Bemötande rankas högt Stockholms stad frågar varje år alla som bor i vård- och omsorgsboende hur de upplever sitt boende. Cirka 2 800 personer svarade på enkäten under hösten 2013. Resultatet för Stockholms Sjukhem visar att de allra flesta är mycket nöjda med sitt boende. Det är framför allt bemötande och trygghet som får högt betyg. Läs mer och ta del av hela resultatet på www.stockholmssjukhem.se/aldreomsorg.

KIROPRAKTOR PÅ PLATS I BROMMA Rehabcentrum Bromma har nu även en legitimerad kiropraktor på mottagningen, som finns på Bromma sjukhus. Kiropraktik används för att behandla ömmande eller stela leder och muskler. Man kan få kiropraktisk behandling om man till exempel har ont i ryggen eller känner sig stel och har ont i nacken eller axlarna. Tid bokas på telefon 08–687 50 70.

Kurs om surfplattor Stockholms Sjukhems vårdoch omsorgsboende har start­ at en studiecirkel i att använda surfplattor. Surfplattan kan hjälpa till att aktivera de boende och vara en källa till avkoppling och inlärning. Därför är möjligheten till utbildning uppskattad. Studiecirkeln, som startat efter önskemål från några av de boende, är en del av aktivitetsutbudet på vård- och omsorgsboendet och leds av bibliotekarien.

Vi är allt mer medvetna om vårt värde och våra rättigheter

VAD ÄR ETT BRA bemötande? Här finns flera nyckelord. Ett är respekt, och det kan i sin tur tolkas som artighet och hänsyn. Begreppet hänsyn förutsätter också att bemötandet har en empatisk uppmärksamhet och lyhördhet. Ett bra bemötande ska också utmärkas av en jämlik hållning. Alla relationer inom omsorg och vård har en asymmetrisk karaktär, man möts inte på lika villkor. Därför är det viktigt att den vi möter ser och behandlar oss som likvärdiga personer. Av detta följer väl också en vänlighet, ibland kanske mer än så: en vänlighet med inslag av värme och hjärtlighet. Ytterligare en aspekt av ett bra bemötande är humor. Då menar jag inte att man ska pressa in lustigheter i alla situationer. Jag avser en professionell säkerhet, som inte belastar en redan allvarsam situation med tungsinne, utan ger uttryck för en befriande lätthet och kreativitet. Listan för ett bemötandeideal för omsorg och vård kan göras betydligt längre. Men om dessa nyckeluttryck är vardaglig standard har man kommit långt med att utveckla ett bra bemötande. ERIK BLENNBERGER Professor i etik, teol dr och forskningsledare vid Institutet för organisationsoch arbetslivsetik på Ersta Sköndal högskola. Ledamot i Socialstyrelsens etiska råd. Senaste bok: ”Bemötandets etik” (Studentlitteratur 2013).

Livsviktigt nr 1 2014Stockholms Sjukhems tidning Livsviktigt  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you