Issuu on Google+

Livsviktigt Tryggt hemma stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning

Avancerad sjukvård på patientens villkor

SID 8

nybygget Konstverk ska erbjuda kontemplation

SID 3

forskning Utmaning att förvandla ångest till oro

SID 3

medarbetare Terapihund sprider harmoni

SID 7

|

nummer 1 2012


Levande värderingar gör skillnad stockholms sjukhem är en stiftelse som drivs utifrån en idé om att vårda långvarigt eller obotligt sjuka. För oss är det viktigt att våra värderingar – omtanke, respekt och kunskap – är levande i vardagen. Kvalitet i sjukvård och äldreomsorg handlar till stor del om bemötande. Aktuell forskning visar att ett respektfullt möte som innebär att patienten känner sig delaktig i vården och får delta i beslut om sin behandling har betydelse för patientens återhämtning. För oss är det självklart att ett tryggt, säkert och bra vårdmöte bygger på ömsesidigt respekt, tid för omtanke och professionell kunskap.

Framtidsvy över Mariebergsgatan.

ledare

Ingermar Lindewall

livsviktigt berättar om våra kunskapsområden. Denna gång kan du läsa om ASIH, avancerad sjukvård i hemmet – en uppskattad vårdform som är okänd för många. Du får möta Allis en av våra ”medarbetare” och ta del av äldreborgarrådet Joakim Larssons (M) syn på kvalitet i äldreomsorgen.

elisabet wennlund sjukhusdirektör

Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon 08 - 617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats www.stockholmsjukhem.se Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kung & Partners Omslagsfoto Elisabeth Ohlson Wallin Tryck Trydells Tryckeri ISSN 2000-9119

2 nummer 1 2012 livsviktigt

Nya boendet utsmyckas med specialbeställd konst Åtta konstnärer får skapa specialbeställda verk till det nya vård- och omsorgs­boendet på Kungsholmen. Konsten ska bland annat erbjuda kon­tem­plation. I Stockholms Sjukhems nya vård- och omsorgsboende med 99 lägenheter kommer det att finnas café, restaurang, bibliotek, park och en så kallad demensträdgård. Stor vikt läggs vid den konstnärliga gestaltningen. – Det görs en medveten satsning på platsspecifika verk, både inomhus och i parken. Skulpturer, textilier och målningar, bland annat måleri på glas vid den nya entrén, berättar Ann Magnusson, som leder projektet. Hon är konstkonsult med större uppdrag, ofta för offentliga uppdragsgivare. – Stockholms Sjukhem ska också köpa ny konst och dessutom ser vi över den konstsamling som redan finns, med verk av till exempel Karin Mamma Andersson. En del av dessa måste kanske restaureras, andra kanske placeras på nya ställen. De specialbeställda verken upphandlas genom en tävling där 16 konstnärer bjuds in att skissa. Åtta beräknas få slutföra sina verk. Det är främst nordiska, etablerade konstnärer som deltar, däribland

Astrid Sylwan, Håkan Rehnberg och Denise Grünstein. Till sin hjälp i urvalsprocessen har Ann Magnusson en projektgrupp med representanter från Stockholms Sjukhems verksamhet och en styrgrupp med ledamöter ur styrelsen. Konstnärlig gestaltning i ett vård- och omsorgsboende ställer speciella krav. – Konsten riktar sig till olika målgrupper – besökare, anhöriga, personal och de boende – varav många är sjuka och/eller dementa. Vi måste ta hänsyn till att det här finns människor i en utsatt situation, säger Ann Magnusson. – Vi hoppas att konsten framförallt ska ge dem betydelsefulla upplevelser av något slag, exempelvis kontemplation. Konstverken ska också skapa variation i miljön, fungera som målpunkter och öka orienterbarheten. I det fallet har jag haft ett tätt samarbete med arkitekt och byggkonsult. Tävlingen avgörs före sommaren 2012 och senast 2014 ska konstverken installeras i det då färdigställda boendet. Byggnaden är ritad av Tengbom. Ebab ansvarar för byggprojektet och så här långt är grund, stomme och tak helt eller delvis klara. Under våren 2012 påbörjas fasadarbetet. TEXT tove gyllenstierna bildmontage tengbom


peter knutson

Existentiella frågor viktiga i palliativ vård

Lindra patientens ångest Frågor om mening, skuld och livsval tränger sig på i livets slutskede. Att bara finnas där är en viktig uppgift för närstående och personal. – Att förvandla ångest till oro är en av de viktigaste uppgifterna för dem som är nära döende patienter, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet och verksam vid Stockholms Sjukhem. – Inom den palliativa vården är vi bra på att behandla fysiska, psykiska och sociala aspekter av vården i livets slut. De existentiella är ofta mer utmanande. Inom vården är vi mer vana vid att sätta in åtgärder, ge råd och besked.

FoUU

Att vifta bort tunga frågor som patienten ställer är inte att rekommendera, till exempel genom att säga ”nej, inte ska du tänka så”. Samtidigt har riktigt svåra frågor, som ”varför ska jag dö?”, inga svar. – Det man kan göra är att ställa frågor som hjälper den döende att sätta ord på det som är plågsamt och få distans till

sina rädslor. Det är stor skillnad mellan oro, som har ett fokus på en viss fråga, och ångest, som inte har ett fokus och kan vara väldigt jobbig att härbärgera, säger Peter Strang. Vanligt är att patienten tror att själva döden ska bli plågsam. – I praktiken dör de flesta stilla och fridfullt. Detta är därför ett exempel på hur information från personalen kan minska plågsamma tankar. Peter Strangs forskning gäller just nu bland annat palliativ vård för patienter med KOL, avslutning av cytostatikabehandling i livets slutskede samt smärtbehandling med en radioaktiv substans. Han talar vid den nationella konferensen om palliativ vård i mars och uppdaterar nu läroboken ”Palliativ medicin”. – Det finns alltid gränser för vad personalen kan göra inom den palliativa vården. Vi kan inte ta bort allt lidande, men blotta närvaron av en annan människa kan göra situationen uthärdlig för patienten. TEXT anneli kamlin

3

snabba frågor

joakim larsson Stockholms stads äldreborgarråd, (M) Vad vill du att äldreomsorgen i Stockholm ska kännetecknas av? – Äldreomsorgen ska vara trygg och säker. Det ska vara en hög patientsäkerhet kombinerat med ett varmt bemötande. Äldreomsorgen ska även präglas av valfrihet. Det är viktigt att människor kan välja var de vill bo, med vilka de ska bo och vem som ska ge vård och omsorg på ålderns höst. Vad anser du är god kvalitet i äldreomsorgen? – För varje individ kan god kvalitet säkerligen innebära olika saker men för mig är det viktigt att vi kan garantera en äldreomsorg som präglas av trygghet och säkerhet och ett medmänskligt och varmt bemötande. Hur ser du på de idéburna organisationernas roll i äldreomsorgen? – Den är oerhört viktig. Under de besök jag har gjort i verksamheter som drivs av idéburna organisationer har jag bevittnat mycket god omsorg och fantastiska medarbetare. Dessa verksamheter kan vi dra lärdom av för att utveckla stadens egna enheter inom äldreomsorgen. TEXT marianne spiik foto peter knutson

Peter Strang är professor i palliativ medicin och verksam vid Stockholms Sjukhem.

livsviktigt nummer 1 2012 3


Vård hemma ger trygghet Svårt sjuka patienter kan erbjudas vård i hemmet till livets slut. De får då hjälp av ett ASIH-team som ger kvalificerad medicinsk vård alla tider på dygnet. TEXT anneli kamlin FOTO elisabeth ohlson wallin

– För de allra flesta av patienterna inom den palliativa vården är det bättre att få bo hemma och få vård där än att vistas på sjukhus, säger Mikaela Luthman, överläkare på Stockholms Sjukhem, som arbetar med avancerad sjukvård i hemmet, ASIH. – Det är lugnare, tryggare och infektionsrisken är mindre hemma. Patienten har en bättre tillvaro där. Avancerad sjukvård i hemmet blir allt vanligare. Enbart inom Stockholms Sjukhem har denna verksamhet fördubblats på mindre än tio år. Ett skäl är att medicinska framsteg förändrat vårdbehoven. – Det gäller framför allt inom cancer­vården, där nu mellanperioden då man håller sjukdomen i schack är mer utsträckt än tidigare.

besök

Sjukvård i hemmet är också mer kostnadseffektiv än sjukhusvård. – En patient med hjärtsvikt som vårdas av oss behöver besök varje dag. Ändå är den vården mindre resurskrävande än om personen hade legat på sjukhus, säger Mikaela Luthman. Hon betonar dock flera gånger att det viktigaste argumentet för ASIH är patientens höjda livskvalitet. – För att hemsjukvården ska fungera bra måste patienten och de närstående känna sig trygga med vårdformen. Det 4 nummer 1 2012 livsviktigt

är patientens behov som avgör om han eller hon kan erbjudas sjukvård i hemmet i stället för på sjukhus. ASIH-teamen består av läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer och dietister. En sjuksköterska är alltid tillgänglig på telefon och en läkare går också att nå snabbt. En av sjuksköterskorna i Stockholms Sjukhems ASIH-team på Kungsholmen är Sandra Vestergren. – Vid mina besök lämnar jag medicin, lägger om sår, sätter näringsdropp och annat som patienten behöver den dagen. Ibland handlar besöken om enbart psykosocialt stöd. Våra patienter hamnar ofta i kris i samband med dåliga besked angående sin diagnos. En del patienter vill prata en hel del, andra vill det inte. Det gäller att känna efter hur dagsformen för varje person är, säger Sandra Vestergren. Vården är individanpassad och någon fast rutin för hur många besök per vecka varje patient får finns inte. – Det beror på vilket behov personen har. Vi försöker också låta bli att ange exakta besökstider. Det är svårt att säga i förväg hur lång tid ett besök tar. Vi vill kunna erbjuda den tid som behövs.

Fortsättning på sidan 6

Teamet ställer upp för Eva ASIH-teamet skapar trygghet för Eva Malm, som får sin vård hemma i lägenheten på Kungsholmen. – Mitt hem är min borg. Det är väldigt skönt att få vara hemma, säger Eva Malm. Till hennes lägenhet på Kungsholmen har ASIH just kommit på sitt dagliga


– Det fullkomligt ramlade in folk som gav mig service.

Hemmastadd: Eva Malm får täta besök av sjuksköterskan Sandra Vestergren.

besök. Det är sjuksköterskan Sandra Vestergren som arbetar i dag. Sandra öppnar ytterdörren med egen nyckel, men Eva Malm tar emot i hallen. Vi slår oss ner i köket, där tvååriga barnbarnet tittar ner med stora, vakna ögon från bilderna på kylskåpet. Eva har många historier att berätta om sitt yrkesliv i reklambranschen som projektledare för stora internationella konsumentvaruföretag. Ett bra tag diskuterar vi något så vardagligt som diskmedel, eftersom Eva varit med och gjort reklam för ett välkänt diskmedel i många år. – Det här har Sandra hört förut. Vi pratar mycket och har lärt känna varandra väl, säger Eva Malm. När hon fick sin cancerdiagnos och be-

handling var det Radiumhemmet på Karolinska Sjukhuset som stod för vården. – Behandlingen är tuff och tar mycket kraft. Efteråt behöver man hjälp, stöd och trygghet. Min läkare på Radiumhemmet frågade om jag ville bli remitterad till Stockholms Sjukhem. Jag visste ju att Stockholms Sjukhem fanns och hade ett gott rykte, men vårdformen ASIH kände jag däremot inte till. Eva Malm beskriver hur hon blev ”alldeles häpen” när ASIH-teamet trädde in. – Det fullkomligt ramlade in folk som gav mig service. Det var förstås sjuksköterska och läkare, men även bland annat en arbetsterapeut som tog fram hjälpmedel som underlättar för mig hemma. När jag fick besvär med en tå behövde jag

bara nämna det så fick jag kontakt med en specialist. Sin läkare Staffan Lundström uppskattar hon bland annat för att han ”inte väjer för att säga som det är”. Hon kan också ringa när som helst och prata med en sköterska som stöttar. – De är lätta att få tag i, vilket är bra. Cellgifterna sliter inte bara på kroppen. Det är viktigt att ha bra människor att resonera med, men man behöver också kunna skratta tillsammans med teamet. Eva Malms son är ibland med på möten med läkare och sjuksköterska. – Ibland är det svårt att uppfatta saker rätt på egen hand, särskilt när man får ett kritiskt besked, så det känns bra att han också kan ha kontakt med ASIH, säger hon. livsviktigt nummer 1 2012 5


erbjuder utbildning för Anhöriga Neurologisk dagrehabilitering på Kungsholmen erbjuder utbildning i grupp för patienter och anhöriga vid diagnosen Parkinson, stroke och MS. Syftet är att förmedla kunskap, ge råd och stöd samt informera om praktisk hjälp. Deltagarna får också möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. Utbildningen leds av rehabteamet som har specialistkompetens inom neurologisk rehabilitering.

– Patienten har en bättre tillvaro hemma, säger överläkaren Mikaela Luthman, här med sjuksköterskan Sandra Vestergren.

Patientens behov avgör om han eller hon kan erbjudas vård i hemmet. Fortsättning från sidan 4

Sandra Vestergren och hennes kollegor arbetar främst med cancerpatienter, men också med personer som har till exempel KOL, hjärtsvikt, ALS eller MS. – Det känns verkligen att vi kan bidra till att öka livskvaliteten för våra patienter. När de vårdas hemma får man också möta dem på ett helt annat sätt än i sjukhusmiljö. Man kommer dem närmare och förstår behoven tydligare,

vilket är väldigt stimulerande för oss som arbetar här, säger hon. – Vi har mycket resurser och kan erbjuda bra vård. Våra patienter är ofta orkeslösa, och det vore påfrestande för dem att hålla kontakt med och besöka olika specialister utanför hemmet. För att bli ansluten till ASIH krävs en remiss. Därefter görs en individuell bedömning, oftast i patientens hem. Vid behov kan patienter som är anslutna till ASIH läggas in direkt på Stockholms Sjukhem. – Att arbeta här är väldigt stimulerande på flera sätt. Man vet aldrig i förväg exakt vad som väntar under dagen. Vi måste ofta fatta självständiga beslut. Men framför allt är det givande att kunna hjälpa till med att tillgodose patientens önskemål, säger Sandra Vestergren.

fakta Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH Stockholms Sjukhem har ansvar för cirka 200 hemsjukvårdsplatser. ASIH vid Brommageriatriken arbetar i västerort och på Ekerö. ASIH vid Stockholms Sjukhem på Kungsholmen vänder sig till boende på Kungsholmen och Norrmalm. Patienter och anhöriga i Stockholms län är mycket positiva till ASIH, enligt en rapport från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Resultaten visar att telefontillgängligheten var mycket bra, att man fick hjälp inom överenskommen tid och att man hade stort förtroende för personalen. Både patienter och anhöriga ansåg att de blivit bemötta med respekt och hänsyn. Nio av tio patienter kände sig delaktiga i beslut av sin vård.

6 nummer 1 2012 livsviktigt

högt betyg till husläkarmottagning Stockholms läns landsting gör sedan ett antal år regelbundna patientenkäter som visar hur stockholmarna upplever vården på husläkarmottagningarna. Mottagningen på Stockholms Sjukhem får ett mycket bra betyg, där patienterna speciellt berömmer det goda bemötandet, tillgängligheten och förtroendet för verksamheten. Resultatet ligger över genomsnittet i Stockholm och Sverige som helhet.

goda omdömen till träningscenter Träningscentret M.E.R.A. erbjuder träning för vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder. En nyligen genomförd enkätundersökning bland patienterna ger träningscentret fortsatt högt betyg på verksamheten. De flesta svarande var mycket nöjda med bemötande, delaktighet och träningens resultat.


En vanlig dag på jobbet för hunden Allis. Här promenerar hon med Rolf Pettersson.

nars, pratar lite med Allis eller blir mer närvarande för en stund. – Det behövs inte så mycket. Att vi finns här ger ett lugn, det räcker med närheten. Och forskningen visar att terapihundar ger positiva effekter ��� ökat välbefinnande, men även sänkta blodtryck och kolesterolvärden samt att lugn- och rohormonet oxytocin frigörs vid beröring. – Här på demensavdelningarna är det ett lugnare tempo för oss, det blir mest klappar och småprat. När vi gjorde praktik på rehabavdelningen fick Allis vara en del i övningarna, till exempel att någon tränade genom att sparka boll till henne. Allis lägger huvudet på sned. Hon förstår att vi pratar om henne. Och Sigrid Sundman berättar att Allis blir lugnare än vanligt när hon kommer in på avdelningen – hon vet att det är jobb och då gäller det att ta det varligt. – Hon är rejält trött efter en arbetsdag, det kräver mycket av henne. Men då väntar lite spring i skogen, sedan vill hon vila, säger Sigrid Sundman. TEXT gunilla mild nygren

Fyrbent medicin När terapihunden Allis gör entré på demensboendet hörs flera välkomnande: ”Hej, Allis”. Varje dag är hon här och jobbar med sin förare och matte. Hon sprider lugn och harmoni i ett sjukdomstillstånd där man är svår att nå. latt travar Allis korridoren fram. Sigrid Sundman, hennes matte och hundförare, har sagt varsågod och gett henne ett Alvedonrör, nu fyllt med några hundgodisar. Allis bär det försiktigt i munnen och styr direkt fram till Rolf Pettersson, en av de boende på avdelningen. Båda vet precis vad som väntar: Allis sitter fint och väntar, medan Rolf pillar upp locket och får fram en godis. – Det här är deras ritual, säger Sigrid Sundman.

– Du skämmer bort henne, skojar hon med Rolf Pettersson, som också brukar ta med Allis till kylskåpet för lite extra godsaker. – Ja, men det är roligt att få skämma bort någon, svarar Rolf Pettersson och klappar Allis på huvudet. Och det är en av Allis uppgifter: att vara någon att bry sig om, klappa och få kontakt med. Hundförarens uppgift är att styra hennes aktiviteter på avdelningen. – Alla vill inte träffa Allis och det respekterar vi. Men med de allra flesta blir det fina möten och jag anpassar mötet efter varje person, förklarar Sigrid Sundman. Sitter någon i rullstol får Allis sitta på en stol bredvid så att det blir enklare att klappa eller prata lite med henne. Många som inte pratar så mycket an-

foto christin philipson

medarbetare allis Jobb: Terapihund på avdelningarna 5 och 6, vård- och omsorgsboendet på Kungsholmen. Utbildning: Diplomerad terapihund tillsammans med sin matte och hundförare. Familj: Matte Sigrid Sundman, före detta operationssköterska. Fritid: Springa i skogen och leka med hundkompisar.

livsviktigt nummer 1 2012 7


Avsändare Stockholms Sjukhem Box 12230 102 26 Stockholm

peter varhelyi

När önskemålen krockar ”Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem” (Matteus 7:12). Ett bra rättesnöre i vården, eller? Det förutsätter dock att jag som patient vill bli omhändertagen som min vårdare själv skulle vilja bli omhändertagen. Men tänk om jag har andra värderingar än den som vårdar mig och lägger vikt vid andra saker? Patientens självbestämmande värderas vanligen högst vad gäller etiska regler. Men vårdaren ska dessutom alltid göra gott, inte skada och vara rättvis i fördelning av sina och samhällets resurser. Där finns det förstås risk för krockar så att mina önskemål får stryka på foten. Och den risken ökar, ju fler som behöver vård och ju dyrare den moderna vården blir. Risken ökar också när fler av oss blir mycket gamla och sjuka, och vinsten av vårdinsatserna (längre liv, förbättrad livskvalitet) måste vägas mot priset (kostnader, risk för förlängt lidande, andras behov). Och mycket mer komplicerat blir det om jag inte kan uttrycka mina önskemål på grund av min sjukdom. Vem tar då tillvara min autonomi? Min familj och vem där? Och om det inte finns någon närstående?

krönika

Entré och reception flyttar Stockholms Sjukhem bygger ett nytt vård- och omsorgsboende med 99 lägenheter på Kungsholmen. Den nya byggnaden beräknas vara klar i april 2013. Huvudentrén från Mariebergsgatan 22 stängs för ombyggnad från mars 2012. Under ombyggnaden flyttas huvudentré och reception. Besökare hänvisas till den tillfälliga huvudentrén med infart och ingång via Arbetargatan 2.

trygghet för demenssjuka Minnesmottagningen på Brommageriatriken har fått i uppdrag av landstinget att utveckla samverkan med kommun och primärvård. – Målet är att de demenssjuka och deras anhöriga ska uppleva trygghet genom hela sjukdomstiden. Som ett första steg har vi gemensamt tagit fram ett lokalt vårdprogram för demens i Bromma, säger Marianne Reimers, läkare på Brommageriatriken.

teamarbete i bromma På Brommageriatrikens avdelning 5 vårdas patienter från hela Stockholms län. – Vårt sätt att arbeta i team med patienten i centrum ger bra samarbete och nära dialog mellan undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och paramedicinare. Det märker våra patienter. Enkätsvaren visar att de är mycket nöjda med vården, säger Sofie Dahlberg, biträdande enhetschef.

Söktjänst förenklar seniorval anne dillner

Seniorval.se är en söktjänst på nätet som guidar seniorer och andra som står inför ett beslut om äldreomsorg och boende. Genom att samla fakta, tips och information om boenden och omsorgstjänster underlättar Seniorval.se för den som ska välja. Stockholms Sjukhem är ett av de äldreboenden som presenteras i söktjänsten. Se www.seniorval.se

Min dröm är att man fattar beslut i etiska dilemman på rationella grunder utifrån gemensamma värderingar.

Då gäller det att den som vårdar står på en trygg plattform och inte slirar i bedömningar och beslut. Det finns lagar och förordningar att rätta sig efter, vetenskap och beprövad erfarenhet samt direktiv från Socialstyrelsen. Men det uppstår ändå konflikter mellan olika etiska regler (etiska dilemman) och vems värderingar gäller då? Jag hoppas att vårdgivaren har hållit den etiska diskussionen vid liv så alla i vården är vana att, utöver sitt professionella kunnande, tänka i etiska dimensioner och inte fattar beslut för att ”det kändes rätt”. Min dröm är att man fattar beslut i etiska dilemman på rationella grunder utifrån gemensamma värderingar, att beslutet kan förklaras till och förstås av alla och att beslutet dokumenteras i journalen. Andreas Aly är en av Stockholms Sjukhems principaler. Han är läkare och har tidigare varit verksamhetschef vid Brommageriatriken och klinikchef på Stockholms Sjukhem. christin philipson


Livsviktigt nr 1 2012