Page 1

Mittinattenrummet – ett litterärt rum för alla


Kulturstorm har sedan 2005 arbetat för att fler barn och unga från skilda bakgrunder och miljöer ska få möjlighet att ta del av kulturella verksamheter, som konsumenter men även som producenter. Under årens gång har vi drivit en rad olika projekt samt ordnat olika typer av arrangemang för att nå nya målgrupper. Sedan 2008 har arbetet främst bestått av det läsfrämjande projektet Bokbundisar. Här har mentorskap och litteratur förenats genom läsning över åldersgränser bland barn och unga. Detta har gjorts helt språkoberoende och verksamhet har bedrivits i såväl Umeå stad som i Vännäs och Sorsele kommun. Littfest har under flera år varit ett fönster där Kulturstorm haft möjlighet att visa upp projektet Bokbundisar och göra de ungdomar som deltagit i projektet medverkande i läsningar och workshops men även som volontärer.

Mittinattenrummet ägde rum under Littfest – Umeås internationella litteraturfestival- den 17-19:e mars 2011 i Umeå Folkets hus lokaler och förverkligades med hjälp av medel ifrån Allmänna arvsfonden, Umeå kommun och Statens kulturråd. Rummet skapades av Föreningen Kulturstorm som en del i projektet Bokbundisar- ett treårigt läsfrämjande projekt som bedrivits i flera kommuner i Västerbotten. Kontakt: Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå info@kulturstorm.se http://kulturstorm.se Medarrangörer: Kulturverket Umeå stadsbibliotek


Förord – Det går ju inte! Då får man väl hitta på en rollfigur som sitter i rullstol. Det är Tillgänglighetsåret 2010 och vi sitter i möte och diskuterar förändring. Pratar om hur vi tillgängliggör våra kulturarrangemang, hur vi river ned synliga och osynliga hinder. En högt uppsatt kulturpersonlighet kan inte se poängen i att låta någon med en synlig funktionsnedsättning spela Hamlet. Inte längre än så har vi kommit och ett tillgänglighetsår går så fort. Det blir november och vi medarrangerar Festival Normal, en normkritisk scenkonstfestival där allmänheten inbjuds att ta del av föreställningar, samtal, workshops och mycket annat. Det är ett brett och spännande program med såväl lokala som nationella och internationella aktörer, men av någon anledning sviker publiken. Vi försöker förstå varför men landar mest i frustration och ilska över att frågan inte ses som allmängiltig. Tidigare under hösten har vi besökt Vasamuseets pedagogiska verksamhet Alla ombord. Projektledaren visar oss runt i lokalerna. Vi lyssnar till berättelsen om hur allt började och fascineras av flertaliga exempel på hur hinder efter hinder undanröjs för att alla skall kunna delta i verksamheten. Vi tar fasta på berättelsen om trapporna som otillgängliggjorts och om hissen som byggts om till den dykarklocka som alla barn, oavsett fysiska förutsättningar, åker i, och den avskärmade hörnan med stjärnhimmel där den som, oavsett anledning, behöver vila kan lägga sig en stund. Det är tänkt att vara ett rum för alla och så känns det. Vi minns projektledarens ord om hur lärare för klasser där ingen har någon större funktionsnedsättning ringer


Finansiärer:

och frågar om de, trots detta, får besöka Alla ombord ändå, varpå hon svarar med tydlighet att Ja, det är för alla. Och det är tydligt hur det som verkligen är tillgängligt så lätt blir special, en särlösning. Det är precis så det känns med det bristande intresset för Festival Normal, det är inte en angelägenhet för kultur-Umeå i stort, inte ett konstarrangemang för alla, utan en särartsfestival för en specifik grupp och det känns symptomatiskt. Åter i Umeå drar planeringen inför Umeås årliga litteraturfestival Littfest igång. Det är fjärde året vi deltar, och det finns en längtan efter att göra om, göra nytt. En längtan närd av frustration och vrede. Vi bär med oss våra upplevelser från Vasamuseet och ser vår chans att bredda festivalen. Inga stängda dörrar, inga hinder utan bara upplevelse, en litterär sådan, för en helg. Vi enas i planeringsgruppen att tillsammans skapa ett litterärt upplevelserum. För arrangemangets skull men också för att inspirera andra arrangörer av tillfälliga arrangemang att tänka tillgängligt och inkluderande, inte bara gällande funktionsförmåga. Vi har aldrig iklätt oss expertroll och allt blev inte bra. Men vi har träffat massor av kunniga människor som delat med sig av sina erfarenheter och vi har lärt oss massor. Det är därför du måste läsa den här boken, för att projektet är större än bara rummet på Littfest. För att det inte handlar om ett rum. Inte heller om en särskild metod. Det handlar om förändring på så många plan. Om att konst är konst oberoende vem som utövar den. Om att Hamlet visst kan använda rullstol. Likväl som han kan prata svenska. Och om att det är allas vårt ansvar att möjliggöra. –Skriv ingen manual! sa personalen på Vasamuseet. Det får folk att sluta tänka själva. –Vi lovar, sa vi.


Fรถrarbete


Inspiration Alla ombord!

Hur står det till med tillgängligheten? I maj 2010 anordnade Västerbottens läns landsting en konferens med anledning av tillgånglighetsåret 2010. Huvudfrågorna som avhandlades var: Hur har vi det med tillgängligheten inom kulturområdet i Västerbotten? Hur jobbar andra kulturinstitutioner i Sverige med att vara till för alla människor?

Under våren 2010 deltar vi på Kulturstorm i konferensen Hur står det till med tillgängligheten? . Vi lyssnar på olika aktörer och organisationer som jobbar med att göra Sverige mer tillgängligt. Projektledaren Carina Ostenfeldt är en av programpunkterna och hon pratar om sitt projekt Alla ombord! – det salutogena museet, där målet med projektet i stort sett är att skapa ett rum där alla barn kan känna sig välkommna. Vi blir mer och mer nyfikna på verksamheten, som är en del av Vasamuseet, och vill veta mer ingående hur Carina och hennes medarbetare jobbat och tänkt under projektets gång. Tankarna frodas kring hur våra egna aktiviteter och arrangemang skulle kunna förbättras. I september besöker vi äntligen Carina Ostenfelt på Vasamuseet och får en guidad tur i det pedagogiska rummet. Vi får höra hur allt började och hur de arbetat och får en mängd konkreta tips för vår egna verksamhet. Carina visar oss till entrén på rummet, där vi får sticka in våra händer i ett lejongap varpå porten till rummet öppnas med ett vrål. Det finns bara ett sätt


att ta sig in, inte ett för de som kan öppna dörrar och ett annat för de som behöver hjälp och detta är ett typexempel på hur rummet är uppbyggt. I syfte att möjliggöra delaktighet på lika villkor, utan att synliggöra eller markera något. Inga vanliga dörröppnare eller handtag, bara en öppnare som är rolig för alla att använda. För vem vill inte öppna porten till det häftiga rummet med hjälp av ett lejonvrål? Carina fortsätter guida oss runt. Och berättar om hur de försöker hålla kostnaderna nere så mycket som möjligt för att kunna sprida sin projektidé inte bara i Sverige utan globalt. Och det behöver inte vara extravaganza för att rummets alla aktiviteter ska kunna uppskattas. Det behövs bara lite fantasi och egen kreativitet för att kunna erbjuda alla barn en känsla av att här kan jag också vara med, här får jag vara med på samma villkor precis som alla andra alltid får. På bottenplan finns en myshörna med stjärnhimmel där det går att lyssna på sagor och läsa i lugn och ro om skeppets alla hemligheter. Tanken med myshörnan är även den dubbelbottnad; att de barn som ibland behöver ta det lite lugnare och behöver vila ska kunna göra det utan att det blir något märkvärdigt av själva situationen. Carina berättar om de praktiska aktiviteterna, hur de jobbar mycket med taktila medel, allt från att hissa segel med olika färg på banden och texturer till mörkerstig på havets botten.


För att ta oss upp till övervåningen får vi åka dykarklocka, ett sätt som passar alla. Hissen är inte längre en hiss utan ett tidsenligt sätt att ta sig ned till havets djup och upp till ytan igen, precis som under Vasas tid. Trappen har otillgängliggjorts och hissen är en del av den pedagogiska utställningen. Vi ser ytterligare exempel på hur det går att jobba med billiga och enkla medel just för för att uppnå långsiktighet; för att så många som möjligt ska kunna anamma detta utan att en enorm budget ska krävas. Pengar behöver inte vara en förhindrande faktor för små föreningar, som vår, att kunna jobba på det här viset. Vi lämnar Vasamuseet med stor inspiration och en mängd konkreta idéer om hur vi kan omsätta våra tankar i praktiken. Dessa tar vi med oss in i planeringen för Littfest 2011. Vi återvänder även senare under hösten till ett Alla ombord-seminarium i Stockholm för att få ännu mer kunskap och idéer.


Hallwylska museet Vi besöker även Hallwylska museet som även de arbetar med tillgänglighetsfrågor på allvar. Deras guidade turer sker på olika språk, med lättlästa texter till. De har även teckentolkade visningar. Vi inspireras av olika kreativa sätt att förmedla upplevelsen av ett konstverk. Här finns en tavla, gjord som en avbild av orginalet, där det är möjligt att känna på strukturen. I ett annat konstverk har föremål som förekommer i motivet placerats vid sidan om för att ge en autentisk känsla av till exempel kopparbägare. Där väcks tanken om att jobba just med taktila medel, för att tala till alla sinnen. Problemet är dock att museet har väldigt mycket trappor, vilket det finns en medvetenhet om. Även detta är något som vi tar med oss när vi inser hur mycket ett endaste trappsteg utestänger.

Festival Normal Hösten 2010 Medarrangerar Kulturstorm Festival Normal – en scenkonstfestival med konstnärlig höjd, bredd och spets. Fokus ligger på scenkonst som problematiserar våra föreställningar om vad som är ”normalt” genom att arbeta med, för, om och av personer med funktionsnedsättning. Vi tar del av soppsamtal, seminarier och teater i dagarna tre och trots att vi inte når den breda publik vi hoppats lämnar vi festivalen med många nya ideer och främst en önskan om att göra något mer.


Planering Astma- och allergiförbundet arbetar för ett samhälle tillgängligt för människor med allergi och annan överkänslighet. Handisam är en stabsmyndighet vars verksamhetsmål är att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Utopia startade 2008 som ett externt projekt under den ideella föreningen KulturUngdom, med stöd av Allmänna Arvsfonden. Utopia har sin bas i Göteborg men är ofta ute och gör saker på andra platser. Utopia vill att alla ska kunna utöva kultur och att kulturlivet ska vara helt utan hinder.

Vi börjar som sagt med en viss känsla av irritation. Det och mantrat Vi måste jobba med kroppens alla sinnen. För att få konkreta tips och idéer vänder vi oss till landstinget. Vi kontaktar både Lekterapin vid NUS och Kolbäckens habilitering. På båda ställena möter vi kreativa människor med lång erfarenhet av att arbeta med barn. Vi exalteras av möjligheten att använda oss av dofter av olika slag och blir glada i ungefär trettio sekunder tills vi inser att det kan skapa problem för barn med allergi. Vi mailar Astma- och allergiförbundet och hör om det finns några ”säkra” dofter men får ett torrt svar som går ut på att det såklart är trevligt att vi vill kunna välkomna alla barn till festivalen men att vi genom att använda dofter av olika slag med all säkerhet stänger ute ett stort antal inidvider. Vi slopar dofterna. Vi testar tryckknappar kopplade till talande dockor, kylskåpspoesi som fästs på skomatta med kardborreband, ligger i vilorum och tittar på stjärnhimlar och lyssnar på en rad olika ljudinstallationer, samlar erfarenheter från Länsbibliotekets och Mediacenters läsprojekt i särskola, SPUNK. Vi ringer Tal- och punktskriftsbiblioteket och får tips om dataspel.


Vi tittar i Stadbsbibliotekets Äppelhylla och pratar med ansvarig bibliotekarie som kommer fixa dit böcker på såväl svenska som andra språk. Vi får tips om en utställning som turnerat på biblioteken, en stor snäcka som man kan krypa in i om man är liten och lyssna på olika ljud. Vi kontaktar konstnärerna bakom verket och besöker deras ateljé. Till snäckan hör en poesiworkshop riktat till barn och vi bestämmer att köra den under Littfest. Vi specialbeställer en blomma i olika textilier med högtalare där besökarna kan lyssna på sagor, klämma och känna. Sagorna är urgamla och handlar om kvinnliga hjältar på äventyr. Planeringen leder oss så småningom fram till rummets tema: Natt. Detta med anledning av festivalen gästas av den sydafrikanska författaren Fiona Moodie, som har skrivit och illustrerat boken Noko och nattmonstret, vilken Kulturverket arbetat med tillsammans med barn i Lövånger och Sävar. Barnen har gemensamt skrivit ett nytt slut till boken. Vi kollar in tips från Handisam och Kulturrådet, googlar och ringer runt till folk kors och tvärs. Under Festival Normal får vi kontakt med Utopia som arbetar för ett kulturliv tillgångligt för alla och vi tar del av inpirationsskriften Utopia – så funkar det med konkreta tips på hur det går att arbeta för att verkligen göra kulturen till för alla. Tanken med hela det här är inte bara att skapa ett rum på en festival under några dagar, tanken är också att väcka liv i frågan och att samla erfarenheter. Vi ringer runt till en rad olika kulturutövare och söker samarbeten. Vi besöker Ögonblicksteatern, Norrlandsoperan och Kulturcentrum för barn och unga och lånar en hel uppsjö av tyger och mattor och lampor. På så vis kan vi nyttja vår budget till annat samtidigt som vi kan passa på att lyssna in kring andra aktörers projekt, marknadsföra oss själva och synliggöra frågan.

Noko och nattmonstret, Fiona Moodie På en slätt i Sydafrika bor jordsvinet Takadu och piggsvinet Noko. De lever ett skönt liv utan bekymmer. På dagarna, vill säga, för på kvällen börjar problemen. Takadu är förfärligt rädd för nattmonstret. Han vågar inte somna om inte Noko varje kväll läser upp ullpriserna från Lantbrukarens Veckoblad. Noko har tröttnat på att läsa om ullpriserna och bestämmer sig för att bota Takadu från hans rädsla för nattmonster. Han gör det genom att lura Takadu.


Läs mer Festival Normal – http://festivalnormal.com/ Utopia – http://utopias.se/ Handisam – http://www.handisam.se/ Astma- och allergiförbundet – http://www.astmaoallergiforbundet.se/ Funka nu. – http://www.funkanu.se/ Syntolkning nu – http://www.syntolkning.nu/ Full delaktighet – http://fulldelaktighet.nu/ Alla ombord! – http://www.allaombord.se/ HSO Västerbotten – http://www.ac.hso.se/ Barnens bibliotek Äppelhyllan – http://www.appelhyllan.se/


Rummet


Nanna

Öronsus Utställningen Öronsus är ett samarbete mellan Ljudbilds Kent Gustafsson och konstnären Margareta Johansson och har visats på bibliotek i länet under våren 2011. I Mittinattenrummet fanns Vandringssnäckan från Öronsus på plats och utöver det skapades två nya verk speciellt för rummet.

Inför iordningsställandet av rummet besöker vi Umeå Folkets Hus för att rekognicera. Med mycket dubbla känslor inför det kala, sterila konferensrummet funderar vi på hur vi ska kunna göra denna lokal, med panoramafönster mot Vasaplan, till ett mysigt krypin på tema Natt? Vi vill förändra rummets karaktär drastiskt samtidigt som vi inte kan göra åverkan på interiören. Därför bestämmer vi oss för att arbeta med textilier för att täcka in, drapera och skärma av för att skapa rum i rummet. Vi är då noga med att använda oss av så tunna, lätta tyger som möjligt för att minimera dammspridning. Lokalen är dessutom utrustad med mörkläggningsgardiner som utestänger merparten av ljuset utifrån. Uppbyggandet av rummet påbörjas dagen innan festivalen inleds och pågår till sent inpå kvällen. Vi släpar dit kartongvis med inlånad rekvisita. Skira men täckande mörka tyger spänns upp för att helt ändra rummets karaktär. Scener och upphöjningar ställs på plats och täcks med mattor av olika slag. Ljusslingor, lysdioder, draperier och kuddar placeras ut och åtskilliga mängder säkerhetsnålar, gaffatejp och häftklamrar går åt i uppbyggnadsfasen. Detta för att göra det möjligt att montera ner Mittinattenrummet på ett


smidigt vis efter festivalens slut. Konstnärerna Margareta Johansson och Kent Gustafsson fixar en kudde med ljud från en natt på den sydafrikanska stäppen som vi hänger över en fåtölj. Kudden är flyttbar och passar lika bra på en säng som på en permobil och den som har lust kan luta sig tillbaka en stund och lyssna på gnuer, lejon, leopard och hyenor. Dessutom tillverkar de en blomma med inbyggt ljud och ljus. Allt för att göra det möjligt att lyssna på enklast möjliga vis. Inga knappar eller sladdar, bara ljud ur en blomma. Vi vill även skapa möjlighet till aktivitet mellan de fasta programpunkterna för att göra det bekvämt för besökarna att stanna kvar. Vi väljer därför att placera ett bord utanför rummet där pysselmaterial i flertalet taktila material, här finns bivax i olika färger, textilier, pärlor, kritor, papper och lim. Här placerar vi även en tavla med bilder fästa med kardborreband för skapandet av ordlös bildpoesi. Allt detta placeras utanför rummet för att fånga upp besökare som rör sig i de allmänna ytorna men även för att undvika trängsel inne i själva Mittinattenrummet. Vi ser till att det alltid finns bemanning, av volontärer eller av någon av oss på Kulturstorm, under de tider som rummet står öppet för att hålla det levande och välkomnande men även för att det alltid ska finnas någon tillgänglig för den som behöver en hjälpande hand.


Lokal och information

På Handisams hemsida, www.handisam.se, finns konkreta riktilinjer för vad som utgör en tillgängliga lokaler och information. Här finns även uppgifter om vilka tillgänglighetskonsulter som finns runt om i landet. Tolkcentralerna tillhandahåller tolk för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Via hemsidan, www.tolkcentralen.se, kan du hitta ditt landstings tolkcentral.

När ett tillfälligt arrangemang ska anordnas är lokalen naturligtvis viktig. Konferensrum finns överallt. Nu fick vi inte förmånen att välja platsen för Littfest, dock hade vi tur eftersom Folkets hus tar frågor om tillgänglighet på på stort allvar. De försöker ständigt göra sig så tillgängliga som möjligt. Det gäller till exempel vid ny- och ombyggnader. Det är noga med att uppfylla de krav som finns på lokaler, för att få hjälp med detta finns tillgänglighetskonsulter att anlita, bland annat från HSO. Det är viktigt att komma ihåg att även luftkvalitet är en del i lokalen, och att därför vara noga med att det finns god ventilation och att försiktighet iakttas när det gäller växter, dofter eller material som kan skapa problem för personer med allergi. För att tillgängliggöra information är det av stor vikt att hålla ett enkelt och tydligt språk på skyltar och annat informationsmaterial. Tillgång till utrustning som hörslingor, såväl fasta som mobila, bör kollas upp. Det är också viktigt att förmedla i vilken utsträckning verksamheten är tillgänglig. Besökaren ska inte själv behöva kolla upp om t ex föreställningen är teckentolkad, den informationen ska arrangören redan ha förmedlat.


MIttinattenrummet Välkommen till rummet där natten är temat och där möjligheterna är stora för alla barn. I entren lyser sagoträdet rött och mittemot detta en mysig vrå att slå sig ned i. Här finns ett litet skogsbibliotek med böcker på nattemat. Bland hyllornas urval finns barnlitteratur på flera språk speciellt utvalt av kunniga bibliotekarier från stans bibliotek. Ett varghuvud och ett grishuvud pryder en av hyllorna och för tankarna till de klassiska sagorna. Längst in i taket spänner sig en stjärnhimmel över den nattliga sjön som är upphöjd och fungerar som såväl scen som en nivåskillnad i rummet. Här lurar de små, söta ullmonstren med lysande munnar och ur den magnifika sagoblomman strömmar en stämningsfull ljudslinga med gamla folksagor med modiga hjältinnor. Här är det fritt fram att luta ner huvudet på blommans mjuka kronblad för att bara lyssna. I dess mitt ett lysande grönt märke. Här kan du nu lägga dig ner på ett av blommans blad och räkna stjärnorna medan du dröm-


mer dig bort i sagornas land. I Mittinattenrummet finns även möjligheten att besöka vilohörnan som för tankarna till Tusen och en natt. Bakom draperingerna kan du slå dig ned på Den flygande mattan och dricka te ur guldbägaren med de olika sagofiluerna som håller till där under lyktornas sken. Här händer det saker hela tiden. Vi börjar försiktigt på torsdagen med en poesiverkstad där barnen får skapa poetiska kollage av ord och bild. I rummets mitt flödar det ut poesi och verser från en gigantisk snäcka, utifrån hörs endast ett rofyllt sorl men sätter du örat till snäckans membran eller kikar in genom dess öppning hörs ljuden klara. Senare på eftermiddagen visar vi Svarta fiolen som är en barnteaterföreställning baserad på Ulf Starks bok på samma namn. Berättelsen utspelar sig under en natt. Föreställningen teckentolkas. Dagen därpå kör Stadsbibliotekeket sina sagostunder i Mittinattenrummet som även dessa teckentolkas. Särskilt inbjudna är elever från s.k. hörselklass. Under lördagen är det Kulturverkets Noko och nattmonstret-projekt som upptar större delen av programmet i rummet. Vi har filmvisning av Noko-filmen och sedan kommer den sydafrikanska författaren Fiona Moodie och läser ur sin bok. Läsningen sker på engelska och har marknadsförts mot elever med modersmålsundervisning i Engelska. Detta varvas med trum- och dansworkshops.


Arrangörstips Att prata tillgänglighet är enkelt, att omvandla det i praktik kan vara knepigare men är långt ifrån omöjligt. I jakt på praktiska tips och råd träffade Kulturstorm Agnes Branting och Anders Öhberg från Ögonblicksteatern, Camilla Björnehall från HSO:s Nätverk för unga vuxna och Eva Gustafsson från Teatercentrum Norra för ett samtal kring hur arrangörer på bästa sätt kan organisera sin verksamhet för att nå så många som möjligt. Gruppen ligger bakom arrangemanget Festival Normal – en normkritisk scenkonstfestival med mottot:

“Tillgänglig teater är inte politisk korrekthet. Det är en politisk rättighet!”

Bestäm dig! Vill du göra ett arrangemang som inte stänger ute folk p.g.a. funktionsförutsättningar, språk eller annat så gör det. Gör så gott du kan och ta hjälp av andra människors kunskaper och erfarenheter för att nå ditt mål. Var envis! Dyker det upp hinder så hitta sätt att komma runt dem. Tänk kreativt. Ha ett inkluderande tankesätt! Sträva efter allmängiltiga lösningar snarare än särlösningar. Kommunicera! Var inte rädd för att prata med människor för att ta reda på hur du som arrangör kan möjliggöra att de kan delta. Folk är inte så lättkränkta som man kan tro. Var ute i god tid. Det är ont om tolkar, både tecken- och syntolkar, och de som finns har hög arbetsbelastning. Samma sak gäller för olika typer av teknik och hjälpmedel som kan inlånas Besök tilltänkta lokaler innan arrangemang och se hur de uppfyller dina krav på tillgänglighet.


Kommunicera mera! Inled ett arrangemang med att informera om upplägget för dagen; var toaletter finns, hur hörslingan fungerar, vem publiken kan fråga om de har funderingar och så vidare. Var tydlig i din marknadsföring! Använd ett enkelt språk som är lätt att förstå och en layout som är lätt att läsa. Gör en Läs mer-funktion

istället för en Lättläst-funktion på hemsidan. Informera om ditt arrangemang och de lösningar du hittat för att göra det mer lätttillgängligt. Finns tolkar och annat så tala om det. Detta är viktigt både för att visa publiken men också för att inspirera andra arrangörer.

Visa för omvärlden att det går! Trots bristande resurser kan vi göra tillgängliga arrangemang. Vi kanske inte når alla på en gång men någonstans måste vi börja. Och bara genom att berätta om de hinder vi stöter på kan vi nå förändring. Det här är inte välgörenhet utan scenkonst och politik!

HSO Västerbotten Ögonblicksteatern är en av Sveriges äldsta fria teatergrupper. Redan 1974 startade teatern. Idag är Ögonblicksteatern väletablerad och har gjort en mängd uppskattade föreställningar i Umeå och på turné runt om i landet.

Teatercentrum är den fria teaterkonstens företrädare i Sverige. Teatercentrum norra innefattar de fyra nordliga länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.

30 länstäckande handikappföreningar bildar tillsammans Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Västerbottens län. Lokala handikappföreningar och deras riksförbund har också samarbetsorgan på lokal- och riksnivå.


Mittinattenboken  

Mittinattenrummet ägde rum under Littfest 2011 – Umeås internationella litteraturfestival den 17-19:e mars i Umeå Folkets hus lokaler och fö...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you