Page 32

ARTOR JESUS INKERÖ PIIA OKSANEN: Du började med ditt kroppsprojekt sommaren 2015. I två år har du arbetat med din egen kropp, utökat muskelmassan, lärt dig ett nytt kroppsspråk och hittat en ny klädstil. Detta för att, till det yttre, motsvara de stora mediernas bild av en vit cisman som uttrycker en traditionell genusroll och styr i samhället. Du har själv definierat dig som ickebinär, och indelningen i manligt och kvinnligt kön är inte viktig för dig. Vad innebär det att forma sin kropp så att den representerar en hegemonisk identitet, en normativ maskulinitet? Varför jobbar du med din fysiska kropp och dess språk i stället för att ur en konstnärlig synvinkel granska den kroppsliga identiteten med hjälp av andras kroppar? Eller fundera över identiteter i en virtuell miljö eller i sociala medier, på sådana forum där kroppen inte har några fysiska begränsningar? ARTOR JESUS INKERÖ: För mig innebar projektet ursprungligen att jag gav upp det som är jag själv. Det var fråga om ett slags överskridande av de personliga och sociala gränserna. Det är rätt svårt att beskriva kroppsliga känslor utan att känslan får drag av populärkultur och därmed blir ett objekt för omsorgsfull marknadsföring. Den kroppsliga och fysiska erfarenheten är viktig för mig, för att jag ska kunna förstå det hela. I stället för att bara granska någon annan granskar jag också mig själv – jag studerar förändringen och vägen till den. Eftersom jag finns i min egen kropp kan jag aldrig veta hur någon annan upplever en viss företeelse om jag inte identifierar mig med den andra. Jag har märkt att många är rädda för att ge upp något och för att förändra sig. Själv tycker jag att jag lär mig något om mig själv genom att nå mitt mål, och jag lär mig också något om den samhälleliga alfamyten och ser hur mina privilegier kan öka tack vare min nya yttre framtoning. Jag vill genomföra projektet med mig själv som objekt, eftersom jag på det sättet har större frihet när det gäller en 32

Kroppsbild katalog  
Kroppsbild katalog