Page 1

KSLA

NR 3 • 2019

Nytt & Noterat

FRÅN KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN

”INGEN TVEKAN:

SKOGEN ÄR POLITISKT VIKTIG IDAG”

RAPPORT FRÅN

XXV IUFRO WORLD CONGRESS 2019

BESÖK PÅ ÅLAND – MER ÄN BARA TAXFREE SKOGSEXKURSION PÅ TEMAT ÄGANDERÄTT

ANNORLUNDA MATSEMINARIUM I FALUN SKOGEN BRANN IGEN! OM BOK OCH BRANDBEREDSKAP

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019 1 KALENDARIET..................................................................................................... 24


KSLA

NR 3 • 2019

Nytt & Noterat "Ingen tvekan om att skogen är politiskt viktig idag" ....................... 4 Vad händer med det nationella skogsprogrammet? Det var den övergripande frågan vid akademisammankomsten i september.

4

Någonting händer faktiskt... .................................................................. 6

... i den takt som är möjlig. Johan Kuylenstierna talade inför akademiledamöter om förhandlingsprocesser och svårigheten med Science to policy.

Mer än bara taxfree .................................................................................. 8

Kommittén för livsmedelsproduktionens värdekedja gjorde studiebesök på Åland. Det bjöds på äpplen, skördefest, ölprovning och framtidstro!

8

En skogsexkursion på temat äganderätt............................................ 10

Politiker och nyckelpersoner från miljö- och näringsdepartementen träffade skogsägare i nyckelbiotoprika Roslagen.

XXV IUFRO World Congress 2019......................................................... 12

En gigantisk världskongress för skogsforskare har hållits i Brasilien. Nästa gång, om fem år, är det Sveriges tur att stå värd.

10

Bin och människor................................................................................... 14

Årets Trädgårdsbok 2019, utsedd av Gartnersällskapet, diskuterades vid ett författarsamtal i biblioteket – som också innehåller en raritet!

Annorlunda matseminarium i Falun.................................................... 15

En restaurangkväll med samtal om matens hållbarhetsfrågor, framför allt matens klimatpåverkan. Magasinet i Falun var platsen.

15 Tips! De flesta presentationer som visas vid KSLA:s seminarier finns tillgängliga på ksla.se. Klicka på Aktiviteter → Tidigare aktiviteter → den aktivitet du vill återkoppla till. Det gäller även webbsända aktiviteter som du vill se i efterhand. KSLA Nytt & Noterat kommer ut fyra gånger per år. Redaktör & layout: Ylva Nordin, ylva.nordin@ksla.se, 08-5454 7708. Framsidan – Höst i Höga Kusten. Foto: Ylva Nordin. Nästa nummer – manusstopp: 1 december 2019.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B • Box 6806, 113 86 Stockholm tel 08-5454 7700 • akademien@ksla.se www.ksla.se – vi finns på Twitter och Facebook.

2

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

Skogen brann igen!................................................................................. 16

Det brann igen sommaren 2018. Stefan de Vylder befann sig i händelsernas centrum och skrev en bok om branden och vår brandberedskap. DESSUTOM

SLU höll seminarium hos KSLA om forskningens samhällsnytta.............. 17 Anslag & stipendier, godkända slutrapporter............................................... 18 Nytt om ledamöter............................................................................................. 20 Akademiens remissvar sedan sist.................................................................... 21 Våra senaste publikationer............................................................................... 22 Kalendarium......................................................................................................... 24


Sekreteraren har ordet Det bubblar och sjuder på KSLA! Som sig bör och som det brukar bubblar det ordentligt på KSLA så här på senhöstkanten. Undrar vilka gener som styr det mänskliga fenomenet att skjuta upp saker in i det sista? Precis som jag gör just nu, det vill säga att jag skriver detta bara någon timme före min deadline. Läkaren och psykiatrikern Anders Hansen från serien ”Din hjärna” som sänds i SVT, skulle säkert hänvisa skjuta-upp-beteendet till vårt tidigare liv på savannen. Kanske ett sätt att samla på energin och förbereda sig för en eventuell lejonattack? För övrigt en synnerligen intressant tv-serie där vetenskap blir både smakligt och begripligt presenterad. Nåväl, det bubblar och sjuder som sagt. I skrivande stund är plenisalen full av vetgiriga lyssnare när ”Sanning och konsekvens – om nötkreatur, biologisk mångfald och klimat” avhandlas vid ett seminarium som är ett samarbete mellan KSLA, SLU och Landsbygdsnätverket. Talarna representerar forskning, praktik, intresseorganisationer och myndigheter – och KSLA:s portalparagraf har befästs igen som akademiens viktigaste ledstjärna. Ännu mer klimat avhandlades i projektet ”Vägval för klimatet” som är ett projekt som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien driver och där KSLA ansvarat för delprojektet Jordbrukssystem. Återigen kan vi konstatera att våra naturresursbrukare är klimathjältar! Vilken annan näring kan både producera energi och binda kol på samma gång och samtidigt vara behjälpliga med att bibehålla den biologiska mångfalden?! Rapporten presenterades vid ett seminarium på KSLA den 16 oktober på KSLA och har uppmärksammats i media. Den har till och med sipprat ned i statsapparaten, där vi hoppas den förvaltas på bästa sätt. Vi står inför en synnerligen hektisk månad. I november har vi elva arrangemang inbokade och nya KSLA-tidskrifter kommer att presenteras vid tre av dem: Hur ser svenskt jordbruks framtida utveckling ut? Kommittén för svenskt jordbruk 2030 anser att det finns goda möjligheter för vårt jordbruk att ta del av en växande efter-

Foto: Erik Cronberg.

frågan, men det finns också utmaningar att förhålla sig till. Den 11 november ger företrädare för olika företag och organisationer sin syn på hur dessa utmaningar ska övervinnas för att vi ska kunna utnyttja produktionspotentialen i svenskt jordbruk. Vad är ett landskap? frågar sig redaktören för skriften Landskap – ett vidsträckt begrepp. En antologi om landskap. KSLA:s Landskapskommitté har under drygt tre års tid arbetat med frågan och konstaterar att det finns ett behov av en nationell landskapsstrategi. Vid Landskapsforum den 15 november kommer med all sannolikhet kommitténs slutsatser att diskuteras. Talar vi inte samma språk så diskuterar vi inte samma saker. Eller: ”Diffusa definitioner driver dum debatt”. Ett projekt inom Skogsavdelningen har arbetat med skogliga begrepp och den 20 november redogörs för resultatet. Det blir ett seminarium som handlar om att strukturera den viktiga dialogen om skogens framtida förvaltning Deadline för inspel till den kommande forskningspropositionen börjar närma sig och KSLA:s forskningsutskott har samlat våra ledamöters tankar och funderingar. Ett utmanande uppdrag minst sagt, vars resultatet presenteras för forskningsministern den 29 oktober. Vid nästa ledamotssammankomst kommer kollegiets (akademistyrelsens) förslag till ny preses och vice preses inför kommande fyraårsperiod att presenteras. Ledamöterna får säga sitt om förslaget i december och går det igenom och godkänns av Kung Carl XVI Gustaf så kommer akademiens ordförandeklubba att byta ägare vid vår högtidssammankomst i januari. Bästa hösthälsningar, Eva Pettersson Akademisekreterare och vd KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

3


”Ingen tvekan om att skogen är politiskt viktig idag” Vad händer med det nationella skogsprogrammet? Det var den övergripande frågan för skogsavdelningens överläggning den 12 september, som leddes av professor Tomas Lundmark. Och svaret blev väl ungefär ”det lever och rör sig”. Men det finns fortfarande många frågetecken, både kring slutmål och hastighet. Text: CARL HENRIK PALMÉR Vad är ett nationellt skogsprogram? En kort introduktion fastställde att ett nationellt skogsprogram är ”ett verktyg i arbetet för ett hållbart brukande och bevarande av skog”. Enligt organisationen Forest Europe är det ”en deltagande, holistisk, tvärsektoriell och iterativ process för policyplanering, implementering övervakning och utvärdering på nationell och/eller regional nivå”. Kanske inte helt kristallklart för den oinvigde… Lite klarare blir det i den DN-artikel som publicerades först efter avdelningsmötet. Där säger landsbygdsminister Jennie Nilsson att hon med skogsprogrammet vill få en bred politisk enighet om skogspolitiken – lyfta fyra–fem konfliktfrågor och sedan lösa dem. Förlagan är energikommissionen, som 2016 ledde fram till en bred uppgörelse om energipolitiken. Helena Holstein, departementsråd vid Näringsdepartementet, poängterade att skogen är politiskt viktig i dag. I regeringsförklaringen hösten 2019 sägs att ”ett hållbart och växande skogsbruk bidrar till jobb, tillväxt och klimatnytta. Med levande skogar och mångskiftande natur kan den biologiska mångfalden öka.” I regeringsförklaringen sägs också att ”arbetet med det nationella skogsprogrammet fortsätter och regeringen arbetar för att stärka äganderätten och hållbarheten i de svenska skogarna. Den skog som staten äger ska förvaltas på ett hållbart sätt.”

Skogen finns också med i januariöverenskommelsen. Punkt 26 tar, förutom skogsprogrammet, också upp frågan om äganderätten i skogen. Det slås samtidigt fast att det övergripande målet för skogspolitiken, med produktion och miljö som jämställda mål, ska ligga fast.

Vad händer nu med skogsprogrammet? Det var nog den fråga deltagarna var mest nyfikna på. Jo, programrådet för det nationella skogsprogrammet ska samlas i oktober 2019 och sedan blir det en kick-off i december, sade Helena Holstein. Nästa steg är att föra ut programmet på regional nivå. Alla länsstyrelser/regioner har kommit igång med regionala skogsprogram, men många anser att det fattas pengar till arbetet. I budgeten läggs 26 miljoner kronor på nationella skogsprogrammet i år och 22 miljoner kronor per år de kommande två åren. Det mesta ska gå till just det regionala arbetet. Östergötland har kommit längst med ett regionalt skogsprogram. Madeleine Söderstedt Sjöberg, näringslivsoch tillväxtdirektör vid Länsstyrelsen i Östergötland, berättade att skogen är viktig för länets ekonomi, biologiska mångfald, turism och hållbara utveckling. Bland annat nämnde hon, kanske något förvånande, att Norrköping är Sveriges största skogsindustrikommun.

Vad har hänt hittills? År 2014 beslutade regeringen om en dialogprocess för ett nationellt skogsprogram. Arbetet påbörjades 2015 och regeringen hade till sitt stöd ett rådgivande programråd och fyra arbetsgrupper med intressenter från skogens hela värdekedja. Arbetsgrupperna redovisade sina rapporter till regeringen i september 2016. År 2018 presenterade Näringsdepartementet en ”Strategi för Sveriges nationella skogsprogram”. Den övergripande visionen där är att ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. 4

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

Strategin består av fem fokusområden: 1. Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta. 2 Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. 3. Innovationer och förädlad skogsråvara i världsklass. 4. Kommunicera skogsråvarans och skogsnäringens betydelse i en växande bioekonomi. 5. Hållbart brukande och bevarande av skogen som en svensk profilfråga i svenskt internationellt samarbete.


Hon redovisade hur man arbetat för att få fram en strategi för skogsnäringen i länet. Processen har skett tillsammans med representanter från politiken, BillerudKorsnäs, Holmen Skog, LRF, Linköpings universitet, Länsstyrelsen i Östergötland, Skogsstyrelsen och Vreta Kluster. Gemensamt har gruppen tagit fram en målbild för skogen i Östergötland. Den säger att år 2030: • finns det en stor och utbredd kunskap om skogens betydelse för ett hållbart samhälle, • samverkar företag som arbetar med skogsråvara för att kontinuerligt hitta vägar för att öka förädlingsvärde och lönsamhet, • ligger Östergötland i framkant när det gäller utveckling och användning av skogsbaserad råvara till material, produkter och tjänster, • är kompetens och kompetensförsörjning inom skogsnäringen i Östergötland säkrad. För att nå målen har ett informationspaket producerats för att kommunicera om skogen och dess värden. Det går under det gemensamma namnet Östergötlands gröna hjärta och består av sex radiopoddar, en skriftlig rapport och två filmer på tre minuter vardera – Skogen i Östergötland idag respektive Skogen i Östergötland i morgon.

En pågående dialogprocess Johanna Johansson, som forskar om dialogprocesser vid Södertörns högskola, berättade att arbetet med det nationella skogsprogrammet är just en dialogprocess. I forskningen definieras det som samverkan för att skapa tillit och legitimitet och för att nå gemensamma mål. Det är också ett styrmedel för att åstadkomma förändringar. Hon har intervjuat ett antal aktörer som medverkat i dialogprocessen kring det nationella skogsprogrammet och hennes samlade bild är att det inledningsvis var ett mycket stort intresse. Det var en nästan elektrisk förväntan, sade hon. Det var ett brett deltagande och en bra dialog. Men många tyckte mandatet var otydligt och arbetet har varit långsamt. Det anses också vara svårt att utvärdera effekten av samverkan. Johanna Johansson kunde också konstatera att antalet mål för skogen bara ökar och ökar… Under 1950-talet

handlade det ”bara” om skogsproduktion, sysselsättning och export. I dag är det en lång, lång lista med socio-ekonomiska, ekologiska och sociala mål. Hon kallade det för ”målinflation”.

Avslutningsvis Den avslutande diskussionen inleddes av riksdagsledamöterna Isak From (s) och John Widegren (m). Isak From konstaterade att svenskt skogsbruk styrs av två olika myndigheter med två olika synsätt på skogen: glaset är halvfullt respektive glaset är halvtomt. Han menade också att det är svårt att få nya svenskar att förstå vårt svenska vurmande för skogen. John Widegren hävdade att svenskt skogsbruk är hållbart redan i dag. Han poängterade också att någon ska betala räntor och amorteringar och att ”allt som levererar pengar, glädje och miljö är bioekonomi”. Några röster i debatten • ”Det är dags att ut- och omvärdera hållbarhetsbegreppet. Det gamla paradigmet ’ge oss ekonomisk tillväxt så får vi bättre miljö’ håller inte längre…” • ”Karl Marx sade att det finns antagonistiska och icke antagonistiska motsättningar. De förstnämnda är sådana som inte kan kompromissas bort utan ofrånkomligen leder till kamp. Det finns sådana motsättningar i den svenska skogen.” • ”Det är svårt med dialog kring grundläggande värderingar.” • ”Hur ska man hantera alla dessa forskare som låter som om de pratar utifrån egen forskning, men egentligen bara tycker?” • ”Skogsdebatten styrs av två grupper: de som ansvarar för något och de som ’bara tycker’.”

Foto: Ylva Nordin

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

5


Någonting händer faktiskt...

... i den takt som är möjlig

I dessa Fridays for future-tider är en vanlig åsikt att ingenting görs för att förbättra klimatsituationen och att de äldre generationerna måste ta sitt ansvar för vad de ställt till med. Och visst ligger det mycket i det, men situationen kanske inte är fullt så statisk som den gärna framställs. Dock måste vi komma ihåg att de förhandlingsprocesser som driver förändring i världen för det mesta bygger på Text: YLVA NORDIN fler grunder än vetenskapliga fakta. Johan Kuylenstierna inspirationstalade vid ett akademimöte i augusti och delgav erfarenheter och reflektioner från sina år i FN och dess förhandlingsprocesser. En av de saker han reagerar på är tesen ”det görs ingenting”. Det stora antal FN-konventioner på miljöområdet som tagits fram under årens lopp tyder på att det har hänt rätt mycket, även om det går långsamt. – Vi måste sätta in saker i ett historiskt förlopp, menar han. Äldre generationer skapade inte det fossildrivna samhället för att vara elaka mot framtida generationer utan för att höja levnadsstandarden och få bort fattigdom och svält. Man har försökt att åstadkomma någonting positivt utifrån det perspektiv som rått i ett historiskt sammanhang, så nej, jag skuldbelägger inte tidigare generationer. Johan Kuylenstierna intresserar sig mycket för internationell samverkan och hur vetenskap blir beslut, bl a inom FN-systemet. – Å ena sidan har vi vetenskapen – forskare presenterar fakta, kunskapsläget och rekommendationer om hur man bör göra. Sedan kommer politikens beslutsprocesser som ser helt annorlunda ut. Då hjälper det inte att skrika högre och komma med ännu mer fakta. Oftast handlar det om att förstå andra perspek-

tiv och dimensioner. Och värderingssidan, kultur, ideologi o s v, är ännu mer besvärlig – det är ändå människor som står i centrum. Det är obekvämt att tvingas inse att vi också måste förhålla oss till saker som är så mycket luddigare än fakta. Det är svårigheten med ”Science to policy”. Utifrån det perspektivet så är Agenda 2030 ett fantastiskt dokument, anser Johan, med tanke på vad nationerna åtagit sig att göra, de olika globala hållbarhetsmålen. Han ser dock en fara i att ”mappa in sig” i de olika delarna, Agenda 2030 bör ses som en helhet. Den är resultatet av en mycket lång process och ett speciellt förhandlingssystem, som innefattar att sätta mål, att skapa konventioner, att hitta sätt att samverka – vilket i sin tur handlar om att lyssna på de man vill få med sig i sammanhanget, ta reda på deras mål och hur de skiljer sig från våra egna, och att försöka komma överens. – Om man vill förstå internationell samverkan är det intressant att läsa principerna från konferensen i Rio 1992, säger Johan. Där finns två portalparagrafer som är grunden i de internationella förhandlingarna och om vi inte förstår dem så är det svårt att förstå politiken, hur man fattar beslut. Den första svider lite för många som jobbar från det naturvetenskapliga perspektivet med exempelvis klimatfrå-

Koppling av beslut till vetenskaplig kunskap via övertygelse- och värderingsmodeller Beslut

Övertygelse: Fakta Åsikter Osäkerheter Foto: Daryan Sh amkhali/Unsp

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019 lash.

6

Beslutsanalys

Värderingar: Mål Inriktning Politisk byteshandel

Vetenskaplig kunskap Källa: Detlof von Winterfeldt PNAS 2013; 110:14055–14061.


Principles Principle 1 Human beings are at the center of concerns for sustainable development. They are entitled to a healthy and productive life in harmony with nature. (The role of humans) Principle 2 States have, in accordance with the Charter of the United Nations and the principles of international law, the sovereign right to exploit their own resources purusant to their own environmental and developmental policies, and the responsibility to ensure that activities within their jurisdiction or control do not cause damage to the environment of other States or of areas beyond the limits of national jurisdiction. (State sovereignty) För att förstå politiken bakom besluten inom FN måste man ha principerna som utarbetades vid Rio-konferensen 1992 klara för sig, säger Johan Kuylenstierna. Foto: Ylva Nordin.

gan: Human beings are at the centre of concerns for sustainable development. Den andra, lika viktig: States have /…/ the sovereign right to exploit their own resources /…/. – Man måste också komma ihåg även om vi tycker att våra näringar och de resurser vi jobbar med, som vatten, mark o s v, är så centrala delar i de olika konventionerna, så är det svårt att få in dem i förhandlingsprocesserna. Det har att göra med den politiska känsligheten kring dessa frågor. Denna känslighet tog sig till exempel uttryck i FN:s Millenniemål år 2000. Utrota extrem fattigdom, tillhandhålla grundläggande utbildning överallt, åstadkomma jämställdhet (något känsligt, men ändå), sänka barnadödligheten, förbättra mödrars hälsa, bekämpa svåra sjukdomar… de målen är ”oproblematiska”. Medan politiskt känsliga målområden som vatten (en alltid tickande bomb), sanitet och så vidare lades in under en rätt luddig hållbarhetsformulering: Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling. – Sedan kom Köpenhamnskonferensen 2009 som var en nödvändig katastrof i förhandlingssammanhang, fortsätter Johan. Många menade att det var det mest misslyckade toppmötet; jag menar att ur ett FN-perspektiv var det framgångsrikt. När man talar samverkan måste man nog misslyckas för att kunna starta om och tänka nytt. I Köpenhamn blev det uppenbart att det uppbyggda multilaterala förhandlingssystemet inte var anpassat till hur världen såg ut, positionerna var låsta. Det är för tidigt att säga om man lyckats ta sig ur låsningen, men det har ändå varit

en revolutionerande utveckling sedan dess, för på sex år fick vi ett nytt avtal på plats. Parisavtalet har visserligen fått mycket kritik men jag anser att det är genialiskt utifrån de förutsättningar man har inom FN. Och om vi blickar framåt? Det är ju inte så att det inte finns problem att ta tag i. Johan Kuylenstierna är lite orolig för att den positiva omställningskraft som han såg 2015 är på väg att minska. Att ökande utsläpp, ökande kamp om resurser, minskande areal jordbruksmark per capita i världen med mera blir ett mörkt moln över våra huvuden. Samtidigt är han övertygad om att de gröna näringarna är en del av lösningen på problemen. – Det är så enkelt som att om vi inte lyckas, om de gröna näringarna inte är en del av lösningen, då går mänskligheten under. Vi kan klara oss utan olja, men vi kan inte klara oss utan mat – det gröna. Jag tror att Agenda 2030 kan inspirera och stimulera till väldigt mycket diskussion. För att nå hållbarhetsmålen krävs samstämmighet på flera plan: mellan politikområden (inte bara jordbruks- och skogspolitiken), globalt lika väl som lokalt, över nationsgränser och även i fråga om genomförandet av de åtgärder som beslutas. – Och så min egen portalparagraf: vi måste ha fokus på möjligheter, ha ett lösningsperspektiv istället för ett problemperspektiv. Vi måste börja med att verkligen förstå den part vi arbetar med och vilka lösningar vi kan hitta gemensamt – inte utgå ifrån konflikterna. Har vi gemensam syn på endast en enda fråga, börja bygga från den!

Johan Kuylenstierna inspirationstalade om bland annat Agenda 2030 inför akademiens ledamöter i augusti. Foto: Ylva Nordin.

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

7


Kommittén för livsmedelsproduktionens värdekedja på Åland

Mer än bara taxfree Den 22–23 september 2019 genomförde akademiens Värdekommitté en studieresa till Åland. På programmet stod landsbygdsutveckling och att hälsa på KSLA:s förre akademiagronom Magnus Stark som nu är vd för Ålands Hushållningssällskap. Text: JOHAN BECK-FRIIS, MAGNUS BÖRJESON, TOMMY CEDERHOLM, LOUISE UNGERTH

Besök hos Grannas äppelodling Åland är nära. Efter två timmar och 15 minuters båtfärd anlände delegationen från KSLA:s Värdekommitté till Mariehamn. Först på programmet stod ett besök på en av öns största äppelodlingar, Grannas Äppel. Ägaren Jan Mattsson tog väl hand om oss och den tidigare akademiagronomen Magnus Stark mötte upp i sin nya roll som vd för Ålands hushållningssällskap. Det blev en kär återförening för Värdekommitténs ledamöter. Äppelodling är stort på Åland. Av produktionen exporteras 97 procent till i huvudsak butiker i Finland men också till Sverige. Grannas gård är på 70 hektar varav 40 hektar används till äppelträd av 15 sorter och resten är vall som ges bort. Man har investerat stort i lager och ett musteri för att minska kassationsriskerna och ta hand om äpplen som av någon anledning inte duger till avsalu på grund av hagelskador, ”slipsar”, etc. Äpplena går till Ålands Trädgårdshall som säljer merparten till Finland. Musten säljs i finska livsmedelsbutiker och lite till ICA-butiker i Sverige. Medelskörden ligger på 20–25 ton äpplen/ha och avräkningspriset har under de senaste åren legat runt 1–1,40 euro/kg. Under odlingssäsong arbetar 50–60 säsongsarbetare på gården, de flesta från Lettland.

Jan Mattsson på Grannas Äppel visar stolt upp sina äpplen. Foto: Johan Beck-Friis.

8

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

Skördefest Åland Tredje helgen i september firar Åland skördefest och Värdekommittén anlände under den avslutande dagen. Runt 50 gårdar, restauranger och mathantverkare slår upp portarna och inviterar såväl ålänningar som tillresande. Skördefesten startade 2005, har växt och välkomnade 16 000 besökare förra året, varav 5  000 inresande. Syftet är att lyfta

den åländska maten och råvarorna och att ge en språngbräda för mathantverkarna att marknadsföra sig till en större publik. Genom skördefesten förlängs turistsäsongen på Åland och festen har blivit lite av en ”homecoming weekend” för ålänningar på fastlandet. För vissa deltagare, framför allt mathantverkarna, kan skördefesten inbringa en tredjedel av årsinkomsten. Skördefesten ger indirekt 1,2 miljoner euro till Åland genom ökade hotellbokningar, restaurangbesök, färjeresenärer och handel under en i övrigt ganska turistfattig helg. I år lanserades en app med information om alla aktiviteter och en ”passlott” med mängder av specialerbjudanden och möjlighet till fina vinster från mathantverkarna. Skördefesten har sedan några år kompletterats med Åland Grönskar i maj månad, som är en ”lillasyster” till höstevenemanget.

Ölprovning på Stallhagen En populär aktivitet under skördefesten (liksom resten av året) är ölprovning på Pub Stallhagen. Hit åkte även Värdekommittén. Bryggeriet Stallhagen AB grundades 2004 av en grupp ölvänner och har i dag 2 700 aktieägare. Stallhagen är Ålands äldsta och största bryggeri med en produktionsanläggning i Grelsby, 18 km från Mariehamn. Bryggeriets grundidé var att tillverka goda hantverksöl främst för den åländska marknaden. Med sina välsmakande produkter har företaget dock snabbt vunnit otaliga vänner utanför Åland. Numera säljs Stallhagens öl både i Finland och Sverige och exporteras bland annat till Belgien och Japan. Stallhagens produktionsvolymer har ökat fortlöpande och var 2018 uppe i 1 028 000 liter. Värdekommitténs besök förbättrade försäljningsstatistiken ytterligare. Ålands fiskare Fiske är en viktig inkomstkälla på många öar, så även på Åland. När Värdekommittén besökte Ålands Landsbygdscentrum ville vi därför höra om den lokala fiskerinäringen. Ålands Landsbygdscentrum är ett samarbetsorgan för tio organisationer som bidrar till att utveckla och bredda


Syftet med skördefesten är att lyfta den åländska maten och råvarorna, vilket uppskattas både av Värdekommittén och av åländska Hushållningssällskapets vd Magnus Stark, t h. Foto: Johan Beck-Friis.

Numera säljs Stallhagens öl såväl i Finland som i Sverige och exporteras bland annat till Belgien och Japan. Ölprovningen är ett måste vid besök på bryggeriet. Foto: Johan Beck-Friis.

näringsverksamheten på den åländska landsbygden. Genom rådgivning, utbildning och projektverksamhet vill man inspirera och främja lönsamt landsbygdsföretagande. En av de samverkande organisationerna heter Ålands fiskare och är intresseorganisation för yrkes- och binäringsfisket på Åland. Fiskeombudsmannen Fredrik Lundberg berättade engagerat om det småskaliga kustfisket och det storskaliga havsfisket. Fisket är populärt men inte under utveckling, snarare en stationär näring. Det är svårt att försörja sig enbart genom fiske, varför många har det som bisyssla. Främst kustfisket kan vara komplicerat eftersom allt kustvatten har en privat ägare. Vattenägarna bestämmer själva om fiske ska tillåtas eller inte, vilket gör att vissa vatten inte får fiskas. Detta har dock en positiv effekt på tillgången av fisk eftersom de stängda kustområdena fungerar som reservoarer för tillväxt. En störande faktor för kustfisket är sälarna, som det finns gott om. Ålands fiskare accepterar dock sälarna då den lokala regeringen betalar en ”toleranspremie” så att sälen kan få finnas kvar.

Besök hos Ålands landskapsregering Studiebesöket på Åland avslutades med ett besök hos landskapsregeringen i Mariehamn tillsammans med vår ciceron Lena Brenner. Lena är landsbygdsutvecklare men även ledamot i KSLA och hon tog därför extra bra hand om oss fastlänningar. Åland är efter beslut av Nationernas Förbund 1921 ett självständigt landskap med egna lagar och egen regering (5–8 ministrar) som leds av ett landsråd (för närvarande Katrin Sjöberg, Liberalerna). Man har egen flagga sedan 1954 och bestämmer över sin egen jordbrukspolitik, delvis inom ramen för EU:s sjuåriga programperioder. Mycket jordbruksstöd kommer från EU och 2021 startar en ny period som man nu förbereder sig för. Frågor som gäller utrikespolitik, rättsväsende och skatter beslutas av Finland. Fem procent av BNP och ca sju procent av sysselsättningen på Åland är relaterad till jordbruk. På 402 gårdar bedrivs djurproduktion (30 procent) och växtodling (70 procent), varav 21 procent är äppelproduktion. Teknikinvesteringar i äppelodlingen kan vara kostsamma men genom landskapsregeringen kan företag få finansiering för bland annat etablering, tillväxt och internationalisering av verksamheten. Ölproduktionen vid Stallhagens bryggeri mottar också stort investeringsstöd. Chipsförädling (Taffel chips) av den relativt stora potatisproduktionen är en viktig del av Ålands näringsliv och landskapsregeringen vill underlätta fortsatt chipsproduktion i Orklas regi på ön. Landskapsregeringens företrädare berättade att de ser optimistiskt på det åländska jordbrukets framtid då man bland annat har en etablering av 5–10 unga lantbrukare årligen. En betydande inkomstkälla för landskapet utgörs också av casinoverksamheten på Ålands- och Finlandsbåtarna. Värdekommittén hann med flera andra besök hos åländska livsmedelsproducenter och vi kunde som besökare inte annat än imponeras av det lilla örikets framtidstro. Här såg man möjligheter snarare än svårigheter i varje del av produktionen.

Värdekommitténs företrädare efter en avslutande måltid på Emmaus klimatsmarta returcafé i Mariehamn. Från vänster Johan Beck-Friis, Magnus Börjeson, Lena Brenner (ciceron), Louise Ungerth och Tommy Cederholm. Okänd fotograf.

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

9


En skogsexkursion på temat äganderätt KSLA driver sedan två år tillbaka ett projekt med syftet ”ökad kunskap om den privata äganderätten och dess betydelse för att främja de areella näringarna till samhällets nytta”. Projektet har hittills tagit fram ett skriftligt kunskapsunderlag samt arrangerat ett seminarium och två rundabordssamtal där jurister, näringsföreträdare, markägare och myndigheter deltagit. En höstdag i oktober genomförde projektgruppen en skogsexkursion för riksdagspolitiker och nyckelpersoner från miljö- och näringsdepartementen för att sprida erfarenheterna från projektarbetet samt fördjupa och konkretisera dialogen kring äganderätten med hjälp av ett Text & foto: MARIANNE ERIKSSON antal skogsägare. Målet för exkursionen var Sättraby i Roslagen, en levande by med aktivt jord- och skogsbruk. Det småbrutna landskapet är här präglat av mötet mellan människors strävan och naturens egen dynamik. I Norrtälje kommun ägs 80 procent av skogen av enskilda skogsägare. Gamla tiders bondeskogsbruk i kombination med det mosaikartade landskapet har bidragit till att här finns landets största täthet av nyckelbiotoper. Dagens första markvärd var potatis- och skogsbonden Ulf Emilsson som driver företag tillsammans med sin tvillingbror. Längs vägen ut i skogen visade han med stolthet hur den första tallplantering han gjorde efter att i unga år ha övertagit fastigheten nu är mogen för gallring. Från ett tallbevuxet hällmarksområde som han undantagit från slutavverkning blickade vi sedan ut över en äldre avverkningsyta som planterats och nu väntar på lövröjning. Här kunde vi se generella naturhänsyn i form av trädgrupper, ett stråk 10

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

av alar i ett fuktigare parti och en rejäl kantzon mot sjön. Detta utgör arealer som Ulf frivilligt och utan ekonomisk ersättning undantagit från skogsbruk. Nästa exkursionspunkt var en 140-årig barrblandskog som bröderna Emilsson gallrade för tio år sedan och snart kommer att anmäla för slutavverkning. En tredjedel av deras skogsinnehav är slutavverkningsskog av denna typ. Det var med viss bävan i rösten som Ulf Emilsson berättade om den kommande avverkningen. Finns det skyddsvärda marksvampar som kan hindra avverkningen? Kan det finnas tjäderspelplatser i närheten som gör att Artskyddsförordningen kopplas in, vilket kan innebära avverkningsförbud utan ersättningsrätt? Frågeställningar som skapar oro och ovisshet inför framtiden i brödernas företag där skogsbruket står för den största delen av intäkterna.


Färden gick vidare till grannen Leif Erikssons skog och naturreservatet Larudan. En klassisk bondeskog som plockhuggits genom åren, där även små hyggen tagits upp, storlek efter hur mycket bonden hunnit hugga under vintern. Troligen har här också förekommit skogsbete. Leif Eriksson och tidigare generationer har sparat en del av den äldre skogen. Ungefär en hektar av den skogen klassades på 90-talets slut som nyckelbiotop. När Leif för några år sedan anmälde ett par hektar för slutavverkning utvidgade Skogsstyrelsen nyckelbiotopen till tiodubbel storlek och någon avverkning kom därför inte till stånd. Efter tio års ovisshet bildades naturreservatet och staten tog över ägarskapet. Leif kunde genom ett markbyte via Sveaskog och Holmen få ersättningsmark istället för direkt ekonomisk ersättning. Även om den skogen ligger två mil bort så ser han detta som en bättre lösning än att få pengar i handen. Skogens årliga avkastning är en viktig del i hans kombinerade jord- och skogsbruksföretag. Stormen Alfrida har gått hårt fram i Roslagen, så även i naturreservatet Larudan. Exkursionssällskapet fick vända när brötar av vindfällen gjorde skogen oframkomlig. Stående döda granar visade att granbarkborren smörjt kråset i reservatet redan före Alfridas härjningar. Även om skogen inte längre tillhör Leif Eriksson gick det inte att ta miste på sorgen i hans ögon när han tittade ut över den skog som han och hans förfäder tidigare vårdat och som nu ligger nedblåst utan att upparbetas.

Leif Eriksson berättade också om den 1,3 hektar stora nyckelbiotop, en gransumpskog en bit längre bort, där 90 procent av granarna blåste ned i Alfrida. Han skulle vilja ta vara på virket för att undvika barkborrehärjningar. Vid kontakt med Skogsstyrelsen har han dock fått beskedet att marken är för känslig att köra på. Det svider förstås i skogsägarsjälen att se sin skog förfaras. Leif Eriksson har inte begärt att få påbörja en process för att få ersättning för skogen genom till exempel ett biotopskydd. Han, liksom många andra skogsägare, känner sig obekväm i myndighetsvärldens formaliteter och bedömer det inte lönt att försöka. I samband med lunchen i Sättraby Bygdegård höll äganderättsprojektets juridiska expert Karin Åhman, Stockholms universitet, ett kort anförande om äganderättens tre juridiska ben; Regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgan. Hon förklarade också proportionalitetsprincipen som handlar om balans mellan mål och medel, överväganden om ändamålsenlighet, nödvändighet och intresseavvägning innan beslut tas om till exempel intrång i äganderätten. I den efterföljande diskussionen nämndes bland annat att skogsägare upplever en förskjutning från skogsvårdslagen till miljöbalken och därmed omvänd bevisföring och brist på ekonomisk ersättning när deras möjligheter att bruka sin skog begränsas. Artskyddsförordningen nämndes som det tydligaste exemplet på detta. Trenden att beslut som tidigare togs på myndighetsnivå nu hänskjuts till domstol lyftes också fram. Och som alltid i skogsägarkretsar svävade olusten över gråzonsbegreppet nyckelbiotop i rummet; det som inte är ett beslut, inte går att överklaga, inte går att sudda ut. Nyblivna skogsägaren Amalia Mattsson berättade målande om hur hon under tio års tid förberett sig för att bli skogsägare genom att gå kurser och jobba tillsammans med äldre generationer på gården. Hon ser med nyfikenhet fram emot sitt liv som skogsbonde och vill gärna bedriva ett varierat skogsbruk enligt eget huvud på sin fastighet. Skogen har många värden som hon vill utveckla. Kanske är exkursionens slutintryck just de starka känslor som skogsägarna har för sin skog. Skogen är inte siffror och kubikmetrar, skogen är bandet mellan generationerna, rötterna i bygden, upplevelser och försörjning. ”Att förvalta och bruka sin egen ägandes skog ger livet mening.”

Karin Åhman, Stockholms universitet, gav vid lunchen en snabbkurs i äganderättens juridik.

Sättraby ligger i det småbrutna landskap i Roslagen som har svenskt rekord i nyckelbiotopstäthet.

Inledningsbilden: I naturreservatet Larudan fick exkursionsdeltagarna ta del av Leif Erikssons berättelse om den långa vägen från liten nyckelbiotop till stort naturreservat.

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

11


XXV IUFRO World Congress 2019:

Forest Research and Cooperation for Sustainable Development Vart femte år ordnar IUFRO (International Union of Forestry Research Organizations) en världskongress. Den gångna hösten ägde den rum i Curitiba, Brasilien. Det var första gången i Latinamerika i organisationens 127-åriga historia. Om fem år är det Sveriges och Stockholms tur. Det är på tiden, förra gången var 1929. Kongressekretariatet finns på SLU och det har redan börjat med förberedelserna. Text: LENNART BÅGE

Curitiba var ett stort arrangemang med över 2 500 deltagare från 92 länder och över 4 000 abstracts insända. I Stockholm förväntas det bli betydligt fler deltagare. Årets möte utspelades i skuggan av den stora uppmärksamheten som bränderna i Amazonas fått och det stora fokus på klimatfrågan som föregick mötet. Plenarmöten, tekniska möten och diverse seminarier och ”side events” – inalles långt över 200 – behandlade alla de frågor som vi lärt oss förknippa med dagens skogsdebatt; produktion, hållbarhet, klimatförändringar, policy, tillgänglighet, bioenergi, biologisk mångfald, urfolkens rättigheter, turism och rekreationsvärden, etc. Sverige deltog med bland annat en stor delegation forskare från SLU och svenska erfarenheter och frågeställningar var rikligt representerade i diskussioner och samtal.

Den svenska montern vid IUFRO kongressen 2019 i Curitiba. Foto: Lennart Båge.

Vilka är då slutsatserna från årets möte? I slutdeklarationen från Curitibakongressen – på temat ”Forest science for Future” – identifieras avskogning och klimatförändringar som två av de mest hotande utmaningarna för världen. Vidare betonas vikten av att den globala IUFRO-familjen mobiliserar skogsvetenskapen för en hållbar framtid. Fyra viktiga områden för forskning och utveckling nämns explicit:

Som kan anas av detta så var deklarationsskrivandet bitvis en svår och mödosam förhandling fram till formuleringar som var acceptabla för alla. Deklarationens avslutning gjorde en blinkning till Greta genom följande slutkläm We reiterate the calls by the global youth to ”listen to the scientists” and recognise the need for the science community to speak up in new ways to highlight the fundamental role science and technology must play in finding effective, economically viable solutions – samtidigt som de avslutande orden enbart lyfter upp den ekonomiska dimensionen. Hur som helst så diskuterades breda teman under kongressen och de långt över 200 sessionerna behandlade alla upptänkliga och aktuella skogligt relaterade ämnen. Möjligtvis kan man förvånas över att det saknades sessioner om forskningsfinansiering.

• att främja god naturresursförvaltning (land management) för vatten och vilt, • att förhindra avskogning och restaurera degraderade landskap • att ta fram trävaruprodukter som har ett lägre ”carbon footprint” än alternativen, • att möjliggöra för skogen att uppfylla samhällets materiella och andliga behov.

Årets konferens var välorganiserad och som alltid – på gott och ont – präglad av värdlandets kultur och sätt att arbeta. Den svenska paviljongen hade en mycket ren och elegant design i skandinavisk stil. Placeringen var central, nära entrén och svår att missa. Den innehöll en mängd aktiviteter under veckan, alltifrån ett ”speakers corner” till skogsmaskinsimulator och firandet av det svenska värdskapet 2024.

12

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019


Sekretariatet för IUFRO 2024 i Stockholm, SNS (Samnordisk Skogsforskning) och SIFI (Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor) arrangerade ett särskilt sidoevent på temat ”Forests and society towards 2050” med panelister från Asien, Afrika, Europa och Latinamerika. Klimatförändringarna och den snabba befolkningsökningen, framförallt i Afrika, identifierades som centrala långsiktiga trender. De sätter i sin tur fokus på frågor som matförsörjning, vikten av klara ägande- och brukanderätter (tenure), skogsförvaltning och utveckling av marknader. Den svenska ambassadören i Brasilien, Johanna Brismar Skoog, betonade i sitt tal i slutplenarmötet att skogsnäringen i vid mening är central för att uppnå de hållbara utvecklingsmålen (Agenda 2030) och Parisagendan. Hon underströk vidare den stora vikt som regeringen lägger vid det svenska värdskapet för kongressen 2024. Likaså vikten av att Sverige i förberedelserna arbetar i nära samarbete med de övriga nordiska och baltiska länderna. Lärdomarna inför nästa konferens i Sverige är hur viktigt det är med ett tidigt planerande och en tidig start av processer, som gör att konferensen kan presentera mer av forskningsmässigt välunderbyggda och brett förankrade slutsatser – inte bara för forskarkollegor utan även för politiker, myndigheter och övriga intressenter att agera på. Forskningen är givetvis viktig men det är först när forskningsresultat omsätts i praktiken som värdet realiseras. Och detta kräver ett arbete med att föra ut forskningens slutsatser på ett genomtänkt sätt. Det låter enkelt men försummas ofta. Här kan vi glädja oss åt att IUFRO2024 i Stockholm redan har börjat med ett ambitiöst förberedelsearbete. En Världskongress med kanske 5000+ deltagare är ett omistligt tillfälle för SLU och övriga intressenter i Sverige att påverka och påverkas av den globala forskningsagendan.

Fredrik Ingemarson, chef för det svenska kongressekretariatet, under sidoeventet "Forests and society towards 2050". Foto: Lennart Båge.

Tack vare KSLA:s initiativ att upprätta SIFI skapades en plattform för Sverige att driva hem värdskapet. KSLA:s roll är givetvis viktig även i det vidare arbetet inför 2024. Ytterligare information om kongressen 2024 kan fås av Fredrik Ingemarson, chef för kongressekretariatet på SLU.

Teman under kongressen, ett axplock:

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

Foto: Jonatan Lewczuk/Unsplash

• skogens vikt för produktion av olika nyttigheter inklusive att möta klimatförändringarna, • skogen har alltfler intressenter – avvägningen mellan olika intressenters krav och mekanismer för konflikthantering blir allt viktigare, • den eviga men med förnyad styrka manifesterade frågan om ”conservation” kontra ”sustainable use”, • effektivare genomslag för forskningsresultat (knowledge transfer) • landskap och biologisk mångfald • ekosystemtjänster • gender • urfolk och skogens förvaltning • REDD+ • etc.

13


Boksamtal i KSLA:s bibliotek – Årets Trädgårdsbok:

Bin och människor

Den 8 oktober arrangerade Gartnersällskapet som en del av prisceremonin ett boksamtal med Lotte Möller i akademiens bibliotek. De drygt 30 deltagare som mötte författaren fick också möjlighet att bekanta sig med boksamlingen i bibliotekssalen och särskilt trädgårdslitteraturen. Bin och människor är kanske inte en utpräglad trädgårdsbok, men bin har som bekant en viktig funktion som pollinatörer. Det sägs att runt en tredjedel av all mat som produceras har kommit till med hjälp av pollinerande bin och humlor, så bin är viktiga för alla trädgårdsodlare. Lotte Möller beskriver biskötselns årscykel månad för månad och varvar skötselråd med personliga minnen från ett snart 40-årigt liv som biodlare. Bin och människor är som titeln antyder inte tänkt som en praktisk handledning i biodling, utan mer en berättelse om förhållandet mellan biet och människan, ett förhållande som sträcker sig tillbaka till antiken och ännu längre. Vi kan kalla det en kulturhistorisk bok om bin och relationen mellan människa och natur och hur den sett ut och förändrats genom historien. Intressanta och kuriösa fakta finns det gott om, som att Carl von Linné felaktigt namngav biet det honungsbärande biet, när det egentligen är nektar som biet bär hem till kupan och först där blir det så småningom honung.

Gartnersällskapets bokdonation – en sensation

Stockholms Gartnersällskap, Sveriges äldsta trädgårdsförening, har ett historiskt släktskap med vår akademi och var till exempel engagerat i KSLA:s trädgårdsskola på Experimentalfältet. År 1979 lämnade sällskapet över hela sitt bibliotek till KSLA – i huvudsak litteratur som passade in i akademiens äldre boksamling. Akademiens bibliotek 14

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

Foto: Boris Smokrovic/Unsplash

Stockholms Gartnersällskap utser sedan början av 2000-talet Årets Trädgårdsbok och vinnaren brukar tillkännages vid Bokoch biblioteksmässan i Göteborg. I år föll juryns val på Lotte Möllers bok Bin och människor. Om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker. Text: JIMMY LYHAGEN

Författaren Lotte Möller (t h) talar om boken med matjournalisten Carita Wallman Larsson. Foto: Jimmy Lyhagen.

har genom åren erhållit ett flertal bokdonationer som kompletterat samlingarna, men Gartnersällskapets donation är den största med flera hundra volymer. I Gartnersällskapets donation dolde sig en mindre bokhistorisk sensation. Bokgåvan visade sig vid en inventering 2005 innehålla en bok som ägts av astronomen Tycho Brahe. Det är en tyskspråkig utgåva av medeltida lantbrukstext tryckt i Frankfurt 1583 och boken är sannolikt inbunden på Tycho Brahes säte på Ven. Man räknar med att Brahes bibliotek omfattade upp mot 1 000 volymer varav endast 67 är kända, så upptäckten var ingen liten sak i bokvärlden. Ett minimalt kvarvarande fragment av Brahes exlibris gav ledtråden till bokens ägare. Detta är den enda bok från Brahes bibliotek som inte är skriven på latin. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är representerad i styrelsen för Stockholms Gartnersällskap och i juryn för Årets Trädgårdsbok.


Annorlunda matseminarium i Falun Kommittén för land och stad höll ett verkligt annorlunda seminarium på Restaurang Magasinet i Falun den 3 oktober. Det arrangerades tillsammans med Föreningen Kulturstöten och i samarbete med Kulturföreningen Magasinet och Kokkonsten Matstudio. Text: ERIK WESTHOLM | Foto: PER ERIKSSON Mat med Prat om Klimat var en restaurangkväll med buffé och samtidigt ett seminarium om matens hållbarhetsfrågor, i första hand dess klimatpåverkan. På scenen fanns Elin Röös, SLU-forskare med fokus på hållbar matproduktion, Anna Richert, WWF:s matexpert, och Adam Arnesson, matproducent på Jannelunds Gård och som verkligen tagit annorlunda vägar till en hållbar matproTack för mat med prat om klimat här bjöds minsann inga halvfabrikat eller grå plagiat, ingen tråkig gröt på fat, inget onödigt fosfat eller bikarbonat. Nej, alltihop var helt delikat, fjärran från skåpmat, kockarna uppnådde toppresultat, serverat på silverfat, med hjälp av KSLA, kvällens mecenat och Kulturstöten och Magasinet så klart.

duktion. Kommittémedlemmen och kulturjournalisten Gunilla Kindstrand höll ihop det hela som moderator. Arrangemanget, som varit utsålt sedan många veckor mötte stor uppskattning av gästerna. Kommitténs ordförande Erik Westholm ramade in samtalet och avslutade med följande tack och uppmaning till gästerna:

En del blev sagt om offentligt/privat och om hur man blir en god demokrat, om vem som har vilket mandat, – det hela fick va’ lite disparat, men absolut inget skitprat. Om vi ser det totalt så var det ett lyckat format, med viktiga tankar i koncentrat – vågar vi se det här som ett prejudikat? För nu behövs inte mera nå’n sträng potentat eller bibelcitat ifrån trånga pastorat

Elin Röös, Anna Richert, Adam Arnesson och Gunilla Kindstrand.

Erik Westholm.

och inget patriarkat eller matriarkat inget mera tjat om proletariat. Nej, gå hem nu och skapa ditt eget matsultanat där tanken fri som hos en utsläppt undulat kan hämta kraft från fjärran emirat Och en sak till: kom ihåg att allt det här är väldigt viktigt nu ska Du lyckas med att fånga inte stora saker eller många, men så’na som är på riktigt.

Mat- och pratglada gäster serverades buffé.

Restaurang Magasinet i Falun var arenan för en middag i hållbarhetens och klimatets tecken.

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

15


Skogen brann igen! I februari i år höll KSLA en akademisammankomst om förra sommarens bränder i bland annat Ljusdals kommun: Skogen brinner! Igen! Då belystes också erfarenheterna från den stora branden i Västmanland 2014. Det blev en verkligt tänkvärd övning, inte bara ur skoglig synpunkt utan kanske än mer med ett brett samhällsperspektiv. Text: INGE GERREMO

Foto: Matt Howard.

Akademiens bibliotek öppnar för ett boksamtal mellan Stefan de Vylder och kulturjournalisten Gunilla Kindstrand den 9 december. Håll utkik efter inbjudan!

Stora, ja avgrundsdjupa, brister i vårt samhällsmaskineri och vår beredskap framkom. Skogsforskaren Anders Granström, som var med oss på ett studiebesök till Västmanland 2015, återkom vid sammankomsten med en tänkvärd efteranalys. Den statliga utredaren Jan-Åke Björklund och en av våra främsta brandexperter, LarsGöran Uddholm, gav sin syn inte minst på vad som behövs inför framtiden. Redan vid bränderna i Västmanland stod civilsamhället inför mängder av viktiga och helt avgörande insatser. Ett exempel är de initiativ länets LRF-ordförande tog tillsammans med bönder och andra i lokalsamhället för att rädda den boskap som höll på att omkomma i det accelererande brandförloppet. Nationalekonomen Stefan de Vylder kom strax före sommaren ut med en bok om Ljusdalsbränderna 2018, just med det lokala perspektiv som ofta saknas hos staten och dess myndigheter. Varför gjorde han det? Han säger sig inte kunna något specifikt om just skogliga frågor. Men han råkar vara sommarboende sedan 1980-talet i det lilla samhället Kårböle mitt i händelsernas centrum. Där har han naturligtvis lärt sig en hel del om skogen runt omkring av sina skogsägande grannar. Stefan de Vylder insåg snart att inga av de myndighetspersoner som besökte området efter branden var särskilt intresserade av lokalbefolkningens insatser. De verkade inte heller ha haft någon omfattande insikt i vad de in16

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

satserna betytt under själva brandbekämpningen. Så Stefan de Vylder bestämde sig för att skriva en bok med just det perspektivet och med unika bilder från lokalbornas egna mobilkameror. Det blev boken Det brinner… Rapport från en hotad by, som kom ut strax före sommaren. För att besegra bränderna fordrades de största släckningsinsatserna landet någonsin mobiliserat. Det mest imponerande var civilsamhällets engagemang, skriver Stefan de Vylder. Tack vare insatserna från det lokala brandvärnet och alla frivilliga kunde Kårböle räddas. Boken handlar också om landsbygdens sårbarhet. Om hur avvecklingen av grundläggande samhällsservice påskyndat avfolkningen. Om hur våra skogar förvandlats till obebodda barrskogsplantager. Något anekdotiskt men tänkvärt berättar Stefan de Vylder om när statsminister Stefan Löfven besökte den stora konserten i Kårböle efter att bränderna släckts. Personerna från trakten som kom i kontakt med förberedelserna inför besöket förstod snart att en av de stora utmaningarna för statsministerns säkerhetsansvariga var att det var hela 11 mil till närmaste sjukhus, om något skulle hända. Utan att förringa behovet av säkerheten kring vår statsledning kunde de närvarande ortsborna inte låta bli att konstatera att ”det avståndet har vi varje dag”. Boken tar också upp frågan om hur vår brandberedskap har rustats ned decennium efter decennium. Under arbetet har författaren blivit alltmer oroad över våra makthavares inställning till brandskydd och krisberedskap. Det finns många skäl att vara orolig inför framtiden, skriver Stefan de Vylder. Men också att vara stolt över ett land där människors gemenskap, generositet och engagemang tar sig sådana uttryck som under storbränderna 2018. Det här är frågor vi har all anledning att fortsätta diskutera inom KSLA. Referat från sammankomsten i februari finns i KSLA Nytt & Noterat nr 1-2019.


SLU mötte omvärlden vid seminarium om forskningens samhällsnytta SLU anordnade tillsammans med KSLA ett seminarium den 11 juni om forskningens samhällsnytta med fokus på hur SLU bidrar till samhället genom att samverka med externa aktörer. De nästan hundra deltagarna kom från akademin, de gröna näringarna och politiken. Så gott som SLU:s alla akademiska ledare var på plats. Många av deltagarna hade synpunkter på SLU:s samverkan och diskussioner blev livliga och förslagen på förbättringar många. Text: MÅRTEN GRANERT-GÄRDFELT | Foto: MARIETTE MANKTELOW, SLU

Vid SLU pågår ett arbete för att göra universitetet mer lättillgängligt för intressenter, för att öka forskarnas incitament till att samverka med omgivande samhälle och för att utveckla nya former för samverkan. Samverkan som arbetsform i sig är värdefull eftersom den skapar en ökad förståelse för varandras utgångspunkter. Utgångspunkten, eller grunden, för seminariet var forskningsutvärderingen Kvalitet och Nytta (KoN) som gjordes under 2018 och att SLU skulle få höra externa aktörers synpunkter på SLU. I utvärderingen berömde många nationella och internationella experter SLU:s omfattande samverkan samtidigt som de menade att SLU borde kunna ta en mycket större plats i samhället eftersom SLU förfogar över kompetenser som är så centrala för många av dagens frågor.

Guldägget måste kläckas – De som gjorde utvärderingen tyckte att vi på SLU sitter på ett guldägg men att det måste ruvas och kläckas. Vi kan utveckla vår samverkan så att vår verksamhet blir än bättre och får än större genomslag i samhället, säger Erik Fahlbeck som är vicerektor för samverkan vid SLU. Tre talare var speciellt inbjudna för att reflektera över SLU. Det var Karin Vestlund Ekerby från LRF, Ulf Silvander från Svenskt Friluftsliv samt SLU:s tidigare rektor Thomas Rosswall. Deras inlägg skulle ta utgångspunkt i KoN-utvärderingen med ett externt intressentperspektiv. Karin Vestlund Ekerby tyckte att samverkan måste premieras högre och hon såg gärna att LRF blev inbjudet tidigare i processen, till exempel när det gäller forskning i samverkan med externa aktörer.

SLU:s vicerektor för samverkan Erik Fahlbeck och SLU:s dåvarande rektor Karin Holmgren.

Stärka samhällsvetenskaplig forskning Ulf Silvander ville se större kontaktytor mellan friluftslivet och SLU. Han ansåg vidare att SLU inte lyckats stärka den samhällsvetenskapliga forskningen – en av synpunkterna i KoN-utvärderingen 2008. Thomas Rosswall tryckte på vikten av att lärosäten tar fram kunskapssammanfattningar som kan belysa ett forskningsområde. Det skulle stärka universitetens roll, menade han. Deltagarna fick möjlighet att kortfattat besvara några frågor för att göra konstruktiva inspel till SLU. Frågorna handlade om hur man kan överbrygga hinder för samverkan. Några tyckte att SLU bör skapa formaliserade kontaktytor eller nätverk, satsa på ledare som förstår fördelarna med samverkan, synliggöra formerna och kanalerna för samverkan, skapa bättre utbyte mellan akademin och näringslivet, till exempel genom att ha delade anställningar eller fler industridoktorander, kommunicera forskning mer och även att SLU ska ta stöd av externa referensgrupper. Svaren som kom in ska nu grupperas och analyseras. Synpunkterna kan komma väl till pass i kommande uppdatering av SLU:s övergripande strategi. – Vi fick en del kritik för att det är svårt att få kontakt med SLU, att det är svårt att hitta in till SLU och att kontakterna är alltför personberoende. Kontakterna borde ha mer med yrkesroll att göra, menade några. Och det är ju en relevant synpunkt, sade Erik Fahlbeck. Texten är tidigare publicerad på SLU:s webbplats https://resurs.slu.se/slu-motte-omvarlden-vid-seminarium-om-forskningens-samhallsnytta/

Karin Holmgren redogör för KoN-utvärderingen (Kvalitet och Nytta).

Lena Åsheim, LRF:s riksförbundstyrelse, doktorand Maria Karlsson, SLU, och dekan Torleif Härd.

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

17


Anslag & stipendier Med stöd av sina mottagna donationer kan akademien bevilja ett stort antal anslag och resestipendier. Här är de senaste godkända slutrapporterna.

Till

Ur

Belopp

Ändamål

Karin Alvåsen

Axel Melanders fond

20 000

15th International Symposium of Veterinary Epidemiology and Economics (ISVEE), Chiang Mai, Thailand, november 2018

Anna Arvidsson

Nilsson-Aschans stipendiefond

18 985

Doktorandkurs ‘Experimental Ethnography’, Oslo universitet, sommaren 2019

Paulius Baltrusis

Carl-Fredrik von Horns fond

20 000

27th World Association for the Advancement Veterinary Parasitology, Madison, Wisconsin, USA, juli 2019

Melissa Dahlqvist

Svenska Lantbruksveckans fond

150 000

Konferens för skogs- och lantbruksjournalister

Lisa Ekman

Edvard Nonnens stipendiefond

10 323

IDF Mastitis Conference, Köpenhamn, maj 2019

Karl-Johan Fabo

J M Svenssons donationsfond

14 6 00 8 000

Masterstudier inom hortikultur och biologi Nature Conservation Management Forestry in Sweden – Mapping of Areas, Practices and Implementation

Örjan Grönlund

Stipendiefonden för mekanisering

Tommy Hedenström

Adolf Dahls fond

25 000

En skärgårdsbondes dagbok, Smådalarö gård 1815–1834

Stina Hellman

Alfa Laval AB:s (AB Separators) fond

11 500

The adjuvant G3 promotes a Th 1 polarizing innate immune response in equine PBMC

Therese Holmsten

Nilsson-Aschans stipendiefond

12 752

ELLS Summer School, Rehovot, Israel, juli 2019

Niclas Högberg

Alfa Laval AB:s (AB Separators) fond

18 500

27th World Association for the Advancement Veterinary Parasitology, Madison, Wisconsin, USA, juli 2019

Sanna Ignell

C G Johnssons och hans arvingars fond

25 000

Utbytesstudier vid University of Manchester, höstterminen 2018

Staffan Jacobson

Svensk Växtnäringsforskning

14 0000

Jonas Kindberg

Carl-Fredrik von Horns fond

125 000

Hotet mot skogsharen i södra Sverige. Räv eller fälthare?

Christina Lamm

Svenska Lantbruksveckans fond

150 000

De gröna näringarna – tillbaka till framtiden

Gunilla Larsson

Anders Elofsons fond

Ann-Kristina Lind

SLO-fonden

85 000

Katrin Lindroth

Svenska Vallföreningens fonder

7 514

Anna Malmström

Svenska Lantbruksveckans fond

150 000

200 000

Skogsgödslingens långsiktiga effekter på markens fält- och bottenvegetation

Kvävegödsling och tillväxtreglering i ängssvingelfrövall Enkel rengöring av foderrör för bättre arbetsmiljö och djurhälsa European Equine Health and Nutrition Congress, Utrecht, Holland, februari 2019 Skogens roll i en hållbar utveckling

Frida Martin

Carl-Fredrik von Horns fond

20 000

27th World Association for the Advancement Veterinary Parasitology, Madison, Wisconsin, USA, juli 2019

Hitesh Motwani

Carl-Fredrik von Horns fond

13 824

Linking effects of genotoxicity with reproduction aberrations in amphipods, SETAC 29th Annual Meeting, Helsinki, maj 2019

Carl-Fredrik von Horns fond

119 000

Mattias Nyström

Stammätningar från drönarlaserskanning

Gunnar och Birgitta Nordins fond

31 000

Jonas Ohlsson

Nilsson-Aschans stipendiefond

20 553

Salix för bioraffinaderiet: genetiska och kemiska markörer för förbättrat utbyte

Anna-Maria Pershagen

Nilsson-Aschans stipendiefond

18 000

Utlandspraktik för landskapsarkitektstudent, Bordeaux, Frankrike, juni–augusti 2019

Tryggve Persson

Svensk Växtnäringsforskning

75 000

Långtidseffekter av skogsmarkskalkning på markens kol- och kväveförråd

Emelie Pettersson

Gösta och Sonja Engströms fond

20 000

27th World Association for the Advancement Veterinary Parasitology, Madison, Wisconsin, USA, juli 2019

Ramesh Raju Vetukuri

Knut och Alice Wallenbergs forskarstipendiefond

14 000

Molecular Plant-Microbe Interactions conference, Glasgow, U.K., juli 2019

Anna Karin Rosberg

Edvard Nonnens stipendiefond

14 000

8th Congress of European Microbiologists, Glasgow, U.K, juli 2019

Anna Rosenmai

Carl-Fredrik von Horns fond

14 710

57th SOT Conference, San Antonio, Texas, USA, mars 2018

Vira Sadovska

Edvard Nonnens stipendiefond

15 000

The European Academy of Management Conference, Lisboa, Portugal, juni 2019

Maria Sousa

18

Carl-Fredrik von Horns fond Edvard Nonnens stipendiefond

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

7 554 11 331

35th Annual Meeting of the International Society of Chemical Ecology, Atlanta, Georgia, USA, juni 2019


Propose candidates for the Bertebos Prize 2020!

Photo: Alexas_Fotos/Pixabay.

Bertebos prize-winners have carried out research of distinguished quality and practical use within the area of ecology and agriculture. This year we invite you to nominate candidates in the field of transboundary animal diseases. Transboundary animal diseases (TAD) are highly contagious epidemic diseases with the capacity for rapid spread, irrespective of national borders. They can cause high disease and mortality rates in animals, with serious socioeconomic and sometimes public health consequences. Global trade, land encroachment, altered farming practices and climate change contribute to outbreaks of TAD, some transmissible to humans. High-impact animal diseases such as foot-and-mouth disease, peste des petits ruminants, African swine fever, while not directly affecting human health, clearly affect food and nutrition security as well as livestock production and trade. To the list should also be added potentially pandemic “emerging diseases”, such as highly pathogenic avian influenza. TAD constitute a constant threat to animal health and welfare and to the livelihoods of livestock farmers in low-income countries and the economy of the livestock sector as a whole. Long-term efforts to prevent and eradicate TAD must rest on a solid scientific basis combined with good insights into the local socio-economic conditions for successful outcomes in different parts of the world. Successful candidates for the Bertebos Prize should have contributed to significant research and development within the field of transboundary animal diseases, with special emphasis on prevention and eradication. The Prize consists of SEK 400,000 (approx. EUR 37,000) and a diploma. The prize will be presented at the Commemorative Meeting of the Academy on 28 January 2020 in the City Hall of Stockholm. KSLA organizes communicative activities together with the prize-winner and in dialogue with the Bertebos Foundation. The activities should preferably take place the same year as the prize was awarded and should involve invited researchers and industry representatives. The type of activity may vary depending on the prize-winner’s scientific orientation. Proposal for a prize-winner including justification, CV and references of up to five scientific papers elucidating the research, should be submitted by 31 October 2019. Information: https://www.ksla.se/senaste-nytt/nyheter/propose-candidates-for-the-bertebos-prize/

Till Henrik Svennerstam

Ur Gunnar och Birgitta Nordins fond

Belopp 150 000

Ändamål Förökning av gran via somatisk embryogenes – optimering för ökad överlevnad vid industriell produktion

Beatrice Tillgren

Nilsson-Aschans stipendiefond

25 000

Utbytesstudier vid Cornell University, USA

Bim Troell

C G Johnssons och hans arvingars fond

20 000

Utbytesstudier vid University of Guelph, Kanada, vårterminen 2019

Georgios Tzelepis

Axel Melanders fond

15 300

Molecular Plant-Microbe Interactions conference, Glasgow, U.K., juli 2019

Johan Watz

Carl-Fredrik von Horns fond

Erik Wilhelmsson

SLO-fonden

Josef Östblom

Edvard Nonnens stipendiefond

Sofie Östergren

C G Johnssons och hans arvingars fond

100 000 6 700

Rörelsemönster, habitatval och beteende hos spansk skogssnigel IUFRO 3.08 Small-scale forestry conference, Vaasa, Finland, juni 2018

25 000

Utbytesstudier vid TUM, München, Tyskland, oktober 2018 – mars 2019

25 000

Utbytesstudier vid University of Natural Resources and Life Science, Wien, Österrike, höstterminen 2018

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

19


Nytt om ledamöter Terry Chapin får Volvos Miljöpris 2019 – ”Urbefolkningar kan lära oss om respekt för naturen” Terry Chapin har som arktisk forskare tillbringat många år med fältstudier på tundran i Alaska och Sibirien och var en av de första som började kartlägga konsekvenserna av den smältande permafrosten – Klimatförändringen sker dubbelt så snabbt i Alaska och övriga Arktis jämfört med planeten i övrigt, säger han. Eftersom Alaskas natur är känslig för temperaturhöjningar blir det också stora effekter. Förändringarna märks redan. Skogsbränder är ett naturligt inslag i Alaskas vildmark, men det senaste årtiondet har de ökat dramatiskt och blivit större och mer omfattande på grund av högre temperatur och torka. När permafrosten smälter frigörs både koldioxid och metan under en anaerob process. Ingen vet hur snabbt det går, men effekterna kan bli dramatiska. Permafrosten i Arktis binder mer än dubbelt så mycket kol än det som idag finns i jordens atmosfär. Om bara en bråkdel frigörs skulle det vida överstiga flera decennier av samlade mänskligt skapade utsläpp. Terry Chapin har ofta samarbetat med olika urbefolkningar i Alaska. – Urbefolkningar har en tradition av att ha ett starkt förhållande till sitt område eftersom de varit beroende av det för sin överlevnad. Där finns ett inslag av respekt som till delar gått förlorat i västerländska samhällen. Terry Chapin har utvecklat begreppet Jordens förvaltarskap (Earth Stewardship). Det är riktlinjer inom etik och ekologi som syftar till att behålla biologisk mångfald och biosfärens livsuppehållande system genom att uppträda ansvarsfullt, ofta på lokal nivå. Han tror att gräsrotsrörelser

kan utlösa förändringar i livsstil, minska det ekologiska fotavtrycket och skapa mer miljövänliga företag och regeringar. Ur prismotiveringen från

juryn för Volvos miljöpris: ”Genom sin flera decennier långa forskarkarriär inom ekosystem och Foto: Volvo Environment Prize. global förändring har professor Terry Chapin arbetat oförtröttligt med människor och för planeten. Hans arbeten kommer att få långvarig inverkan på hur vi försöker bygga en hållbar framtid. Begreppet Jordens förvaltarskap är ett viktigt instrument för att genomföra de djupgående institutionella och strukturella förändringar som krävs för att klara de utmaningar som ligger framför oss.” The Volvo Environment Prize som i år firar 30-årsjubileum är ett av världens mest prestigefyllda miljöpriser och består av ett diplom, en skulptur i glas och en prissumma på 1,5 miljoner kronor. Priset delas ut i Stockholm den 7 november 2019. Terry Chapin valdes in i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien år 2000. Han har under sin karriär erhållit ett stort antal utmärkelser. Redan 1996 tilldelades han Kempe Award for Distinguished Ecologist av ekologer vid Umeå universitet och SLU.

Pär Lärkeryd har utnämnts till teknologie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet.

Foto: MIkael Lundgren.

20

– Det är roligt, hedervärt och positivt på väldigt många sätt. Det ger mig en ny plattform för ökat samarbete mellan akademi, industri och skogsnäring i norra Sverige. Jag tror väldigt mycket på samverkan för att få ut tillämpningen av forskningen i praktiken, säger Norra Skogsägarnas koncernchef och vd Pär Lärkeryd.

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

– Att vi utvecklar våra kunskaper och får tillgång till forskning gör att vi kan ligga ännu mer i framkant, säger Pär Lärkeryd, som ser digitalisering av hela förädlingskedjan – ”från stubbe till slutkund” – som nästa stora utvecklingsområde för skogsnäringen. Pär Lärkeryd är även en av grundarna av flexibla processmodellen GoGenius som bidrar till att skapa lönsamma organisationer genom att strategiskt och operativt integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i affärs- och verksamhetsutveckling. Promoveringen sker vid Luleå tekniska universitets akademiska högtid den 9 november. Pär Lärkeryd valdes in i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien år 2018.


Akademiens remissvar sedan sist Här återges endast akademiens övergripande synpunkter på remissen och i förkortad form. Alla remissvar går att hämta i sin helhet på akademiens hemsida, www. ksla.se, under rubriken Remisser. Synpunkter på Formas remiss om den strategiska forskningsagendan för livsmedel (Dnr 2019-02159, till Formas den 22 augusti 2019) KSLA välkomnar forskningsprogrammet för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem och tycker att flera delar av programmet är väl skrivet och tar upp områden som kommer att gynna utvecklingen av Sveriges livsmedelssystem. Syftet med programmet, som beskrivs relativt väl i del 1, är att vara ett viktigt stöd i Livsmedelsstrategin för att stärka svensk livsmedelssektor, vilket innebär en ökad hållbar produktion med bättre lönsamhet.

De angivna temana är

Uppfattningen från KSLA är dock att forskningsprogrammet i stort är ett mer generellt program än vad som är beskrivet i syftet. Programmet andas mer problemanalys än utvecklingsanalys och vissa viktiga moment uppfattas som bristfälligt beskrivna så som till exemepl teknikutveckling, företags- och affärsmodeller, AI, genetiska utvecklingsområden samt marknadsfrågor. I programmet uttrycks generellt att forskningen ska ”bidra” till kunskap och kompetens, vilket kan uppfattas som passivt.

Vissa tvärgående perspektiv är aspekter som är tänkta att adresseras inom programmet. Dessa är

Den strategiska agendan består av fem teman där 1 och 5 i mångt och mycket går i varandra.

KSLA behandlar temana och de tvärgående perspektiven i sitt remissvar, i form av ett enkätsvar.

• • • • •

Nya lösningar för en miljömässig hållbar livsmedelsproduktion God mat för hälsa och välbefinnande Maten, måltiden och konsumenten Innovativ, spårbar och säker mat Vägen till ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem

• Förnyelse och transformation • Digitalisering • Kompetensförsörjning • Internationalisering • Jämlikhet och rättvisa

https://www.ksla.se/remisser/remissvar/remissvar-strategisk-forskningsagenda-formas/

Ansök om anslag senast 1 november 2019! Två av våra stiftelser utlyser forskningsanslag/bidrag för ansökan senast den 1 november. Det är Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning och Stiftelsen SLO-fonden.  Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning har till huvudsaklig uppgift att befordra och understödja en fördjupad teknisk-vetenskaplig växtnäringsforskning med särskild inriktning på användningen av mineralgödsel och kalkningsmedel i Sverige. Syftet är att åstadkomma praktiskt tillämpbara, ekonomiskt betydelsefulla och miljömässigt uthålliga resultat. Stiftelsen stödjer framförallt • Aktuella fältförsöksfrågor. • Litteraturgenomgångar av tidigare känd forskning. • Kunskapssammanställningar av tidigare försök. • Workshops. • Examensarbeten – som en del i ett större forskningsarbete under vetenskaplig handledning. Stiftelsen kan också bidra med kompletterande medel till stora ansökningar inom universitet och forskningsinstitut. Stiftelsen SLO-fondens ändamål är att verka för jordbrukets fromma genom att främja ändamålsenlig mekanisering och byggnadsverksamhet inom jord- och skogsbrukets områden med företräde för åtgärder till förbättrande av arbetsmiljön. Med skogsbruk avses i detta fall det som bedrivs i anslutning till jordbruk. Bidrag delas ut till utbildnings-, försöks- och forskningsverksamhet. Ansökningar måste vara inne i akademiens elektroniska anslagssystem senast kl 17.00 den 1 november. https://www.ksla.se/senaste-nytt/nyheter/svx-slo-utlysning-1-november/

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

21


Våra senaste publikationer KSLAT 5-2019 Landskap – ett vidsträckt begrepp En antologi om landskap Förvaltningen av mark och landskap präglas av snävt sektorstänkande som hotar landskapets olika värden. KSLA:s Landskapskommitté har lyft fram betydelsen av en helhetssyn för alla som arbetar med landskap i skötsel och förvaltning, och behovet av en nationell landskapsstrategi. En sådan strategi skulle ge bättre förståelse och hantering av viktiga processer, som rör biologisk mångfald och klimatpåverkan. Den skulle också vara till hjälp vid val av produktionsmetoder såväl som integrerade systemeffekter och vid urval av områden med höga natur- och kulturvärden och estetiska värden. Med denna antologi avslutar Landskapskommittén sitt arbete. Artiklarnas olika ämnesområden speglar författarnas olika utgångspunkter och komplexiteten i synen på landskapet. Ändå kommer behovet av en mer helhetlig syn på landskap tydligt fram. Kommittén hoppas att antologin ska bli en intressant ögonöppnare för nya tankesätt för landskapets skydd och förvaltning. Redaktör: Margareta Ihse. 164 sidor. ISBN: 978-91-88567-30-7 (tryck), 978-91-88567-31-4 (pdf)

KSLAT 6-2019 Svenskt jordbruk 2030 Vägen dit KSLA:s Kommitté för svenskt jordbruk 2030 vill belysa hur svenskt jordbruk kan komma att se ut år 2030 och hur vägen dit ska stakas ut. Kommittén har valt en rad olika infallsvinklar för att spegla olika faktorer som påverkar utvecklingen under den kommande tioårsperioden. Under arbetet med detta har kommittén låtit ett antal experter ge sin bild av hur jordbruket bör utvecklas till 2030 och vilka insatser som krävs för att uppnå de uppsatta målen. I denna rapport beskriver kommittén de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. En sammanfattning av OECD:s prognos för hur jordbruket på global nivå förväntas utvecklas för tiden fram till slutet av 2020-talet ges också, före en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Kommittén visar på ett antal nyckelfaktorer som är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas. Redaktör: Bengt Johnsson. 64 sidor. ISBN: 978-91-88567-32-1 (tryck), 978-91-88567-33-8 (pdf)

KSLAT 7-2019 Skogliga begrepp och definitioner Skogens alla siffror För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter har samma förståelse för vad som menas med olika begrepp och lägger samma betydelse i dem. För många begrepp saknas idag entydiga definitioner och det förekommer också överlappande begrepp. Idéhistorisk forskning visar att definitioner alltid ändrar innebörder i tid och rum. Det understryker betydelsen av att olika aktörer regelbundet hittar ett gemensamt språk för att inte tala förbi och missförstå varandra. Denna skrift ska ses som ett första steg att strukturera den viktiga dialogen om skogens framtida förvaltning. Redaktörer: Tomas Lundmark och Monika Stridsman. 28 sidor. ISBN: 978-91-88567-34-5 (tryck), 978-91-88567-35-2 (pdf)

Akademiens publikationer går att beställa på vår hemsida, ksla.se – och oftast även att hämta som pdf! 22

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019


Rapport i samverkan med IVA: Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen En delrapport i IVA-projektet Vägval för klimatet Detta är den femte och sista delrapporten inom ramen projektet Vägval för klimatet. Den belyser möjligheter och förutsättningar för en anpassning av svenskt jordbruk för att uppnå klimatmålen samtidigt som samhällets behov av livsmedel tillgodoses. Sveriges riksdag har beslutat att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet omfattar Sveriges territoriella utsläpp, alltså utsläpp och upptag inom landets gränser. Det är dessa utsläpp Sverige rapporterar in till EU och FN. Både jordbruks­och rapporteringssystemen är komplexa. Dessutom uppstår lätt förvirring i den allmänna debatten om vilka klimateffekter ändrade konsumtionsvanor kan ge och vilka åtgärder som är möjliga inom produktionen. Projektarbetsgruppen för jordbruk har skapats genom ett gemensamt initiativ från KSLA och IVA. Ordförande och projektledare har varit Ingrid Rydberg, ledamot i KSLA. Gruppen har utgått från tidigare studier och kvantifierade underlag för övergripande analyser. Den har uppmärksammat olika utmaningar som behöver hanteras och även sett på vilka förutsättningar som måste till för att Sverige ska nå klimatmålen med bibehållen konkurrenskraft. Arbetsgruppen är väl medveten om att ny kunskap, tekniksprång och förändrade marknadsförutsättningar i framtiden kan förändra förutsättningarna för de analyser och slutsatser som har presenterats. Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Text: Lennart Wikström, KSLA. Redaktör: Camilla Koebe, IVA. 56 sidor. ISBN: 978-91-7082-990-1

Nominera till Anders Walls landsbygdsstipendium 2020 senast 31 oktober 100 000 kronor och ett brett nätverk till ung entreprenör på landsbygden! Personer i 20–30-årsåldern som visar entreprenörskap och nyskapande med produkter eller tjänster som gagnar näringslivsutvecklingen på landsbygden kan nomineras till Anders Walls landsbygdsstipendium, som är avsett för kompetensutveckling. Verksamheten ska kännetecknas av uthållighet, ekonomisk stabilitet och skapande av arbetstillfällen, gärna – men inte uteslutande – med bas i jord eller skog, exempelvis inom livsmedel, miljö, energi, teknik.

Joakim Svensson, Anders Walls landsbygdsstipendiat 2019, driver Lunnarps Jord och Fjäder AB utanför Tomelilla. Han är också pionjär inom svensk tulpanodling. Här tillsammans med Anders Wall. Foto: Karin Röse.

Stipendiet delas ut vid KSLA:s högtidssammankomst den 28 januari 2020.

Mer information och nomineringsblankett finns här: www.ksla.se/senaste-nytt/nyheter/nominera-till-wallslandsbygdsstipendium/

Ny på KSLA:s kansli Träffa KSLA:s nya akademikamrer, Sofia Dahlén, som under sommaren tillträtt som ekonomiskt ansvarig på akademiens kansli. Så här säger hon själv: ”Jag kommer närmast från en tjänst som ekonomiansvarig på branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer. Tidigare har jag arbetat på Almega (med tjänsteföretag) och på ARBIO (med Skogsindustrierna, Gröna Arbetsgivare och Trä- och Möbelföretagen). Här på KSLA ser jag fram emot att återigen få arbeta i en organisation som arbetar med naturnära frågor. Jag gillar ekonomi, ordning och reda och drivs av att hitta effektiva och väl fungerande rutiner. Mitt mål är att ”ekonomitänket” ska vara en naturlig och viktig del för alla i organisationen. Det är min uppgift att förmedla min kunskap och min kännedom om de ekonomiska siffrorna på ett så enkelt sätt som möjligt.” sofia.dahlen@ksla.se

KSLA Nytt & Noterat • nr 3 2019

23


Kalendarium 28 oktober – Rundabordssamtal*

14 november – Akademisammankomst*

Utmaningar för framtidens viltförvaltning

Akvakultur som en del i cirkulär matproduktion

En fördjupad diskussion om tidigare identifierade utmaningar för framtidens viltförvaltning och om hur de kan hanteras på olika sätt.

Akvakultur kan vara en del av de framtida lösningarna för att dubbla vår livsmedelsproduktion. Om hur detta ska gå till och kan Sverige finnas i fronten av denna utveckling? Webbsänds.

30 oktober – Studieresa* Ingegerd Möllers ateljé i Norrtälje Ingegerd Möller (1928–2018) tillhörde de konstnärer som vill nå många. Detta förverkligades i litografier och i verk i offentlig miljö. KSLA:s och Konstakademiens ledamöter bjuds in till studiebesök i hennes ateljé.

31 oktober – Anders Walls landsbygdsstipendium, sista dag för nominering Till entreprenör på landsbygden.

1 november – Stiftelsen SLO-nämnden, sista ansökningsdag

15 november – Landskapsforum 2019 Landskap – ett vidsträckt begrepp Många landskapsbeslut fattas "i stuprör". Med helhetssyn och samverkan över sektorsgränser blir förvaltningen av våra landskap bättre och vi kan behålla deras värden. Webbsänds.

18 november – Boksamtal i biblioteket Julita Gård. Människor och landskap under tusen år

Ändamålsenlig mekanisering och byggnadsverksamhet inom jordoch skogsbruk.

I denna bok ger 18 författare en illustrerad skildring av en unik historisk plats och dess invånare, från forntid till nutid. Else-Marie Strese har skrivit om lantbruksmuseet och samtalar bl a om det med Ulrich Lange.

1 november – Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning, sista ansökningsdag

19 November – KSLA Wallenberg Seminar

Teknisk-vetenskaplig växtnäringsforskning med särskild inriktning på mineralgödsel och kalkningsmedel.

Leading rewilding researchers, conservation scientists, and practitioners will evaluate which role rewilding could play in Swedish conservation policy and practice. With Professor Tobias Kümmerle. Webbsänds.

5 november – Seminarium Markberedning – ett viktigt steg på vägen till hållbar föryngring Markbehandlingsfrågan ur olika vinklar: föryngringsresultat, markpåverkan, natur-/kulturmiljövård samt maskiner och metoder. Webbsänds.

7 november – Seminarium* Klimatnödläge – hur bidrar vi till lösningen? Ungdomsutskottet vill inspirera till framtidstro och engagemang och ge energi till att göra det lilla extra för att bidra till lösningen. En både snabb och långsiktigt hållbar förändring är möjlig. Webbsänds.

11 november – Seminarium Svenskt jordbruk 2030 – vägen dit Svenskt jordbruk står inför växande efterfrågan men också ett antal utmaningar – om hur de ska övervinnas så att jordbrukets produktionspotential kan utnyttjas fullt ut. Webbsänds.

11 november – Seminarium hos Sv Läkaresällskapet Kolhydrater och hälsa – myter och verklighet

Rewilding as a new paradigm for nature conservation

20 november – Seminarium Diffusa definitioner driver dum debatt Om betydelsen av att olika aktörer inom skogsbruk och -förvaltning hittar ett gemensamt språk. Ett bidrag till att strukturera den viktiga dialogen om skogens framtida förvaltning. Webbsänds.

27 november –Håstadiusseminarium på SLU Alnarp Integrerad insektsbekämpning i höstraps Om skadeinsektsproblem och pågående förändring i Sverige, naturliga fienders betydelse och vilka möjligheter ändrad odlingsteknik ger att bättre utnyttja naturliga begränsningsmekanismer.

9 december – Boksamtal i biblioteket Det brinner... Rapport från en hotad by Nationalekonomen Stefan de Vylder samtalar med kulturjournalisten Gunilla Kindstrand om sin bok. Det handlar om bränderna i Ljusdalsområdet 2018 utifrån ett lokalt perspektiv.

12 december – Akademisammankomst*

Aktuellt kunskapsläge avseende kolhydrater och hjärt-kärlsjukdomar, metabolism, tarmhälsa och klimatpåverkan. Även historiska, industriella och mediala aspekter. I samarbete med KVA och Hjärt-Lungfonden.

2019 års sista akademisammankomst

12 november – Seminarium

*) Endast för ledamöter och/eller särskilt inbjudna. Webbsändningarna är öppna för alla och till dem krävs ingen anmälan!

Antibiotikaresistens – ett globalt hot! Den utbredda antibiotikaresistensen är alarmerande. Hur kan Sveriges erfarenheter bidra till lösningar för en hållbar djurhållning på internationell nivå?

Programmet är under utarbetande.

Reservation för ändringar. Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Alla arrangemang sker i KSLA:s lokaler på Drottninggatan 95 B i Stockholm och är öppna för alla, om inte annat anges ovan eller på vår hemsida: www.ksla.se. Du anmäler dig via vår hemsida. Vill du ha akademiinformation via e-post så är det enklaste att du skickar ett e-postmeddelande till akademien@ksla.se och talar om det.

Följ oss på Twitter – @KSLA_Academy. Vi finns också på Facebook – Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).

24 KSLA & Noterat nr 3 2019 KSLA Nytt &Nytt Noterat • nr 3• 2019

Profile for ksla-publ

KSLA Nytt & Noterat 3-2019  

Ur innehållet: "Ingen tvekan om att skogen är politiskt viktig idag" • Någonting händer faktiskt... • Mer än bara taxfree • En skogsexkursio...

KSLA Nytt & Noterat 3-2019  

Ur innehållet: "Ingen tvekan om att skogen är politiskt viktig idag" • Någonting händer faktiskt... • Mer än bara taxfree • En skogsexkursio...

Profile for ksla-publ
Advertisement