Page 1

Minnesanteckningar från Konsortiet för akademisk folkhälsoutbildning den 17-18 april 2013 vid Mittuniversitetet i Sundsvall

DAG 1 – onsdag den 17 april 13.00-14.30

Inledning och presentationsrunda Folkhälsovetenskaplig utbildning och forskning vid MIUN – Folkhälsokollegiet vid Mittuniversitetet

Joaquim Soares, professor och ämnesföreträdare för folkhälsovetenskap vid MIUN, hälsar alla välkomna till Mittuniversitetet och årets konsortiemöte. Sedan presenterar deltagarna sig kort. Nio lärosäten och HälsoAkademikerna var representerade. Därefter presenteras forskning och utbildning inom folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet av Katja Gillander Gådin (forskning) samt Linda Näsström, Heléne Zetterström Dahlqvist och Eija Viitasara; grundutbildning Folkhälsa, samhälle och projektledning 180 hp och magister- och masterutbildning i hälsovetenskap 60 hp/120 hp.

15.00-17.00

Diskussion: från HSVs kvalitetsutvärdering till slutsatser för högskolans framtida arbete med folkhälsovetenskapliga utbildningar – Lars Fredén, Högskolan Väst

Lars Fredén har varit ordförande i gruppen. Var även med i utvärderingen 2006-2007 som vice ordförande. Lars sammanfattade uppdraget till HSV. Kollegor i Europa anser att det har varit svårt att förstå stegen i bedömningarna med ”bristande”, ”hög” och ”mycket hög” som utlåtande där steget mellan ”bristande” och ”hög” har uppfattats som stort. Lars presenterade vidare granskningsgruppens deltagare vari två studenter har ingått. I situationer där jäv har kunnat uppstå har den personen inte varit med i granskningen. I utvärderingen har tyngden legat på examensarbetena, vilket förvånade utvärderarna själva, man trodde självvärderingar och studentintervjuer skulle få mer plats i bedömningen. Det har heller inte funnits utrymme för att göra platsbesök, vilket ledde till att intervjuerna skötts via videolänk el dyl. Responsen från konsortiet var att hos några gav detta en känsla av förhör. Under arbetets gång tog granskningsgruppen egna initiativ, men med HSV’s godkännande. En lathund utvecklades som användes vid läsningen av uppsatserna. Läsningen av uppsatserna visade på 385 olika kunskapsområden i 218 uppsatser. I vissa fall skedde mycket ingående diskussioner kring vad slutbedömningen skulle bli. Gruppen blev mer negativt inställd till utvärderingsmodellen under arbetets gång och gruppen har en hel del kritik av den nya granskningsmodellen. Lars ger några reflexioner vid sidan av uppdraget; Vännemo gjort en övergripande analys av utvärderingsarbetena där bedömningen gjordes att de stora lärosätena är slätstrukna, hos de mindre lärosätena är variationen i kvalitet stor och hos de mellanstora lärosätena finns en hel del problem. Mindre lärosätena kan hålla hög kvalitet men Lars säger att det är universiteten som blev bedömda som bristande på kandidatnivå i högre utsträckning.

1


Allmänna funderingar kring utvärderingen: •

Lars anser att kvaliteten sannolikt blir sämre utan B-uppsatser.

Konsortiet diskuterade utvärderingsmodellen i förhållande till vad arbetsgivare kräver i förmågor när det gäller att driva det praktiska folkhälsoarbetet, vilket inte speglas i examensarbetena.

Upplägget på utvärderingen ger inte svar på vad som krävs av framtidens utbildningar.

Det är problematiskt att vissa lärosäten har betygsskalen F-A och andra har U och G (och VG). Betyget E som är godkänt kan nog många gånger spegla ett sämre resultat än ett G.

Vad gäller vad som klassats som ingående i huvudområdet är det tre områden som lyfts fram: Fördelningen av hälsa och bestämningsfaktorer i befolkningen (epidemiologi), hälsosystem, och hälsofrämjande arbete.

Krav också att magister master ska ha examensarbeten både med kvalitativ och med kvantitativ metod.

Diskussioner fördes kring att det uppfattas som underligt att folkhälsovetenskap är enda ämnet där man kan komma in på en magisterutbildning utan grunderna i folkhälsovetenskap, vilket inte fungerar inom något annat ämne. Lars kommentar var där att man bör välja, antingen måste man ha grunden eller så skippar man det helt och nöjer sig med breddmagistrar.

En annan punkt som togs upp i detta sammanhang var utvecklandet av gemensam Nationell forskarskola, vilket är en idé som kom redan i förra utvärderingen. En början skulle kunna vara att alla annonserar sina doktorandkurser på konsortiets hemsida.

DAG 2 – torsdag den 18 april 8.30-9.15

Hälsovetarna, alumni och arbetsliv – Andreas Lövdahl

Andreas Lövdahl, ordförande i föreningen HälsoAkademikerna, presenterar yrkesföreningen som är en förening för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa. HälsoAkademikerna är en av 25 föreningar i Sacoförbundet SRAT som är ett fackförbund med 25 föreningar som idag organiserar drygt 13300 medlemmar. SRAT är partipolitiskt obundet och ingår i Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO. Mer information finns på föreningens hemsida http://www.srat.se/HalsoAkademikerna. Framtida arbetsutsikter för hälsovetare diskuterades utifrån SACO:s 5-årsprognos och andra undersökningar. Idag pratas mer om kompetensområden än yrkesgrupper. Kontakter med arbetsgivare kan fås inte bara genom arbetsförmedlingen men också genom olika nätverk som LinkedIn, Facebook, karriärcoacher, etc. Föreningens broschyr ”Efterfrågad kompetens Hälsovetare” är efterfrågad av många arbetsgivare. HälsoAkademikerna gör gärna besök på lärosäten och presenterar sig till studenter. Alumner kopplas till arbetsmarknadsuppföljningar inom hälsovetarområdet. HälsoAkademikerna har planerat att hålla föreningsstämman under februari 2014. I samband med den hålls Hälsovetardag och en hedersmedlem utnämns. Till sommaren 2014 planeras lansering av infofilmer om vad hälsovetare gör och arbetar med.

2


9.15-10.00

Konsortiets webbsida Förslaget kan ses här http://folkhalsa.wordpress.com – Lena Kransberg, Ewy Olander, Blekinge tekniska högskola

Lena Kransberg och Ewy Olander från BTH presenterade ett förslag till Konsortiets hemsida. Diskuterades syftet med hemsidan och vad sidan ska innehålla, inloggning, ska sidan vara helt publikt, innehålla en plats för lediga tjänster inom folkhälsovetenskap, m.m. Det togs också upp att utbildningar, pedagogiska aspekter och internationella anknytningar borde tas upp på sidan. Frågan ställdes om medlemslistan och minnesanteckningar ska vara publika eller inte. En arbetsgrupp arbetar vidare med hemsidan.

10.30-11.00

ASPHER – Europeisk samfund för folkhälsoutbildningar – Lena Hallström, Mälardalens högskola

Lena Hallström berättar kort om ASPHER och ställer frågan till konsortiet om vi kan tänka oss att gå med. Mälardalen har varit medlemmar men eldsjälarna har försvunnit, kan då konsortiet vara medlem istället? Det kostar en avgift att vara med och då skulle lärosätena som ingår i konsortiet kunna dela på den avgiften. ASPHER har i princip samma syfte som konsortiet och i Sverige finns följande sex medlemmar i Sverige: Nordiska, Blekinge, Linköping, Lund, Umeå och Mälardalen. Louise Stjernberg från Blekinge Tekniska Högskola sitter med i en styrgrupp särskilt kring etikfrågor, vilket har lett till att det blivit roligare att vara med. Från ASPHERs sida har man försökt få med svenska lärosäten i högre utsträckning men det har inte blivit så. Ewy Olander tar med sig frågan om man får gå med som konsortium överhuvudtaget samt stämmer av med sin kollega på BTH vilka fördelar det skulle kunna innebära att gå med. Eventuellt är det bara enskilda lärosäten som kan gå med. Nyttan med att gå med diskuterades också. Högskolan i Kristianstad har varit tveksamma att gå med för det är sådan medicinsk fokus – Internationell Public Health-inriktning. Men ett syfte att gå med skulle ju kunna vara att försöka påverka i en annan riktning. Internationaliseringsaspekter är viktiga i dessa sammanhang. Vi är ju medlemmar i EU och en harmonisering inom utbildningar pågår som påverkar oss i viss mån. Krav på core competencies har tagits upp. ASPHER står för ackrediteringar om det blir aktuellt. Vi bestämmer att varje lärosäte diskuterar igenom frågan hemma och så tar vi upp frågan i konsortiet nästa år. Lena gör en KUPP och berättar om Mälardalens utbyte med Thailand. Utbyte sker med Rangsit University i Bankok i Thailand. Ett studieår förläggs till Bankok och det är socionom-, sjuksköterske-, sjukgymnast- och folkhälsostudenter som åker. Det är ett utbyte så det innebär ingen avgift, men med studielån har man råd med resa och uppehälle så inga stipendier behövs. Studenter från Thailand kommer till Mälardalen – sjuksköterskestudenter som gör sitt fjärde år i Sverige. De har även haft vårdlärare som fått 15 hp i folkhälsovetenskap. Första omgången var det 80 sökande och man hoppas på att få iväg 30. Här kan man läsa mer: http://www.mdh.se/utbildning/program/internationell-halsa?l=sv_SE

3


11.00-12.00

Konsortieärenden

Förra årets minneanteckningar: - Eija tar upp att vi diskuterade olika former kring hur vi ska arbeta varav ett var lärarutbyte. Har någon varit på lärarutbyte eller diskuterat ett sådant? Bodil Zacharoff har funderat mycket på det och diskuterat med sin ledning men det har inte kommit till stånd. Vill gå vidare och fundera mer. Hur initierar man? Kontaktar man bara varandra eller behöver det formaliseras? Svårt att veta vilka kompetenser folk har. Då skulle det krävas en beskrivning av var och ens kompetenser och vad man kan tänka sig att föreläsa om. Även att man anger om man kan tänka sig campus, distans, it-distans osv. Hemsidan kan användas till detta. Katja Gillander Gådin föreslår utbyte av handledare av uppsatser. Lättare att finansiera som konsulter vid behov snarare än ett utbyte som kan vara svår att koordinera. Göran Ejlertsson delger att de har haft det som en del av kvalitetsarbetet genom kollegial granskning. De har granskat varandras magisteruppsatser och jämfört, vilket har varit givande. - Konsortiets framtida mål och arbetssätt: flera lärosäten som inte deltar. Är lunch-lunch bra, att det går åt två arbetsdagar? Tar det för mycket tid? Lång tid mellan mötena. Saker rinner ut i sanden då. Då är det bättre att ha det varje termin. Per Tillgren föreslår virtuella möten på hösten, fysiska möten på våren. Ewy Olander bjuder in till ett Adobemöte om hemsidan. Max 2 timmar då. Vi bestämmer att vi har Lunch-lunch på våren Adobe-träff på hösten. - Bodil Zacharoff tar upp frågan kring lobbyverksamheten, hur går det med den? Är det någon som gjort något? Och hur ska det gå till? Eija undrar, beror det på att konsortiet inte har en ordförande? Det finns ingen given person att vända sig till. Bengt Wramner var mer utåtriktad och hade kontakter i konsortiets namn. Ewy Olander haft en administrativ roll då hon tog på sig att mejla olika saker till gruppen. Man kan fortfarande organisera mötena på detta sätt, men en person som kan vara talesman/kvinna för konsortiet utåt skulle vara värdefullt. - Uppdatering medlemmarna i konsortiet kommer att ske i och med att arbetet med hemsidan. 2011 gjordes en rensning för att få aktuell kontaktperson. Ska det vara en kontaktperson eller ska ett helt kollegium vara med? - Maria Warne påpekar att konsortiet har en viktig roll att synliggöra vikten av att man utbildar folk som ska ha dessa jobb genom att skriva debattinlägg osv. Beslut: Tre lärosäten fortsätter att organisera de fysiska mötena och till nästa gång funderar vi om det behövs någon ordförande. De aktuella lärosätena skissar på en text om mål och syfte med konsortiet. Ewy Olander skickar med några frågor att svara på när hon uppdaterar e-postadresserna. Förslag kom att utöka presentationsrundan med att alla tar upp vad som är på gång hos det egna lärosätet. Nästa års organisatörer: Mälardalens Högskola - Västerås

4


12.00-12.30

Summering och mötet 2014

Eija summerar de båda dagarna. Inför nästa år: Att inför mötet få information om beslutsärenden med lite underlag och fundera innan lite och få chans att förankra i arbetsgruppen. Arbetet i konsortiet upplevs gå långsamt framåt, vilket sannolikt beror på att det är nya människor som deltar i varje möte förutom avsaknaden av ordföranden. Mötet på våren 2014 hålls vid Mälardalens Högskola i Västerås.

5


Minnesanteckningar konsortiemöte 2013 i sundsvall  
Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you