Page 1

Verksamhetsber채ttelse 2011


Bistånd som stärker världens fattiga

7

Armband från Tanzania lockade nya givare.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3 Om

Kooper ation Utan G r änser

4 Vd

har or de t

5 st yr el seor df ör ande

6 insamling

8 kommunik ation

har or de t

16 Jämställdhet spelar roll i Uganda.

och opinionsbil dning

9

mål och r esu ltat

10

biståndsar b e te

12 L atinamerik a 14 Östr a 17

och södr a Afrik a

eu ropa

19

18 A sien 20 F örvaltningsb er ät tel se 22 R e su ltatr äk ning

Mikrolån öppnar nya möjligheter i Kambodja.

Kooperation Utan Gränser är en biståndsorganisation som använder hjälp till självhjälp som arbetsmetod. Två tredjedelar av världens fattiga bor på lands­ bygden. Tillsammans arbetar vi för en rättvis värld, fri från fattigdom. Fattigdom handlar inte bara om brist på pengar, utan även om brist på möjligheter. Därför ger vi människor verktyg så att de själva ska kunna ta sig ur fattigdomen. Vi stödjer studie­ cirklar, mikrofinansprojekt och kooperativt samarbete i 25 länder världen över. I Sverige arbetar vi med att få fler människor att ta ställning för en rätt­visare värld genom opinionsbildning och påverkansarbete. Kooperation Utan Gränser är en ideell förening som är parti­ politiskt och religiöst obunden. Verksamheten finansieras genom insamling från företag och privatpersoner samt bidrag, främst från Sida.

23 Bal ansr äk ning 24 K a ssaflöde sanalys 25 Noter 28 R e visionsb er ät tel se

Verksamhetsber

29 St yr el se 30

stöd vårt ar b e te

30

Omslag: Angela Mukababirwa och Linda Andersson.

Så långt räcker din gåva.

Produktion: Kooperation Utan Gränser/Lisa Törner, Stockholm Södra Glory/Benny Burnert, Addira/Lena Ryman Grafisk Form, Ctrl Print. Repro/tryck: Larsson Offsettryck, Linköping. Papper: Arctic matt Foto: Omslag Edward Echwalu, sid 4 Cecilia Abrahamsson, sid 5 Armando Costa Pinto, sid 7 Cecilia Abrahamsson, Maria Torstensson, Puck Ekstam, sid 8 Cecilia Abrahamsson, sid 10 Mnatsi Zhou, sid 11 Maria Larsson, Joel Mörner, sid 12 Jesper Klemendsson, sid 13 Maria Torstensson, sid 14 Tobin Jones, sid 15 Sergio Santimano, sid 16 Edward Echwalu, Riccardo Gangale, sid 17 Lilia Beregoi, sid 18 Armando Costa Pinto, sid 19 Nick Sells, Jesper Klemendsson, sid 30 Sergio Santimano, Mnatsi Zhou, Ania Janerud, Cecilia Abrahamsson, Magnus Lundell, Christina Sjögren, sid 31 Edward Echwalu. Illustration: sid 9 Treativ/Maja Ståhle.

Miljömärkt TRYCKSAK Larsson Offsettryck 341 298

ättelse 2011


om kooperation utan gränser

vår värld SVERIGE

Vår verksamhet är koncentrerad till Afrika och Latinamerika, men vi arbetar även i länder i Asien och Europa.

BOSNIENHERCEGOVINA ALBANIEN

GUATEMALA EL SALVADOR COSTA RICA

UKRAINA MOLDAVIEN KOSOVO PALESTINA KAMBODJA

HONDURAS NICARAGUA

BOLIVIA PARAGUAY

MALAWI ZAMBIA ZIMBABWE MOÇAMBIQUE

UGANDA KENYA RWANDA TANZANIA

VIETNAM FILIPPINERNA

SRI LANKA

Vår vision En rättvis värld fri från fattigdom.

Intäkter Övriga intäkter 9% Insamling 18%

Info-bidrag 1%

Vårt ändamål

Övriga Sida-bidrag 19%

a

Sida, rambidrag 53%

Tillsammans med våra medlems­organisationer arbetar vi för att skapa engagemang, bilda opinion, mobilisera resurser och vinna människors stöd för ett långsiktigt biståndsarbete. Syftet är att förbättra livsbetingelserna för fattiga och utsatta människor.

Våra värderingar I vårt arbete ansluter vi oss till den Internationella Kooperativa Alliansens värderingar om självhjälp, personligt ansvar, demokrati,

Kooperation Utan Gränsers verksamhet finans­ieras genom egen insamling samt bidrag, huvud­­sakligen från Sida. Den egna insamlingen är en förutsättning för att få bidrag från Sida.

så används en hundralapp Insamling 3 kr Administration 5 kr Kommunikation 4 kr

jämlikhet, rättvisa och solidaritet.

F Adm I

Utvecklingsbistånd 88 kr

Vårt uppdrag är ■■

Att stödja fattiga kvinnor och män att öka sina inkomster,

förbättra sina levnadsvillkor, försvara sina rättigheter och organisera sig. ■■

Att stärka våra samarbetsorganisationers demokratiska och ekonomiska utveckling.

■■

Av varje hundralapp som kommer in till Kooperation Utan Gränser går 92 kronor till ända­m ålet (utveck­ lingsbistånd och kommunikation).

Geografisk fördelning av utvecklingsbiståndet

Att bidra till framväxten av demokratiska och rättvisa samhällen.

Övrigt 6%

Europa 2%

Östra Afrika inkl Vi-Skogen 26%

Latinamerika 25%

Södra Afrika 28%

Asien 13%

I Sverige arbetar vi för ■■

Att människor tar ställning och engagerar sig för en rättvis

världsordning. ■■

Att stödja vår bistånds­verksamhet med insamling.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

De pengar som går till ändamålet bistånd fördelas på ovanstående sätt över världen.

Kooper ation utan gr änser

3


VD har ordet

När allt skrivbordsarbete får en glimrande mening

Anneli Rogeman tillsammans med Carina Andersson, dåvarande region­ chef i östra Afrika och Beatrice Okeyo, projektledare för ett av jordbruks­ programmen.

Det är fredagen den 27:e maj, klockan är snart 12 och solen bränner på våra huvuden och ned på den uttorkade jorden.

– Du borde ha tagit på dig bättre skor, säger Maina Gakuru, Kooperation Utan Gränsers projektchef och pekar på mina sandal­ beklädda fötter. – Sisalkaktusen har vassa blad, du får vara försiktig nu. Vi befinner oss i Machakosdistriktet en dryg timmes bilfärd öster om Nairobi. För fem år sedan startade några kvinnor en blyg­sam självhjälpsgrupp här. Tanken var att man skulle plantera sisalplantor och sedan tillsammans tillverka korgar av bladen. Kvin­ norna och deras familjer var mycket fattiga. I dag har Kikutho Women Group växt till 750 medlemmar. Varje kvinna tjänar ungefär 100 kronor i månaden på försäljningen av korgarna. Man svälter inte längre. Det är sådana här möten som gör att skrivbordsarbetet i biståndsbranschen, förhandlingarna med tänkbara finansiärer, alla möten, avtalsskrivningar, rapporter och annat grått, byråkratiskt plötsligt får en glimrande mening. Vi är drygt 40 på huvudkontoret i Stock­ holm. Några arbetar med siffror. De noterar när pengar kommer in och kontrollerar att pengar går vidare till rätt projekt i de 25 län­

4

der där vi arbetar. Andra medarbetare har täta kontakter med Sida för att redovisa vad skattepengarna använts till och för att föreslå nya projekt där vi kan hjälpa till att minska fattigdomen. Andra ytterligare använder sina arbetsdagar till att förklara vad Kooperation Utan Gränser gör (för givare och givare-inspe). Ibland kan pappersdoften ligga tung över huvudkontoret. Men då påminner vi oss om att jobbet som görs här är nödvändigt för att våra 600 kolleger ute i världen ska kunna nå resultat i fattigdomsbekämpningen. Tillbaka till kvinnorna i Machakos. Be­ söket där var en av 2011 års höjdpunkter för min del. Så mycket kraft, styrka och fram­ tidstro. I dag växer 7 000 sisalplantor friskt och ger råmaterial till korgar och mattor som säljs på marknaden. Kvinnorna har också startat en spara- och låneverksamhet, grävt brunnar samt öppnat ett litet apotek. De börjar klara sig på egen hand. Men kvinnorna i Kikutho Women Group hade knappast kunnat förändra sina liv så radikalt utan våra givares donationer och vår biståndskunskap. Vi på Kooperation Utan Gränser är ange­ lägna om att utöva det goda biståndet. Vi sysslar inte med välgörenhet där rika ger en

skärv till de fattiga, punkt, slut. Vi vet att det bistånd som ger resultat är bistånd som sker på de fattigas villkor. Och för att det ska bli möjligt krävs lyhördhet, goda kon­ takter med människor och organisationer i landet samt genomtänkta finansieringsoch projektplaner. Bakom Machakokvinnornas resa från svält till affärsverksamhet finns erfarna, yrkesskickliga biståndsarbetare som vet hur man får hjälp-till-självhjälp att fungera. En annan självklar förutsättning är pengar. Jag vill med dessa rader säga tack till dig som stött vårt arbete under 2011. Det finns fortfarande minst 1,4 miljarder fattiga i världen. Men vi ger oss inte. Aldrig. Och under 2012 kommer vi på Kooperation Utan Gränser att fortsätta att arbeta för att många fler ska få göra samma resa som kvinnorna i Kenya fått.

Stockholm i mars 2012 Anneli Rogeman, vd

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


Styrelseordförande har ordet

Genom att vända oss till kvinnor kan vi få framgångsrika resultat Jag har alltid varit engagerad och tyckt att internationell solidaritet är viktigt. Det är betydelsefullt att ha ett personligt engagemang, en inställning som jag delar med många svenskar.

Personligt ansvar är angeläget bland annat i arbetet med att bekämpa fattigdomen på landsbygden, där det arbete vi gör i Kooperation Utan Gränser är så viktigt för utvecklingen. När det gäller större städer är det bostadsprojekten som är det primära. Och mikro­ finans är en vital ingrediens i båda fallen. Jag tror på ett samhälle där människor har en trygghet i det grundläggande. Har man inte mat för dagen och en bostad är det svårt att känna trygghet – och hjälpas åt för att utveckla demokrati. Under mina resor har jag sett det här med egna ögon. Jag glömmer aldrig den totala glädjen hos familjer som får lämna sina skjul, ihopsamlade bräder och plåtbitar, och flytta in i sina nya hus. Detta har jag upplevt både i Latinamerika och på Sri Lanka. Jag har också fått uppleva stoltheten hos kvin­ nor i Afrika som lyckats utveckla affärsmodeller, exempelvis med äggproduktion. Fått se hur de växer när produktionen utvecklas och de kan sälja äggen på marknaden och få pengar över. Ett framgångsrikt sätt att nå resultat är att vända sig till kvinnorna. När vi i styrelsen diskuterar har vi fokus på kvinnorna och har under året tagit beslut om att minst hälften av våra insatser ska gå till kvinnor. Under året fick vi ett glädjande pris för bästa årsredovisning, men lovordades också för kampan­ jen ”Världens tuffaste jobb”, som knep silvret för Bästa Samhällskampanj i Spinn, tävlingen för svensk

Nina Jarlbäck tillsammans med medlemmar i Phu Nham Agricultural Service Cooperative i Yen Bai provinsen i Vietnam.

marknads-PR. Kampanjen syftade just till att öka kännedomen om bonde­k vinnors situation. Den fick stort genomslag i media och är förmodligen den mest framgångsrika Kooperation Utan Gränser har genomfört. Trots detta behöver vi öka kännedomen hos allmänheten, för att ännu bättre nå ut med det viktiga arbete vi utför i alla våra länder. Därför har vi under året inlett ett stort arbete med vårt varumärke. I kampanjen, och i många andra sam­ manhang, har vi ett starkt stöd från våra

medlemsorganisationer och många privatpersoner. Jag vill passa på att rikta ett varmt tack till alla dessa. Ni kan lita på att vi gör stor nytta med alla medel.

Stockholm i mars 2012 Nina Jarlbäck, Styrelseordförande

Om styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst åtta och högst tolv ledamöter valda av årsmötet. Var och en av grundarorganisationerna (Kooperativa Förbundet, Folksam, HSB Riksförbund, Lant­ brukarnas Riksförbund, OK, Riksbyggen och Swedbank) har rätt att vara representerad. Valberedningen ska verka för att styrelsen har en allsidig sammansättning. En bred representation i styrelsen innebär bland annat att rekrytering sker med hänsyn till kompetens, kön, ålder, kontinuitet, geografisk spridning och organisa­ tionstillhörighet. Årsmötet utser en av grundarorganisatio­ nernas ledamöter till ordförande. Kooperation Utan Gränsers stadgar, finns i sin helhet på www.utangranser.se

Medlemsorganisationer Kooperativa Förbundet, KF • Lantbrukarnas Riksförbund, LRF OK • Riksbyggen • Coop • Folksam • HSB Riks­förbund • Swedbank Fonus • Lantmännen. | Konsumentföreningarna Bohuslän-Älvsborg, Gävleborg, Göta, Knäred, Kristianstad-Blekinge, Malmfälten, Nord, Norra Östergötland, Norrbotten, Norrort, Solidar, Stockholm, Svea, Veberöd, Värmland, Väst. | HSB-föreningarna Dalarna, Gävleborg, Göta, Göteborg, Karlskoga, Malmö, Mitt, Mölndal, Nordvästra Göta­­ land, Norr, Norra Bohuslän, Norra Stor-Stockholm, Stockholm, Sydost, Södertälje, Södertörn, Uppsala, Östergötland. | Lant­brukarnas Riks­ förbunds regionförbund i Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Dalarna, Norrbotten, Skåne, Sydost, Västra Götaland, Värmland, Västerbotten, Östergötland, Örebro. | Studieförbundet Vuxenskolan, Förbundet Vi Unga • Arbetslinjen Klippan • Coom­panion – Kooperativ Utveckling Sverige • Ekobanken • Kooperativa Ledares Förbund Brunnsviks folk­högskola • Ädelfors folkhögskola.

Hela styrelsen presenteras på sidan 29.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

Kooper ation utan gr änser

5


insamling

Med medlemsorganisationerna i ryggen Det var eldsjälar inom kooperationen som 1958 startade insamlingen ”Utan gränser” för att minska klyftorna mellan rika och fattiga i världen. Den grundläggande principen för biståndsarbetet var redan från början ”hjälp till självhjälp”. Idag kommer ungefär hälften av de insamlade medlen från medlemsorganisationerna.

Ett 60-tal företag och organisationer står bakom Kooperation Utan Gränser. Genom medlemsorganisationerna når Kooperation Utan Gränser ut till en bred allmänhet i infor­ mations- och insamlings­arbetet. Under 2011 har flera av dem ökat sina gåvor och hjälpt oss sprida information om globala frågor. Representanter från medlemsorganisa­ tionerna sitter i styrelsen och tar beslut om Kooperation Utan Gränsers långsiktiga arbete.

Vår ambition är att ha ett djupgående sam­ arbete med medlemsorganisationerna inom fyra områden: ■■

När vi kommunicerar med den svenska allmänheten om globala förhållanden, utvecklingsfrågor och vår egen biståndsverksamhet så är medlems­ organisationerna en viktig kanal.

Kommunikation

några av våra medlemsorganisationer

När vi arbetar för att få fler att ta ställning för en rättvisare värld vill vi i stor utsträckning göra det i sam­ arbete med våra medlemsorganisationer.

■■

Opinionsbildning

■■

I nsamling

■■

Medlemsorganisationernas insamlingsaktiviteter är en viktig källa för vår insamling. R esursbas i biståndet Medlemsorga­ nisationernas kunskaper kan användas i biståndsprojekten, när helst de bidrar till att skapa mervärde.

Insamling

Insamling, 52 mkr

Mkr

Världens barn 7% Operation Dagsverke 3%

60 50

PostkodLotteriet 18%

40 30 20 10 0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Insamlingen har ökat med 5 procent under 2011.

Övrig insamling Swedbank Riksbyggen OK och OKQ8 LRF Lantmännen

1% 1% 4% 2% 7% 1%

Enskilda givare 20% Folksam 3% HSB och anslutna föreningar 4% KF, Coop och Konsumentföreningar 29%

Insamlingen 2011 uppgick till 52 miljoner kronor. Hälften, 50 procent, kommer från våra medlems­ organisationer. HSB utmärkte sig även i år genom att öka sina bidrag med 30 procent jämfört med året före.

Aktiviteter under 2011 Coop och konsument­föreningarna

MedMera-kortet (Bistånd på Köpet), Biståndsknappen samt insamlingsbössor och bidrag från bärkassar har utgjort en betydande del av den totala insamlingen under 2011. Coop lanserade tillsammans med Kooperation Utan Gränser ett Änglamark-kaffe, framtaget av småskaliga kaffeproducenter i Nicaragua. Inför jul bidrog Coop med några kronor på ett par utvalda produkter som tillsammans genererade 700 000 kronor. Konsument­ föreningarna har även gjort det möjligt för oss att under året synas vid butiksaktivi­ teter, kampanjer och övriga evenemang så som Peace & Love-festivalen.

Änglamarks KRAV- och Fairtrade-märkta kaffe innehåller 25 procent kaffe­bönor från kooperativ i Nicaragua som stöds av Kooperation Utan Gränser.

6

Folksam

Insamlingen från Folksam fortsätter att öka. Bakom ökningen 2011 ligger både allt större gåvor från de anställda och en extra julgåva. Under hösten reste en grupp Folksamanställda till Sri Lanka där de bland annat fick se resultatet av upp­ byggnadsarbetet efter tsunamin 2004. HSB

Under 2011 ökade HSB sin insamling till Kooperation Utan Gränser med över en halv miljon kronor jämfört med året innan. Den stora ökningen skedde mycket tack vare att många föreningar satte in en krona extra per medlem som sommargåva. LRF

LRF:s insamling består främst av bidrag från medlemmarna. Under 2011 påbör­ jades insamling även från personalen i hela LRF-koncernen. De anställda kan avstå en summa från sin lön som går till Kooperation Utan Gränser. Precis som

tidigare år har en grupp förtroendevalda och anställda besökt landsbygdsutveck­ lingsprojekt, denna gång i Zambia. Riksbyggen

På Riksbyggen kan de anställda ge en gåva direkt via lönen och under 2011 lottades den första resan ut till en av lönegivarna. Vinnaren fick tillsammans med lönegivare från Folksam besöka Kooperation Utan Gränsers projekt på Sri Lanka. OK och okQ8

OK anordnade traditionsenligt ett medlemslotteri vid stämmorna där överskottet på 346 500 kronor gick till Kooperation Utan Gränser. OK lanserade även en biståndsmodul om Kooperation Utan Gränsers arbete i OKAkademi – en utbildnings- och inspirationsplattform. OKQ8 bidrar bland annat genom att 5 öre för varje såld bärkasse går till Kooperation Utan Gränser.

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


insamling

Fler gav mer – insamlingen passerade 50-miljonersstrecket

Massajerna till­ verkar smycken som de, med Kooperation Utan Gränsers hjälp, hittat marknader för.

Sara Elisabeth Merlo, medlem i ett bostads­ kooperativ utanför staden El Paraiso i södra Honduras.

2011 samlade vi in mer pengar än någonsin – ett resultat av vårt målmedvetna arbete för att skapa fler insamlingskanaler och att kommunicera mer regelbundet med våra givare. I juni öppnades nya möjligheter att stödja Kooperation Utan Gränser, då webbshopen lockade med smycken från Afrika. Ökning med fem procent

Ett rekordår! Tack vare stort engagemang och generösa gåvor från medlemsorganisa­ tioner och privatpersoner nådde vi nästan 52 miljoner kronor – en ökning med fem pro­ cent. Förutom ett större bidrag än budgeterat från PostkodLotteriet är det goda resultatet ett kvitto på att vi arbetar med rätt åtgärder. Vi har till exempel blivit bättre på att förklara för våra givare att deras stöd verkligen gör skillnad – och vilken nytta det gör. Utökat samarbete med finansiärer som Radiohjälpen/Världens Barn, Operation Dagsverke och PostkodLotteriet ger oss fler intäktskällor. Sparar man i Banco Human­ fonden kan man välja Kooperation Utan Gränser som förmånstagare. I dag står våra medlemsorganisationer för hälften av de insamlade medlen. 2006 var andelen 75 procent. Armband från Tanzania lockade nya givare

En viktig uppgift är att få fler givare att stödja oss månadsvis, via autogiro. Fler månadsgivare betyder mindre administration och bättre

långsiktig planering. På så sätt minskar även våra insamlingskostnader. Andelen månads­ givare ökade med 12 procent. 2011 gav de enskilda givarna 1 miljon kronor mer än 2010. Totalt står de för 20 procent av insam­ lingskakan. Vi utvecklar även nya kanaler och idéer för att värva givare. Årets stora succé var smyckesförsäljning på webben. Genom att köpa arm- och halsband tillverkade av massaj­k vinnor i Tanzania kan man både ge och få samtidigt. Ett mervärde för givaren, men också ett sätt att öka närheten till de människor vi stödjer. Gensvaret var stort, 5 000 smycken såldes. Generellt ökade gåvor via webben med nästan 60 procent 2011. Populärt att panta rättvist

Kooperation Utan Gränser gjorde också av­tryck i Coopbutikerna. Insamlingen via Biståndsknappen ökade med 5 procent från föregående år vilket motsvarar cirka 400 000. Den totala insamlingen på 7,8 miljoner kronor delas lika med Vi-skogen.

Tack till PostkodLot teriet!

Kooperation Utan Gränser är förmånstagare till Svenska PostkodLotteriet och fick ta emot 8 miljoner kronor i februari 2012, pengar som genererades under 2011. Medel från tidigare års utdelning har under året använts bland annat till att ge familjer i El Salvador, Nicaragua, Guatemala och Honduras lån för att bygga sina egna bostäder. Under 2011 fick Kooperation Utan Gränser även finansiering för ytterligare två projekt. I samarbete med Diakonia startade Koopera­ tion Utan Gränser ett projekt i Centralamerika där målet är att minska våld mot kvinnor och öka deras inflytande. Tillsammans med Hand in Hand påbörjades även ett projekt i Zim­ babwe där målet är att skapa minst 75 000 jobb på två år.

Ambitioner i insamlingsarbetet: ■■

■■ ■■

Att bedriva ett kreativt och professionellt insamlingsarbete och därmed öka insam­ lingen. Att öka andelen gåvor från privatpersoner. Att insamlingsarbetet bedrivs så kostnads­ effektivt som möjligt.

Under 2011 har vi bland annat: ■■

■■

■■

Samlat in nästan 52 Mkr, en ökning med 5 procent jämfört med 2010. Ökat insamlingen från våra privata månads­ givare med över 600 000 kronor. Hållit ner de samlade kostnaderna för insamling och administration till 8 procent av de totala intäkterna. (Kravet från Svensk Insamlingskontroll är att max 25 procent får gå till annat än ändamålet.)

”Jag blir glad av känslan det ger mig” Puck Ekstam, månads­­givare via autogiro sedan maj 2008.

Varför väljer du att ge till just Kooperation Utan Gränser?

Varför är du månadsgivare?

För en organisation tänker jag att det är en stor fördel att få in medel som går att räkna med lite mer kontinuerligt. För mig själv är det ett smidigt sätt att försöka ta ansvar för den värld jag lever i.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

För att de fokuserar på att lyfta fram att människors livsvillkor har förbättrats. Informationsbladen jag får hem visar glada, starka individer med framtidstro. Jag får också framtidstro av att vara en del av Kooperationen Utan Gränser och blir glad av känslan det ger mig.

Kooper ation utan gr änser

7


KOMMUNIKATION OCH OPINIONSBILDNING

Vi säger det igen: Stöd till kvinnliga småbönder bekämpar fattigdom!

Kvinnan som tar upp ljudet vid en intervju med Linda Andersson i Uganda heter Nyokabi Kahura, och är producent på African Visuals Media.

AMBITIONER I KOMMUNIKATIONSARBETET: ■■

■■

■■

■■

Att öka kännedomen för organisatio­ nen hos allmänheten. På så sätt blir vi mer relevanta för både befintliga och blivande samarbetspartners vilket underlättar insamlings­arbetet och vi får möjlighet till större genomslag i opinionsbildningen. Att ha professionella relationer med våra medlemsorganisationer. Att människor i Sverige ska få större kunskaper om och ökat engagemang för fattigdomsbekämpning. Att fortsätta att utveckla ett professio­ nellt kommunikationsarbete.

UNDER 2011 HAR VI BLAND ANNAT: ■■

■■

■■

■■

■■ ■■

Inlett ett genomgripande arbete med varumärket. Förbättrat arbetet med sociala medier vilket har ökat antalet som ”gillar” oss på Facebook från 8 000 till över 22 000 vid årsskiftet. Släppt rapporten ”Jämställdhet minskar fattigdom”. Till rapporten togs det även fram ett studiematerial för gymnasie­ skolan. Det hamnade på listan över de tio populäraste, av hundratals, hos distributören. Givit ut fem nummer av nyhetsbrevet Utsikten, samt sex e-nyhetsbrev till sammanlagt 29 800 mottagare. Blivit omskrivna i totalt 350 pressklipp. Publicerat debattartiklar, bland annat i Expressen, med kravet att minst 50 procent av biståndet skall gå till kvinnor.

Många av våra budskap under 2011 kretsade kring jämställdhet – och varför satsningar på bondekvinnor är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom. Genom rapporter, artiklar, filmer, annonser och sociala medier nådde vi en stor del av befolkningen. Tre veckors hårt arbete

Årets stora kommunikationsinsats var ”Världens tuffaste jobb”, uppföljaren till 2010 års pris­ belönta kampanj. För Linda Andersson, som sökte och fick jobbet, väntade tre veckors hårt jordbruksarbete i Uganda – för tio kronor om dagen. Kampanjen fick bra genomslag i media, framför allt lokalt men även rikstäckande. I november släppte vi rapporten ”Jäm­ ställdhet minskar fattigdom”, som bygger på intervjuer med närmare 350 kvinnor i åtta afrikanska länder. Lanseringen genom­ fördes vid ett semina­ rium som även live­ streamades på nätet. Samma dag publice­ rades en debatt­a rtikel i Expressen.

I rapporten ”Jämställdhet minskar fattigdom” kan man läsa kvinnornas egna berättelser om hur ett mer rättvist fördelat bistånd skulle mätta fler magar.

Sociala medier allt viktigare

2011 fortsatte satsningen på sociala medier med gott resultat. Facebook var kampanjnav

8

med ett hjälte­galleri, omröstningar och filmer, till exempel den animerade ”Jämställdhet kan mätta 100 miljoner magar”. Kooperation Utan Gränser mötte även människor på andra sätt, till exempel på Peace & Love-festivalen i Borlänge. Utmärkande verksamhetsberättelse

Kooperation Utan Gränser belönades med utmärkelsen ”Årets redovisning i ideella sektorn” för verksamhetsberättelsen 2010 med motiveringen ”En fin balans mellan kommunikation och kontroll”. Tävlingen har initierats av Swedbank och PwC. Uppdrag varumärkesutveckling

Med ny kommunikationschef vid rodret initierades ett genomgripande varumärkes­ arbete under hösten. Trots mer än femtio års verksamhet är kännedomen bland allmänheten relativt låg. Därför behöver vi göra mer för att få fler människor att känna förtroende för oss – och för att det vi gör är viktigt. Ett starkt varumärke gör det lättare att nå ut, att bli en starkare röst i samhället. Hög kännedom underlättar även insamling, vilket är viktigt då många ideella organisationer kon­ kurrerar om samma hjärtan, och plånböcker.

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


mål och resultat

Så når vi målen och blir mer effektiva i vårt arbete Kooperation Utan Gränser har som övergripande mål att bekämpa fattigdomen och bidra till en mer rättvis värld. Det är ett långsiktigt arbete, som inte alltid ger snabba resultat. Vi sätter alltid upp mätbara mål och utvärderar hur arbetet går – så att vi hela tiden kan bli bättre och mer effektiva i vårt biståndsarbete.

De projekt och program som Kooperation Utan Gränser stödjer hos våra samarbetsorganisationer har ofta både kortsiktiga och lång­ siktiga mål. De kortsiktiga resultaten är enklare att både mäta och påverka. De långsiktiga målen kräver en grundligare uppföljning. Dessa resultat är betydligt svårare att påverka. Kooperation Utan Gränser och våra samarbetsorganisationer arbetar inte i ett vakuum. De långsiktiga målen kan inte uppnås av oss ensamma utan utveck­

lingens resultat påverkas alltid även av det omgivande samhället, dess aktörer och de rådande politiska och ekonomiska systemen. Resultaten av det långsiktiga arbetet är svårare att nå och de kräver uthållighet och långsiktigt engagemang. Varje år lägger vi sam­ man resultaten från alla program för att se hur de tillsammans har bidragit till våra övergripande mål. I exemplet nedan ser du hur detta kan gå till i praktiken.

Jämställdhetsarbete i flera steg

6. Det långsiktiga resultaten ser vi när kvinnors rätt till mark har blivit verklighet genom

rättvisare fördelning. Då blir kvinnorna stärkta genom att de kan få en större inkomst från sina skördar och de har på så sätt lyckats lyfta sig ur fattigdomen.

5. Organisationen inleder tillsammans med den nationella bondeorganisationen

en kampanj för att påverka ledare och regeringen för att ändra lagar och regler. Kooperation Utan Gränser följer samarbetsorganisationen och stöttar kontinuerligt.

4. I hemmet förändras arbetsfördelningen steg för steg – några kvinnor lär sig att lägga om taket på huset och männen lär sig att mala majsmjöl. Organisationen gör en plan för hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas bland medlemmarna och i påverkansarbetet.

3. Ett omedelbart resultat av studiecirklarna är att medlemmarna ökar sina kunskaper om jämställdhet.

2. På ett medlemsmöte beslutar de om att organisera studiecirklar

om jämställdhet och med stöd från Kooperation Utan Gränser, kan de börja hålla dessa. De diskuterar även vilka områden som är viktiga att arbeta med för att nå jämställdhet och enas om arbetsfördel­ningen i hemmet och i organisationen samt kvinnors rätt till mark.

1. En bondeorganisation vill stärka sitt arbete med jämställdhet.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

Kooper ation utan gr änser

9


BISTÅNDSARBETE

Tillsammans blir människor starkare Fattigdom handlar inte bara om brist på pengar, utan även om brist på möjligheter. Kooperation Utan Gränser arbetar för att öka människors makt och inflytande. För när människor organiserar sig och går samman får de en starkare röst, möjlighet att förändra sin egen situation och påverka samhället de lever i.

Grundläggande för vår verksamhet är sam­a rbeten med lokala bonde- och miljö­ organisa­tioner, bostadskooperativ och kvinno­nätverk. Det nära samarbetet med lokala medlems­ baserade organisaitioner, som organiserar fattiga människor, garanterar att vårt arbete utgår ifrån dessa kvinnors och mäns intressen, rättigheter och prioriteringar.

Kooperation Utan Gränser bidrar till de lokala organisationernas arbete genom ekonomiskt stöd till ett projekt eller program som organisationen utvecklar själv eller i samarbete med oss. Minst lika viktigt som det ekonomiska bidraget, är det arbete Kooperation Utan Gränser gör tillsammans med organisationen för att den ska växa och bli starkare. Detta gör vi för att organisatio­

nerna ska kunna öka sitt inflytande gentemot regeringar och privata aktörer och ha möjlig­ het att arbeta vidare när vi lämnat arenan. Verksamheten är uppbyggd av ett antal program med fokus på ett eller flera av våra tre arbetsområden, landsbygdsutveckling (Mat på bordet), mikrofinansprojekt (Spara och låna) och bostäder (Tak över huvudet).

Fram till 2012 är vår strategi at t bland annat arbeta för at t:

May Chireya är medlem i en trädgårdförening i Ngundu i södra Zimbabwe. Alla medlemmar har sin egen odlingslott och använder den skörd de behöver till sin familj. Det som blir över säljer de till en restau­ rang och till den lokala marknaden.

■■

■■

■■

Under 2011 har vårt arbete bland annat let t till at t: ■■

■■

■■

■■

■■

■■

Mat på bordet och inkomst från skördEN

10

Småbönder som deltar i våra projekt ska kunna öka sina inkomster och sitt inflytande. De bondeorganisationer vi samarbetar med ska kunna påverka i jordbruksfrågan, både lokalt och globalt. Utveckla insatser som kan mångfaldigas till att nå fler av världens fattiga.

Hela två tredjedelar av världens fattiga bor på lands­ bygden, och många av dem är bönder. Jordbruket är livsviktigt för att de ska få mat på bordet och inkomster från skörden. Kooperation Utan Gränser arbetar för att utbilda småbönder och stärka deras position på marknaden.

Drygt 10 000 ledare från olika bondeorganisationer i Latinamerika deltog i olika utbildningar som stärkte deras organisationers arbete. Ett institut för ekologisk odling i Paraguay bildades. Medlemmarna i trädgårdsföre­ ningar i Zimbabwe har ökat sina investeringar med 300 procent. Många har även startat nya in­ komstgenerande verksamheter, såsom höns­uppfödning. En kampanj mot giftiga be­ kämpningsmedel i jordbruket, driven av en samarbetsorgani­ sation på Sri Lanka, har resulte­ rat i att nio bekämpningsmedel helt förbjudits i landet. I Moldavien har medlemmar i fruktodlarkooperativ, genom användning av biologiska bekämpningsmedel, ökat sina inkomster med 15 procent. Två moçambikiska samarbets­ organisationer deltog i klimatkonferensen COP17 och framförde böndernas krav på ökade resurser till hållbart jordbruk.

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


BISTÅNDSARBETE

Fram till 2012 är vår strategi at t bland annat arbeta för at t: ■■

■■

Clare Nalusiba är stolt frisör samt ord­förande i en sparlåne­kassa för småföre­ tagare i Kakuuto i sydvästra Uganda. Lånen används bland annat till investeringar i jordbruk, affärsverksamhet, skol­avgifter och sjukvård.

Fler människor ska få tillgång till olika sorters finansiella tjänster (sparande, lån, för­ säkring) och på så vis få bättre levnadsvillkor och större trygghet. K nyta vårt arbete inom mikro­ finans till våra insatser inom jordbruk och boende.

Under 2011 har vårt arbete bland annat lett till at t : ■■

■■

■■

 50 företag har startats på 1 Sri Lanka efter att kvinnliga entreprenörer fått mikrolån. 7 890 medlemmar i sparaoch lånegrupper i Malawi tillsammans har sparat ihop 2,8 Mkr. 8 000 kvinnliga bönder i Uganda tillsammans har bildat 491 spara- och lånegrupper. Lånen gör det möjligt för kvinnorna att förbättra och investera i sitt jordbruk.

Spara och låna

Fram till 2012 är vår strategi at t bland annat arbeta för at t: ■■

■■

Sprida erfarenheter av bostadsbyggande från Latin­ amerika och anpassa det till våra insatser i Afrika. Stödja våra samarbetsorga­ nisationer i deras påverkans­ arbete i boendefrågan, både lokalt och globalt.

Många fattiga, fram­förallt på landsbygden, har inget bank­ väsende att vända sig till för att spara och låna pengar. Till exempel ger jordbruk ojämna inkomster över året och då är det viktigt att kunna spara och låna mellan skördarna. Finan­ siella tjänster minskar också fattigas sårbarhet vid kriser och gör det möjligt för dem att dra nytta av affärsmöjligheter.

Ett bostadskooperativ i Guatemala har efter ett års byggande invigt sina tio första bostäder.   – Det har varit ett hårt arbete, men när man gör det med glädje känns det lättare, berättar Piedad Amanda Gomez, en av medlemmarna.

Under 2011 har vårt arbete bland annat let t till at t: ■■

■■

■■

Totalt 900 bostäder i Latin­ amerika och Afrika uppfördes. 2 623 män och 1 374 kvin­ nor i bostads­kooperativ i Afrika fick nya kunskaper inom lobbying och ledarskap, vilket ger dem bättre möjlig­ heter att påverka sina egna organisationer. Ett regionalt nätverk av bostadskooperativ och samarbetsorganisationer i Centralamerika, COCEAVIS, har anordnat demonstrationer och manifestationer för en mer rättvis bostadspolitik som gynnar fattiga människor.

Tak över huvudet

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

Värdigt boende är en mänsklig rättig­het. Trots det saknar en miljard människor just detta. Kooperation Utan Gränser stödjer lokala bostads­kooperativ där medlemmarna själva bygger sina bostäder och sedan tillsammans förvaltar sitt bostadsområde.

Kooper ation utan gr änser

11


LATINAMERIKA

HONDURAS NICARAGUA

GUATEMALA EL SALVADOR COSTA RICA

BOLIVIA PARAGUAY

Geografisk fördelning Övrigt 6% Asien 13% Europa 2%

Latinamerika 25%

Östra Afrika inkl Vi-Skogen 26%

Södra Afrika 28%

De medel som går till ändamålet bistånd fördelas på följande sätt i världen. Projektkostnader i Latinamerika: 61 Mkr

I Latinamerika arbetar vi framför allt med at t: ■■

■■

■■

■■

Öka kvinnors deltagande och inflytande i kooperativ, föreningar och organisationer. Fördela resurserna rättvist – minst hälften av biståndet ska gå till att bekämpa kvinnors fattigdom. Fler småskaliga bönder ska kunna leva av sitt jordbruk och att hållbara metoder, som värnar om människa och miljö, används. Stödja organisering i bostadskooperativ och påverka myndigheter och regeringar att fatta beslut om bostadslagar som gynnar fattiga människor.

exempel på vårt arbete under 2011: ■■

■■

■■

■■

■■

■■

■■

12

 vinnoorganisationer i El Salvador har, efter K omfattande påverkansarbete, bidragit till införandet av en ny jämställdhetslag som skyddar kvinnors rättigheter. Andelen kvinnor som satt i styrelser i våra samarbetsorganisationer var 40 procent – jämfört med 2009 då siffran var 30 procent. Gäller organisationer som har både manliga och kvinnliga medlemmar. 61 procent av vårt bistånd i Latinamerika gick till kvinnor. I Nicaragua ökade antalet aktiva lokala mansgrupper i organisationen ”Män mot våld” från 66 till 76 stycken. Drygt 10 000 ledare från olika bonde­ organisationer deltog i olika utbildningar som stärkte deras organisationers arbete. En intresseorganisation för kaffekooperativ i Nicaragua lyckades genom ihärdigt påverkansarbete garantera tillgången till statliga krediter för 6 230 kaffeproducenter. Stöd till 92 bostadskooperativ där 740 bostäder uppfördes.

Kvinnor och kooperativ kämpar för nya lagar Det ökande våldet från regionens knarkgäng gör vardagen osäker. Många invånare känner sig också svikna av sina regeringar – med folkliga protester som följd. För Kooperation Utan Gränser ligger fokus på landsbygdsutveck­ ling, värdiga bostäder och ökad jämställdhet. Småbrukare utbildas i ekologisk odling

För bondefamiljer gäller det att säkra till­ gången på mat, men även att odla mer effek­ tivt för att öka sin skörd – och sälja överskot­ tet. Hållbart jordbruk, för både människa och miljö, blir allt viktigare. Vi stödjer utbildningar så att fler småskaliga bönder kan ställa om till ekologiskt jordbruk – en hållbar lösning jämfört med de tradi­ tionella storjordbruken där endast en gröda odlas, främst för export. Utbildningarna varvar teori, praktik och studiebesök. 2011 bidrog vi, tillsammans med ett antal samarbetsorganisationer, till grundandet av Instituto Agroecológico Latinoamericano (IALA) i Paraguay. IALA är ett institut för ekologisk odling, en slags folkhögskola där unga människor från hela regionen kan utbilda sig till ekologiska agronomer. Ett nittiotal ungdomar från bondefamiljer påbörjade sin utbildning under året.

I Guatemala stödjer vi organisationen AIGMIM som arbetar med mayakvinnor och mayafolkens rätt att genomföra lokala folkomröstningar. Byinvånarna kan ge sin syn på planerade gruv- och vattenkraft­ projekt som påverkar miljö och natur i mayafolkens områden. Under 2011 deltog över 100 000 människor i sådana folkom­ röstningar, varav hälften var kvinnor. Bostadskooperativ river juridiska hinder

Kooperation Utan Gränser stödjer sedan länge ett stort antal bostadskooperativ i regionen – från bildande till gemensamt byggande och kollektivt ägande. 2011 var medlemmarna i många byar i full gång med att tillsammans bygga sina bostäder, bland annat blev Guatemalas första bostadskoope­ rativ klara med första omgången av bostäder. De har visat vägen och är nu en förebild för nybildade kooperativ i landet.

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


LATINAMERIKA

Ana-Marina, Maria Magdalena och Loretti Adela utbildar andra kvinnor så att de ska få större inflytande i sina kooperativ.

Utbildning ger ringar på vattnet

Nely Apaza Mamani och Augustin Callizaya är medlemmar i koopera­ tivet General Pérez i byn Santa Fé i Bolivia. Kooperativet har förbättrat sin citrusodling med stöd från Kooperation Utan Gränser.

Genom att utbilda ledare hjälper vi kooperativen att påverka kom­ munala och statliga beslutsfattare. Det handlar om att förändra lagstiftningen, att ge fattiga tillgång till krediter samt att koopera­ tiven får tillgång till kommunal mark. För det enskilda kooperativet är det viktigt att undanröja administrativa hinder som till exempel gör det svårt att dra in el till de kollektivt ägda bostäderna.

De har visat vägen och är nu en förebild för nybildade kooperativ i landet.

Mer jämställt med utbildning och teater

Studier visar att kvinnors deltagande i regionens kooperativ är begränsat. Kooperation Utan Gränser startade därför två utbild­ ningar, med syftet att på sikt få fram fler kvinnliga ledare och mer jämställda lagar. På schemat för grundutbildningen står bland annat kvinnors rättigheter, konflikthantering och kooperativa värderingar. I en fortsättningsutbildning får sedan deltagarna möjlighet att utforma verktyg och egna strategier för att påverka den kooperativa lagstiftningen – som i dag till stor del exkluderar kvinnor. Ett hinder för jämställdhet är machokulturen. Detta tog en ama­ törteatergrupp, bestående av män från Nicaragua, fasta på. Med stöd från Kooperation Utan Gränser satte de upp en föreställning om relationen mellan män och kvinnor och de negativa följderna av machokulturen. På temat att våld hindrar utveckling nåddes drygt 4 200 människor i sex länder av pjäsen ”Macho a Macho”. Publiken kunde även delta i workshops och tillsammans diskutera våld och konfliktlösning.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

Under 2011 avslutade 120 kvinnor från olika kooperativ i Hon­ duras, Guatemala och El Salvador en utbildning som genomförts med stöd av Kooperation Utan Gränser. De har fått lära sig om kvinnors rättigheter och hur man arbetar med ledarskap och konflikthantering. Syftet med utbildningen är att kvinnorna ska få större inflytande i sina kooperativ och en ökad möjlighet att göra sina röster hörda. Utbildarna Maria Magdalena Saquic Cortez, Ana-Marina Macs, och Loretti Adela Delgado Lopez har själva deltagit i studiecirklar som genomförts av samarbetsorganisationen CNMC som får stöd av Kooperation Utan Gränser. Nu har de i sin tur utbildat en grupp kvinnor. Till sin hjälp har de haft en manual som kvinnor från kooperativ i sex länder i Latinamerika varit med och utvecklat. De tre mayakvinnorna vet av egen erfarenhet hur svårt det kan vara att göra sin röst hörd i ett kooperativ där männen bestämmer. –Det jag tyckte bäst om med skolan var att kunna få hjälpa de här kvinnorna att öka den låga självkänsla de hade. Många av kvinnorna var väldigt blyga i början, de pratade knappt men de förbättrade sin spanska och blev bättre på att uttrycka sig, säger Ana-Marina. Hon vet vad hon talar om. För att kunna delta i utbild­ ningar har hon själv behövt be både sin man och kooperativets ordförande om tillåtelse. Ana-Marina med den vältummade guiden för utbildningen.

Framtidens kvinnliga ledare skapas

Under 2012 fortsätter arbetet när de kvinnor som utbildats själva ska utbilda andra. Då deltar ett tjugotal kvinnor i en pedagogik­ kurs för att sedan kunna vidareutbilda andra. –Vi skapar framtidens kvinnliga ledare, säger Maria Magdalena.

Kooper ation utan gr änser

13


ÖSTRA OCH SÖDRA AFRIKA

UGANDA KENYA RWANDA TANZANIA MALAWI ZAMBIA ZIMBABWE MOÇAMBIQUE

Geografisk fördelning Övrigt 6% Asien 13% Europa 2%

Latinamerika 25%

Östra Afrika inkl Vi-Skogen 26%

Södra Afrika 28%

De medel som går till ändamålet bistånd fördelas på följande sätt i världen. Projektkostnader i östra och södra Afrika: 133 Mkr

Ann Nduku Kimeu, Machakos, Kenya är bonde och medlem i ett kooperativ med en egen kaffefabrik.

I Afrika arbetar vi bland annat för att: ■■

■■

■■

■■

■■

■■

Stärka småbönders förmåga att skapa ett hållbart jordbruk, klara sin matförsörj­ ning och kunna leva på försäljning av sina produkter. Stärka bondeorganisationernas förmåga att försvara småböndernas rätt till mark och andra naturresurser. Erbjuda fattiga människor tillgång till finan­ siella tjänster för att ge dem möjlighet att bygga en affärsverksamhet. Ge fattiga människor möjlighet att skapa ett värdigt boende åt sig själva. Öka kvinnors inflytande inom de organisationer vi samarbetar med och i samhället. Minska och mildra effekter och spridning av hiv och aids.

exempel på vårt arbete under 2011: ■■

■■

■■

■■

■■

■■

■■

14

 6 studiecirkelgrupper inom mikrofinans 8 har startats i norra Tanzania. Mer än 90 procent av medlemmarna i bonde­organisationen ZNFU i Zambia använder sig av hållbara jordbrukstekniker, som exempelvis växelbruk. Bomullsbönder i Zambia har lyckats förhand­ la till sig en ökning av bomullspriset med 150 procent. Ökade skördar har även bidra­ git till att 250 000 bomullsbönder i snitt har ökat sin inkomst med 1 800 kr per år. I Malawi har 7 890 medlemmar i spara och lånegrupper tillsammans sparat ihop 2,8 Mkr. I Kenya, Tanzania och Zimbabwe färdig­ ställdes 160 bostäder och 1 592 bostäder är under uppbyggnad. Kvinnorättsorganisation WZL i Zimbabwe har fått ökad kapacitet att lobba för kvinnors rätt till land. Utvecklandet av ett studiecirkelmaterial har ökat medvetenheten bland medlemmarna om deras rättigheter. I Kenya deltog 51 ledare från lokala kooperativ i en veckas utbildning med fokus på jämställdhet, hiv och aids.

Stöd och utbildning säkrar tillgång till mark, jobb och krediter Genom mikrofinanslösningar, hållbara odlingsmetoder och ökad jämställdhet arbetar Kooperation Utan Gränser för att minska klyftan mellan fattiga och rika. 2011 har inneburit en hög ekonomisk tillväxt i regionen, men även ökande mat- och energikostnader. Kampen mot fattigdomen fortsätter

Ett tydligt mål för Kooperation Utan Grän­ sers arbete i södra och östra Afrika är att öka människors inkomster så att fler familjer kan ta sig ur fattigdomen. Genom att stödja fattiga människors egna organisationer ökar deras möjlighet att göra sina röster hörda och påverka beslut. För att göra detta möjligt arbetar vi med tre fokusområden, lands­ bygdsutveckling, mikrofinans och värdiga bostäder. Ökad jämställdhet, fokus på miljö och insatser mot hiv genomsyrar allt vårt arbete. Nya finansiärer och fler samarbeten

Under 2011 utvecklade vi verksamheten i Malawi, Zambia, Zimbabwe och Moçam­ bique genom fler samarbeten med nya finansiärer och organisationer. I Uganda, Kenya, Rwanda och Tanzania fortsatte vi arbetet med våra etablerade program. Här utökade vi även vårt engagemang inom flera

områden, bland annat genom samarbete med tre nya samarbetsorganisationer inom mikrofinansiering. I östra Afrika öppnade vi ett nytt kontor i Uganda samt breddade samarbetet med Vi-skogen. Vi-skogens programpersonal sitter numera tillsammans med Kooperation Utan Gränser på regionkontoret i Nairobi. Nytt, stort markprogram i Moçambique

I Moçambique avslutades det stora Niassaprogrammet med gott resultat. Projektet, som pågått sedan 2003, har stöttat småbru­ kare och har bland annat resulterat i ökande skördar – och därmed ökade inkomster för bondefamiljerna. Programmet har även bidragit till att småbönderna har lyckats för­ svara sin rätt till mark gentemot storskaliga investerare. 2011 startade vi ett nytt, fyraårigt pro­ gram som fokuserar på naturresurser och markrättigheter. Ett ökande antal storskaliga

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


ÖSTRA OCH SÖDRA AFRIKA

investeringar ökar trycket på mark och andra naturresurser. Småböndernas möjlighet att försvara sina intressen och rättigheter är därför helt avgörande. Det nya programmet är ett av de större i Kooperation Utan Gränsers historia. Hållbara jordbruksmetoder i Malawi

I Malawi, där politisk instabilitet och bristfällig ekonomisk styrning ledde till oroligheter under året, utvärderade vi Malawi Lake Basin-programmet. Program­ met har varit igång sedan 2006 och stödjer människor som försörjer sig genom fiskodling och småbruk. Runt Malawisjön spelar även agroforestry en viktig roll för att möjliggöra en hållbar utveckling av både jord- och skogsbruk. Vi-skogen, som har mer än 25 års erfarenhet av projekt som kombinerar trädplantering med jordbruk och boskaps­ skötsel, är en viktig samarbetspartner. 75 000 nya jobb i Zimbabwe

I Zimbabwe, där den instabila politiska situationen fortsätter att ställa till problem, arbetar vi tillsammans med Hand in Hand i ett projekt finansierat via PostkodLotteriet. Målet är att skapa 75 000 jobb. Deltagarna får tillgång till utbildning och ny kunskap samt möjligheter till mikrolån.

 tt aktivt jämställdhetsarbete är centralt E i arbetet med att bekämpa fattigdomen.

Bybanker stärks och utvecklas i östra Afrika

I östra Afrika fortsätter vi vårt viktiga arbete med att göra det möjligt för männis­ kor med små resurser att spara och låna pengar. Under 2011 fick 79 007 personer tillgång till finansiella tjänster. Kooperativa spara- och lånegrupper är sedan flera år tillbaka en mycket framgångsrik satsning i regionen. Genom utbildning i organisationsutveckling, ledarskap och påverkansarbete har flera av våra samarbetsorganisationer ökat sitt medlemstal och gjort stora framsteg under 2011. I Uganda har vår samarbetsorganisation UCA:s (Uganda Cooperative Alliance) påverkansarbete lett till att regeringen visat större intresse för att stödja den kooperativa rörelsen, vilket lett till ökat gehör för deras frågor. Starka organisationer leder till bättre bostäder

I dag lever majoriteten av befolkningen i Afrika i undermåliga bostäder, utan till­ gång till el, vatten eller sanitära förhållanden. Fattigdom och bristen på hållbara bostadspolicyer har lett till ökade informella bosättningar. Under 2011 har vi tillsammans med samarbetsorganisationer i fem länder satt press på regeringar för att de ska ta större ansvar. Det har gett resultat. I Kenya har två av våra samarbetsorganisationer utvecklat riktlinjer för att und­ vika vräkning och när det sker, se till att det finns alternativa bostäder. I Zambia har vår samarbetsorganisation lyckas sätta stopp för en vräkning i ett område där många familjer bott i nära 30 år. Utbildning för ökad jämställdhet

I östra Afrika fortsätter vi vårt arbete med att utbilda kooperativa ledare. Vår ledarskapsutbildning, ”Leadership for Change”, drevs under året tillsammans med Cooperative College of Kenya. Sedan starten år 2000 har kooperativa ledare från Uganda, Kenya och Tanzania gått utbildningen. Ett aktivt jämställdhetsarbete är centralt i arbetet att bekämpa fattigdomen. Genom jämställdhetsutbildningar på lokal, distrikts- och nationell nivå når vi både ledare och medlemmar. Under 2011 har vi sett många positiva resultat, fler kvinnor på ledande positioner, nya organisationsstrukturer där kvinnor och män har samma rättigheter och förändrade roller i familjen. Erfarenheterna samlade vi i skriften ”Changing lives together”.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

Catarina Mateus vågar lita på sig själv sedan hon gick med i kvinnoföreningen.

Engagemang som förändrar liv i Moçambique Catarina Mateus bor i staden Mecanhelas i Niassa, Moçambiques fattigaste och mest svårtillgängliga provins. För två år sedan blev hon änka. Genom sitt engagemang som koordinator i kvinnoföreningen Apromm har hon både inspirerat de andra kvinnorna i byn och förändrat sitt eget liv. – Sedan jag gick med i Apromm vågar jag lita på mig själv och min kapacitet. Att göra barnen redo för skolan, ta hand om jordbruket, laga mat och hinna med sitt engage­ mang i föreningen innebär långa dagar för Catarina. Hon drömmer om att en dag bli läkare och har därför börjat studera på kvällarna för att läsa in sin gymnasie­kompetens. – Genom mitt engagemang vet jag att det är möjligt att förändra sitt liv. ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN VÅLD MOT KVINNOR

Genom stöd från Kooperation Utan Gränser har med­ lemmarna i Apromm fått utbildning i ekonomistyr­ ning, ledarskap och organisationsutveckling för att de ska kunna nå ut till fler. Catarina blev regelbundet utsatt för misshandel av sin man. Hon började engagera sig i den lokala radioföreningen för att nå ut till kvinnor som befann sig i samma situation som hon själv. – Till vår förening kan man komma och få stöd och råd­givning. Genom radion når vi de kvinnor som inte har möjlighet att lämna hemmet, säger Catarina. Målet är att Mecanhelas blir ett samhälle fritt från våld mot kvinnor och de vet att för att nå dit måste de även involvera männen och påverka beslutsfattare.

Kooper ation utan gr änser

15


ÖSTRA OCH SÖDRA AFRIKA

Genom med­ lemskapet i kooperativet får Angela och Ivan kunskaper i hur de kan bli mer jämställda.

Tre gånger om dagen måste Angela hämta vatten från floden. Angela och Linda bär vatten­ dunkarna på ryggen med hjälp av sjalar.

Jämställdhet spelar roll i Uganda I västra Uganda bor Angela Mukababirwa, 32 år, med sin familj. Angela och hennes man Ivan Mukababirwa jobbar som lärare men deras lön räcker inte långt. Vid sidan av sina jobb arbetar de som bönder. Båda är medlemmar i det lokala kooperativet Buthale. Genom sitt medlemskap får de möjlighet att sälja kaffebönorna och bomullen till ett bättre pris än på den lokala marknaden. Inom jordbruket är det oftast män som fattar besluten, förhandlar om priser och tar hand om pengarna. Om kvinnor skulle ha samma villkor och samma tillgång till kunskap, mark, utsäde och marknad skulle skördarna kunna öka så mycket att 100 miljoner människor skulle slippa gå hungriga (enligt FN:s jordbruksorgan FAO). – Som kvinna får man dra det tyngsta lasset, vi är ansvariga för både hus, barn och jordbruk. Genom kooperativet får vi nya kun­ skaper som underlättar vårt arbete. Med de nya kunskaperna kan vi inspirera andra kvinnor, säger Angela.

I sverige har vi ofta mycket att lära

För att uppmärksamma kvinnliga bönders situation och visa hur jämställdhet kan minska fattigdomen annonserade Kooperation Utan Gränser för andra gången ut ”Världens tuffaste jobb” – att vara kvinna och jordbrukare i ett fattigt land. Tvåbarnsmamman Linda Andersson från Täby fick jobbet och bodde och arbetade under tre veckor hos Angela och hennes familj i byn Kateleba i Uganda. Jobbet gick i första hand ut på att informera tillbaka till Sverige och på så sätt visa hur vardagen ser ut. För Linda visade det sig vara en ganska komplex verklighet, där kultur och tradition har stor betydelse, och där vi i Sverige ofta har mycket att lära. – Det blev en käftsmäll när en av bönderna på fältet undrade varför vi i Sverige inte har lika lön för lika arbete. Kvinnorna drar det tyngsta lasset även här helt klart – men på Uganda landsbygd samlas 40 bön­ der på kurs för att prata könsroller och jämställdhet. Det är långt ifrån den gängse bilden av det fattiga Afrika. – Det känns bra att många fler svenskar har fått upp ögonen för vilket enormt ansvar som vilar på Afrikas fattiga bondekvinnor, men också för hur man kan få till en radikal förändring om de får samma villkor som männen, säger Linda.

Ett samarbete som ger näring Kooperation Utan Gränser arbetar tillsammans med biståndsorganisationen Vi-skogen i östra Afrika. Samarbetet grundar sig i att båda organisationerna har sitt ursprung i den svenska kooperativa rörelsen och arbetar enligt principen hjälp till självhjälp.

Vi-skogen har mer än 25 års erfarenhet av så kallade agro­ forestryprojekt.

MER ÄN 100 MILJONER TRÄD SEDAN STARTEN

Grunden för Vi-skogens verksamhet är utbildning av bönder och bonde­ grupper i bättre odlingstekniker, företagande och mikrofinans. Vi-skogen arbetar med metoden ”agroforestry” som innebär samplantering av träd och grödor. Genom att odla träd bland grödorna så kan träden ge skugga och skydda de grödor som inte tål så mycket sol. Träden kan även ge frukt, ved och medici­ ner och bli bete till familjens boskap. Vi-skogen gör även olika insatser för att motverka de negativa effekterna av klimatförändringarna och för att anpassa jordbruks- och miljöarbetet till de nya hot som kan komma att slå särskilt hårt mot Afrika. Vi-skogen har planterat över 100 miljoner träd i området runt Victoriasjön, sedan starten. I Stockholm delar Vi-skogen kontorslokaler och vissa centrala funktioner med Kooperation Utan Gränser.

16

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


EUROPA

UKRAINA BOSNIENHERCEGOVINA ALBANIEN

MOLDAVIEN KOSOVO

Geografisk fördelning Övrigt 6% Asien 13% Europa 2%

Latinamerika 25%

Projektkostnader i Europa: 9 Mkr

Organisering och utbildning stärker böndernas ställning Kooperation Utan Gränser jobbar i några av regionens fattigaste länder – där korruption, maktmissbruk och etnisk segregering är vardag. I Bosnien-Hercegovina finns dessutom många internflyktingar sedan kriget på 1990-talet. Länderna lider också av den finansiella krisen i Europa.

Vårt arbete i Europa är samordnat i ett program. Under året utvidgades program­ met genom att vi startade nya projekt med nya partner i Albanien och Moldavien. Dessutom etablerade vi samarbete i ett för Kooperation Utan Gränser nytt land – Kosovo. Landet utropade sig självständigt 2008 och präglas av fattigdom och mycket hög arbetslöshet.

 kologisk odling och hållbar E utveckling är komponenter i ett mer konkurrenskraftigt tänkande.

sation med utveckling av marknads- och servicekooperativ, samt ledarskapsutveckling och fortbildning genom studiecirklar.

I Europa arbetar vi bland annat för at t: ■■

■■

■■

■■

■■

■■

Hållbar utveckling konkurrensfördel

I Bosnien-Hercegovina stöttar vi rekons­t­ ruktionen av den kooperativa rörelsen på nationell nivå. Här spelar den kooperativa organisationsformen även en viktig roll för att etablera demokratiska värderingar. Vi arbetar också med att stärka böndernas affärsnätverk. Genom nätverket får bönderna tillgång till utbildning för att bättre kunna hävda sig på marknaden. Bland annat arbetar vi med ekologisk odling och hållbar utveck­ ling som komponenter i ett mer konkurrens­ kraftigt tänkande.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

I Ukraina har vi sedan flera år stöttat lokala organisationer i det forna gruvdistriktet Donetsk. Stödet främjar lokala organisatio­ ner som jobbar med påverkansarbete och medborgarnas inflytande. Kooperation Utan Gränsers projekt i Ukraina fasas ut under 2012.

Stärka småbönders förmåga att bedriva ett hållbart jordbruk och förbättra deras position på marknaden. Främja grundläggande mänskliga rättigheter genom påverkan av politik och lagstiftning. Främja organisering och utveckling av kooperativ. Förstärka kvinnors deltagande i samhället samt minska diskrimineringen.

Exempel på vårt arbete i europa under 2011:

■■

■■

■■

■■

Stöttar lokala bondeorganisationer

I Albanien arbetar vi i tre projekt tillsam­ mans med lokala bondeorganisationer. Vi hjälper till med organiseringen samt utbildar bland annat i affärsutveckling, marknadsföring och jämställdhet. I Mol­ davien, Europas fattigaste land, arbetar vi tillsammans med en väletablerad organi­

Södra Afrika 28%

De medel som går till ändamålet bistånd för­delas på följande sätt i världen.

Danalachi Tudor och Boisteanu Ion är druvodlare från byn Cîrpeşti i sydvästra Moldavien. Genom samarbetet med andra druvproducenter får de en bättre förhand­ lingskraft gentemot uppköparna.

Nytt land, nya projekt, nya partner

Östra Afrika inkl Vi-Skogen 26%

■■

■■

I Moldavien har medlemmar i fruktodlar­ kooperativ, genom användning av biologiska bekämpningsmedel, ökat sina inkomster med 15 procent. 346 bönder i Moldavien lärde sig hur de kan öka sin skörd genom studiecirklar. Genom stöd och teknisk rådgivning har med­ lemmar i jordbrukskooperativen i Albanien ökat produktionen och därmed även sina inkomster med 10-15 procent. I Ukraina deltog 1 200 människor i utbild­ ningar för att utöka möjligheten att påverka sin livssituation och förstärka sina lokala organisationer, producentföreningar och kooperativ. I Bosnien-Hercegovina har den nationella kooperativa unionen lyckats förhandla fram en mer harmoniserad kooperativ lagstiftning, ett sätt att föra regionerna Bosnien och Hercegovina närmare varandra. Totalt har 48 organisationer i Europa fått stöd att utvecklas och stärkas för att för­ svara sina medlemmars intressen. I Ukraina ökade antalet servicekooperativ, som bland annat säljer tjänster och hyr ut utrustning och lantbruksmaskiner till medlemmarna, från 645 till 725. I Europa gick 69 procent av biståndet till kvinnor.

Kooper ation utan gr änser

17


ASIEN

PALESTINA KAMBODJA

VIETNAM FILIPPINERNA

SRI LANKA

Lê Kim Anh är ris­ odlare och medlem i kooperativet Vinh Thanh. Hon fick lära sig tillverka bambukorgar och i dag tjänar hon 200 kronor per månad på försäljningen.

Geografisk fördelning Övrigt 6% Asien 13% Europa 2%

Latinamerika 25%

Östra Afrika inkl Vi-Skogen 26%

Södra Afrika 28%

De medel som går till ändamålet bistånd för­delas på följande sätt i världen. Projektkostnader i Asien inkl Palestina: 30 Mkr

I Asien arbetar vi bland annat för att: ■■

■■

■■

■■

■■

Stärka våra samarbetsorganisationer så att de kan försvara sina medlemmars rättigheter. Erbjuda fattiga människor tillgång till finan­ siella tjänster för att ge dem möjlighet att bygga en affärsverksamhet. Stärka småbönders förmåga att bedriva ett hållbart jordbruk och förbättra deras position på marknaden. Öka kvinnors deltagande i samhället och inflytande i våra samarbetsorganisationer samt minska diskrimineringen. Lindra det palestinska folkets lidande och stödja bönderna så de kan försörja sig på sitt jordbruk.

Exempel på vårt arbete under 2010: ■■

■■

■■

■■

■■

■■

■■

18

En samarbetsorganisation på Filippinerna har blivit utvald som en av åtta organisa­ tioner att delta i en nationell fattigdoms­ bekämpningskommitté. Med hjälp av självhjälpsgrupper startades 362 små familjeföretag i Kambodja. 2 350 familjer på Sri Lanka började med ekologisk odling på sina gårdar. 1 500 bönder har utbildats i moderna miljö­ vänligare odlingstekniker i Vietnam. På Filippinerna har 15 kooperativ arbetat fram och infört en jämställdhetspolicy i sina respektive kooperativ. Tillsammans represen­ terar kooperativen 4,5 miljoner människor. I Palestina har antalet kvinnor i beslutsfattande positioner i samarbetsorganisationerna ökat med 45 procent sedan 2010. Totalt har 716 familjer i Palestina fått humanitärt stöd att förbättra sina livsvillkor genom produktion av bland annat ägg och mjölk eller utdelning av matpaket till de mest behövande.

Resursbevarande odlingsmetoder möter klimathotet Trots snabb ekonomisk tillväxt har vissa områden och folkgrupper inte fått del av Asiens positiva utveckling. Kooperation Utan Gränser fokuserade 2011 på hållbar landsbygds­ utveckling, jämställdhet och miljö. Dessutom nödhjälp till Sri Lanka och Palestina. Ekologisk odling i fokus

Klimatförändringar är ett påtagligt problem för många länder i Asien. Under 2011 drab­ bades Filippinerna och Sri Lanka av tropiska stormar och översvämningar. En miljon lankeser tvingades lämna sina hem. Mycket av det Kooperation Utan Gränser hjälpt till att bygga upp under åren förstördes i vatten­ massorna. På Filippinerna hjälper vi småbrukare att ställa om till hållbara jordbrukstekniker, inklusive praktisk utbildning i ekologisk odling. Under 2011 startade försök med ekologisk gödsel – som ersättning för dyr importgödsel. Vi arbetar även vidare med vårt Rent Vatten-projekt i Manillas slum. Arbetet fortsätter med att stödja bönder på Sri Lanka att gå över till ekologisk odling,

istället för att använda det traditionella svedje­ bruket. Förutom hållbar odling är vi också engagerade i avfalls- och kretsloppsprojekt. Hantverk ökar inkomsterna i Vietnam

I Vietnam arbetar vi med att stärka koope­ rativa allianser, till exempel genom organisa­ tionsstöd och utbildning. Att lokala koopera­ tiv samarbetar betyder både mer inflytande och bättre service till medlemmarna. Under året fick över 12 000 kvinnor – och deras kooperativ – stöd av Kooperation Utan Gränser. Genom att kooperativen arrangerar utbildningar, till exempel i korgtillverkning, får bondekvinnorna möjlighet till ytterligare en inkomstkälla förutom sitt jordbruk. Att sälja bambukorgar är dessutom ett sätt att säkra sin inkomst när risskörden slår fel.

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


ASIEN

Mikrolån öppnar nya möjligheter i Kambodja

Spara för livet i Kambodja

I Kambodja, det fattigaste landet i Sydostasien, stödjer vi bland annat spar- och lånegrupper som gör det möjligt för små affärsidkare att få mikrolån. Många sparar också för att kunna säkra sina bostäder mot de återkommande översvämningarna. Andra vill få råd att betala skolavgiften eller kanske köpa en gris. 2011 var det premiär för ekoturism i Kam­ bodja – en helt ny inkomstkälla för familjer i gränstrakterna till Laos. Besökare kan bo miljövänligt hemma hos byborna, som kan behålla hela vinsten.

 ånga sparar för att kunna M säkra sina bostäder mot de åter­ kommande översvämningarna.

Stärker både människor och infrastruktur i Palestina

För Palestinas småbönder innebär Israels ocku­ pation – och den 70 mil långa muren – kon­ fiskerad mark, ödelagda odlingar och förstörd infrastruktur. Här arbetar Kooperation Utan Gränser på två fronter; med akuta humanitära insatser och med långsiktig utveckling. Vi stöd­ jer byggandet av till exempel höns- och växthus, uppstartandet av kooperativ för försäljning av lokala produkter samt Fairtradecertifiering. Fairtrade betyder att odlarna kan få mer betalt för sin olivolja – viktigt då hundratusen­ tals palestinska familjer är helt beroende av inkomsterna från olivoljan. Nästa steg är inter­ nationell ISO-certifiering som öppnar dörren för export till över 40 länder.

Yeap Veasna bor med sin fru och fyra barn i byn Kuan i Kambodja. Landet drabbas ofta av översvämningar som varje år leder till att hundratals människor dör och tusen­ tals hus förstörs. Många människor hinner inte återhämta sig helt från tidigare års översvämningsskador innan nästa katastrof inträffar. Yeap är kassör i en spara- och lånegrupp där medlemmarna tillsammans sparar och sedan gemensamt beslutar vem som ska få ta ut lån. Yeap räknar manuellt ut räntan som varje medlem ska få på sitt sparande och hur mycket som ska betalas av på lånen. – Min fru tycker att jag jobbar för mycket, men jag känner att jag gör en viktig insats för byn och många litar på mig. UTBILDNING ÄR AVGÖRANDE

Tack vare stöd från Kooperation Utan Gränsers lokala samarbetsorganisation Mlup Baitong har medlemmarna i Yeaps grupp fått utbildning och material för att starta olika aktiviteter som ger ökade inkomster. De har fått lära sig hur man bäst sköter ett kooperativ, hur man bedömer en låneansökan och sköter sin bokföring samt hur man startar en liten affärsverksamhet. Kunskaperna är avgörande för att driva utvecklingen framåt. – Min dröm är att alla våra fyra barn ska få gå i skolan och få ett tryggare liv än vad jag och min fru har haft, säger Yeap.

Yeaps familj har genom spar-och lånegrupper kunnat börja med kyckling­ uppfödning.

Hållbar olivoljeproduktion i Palestina Kooperation Utan Gränser stödjer kooperativ i Palestina i arbetet att uppnå certifieringen ISO 22000, en internationell standard inom livsmedelsindustrin som öppnar dörren för export till över 40 länder. Det skulle betyda mycket för de hundratusentals palestinska familjer som lever på inkomsten från oliv­ oljan. På Mustafa Ibrahims odling i Dirista på Västbanken fylls plastbackarna med oliver som ska bli olja och exporteras långt utanför Palestina. Han är medlem i byns kooperativ som stöds av Kooperation Utan Gränser. Förra året fick kooperativet sina produkter certifierade av Fairtrade, nu är målet att bli ISO-certifierade. – Jag har sålt fyra ton olivolja som Fairtrade, och fick 30 procent mer betalt än på den lokala marknaden. Med ISO 22000 kommer det att gå ännu bättre, förutspår Mustafa.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

Mustafas inkomster har ökat sen han började sälja sin olivolja som Fairtrade. Långsiktig plan för marknadsföring

Fayyad Fayyad är chef på Olive Oil Coopera­ tives Union, som äger fabriken dit Mustafas skörd fraktas.

– För att få ut olivoljan i världens butiker krävs en bra organisationsledning, marknads­ föring och långsiktig planering. Inget av det existerade innan vi började samarbeta med Kooperation Utan Gränser, berättar Fayyad.

Kooper ation utan gr änser

19


EKONOMI

Förvaltningsberättelse Ändamål och vision Kooperation Utan Gränser är en ideell förening vars syfte är att förmedla medlemsföretagens stöd till internationellt biståndsarbete. Koopera­ tion Utan Gränser är partipolitiskt och religiöst obunden. I samarbete med medlemsorganisationerna arbetar Kooperation Utan Gränser för att mobili­ sera resurser, skapa engagemang, bilda opinion och vinna människors stöd för ett långsiktigt internationellt utvecklingsarbete med inriktning på hjälp till självhjälp för att förbättra livsbetin­ gelserna för fattiga och utsatta människor.

Kooperation Utan Gränsers vision är ”en rättvis värld fri från fattigdom”. Uppdrag och målgrupp Kooperation Utan Gränsers uppdrag är ■■  att stödja fattiga kvinnor och män att öka sina inkomster, förbättra sina levnadsvillkor, försvara sina rättigheter samt att organisera sig ■■

■■

a tt stärka samarbetsorganisationernas demo­ kratiska och ekonomiska utveckling a tt bidra till framväxten av demokratiska och rättvisa samhällen

I Sverige arbetar Kooperation Utan Gränser för ■■  att människor tar ställning och engagerar sig för en rättvis världsordning ■■

att med insamling stödja biståndsverksamheten

Den primära målgruppen i utvecklingssamarbetet är fattiga kvinnor och män som är medlemmar eller potentiella medlemmar i kooperativa orga­ nisationer eller andra demokratiska samman­ slutningar eller informella grupper som arbetar för att uppnå gemensamma mål. Bistånd ger bäst resultat när det går till människor som slutit sig samman. Kooperation Utan Gränsers arbete är rättig­ hetsbaserat. Det innebär att föreningen ser fattiga kvinnors och mäns behov som rättigheter och att människorna bör vara aktiva deltagare i sin egen utveckling. Det innebär också att föreningen stödjer organisationer som arbetar för att uppnå de rättigheter som det internationella samfundet i olika konventioner enats om ska gälla för alla människor. Kooperation Utan Gränsers arbetssätt är decentraliserat och beslut om den direkta operativa projektverksamheten fattas därför i fält. Kooperation Utan Gränsers erfarenhet är att verksamheten uppnår bäst resultat när beslut fattas tillsammans med de berörda och så nära deras egen verksamhet och vardag som möjligt. I Sverige arbetar Kooperation Utan Gränser med insamlings- och opinionsbildningsaktiviteter gentemot en bred allmänhet och mot näringslivet.

Värdegrund Den kooperativa organisationsformen är ända­ målsenlig för att bekämpa fattigdom och stärka demokratin. I Kooperation Utan Gränsers arbete ansluter föreningen sig till den Internationella Kooperativa Alliansens värderingar om självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidari­ tet, liksom till dess principer:

20

■■

Frivilligt och öppet medlemskap

■■

Demokratisk medlemskontroll

■■

Medlemmarnas ekonomiska deltagande

■■

Självständighet och oberoende

■■

Utbildning, praktik och information

■■

Samarbete mellan kooperativa föreningar

■■

Samhällshänsyn

Prioriterade arbetsområden Kooperation Utan Gränsers profil är att kombi­nera demokratisk organisering och socialt ansvarstagande med affärsutveckling och ekonomisk verksamhet. Detta gör föreningen inom följande områden: ■■ Landsbygd och jordbruk ■■

Bostäder

■■

Mikrolånverksamhet

Huvuddelen av Kooperation Utan Gränsers arbete sker i samarbete med organisationer som arbetar med att stärka organisering och produk­ tion, med att öka arbetstillfällen och underlätta marknadstillträde för småbönder. Ett större arbete har också utvecklats, med tyngdpunkt i Latinamerika, som stödjer bostads­ kooperativa organisationer som möjliggör boende för fattiga människor. Kooperation Utan Gränser arbetar också med att utveckla spar- och kreditföreningar, som ger fattiga människor, särskilt på landsbygden, möj­ lighet att finansiera egna investeringar. Kooperation Utan Gränsers arbete sker i samhällsmiljöer som på många sätt försvårar framsteg. För att lyckas krävs också alltid arbete med frågor som är av avgörande betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling.

Nycklar till framgång är insatser gällande: ■■

Demokratiskt deltagande

■■

Jämställdhet

■■

Miljömässigt hållbar utveckling

■■

Hiv- och aidsbekämpning

Partnerskap och nätverksarbete Kooperation Utan Gränsers huvudsakliga arbets­ metod är hjälp till självhjälp. Stor vikt läggs vid lokalt ägande och inflytande. Det är det som kan ge långsiktiga och bärkraftiga resultat. En central metod är att arbeta med partnerskap, vilket Kooperation Utan Gränser har definierat som: ”En relation som förenar två eller flera orga­ nisationer i ett utvecklingssamarbete, med delat ansvar att förena kunnande och resurser för att uppnå gemensamma mål.” Partnerskapsrelationen syftar till att tydligt visa att partnerorganisationen är ”ägare” till sin egen verksamhet och utveckling. Det innebär att sam­ arbetet baseras på behov som identifierats av människorna själva. Många av partnerorganisationerna har små resurser. Därför är insatser för organisationsoch kapacitetsutveckling väsentliga. Det är också angeläget att delta i nätverk tillsammans med större internationella organisationer. Kooperation Utan Gränser är till exempel aktiva i Internationella Kooperativa Alliansen (ICA) och medlemmar

i Concord Sverige, som är del av ett europe­ iskt nätverk som arbetar med att påverka EU:s biståndspolitik. Kooperation Utan Gränser är även aktiva inom Fairtrade.

Geografiska verksamhetsområden Projektverksamheten bedrivs i fyra regioner, Östra Afrika, Södra Afrika, Latinamerika och EuroAsia. Östra Afrika omfattar länderna Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda. Regionkontoret är placerat i Nairobi, Kenya. Södra Afrika omfattar länderna Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Regionkon­ toret är placerat i Lusaka, Zambia. Latinamerika har sitt kärnområde i Central­ amerika och omfattar där Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua. I Sydameri­ ka bedrivs projekt i Paraguay och Bolivia. Region­ kontoret är placerat i San José, Costa Rica. Verksamheten i region EuroAsia har år 2011 omfattat länderna Albanien, Bosnien Hercegovina, Filippinerna, Moldavien, Palestina, Sri Lanka, Viet­ nam och Ukraina. Under året har verksam­heten utökats med stöd till partnerorganisationer i Kam­ bodja och Kosovo. Regionkontoret administreras från Stockholm. De faktorer som avgör var Kooperation Utan Gränser arbetar är: ■■

Fattigdom

Kooperation Utan Gränser arbetar där fattigdomen och behoven är störst och fokuserar verksamhe­ ten till landsbygden. ■■

Relevanta samarbetsorganisationer

Kooperation Utan Gränser arbetar i länder och regioner där det finns för föreningen relevanta or­ ganisationer som bedöms ha utvecklings­potential. ■■

Goda effekter

Kooperation Utan Gränser har begränsade resur­ ser. En bedömning görs därför för att avgöra om kapacitet finns för att utvidga arbetet i ett land eller en region. Beslut bygger på om en insats anses relevant att stödja och om den har potential att ge goda resultat. Stora behov i en region betyder inte alltid att en effektiv verksamhet kan bedrivas som leder till goda resultat.

Samverkan med medlemsorganisationerna Summan av Kooperation Utan Gränser och de företag och organisationer som är medlemmar i föreningen, är en biståndsorganisation med bred förankring i det svenska samhället. Kooperation Utan Gränser har ett djupgående och mycket viktigt samarbete med medlemsorga­ nisationerna på fyra områden: ■■

Kommunikation

Vid information till den svenska allmänheten om globala förhållanden, utvecklingsfrågor och den egna biståndsverksamheten är medlemsorganisa­ tionerna en viktig kanal. ■■

Opinionsbildning

Arbetet för att få flera att ta ställning för en rätt­ visare värld görs i stor utsträckning i samarbete med medlemsorganisationerna.

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


EKONOMI

■■

Insamling

Medlemsorganisationernas insamlingsaktiviteter är en viktig källa för Kooperation Utan Gränsers insamling. Målet är att insamlingen också ska stödja medlemsorganisationerna; att Kooperation Utan Gränser alltid ska vara syn­ nerligen relevant för medlemsorganisationernas medarbetare och medlemmar. ■■

Resursbas i biståndet

Medlemsorganisationernas kunskaper kan utnyttjas i biståndsprojekten, när de bidrar till att skapa mervärde.

Samarbete och integration Den kooperativa biståndsverksamheten är samordnad i Kooperation Utan Gränser. LRF:s organisation Sveriges Bönder Hjälper samman­ fördes med Kooperation Utan Gränser år 2002 och Vi-skogen har sedan 2005 Kooperation Utan Gränser som ramorganisation i relationerna till Sida. År 2009 integrerades verksamhet från det tidigare helägda dotterbolaget KF Project Center AB i Kooperation Utan Gränser. Arbete pågår kontinuerligt med att säkra att föreningen metod- och kvalitetsmässigt arbetar likadant i alla delar i världen.

Kvalitetskod för insamlingsorganisationer Kooperation Utan Gränser är medlem i Frivillig­ organisationernas insamlingsråd (FRII), ett gemensamt branschorgan för de svenska insamlingsorganisationerna. FRII har utarbetat en kvalitetskod för etisk och professionell insamling vilken Kooperation Utan Gränser tillämpar. Koope­ ration Utan Gränser har genom åren kontinuerligt arbetat för att ha transparenta administrativa system och policyer för sina verksamheter. En kodrapport har upprättats för verksamhetsåret.

Väsentliga händelser under året ■■

Kommunikation och opinionsbildning

En rad kommunikationsaktiviteter har ökat känne­ domen om Kooperation Utan Gränser. Genom kampanjen ”Världens tuffaste jobb” uppmärk­ sammades de drygt 700 miljoner kvinnor och flickor som lever i extrem fattigdom på lands­ bygden i utvecklings­länderna. Om fler kvinnor kan göra sina röster hörda och få tillgång till att bruka jord på samma villkor som män skulle skördarna öka så mycket att minst 100 miljoner människor skulle slippa gå hungriga. Årets kam­ panj fick stor uppmärksamhet. En svensk kvinna från Täby norr om Stockholm rekryterades för att i början av 2012 arbeta och leva tillsammans med Angela Mukababirwa i hennes hem i Uganda. Parallellt med rekryteringen genomfördes ett seminarium där rapporten ”Jämställdhet minskar fattigdom” presenterades. Ett konkret sätt att engagera människor i Sverige är att ge en större förståelse för varför bistånd är viktigt och lyfta fram kvinnors situation. En debattartikel av vd i samma ämne publicerades i Expressen. ■■

Resultatredovisning och riskhantering

Kooperation Utan Gränsers biståndsverksam­ het genomförs till största del i programform. Organiseringen av projekt i tematiska, alternativt geografiska, program gör analysen av vad som uppnås tydligare. Under 2011 har flera nya samarbeten med svaga partnerorganisationer

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

inletts. Ett internt arbete med att systematisera rapporteringen av uppnådda resultat pågår, vilket kommer att underlätta analysen över tiden. ■■

Utmärkelser och erkännanden

Sveriges Elevråds Centralorganisation som arran­ gerar Operation Dagsverke har för femte gången i konkurrens valt Kooperation Utan Gränser för att driva projekt i Nicaragua och El Salvador. Projekten syftar till att förbättra skolor och ung­ domsgårdar för cirka 3 000 barn och ungdomar. Insamlingen genomförs vecka 20 år 2012. Kooperation Utan Gränser och kommuni­ kationsbyrån Springtime uppmärksammades i kategorin ”Årets samhällsinformationskampanj” för ”Världens tuffaste jobb-kampanjen” i samband med den så kallade Spinngalan, en tävling i effektiv svensk marknads-PR. Ideellt Forum belönade Kooperation Utan Gränser med utmärkelsen ”Årets redovisning i ideella sektorn 2011” för verksamhetsberät­ telsen år 2010. Motiveringen var bland annat att redovisningen lyckats föra fram verksamheten i en fin balans mellan kommunikation och kontroll. ■■

Svenska PostkodLotteriet

Kooperation Utan Gränser blev medlem i Svenska PostkodFöreningen år 2009 och är därmed en av förmånstagarna i Svenska PostkodLotteriet. Utdelning från Svenska Postkod­Lotteriet från tidigare år har bland annat möjliggjort stöd till kaffekooperativ i Guatemala och Nicaragua och till småbönder och massajer i norra Tanzania. I Bolivia har fattiga småbönder fått möjlighet att lagra regnvatten och lärt sig effektiv bevattnings­ teknik, viktiga kunskaper då medeltemperaturen höjts och regnen blivit mer nyckfulla. På östra Sri Lanka har Kooperation Utan Gränser bidragit med kunskap och finansiering till återuppbyggnad av krigsskadade hus. Med PostkodLotteriets Special Projekt-bidrag har Kooperation Utan Gränser i samarbete med Diakonia inlett ett projekt i Centralamerika med mål att minska våld mot kvinnor, öka deras inflytande över familjeekonomi och i samhället. Tillsammans med Hand in Hand har Kooperation Utan Gränser påbörjat ett gemensamt program i Zimbabwe med syfte att skapa 75 000 jobb. ■■

Ny vd och organisation

Anneli Rogeman tillträdde som vd årsskiftet 2010/2011. En omorganisation har genomförts i Stockholm för att förtydliga ansvarsområden samt förstärka arbetet med insamlings- och kom­ munikationsverksamheterna. Även administratio­ nen har stärkts med en personalavdelning samt itsupport. En ledningsgrupp har inrättats bestående av avdelnings- och regioncheferna med uppgift att stödja vd i strategiska beslut och i organisatio­ nens arbete. Ledningsgruppen fungerar dessutom som ett stöd cheferna emellan. ■■

Katastrofinsatser

Ihållande regn har skapat översvämningar bland annat på Sri Lanka. Tack vare ett extra bidrag från Radiohjälpen har möjlighet getts att bistå utsatta människor med nödhjälp, såsom mat, mediciner, hygienartiklar och myggnät. Cykloner och översvämningar har påverkat verksamhet på Filippinerna och i Centralame­ rika. Kooperation Utan Gränser har sökt, men

inte beviljats, humanitärt stöd, och istället har pågående verksamhet planerats om efter de nya förutsättningarna.

Finansiering av verksamheten Omsättningen under 2011 uppgick till 280 miljo­ ner kronor. Viktigt i finansieringen är insamlingen från organisationer och enskilda. Den uppgick till 52 miljoner kronor, vilket är det högsta insam­ lingsresultatet hittills. Olika slags bidrag uppgick totalt till drygt 226 miljoner kronor. Kooperation Utan Gränser är ramorganisation hos Sida och största delen i finansieringen utgörs av rambidraget, 148 miljoner kronor. I finansie­ ringen finns även andra bidragsposter från Sida och andra institutioner. Under året har Sidabidrag vidareförmedlats till Insamlingsstiftelsen Vi plante­ rar träd (Vi-skogen).

Projektvolym för utvecklingsbistånd Projektvolymen var 247 miljoner kronor år 2011. Det ekonomiska stödet är störst till Afrika, 54 procent. Stödet till Latinamerika motsvarar 25 procent av den totala volymen och till Euro­Asia 15 procent.

Framtida utveckling och händelser efter balansdagen Efter balansdagen har avtal tecknats med Sida i Guatemala gällande bidrag till ett landsbygds­ utvecklingsprogram. Totalt 45 miljoner kronor för verksamhet som genomförs åren 2012-2014. Kooperation Utan Gränser har också mottagit 8 miljoner kronor som utdelning från Svenska PostkodLotteriet. eget kapital/projektvolym %

60 50 40

E

30 20 10 0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Interna konsolideringsmålet är att det egna kapitalet skall vara mellan 25 procent och 50 procent av den totala projektvolymen, exklu­ sive vidareförmedlade bidrag. Med projektvolym avses kostnader för projekt inom utvecklings­ biståndet. Härigenom finns tillräckliga reserver för att viss projektverksamhet ska kunna avveck­ las på ett värdigt sätt om förutsättningarna för insamling och anslag kraftigt försämras.

Resultat och ställning Årets resultat efter finansnetto uppgår till 2 219 633 kronor. Kooperation Utan Gränser är en icke vinstdrivande organisation. Emellertid har styrelsen ansett det viktigt med ett eget kapital som en buffert för att alltid kunna garantera lång­ siktighet i projekten. Fondplaceringar är bokförda till det lägsta av antingen marknadsvärdet eller genomsnittligt anskaffningsvärde. Kooperation Utan Gränser kommer att ha en fortsatt låg risk i de finansiella placeringarna. Styrelsen föreslår att föreningens resultat i sin helhet balanseras i ny räkning.

Kooper ation utan gr änser

21


EKONOMI

Resultaträkning Belopp i kronor

Not 2

2011 51 666 680

2010 49 367 684

Erhållna bidrag

3

226 230 718

214 525 103

Övriga intäkter

4

2 028 243

2 321 261

279 925 640

266 214 048

Insamling

Summa intäkter Projektkostnader

–246 885 909

–233 631 889

Administrationskostnader

5

–13 315 130

–13 478 258

Informationskostnader

–10 237 761

–8 531 359

–8 484 477

–7 749 366

Insamlingskostnader Övriga rörelsekostnader

–542 312

–934 052

Rörelseresultat

1

460 052

1 889 124

Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

6

860 734

1 319 571

Ränteintäkter och liknande resultatposter

7

1 583 162

545 968

Räntekostnader och liknande resultatposter

8

–684 315

–831 458

Resultat efter finansiella poster

2 219 633

2 923 205

Årets resultat

2 219 633

2 923 205

administration/omsättning

insamlingskostnad/insamling

Intäkter över tid

%

%

10

25

8

20

6

15

4

10

100

2

5

50

0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

0

Mkr 300 250 200 150

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

oderföreningen

Målet är att administrationskostnaderna ska vara högst 5 procent av omsättningen.

22

Målet är att kostnaderna för insamling ska uppgå till högst 20 procent av insamlade medel.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Insamling

Sida rambidrag

Info-bidrag

Övriga intäkter

Övriga Sidabidrag

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


EKONOMI

Balansräkning Belopp i kronor

Not

2011-12-31

2010-12-31

9

3 831 582

4 142 151

10

222 178

84 663

4 053 760

4 226 814

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark Inventarier

Finansiella anläggningstillgångar

Långfristiga värdepappersinnehav

11

Summa anläggningstillgångar

31 812 071

30 897 812

35 865 831

35 124 626

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar

Kundfordringar Övriga fordringar

12

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

13

Kassa och bank

359 312

422 229

26 075 881

13 435 019

2 640 791

4 271 465

29 075 984

18 128 713

86 646 880

132 992 523

Summa omsättningstillgångar

115 722 864

151 121 237

SUMMA TILLGÅNGAR

151 588 695

186 245 862

83 079 174

80 155 969

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fria reserver

14

Årets resultat Avsättningar Ändamålsbestämda avsättningar

15

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder

16

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

17

SUMMA EGET K APITAL OCH SKULDER

2 219 633

2 923 205

85 298 807

83 079 174

17 135 631

5 647 953

17 135 631

5 647 953

3 625 641

3 176 428

40 634 470

88 995 478

4 894 147

5 346 829

49 154 257

97 518 735

151 588 694

186 245 862

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter

Spärrade bankmedel avseende tullgaranti Ansvarsförbindelser

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

18

10 000

1 147 084

1 110 117

Kooper ation utan gr änser

23


EKONOMI

Kassaflödesanalys Belopp i kronor Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster

2011

2010

2 219 633

2 923 205

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m.

11 713 549

4 530 431

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

13 933 181

7 453 636

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av rörelsefordringar

–10 947 271

161 277

Förändring av rörelseskulder

–48 364 478

60 181 786

Kassaflöde från den löpande verksamheten

–45 378 568

67 796 699

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella tillgångar

–273 475

–119 583

–6 449 751

–4 461 925

Avyttring av finansiella tillgångar

5 756 151

1 617 347

Kassaflöde från investeringsverksamheten

–967 075

–2 964 161

–46 345 643 132 992 523

64 832 537 68 159 986

86 646 880

132 992 523

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Belopp i kronor

2011

2010

–439 574

–398 392

446 530

409 623

–76 601

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Rearesultat försäljning av värdepapper Av- och nedskrivningar av tillgångar Återförd nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

218 915

Avsättning Sri Lanka

–70 462

–617 289

11 562 490

5 110 240

Avsättning Svenska PostkodLotteriet Avsättning Moçambique Summa

24

–4 350

102 850

11 713 549

4 530 431

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


EKONOMI

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kronor om inget annat anges.

Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd samt god redovisningssed i branschen. Frivilligorganisationernas insamlingsråds (FRIIs) styrande riktlinjer för års­ redovisning är inte tillämpliga då föreningen inte enbart är en insamlings­ organisation utan även har biståndsverksamhet.

Värderingsprinciper

Redovisning av intäkter

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs.

Insamlade medel intäktsredovisas vid inbetalningstillfället. Vid avtal om att insamlade medel ska hänföras till en viss period eller ett visst framtida projekt, intäktsredovisas däremot inte medlen direkt utan anses vara en upplupen intäkt. Insamling via Radiohjälpen hänförs till projektbidrag när de är ansökta för visst projekt. Då de är del av Världens barn insamling utan koppling till visst projekt intäktsredovisas dessa medel som insamling. Bidrag som betalats in till föreningen redovisas som skuld till dess att godkända projektkostnader har redovisats, då bidraget i den mån det nyttjats omklassificeras som intäkt. Bokföringsmässiga grunder används för intäkter och kostnader som relaterar till medel från Svenska PostkodLotteriet och andra ändamåls­ bestämda medel.

Redovisning av kostnader I projekten utomlands används kontantprincipen vad gäller alla kostnader utom personalkostnader. För personalkostnader tillämpas bokförings­mässiga grunder. Enligt praxis i branschen kostnadsförs även större inköp i utlandet, som t ex fordon, löpande enligt kontantprincipen. Central administration, dvs huvudkontoret, använder sig uteslutande av bokförings­mässiga grunder.

NOT 1  Antal anställda och personalkostnader Medelantalet anställda

2011

varav män

2010

varav män

Tjänstgöringsregion Sverige Centralt

21

24%

22

27%

EuroAsia

16

56%

20

60%

Latinamerika

22

32%

21

38%

Södra Afrika

87

63%

89

69%

Östra Afrika Summa anställda Löner och ersättningar Tjänstgörande i Sverige Löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnader)

25

52%

22

50%

171

52%

174

56%

2011

2010

10 344 100

10 076 344

5 143 288

6 626 336

(2 653 406)

(4 723 165)

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing, dvs inga avtal har balanserats. Fordringar och skulder

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värde­ nedgång. Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller föreningen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader 20 år Datorer 3 år Inventarier 5 år

I enlighet med överenskommelse mellan KFO-PTK har pensionsutfästelserna tryggats genom kreditvärdeförsäkring fr o m 1 januari 2009. Som särskilt försäkringsvillkor gäller att stiftelsen ska ha en överkonsolidering, minimum 120% (120%) av skulden. Några transaktioner med styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller nyckelpersoner utöver lön och andra ersättningar har inte förkommit. Föreningen har ett nära samarbete med medlemsorganisationerna, vilka bistår med råd inom respektives verksamhetsområde. Under året har LRF varit hyresvärd för föreningens centrala administration. Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Föreningens arvoden och kostnadsersättningar till revisorer uppgår under året till 2 964 102 (3 801 767), vilka fördelar sig enligt följande: 2011

2010

767 463

721 875

72 824

32 125

Revisionsuppdrag i utlandet: HLB Audit & Consulting

395 384

658 939

PWC

170 800

758 667

KPMG

493 915

512 247

Ernst & Young

356 572

380 768

Deloitte

99 709

183 673

BDO

62 558

544 877

553 474

2 964 102

3 801 767

Tjänstgörande i regionerna EuroAsia

4 316 371

3 653 751

KPMG - föreningens valda revisor Revisionsuppdrag

Latinamerika

4 326 400

4 117 616

Andra uppdrag

Södra Afrika

10 721 695

8 877 146

Östra Afrika Summa löner och ersättningar

3 135 310

2 852 698

32 843 876

29 577 555

I löner och ersättningar ingår ersättning till verkställande direktör om 545 400 kr (576 946). Verkställande direktörs villkor: Ömsesidig upp­ sägningstid 6 månader, vid uppsägning från arbetsgivarens sida utbetalas avgångsvederlag motsvarande lön under 12 månader. Av föreningens pensionskostnader avser 328 046 kr (223 668) verk­ ställande direktör. Inga ersättningar utgår till styrelsen. Föreningens ute­ stående pensionsförpliktelser till styrelsen uppgår till 0 kr (0). Pensionsutfästelser är tryggade genom stiftelse hos KP Pension& Försäk­ ring. Under året utbetalda pensioner uppgår till 2 486 751 kr (2 355 059). Nuvärdet av de förpliktelser som omfattas av stiftelsen uppgår per balans­ dagen till 57 354 214 kr (55 505 873). Tillgodo­havanden i föreningens del i stiftelsen överstiger pensionsskulden med 13 705 675 kr (10 918 087).

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

Övriga revisorer i utlandet Summa arvode och kostnadsersättning till revisorer.

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen, bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt övriga arbetsupp­ gifter som det ankommer på föreningens revisor att utföra. Tillkommer gör även rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid de arbetsuppgifter som nämns ovan.

Kooper ation utan gr änser

25


EKONOMI NOT 2 Insamling

NOT 5  fortsättning 2011

Insamlingsintäkter Enskilda givare

2010

2011

2010

14 108 661

15 677 657

9 790 443

7 992 786

10 376 699

9 434 196

Region Latinamerika Regionala projekt Latinamerika

1 501 654

1 332 259

Bolivia

64 860

74 470

Costa Rica

631 559

1 958 136

2 158 788

1 661 535

El Salvador

6 115 568

5 932 291

14 803 005

15 319 898

Guatemala

8 329 570

7 476 753

286 430

277 165

Honduras

7 112 918

6 843 075

LRF

3 788 578

3 864 336

Nicaragua

7 241 333

7 434 219

OK och OKQ8

1 058 518

1 084 814

Paraguay

7 355 546

6 421 191

Riksbyggen

2 046 452

1 948 557

Region Latinamerika totalt

60 685 599

59 736 108

Region EuroAsia Regionala projekt EuroAsia

4 131 074

4 584 067

Albanien

1 579 745

410 695

Folksam Fonus HSB och anslutna föreningar KF, Coop och konsumentföreningar Lantmännen

Swedbank

303 016

291 476

Övrig insamling organisationer & enskilda

262 235

849 508

Svenska PostkodLotteriet

9 934 076

8 168 385

Elevorganisationens kampanj Operation Dagsverke

1 700 092

1 868 315

Bosnien-Hercegovina

1 312 585

900 026

3 382 277

3 192 770

Filippinerna

4 334 399

4 391 384

51 666 680

49 367 684

Indonesien

932 497

1 219 426

440 802

Radiohjälpens kampanj Världens Barn Summa insamlingsintäkter

Kambodja Kosovo

NOT 3  Erhållna bidrag 2011

2010

147 767 863

141 914 682

15 000 000

15 000 000

Sida, Civsam rambidrag (90/10-medel) varav Vi-skogen 12 436 073 kr (17 000 000) samt Barn&Ungdom 500 000 kr (0)

Sida, REED varav Vi-skogen 15 000 000 kr (15 000 000)

Sida, programverksamhet i Moçambique

11 145 455

10 987 490

Sida, humanitära bidrag

9 465 617

7 990 062

Sida, Globala program (tidigare Sida Natur)

9 212 684

11 192 452

Sida, RELA

5 370 804

4 483 244

Sida, informationsbidrag

2 605 911

3 148 000

771 884

535 263

Sida, övrigt

1 057 647

1 220 274

Norska UD

15 642 273

8 879 451

2 552 703

1 436 983

FN

918 480

3 808 336

Radiohjälpen

896 125

474 429

Sida, bidrag för biträdande bilaterala experter (BBE)

DFID - UK Department For International Development

EU Övrigt Summa erhållna bidrag

632 801

1 227 375

3 190 470

2 227 062

226 230 718

214 525 103

4 942

Moldavien

1 517 659

1 278 892

Palestina

14 369 912 6 552 840

11 797 553 4 340 996

Sri Lanka Vietnam

3 415 910

2 833 001

Ukraina

665 563

1 609 520

39 104 055

33 519 433

876 499

1 818 980

Region EuroAsia totalt Övriga projekt Internationella Kooperativa Alliansen Ändamålsbestämda medel

7 596 595

5 110 240

Övrigt

5 892 599

11 101 468

Övriga projekt totalt Summa projektkostnader

14 365 693

18 030 688

246 885 909

233 631 889

NOT 6 Resultat från andra värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelning på fondandelar Realisationsresultat Nedskrivning långfristiga värdepapper

2011

2010

640 074 439 574

844 577 398 392

–218 915

76 601

860 734

1 319 571

Återföring nedskrivning Summa

NOT 4  Övriga intäkter Hyresintäkter Vidarefakturerade kostnader Lokala ränteintäkter Summa övriga intäkter

2011

2010

1 336 468

1 065 399

607 118

957 257

84 658

298 606

2 028 243

2 321 261

NOT 5 Projektkostnader

Kenya Tanzania Uganda Vi-skogen, vidareförmedlade bidrag Region Östra Afrika totalt

Ränteintäkter Kursvinst på valutakonton Summa

2011

2010

1 491 440

545 968

91 722

1 583 162

545 968

NOT 8  Räntekostnader och liknande resultatposter 2011

Region Östra Afrika Regionala projekt Östra Afrika

NOT 7  Ränteintäkter och liknande resultatposter

2010

11 667 163 9 227 983

12 668 985 7 964 128

6 037 305

3 859 178

8 654 478

7 576 694

27 936 073

31 262 114

63 523 002

63 331 099

Räntekostnader Kursförlust på valutakonton Övrigt Summa räntekostnader och liknande resultatposter

2011

2010

–682 927

–143 417

–688 041

–1 388

–684 315

–831 458

2011

2010

6 211 379

6 211 379

–2 069 228

–1 758 659

NOT 9  Byggnader och mark i utlandet Region Södra Afrika Regionala projekt Södra Afrika

12 168 830

15 437 583

1 303 699

1 204 631

Malawi

20 145 014

13 606 168

Moçambique

15 909 622

12 611 963

9 586 855

5 055 061

10 093 541

11 099 154

69 207 560

59 014 561

Madagaskar

Zambia Zimbabwe Region Södra Afrika totalt

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan

Redovisat värde vid periodens slut

–310 569

–310 569

–2 379 797

–2 069 228

3 831 582

4 142 151

Byggnader och mark i utlandet utgörs av egna kontor i Costa Rica, Honduras, Kenya och Nicaragua.

26

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


EKONOMI NOT 10  Inventarier i Sverige

NOT 15 Ändamålsbestämda avsättningar 2011

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

1 152 036

1 032 453

273 475

119 583

–328 246

1 097 265

1 152 036

–1 067 373

–968 318

328 246

Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

2010

2011

2010

Verksamhet finansierad av Svenska Postkodlotteriet

2 772 759

5 110 240

Programmet "75,000 nya jobb i Zimbabwe"

9 269 526

Programmet "Leva lika i Latinamerika"

4 630 445

364 401

434 863

Sri Lanka Mocambique

Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffnings­ värden

–135 961

–99 054

–875 087

–1 067 373

222 178

84 663

Redovisat värde vid periodens slut

Summa ändamålsbestämda avsättningar

Sida, Civsam, Ramanslag

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Investeringar Avyttringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

2010

30 897 812 6 449 751

27 654 841 4 461 925

–5 316 577

–1 218 955

32 030 986

30 897 812

2011

2010

16 224 749

57 798 844

639 000

8 041 567

Sida, RELA

3 977 305

4 084 734

Sida, Humanitära anslag

2 352 676

4 903 871

Sida, Övrigt

2 060 560

1 595 122

Sida, Globala program (tidigare Sida Natur) 2011

102 850 5 647 953

NOT 16  Övriga skulder

Sida, Civsam, Barn&Ungdom

Not 11  Långfristiga värdepappersinnehav

98 499 17 135 631

Personalens skatter Skuld till andra biståndsgivare Skuld till mottagarorganisationer Övriga poster Summa övriga skulder

460 947

378 603

14 916 893

12 053 929

850

123 684

1 489

15 124

40 634 470

88 995 478

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början

–76 601

Under året återförda nedskrivningar

76 601

–218 915

–218 915

31 812 071

30 897 812

2011

2010

Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde vid årets slut Fördelning värdepappersinnehav

NOT 17  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Arbetsgivaravgifter Upplupen personalkostnad utlandsstationerad personal

561 216

1 256 521

1 567 203

2 900 614

2 566 465

4 894 147

5 346 829

13 900 941

14 969 059

Övriga upplupna kostnader

Räntefonder

18 229 489

17 599 809

32 130 430

32 568 869

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Redovisat värde 2011-12-31

Marknadsvärde 2011-12-31

Specifikation av värdepapper Robur fonder

10 977 458

11 061 015

Folksam fonder

19 012 001

19 246 080

2 041 017

1 822 102

Banco fonder Robur Allemansfond Summa

510

1 233

32 030 986

32 130 430

Fondinnehavet ses som en värdepappersportfölj per institut. Värde­pappers­ portföljen har värderats till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och marknadsvärde på balansdagen. Ovan redovisas även innehavets fördelning på aktie- respektive räntefonder.

NOT 12  Övriga fordringar 2011

2010

Oredovisade projektmedel – egna lokalkontor

23 433 015

9 263 856

Oredovisade projektmedel – samarbetsorganisationer

1 221 745

1 714 437

Kortfristiga fordringar - finansiärer

639 142

2 407 920

Övriga kortfristiga fordringar

781 978

48 806

Summa övriga fordringar

26 075 881

13 435 019

NOT 13  Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter - Svenska PostkodLotteriet Övriga upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2011

2010

2 830 128

1 833 696

599 806

807 095

841 531

2 640 791

4 271 465

2010 651 945

Upplupen semesterersättning

Aktiefonder Summa

2011 737 012

NOT 18 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser utgörs, i enlighet med organisationens försäkrings­ villkor, av 2% av den totala pensionsskulden per den 31 december.

NOT 19  Finansiella risker Konsolidering

Föreningen har policy för konsolidering och tillväxt av kapitalet. Konso­li­ deringsmålet är att det egna kapitalet skall vara mellan 25% och 50% av den totala projektvolymen, exklusive vidareförmedlade bidrag. Härigenom finns tillräckliga reserver för att verksamhet ska kunna avvecklas på ett värdigt sätt om förutsättningarna för insamling och anslag kraftigt försämras. Likviditet

Likvida medel finns placerade hos Swedbank, KF Sparkassa, OK och Eko­banken på räntebärande konton. Inga krediter finns. Valutakurseffekter

Värdet på biståndet i projektländerna varierar över tiden, till följd av valut­ ornas relativa förändringar. Föreningens finansiering är till nästan ute­ slutande del i svenska kronor och kostnaderna till övervägande del i ett flertal utländska valutor. Föreningen anser inte att det är försvarbart att säkra värdet genom till exempel finansiella instrument, då valutamarkna­ derna i verksamhets­länderna inte alltid fungerar, verksamheten per land är liten och en valuta­säkring skulle innebära risker. Kapitalplaceringar

Genom att fastställa policy har styrelsen fastställt ramar och tillåten risknivå för kapitalplaceringar. Policyn reglerar vilka tillgångsslag som kan användas samt limiter för dessa. Kapitalplaceringarna ska vara långsiktiga.

NOT 14  Eget kapital Fritt eget kapital Vid årets början Årets resultat Vid årets slut

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

83 079 174 2 219 633 85 298 807

Kooper ation utan gr änser

27


EKONOMI

Stockholm den 30 mars 2012

Nina Jarlbäck Ordförande Anniqa E Nygård Vice ordförande

Charlotte Axelsson

Stig Jonsson

Göran Krona

Ines Uusmann

Tomas Norderheim

Ing-Marie Östling

Anneli Rogeman Verkställande direktör

Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Kooperation Utan Gränser Org. nr 802004-1524

Uttalanden

Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Kooperation Utan Gränser för år 2011.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per 2011-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltnings­ berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upp­ rätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisnings­ lagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar

Revisorernas ansvar

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo­ visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsen­ tliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovis­ ningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransknings­åt-gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisnings­ principer som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för våra uttalanden.

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Kooperation Utan Gränser för år 2011. Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposition beträffande föreningens vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till disposi­ tion beträffande föreningens vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verk­ ställande direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända­måls­enliga som grund för vårt uttalande. Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings­ berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 30 mars 2012 Fredrik Sjölander Auktoriserad revisor KPMG AB

28

Birgitta Lönegård Förtroendevald revisor

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


STYRELSE

Kooperation Utan Gränsers styrelse

Nina Jarlbäck

Anniqa E Nygård

Charlotte Axelsson

Tomas Norderheim

Stig Jonsson

Styrelsens ordförande

Vice ordförande

Kooperativa Förbundet, KF (styrelseordförande) Invald i styrelsen: 2006 Född år: 1946 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i Vi-skogen, KF, Konsumentföreningen Svea och Folksam Liv. Styrelseledamot i KF Invest, Riksbyggen och Stiftelsen Teskedsorden. Tidigare kommu­ nalråd och ledamot av statliga styrelser.

LRF (medlem i förbunds­ styrelsen) och lantbrukare Invald i styrelsen: 2009 Född år: 1964 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i Svenska Pig AB, vice styrelseordförande i LRF riksförbund och LRF Kon­ sult, delägare och styrelse­ ledamot i Edgården AB.

HSB Stockholm (vd) Invald i styrelsen: 2006 Född år: 1948 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i HSB Garanti­fond, HSB Bostad, HSB Omsorg och Vasallen. Vice styrelseordförande i HSB Riksförbund och HSB ProjektPartner.

Folksam (vice vd) Invald i styrelsen: 2007 Född år: 1955 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i Svenska Stöldskyddsföreningen.

Swedbank (kundansvarig) Invald i styrelsen: 2008 Född år: 1947 Andra betydande uppdrag: Konsult UN-HABITAT, Nairobi.

Göran Krona

Ines Uusmann

Ing-Marie Östling

Maja Norell

Anneli Rogeman

Riksbyggen (presschef) Invald i styrelsen: 2006 Född år: 1954

OK Ekonomisk förening (styrelseordförande) Invald i styrelsen: 2010 Född år: 1948 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i Mistra Urban Futures och HAREC samt vice ordförande i Vi-skogen. Styrelseledamot i OKQ8, Stena Renewable AB och Psoriasis­ f­örbundet. Ledamot i olika statliga expertorgan. Tidigare kommunikationsminister och generaldirektör för Boverket.

Konsumentföreningen Stockholm(styrelseledamot) Invald i styrelsen: 2006 Född år: 1948 Andra betydande uppdrag: Marknadskonsult, Ledamot i Allmänna reklamationsnämnden.

Facklig representant

Vd

Kooperation Utan Gränser (assistent Avdelning för Utveckling & Policy) Adjungerad sedan: 2009 Född år: 1952 Andra betydande uppdrag: Ordförande i Unionen-klubben vid Kooperation Utan Gränser.

Kooperation Utan Gränser Född år: 1957 Andra betydande uppdrag: Vd i Vi-skogen sedan 2011.

v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011

Kooper ation utan gr änser

29


STÖD VÅRT ARBETE

 

50 kronor

Så här långt räcker din gåva

  300 kronor

50 kronor är tillräckligt för att två kvinnor i Kenya ska kunna delta i en studiecirkel och lära sig om jämställdhet och ledarskap. 100 kronor räcker till 10 studiehäften som ger småbönder i Rwanda kunskap i företagande.

 

100 kronor

  400 kronor

200 kronor betalar hjälm, handskar och arbetsskor för en medlem i ett bostadskooperativ i El Salvador som bygger sitt eget hus tillsammans med de andra i kooperativet. 300 kronor räcker till att starta en spara- och lånegrupp för tre kvinnor. Genom gruppen kan de få mikrolån så att de sedan kan starta egna företag. 400 kronor gör det möjligt att utbilda 40 bönder i Zimbabwe i hur de bäst odlar och säljer sötpotatis. På så vis får de både mat på bordet och en inkomst.

 

200 kronor

  900 kronor 

900 kronor är tillräckligt för att ge tre kvinnor på Sri Lanka utbildning i att driva projekt och hantera bokföring, så att de kan driva egna företag.

Vår insamling granskas av Svensk Insamlingskontroll

Kooperation Utan Gränser har ett 90-konto för insamling som kontolleras av Svensk Insamlingskontroll. Detta innebär att insamlingen är etisk och professionell, och att högst 25 procent av intäkterna går till annat än ändamålet.

30

Kooper ation utan g r än ser v e r k samhe t s b e r ät t e l s e 2011


STÖD VÅRT ARBETE

Att nå vår vision om en rättvis värld fri från fattig­dom kommer att ta tid. Men eftersom vi varje dag ser att vår metod för bistånd fungerar fortsätter vi att arbeta för världens fattiga. Det kan du också göra. ■■

 li månadsgivare – på så sätt hjälper du oss att hålla B nere administrativa kostnader och planera vår verksamhet mer långsiktigt.

■■

 öp ett gåvokort – hedra minnet av en avliden, eller K ge det som en hyllningsgåva.

■■

Sätt in en gåva på plusgiro 90 10 01-8.

■■

SMS:a SJÄLVHJÄLP till 72930 – så skänker du 50 kronor.

■■

Tryck på Biståndsknappen när du pantar burkar på Coop.

■■

Bidra genom att shoppa i vår webbutik.

■■

 å med i PostkodLotteriet – så stödjer du Kooperation G Utan Gränser och flera andra organisationer.

■■

 åverka andra – genom att ta del av våra rapporter och P kampanjer kan du hjälpa oss att sprida vårt budskap om hur vi minskar fattigdomen.

■■

 andla rättvist – när du väljer varor som är producerade H under förhållanden som lever upp till mänskliga och fackliga rättigheter bidrar du till förbättrade levnadsvillkor för människorna bakom produkterna. Läs mer om vad vi gör och hur du kan bidra på www.utangranser.se


Kooperation Utan Gränser hjälper fattiga att själva bekämpa fattigdomen. Vi stödjer studiecirklar, mikrofinansprojekt och kooperativt samarbete över hela världen. I Sverige arbetar vi med information och opinionsbildning för att få fler människor att ta ställning för en rättvisare värld.

Kooperation Utan Gränser

Postadress: 105 33 Stockholm | Besöksadress: Franzéngatan 6 | Telefon: 08 120 371 00, fax: 08 657 85 15 Insamling: Pg 90 10 01-8 | Bg 901-0018 | info@utangranser.se | www.utangranser.se

Kooperation Utan Gränser verksamhetsberättelse 2011  

Kooperation Utan Gränsers verksamhetsberättelse avseende år 2011.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you