Issuu on Google+

Hela denna bilaga är en annons från Skellefteå kommun | 2014-04-11

Skellefteå är ditt. Vad vill du göra av det de närmaste 16 åren?

Skellefteå 2030 är namnet på Skellefteås utvecklingsarbete för att bli en ännu attraktivare plats och fler invånare. Vi vill samla kraften hos alla invånare, företagare, föreningar och andra intressenter för att tillsammans lyfta vår kommun. skelleftea2030.se


Hela denna bilaga är en annons från Skellefteå kommun | 2014-04-11

Därför behöver vi ett växande Skellefteå Skellefteå är en plats som växer med människors idéer byggt på en tradition där modiga nytänkare sporrar varandra till framgångar som omvärlden i många fall inte tror är möjliga. Den starkt rotade kulturen av kreativitet och entreprenörskap gör Skellefteå till en plats där det är lätt att väcka nya tankar, förverkliga drömmar och välja sin egen väg. Målet att nå 80 000 invånare år 2030 är fantastiskt roligt och inspirerande, ett enkelt och tydligt mål som vi alla kan arbeta mot. Ett växande Skellefteå med fler unga invånare är nödvändigt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för framtiden. Det är bara genom att jobba tillsammans som vi kan förändra utvecklingen för Skellefteå. Vi behöver vara många som engagerar oss och som agerar som ambassadörer för Skellefteå i våra personliga och yrkesmässiga nätverk. Vi i näringslivet företräder många arbetstillfällen, och för oss är det viktigt att Skellefteå är en attraktiv plats att bo på för att locka hit kompetenta framtida medarbetare. Vi behöver starta fler företag och även hjälpa de befintliga företagen att skapa tillväxt. Visionen är en grund för att vi i näringslivet ska få medarbetare i framtiden och göra det möjligt för oss att behålla företagen och kunna växa. Vi tror också att en växande kommun ger fler möjligheter för unga som vill ta sina första steg in på arbetsmarknaden. Fler invånare ger utrymme för etablering av fler branscher vilket ger en ökad efterfrågan på olika typer av kompetenser. Därför är det självklart för oss som representanter för Skellefteås största företag att sluta upp bakom målet att bli minst 80 000 invånare i kommunen senast 2030. Vi lovar att göra det vi kan för att dra vårt strå till stacken. Peter Forsséll, SSC Group Jan Nilsson, Outotech Stefan Lindqvist, Franke Rolf J Persson, Alimak Hek Roland Granlund, Tieto Erik Wikström, Nordic Light Pea Israelsson, Skellefteå AIK Michael Stark, Adecco Hans Kreisel, Skellefteå Kraft Martin Linder, Lövånger Elektronik AB Dan Edman, Explizit Group Åsa Svanberg, Norran Åsa Andersson, SQS Camilla Ulander, Metso Minerals Lars Martinson, Martinsons Kenneth Schönfeldt, Ascom Mats Pettersson, Boliden Gruvor Åke Roos, Boliden Rönnskär Thomas Söderqvist, Boliden Mineral Ulf Marklund, Railcare Group

2

Skellefteå tar matchen Enligt SCB:s prognoser för Sverige år 2030 kommer storstäderna att växa samtidigt som länen i norra Sverige står stilla eller minskar. Antalet personer i Sverige över 75 år kommer att öka med cirka 60 procent medan antalet personer mellan 20–64 år endast ökar med fyra procent. Befolkningstrenden innebär en risk för att skatteintäkter över tid sannolikt inte kommer att räcka till för att täcka vår samhälls­service, vare sig i Sverige eller i Skellefteå. Politikerna har därför i bred enighet sett behovet av en utvecklingsstrategi för att möta morgondagen. Ett mål är att kommunen ska bli 80 000 invånare fram till 2030, ett ambitiöst mål baserat på att vi i Skellefteå ska följa Sveriges befolkningsutveckling fram till 2030. Det innebär konkret en gradvis ökning på cirka 500 personer varje år. Skellefteå är en plats som ger tid och utrymme åt det mest värdefulla – alla människors idéer. Nu behövs idéer för framtiden. Den är vår gemensamma utmaning och därför vill vi att utvecklingsstrategin tas fram tillsammans med näringsliv, föreningar och invånare. Vi behöver samla våra idéer, resurser och ansträngningar och gå åt samma håll i ett arbete för framtiden.

I det pågående arbetet med Skellefteå 2030 har vi träffat en rad olika människor av alla åldrar i hela kommunen. Vi slås av vilken kraft, idérikedom och vilja till utveckling som finns. Varje dag får vi in idéer från personer, föreningar och företag som vill bidra i arbetet. Idag har vi 72 000 intressenter som behöver jobba ihop. Vi har stora utmaningar och vi kan nå ett fantastiskt resultat – att skapa en unik miljö där våra barn, barnbarn och helt nya invånare kan bo, leva och verka. Ansvaret för Skellefteås framtid ligger på oss alla och vi är övertygade om att vi har drivkraften, viljan och ”tjurskall’n” att trotsa trender och prognoser och skapa en positiv framtid – tillsammans.

Lorents Burman, kommunalråd Skellefteå kommun Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Skellefteå kommun

En ren självklarhet På Norran har vi en värdegrund: ”Norran för samman människor och idéer och tillsammans stärker vi regionen”. Det är stora ord, och de förpliktigar. Och ett av de viktigaste är tillsammans. Så varje dag strävar vi efter att göra skillnad. För den lilla människan och samhället i stort. Ständigt jobbar vi för att stärka den plats där vi lever. Som den ledande nyhetsförmedlaren i regionen vilar det ett stort ansvar på oss. Att vara kraftkälla och mötes­plats, lyfta de frågor som berör och inte bli maktens stenografer utan våga granska. Negativa nyheter får ofta stora rubriker och det är viktigt att vi bland

dem även lyfter fram allt det positiva som sker. Alla möjligheter och utmaningar som dyker upp. Norrbotniabanan är ett sådant exempel där vi tydligt tagit ställning för att den ska byggas. Skellefteå 2030 ligger helt i samma linje, och vi ser det som en fullkomlig självklarhet att bidra till det arbetet. Genom att bekosta tryck och distribution av denna bilaga ger vi ett konkret bevis för det. Anders Westermark, vd, Norran


Hela denna bilaga är en annons från Skellefteå kommun | 2014-04-11

På väg mot 2030 För att Skellefteå ska möta framtidens utmaningar måste vi växa. Skellefteå 2030 är det gemensamma utvecklingsarbetet där vi tar fram en strategi och plan för hur vi ska bli fler och vara en attraktiv plats att bo och verka på. Skellefteå, liksom många andra kommuner, står inför stora utmaningar. I grunden handlar det om demografi, det vill säga vår befolkningssammansättning. Sedan 90-talet har Skellefteås befolkning minskat samtidigt som åldern på de som bor i kommunen blivit högre. En viktig utmaning som vi måste hantera är därför hur vi i framtiden ska kunna upprätthålla en god välfärd och samhällsservice när den andel av befolkningen som ska stå för våra skatteintäkter ständigt minskar.

1 2 3 1. Vad gör dig stolt över Skellefteå? 2. Vad skulle göra dig ännu stoltare?

Ambitionen är att genomföra det viktiga arbetet med Skellefteå 2030 på ett involverande och inspirerande sätt, där öppenhet och dialog genomsyrar processen. Vi vill därför möta dagens och morgondagens Skelleftebor i många olika forum för att frigöra de idéer och den handlingskraft som finns inneboende i alla. I arbetet vill vi även bidra till att höja kunskapsnivån och engagemanget hos alla intresserade och göra dem till viktiga medspelare i Skellefteås strategiarbete. Det är Skellefteå kommun som har initierat arbetet och tagit fram en grund till strategi. Den ska vi nu tillsammans – alla invånare – se till att utveckla och vässa. Bilden av Skellefteå är viktig för att vi ska kunna fortsätta att växa och utvecklas. Därför är det enormt betydelsefullt att den bild vi beskriver och sprider sins­ emellan och till omvärlden, vårt platsvarumärke och gemensamma identitet, inte bygger på särintressen.

Där alla kan känna sig inkluderade kan vi skapa förutsättningar för att så många krafter som möjligt samverkar för att göra Skellefteå ännu tydligare och attraktivare. Resan har bara börjat.

PROCESSEN Etapp 1 – Kunskapsutbyte – vår 2014 Här påbörjar vi ett samtal kring framtidsfrågor och skapar ett team av drivna, intresserade Skelleftebor som vill delta, påverka och fungera som stöd i arbetet. I öppna och uppsökande möten diskuterar vi fokusområden och prioriteringar för framtiden. En förhoppning är att vi utvecklar fokusområdena och fastställer en samsyn på var Skellefteå befinner sig, och vad som krävs för att nå målen.

Här befinner vi oss nu!

Etapp 2 – Strategi/dialog – höst 2014 I den andra delen av arbetsprocessen vill vi öppna för ytterligare dialog och samverkan. Här kommer analyser, idéer och kunskap att brytas ner till en strategi som ska leda oss in i det operativa framtidsarbetet. Denna strategi kommer att förankras och diskuteras, och en plan kring vem som ansvarar för vilka delar i kommande arbete påbörjas.

Etapp 3 – Beslut och genomförande – 2015 och framåt I den tredje etappen går vi från ord till handling. Här kommer vi tillsammans att säkerställa att våra mål uppfylls och att den väg vi har valt i strategin följs. Naturligtvis kommer arbetet över tid att behöva utvärderas och kanske förändras. Det är därför vi måste se arbetet som en process där vi delar synen på problem och möjligheter och är öppna för olika infallsvinklar.

Elias Wennersten, 20 år, Boliden, studerande/ egenföretagare 1. Det är mest alla valmöjligheter som gör mig mest stolt. Vare sig man tänker studera, arbeta eller söker en fritidsaktivitet så finns det något för alla. Sen är jag även stolt över alla evenemang som Vintersimmet och Matfesten m m. 2. Större satsningar på bostäder, samt nya jobb och företag.

Souheir Kaddoura, 38 år, Skellefteå 1. Skelleftebornas vänlighet och öppenhet. Här är det lätt att umgås och jag har alltid, sedan jag flyttade hit för 15 år sedan, känt mig välkommen i alla kretsar. 2. Jag skulle önska att det fanns fler sociala träffpunkter och caféer här. På sommaren skulle stan hålla öppet längre, t ex mellan 12 och 21. Det vore väldigt trevligt. 3


Hela denna bilaga är en annons från Skellefteå kommun | 2014-04-11

Därför måste vi bli fler Över hela världen pågår sedan länge en urbaniseringstrend där människor lämnar landsbygden för städerna, och de mindre städerna för de större städerna. FN beräknar att 70 % av världens befolkning kommer att bo i stora städer år 2050, jämfört med ca 20 % för 100 år sedan.

Skellefteå är inget undantag. Även om vår kommun har haft en stabil folkmängd de senaste 40 åren är det främst staden som har vuxit. Från mitten av 90-talet har invånarantalet totalt sett sjunkit, men de senaste årens siffror visar på ett trendbrott och nu blir vi glädjande nog allt fler igen.

“Nu blir vi glädjande nog allt fler igen” Befolkningsutveckling i Skellefteå kommun 1975-2013 90 000

Senaste årens befolkningstillväxt i Skellefteå kommun: 2011 71 580

2012 71 774

Men ökningen är inte tillräckligt stor. Vi måste dubbla de senaste årens ökning om vi ska nå målet om 80 000 invånare år 2030, och befolkningsökningen måste ske i hela kommunen. Annars kommer enkelt förklarat inte våra skatteintäkter att räcka för att vi över tid ska kunna driva den grundläggande servicen med skola, utbildning, sjukvård och infrastruktur. Om vi inte hittar en annan modell än dagens.

80 000 72 500

75 800

71 988

70 000

2013 71 988

60 000

1975

2013

För vi blir allt äldre. Man kan säga att vår befolkningspyramid har en obalans, och den obalansen kommer att bli ännu mer tydlig i framtiden. Vi måste bli fler, men en grupp är extra viktig: dagens och morgondagens arbetskraft.

Nuvarande befolkningspyramid Män

Kvinnor

80 år 60 år

flyttlass

Medelålder i Skellefteå

40 år 20 år 0 år

Vi vill att fler i åldern 20-40 flyttar hit

Flyttnetto, Skellefteå 2000-2011 Det främsta bekymret är att vi tappar i åldersgruppen 20–40 år. För även om det är i det spannet som vi har den största inflyttningen är utflyttningen i samma spann högre. Vi måste kort och gott få fler av dem att bosätta sig här.

20 % Utflyttade Inflyttade Flyttnetto

10 % 0%

* Flyttnetto = skillnad mellan in- och utflytt

-10 % 0 år 4

25 år

50 år

75 år

100 år

Men den globala konkurrensen är stenhård. Både Sverige och Europa har en åldrande befolkning som gör unga, välutbildade människor till hårdvaluta.


Hela denna bilaga är en annons från Skellefteå kommun | 2014-04-11

För att locka den gruppen krävs en plats som är framsynt, jämställd och attraktiv att bo och verka i. Det är vår vision. Men hur gör vi? Människor idag har höga levnads-krav och tar för givet att det finns en god samhällsservice. Andra faktorer som starkt påverkar var man bosätter sig är jobb, intressen och livsmiljö.

De kommuner som varit mest attraktiva under senare år är större städer och platser inom pendlingsavstånd till dem, universitetsorter och regioncentra. Men även platser som lyckats marknadsföra fina livsmiljöer och ett konkurrenskraftigt kunskapsintensivt näringsliv har varit framgångsrika. Det kan vi också göra. Därför har Skellefteå kommun startat det största gemensamma framtidsarbetet som genomförts i regionen, utifrån en helhetssyn på samhället i stort och dess långsiktiga utveckling. Allt för att se till att Skellefteå, våra företag och vi som bor här har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling.

Det är där du kommer in i bilden. Arbetet med att ta fram en strategi och genomföra denna kan inte skötas av någon enskild grupp utan av oss alla tillsammans. Vägen till framgång är att många olika krafter måste hjälpas åt för att nå ett gemensamt mål.

Det finns en politisk enighet kring arbetet med dessa frågor, och Skellefteås folkvalda företrädare har gemensamt tagit fram och satt upp mål och vision för arbetet. Men vi kan förstås inte vänta till år 2030.

Vår vision: Skellefteå ska vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Vårt mål: Skellefteå ska ha 80 000 invånare år 2030.

Här är vi idag: Vi har påbörjat samtal kring vad som behöver prioriteras utifrån fyra fokusområden där vi definierat de grundläggande utmaningarna som Skellefteå måste möta, och hur våra förutsättningar ser ut. Varje fokusområde är i sig komplext och har en mängd olika beståndsdelar. Här måste vi gemensamt prioritera vilka delar som är viktigast att arbeta med.

Nu börjar det: Vi vet att Skellefteå har goda förutsättningar, och utifrån historisk drivkraft och drivna medborgare bedömer vi att vi kan lyckas med framtidsarbetet. Vi har 16 år på oss att nå målet. Men vi måste börja nu. Och vi måste göra det tillsammans!

5


Hela denna bilaga är en annons från Skellefteå kommun | 2014-04-11

Åsa Svanberg

Oscar Byström Per Strömbro vid pennan

Nazia Hussain

Vi ska aldrig be om ursäkt Ett är säkert. Om Skellefteå ska nå målet att bli 80 000 invånare till 2030 krävs det att alla hjälps åt. Men vad kan vi göra? Vad är det som saknas i Skellefteå i dag, och vilka är våra starkaste vapen? Sofia Andersson Lundberg, Pär Hultgren, Nazia Hussain, Åsa Svanberg, Stefan Enmark och Oscar Byström. Sex personer med olika bakgrund, men med en sak gemensamt – de är Skelleftebor. En del av dem har alltid varit det, andra har tillkommit, några har återvänt, men samtliga har haft anledning att reflektera över denna plats, och samtliga har kommit fram till att det är en plats att växa på. Att det är en plats att älska, men inte okritiskt. – Jag skulle inte bo här om jag inte gillade Skellefteå. Jag är stolt över kulturlivet och vår starka plattform för musik och digital industri. Samtidigt har jag stött på problem på grund av min ålder, säger Oscar Byström som med sina 22 år är yngst i gruppen.

EN SPÄNNANDE TID Oscar är med och driver mediaproduktionsbolaget Tusen Tusen och har länge drömt om att vara egenföretagare. – Men det är jättesvårt att få finansiellt stöd innan du är 25 år. Tänk om Skellefteå kunde vara känt för att stötta unga entreprenörer. Det tror jag att vi alla

6

skulle vinna på, inte minst unga kvinnor, säger Oscar, som får medhåll av de övriga.

nesmål som etablerar bilden av detta hörn i norra Västerbotten.

– Ja, privatsektorn måste växa, det skulle göra det lättare för kvinnor att jobba här. För många, precis som jag, flyttar hit på grund av sin partner, säger Nazia Hussain som kom till Skellefteå från Dubai tillsammans med sin man förra sommaren.

– Jag tror att alla är stolta, men man låtsas inte om det. Förutom när det gäller AIK. Tänk om vi uppträdde likadant om hela Skellefteå! Att lyfta det som gör Skellefteå bra, som att det är nära till allt och att man får tid över till annat när man inte bor i en storstad, säger Stefan Enmark, som själv är nöjd med livet här och egentligen bara saknar ett allsvenskt fotbollslag från trakten.

– Jag tycker att det är magiskt. Man kan göra vad man vill här, och i takt med att Skellefteå växer blir ännu mer möjligt – affärs- och fritidsmässigt. Det finns egentligen inga begränsningar och det är en spännande tid att leva här, säger Nazia som redan fått åtminstone en besökare från Dubai att vilja följa hennes exempel. – Man måste ju vara en god ambassadör, säger hon och skrattar. Men hon menar allvar. Attityden är viktig, för att inte säga avgörande. Varför skulle någon flytta till ett ställe som befolkningen inte hyllar? Bilden av Skellefteå speglas i dig och i mig. Vare sig vi vill det eller inte är vi ambassadörer, och det är våra vitt-

HÅLL KONTAKTEN Även Åsa Svanberg, som växte upp i Norsjö men som bott länge i Stockholm innan hon flyttade till Skellefteå härom året, är relativt nöjd med livet här. Och överraskad! – Jag var rädd för att jag inte skulle ha någonting att göra. Det var en överdriven rädsla, och jag tror att om jag bara hade haft ett bättre nätverk här under tiden jag bodde i Stockholm, hade jag flyttat hit mycket tidigare. Vi måste helt enkelt bli bättre på att kontinuerligt hålla kontakten med utflyttade.


Hela denna bilaga är en annons från Skellefteå kommun | 2014-04-11

1. Vad gör dig stolt över Skellefteå?

2. Vad skulle göra dig ännu stoltare?

Eva Skinner, 40 år, Skellefteå, Marketing Communication Manager 1. Näringslivet som har en mix av traditionella industriföretag och ”nya” moderna tjänsteföretag. Många världsledande med eldsjälar som också brinner för bygden. Enkelheten för barnfamiljer är också bra. Här kan jobb kombineras med ett aktivt familjeliv. Vi har nära till havet och naturen. Furuögrund, Vitberget, Nordanåområdet och golfbanan är några favoriter. Jag är också stolt över den positiva andan, vi gör alla Skellefteå till vad det är.

Pär Hultgren Stefan Enmark

Sofia Andersson Lundberg

2. Fler företagsetableringar, gärna med internationell inriktning. Fler nischade utbildningar på högskolenivå. En idé för gymnasieskolan är fler utbildningar i kombination med sport, till exempel golf med riksintag. Magnus Lindqvist, 26 år, Skellefteå, chefredaktör 1. Att det finns så många positiva och drivna människor som vill gott för staden. 2. Att fler vågade se framåt, tro på Skellefteås framtid och hjälpas åt att göra den ännu bättre.

människor ”Känslan av att bryr sig och är hjälpsamma .” om varandra

Samtidigt oroar hon sig för att vi kanske är lite för nöjda ibland, att vi tar mycket för givet. Inte minst de som bor kring centrala Skellefteå. För vad händer om sjukhuset och utbildningar försvinner, om busslinjer dras in? – Vi måste värna om det, säger Åsa.

BORDE VARA MER SOM FRANSMÄNNEN Pär Hultgren håller med, men tillägger att vi även måste bli bättre på att stå på oss. Inte minst i ett nationellt perspektiv. – Jag tycker aldrig att vi ska be om ursäkt, säger han och syftar på en försiktig småstadsmentalitet som säkert har präglat oss genom åren. Det här är mitt hem och jag är stolt över att bo här. Men det gör mig ledsen att se alla kalhyggen. Pär anser att vi måste få de styrande att på allvar känna att norra Sverige inte är en koloni, en råvaruhamn att dränera på tillgångar på miljöns och människors bekostnad. Istället måste vi stå på oss mot regeringen och kräva infrastrukturella satsningar. Norrbotnia­ banan är ett tydligt exempel.

– Vi är för följsamma. Vi borde vara mer som fransmännen, och blockera vägar med traktorer. Alla verkar överens om att Norrbotniabanan skulle göra underverk, och en dag kanske den blir verklighet, men i avvaktan på att styrande politiker går med på det måste livet gå vidare. Så vad har vi för vapen? – Jag tror att man måste börja med sig själv. En viktig sak är att varje Skelleftebo ska våga förändra, våga lyfta och uppskatta det som finns för att vi tillsammans ska skapa en positiv samhällsutveckling. Att tro på oss själva och inte vänta på att någon annan ska göra allt bättre. Jag trodde inte att jag kunde förverkliga mig själv här. Men sedan slog det mig att det kan jag visst, och det försöker jag varje dag. Tidigare var jag rädd för att vara normbrytande i Skellefteå, men så känner jag inte längre. Folk är väldigt bra här, säger Sofia Andersson Lundberg. Ja, folk är väldigt bra här. Det är någonting att bygga på.

Bert Robertsson, 39 år, Skellefteå, hockeytränare 1. Känslan av att människor är hjälpsamma och bryr sig om varandra. Skellefteå är en trygg plats för våra barn att växa upp på. 2. Svårt att säga, men kanske om jag hade vuxit upp och haft mina rötter här. Saga Eserstam, 38 år, Skellefteå, skådespelerska/ manusförfattare 1. Den urkraft som många unga som vill skapa något i vår stad besitter. En kraft som är nödvändig om man vill att något ska hända på en plats där hockey får enormt stort utrymme. 2. Om vi kunde utmärka oss som en stad med stor tolerans för människors olikheter. Om folk valde att stanna kvar eller att flytta hit för att Skelleftebor ger människor utrymme att våga vara sig själva.

7


”Jag är otroligt glad att så många engagerar sig. Det skapar goda förutsättningar för fortsättningen.”

Tillsammans mot framtiden Att utveckla en plats sker inte över en natt. Men någonstans måste man börja. Någon ska ta initiativet, sedan ska det utredas och beslutas. Vill man göra ett bra jobb är det dessutom viktigt att ha frågan väl förankrad hos alla. För det angår alla. Ett sätt är att bege sig ut på turné för att väcka engagemang. Det är precis vad en grupp tjänstemän och politiker inom Skellefteå kommun gjort, och gensvaret är enormt. – Jag är otroligt glad att så många engagerar sig. Det har varit mycket folk på alla möten, säger Moa Hedström, som leder Skellefteå 2030-kontoret.

– Vi har läst och beställt rapporter om hur Skellefteå utvecklas i förhållande till världen i övrigt, mot andra städer, regionalt och nationellt. Vi har undersökt vilka trender som råder och tagit del av mycket forskning. Vi har även pratat internt inom förvaltningarna om vad som är våra styrkor och svagheter. Baserat på det har vi valt ut fokusområdena, säger Moa Hedström. Varje fokusområde är i sig komplext och har en mängd olika beståndsdelar som tas upp till diskussion. Vilka delar som är viktigast att arbeta med måste vi alla vara med och bestämma.

Mellan januari och mars ägde ett antal så kallade framtidsworkshops rum i Skellefteå och i serviceorterna runt om i kommunen. Över 900 personer deltog och på agendan stod Skellefteå 2030, det största gemensamma framtidsarbete som genomförts i Skellefteå. Syftet var att på riktigt få igång en dialog och ett engagemang med lokalbefolkning, näringsliv, föreningsliv, politiker och tjänstemän om vår framtid – hur vi ska skapa en ännu attraktivare plats med fler invånare.

– Fokusområdena som vi har lyft fram är vad vi från kommunens håll tycker är viktigt att prioritera och att använda oss av som underlag i diskussionerna. Men vi tänker inte att det är allt. Det handlar om ett kunskapsutbyte och vi är sugna på att höra folks åsikter för att utveckla fokusområdena, säger Moa.

VIKTIGT ATT PRIORITERA

– Många är också frustrerade, men inte uppgivna. Vi har fått in otroligt många konstruktiva och kloka tankar om hur man bör agera, säger Moa som inte vill påstå att något område varit mer dominerande än andra.

Delegationen på plats presenterade situationen i Skellefteå, hur det såg ut i går, hur det ser ut i dag och hur det kommer att se ut i morgon om ingenting görs.

8

Som ett underlag till diskussionerna hade fyra fokusområden (kompetens/sysselsättning, levnadsmiljö/ upplevelser, grundläggande service och kommunikationer) förberetts under hösten, där man från kommunens håll definierat vilka styrkor och utmaningar Skellefteå har inom respektive områden.

Och åsikter har de fått. Träffarna har varit välbesökta och kännetecknats av en god stämning med bra samtal och relevanta diskussioner.

Generellt sett har möten utanför centrala stan lockat fler, sett till folkmängden. – I Jörn kom nästan 100 personer! Jag kan tänka mig att mycket har förändrats där. De ser kanske effekten av urbaniseringen tydligare än på andra håll och blir därmed mer angelägna att engagera sig.

STORT ENGAGEMANG Viljan att bidra är stor, vilket märks inte minst i det massiva material som samlats in under träffarna. Vid varje möte har man dessutom ställt en avslutande fråga som folk besvarat via mentormeterknappar: ”Kan du tänka dig att engagera dig ytterligare för Skellefteås framtid?” 97 procent av de svarande är positiva till det. – Det är väldigt roligt, för en kommunorganisation kan och bör inte ensam utveckla en plats, det här arbetet måste göras av oss alla under lång tid, säger Moa och fortsätter: – Nästa steg i 2030-kontorets arbete är nu att sammanställa och analysera alla de kommentarer som kommit in. Analysen görs tillsammans med experter från både Skellefteå och andra delar av Sverige. I höst får alla Skelleftebor möjlighet att tycka till om analysen. Även om de öppna mötena varit framgångsrika med stor uppslutning och en väldigt jämn könsfördelning har det visat sig svårt att nå vissa grupper. Inte minst de åtråvärda 20–40-åringarna, som framtidsarbetet till stora delar handlar om, har varit underrepresenterade. – En av de grupper som är svårast att nå är småbarnsföräldrar. De har inte tid. Då har vi försökt komma dit de är, bland annat har vi besökt Leos lekland och


FOKUSOMRÅDE 1: Kompetens & sysselsättning Ett välmående näringsliv med tillgång till rätt kompetens för företag, samt människor i arbete är viktiga delar för ett samhälle som vill växa och utvecklas. Med kompetens och sysselsättning menas här att företag och offentlig sektor har tillgång till rätt kompetens och att människor har tillgång till utbildning och arbete.

Röster från deltagare i framtidsworkshops: Det behövs fler etableringar, både till centrala Skellefteå och till service­ orterna. Såväl privat som offentlig verksamhet är viktig i ett tillväxtperspektiv och för att locka kompetens. Det är en ökad branschbredd också, med en större andel företagare som är kvinnor. • Det vore intressant att ytterligare utveckla IT-sektorn här och satsa på e-handel och datacenters. • Framtiden finns också till stor del i kunskapsintensiva branscher, men även där vi kan bli bättre på att vidareförädla produkter. • Att marknadsföra ”spjutspetsarna” är en bra metod för att göra oss attraktivare för etableringar.

”Undanröj hinder för investeringar i glesbygden, underlätta för unga att starta eget...” • Turismen är ett av de viktigaste områdena att fokusera på, eftersom den bidrar till att service bibehålls och faktiskt ger värdefulla instegsjobb åt unga.

öppna förskolan på Anderstorp. Men vi har även varit på ställen som Campus, Ungdomsfullmäktige, SFI och Folkparken för en kväll där vi träffade unga upp till 35, säger Moa som konstaterar att det finns många likheter mellan ungdomars och pensionärers tankar om vad som krävs i Skellefteå. Det handlar om jobb och pendlingsmöjligheter, ett levande samhälle med människor i rörelse, kultur och fritid.

ALLT LÄGGS UT Nu är mötena med framtidsworkshops klara men arbetet mot 2030 har bara börjat. Den som har tankar om strategiarbetet och de fokusområden som presenteras här intill välkomnas att bidra. Alla synpunkter som har lagts fram under mötena har samlats ihop och kommer att läggas ut på skelleftea2030.se under april. Där man kan läsa allt om arbetet, tycka till och anmäla sitt intresse för att bidra. Även material som inte har hunnit sammanställas ännu kommer att presenteras där. Ett axplock av alla de förslag och synpunkter som dykt upp under mötena kan du läsa på kommande sidor.

”97 procent vill för fortsätta engagera sig .” Skellefteås framtid

• Undanröj hinder för investeringar i glesbygden, underlätta för unga att starta eget och uppmuntra projekt där oväntade branscher möts. Överhuvudtaget borde samarbeten och utbyten öka i Skellefteå, men minst lika mycket i nationella och internationella sammanhang. • Befintliga och nystartade företag skulle gynnas av ökade möjligheter till olika finansieringslösningar.

”Vi har många invandrare som har mycket att bidra med.” • Klargör vilka bristyrken som spås, vilken kompetens som saknas och matcha utbildningar mot dem. Varför inte starta en högskola och utveckla Campus till ett multicampusområde, likt det i finska Seinäjoki. Det är för övrigt inte bra att Campus är för beroende av universiteten i Umeå och Luleå. • Mer forskning och utveckling till Campus efterfrågas, och en utökad samverkan mellan kommun, näringsliv och universitet likaså. Det lokala näringslivet kan ha stor nytta av forskningen och det är viktigt att finna fungerande former som alla vinner på. • Sedan bör vi ta reda på vilken kompetens som faktiskt finns och ta vara på den. Vi har många invandrare som har mycket att bidra med, men som aldrig får chansen. Det måste vi ändra på. De måste känna sig hemma. • Profilera och marknadsför näringslivet, de starka och unika branscher och företag som finns. Men glöm inte bort att marknadsföra serviceorterna som goda alternativ. Vi har mycket att vara stolta över i hela kommunen, nu är det dags att visa det!

9


FOKUSOMRÅDE 2: Grundläggande service

FOKUSOMRÅDE 3: Kommunikationer

Grundläggande för att både företag och människor ska växa och utvecklas är tillgången till service av olika slag, såväl privat som offentlig. Med privat grundläggande service menas till exempel tillgång till drivmedel, dagligvaror, telefoni, banktjänster, postservice, apotekstjänster med mera.

Människor reser allt mer, både i arbetet och på fritiden. Näringslivets behov av transporter ökar dessutom stadigt. Ett hållbart och väl utbyggt rese- och transportsystem är centralt för ett attraktivt och väl fungerande Skellefteå. Med kommunikationer menas infrastruktur som väg, järnväg, hamn, flyg, gång- och cykelbanor och tillgång till data­ trafik, men även olika transportmedel som kollektivtrafik.

Offentlig service som vård, omsorg, sjukvård, skola, förskola, arbetsförmedling och försäkringskassa spelar också stor roll i människors och organisationers vardag. Den här typen av service krävs idag av många för att en plats ska uppfattas som attraktiv att bo och verka i.

• I diskussionerna kring kommunikationer höjs röster för att Norrbotnia­­ banan måste byggas – för näringslivets, pendlarnas och turismens skull. Det är en av de enskilt viktigaste frågorna för tillväxten.

Röster från deltagare i framtidsworkshops: • En återkommande synpunkt i dialogerna är vikten av små klasser och ökad personaltäthet i skolorna och förskolorna. Mer tid måste läggas på kvaliteten i undervisningen och mer stöd m��ste ges till barn med särskilda behov. • Det är otroligt viktigt att skolorna blir kvar även i serviceorterna. • Öka valmöjligheterna inom förskolan. Montessori och Ur och skur är några exempel. • Många anser att Skellefteå borde skapa Sveriges bästa skola. Kanske borde vi även profilera skolor – en högstadieskola med skidinriktning i Jörn är ett exempel. • Öka läraryrkets status.

Röster från deltagare i framtidsworkshops:

e skapa ”Skellefteå bord ola.” sk a st bä Sveriges

• Det är också viktigt att sjukhuset blir kvar med en bra barnklinik och att vården inte försämras i kommunen. Hälsocentraler med folktandvård i varje serviceort är ett måste. Men landstingets ekonomi oroar.

• Men Skellefteå behöver även ett bra resecentrum och utökad kollek­ tiv­trafik i hela kommunen med tätare avgångar bättre anpassade till människors behov. Satsa på busstrafiken och gör det billigare att åka kollektivt. • Vi cyklar allt mer och cykelvägar bör därför förbättras, byggas ut och göras säkrare i hela kommunen. • All tung trafik borde ledas om från centrala Skellefteå och biltrafik hållas till ett minimum. Samtidigt efterfrågas fler och billigare parkeringsmöjligheter i centrum. • Det behövs en ny bro eller en tunnel över Skellefteälven i centrala stan. • Använd ett bättre genusperspektiv i allt – snöröjningen till exempel. • Snygga till längs vägarna och satsa på att underhålla dem. Ta lärdom av Finland. • Tänd gatlyset!

• Tillsvidareanställ läkare snarare än att ta in stafettläkare. • Fler platser på korttidsboenden efterfrågas, liksom möjlighet att bo på äldreboende utan att vara sjuk. Valmöjligheterna inom äldreomsorgen måste bli mer omfattande.

• Vi behöver bättre samordning av taxibilar. De måste dessutom bli fler. • Det är avgörande att vi har en flygplats och den kan gärna ha fler in- och utrikeslinjer än i dag.

• Inom hemtjänsten bör omloppet av personal hos varje brukare minskas.

• Även båttrafiken borde få ett lyft med turer till Finland, Umeå och Stockholm. Generellt sett borde vi utnyttja våra fina båtmiljöer bättre.

• Skellefteå borde våga satsa på stöd till personer med funktions­ nedsättningar. Det finns mycket att göra inom det område.

• En fortsatt bredbandsutbyggnad i hela kommunen är viktig, inte minst för de som kan ha möjlighet att arbeta hemifrån. Även telefonsituationen bör förbättras. Vi får inte skapa en känsla av ”obygd”.

• Att det finns bra mataffärer med bra utbud är viktigt, och utkörning av mat är en uppskattad service. Fler gårdsbutiker är eftertraktat. • För företag och privatpersoner på landsbygden är det avgörande att det finns affär, post, apotek och mack inom rimligt avstånd. Men även att känna sig trygg i att ambulanssjukvård och polis finns tillgänglig. Skellefteå är tryggt, och det är en känsla som måste genomsyra hela kommunen.

1. Vad gör dig stolt över Skellefteå? 2. Vad skulle göra dig ännu stoltare?

• Mobiltäckningen är dålig på många håll, vilket är besvärande för både boende och turister som besöker dessa platser. • Acceptera inte ett nej av regeringen i infrastrukturfrågor.

Linda Sjölin, 40 år, Lövånger, ekonomiansvarig

Åsa Wikström, 40 år, Jörn, egen företagare

1. Mycket, men inte minst att vi har förmånen att ha en kyrkstad mitt i Lövånger som dessutom har stor potential och är en drivkraft för hela samhället.

1. Alla dessa företagsamma företagare som med ideell kraft bygger upp det kommunen lägger ner här i Jörn.

2. Att aktiviteten där kommer igång och utvecklas, samt att AIK vinner guld igen och igen och igen...

10

”Men Skellefteå behöver även ett bra resecentrum...”

2. Att även landsbygden får samma status som centralorten.


FOKUSOMRÅDE 4: Levnadsmiljö & upplevelser Livsmiljö, boende och upplevelser får allt större betydelse i människors liv. Från att tidigare generationer främst sökt sig till platser där det finns arbete är det idag viktigt för många att hitta en bra livsmiljö, ett fint boende och ett varierat fritids- och kulturutbud. Till livsmiljö räknar vi även saker som trygghet, trivsel på allmänna ytor, barn och ungas delaktighet i samhället, mötesplatser, handel och nöjen. I Skellefteå har vi goda förutsättningar för trygga och varierande levnadsmiljöer, boende och upplevelser.

Röster från deltagare i framtidsworkshops: • I många orter är det redan bostadsbrist och vi måste bygga mer. Fler byggbara tomter för villor, fler billiga lägenheter till yngre och studenter. Fler lägenheter till äldre. • Att platser och byggnader är vackra och väl underhållna, blommor, färger, arkitektur – det är viktigt för intrycket. • Vi borde utnyttja kusten och älven mer när vi bygger och utvecklar, men samtidigt marknadsföra alla orters unika prägel och visa att de är alternativ. Det är viktigt att vi ser hur stad och landsbygd hänger ihop och är beroende av varandra. • Vi måste bli mer stolta över Skellefteå och allt vi har att erbjuda. Redan nu märks en positiv attitydförändring, och det bådar gott för framtiden. Kan vi dessutom skapa fler mötesplatser och få ett större utbud inom handel, restauranger, nöje, kultur och idrott blir vi attraktivare. • Det är extra viktigt att vi riktar oss till kvinnor i 20–40-årsåldern. • Stadskärnan borde göras vackrare med mindre ”stängda” fasader och inga tomma lokaler. • Fler aktiviteter på torget, fler sittplatser, uteserveringar och kaféer bidrar till att göra staden mer levande och skapar ett socialt liv på gatorna. • Lyft fram våra goda livsmiljöer. Småskaligheten, närheten, enkel­ heten och ett lugnare tempo. Vi har bra förutsättningar för ”slow life” och människor har råd och potentiellt mer tid att uppleva mer här än i större städer. • Skelleftebor är trevliga, öppna och tar sig tid att hjälpa. Men här finns också barriärer och vi måste bli mer öppna i exempelvis hbtqfrågor. Vikten av att arbeta med integrationsfrågor har också lyfts fram som betydelsefull. • Vi måste värdesätta turismen och skapa besöksmål för oss som bor här och andra. Det finns stor potential att utveckla allt från fantastiska naturupplevelser till bra kultur-, fiske-, sport- och konferensmöjligheter på många platser i kommunen. Vi måste bara våga!

”Vi måste bara våga!” Detta är bara en liten del av de synpunkter som har kommit in. Om du vill ta del av den fullständiga versionen och fördjupa dig i fokusområdena, besök skelleftea2030.se. Där hittar du allt om vårt gemensamma framtidsarbete.

Vi är på rätt väg Med stort intresse och ödmjukhet har vi följt samtalen under de öppna möten som hållits i kommunen de senaste månaderna. Diskussioner som har präglats av klokheter, kreativa inlägg, skarpa insikter, entusiasm och en inspirerande framtidstro på att vi kommer att nå vårt mål. År 2030 är vi 80 000 invånare. Vi politiker står enade bakom visionen att Skellefteå ska vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Under våra möten med ortsbor, näringsliv och föreningsliv har vi blivit stärkta i övertygelsen om att vi inte är ensamma. Nu fortsätter vi hela vägen fram. Vi är på rätt väg, tillsammans! Politisk styrgrupp för Skellefteå 2030 Lorents Burman, gruppledare för Socialdemokraterna Ann Åström, ledamot kommunstyrelsen (S) Bengt Markstedt, ledamot kommunstyrelsen (S) Harriet Classon, ledamot kommunstyrelsen (S) Håkan Lindh, gruppledare för Folkpartiet Andreas Löwenhöök, gruppledare för Moderaterna Hans-Eric Wallin, gruppledare för Vänsterpartiet Daniel Öhgren, gruppledare för Centerpartiet Hans Brettschneider, gruppledare för Miljöpartiet de gröna Maria Wiksten, gruppledare för Kristdemokraterna

Towards 2030 Skellefteå, like many other municipalities, is facing major challenges. These are mainly based on demographics, i.e. the composition of the population. Since the 1990s, Skellefteå’s population has decreased while the average age of those who live in the municipality has become higher. An important challenge that we face is how we, in the future, are to maintain good welfare and community services, when the proportion of people contributing to our tax revenue is constantly decreasing. By analysing and comparing ourselves to those around us, we have formed a picture of our challenges, and gathered quite a lot of knowledge on how to deal with them. Based on today’s demographic picture of Skellefteå, it is the 20 to 40 year olds – that is, our current and future workforce – who are in short supply. These are the ones who need to build the foundation for future growth and prosperity in Skellefteå. As in many other municipalities, young adults are moving away to study, work and experience the world. Unfortunately, more are leaving than arriving, which means that the proportion of 20 to 40 year olds in Skellefteå is decreasing. Global competition for them is fierce. Both Sweden and the rest of Europe has an aging population, which makes young, educated people a hard currency. A good environment for children, parents, students, workers, employers and pensioners is required in order to attract a current and future workforce. For a place to be perceived as attractive today, a good community with schools, education, healthcare and infrastructure is a necessary factor. But there are also other important aspects which affect where people settle, such as work, interests and environment. In our development strategy, our starting point has to be the people we think will be attracted to tomorrow’s Skellefteå – what jobs they will be applying for, what their interests will be, and what type of environ­ ment they will be looking for. We judge Skellefteå to have good chances of succeeding in its work for the future, based on its historical driving force as well as its dedicated and creative people. Together with you and many others, we are creating a strategy and an action plan for this – Skellefteå 2030. If you would like to know more about Skellefteå 2030 and how to take part, or if you would like this information in your own language, please contact Skellefteå Municipality’s Customer Services: 0910-73 50 00.


Hela denna bilaga är en annons från Skellefteå kommun | 2014-04-11

1. Vad gör dig stolt över Skellefteå?

Kraften ligger i våra händer! Förändringar är ofrånkomliga. De måste ske. Ibland gör de oss starkare, ibland tar de ifrån oss någonting. Oavsett vilket öppnar de en ny verklighet att förhålla sig till. Det finns förändringar som vi inte har makt att påverka, men också sådana där vi har väldigt mycket att säga till om. Skellefteås framtid tillhör definitivt den senare kategorin. Betrakta din omgivning. Visst upptäcker du att det händer saker, att det på olika sätt investeras, byggs och förbereds för framtiden. Inte sedan början av 90-talet har det byggts så mycket i Skellefteå som det gör nu. Det är som om vi andas lättare nu, och håller våra huvuden allt högre. Visst har förändringar på sina håll inneburit neddragningar, men lika ofta har individer och hela samhällen axlat ett ansvar och byggt någonting nytt. Någonting starkare. Vi kan alla hjälpas åt för att växa. Privat sektor och offentlig. Tjänstemän och politiker. Näringsliv, föreningsliv, kulturliv. Du och jag. Du kan bidra på många sätt. Genom att vara en god ambassadör, genom att delta i framtidsmöten, genom att komma med idéer och initiativ, genom att våga. Genom att le och säga hej till grannar och främlingar. Men framför allt genom att leva och trivas här. För Skellefteå är ditt. Vad vill du göra av det?

Du behövs! Det är nu vi börjar arbetet fram till år 2030. Gå in på skelleftea2030.se och bidra med dina idéer för framtiden och se hur du kan engagera dig ytterligare.

2. Vad skulle göra dig ännu stoltare?

Marie Andersson, 34 år, Skellefteå, egen företagare 1. Vi har fantastisk natur med stort utbud av attraktiva platser. Kommunen är familjär och trygg. 2. Om vi når målet 80 000 2030 och fort­ farande klarar den ökade befolkningens behov och förväntningar inom t ex förskolor, skolor och äldreomsorg. Lyckas vi med det skulle jag bli mäkta stolt! Lahcene Chellig, 53 år, Skellefteå, socialarbetare 1. Friheten, tryggheten och vänligheten här. Möjligheten att få njuta av naturen oavsett var man bor och närhet till vatten för bad eller fiske. Och alla trevliga och varmhjärtade kvinnor, män, unga och vuxna som man möter varje dag. 2. Att vi når målet 80 000 invånare.

Gabriella Rymark, 42 år, Skellefteå, verksamhetschef 1. Vi har fyra härliga årstider. Broarna runt och Hälsans stig i vacker och energi­ givande miljö. Närheten till allt möjliggör en enkel vardag. 2. Att Skellefteå var ett mer inkluderande samhälle, där mångfald värdesätts och som medborgarna är stolta över att vara en del av. Alexander Harpa, 20 år, Skellefteå, student/ egen företagare 1. Vi har stort utbud av fritidsaktiviteter och utbildningar som gör att man får läsa det man vill. Vi ser framtiden i de unga människorna och låter dem utvecklas. 2. Minska arbetslösheten och bygg fler bostäder, satsa mer på sjukvården och våga satsa på glesbygden. Anton Holmström, 32 år, Bygdsiljum, HR-chef 1. Jag vill framhålla företagsandan och drivet som finns i en ort som Bygdsiljum. Tillsammans målmedvetet och strukturerat jobbar man för att nå målet hundra fler 2020.

Bilagan görs på uppdrag av avdelningen Samhällsutveckling, Skellefteå kommun och projektgruppen för Skellefteå 2030. Ansvarig utgivare: Helena Renström, marknadschef Skellefteå kommun. Norran står för tryck och totaldistribution av bilagan till samtliga hushåll i Skellefteå kommun. skelleftea2030.se

2. Att vi tillsammans lyckas med mångfaldsarbetet gällande arbete och sysselsättning.


Skellefteå 2030