På Väg nr 2/2015

MAJ 2015

INFORMATIONS- OCH SAMFUNDSTIDNING FRÅN MISSIONSKYRKAN I FINLAND

ELNAS MUSIK HAR ETT HÖGRE SYFTE MKF I TRÄNGD EKONOMISK SITUATION ALL INFO OM KONFERENSEN

”FÖLJ

MIG” – ÅRETS SOMMARKONFERENS Välkommen på konferens i Vasa 10-14 juni!PÅ VÄG • MAJ 2015

1

Avsked och installation i Sibbo Söndagen den 19 april avtackades Olof och Gitta Göthelid för en mångårig insats som föreståndarpar i Sibbo Friförsamling. Församlingen har också haft glädjen att hälsa sin nya pastor och församlingsföreståndare Barbro Österberg välkommen.

Söndagen den 19 april avtackades Olof och Gitta Göthelid för en mångårig insats i Sibbo Friförsamling.

Efter nitton år i Sibbo kommer de under våren att flytta till sin nyinköpta radhuslägenhet i Korsholm.

Olof har varit församlingsföreståndare i Sibbo sedan 1998. I början av 2000-talet jobbade Olof som deltidsanställd pastor i församlingen under ett par år, innan Per-Richard och Johanna Levälahti flyttade till Sibbo för att ta över uppgiften.

– Den första september år 2000 blev

jag pensionär och den åttonde januari i år, var det sextio år sedan jag höll min första offentliga predikan, berättar Olof.

– Jag var då 18 år gammal. I år höll jag samma predikan i Sibbo med samma predikoutkast som 1955. Några likheter fanns nog, bibelordet var i alla fall detsamma. Jag har alla predikoutkast kvar, några tusen, kanske tretusen.

Församlingen i Sibbo är tacksam över allt som paret Göthelid har betytt och fortfarande betyder.

På väg önskar Guds rika välsignelse för dagar som ligger framför!

Ny pastor välkomnades Friförsamlingen i Sibbo har samtidigt haft den stora glädjen att få hälsa en ny pastor och församlingsföreståndare välkommen. Barbro Österberg välsignades till tjänst i församlingen sön-

dagen den 29 mars. Barbro är gift med Kenneth och familjen består också av barnen, Mathias (3 år) och Jonas (9 år).

Barbro har tidigare varit anställd som församlingsarbetare i Sibbo Friförsamling från hösten 2011 till hösten 2012, då hon blev vårdledig i samband med att de hämtade hem sonen Mathias från Sydafrika. Barbro har tidigare studerat teologi på FKF, och efter det varit pastor i Esse Baptistförsamling 1992-1996. Därefter följde studier i Helsingfors. Numera är familjen bosatt i Sibbo.

Vi önskar glädje, inspiration och Guds beskydd i både församling och familj!

TEXT: HÅKAN BJÖRKLUND FOTO: PRIVAT BILD & ARKIV

Kristendomsskola för tonåringar i juni

Familjen Österberg.

Olof Göthelid.

Samarbete kring alphakurs i Ekenäs Under våren ordnar Missionskyrkan i Ekenäs och Raaseporin Vapaaseurakunta en gemensam alphakurs.

Jan Tunér berättar att Missionskyrkan redan länge funderat på att ordna en alphakurs, men att resurserna inte varit tillräckliga. Då stadens finskspråkiga friförsamling kontaktade Missionskyrkan angående en gemensam kurs, kändes lösningen som ett bra alternativ.

Alphakursen är den här gången nå-

2

PÅ VÄG • MAJ 2015

got av ett pilotprojekt, och Jan berättar att man söker en fungerande form för upplägget.

De flesta av deltagarna är personer som rör sig i Missionskyrkan, med varierande kunskap i kristen tro.

Eventuellt ordnas en ny kurs till hösten, förhoppningsvis i en lokal utanför kyrkväggarna, så att man lättare når också människor som annars inte har en relation till församlingen.

Kristendomsskolan (KDS) ordnas varje sommar för 14-17-åringar. Tidpunkten i år är 2-10 juni. Lägret arrangeras av Missionskyrkan i Finland och Svenska Baptisternas i Finlands ungdomsförbund i samarbete med Fria Kristliga Folkhögskolan.

Temat för årets KDS är ”Hopp”. Ledare för lägret är Kjell Blomberg, Jonas Ahlsved, Anette Nyman, Mikael Nilsson, Markus Linde, Mats Björkman, Mikael Ahlskog m.fl. Lägerchef är Markus Linde KDS har tre årskurser och deltagarna väljer årskurs enligt vad de gått förut. Ingen avgift bärs upp utan på lägret praktiseras offerglädje, vilket betyder att man ger vad man kan med glädje. (Rekommenderat pris 170 euro).

Mer information och länk till anmälan finns på FMU:s hemsida www. fmu.nu.

Tack till er alla som deltog i Påskinsamlingen!

Ett stort tack till alla er som har deltagit i påskinsamlingen! Man blir lika glad och rörd varje gång man märker att så många vill vara med och ge både små och stora bidrag. Påskinsamlingen är mycket viktig för MKF! Fastän påskhelgen är bakom oss, kan man fortsättningsvis vara med och stöda MKF-missionens arbete. Om insamlingen lyckas bra täcker den en del av alla de ”kringkostnader” som MKF har för missionsarbetet. Det handlar bland annat om tillstånd, avtal, medlemsavgifter, försäkringar för utsända, bokförings - och ekonomikostnader, revisionskostnader, missionsmöten av olika slag i hemlandet, administrativa kontorsfunktioner, informationskostnader, med mera. Man kan säga: ....det är oftast det som inte syns, men som märks om det inte fungerar.

Alla små och stora bidrag är viktiga och välkomna! Tänk om vi kunde ha påskinsamling varje månad!

HÅKAN BJÖRKLUND

En tidning med viktig info Den här gången blev På Väg en tjock tidning. Så blir det de gånger som mycket har hunnit hända sedan förra numret gavs ut, eller om MKF har mycket att informera om. Detta nummer är därför fullt med viktig läsning – dels om sådant som hänt på fältet både i Finland och utomlands, och dels också information om vad som är på gång inom samfundet just nu.

En av de händelser som snart är aktuell är MKF:s sommarkonferens.

Konferensen ordnas i år i Vasa 10-14 juni. All information om konferensen finns att läsa på sidorna 8-13. Infon uppdateras och kompletteras efter hand, så kom också ihåg att kolla www.missionskyrkan.fi nu och då!

På hemsidan kan du också anmäla dig till konferensen!

Ett viktigt ärende som MKF:s styrelse vill informera På Vägs läsare om i detta nummer, är de stora utmaningar som samfundet står inför just nu.

Den största utmaningen är MKF:s, för tillfället, mycket trängda ekonomi. På

sidorna 27-31 informerar styrelsen om vilka de aktuella utmaningarna är och vilka de möjliga lösningarna kunde vara.

I det här numret av På Väg kan du också läsa om mission i Gambia och mission i Kina genom tiderna. Du kan läsa om Elna Romberg, som varit aktuell i The Voice of Finland under vintern, om bistånd i Sydamerika och om stora byggprojekt i Jakobstad – och om en hel del annat också!

Glöm heller inte bort att kolla FMU:s lägersommar på sista sidan! Kanske du själv har barn som gärna åker på roliga lägerdagar under sommarlovet, eller kanske du känner någon annans barn som du vet att skulle uppskatta lägerliv i sommarvärmen? Mer info om alla lägren finns på www.fmu.nu.

Med önskan om en riktigt skön sommar, JESSICA TAIPALE Redaktör för På Väg

SEMESTERBOENDE PÅ

SJÖMANSRO

Bo en månad i en lägenhet på Sjömansro Pris: 510 €, (inkl. 15% MKF- medlemsrabatt) Förfrågningar per email: tobias-bjorklund@hotmail.com

UTGIVARE: Missionskyrkan i FInland ADRESS: Torngatan 4 10600 Ekenäs TEL: 050 36 20 602 E-POST: info@missionskyrkan.fi WEBB: www.missionskyrkan.fi BANK: Aktia 405510-2257071 IBAN: FI57 4055 1020 2570 71 Swift/BIC: HELSFIHH ANSVARIG UTGIVARE: Håkan Björklund PRODUKTION: Kommunikatören REDAKTÖR: Jessica Taipale E-POST: jessica@kommunikatoren.fi TRYCK: KTMP PÄRMBILD: Elna Romberg, foto: Nelonen Utkommer med 4 nr/år. Distribueras gratis till medlemmar i MKF:s församlingar och andra intresserade som önskar få tidningen.

PÅ VÄG • MAJ 2015

3

”Jag vill dela med mig av det jag fått” En passion för musik och en längtan efter att nå en bredare publik lockade henne att vara med i årets säsong av sångtävlingen The Voice of Finland. Möt Elna Romberg, som genom sin musik hoppas få beröra människor med mer än bara vackra toner – nämligen med Guds närvaro.

TEXT: JESSICA TAIPALE FOTO: NELONEN MEDIA

J

ag träffar Elna Romberg på Lärkkulla i Karis en snöslaskig förmiddag i april. Här jobbar hon som sånglärare två dagar i veckan, vid sidan av arbetet som lärare på Pop- och jazzkonservatoriet i Helsingfors och uppdraget som dirigent för gospelkören His Master´s Noise.

– Musik är min stora passion, förklarar Elna.

En av drivkrafterna bakom hennes musicerande är en önskan om att kunna spegla Gud och vara till uppmuntran för människor.

– Jag vill dela med mig av det jag fått. Det är nog det jag drömmer om, att genom min musik få vara med och förvandla liv och förmedla en framtid och ett hopp till människor som behöver det.

The Voice of Finland En längtan efter att nå en större publik lockade med Elna i årets säsong av sångtävlingen The Voice of Finland.

4

PÅ VÄG • MAJ 2015

Tävlingen sänds på Nelonen under en lång rad fredagskvällar, och lockar omkring 700 000 tittare varje vecka.

– Jag var väldigt tveksam till att ställa upp, berättar Elna. Jag har sett programmet tidigare och då har jag tyckt att tävlingen inte varit helt rättvis alla gånger.

Lenni-Kalle Taipale, The Voice of Finlands kapellmästare, övertalade till slut Elna att komma med. Han kände henne sedan tidigare och tyckte att hennes musikalitet förtjänade mer synlighet.

– Så till sist bestämde jag mig för att ställa upp. Jag tänkte att det kanske kunde vara bra att kliva ur min egen bekvämlighetszon och pröva på något helt nytt, men också för att The Voice of Finland faktiskt är bra PR då man sysslar med musik.

Jag frågar Elna om hon inte var nervös att sjunga på teve inför så många tittare.

– Förstås var jag lite nervös... men faktiskt allra mest för att prata finska

på teve! säger hon och skrattar.

Tyvärr nådde Elna inte så långt som hon hoppats, då hon blev utslagen några veckor in i tävlingen.

– Man får ta smällar ibland. Men jag är inte bitter, jag fick ju ändå sjunga tre låtar på teve. Dessutom var det roligt så länge det varade!

Tron är grunden för allt Elna är uppväxt inom frikyrkan och tron har funnits med sedan barnsben.

– Tron är min grund och den finns med i allt jag gör. Vad som än händer kan jag alltid falla tillbaka på Gud, Han finns kvar även om allt annat rasar.

Elnas musikaliska hemmaplan är inom kyrkan och hon gör gärna kristen musik, men hon vill ändå inte ”förandliga” allt som har med musicerande att göra – hon gör ju också musik helt enkelt för att musiken är hennes jobb. Musikerjobbet är som vilket annat jobb som helst, även om hon rör sig mest i kyrkliga

PÅ VÄG • MAJ 2015

5

”Jag vill dela med mig av det jag fått.

Det är nog det jag drömmer om, att genom min musik få vara med och förvandla liv och förmedla en framtid och ett hopp till människor som behöver det. ” Elna Romberg om drivkraften bakom hennes musicerande

sammanhang, vill och kan hon inte begränsa sig till dem.

– I vårt land är det omöjligt att leva på att göra ”kristna” spelningar, och dessutom skulle jag gå miste om så många fantastiska människomöten – både musikkontakter och människor man möter i samband med gigs och konserter. Jag vet var jag har mina rötter och står fast i min tro, men jag vill också nå dem som finns utanför de kristna sammanhangen.

Ger ut egen skiva Elna har många järn i elden och för det mesta nya projekt på gång. För tillfället är det olika skivprojekt som vid sidan av de andra jobben tar upp det mesta av hennes tid. Till jul pla-

Det här är Elna:

6

PÅ VÄG • MAJ 2015

nerar vokalgruppen Romberg, som Elna är en av medlemmarna i, att ge ut en ny julskiva. Skivan spelas in i sommar och under senhösten åker gruppen ut på julturné.

Under den närmaste tiden siktar Elna dessutom på att få sin första alldeles egna soloskiva klar.

– Den blir min första egna skiva, förklarar Elna. På skivan sjunger jag mina egna låtar och flera kända och duktiga musiker medverkar, bland andra Lenni-Kalle Taipale och den svenska musikern Daniel Stenbaek.

Skivan riktar Elna till en bred målgrupp.

– Alla låtarna på skivan har i grunden ett kristet budskap, men det är inte en lovsångsskiva. Jag vill ge utrymme för tolkning och inte servera alla svar. Den som lyssnar ska kunna fundera och tänka efter själv.

Vill försörja sig på musiken Jag frågar Elna vilket hennes drömmars projekt är, något som visar sig vara en svår fråga att svara på.

– Jag gillar ju att göra så många olika grejer! Men så här långt har jag alltid drivit andras projekt, så nu är det roligt att jobba lite för mig själv också. Min skiva är egentligen mitt första alldeles egna projekt.

Elnas största förhoppning är att en dag kunna försörja sig helt och hållet på att skapa och leverera musik.

– Vi får se hur det går... men visst vore det kul om det skulle ta fart!

Namn: Elna Romberg Ålder: 31 Familj: maken Christopher Hemförsamling: Borgå Missionskyrka Gör på fritiden: jobbar med musikprojekt Dricker helst: banan-milkshake Gjort inom MKF: Sedan unga år aktiv på läger och evenemang både som deltagare och som ledare. Har suttit med i FMU-styrelsen och tagit initiativ till att starta upp barn- och ungdomsledardagarna. Har arbetat som ungdomsledare i Missionskyrkan i Borgå och som chefredaktör på tidningen En Väg. Ofta anlitad som lovsångsledare och sångare på MKF-evenemang.

Livsmotto: Varför göra det lätt då man kan göra det svårt? (sarkasm)

Genom sin musik vill Elna Romberg spegla Gud och förmedla hopp till de människor som behöver det.

Ny distansutbildning i teologi – nu i södra Finland!

Responsen på den distansutbildning i teologi som inleddes förra året har varit positiv. Därför startar ytterligare en ny utbildning inkommande höst, denna gång med närstudieträffar i södra Finland.

Högskolekursen "Teologi i GT och NT, del 1" hålls under höstterminen 2015 och i januari 2016. Kursen som är värd 7,5 högskolepoäng arrangeras som distanskurs med tre närstudie-

träffar. Datum för närstudieträffarna är 18-19.9. i Ekenäs, 23-24.10 i Sibbo samt 22-23.1. 2016 i Ekenäs.

Kursavgift är 125,-. Kostnader för mat och vid behov förmånlig övernattning tillkommer. Förfrågningar och anmälningar kan riktas till Gabriel Grönroos (ggronroos@gmail.com), Fredrik Martin (fredrik.martin@betesdachurch.fi), Håkan Björklund (hakan.bjorklund@mkf.fi) eller Tho-

mas Nordström (tnordstr@fkf.fi).

Kursen arrangeras av Finlands svenska Baptistsamfund, Finlands svenska Pingstmission, Missionskyrkan i Finland och Fria kristliga folkhögskolan i samarbete med Örebro Teologiska Högskola.

PÅ VÄG • MAJ 2015

7

MKF/FMU Sommarskonferens 2015, Vasa, Sion

SOMMARKONFERENSEN 2015 INFORMATION & PROGRAM

SOMMARKONFERENSEN 2015 - INFO & PROGRAM

M

KF:s sommarkonferens ordnas denna gång i Vasa. Du som vill inleda sommaren med inspirerande dagar, gemenskap och Guds ord är varmt välkommen med!

Piensoho, ansvarig ledare för Filadelfia i Stockholm, kommer tillbaka som en av konferensens huvudtalare. Niklas var en av huvudtalarna för två år sedan när konferensen hölls i Sundom och hans förkunnelse berörde många.

NÄR? 10-14 juni 2015

SEMINARIER OCH WORKSHOPS I år kommer vi inte att ha parallella seminarier i konferensen. Seminarierna hålls istället av de gästande huvudtalarna samt av de hemmavarande missionärerna. Se mer info om talare och teman i programmet på sidan 9.

VAR? Konferensplatsen för MKF:s sommarkonferens detta år är Sion, Skeppsgatan 11, i Vasa.

TEMA Temat är: ¨Följ mig”! - lärjunge 2015.

HUVUDTALARE Årets huvudtalare är Elsworth Williams från Guyana och Niklas Piensoho från Stockholm.

Genom missions- och biståndsarbetet har MKF under många år haft en djup relation med Full Gospel Fellowship i Guyana, där Elsworth är den ansvarige ledaren. Han har en tjänst som apostel i alla de församlingar som finns med i Full Gospel Fellowships nätverk.

Vi är också mycket glada över att Niklas

8

PÅ VÄG • MAJ 2015

MAT Mat ordnas för anmälda konferensdeltagare i Sion.

LOGI Logi ordnas i privata hem och på Fritidsgården. Ifall du har möjlighet att bo hos vänner och bekanta, och på det sättet kan ordna ditt eget boende, är vi mycket tacksamma.

ANMÄLAN För dem som önskar äta i konferensens matservering eller önskar att logi ordnas av MKF, kan anmälan om detta göras via webbanmälningen. Anmälan till konferensen och till boendet sker via

formuläret som finns på MKF:s hemsida eller genom att ringa 050-3620602.

Sista anmälningsdag för mat och logi är 31 maj.

EKONOMI Under sommarkonferensen upptas inga deltagaravgifter varken för mat eller logi. Istället uppbärs frivilliga gåvor. Bidrag kan ges enligt ”offerglädjens stund”- principen. Det här är tillfällen där var och en har möjlighet att ge utifrån sin egen ekonomiska situation.

På detta sätt kan alla delta i konferensen! Någon har inte möjlighet att ge så mycket, medan någon annan kan ge så att det blir möjligt för andra att vara med!

I konferenskansliet finns också en betalningsterminal som kan ta emot bankkortsbetalningar. Självkostnadspriset för maten (vuxen 20 €/ dag) (barn 5-17 år 15€/ dag).

CAFÉ OCH BOKFÖRSÄLJNING Konferenscaféet håller öppet vissa tider under dagens lopp. Där kan man köpa kaffe- och tilltugg, saft, läsk, glass samt annat smått och gott.

KONFERENSENS DAGSPROGRAM ONSDAG 10.6 14.00 Samling för pastorer- och ledare,

medv. Williams 18.00 Gemensam bönesamling 19.00 Kvällsmöte, talare Williams 21.00 Kvällsté TORSDAG 11.6 08.00 Morgonmål 09.30 Morgonbön med sång & lovsång 10.00 Bibelundervisning med Williams 12.00 Lunch 13.00 MKF årsmöte/ fritid och umgänge 17.00 Middag 18.00 Gemensam bönesamling 19.00 Kvällsmöte, talare Piensoho 21.00 Kvällsté FREDAG 12.6 08.00 Morgonmål 09.30 Morgonbön med sång & lovsång 10.00 Bibelundervisning med Piensoho 12.00 Lunch 13.00 FMU:s årsmöte 14.00 Seminarium 1, Williams 17.00 Middag 18.00 Gemensam bönesamling 19.00 Kvällsmöte, talare Piensoho 21.00 Kvällsté 22.30- 23.30 Talkshow

BÖN Vi kan allesammans, redan nu, förbereda sommarkonferensen genom att vi lägger den i bön inför Gud! Tack för att DU vill ta del av konferensförberedelserna genom att be för denna vecka och allt det som Gud vill göra! Varje kväll hålls en gemensam bönesamling mellan kl. 18-18:45. ÅRSMÖTEN De lokala församlingarnas valda ombud samlas till årsmöte för både Missionskyrkan i Finland samt Fria Missionsförbundet rf. torsdagen den 11 juni kl.

13- 17. På föredragningslistan ligger närmast sedvanliga ärenden.

Fria Missionsförbundets Ungdom rf. håller sitt årsmöte fredag kl. 13.

Detaljerad årsmötesinformation samt fullmakter sänds till församlingarna i slutet av maj månad.

MISSIONEN Under konferensen ordnas några eftermiddags-seminarier där olika missionärer presenterar och berättar om det arbete de är involverade i.

NATTVARDSGEMENSKAP I samband med lördagens förmiddagssamling firar vi också nattvard.

LÖRDAG 13.6 08.00 Morgonmål 09.30 Morgonbön med sång & lovsång 10:00 Bibelundervisning med Williams

samt nattvardsgemenskap 12.00 Lunch 13.00 Seminarium 2: Gatu evangelisation 14.00 Seminarium 3, Piensoho 15.30 Seminarium 4: Mission 17.00 Middag 18.00- 18.45 Gemensam bönesamling 19.00 Kvällsmöte, talare Piensoho 21.00 Kvällsté 22.30- 23.30 Talkshow SÖNDAG 14.6 08.00 Morgonmål 10.00 Konferensavslutning och familje

fest för alla åldrar 12.00 Avslutningslunch Programmet och annan konferensinformation uppdateras efter hand på www.missionskyrkan.fi!

FAMILJEGUDSTJÄNST PÅ SÖNDAGEN Årets konferens avslutas med en familjegudstjänst för alla åldrar.

BARN OCH UNGDOM Barnen och ungdomarna har sin egen konferens under mötes-samlingarna.

Om du har frågor rörande barn- och ungdomsprogrammet, kontakta PerRichard Levälahti: pricken@fmu.nu.

Info om barnens och tonåringarnas program finns på sidan 13.

LOVSÅNG Lovsången leds av de lokala församlingarnas lovsångsteam.

FÖR MER INFORMATION Vill du fråga något kring årets sommarkonferens, var vänlig kontakta: • Håkan Björklund hakan.bjorklund@missionskyrkan.fi • Roger Andersson roger@vasamissionskyrka.fi

På Väg presenterar

VÄRDPASTORERNA Pastorerna och föreståndarna för konferensens värdförsamlingar – Missionskyrkan i Vasa, Sundom Missionsförsamling och Kvevlax Missionskyrka – hälsar alla konferensgäster varmt välkomna till sommarkonferensen i Vasa. På Väg har ställt dem några frågor inför konferensen.

MATS BJÖRKMAN, PASTOR I KVEVLAX MISSIONSKYRKA: Roligast med att vara församlingsföreståndare?

Att se ljuset tändas i ögonen på en människa som plötsligt ser ännu mera av Sanningen.

Att se människor växa till i Kristus och komma i funktion.

Mest utmanande som församlingsföreståndare?

Att möta andras frustration och tackla sin egen när det inte går som man hoppats. Och att få till predikningar med tre punkter som börjar på samma bokstav.

Vad ger dig mest stimulans utöver församlingsarbetet?

Tre ”F”: Familjen, Frivilliga brandkåren och Fortbildningen med Mestarivalmentajat.

Vad önskar du dig av sommarkonferensen?

Samma tre saker som jag önskar av varje gudstjänst: Ett möte med Gud (2 Mos 3:12), en chans att förvandlas (Rom 12:1-2), och en chans för alla att delta (1 Kor 14:26).

CATARINA OLIN OCH ROGER ANDERSSON PRESENTERAS PÅ SIDAN 12 OCH 13!

ANMÄL DIG PÅ WWW.MISSIONSKYRKAN.FI ELLER TEL 050 36 20 602!

PÅ VÄG • MAJ 2015

9

ÅRETS HUVUDTALARE – NIKLAS PIEN NIKLAS PIENSOHO Niklas Piensoho är en uppskattad talare i många sammanhang. Han är pastor och föreståndare för Nordens största frikyrkoförsamling, författare till ett flertal böcker, kaplan i Sveriges Riksdag och en flitigt anlitad förkunnare. Niklas besökte sommarkonferensen både 2007 och 2012, och många berördes då av hans undervisning. I år gör han en efterlängtad comeback!

Niklas Piensoho är pastor sedan 24 år, och numera föreståndare i pingstförsamlingen Filadelfia i Stockholm – en

församling med omkring 6000 medlemmar. Han växte upp i Västerås i Sverige där familjen tillhörde missionsförsamlingen på orten. Niklas har också själv varit pastor inom svenska Missionskyrkan, och är numera även kaplan för den kristna riksdagsgruppen i Sveriges Riksdag.

Niklas är en uppskattad talare, ledare och bibellärare i många sammanhang.

Han är också författare och har gett ut åtta böcker, bland annat bästsäljaren 100 dagar med Jesus och den nya boken 365 dagar med Jesus som ges ut i år.

”I BEGYNNELSEN SKAPADE GUD HIMMEL OCH JORD”

SOMMARKONFERENSEN 2015 - INFO & PROGRAM

jag har fått på mitt namns ursprung är Japan. Att folk tror att jag har mina rötter i Sydeuropa eller Latinamerika kan jag förstå. Men Japan?

J

ag vet inte hur många gånger jag har bokstaverat mitt efternamn, men det måste handla om hundratals gånger. Varje gång jag gör ett läkarbesök eller går till tandläkaren så vet jag att det är min tur när sköterskan kommer ut i väntrummet och försöker få fram ett obegripligt efternamn som börjar på P. Om man heter Piensoho och dessutom bor på Dartanjangs gata, då är det som gjort för att få posten felskickad.

När folk hör mitt efternamn så brukar de ofta undra om ursprunget. De flesta gissar på något latinskt land, förmodligen på grund av mitt utseende.

Dessutom lär Piensoho påminna om ett uttryck som handlar om att tänka på spanska. Det mest exotiska förslaget

10

PÅ VÄG • MAJ 2015

Den enkla sanningen om mitt namn är att det kommer från Finland. Närmare bestämt från en ö mitt ute i Finska viken som idag tillhör Ryssland. Ändå brukar de flesta finnarna som hör mitt namn också rynka på pannan. Visserligen låter namnet lite finskt men det betyder ingenting på finska. Det är bara en bokstavskombination som påminner om vissa finska ord men som saknar innebörd. Det känns lite märkligt att konstatera, men mitt efternamn är egentligen bara ett läte utan urskiljbar mening.

Jag har fått namnet av min pappa som kom till Sverige som krigsbarn under andra världskriget. Med mitt namn följer en berättelse om krig, flykt och storpolitik under mitten av 1900-talet.

Mitt namn är inte bara ett konstigt klingande läte från andra sidan Östersjön. Mitt namn är en berättelse om

delar av min familjs historia och bakgrund.

Jag vet inte vad du har för historia eller om det finns någon koppling till ditt namn. Kanske handlar det istället om din dialekt, ditt yrke eller din hembygd.

Men vi har alla ett starkt behov av en berättelse som kopplar ihop oss med en historia. Vi är inte bara fritt svävande individer vars historia börjar vid vår födelse och slutar vid vår död. Varje människoliv är inflätat i en större väv med trådar som knyter ihop oss med generationer som gått före och med barn som kommer efter.

Bibelns första kapitel är egentligen en del av alla människors familjeberättelse. Den säger något om vårt ursprung och vår historia. Om de händelser som format vårt öde och de beslut som är tagna långt innan vår födelse men som fortfarande påverkar våra liv. Framför allt säger berättelsen att varje människa har ett gudomligt ursprung, en gudomlig mening och ett gudomligt mål.

TEXT: NIKLAS PIENSOHO

SOHO OCH ELSWORTH WILLIAMS ELSWORTH WILLIAMS Elsworth Williams är ansvarig ledare för Full Gospel Fellowship i Guyana, som MKF under många år samarbetat med kring olika biståndsprojekt.

Elsworth är också en uppskattad förkunnare som predikat i många sammanhang i många länder.

Elsworth kom till tro som 15-åring och sex månader senare började han predika. Elsworth har studerat på bibelskola bl.a. i Sverige, och har varit pastor i Guyana och grannlandet Surinam över 30 år.

Elsworth har också tidigare besökt såväl MKF:s sommarkonferens som

olika församlingar i Finland vid flera tillfällen, och hans undervisning har varit uppskattad.

Elsworth har tillsammans med sin fru Carmen, som också gästar konferensen, fått uppleva Guds trofasthet på mirakulösa sätt många gånger. En av Elsworths grundprinciper är därför att alltid förtrösta på Gud. Elsworth är tacksam för allt det stöd han och Full Gospel Fellowship fått från MKF genom åren. Arbetet som de utför i Guyana skulle inte vara möjligt att genomföra utan stöd utifrån.

På grund av tekniska problem har Elsworth inte kunnat nå På Väg med en hälsning. I stället publicerar vi ett klipp ur en intervju som gjordes för En Väg 2013. Klippet berättar lite om den trofasthet paret Williams fått uppleva under sin vandring med Gud. ”I Surinam träffade Williams ett svenskt missionärspar som önskade att de skulle komma till Sverige och studera på bibelskola. När dessutom en profet vid ett senare tillfälle sade till Elsworth att han skulle åka till Stockholm, var saken klar. Resan till Sverige kantades dock av stor osäkerhet på grund av visumproblem. När planet väl hade landat vid Arlanda kom enligt Elsworth en otroligt lång och stor man in och sökte dem inifrån flygplanet och sade ”frukta inte”. Sedan tog han deras pass och bad dem följa efter honom. Han gick in på ett kontor och kom tillbaka med de stämplar och tillstånd som krävdes för att slippa in i landet. Sedan

tog de sig till närmaste polisstation för att avhämta sina visum. När poliserna inte förstod vem som beviljat alla tillstånd, ringde de till Arlanda för att tala med den anställde… Ingen vet ännu denna dag vem denna person var, eftersom det visade sig att ingen med det namnet arbetade på flygfältet.

Elsworth och Carmen är övertygade om att det måste ha varit en ängel som beviljade deras papper. Normalt när man beviljas studier utomlands får man nämligen ett så kallat studievisum. När det gällde familjen Williams visade det sig dock vara ett permanent uppehållstillstånd, något som är helt mot principerna. Första skoldagen visade sig också bjuda på överraskningar. Fram till dem kom en välklädd kvinna, som bad om att få betala parets alla skolutgifter, vilket inte var någon liten summa. Miraklen avlöste alltså varandra under parets första dagar i det nya landet.

Vistelsen i Sverige varade ungefär ett år. Familjens önskan var att bo kvar i Sverige och att därifrån bygga upp en bas för Guyanamissionen. Men Gud visade sig ha andra planer för dem. Upprepade gånger sade Gud att de skulle bege sig tillbaka till Guyana och där vara en herde för sitt folk. Detta ledde till en period av svåra val och en känslomässig berg- och dalbana. De valde dock att följa Guds röst, som hjälpt dem så många gånger. Väl framme i Guyana igen fick de tag på en bostad i ett skolinternat cirka 25 kilometer utanför Georgstown. Den till Full Gospel Fellowship anslutna församlingen på orten var liten och fattig, men började växa med en otrolig fart.

Elsworth fick fast anställning, vilket i sig var stort, men med en lön som inte räckte någonstans. Församlingen har hjälpt dem med mycket, men utan Guds hjälp skulle de aldrig klarat sig och ännu idag gäller därför samma regel: Förtrösta på Gud!” PÅ VÄG • MAJ 2015

11

SOMMARKONFERENSEN 2015 - INFO & PROGRAM

GUD HAR HJÄLPT ELSWORTH OCH CARMEN MÅNGA GÅNGER

SOMMARKONFERENS MKF & FMF KALLAR TILL ÅRSMÖTE KALLELSE till årsmöte för Missionskyrkan i Finlands & Fria Missionsförbundet rf:s medlemmar, torsdagen den 11 juni, kl.13:00-17:00 i Sion, Skeppsgatan 11, 65100 Vasa.

SOMMARKONFERENSEN SOMMARKONFERENSEN 2014 -2015 INFO-&INFO PROGRAM & PROGRAM

MISSIONSKYRKAN I FINLAND: Röstberättigade vid samfundets årsmöten: -Varje församling har rätt att sända ett (1) befullmäktigat ombud för varje påbörjat tiotal (10) medlemmar, dock inte flera än tolv (12).

-Styrelsens ledamöter samt samfundsledaren.

-Av samfundet ordinerade pastorer och avskilda missionärer i anställningsförhållande 31.12 2014.

FRIA MISSIONSFÖRBUNDET RF. -Till Förbundets ombudsmöten äger varje medlemsförening rätt att sända ett befullmäktigat ombud för varje påbörjat tiotal medlemmar, dock inte flera än tolv (12). Medlemsförening med tio medlemmar eller mindre får representeras med två (2) ombud. Valbar till ombud är endast den som är medlem av förening som tillhör Förbundet.

-Styrelsens ledamöter samt missionsledaren -Social förening eller stiftelse företräds av ett befullmäktigat ombud (1).

Föredragningslista för Missionskyrkan i Finland 1.

Inledning och mötets öppnande 2.

Beslut om mötets stadgeenlig-

het och beslutförhet 3.

Val av funktionärer för mötet 4.

Upprop av befullmäktigade ombud 5.

Fastställande av föredragnings- listan 6.

Redogörelser och beslut gällan-

de år 2014 6.1 Verksamhetsberättelse 6.2 Ekonomisk rapport 6.3 Revisorernas utlåtande om förvaltningen 6.4 Fastställande av bokslut 6.5 Beslut om beviljande av ansvars frihet för de redovisnings skyldiga 6.6 Beslut om överföring av årets

ekonomiska resultat till år 2015 7.

Beslut om fullmakt åt styrelsen

att fram till årsmötet 2016 fatta beslut om köp, försäljning

12

PÅ VÄG • MAJ 2015

eller pantsättning av samfun-

dets egendom 8.

MKF ekonomi 8.1 Dagsläge 8.2 På väg och Fridsstjärnan 8.3 Missions- och biståndsekonomi 8.4 MKF-fastigheter 9. Sjömansro 10.

Information om valberedningen 11.

Val av styrelseledamöter 12.

Val av revisorer och revisors ersättare 13.

Val av ledamöter i valbered- ningskommittén 14.

Motioner till årsmötet 15.

Beslut om medlemsavgift 16.

Extra möte 2015 17. Årsmöte 2016 18. Meddelanden 18.1 Strategigruppen 18.2 Ledar- & styrelsedag 19. Övriga ärenden för information

och samtal 19.1 Missions- och biståndsinforma- tion 20. Hälsningar 21. Övriga ärenden 22. Avslutning Lappvik, den 19 april 2015 MKF- styrelsen Föredragningslista för Fria Missionsförbundet rf.

1.

Inledning och mötets öppnande 2.

Beslut om mötets stadgeenlig-

het och beslutförhet 3.

Val av funktionärer för mötet 4.

Upprop av befullmäktigade ombud 5.

Fastställande av föredragnings- listan 6.

Redogörelser och beslut gällan-

de år 2014 6.1 Verksamhetsberättelse 6.2 Ekonomisk rapport 6.3 Revisorernas utlåtande om förvaltningen 6.4 Fastställande av bokslut 6.5 Beslut om beviljande av ansvars frihet för de redovisnings skyldiga 6.6 Beslut om överföring av årets

ekonomiska resultat till år 2015 7.

Beslut om fullmakt åt styrel-

sen att fram till årsmötet 2016

fatta beslut om köp,

försäljning eller pantsättning av

förbundets egendom 8.

Information om valberedningen 9.

Val av ordförande 10.

Val av styrelseledamöter 11.

Val av revisorer och revisors ersättare 12.

Val av ledamöter i valbered- ningskommittén 13.

Motioner till årsmötet 14.

Extra möte 2015 15. Årsmöte 2016 16.

Meddelande om intagning

av nya och utträde eller uteslut-

ning av medlemsföreningar 17. Meddelanden 18. Övriga ärenden för information

och samtal 19. Hälsningar 20. Övriga ärenden 21. Avslutning Lappvik, den 19 april 2015 FMF- styrelsen

CATARINA OLIN, PASTOR I SUNDOM MISSIONSFÖRSAMLING: Roligast med att vara församlingsföreståndare?

Det är ett förtroende tycker jag. Man har ansvar och får be om vägledning att hitta rätt. Jag har aldrig tror jag tänkt i banorna ”roligast” utan är istället tacksam över att man får vara med och tjäna. Samtidigt är det med betoning tillsammans. Tillsammans utgör vi Kristi kropp, där varje lem är viktig och där vi inte klarar oss utan varandra.

Mest utmanande som församlingsföreståndare?

Den största utmaningen för mig är att vara lyhörd för Herrens vägledning så vi inte bara trampar på i samma hjulspår. Jag har läst någonstans att det största hindret för den Helige Ande är ”så där har vi ju alltid gjort/ så där har vi aldrig gjort”. Jag vill kunna leda församlingen vidare och kunna lyssna in Guds tilltal. En stor utmaning är att vara uthållig även när man tycker att ingenting händer.

Vad ger dig mest stimulans utöver församlingsarbetet?

Jag tycker om att låta min kreativitet få vara igång. Jag ska sätta upp en pjäs på Frank Mangs Center i sommar och det är jätteroligt. Så tycker jag om att resa och vill många gånger att andra ska få se vad jag har sett. Jag har en resa på gång i höst till Uppenbarelsebokens sju församlingar – kom med!

Vad önskar du dig av sommarkonferensen?

Jag önskar att vi ska få känna av Herrens närvaro. Att det blir en avspänd atmosfär där vi kan umgås med varandra och att vi vågar ta emot tilltal från Herren båda privat och som församling. Det är viktigt med bra atmosfär och gemenskap och det är ju sist och slutligen sådant som man minns. Att någon såg mig och pratade med mig.

BARN & TONÅR

BARNMÖTEN OCH AKTIVITETER FMU välkomnar dig som är mellan 4 och 11 år till roliga samlingar under sommarkonferensen! Varje morgon och kväll blir det barnmöten med olika gäster, sång och lek. På eftermiddagarna ordnas olika aktiviteter i form av pyssel, lek och annat. Pricken Levälahti och olika medhjälpare kommer också att finnas med på barnsamlingarna. På söndagen kommer barnen att vara med på en ”Alla tillsammans”gudstjänst tillsammans med tonåringarna och de vuxna. Då blir det sång av de barn som vill vara med och en teater av Catarina Olin framförs.

Välkomna med!

och grillar. På söndag kommer alla att få vara med på ”Alla tillsammans”gudstjänst där det blir sång och teater.

Tonåringarnas dagsprogram är under planering, kolla MKF:s hemsida!

BARNENS DAGSPROGRAM Barnmötena pågår parallellt med vuxensamlingarna.

•

•

• TWEENS OCH UNGDOMAR För dig som är 12 år och uppåt blir det samlingar och olika program på konferensen! På lördagkväll blir det utfärd till Fritidsgården i Sundom, där vi badar

•

ONSDAG 14.00 & 19.00 Barnmöte och aktiviteter TORSDAG & FREDAG 10.00, 1300, 19.00 Barnmöte och aktiviteter LÖRDAG 10.00, 14.00, 19.00 Barnmöte och aktiviteter SÖNDAG 10.00 Familjefest för alla åldrar

ÅRSMÖTESKALLELSE Föreningen Missionskyrkans Ungdoms r.f. (FMU) medlemmar kallas härmed till årsmöte som hålls i Sionförsamlingen i Vasa fredagen den 12 juni 2015 kl.

13:00.

Ungdomsgrupp som fungerar i anslutning till församling tillhörande Missionskyrkan i Finland har rätt att sända ett ombud per påbörjat tiotal medlemmar, dock inte flera än tolv.

Alla grupper har dock rätt att sända minst två ombud.

Valbar till ombud är föreningens medlemmar. För att utöva rösträtt bör ombud ha fyllt 15 år. Ombuden bör förses med fullmakt.

Vid årsmötet behandlas ordinarie mötesfrågor samt ett ordförandeval för två år.

Jakob Hjortman, ordförande Per-Richard Levälahti, verksamhetsledare

ROGER ANDERSSON, FÖRESTÅNDARE I MISSIONSKYRKAN I VASA Roligast med att vara församlingsföreståndare?

Det bästa är att få se människor ansluta sig till den andliga familj och gemenskap som församlingen är. Det visar på att det finns något i Guds församling som man längtar efter och som man vill ha. Det är också fint att få se hur Jesus sammanfogar de levande stenarna så som Han vill och genom det visar på hur alla behövs och hittar sin plats i bygget.

Mest utmanande som församlingsföreståndare?

Det mest utmanande är att räcka till.

Det finns tusen och en sak i en församling som man kan engagera sig i och göra. Det är svårt att kunna sortera vilka saker som kommer först, vilka som kommer senare, vilka saker som man bör ge bort till andra i församlingen. Och i allt detta kunna känna sig själv ledd av Herren, som ju är huvudet för sin egen kropp.

Vad ger dig mest stimulans utöver församlingsarbetet?

Jag njuter att få vara med min familj, att utöva olika typer av motionsidrott, vara ute till havs, läsa böcker som ger mig nya vyer, samt att resa.

Vad önskar du dig av sommarkonferensen?

Inför konferensen 2015 önskar jag se en fördjupning och en fokusering kring det centrala i att vara en Jesu Kristi efterföljare i en tid som denna. Det finns mycket som behöver skalas bort så att vi hittar tillbaka till en levande relation och ett beroendeskap av Herren själv genom den Helige Ande som Han sänt oss.

PÅ VÄG • MAJ 2015

13

SOMMARKONFERENSEN 2015 - INFO & PROGRAM

De yngre har sin egen konferens

Gambia är ett litet land på bägge sidor av floden Gambia, insprängt i landet Senegal och granne med Mali, Guinea Bissau och Guinea Conakry. Befolkningen utgör cirka 2 miljoner. I Gambia finns 27 olika folkgrupper, varav sju är större grupper – alla talar var sitt språk. Gambia är den minsta nationen i Afrika och ett av de fattigaste länderna i världen, cirka 1 USD om dagen per person.

2

1

4

1. Under det här trädet bildades den första församlingen med hjälp av Jonny och Sirpa Forsström. Under trädet står Sirpa. 2. Lisbeth med små gambiabarn. 3. Abou Cam

”När evangeliet kommer i Då Kaj och Lisbeth Holtti hörde om Jonny Forsströms tragiska död kände de en längtan efter att resa till Gambia för att se vad Gud hade gjort genom Jonny och hans fru Sirpa. Efter en vecka i Gambia återvände de hem igen, fyllda med tacksamhet över vad som skett och sker i det starkt muslimska landet.

TEXT: LISBETH & KAJ HOLTTI FOTO: PRIVATA BILDER FRÅN RESAN

EFTER JONNY FORSSTRÖMS tragiska bortgång var det många frågor som lämnades obesvarade. En av våra stora frågor gällde det arbete i Gambia som Jonny och hans hustru Sirpa startat. Vi hörde av oss till MKF:s samfundsledare och berättade att vi öns-

14

PÅ VÄG • MAJ 2015

kade åka till Gambia för att med egna ögon få se vad Gud har gjort genom våra vänner. En tid senare åkte vi iväg, tillsammans med Sirpa.

2007 RESTE JONNY och Sirpa, pastorspar i Missionskyrkan i Ekenäs, till

Gambia i Västafrika för första gången.

Efter flera försök att få kontakt med ”rätt man” träffade de Abou Camara.

Det var Guds ledning att just de möttes, och en broderlig och systerlig gemenskap föddes. De fick starkt förtroende för varandra.

3

5

mara och Kaj Holtti på brunnen vid barnhemmet för flickor. 4. Kumba och Abou Camara utanför deras hem. 5. Kyrkbygge i vardande. Man bygger när pengar finns.

in förändras livet” Abou Camara hade påbörjat evangelisation runtom i byarna och startat tre församlingar. ”Church Planting”, att plantera församlingar, var hans vision. Tillsammans med Jonny och Sirpa gick han från by till by och talade med folk.

DET FÖRSTA MÖTET höll de under ett

stort mangoträd. Först kom bara fyra mänskor, sedan blev de cirka 50.

Många kom till tro och en församling bildades. Man byggde en kyrka och sedan en större i byn. Under vår resa deltog vi i gudstjänsten i denna kyrka, där man talade om sin far, Jonny. Gripande!

Idag har flera kyrkor byggts och någon är under uppbyggnad för tillfället.

Tillsammans grundade Jonny och Abou sex församlingar. Nu finns det evangelister och team, som arbetar under ledning av Abou.

JONNY OCH SIRPA gav också materiell hjälp till Gambia. De sände pengar för underhåll till evangelister, ungefär 25 euro per evangelist. På det sättet gavs evangelisterna möjlighet att köpa en säck ris.

Jonny och Sirpa försökte samla ihop hjälp här hemma för att kunna hjälpa vännerna i deras nöd. När vi gick runt i byarna och såg deras arbete rördes

vi djupt i våra hjärtan. Kyrkorna, barnhemmen, vattenpumparna och så vidare. Gud har varit med och försett.

JAG FRÅGADE ABOU, när vi stod vid en halvbyggd kyrka, vad de hade för kostnader för bygget. Han log vänligt och sa: ”vi bygger vartefter vi får medel”.

Det är fattigt i Gambia. Matpriserna höjs hela tiden, men inte lönerna.

Abou har också egen ”produktion”.

Han hade ärvt ett rätt stort antal kor, höns och getter av sin farmor. Av detta säljer han för att klara sitt uppehälle.

Grönsaker odlas, likaså vattenme-

PÅ VÄG • MAJ 2015

15

erbjuden ekonomisk hjälp av olika organisationer men att han tackat nej.

Han ville bara arbeta med kristna bröder – inte intresserad av ”vita européer med fariseistiska attityder”.

Vi är inte herrar eller kolonisatörer när vi reser ut i världen till u-länder. Vi är Herrens tjänare och vi erbjuder vår hjälp och kärlek och skapar förtroende hos kristna bröder och systrar. Allt arbete byggs på förtroende. Har man inte det, blir det heller inget arbete.

Vi här hemma tål heller inte att någon ”utifrån” kommer och ”läser lagen” för oss hur allt skall göras rätt.

6 6. Sirpa och Lisbeth vid bussen som Forsströms köpt.

loner. Vid barnhemmen har man planterat cashewnötträd, så att man kan sälja dem.

Allt byggande gör de själva tillsam-

mans med de troende i byarna. Många troende ger av sin mark till kyrkobyggen eller barnhemmen.

Abou sa vid ett tillfälle att han blivit

DAMMET YRDE RÖTT och det var hett.

Asfaltvägen hade vi lämnat. Vi körde i bushen. Vägen var som en nyplöjd åker och vi kastade hit och dit. Vi såg byarna, eländet, smutsen och fattigdomen….

Men när evangeliet kommer in förändras livet. I byarna ser man var de troende bor. Det sopas runt hyddorna eller husen av lera. Man tvättar sig och kläderna.

”Efter en tid försvann alla mina tvivel på MITT NAMN ÄR

Aboubacarr Camara.

Jag föddes i Bansang, en by i Central River-regionen i Gambia.

Jag hör till folkgruppen Fulani och klanen Torodo.

Min familj är en mycket strikt muslimsk familj och min far är imam. Han härstammar från en lång rad av religiösa lärda. Själv började jag läsa Koranen vid mycket tidig ålder och när jag var tio år gammal hade jag memorerat det mesta av Koranen. Jag var uppfostrad till att tro att Koranen

16

PÅ VÄG • MAJ 2015

var Guds enda uppenbarelse till mänskligheten och att islam var den enda vägen till Gud. Jag började praktisera islam redan som sjuåring.

Förändringen i mitt liv kom då jag jag skickades till ett gymnasium där jag bodde på internat. Där hade jag möjlighet att läsa den kristna boken som kallas Bibeln. För första gången i mitt liv läste jag att Gud är kärlek och att himlen är till för dem som älskar Jesus. Detta öppnade mina ögon och jag beslöt att söka mer förklaring.

En dag mötte jag en koreansk missionär som förklarade Bibeln för mig och jag accepterade då att ge mitt liv till Jesus. Men när jag hade tagit emot Jesus förkastades jag av min familj och jag måste bo med missionären.

År 1992 reste jag till Filippinerna.

Där studerade jag vid ett seminarium till år 1999. När jag återvände hem började mitt engagemang för församlingsplantering.

JAG STARTADE församlingsplanterandet år 2000. Detta arbete växte av nåd med hjälp av två goda vänner från Finland, Jonny och Sirpa Forsström.

Dessa människor mötte mig år 2007 och de blev intresserade av församlingsplanterandet som jag arbetade med.

När jag mötte Jonny och Sirpa första gången trodde jag inte på dem genast, på grund av följande orsaker: 1) Jonny och Sirpa var öppna och vänliga mot min familj och människor vi

Det blev långa dagar med resor i bil eller i den buss som Jonny och Sirpa samlat pengar till. En vecka var alltför kort. Kaj fick möjlighet att predika i en av de första kyrkorna som blev byggd.

Dessutom fick han besöka bibelskolan och undervisa evangelisterna.

De varma leenden och handslag som gavs oss talade om accepterande. Barnen ville kramas och jag satt bland kacklande höns, hundar, kor, getter och ivrigt pratande mänskor. I famnen hade jag en liten pojke med ”rumpan bar” och tänkte: ”tack Herre att också här är du densamme, också här förvandlar du mänskors liv”! Det rördes djupt inom mig. Nåden räcker till för alla som söker Herren.

UNDER EN AV de långa bilturerna satt

vi och pratade med Sirpa.Vi delade våra intryck och våra liv med Sirpa.

Hon och hennes man Jonny blev frälsta och troende och dragna ur sitt svåra liv av missbruk och kriminalitet.

I deras liv tändes en längtan att föra ut evangeliet ”i hela världen”, så som Jesus sagt oss att göra. Jonny hade

studerat teologi vid Suomen Vapaakirkkos teologiska seminarium och Sirpa på kyrkans missionslinje. Vart ville Herren leda dem? De tjänade i Missionsförsamlingen i Ekenäs. Längtan fanns att nå längre ut. Jonny hade en stor gåva – att bry sig om de socialt utsatta, dem ingen orkar med eller bryr sig om. Han fyllde kyrkan med alla han fick tag i. Han och Sirpa ordnade julmiddag i kyrkan på julafton för alla de som ingen annan brydde sig om.

De kom till Gambia så småningom.

De mötte broder Abou Camara och så började samarbetet. Jonny och Sirpa fortsatte sin tjänst i Ekenäs men reste ungefär två gånger per år till Gambia.

Hade Jonny och Sirpa stora tillgångar eller förutsättningar för missionsarbete? Herren utvalde dem av sina minsta för att de som tror sig vara något skulle komma på skam (fritt översatt från Bibeln).

Jonny och Sirpa hade en helt speciell gåva att ta sig an, få kontakt och våga dela sin tro med andra. De hade ju själva fått uppleva så mycket nåd

av Herren. Den som har fått mycket förlåtet älskar också mycket.

ARBETET I GAMBIA har gått framåt med stora steg efter att Jonny och Sirpa kom med. Nu är Jonny borta, Sirpa är ensam kvar. Vi talade om sorgen, ensamheten, utsattheten och frågorna. ”Varför?” Det finns inte svar på alla varför, men det finns en tröst, en hand som bär och en famn att vila sig i – hos Herren Jesus. Han som gav sitt liv för oss vet vad lidande är. Gud skall öppna nya dörrar och en ny väg, Han skall leda Sirpa och de som vill stöda arbetet i Gambia med Abou Camara i deras församlingsplantering.

VI TACKAR GUD för det arbete Jonny och Sirpa har utfört i Gambia och ber om Guds välsignelse över fortsatt arbete bland folken i Gambia. Vår tacksamhet till Gud för vad våra vänner Forsströms kunnat förmedla är stor.

Läs också Abous vittnesbörd längre ner på sidan!

å Jonny och Sirpa” mötte… det var inte normalt för vita missionärer. 2) Jag trodde att de låtsades vara vänliga. 3) Jag frågade mig själv vad detta galna vita par önskade av en afrikansk pastor.

Men efter en tid försvann alla mina tvivel på Jonnny och Sirpa. Mellan år 2007 och 2013 planterade vi tillsammans sex församlingar. Jonny var en stor uppmuntran för arbetet i Gambia.

Nästan varje gång de kom till Gambia startade vi arbete i en by och sedan gjorde Gambuab-teamet uppföljningsarbete och lärjungaträning.

Nu har vi planterat totalt 35 församlingar i Gambia och tio församlingar i Guinea Bissau. 31 församlingsplanterare är engagerade i arbetet. (När Jonny och Sirpa kom var de bara tre,

översättarens anm.)

Vår vision är att plantera församlingar i fyra länder i Västafrika; Gambia, Senegal, Guinea Bissau och Guinea Conakry.

Som kyrka är vi också engagerad i barnhemsarbete. Vi har tre barnhem och 53 barn, som blir välsignade genom vårt arbete.

Genom åren fick församlingsplanterandet pengar endast genom Jonnys förmedlande.

När jag minns Jonny ser jag en sann broder, en trogen evangelist med ett sant hjärta för det Jesus beordrade i missionsbefallningen. En av de få européer som jag kunde kalla broder är i sanning Jonny.

Jonny var en av de mest effektiva man–till-man-evangelister jag någonsin mött och hans engagemang för arbetet i Gambia har blivit till stor välsignelse för oss.

TEXT: ABOUBACARR CAMARA

EN DAG BERÄTTADE Jonny att det fanns

ÖVERSÄTTNING: KAJ HOLTTI

en gammal missionär i församlingen i Ekenäs som alltid bad för mig, denne hade varit missionär i Afghanistan.

Detta uttalande av Jonny uppmuntrade mig mycket genom åren.

PÅ VÄG • MAJ 2015

17

Kinamissionen firar 125 år

Fria Missionen en del av grund Det missionsarbete som China Inland-missionen startade i Kina 1866, som Fria Missionen och senare Fria Missionsförbundet samarbetade med, är en del av grunden till den starka församlingsutveckling som nu sker i Kina – samtidigt som det pågår en omfattande förföljelse. Där FMF arbetade i Yungsin och Yungfeng, där ”våra” tre missionärer blev martyrer 1930, finns idag livskraftiga församlingar.

TEXT: OLOF GÖTHELID FOTO: PIXABAY

DEN TVÅSPRÅKIGA FRIA Missionen (FM) grundades 1889 av de församlingar som bildats under 1880-talet och som hade samma struktur. De kallades alla ”friförsamling”, ett namn som har att göra med öppenhet i trosfrågor, till exempel i nattvardsfrågan som också

18

PÅ VÄG • MAJ 2015

var en bidragande orsak till samfundsbildningen.

Endast ett halvår senare, i Mariebebådelsehelgen 1890, hölls ett missionsmöte i Ekenäs som kom att bli avgörande för mycket i FM:s fortsatta arbete och därmed dess fortsättning i

Fria Missionsförbundet (FMF) och Missionskyrkan i Finland (MKF) I början av 1920-talet delades Fria Missionen - Vapaa Lähetys av språkliga skäl i två rörelser. Den finska blev Suomen Vapaakirkko (SVK) och den svenska fick namnet Fria Missions-

DET FINNS BERÄKNINGAR SOM SÄGER ATT ÅR 2030 KAN KINA HA VÄRLDENS STÖRSTA NATIONELLA KRISTENHET. T.EX. I WENZHOU, SOM KALLAS ”KINAS JERUSALEM”, MED NIO MILJONER INVÅNARE ÄR MINST EN MILJON KRISTNA. PÅ SAMMA GÅNG PÅGÅR EN OMFATTANDE FÖRFÖLJELSE AV DE KRISTNA.

den för det som idag sker i Kina förbundet (FMF). SVK bildade samfund under den då nya religionsfrihetslagen och FMF bildades under föreningslagen för att under år 2004 bilda samfund i den då omarbetade religionsfrihetslagen.

I och med delningen av FM delades också den yttre missionen. SVK ”fick” Himalaya där missionen startat 1895 och Kina föll på FMF. Eftersom missionen i Himalaya började trettio år innan delningen skedde hade arbetet där också stor plats i FMF och detta får idag uppföljning genom det arbete som MKF deltar i där.

I ÅR, 2015, är det alltså 125 år sedan missionsmötet i Ekenäs hölls. Att

detta stora och avgörande möte hölls endast ett halvår efter FM:s bildande hade sin grund i missionselden som brann i församlingarna. I mötet beslöts att så snart en missionärskandidat anmälde sig skulle man avskilja denna/denne och därmed sända sin första missionär.

En annan sak i detta möte var den efter förhållandena stora insamling som gjordes, 6.056 mark. 1000 mark av dessa gick till kinamissionen som ännu inte börjat och det övriga till Emil Hedenströms arbete i Afrika, till ett bönehus i ”E”, och till Emma Mäkinens skyddshem. En härlig blandning av yttre och inre mission,

EN MAN SOM kom att betyda mycket både för FM och för dess yttre mission var den rikssvenske missionsmannen Fredrik Fransson. Han var fylld av kärlek till Jesus och till människorna.

Han besökte Finland 1888 och hade möten bland annat i Kotka, Ekenäs, Vasa och Åbo. I november månad hade han en treveckors evangelistoch missionskurs i Helsingfors, i Allianshuset, numera Andreaskyrkan. En av deltagarna där var läraren (på den tiden hette det lärarinna) Agnes Jeanette Meyer.

Kursen fick många konsekvenser.

Fransson sände ut ett stort antal av deltagarna som evangelister till Finland, Tyskland och Ryssland. Två av

PÅ VÄG • MAJ 2015

19

”Även om det på den tiden fanns motstånd mot kvinnliga förkunnare hade Fransson övertygelsen att kvinnorna skulle ta del i missionsarbetet, främst ”där behofven är störst.”

de kvinnliga deltagarna sändes till Berlin. Även om det på den tiden fanns motstånd mot kvinnliga förkunnare hade Fransson övertygelsen att kvinnorna skulle ta del i missionsarbetet, främst ”där behofven är störst”.

Litet senare besökte den rikssvenska språklärarinnan Nelly Hall Finland och predikade bland annat i Allianshuset i Helsingfors. Besöket stärkte missionsivern men motståndet mot kvinnliga förkunnare växte också.

En annan viktig händelse hade skett tidigare. Edward Björkenheim och Antti Mäkinen studerade 1883-1884 i London. Då fick de kontakt med China Inlandmissionen (CIM). År 1885 höll Antti Mäkinen det första föredraget i Finland om kinamission. Det var ett ”missionsfrö” som grodde i tre år till 1888 och fortsatte växa till 1890.

I MISSIONS- OCH evangelistkursen 1888 var alltså Agnes Meyer en av deltagarna och där upplevde hon Guds kallelse att resa till Kina som missionär. Men FM hade ingen mission i Kina. Hon var också deltagare i missionsmötet i Ekenäs. Trots beslutet

20

PÅ VÄG • MAJ 2015

om att sända den första som anmäler sig, vågade hon inte anmäla sig. Hon tyckte att det var ett alldeles för stort uppdrag för henne. Men strax efter mötet behövde hon inte anmäla sig utan fick förfrågan om hon var villig att resa till Kina. Efter stor tvekan svarade hon ja.

Vid Fria Missionens första årsmöte, i Åbo 30 juni 1890, avskildes hon och efter språkstudier i London anlände hon till Kina den 21 februari 1891.

Därmed blev Agnes Janette Meyer Fria Missionens och Finlands första kinamissionär. Det var bråttom. Det hade att göra med Fredrik Franssons förkunnelse om att Jesus kommer snart tillbaka och skulle världen vinnas för Jesus skulle det ske snabbt.

Här finns två karakteristiska drag för väckelsekristendom: Jesu återkomst ska hållas aktuell och det finns många sätt att arbeta för människors frälsning.

De här händelserna kan vara en återklang av vad Paulus skriver i 1 Korintierbrevet 3:6: ”Antti Mäkinen planterade, Fredrik Fransson vattnade och Gud gav växten”.

Hudson Taylor var grundare och

ledare av CIM och arbetet i Kina började 1866. CIM fick snabbt många missionärer, redan tjugo år efter starten hade man 100 missionärer.

Tillväxten fortsatte både i antal missionärer, missionsstationer, inrättningar och dop av människor som kommit till tro på Jesus. ÅR 1900 SKEDDE det så kallade boxarupproret som var både andligt och politiskt. Det drabbade inte någon av FM:s utsända, men många andra, 58 missionärer och 21 barn – alla var kolleger och vänner till Hudson Taylor. När han fick beskedet om upproret och omfattningen var han på ett vilohem i Schweiz, utmattad både psykiskt och fysiskt. Detta var mer än han tycktes kunna orka med. Men det fanns en väg för honom i allt att uthärda. Han lär ha sagt ”jag kan inte läsa, inte tänka, inte be, men jag kan förtrösta”.

30 år senare, i februari 1930, mördades tre av FMF:s utsända som arbetade i Yungsin och Yungfeng – Elli Cajander, Edith Ingman och Agnes Hedengren. Den fulla sanningen hur allt gått till kom aldrig fram trots flera

undersökningar. Sannolikt dödades de tre och kastades sedan i floden.

1930 var ett prövningens år för FMF:s kinamission, men arbetet fortsatte ännu i 20 år och bland andra blev Karin Ekholm, Tyyne Sihvonen och Sig Savander missionärer.

AGNES MEYER KOM alltså till Kina 1891. År 1892 reste Verna Hammarén och Wilhelmina Arpiainen till Kina och under Agnes Meyers första, och enda, hemmaperiod avskildes och utrustades ytterligare tre missionärer – Elli Cajander, Vilho Grönlund och Sofie Lagerstam.

Agnes Meyer stod bokstavligen med biljetten i hand för ny utresa när det visade sig att hon behövde gå genom en läkarundersökning. Den ledde till operation som i sin tur ledde till att hon den 11 oktober 1897 avled.

Hennes biljett fick återsändas men hon fick en annan istället – till det himmelska landet! En hängiven och banbrytande tjänst fick ett hastigt slut.

TROTS ATT MÄNNISKOR kom till tro och

arbetet fortsatte och utvecklades

under 1940-talet ökade också förföljelser, våldsamheter och dödande. Det ledde till att ”en sista dag” kom. Ur Fria Missionsförbundets hundraårsskrift Tro och Liv saxar jag några ord som avslutning: ”Snart kom den dag då alla utländska missionärer fick order om att lämna landet. I mars 1951 kom Karin Ekholm och Sigrid Savander från Kina för sista gången.

I februari 1891 kom Agnes Jeanette Meyer till Kina. Drygt sextio år senare fick de då båda utsända lämna landet.

En epok i Fria Missionsförbundets missionshistoria var slut. Evigheten skall ge svar på vad dessa sextio år betytt och ska också visa att varken martyrium, utvisning, mödor eller bekymmer varit förgäves”.

Under senare delen av år 1952 blev det klart att det fanns möjligheter för FMF att sända missionärer till Taiwan. I april 1953 kom Karin Ekholm till Taiwan och följdes senare av Per Byman och Margareta Finne. År 1994 kom Per Byman från Taiwan som den sista av FMF:s utsända dit.

2015 ETT JUBILEUMSÅR I år 2015 firar vi i Missionskyrkan i Finland och Suomen Vapaakirkko 125 år från starten av missionsarbetet i Kina. Årets festligheter började i Vapaakirkko i Helsingfors 27-28 februari med Chinaforum som leddes av Vapaakirkkos missionsledare Richard Brewis. Dagarna ordnades tillsammans med Suomen Lähetysneuvosto och den Evangeliska Alliansen i Finland. MKF representerades av Olle Rosenqvist.

Projektplaneringsresa till Nepal blev en mardröm MKF:s t.f. biståndsledare Bjarne Rönnqvist, evangelist Olle Rosenqvist och läkaren Ture Huhtamäki besökte i april Nepal för en andra projektplaneringresa i landet. Under resan var möten med frivilligorganisationer som önskar utveckla hälsovården i Khalingland inplanerade, liksom här finns plats för kort möten med myndigheter, finska info om det ännu behövs ambassaden och olika organisationer som arbetar i Nepal.

Lördagen den 25 april nåddes MKF av beskedet att en kraftig jordbävning orsakat stor förödelse i Nepal. MKF:s utsända befann sig i händelsernas centrum i Nepals huvudstad Kathmandu vid tidpunkten för skalvet. Alla tre klarade sig undan utan större skador, men chocken var givetvis stor.

Vid tidpunkten för På Vägs tryck är MKF:s utsända fortfarande välmående och de försöker ta sig hemåt så fort det är möjligt.

För vidare rapportering om händelserna i Nepal hänvisar vi till MKF:s hemsida www.missionskyrkan.fi.

Festårets tema är Valmistakaa Heralle tie (Förbered för Herren en väg). Huvudfesten för 125-årsjubileet hålls i Seinäjoki den 4 juli i samband med Vapaakirkkos sommarfest.

OLLE ROSENQVIST Spricka i vägen utanför kyrkan där Bjarne, Olle och Ture befann sig då skalvet skakade marken. Foto: Bjarne Rönnqvist

PÅ VÄG • MAJ 2015

21

Ebeneserkyrkan satsar stort och bygger nytt

”En plats där människor möts och relationer knyts”

Lilla bilden: Ebeneserkyrkans pastor Stefan Löv. Stora bilden: Så här är det tänkt att Ebeneserkyrkans all-aktivitetscenter ska se ut då det är klart.

Under de senaste tio åren har Ebeneserkyrkan i Jakobstad vuxit mycket. Nu har församlingen kommit till den punkt då utrymmesbristen blivit ett hinder för att visionerna ska kunna förverkligas. I september inleds därför byggandet av ett splitternytt all-aktivitetscenter som församlingen hoppas ska kunna tjäna människor i hela regionen – till ande, själ och kropp!

TEXT: JESSICA TAIPALE FOTO: PRIVATA

”En byggnad som är ändamålsenlig till att styrka Kristi kropp, betjäna samhället och nationerna så att evangelium får gå ut till frälsning och lärjungaträning.” Så beskriver Ebeneserkyrkan sin nya byggnad i ett planeringsdokument som skrivits inför

22

PÅ VÄG • MAJ 2015

bygget. Visionen för byggnaden är stor och går i linje med Ebeneserkyrkans övergripande vision – att förvandla liv och samhälle.

– Och då har ju allt betydelse, även byggnaden, konstaterar Ebeneserkyrkans pastor Stefan Löv.

Stefan berättar att församlingen därför väljer att inte endast kalla den nya byggnaden ”kyrka”.

– Vi vill mycket mer än så. Därför kallar vi också vår nya byggnad för ett ”all-aktivitetscenter”, då är begreppet inte så smalt.

Nuvarande lokalen för liten Ebeneserkyrkan i Jakobstad har redan under de senaste tio åren ställts inför det faktum att den nuvarande kyrkbyggnaden, som tjänat församlingen sedan 1892, är alltför liten.

– Vi ryms till ett möte om alla sitter still, säger Stefan. Men vi vill ju också att barnen ska kunna ha en ändamålsenlig verksamhet och vi vill kunna tänka visionärt. I vår nuvarande byggnad finns ingen tillväxtpoten-

tial. Vi ryms inte in på ett vettigt sätt, det finns saker vi vill göra som inte går att förverkliga nu.

Hittade lämplig tomt Då församlingen förstod att tanken på ett nybygge behövde bli verklighet, tittade man till en början på olika möjligheter. Först tänkte man att den nuvarande byggnaden kanske kunde byggas ut, men då man inte fick lov att köpa granntomten strandade planerna där. Församlingen har också sett på en mängd befintliga lokaler, men ingen har varit riktigt lämplig.

Då gick församlingen in för alternativet att bygga något helt nytt i stället.

Man hittade en lämplig tomt på 2,3 hektar precis vid gränsen mellan Jakobstad och Pedersöre.

– Det är en lättillgänglig och strategiskt välbelägen tomt på så sätt att man kommer till den från alla håll, berättar Stefan.

För tillfället står ett tretton meter högt kors på tomten.

– Det har vi tillverkat av en tall som

stod där färdigt, som en markering om vad som är på gång!

Bygger en vision Stefan berättar att församlingen vill komma bort från tanken att de bygger en lokal.

– Vi vill inte tänka att vi bygger ett hus, utan vi bygger en vision. Visionen är i grunden att hjälpa människor.

Människor ska kunna komma till allaktivitetscentret för att möta Herren.

Därför vill vi jobba så helhetsmässigt som möjligt, så att vi kan möta människor i alla olika faser.

Stefan tror att en trend i samhället är att alltmer faller på den tredje sektorn.

– Församlingen om någon borde gå i bräschen för detta och fundera på hur vi kan möta behoven. Människan är ande, själ och kropp. Att kunna möta alla dessa behov, och komplettera detta med förkunnelse, är att ha omsorg om människan.

Ett hus där något alltid händer Tanken är att det nya centret ska tjäna enligt ”flygplatstanken”, det vill säga att det i byggnaden ständigt ska vara något på gång och att människor kommer och går till olika aktiviteter som sker i byggnaden.

– De här aktiviteterna kan vara både sådana som direkt arrangeras av församlingen eller sådant som sker i företagarflygeln eller av inhyrda i

kyrksal, gymnastiksal, cafeteria, auditorium eller liknande, förklarar Stefan.

En bärande del av visionen är också att byggnaden ska få fungera som ett ”hälsans hus”.

– Församlingens kärnverksamhet handlar naturligtvis om frälsning, helande och upprättelse. Men vår längtan är att via denna byggnad kunna involvera andra goda krafter som Gud skapat förutom förkunnelse av Ordet och förbön.

Därför omfattar centret en företagarflygel, där rummen ska hyras ut till företagare vars verksamhet går i linje med visionen – exempelvis till företag som producerar hälsovårdstjänster, fysioterapeuter, psykologer, själavårdare, kuratorer och liknande.

Man planerar också att byggnaden ska inhysa någon form av bibelskola och givetvis utrymmen att ordna konferenser, konserter, bröllop, begravningar eller andra evenemang i. Även en matservering i församlingens regi planeras.

– Vi vill ju att byggnaden ska vara en mötesplats där människor möts och relationer knyts. Då blir verksamheten kring kök och cafeteria viktig, säger Stefan.

Stefan förtydligar att församlingen kommer att vara tydlig med profileringen av husets användning.

– Det är inte så att man måste göra något ”kristet” för att kunna hyra in

sig. Däremot måste man följa spelreglerna och respektera våra värderingar.

Det som skall förmedlas via verksamheten i byggnaden är i grund och botten det goda, sunda livet som Skaparen gett oss.

Stor trosutmaning för församlingen Stefan sticker inte under stol med att bygget är en enorm trosutmaning för Ebeneserkyrkan. Så kallade troslöftesoffer kommer att ge bygget en regelbunden ekonomisk bas. Även gåvor, kollekter och testamenten utgör en viktig del av ekonomin. Dessutom är bidrag från bland annat EU och NTMcentralen möjliga att få för den del av bygget som inte är direkt församlingsförankrad. Lån ses också som en möjlighet. Församlingen har nyligen tillsatt en finansieringsgrupp som planerar marknadsföringen av lokalerna och funderar på hur de ekonomiska utmaningarna ska lösas på bästa sätt.

Trots de stora utmaningarna är bygget förankrat bland församlingsmedlemmarna.

– Nu har vi gått in för det här som en grupp. Vi har fört många samtal, det måste man i ett sådant här läge, och processen har tagit lång tid. Det här är nu tredje året som vi vrider och vänder. Det har funnits åsikter både för och emot, men när byggbeslutet togs på församlingens årsmöte för ett år sedan var 90 procent av de röstberättigade för bygget.

Stefan är ivrig att se det nya centret bli klart, och konstaterar att det är med både iver och bävan som byggandet inleds.

– Bygget går inte att förverkliga enbart under naturliga omständigheter, det behövs också mirakler!

Ebeneserkyrkan räknar med att själva byggandet ska kunna inledas i september. All-aktivitetscentret planeras stå klar någon gång under 2017. På Väg kommer att följa med hur bygget fortlöper under de kommande åren.

På 1 maj förra året ordnade församlingen kalas på den nya tomten.

PÅ VÄG • MAJ 2015

23

Biståndsprojekten i Brasi

MKF:s biståndsprojekt i Brasilien och P UM:s finansiering av projekten tog s är nu tillbaka i Vasa, medan famil där de försöker hitta DIOSPI SUYANA, PERU Ann-Charlotte ”Lotten” Rönnqvist

sedan se att det inte fanns så stort intresse för dem.

Lotten tillsammans med vårdare på avskedsfesten. Foto: privat

Vilka var de största glädjeämnena?

– De största glädjeämnena var att se fattiga patienter få möjlighet till en lösning på sina hälsoproblem och möjlighet att förebygga sjukdomar i framtiden. Nyligen hörde jag om en kvinna som tänkte ta sitt liv när hennes syn försämrades. Hon kom till sjukhuset och fick vård och information om vad synförsämringen berodde på. Genom vården kunde hennes syn bli bättre igen eftersom hon fick veta hur hon skulle sköta sig. Hon fick sin livslust tillbaka.

Lotten, beskriv arbetet i Peru.

– När jag kom till Diospi Suyana i Curahuasi i september 2011 fungerade sjukhuset med 40 bäddplatser, fyra operationssalar, tolv läkamottagningsrum, en intensivvårdsenhet med fem platser, laboratorium, röntgen med datortomograf och fysioterapi. Tandkliniken var då det senaste tillskottet.

I januari 2012 startade ögonkliniken och i april 2012 invigdes barnklubbshuset, där omkring 400 barn får samlas och lära sig en massa saker varje vecka. I mars 2014 invigdes skolan, som under första året fungerat med förskola och de lägre klasserna. I år, 2015 har man utökat med högre klasserna.Nästa projekt är en radiostation.

Den planerar man börja bygga när regntiden är över nu i maj.

Vilka var dina uppgifter?

– Mina arbetsuppgifter har varit att fungera som överskötare för vårdper-

24

PÅ VÄG • MAJ 2015

sonal. Det har gällt att rekrytera ny personal när någon slutat, se till att allt fungerat, pussla om i personalen när någon varit borta eller då det behövts förstärkning på någon avdelning. Jag har haft hand om skolning av personal och hälsoundervisning för patienterna tillsammans med läkarna.

Och i övrigt har jag funnits till hands för vårdpersonalen när de kommit med sina bekymmer och problem.

Vilka var de största utmaningarna i ditt arbete?

– I början var det väl att plötsligt se till att patienterna fick den vård de skulle ha när någon i personalen slutade från en dag till en annan, och att inte bli så förvånad om inte löften hölls – att ny personal, som lovat börja jobba, sedan inte kom. Det var väl en del av kulturanpassningen...

En stor utmaning var att ordna skolningstillfällen för personalen, för att

Hur utvecklades arbetet under din tid i Peru?

– När jag kom till sjukhuset hade arbetet där fungerat i ungefär fyra år och det var rätt bra inarbetat. Ögonkliniken startade några månader efter att jag börjat och jag fick vara med och se den komma igång. Vi försökte förbättra sjukhushygienen med skolning i handhygien och ökad användning av handdesinfektion.

Annars försökte jag kolla upp hur nöjda patienterna var och i samråd med personalen se till att olägenheter rättades till. Situationen för den peruanska personalen förbättrades med minskning av arbetstimmar och förändring av arbetsschemat, vilket gjorde att personalen stannade längre på jobb.

Motsvarade tiden i Peru de förväntningar du hade innan du åkte dit?

– När jag åkte till Peru visste jag inte så mycket om vilka mina uppgifter

ilien och Peru avslutades

Peru avslutades i år, då avtalsperioderna för slut. Biståndsarbetaren Lotten Rönnqvist ljen Korkman Lopes bor kvar i Brasilien a nya vägar för sitt arbete.

Nu är du hemma i igen, saknar du Peru?

– Nu är det så nyligen jag kommit hem så jag kanske inte riktigt hunnit sakna så mycket, men det är klart att jag saknar vännerna jag fått i Peru och då särskilt församlingsgemenskapen och arbetskamraterna på sjukhuset. Jag saknar också möjligheten till vandringar i bergsnaturen och simbassängen utomhus, som jag fick ha för mig själv när jag tog en simtur innan jag gick till jobbet på morgonen.

Har du något på hjärtat som du vill hälsa läsarna?

– Sjukhuset, skolan och småningom radiostationen Diospi-Suyana finns kvar i Curahuasi, och där finns möjlighet att hjälpa till som volontär för längre eller kortare tid. Man tar gärna emot medhjälpare från olika länder.

Man måste dock behärska det spanska språket.Fortsätt gärna att be för Diospi-Suyana och arbetet i Peru!

Mera information finns på hemsidan www.diospi-suyana.org.

INTERVJU: JESSICA TAIPALE

BRASILIEN Anna Korkman Lopes och Marcelo Lopes OM DU VILL VARA MED PÅ FAMILJEN KORKMAN LOPES LISTA FÖR ATT FÅ BÖNEÄMNEN OCH INFORMATION, SKRIV ETT MAIL TILL: MARCELO.ANNA@GMAIL.COM

I slutet av 2014 avslutades UM:s finansiering av projekt i Brasilien.

MKF stöder fortfarande arbetet med det som är möjligt. Här skriver Anna Korkman Lopes om hur framtiden för det fortsatta arbetet och familjen ser ut.

I och med att finansieringen till projektet i Brasilien tog slut, gick vår familj in i en så kallad “tält-makar”period. Marcelo utövar sitt yrke som advokat och arbetar för att bygga upp en tillräcklig klientbas för att kunna försörja familjen. Jag, som erbjuder mina tjänster som coach, har ännu inga klienter. Samtal fördes med det brasilianska Baptistsamfundets utrikesmission, som har över 300 utsända missionärer och intresse av att skapa ett coachning-program för sina regionala ledare. Men i och med den ekonomiska krisen i Brasilien har dessa planer inte ännu satts i verket.

Att vi skall få tillräckligt med klienter

Anna och Marcelo. Foto: Martti Kainulainen

skulle bli. Jag hade nog gärna sysslat litet mera med direkt patientvård tillsammans med den peruanska personalen och inte så mycket med administration, men det var litet svårt att få till det.

eller jobb är ett viktigt böneämne.

Det arbete som tidigare finansierades från Finland fortsätter nu på följande sätt: Marcelo erbjuder fortsättningsvis juridisk rådgivning i kåkstaden. Han har fått några klienter genom arbetet där, men har också tillfälle att evangelisera och erbjuda själavård. På senare tid har han bland annat tagit emot och fått stöda en kvinna som våldtogs av sin chef. Han har också medlat mellan en mormor, som under många år tog hand om sitt barnbarn, och hennes dotter som plötsligt återtog vårdnaden igen. Mormodern fick inte se barnbarnet under en tid och har nu nyligen, med Marcelos hjälp, fått tillfälle att besöka barnbarnet.

Jag skriver fortfarande varje vecka en artikel för sajten www.saberviverbem.com, vars uppgift är att uppmuntra och stöda kvinnor och mammor genom att, på kristen grund, diskutera familjerelationer, personlig PÅ VÄG • MAJ 2015

25

utveckling, problemlösning och krishantering med mera. Sajten har nu över tusen unika besökare varje månad.

Jag arbetar också för att kunna erbjuda Saber Viver-kursen (en livskvalitetskurs för kvinnor) på nätet. Det kräver att många videor ska planeras, skrivas, spelas in, klippas, sättas upp på webbsidor med mera. Meningen är att kursen skall säljas för att också kunna täcka de utgifter (för utrustning, verktyg, kostnader för webben osv) som vi själva tillsvidare står för. Detta är ett annat viktigt böneämne. Kursen fortsätter också att erbjudas av de tränade facilitatörerna. Just nu pågår en kurs på ett rehabiliteringshem för drogmissbrukande kvinnor och en annan kurs kommer snart att starta i en förstad till Rio i en baptistförsamling som ligger nära ett fattigt område.

Organisationen OIKOS har rekommenderat oss som föreläsare vid retreater för par, vilket resulterat i fyra inbjudningar till retreater i år.

Dessa uppdrag är i någon grad inkomstbringande men vi kan inte tänka oss att vara borta från barnen mer än en eller max. två gånger i månaden.

I den lokala församlingen där vi går, är barnen med i olika körer och klubbar. Som volontärer ansvarar jag och Marcelo för arbetet för familjerna i församlingen, vilket innebär att koordinera olika program och evenemang under året.

Säkerheten är ett annat böneämne.

Det intryck vi får i vår närmiljö, det område där vi bor, där kyrkan finns och där barnen går i skola, är att det blivit vanligare med rån och våld.

Detta kan ha att göra med den ekonomiska och politiska kris landet går igenom, men det kan också finnas orsaker i hur polisens arbete sköts och vilka banditligor som nu har kontroll över vissa närbelägna områden.

TEXT: ANNA KORKMAN LOPES

26

PÅ VÄG • MAJ 2015

Kontroll av biståndshantering i Tanzania Utrikesministeriet utför under april och maj en granskning av Frikyrklig Samverkans biståndshantering under åren 2012-2014, med fokus på Finlands Svenska Pingstmission (FSPM) och MKF som driver projekt i Tanzania. Granskningen undersöker att biståndsmedlen används enligt reglerna, men ser också till

beslutsprocesser inom samfunden och projekten och att givna gåvor går till rätt ändamål. Kontrollanterna besökte projektplatserna i Tanzania (för MKF:s del skolan NLA) i slutet av april. Granskningen utförs av revisionsföretaget KPMG på uppdrag av Utrikesministeriet.

Ekonomiska oklarheter i Guyana Under 2014 uppdagades vissa oklarheter i redovisningen för MKF:s biståndsprojekt i Guyana. Oklarheterna kunde kopplas till den dåvarande projektkoordinatorn som anställdes 2009.

Det saknas verifikation för 1 886 950 GYD (motsvarande cirka 7000 euro, vilket styrelsen för projekten i Guyana (Social Board) har uppmanat personen att återbetala. Han har tagit ett lån och återbetalat summan som berör åren 2011-2013.

Det var under 2013 som styrelsen fick misstankar om att allt inte stod rätt till. Då gjordes en intern revision, vilket ledde till att ärendet uppdagades. MKF vet ännu inte om det är fråga om slarv eller förskingring, eller en blandning av båda. Nu kommer en extern revision kring ärendet att göras, för att kolla upp att det inte finns flera oklarheter. MKF hoppas få revisionen, som sker i sam-

verkan med Utrikesministeriet, klar under våren.

Utrikesministeriet i Finland har gett MKF grönt ljus att fortsätta verksamheten med Full Gospel Fellowship i Guyana om vi så önskar. MKF har gjort bedömningen att händelsen inte påverkar samarbetet i nuläget.

Alfred avslutade också sin tjänst 31.12.2013, och är därmed heller inte längre med i projektverksamheten.

I Guyana finns nu en bra koordinator, Karlene Williams, som MKF bedömer som trovärdig och pålitlig.

Hon är svärdotter till Elsworth Williams, och MKF räknar henne på så sätt som lojal till sin uppdragsgivare. MKF anser också att Social Board gjort ett bra jobb med att försöka reda upp oklarheterna, och att de inte försökt dölja det skedda för MKF. TEXT: BJARNE RÖNNQVIST

NYHETER, REPORTAGE, RESESKILDRINGAR OCH INFORMATION OM MKF:S ARBETE I FINLAND OCH VÄRLDEN ÖVER. ALLT DETTA HITTAR DU PÅ:

www.missionskyrkan.fi

MKF BEFINNER SIG JUST NU I ETT MYCKET SVÅRT EKONOMISKT LÄGE. MED ANLEDNING AV DETTA PUBLICERAR PÅ VÄG EXTRA INSATTA SIDOR MED INFORMATION OM SITUATIONEN I NULÄGET OCH TÄNKBARA LÖSNINGAR.

M

MKF KAN TVINGAS PERMITTERA

KF:s ekonomi är nu verkligen i kris. Under sitt senaste möte den 17-19 april tvingades samfundsstyrelsen besluta om permitteringsvarsel för sina centralt anställda. Styrelsen ser detta som en allra sista utväg och hoppas innerligt att beslutet inte ska behöva verkställas.

PERMITTERINGAR SKULLE I förlängningen kunna få vittgående följder för hela MKF:s arbete, både hemma och på missionsfältet. Även om styrelsen också beslöt om andra spar- och saneringsåtgärder, räcker pengarna inte till.

Detta beror delvis på våra fastigheter (även om både drifts- och renoveringskostnaderna har minskat betydligt och kommer att fortsätta minska), delvis på våra allmänna utgifter (till exempel löner, konferenser, administration, Sjömansro) och delvis på missionen (Evangelist-

missionen samt övriga missionsprojekt som inte får stöd av finska staten).

FÖR ATT UNDVIKA permitteringar och få en stabilitet i ekonomin vädjar samfundsstyrelsen nu till de lokala församlingarna i vårt samfund och till privatpersoner att regelbundet stöda MKF. Lokalförsamlingarna uppmuntras våga gå in för tionde av tionde. De pengarna används för att finansiera våra allmänna kostnader och det är något som kan tillämpas av både små och stora församlingar och som delar ansvarsbördan på ett jämlikt sätt. Privatpersoner kan gå in för månatligt givande till MKF. Därutöver uppmuntras både församlingar och privatpersoner till ett fortsatt kontinuerligt stöd till vår viktiga yttre mission.

Samfundsstyrelsen, 19 april 2015

PÅ VÄG FRÅGAR: TILL VAD BEHÖVS ETT SAMFUND?

Du jobbar mycket med ungdomar, läger och Midvinterveckan, och du sitter din andra period i samfundsstyrelsen. Vad ser du som positiva saker och skeenden idag?

– Allmänt i Kristi kropp är att murarna mellan samfunden blir lägre och samarbetet ökar. Det behöver inte innebära att olikheterna suddas ut, men att man kan dra nytta av varandras styrkor. Ett exempel på samarbete är Kristendomsskolan, som nu för sjätte året ordnas gemensamt med baptisterna.

Hur är det med Midvinterveckan, som är ett av de största lägren för finlandssvenska kristna ungdomar?

– Ledningen fungerar allt mera synligt som ett team. Talarna är med i hela skeendet och teamet kommunicerar flitigt med varandra för att undervisningen och alla aktiviteter ska bygga upp en helhet. Under mötena sänder teamet fram de personer som bär de funktioner som behövs för tillfället – lärare, evangelist, lovsångare – så alla i teamet bör vara redo att antingen stiga fram eller att ge plats åt någon annan. På så sätt hålls Jesus i centrum, inte enskilda personer. Detta sker öppet inför lägerdeltagarna, som ser att sättet fungerar och tar modell av det.

Det andra positiva är att Midvinterveckan växer längre än ett nyårsläger. Årets Midvinter-ekon har varit de största hittills. Det är en stor

kontaktyta med ungdomar som längtar efter ett äkta liv med Jesus.

Hur tycker du det fungerar inom pastorskåren?

– Man är välkommen sådan man är.

Det är god gemenskap. Det är tillåtet att vara sårbar. Jag tycker att vi får en större samsyn vad gäller tjänstegåvorna, och det är nödvändigt.

Vad är positivt med samfundet?

– "Kostymen" håller på att "slimmas", som vi sade på höstmötet i Lappvik.

Behöver lokalförsamlingen ett samfund?

– Ja, åtminstone är det oerhört viktigt att man är kopplad till ett större sammanhang, för att kunna berika och berikas. Tillhörigheten, och möjlighet att bedriva mission, mera effektivt, talar för att ha ett samfund.

PÅ VÄG • MAJ 2015

27

MKF-SPECIAL

MATS BJÖRKMAN, PASTOR Har jobbat i Kvevlax Missionskyrka sedan 2003, föreståndare sedan 2009.

”DET FINNS STORA UTMANINGAR JUST NU” MKF:s samfundsledare Håkan Björklund delar med sig av sina tankar om vilka de aktuella utmaningarna inom samfundet är just nu. ”Vi är en stor familj, låt oss vårda varandra på bästa möjliga sätt” skriver Håkan.

När jag skriver detta har vi just avslutat vårt senaste samfundsstyrelsemöte som vi delvis har haft tillsammans med FMU. Vi har hållit till på Sjömansro, som är en perfekt plats för evenemang av det här slaget. Det har varit intensiva dagar, där vi har diskuterat både positiva och negativa saker inom samfundet.

MKF-SPECIAL

En expansiv fas Till först vill jag säga att jag upplever att vårt samtalsklimat inom styrelse och pastorskår är mycket positivt.

Det är lätt att diskutera också svåra frågor. Jag upplever en ärlighet, som vill föra oss framåt på många områden.

Vi är just nu inne i en rätt expansiv fas, där vi ser att bit efter bit faller på plats. Till exempel när det gäller frågor inom pastorskåren, pastorsutbildning, planeringar för weekender för församlingarnas styrelser och ledningsgrupper, strategifrågor, krishanteringsplaner, konferensupplägg, missionsmöten, med mera.

Det finns inte pengar Trots det positiva, finns det ändå många väldigt svåra frågor just nu.

Den absolut svåraste frågan gäller samfundets ekonomi. Pengarna räcker helt enkelt inte till! Många av MKF:s trogna givare har under de senaste åren flyttat hem till Herren.

Dessutom har Sjömansro slukat jättestora summor på grund av alla skador som skett. Trots att försäkringarna har täckt kostnader för en och en halv miljon euro, så har MKF ändå varit tvunget att betala många hundra

28

PÅ VÄG • MAJ 2015

tusen för att få stället i skick. Dagens myndighetskrav när det gäller till exempel brand och elektricitet är mycket stora och kostsamma för lokaler där människor inkvarteras. Dessutom har bergvärme installerats i bägge husen.

Inkomsterna borde öka Vi har inom MKF haft en grupp som "lusläst" våra inkomster och utgifter och därmed kunnat konstatera att väldigt litet kan sparas in på utgifter.

Istället är det inkomsterna som borde öka! I våra nordiska grannländer får kyrkosamfunden stora bidrag från

”En annan stor utmaning ligger i att hjälpa de små församlingarna, som kämpar med stigande åldersstruktur och få medlemmar.”

Håkan Björklund

staten för att kunna verka, medan vi i Finland får endast fem euro per år och samfundsmedlem. Detta ställer till problem!

Det är säkert inte så lätt att förstå vilket enormt papperskrig som fordras för att vi ska kunna upprätthålla våra församlingar och vårt missionsarbete, men tyvärr ser verkligheten ut just så.

Dessutom måste all ekonomisk redovisning hålla god kvalitet, försäkringar för missionärer och fastigheter måste betalas, tillstånd för olika penninginsamlingar måste skötas, med mera. Listan kan göras mycket lång och det värsta av allt är att allt detta kostar! Vi ber därför att Gud ska kalla på nya givare, för att vi ska kunna fortsätta med vårt gemensamma arbete både hemma och utomlands.

Andra utmaningar finns också En annan stor utmaning ligger i att hjälpa de små församlingarna, som kämpar med stigande åldersstruktur och få medlemmar. Jag önskar därför att flera unga familjer kunde flytta exempelvis till Syd-Österbotten.

Till utmaningarna hör också att få en fungerande krishantering. Behovet av hjälp finns tidvis i många församlingar. Vi är på god väg, men vi strävar efter att bli bättre.

Flera tillfällen som kunde stärka "familjetanken" inom MKF står också högt på agendan.

Sjömansro fortfarande till salu Vad gäller Sjömansro så är de senaste vattenskadorna snart färdigt åtgärdade. I sommar kommer stället att hyras ut till enskilda, till grupper och främst till olika församlingar och läger. Också flera bröllop kommer att hållas där i år.

Vi jobbar främst enligt metoden "självservice" och försöker på detta sätt minimera utgifterna. Vill man ha extra service kostar det mera.Vi samarbetar med en stor lägergård (Högsand), när det gäller mat.

Sjömansro är ett fantastiskt ställe och vi hoppas att många skall hitta dit!

Sjömansro är fortfarande till salu.

Många är intresserade, men bara ett bud, som var väldigt lågt, har kommit in. Eftersom vi inte vill skänka bort stället, försöker vi istället driva det på billigast möjliga sätt. Fortsätt att be att allting ska ordna upp sig och hyr gärna in dig där under sommaren.

Du kan simma, fiska, paddla kanot, bada bastu och allmänt koppla av.

Känner du för att ordna till exempel ett pensionärsläger, bibeldagar, retreater eller något annat, så kan du höra av dig till mig.

Pastorerna träffas Vecka 17 har vi haft pastorsdagar på Sjömansro. Det är viktigt att pastorerna träffas till samtal och bön. Vi strävar efter att bli ett bra team, som stöder varandra. Detta gynnar också i slutändan församlingarna.

I slutet av veckan träffades alla

samfundsledare från de olika samfunden i Finland. Många viktiga frågor stod på agendan.

Välkommen på konferens Snart är det MKF:s sommarkonferens i Vasa. Jag tror att vi kommer att få en jättebra konferens, med viktig under-

visning, fin sång och lovsång och en god gemenskap. Hoppas att många, både unga och gamla, vill vara med!

Vi är en stor familj, låt oss vårda varandra på bästa möjliga sätt!

TEXT: HÅKAN BJÖRKLUND

Om alla ger 10 euro varje månad – då når vi långt!

De flesta missionsorganisationer, över hela världen, lever av att det är många personer som regelbundet ger både små och stora summor till missionen.

Just detta med regelbundenheten är en av nycklarna till framgång. Vi kan ge till MKF-missionen på flera olika sätt. Vi tar ett exempel. Tid-

ningen På Väg skickas till cirka 900 hushåll. Om alla dessa skulle gå in för att ge 10 euro per månad till MKF, så skulle MKF:s gemensamma ekonomi fungera och vi kunde fortsätta med vårt nuvarande arbete. Alternativt att färre personer ger litet större summor. Låt oss göra det! Det kommer att hjälpa

MKF-missionen markant.

Det enklaste är att sätta in en automatisk betalning en gång per månad i sin egen nätbank. Då utgår den valda summan automatiskt varje månad. Ett annat alternativ är att gå till banken och betala. Använd MKF:s kontonummer: FI 5740 5510 20257071, med referensnummer: 00000 35910.

NADDE BLOMBERG tidigare pastor i Missionskyrkan i Vasa, arbetar nu i Närpesbygdens missionsförsamlingar.

Hur uppfattar du intresset och förståelsen bland medlemmarna i lokalförsamlingen om att man också tillhör ett MKF-samfund? Ser du skillnad på den yngre och den äldre generationen i den här frågan?

– Det är nog skillnad. Jag skulle säga att de i min ålder och yngre är mer församlingskoncentrerade. De är medlemmar i en församling och den har stor betydelse. En del upptäcker sedan att det finns ett samfund, men samfundet förblir lite mera diffust, även fast man vet att samfundet sköter om vissa saker och ordnar konferenser och så vidare.

Det är svårt att förklara och försöka få folk att förstå vad samfundet är.

Oftast lämnar det vid att pastorerna träffas, samfundet sköter om pappersarbetet för missionärerna och det

finns en missionsledare.

Folket i Närpes, eller de gamla, känner mer för samfundet. De har varit med på den tiden då man flitigt deltog i konferenser och hade en större känsla för Missionsförbundet.

Det var mera ”vi” mellan alla församlingar. Det sitter kvar hos dem.

Tycker du själv att det är bra att vi har ett samfund?

– Ja, det tycker jag! Först och främst för att vi är en gemenskap med arbetare som träffas nu som då. Det andra är att jag alltid har haft hjälp och stöd av samfundsledaren i arbetet. Det är också bra, som i mitt fall, då man är anställd av fyra små församlingar, att få lönen betalad via samfundet, hjälp av samfundsledaren i olika frågor som berör till exempel arbetsupplägget, koordinering, semester, lön med mera. Man har (åtminstone jag) svårt att stå på sig och kan känna sig obekväm i många frågor som berör en själv. Därför är det bra med ett samfund och en samfundsledare som kan vara med som medlare-/ förhandlare i den typen av frågor (fastän det inte är någon konflikt). Jag tror att

det för små församlingar skulle bli för jobbigt rent administrativt att anställa någon, ge till missionen och andra saker, om man var utan samfundet.

Jag ser det också som viktigt att samfundet finns till för dem som är med, men ändå lite utanför med sin tjänst. Att ha en gemenskap och få vara delaktig i den, fastän man inte är församlingspastor utan jobbar på ett annat sätt, och dessutom kan och får göra det inom samfundet, tycker jag är en viktig sak.

Vårt samhälle i dag är också sådant med sin byråkrati, att om inget samfund fanns och varje församling själv skulle vara tvungen att sköta byråkratin, så skulle det ta för mycket tid av pastor, ordförande och styrelse.

Jag ser samfundet som den som kan hålla reda på, och ta reda på olika saker, samt hjälpa till med byråkratin, så att arbetarna får ägna sig åt ordet, förkunnelsen och själavården.

Om vi skulle upplösa samfundet, skulle det bli några enskilda självständiga församlingar kvar och jag tror inte det skulle ta lång tid innan de skulle gå in i ett annat samfund och bli en del av det.

PÅ VÄG • MAJ 2015

29

MKF-SPECIAL

PÅ VÄG FRÅGAR: ”VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT HA ETT SAMFUND?”

”INSIKTEN ATT VI TILLSAMMANS UTGÖR SAMFUNDET ÄR VIKTIG” Stefan Löv, som tillsammans med Håkan Björklund och ”Pricken Levälahti”, ingår i MKF:s strategigrupp presenterar en rad lösningar för hur situationen inom MKF kunde förbättras – varav en av de viktigaste är att vi tillsammans utgör samfundet. Stefan är också pastor i Ebeneserkyrkan i Jakobstad, där MKF under åren har kommit att spela en viktig roll.

Varför behövs ett samfund?

– Ett samfund är en juridisk term som vi behöver ha inför lagen när vi är ett sammanhang bestående av lokala församlingar i samarbete. Eftersom vi har liknande värderingar och i flera fall gemensamma missionsprojekt så är det nödvändigt med en central administration av något slag.

Men samfundet är inte administrationen utan det är församlingarna som utgör samfundet. Därför tror jag att det är viktigare för det egentliga arbetet att vi tänker oss som en familj av församlingar i stället för att vi utgör ett samfund. Samfundet är endast en praktisk form vi har för samarbetet.

MKF-SPECIAL

Betyder eller har samfundet betytt någonting för er i Ebeneser?

– Absolut! Under församlingens tuffa år under 90-talet fick församlingen stor hjälp av missionsledaren. Det är troligt att församlingen lagts ned utan hans trofasta resande norrut för att leda styrelsemöten och andra möten, för att predika och söka en väg för framtiden.

Också andra förkunnare och ledare från FMF (som det hette då) var till

”Samfundet arbetar idag med att lägga en stabil, biblisk grund för församlingarnas liv. ” Stefan Löv 30

PÅ VÄG • MAJ 2015

stor hjälp, har jag förstått. Under min egen tid i församlingen (från 1998 och framåt) så har vi upplevt en välsignelse på flera plan av att höra till FMF/MKF. För det första så fick vi en viss ekonomisk hjälp i början för att alls klara av löner och verksamhet.

För det andra så har pastorsgemenskapen varit viktig för mig personligen, det är värdefullt att dela liv och tjänst med andra i liknande situation och våra möten är alltid höjdpunkter som fungerar som både uppmuntran och provokation för det man själv gör.

För det tredje så finns det stort behov av en administration för all kristen verksamhet. Vare sig det gäller en lokal församling eller ett samfund så skall det andliga arbetet också ha en form och en ordning och man behöver ha kanaler för kommunikation som går ut till alla berörda. Där har samfundet/administrationen varit viktig genom åren. Speciellt för missionsprojekt som vi varit med i men också för allt annat som har med det gemensamma arbetet inom MKF att göra.

Vilka förändringar tycke du har skett och vad behöver ske? Vad arbetar samfundet för idag?

– Vi har helt klart en krismedvetenhet i dag som vi kanske inte hade för fem, sex år sedan. Ser vi ut över fältet så är den krassa verkligheten den att MKF-församlingarna kan halveras till antalet inom ganska kort tid ifall inte läget vänder. Orsakerna till detta är många men den enkla förklaringen är att om inte nya människor får en relation till Jesus och blir

lärjungar som själva gör lärjungar så krymper församlingarna.

Vad som behöver ske är en ny fokusering på att göra lärjungar. Det är det ursprungliga mandatet vi fick av Jesus och det är det enda som verkligen fungerar om vi vill se församlingen blir stark och Guds rike gå framåt.

Oavsett om vi kallar det mission, församlingsförnyelse eller utveckling av verksamheten så behöver det gå ut på att våra medlemmar blir lärjungar som gör lärjungar.

Samfundet arbetar i dag med att lägga en stabil, biblisk grund för församlingarnas liv. Vi försöker sätta tydliga mål både för hur vi uppmuntrar och utrustar ledare, samt tränar nya. Vi vill också förlösa en tro och en passion för att den lokala församlingen fortfarande är världens hopp och en bas för mission och lärjungaträning. Vi har ingen annan modell än den Biblen ger och vi längtar efter att återupptäcka den passion och den förlösning av de troende in i tjänst som vi ser där.

Tycker du att samfundet betyder något för pastorsgruppen och vice versa?

– För pastorsgruppen och de tjänster och gåvor som finns där är samfundet helt nödvändigt. Allt står och faller med ledarskap och de förändringar som skall ske behöver initieras och levas ut av de som leder församlingarna.

Insikten att vi TILLSAMMANS utgör samfundet/familjen behöver säkerligen förankras ännu tydligare. Vi lever i en ultraindividualistisk tid och

vi präglas också av den i våra församlingar och som andliga ledare. Det finns hela tiden en frestelse att försöka klara sig själv. Ibland har jag upplevt att man i vissa sammanhang inte är så bekymrade över att man går under så länge man i alla fall får göra det ensam! Det är en tragisk hållning och något vi behöver jobba på. Vår gemensamma identitet som missionsfolk med passion för de förlorade och för Guds församling behöver stärkas och där kan MKF vara en enande faktor för pastorsgruppen.

Vad bedömer du vara den största utmaningen för MKF som samfund idag?

– Det finns så många utmaningar så de är svåra att sätta i prioritetsordning men jag väljer att igen betona två saker som är olika sidor av samma

mynt: ledarbristen och lärjungaträningen. Får vi ordning på lärjungaträningen i våra familjer och församlingar så är ledarbristen ett minne blott inom några år och församlingarna växer för tillväxten är då vars och ens uppdrag och hjärtesak, inte något som några betalda "proffskristna"/ pastorer skall göra å försalingens vägnar.

Vad händer om man måste permittera personalen?

Det första som händer är att de permitterade får utmaningar i sin privata ekonomi och det är alltid olyckligt.

Det andra som händer är att arbetet inte försvinner någonstans. Det skall göras. Det tredje som händer är att dörrar som Herren öppnat, till exempel för Evangelistmissionen på våra gamla missionsfält i Indien,

kanske stängs igen och det skulle vara väldigt sorgligt och ett misskötande av ett förtroende och ett mandat som Herren gett oss.

Dessutom utför personalen sådant arbete, oavsett om det är mission eller administration, som inte egentligen går att lägga på någon annan för det handlar om personlig kallelse och utrustning, gåva för uppgiften helt enkelt. Utifrån dessa aspekter skulle det vara väldigt olyckligt om personal permitteras. Vi är ju dessutom inte överfyllda med arbetare centralt inom MKF. Jag hoppas verkligen att vi inte skall behöva den väckarklockan att personal måste permitteras, jag tycker alarmet borde ha gått redan. Vi har säkert de resurser vi behöver inom MKF för att hålla de få anställda vi har kvar i sitt jobb, det tror och hoppas jag på!

Vill du se MKF:s framtidsstrategi i sin helhet? Se den på www.missionskyrkan.fi/framtid!

PRICKEN LEVÄLAHTI: ”GAMLA OCH UNGA HÖR SAMMAN”

Vad är för tillfället på gång inom FMU? – FMU är mitt uppe i förberedandet inför sommaren. Tre barnläger, två tonårsläger, scoutläger, Midvinterveckans sommareko och sommarkonferensens barn och tonårssamlingar skall planeras och organiseras. Förutom alla läger planerar FMU att äntligen komma ut med Levande tro-ma-

terialet på konferensen.

Midvinterveckan (MVV) kompletteras idag av MVV-ekona.Vad är egentligen detta?

– Midvintervecko-eko är en uppföljning av Midvinterveckan och har de senaste åren hållits under två helger på våren och ett läger på sommaren.

Målet med Midvintervecko-eko är att hjälpa och stödja de unga som kommit till Midvinterveckan och velat ta steg med Gud, men som kanske inte har någon naturlig uppföljning i någon församling.

På vilket sätt har FMU glädje av MKF som samfund och varför behöver FMU och MKF varandra?

– FMU:s motto är ”För Kristus och församlingen”. FMU:s huvudsyfte är således att sprida budskapet om Kristus, men också att stöda församlingarna som verkar inom Missionskyrkan i Finlands barn och ungdomsarbete.

MKF och FMU är därför ”i hjärtat” samma organisation, bara med den skillnaden att FMU fokuserar mera på barn och ungdom samt barn och ungdomsledare och MKF fokuserar på församlingarna och yttre missionen. Så frågan är egentligen vad ungdomarna och barnen samt ungdomsledarna och barnledarna tillför den övriga församlingen och vad den övriga församlingen tillför barn och ungdomarna samt deras ledare. Svaren på frågan är många, men det grundläggande svaret är väl att både unga och gamla är delaktiga av Guds rike och därför hörsamman.

Måste det finnas två organisationer för detta?

– Orsaken till att det finns två olika juridiska organisationer är att det är enklare att få stöd från staten för barn och ungdomsarbetet om det är en skild organisationen som sköter det.

PÅ VÄG • MAJ 2015

31

MKF-SPECIAL

Föreningen Missionskyrkans Unga (FMU) och MKF:s styrelser har diskuterat några gemensamma frågor under den styrelsehelg som hölls på Sjömansro i april. På Väg ställer några frågor till FMU:s verksamhetsledare, Per-Richard ”Pricken” Levälahti.

32

PÅ VÄG • MAJ 2015