Page 1

NR 4 2013 FÖR OSS I LÄNSFÖRSÄKRINGSGRUPPEN ANSVARIG UTGIVARE FANNY WALLÉR KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR LFAB, 070-162 75 60 REDAKTÖR STAFFAN SVENBERG, 0708-66 43 45 GRAFISK FORM OCH LAYOUT MARIA SUNDSTRÖM NÄSTA NUMMER I NOVEMBER 2013 SYNPUNKTER TILL STAFFAN.SVENBERG@GMAIL.COM

CHEFEKONOM ANNA ÖSTER

På resa för att förklara vad som händer i finansvärlden SID 3 - 6


3 7 10 12 16 17 22 Ömsesidighet 23 27 28 31 39 40 32 33 35 INNEHÅLL NUMMER 4, 2013

Anna Öster, LFABs nya chefekonom sid 3

Klicka på någon av de stora siffrorna och du kommer till den sidan.

Detektivarbetet som sparade 25 miljoner sid 12

Effektivare kundmöten sid 17

Gävleborgs nye vd sid 22

”Ta vara på seniorkompetens” sid 27

Digitala kundkontakter sid 28

Bedrägeriet sid 31

”Viktigt byta jobb ibland” sid 35

Kommunikatörer Redaktören på stormöte sid 37 39

Redaktören sid 37 40

Bankens styrka sid 10

Sommarens stora skyfall sid 23 Renässans

för det kundägda

Johanna sid 32

Fördel vara kundägd sid 33

Nya reklamfilmen sid 7

Spanaren sid 16


Hennes uppdrag är att stärka Länsförsäkringar som finansiell aktör. Magasin 24 träffade nya chefekonomen Anna Öster under en tågresa från Falun till Stockholm.

3


”Jag ska besöka så många av våra ägar­bolag som möjligt”

TE X T: STAFFAN SVENBERG  FOTO: MAGNUS PEHRS SON

  – Jag fick erbjudande om att komma till en mycket intressant och bred organisation. Här får jag arbeta med de frågor jag brinner för i en kapitalförvaltning med mycket hög kompetens. Anna Öster förklarar varför hon efter sommaren började som chefekonom i Länsförsäkringar. Hon erbjöds jobbet i våras och efter­ träder närmast Marie Giertz som börjat som chefekonom i statliga Svensk Exportkredit. – Anna får ett tydligt uppdrag att stärka Länsförsäkringar som finansiell aktör, sa kapitalförvaltningschefen Cecilia Ardström, när den nya chefekonomen hade utsetts. FALUN – STOCKHOLM

nalekonomi, på Konjunkturinstitutet med arbetsmarknadsprognoser och på finans­ departementets prognosenhet. Din bild av Länsförsäkringar tidigare? – Alla känner väl till Länsförsäkringar? Lokalt förankrade företag som finns överallt i Sverige. Vart man än åker kan man ju hitta ett länsförsäkringskontor. Länsförsäkringar är också ett känt varumärke som väldigt många svenskar har förtroende för. Det beror väl delvis på att vi har en mycket bred verk­ samhet inom försäkring, bank, sparande och fastighetsförmedling. Länsförsäkringsbola­ gen berör väldigt många människor i deras privata liv.

Räntestrateg

Anna Öster kommer närmast från Nykredit. Det är en av Europas största privata obli­ gationsutgivare och Danmarks största hypoteksbank. Där var hon räntestrateg och bevakade utvecklingen på den svenska finansiella marknaden. Innan dess arbetade Anna Öster, som är filosofie doktor i natio­ 4

Föredrag för livstyrelsen

Vi träffas en eftermiddag i augusti på tåget mellan Falun och Stockholm. Tidigare på dagen har Anna Öster besökt Dalarnas För­ säkringsbolag. och träffat styrelsen i Länsförsäkringar Liv, som hade ett sammanträde där. De fick en genomgång av vad som händer


just nu på världens finansiella marknader. I Falun passade hon också på att träffa några medarbetare i Dalarnas Försäkringsbolag. Viktiga besök

Det var Anna Östers första besök på ett läns­ försäkringsbolag. – Men jag tänker besöka så många läns­ försäkringsbolag som möjligt framöver. För att kunna skaffa mig en bra bild av federa­ tionen är detta helt nödvändigt. Lätt bagage

Anna Öster reser med lätt bagage. I en axel­ väska har hon olika handlingar som hon ska läsa under lediga stunder. Om hon under tågresan skulle behöva avkopplande läsning har hon också med sig en deckare, Mörka platser av amerikanskan Gillian Flynn. Globalt perspektiv

Anna Öster är expert på makroekonomiska analyser. En kort beskrivning av hennes ar­ bete i LFABs kapitalförvaltningsenhet är att hon utifrån ekonomiska analyser ger en bild av hur Länsförsäkringar ser på sin omvärld i dag och under den närmaste tiden framöver. – I kapitalförvaltningen har vi ett globalt perspektiv. Sverige är endast ett av många länder där vi förvaltar pengar. Därför måste vi ständigt skaffa oss en aktuell bild av den ekonomiska utvecklingen och framtidsut­ sikterna i bland annat USA, Japan, Kina och 5

Europa. Hon berättar att det nu till exempel är av största intresse att följa utvecklingen i USA. – Där planerar centralbanken att inte sti­ mulera marknaden så mycket som man har gjort på senare år. Hittills har de på grund av den ekonomiska krisen hållit en låg ränta och köpt obligationer på räntemarknaden. Nu ser det ut som om de kommer att minska dessa köp något. Därmed kommer markna­ den att få klara sig själv i större utsträckning. Fonderna påverkas

– I kapitalförvaltningen följer vi dagligen händelseutvecklingen på de finansiella mark-

naderna och hur arbetslösheten och inflatio­ nen påverkas. Allt detta har betydelse för hur det går för de fonder i vilka vi rekommende­ rar våra kunder att placera pengar. – Vi måste vara tydliga med vad Läns­ försäkringar tror i alla dessa frågor. Hon tillägger att hon i sina analyser måste göra en bedömning av kommande händelser som de finansiella marknaderna i olika länder kan komma att ta hänsyn till. – Valet i EUs mäktigaste nation Tyskland 22 september är till exempel en sådan viktig händelse som kommer att påverka besluten på de finansiella marknaderna, oavsett hur valet går.

I kapitalförvaltningen har vi ett globalt perspektiv


Placeringsförslag

Öster förklarade då att arbetslösheten är ett mått som inte visar hela sanningen för att beskriva utvecklingen på arbetsmarknaden.

För länsförsäkringsbolagen som äger LFAB är Anna Östers arbete viktigt. Hon kommer att besöka bolagen regel­ bundet för att underlätta för dessa att hålla sig à jour med det makroekonomiska läget. – På vår webbplats publicerar vi en gång i månaden aktiva placeringsförslag som är anpassade till hur länge en kund vill spara och vilken riskvilja som kunden har. I dessa förslag sammanfattas vår aktuella vy på marknaden. – Om en kund ringer sin bankkontakt i Länsförsäkringar och vill ha ett placerings­ förslag så kan den lokale rådgivaren använda sig av våra förslag.

Uppmärksammat anförande

Ser ljusglimtar

När vi träffas i slutet på augusti tycker hon sig se ljusglimtar i den svenska ekonomin. – Den håller på att gå bättre och härom­ dagen kom överraskande bra siffror om den svenska arbetslösheten. Arbetsmarknaden är navet i samhällsekonomin. Ju fler som arbetar och betalar skatt desto bättre förut­ sättningar har vi att växa. I somras var Anna Öster inbjuden som oberoende expert till socialdemokraternas ekonomiska seminarium under politiker­ veckan i Almedalen på Gotland. Temat för seminariet var hur jobben ska skapas och hur utmaningarna för svensk ekonomi kommer att se ut i framtiden. Anna 6

ANNA ÖSTER Chefekonom i Länsförsäkringar. Ålder: 35 år. Utbildning: Filosofie doktor i nationalekonomi. Tidigare uppdrag: Räntestrateg och makroekonomisk analytiker i Nykredit, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet Familj: Michael, grafisk form­ givare och barnen Ebba, 6 år och Adam, 3,5 år. Bor: Villa i Norra Ängby i stockholmsförorten Bromma. Senaste semester: På föräldrarnas sommarställe i Skåne.

Hennes inlägg uppmärksammades i flera tidningar. – Jag sa att det som verkligen räknas är antalet jobb. Det är antalet arbetade timmar i ekonomin som är det centrala för landets tillväxt. – Jag tycker alltså att man ska fokusera på antalet jobb snarare än på antalet arbets­ lösa. Men sedan är det också så att det finns grupper i samhället som har mycket lägre sysselsättning än andra. Då gäller det att noga identifiera vilka dessa grupper är och att sedan hitta specifika lösningar åt dem. Detta för att hjälpa alla som vill ha ett jobb till en meningsfull sysselsättning.. ”Bra siffror räcker inte”

Under seminariet konstaterade hon också att arbetskraften har ökat och att fler vill arbeta nu jämfört med tidigare. – I statistiken summeras antalet syssel­ satta och antalet arbetslösa till det som vi kallar arbetskraften. Men på papperet ökar arbetslösheten när fler vill arbeta. Därför är inte arbetslösheten ett bra mått för att mäta hur det går med jobben. Det gäller att se till så att så många som möjligt arbetar och inte bara att siffrorna ser bra ut. 


Kamerateamet filmar ett ungt par som berättar om när de blev av med sin resväska.

  Höstens skade­ kampanj blir den första marknadsaktiviteten som byggs kring det nya varumärkeskonceptet och uttrycket ”Kom närmare”. H ÖSTENS SK A D EK AM PAN J

TE X T: PÄR H JÄRTSTRÖM  FOTO: TBWA

7

Tillbaka i rutan med känsla och värme


”Vi koncentrerar oss på det som gör oss unika”   Både skadereglering och skade­ förebyggande är områden där länsförsäk­ ringsbolagens närhet i alla dess olika former verkligen gör skillnad – det är därför en naturlig kampanj där varumärkeskonceptet för första gången används för att stärka Länsförsäkringars position. Kommunikationen inleddes i maj med att det skadeförebyggande arbetet lyftes fram på Länsförsäkringars webbplats. Inne­ hållet är nu mer publikt genom sökordsop­ timerade sidor som hamnar högre upp i det organiska söket. – Även under ”Aktuellt-rutan” och ”Van­liga frågor och svar” lyfter vi fram vårt skade­f örebyggande arbete, säger Veronica Fredriks­son, marknadsprojektledare på LFAB. SVERIGE

8

Dags för tv igen

Med den nya skadekampanjen är det återigen dags för reklamfilmer i tv – det är den första gemensamma reklamfilmsproduktionen länsförsäkringsgruppen gör på tre år. Länsförsäkringar har tidigare i många år, med Felix Herngren som huvudperson, använt humor som stilgrepp för att lyfta fram vårt erbjudande. – Nu går vi en annan väg och koncenterar oss på varför vi finns till och vad som gör oss unika – istället för på vad vi erbjuder för produkter, säger Veronica Fredriksson. – Vi gör det med en dokumentär ton där vi skildrar en verklighet med känsla och värme. Där vi använder riktiga människor – inga skådespelare.

Veronica Fredriksson, projektledare på LFAB för skadekampanjen.

I reklamfilmen möter vi vanliga människor som berättar dramatiska händelser från sina liv.

Klicka

för att se filmerna.


Kameramannen Erik Sohlström fångar dagens sista solljus några kilometer utanför Kiruna.

Resa genom Sverige

Filmen bygger på en resa genom Sverige, från norr till söder, där vanliga människor berättar om en skadehän­ delse de varit med om och hur det löste sig. LFABs Kommunikationsav­ delning har tillsammans med reklam­ byrån TBWA och filmteamet rest från Kiruna till Skåne – berättartekniskt flyter de olika rösterna och dialekterna ihop till en enda lång, charmig och lite lagom sammanhängande berättelse. Breda tv-kanaler

Filmen landar till slut i budskapet att de 23 länsförsäkringsbolagen finns där deras kunder finns. Filmpremiären var den 14 september i de flesta större 9

Johannes Ivarsson och Carl Dahlin från reklambyrån TBWA följer inspelningen utanför en frisörsalong på Östermalm i Stockholm.

tv-kanaler. Reklamfilmen komplette­ ras med utomhustavlor och annonser. Huvudbudskapet är att länsförsäkringsbolagen genom sin närhet och kunskap om det lokala samhället är oslagbara på att förstå kundens vardag och där­ med oslagbara både på att förebygga skador och på att hantera de som inträffar. Genom lite underfundiga symbol­ bilder betonas den lokala förankringen – att länsförsäkringsbolagen är en naturlig del av samma samhälle som deras kunder och att de kan trakten. Kampanjsida på webben

Härifrån leds man också in på webben till en specialbyggd kampanjsida där

utomhusbudskapet följs upp. På det lokala bolagets webbplats kan besö­ karna märka ut faror de känner till på en karta. – Eftersom vi känner av var sajt­ besökarna befinner sig, får de upp en kartvy över sin egen hembygd, vilket förstärker den lokala aspekten av kampanjen, säger Veronica Fredriksson. Där farorna finns...

När besökarna märkt ut sina tips får de ett ”tack för hjälpen”. Tipsen ligger sedan markerade med nålar på de lokala kartorna så att man kan se var allmänheten upplever att farorna lurar. Besökaren har också möjligheten att slussas vidare till Länsförsäkringars

generella skadeförebyggande tips. – Vi gör naturligtvis inte anspråk på att detta ska bli en heltäckande eller vetenskaplig kartläggning över farliga korsningar och obevakade övergångs­ ställen. Men är det bara ett litet steg till en tryggare omgivning så är det gott nog, säger Veronica Fredriksson. Vi erbjuder helt enkelt länets invånare en plats där de kan tipsa och hjälpa varandra. TV-reklamen som startade 14 sep­tember går först i tre veckor, tar ett uppehåll i två veckor, för att sedan återvända under två veckor till. Under uppehållet syns Länsförsäkringars olika budskap på utomhustavlor och i tidningsannonser. 


Rikard Josefson, chef för Affärsenhet Bank, är mitt i ett framgångsrikt år och är nöjd med de hittillsvarande framgångarna. L ÄNSFÖ RSÄ KRIN G A R BANK

TE X T: STAFFAN SVENBERG, FOTO: MAGNUS PEHRS SON

Amortera bolån viktigt sätt att spara – Jag är mest nöjd med att sparaförsäljningen börjar ta fart och att vi på så sätt ännu mer tar hand om kundernas hela privatekonomi. Det säger Rikard Josefson, chef för Af­ färsenhet Bank, när han för Magasin 24 summerar bankens hittillsvarande utveck­ ling under året. Han kan inte peka på något som han är direkt besviken på, mer än att ”alla förändringar i regelverk tar mycket kraft.” STOCKHOLM

Har banken nått dit du tänkte dig att den skulle vara när du tog jobbet? – Vi har tagit många steg framåt senaste åren, framförallt genom att vi i gruppen jobbar ännu mer tillsammans och att vi blir mer lokala. Det är viktigt för vår fortsatta framgång. I kundens upplevelse ska vi alltid uppfattas som den mest lokala aktören i 10

branschen. Samtidigt har vi naturligtvis mycket kvar att göra för att ta tillvara på det unika erbjudande vi har. Finns något du är särskild nöjd med? – Jag är väldigt stolt över den nya mobil­ appen. Det jobb som Susanne Bergh och hennes medarbetare gör på banken har hela gruppen nytta av. Fungerar sparerbjudandet med bank och liv som en helhet? – Investeringssparkonto och Individuellt pensionssparande har tagit mycket av traditionella livprodukters plats. På företagssidan tycker jag inte att vi kommer åt den potential vi har. Till­ sammans med fondlivbolagets nya chef Tua Holgersson ska jag försöka förbättra situationen framöver.

”Vi har tagit många steg framåt, främst därför att vi i gruppen arbetar ännu mer tillsammans.¨


RIK ARD JOSEF SO N Vd Länsförsäkringar Bank sedan 2011. Ålder: 48 år. Utbildning: Fil kand.

Examen i företagsekonomi vid Stockholm universitet Tidigare uppdrag: Senast på SEB i flera ledande befattningar. Familj: Dottern Emma

13 år och särbon Pia. Bor: Hus i stockholmsförorten Lidingö. Senaste semester: Alpinvandring i Österrike. ”I varje kundmöte ska vi se till att kunderna både sparar och amorterar för att stärka sin hushållsekonomi.”

Är Länsförsäkringar idag också en bank för småföretagare? – Ja, vi är en bank för småföretagare med behov av tydliga bastjänster. Det är vad vår strategi säger och vad vi är, men vi har många kunder kvar att göra affärer med. Länsförsäkringar Bank blev så kallad Stiborbank i juni. Vad betyder det? – Stibor står för Stockholm Interbank Offered Rate, vilket är den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar av varandra. Att vi blev Stibor bank är en kvalitetsstämpel. Inom finansvärlden får vi lite mer respekt och tyngd. Nu är vi en av sex banker som varje dag ser 11

Senaste bok: ”Hatet” av Maria Sveland.

till att det finns en stiborränta. De övriga är de fyra storbankerna och Danske Bank. Regeringen ska komma med förslag på en modell för hur bundna bostadslån ska kunna lösas i förtid. Din kommentar till detta. – Att kunna lösa bundna bolån kostar pengar för en bank vilket innebär att man antingen kommer se höjda räntor för kunderna för att hantera detta eller andra typer av avgifter. I grund och botten måste det vara fel att en kund kan bryta ett bundet avtal. Banken skulle aldrig avbryta ett lån i förtid såvida kunden betalar sina räntor. Ett bundet bolåns prissättning bygger på båda parter honorerar avtalet.

Hur tycker du att konkurrensen på bolånemarknaden fungerar? – Den fungerar väl. Det tror jag alla läns­ försäkringsbolag känner av i det dagliga arbetet med kunderna. Vi är konkurrens­ kraftiga och växer mest av alla, så våra priser kan inte vara helt fel. – Dock jobbar vi alltid med att förbättra våra räntor. Jag har stor respekt för att regionalt kan en konkurrent ibland ha en aggressiv strategi vilket gör det tufft. Ändå är ebjudande väldigt starkt om man väger in även försäkringssidan och det är vårt starkaste säljargument att vi kan leve­ rera allt inom bank och förskring från ett länsförsäkringsbolag. Hur ser du på förslagen om att bolånekunder ska tvingas amortera? – Jag tycker inte man ska lagstifta om detta. I varje kundmöte ska vi se till att kunderna både sparar och amorterar för att stärka sin hushållsekonomi. Amortering är en spar­ form likväl som andra sparformer. Här är det viktigt att hjälpa kunderna både med att amortera för att få en rimlig belåningsgrad och att månadsspara för framtida investe­ ringar och eller konsumtion. Likväl som att ha ett längre sparande för pension. Kunderna måste få hjälp med helheten! 

Länsförsäkringar Bank visar fortsatt upp ett starkt resultat i delårsrapporten januari – juni som presenterades den 19 juli. Länsförsäkringar växer i hela bankaffären och fortsätter att stärka positionen på både inoch utlåningsmarknaden. Flera produktlanseringar skedde under kvartalet. Utlåningsportföljen, som främst består av bolån till privatpersoner och bottenlån till familjeägda lantbruk, har en fortsatt hög kreditkvalitet. Upplåningen fungerade under perioden väl och likviditetssituationen är stark.


Envis skadeutredare räddade 25 miljoner Hebergolyckan år 2005 orsakade skador för över 25 miljoner kronor. Länsförsäkringar blev skyldig att stå för kostnaderna. Men tack vare Göran Strandqvist är pengarna tillbaka. TE X T: OL A K ALLEMUR  FOTO (STOR BILD): ANDERS ANDERS SON HP / SCANPIX

12


Tack vare Göran Strandqvists åtta år långa detektivarbete fick Länsförsäkringar tillbaka pengarna efter den tragiska tankbilsolyckan på Hebergsbron i Halland

Bron förvandlades till ett flammande inferno   Hebergolyckan år 2005 orsakade skador för över 25 miljoner kronor. Läns­ försäkringar blev skyldig att stå för kostna­ derna. Men tack vare Göran Strandqvist är pengarna tillbaka. – Görans skadeutredning är den bästa jag någonsin sett, säger Michael Truwert, chefjurist på LFABs Affärsenhet Sak. Göran Strandqvist är skadeutredare på Länsförsäkringar Halland. Han kan inte längre räkna hur många gånger han har varit ute vid olycksplatsen vid Heberg. Den 21 november 2005 gick solen upp över den lilla orten utanför Falkenberg med 463 invånare. På motorvägen intill har trafiken börjat ta fart. Väderleksrapporten utlovar en kall men solig dag. En tankbil med destination Perstorp är på väg upp på motorvägsbron över gamla E6an och järnvägen. Bakom ratten sitter Anders. I tanktrailern bakom förarhytten finns isobutyraldehyd. Ämnet finns naturligt i honung, men är i sin rena form extremt brandfarligt. HALMSTAD

13

Isig omkörningsfil

Anders har precis mött en kollega på vägen och pratar nu med honom i sin handsfree. Strax innan brokrönet går fyra bilar ut i den isfläckiga omkörningsfilen. En röd Saab 9-5 kommer först över krönet och möts av den lågt stående solen. Föraren bromsar kraftigt när sikten försvinner. Seriekrocken är oundviklig. Tanktrailern välter, glider in i räcket och punkteras av stolparna. Brinnande inferno

När 56 000 liter brinnande isobutyraldehyd förvandlar bron till ett 1 200 grader hett flammande inferno så syns lågorna på flera mils avstånd. Anders blev 45 år. Åkeriet var försäkrat hos Länsförsäk­ ringar. Två dagar efter olyckan var Göran Strandqvist ute på motorvägsbron i Heberg. Det han såg var resterna efter en katastrof. – Hettan från den explosionsliknande branden hade krackelerat betongfundamen­


ten på bron och järnbalkarna hade smält, berättar han. Ordningssam räddningstjänst

Mirakulöst nog klarade sig de fyra förarna i personbilarna utan svårare skador. Men Anders hittades död på marken sju meter under bron. De fyra krockskadade bilarna var bort­ forslade och den ordningssamma räddnings­ tjänsten hade sopat bort allt glassplitter från vägen. Dessutom gav vittnen till olyckan olika beskrivningar över händelseförloppet. Samlade spår och fynd

– Jag insåg att det skulle bli besvärligt att i efterhand få klarhet i vad som hände vid olyckan, så jag bestämde mig för att samla ihop de spår och fynd som räddningstjänsten inte hade lyckats undanröja och leta rätt på alla skadade fordon, säger Göran Strandqvist. Föga anade han att olyckan periodvis skulle uppta hans tankar både dagar och kvällar under åtta år. Efter olyckan fick Länsförsäkringar, som försäkringsgivare, en faktura på 25 miljoner kronor från Vägverket för den förstörda bron. Frågan vem som ska betala för förstörda broar drevs ända upp till högsta domstolen som slog fast att skadorna orsakats av den brinnande långtradaren och att Länsförsäk­ ringar som försäkringsgivare ska stå för kostnaden. 14

Mätte solljus och vinklar...

Men Göran gav sig inte. Han har krupit på knä på asfalten vid bron för att leta efter millimeterstora glasfragment, han köpte in delar från de skadade bilarna för att kunna undersöka skadorna ordentligt, han har skickat splitter till SKL för analys, han har varit ute på bron vid samma tids- och väder­ förhållanden som vid olyckan för att mäta var soljuset faller in och i vilken vinkel vid det specifika klockslaget. Datorn har förstås varit en stor till­ gång för att rekonstruera olyckan, men på

Görans rum finns ett mer handfast verk­ tyg – en ritning över bron där varje hittad glasbit märkts ut och en vägstump med fem leksaksbilar ovanpå. Alla leksaksbilar har samma märke och färg som de som var inblandade i olyckan: en röd Saab 9-5, en silverfärgad Volvo V70, en silverfärgad Saab 9-5, en blå VW Golf och en tankbil av märke Volvo. Felaktigt vittnesmål

Genombrottet i rekonstruktionen kom tack vare två skilda händelser. Den första var att

I Göran Strandqvists analysarbete av den stora olyckan använde han sig bland annat av leksaksbilar för att förstå händelseförloppet.


ett vittne till olyckan kunde avföras. – Hans beskrivning av olyckan hade lett in mig på fel spår. Men efter att jag bland annat mätt upp solljuset på olycksplatsen vid tidpunkten kunde jag konstatera att vittnet omöjligen kunde ha uppfattat olycksförloppet från den punkt han befann sig, mot­ ljuset är alltför starkt, säger Göran. Mödosamt jämförelsearbete

Det andra genombrottet var att Göran hittade spår av polykarbonat på bakpartiet på den påkörda Volvon. Polykarbonat är transparent och inte synligt för ögat. Ämnet ingår i vissa strål­ kastarglas. Sedan återstod det mödosamma arbetet att jämföra bland den stora mängd glasspitter och skärvor som

samlats in för att få fastställt vilket fordon som kört på. Ett detektivarbete värdigt Sherlock Holmes. Till sist kunde Göran få ihop alla spåren och skadorna till ett händelse­ förlopp och skapade en dataanimerad rekonstruktion. Fyra bilar i omkörningsfilen

Den 21 november 2005 var det en kall och klar morgon. Solen stod lågt i horisonten över motorvägen i Heberg. En tankbil låg i högerfilen på väg över bron. Fyra bilar låg i omkörningsfilen. Föraren i den röda Saaben var först över krönet. I det kraftiga motljuset kunde föraren inte längre se vägen och bromsade in. Bilen bakom, den silverfärgade Volvon, hann bromsa in men den tredje bilen, en silverfärgad Saab 9-5, låg för nära. Föraren körde in i Volvon och sladdade in i högerfilen framför tankbilen. Anders, föraren i tankbilen, kunde inte undvika att köra in i bilen som plötsligt dök upp framför honom. Tanktrailern gled in i räcket och kata­ strofen var ett faktum. Konkurrent fick betala

Michael Truwert nöjd chefsjurist på LFABs Affärsenhet Sak. 15

Den vållande: föraren i den silverfär­ gade Saaben. En bil som var försäkrad i ett annat försäkringsbolag.

Hans utredning saknar motstycke. Den som gör hemläxan bäst vinner, även om det tar åtta år.

Michael Truwert, chefjuristen på Affärsenhet Sak, LFAB, hade nu ett helt annat mål att driva. – Vi vände oss till det andra försäk­ ringsbolaget för att för att få tillbaka pengarna. Först erbjöd de tio miljoner kronor men efter att de tagit del av Görans bevis och rekonstruktion er­ satte de kostnaderna för den förstörda bron i Heberg. Michael Truwert är full av beund­ ran inför Görans Strandqvists arbete. – Hans utredning saknar mot­

stycke. Återigen visar det sig att den som gör hemläxan bäst vinner, även om det tar åtta år att göra den. Föredömlig utredning

Så om ni går förbi Görans rum på Länsförsäkringar Halland och ser en baklucka till en Volvo och fem leksaksbilar så vet ni att de symboli­ serar åtta års arbete och en av de mest föredömliga utredningar som gjorts. En utredning värd miljoner.  Fotnot: Anders är inte chaufförens riktiga namn.


SPANAREN PETER GRIEPENKERL LÖÖF Chef för den mäklade sakaffären, Länsförsäkringar Mäklarservice 073-903 34 70

Tur och retur USA för viktig nalle Påsken 2013 sätter sig familjen på planet till Kalifornien för två veckors bilsemester. Med på resan följer också sonens nalle som heter Nalle. Att Nalle åker med är mest på min begäran, eftersom jag menar att han alltid har varit med på våra resor. 13-åringen accepterar med bekymrad min att Nalle tar plats i resesällskapet men innerst inne vill vi samma sak. Klart Nalle ska med! Under två veckor bilar vi runt och hinner med åtta olika hotell, mest motell som lockar in oss längs den fina kustvägen mellan Los Angeles och San Francisco. Bagaget bärs in och ut, packas upp och packas ner, lämnas in i bagagerum, öppnas för att vi ska komma åt en extratröja eller jacka, flyttas från baksätet till bagageutrymmet, eller omvänt. Alla grejer byter plats med varandra ett otal gånger. Nalle deltar tålmodigt i den stora bagagecirkusen, nöjd med att än en gång få upptäcka världen utanför. När väskorna packas upp efter hemkomsten upptäcker vi att Nalle inte kommit med hem, att han ofrivilligt emigrerat till USA. Eftersom Nalle gått i arv från sonens mor är det en händelse som inte kan accepteras runt köksbordet. Projektet Bring Nalle home tar vid och uppdraget går till mig. Varje dag efter jobbet ringer jag något av de åtta motellen för att höra om Nalle finns där. Det är ingen 16

enkel uppgift. Varje motell har sin egen organisation och ansvarsför­ delning för förlorade nallar. De frågar om in- och utcheckningsdatum, vilket rumsnummer vi bodde på, vilken ögonfärg och typ av päls Nalle har, och andra viktiga signalement som kan underlätta identifieringen av just Nalle. Sedan brakar det in en oändlig mängd sms från motellen med bilder på nallar som kan komma i fråga. Nallarna ser mycket ledsna ut, och det kan man ju förstå. Här finns många tragiska livsöden som spelas upp för mitt inre. Till sist återstår bara ett enda motell där Nalle kan finnas. Är han inte där är han borta för alltid och jag sväljer två gånger innan jag lyfter luren. Jag får napp! Han kommer upp på bild i min mobil och jag ser honom sitta hopsjunken i en liten kartong, hans nya enkla hem i USA. Jag får ställa fram hinkar för alla glädjetårar som läcker ur familjen, innan jag bokar Nalle på en enkel biljett hem. Någon borde börja sälja livförsäkringar för nallar, de är lika viktiga som alla andra i familjen: barn, vuxna, hundar och hästar. Det måste vara någon som kommer lite närmare än de andra, en försäkringsrörelse med ett riktigt stort hjärta. Nalle blir den första kunden.

”Snabbkoll” ska locka nya kunder   Länsförsäkringar har inom hälsaaffären lanserat ”Snabbkollen”. Det är ett test som ger kunskap om de viktigaste områdena för en bra hälsa. – Idén med testet är att locka nya kunder till vår sjukvårdsförsäkring, säger Håkan Tell som är marknadsspecialist på Affärsområde Hälsa på LFAB. På två minuter ger ”Snabb­ kollen” kunskap om de viktigaste områdena för en bra hälsa. STOCKHOLM

Mejl lockar

Snabbkollen är tänkt att användas i mejlut­ skick och banners på internet för att väcka intresse och slussa nya kunder vidare till sidan som presenterar sjukvårdsförsäkring­ en. Här kan man idag anmäla intresse för att köpa försäkringen. – Men redan i höst kommer småföreta­ garna att kunna teckna sjukvårdsförsäkring, livförsäkring och olycksfallsförsäkring direkt på webben, säger Håkan Tell. 


Arbetet har högsta prioritet bland utvecklingsfrågorna. Länsförsäkringsbolagens unika lokala fördelar ska kombineras med den gemensamma styrkan. STO RT PRO JEK T FÖ R EFFEK TIVA RE KUND M ÖTEN

Länsförsäkringar är som en IKEAkartong. Allt finns där men i lösa delar. Tua Holgersson

TE X T: OL A K ALLEMUR O CH MARINO MONTI

Kombinera lokal kraft med gemensam styrka   Vi måste stötta förändrings­ ledarna för att ha en chans att genomföra ett nytt gemensamt arbetssätt. Det var alla deltagarna rörande överens om när lokala förändringsledare och marknadschefer träf­ fade styrgruppen och ledningen för projektet Effektivare kundmöte Företag och Lantbruk på LFAB den 15 augusti.

– Som gammal säljare sitter mitt ”sälj-dna” i ryggmärgen och jag brinner för dessa frågor. Vi har hela erbjudandet och kanaler, kompetens och ett urstarkt varumärke. – Länsförsäkringar är som en IKEAkartong. Allt finns där men i lösa delar. Därför måste vi kombinera det unika lokala med den gemensamma styrkan.

Klockrent budskap

Efter kundens behov...

Dagen började till tonerna av Fleetwood Macs gamla hitlåt ”Don´t stop thinking about tomorrow” från 1977. Ett klockrent budskap - gårdagen är förbi, nu är det fram­ tiden som gäller. Tua Holgersson, chef på Affärsenhet Fondliv och till nyligen vd för Länsförsäk­ ringar Gävleborg, är styrgruppens ordfö­ rande:

Projektet har högsta prioritet bland utveck­ lingsfrågorna. – Konkurrenterna flåsar oss i nacken och det krävs det lilla extra för att vi ska utmärka oss. Inte bara ekonomiska fördelar utan även mjuka värden. Vi har kompetensen, vi bryr oss och vi kan anpassa oss efter kundens behov. Att utveckla en gemensam struktur och arbetssätt för det effektiva kundmötet är

STOCKHOLM

Tidsvinster för säljarna. Mats Wester

Viktigt stötta förändrings­ ledarna. Tomas Olsson

17


derna på ett modernt, professionellt sätt och underlätta arbetet för alla med­ arbetare. Såväl kunder som medarbe­ tare måste känna glädjen och nyttan av detta. ”Stort engagemang”

Människor behöver olika mycket tid på sig för att nå ett engagemang.

Modernt och professionellt. Lars Lundström

Ewa Pauli

grundbulten för allt detta. – Utveckling i all ära, men det är genomförandet som är det roliga och den stora utmaningen. Paneldiskussionen som följde var inne på samma linje. Förändrings­ arbete är svårt och det måste vi ha respekt för. Tomas Olsson, Länsförsäkringar Skåne: – Det är otroligt viktigt att alla chefer stöttar förändringsledarna i de­ ras arbete om vi ska lyckas med detta. Mats Wester, LFAB Fondliv: – Det är viktigt att förstå säljarens situ­ation om detta ska gå att genom­ föra. Det måste vara fördelar även för 18

När tillvaron för säljarna blir bättre får kunderna en bättre upplevelse. Björn Jansson

dem. Inte nödvändigtvis ekonomiska, men till exempel tidsmässiga vinster. Planerade leveranser Håkan Adolfsson från LFABs Ut­

vecklingsavdelning redovisade vilka leveranser som är planerade, inom områdena kundvård, kundmöte, ser­ viceprogrammet och paketlösningar som ”Min firma” och ”Min gård” inom lantbrukssegmentet. Han redogjorde för de delar som ingår i leveransen, men också för de lokala beslut som behöver tas i de en­ skilda länsförsäkringsbolagen. Konferensen avslutades med ett Ewa Pauli från LFABs Utvecklingsav­

delning berättade om förändringspro­ cessen. – Förändringar tar tid. Även om leveranserna kommer längre fram börjar arbetet nu. Alla har inte samma information och befinner sig i olika faser. Människor behöver olika lång tid på sig för att nå ett engagemang.

Tomas Olsson, Länsförsäkringar Skåne: – Det var ett stort engagemang vilket tyder på att det är ett ämne som många i länsförsäkringsbolagen brinner för. Nu får vi tillgång till ett arbetssätt som kommer att effektivi­ sera vardagen för säljarna samtidigt som vi ökar kundnöjdheten. Björn Jansson, Länsförsäkringar Kalmar län: – Jag ser en ljusning i det framtida arbetet. Dagens system för rådgivning och dokumentationer är krångliga och svåråtkomliga. När tillvaron för säljarna blir bättre får förhoppningsvis även kunderna en bättre upplevelse av kundmötet.

Underlätta arbetet

Konferensdagen uppskattades av deltagarna: Lars Lundström, Länsförsäkringar Västerbotten: – Som Tua Holgersson uttryckte det, ”vi vill, vi kan och vi måste effektivisera arbetssättet” för att möta kun­-

Med i affärsplaneringen Evert Bolin är chef för Försäkring Sak

och Liv på Länsförsäkringar Gotland. – Nu drar vi igång processen för att skapa ett effektivare kundmöte och tar nu med arbetet i vår affärsplanering som startar i oktober. Nu


Nu lämnar vi gamla invanda mönster och ska bli bättre på att träffa rätt. Evert Bolin

gäller det för oss alla att lämna gamla invanda mönster med säljlis­ tor och kundvårdsbearbetningen i Ett KUND. Nu ska vi bli bättre på att träffa rätt. – Det finns en stor nyfikenhet på förändringarna bland säljarna och jag hoppas att nya verktyg ska skapa mer säljtid och mindre administration. Strukturerad kundvård

Länsförsäkringar Gotlands föränd­ ringsledare Örjan Nilsson och Henrik Larsson är de som ska se till att det effektivare kundmötet blir en realitet i den dagliga verksamheten. De tror 19

att det nya arbetssättet kommer att innebära stora förbättringar. Både för kunder och säljare. – Kunden kommer att märka det genom bättre och mer strukturerad kundvård, säger Henrik Larsson som är försäkringsrådgivare för Företag. Bättre segmentering

Örjan Nilsson, försäkringsrådgivare för Lantbruk: – Kunderna kommer att uppleva en större kvalitet i mötena och att vi följer upp på ett mer strukturerat sätt. Säljarna får bättre verktyg för segmentering och uppföljning. – Och det gör att vi kan skrota alla gamla manuella listor. Arbetet blir mer strukturerat vilket i slut­ änden innebär en tidsbesparing, Alla med på tåget

Vilken är er största utmaning med att ”sälja in” det förändrade arbetssättet till alla berörda? Örjan Nilsson: – Det kommer inte att bli några problem. Alla är med på tåget och är entusiastiska. 

Malin Ågren och Dick Westlund ser uttmaningen i att ”detta inte får bli en engångsgrej.”

Svår uppgift förändra människors beteende STOCKHOLM

  Genom fönstret tittar

Dick Westlund och Malin Ågren ut

över ett av Sveriges största trafik­ projekt – bygget av Norra länken i Stockholm. En enorm förändring av trafikmiljön som kommer att ändra vanorna för miljontals bilister. Den förändringen är mycket, enklare än det som de arbetar med. Tillsammans ska de ändra männis­ kors beteende och sätt att tänka i länsförsäkringsgruppen.

Dick Westlund och Malin Ågren jobbar på Utveckling på LFAB. De arbetar tillsammans med utform­ ningen av Länsförsäkringars nya gemensamma arbetssätt i projektet Effektivare kundmöte Privat. Här är det inte fysiska ting som ska förändras, utan människors sätt att tänka, deras inställning till uppgif­ ten och kunden, deras samarbetsför­ måga och syn på arbetets mål. – Ett effektivare kundmöte


handlar inte om ett nytt it-system, det hade varit enkelt, utan om männis­kor i en arbets­ process. En process där vi gör kundmötet effektivare, både för oss själva och för kun­ den. Den största utmaningen här är att det inte blir en engångsgrej, ett dokument som samlar damm i bokhyllan, utan att det blir en bestående förändring i arbetssättet, säger Dick. – Och då gäller det att förändra oss an­ ställda. Det är svårt att förändra människor, 20

det kan vi bara vi själva göra. Malin Ågren, som ansvarar för införan­ defrågor i projektet, tillägger: – Det gäller att förändra inställningen hos oss anställda. Med den kunskap vi har om hur kundmötet ser ut i dag och om mål­ bilden i framtiden, kan vi skapa insikter om förändringsbehovet och hur vi ska arbeta. En enkel målbild

Kunskaperna leder till insikt som leder till

ett beteende – som i sin tur leder fram till den målbild vi har. – Målbilden är enkel. Syftet med arbetet är att vi ska kunna göra fler kundmöten, med rätt kunder i rätt kanaler och få ut mer av varje kundmöte. Men för mycket ”stuprör”

Där är vi inte. Ännu. Dick Westlund menar att vi fortfarande arbetar för mycket i stup­ rör. Med fokus på produktförsäljning och


”Vårt gemensamma arbetssätt ska vara det bästa” inte helheten. Vi måste utgå från kundens behov inom Betala, Spara, Försäkra och Låna och på ett effektivt sätt erbjuda produkter och tjänster som möter kundens behov. Kanalerna ska samverka så att förutsättningarna finns att göra alla möten lönsamma oavsett vilken produkt som kunden har behov av. Utmaningen för produktorganisation blir att anpassa sig till det gemensamma arbetssättet, kundmötena ska startas och avslutas på samma sätt oavsett vilken produkt som säljs till kunden, säger Dick. Ibland brister kompetensen

För länsförsäkringsbolagen innebär det att förut­ sättningarna finns att få support utifrån ökar, då vi alla arbetar på samma sätt. Idag har vissa bolag svårt att hålla tillräcklig kompetens inom området. Målet är att få en gemensam och hög nivå på kundmöten. Dick Westlund: – Ur ett säljarperspektiv ökar möjligheten för nöjdare kunder genom att säljaren visar upp en helhet inför kunden som upplevs som professionell. De får då självförtroendet att ställa de rätta frågorna. – Eftersom alla arbetar på samma sätt kan du även vara säker på att du följer regelverket. Vårt 21

gemensamma arbetssätt ska vara det bästa av de bästa arbetssätten. Alla kommer att vinna på detta. Kunden får ett väl förberett möte som är väldoku­ menterat där det tydligt framgår vilka behov som är täckta. Säljaren kommer att känna sig trygg i sin roll, upplevas som professionell, få bättre kontroll på sitt arbetsliv och sälja mer. Bolaget kommer att öka intäkterna samt uppfylla de legala krav som är kopplade till bättre försäljning på. Stödsystem

Ett gemensamt arbetssätt innebär också att det blir lättare att utveckla system som stöttar, att utbilda säljare och att ta fram rätt produkter. Är det en stor förändring? Ja, möjligen. Måste den ske snabbt? Inte nödvändigtvis. – Det är viktigare med en ständigt pågående förbättring än att allt sker på en gång. Utmaningen nu är att få support för ett gemensamt arbetssätt. Det är ofta lättare att hitta på egna nya lösningar än att följa det vi kommit överens om. Det är också oerhört viktigt att säljledaren i sin roll har kompe­ tensen att kunna stödja sina säljare. Dessutom måste vi hela tiden anpassa och finjustera proces­ sen, berättar Dick Westlund. Förändringen har redan börjat. 

Carl Henrik Ohlsson.

Ny ordförande i Länsförsäkringar Fastighetsförmedling   – Utmaningen för fastighetsför­ medlingen är att fortsätta utvecklas med lokal och kundägd prägel, högt personligt engagemang samt prisvärda tjänster. Det säger Carl Henrik Ohlsson, vd i Länsförsäkringar Skaraborg, som i somras utsågs till ny styrelseordförande för Läns­ försäkringar Fastighetsförmedling efter Länsförsäkringar Östgötas vd Anders Östryd som gått i pension. – Mitt mål är att vi om tre år har Sveri­ ges mest nöjda kunder för såväl köpare som säljare av privatbostäder, mindre flerbo­ stadshus samt bostadsjordbruk och skogs­ gårdar, säger Carl Henrik Ohlsson. SKÖVDE


NY VD I LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÄVLEBORG

Viktigaste utmaningen att bli helhetsleverantör GÄVLE

  I augusti förra året började Per-Ove

Bäckström som Länsförsäkringar Gävle­

borgs bank- och marknadschef. Ett år senare utsågs han till verkställande direktör efter att Tua Holgersson gått vidare i sin karriär och utsetts till chef för Affärsenhet Fondliv. Per-Ove Bäckström tänker inte på att det handlar om en snabb karriär. – Jag råkade få ett erbjudande av styrel­ sens ordförande, säger han lite blygsamt. När han började i Länsförsäkringar Gävleborg kom han närmast från Swedbank där han hade varit biträdande regionchef för mellansverige. Det kundägda lockade

Vad lockade dig då att flytta? – Det beror lite på min bakgrund. Mitt första bankjobb var i Uppsala Sparbank, som då var ett lokalt självständigt företag, ungefär som ett länsförsäkringsbolag idag. Det var därför lockande att komma till ett kundägt bank- och försäkringsbolag som arbetar lokalt och långsiktigt. 22

Den utmaning han har gemensam med övriga länsförsäkringsbolag är att Länsför­ säkringar Gävleborg ska etablera sig som en helhetsleverantör av både bank- och försäk­ ringstjänster. – Då handlar det till exempel om att få fler av våra 100 000 försäkringskunder att också bli kunder i banken. Då gäller det för alla medarbetare att visa kunderna att det är attraktivt att anlita Länsförsäkringar Gävle­ borg för hela privatekonomin. Lokal skadereglering ger trovärdighet

– Vår viktigaste fördel är vårt starka varu­ märke. Vi är trovärdiga framförallt för att vi är kundägda och att vi har lokal skaderegle­ ring. Det är attraktiva egenskaper som vi är ensamma om på vår lokala marknad. Vilka är era viktigaste konkurrenter? – Min gamla arbetsgivare Swedbank som blivit allt mer aktiv i att sälja försäkringslös­ ningar tillsammans med olika underleveran­ törer. På flera orter inom vårt område är också Dina Försäkringar en stark konkurrent. 

PER- OVE BÄCKSTRÖ M Ny vd i Länsförsäkringar Gävleborg. Ålder: 53 år. Tidigare uppdrag: Bolagets bank- och marknadschef. Innan dess en lång bankkarriär, senast som biträdande regionchef inom Swedbank Familj: Elisabeth, som arbetar inom Gävles äldreomsorg. Två barn och två barnbarn. Bor: Radhus i stadsdelen Gävlestrand i Gävle. Senaste semester: Sommarstugan i Jämtland. Senaste bok: ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman.


SK ADEREGLERING

SOMMARENS SKYFALL I JÖNKÖPING

Bolagsgruppens hittills största översvämning TE X T: STAFFAN SVENBERG, FOTO: L ARS ANDERS SON (ÖVERSVÄMNINGSBILDER) O CH MAGNUS PEHRS SON

23


”Det forsade in vatten genom dörrar, fönster och ventiler”   – Länsförsäkringars represen­ tant var snabbt på plats och vi är verkligen nöjda. Jag vet fastighetsbolag som har försäkringsbolag utan lokala representanter, och de kan ju omöjligt få sådan service som vi får. Fredrik Georgsson, teknisk förvaltare på fastighetsbolaget Corallen i Jönköping har tre fastigheter på köpcentret A6 berättar om hur hans företag drabbades av en stor över­ svämning i Jönköping som orsakades av ett lokalt skyfall på morgonen fredagen den 26 juli. – Det är den största översvämning vi drabbats av. Det forsade in vatten i våra käl­ lare genom dörrar, fönster och ventiler. JÖNKÖPING

Snabbt och smidigt

Han hade närmast kontakt med byggskade­ reglerare Daniel Bergsten i Länsförsäkringar Jönköping. – För oss var han försäkringsbolagets ansikte. Han skötte alla kontakter med oss snabbt och smidigt, både i mejl och när han var på plats. Skadan kräver att vi träffar försäkringsbolaget flera gånger. Genom att Länsförsäkringar finns här i stan går det kvickt att ordna möten när vi behöver. 24

Vid skyfallet i Jönköping drabbades såväl företag som privatbostäder av invällande vatten. Bland annat Ikea höll stängt på grund av översvämningar inne i varuhuset. Största enskilda skada

Skyfallet med följdverkningar var Läns­ försäkringar Jönköpings största enskilda

skada någonsin. Det är också den största översvämning som ett länsförsäkringsbolag råkat ut för. Bland bolagets drabbade kunder är det länssjukhuset Ryhov som råkat mest illa ut. Sjukhuset ägs av landstinget som är Läns­ försäkringar Jönköpings kund sedan flera decennier. Tommy Jonson, försäljningschef inom affärsområde Företag & Lantbruk, var i somras tillförordnad skadechef: – Under förmiddagen rådde rena kris­ läget. Det blev störningar i elförsörjningen och korridorer, behandlingsrum och utrym­

Skadereglerare Daniel Bergsten (i mitten) diskuterar med medarbetarna i fastighetsbolaget Corallen Björn Pellnor och Fredrik Georgsson.


men med teknisk utrustning vattenfylldes. Akutmottagningen fick stängas tillfälligt och ambulanser fick dirigeras om till andra orter. Han berättar att under dagen så pumpades vattnet ut och under eftermiddagen var sjuk­ husverksamheten igång som vanligt igen.

per varandra vid stora skador, säger Daniel Knös på LFABs återförsäkringsavdelning. – Vi bedömer dock att vi inte behöver utnyttja vårt externa återförsäkringsskydd för denna skada som i så fall hade behövt uppgå till minst 150 miljoner kronor.

Uppskattad kostnad

Större än hundraårsregn

Omfattningen av de fukt- och teknikskador som Länsförsäkringar Jönköpings kunder drabbades av är ännu inte klarlagda. Men bolaget har uppskattat skadekostnaden till cirka 70 miljoner kronor. Av detta får bolaget självt betala 10 mil­ joner kronor i det så kallade självbehållet. Övriga 60 miljoner betalas av alla länsför­ säkringsbolag gemensamt i medlemsbolags­ poolen. – Poolen är det tydligaste exemplet på hur länsförsäkringsbolagen solidariskt hjäl­

Skyfallet i Jönköping var större än ett så kallat hundraårsregn. Det innebär ett regn som statistiskt sett inträffar vart hundrade år. Det är ett gigantiskt regn på över 170 liter per sekund och hektar. Under en presskonferens berättade Räddningstjänsten i Jönköping att den inte har beredskap för sådana här kraftiga skurar med närmare 60 millimeter regn i timmen. Kommunens ledningssystem är heller inte dimensionerat för ett skyfall av denna storlek. Thomas Bergholm, förvaltningschef

Skadereglerare Daniel Bergsten går igenom en av skadorna med med Björn Pellnor oich Fredrik Georgsson.

Vi kommer inte att behöva utnyttja det externa återförsäkringsskyddet

vid Tekniska kontoret berättar att lednings­ systemen enligt VA-lagen ska vara dimen­ sionerade för ett så kallat tioårsregn. – Ingen har ett system som kan hantera de regnmängder som föll över Jönköping den 26 juli, säger han.

25

L ARS ANDERS SON, SVENSK XPRES SBILD

Översvämningsblder från köpcentret A6.


26

Beredda på det oförutsedda

Värdet av att vara lokal

Hur ska ett försäkringsbolag ha beredskap för plötsliga och extrema naturskador. Vad lärde sig Länsförsäkringar Jönköping av denna skada? Anders Lofthammar, chef för affärsom­ råde Företag & Lantbruk: – Vi försöker alltid vara beredda på det oförutsedda. Därför är det oerhört viktigt att ha en bra organisation. Särskilt om det inträffar en stor skada en morgon under semestertid. Jag vill därför rikta en eloge till de medarbetare som snabbt kunde rycka in även när det var semester. – En speciell lärdom av just denna skada är att det är svårt att föreställa sig hur mycket skada ett regn kan åstadkomma på så kort tid. Skyfallet berörde bara en mindre del av staden. Naturens oberäkneliga krafter är starka. Om regnet hade släppt över Vät­ tern så hade det inte hänt någonting.

Både Tommy Jonsson och Andreas Flygare, chef för egendomsskador, påpekar hur vik­ tigt det är med bolagets lokala förankring. Andreas Flygare: – Man kan inte nog understryka detta. Nu fick vi tillfälle att visa betydelsen av att vara lokala. Mitt i sommaren kunde vi visa att vi hade beredskap även för en så stor skada som detta. Tommy Jonson: – Jag bor mitt i det drabbade området, snacka om att vara lokal! Jag vaknade på morgonen av den värsta åsksmäll jag hört i mitt liv. Innan jag visste omfattningen av de eventuella skadeverkningarna tog jag mig in till jobbet så fort jag kunde för att leda arbetet med att ta hand om de skador som jag var säker på att kunderna skulle börja ringa om.

Affärsområdeschef Anders Lofthammar.

Grundläggande uppgift

Stärkt position?

Anders Lofthammar tillägger att en annan lärdom är att översvämningen är en påminnelse om ett länsförsäkringsbolags grund­ läggande uppgift och deras funktion i sam­ hället. – Det är nu vi ska stå på tå för de drab­ bade kunderna och visa hur duktiga vi är och detta stärker naturligtvis våra kundrela­ tioner.

Andreas Flygare: – Jag vet att det finns företagskunder som har blivit skadedrabbade och som nu funderar på att flytta sina privata försäk­ ringar till oss. Jag tror att vi till följd av denna skada kan få fler kunder. 

Andreas Flygare och Tommy Jonson.


INBLICK GUNNAR WETTERBERG Författare och samhällsdebattör, styrelseledamot i Länsförsäkringar Liv, 070-689 11 22

Ta vara på seniorernas kunskaper Om välfärden ska hålla måste fler orka jobba längre. Orken handlar om lust – och arbetsglädjen måste företagen hjälpa sina erfarna medarbetare att hitta. Den vanligaste invändningen mot äldre i arbetslivet är att det är svårt att lära gamla hundar sitta. I sin översikt över europeiska studier om äldre i arbetslivet nyanserade den finske forskaren Juhani Ilmarinen bilden. De yngre presterade visserligen bättre än de äldre i sammanhang där det ställdes krav på snabbhet och kraft, men när det behövdes eftertanke och övning var resultatet det omvända. De yngre kunde lättare memorera snabbt förbiflimrande data, men i praktiska inlärningssituationer blev de äldre snabbare produktiva. De hade ställts inför nya uppgifter förut, och visste hur de enklast skulle ta till sig de nya instruktionerna. 27

Det finns fler välkomna effekter. Det är allmänt omvittnat att äldre medarbetare borgar för kontinuitet. De behöver inte stanna hemma för vård av barn av och till, de är inte lika benägna att byta jobb. Men de kan också bidra till att stabilisera arbetsgruppen. Jag har på nära håll sett ett arbetslag med yngre medarbetare utsättas för svåra påfrestningar av karriärism och självhävdelse. När det kom en ny chef bad han efter ett tag att anställa två sökande i 50-årsåldern. Beslutet blev en ledningsfråga, men vi tog risken. Det föll väl ut. De yngre fick ett par rutinerade kollegor att fråga om råd; de äldre var inte på samma sätt konkurrenter, utan stämningen inom arbetslaget blev mer förtroendefull än den hade varit tidigare. För mig blev det en tankeställare. På ett par årtionden har vi lärt oss att könsblandade arbetsgrupper fungerar bättre – roligare! – än enkönade. Men detsamma gäller åldersblandningen. Arbetslag med medlemmar i alla åldrar har bättre förutsättningar att fungera harmoniskt och dynamiskt än om de får slagsida åt den ena eller andra åldern.

LAS är antagligen en del av förklaringen till att Sverige har jämförelsevis fler äldre i arbetskraften än de flesta andra länder. Det kostar mer att säga upp äldre än yngre medarbetare. Om det kostar att göra sig av med anställda ligger det i arbetsgivarens intresse att skola om och fortbilda hellre än att säga upp. Men det är bättre om arbetsgivarna behåller och anställer äldre av eget intresse, inte av tvång. Då gäller det att hitta uppgifter som stimulerar dem att stanna. När jag för drygt tio år sedan skrev min bok om Axel Oxenstierna, rikskansler på 1600-talet och arkitekten bakom det stormaktstida Sverige, hittade jag histo-

rien om kamreraren Peder Nilsson. Han ville dra sig tillbaka. Han var 63 år gammal och hade tjänat kronan i 42; ögonen och minnet var svagt, och han kunde inte alltid hålla i pennan. ”Där uppå replikerades att ehuru gammal en är, så kräver likväl ens plikt att tjäna kronan uti det en förmår. Över förmågo fordrades intet av honom, ej heller stort skrivande, utan att han är med, ser uppå och skärskådar posterna, och säger sin mening i saken, androm till rättelse.” Föredömligt! Arbetsuppgifterna ska anpassas, så att vi kan ta vara på de äldres kunskaper. Varför ska dagens HRavdelningar vara sämre än 1600-talets Oxenstierna?


Alla länsförsäkringsbolag arbetar med att få kunderna att välja fakturor och andra dokument digitalt. Av miljöskäl och för att spara pengar. Men bolagen har kommit olika långt. Hur de lyckas avgörs av kundernas ”internetmognad” och hur mycket tid bolagen ägnar åt förändringen. DIGITA L A KUND KO NTA K TER

TE X T: STAFFAN SVENBERG, FOTO: MAGNUS PEHRS SON

Kunderna minskar posten hem i brevlådan – Varje gång vi skickar en e-faktura i stället för en pappersfaktura i kuvert via posten sparar vi drygt tre kronor. Det blir pengar vi kan ha till annat, till exempel i vårt skadeförebyggande arbete som också är bra för miljön och som minskar våra kostnader på sikt. Det säger Sonny Lundqvist som är chef för Dalarnas Försäkringsbolags avdelning för Säljstöd. Han är en av de medarbetare i bolaget som arbetar med länsförsäkrings­ gruppens gemensamma projekt Förbättrad kundkommunikation genom digitalisering. Hans kollega Dennis Sundin, chef för bolagets kundcenter i Borlänge ger ett annat exempel: – Vi skickar varje år ut ungefär 400 000 brev med traditionell post till våra kunder.  FALUN

28


I vissa fall kan det vara två gånger per år om kunden har halvårsfakturor. Om varje brev kostar cirka 10 kronor för porto och hantering så är det lätt att räkna ut vilka stora möjligheter till besparingar vi har. Olika drivkrafter

I hela länsförsäkringsgruppen skickas varje år ut drygt 70 miljoner pappers­ ark i 30 miljoner kuvert. Tobias Malmgren på LFAB leder digitaliseringsprogrammet som pågått sedan 2010: – Från början var det ett rent miljöprojekt. Färre pappersutskick skulle bidra till att minska skogsav­ verkning och miljöskadliga transpor­ ter. Sedan insåg vi att vi också skulle spara pengar. Vi förstod också att allt fler kunder vill ha digitala dokument framför papper. Att utgå från hur kunderna ville ha det blev därför en annan drivkraft.

Maria Jobs (längst fram) leder Dalarnas Försäkringsbolags arbete med att få kunderna att välja e-fakturor och andra digitala dokument. Här med Dennis Sundin, försäljningschef Kundcenter, informations­ansvariga Lena Samuelsson och Sonny Lundqvist, chef Säljstöd.

den är inne i banken i något ärende syns då en meddelanderad att det har kommit en nny faktura och så kan de klicka sig fram till denna.

Kunden väljer

Han påpekar att det är kunden som styr hur snabbt digitaliseringen går. Det är den enskilde kunden som måste välja bort papper och istället få fak­ turor och andra dokument digitalt. Fakturor får de då via den inter­ netbank som kunden anlitar. När kun­ 29

Privatsegmenten först

Tobias Malmgren berättar att projek­ tet nu kommit så långt att kunderna från halvårsskiftet i år kan erbjudas e-faktura för boende-, olycksfalls-, motor- och båtförsäkringar samt för produkter från Hälsa och Agria.

– Nu har vi också en teknisk lös­ ning för att digitalt kunna distribuera övriga kunddokument. Den används idag av banken samt för motorförsäk­ ringar i Rallysystemet. Alla kunder kan nu komma åt sina kundhandlingar genom inloggning med pinkod, dosa, BankID eller Mobilt BankID. – Vi har hittills valt att fokusera på privatsegmentet där vi har de stora do­ kumentvolymerna. Senare i projektet ska vi erbjuda digitala dokument inom

företagsförsäkring och inom livför­ säkrings- och pensionsområdet. Bankkunderna vana Maria Jobs, som leder digitaliserings­

projektet i Dalarnas Försäkringsbolag tillägger att alla länsförsäkringsbolag har riktat in sitt arbete på det privata försäkringsområdet. – Inom bank är kunderna redan vana vid detta. Där är det naturligt att välja att få kontoutdrag och årsbesked


Sonny Lundqvist: ”Vi sparar drygt tre kronor varje gång vi skickar en e-faktura i stället för en faktura i kuvert.”

digitalt. Från banken kommer det brev väldigt ofta, kontoutdrag skickas ut månadsvis i vissa fall. Skillnader

Länsförsäkringsbolagen har kommit olika långt med att få kunderna att välja att få fakturor och andra doku­ ment digitalt. – Vi har kommit i särklass längst inom Motor där i genomsnitt åtta pro­ cent av kunderna valt e-faktura. Fast det varierar kraftigt mellan länsförsäkringsbolagen. Både inom Motor och övriga försäkringsområden beror ut­ vecklingen helt enkelt på hur mycket länsförsäkringsbolagen arbetar med 30

detta, berättar Tobias Malmgren. Inom det så kallade KoFö-området (boende-, båt- och olycksfallsförsäk­ ringar) med drygt 1,8 miljoner kunder är det 2,34 procent av dessa som valt e-faktura. Här finns stora skillnader mellan bolagen som främst beror på hur länge de arbetat med att erbjuda digital distribution via e-faktura. Effektivt

Maria Jobs i Dalarnas Försäkringsbolag ingår i en arbetsgrupp med projekt­ ledare från övriga länsförsäkringsbolag. – Det är ett ovanligt effektivt pro­ jektarbete där vi har delat upp oss i grupper och som LFAB leder på ett

mycket bra sätt. Arbetet genom­syras av att de deltagande bolagen själva får komma fram till vad de vill göra för aktiviteter som de tror ger effekt. – Utmaningen är att få kunderna att välja den digitala hanteringen även inom försäkring.  Hon berättar om några av bolagets aktiviteter: Kunder som är inloggade i inter­ netbanken kan klicka på en länk i en meddelanderuta. Då kommer de till en plats där de kan bestämma sig för om de vill ha e-faktura och/eller digitala försäkringsdokument.   – På så sätt har vi nått många kunder. Ett annat sätt vi provat är att

när kunderna är klara med sina bankärenden, har vi på utloggningssidan en annan meddelanderuta där de också uppmanas att välja digitala försäk­ ringsfakturor och andra dokument. Dalarnas Försäkringsbolag gjorde också en särskild informationsdrive förra hösten. Bolaget delade då ut 200 miljoner kronor i återbäring till sina 140 000 sakförsäkringskunder. Maria Jobs: – Kunderna fick ett brev från oss där vi meddelade att de kunde mejla oss sitt bankkonto för att få sina åter­ bäringspengar snabbare. Detta gjorde att vi fick in cirka 40 000 personliga mejladresser. Dessa använde vi för


BED R ÄGERIE T ANN HASSEL-TANO Utredningssamordnare, LFAB 073-968 36 82

Pizzeriabranden Tobias Malmgren: ”Vi har kommit i särklass längst inom Motor.”

att skicka ut meddelande till våra kunder om möjligheten att börja med att få fakturor och andra försäkringshandlingar digitalt och att de därmed kunde minska sin vanliga post. Då nådde vi kunder som vi vis­ ste verkligen använde internet.   – Det var inte möjligt att ta reda på vilka eller hur många som nappade erbjudandet. Så­ specifika uppgifter går inte att ta fram. Men de på LFAB som bevakar internettrafiken kunde se att i samband med vårt er­ bjudande var det väldigt många i Dalarna som klickat på län­ ken för att börja med digitala dokument. ”Många av våra kunder har inte internet”

Kundcenterchefen Dennis Sun­ din tror att alla medverkande 31

måste inse att digitaliserings­ projektet kommer att ta tid. – Det beror ju mycket på kundernas internetmognad. Efter vår återbäringskampanj fick vi en hyfsad bild av läget. Då var det väldigt många kun­ der som ringde in och sa att de inte hade internet och inte hade någon mejladress. Jag uppskat­tar att detta var minst 30 procent av våra kunder. Dennis Sundin berättar att digitaliseringsprojektet inte är ett av Dalarnas Försäkrings­ bolags huvudmål 2013. – Ändå är projektet väldigt viktigt. Kundcenter tar emot 162 000 samtal varje år. Våra innesäljare får då tillfälle att meddela kunderna att de kan få e-faktura samt försäk­ ringsbrev digitalt. 

Verksamheten gick dåligt och skulderna hopade sig. Ändå höjde pizzeriaägaren fullvärdesförsäkringen med en miljon kronor och maskinerna med 400 000 kronor. Någon vecka senare ringde mannen sitt länsförsäkringsbolag och kontrollerade om hans försäkringar var betalda, detta trots att betalningarna ligger på autogiro.

och emellan flaskorna låg det grönt papper nedtryckt. Innanför det krossade fönstret låg en betongklump på golvet. Hålet i fönstret var 27 centimeter brett. Kartongen som flaskorna stod i var med största sannolikhet från pizzerian och pappret som låg mellan flaskorna var av samma slag som pappret på pizzerians toalett.

Några veckor senare inträffar branden. Någon har tänt eld på pizzerian. Ärendet går direkt för utredning på länsförsäkringsbolaget. Pizzeriaägaren hävdar att han var i sin bostad när det började brinna, vilket hustrun bekräftar. Enligt mannen måste någon ha krossat en ruta och slängt in något brännbart i loka­len. Han har alla nycklar under kontroll och alla dörrar och fönster var låsta till pizzerian. Polisens tekniska utredning konstaterade att branden var anlagd genom att någon har ställt ner ett tiotal flaskor med tändvätska i en kartong som var 38 centimeter bred. På flaskorna har man fäst stearinljus

Hur kunde någon ta sig in i lokalen, utan nycklar genom ett 27 centimeter brett hål, tillsammans med en massa flaskor tändvätska, riggat anordningen och sedan klättrat ut igen? Och vem skulle ha anledning att göra det? Länsförsäkringsbolagets utredare pratade med försäkringstagaren och ville se bokföringen och försäljningskvitton från verksamheten. Mannen hade ingen bokföring och kom även på att han tyvärr hade haft ett inbrott strax innan där någon stulit alla kvitton. Utredaren kunde ändå konstatera och föra i bevisning att verksamheten gått dåligt och

att mannen haft svårt att betala sina räkningar. En kund till pizzerian hade även berättat för polisen att hon varit ute med sin hund en stund innan branden utbröt. Hon hade då sett någon i huvtröja gå runt pizzerian och hon kände igen honom som pizzeriaägaren. Utredaren konstaterade att den enda som hade motiv att anlägga branden var ägaren och att denne innan branden kraftigt höjt sin försäkring. Det fanns även uppgifter om att han varit på plats när branden startade. Sannolikheten var väldigt låg att någon gärningsman kunnat anlägga branden utan att ha haft nycklar till pizzerian. Alla hörnstenar som behövs i den här typen av ärenden föll på plats och skadan kunde avböjas i sin helhet. Givetvis polisanmäldes pizzeriaägaren men polisen lade ändå ner ärendet. Enligt polisen kunde den inte styrka att mannen var på platsen när det hände.


Fredrik Daveby.

JOHANNA JOHANNA STAKEBERG Trygghetsutvecklare i Länsförsäkringar Halland 070-397 97 17

Tänk vad man kan lära av att resa...

Utökat bolagssamarbete i sydost Nu har Länsförsäkring Krono­ berg valt att gå med i det samarbete kring administrativa rutiner som Läns­försäkringar Göinge-Kristianstad och Länsförsäkringar Blekinge startade genom att bilda LF Affärsservice. Länsförsäkring Kronoberg blir delägare och ska anlita LF Affärsser­ vice för ekonomi, it och telefonväxel från den 1 januari 2014. Vd Fredrik Daveby: – Länsförsäkringsgruppen har ett högt driftkostnadsläge jämfört med konkurrenterna. Det är inte långsiktigt hållbart. Genom ett fördjupat sam­ arbetet kring administrativa rutiner delar vi på kostnaden för specialist­ kompetens. Vi minskar vår sårbarhet utan att kostnaderna ökar.  VÄXJÖ

32

Less is more … Förra året utsågs projektet ”Grannsamverkan mot brott i flerfamiljshus” till Sveriges bästa brottsförebyggande projekt och Halland fick representera Sverige i den internationella tävlingen som gick av stapeln på Cypern i december. Där kom vi på andra plats av 23 deltagande länder. För prispengarna åkte en halländsk delegation till Manchester i England på studiebesök. Polisen i Manchester har genomgått ett stålbad sedan 1,5 år tillbaka med neddragna resurser på cirka 30 procent samtidigt som man lyckats öka tryggheten och minska brottsligheten. Hur gick det till? Ledarskapet är tydligt, enkelt och väl kommunicerat. Arbetet leds utifrån en vision som är känd av alla. Målet är att tänka nytt, våga pröva nya metoder som involverar fler i samhället än bara polisen och följa upp effekten av insatserna. Polisens främsta uppgift är att ge allmänheten service och lösa de problem som brottsoffer råkar ut för. Polisen ska bedriva ett aktivt förebyggande arbete så att brotten inte sker, snarare än att administrera redan uppkomna brott. De individer som är livsstilskriminella har man bestämt sig för att jaga passionerat. Till exempel får alla kända kriminella

missbrukare varsitt personligt besök av den lokala polisen lagom till julhelgen. Förutom en julhälsning i all vänlighet markerar polisen att de har ögonen på personerna i fråga. Allmänheten uppmanas ta eget ansvar och låsa dörrar och stänga fönster för att försvåra för inbrottstjuvar. De lokala grannskapspoliserna som tjänstgör nattetid kontrollerar allmänhetens intresse att följa råden. När de hittar hus med fönster på glänt använder de en särskild plastpipa och blåser upp ballonger genom springan som de boende hittar inomhus på morgonen med budskapet om att de haft besök i natt, av polisen. Som en påminnelse om att stänga fönster hädanefter. I Manchester är det också populärt med polisvolontärer. Det finns två typer, en som förbundit sig att arbeta på ideell basis 16 timmar per vecka och då tjänstgöra sida vid sida med en ”riktig” polis. Kommunen tycker det är så bra att man valt att ge dessa människor 50 procent mindre kommunalskatt som en slags kompensation eller uppmuntran. Den andra typen av volontärer är sådana som vi börjar få här hemma och som bara hjälper till vid särskilda händelser. I England har man inte bara skrivit samverkansavtal mellan kommun och

polis utan verkligen skapat samarbete i vardagen. I polishuset samlokaliseras resurser från exempelvis deras motsvarighet till landstinget, räddningstjänsten, äldreomsorgen, kommunens brottsförebyggande verksamhet och i viss mån även socialtjänst samt kameraövervakning med mera för att underlätta kontakten. Genom att sitta tillsammans, i samma korridorer, blir samverkan med andra aktörer så mycket bättre. De övriga verksamheterna behöver inte betala hyra mot att de håller extra ögon och öron öppna för trygghetens skull när de är ute på sina olika uppdrag. Det har resulterat i ett effektivare sätt att använda samhällets resurser där varje enskild verksamhet inte stirrar sig blind på sin budget och verksamhet utan ställer sig frågan – vad kan vi göra tillsammans för invånarnas bästa? Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Vår delegation imponerade på engelsmännen i den bemärkelsen att försäkringsbolaget fanns representerade. Försäkringsbranschen hade engelsmännen ännu inte lyckats få med sig i sin samverkan för ökad trygghet och minskad brottslighet.


VIKTIGT VÄRDE MED KUNDÄGDA FÖRSÄKRINGSBOLAG

Stabiliserande kraft i finanskriser   Kundägda försäkringsbolag har, med sitt långsiktiga fokus och sina låga risker, visat sig vara särskilt mot­ ståndskraftiga i tider av finansiell oro. Sedan finanskriserna startade för drygt fem år sedan har de kundägda försäkringsbolagen vunnit marknads­ andelar samtidigt som deras kunder blivit allt nöjdare. VISBY

Klarar kriser bättre

De kundägda bolagen har också klarat sig bättre genom kriserna än andra bolag. Inget kundägt försäkringsbolag har gått omkull eller behövt statligt stöd. De här frågorna diskuterades vid Länsförsäkringars fullsatta semina­ rium i Almedalen i Visby den 2 juli. I panelen deltog Anders Sundström (ord­ förande i Swedbank, då också vd för Folksam) Pia Sandvik (vd Länsförsäk­ ringar Jämtland), Bengt-Åke Fagerman 33

Det behövs forskning om värdet av kundägda försäkringsbolag.

(vd Skandia) och Sophie NachemssonEkwall (doktor i företagsekonomi). ”Kunskapen måste öka”

Pia Sandvik framhöll att det är tydligt att de kundägda bolagens långsiktiga affärsfokus och låga risktagande är en bidragande orsak till att de klarat sig så väl genom finanskriserna. – Det är viktigt att denna kunskap ökar. Om vi vill öka stabiliteten i de finansiella systemen är det avgörande att vi förstår vad som präglar de bolag som klarat sig bäst genom finanskri­ serna. Forskning saknas

Flera i panelen konstaterade att politi­ ker och myndigheter saknar tillräcklig kunskap om kundägda bolag. Orsaken är bland annat bristfäl­ lig forskning på området. Det finns

Pia Sandvik.

endast en svensk forskningsrapport i ämnet i modern tid, från Handelshög­ skolan i Jönköping. Rapporten är från 2012, och den övergripande slutsatsen är att det sak­ nas forskning på området. Pia Sandvik: – Detta innebär inte bara att vi går miste om viktiga lärdomar om hur olika former av bolag kan balansera de finansiella systemen i kristider. Det innebär också att kundägda försäkrings­ bolag riskerar att missgynnas när lag­ stiftning och regelverk ska fastställas.

Länsförsäkringar kommer där­ för att ta initiativ till forskning om kundägande, och ställa resultaten till förfogande för riksdag och tillsyns­ myndighet. – Forskning inom området kommer förhoppningsvis att leda till mer välin­ formerad och fungerande lagstiftning, säger Pia Sandvik vidare. Viktig EU-studie

En EU-studie slår fast att kundägda försäkringsbolag klarat finanskriserna bättre än andra bolag, och uppmärk­


sammar flera fördelar med ägande­ formen. Studien lyfter även fram problem som de kundägda bo­ lagen ofta kämpar med, i form av lagstiftare med otillräckliga kunskaper. Studien visar att kund­ ägda bolag är betydligt bättre rustade för att klara sig genom finanskriser än bolag med andra ägandeformer. Pia Sandvik: – I studien nämns flera fördelar med kundägande: de har starkare kapitalbild­ ning med mindre skul­ der, mindre riskfyllt affärsfokus, mindre beroende av kapitalmarknaden och ett gemensamt långsiktigt fokus. Man tar fasta på sådant som vi i Läns­ försäkringar länge tagit för självklart: att de kundägda bolagen, med sin långsiktighet och sitt låga risktagande, är bättre lämpade att klara finanskri­ ser. Det innebär att kundägda bolag bidrar till ökad finansiell stabilitet. Kämpar mot hinder

Rapporten pekar också på de många hinder kundägda bolag tvingas kämpa med, bland annat i form av låg kun­ 34

Ömsesid ighet Renäss det kun ans för dägda

Ömsesidighet är den ursprungliga formen för all försäkringsverksamhet, står det bland annat i den broschyr om värdet av det kundägda som Länasförsäkringar gav ut i somras.

skap om ägandeformen bland politiker och myndigheter, vilket riskerar att leda till en skev lagstiftning. Pia Sandvik: – Det här är vi väl medvetna om. Våra egna undersökningar har visat att kunskapen om kundägda bolag kunde vara mycket högre bland våra beslutsfattare.

Mäklarservice får utökat uppdrag av Jämtland   Länsförsäkringar Jämtland har beslutat att anlita Mäklarservice Sak för all mäklad sakaffär. Uppdraget har hittills varit begränsat till motor- och kom­ munaffären men omfattar framöver även egendomsaffären, varmed Mäklarservices förvaltade bestånd för Länsförsäkringar Jämtland ökar från 14 miljoner kronor till 24 miljoner kronor. Peter G Lööf, chef för den mäk­ lade sakaffären: ÖSTERSUND

– Bakgrunden till beslutet i Läns­ försäkringar Jämtland är att man vill växa i den lokala mäklarmark­ naden. De har bedömt att det är kostnadseffektivt att lägga hela uppdraget på Mäklarservice. – Det är i grunden en fråga om förtroende för vår kompetens och kapacitet, och ett erkännande av det hittillsvarande samarbetet. På samma framgångsrika vis som vi tog oss an Länsförsäkringar Västernorrland, ska vi nu överträffa förväntningar i Jämtland. 

Nya regler för guldkund i väst   De samverkande bolagen i västsverige (länsförsäkringsbolagen i Göteborg och Bohuslän, Älvsborg och Halland) ändrar från årsskiftet reglerna för sina Guldkunder. Den största förändringen är att miniminivån på sparandet stiger från 300 till 500 kronor och att fler typer av långsiktigt månadssparande ingår. Bolagen kommer att ha en inforGÖTEBORG

mationsplats på sina hemsidor om för­ändringen. Där framgår de nya villkoren för bolagens rabatter och svar på de vanligaste frågorna kring förändringen.


”Många fler medarbetare borde ta tillvara möjlig­heterna att göra karriär inom länsförsäkrings­gruppen”, säger LFABs HR-direktör Carin Dunér.  TE X T: STAFFAN SVENBERG, FOTO: MAGNUS PEHRS SON HR O CH K A RRIÄ R

Det är viktigt att byta jobb ibland   Carin Dunér, HR-direktör på LFAB, tror att det är viktigt för de flesta medarbetare att byta jobb ibland. Hon började på LFAB i augusti förra året och kom då från Swedbank där hon hade varit HR-chef i sex år. – Jag har utvecklats av att byta arbete ibland och jag tror att det gäller många. I varje jobb är det först en lärotid och sedan en fas där man levererar. Därefter kommer man till en tid då man inte lär sig mer och då är det dags att byta jobb. STOCKHOLM

Stora möjligheter

Är det attraktivt eller enkelt att byta jobb inom länsförsäkringsgruppen? – Det är alltid bra med rörlighet. Möjlig­ heten att byta arbete inom gruppen är stora. Förutom LFAB har vi 23 länsförsäkringsbo­ lag som arbetar med försäkring, bank och 35

fastighetsförmedling. Många fler medarbe­ tare i gruppen borde ta till vara möjlighe­ terna att göra karriär inom länsförsäkrings­ gruppen. ”Gärna medarbetare från bolagen”

– När vi rekryterar till LFAB vill vi gärna ha medarbetare som har erfarenhet från något länsförsäkringsbolag. Detta skulle gagna vårt uppdrag. Vi ägs av länsför­ säkringsbolagen och vi ska förstå våra kunder. Då är det en stor fördel att ha medarbetare därifrån. – Vi rekryterar ofta från Mäklarser­ vice och Länsförsäkringar Stockholm. Men jag skulle önska mig fler sökanden från övriga länsförsäkringsbolag. Är det lätt att få människor att flytta till Stockholm? – Ja, särskilt för yngre. För

Carin Dunér: ”För LFAB är det en fördel att ha medarbetare med erfarenhet från länsförsäkringsbolag.¨


äldre och de som har familj är det inte lika enkelt. Länsförsäkringars värden borde vara mer lockande för ekonomi- och juridikstudenter.

Samarbete

Tidigare fanns ett strukturerat samarbete där cirka 15 länsförsäkringsolag hade en gemensam talangpool. Där samlades namn på medarbetare som var lämpliga att söka chefs- eller andra nyckelbefattningar. Carin Dunér: – Men detta fungerade inte så bra som bolagen först trodde. Företagsledningar planerar sällan karriärer för sina medarbe­ tare som själva har huvudansvaret för sin utveckling. Detta hindrar dock inte att en ledning kan ge förutsättningar för en med­ arbetares utveckling. – Men idag finns ett informellt samarbete mellan bolagens HR-chefer. De kan fråga varandra när något bolag behöver en lämplig person till något visst uppdrag. Detta visar ju bara att länsförsäkringsbolagen är själv­ ständiga. Varumärke som arbetsgivare

Men Carin Dunér påpekar att alla bolag samarbetar kring att skapa ett gemensamt arbetsgivarvarumärke. – Det handlar om att Länsförsäkringar ska vara ett attraktivt varumärke för dem som söker arbete. Det är ett projekt som vi driver i en arbetsgrupp där HR-represen­ tanter från hela gruppen samarbetar. Till­ 36


sammans ska vi formulera det som är den minsta gemensamma nämnaren för länsför­ säkringsbolagen och som kan locka männis­ kor att söka sig till oss. – Personligen anser jag att vår själ helt enkelt är det lokala, att vi ägs av kunderna och att dessa alltid har nära till bolagens beslutsfattare. Hur locka fler unga?

Hon vet att Länsförsäkringar redan är ett mycket starkt varumärke inom försäljning och kommunikation. – Men våra värden borde också vara mer lockande för ekonomi- och juridikstu­ denter när de söker arbetsgivare. Carin Dunér betonar dock att Länsför­ säkringar inte ligger bland de främsta i de undersökningar som görs. – Vi ligger på plats 34 i en av de senaste undersökningarna som gjorts bland studen­ ter. Vi är främst bland försäkringsbolagen, men jämfört med storbankerna ligger vi lågt. Därför ser jag det som en viktig uppgift att arbeta för att synliggöra att vi även har en bank och att detta förhoppningsvis gör hela Länsförsäkringar mer attraktivt. Uppdrag inom löneadminstration

HR-avdelningen på LFAB är i första hand till för de cirka 1500 medarbetarna i bola­ get. Men avdelningen har också uppdrag för hittills 15 länsförsäkringsbolag som köper 37

olika tjänster, främst löneadministration men i vissa fall även HR-administration. Anledningen är att detta håller på att bli en allt mer komplicerad verksamhet. Carin Dunér: – Den lokale löneadministratören ska till exempel känna till regler för hur de ska rapportera till myndigheter. De som anlitar oss tycker det är bra att deras löner sköts i en större organisation. I vissa länsförsäk­ ringsbolag sköts lönerna enbart av någon på halvtid. Det är sårbart om någon blir sjuk. Idag hanteras cirka 4 000 löner inom länsförsäkringsgruppen genom LFABs HRavdelning. Utlokalisering

C ARIN DUNÉR

Förra året bestämde LFABs styrelse att HR-avdelningen ska flytta sin lönehante­ ring till Länsförsäk­ ringar Värmlands lokaler i Karlstad. Verksamheten startar under hösten. – Utöver de 15 länsförsäkringsbolag vi redan har avtal med, får vi i oktober två nya bolag som kunder och som vi tillsammans med en

HR-direktör i LFAB.

befintlig kund kommer att köra som en pilot i Karlstad. Övriga bolags lönehantering kommer sedan succesivt att flyttas över till Karlstad. Marianne Nyberg som närmast kommer från Grums kommun har utsetts till ny löne­ chef och tillträdde sin tjänst i augusti. – Vi håller på att etablera verksamheten, säger Carin Dunér som inte tror att föränd­ ringen kommer att betyda att nuvarande HRmedarbetare kommer att bli övertaliga. – Vi har ett par tjänster med naturlig avgång som inte kommer att ersättas. Men just nu ser jag ingen övertalighet. 

Ålder: 50 år. Utbildning: Fil kand från Uppsala universitet. Tidigare uppdrag: Många år som HR-chef varav de senaste sex inom Swedbank. Familj: Tor, advokat, fyra barn och två bonusbarn Bor: Radhus i stockholmsförorten Danderyd. Senaste semester: Lånat hus av kompisar i Spanien och varit med tre av sönerna i New York. Senaste bok: ”Och bergen svarade” av Khaled Hosseini.

HR betyder Human Resources och är sedan några år namnet i alla stora företag och organisationer på det som tidigare kallades personal­ avdelning.


VE TER ANM ÖTE

Effektivare och billigare skade­ reglering med nytt it-verktyg   – Vi spar tid som vi kan lägga på ärenden som kräver större arbetsinsats. Det säger Anna Wäringe, skadereg­ lerare i Länsförsäkringar Västerbot­ ten. I början på september utsågs hon tillsammans med tre kolleger från tre andra länsförsäkringsbolag till Årets skadereglerare. Utmärkelsen delades ut under skadechefskonferensen på LFAB i Stockholm den 4 september. Gemensamt för kvartetten är att de på ett bra sätt har använt det nya itverktyget Vägledningen som infördes 2012 och som utvecklats av Susanne STOCKHOLM

Skoog, på LFABs Utvecklingsavdel­

ning. Med Vägledningen går det snab­ bare och enklare att reglera mängd­ skador (bland annat cykelstölder, allriskskador, hushållsmaskiner, glasskador). – Vi får också högre effektivitet och lägre skadekostnad , säger Susan­ ne Skoog. Hittills har verktyget sparat cirka 14 miljoner kronor för länsför­ säkringsbolagen. Handläggningstiden för mängdskador har dessutom kortats med ungefär 40 procent. 

Årets skadereglerare Anna Wäringe från Länsförsäkringar Västerbotten, Anna Nilsson, Länsförsäkringar Älvsborg och Åsa Lind, Länsförsäkringar Uppsala. Gill Gustavsson, Länsförsäkringar Skåne saknas på bilden.

38

Veteranmöte i Jönköping   – De är våra bästa ambassadörer, de kan verksamheten och våra kärnvärden och har enorma nätverk. Det säger LFABs ordförande Jan Fock som deltog i det veteran­ möte som ägde rum hos Länsförsäkringar Jönköping i augusti Då samlades 14 tidigare ordföranden i olika länsförsäkringsbolag. Av vd Örian Söderberg fick de en genomgång av ekonomin och mark­ nadsläget i Länsförsäkringar Jönköping. Jan Fock berättade också om situationen i LFAB och om aktuella utmaningar för länsförsäkringsgruppen. ”Veteranordförandena” träffas varje år på en julmiddag och gör även ett årligt besök på något länsförsäkringsbolag.  JÖNKÖPING

Från vänster: Anders Åkesson, fd ordf Blekinge, Örian Söderberg, vd Jönköping, Bengt Wolffram, fd ordf Göteborg och Bohuslän, Gunnar Kinch, fd ordf Skåne, Olle Johansson, fd ordf Jönköping, Lars Eggertz, fd ordf Dalarnas, (Birgitta Jönsson, vd-sekreterare LFAB), Jan Fock, ordf LFAB, Erling Johansson, fd ordf Halland, Folke Andersson, fd ordf Värmland, Tommy Persson, fd ordf Bergslagen, Sven-Börje Eriksson, fd ordf Bergslagen, Bengt Ljungqvist, fd ordf Stockholm, Lave Olsson, fd ordf Göinge, Olof Kristow, fd ordf Västernorrland, Göran Lindell, nuvarande ordf Jönköping, Ingmar Kristiansson, fd ordf Göinge och Evert Svensson, fd ordf Jönköping.


Ett fullsatt Samlan på LFAB fick lyssna på spännande presentationer från flera länsförsäkringsbolag.

Cecilia Winther, Agria, och Katarina Rollfeldt, Länsförsäkringar Stockholm samtalar om exempel på marknadsmaterial från bolagen.

David Seiving, Länsförsäkringar Skaraborg, Veronica Fredriksson, LFAB och Justus Alholt, Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän var projektgruppen bakom årets kommunikationskonferens.

Kom närmare-konferens för kommunikatörer TE X T: DAVID SEIVING  FOTO: ADRIAN LEOPOLDS SON

  Sorlet stiger. Förväntan är stor när länsförsäkringsgruppens kommunikatörer är samlade för att lära sig av varandra och utbyta erfa­ renheter. Det nya varumärkeskonceptet ”Kom närmare” är under införande och höstens stora skadekampanj är på väg ut ur kulisserna och upp på scenen. Allt tyder på att sommarens högtryck övergår i ett högtryck i våra verksamheter under hösten. STOCKHOLM

Smörjmedel för affärer

För det är då marknadskommunika­ tion når sitt syfte, när den blir ett 39

smörjmedel för att våra affärer ska blomstra. I början av september var Läns­ försäkringar Skaraborg värd för årets kommunikationskonferens. Ett knappt 100-tal människor samlades på LFAB för att komma varandra lite närmare.

förankras hos bolagen och samarbetet inom gruppen trimmas. En konkret uppgift under konferensen var att tillsammans jobba med den gemen­ samma kommunikationsplanen för 2014. Med behoven i de lokala affä­ rerna som utgångspunkt.

Multiplikatoreffekt

Gemensam framgång

Det görs mycket bra på länsförsäk­ ringsbolagen och på LFAB och när vi träffas inträffar en multiplikatoreffekt. En bra idé från Västerbotten plockas upp av några. En idé från Agria inspi­ rerar andra. Gemensam utveckling från LFAB

Vår närhet till kunden gör oss unika. När vi också utvecklar närheten inom länsförsäkringsgruppen förmeras de många lokala idéerna till gemensam framgång. Den ljusnande framtid är vår och därigenom våra kunders – det är ju de som äger oss. 

Exempel på lokalt marknadsmaterial från Länsförsäkringar Bergslagen.


REDAK TÖ REN STAFFAN SVENBERG Redaktör Magasin 24, 0708-66 43 45 staffan.svenberg@gmail.com

Färre bränder tack vare duktiga svetsare

Att jobba efter jobbet Bokstöd, bra knäck för senior...

  För länge sedan, före 1990, hände det ofta att det började brinna på arbetsplatser där det före­ kom svetsarbeten. Idag är sådana bränder nästan ett minne blott. STOCKHOLM

Det är nåt konstigt i Sverige. Folk verkar älska att arbeta. Även sedan de gått i pension. När jag var liten, satt äldre släktingar som fyllt 65 i en fåtölj med blommor omkring sig. De hade lagt av. Det var så tydligt. Men nu är det annorlunda. I alla fall tycker jag, rent ovetenskapligt, att det verkar så. Jag har en svåger som är pensionerad industridesigner. Nu gör han bokstöd med porträtt av svenska författare. Bokstöden är utformade som silhuetter i bockad stålplåt. De säljer bra. Hans fru, min storasyster, sköter marknadsföringen. I år är de på Bok-och biblioteksmässan med för första gången en egen monter. Svågern svarar ibland på opinionsundersökningar. Då ska han kryssa i om han är anställd, företagare eller pensionär. – Men jag sätter kryss på alla tre ställen. Får man inte vara allting? Jag har ett skapande yrke som inte tar slut bara för att man fyllt 65. En tidigare bankdirektör jag känner slutade nyligen ett vd-jobb på ett konsultföretag. Nu ska han ”gå i pension” men ska 40

ägna sin tid åt några styrelser och att som ”affärsängel” hjälpa nystartade företagare med pengar. Han har hittills inte tagit ut en enda pensionskrona. – Jag har vänner som slutat med stora avgångsvederlag. Men jag vet ingen av dem som är lycklig. Inte ens om de har en Porsche. Några riktigt olyckliga bor i Spanien, spelar golf och dricker dry martinis. Men de har inget att göra. – Jag hjälpte en som var så olycklig att hans fru var riktigt orolig för honom. Jag föreslog att han skulle flytta till Sydamerika som biståndsarbetare. Jag hade kontakterna eftersom jag arbetar åt en organisation där. Han tände på idén. Ett år senare ringde han från Guatemala och sa att han inte varit så lycklig på länge. Jag har en annan vän som är PR-konsult åt dataprogramföretaget Visma. De har småföretagare som stor kundgrupp. Vännen gör regelbundna undersökningar som bland annat visar att ”pensionärer” startar företag som aldrig förr. Sen vet jag att det finns seniorer som absolut inte vill starta eget eller arbeta överhuvudtaget. Många passar barnbarn. Jag har förstått att de är lyckliga, de också.

Viktigt initiativ

Nyligen certifierades den miljonte svetsaren i Norden. Ett resultat av ett arbete som började för över 20 år sedan, på initiativ av svenska försäkringsbolag. – Förr brann det så ofta att försäkringsbolagen knäade under gigantiska skadeutbetalningar. Hela 20 procent av skadeersätt­ ningarna för bränder kunde på den tiden kopplas till svetsarbeten. Vi var tvungna att göra något, säger Hans-Eric Zetterström, brandingen­ jör på LFAB. Tillsammans med övriga bran­ schen skapades gemensamma reg­ ler för hur ett svetsarbete får gå till. Regelverket utvecklades med tiden till en praxis som spred sig till de övriga nordiska länderna.

Obligatorisk

Certifieringen är dessutom sedan ett antal år tillbaka obligatorisk och en del av gymnasieutbildningen i byggprogrammet. Hans-Eric Zetterström: – Resultatet ser vi idag. Bara 3–4 procent av de skadeersättningar som nu betalas ut kan kopplas till svetsarbeten. Skulle entreprenören sakna behörighet eller orsaka en brand genom att inte följa reglerna, kan det bli tal om att du inte får full ersättning från din försäkring. 

Magasin 24 nummer 4 2013  

Magasin 24 nummer 4 - september 2013

Advertisement