Page 1

Klass 7c Vialundskolan i Kumla © 2011

Kumla Bibliotek Snart på Folkan…

Filmduken lever!

EU Hur påverkar det oss?

7c besöker…

Kumlatruppen

Vattenverket Elevrådet på Vialund Elevernas makt i undervisningen

Hinner de till

2012? Läs om Kumla Sjöpark


1. Introduktion: Kumla kommun 2. Uganda projektet 3. Vi har länets godaste vatten 4. Kumlaby skolmusikal 5. Filmduken lever! 6. Så påverkas vi av EU 7. Pantlådan är här! 8. Kumlatruppen 9. Elevrådet på Via är med och styr 10. Dagens bönder 11. Earth Hour 12. Kumla bibliotek ett av Sveriges vackraste bibliotek 13. Hinner de klart till 2012? 14. Varför inte luftas?


Kumla Kommun Hej och välkomma till Kumla kommun! Vår lilla kommun ligger i landskapet Närke som ligger i landet Sverige som ligger i världsdelen Europa som ligger på planeten Jorden som ligger i Solsystemet som ligger i Universum (ifall du inte visste det) . Det bor ca 20 000 människor här (INTE Aliens) . Alla är snygga och trevliga! Vi har ett underbart utomhusbad vid Kumlasjön. Vattnet är blått och klart. Man kan köpa fryst grädde (glass) där. Och så har vi vårt söta lilla torg, Kumlatorget, med andra ord. Där kan du njuta av glass, godis och annat gott men onyttigt. Där har vi också vår fina, vackra Big Ben-imitation. Och vi har en stor, fin och grön byggnad, vårt flashiga bibliotek. Där finns vår underbara bibliotekarie, Linda Berg Ottosson. Precis vid bibblan kan du njuta av kaffe, mot en liten slant. Har du hört talas om Sveas? Vi har två! Värsta AWESOME! Kort sagt, Kumla kommun ÄGER!


Uganda projektet Funktionshindrade barn i Uganda får inte den hjälp som de behöver för att få ett bra liv. Istället göms de ute i byarna och får varken arbete eller utbildning. Originasionen Able Child Africa söker därför upp de här barnen och ger dem en chans att få ett bättre liv genom operationer som lindrar deras handikapp. Malin Rosenkvist, en syster till vår lärare och en kontakt person i London, hade samlat in cirka 10 000 pund och var på plats i Uganda i oktober 2010 för att se att pengarna kom dit det skulle. I augusti 2010 fick underbara klass 7c på Vialundskolan erbjudandet att hjälpa barnen i Uganda. 7c gjorde och skickade ner egentillverkade spel till Uganda som skänktes bort till lägren där de opererade barnen. Spelen användes av barnen i Uganda när de väntade på att operationerna skulle genomföras eller efteråt då de väntade på att få åka hem. Vi fick hjälp av olika företag t.ex. NAbygg från Hallsberg som betalade en del av frakten och var hos oss på skolan och tipsade om vilka material man kan använda. Företaget BIMO i Åbytorp hade en trevlig Peter Johansson som de lånade ut till oss under en förmiddag. Han kunde hjälpa/guida oss med tillverkningen av spelen. Den 1 oktober skickade vi spelen till Uganda och de landade där något senare än väntat men de kom fram och vi fick vara med och förändra människors liv och framtid. Känsla: Underbart och häftigt!

Foto: Malin Rosenkvis Av: Victor Vennerstrand


Kumlaby skolmusikal En skola, runt 45 personer, skådespelare, statister, scenarbetare och orkester är det som behövs för att kunna sätta ihop en hejdundrandes musikal. Kumlaby skola är en av grundskolorna i Kumla. Under ett läsår hjälps några elever under elevens val åt för att sätta ihop en musikal. Cirka 23 veckor innan uppvisningen börjar förberedelserna. Gamla kulisser ska målas om till den nuvarande föreställningen, matchande kläder ska fixas och sånger och teaterframträdanden ska övas in. Allt detta måste övas in under en timma två dagar i vecken under 23 veckors tid. Tidigare musikaler som: Hakuna matata, Grease och Maria, har varit jättesuccéer. Fast dock var de hårt arbetande eleverna nära att få ställa in förra årets musikal, Maria. Från början hette Maria: Sound of Music, och Kumlabys uppsättning var inspirerad av just den filmen. Men de blev förbjudna att spela upp den under samma namn som ordinarie film, om inte de var villiga att betala in tretusen kronor per föreställning, vilket de inte hade råd med. Men efter att ha bytt namn på teatern till Maria och gjort några små ändringar fick dom klartecken att kunna vissa upp den i alla fall. När alla sitter på plats, skådespelarnas repliker och kläder, dansarnas steg, orkesterns toner och scenarbetarnas uppgifter, är det bara att vänta. Vänta på att den stora premiären att komma. Vänta på att det som började som en uppvisning för föräldrarna ska ta sig ut på scen. Att visa alla i den förväntningsfulla publiken vad Kumlabyeleverna kan göra. Allt startade för fem år sedan, som sagt som en uppvisning för föräldrarna som klass 9 ordnade. Men efter lite diskuterande kom dom fram till att de kunde visa upp sina musikaler för en större publik. Så så blev det, de satte upp alltihop i Folkan (Kumlas egna bio/teater salong). Både lärare och elever tycker att det är jätteroligt med att få sätta ihop alla musikaler och hoppas kunde fortsätta med det en lång tid framöver. Kanske skulle till de till och med kunna bjuda in andra skolar att få spela med i pjäserna, på så sätt skulle det bli enklare att få tag i folk. Speciellt svårt är det att få tag i killar till skådespelarrollerna, eftersom de flesta tycker det är "bögigt" att gå upp på scen. Dumt! Fast med eller utan killar, så fortsätter Kumlaby att sätta upp sina enastående teatrar år efter år och det är vi, publiken, mycket glada för.

Written by: Jenny Olsén och Ida Larsson


Filmduken lever! Vi är allt ena lyckans ostar här i Kumla för vi har nämligen fått 3D till Bio Folkan som ligger vid vårt bibliotek. 3D, undrar en del av er, vad är det? Jo, det betyder att bilden kommer ut från duken kan man säga. Att gubben, personen eller skådespelaren kommer ut mot dig. Som biobesökare känner man sig som om man är med i filmen. Det är bra! Bio Folkan skapades 1927 så det var längesedan, typ på stenåldern alltså! Då kostade en biobiljett bara 85 öre, det är billigt, men då var den utan ljud och det är ju jättetråkigt att kolla på eller hur! Första ljudfilmen visades 1931. Woohoo! Idag, år 2011, visar man 65 filmer per år, då kostar en biobiljett 60kr för en barntillåten film. De visas ungefär vid klockan 17. För 3D filmer så kostar en barnbiobiljett 80kr och en vuxenbiljett 85kr. Det är två personer som jobbar med tre maskiner. Det låter svårt eller vad säger du? Man kan se ett 50-tal live shower och de visar politiska debatter här också. Lite tråkigt att titta på men bra för Sverige. De har också tänkt att visa musikaler för er som tycker om det! De visar 125 föreställningar och 40-45 filmer per år. 442 platser fanns det först när bion byggdes. Nu finns det bara 245 platser. Synd! Två år tog det att bygga bion. Två år! De har inte tänkt bygga ut igen! Det kollar mer människor på söndagar än på fredagar. Även om det är premiär så kommer det mindre folk på fredagar. Vad konstigt, det är skönare att kolla på fredag ju! Klas på bilden jobbar med att sälja biobiljetter och att stå i kiosken ibland. Klas bästa film var nyckeln till frihet. Bild: Sebastian och Henric. Text: Henric Och Sebastian.


Så påverkas vi av EU Den 7 december klockan tre på natten år 2010 samlades vi, 10 elever och tre lärare på Vialundskolan, på den mörka skolparkeringen för avfärd mot Bryssel. Vi skulle alltså besöka EU- parlamentet. Det var en stormig natt och mycket dimma då vi skulle bege oss mot flygplatsen. Man kunde knappt se vägen och det tog oss tre timmar att komma fram till Skavsta flygplats som ligger utanför Nyköping.

Väl framme fick vi fick vänta en timme eftersom flygplanet inte kunde lyfta i snökaoset. Klockan 9.00 var vi framme i Bryssel. Vi tog en buss och åkte in till Bryssels centrum och där fick vi käk. Efter matintaget gick vi tre km, tre väldigt långa kilometer, till det trestjärniga hotellet. På vår promenad till hotellet såg vi mycket, både fattiga och rika bostadsområden. I de yttre delarna av centrum såg vi gamla hus som satt ihop och människor såg ut att leva trångt medan inne i centrum var det glasförsedda höghus som visade på god ekonomi. Den 8 december besökte vi EU-parlamentet. Vi vaknade, åt frukost och kom dit klockan 11.00. Vi tyckte det var fint, rent och lyxigt i byggnaden och intill parlamentet fanns stora inglasade hus och en skola som enormt stor och gammal. Vi fick gå genom säkerhetskontrollen då vi skulle in till parlamentet, alla från Vialundskolan fick komma in! Kvinnan som informerade oss hette Anna Hedh, en svensk EU-parlamentariker, hon pratade bl.a. om människors rättigheter och sexhandel. Det konstigt att det händer sådana hemska saker i vår tid, år 2011. Kanske borde FN och EU göra mer, tänker vi? Anna Hedh informerade också om varför EUparlamentet ligger i Bryssel och inte i Frankrike eller i Tyskland. Vi fick också veta att Anna byter jobbplats hela tiden t.ex. så är hon tre veckor i Bryssel och sedan kanske en vecka i Strasbourg . Det som Anna Hedh tycker är mindre bra för Sverige med EU är att vi betalar in mer pengar än vad vi får tillbaka. Men vi får också stöd från EU t.ex. skolmjölkstöd vilket innebär att EU ger stöd till skolor så att de har råd att servera barnen mjölk, filmjölk, yoghurt och ost till frukost och lunch. När vi ska bygga t.ex. en stor simhall I Sverige då skickar man information till EUländer så att de vet att vi håller på att bygga det. Företag runt omkring i EU kan då ge förslag på sina produkter och priser så att vi kan samarbeta mellan länderna och få de bästa simhallsbyggarna till Sverige. Vi hade en jättekul och lärorik resa till Bryssel. Nu vet vi att EU påverkar Sverige och att Kumla också kan och bör vara med och påverka EU.


Pantlådan är här! Klass 7c på Vialundskolan i Kumla har länge funderat över problemet med nedskräpningen av pantburkar på många olika ställen runt omkring i skolan. Särskilt på en 6-9 skola, där eleverna faktiskt är nästan vuxna, tycker eleverna i 7c att man behöver göra något åt det onödiga slarvet med pantning. Martin Winsryd, Joel Persson och Markus Hilding i klass 7c tänkte mycket på detta problem och dåliga miljötänk med burkarna och de ville göra något åt saken. De kom på den briljanta idén att göra en pantburkslåda i träslöjden helt anpassad för pantning på Vialundskolan. Pantburkslådan är gjord av trä och metall och de har tänkt ha en soppåse i lådan för att den inte ska bli smutsigt i lådan. . Av alla burkar och plastflaskor som säljs i Sverige så återvinns ungefär 85 % Av : Andy Toma 7C, Simon Agartsson och Jakob Karlsson 7C


Kumlatruppen I Kumla finns det mycket fantastiska föreningar t.ex. Kumlatruppen. Många ungdomar skulle vara sämre tränade och ha tråkiga liv om inte Kumlatruppen fanns. Jag har gått på truppgymnastik i 6 år och jag gillar verkligen gymnastik. Därför gick jag med i Kumlas truppgymnastikförening när jag var 6 år. I Kumlatruppen lär man sig roliga saker t.ex. att göra volter, handvolter, Salto och dubbelvolter. Men grunden är att man får lära sig, hjula, stå på händer och slå kullerbyttor. Det finns olika nivåer på grupperna som håller på med gymnastik. 1A kan man kalla för grundnivå och ju högre siffra innebär att det blir svårare t.ex. är nivå 5B för de som kommit längst. De här nivåerna finns: 1A, 1B, 2, 3A, 3B, 4, 5A och 5B. Kumlatruppen brukar tävla och åka runt till olika ställen i Sverige t.ex. Katrineholm, Eskilstuna, Stockholm. Tävlingarna går till såhär: Man börjar med att värma upp inför en tävling och efter det förträning, sedan byter man om till sina dräkter och det blir defilering. Defilering betyder att alla lagen går runt i gympasalen och därmed visar upp vilka det är som ska tävla. Efter det tävlar man i olika grenar t.ex. Matta och Hopp. Ibland tävlar man i fristående och det är en slags dans kan man säga. Ibland åker Kumlatruppen på läger med sina trevliga ledare. Skriven av: Sarah Reinhold Klass 7c på Vialundskolan


Elevrådet på Via är med och styr Ett elevråd är en grupp elever som ser till att allt på skolan fungerar korrekt både fysiskt och psykiskt för eleverna. De är elevernas röst på skolan. På Vialundskolan i Kumla finns det en grupp elever som kallas för elevrådet. Elevrådet ser till att alla elever på Vialundskolan får en chans att vara med och bestämma om sin skolgång. Gruppen som vi kallar elevråd blir vald genom att två ur vare klass blir framröstad av klasskamraterna som deras representant. Om någon i klassen inte vill så kan den inte bli framröstad emot sin vilja. Elevrådet har minst ett möte i månaden. Vare representant har som sin uppgift att meddela sin klass om vad som har sagts på mötena och klassen kan också lämna uppgifter till sin representant om vad de vill att den ska ta upp på elevrådsmötena. Just nu håller elevrådet på med att planera inför den kommande antivåldsveckan som går av stapeln vecka 17. Av Markus Hillding


Dagens bönder Det blir ingen hållbar utveckling utan bönderna i Kumla. Utan våra jordbrukare får vi ingen mat och Kumla stannar. Thorbjörn Johnson har både spannmål och mjölkproduktion på sin gård. Han har även ökat antalet kor, när han skaffade sig en mjölkrobot för ett par år sen. En grå tisdags eftermiddag åkte vi reportrar i klass 7C ut till Thorbjörns gård. Marken var snötäckt och det var svinkallt, så vi traskade in i ladugården. Vi guidade oss själva genom ladugården där många stora ögon tittad på oss. Till sist kom vi fram till rummet där mjölkroboten fanns och där hittade vi Thorbjörn.

Spannmål Thorbjörn har 100 hektar odlingsmark där han odlar råvete, havre, korn, höstraps, ärtor och gräs till sina kor. Han får in ungefär 250 ton spannmål varje år. 200 ton går till djuren och höstrapsen säljer han till lantmännen eller svenska foder, som det sedan blir rapsolja och foder av. Vallen ger 3600 ton gräs som blir ensilage. Ensilage är konserverat gräs som man tillsätter lite mjölksyra, när man gör ensilage av det. Vi fattade ungefär när Thorbjörn tappert försökte förklara. Men det kan också bli missväxt då får han köpa foder av grannarna. Eller om det är torr år kan han ta grönt spannmål och använda som gräs. All gödsel som kommer från korna går till åkrarna, som växtnäring. Han använder också konstgödsel när inte den vanliga gödseln räcker till. Med all odlingsmark som han har så är det självklart att han har stora maskiner, som han visar oss. Det finns 2 traktorer, 1 lastmaskin, hackvagn, plog, harv, betes puts, mm. Thorbjörn använder diesel till sina maskiner.

Mjölkproduktion Efter att ha diskuterat växtodling tog vi oss en tur genom både robotladugården och den gamla ladugården. Upp i den gamla ladugården möte vi ett hav av kalvar, som konstant ville slicka på våra händer. Thorbjörn har Ca 25 kalvar, 75 kvigor och 75 mjölk kor. Och det är nuvarande 68 kor som är igång i full mjölkning. Dom ger Ca 1800kg mjölk per dygn. Den mjölken samlas i stor mjölktank, som töms varannan dag av mjölkbilen. Som sedan körs till närmsta mejerierna bl.a. Stockholm och Linköping. Korna står inne den större delen av året, men sista veckan i april så öppnar Thorbjörn portarna så korna har fri tillgång till att gå ut. Det finns 3 hektar betesmark till korna och 40 hektar till kvigorna. I slutet av september så tar han in korna igen. Det beror på hur varm våren är och hur kall hösten blir. Vi går ner till mjölkroboten igen och får se hur den fungerar. Roboten är igång dygnet runt och mjölkar. Den drar 0,10 kWh timmar per kg mjölk. Thorbjörn använder grön el till sin gård. 

Skriven av: Karin Johansson och Laura Arcila


EARTH HOUR Det hela började med att det var en elev i klass 7C på Vialundskolan som tog med en artikel om Earth Hour till en svensklektion då vi arbetade med tema Hållbar utveckling. Klassen fick en idé om att göra något under Earth Hour som ju är en världsomspännande manifestation. Man beslutade om att vara på torget och manifestera för att släcka ljusen för att spara energi och samtidigt samla in pengar till drabbade i Japan efter tsunamin. Klass 7c på Vialundskolan arrangerade manifestationen på Kumla torg från klockan 20.30 – 21.30 den 26 mars. Där var det fika, tävlingar och körsång så klassen fick in pengar för att skicka till Japan via en organisation. Vi fick in 5000 kr på att sälja fika och lotter, på måndagen efter så kom en dam med runt 200 kr. Coolt! Många företag i Kumla var fantastisk givmilda och skänkte priser till våra lotterier. Det här kunde man läsa i vår blogg inför evenemanget: Allsång under ledning av Christel Hedberg, ljusmanifestation, nedräkning och uppskickande av rislampor som delvis skänkts av Quing Magasinet, lotteri och tipspromenad med priser skänkta av SMYCKA, Thea tandhälsa, Svenska kyrkan, Stationshotellet, Kumla Bostäder AB, Swedbank, ICA Profilen, Kumla Promotion, PROCORDIA ...(fylls förhoppningsvis på ännu fler under veckan), Sveas sponsrar med kostnadsfri utlåning av glasskiosken där fika säljs.

Låt empatin ta plats!!! Gör skillnad!!! Vi var på torget för att få så många som möjligt att komma och att släcka lamporna och att få pengarna som kan hjälpa människorna i Japan som drabbats av tsunamin.

Bild på när vi tänder rislyktorna och släpper iväg dessa. Skriven av : Benjamin Holm


Kumla Bibliotek ett av Sveriges vackraste bibliotek - Vi har många planer inför våren och sommaren 2011, säger Linda Berg Ottoson som jobbar på biblioteket. Två elever från klass 7C på Vialundskolan åkte ner till Kumla biblioteket för att få veta om biblioteket innebär hållbar utveckling för Kumla, alltså om det kommer att stå kvar i framtiden och ha något att erbjuda de som bor i kommunen. En kall vinterdag i februari anlände några elever från klass 7C till Kumlas egna bibliotek. När vi kom dit på morgonkvisten var det redan fullpackat med folk, vi förstod då att Kumlas bibliotek är en viktig del av samhället. De två eleverna njöt av utsikten av Kumlas bibliotekshus som är ritad av: FNNS Arkitekter AB och Stefan Bofeldt/Örebro, byggnaden har inspirerat en massa folk runt omkring i Örebro län. Byggnaden är fyrkantig och sitter ihop med Ica Profilen samt Folkets Hus. På bottenvåningen finns böcker för både barn och vuxna samt en Ungdomshörna med böcker för tonåringar. Det finns förutom receptionen en större sal där det händer att man har författarbesök. Kostnaden för byggnaden är ca: 51 miljoner kronor! Bibliotekarien Linda Berg Ottoson berättar om planerna inför våren 2011: - Vi vill ju såklart att folk ska fortsätta att komma hit. Vi har faktiskt en del aktiviteter på gång. Vi vill arrangera en biblioteksdag, då folk kan komma hit och bara titta på konst etc. Eleverna frågade Linda vad hon tyckte om Ungdomshörnan: - Ja, jag tycker att Ungdomshörnan är ett bra ställe för ungdomar att vara på. Jag tror att det kommer att gå framåt och vi kommer t.ex. låta olika band uppträda och författare kommer att komma och prata i vår lilla hörna. Linda Berg Ottoson säger såhär om vad hon tror kommer att hända med Biblioteket i framtiden: ” Det är en stor fråga detta vad som kommer att hända i framtiden men vi, som sagt, kommer att komma upp med nya saker.” Men samhället handlar ju inte bara om ungdomar utan det handlar också om barn och pensionerade människor. Kumlas bibliotek erbjuder en hel del för personer i alla åldrar t.ex. sagostunder, aktiviteter på påsklov och jullov med mera. De erbjuder också stickning och man kan gå till bibliotekets café och få lite tid för sig själv, lyssna på klassisk musik osv. Det finns även ett släktforskarum där man kan forska på Internet, i böcker och även leta information på mikrofilm. - Alltså det finns mycket berätta om men vi har jättemycket att erbjuda de som kommer hit säger Linda Berg Ottoson. Hur många år har du jobbat här Linda? - Cirka 4 år, jag har även en blogg som heter Kult i Kumla den handlar om bra böcker mm. Några elever från klass 7C berättar för oss vad dem tycker om Kult i Kumla bloggen: Sarah Reinhold: ”Otroligt bra! Bästa bloggen.” Ljubica Topic: ”Fantastiskt bra! Alltid något nytt man kan se.” Elsa Andersson: ”Skit bra! Jätte bra om man vill ha tips på böcker, kul att läsa.” Laura Arcila: ”Intressant, en av de bästa bloggarna.” Så alltså är svaret på frågan om Kumla Bibliotek är lika med Hållbar utveckling: JA! Linda Berg Ottoson säger själv att hon tror att Biblioteket kommer att hålla ett bra tag till. TEXT: Arazu Nabipour och Mary Gustafsson


Hinner de klart till

2012 ?

Det har planerats i 40 år att man ska bygga ut Kumla sjöpark, och nu planeras det bli klart till Okt/Nov 2012. Men hinner de klart? Vi kan erkänna att många i klass 7C på Vialund inte har varit så speciellt har varit entusiastiska över utbyggnaden av sjöparken. Men det finns både positiva och negativa aspekter på det hela. Efter en undersökning i klassen kan vi konstatera att en svag majoritet var negativt inställda till ombygget. En lärare säger: ”Jag tycker att det är bra att de vågar investera i något nytt.” Medans eleven Sarah Reinhold säger: ” Jag tycker att de lägger för mycket pengar där och för lite på skolan. Men ändå är det bra, för att fler kommer komma till Kumla då.” Det är som sagt blandade åsikter om detta! Hittills har bygget kostat 40 miljoner svenska kronor, men totalsumman förväntas bli så hög som 185 miljoner svenska kronor. Man förstår att det kommer kosta så mycket men tanke på att det blir 3 våningar högt. Det har gått nästan ett år men det är fortfarande, i mars 2011, ingen större skillnad.

För att fördjupa oss ännu mer i detta gick vi till stadshuset här i Kumla. Vi fick ett väldigt vänligt mottagande av Edith Ugrai. En av frågorna vi ställde till henne var: ” När blir det klart? ” Och på den frågan fick vi svaret: ”Det tros vara klart till sent 2012.” ”Men vintern har gjort så att vi ligger lite efter i schemat, om inget annat händer så hinner vi.” Förhoppningsvis hinner de klart och vi alla kan njuta av vår nya sjöpark! Det vi vet med säkerhet är att många ser fram emot invigningen och vi kan inte göra annat än hålla med.

Skrivet av: Laksana Baskaran och Ljubica Topic 7C Vialund.


Hållbar Utveckling : Kumla  

Detta är en tidning som klass 7C på Vialund har skrivit och gjort under vårterminen 2011. Enjoy! :) ^^

Advertisement